Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
1
N:o 12.
Ank. till Riksd. kansli den 3 maj 1907, kl. 5 e. m.
Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde
och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om
anslag för beredande af dyrtidstillägg för år 1907 åt
en del tjänstemän och betjänte m. m.
(S. A.)
I den af Kungl. Maj:t den 12 januari 1907 till Riksdagen aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl.
Maj:t föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för samma dag angifna grunder, af dyrtidstillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte, å extra
stat för år 1908 måtte anvisas såsom förslagsanslag under
andra hufvudtiteln (punkt 20).................................. kronor 12,500: —
tredje „ ( „ 8).................................... „ 3,500: —
fjärde „ ( „ 37).................................... „ 10,300: —
femte „ ( ,, 44).................................. ,, 16,000: —
sjätte „ ( ,, 50)................................... „ 818,700: —
sjunde „ ( ,, 34).................................... ,, 30,000: —
åttonde ,, ( „ 177)................................... „ 60,000: —
nionde ,, ( „ 70).................................... „ 67,900: —
Tillika har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte
hufvudtiteln, punkten 46, föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrBih.
till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12.) 1
2 Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
tidstillägg, i enlighet med nyssberörda grunder, finge för år 1907 utgå
till tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa.
Till åberopade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 12
januari innevarande år har chefen för finansdepartementet anfört följande:
A den till nästlidet års Riksdag aflåtna nådiga propositionen angående
statsverkets tillstånd och behof föreslog Kungl. Maj:t, i likhet
med hvad som skett flera föregående år, Riksdagen att till beredande
af dyrtidstillägg för år 1906, enligt vissa i propositionen närmare angifna
grunder, åt en del tjänstemän och betjänte inom de särskilda
departementen jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde
hufvudtitlärna anvisa i propositionen närmare angifna belopp.
Enligt Kungl. Maj:ts berörda förslag skulle de ifrågavarande dyrtidstilläggen
— med undantag allenast i fråga om en kategori af
tjänstemän och betjänte, om hvilken jag strax skall nämna utgå
enligt samma grunder, som af 1905 års lagtima Riksdag bestämts att
i enahanda hänseende gälla för sistnämnda år. Dyrtidstillägg skulle
sålunda enligt förslaget äfven för år 1906 i regel utgå med 10 procent
å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 300
kronor, hvarjämte från åtnjutande af dyrtidstillägg skulle undantagas,
bland andra, de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för
år 1906 uppginge till högre belopp än 5,000 kronor eller hvilkas sammanlagda
inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1905 af
vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än
5.000 kronor, äfvensom de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901 års eller därpå följande arens riksdagar ny- eller
omreglerats efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre
staternas fastställande.
I fråga om tjänstemän och betjänte vid postverkets distrikts- och
lokalförvaltningar föreslogs emellertid den afvikelse, att, utan hinder
däraf att dessa befattningshafvares löneförhållanden varit föremål för
reglering vid 1902 års Riksdag, dyrtidstillägg skulle tillerkännas äfven
dem. Dock skulle detta gälla endast sådana tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för år 1906 icke öfverstege 3,000
kronor och hvilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1905 af vederbörande
taxeringsmyndigheter icke uppskattats till högre belopp än
3.000 kronor. „
Med anledning af Kungl. Maj:ts berörda till 1906 års Riksdag aflåtna
framställning tillkännagaf Riksdagen i skrifvelse den 24 maj samma
år, att Riksdagen — som af anförda skäl icke ansett sig hora bifalla
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
3
samma framställning i livad den afsåge dyrtidstillägg åt tjänstemän
och betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar — med
bifall till Kung!. Maj:ts förslag i öfrigt, för beredande af dyrtidstillägg
för år 1906 åt öfriga ifrågavarande tjänstemän och betjänte enligt de
af Kungi. Maj:t i sådant hänseende föreslagna grunder, under förut
omförmälda hufvudtitlar på extra stat för år 1907 anvisat särskilda
förslagsanslag till följande belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln
,, tredje
„ fjärde
,, femte
,, sjätte
„ sjunde
,r åttonde
,, nionde
7? .............
7? .............
7? ...... ......
77 .............
7? ............
7? .............
77 ..........H
eller således
.............. kronor 12,500: —
................., 3.500: —
............... „ 8,000: —
................ „ 16,000: —
................ „ 818,700: —
................ „ 30,000: —
................ „ 60,000: —
................ „_ 67,900: —
tillhopa kronor 1,016,600: —
Angående dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och
betjänte i enlighet med de af Riksdagen beslutade grunder utfärdades
nådig kungörelse den 8 juni 1906.
Den af Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté,
hvilken erhållit i uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag
rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden
samt att därvid tillika taga under öfvervägande, huruvida
genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning
af tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras,
har, på sätt redan förut blifvit inför Kungl. Maj:t anmäldt, den
18 november 1903 afgifvit betänkande rörande allmänna förutsättningar
och grunder för en reglering af löneförhållandena in. in. inom de
centrala ämbetsverken.
Sedan kommittén därefter under loppet af åren 1904 och 1905
afgifvit betänkanden och förslag angående reglering af löneförhållandena
m. m. vid kammarkollegium, kammarrätten och statskontoret, har
kommittén den 27 februari 1906 afgifvit betänkande och förslag i enahanda
hänseenden i fråga om landsstaten.
Sedermera har kommittén varit sysselsatt med frågan om reglering
af löneförhållandena in. in. vid skogsstaten och skogsläroverken.
Arbetet härmed lärer emellertid inom den närmaste tiden kunna afslutas;
och kommer kommittén därefter att öfvergå till behandlingen
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
af landtbruksstyrelsen, landtmäteristyrelsen, domänstyrelsen och Sveriges
geologiska undersökning.
Öfver kommitténs betänkande rörande landsstaten bar, efter det
samtliga Kungl. Maj:ts befallningshafvande däröfver afgifvit infordrade
underdåniga yttranden, kammarkollegium och statskontoret anbefallts
afgifva gemensamt underdånigt utlåtande. Sådant utlåtande har emellertid
icke ännu inkommit.
Hvad angår kammarkollegium, kammarrätten och statskontoret,
hafva dessa ämbetsverk hvar för sig afgifvit underdånigt utlåtande
öfver kommitténs betänkande i hvad dem rörer.
Beredningen af hithörande frågor har nu fortskridit så pass långt,
att förslag till ny lönereglering för statskontoret kan föreläggas nu
instundande Riksdag till pröfning.
Den eller de löneregleringar, som må varda af nu instundande
Riksdag beslutade, komma, där ej till äfventyrs särskilda förhållanden
påkalla undantag, gifvetvis icke att tillämpas förr än med nästa års
ingång och beröra följaktligen icke nu innevarande år. Med afseende
härå och då de skäl, som föranledt beviljande af dyrtidstillägg åt vissa
statens tjänstemän och betjänte för år 1906, fortfarande föreligga, anser
jag erforderliga anslag för beredande af dyrtidstillägg böra af Riksdagen
äskas äfven för nu innevarande år.
De af 1906 års Riksdag för enahanda ändamål anvisade anslag
uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande hufvudtitlar
i 1907 års riksstat. På enahanda sätt torde dyrtidstilläggen för
år 1907 böra uppföras i riksstaten för år 1908, därvid förutsättes, att
Kungl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under
år 1907 utbetala beloppen.
De ifrågavarande förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda
Delopp, med hvilka de äro upptagna i 1907 års riksstat, med undantag
allenast för dyrtidstilläggen under fjärde hufvudtiteln. Anslaget under
denna Imf vildt i tel har nämligen af arméförvaltningen, under förutsättning
att dyrtidstillägg för innevarande år skulle komma att utgå enligt
enahanda grunder som dem, hvilka vunnit tillämpning under åren
1905 och 1906, beräknats till ett belopp af 10,323 kronor 30 öre, i
anledning hvaraf anslaget i fråga ansetts böra uppföras med, i afrundadt
tal, 10,300 kronor.
Hvad beträffar anslaget under åttonde hufvudtiteln, bör erinras,
att flertalet extra ordinarie professorer vid universiteten och karolinska
medikokirurgiska institutet, lektorer vid tekniska högskolan samt lektorer
äfvensom vissa andra lärare vid Chalmers tekniska läroanstalt af 1906
års Riksdag tillerkänts en tillfällig löneförbättring för år 1907, samt
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
att i följd häraf dyr tids tillägg, därest sådant för innevarande år beviljas
att utgå enligt enahanda grunder som för nästföregående år, icke
torde böra tillgodokomma nämnda tjänstemän för nu innevarande år.
Dessutom är beträffande samma hufvudtitel att märka, att lönerna för
intendenterna vid naturhistoriska riksmuseum och föreståndaren vid
meteorologiska centralanstalten nästlidet år omreglerades, hvadan dyrtidstillägg
för dem icke nu torde ifrågakomma. Någon minskning i
det för nästlieet år under ifrågavarande hufvudtitel beviljade anslaget
till dyrtidstillägg torde dock med anledning af berörda förhållanden
knappast böra vidtagas, alldenstund den jämförelsevis obetydliga inverkan,
angifna omständigheter i afseende å anslagets belopp kan utöfva,
lätteligen motväges af andra omständigheter, hvilka icke nu på förhand
kunna beräknas.
I enlighet med det sagda skulle de särskilda anslagen för dyrtidstillägg
tillsammantagna komma att utvisa en höjning af allenast
2,300 kronor.
I de grunder för dyrtidstilläggens utgående, som af 1900 års Riksdag
fastställdes, påkallas nu icke någon annan ändring än den, som
föranledes af berörda vid samma års Riksdag verkställda löneregleringar;
och skulle således de grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år
1907 borde utgå, blifva följande:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning,
dock icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostadseller
boställsförmån in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för
innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor:
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster
af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1906 af vederbörande taxeringsmyndigheter
uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901,
1902, 1903, 1904, 1905 eller 1906 årens Riksdagar ny- eller omreglerats
efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas
fastställande.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka
utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel dels ock
6 Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
af andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som
utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten,
i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg
må beräknas å kela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, pa sätt i
nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande
tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,
nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna
på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först
blifvit befordrad; samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.»
I sammanhang med Kungl. Maj:ts ofvanomförmälda, i statsverkspropositionen
gjorda förslag har utskottet förekaft till behandling dels
en af justitieombudsmannen i dennes vid denna riksdag afgifna ämbetsberättelse
(sid. 147) gjord framställning, att Riksdagen, under förutsättning
att dyrtidstillägg innevarande år beviljades statens ämbetsoch
tjänstemän, måtte tillerkänna enahanda förmån jämväl åt tjänstemännen
i justitieombudsmansexpeditionen, dels ock en af herr N. E.
Lindberg uti Andra Kammaren väckt motion (n:o 71), däruti hemställts,
att Riksdagen ville besluta att dyrtidstillägget för år 1907 måtte utgå
till tjänstemän och betjänte vid postverket i enlighet med af Riksdagen
förut fastställda grunder för öfriga statstjänare; dock att i intet fall
dyrtidstillägg finge utgå med högre belopp än 300 kronor.
I sin ofvanberörda framställning erinrar justitieombudsmannen,
att Riksdagen, som med anledning af särskilda af Kungl. Maj:t gjorda
framställningar åren 1901, 1902, 1903, 1904, 1905 och 1906 beviljat
dyrtidstillägg att till statens ämbets- och tjänstemän med vissa undantag
och under vissa förbehåll för samma ar utgå med tio procent af deras
aflöningsförmåner, jämväl på särskilda framställningar af justitieombudsmannen
åren 1902, 1903, 1904, 1905 och 1906 anvisat medel till
erforderligt belopp för beredande af motsvarande förbättrade löneförmåner
åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
7
Då några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes
kafva inträdt under den tid, som förflutit efter det Riksdagen senast
beviljade dyrtidstillägg, och Riksdagen följaktligen torde komma att
äfven under innevarande år pröfva, huruvida medel för sådant ändamål
borde anvisas, hemställde justitieombudsmannen, att enahanda förmån
måtte för år 1907 beredas sistnämnda tjänstemän.
I afseende å de skäl, som uti ofvanberörda motion anförts till
stöd för däri framställdt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till
motionen.
Vid 1903 års riksdag yttrade statsutskottet i afgifvet utlåtande
(n:o 12) angående gjorda framställningar om dyrtidstillägg för år 1903
åt en del tjänstemän och betjänte, bland annat, följande:
»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet
ånyo böra erinra därom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12
april 1900 framhöll, att, därest Kungl. Maj:t, efter förutgången utredning,
skulle finna vissa statens tjänare eller vissa grupper af statstjänare,
hvilkas aflöning bestämts enligt äldre stater eller enligt stater
uppgjorda enligt samma grunder, som följts vid de äldre staternas
fastställande, vara i behof af någon förbättring i aflöningsvillkoren,
en revision af dessa statstjänares aflöningsförhållanden borde verkställas.
Och Riksdagen uttalade tillika, att härigenom vunnes jämväl
den fördel, att Riksdagen komme i tillfälle att, där löneförbättring
ifrågasattes, taga under ompröfning, om och till hvilket belopp sådan
kunde anses vara af förhållandena i hvarje särskildt fall betingad.
Riksdagen kunde af dessa skäl icke bifalla Kungl. Maj:ts då gjorda
framställning om beredande af dyrtidstillägg åt ämbets- och tjänstemän.
Samma mening omfattades också af 1901 års statsutskott, som
tilläde, att då en sådan utredning påginge beträffande flera bland de
större staterna, borde denna utredning jämväl afse möjligheten af förenklingar
i administrationen och eventuell indragning af tjänster, som
genom förändrade anordningar skulle kunna undvaras. Riksdagen
beviljade emellertid sistnämnda års anslag till dyrtidstillägg åt vissa
statens ämbets- och tjänstemän samt betjänte.
Jämväl nästlidet år biföll Riksdagen Kungl. Maj:ts framställningar
om beredande af dyrtidstillägg, men statsutskottet, som då förordade
denna framställning, ansåg sig vid behandlingen af denna fråga böra
ytterligare betona, att den enda fullt tillfredsställande lösningen af denna
fråga vore att vinna på den sålunda antydda vägen.
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, har
Kungl. Maj:t nu uppdragit åt en kommitté att afgifva utlåtande och
förslag rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters
löneförhållanden, därvid kommittén skulle hafva att taga under öfvervägande,
huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde
beredas till indragning af tjänster, som genom de förändrade anordningarna
kunde undvaras.
Förberedande åtgärder hafva alltså vidtagits för att tillmötesgå
de i sammanhang med anvisande af medel till dyrtidstillägg under de
senare riksdagarna uttalade önskningsmål om en allmän lönereglering.
Under sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Riksdagen att jämväl för innevarande år bevilja anslag till dyrtidstillägg
åt vissa statens tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner
icke blifvit vid 1901 eller 1902 årens riksdagar reglerade.»
Riksdagen biföll den af statsutskottet gjorda hemställan om beviljande
af dyrtidstillägg för år 1903 i enlighet med de af Kungl.
Maj:t föreslagna grunder.
Äfven den vid 1904 års riksdag af Kungl. Maj:t gjorda framställningen
om beviljande af dyrtidstillägg för samma år blef, jämlikt statsutskottets
därom gjorda framställan, af Riksdagen bifallen.
Jämväl 1905 års lagtima Riksdag beviljade i anledning af Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning dyrtidstillägg för samma år åt en
del statens ämbetsmän och betjänte, dock med de ändringar beträffande
de af Kungl. Maj:t nämnda år liksom under de föregående åren föreslagna
grunder för utgående af dyrtidstillägg, att dylikt tillägg förklarades
icke få i något fall utgå med högre belopp än 300 kronor i
stället för af Kungl. Maj:t såsom maximum föreslagna 500 kronor samt
att från åtnjutande af dyrtidstillägg undantogos de tjänstemän, hvilkas
aflöningsförmåner af statstjänst för år 1905 uppginge till högre belopp
än 5,000 kronor, samt de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda
inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1904 af
vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än
5,000 kronor, i hvilka afseenden Kungl. Maj:t föreslagit ett belopp af
högst 7,000 kronor såsom berättigande till dyrtidstillägg.
Slutligen har 1906 års Riksdag i anledning af Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning beviljat dyrtidstillägg för sistnämnda år åt en del
statens ämbetsmän och betjänte i enlighet med de af 1905 års Riksdag
ändrade grunder.
Statsutskottets Utlåtande N:o 12. :®
I de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,
som af 1906 års Riksdag blifvit fastställda, har Kungl. Maj:t nu icke
föreslagit annan ändring än som föranledts af arméförvaltningens beräkning
af anslagsbehofvet för år 1907 under fjärde hufvudtiteln, hvarigenom
det från nämnda hufvudtitel utgående anslaget till dyrtidstillägg
ansetts böra höjas med 2,300 kronor.
Vid sådant förhållande och då de af Kungl. Maj:t för innevarande
Ars Riksdag framlagda förslag till löneregleringar för vissa ämbetsverk
och kårer icke äro afsedda att tillämpas förr än år 1908 samt de förberedande
arbetena för åstadkommande af en allmän tjänste- och lönereglering
alltjämt pågå, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen
att, i enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit, äfven för innevarande
år bevilja erforderliga anslag till dyrtidstillägg åt vissa statens
ämbets- och tjänstemän.
Vidkommande härefter herr Lindbergs ofvanberörda yrkande, att
dyrtidstillägg måtte utgå jämväl till tjänstemän och betjänte vid postverket
i enlighet med af Riksdagen förut fastställda grunder, dock i
intet fall med högre belopp än 300 kronor, får utskottet, som förutsatt
att denna framställning endast afser tjänstemän och betjänte vid
postverkets distrikt- och lokalförvaltningar, erinra, att 1906 års Riksdag
i enlighet med utskottets hemställan afstyrkte af Kungl. Maj:t och af
enskild motionär gjorda framställningar i enahanda syfte.
Då utskottet förväntar, att förslag om lönereglering för postverket
inom kort kommer att föreligga, och det icke torde höra ifrågasättas
att nu bevilja en tillfällig löneförhöjning, som icke vunnit de senaste
riksdagarnes godkännande, finner sig utskottet icke kunna tillstyrka
herr Lindbergs förevarande motion.
Kungl. Maj:ts framställning om beredande af dyrtidstillägg åt
tjänstemän och vaktmästare vid flottans pensionskassa finner sig utskottet
äfven innevarande år böra förorda.
Mot den af justitieombudsmannen gjorda framställningen om
dyrtidstillägg åt tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen har
utskottet ej heller något att erinra. För detta ändamål torde böra
anvisas ett belopp af 600 kronor, att utbetalas af riksgäldskontor^.
Under uttalande af att dyrtidstillägg gifvetvis icke bör utgå till
de befattningsinnehafvare för hvilka lönereglering vid innevarande Riksdag
fastställes att gälla jämväl för år 1907, får utskottet hemställa,
I) att Riksdagen med bifall till hvad Kungl.
Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami 1 Afd. 12 Höft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
föreslagit i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg
ocli med afslag af herr Lindbergs ofvannämnda
motion må, för beredande af dyrtidstillägg för innevarande
år åt en del tjänstemän och betjänte inom
de olika departementen jämte därtill hörande ämbetsverk,
kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar
på extra stat för år 1908 anvisa särskilda förslagsanslag
till följande belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln |
kronor |
12,500 |
— |
|
„ tredje |
11 |
ii |
3,500 |
— |
„ fjärde |
11 |
ii |
10,300 |
— |
„ femte |
11 |
ii |
16,000 |
— |
„ sjätte |
11 |
ii |
818,700 |
— |
„ sjunde |
11 |
ii |
30,000 |
— |
,, åttonde |
11 |
ii |
60,000 |
— |
„ nionde |
ii |
ii |
67,900 |
— |
att utbetalas med iakttagande att för beräknande af''
dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant
aflöning, dock icke i något fall med högre belopp
än 300 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning
ingår bostads- eller boställsförmån in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af
statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp
än 5,000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda
inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!,
år 1906 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 5,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903, 1904, 1905 eller 1906
årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra grunder
än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän
och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung
och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår
efter af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,
hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning;
Statsutskottets Utlåtande N:o 12.
11
bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som
ntgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid nniversiteten, i hvilkas aflöning ingå jämväl andra
medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela
det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående
moment sägs, bestämd att minst uppgå.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af
aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare
tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar
;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel
åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,
utgår endast för eu af dessa, nämligen för
den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna
på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till
hvilken han först blifvit befordrad; samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet
föreslagna grunder jämväl må för innevarande
år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans
pensionskassa; samt
III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen
föreslagit, Riksdagen må, för beredande af
dyrtidstillägg enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen
vid justitieombudsmansexpeditionen, för år
1907 anvisa ett belopp af 000 kronor, att utbetalas
af riksgäldskontoret.
Stockholm den 3 maj 1907.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Det skulle här antecknas, att herrar D. Persson och A. Wiklund
icke deltagit i förestående ärendes behandling inom utskottet.
Rättelse
I statsutskottets utlåtande n:o 9
sid. 148, rad. 9 nedifrån står: 100 kronor,
läs: 150 kronor,
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd.
Rättelse
I statsutskottets utlåtande n:o 9, sidan 226
står å 14 raden uppifrån: dels läs: f)
» » 20 » » dels ock » g)
Bih. till RiJcsd. Prof. 1907. 4 Sami. 1 Afd.