Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

1

fåla 6.

Ank. till Riksd. kansli den 14 febr. 1907, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för

råtagel.

(l:aj A.)

Beträffande artikeln hår innehåller gällande tulltaxa följande bestämmelser
:

Kvantitet för
tullberäkningen.

Tullsats.

Hår:

Kronor

öre

230.

tagel.............................................

Anm. Hit hänföres äfven krnsadt tagel.

1 kilogram

—

20

231.

andra slag, ej specificerade..................

---

fria.

Med åberopande af ofvannämnda under rubriken n:o 280 förekommande
bestämmelse anför herr G. Elowson, med instämmande i motionens
syfte af herr G. M. Sandin, i en inom Andra Kammaren väckt, till
bevillningsutskottet hänvisad motion, n:o 60, följande:

»Samma tull ålägges alltså, oberoende af den importerade varans
beskaffenhet. I sistnämnda hänseende råder en stor olikhet. Det tagel,
som importeras, är nämligen dels rent, dels så kalladt råtagel, i hvilket
sistnämnda ingår en större eller mindre mängd förorenande ämnen. Att
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 6 Häft. (N:o 6.) 1

2

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 6.

för dessa sistnämnda fordra samma tullsats som för det rena taglet kan icke
från statens synpunkt vara fullt riktigt. Ännu mindre tillfredsställande blifver
detta för industriidkaren, som afser att i sin verkstad för tagelspinneri framställa
en vara, som är fullt lämplig för stoppning af exempelvis sängkläder
och möbler äfvensom för tillverkning af tagelduk med mera. Naturligt är,
att förädlingsarbetet måste för honom i hög grad fördyras därigenom, att
han nödgas importera en tullpliktig råvara. Det förhåller sig nämligen så,
att tillgången på inhemskt tagel är otillräcklig för tagelspinneriernas behof.

Följande öfversiktstabell utvisar sambandet mellan import och export
af artikeln tagel under tioårsperioden 1895—1904. Under nämnda
tid har tullsatsen å tagel oförändrad utgått med 20 öre per kilogram,
och taglets medelpris har, likaledes utan förändring, beräknats till kronor
2: 20 per kilogram. Siffrorna äro hämtade ur »Bidrag till Sveriges officiella
statistik, Kommerskollegium, F) Handel.»

Export af tagel åren 1895—1904.

År

Kvantitet i
kilogram.

Värde i
kronor.

1895

17,781

39,118

1896

14,960

32,912

1897

17,011

37,424

1898

23,486

51,669

1899

30,772

67,698

1900

22,005

48,411

1901

31,121

68,466

1902

32,503

71,507

1903

21,762

47,876

1904

22,689

49,916

Import af tagel åren 1895—1904.

År

Kvantitet i
kilogram.

Värde i
kronor.

Beräknad

tullinkomst i
kronor.

1895

59,371

130,616

11,819

1896

70,174

154,383

14,023

1897

100,270

220,594

20,024

1898

105,030

231,066

21,006

1899

125,612

276,346

25,122

1900

106,642

234,612

21,328

1901

112,131

246,688

22,426

1902

111,104

244,429

22,221

1903

123,527

271,759

24,705

1904

138,589

304,896

27,718

För en sund tullpolitik är det i allmänhet mindre tilltalande att
lägga tull på sådana varor, hvilka i egentlig mening äro såsom råämnen
behöfliga för en förädlingsindustri. I finansiellt hänseende spelar tullen
å råtagel ingen roll. Enär tulltaxan icke gör någon skillnad mellan bearbetadt
tagel och råtagel, så skiljer icke heller kommerskollegii officiella
statistik mellan dessa båda tagelsorter. Men enligt uppgift, som på enskild
väg blifvit anskaffad, torde importen af råtagel vara mycket ringa.
I protektionistiskt syfte lär tullen å ifrågavarande artikel spela en ännu

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6. 3

mindre roll. Ty det tagel, som erhålles från djur inom Sverige, torde
näppeligen betraktas annorlunda än såsom en biprodukt. I detta hänseende
kunde visserligen sättas i fråga, huruvida icke tullen å tagel kunde
utan någon olägenhet borttagas. En dylik åtgärd skulle ock stå i god
samklang med den åsikten, att artiklar, som endast i ringa mängd till
riket införas, helst böra vara tullfria. För närvarande torde emellertid
icke ett borttagande af de så kallade smålullarne i allmänhet vara att
förorda, då ju en tulltaxekommitté är sysselsatt med arbete på en fullständig
revision af tulltaxan. Skulle emellertid bevillningsutskottet redan
nu på förhandenvarande skäl anse, att tullen å tagel kunde helt och
hållet böra borttagas, så vore i redaktionellt afseende den härför erforderliga
åtgärden lätt verkställd genom en i öfverensstämmelse med det åsyftade
målet vidtagen ändring af taxerubriken n:o 230.

Förevarande motion har dock icke längre räckvidd än att söka
lättnad och hjälp för den lilla uppspirande tagelspinneri-industrin. Att
denna industri för sitt förädlingsarbete har behof af tullfrihet för sin
råvara, torde få anses såsom uppenbart. Att samma industri måste, för
en framgångsrik täflan med utlandets tillverkning, tillägna sig tidsenliga
maskiner och arbetsmetoder, lär äfvenledes ligga i öppen dag. Råvarans
tullfrihet kan vinnas därigenom, att man uppdelar den för artikeln tagel
afsedda taxerubriken i två, af hvilka den ena bibehåller tullpliktighet för
beredt eller bearbetadt tagel, under det att den andra skulle fastställa
tullfrihet för råtagel. Genom en sådan ändring i formuleringen bör den
nu förekommande anmärkningen om krusadt tagel kunna utelämnas. Däremot
bör ju hänvisningen från rubriken Tagel efter n:o 635 bibehållas.»

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hemställer motionären,
»att i fråga om hufvudrubriken Hår måtte uti tulltaxan fastställas
följande i viss mån ändrade lydelse, nämligen:

Här:

230. tagel, beredt eller bearbetadt, 1 kilogram, 0: 20

230Va. råtagel.......................................... fritt

231. andra slag, ej specificerade ............... fria.»

Slutligen har motionären under förutsättning att bevillningutskottet
gillade det framställda förslagets hufvudsyfte: tullfrihet för råtagel, anhållit,
att utskottet med sin grundlagsenliga befogenhet ville åt förslaget gifva en
i tulltekniskt hänseende fullt tillfredsställande form.

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Det är visserligen sant, att med tulltaxans nuvarande bestämmelser
i fråga om artikeln tagel, råvaran drager samma tull som den färdiga
produkten och det lärer svårligen kunna förnekas, att detta förhållande
är en oegentlighet, hvilken i detta fall framträder så mycket mera, som
vid bearbetning och förädling af råvaran en ganska stor del däraf bortgår.

Förslag till rättelse i detta afseende hafva också förekommit inom
Riksdagen, senast vid 1895 och 1896 års riksdagar, därvid med bibehållande
af gällande tullsats för oarbetadt tagel föreslagits högre tull å spunnet
tagel, äfven sådant inblandadt med växtfiber. Dessa förslag hafva emellertid
i enlighet med bevillningsutskottets afstyrkande blifvit af Riksdagen
afslagna. Hvad beträffar den af motionären föreslagna utvägen eller
att med bibehållande af den nu bestämda tullen å beredt eller bearbetadt
tagel föreskrifva tullfrihet för råtagel, synes frågan härom i hvarje fall
böra föregås af en utredning, i hvad mån andra intressen än tagelspinneriindustriens
skulle komma att beröras af en dylik åtgärd. Den
undersökning, som i sådant afseende erfordras, kommer ock, enligt hvad
utskottet inhämtat, att verkställas af kommittén för revision af gällande
tulltaxa och kan antagas vara slutförd redan vid tiden för nästinstundande
riksdags sammanträde.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

att förevarande motion om tullfrihet för råtagel
icke måtte för närvarande af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 februari 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. GAV ALU.

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

5

Reservation

af herr G. Jansson i Krakerud, som ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till motionen.

Herr K. G. Karlsson har begärt få antecknadt, att han ej deltagit
i ärendets behandling inom utskottet.

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 0 Haft.

2