Statsutskottets Utlåtande N:o 150.
i
N:o 150.
Ank. till Riksd. kansli den 21 maj 1907, kl. 6,30 e. m.
Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde
hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag för beredande
af extra lönetillägg för år 1907 åt vaktmästare.
(Särsk. Afd.)
Uti Kungl. Majrts till innevarande Riksdag aflåtna proposition
angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t under vederbörliga
hufvudtitlar föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1908
bevilja
till beredande af extra lönetillägg för år 1907
åt ordinarie vaktmästare eller vederlikar hos justitie
-
departementet och underlydande verk .............................. kronor 3,100: —
till beredande af extra lönetillägg för innevarande
år åt vissa betjänte i utrikesdepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli, såsom förslagsanslag ............... » 500: —
till beredande af extra lönetillägg för innevarande
år åt vaktmästare i landtförsvarsdepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt hos
departementet underlydande verk och myndigheter
såsom förslagsanslag ............................................................... » 1,500: —
Bill. till liiksd. Prof. 1007. 4 Sami. 1 Afd. 06 Käft. (N:o 150.)
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 150.
till beredande af extra lönetillägg för år 1907
åt ordinarie vaktmästare och med dem likställda personer
hos sjöförsvarsdepartementet samt departementet
underlydande ämbetsverk, kårer och stater, såsom förslagsanslag
.................................................................................... kronor 1,500:
till beredande af extra lönetillägg för år 1907
åt eu del vaktmästare i civildepartementets afdelning
af Kungl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet
hörande ämbetsverk och kårer, såsom förslagsanslag »
till beredande af ett extra lönetillägg för innevarande
år åt en del vaktmästare och andra betjänte
i finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli
samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk och
kårer, såsom förslagsanslag ................................................... x
till beredande af ett extra lönetillägg för år
1907 åt en del vaktmästare och andra betjänte i ecklesiastikdepartementets
afdelning af Kung]. Maj:ts kansli
samt till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer, såsom förslagsanslag .......................................... 1
samt till beredande af extra lönetillägg för innevarande
år åt vissa betjänte i jordbruksdepartementets
afdelning af Kungl. Maj:ts kansli samt till jordbruksdepartementet
hörande ämbetsverk, såsom förslagsanslag
............................................................................................. )
Uti ett vid statsverkspropositionen fogadt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 12 sistlidne januari yttrar departementschefen
efter att hafva behandlat frågan om dyrtidstillägg:
»Innan jag lämnar förevarande ämne, anhåller jag att få upptaga
7,100:
3,500:
5,900:
800: —
en annan, därmed närbesläktad fråga.
Jag föranledes därtill närmast af eu utaf styrelsen för statens
vaktmästares förening i Stockholm i underdånig skrifvelse den 19
oktober 1906 gjord anhållan, att Kungl. Magt måtte göra framställning
hos Riksdagen i syfte, att förbättrade aflöningsförmåner måtte beredas
de hos statens verk och institutioner i Stockholm anställda ordinarie
vaktmästare; och har till stöd för denna anhållan anförts hufvudsakligen
följande.
På grund af de senare årens alltmer fortgående stegring af snart
sagdt alla lefnadskostnader vore den aflöning, som för närvarande uppbures
af vaktmästarne i statens ämbetsverk, icke tillräcklig ens för
en ogift mans lefnadskostnader, än mindre för underhåll af familj.
Statsutskottets Utlåtande N:o 150.
3
Möjligheten för en vaktmästare i statens verk att förvärfva extra
inkomster vore ock osäker. Den numera utsträckta arbetstiden inom
särskilt en del ämbetsverk utgjorde hinder för dylik extra tjänstgöring.
Tillfälle till extra förtjänst vore äfven genom konkurrensen på de
olika områdena mindre än förut, hvartill komme, att det för en inom
statens verk anställd vaktmästare blefve allt mera svårt att täfla med
inom det ena eller andra yrket särskildt utbildade personer. Den tid
syntes därför ej vara långt aflägsen, då dessa biinkomster komme att
helt och hållet upphöra, liksom de redan nu reducerats till ett minimum.
Det vore naturligtvis ej heller till ämbetsverkets fördel, att en vaktmästare
för sitt uppehälle ofta genom nattarbete förhindrades att njuta
den hvila, af hvilken han för sitt arbetes rätta fullgörande vore i behof.
En orättvisa syntes vidare ligga däri, att betjänte, anställde hos institutioner,
lydande under vissa styrelser, fått sina aflöningsförmåner väsentligt
förbättrade, under det att själfva styrelsernas betjänte fortfarande
stode kvar på den gamla lönestaten, såsom exempel hvarpå kunde
nämnas vissa tull- och postvakt- samt järnvägsbetjänte. Arbetstidens
längd kunde dock för dessa betjänte beräknas lika som för statens vaktmästare
i allmänhet.
Den af löneregleringskommittén för vaktmästarna föreslagna förhöjning
af 300 kronor i deras löneförmåner syntes alldeles för låg för
fyllande af till och med de allra blygsammaste anspråk, i synnerhet
om det toges i betraktande, att de vaktmästare, som vid 35 å 40 års
ålder blifvit ordinarie, hade bakom sig 10 å 15 och ännu flera extra
tjänsteår och till följd häraf redan vid befordran till ordinarie befattning
vore i en bekymmersam ekonomisk ställning. Den föreslagna
förhöjningen understege äfven hvad flertalet industriarbetare redan vid
20 å 25 års ålder erhölle i "aflöning och stode långt efter hvad vaktmästare
hos Stockholms stads ämbetsverk och enskilda affärer hade i
aflöning. Äfven om dessa stadens och enskilda affärers aflöningsförmåner
icke ansåges böra tagas till förebild vid bestämmande af aflöniugen
till statens vaktmästare, syntes däremot den lönestat, som af
Riksdagen år 1902 fastställts för riksbankens vaktmästare, kunna tjäna
som grundval vid bestämmande af aflöningsförmånerna åt statens vaktmästare.
Enligt nyssberörda stat utgjorde vaktmästarnes i riksbanken
begynnelseaflöning 1,200 kronor. Efter 5 år kunde aflöningen höjas
till 1,400 kronor och efter ytterligare 5 år till 1,600 kronor. Dessutom
funnes till fullmäktiges disposition ett belopp af 3,000 kronor, att fördelas
mellan de vaktmästare, som omhänderhade de mera ansvarsfulla
uppdragen.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 150.
Den sålunda gjorda framställningen anser jag i hög grad behjärtans
värd.
Vaktmästarna hos de ämbetsverk, hvilkas aflöningsförhållanden
äro bestämda enligt äldre grunder, d. v. s. i allmänhet de, för Indika
aflöningsstater fastställts före år 1901, åtnjuta i regel enligt gällande
stater — af Indika flertalet fastställts för ungefär SO år sedan — lön,
växlande mellan 500 kronor och 800 kronor, samt tjänstgöringspenningar
till belopp af 300 kronor. De äga ock i allmänhet uppbära ålderstillägg
efter fem års tjänstetid med 100 kronor. En del vaktmästare åtnjuta
därjämte fri bostad, därvid i allmänhet 150 kronor afdragas å lönen.
Att den under senare år inträdda väsentliga stegring i lefnadskostnaderna
synnerligen tungt drabbat dessa lägst aflönade bland statstjänarne
är gifvet. Tydligt är ock, att den ökning i aflöningsförmåner,
som i form af dyrtidstillägg under senare åren medgifvits, ingalunda
motväger berörda stegring i kostnaderna för lifvets förnödenheter. Detta
förhållande gör sig väl ej enbart gällande beträffande nu ifrågavarande
klass af statstjänare, utan torde kunna med lika fog åberopas äfven
af andra statens befattningshafvare till stöd för behofvet af ökade löneförmåner.
Jag underskattar ej heller befogenheten af de framställningar,
som i sådant syfte gjorts, utan hyser tvärtom den förhoppning,
att, sedan nu pågående utredningar angående olika verks och myndigheters
löneförhållanden blifvit slutförda, de framställda önskemålen i
afseende å aflöningsförbättring åt statens tjänstemän och betjänte skola
inom en ej aflägsen framtid blifva i tillbörlig grad tillgodosedda, men
jag anser, att, beträffande nu ifrågavarande grupp af betjänte, sådana
ömmande omständigheter föreligga, hvilka göra det önskvärdt, att staten,
redan innan de blifvande nya löneregleringarne hunnit genomföras, träder
hjälpande emellan.
Obestridligt är, att, i bredd med de stegrade lefnadskostnaderna,
arbetsprisen, särskildt hvad beträffar de kroppsarbetande klasserna, under
de senaste åren betydligt stigit. Visserligen är sant, att statens vaktmästare
i förhållande till hos enskilda anställda arbetare äro tillförsäkrade
en afsevärdt tryggare ställning på grund af rätt till pension
m. m., förmåner, hvilka väl må anses i betydlig grad uppväga de bättre
löneförmåner, enskildas arbetare kunna åtnjuta. Men berörda förhållande
motiverar dock ej en alltför stor skiljaktighet i nämnda hänseende.
Till följd af den allmänna stegring i lefnadskostnader och arbetspris,
hvarom nyss nämnts, äro nu onekligen de i statens tjänst i egenskap
af vaktmästare vid ämbetsverken anställda betjäntes ekonomiska villkor
i allmänhet väsentligt sämre än de, hvilka man vid nu gällande aflöningsstaters
fastställande afsåg att åt dem vinna.
Statsutskottets Utlåtande N:o 150.
5
Det må ock framhållas, att göromålen inom flertalet ämbetsverk
under senare år ökats, hvilket förhållande i sin ordning föranledt en
utsträckning af tjänstgöringstiden och härigenom äfven en ökning i
vaktmästarnes arbete, till följd hvaraf tillfällena till biförtjänster för
dem minskats.
Det kan ej heller förnekas, att vaktmästarne för närvarande äro
i afseende å löneförmåner sämre lottade än vissa andra statstjänare.
Särskildt gäller detta vid jämförelse med betjänte hos verk — såväl
statens som Riksdagens — hvilkas aflöningsförhållanden blifvit under
senare tid reglerade.
Beträffande vaktmästarna hos ett af statens verk — kommerskollegium
— har kollegium i underdånig skrifvelse den 30 sistlidne november
gjort framställning i syfte att åt dem bereda ökade aflöningsförmåner.
Till stöd härför har kollegium åberopat, hurusom, efter det den
för kollegium gällande aflöningsstat fastställdes, lefnadskostnaderna betydligt
ökats, hvarjämte kollegium meddelat, att kollegium nödgats
under senare tider af vaktmästarna fordra uppvaktning i ämbetsverket i
större utsträckning än tillförene, ett förhållande, som för dem gifvetvis
försvårat möjligheten att genom annat arbete förskaffa sig ökade inkomster;
och har kollegium hemställt om åtgärders vidtagande i syfte,
att vaktmästarnas i ämbetsverket aflöningsförmåner måtte från och med
år 1908 utgå i öfverensstämmelse med hvad löneregleringskommittén i sitt
principbetänkande härutinnan föreslagit, då alltså löneförmånerna skulle
komma att utgöra, för förste vaktmästaren 1,400 kronor, däraf lön
850 kronor och tjänstgöringspenningar 550 kronor, samt till en hvar
af de öfriga vaktmästarne, förutom ålderstillägg efter fem årlålOO
kronor, 1,100 kronor, däraf lön 600 kronor och tjänstgöringspenningar
500 kronor, dock att, om vaktbetjänt i sådan egenskap åtnjöte fri bostad
med vedbrand, lönen skulle minskas med 250 kronor.
Att! nu .verkställa en definitiv reglering af löneförhållandena, afseende
enbart vaktmästarne, anser jag icke böra ifrågakomma. Med en
sådan reglering torde böra anstå, till dess föi''slag till nya lönestater
för respektive ämbetsverk föreligga till pröfning. Hvad för närvarande
i frågan bör göras synes mig vara, att ett tillfälligt extra lönetillägg
utöfver dyrtidstillägget beredes vaktmästarne.
I staterna för vissa verk och inrättningar finnas upptagna befattningar,
hvilkas innehafvare intaga en med vaktmästarna likartad ställning.
Såsom sådana må nämnas de hos hofrätterna anställda s. k.
posterna. Enahanda är förhållandet med den i staten för telegraf
-
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 150.
styrelsen uppförde förrådsvaktaren äfvensom de i staterna för universitetet
i Uppsala med flera under ecklesiastikdepartementet lydande
verk och inrättningar upptagna underträdgårdsmästare, trädgårdsmedhjälpare,
portvakter, maskinister, eldare och öfvereldare.
Enahanda skäl, som tala för tillfällig löneförbättring åt vaktmästarna,
göra sig ock gällande hvad angår nyssbemälda befattningshafvare;
och anser jag därför, att det extra lönetillägget bör tillgodokomma
jämväl samtliga med vaktmästarna likställda, i gällande lönestater
upptagna personer.
Beträffande storleken af det extra lönetillägget synes mig detsamma
lämpligen böra bestämmas till samma belopp som dyrtidstillägget,
eller sålunda till 10 procent af den kontanta aflöningen; och torde enahanda
grunder, som gälla för utgående af dyrtidstillägg, jämväl böra
— på ett undantag när, hvarom jag strax skall nämna — i tillämpliga
delar blifva gällande jämväl beträffande det extra lönetillägget.
Från åtnjutande af dyrtidstillägg äro enligt gällande föreskrifter
undantagna de, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in
natura. Då, såsom förut nämnts, en del af de betjänte, hvarom nu
är fråga, åtnjuta dylik förmån, skulle följaktligen, därest enahanda
grunder förklaras skola gälla för det extra lönetillägget som för dyrtidstilläggen,
de betjänte, som äro i besittning af förstberörda förmån,
gå i mistning jämväl af extra lönetillägg. Förmånen af fri bostad är
ju visserligen mycket beaktansvärd med afseende särskildt å den stegring
i hyror, som under senare år, förnämligast i hufvudstaden, gjort
sig gällande. Då emellertid den nu föreslagna löneförbättringen är afsedd
att utgöra en motvikt mot de rådande stegrade lefnadskostnaderna
i allmänhet, anser jag densamma böra utgå utan afseende därå,
huruvida vederbörande åtnjuta fri bostad eller icke, dock endast å den
kontanta aflöningen.
För utrönande af det belopp, hvartill ett enligt angifna grunder
utgående extra lönetillägg för år 1907 skulle uppgå, hafva beräkningar
verkställts, enligt hvilka beloppen skulle i afrundade tal utgöra:
för vaktmästare och med dem likställda personer
under justitiedepartementet.................................... 3,100 kronor
» utrikesdepartementet.................................... 500 »
» landtförsvarsdepartementet........................ 1,500 »
» sjöförsvarsdepartementet ........................... 1,500 »
» civildepartementet.......................................... 7,100 »
» finansdepartementet....................................... 3,500 »
» ecklesiastikdepartementet........................... 5,900 »
» jordbruksdepartementet.............................. 800 »
Statsutskottets Utlåtande N:o 150. 7
Härtill komma för vaktmästarna hos lotsstyrelsen 240 kronor samt
hos. styrelsen för postsparbanken 180 kronor. Beträffande dessa verk
utgå aflönmgsbeloppen från respektive fyr- och båkmedlen samt postsparbankens
inkomster, hvilka medel Kungl. Maj:t äger disponera till
bestridande af aflöningen inom de respektive verken.
Då de förhållanden, som legat till grund för beräkningarna, naturligen
kunna under året växla, är det tydligt, att förestående belopp
endast äro att anse såsom approximativa.
Hvad angår sättet för anvisande och utbetalningen af de för ändamålet
erforderliga medel, torde enahanda föreskrifter, som meddelats
beträffande dyrtidstilläggen, äfven här böra komma till tillämpning.
De extra lönetilläggen lära sålunda böra såsom förslagsanslag anvisas
å extra stat, därvid till hvarje särskild hufvudtitel hörande summor
i_ riksstaten böra sammanföras under ett extra anslag å hvarje hufvudtitel,
med iakttagande likväl, att ingen sammanblandning af de för särskilda
"verk eller stater afsedda beloppen får äga rum. Ifrågavarande
lönetillägg äro, såsom af det sagda framgår, afsedda att utgå år 1907,
men torde böra upptagas i 1908 års riksstat; lärande Kungl. Maj:t, om
anslagen beviljas, vilja anbefalla statskontoret att under år 1907 förskjuta
beloppen.»
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot hvad sålunda anförts,
hemställer
att Riksdagen, med bifall till hvad Kungl. Maj:t
under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne föreslagit
i fråga om beviljande af extra lönetillägg åt
vaktmästare, må för beredande af sådant tillägg för
innevarande år åt vaktmästare inom de olika departementen
jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och
stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat
för år 1908 anvisa särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln kronor 3,100: —
» tredje » * 500
» fjärde » » 1,500
» femte » » 1,500
» sjätte » » 7,100
» sjunde » » 3,500
» åttonde » » 5,900
» nionde » » 800
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 150.
att utbetalas med iakttagande att ingen sammanblandning
af de för särskilda verk eller stater afsedda
beloppen må äga rum.
Stockholm den 21 maj 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1907.