4
Statsutskottets Memorial N;o 57,
iV.*o 67.
Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1907, kl. 1,30 e. m.
Memorial angående inrättande af en svensk statsskuldbok.
(R. A.)
Fullmäktige i riksgäldskontoret hafva i skrifvelse till statsutskottet
af den 24 sistlidne januari anfört följande:
»Enligt bestämmelse i 2 § af riksgäldskontorets reglemente kunna
obligationer af svenska statslån — hvilka obligationer samtliga äro
utfärdade till innehafvaren — efter därom i hvarje fall gjord framställning
i riksgäldskontoret förses med påskrift, att de tillhöra viss
namngitven person och äro gällande endast i dennas band. Härigenom
beredes obligationsägaren viss trygghet vid stöld eller annat olofligt
tillegnande af obligationen. Kupongerna till sålunda på namn inskrifven
obligation äro emellertid fortfarande innebafvarepapper och betalas utan
vidare till den, som presenterar dem. Denna rätt att få obligationerna
inskrifna på namn har varit medgifven alltsedan år 1870, men vederbörande
obligationsägare hafva endast i ringa utsträckning begagnat
sig däraf.
En annan anordning till obligationsägarens trygghet har sedan
början af 1880-talet varit införd i riksgäldskontoret. Med afseende å
vissa af de svenska statslånen har riksgäldskontoret nämligen medgifvit,
att de obligationsinnehafvare, som sådant önska, äga att i riks
-
Statsutskottets Memorial N:o 57.
5
gäldskontoret deponera sina obligationer med tillhörande kuponger. I
utbyte häremot aflämnar riksgäldskontoret ett på obligationsägarens
namn utställdt certifikat, hvilket berättigar honom att å förfallotiderna
få räntan å de deponerade obligationerna sig tillställd å viss i certifikatet
uppgifven plats. För utbekommande af själfva obligationerna
måste certifikatet, vederbörligen kvitteradt, återställas till riksgäldskontoret.
Denna anordning med deposition mot certifikat har egentligen
endast kommit till användning beträffande vissa i Frankrike och England
placerade svenska statslån, med afseende å hvilka vederbörande
utländska inlösningsställen åtagit sig att tillhandahålla deponenterna de
förfallande räntebeloppen. Visserligen har riksgäldskontoret någon
gång äfven från obligationsinnehafvare här i landet fått mottaga obligationer
till förvaring mot certifikat, men detta har förekommit endast
i enstaka fall.
Det har nu synts fullmäktige böra tagas under öfvervägande,
huruvida det icke vore lämpligt att i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok
för att därigenom bereda särskilt obligationsinnehafvare inom
landet fördelar, som med förut omförmälda anordningar endast ofullständigt
kunna vinnas.
Statsskuldböcker finnas anordnade flerstädes i utlandet, och de
utgöra i åtskilliga länder grundvalen för hela den fonderade statsskulden.
Så är förhållandet med England, Frankrike m. fl. stater. I
England utgjordes den fonderade statsskulden förr uteslutande och
består ännu till största delen af i statsskuldboken för namngifna personer
införda fordringar på staten. Numera utgifvas visserligen obligationer
till innehafvaren, men i hvarje fall endast på grund af bokförd
fordran. Af väsentligen olika natur är det statsskuldbokssystem, som
år 1883 infördes i Preussen och därefter upptagits af flera andra tyska
stater äfvensom af tyska riket. Statsskuldböckerna utgöra här ett
komplement till vederbörande staters hufvudsakligen på obligationer
till innehafvaren grundade skulder; inskrifning i statsskuldboken kan
ske endast genom inlemnande af obligationer till statsskuldförvaltningen.
För svenska statsskuldförhållanden torde sist omförmälda system
otvifvelaktigt bäst egna sig. Vid besök i Berlin har en af fullmäktige
tagit kännedom om detta system och dess tillämpning samt härom inhämtat
bland annat följande.
Den preussiska statsskuldboken, hvilken, såsom redan nämnts,
inrättades år 1883, tjänar ett dubbelt ändamål, nämligen dels beredande
6
Statsutskottets Memorial N:o 57.
åt ägare af preussiska statsobligationer till innehafvaren af absolut trygghet
mot att, i följd af obligationers förlust genom stöld, brand eller på
annat sätt gå miste om kapital eller ränta, dels skapandet af en fast
grundval för statens kredit genom statsobligationernas spridning till
breda lager af befolkningen. Statsskuldboken är icke afsedd för placeringar
af mera tillfällig art, utan hufvudsakligen för sådana af stadigvarande
natur, såsom placeringar af myndlingars, allmänna kassors,
milda stiftelsers samt större och mindre privatkapitalisters medel, eller
i allmänhet för sådana placeringar, där det är af vikt att undgå svårigheten
och risken af värdepapperens förvaring samt besväret med
förvaltningen.
Hvarje innehafvare af obligationer tillhörande de konsoliderade
preussiska statslånen kan genom obligationernas inlämnande till statsskuldförvaltningen
få sin fordran på grund af obligationerna förvandlad
till en i statsskuldboken införd bokfordran. Kontanta penningar kunna
ej inlämnas direkt till statsskuldförvaltningen för införande i statsskuldboken,
men anordningar äro vidtagna för ombesörjande af inköp i
marknaden af obligationer och dessas aflämnande till statsskuldförvaltningen
för ifrågavarande ändamål.
Obligationsägaren erhåller kvitto å de utlämnade obligationerna
samt ett erkännande, utan värde i tredje mans hand, att fordringen
blifvit införd i statsskuldboken. För bokfordringen gälla i afseende å
räntesats, ränteterminer och konverteringsrätt samma villkor som för
de inlämnade obligationerna. Räntorna utbetalas antingen direkt genom
statsskuldförvaltningen eller genom ett stort antal offentliga kassor eller
genom godtskrifning å riksbankgirokonto eller genom posten.
I statsskuldboken införda fordringar kunna när som helst ökas
genom inlämnande af nya belopp statsobligationer, helt eller delvis
öfverföras till andra konton i statsskuldboken samt helt eller delvis
aflösas genom utlämnande af nya obligationer af samma slag som de
för bokfordringens åstadkommande inlämnade.
Af statsskuldbokens innehåll äga endast de i boken införda fordringsägarne
eller deras befullmäktigade ombud eller revisor af i boken
inskrifven allmän kassa, stiftelse eller förvaltning, eller förmyndare,
eller stärbhusutredningsman att taga del, hvar och en beträffande honom
vidkommande konto.
Till förebyggande af svårigheter i följd af statsskuldbokens förstöring
genom brand eller på annat sätt föres en afskrift af densamma,
förvarad i annan byggnad än hufvudurkunden.
Statsutskottets Memorial N:o 57.
7
Fullmäktige hafva tänkt sig, att den svenska statsskuldbok, som
nu satts i fråga, borde till en början begränsas att omfatta endast 1887
års 3,6 procents statslån. Detta lån är särskildt afsedt för den svenska
marknaden, dess obligationer äro förskrifna endast i svenskt mynt och
de befinna sig till största delen i svensk ägo. Med afseende härå synas
fördelarna af statsskuldboken i första rummet böra beredas ägare af
dessa obligationer. Ett bland de viktigaste syftemålen med inrättandet
af statsskuldboken anse fullmäktige nämligen vara att utveckla den
inhemska marknaden för statens obligationer. Om framdeles förhållandena
därtill gifva anledning, torde statsskuldboken kunna öppnas
äfven för andra lån än det nu nämnda.
Riksgäldskontorets kostnader för statsskuldboken blifva gifvetvis
väsentligen beroende på den utsträckning, i hvilken den kommer att
anlitas. Till en början torde kostnaderna kunna begränsas till de obetydliga
belopp, som erfordras för anskaffande af behöfliga böcker, formulär
och dylikt. Någon förstärkning af riksgäldskontorets arbetskrafter
anse fullmäktige icke påkallas af statsskuldbokens inrättande och skötsel
under de närmaste åren. Endast i den mån statsskuldboken får en
större användning, torde för dess skull ökning af riksgäldskontorets
arbetskrafter blifva erforderlig. De sålunda ökade kostnaderna torde
emellertid fullt uppvägas af de fördelar, som ett utveckladt statsskuldbokväsen
medför såväl för det allmänna som för obligationsägarne.
Med afseende å hvad ofvan anförts anse fullmäktige önskvärdt,
att genom stadgande i riksgäldskontorets reglemente bemyndigande
lämnas dem att i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Beträffande
de lån statsskuldboken skulle omfatta, sättet för bokens anordning och
villkoren för dess begagnande torde det lämpligen medgifvas fullmäktige
att fatta beslut. Fullmäktige få i anledning häraf hemställa, att
statsutskottet må föreslå Riksdagen, att i riksgäldskontorets reglemente
införes ett stadgande af följande innehåll:
Riksdagen medgifver, att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta
en statsskuldbok. Fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer
af de lån, som fullmäktige bestämma, kan genom obligationers
inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken
införd fordran. Fullmäktige fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.»
Det har visserligen synts utskottet tvifvelaktigt, om förhållandena
i vårt land för närvarande påkalla inrättandet af en statsskuldbok liksom
ock om en sådan inrättning inom eu närmare framtid kommer att
8
Statsutskottets Memorial N:o 57.
hos oss anlitas i någon större utsträckning. Då emellertid fullmäktige
nu funnit skäl göra framställning i ämnet, har utskottet icke velat motsätta
sig förslaget, och får utskottet därför hemställa,
l
att i det nya reglementet för riksgäldskontoret
må införas ett stadgande af följande innehåll:
Riksdagen medgifver, att fullmäktige må i riksgäldskontoret
inrätta en statsskuldbok. Fordran på
grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som
fullmäktige bestämma, kan genom obligationers inlämnande
till riksgäldskontoret förvandlas till en i
statsskuldboken införd fordran. Fullmäktige fastställa
bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.
Stockholm den 19 mars 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.