Statsutskottets Memorial N:o 56.

1

iV.o å6.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1907, kl. 1,30 e. m.

Memorial angående riksgäldskontorets bokföring.

(R. A.)

I en den 24 sistlidne januari till statsutskottet aflåten skrifvelse
kafva fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande:

»I 63 § af det för riksgäldskontoret senast utfärdade reglementet
meddelas följande föreskrifter angående bokföringen.

''Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar ock skulder samt
inkomster ock utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna
upplånta ock dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel,
uppgöres ock afslutas för kvarje år en fullständig kufvudbok; kvarförutom
fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade
statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall
dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början
och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått.
Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för likvidationsock
amortissementsfonderna skola inom den 1 maj året näst efter det,
kvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade ock renskrifna samt
före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets kufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas
Bih. till Riksd. Prof. :907. 4 Samt. 1 AJd. 41 Haft. (N:is 56 -58.) 1

2

Statsutskottets Memorial N:o 56.

statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i
nödiga delar må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.’

På grund af dessa bestämmelser, hvilka sedan mer än trettio år
tillbaka oförändrade intagits i de för riksgäldskontoret utfärdade reglementena,
hafva i riksgäldskontoret förts två särskilda hufvudböcker,
den ena kallad riksgäldskontorets och den andra likvidations- och
amortissementsfondernas hufvudbok. Från och med år 1890 har enligt
fullmäktiges beslut tillkommit en tredje hufvudbok, innehållande redovisning
för de medel, som anvisats till extra amortering af statsskulden.

Denna uppdelning af riksgäldskontorets räkenskaper på skilda
hufvudböcker försvårar i hög grad öfversikten af riksgäldskontorets
ställning, och med anledning af de likvider och öfverföringar, som tidt
och ofta under året måste verkställas mellan de olika hufvudböckerna,
blifver bokföringen onödigt vidlyftig och invecklad. Fullmäktige, som
i särskilda afseenden sökt åstadkomma större reda, enkelhet och öfverskådlighet
i riksgäldskontorets bokföring samt i detta syfte meddelat
vissa föreskrifter, anse det för ett mera fullständigt vinnande af berörda
ändamål vara synnerligen önskvärdt, att riksgäldskontorets hela
rörelse redovisas i en enda hufvudbok. I följd af de förändringar, fullmäktige
redan genomfört med afseende å andra delar af riksgäldskontorets
bokföring, kan denna hufvudbok med all säkerhet vara afslutad
en månad tidigare än den i sådant hänseende nu bestämda dagen,
och i sammanhang härmed kan äfven tiden för granskningen framflyttas
en månad.»

Med anslutning till det förslag, som fullmäktige på grund af ofvan
anförda skäl framställt, får utskottet hemställa,

att i stället för 63 § i nu gällande reglemente
för riksgäldskontoret må i det nya reglementet införas
ett så lydande stadgande:

öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och
skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och afslutas
för hvarje år en fullständig hufvudbok, hvaruti
skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall inom den 1 april året näst efter det, hvilket densamma
omfattar, vara afslutad samt före den 1 därpå
följande juni behörigen granskad.

3

Statsutskottets Memorial N:o 56.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör
tider hållas statskontoret till hända, på
gäldskontorets räkenskaper må kunna i
intagas i rikshufvudboken.

Stockholm den 19 mars 1907.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

vid lämpliga
det att riksnödiga
delar