Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

1

liso 166.

Ank. till Riksd. kansli den 23 maj 1907, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner i fråga om undersökning
af Sveriges tillgångar af malmer, stenkol
m. m. (I. A.)

Till statsutskottets förberedande behandling hafva öfverlämnats nedannämnda,
inom Riksdagen väckta motioner, hvilka, samtlige berörande
samma ämne eller undersökning af de inom vårt land förefintliga tillgångar
af malmer, stenkol m. m., utskottet i ett sammanhang behandlat,
nämligen:

inom Första Kammaren

motion n:o 17 af grefve L. Douglas, som föreslagit, att Riksdagen
ville ställa till Kung], Maj:ts disposition en summa af 200,000 kronor till
påbörjande af en omfattande, i siffror uttryckt och där så nödigt befunnes
äfven genom djupborrningar verkställd utredning angående mängden af i
Sverige förekommande malmer samt angående befintligheten af stenkol
och andra nyttiga mineralier;

motion n:o 27 af herr W. E. Montgomery, som hemställt, att
Riksdagen behagade ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 104 Häft. (N:o 166). 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

25,000 kronor för att verkställa utredning af, huru stora malmkvantiteterna
kunde vara vid de för närvarande inmutade järnmalmsfyndigheterna
i Lappland;

inom Andra Kammaren

motion n:o 120 af herr C. J. Berggren, som föreslagit, att Riksdagen
behagade ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag af 25,000
kronor för verkställande af utredning, huru stora malmkvantiteterna kunde
vara vid de för närvarande inmutade järnmalmsfyndigheterna i Lappland;
samt

motion n:o 153 af herr C. A. Lindhagen, som framställt
yrkande, om att Riksdagen måtte begära af Kungl. Maj:t en officiell och
offentlig undersökning af de malmkvantiter, som funnes inom utmål, beviljade
aktiebolaget Luossavaara—Kiirunavaara och eventuellt aktiebolaget
Gellivare malmfält, därvid särskildt borde uträknas den malm, som funnes
dels inom utmål, i hvilka kronan hade jordäganderätt och dels inom utmål,
som på senare tider skulle hafva opåtaldt beviljats bolaget i strid
mot högsta domstolens tolkning af gällande lag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.

I föreliggande ämne har utskottet inhämtat upplysningar från chefen
för Sveriges geologiska undersökning, hvilken i ett till utskottet afgifvet
utlåtande, efter att hafva redogjort för de i ämnet väckta förslagen, beträffande
grefve Douglas’ ofvannämnda motion och en af friherre Adelswärd
inom Andra Kammaren väckt, till tilltälligt utskott remitterad motion
i samma ämne anfört följande:

»Motionärerna föreslå ingenting mindre än ’en allmän inventering af
våra jordskatter’, en i siffror uttryckt utredning rörande landets tillgångar
af malmer, stenkol, äfvensom andra mineral och bergarter, hvilka kunna
blifva föremål för tekniskt tillgodogörande.

Det är klart, att denna storslagna och vidtsynta plan måste väcka
tillfredsställelse och sympati hos alla vänner af den praktiska geologien,
såsom ett betydelsefullt tecken till stegradt intresse för detta slag af undersökningar,
hvilka böra kunna utvecklas till alltjämt ökad betydelse för
vårt lands industri.

Genom sin vida omfattning är motionärernas plan emellertid i någon
mån ägnad att framkalla tvekan hos fackmannen. Den berör nämligen

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

3

förutom malmerna och stenkolen en del andra förekomster, på hvilka
inventeringssynpunkten ej så väl låter anbringa sig. Detta gäller t. ex.
en stor del af våra tillgångar af ornaments- och byggnadssten, våra kalkstenar
och de bituminösa skiffrarna. Af dessa viktiga stenarter äga vi
i skilda delar af landet så väldiga tillgångar, att frågan om förekomsternas
kvantitet endast i enstaka, lokala fall kan anses aktuell. A andra sidan
äro dock dessa förekomster långt ifrån tillfredsställande kända. Omfattande
petrografiska, fysikaliska och äfven rent tekniska utredningar skulle
ge betydelsefull vägledning för vår stenindustri; kalkstensförekomsterna
kräfva ingående geologiska och kemiska undersökningar, och tillgodogörandet
af de bituminösa skiffrarna är ett synnerligen kompliceradt
kemiskt-tekniskt problem, hvars lösning äger en, visserligen hittills nästan
obeaktad, men dock synnerligen stor nationalekonomisk betydelse.

Det kan befaras, att, om inventeringen utsträckes äfven till detta
slag af förekomster, densamma skall blifva mer än önskligt långvarig och
kunna komma att stå hindrande i vägen för beviljande af nödiga anslag
till mer trängande praktiskt-geologiska utredningar. Men å andra sidan
är det fullt visst, att den af grefve Douglas och friherre Adelswärd framlagda
planen är ett synnerligen beaktansvärdt uppslag i den händelse, att
den begränsas till de förekomster, för hvilka den äger sitt främsta berättigande,
nämligen malmerna och stenkolstillgångarna.

Men äfven med denna begränsning blir planen dock så omfattande,
att det torde vara nödvändigt, särskildt med hänsyn till den knappa tillgången
på arbetskrafter, att företaga en sofring bland den stora mängden
af olikartade förekomster för att till en början koncentrera arbetet på de
grupper af fyndigheter, hvilka mer än de öfriga kräfva en snar utredning.
»

Sedan härefter, under förutsättning att icke något definitivt aftal blefve
träffadt mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, meddelats
en utredning rörande Norrbottens malmtillgångar och deras tillgodogörande,
anför chefen för den geologiska undersökningen följande.

»I vårt* lands sydligare delar föreligger naturligtvis en mångfald af
olikartade praktiskt-geologiska uppgifter, om än ingen af den omfattning
och trängande art som utredningen af norrbottensmalmerna.

Beträffande vissa grupper af dessa geotekniska spörsmål vill jag ej
i detta sammanhang föreslå några särskilda åtgärder från Riksdagens sida,
dels emedan, som jag ofvan visat, inventeringssynpunkten ej väl låter

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

sig anbringas på dem, dels af den grund att Sveriges geologiska undersökning
redan har flera af dessa uppgifter under arbete. Hvad sålunda
stenindustrien beträffar, skola enligt planen för Sveriges geologiska undersöknings
verksamhet de olika grupperna af tekniskt användbara stenarter,
graniter, marmor, täljsten m. m., monografiskt beskrifvas, ett arbete,
hvars fullständiga genomförande dock kommer att kräfva betydande tid.
Redan inom de närmaste månaderna kommer en rikt illustrerad sammanfattande
framställning rörande landets hela stenindustri att af Sveriges
geologiska undersökning publiceras, och denna publikation skall genom
jordbruksdepartementets försorg i utlandet distribueras till ett antal af
2,000 exemplar för befordrande af den svenska stenexportens utveckling. ''

En annan fråga af stor nationalekonomisk betydelse, som inom kort
kommer att behandlas i Sveriges geologiska undersöknings publikationer,
är tillgodogörandet af landets väldiga tillgångar på bituminösa skiffrar.
Sedan flera år ha på enskildt initiativ omfattande vetenskapliga utredningar
rörande dessa förekomster fortgått, och tack vare intressenternas
tillmötesgående har Sveriges geologiska undersökning blifvit satt i tillfälle
att publicera resultaten af dessa undersökningar.

Beträffande dessa nu antydda stenindustriella och kemiskt-tekniska
utredningar har jag för tillfället intet anslagsyrkande. Men det föreligger
några andra uppgifter af den omfattning och brådskande art, att de ej
med anlitande af endast Sveriges geologiska undersöknings årsanslag
kunna behandlas med önsklig snabbhet. Rörande dessa vill jag därför
vördsamt påkalla statsutskottets uppmärksamhet.

Det gäller till en början en undersökning af malmförekomster och
tekniskt användbara stenarter kring den planerade inlandsbanan. I betraktande
af den omläggning af alla ekonomiska värden, som kommer
att äga rum i de trakter, där denna stora längdbana dragés fram, anser
jag det vara förenadt med ett betydande statsintresse att föranstalta en
utredning af dessa fyndigheter. Detta är dess mer angeläget, som under
diskussionen af banans ekonomiska bärighet dessa förekomster i vissa
fall blifvit till sitt värde öfverskattade, liksom de, sedan banan en gång
är beslutad, säkerligen bli föremål för omfattande spekulation, på hvilket
allt en af staten företagen undersökning skulle verka hälsosamt dämpande.

De här ifrågavarande förekomsterna äro järnmalm, magnesit m. m.
i Kvikkjokksfjallen, det lappländsk-jämtländska silurområdets kalkstenar
och skiffrar, kopparmalmsanledningarna m. m. i sydvästra Jämtland och

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

5

nordvästra Härjedalen, m. fl. smärre fyndigheter. Den förstnämnda gruppen
skulle omhändertagas af norrbottenskommissionen, i den händelse
en sådan kommer till stånd, men jag har anfört den äfven här för det
fall, att endast inlandsbanans förekomster skulle bli föremål för undersökning.

Nästa uppgift skulle blifva en pröfning af den af dr. Carlheim-Gyllensköld
utarbetade, förfinade magnetometriska metodens användbarhet i
mellersta Sveriges malmtrakter. En omfattande plan för en systematisk
magnetometrisk undersökning af Bergslagen har tillställts mig af bergmästaren
Dahlblom, och har jag med anledning häraf rådgjort med prof.
W. Petersson och dr. Carlheim-Gyllensköld. Såsom resultat af denna
öfverläggning framgår, att en systematisk magnetisk undersökning af
mellersta Sveriges malmtrakter skulle erbjuda synnerligen stor praktisk
betydelse. Innan en sådan hela Bergslagen omfattande magnetisk undersökning
beslutas och igångsättes, bör dock företaget försöksvis pröfvas
inom ett mindre område, där samtidigt en geognostisk detaljutredning
företages.

Den sista uppgift, på hvilken jag vill fästa utskottets uppmärksamhet,
är en utredning af stenkolstillgångarna i Skåne. Detta ärende förevar
vid 1900 års riksdag, ehuruväl de då ifrågasatta djupborrningarna ej
kommo till utförande.

Behofvet af en utredning, huruvida brytvärda stenkolsflötser och saltlager
förefinnas under kritlagren i Skåne, är nu snarast ännu mer trängande
än hvad fallet var 1900, men en omständighet har mellankommit,
som manar till försiktighet vid planerandet af djupborrningar, hvilkas
kostnad går lös på hundratusental kronor.

Invid Köpenhamn har under prof. Ussings ledning nedslagits ett
borrhål, hvilket (enligt uppgift af 28 januari 1907) nedträngt till 800 m.
djup utan att kritformationens botten ännu blifvit nådd. Då de geologiska
förhållandena vid Köpenhamn kunna förmodas ganska väl motsvara
de i sydvästra Skåne rådande, torde det vara lämpligt att afvakta den
danska borrningens afslutning, innan borrningar inom de skånska kritområdena
planeras. Men under tiden bör ett viktigt förarbete utföras i
Skåne, nämligen utarbetandet af en fullt tidsenlig beskrifning öfver det
område i nordvästra Skåne, där kolbrytning nu sker. Sådana monografier
öfver den skånska kolförande formationen hafva publicerats af Sveriges
geologiska undersökning 1872 och 1887. Den sistnämnda beskrifningen
är emellertid oafslutad, och under de tjugu år, som sedan dess

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

offentliggörande förflutit, har det hopat sig ett omfattande, men ännu obearbetadt
material af fältiakttagelser, erfarenheter under brytningen, djupborrningar
in. m., hvilket allt, om det blefve sammanfattadt, skulle ge en
fyllig och tidsenlig bild af den skånska kolbrytningen.

Helt nyligen har geologen Erdmann — vår förnämste kännare af den
skånska kolförande formationen och författare till de tidigare beskrifningarna
öfver densamma — på anmodan af mig företagit en approximativ
beräkning af den brytvärda kolmängden inom kolfälten i nordvästra
Skåne. Såsom ett minimital har han angifvit en kolmängd af 65 mill.
ton, d. v. s. en kvantitet, som med den nuvarande brytningen (322,384
ton 1905) skulle räcka omkring 200 år. En mer detaljerad utredning
skulle sannolikt ge ett betydligt högre tal, och en noggrann kännedom af
kolmängden i nordvästra Skåne är tydligtvis af synnerligen stort praktiskt
intresse. Den beskrifning af den skånska kolförande formationen, som
jag nu planerar, borde omfatta ej endast en redogörelse för kolens förekomstsätt
och mängd, utan äfven en utredning af kolens, kolskiffrarnas
och de med dessa förbundna lerornas tekniska egenskaper, deras nutida
användning m. m. Den skulle också sammanfatta alla iakttagelser, borrningar
o. s. v., som kunna belysa kollagrens sannolika utbredning under
kritan i södra Skåne samt vid Engelholm och Båstad. På detta sätt
skulle man vinna de säkraste förutsättningar för att planera större, mer
dyrbara djupborrningar.

De praktiskt-geologiska arbeten, hvilka jag ofvan föreslagit, äro —
förutom den stora norrbottensundersökningen — en utredning rörande
malmförekomster och tekniskt användbara stenarter kring inlandsbanan,
påbörjandet af en detaljerad geognostisk undersökning af vissa mindre
kända delar af mellersta Sveriges bergslag och i samband härmed anställande
af förberedande försök rörande en magnetisk undersökning af
Bergslagens malmtrakter samt utarbetandet af en tidsenlig beskrifning
öfver Skånes kolförande formation.

För behandlingen af dessa uppgifter äro inga speciella, tillfälliga anordningar
af nöden, utan kunna de lämpligen anförtros åt Sveriges
geologiska undersökning, som bland sina geologer räknar den främste
kännaren af Skånes kolförande formation och som numera äfven för
malmgeologiska arbeten kan disponera sakkunnig arbetskraft.

Såsom af nedanstående tablå framgår, har jag beräknat, att behandlingen
af de tre nämnda uppgifterna skall draga en kostnad af 24,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

7

kr. med tillägg af ytterligare 5,000 kr., i den händelse äfven förekomsterna
i Kvikkjokksfjällen skola ingå i planen för inlandsbaneundersökningen:

Undersökning af Inlandsbanans malmförekomster

m. m.............................................. 6,000 ev. 11,000 kr.

Magnetiska och geologiska undersökningar i

Bergslagen ....................................... 5,000

Utarbetande af beskrifning öfver Skånes kolförande
formation .................. 13,000_

Summa 24,000 ev. 29,000 kr.»

Hvad först beträffar grefve Douglas’ motion i hvad den afser djupborrningar
för utredning angående mängden af i Sverige förekommande
malmer och andra mineralier än stenkol, har utskottet visserligen velat
gifva sitt erkännande åt den storslagna tanke, som ligger till grund för
motionärens förslag. Utskottet finner emellertid detta förslag vara alltför
omfattande för att kunna bringas till utförande. Dess räckvidd i afseende
å tid och kostnader synes vara nästan oöfverskådlig. På sätt chefen för
Sveriges geologiska undersökning antydt, torde vara erforderligt, att arbetet
koncentreras på de grupper af fyndigheter, hvilka mer än de öfriga
kräfva en snar utredning. I sådant afseende har utskottet föreställt sig, att
man lämpligen borde inskränka sig till företagande af en undersökning angående
malmförekomster och tekniskt användbara stenarter i de trakter,
den i kungl. proposition n:r 162 och utskottets utlåtande n:r 149 omförmälda
så kallade inlandsbanan skulle komma att genomlöpa. Härvid
skulle äfven någon del af den i herrar Montgomerys och Berggrens motioner
åsyftade undersökningen af järnmalmsfyndigheter komma till stånd;
och hvad dessa motioner i öfrigt vidkommer, torde de förutsättningar,
under hvilka de blifvit väckta, hafva förfallit, sedan Riksdagen antagit
den föreslagna öfverenskommelsen mellan svenska staten, å ena, samt
Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält och
trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angående viss
grufegendom m. m.

Den af utskottet nu förordade utredning har chefen för Sveriges
geologiska undersökning beräknat skola draga en kostnad af 11,000 kronor;
och anser ulskottet detta belopp böra för ändamålet beviljas.

Beträffande grefve Douglas’ förslag om djupborrningar för utredning
angående befintligheten af stenkol, får utskottet erinra om, att Riksdagen

Utskottets

yttrande.

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

i skrifvelse den 12 maj 1900 med hänsyn, bland annat, till möjligheten
af att anträffa stenkol anhållit, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning,
huruvida djupborrningar lämpligen borde företagas i Skåne och
sydligaste delen af Halland samt hvilka kostnader sådana borrningar kunde
antagas medföra.

Efter det chefen för Sveriges geologiska undersökning häröfver afgifvit
infordradt yttrande och jämväl vetenskapsakademien i ärendet sig utlåtit,
föredrogs detsamma inför Kungl. Maj:t den 11 januari 1901 i samband
med regleringen af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel
men föranledde ej till äskande af anslag till de ifrågasatta djupborrningarna,
hufvudsakligen af skäl, att de i ärendet hörda sakkunnige stannat
i olika meningar beträffande den plats, där borrhål lämpligast borde först
och främst anläggas, hvarjämte sannolikheten att vid ifrågavarande jordborrningar
påträffa brytvärda stenkol eller andra värdefulla ämnen ansågs
vara så ringa, att deras omedelbara företagande icke syntes af omständigheterna
påkalladt.

På grund af hvad sålunda förekommit och med afseende å hvad i
ofvan åberopade utlåtande anförts rörande pågående djupborrning invid
Köpenhamn, anser sig utskottet icke böra förorda det af grefve Douglas
föreslagna sökandet efter stenkolsfyndigheter i den utsträckning, han åsyftat.
En undersökning och därmed förenad beskrifning af den skånska
kolförande formationen synas emellertid önskliga, hvarför utskottet med
anledning af berörda motion finner sig böra tillstyrka att för sistnämnda
ändamål anvisas ett belopp af 18,000 kronor, hvilket belopp i det anförda
utlåtandet uppgifves såsom för ändamålet tillräckligt.

Vidkommande slutligen herr Lindhagens ofvan omförmälda motion,
torde densamma, då den däri föreslagna undersökningen afser utrönande
af malmkvantiteten inom aktiebolagen Luossavaara—Kiirunavaara och
Gellivare malmfälts utmål, men hithörande angelägenheter genom ofvan
åberopade öfverenskommelse blifvit ordnade, icke under sådana förhållanden
gifva anledning till någon åtgärd från Riksdagens sida.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen, med anledning af herrar
grefve Douglas’, Montgomerys och Rerggrens ifrågavarande
motioner, må på extra stat för år 1908 bevilja
a) till utredning rörande malmförekomster och
tekniskt användbara bergarter kring den ifrågasatta

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 166.

så kallade inlandsbanan ett belopp af 11,000 kronor;
och

b) till undersökning om beskrifning af Skånes
kolförande formation 13,000 kronor,

eller tillsammans 24,000 kronor att för dessa
ändamål ställas till disposition af Sveriges geologiska
undersökning; samt

2:o) att herr Lindhagens ofvannämnda motion
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 maj 1907.

På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.

Bih, till Riksd. Prof.. 1.907. 4 Sami. 1 Afd. 104 Häft.

9