Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
1
N:o 154
Ank. till Riksd. kansli den 21 maj 1907, kl. 6,30 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde hufvudtiteln gjorda framställning beträffande
anslag till veterinärundervisningen.
(L A.)
På sätt statsutskottet i sitt utlåtande n:o 10 angående regleringen
af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel omförmäla har Kungl.
Maj:t i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof under
punkten 2 af nämnda hufvudtitel föreslagit Riksdagen att dels godkänna
det i statsrådsprotokollet intagna förslaget till stat för veterinärinstitutet
äfvensom de villkor och förbehåll, som föreslagits för åtnjutande
af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner, dels medgifva,
att nuvarande innehafvaren af instruktionssmedsbefattningen vid veterinärinstitutet
Axel Robert Pålman måtte, vid utnämning till ordinarie adjunkt,
äga att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig sin tjäntgöring såsom
instruktionssmed vid institutet, samt dels i riksstaten uppföra det under
anslagstiteln »veterinärundervisningen» upptagna anslaget till veterinärinstitutet
i Stockholm under förändrad benämning till »veterinärinstitutet»
äfvensom höja ifrågavarande anslag, nu 57,100 kronor, till
81,800 kronor eller med 24,700 kronor.
Bill. till Riksd. Prat. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Höft. (N:o 154.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
Veterinärinstitutet
i
Stockholm.
I afseende på denna framställning liar departementschefen till
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 12 januari innevarande
år anfört följande:
»Den nu gällande staten för veterinärinstitutet i Stockholm fastställdes
af Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1879 och slutade då på
43,100 kronor. Genom senare beslut om höjning af vissa anslagsposter
i staten och år 1893 om inrättande af en ny professorsbefattning
har statens slutsumma ökats, så att den numera uppgår till 57,100
kronor. Staten har numera följande utseende:
Tjänst- |
|||
Lön |
göringspen- |
Summa |
|
ningar |
|||
1 professor....... |
3,500 |
1,500 |
5,000 |
4 professorer . . . . - . . . |
14,000 |
6,000 |
20,000 |
1 lektor ........ 1 adjunkt vid den stationära kli- |
2,500 |
1,000 |
3,500 |
niken och polikliniken, arfvode |
— |
— |
2,000 |
1 instruktionssmed . . d:o |
— |
— |
2,000 |
1 kamrerare . . . . d:o 1 sekreterare hos direk- |
— |
1,200 |
|
tionen......d:o |
— |
— |
300 |
1 bibliotekarie. . , . d:o |
— |
— |
300 |
För undervisning i ridkonst. |
— |
— |
800 |
Till betjänings aflönande. . . |
— |
— |
3,000 |
Stipendier åt elever . . . . |
— |
— |
4,000 |
Byggnaders och stängsels under-håll ......... |
_ |
— |
\ 3,000 |
Till anskaffande af undervisnings- |
|||
materiell för professuren i |
1,000 |
||
och bakteriologi..... |
— |
— |
|
Till diverse utgifter . . . . |
— |
— |
11,000 |
Summa kronor |
57,100 |
Efter fem
år kan lönen
höjas
med 500
kronor.
Den af professorerna, som förordnas att vara institutets föreståndare,
åtnjuter, utom den bestämda aflöningen, fri bostad. Fri bostad
vid institutet åtnjutes för närvarande äfven af adjunkten, instruktionssmeden
och vissa af betjäningen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
3
Under de senaste åren har Riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag
beviljat medel till fyllande af åtskilliga behof vid institutet, hvilkas
tillgodoseende ej längre kunnat utan allvarsam olägenhet undanskjutas.
Med hänsyn till väckt fråga om ny stadga och ny stat för institutet
hafva dessa medel anvisats å extra stat.
För innevarande år äro sålunda anvisade till:
1 adjunkt vid den ambulatoriska kliniken.....kronor 3,500
1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska
afdelningen............ » 2,500
1 laboratorietjänare vid samma afdelning..... » 900
1 port- och telefonvakt........... » 800
1 nattvakt................ » 900
tillhopa kronor 8,600.
Af den sålunda å extra stat upptagne adjunktens aflöning skola
2,500 kronor betraktas såsom lön och 1,000 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Inalles utgår alltså för innevarande år till veterinärinstitutet i
Stockholm af statsmedel ett belopp af 65,700 kronor.
Enär de i staten upptagna aflöningsbeloppen, livilka bibehållits
oförändrade alltsedan år 1879, syntes med hänsyn till senare inträdda
förhållanden alltför låga och äfven andra förändringar i staten syntes
önskvärda, gjorde direktionen för institutet, efter det förslag afgifvits
af institutets lärarkollegium, redan uti skrifvelse den 6 december 1900,
i samband med afgifvande af förslag till ny stadga för institutet, hos
Kungl. Maj:t framställning om förbättrade aflöningsförhållanden för
institutets personal samt öfverlämnade förslag till ny stat. Samtliga
handlingar till dessa ärenden hafva varit öfverlämnade till löneregleringskommittén.
Veterinärinstitutets direktion har nu i underdånig skrifvelse den
27 september 1906 — under åberopande att under de nära sex år, som
förflutit, sedan direktionens föregående framställning gjordes, lefnadskostnaderna,
särskild! i hufvudstaden, högst väsentligt stegrats, samt
att aflöningsmedel till den under sista tiden beviljade ökade lärår- och
tjänstepersonalen vid institutet anvisats å extra stat — framlagt förnyadt
förslag till stat för institutet under hemställan om aflåtande af
nådig proposition i ämnet till innevarande års Riksdag, och har direktionen
därvid åberopat en från institutets lärarkollegium till direktionen
inkommen skrifvelse i ämnet.
Veterinär.
institutets
direktion.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
Lärarkollegiet har i berörda skrifvelse till en början anfört, att
institutets lärarkår ansåge sig hafva så mycket mer skäl att göra hemställan
om löneförhöjning, som andra med lärarkåren vid institutet
jämförliga kårer, såsom professorerna vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska
institutet, tekniska högskolan, m. fl. högskolor, sedan
länge åtnjöte högre löner, och vidare lärarna vid de högre allmänna
läroverken m. fl. nyligen fått sina löneförmåner höjda, under det att den
nuvarande lönestaten vid veterinärinstitutet fastställts för 27 år sedan.
Då hade för öfrigt en ganska betydlig minskning skett i det af Kungl.
Maj:t begärda anslaget, nämligen från 50,100 kronor till 43,100
kronor, så att t. ex. aflöningen åt professor, inberäknadt ålderstillägg,
fastställts till 5,500 kronor mot af Kungl. Maj:t föreslaget belopp
af 6,000 kronor. Det af institutets direktion år 1900 framlagda förslaget
till ny stat för institutet hade visserligen grundat sig på en skrifvelse
från lärarkollegiet, som, hvad beträffade professors- och lektorstjänsterna,
själft föreslagit de af direktionen då upptagna lönebeloppen,
eller för professor 5,500 kronor och för lektor 4,000 kronor jämte i bägge
fallen två ålderstillägg å 500 kronor hvartdera, men som kandi vore,
hade just under de allra sista åren lefnadskostnaderna stigit i oproportionerligt
hög grad. Till följd häraf hade också efter tidpunkten för
sagda förslags framläggande löneförmånerna blifvit betydligt förbättrade
för lärarkårerna vid med veterinärinstitutet jämförliga läroanstalter, så
att de för ordinarie professorer vid universiteten, karolinska institutet
och tekniska högskolan nu uppginge, efter intjänande af ålderstilläggen,
till 7,000 kronor. Därjämte hade den ekonomiska ställningen för det
öfverväldigande flertal veterinärer, som icke ägnade sig åt lärarkallet,
vare sig de vore anställda i statens eller annan tjänst, under de senare
åren betydligt förbättrats — sålunda hade exempelvis militärveterinärkåren
nyligen fått sin lönestat reglerad — så att de mera gifvande af
dessa befattningar, hvilka i regeln besattes med de bästa förmågorna,
vore, med inräknande af inkomst af privatpraktik, förenade med långt
större inkomster, än en professur vid institutet. Det folie af sig själft,
att detta skulle vålla svårigheter för en tillfredsställande rekrytering
af lärarkåren vid institutet med de nuvarande låga lönerna. Dessutom
vore att märka, att veterinärvetenskapen under de sista tjugu åren gått
framåt med jättesteg och numera ställde ojämförligt större, anspråk på
ställföreträdare inom de särskilda grenarna af densamma vid. den veterinära
högskolan än för några tiotal år sedan. Lärarkollegiet ansåge
det därför vara ett fullt berättigadt kraf, om vid omreglering af insti
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
5
tutets stat ifrågasattes för professorerna ett lönetillskott af 1,000 kronor
jämte ett andra ålderstillägg af 500 kronor.
Direktionen har förklarat sig finna det af lärarkollegiet sålunda
föreslagna aflöningsbeloppet för professor, utgörande 7,000 kronor med
inräknande af ålderstilläggen, vara med hänsyn till de i alla afseenden
så betydligt ändrade lefnadsförhållandena sedan den tid, då staten för
institutet fastställdes, fullt berättigad^ helst då i betraktande toges, att
somliga af de dugligare praktiserande laudsortsveterinärerna nu för
tiden kunde uppnå sådan inkomst och ännu högre. Härtill komme ytterligare,
att veterinärvetenskapen numera ställde så stora fordringar på
innehafvarna af professorsbefattningarna vid institutet, att aflöningen
måste sättas åtminstone till sistnämnda belopp, om framstående veterinärer
skulle kunna finnas, som ville så pass ingående ägna sig åt de
särskilda specialgrenar, hvilka vore företrädda vid institutet, att de
kunde anses kompetenta att ifrågakomma vid eventuella ledigbeter på
dessa platser, samt underkasta sig de med nödig förberedelse därtill
förenade uppoffringar. Det vore, enligt direktionens mening, i alla fall
förbundet med svårigheter att inom den jämförelsevis lilla veterinärkåren
i landet rekrytera dessa lärarbefattningar vid institutet med fullt
lämpliga personer.
För den professor, hvilken förordnas att vara föreståndare för institutet,
bar lärarkollegiet föreslagit, utöfver professors allmänna lön
förmåner, ett arfvode af 1,000 kronor samt fri bostad och lyse. Direktionen
bär erinrat, att enligt nu gällande stat föreståndaren hade samma
aflöning som de öfriga professorerna och därutöfver endast förmånen
af fri bostad, samt vidare anfört följande. Jämte det föreståndaren
vore ansvarig för institutets hela ekonomi, både han vid en sådan läroanstalt
som veterinärinstitutet med dess många olikartade institutioner,
vetenskapliga afdelningar, stallar och smedjor eu högst fordrande befattning.
Trots detta ägde han endast obetydlig lindring i den honom
eljest åliggande undervisningsskyldighet, enär vid institutet icke
funnes några medel tillgängliga för sådant ändamål såsom vid andra
läroanstalter. Härtill utginge exempelvis vid tekniska högskolan 2,000
kronor samt vid karolinska institutet 1,500 kronor, och vid dessa läroanstalter
kunde därför rektor befrias från eu rätt stor del af den honom
åliggande undervisningsskyldighet. Det borde jämväl tagas i betraktande,
att veterinärinstitutets föreståndare icke kunde helt och hållet
undgå den representationsskyldighet, som åtföljde chefskapet för en
dylik högskola, med hänsyn såväl till dess egen personal som till
främmande besökande. Honom ålåge därjämte att vara föredragande
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
hos direktionen för institutet och ordförande i dess lärarkollegium samt
att uppgöra årsberättelse om verksamheten vid institutet m. m. \ id
alla dessa förhållanden ansåge direktionen det vara fullt riktigt, att
föreståndaren finge åtnjuta, utöfver hvad öfriga professorer ägde uppbära,
arfvode af 1,000 kronor jämte fri bostad vid institutet.
Vidkommande lektorsbefattningen har lärarkollegiet, under erinran
att lektorernas vid de högre allmänna läroverken löner kunde ga _upp
till 6,000 kronor, förklarat sig anse det rättvist, att denna befattnings
innehafvare åtminstone komme upp till en aflöning af 5,500 kronor,
häraf 3,500 kronor lön, 1,000 kronor tjänstgöringspenningar och två
ålderstillägg å 500 kronor hvartdera. Direktionen har, med hänsyn till
de i fråga om professorerna anförda förhållanden, funnit det billigt,
att lektorslönen uppginge till det af lärarkollegiet sålunda föreslagna
belopp.
Hvad beträffar aflöningen för adjunkt, har lärarkollegiet föreslagit
för den å ordinarie stat nu uppförde adjunkten lön å 3,000 kronor,
tjänstgöringspenningar å 1,000 kronor samt ett ålderstillägg å 500
kronor, eller tillhopa 4,500 kronor, dock att, där fri bostad bereddes,
afdrag skulle ske med 500 kronor. Han skulle då blifva något så. när
likställd med adjunkterna vid de högre allmänna läroverken, hvilkas
löner med ålderstillägg uppginge till 5,000 kronor. För läraren i liofbeslag,
hittills benämnd instruktionssmed, ansåge lärarkollegiet aflöningen
böra något öfverstiga nämnde adjunkts, och därför ett andra ålderstillägg
å 500 kronor medgifvas. Såsom skäl härtill har anförts, att
hans befattning omfattade ett för veterinärutbildningen ganska viktigt
ämne, att på senare åren till denna lärostol kommit betydligt ökad
undervisningsskyldighet, och att det, för bibehållande af kundkretsen i
hofbeslagssmedjan, vore af vikt, att det rådde kontinuitet i fråga om
innehafvaren af denna plats. Äfven för den nu å extra stat upptagne
adjunkten vid ambulatoriska kliniken borde aflöningen vara högre än
den ordinarie adjunktens, enär han hade en mer omfattande tjänstgöring
och föreläsningsskyldighet samt icke ägde rättighet att utöfva
enskild sjukvård. Kollegiet ansåge sig böra föreslå 3,500 kronor i lön
och 1,000 kronor i tjänstgöringspenningar jämte ett ålderstillägg å 500
kronor. Afdrag för bostad skulle äga rum såväl för honom som för
instruktionssmeden.
Direktionen har förklarat sig anse, att fyra adjunktsbefattningar
borde finnas, nämligen en vid den stationära kliniken och polikliniken samt
en vid smedjorna (instruktionssmeden), nu upptagna å ordinarie stat, en vid
den ambulatoriska kliniken, nu upptagen å extra stat, och slutligen en vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
7
den anatomisk-fysiologiska afdelningen, om hvilken sistnämnda befattning
direktionen samtidigt afläte särskild underdånig framställning.
För de tre förstnämnda adjunktsbefattningarna borde begynnelseaflöningen
vara 4,000 kronor, däraf 3,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.
Därtill borde komma ett ålderstillägg för adjunkten
vid den stationära kliniken och polikliniken samt två dylika tillägg för de
bägge adjunkterna vid smedjorna och vid den ambulatoriska kliniken.
Beträffande de sistnämnda två befattningarna vore det nämligen önskligt,
att deras innehafvare så länge som möjligt kvarstode i tjänst, under
det att i fråga om adjunkten vid den stationära kliniken och polikliniken
kontinuitet icke vore i fullt lika mån af nöden. Den sistnämnde toges
hufvudsakligen i anspråk för dessa kliniker, och framförallt vore hans
biträde af vikt på den kirurgiska afdelningen, där operationsmaterialet vore
högst betydande. Erfarenheten hade nogsamt visat olägenheterna af den
hittills varande låga aflöningen för denne adjunkt, i det att sedan 1901
ombyte af densamme ägt rum ej mindre än fem gånger. Sedan en
adjunkt hunnit blifva så pass skolad, att han kunnat vara vederbörande
professor till verklig hjälp, hade han funnit det mera fördelaktigt för
sig att söka annan verksamhet. Denne adjunkt vore dessutom den
ende reservlärare, som funnes vid institutet, och han borde därför vara
i besittning af grundlig veterinärutbildning samt äga förutsättningar
att kunna vid förfall för annan lärare sätta sig in i dennes ämne därhän,
att han kunde för någon tid helt eller delvis bestrida hans tjänst.
— Adjunkten vid institutets smedjor (instruktionssmeden) företrädde ett
ämne, åt hvilket endast få veterinärer hade tillfälle att mera ingående
ägna sig. Det vore därför af vikt, att en lärare på denna plats, som
hunnit mera grundligt sätta sig in i ämnet, också kunde förmås att
kvarstå på densamma en längre tid. Det vore att märka, att på grund
af den i Stockholm rådande stora konkurrensen inom hofslageriyrket
det vore ganska svårt att förse institutet med nödigt antal hästar för
skoning i dess hofbeslagssmedja, och framförallt skulle detta vara förenadt
med svårigheter, om föreståndaren för samma smedja ofta
blefve ombytt. Dessutom hade på senare år denne lärare fått utvidgad
undervisnings- och föreläsningsskyldighet, i det att ämnena
anspannslära och hofsjukdomar öfverlämnats åt honom. — Adjunkten
vid den ambulatoriska kliniken hade sig anförtrodd den viktiga
praktiska utbildningen af eleverna i nötkreaturssjukdomarnas igenkännande
och behandling. Härför kräfdes en praktiskt duglig veterinär,
som under flerårig och stor praktik hunnit förvärfva sig tillräcklig er
-
8
Statsutskottets Utlottande N:o 154.
farenhet för att kunna stå som lärare och ledare vid denna gi’en af
veterinärutbildningen. En sådan veterinär hade vanligen betydligt
större inkomster af privatpraktik, än som kunde erbjudas honom vid
institutet, äfven om den nu ifrågasatta löneförhöjningen blefve beviljad.
Äfven denne lärare hade på senaste tiden fått ökad undervisnings- och
föreläsningsskyldighet, i det att ämnet obstetrik blifvit honom anförtrodt.
Det vore i instruktionen denne lärare förbjudet att praktisera,
och han kunde därför icke genom enskild praktik öka sina inkomster.
Slutligen borde framhållas, att det vore i hög grad önskvärdt, att i
fråga om denna plats, hvars innehafvare trädde i så liflig förbindelse
med allmänheten, kontinuitet blefve rådande, enär täta ombyten skulle
kunna verka i hög grad menligt på frekvensen vid den åt honom anförtrodda
kliniken. — I fråga om afdrag för adjunkterna med 500 kronor
för fri bostad har direktionen instämt med lärarkollegiet.
För assistenten vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska
afdelning en har direktionen i likhet med lärarkollegiet icke ifrågasatt
någon förändring i arfvodesbeloppet.
Lärare i kött- och mjölkkontroll vore hittills icke upptagen å stat,
men då undervisningen åt eleverna i dessa ämnen under senare åren
ansetts ytterst viktig, hade direktionen med stöd af institutets reglemente
måst härför antaga en extra lärare, hvilken för närvarande uppbure
arfvode med 600 kronor för år, utgående af de i staten upptagna
medel till diverse utgifter. Då emellertid ifrågavarande undervisning
måste allt mera utsträckas, och fullgod lärare icke syntes kunna erhållas
för lägre belopp, än lärarkollegiet i sådant afseende föreslagit, eller
1,500 kronor, hade direktionen sett sig nödsakad upptaga detta belopp,
att utgå i form af arfvode.
Beträffande kamreraren samt sekreteraren hos direktionen har direktionen,
med hänsyn till den för dessa tjänster under tiden från den
nuvarande statens fastställande ökade arbetsbördan och de stegrade lefnadskostnaderna,
i likhet med lärarkollegiet föreslagit, att deras arfvoden
måtte höjas till 1,700 kronor för den förre och 500 kronor för den
senare. Dessa belopp hade redan år 1900 föreslagits af direktionen.
I fråga om aflöningen för bibliotekarietjänsten, hvilken befattning innehades
af en af institutets lärare, har lärarkollegiet framhållit, att densamma
bibehållits oförändrad vid 300 kronor alltsedan år 1879. Under
denna tid hade dock icke blott sammanlagda antalet volymer i biblioteket
utan äfven de årliga inköpen afsevärdt ökats. Då därtill komme, att
bibliotekariens arbete under de sista åren mer än fördubblats på grund
Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 9
åt ökade bytesförbindelser och ett mera detaljeradt katalogiseringsarbete,
syntes aflöningen böra höjas till 600 kronor. Detta förslag har direktionen
biträda
Sekreteraren hos lärarkollegiet har direktionen i likhet med nämnda
kollegium ^ föreslagit till uppförande i staten med ett arfvode af 500
kronor. För närvarande utgår till honom ett belopp af 350 kronor
från »diverse utgifter». Befattningen skötes af en af lärarna.
Lärarkollegiet har vidare, beträffande det för undervisning i ridkonst
i nuvarande stat upptagna beloppet, 800 kronor, ansett detta vara
tillräckligt, men framhållit, att medel äfven erfordrades för undervisning
i körkonst. Såsom förut nämnts, inginge anspannslära bland undervisningsämnena
vid institutet. För en veterinär vore det i hög grad
önskvärdt att också kunna handhafva och bedöma hästen under sele,
•enär hans förmåga i detta hänseende ofta toges i anspråk vid besiktningar
och vid undervisning. Lämpligast syntes vara, att ett belopp
upptoges gemensamt till ridning och körning, och föresloge kollegium
i sådant afseende en summa af 1,400 kronor. Jämväl direktionen har
i sitt förslag till stat upptagit detta belopp för ifrågavarande ändamål.
Hvad därefter betjänte vid institutet angår, är i den ordinarie staten
för institutet till deras aflönande upptaget ett belopp af 3,000 kronor.
Häraf samt af 2,920 kronor från stallets inkomster hade, enligt hvad lärarkollegiet
anfört, aflönats två vaktmästare, hvardera med 900 kronor, eu
fodermarsk med 1,020 kronor och tre drängar, en hvar med 900 kronor,
hvarförutom . hyresersättning å 200 kronor utgått till de bägge vaktmästarna,
hvilkas bostäder måst tagas i anspråk för andra betjänte. Fodermarsken
och de tre drängarna åtnjöte fri bostad. Dessutom hade åt dessa
sex betjänte måst beredas extra inkomster genom att lämna dem tillfälle
till extra arbete på de olika afdelningarna vid institutet. Hade
man icke kunnat bereda dem större inkomster än dem, hvartill statsanslaget
lämnat medel, skulle det varit omöjligt att hålla så många
platser besatta, hvilket i allt fall bjudit stora svårigheter. Dessa platser
vore dock alla oundgängligen nödvändiga för uppehållandet af verksamheten
vid institutet. Det syntes föröfrigt endast behöfvas en hänvisning
till nu gällande allmänt högre arbetspriser, för att få behofvet
af ökade löneförmåner åt betjäningspersonalen att framstå i tydlig dager.
Sålunda åtnjöte drängarna vid Stockholms stads renhållningsverk eu
aflöning af 1,140 kronor för år jämte fri bostad. Ej heller borde
det kunna anses skäligt eller välbetänkt, att betjäningens löner vore
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Käft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
så lågt satta, att institutets föreståndare ständigt skulle behöfva åt densamma
bereda extra inkomster för att förmå den att stanna kvar
i sin tjänst. De ordinarie sysslorna och göromålen kunde ej annat än.
blifva lidande därpå.
Hvad särskildt vaktmästaren vid den anatomiska afdelningen,
hvilken äfven tjänstgjorde som konservator, beträffade, vore att märka,
att denne måste hafva alldeles särskilda kvalifikationer. Han borde
nämligen äga färdighet äfven för sistnämnda tjänstgöringoch sålunda vara
i besittning af en specialutbildning, som sökande till vaktmästarbefattningar
i allmänhet ej innehade och som tydligtvis måste vara synnerligen sällsynt.
Erfarenheten vid institutet hade visat, att lika svårt som det varit att
anskaffa kompetent person för denna syssla, lika svårt hade det sedan
visat sig att förmå honom att stanna kvar. Under sådana förhållanden
måste löneförmånerna åt denne vaktmästare sättas högre än för en
vanlig vaktmästare.
Lärarkollegiet har vidare föreslagit höjning i lönen för vaktmästaren
vid kemiska institutionen m. m., hvilken äfven tjänstgjorde såsom
inkasserare vid institutets smedja och stallar, för fodermarsken,
hvilken vid eu sådan institution som veterinärinstitutet med därvarande
sjukstallar hade eu ganska maktpåliggande befattning, samt för de tre
drängarna.
Eodermarsken och drängarna skulle fortfarande åtnjuta fri bostad
med bränsle och lyse. Dylik förmån kunde däremot icke beredas de
bägge vaktmästarna förrän uti de nya byggnader för institutet, som
vore beslutade till uppförande vid Kräftriket, och därför borde hyresersättning
medgifvas dem.
Hvad anginge de nu å extra stat uppförda betjänte, nämligen en
laboratoriet]änare vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska
afdelningen med nuvarande aflöning af 900 kronor, en port- och telefonvakt
med 800 kronors aflöning och en nattvakt med aflöning af
900 kronor, har lärarkollegiet äfven för dem föreslagit höjda löner.
Sedan numera äfven allmän telefon för allmänhetens bekvämlighet inledts
till institutet, hade telefongöromålen betydligt ökats, så att det
vore omöjligt för eu person att hinna både sköta telefonerna och bestrida
de egentliga portvaktssysslorna, hvarför portvakten måste därtill
anlita biträde. För laboratorier änaren och nattvakten föresloges samma
löneförmåner som för drängarna. Åt dessa bägge betjänte kunde bostadsförmån
icke beredas förrän i de blifvande nya institutsbyggnaderna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
11
Hvad lärarkollegiet i afseende på betjente föreslagit bär direktionen
till alla delar biträdt. Hvad särskild! de bägge vaktmästarna
angår, har direktionen framhållit, att då de först genom rätt långvarig
öfning kunde inläras för sina sysslor, de borde aflönas så,
att ej täta ombyten blefve behöfliga. Deras sysslor vore äfven af den
art och omfattning, att de ej kunde, såsom flera af sina gelikar, skaffa
sig inkomster genom middags- eller kvällstjänstgöring annorstädes.
För öfriga betjänte ansåge direktionen, att vid nu gängse aflöningsförhållanden
de föreslagna aflöningarna vore snarare för lågt än för högt
beräknade.
Under framhållande att den på extra stat nu upptagna personalen
allt framgent måste förefinnas vid institutet för fullföljande af verksamheten
och arbetet därstädes, hafva såväl lärarkollegiet som direktionen
hemställt, att denna personal måtte uppföras å ordinarie stat
liksom äfven läraren i kött- och mjölkkontroll samt sekreteraren hos
lärarkollegiet.
Beträffande återstående å institutets stat för närvarande upptagna
poster, nämligen 4,000 kronor till stipendier åt elever, 3,000 kronor till
byggnaders och stängsels underhåll samt 12,000 kronor till diverse utgifter^
däri ini’äknadt det till anskaffande af undervisningsmateriell för
professuren i histologi m. m. uppförda belopp, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Direktionen har, på grund af hvad sålunda anförts, hemställt om
aflåtande till innevarande års Riksdag af nådigt förslag om uppförande
å ordinarie stat af lönemedel till förut angifna personal med ett belopp
af tillhopa 66,000 kronor, förutom ålderstillägg, samt ytterligare 600
kronor, utgörande hyresersättning till de bägge vaktmästarna, så länge
fri bostad med bränsle och lyse icke kunde beredas dem vid institutet.
Mot lärarkollegiets förslag har reservation afgifvits af professorn
J. P. Lundgren, hvilken erinrat, hurusom hos Kungl. Maj:t livilade
förslag till nya stadgar och ny stat för institutet, afgifna af lärarkollegiet
och af direktionen, hvilka förslag beträffande lärarkårens organisation
i vissa delar afveke från hvarandra. Kungl. Maj:t hade
också på framställning af direktionen medgifvit, att med den nu lediga
lektorsbefattningens besättande med ordinarie innehafvare finge anstå, tills
frågan om ordnandet af undervisningen i de till lektoratet hörande ämnen
blifvit afgjord. Då denna fråga sålunda vore öppen, syntes det
reservanten olämpligt att på ordinarie stat fastslå nya aflöningsförmå
-
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 154-
ner för denna tjänst. Förhållandet vore detsamma dels med den ordinarie
adjunkturen, hvilken ifrågasatts skola ersättas med assistentbefattningar,
samt dels med instruktionssmedens befattning. De för närvarande
på extra stat uppförda lärartjänsterna ansåge reservanten icke
böra uppföras å ordinarie stat, förrän nya stadgar för institutet definitivt
antoges. Enligt reservantens åsikt borde därför blott den löneförbättring,
som kunde komma att beviljas professorerna vid institutet,
nu uppföras på ordinarie stat, men däremot löneförbättring för öfriga
lärare tills vidare uppföras på extra stat, hvarjämte de hittills på extra
stat utgående lärararfvoden borde tillsvidare kvarstå å extra stat.
I denna reservation har t. f. lektorn A. V. Sahlstedt instämt,
utom hvad anginge den ordinarie adjunkturen.
Från direktionens beslut i frågan har medicinalrådet G. Kjerrulf
varit i så måtto skiljaktig, att han instämt i professor Lundgrens
förberörda reservation.
Såsom i det föregående antydts, har direktionen i särskild underdånig
skrifvelse den 27 september 1906 gjort framställning om anställande
af ytterligare en adjunkt vid institutet, nämligen vid dess anatomisk-fy
Biologiska afdelning. Denna framställning är föranledd af en
skrifvelse i ämnet från lärarkollegiet, som därvid anfört följande.
Sedan professor Lundgren inför lärarkollegiet anmält, att, enligt
hans mening, hvarken utrymmet eller de för närvarande tillgängliga
lärarkrafterna vid den anatomiska afdelningen vore tillräckliga för att
lämna en fullgod undervisning åt det stora antal elever, som för närvarande,
efter antagande af 20 nya elever, förefunnes i de två lägre
afdelningarna, hade kollegiet beslutat, att, för afhjälpande af de anförda
svårigheterna ifråga om den anatomiska undervisningen, i hvad anginge
bristen på tillgängliga lärarkrafter, anhålla om anställande af
en prosektor vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen.
Kollegiet hade upprepade gånger förut framhållit behofvet af biträdande
lärare för undervisningen inom de olika afdelningarna och
påvisat, hurusom veterinärinstitutet med afseende på särskilda hjälplärare
vore betydligt sämre lottadt än de flesta af utlandets veterinärskolor.
De framställda önskemålen hade också behjärtats, och de mest
trängande behofven så till vida afhjälpts, att en adjunkt anställts vid
den ambulatoriska kliniken och en assistent vid den patologisk-anatomiska
och bakteriologiska institutionen. Redan år 1899, då förslag till
nya stadgar af kollegiet afgafs, hade emellertid föreslagits anställandet
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
13
af eu assistent eller prosektor äfven vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen,
hvilket förslag dock af direktionen ändrats, så att i stället
lörordats tillsättande af en adjunkt för de anatomisk-fysiologiska och
patologisk-anatomiska institutionerna. Sedan dess hade emellertid lärarkollegiet
icke funnit sig befogadt att göra ytterligare hemställan om anställandet
af biträdande lärare för den anatomiska undervisningen, men
genom det stora antal elever, som kollegiet under de två senaste åren
funnit sig nödsakadt att antaga för att i någon mån fylla den brist på
veterinärer, som för närvarande vore rådande inom landet, hade lärarens
i anatomi undervisningsarbete i så väsentlig grad ökats, att anställande
af en hjälplärare äfven inom nämnda afdelning nu framställde sig som
ett oeftergifligt villkor, för att eleverna skulle kunna erhålla den handledning
vid dissektionerna, som vore nödvändig, för att dessa skulle
hinna afslutas i rätt tid och för att de för den anatomiska undervisningen
så betydelsefulla demonstrationerna skulle kunna medhinnas.
Att ett biträde vid undervisningen äfven inom denna afdelning redan
förut varit behöfligt, framginge dock däraf, att en del af dessa demonstrationer
icke af läraren kunnat medhinnas, utan sedan mer än 30 år
tillbaka varit öfverlämnade åt amanuensen, en ännu ej utexaminerad
elev, hvilket ju icke kunde anses öfverensstämma med fordringarna på
fullgod undervisning.
För att närmare belysa den anatomiska undervisningens vid institutet
omfattning bifogade kollegiet en af professor Lundgren uppställd
detaljerad redogörelse för undervisningen i anatomi inom de olika
elevklasserna.
I ämnet fysiologi hade undervisningen hittills ej heller kunnat
bedrifvas på ett tidsenligt sätt, visserligen till största delen på grund
af bristande lokaler, men äfven till följd af saknaden af ett fackmässigt
utbildadt biträde åt läraren i detta ämne. Att en utvidgning af den fysiologiska
undervisningen vore af behofvet påkallad, hade emellertid allmänt
erkänts, och i förslaget till nybyggnad af institutet hade också på
grund däraf en särskild fysiologisk institution upptagits. En fullt tidsenlig
anordning af undervisningen i fysiologi syntes väl knappast
kunna åstadkommas, förrän därtill behöfliga laboratorier och lokaler
hunnit iordningställas, men genom anställande af ett biträde vid den
anatomisk-fysiologiska institutionen skulle dock redan nu vissa förändringar
till undervisningens fromma kunna vidtagas, såsom t. ex. anordnande
af en, om ock mera primitiv, praktisk undervisning äfven i
fysiologi.
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
Kollegiet hade äfven tänkt sig, att en prosektor vid den anatomiskfysiologiska
afdelningen skulle kunna, vid sidan af nyss angifna tjänstgöring,
medhinna att biträda vid undervisningen i histologi, hvilket enligt kollegiets
mening mycket väl borde låta sig göra, då den normala histologien
och anatomien vore ämnen, som stode hvarandra synnerligen nära och vid
utlandets såväl medicinska som veterinära läroverk i regeln vore förenade
under en professur. De för hvarje år sig allt mer och mer hopande göromålen
för läraren i histologi, patologisk anatomi och bakteriologi gjorde
det också önskvärdt, att nämnde lärare om möjligt befriades från en
del af sin undervisningsskyldighet i histologi, hvilket enligt kollegiets
mening lämpligast kunde ske genom att ledningen af de praktiska
öfningarna i detta ämne öfvertoges af prosektorn vid anatomiska afdelningen.
Slutligen ville kollegiet såsom stöd för denna sin hemställan framhålla
önskvärdheten af att i en undervisningsgren af så speciell art
som den här ifrågavarande äga tillgång till en reservlärare för undervisningens
upprätthållande i händelse af förfall för den ordinarie
läraren.
De ämnen, som den sålunda anställde läraren skulle komma
att företräda, kräfde ovillkorligen en särskild utbildning utöfver den
vanliga veterinära fackbildningen, och det med befattningen afsedda
ändamålet kunde sålunda icke anses vara betjänt genom anställande för
kort tid i sänder af assistenter med små löneanspråk, såsom möjligen
för den bakteriologiska afdelningen kunde låta sig göra, utan kontinuitet
inom tjänsten måste anses i högsta grad önskvärd, för att innehafvaren
skulle kunna förskaffa sig den önskvärda fackmässiga utbildningen,
hvilken knappast syntes kunna förvärfvas på den korta tid, hvarunder
en lågt aflönad assistent vanligen kvarstode vid institutet. På grund häraf
och då det äfven syntes blifva svårt att bland landets veterinärer finna
någon villig att åtaga sig en befattning af så speciell natur och med så
relativt ringa praktisk tillämpning af där föi''värfvade kunskaper, så
ansåge kollegiet det önskvärdt, att aflöningen för den omnämnda
prosektorsbefattningen icke sattes lägre än 3,500 kronor.
Direktionen har förklarat sig anse behofvet af den sålunda ifrågasatta
befattningen vara genom lärarkollegiets skrifvelse fullt klart ådagalagdt,
och då tillgången på veterinärer i landet år efter år alltmera visat
sig otillräcklig, i följd hvaraf det ock måste anses vara en oeftergiflig
plikt för veterinärinstitutet att genom antagande af ökadt antal
elever vid hvarje läsårs början och sålunda äfven utexaminerande af
Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 15
ökadt . antal veterinärer söka afhjälpa denna brist, hade direktionen
sett sig nödsakad att underställa Kungl. Maj:ts pröfning äfven denna
angelägenhet. Direktionen, som ansåge äfven den nu ifrågasatte läraren
höra benämnas adjunkt, hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte
till innevarande års Riksdag aflåta framställning, att ett belopp af
3,500 kronor, däraf 2,500 kronor såsom lön och 1,000 kronor såsom
tjänstgöringspenningar, måtte anvisas till aflöning åt en adjunkt (prosektor)
vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen vid institutet, samt
att denna lärarbefattning jämte med densamma förenade löneförmåner
måtte upptagas uti institutets ordinarie stat. Något ålderstillägg har
icke. af direktionen ifrågasatts för denne adjunkt. Därest fri bostad vid
institutet bereddes honom, ansåge direktionen, att afdrag å lönen borde
ske med allenast 300 kronor, enär den för honom afsedda bostaden
vid det nya institutet bestode af endast två rum.
Enligt de förslag af veterinärinstitutets direktion, för livilka jagnu
redogjort, skulle institutets stat hafva följande utseende.
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
Lön |
Tjänst- görings- |
Arfvode |
Summa |
||
pennin- |
|||||
gar |
|||||
1 professor och föreståndare . |
4,500 |
1,500 |
1,000 |
») 7,000 |
|
1 » ....... |
4,500 |
1.500 |
6,000 |
Efter 5 år kan |
|
3 professorer....... |
13,500 |
4,500 |
—- |
18,000 |
lönen höjas |
1 lektor......... |
3,500 |
1,000 |
— |
4,500 |
foch efter 10 år |
1 adjunkt vid smedjorna . . . |
3,000 |
1,000 |
— |
2) 4,000 |
med ytterligare |
1 » vid den ambulatoriska kli- |
500 kronor. |
||||
niken......... 1 » vid den stationära kliniken |
3,000 |
1,000 |
— |
2) 4,000 |
| Efter 5 år kan |
och polikliniken . . . . 1 » vid den anatomisk-fysio- |
3,000 |
1,000 |
— |
2) 4,000 |
j lönen höjas J med 500 kronor |
logiska afdelningen . . . . 1 assistent vid den patologisk- |
2,500 |
1,000 |
3) 3,500 |
||
anatomiska och bakteriolo-giska afdelningen..... |
_ |
_ |
2,500 |
2,500 |
|
1 lärare i kött- och mjölkkontroll |
— |
— |
1,500 |
1,500 |
|
1 kamrerare....... |
— |
— |
1,700 |
1,700 |
|
1 sekreterare hos direktionen |
— |
— |
500 |
500 |
|
1 bibliotekarie...... |
— |
— |
600 |
600 |
|
1 sekreterare hos lärarkollegiet |
— |
— |
500 |
500 |
|
körning........ |
— |
— |
— |
1,400 |
|
Efter 5 år kan |
|||||
1 vaktmästare och konservator |
1,000 |
300 |
— |
4) 1,300 |
lönen höjas |
1 »på den kemiska afdelningen |
1,000 |
100 |
— |
4) 1,100 |
och efter 10 år |
1 fodermarsk....... |
1,000 |
200 |
— |
5) 1,200 |
med ytterligare |
1 port- och telefonvakt . . . |
1 Efter 5 år kan J med 100 kronor |
||||
1,000 |
200 |
“ |
5) 1,200 |
||
1 laboratorietjänare å den bak- |
|||||
teriologiska afdelningen . . |
— |
— |
1,000 |
6) 1,000 |
|
1 dräng vid isoleringsstallet. . |
— |
— |
1,000 |
5) 1,000 |
|
2 drängar ........ |
— |
— |
2,000 |
5) 2,000 |
|
1 nattvakt........ |
— |
— |
1,000 |
«) 1,000 |
|
Stipendier åt elever . . . . Byggnaders och stängsels under- |
— |
— |
— |
4,000 |
|
håll......... |
— |
— |
— |
3,000 |
|
Till diverse utgifter . . . . |
— |
— |
— |
12,000 |
|
Summa kronor |
88,500 |
Anm. l) Åtnjuter därjämte fri bostad.
» s) Om fri bostad åtnjutes, afdragas å lönen 500 kronor.
» s) Om fri bostad åtnjutes, afdragas å lönen 300 kronor.
» 4) Åtnjuter därjämte fri bostad med bränsle och lyse, eller, då sådan förmån ej utgår,
hyresersättning med 300 kronor.
» 5) Åtnjuter därjämte fri bostad med bränsle och. lyse.
» 6) Åtnjuter därjämte vid institutets nya byggnader fri bostad med bränsle och lyse.
Statsutskottets Utlåtande N:o 154-
17
Öfver direktionens ifrågavarande framställningar hafva, till följd
af särskilda nådiga remisser, underdåniga utlåtanden afgifvits af medicinalstyrelsen
den 17 oktober 1906. Nämnda ämbetsverk har därvid,
rörande direktionens förstnämnda framställning, anfört, att styrelsen
med anledning af de under de senare åren högst väsentligt stegrade
lefnadskostnaderna i hufvudstaden icke hade något att erinra mot de
af direktionen föreslagna förhöjda aflöningsbeloppen, men att, med fäst
afseende därpå, att nytt reglemente för institutet vore under utarbetande
och förslag väckts om ombildning af en del utaf lärarbefattningarna vid
institutet, bland annat af lektoratet, styrelsen hölle före, att de tre
adjunkturerna, assistentbefattningen vid den patologisk-anatomiska och
bakteriologiska afdelningen samt lärarbefattningen i kött- och mjölkkontroll
borde med de föreslagna aflöningsbeloppen uppföras å extra stat,
samt att ett belopp af 1,000 kronor om året jämväl borde å extra stat
uppföras såsom lönetillägg åt den, som uppehälle lektoratet. Därjämte
hemställde styrelsen, att stadgande måtte meddelas därom, att, då de
ordinarie professorerna enligt förslaget komme i ånjutande af ålderstillägg,
2,000 kronor utaf deras aflöning skulle utgöra tjänstgöringspenningar
och återstoden anses såsom lön.
I fråga om direktionens framställning rörande den nya adjunktsbefattningen
vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen har medicinalstyrelsen
vitsordat behofvet af denna lärarbefattning, men hemställt,
att den föreslagna aflöningen måtte uppföras å extra stat.
Medicinal
styrelsen.
De skiljaktigheter i åsikter, hvilka, såsom ofvan anförts, yppats Ang. stadgar
angående vissa befattningars och anslags uppförande i den ordinarie
staten för institutet eller på extra stat, synas i väsentlig mån vara Stockholm.
föranledda däraf, att den Infilande frågan om nya stadgar för institutet
ännu icke vunnit sin lösning. Jag anhåller därför att, innan jag utförligare
yttrar mig i ämnet, få i korthet redogöra för sistnämnda fråga
i de delar, som kunna hafva mera direkt inflytande på det nu föreliggande
förslaget.
Gällande reglemente för veterinärinstitutet i Stockholm är utfärdadt
den 24 maj 1867, och hafva ändringar i vissa delar däraf skett
den 22 december 1892 samt den 8 december 1893. Med anledning af
inkommet förslag till ytterligare detaljändringar förklarade Kung].
Maj:t den 10 juni 1898, att reglementet borde i dess helhet omarbetas,
och anbefallde institutets direktion att efter lärarkollegiets hörande afgifva
förslag till ny stadga för institutet. På grund häraf upprättade
Bih. till liiksd. Prat. 1907. 4 Samt. 1 Afd. 99 Häft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
lärarkollegiet år 1899 dylikt förslag och afgaf tillika förslag till ny
stat för institutet, hvarefter direktionen med den underdåniga skrifvelse
den 6 december 1900, som jag i början af redogörelsen för detta ärende
omförmält, aflämnade förslag, som i vissa hänseenden afveko från lärarkollegiets.
De afgifna förslagen remitterades till medicinalstyrelsen,
som förordade vissa ändringar i desamma, hvaruppå direktionen, efter
inhämtande af lärarkollegiets mening, ånyo afgaf yttrande i ämnet,
hvilket yttrande föranledde förnyadt utlåtande af medicinalstyrelsen.
Med anledning af Kungl. Maj:ts befallning den 25 oktober 1901 om
verkställande af utredning, bland annat, huruvida genom förenklingar i
förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster, som
genom förändrade anordningar kunde undvaras, åberopade därefter i
afgifna yttranden såväl direktionen som medicinalstyrelsen sina nyssberörda
förslag till ny stadga och ny stat för institutet samt anförde,
att några inskränkningar eller förenklingar i förvaltningen vid veterinärinstitutet
eller indragning af tjänster därstädes icke kunde åvägabringas
utan allvarligt men för institutet, enär detta fastmer hade behof af ökade
krafter för denna verksamhets behöriga bedrifvande. I detta skick
blef ärendet år 1902 öfverlämnadt till löneregleringskommittéD, som
emellertid på grund af andra arbeten icke kunnat företaga detsamma
till behandling. Då det syntes önskligt, att denna löneregleringsfråga
inom den närmaste framtiden måtte få sin lösning, och med föranledande
af den förut omförmälda, nästlidna år ingifna, förnyade framställningen
i ämnet från institutets direktion har Kungl. Maj:t genom nådigt beslut
den 21 december nästlidna år återkallat det löneregleringskommittén
gifna uppdraget att behandla ärendet.
De uti direktionens nu afgifna förslag till stat upptagna befattningar,
hvilka medicinalstyrelsen, väsentligen i anslutning till de af
professor Lundgren vid lärarkollegiets och medicinalrådet Kjerrulf vid
direktionens förslag afgifna reservationer, ansett böra uppföras å extra
stat, äro, såsom ofvan omnämnts, de fyra adjunktsbefattningarna, assistentbefattningen
vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningen
samt lärarbefattningen i kött- och mjölkkontroll, hvarjämte föreslagits,
att lönetillskott åt lektorn skulle uppföras å extra stat, men hans
nuvarande löneförmåner bibehållas å ordinarie stat. I dessa hänseenden
innehålla handlingarna angående den nya stadgan m. m. följande.
Uti lärarkollegiets förslag år 1899 upptogs ingen adjunktsbefattning.
Instruktionssmeden förekom dock där under benämningen »lärare i
hofbeslag». Den i staten för institutet upptagne adjunkten föreslogs
Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 19
skola utbytas mot lyra assistenter. Såsom skäl härför anfördes hufvudsakligen,
att han, som hade strängt arbete vid klinikerna och därjämte
skulle vara beredd att vid förfall för hvilken som helst af de
öfriga lärarna öfvertaga dennes undervisningsskyldighet, icke kunde
hafva hvarken tid eller kompetens härtill, att utom professorn i kirurgi,
hvilken vid kliniken biträddes af adjunkten, ingen af lärarna hade
biträde af någon vetenskapligt tillräckligt skolad person, utan blott af
amanuenser bland eleverna, hvilka dock icke kunde för sådant ändamål
försumma sina egna studier, att professorernas tid därför blefve så
upptagen af undervisning med hvad därtill hörde, att de svårligen
kunde hinna följa med sina vetenskapsgrenars utveckling, att äfven de
praktiska öfningarna med eleverna ej kunde bedrifvas tillräckligt i detalj,
att särskildt den viktiga praktiska undervisningen i ladugårdsbygien
och nötkreaturens sjukdomar, hvilken måste ske genom den
ambulatoriska kliniken, enär nötkreatur högst sällan fördes till institutet,
icke kunde behörigen tillgodoses, då ju professorn i ämnet icke
själf kunde samtidigt sköta sin teoretiska undervisning samt företaga
alla sjukbesök och exkursioner, samt att, då alla institutets lärarbefattningar,
med undantag af lektorns, måste rekryteras bland institutets
egna lärjungar, men för lärarkompetens fordrades omfattande specialstudier
samt praktiskt arbete vid vetenskapliga institutioner, och då
institutet vore den enda anstalten i sitt slag i Sverige, det måste
tillses, . att tillfälle gåfves till utbildande därstädes i lämpliga tjänstebefattningar
af nya lärarkrafter, som kunde ersätta de gamla. Af de
fyra assistenterna skulle två tjänstgöra vid klinikerna, en biträda vid
undervisningen i anatomi och fysiologi samt en tjänstgöra vid afdelningen
för patologisk anatomi och bakteriologi. De borde aflönas
medelst arfvoden.
Direktionen ställde sig i denna fråga på en annan ståndpunkt och
anförde därvid hufvudsakligen följande. Lärarkollegiets förslag innebure
gifvetvis en stor fördel därigenom, att professorerna uti de ifrågavarande
ämnena skulle erhålla ett ständigt biträde vid kliniker och å laboratorier.
Men å andra sidan syntes det vara uppenbart, att, då till assistenter icke
skulle kunna erhållas andra än nyss utexaminerade veterimixer med
ringa, praktisk erfarenhet, och då på grund af den låga aflöningen ett
ständigt ombyte af assistenter komme att äga rum, någon trygghet icke
skulle kunna vinnas, att institutet ägde tillgång på personer, fullt kompetenta
att vid förfall lör ordinarie professorer uppehålla dessas undervisning
och än mindre att förestå klinikerna, där ständigt de svåraste
sjukdomsfall kunde förekomma, hvilka måste genast behandlas. Man
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
skulle således genom den af lärarkollegiet föreslagna anordningen
riskera, att undervisningen stundom blefve skött på ett otillfredsställande
sätt och att den kliniska behandlingen af djur blefve vanvårdad till skada
för djurägarna och för institutets anseende. För tillgång på personer,
kompetenta att vid ledighet af professorsbeställning utnämnas till
professorer, lämnade inrättandet af assistentbefattningar med ofta ombytta
innehafvare långt mindre garanti, än om man erliölle lärare med
sådan ställning, att de kunde påräknas under längre tid stanna vid
institutet och därunder vinna fullständigare vetenskaplig och praktisk
utbildning. På grund af dessa synpunkter kunde direktionen icke tillstyrka
adjunkturens borttagande, utan förordade till och med upprättandet
af ytterligare en adjunktur samt förändring af intruktionssmedsbefattningen
till adjunktur. Af de bägge förstnämnda af dessa tre
adjunkter borde den ene hufvudsakligen ägna sig åt de ämnen, som
tillhörde de anatomiska professurerna, och den andre biträda vid de
kliniska institutionerna. Alla tre borde hafva ordinarie befattningar
samt åtnjuta lön, tjänstgöringspenningar, ålderstillägg och pension.
Häremot reserverade sig professor Lundgren, hvilken då var institutets
föreståndare.
Medicinalstyrelsen delade i denna fråga direktionens åsikt, synnerligast
på den grund, att mycket större sannolikhet funnes, att en
jämförelsevis väl aflönad adjunkt skulle under flera år kvarstå vid institutet
än en dåligt aflönad assistent, och att därför möjligheten att
vid inträffadt förfall för professor eller vid professorstjänsts ledigblifvande
på nöjaktigt sätt uppehålla befattningen blefve mycket större, om
adjunktstjänster än om assistenttjänster inrättades. Man borde icke
genom de nya stadgarna lägga hinder i vägen för, att adjunkterna förordnades
att meddela själfständig undervisning i något biämne.
Uti sitt förnyade yttrande förklarade lärarkollegiet, att det i princip
icke hade något att erinra mot, att väl aflönade adjunkter anställdes,
men framhöll samtidigt, att antalet tre vore alltför ringa, enär
hvarje adjunkts verksamhetsområde då blefve alltför omfattande.
Hvad den uti det nu föreliggande förslaget upptagna befattningen
som assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska afdelningen
angår, så ingick den bland de fyra asistentbefattningar, som lärarkollegiet
år 1899 påyrkade, men uteslöts då af direktionen och medicinalstyrelsen,
hvilka ville öfverflytta de åligganden, som skulle tillkomma
ifrågavarande assistent, på en af adjunkterna. På grund af
därefter inträdda förhållanden har emellertid denna befattning, såsom
ofvan erinrats, redan inrättats på extra stat.
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
21
En befattning såsom lärare i kött- och mjölkkontroll upptogs enligt
alla förslagen uti staten för institutet med aflöning i form af
arfvode.
I fråga om lektorsbefattningen utvisa dessa handlingar ingen
annan skiljaktighet mellan dem, som därvid yttrat sig, än i fråga om
lönebeloppet, kompetensvillkoren m. m. Någon ändring eller indragning
af tjänsten har icke ifrågasatts.
Jag anser mig i detta sammanhang böra erinra, hurusom Riksdagen
nästlidna år, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag, beslöt veterinärinstitutets förflyttning till ett område vid Kräftriket
utanför Stockholm och uppförande därstädes af nya, betydligt större
och mer tidsenliga lokaler för institutet än de nuvarande. Vid detta nya
institut hafva beräknats bostadslägenheter dels åt föreståndaren, adjunkten
å ordinarie stat samt instruktionssmeden, hvilka åtnjuta bostadsförmån
redan i det nuvarande institutet, dels åt adjunkten vid den ambulatoriska
kliniken och biträdet (assistenten) vid den patologisk-anatomiska
och bakteriologiska afdelningen, hvilka icke för närvarande åtnjuta dylik
förmån, dels ock åt vaktmästare, stallpersonal och portvakt, hvilka
för närvarande åtnjuta antingen bostad eller hyresbidrag. Bostadslägenhet
kan där äfven beredas åt den ifrågasatte adjunkten vid den anatomisk-fyBiologiska
afdelningen. Vidare tillåter jag mig erinra, att
vid behandlingen af nämnda nybyggnadsfråga någon annan förändring
beträffande afdelningarna vid institutet icke ifrågasattes, än att det
ställdes i utsikt, att möjligen i framtiden dels ämnena anatomi och
fysiologi, hvilka nu tillhöra samme professor, skulle skiljas åt, hvaremot
den rena kemien borde kunna väsentligt inskränkas, dels ock eu särskild
ledare skulle anställas för kliniken för mindre husdjur.
De handlingar i ärendet, för hvilka jag sålunda redogjort, utvisa,
att förbättring i aflöningsvillkoren för personalen vid veterinärinstitutet i
Stockholm eller, såsom det i stället i enlighet med framställda önskningar
torde böra kallas, kungl. veterinärinstitutet samt ökning af lärarkrafterna
därstädes länge varit ifrågasatta. Att ett verkligt behof af förändringar i
dessa hänseenden förefinnes, torde framgå redan däraf, att den nu gällande
lönestaten är fastställd för så lång tid sedan som år 1879, och detta behof
har, enligt min mening, blifvit ytterligare ådagalagdt genom de i ärendet
anförda förhållanden. Synnerlig vikt torde därvid böra tillmätas den
omständigheten, att aflöningarna för vissa, ifrågavarande lärarpersonal
närstående kategorier af statstjänare, såsom exempelvis universitetslärare,
professorerna vid tekniska högskolan, intendenterna vid natur
-
Nylyggnads
frågan.
Departe
mentschefens
yttrande.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
historiska riksmuseum, elementarlärarna och lärarna vid landtbruksinstituten
m. fl., blifvit under de senaste åren höjda, hvilket medfört,
att numera aflöningarna vid veterinärinstitutet ännu mer än förr framstå
såsom jämförelsevis låga. Detta visar sig äfven, då de jämföras med
de inkomster, som dugliga veterinärer numera kunna erhålla genom
privatpraktik, eller med de aflöningar, som tillkomma veterinärer, anställda
vid slakthus eller eljest i större kommuners tjänst. Det lär icke
kunna förnekas, att ett bibehållande af de nuvarande aflöningsvillkoren
vid veterinärinstitutét kan innebära en allvarsam fara för, att till
institutet icke skulle kunna vid eventuella ledigheter erhållas så framstående
lärarkrafter, som erfordras för undervisningens behöriga skötsel.
Veterinärvetenskapen har, såsom i handlingarna äfven framhålles, under
de senaste årtiondena befunnit sig i en synnerligen kraftig utveckling, så
att helt andra och vida större kraf än förr numera ställas på en i
facket duglig lärare och äfven på den praktiserande veterinären.
Härtill bidraga i sin mån husdj ursskötselns starka uppsving och mera
rationella drift. Det förefinnes också numera inom landet ett mycket
större behof af veterinärer än förr. Allmänhetens benägenhet att i
förekommande fall anlita veterinär hjälp har i hög grad ökats, hvilket
visar sig, bland annat, däruti, att nya distrikts veterinärtjänster flerstädes
upprättas. Inrättandet af slakthus medför också, att ett icke obetydligt
antal nya veterinärbefattningar skapas. Det torde, såsom direktionen
äfven framhållit, kunna sägas, att för närvarande råder en kännbar
brist på veterinärer. Dessa förhållanden hafva också af statsmakterna
behjärtats, i det att, såsom nyss nämnts, Kungl. Maj:t och Riksdagen, för
att i ett hänseende tillgodose krafvet på förbättrade anordningar vid
veterinärutbildningen, nästlidna år beslutat, att nya, tidsenliga lokaler
för veterinärinstitutet, lämnande tillfälle till utbildande af ett väsentligt
ökadt antal elever, skulle beredas genom anläggandet af ett nytt
veterinärinstitut vid Kräftriket utanför Stockholm. På grund af alla
dessa förhållanden synes det mig vara af stor vikt, att staten tillser,,
att institutet må kunna äga säker tillgång till fullt tillräcklig personal,,
såväl af lärare som af andra befattningshafvande, och att åt denna
personal beredas sådana villkor, att den kan på ett fullt tillfredsställande
sätt fullgöra sina uppgifter.
Med hänsyn till ofvan åberopade, nyligen skedda löneregleringar
för vissa kårer af lärare och vetenskapsmän, synes det mig icke erforderligt
att för inhämtande af yttrande från löneregleringskommittén
längre undanskjuta frågan om ny stat för veterinärinstitutet. Nyssnämnda
löneregleringar torde nämligen gifva fullt tillräckliga tillfällen,
till jämförelser vid bedömandet af nu föreliggande fråga.
Statsutskottets Utlåtande N:o 154. 23
Det skulle emellertid i hvarje fall vara mindre lämpligt att nu upptaga
denna fråga till afgörande, därest den framtida organisationen af
institutets lärarpersonal och undervisning kunde anses vara i väsentligare
hänseenden oviss och sväfvande. Det synes mig emellertid icke
behöfva möta alltför stora svårigheter att inom den närmaste tiden
företaga till afgörande den hvilande frågan om ny stadga för institutet,
om_ än det år 1900 upprättade förslaget därtill kan behöfva omarbetas
i vissa detaljer. De i nu ifrågavarande förslag till stat för institutet
upptagna befattningar hafva samtliga blifvit af såväl lärarkollegiet som
direktionen förklarade såsom under alla förhållanden oundgängligen
erforderliga för institutets verksamhet, och reservanterna äfvensom medicinalstyrelsen
hafva icke heller påstått, att några af dessa befattningar
skulle vara obehöfliga, utan synas blott hafva velat lämna utväg öppen
för att i vissa hänseenden på något afvikande sätt tillgodose de yppade
behofven. Om man då anser sig kunna redan nu intaga ställning till
de frågor, hvarom olika meningar sålunda yppats, finner jag ingen
betänklighet att å ordinarie stat uppföra hela anslaget till veterinärinstitutet
jämte samtliga de befattningar, som anses böra i staten upptagas.
Och, på sätt jag härnedan får tillfälle att närmare utveckla vid behandlingen
af de olika posterna i den föreslagna staten, anser jag, att det
verkligen låter sig göra att nu afgöra de frågor i förevarande afseende,
hvilka hittills varit föremål för olika åsikter. De gjorda framställningarna
synas mig därför böra föranleda Kungl. Maj:t att till innevarande
års Riksdag aflåta nådig framställning om ny, ordinarie stat
för veterinärinstitutet.
I afseende å professurerna upptager förslaget samma antal dylika
befattningar som den nuvarande staten. Skillnaden består i löneförhöjning.
Begynnelseaflöningen, som nu är 5,000 kronor, föreslås till
6,000 kronor, hvarjämte ifrågasättas två ålderstillägg å 500 kronor
hvartdera i stället för endast ett för närvarande. Slutaflöningen skulle
alltså enligt förslaget blifva 7,000 kronor i stället för enligt nuvarande
stat 5,500 kronor. De föreslagna aflöningsbeloppen äro desamma, som
numera åtnjutas af universitetsprofessorer med flera professorer och
intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum. Häruti torde emellertid
icke . föreligga någon oegentlighet. De elever, som undervisas vid
veterinärinstitutet, måste liksom eleverna vid högskolorna hafva aflagt
mogenhetsexamen. Vidare är kursen vid institutet ganska lång, nämligen
fyraårig. . Och slutligen gör veterinärvetenskapens utveckling under
senaste tid, att den vetenskapliga utbildning, som numera kräfves af
eu professor vid veterinärinstitutet, torde kunna ungefär jämnställas
med öfriga professorers, synnerligast om de i det hvilande stadge
-
24 Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
förslaget ifrågasatta skärpta kompetensvillkor för professur — afhandling,,
disputationsprof m. m. — vinna Kungl. Maj:ts gillande.^ En viss betydelse
torde äfven böra tillmätas den omständigheten, att ifrågavarande professorer
äro nödsakade att bo i hufvudstaden, hvarest lefnadskostnaderna
äro jämförelsevis dyra. I öfverensstämmelse med hvad som bestämts
rörande professorerna vid tekniska högskolan och intendenterna vid
naturhistoriska riksmuseum, hvilka sistnämndas löner reglerades vid
1906 års riksdag, synes aflöningen böra så fördelas, att lönen sättes
till 4,000 kronor och tjänstgöringspenningarna till 2,000 kronor,_ samt
att bägge ålderstilläggen tilläggas lönen. Pensionen blifver då liksom
för öfriga professorer 5,000 kronor. För närvarande åtnjuta icke
professorerna vid institutet bostadsförmån, och dylik förmån är ej heller
för dem afsedd uti de nya institutsbyggnaderna.
Af professorerna skall en förordnas till föreståndare. I förslaget
till nya stadgar har hemställts, att denne skulle benämnas rektor, liksom
fallet är vid öfriga högskolor, och anser jag mig böra biträda detta förslag.
För närvarande åtnjuter föreståndaren ingen annan särskild förmån
på grund af denna sin befattning än fri bostad. Äfven i det beslutade
nya institutet är bostadslägenhet afsedd lör honom. Förslaget till
stat upptager nu därjämte ett arfvode af 1,000 kronor. Jag finner
mig på de skäl, som till stöd härför anförts, visserligen böra tillstyrka,
att ett dylikt arfvode beredes honom, men med villkor att, så länge
förmånen af fri bostad åtnjutes, ett belopp af 500 kronor skall afdragas
å lönen.
Hvad därefter lektoratet angår, är denna tjänst en af dem, om
hvilka olika meningar uttalats, i det att reservanterna och medicinalstyrelsen
ansett, att endast det nuvarande afiöningsbeloppet borde
bibehållas på ordinarie stat, men behöflig! lönetillägg beviljas å extra
stat. Såsom skäl härtill har angifvits, att förändrade anordningar
rörande undervisningen i de till lektoratet hörande ämnen borde tagas
under öfvervägande. Enligt hvad jag inhämtat, torde härmed afses
den äfven vid behandlingen af institutets byggnadsfråga framkomna
planen att skilja ämnet fysiologi från professorns i anatomi undervisningsområde
och öfverlämna det till lektorn, hvaremot denne möjligen skulle
befrias från undervisningen i den rena kemien, hvilken undervisning i
hvarje fall ansetts böra väsentligen inskränkas. Någon indragning af
lektorsbefattningen eller densammas utbytande mot en eller flera lägre
aflönade befattningar torde med visshet icke hafva varit afsedd. Hela
frågan synes inskränka sig till en möjlig förändring af lektorns läroämnen.
Att af denna anledning uppskjuta att nu reglera aflöningen för denna
25
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
befattning synes mig onödigt, om man blott iakttager, att befattningen
icke tillsättes med ordinarie innehafvare utan, liksom hittills, på förordnande,
intill dess fragan om de befattningen tillhörande läroämnen
blifvit slutligen afgjord. I afseende på aflönings- och pensionsförmåner
anser jag, att lektorn bör fullständigt likställas med lektorerna vid de
allmänna läroverken och alltså åtnjuta en begynnelseafiöning af 4,000
kronor jämte fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, med samma
fördelning mellan lön och tjänstgöringspenningar som för läroverkslektorer.
Slutaflöningen blifver då 6,000 kronor. Härigenom skulle
han visserligen i början få mindre aflöning än direktionen föreslagit —
dock 500 kronor mer än för närvarande — men slutaflöningen blifver
i stället högre än hvad direktionen ifrågasatt. Pensionen blifver 4,000
kronor, hvilket är 500 kronor lägre än enligt direktionens förslag.
Bostadsförmån ifrågakommer icke för lektorn.
Direktionen har vidare föreslagit, att fyra adjunktsbefattningar
skulle uppföras å staten, nämligen, förutom den nuvarande ordinarie
adjunkturen och den till adjunktur förändrade instruktionssmedsbefattningen,
äfven den nu å extra stat uppförda adjunkturen vid den ambulatoriska
kliniken äfvensom en ny adjunktsbefattning vid den anatomiskfysiologiska
afdelningen. Äfven rörande dessa befattningar hafva rådt
olika meningar, i det att medicinalstyrelsen, i öfverensstämmelse med
den mening, som uttalats af reservanter inom lärarkollegiet och direktionen,
hemställt, att de erforderliga aflöningsbeloppen måtte uppföras
å extra stat.
Vid behandlingen af frågan om ny stadga för institutet ifrågasattes
år 1899 af lärarkollegiet att utbyta den ordinarie adjunkturen,
d. v. s. befattningen som adjunkt vid den stationära kliniken och polikliniken,
mot assistentbefattningar. Direktionen förordade dock i sin
skrifvelse år 1900 icke blott bibehållandet af nämnda adjunktur utan
äfven upprättandet af en ny dylik befattning samt fann för denna mening
understöd af medicinalstyrelsen. Beträffande befattningen som
adjunkt vid den ambulatoriska kliniken har något förslag till indragning
eller förändring af densamma icke framställts i de handlingar, för
hvilka jag förut redogjort. Ej heller har i fråga om instruktionssmedsbefattningen
dess indragning föreslagits utan endast dess förändring
till adjunktur eller till en befattning såsom »lärare i hofbeslag».
För närvarande antagas den å ordinarie staten upptagne adjunkten
Samt instruktionssmedeu medelst förordnanden och aflönas med arfvoden.
Den å extra stat upprättade adjunkturen är beroende af årligen förnyade
anslag. Direktionen bär nu hemställt, att samtliga de föreslagna
Bill. till Riksd. Prot. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Haft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
adjunkterna skulle få fast anställning med lön och tjänstgöringspenningar
jämte ålderstillägg och alltså äfven erhålla pensionsrätt. För
de bägge nuvarande adjunkterna och adjunkten vid smedjorna (instruktionssmeden)
har föreslagits samma begynnelseaflöning, nämligen 4,000
kronor, men i afseende å ålderstilläggen har direktionen gjort åtskillnad
mellan dem i så måtto, att adjunkten vid smedjorna och adjunkten vid
den ambulatoriska kliniken skulle få två dylika tillägg, under det att
adjunkten vid den stationära kliniken och polikliniken skulle få endast
ett. För den nye adjunkten har föreslagits lägre aflöning än för de
öfriga, nämligen 3,500 kronor, och för honom har ålderstillägg icke
ifrågasatts. I dessa hänseenden innefattar medicinalstyrelsens förslaginga
andra ändringar än som härflyta af, att aflöningarna enligt styrelsens
mening skulle beviljas å extra stat.
Af hvad som anförts rörande dessa befattningar, finner jag framgå,
att någon indragning af dem, som nu äro uppförda å ordinarie eller
extra stat, icke bör ifrågakomma, enär de fylla ett för institutets verksamhet
nödvändigt behof. Det synes mig äfven, på grund af hvad
lärarkollegiet och direktionen anfört, vara ådagalagdt, att jämväl på
den anatomisk-fysiologiska afdelningen erfordras, att till professorns
biträde anställes en därtill lämplig, för tjänsten utbildad person. Då
samtliga dessa behof måste anses vara för framtiden bestående, kan jag
icke finna skälig anledning att icke nu tillgodose dem i den ordinarie
staten. Det synes mig emellertid icke vara lämpligt att göra detta på
det sätt, direktionen föreslagit. Enligt sagda förslag skulle nämligen
finnas tre olika slag af adjunktsaflöningar och adjunktspensioner. För
ingen adjunkt skulle dock förmånerna öfverensstämma med de för
adjunkter vid de allmänna läroverken bestämda. I likhet med hvad
jag redan i fråga om förberörda lektorsbefattning föreslagit synes mig
emellertid äfven rörande dessa tjänster öfverensstämmelse med läroverkslärarnas
aflöningsförhållanden böra, så vid möjligt, åvägabringas.
Detta skulle visserligen kunna ske på sådant sätt, att för alla ifrågavarande
befattningar bestämdes aflöning till likhet med för läroverksadjunkter.
Men mot en sådan anordning vore att invända, bland annat,
att därigenom den åtskillnad mellan tjänsterna inbördes, som direktionen
framhållit, skulle försvinna, och att särskildt den föreslagne nye
adjunkten skulle, efter intjänande af ålderstillägg, få vida högre aflöning
och pension än direktionen ifrågasatt. Af dessa och andra skäl,
för hvilka jag anhåller att strax få redogöra, finner jag nödvändigt
och lämpligt, att ifrågavarande fyra tjänstbefattningar icke samtliga
blifva adjunkturer utan anordnas på annat sätt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
27
Den ene af de adjunkter, för livilka direktionen föreslagit högsta
afiöningen, är adjunkten vid den ambulatoriska kliniken. Till dennes
aflöning har Riksdagen under de sista åren i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag beviljat å extra stat ett belopp af 3,500 kronor årligen.
Därest afiöningen för denna befattning bestämdes lika med för läroverksadjunkt,
eller i första lönegraden 3,000 kronor, samt därjämte
skyldighet inträdde att vidkännas pensionsafdrag, skulle faktiskt afiöningen
högst väsentligt nedsättas. Detta synes mig emellertid så mycket mindre
böra äga rum, som enligt min mening denna befattning är en af
de viktigare vid institutet och af särskildt stor betydelse för landets
boskapsskötsel, enär det är under ledning af dess innehafvare, som
veterinäreleverna besöka ladugårdar och svinstall samt därvid praktiskt
undervisas i allt, som hör till afvel och sjukvård m. m. rörande där inrymda
djur. Det är därför af mycket stor vikt, att innehafvaren af befattningen
är en inom detta område framstående veterinärläkare och lärare.
Han kan icke vara en ung veterinär, som endast helt nyligen lämnat
institutet såsom utexaminerad elev, utan måste hafva stor praktisk erfarenhet
och alltså hafva under en följd af år utöfvat en vidsträckt
praktik. Denna praktik har då säkerligen också beredt honom ganska
betydliga inkomster. Det måste emellertid vara innehafvaren af denna
tjänst fullständigt förbjudet att utöfva egen praktik. Med hänsyn till
alla dessa förhållanden är det oundgängligen nödvändigt, att afiöningen
sättes till sådant belopp, att den kan locka fullt kompetenta sökande
samt vid tjänsten kvarhålla en förtjänt innehafvare. Jag anser det
därför ingalunda vara obilligt utan tvärtom af behofvet påkalladt att
förvandla denna adjunktur till lektorat och alltså medgifva en begynnelseaflöning
af 4,000 kronor. Detta belopp är för öfrigt detsamma,
som direktionen föreslagit såsom utgångsaflöning för denne adjunkt.
Visserligen skulle genom de fyra ålderstillägg, som böra tillkomma
lektor, afiöningen i de två högsta lönegraderna öfverstiga afiöningen
enligt direktionens förslag, men synes mig detta icke böra väcka betänkligheter,
helst som pensionen i allt fall ej blir högre än direktionens
förslag skulle föranledt, eller 4,000 kronor. Den person, veterinären
Harry Stålfors, som för närvarande uppehåller adjunktsbefattningen vid
den ambulatoriska kliniken, torde böra berättigas att utan ansökan
öfvergå till ifrågavarande lektorsbefattning.
Hvad instruktionssmedsbefattningen angår, synes den mig lämpligen
böra förändras till adjunktur och i aflönings- och pensionshänseende
fullständigt likställas med adjunktur vid de allmänna läroverken.
Det för sådana adjunkter fastställda aflöningssystemet med fyra
ålderstillägg synes på ett lämpligt sätt motsvara det uttryckta önskemålet
att bereda kontinuitet vid innehafvandet af denna tjänst. För
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
bostad skulle göras samma afdrag som för öfriga ordinarie lärare eller
500 kronor. Slutaflöningen för denna tjänst blifver liksom efter direktionens
förslag 5,000 kronor, men pensionen blott 3,400 kronor i stället för
4,000 kronor. Denna aflöning synes emellertid böra blifva fullt tillräcklig.
Veterinären Axel Robert Pålman, som för närvarande bestrider
befattningen såsom instruktionssmed, torde i analogi med hvad som förut
föreslagits beträffande veterinären Stålfors böra berättigas att utan ansökning
öfvergå till den nya adjunktsbefattningen.
Vidkommande därefter den nuvarande befattningen såsom adjunkt
vid den stationära kliniken och polikliniken samt den föreslagna nya
adjunktsbefattningen vid den anatomisk-fysiologiska afdelningen, hafva,
såsom ofvan nämnts, för dessa tjänster af direktionen föreslagits något
lägre aflöningsförmåner än för de bägge öfriga föreslagna adjunkterna.
Såsom skäl härtill har beträffande den nuvarande ordinarie adjunkten
anförts, att kontinuitet å platsen icke vore i lika mån som vid öfriga
adjunkturer erforderlig. Det synes till och med kunna ifrågasättas,
om det ens är önskvärd!, att samme person under någon särdeles långtid
kvarstannar på denna plats, om ock så täta ombyten, som hittills
skett, måste anses ofördelaktiga. Äfven den föreslagna nya adjunkturen
torde, med hänsyn till de för densamma ifrågasatta aflöningsvillkoren,
vara att betrakta hufvudsakligen som en öfvergångsplats. Med
lian syn härtill anser jag, att bägge de nu ifrågavarande tjänsterna
lämpligen böra blifva assistentbefattningar och att aflöningen bör utgå i
form af arfvode. Beloppet häraf synes mig lämpligen kunna sättas
lika för bägge och till 3,000 kronor. Detta är visserligen väsentligt
mindre, än direktionen föreslagit, men dock 500 kronor mer än för
den redan å extra stat uppförda assistentbefattningen. Att fullt likställa
dessa bägge assistenter med den nuvarande synes mig icke böra
ske, enär deras verksamhet vid klinikerna och i lärarbefattning torde
få anses såsom mer maktpåliggande än dennes, och såsom redan framhållits
det, särskild! i fråga om den nya tjänsten, hvars vetenskapsområde
är mycket speciellt, stundom torde kunna blifva ganska svårt att
få platsen besatt. Att en afsevärd skillnad föreligger mellan ifrågavarande
bägge tjänster, å ena sidan, samt den nuvarande assistentbefattningen,
å den andra, framgår äfven däraf, att direktionen föreslagit
de förra till adjunkturer, men bibehållit den sistnämnda såsom assistenttjänst
med oförändradt arfvode.
Hvad beträffar sistnämnde assistent eller det nuvarande, å extra
stat uppförda biträdet vid den patologisk-anatomiska och bakteriologiska
afdelningen, anser jag honom böra, såsom allt framgent erforderlig,
uppföras å ordinarie stat med oförändradt arfvode af 2,500 kronor.
För alla tre assistenterna synes böra stadgas, att, i händelse fri
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
29
bostad åtnjutos, afdrag å arfvodet skall ske med belopp, som torde
Lämpligen kunna sättas till 300 kronor.
För en lärare i kött- och mjölkkontroll är i förslaget upptaget
ett arfvode af 1,500 kronor. För närvarande utgå till detta ändamål
600 kronor från posten till diverse utgifter. I betraktande af den alltmer
ökade vikt, som på senare tid i samband med skärpta fordringar på kontroll
å födoämnen och till följd af inrättandet af slakthus ställts på veterinärernas
kännedom i dessa ämnen, anser jag, såväl att fortsatt undervisning i desamma
är i hög grad af behofvet påkallad och att detta behof bör tillgodoses,
genom att arfvode åt läraren i dessa ämnen uppföres å ordinarie stat,
som ock att i följd af den ökade undervisningen äfven arfvodets belopp
bör höjas. Då tillgång på lämplig lärare i detta fack synes utan svårighet
kunna vinnas genom aftal med någon veterinär, anställd hos Stockholms
stad eller speciellt vid det blifvande offentliga slakthuset i hufvudstaden,
behöfver någon särskild, fullt aflönad lärare icke anställas för detta
ämne. Mot det föreslagna arfvodesbeloppet har jag ingen erinran.
Direktionen har föreslagit höjda arfvoden såväl för kamreraren
som för sekreteraren hos direktionen, och det torde ej kunna förnekas,
att de nuvarande beloppen äro för låga. Detta gäller, hvad kamrerarbefattningen
angår, med så mycket större skäl, som det otvifvelaktigt
vore särdeles förmånligt, om kamrerarens åligganden utvidgades sålunda,
att han öfvertoge de bestyr med räkningars utskrifvande samt uppbörd
af afgift.er för klinikerna, hvilka nu måst åläggas amanuenser. Det
synes, som om arfvodena för nämnda båda befattningar borde kunna
lämpligen bestämmas till för kamreraren 1,500 kronor och för sekreteraren
hos direktionen 500 kronor. Förhöjningen för kamreraren
blefve visserligen därigenom icke alldeles så stor som den föreslagna,
men den torde i hvarje fall få anses fullt tillräcklig.
Bibliotekariens arfvode synes på grund af de anförda skälen visserligen
böra höjas, men anser jag, att det lämpligen kan begränsas till
500 kronor.
Till sekreteraren hos lärarkollegiet utgår för närvarande ett mindre
belopp från anslagsposten till diverse utgifter. Jag kan icke finna erforderligt,
att någon ändring vidtages härutinnan, utan synes mig tvärtom
detta sätt vara det riktiga, då denna sekreterarbefattning är af mera
privat natur samt bestrides af en utaf lärarna.
På grund af de skäl, som anförts för anordnande åt eleverna äfven
af undervisning i körning, anser jag visserligen en dylik undervisning
vara för dem i åtskilliga hänseenden gagnelig, men håller före, att
för såväl ridning som körning ett belopp af sammanlagdt 1,200 kronor
bör vara fullt tillräckligt.
Till betjäning är för närvarande i staten upptaget ett belopp af
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
3,000 kronor samt å extra stat beviljade tillhopa 2,600 kronor, hvarjämte
af stallets inkomster härtill användts 2,920 kronor, däri inräknade
hyresbidrag å 400 kronor. För närvarande utgå alltså till betjäning
årligen 8,520 kronor. Direktionen har nu föreslagit, att samtliga dessa
betjänte skulle uppföras i staten, en del med fast lön och tjänstgöringspenningar
och de öfriga med arfvoden. De förra äro två vaktmästare,
af hvilka den ene skulle hafva särskild syssla såsom konservator vid
den anatomiska afdelningen, vidare en fodermarsk samt en port- och
telefonvakt. I likhet med direktionen finner jag det befogadt, att dessa
betjänte erhålla en fastare anställning och aflönas på föreslaget sätt,
hvarmed följer pensionsrätt, och har jag ej heller något väsentligt att
erinra mot, att deras aflöningar höjas ungefär till de föreslagna beloppen.
Dessa synas emellertid böra bringas till bättre öfverensstämmelse sins
emellan än enligt förslaget. Jag anser sålunda, att de bägge vaktmästarna
och fodermarsken lämpligen höra erhålla 900 kronor i lön
och 600 kronor i tjänstgöringspenningar, tillhopa 1,500 kronor, men
icke något ålderstillägg, samt att portvakten, hvilken synes fortfarande
böra, så långt portvaktsysslan det medgifver, äfven tjänstgöra som
telefonvakt, bör få 700 kronor i lön och 500 kronor i tjänstgöringspenningar,
tillhopa 1,200 kronor, jämte ett ålderstillägg å 100 kronor
efter fem år. På grund af de särskilda kvalifikationer, som fordras
af den vaktmästare, som tillika är konservator, anser jag honom böra
få åtnjuta ett särskildt arfvode af 200 kronor. För fri bostad bör för
en hvar af betjänte af dragas 250 kronor.
De betjänte, för hvilka enligt förslaget särskilda arfvoden skulle
uppföras i staten, äro dels laboratorier’änaren vid den patologiskanatomiska
och bakteriologiska afdelningen samt nattvakten, till hvilka
anslag hittills beviljats å extra stat, dels ock tre drängar, hvilka aflönats
af stallets inkomster. Det synes mig emellertid icke vara nödigt att
detaljeradt uppföra dessa befattningar i staten, helst som de äro af den
natur, att växlingar på arbetsmarknaden kunna''understundom böra föranleda
förändringar och jämkningar i de särskilda beloppen. Dylika
jämkningar torde liksom hittills lämpligen kunna ske med anlitande af
inkomster från stallet och äfven smedjan," där så erfordras. I betraktande
af arbetslönernas stegring bär jag dock intet att invända mot, att ett
belopp, motsvarande summan af de till dessa betjänte föreslagna arfvodena,
eller 5,000 kronor, uppföres i staten för detta ändamål.
I de återstående anslagsposterna i staten har icke ifrågasatts någon
förändring i annan män, än att det år 1893 till undervisningsmateriell
vid professuren i histologi beviljade belopp af 1,000 kronor föreslagits
skola sammanslås med anslagsposten till diverse utgifter. Mot berörda
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
31
sammanslagning- har jag icke något att erinra. Icke heller finner
jag mig böra föreslå någon förändring beträffande anslagsposterna
till stipendier åt elever samt till byggnaders och stängsels underhåll.
Det belopp, hvartill anslagsposten till diverse utgifter då skulle uppgå,
eller 12,000 kronor, synes emellertid kunna något minskas. Såsom ofvan
framhållits, har hittills från denna anslagspost utgått arfvode å 600
kronor till läraren i kött- och mjölkkontroll, och om nu arfvode till denne
lärare, på sätt jag förordat, särskildt upptages i staten, minskas utgifterna
från ifrågavarande anslagspost med nyssnämnda belopp. Därjämte har
hittills en del af betjäningens aflöning, nämligen ett belopp af 2,920 kronor,
bestridts af de inkomster, som institutet uppburit af sina stallar. Då
en del af betjäningen nu föreslagits att i staten uppföras med särskilda
arfvoden och äfven det till betjäning i öfrigt föreslagna beloppet är
högre än det hittills i staten upptagna beloppet till betjänings aflönande,
lära berörda inkomster framdeles kunna användas till andra
ändamål, hufvudsakligen desamma, för hvilkas bestridande anslagsposten
till diverse utgifter är afsedd. Jag anser därför, att denna
anslagspost bör utan olägenhet kunna sänkas med 2,000 kronor till
10,000 kronor. Att jag icke finner mig böra föreslå större nedsättning,
beror dels därpå, att beloppet af nettoinkomsterna såväl af stallarna
som ock af smedjan, hvarifrån öfverskott jämväl synes kunna
erhållas, är synnerligen osäkert och i allt fall icke torde komma att
stiga till någon mera betydande summa, samt, hvad smedjan beträffar,
är i hög grad beroende på konkurrens och på personliga egenskaper
hos dem, som tjänstgöra i smedjan, och dels därpå att institutet, som
icke disponerar, utöfver berörda anslag till undervisningsmateriell i
histologi, särskildt anslag till inköp af instrument, böcker eller annan
undervisningsmateriell, väl kan behöfva dessa inkomster för dylikt
ändamål. Jag tillåter mig i sammanhang härmed erinra, att samtliga
inkomster upptagas i institutets räkenskaper, hvilka granskas i kammarrätten.
Enligt hvad som i allmänhet iakttagits vid de löneregleringar,
hvilka under de senare åren ägt rum, skulle för rätt att tillgodonjuta
ålderstillägg enligt den nya lönestaten få inräknas äfven tjänstgöring,
som till tiden infallit innan staten träder i kraft. Emellertid torde i
likhet med hvad äfven eljest merendels skett denna förmån icke böra
tillkomma andra befattningshafvare än sådana, som äfven före den nya
aflöningsstatens trädande i kraft varit ordinarie innehafvare af de befattningar,
i hvilka ålderstillägg skola åtnjutas.
Skulle min uppfattning i denna del vinna gillande kommer, sådana
förhållandena vid institutet gestaltat sig, den ifrågavarande förmånen
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
faktiskt endast att åtnjutas af professorerna. Emellertid torde i ett fall
ett personligt undantag böra göras. Den nuvarande innehafvaren af
befattningen såsom mstruktionssmed, förutnämnde veterinären Pålman,
bar allt sedan år 1899 förestått nämnda befattning. Instruktionssmedsbefattningen
skulle nu, som nämndt, förvandlas till en ordinarie adjunktur,
och jag bär äfven föreslagit, att Pålman skulle berättigas att utan ansökan
öfvergå till den nya adjunktsbefattningen. Hans begynnelseaflöning
i denna skulle, därest lian ej finge tillgodoräkna sig tjänstgöringen
såsom mstruktionssmed för rätt till ålderstillägg, komma att
utgöra endast 3,000 kronor. Från detta belopp skulle emellertid komma
att afgå dels pensionsafgift och dels, därest fri bostad äfven fortfarande
kommer att åtnjutas, bostadsafdrag, hvilket föreslagits till samma belopp
som för öfriga ordinarie lärare, eller 500 kronor. Hans kontanta
aflöning skulle alltså komma att endast obetydligt öfverskjuta det arfvode,
2,000 kronor, lian nu uppbär, hvarförutom ej bör förbises, att lian äfven
nu åtnjuter förmånen af fri bostad. Hans ställning vid en öfvergång
till den nya staten skulle alltså i betraktande jämväl af de strängare
villkor med hänsyn till innehafvande af annan tjänst eller sysselsättning,,
som måste ställas på en ordinarie adjunkt än på en med arfvode aflönad
person, knappast kunna anses hafva blifvit förbättrad. Med hänsyn
till beskaffenheten af Pålmans föregående tjänstgöring och till de
olägenheter, som alltid måste åtfölja ett personombyte på ifrågavarande
plats, synes det emellertid önskligt, att Pålman kvarstannar i institutets
tjänst. För att för honom underlätta ett sådant kvarstannande anser
jag mig alltså böra föreslå, att Pålman berättigas att vid utnämning
till den nya ordinarie adjunkturen för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna
sig sin föregående tjänstgöring såsom mstruktionssmed. Han skulle
därigenom genast komma in i andra lönegraden som adjunkt och inom
kort blifva berättigad till ett andra ålderstillägg.
För närvarande åtnjuta bland personalen, som antydts, endast rektorn,
adjunkten, instruktionssmeden, fodermarsken samt port- och telefonvakten
fri bostad. Vid bifall till det af mig nu uppgjorda förslaget skulle under
nuvarande förhållanden bostadsförmån kunna beredas rektorn, adjunkten,
en assistent och två vaktmästare; och skulle i så fall summan af hyresafdrag
uppgå till 1,800 kronor. Detta belopp synes nu böra afdragas
från statens slutsumma och återstoden anvisas såsom statsanslag. När
bostäder vid nya institutet kunna beredas, torde erforderlig jämkning i
anslagsbeloppet böra ske. Förbehåll om afdragsskyldighet synes emellertid
nu böra göras beträffande alla dem, för hvilka bostäder äro afsedda
att beredas vid nya institutet.
På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag migframlägga följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
33
Förslag till stat för veterinärinstitutet.
Lön |
Tjänst- görings- pennin. gar |
Arfvode |
Summa |
|
1 rektor . ....... |
1,000 |
1.000 |
||
1 professor ....... |
4,000 |
2,000 |
— |
6,000 |
4 professorer....... |
16,000 |
8,000 |
— |
24,000 |
1 lektor......... |
2,600 |
1,400 |
— |
4,000 |
1 ^ . |
2,600 |
1,400 |
— |
4,000 |
1 adjunkt........ 1 assistent vid den stationära |
2,000 |
1,000 |
— |
3,000 |
kliniken och polikliniken 1 assistent vid den anatomisk- |
— |
— |
3,000 |
3,000 |
fysiologiska afdelningen . . 1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologi- |
3,000 |
3,000 |
||
ska afdelningen..... |
— |
— |
2,500 |
2,500 |
1 lärare i kött- och mjölkkontroll |
— |
— |
1.500 |
1,500 |
1 kamrerare....... |
— |
— |
1,500 |
1,500 |
1 sekreterare hos direktionen . |
— |
— |
500 |
500 |
1 bibliotekarie...... . För undervisning i ridning och |
— |
— |
500 |
500 |
körning........ |
— |
— |
— |
1,200 |
1 vaktmästare och konservator |
900 |
600 |
200 |
1,700 |
1 »på kemiska afdelningen |
900 |
600 |
— |
1,500 |
1 fodermarsk....... |
900 |
600 |
— |
1,500 |
1 port- och telefonvakt . . . |
700 |
500 |
— |
1,200 |
Betjäning i öfrigt..... |
— |
— |
— |
5,000 |
Stipendier åt elever . . . . Byggnaders och stängsels under- |
— |
— |
— |
4,000 |
håll......... |
— |
— |
— |
3,000 |
Till diverse utgifter . . . . |
— |
— |
— |
10,000 |
Summa kronor |
— |
— |
— |
83,600 |
Anm. 1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år
likaledes med 500 kronor.
> 2. För lektor och adjunkt kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500
kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg
skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tj Jill st.gö rings pennin gar.
< 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.
» 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri bostad, skola å lönen afdragas 500 kronor årligen.
» 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arfvodet afdragas 300 kronor årligen.
> 6. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri bostad jämte
bränsle, skola å lönen afdragas 250 kronor årligen.
Bill. till Itiksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Höft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 154
För åtnjutande af de sålunda föreslagna aflöningsförmånerna förrektor,
öfriga professorer, lektorer, adjunkt, vaktmästare, fodermarsk
samt port- och telefonvakt vid veterinärinstitutet tillåter jag mig föreslå
följande villkor och bestämmelser, nämligen:
att sådan tjänstinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktaretjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som kan varda
honom i behörig ordning ålagd;
att med befattning af ifrågavarande slag ''icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat; . .
att med sådan befattning ej heller må förenas, vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som
är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, så framt ej,
hvad angår rektor och professor, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, direktionen uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinder ligt på tjänstgöringen vid institutet,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;
att tjänstgöringspenningar eller arfvode få uppbäras endast för
den tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit
semester eller därmed jämförlig ledighet, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att
den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar
och arfvode, där sådant åtnjutes, afstå så mycket af lönen,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;;
att aflöning ej må utgå för tid, hvarunder befattnings innehafvare
af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattnings innehafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
.användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,,
såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
35
att, där höjning af aflöningen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
''första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren mer än fyra år af denna tid med goda vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom
till last den tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet,
och för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,
samt för tredje förhöjningen efter nya fem år, äfvenledes på samhia
villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen efter än ytterligare fem år,
likaledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af dessa
aflöningsförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas
förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänståldern blifvit uppnådd;
att tjänstinnehafvare må äga att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna
sig ordinarie tjänstgöring i samma befattning äfven före den
nya aflöningsstatens trädande i kraft;
att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af aflöniugsförhöjning redan uppnått den lefnads- och tjänstålder,
som berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall sj kifva lönen utgår till månadens slut;
att, den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att en hvar, som efter den dag, kungörelse om de för de nya aflöningsförmånernas
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser varder
utfärdad, tillträder befattning vid institutet, skall vara pliktig underkasta
sig samma villkor och bestämmelser; samt
att till förutvarande innehafvare af professorsbefattning, hvilken icke
före viss tidpunkt, som af Kungl. Maj:t bestämmes, förklarat sig villig
att öfvergå till den nya aflöningsstaten samt att underkasta sig de för
aflöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke
lagligen kan därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt hittills
gällande grunder.
Dessutom torde för samtliga innehafvare af lärarbefattningar vid
institutet böra stadgas förbud att utan direktionens medgifvande utöfva
enskild praktik.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
Utskottets
yttrande.
Frågorna om rätt till pension och om skyldighet att vid viss ålder
från tjänst afgå lära i detta sammanhang ej böra behandlas, då dessa
frågor afhandlas i det förslag till lag angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, som förelägges den nu sammanträdande Riksdagen.
Här torde endast böra uttalas, att beträffande samtliga pensionsberättigade
befattningsinnehafvare det skall gälla som villkor för rätten att
komma i åtnjutande af de nu föreslagna löneförmånerna, att de skola
vara underkastade de nya bestämmelser om pensionering, som kunna
värda meddelade.
Den af mig sålunda föreslagna staten slutar på ett belopp af
83,600 kronor. På grund af bostadsafdrag kan, såsom ofvan nämnts,
denna summa minskas med 1,800 kronor, hvadan det belopp, som bör
såsom statsanslag anvisas, utgör 81,800 kronor. Ökningen i det ordinarie
anslaget uppgår då till 24,700 kronor. Hela detta belopp innebär
emellertid icke ökad statsutgift, enär i stället det anslag, som på senare
år plägat beviljas på extra stat, och hvars belopp för innevarande år
uppgår till 8,600 kronor, skulle upphöra att utgå. Den verkliga ökningen,
oberäknade utgifterna för ålderstillägg, blir därför endast 16,100 kronor.»
På sätt af departementschefen framhållits, bör ordnandet af aflöningsförhållandena
vid veterinärinstitutet icke längre undanskjutas.
Sedan nästlidet års Riksdag beslutat uppförande af nya tidsenliga lokaler
för institutet, hvarigenom det beredes tillfälle att mottaga ett väsentligen
ökadt antal elever, framträder allt starkare krafvet på att institutet
må äga tillgång till fullt tillräcklig, med nöjaktiga löner försedd personal.
Det nu af Kungl. Maj:t i sådant afseende framlagda förslag finner
utskottet vara tillfredsställande och hvad lönebeloppen beträffar väl
afvägdt.
Emot de föreslagna villkoren för åtnjutande af de angifna aflöningsförmånerna
har utskottet icke haft annat att erinra än att, då
särskild tjänsteman för uppehållande af sekreterare- och bibliotekariebefattningarna
icke lärer kunna för de för dessa befattningar upptagna
arfvoden å 500 kronor erhållas, lämpligt synes, att åt professor, lektor
eller adjunkt uppdrages att mot nämnda arfvode uppehålla sådan befattning.
Då emellertid föreskriften i andra punkten af nämnda villkor
därom, att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, torde lägga hinder i
vägen för att sekreterare- och bibliotekariegöromålen må, därest för derasbestridande
i staten upptagas särskilda tjänster, kunna på nämnda sätt
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
37
uppehållas, har utskottet ansett, att i staten bör i stället för 3)1 sekreterare
hos direktionen» och »1 bibliotekarie» införas uttrycken »för
upprätthållande af sekreteraregöromål hos direktionen» och »för upprätthållande
af bibliotekariegöromål».
I likhet med hvad beträffande förut vid innevarande års Riksdag
reglerade lönestater ägt rum, anser utskottet vidare, att bland ifrågavarande
villkor och bestämmelser bör intagas föreskrift om att i fråga
om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om rätt till
pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvaresrätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, så vidt angår innehafvare af befattning som därefter tillträdes,,
vid tillträdet till befattningen stadgadt.
Slutligen har utskottet ansett, att, i enlighet med departementschefens
uttalande om att för samtliga innehafvare af lärarbefattningar
vid institutet bör stadgas förbud att utan direktionens medgifvande
utöfva enskild praktik, bland lönevillkoren bör införas föreskrift i sådant
afseende.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,,
att Riksdagen i anledning af Kungl. Maj:ts
förevarande framställning må
a) godkänna följande aflöningsstat för veterinärinstitutet: -
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Arfvode |
Summa |
|
1 rektor....... . |
1,000 |
1,000 |
||
1 professor....... |
4,000 |
2,000 |
— |
6,000 |
4 professorer ....... |
16,000 |
8,000 |
— |
24,000 |
1 lektor......... |
2,600 |
1,400 |
— |
4,000 |
1 *......... |
2,600 |
1,400 |
— |
4,000 |
1 adjunkt........ 1 assistent vid den stationära |
2,000 |
1,000 |
— |
3,000 |
kliniken och polikliniken. . |
— |
— |
3,000 |
3,000 |
fysiologiska afdelningen . . 1 assistent vid den patologisk-anatomiska och bakteriologi- |
3,000 |
3,000 |
||
ska afdelningen..... |
— |
— |
2,500 |
2,500 |
1 lärare i kött- och mjölkkontroll |
— |
— |
1,500 |
1,500 |
1 kamrerare....... För uppehållande af sekreterare- |
— |
— |
1,500 |
1,500 |
göromål hos direktionen. . |
— |
— |
500 |
500 |
göromål....... För undervisning i ridning och |
— |
— |
500 |
500 |
körning........ |
— |
— |
— |
1,200 |
1 vaktmästare och konservator |
900 |
600 |
200 |
1,700 |
1 »på kemiska afdelningen |
900 |
600 |
— |
1,500 |
1 fodermarsk....... |
900 |
600 |
— |
1,500 |
1 port- och telefonvakt . . . |
700 |
500 |
— |
1,200 |
Betjäning i öfrigt..... |
— |
— |
— |
5,000 |
Stipendier åt elever . . . . Byggnaders och stängsels under- |
— |
— |
— |
4,000 |
håll . . . •...... |
— |
— |
— |
3,000 |
Till diverse utgifter . . . . |
— |
— |
— |
10,000 |
Summa kronor |
— |
83,600 I |
Anm. 1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år
likaledes med 500 kronor.
„ 2. För lektor och adjunkt kan aflöningen höjas efter 5 år med 500 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor samt efter nya 5 år med ytterligare 500
kronor och efter än ytterligare 5 år ånyo med 500 kronor. Af hvarje sådant ålderstillägg
skola 350 kronor utgöra lön och 150 kronor tjänstgöringspenningar.
„ 3. För port- och telefonvakt kan lönen efter 5 år höjas med 100 kronor.
„ 4. Därest ordinarie lärare åtnjuter fri hostad, skola å lönen afdragas 500 kronor årligen.
„ 5. Därest assistent åtnjuter fri bostad, skola å arfvodet afdragas 300 kronor årligen.
6. Därest vaktmästare, fodermarsk eller port- och telefonvakt åtnjuter fri hostad jämte
bränsle, skola å lönen afdragas 250 kronor årligen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
39
b) godkänna följande villkor och bestämmelser
för åtnjutande af de i staten för rektor, öfriga professorer,
lektorer, adjunkt, vaktmästare, fodermarsk
samt post- och telefonvakt vid veterinärinstitutet upptagna
aflöningsförmåner, nämligen:
att sådan tjänstinnekafvare skall vara underkastad
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som kan varda honom i behörig
ordning ålagd;
att med befattning af ifrågavarande slag icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommuns stat;
att med sådan befattning ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i
styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.
Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad
slag som helst, så framt ej, hvad angår rektor och
professor, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, direktionen uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt
på tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget
eller befattningen kunna få tills vidare bibehållas
och mottagas;
att innehafvare af lärarbefattningar vid institutet
icke äga att utan direktionens medgifvande utöfva
enskild praktik;
att tjänstgöringspenningar eller arfvode få uppbäras
endast för den tid, befattnings innehafvare verkligen
tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed
jämförlig ledighet, men skola för den tid, han eljest
varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning
förrätta, äger uppbära hela lönen, men att den,
som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lag
-
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 154.
ligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att, utöfver tjänstgöringspenningar och arfvode, där
sådant åtnjutes, afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;
att aflöning ej må utgå för tid, hvarunder befattnings
innehafvare afhållit sig från tjänstgöring
utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet
eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattnings innehafvare varder afstängd
från tjänstgöring eller i häkte tagen, den del af hans
aflöning, som icke pröfvas böra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej pröfvas skäligt låta honom uppbära något
däraf;
att, där höjning af aflöningen efter viss tids
fortsatt innehafvande af befattning i samma lönegrad
är i staten medgifven, tidpunkten för första förhöjningen
bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren mer än fyra år af denna tid med
goda vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller
därmed jämförlig ledighet, och för andra förhöjningen
efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för
tredje förhöjningan efter nya fem år, äfvenledes på
samma villkor, äfvensom för fjärde förhöjningen efter
än ytterligare fem år, likaledes på samma villkor,
under iakttagande, hvad hvar och en af dessa aflöningsförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får
tillträdas förrän vid början af kalenderåret näst efter
det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd;
att
tjänstinnehafvare må äga att för rätt till
ålderstillägg tillgodoräkna sig ordinarie tjänstgöring
i samma befattning äfven före den nya aflöningsstatens
trädande i kraft;
att tjänstinnehafvare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande af aflöningsförhöjning redan
L Statsutskottets Utlåtande N:o 154-
41
uppnått den lefnads- ocli tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande,
entledigande eller dödsfall själfva lönen utgår
till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå
äfvensom i fråga om rätt till pension skall gälla hvad
i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares rätt
till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvidt angår innehafvare af befattning,
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen
stadgadt; samt
att den, som tillträder den nya aflöningsstaten,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed;
att en hvar, som efter den dag, kungörelse om
de för de nya aflöningsförmånernas åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser varder utfärdad, tillträder
befattning vid institutet, skall vara pliktig underkasta
sig samma villkor och bestämmelser; samt
att till förutvarande innehafvare af professorsbefattning,
hvilken icke före viss tidpunkt, som af
Kungl. Maj:t bestämmes, förklarat sig villig att öfvergå
till den nya aflöningsstaten samt att underkasta sig
de för aflöningens åtnjutande stadgade villkor och
bestämmelser och som icke lagligen kan därtill förbindas,
aflöningsförmåner skola utgå enligt hittills
gällande grunder;
c) medgifva, att nuvarande innehafvaren af instruktionssmedsbéfattningen
vid veterinärinstitutet Axel
Robert Pålman må, vid utnämning till ordinarie adjunkt,
äga att för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig sin
tjänstgöring såsom instruktionssmed vid institutet, samt
d) i riksstaten uppföra det under anslagstiteln
»veterinärundervisningen» upptagna anslaget till veterinärinstitutet
i Stockholm under förändrad benämning
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 99 Häft. 6
42
Statsutskottets Utlutande N:o 154.
till »veterinärinstitutet» äfvensom höja ifrågavarande
anslag, nu 57,100 kronor, till 81,800 kronor, eller med
24,700 kronor.
Stockholm den 21 maj 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1807.