Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
N:o 43*
Ank. till Riksd. kansli den 8 mars 1907, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående utredning rörande en ny förbindelseled
mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården
m. m.
(R. A.)
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 107, har herr
S. T. Palme hemställt:
att Riksdagen i skrifvelse måtte anhålla, det Kungl. Maj:t behagade
dels låta verkställa en fullständig och allsidig teknisk, ekonomisk
och militär utredning beträffande en ny förbindelseled mellan
Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården, dels därefter till
Riksdagen inkomma med de förslag, som af utredningen kunde föranledas;
att Riksdagen för sagda utrednings verkställande ville till Kungl.
Maj:ts förfogande ställa ett anslag af 15,000 kronor; äfvensom
att Riksdagen, likaledes i skrifvelse till Kungl. Maj:t, måtte uttala
önskvärdheten af att icke någon, för större fartyg trafikabel, ny farled
mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården måtte, utan
Riksdagens hörande, vinna nådig koncession.
Motionären har till en början anfört, hurusom det skärgårdsområde,
som öster ut från Stockholm sträcker sig vida omkring, kunde
genom befåstningslinjen Vaxholm-Oskar-Fredriksborg anses deladt i två
hufvuddelar, en inre och en yttre. Hvarje förbindelse mellan Stockholm
och Östersjön, med undantag af den endast för mindre fartyg
Bih. till Jtiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. (N:o 43.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
möjliga trafikleden genom Baggensstäket, måste passera genom nyss
nämnda befästningslinje. Mot detta enda inlopp mynnade sålunda alla
de infartsleder, som utifrån förde till Stockholm, norrifrån genom
Furusundsleden, österifrån förbi Sandhamn, söderifrån öfver Nämdöfjärden
o. s. v.
I fredstid betydde detta, att handelsfartyg, särskildt de som
komme söderifrån, måste göra mer eller mindre betydliga omvägar
för att komma in till Stockholm. I krigstid kunde en öfverlägsen fientlig
flotta, som gjort sig till herre i skärgården och som tvungit den
svenska flottan att söka skydd bakom Oskar-Fredriksborgs kanoner,
med lätthet därstädes blockera densamma och använda sitt öfverskott
af kraft på annat håll.
Den fredliga samfärdselns synpunkt, liksom ock försvarssynpunkten,
hade därför sedan länge enträget kräft upptagandet af ännu en,
för djupgående fartyg trafikabel inloppsled till Stockholm.
Motionären, som lämnat en historisk redogörelse för de förslag,
som i detta syfte framställts, har däri framhållit, hurusom intresset
länge hufvudsakligen koncentrerade sig på upprensning och fördjupning
af Baggensstäket, men att i senare tid fråga uppstått om upptagande
af en ny farled genom anläggning, vid sidan af Baggensstäket, af en
kanal genom det s. k. Moranedet. Sistnämnda plan, som vid upprepade
tillfällen varit å bane, hade senast upptagits i en den 18 februari
1904 till Kungl. Maj:t gjord framställning, hvaruti bankdirektören
Knut Wall enberg föreslagit,
antingen att, därest Kungl. Maj:t inom den närmaste tiden beslöte
att- med eller utan medverkan af Stockholms stad upptaga en farled
mellan Baggensfjärden och Lännerstasunden öfver det så kallade Moranedet
af minst, 6,6 meters djup och 19,5 meters bottenbredd, Wallenberg
skulle förbinda sig att utan ersättning tillhandahålla den erforderliga
marken,
eller och att, därest Kungl. Maj:t lämnade Wallenberg tillstånd att
upptaga en sådan farled, han skulle förbinda sig att själf eller genom
ett svenskt aktiebolag åstadkomma en kanal öfver Moranedet af ofvannämnda
dimensioner enligt ett föreliggande, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
godkändt förslag, för hvilket kostnaden beräknades till 1,500,000
kronor, samt att underhålla densamma mot villkor att han eller det
eventuella bolaget erhölle dels ett anslag ur handels- och sjöfartsfonden,
eller af andra medel, af 500,000 kronor att utgå med 125,000
kronor årligen under fyra år, dels ock rätt att af fartyg, som icke
tillhörde kronan, uppbära afgifter ej högre än de af Kungl. Maj:t för
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
3
Södertälje kanal fastställda, med staten tillförsäkrad rätt att när som
helst öfvertaga kanalen på de inlösningsvillkor, som nu plägade föreskrifvas
vid beviljandet af järnvägskoncessioner.
Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 18 juni 1904 förklarat
att, för så vidt icke, såsom styrelsen föredroge, kanalen »komme
till stånd genom statens försorg under bidrag från Stockholms stad»,
styrelsen i hufvudsak och på vissa villkor ville tillstyrka bifall till sökandens
andra alternativ, hade denna fråga hvilat hos Kungl. Maj:t.
Motionären har härefter ingått på en närmare redogörelse för
den ifrågasatta trafikledens betydelse dels för sjöfarten på Stockholm,
dels ock ur försvarssynpunkt, och har motionären härvid lämnat åtskilliga
meddelanden om hvad i berörda hänseenden under frågans föregående
behandling anförts såväl af civila som af militära myndigheter.
Efter denna redogörelse, till hvilken utskottet tillåter sig att hänvisa,
har motionären slutligen anfört följande:
»Då det sålunda från militära håll dels uttalas farhågor mot de rent
passiva försvarsanordningarna, dels framhålles såsom en nödvändig följd
af en kanals byggande, att starkare, permanenta befästningsanordningar
måste göras, föreställer jag mig, att ingen regering lärer kunna tillstyrka
Kungl. Maj:t att låta en sådan kanalanläggning göras, utan
Riksdagens hörande, genom en enkel koncessionering och ett anslag
ur en till Kungl. Maj:ts förfogande stående fond.
Om detta måste anses såsom alldeles naturligt och nödvändigt,
så återstår endast att, därest en grundlig utredning af alla för frågan
betydelsefulla ekonomiska och militära synpunkter ger vid handen, att
upptagandet af en förbindelseled mellan Baggensfjärden och den inre
skärgården verkligen är, såsom jag för min del håller före, ett stort
och viktigt riksintresse på samma gång som ett betydelsefullt intresse
för Stockholms stad, därom framlägges nådig proposition till Riksdagen.
Vid denna utredning bör icke lämnas ur sikte, att äfven andra
förbindelseleder än vid Moranedet kunna komma i fråga. Vice ordföranden
i föreningen för Stockholms fasta försvar, f. d. ledamoten af
Andra Kammaren, öfverste John Bratt, har sålunda nyligen framkastat
tanken på farledens upptagande från Baggensfjärdens norra del till
Högarnsfjärden. Ett annat projekt lär gå ut på en sådan kanals
utmynnande i den del af farvattnet utanför Kyrkviken på Lidingö, i
närheten af hvilken enligt det senaste förslaget man ju lär önska
förlägga flottans station.
Hufvudsaken är emellertid, att en fullständig, allsidig och opartisk
utredning kommer till stånd.
4 Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
Huru viktig emellertid eu sådan utredning af denna betydelsefulla
fråga är, så är det dock min lifliga förhoppning, att därmed icke på
något sätt måtte än vidare förhalas den ännu viktigare frågan om förläggning
till Stockholm af flottans hufvudstyrka. Om denna fråga
blifvit ännu mera brännande genom vissa företeelser förliden sommar
inom den närmast intill Stockholmsskärgården gränsande icke-svenska
ögruppen, så anses icke utan skäl nödig hänsyn till vårt försvarspolitiska
läge # draga med sig önskvärdheten att genom ännu ett, med befästningar
skyddadt utlopp väsentligen stärka Stockholmsskärgårdens försvar.
En sådan utredning, som jag här antydt, skall ådagalägga, om
de uppoffringar, som äro nödvändiga för ernåendet å ena sidan af det
militära ändamålet och å andra sidan af den i den fredliga samfärdselns
intresse länge med rätta åstundade trafikleden, äro sådana, att de
kunna af oss bäras inom ramen för statens skäliga utgifter, eller om
vi af ekonomiska, skäl för det närvarande måste afstå från att söka
vinna de ekonomiska och militära fördelar, som med en sådan trafikleds
öppnande ovillkorligen äro förenade.»
Såsom framgår af den i motionen lämnade redogörelsen, har
frågan om upptagande af en ny, för större fartyg trafikabel farled
mellan Baggensfjärden och den inre Stockholmsskärgården vid upprepade
tillfällen varit föremål såväl för Riksdagens som för Kungl.
Maj:ts pröfning. De militära myndigheter, som i anledning häraf fått
yttra sig i frågan, hafva städse med styrka framhållit, att farledens
upptagande med nödvändighet måste medföra mer eller mindre omfattande
befästningsanläggningar. Med hänsyn till detta förhållande
måste det anses vara af synnerlig vikt, att koncession å anläggning
af en dylik farled icke af Kungl. Maj:t lämnas utan att Riksdagen
blifvit där öfver hord; och finner sig utskottet därför hafva skäl tillstyrka
det i motionen framställda förslaget, att Riksdagen i skrifvelse
Till Kungl. Maj:t gör ett uttalande i denna riktning.
Hvad åter angår motionärens förslag, att Riksdagen skulle hos
Kungl. Maj:t anhålla om verkställande af en fullständig utredning i
förevarande fråga samt om däraf föranledd framställning i ämnet, har
utskottet icke funnit sig öfvertygadt om lämpligheten af att Riksdagen
nu vidtager åtgärd för att framkalla en sådan framställning från Kungl.
Maj:t. I följd af den ansökning om en kanalanläggning öfver Moranedet,
som för närvarande är föremål för Kungl. Maj:ts pröfning, har
Kungl. Maj:t redan särskild anledning att ägna sin uppmärksamhet åt
förberörda fråga; och man torde kunna vara förvissad om att Kungl.
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
5
Maj:t, i händelse omständigheterna det påkalla och då tiden kan anses
vara mogen, icke skall underlåta att till Riksdagen inkomma med förslag
i ämnet.
På grund af det anförda får utskottet hemställa:
a) att Riksdagen i anledning af herr Palmes
förevarande motion må besluta att i skrifvelse till
Kungl. Maj:t uttala önskvärdheten af att icke någon,
för större fartyg trafikabel, ny farled mellan Baggensfjärden
och den inre Stockholmsskärgården må utan
Riksdagens hörande vinna Kungl. Maj:tskoncession; och
b) att hvad i omförmälda motion i öfrigt föreslagits
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 mars 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservation
af herrar friherre J. T. Gripenstedt, grefve C. O. Taube, A. A. W.
Ericsson och E. Hammarlund.
Herr I. Wijk har begärt få antecknadt, att han icke inom utskottet
deltagit i behandlingen af detta ärende.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft.
2