Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

1

N:o 36.

Ank. till Rikscl. kansli den 9 maj 1907, kl. 2,30 e. m.

Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition, n:o
115, angående vissa ändringar i gällande tulltaxa samt
därvid fogade underrättelser om livad vid taxans tilllämpning
iakttagas här, dels ock Kungl. Maj ds proposition,
n:o 188, angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3
i tulltaxeunderrättelserna.

I en till bevillningsutskottet hänvisad proposition, n:o 115, har
Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att besluta,

l:o

dels att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med nummer
.211 Va af följande lydelse:

Hattflätor uteslutande af

bast, halm eller träspån — — ---— — fria

dels ock att tulltaxerubrikerna n:is 26 och 201 skola erhålla följande
lydelse:

26. Bast, Bastrep och Bastmattor — — — — — — fria
201. Halm: oarbetad, äfvensom halmrep — — — — — —fria.

2:o

dels ock alt §§ 8 och 9 i de vid tulltaxan den 8 juni 1906 fogade
underrättelser om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör skola erhålla
viss förändrad lydelse.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afl. 35 Höft. (N:o 36.)

Kungl. Maj:ts
proposition
n:o Ilo.

1

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

I den knngl. propositionen har åberopats bifogadt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 22 sistlidne mars, hvaraf
inhämtas, att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj:t anfört följande:

»På grund af inkomna framställningar eller i öfrigt gifven anledning
tillåter jag mig i underdånighet framlägga följande förslag om
ändringar i gällande tulltaxa jämte underrättelser om hvad vid taxans
tillämpning iakttagas hör.

För att, till skydd mot utländsk konkurrens, bei’eda den svenska
stråhattindustrien den lindring, som är att finna i tullfrihet för det från
utlandet införskrifna materialet, beslöt 1906 års Riksdag att införa
tullfrihet för såväl halmflätor som hastflätor. Båda artiklarna både
förut dragit eu tull af 1 krona för kilogram. Halmflätor hade nämligen
enligt då gällande tulltaxa varit att hänföra till rubriken 203: halm,
andra arbeten ej specificerade, hvarför tull utgår med nämnda belopp;,
och bastflätor hade tullbeliandlats såsom (rubrik 317) korgmakararbeten,
andra slag, likaledes med en tull af 1 krona per kilogram. Ändringen
genomfördes på sådant sätt, att i rubrik 201, som förut omfattat halm,
oarbetad, äfvensom halmrep, insattes jämväl halmflätor, samt att i rubrik
26, förut omfattande bastrep och bastmattor, infördes jämväl bastflätor.

Genom två tullbehandlingsmål, som under nästlidet års höst
dragits under Kungl. Maj:ts pröfning, har emellertid uppmärksamheten
blifvit fäst därpå, att ett annat i stråhattindustrien numera i ganska
stor utsträckning användt, endast i utlandet tillverkadt material, nämligen
hattflätor afl träspån, fortfarande är belagdt med tull af 1 krona
för kilogram. Sådana hattflätor kunna nämligen enligt gällande tulltaxa
svårligen hänföras till annan rubrik än n:o 317: korgmakararbeten,
andra slag.

Båda de omförmälda målen afsågo tullbehandlingen af liattflätor af
träspån. Hos generaltullstyrelsen hade vederbörande importörer yrkat, att
varan skulle tullbeliandlas, i det ena målet såsom bastflätor och i det andra
målet såsom halmflätor. I förstnämnda mål infordrade generaltullstyrelsenyttrande
från professorn vid tekniska högskolan G. Sellergren, i egenskap
af sakkunnig, och vitsordade denne, att råmaterialet till flätorna
utgjordes af trä (spån). Vid fullföljandet af sin talan hos Kungl. Maj:t
yrkade varuägaren, att, därest varorna befunnes tillverkade af spån,
desamma måtte tullbeliandlas efter rubrik 663 — — — alla andra mer
eller mindre bearbetade trävaror, ej specificerade — åt alm, askr
björk, bok, ek och andra inhemska, ej specificerade träslag (med undan -

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

tag af furu och gran) — — med tull af 30 öre för kilogram, till stöd
för hvilket yrkande åberopades ett likaledes af professorn Sellergren
afgifvet yttrande i ett annat — hos Kungl. Maj:t icke fullföljdt — mål
rörande tullbehandling af enahanda slags hattflätor, i hvilket yttrande
ifrågasatts, huruvida icke varorna, med hänsyn därtill att de likasom
''faner vore med fanérhyfvel eller likartad maskin utskurna ur mjuka
träsko:, skulle kunna tullbehandla^ efter sistberörda rubrik. I det
senare målet åter yrkades af varuägaren i de underdåniga besvären, att
den af honom införda varan måtte hänföras till bastflätor. Genom
nådiga resolutioner den 28 september och den 23 november 1906 fastställde
emellertid Kungl. Maj:t generaltullstyrelsens beslut, hvarigenom
varorna förklarades skola tullbehandlas såsom korgmakararbeten, andra slag.

Vidare har härvarande italienske minister i en till herr ministern
för utrikes ärendena ställd, mig meddelad skrifvelse af den 10 september
1906 framfört klagomål från handelskammaren i Florens öfver att
hattflätor enligt skrifvelsen bilagda prof blifvit tullbehandlade såsom
korgmakararbeten, ehuru flätor af samma slag förut tullbehandlats såsom
»bast och bastflätor);. I häröfver infordradt utlåtande har generaltullstyrelsen
vitsordat, att berörda prof vore tillverkade på träspån och att
förty, om de i italienske ministerns skrifvelse afsedda varor vore af
den beskaffenhet, profven utvisade, de icke kunnat tulbehandlas annorlunda
än som korgmakararbeten, andra slag.

Då liattflätor af träspån, likaväl som halmflätor och bastflätor,
utgöra ett råmaterial för den i Sverige i liflig utveckling stadda stråhattindustrien,
och då det af Riksdagen med införandet af tullfrihet å
halm- och bastflätor afsedda syftet att bereda denna industri skydd
mot utländsk konkurrens skulle fullständigare nås, om tullfrihet beviljades
jämväl för hattflätor af träspån, hvilken vara icke lärer utgöra föremål
för tillverkning inom Sverige, synes mig förslag om sådan tullfrihet
böra till Riksdagen aflåtas.

Ifrågasättas kan därvid, huruvida stadgande i nyssberörda syfte
bör meddelas genom införande, med föreskrift om tullfrihet, under
korgmakararbeten af en särskild rubrik: hattflätor af spån, eller om
icke fasthellre samtliga förenämnda slag af liattflätor böra sammanföras
''under eu ny, gemensam rubrik af lydelse: hattflätor, uteslutande af
bast, halm eder träspån, likaledes med stadgande om tullfrihet, i hvilket
senare fall i rubrik 26 orden: »äfvensom bastflätor)) och i rubrik 201
orden: »och halmflätor» skulle utgå. Mig synes den senare utvägen
vara att föredraga.

4 '' Bevillningsutskottets Betänkande Å'':o 36.

På sätt jag redan förut vid underdånig föredragning under gårdagen
af frågan om frihamn och frilager erinrat, torde, därest de förslagtill
förordningar i dessa ämnen, hvilkaKungl. Maj :t nyssnämnda dag besluta
för Riksdagen framlägga, varda af Riksdagen antagna, vissa ändringar
i och tillägg till 8 och 9 §§ tulltaxeunderrättelserna finnas påkallade.

Beträffande innehållet af berörda ändringar och tillägg torde det
tillåtas mig hänvisa till hvad jag i nyssberörda sammanhang härutinnan
anfört och tillstyrkt.

I § 9 punkt 2 tulltaxeunderrättelserna är stadgadt, att, då juteväfnad,
tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel sjöledes
från stapelstad till utrikes ort, för hvarje kilogram af väfnaden må
restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande, bland
annat, att af varan minst 50 kilogram skola till export angifvas och
på en gång afsändas, samt att vid angifningsinlagan alltid skall fogas
af tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit
använd, afgifven och af vittnen bestyrkt försäkran, att emballaget utgöres
af utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull blifvit erlagd,
äfvensom uppgift ’ om emballagets vikt; vederbörande tullmyndighet å
exportorten förbehållet att, om anledning därtill förekommer, genom
störtning och profvägning utröna emballagets vikt. I de sålunda meddelade
föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lämna de lättnader,
som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.

I särskilda till Kungl. Maj:t ingifna skrifter hafva sulfitaktiebolaget
Mo och Domsjö samt aktiebolaget Robertsfors i underdånighet
anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgifva bolagen rätt att vid utförsel
af trämassa, emballerad i utländsk juteväfnad, för hvilken full införseltull
erlagts, komma i åtnjutande af tullrestitution för nämnda juteväfnad
utan hinder däraf, att utförseln af trämassan ägde rum, hvad förstnämnda
bolag beträffar, vid tullstationen i Hörnefors, a hvilken ort
bolaget hade under uppförande en trämassefabrik, och, i fråga om sistnämnda
bolag, vid tullstationen i Sikeå, hvarjämte detta bolag yrkat
rätt att tillgodonjuta enahanda restitution för den utförsel, som redan
ägt rum från sistnämnda plats. Till stöd för dessa framställningar
hafva bolagen — under meddelande att de förut hos generaltullstyrelsen
gjort ansökning i ifrågavarande syfte, men att styrelsen funnit sig’ författningsenligt
icke kunna lämna bifall härtill — anfört hufvudsakligen,
att, oaktadt tulltaxeunderrättelserna allenast talade om restitution i förevarande
afseende vid utförsel från stapelstad, det likväl icke syntes
föreligga någon af själfva förhållandena gifven anledning att icke
medgifva ifrågavarande förmån jämväl vid export från annan tullplats

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

än stapelstad. I annat fall skulle den fabrikant, som vore i tillfälleatt
exportera sin vara från stapelstad, komma i gynnsammare läge än
exportörer från andra tullplatser, en olikställdhet, som icke syntes hafva
någon i sig giltig grund, och detta så mycket mindre som ifrågavarande
exportvaras beskaffenhet icke vore ägnad att i kontrollafseende
bereda några som helst svårigheter. Med hänsyn till förut anförda
stadgande om rätt för generaltullstyrelsen att medgifva lättnader i de
för utförseln meddelade kontrollföreskrifterna, kunde med skäl ifrågasättas,
huruvida icke generaltullstyrelsen ägt befogenhet att bifalla
berörda af bolagen hos st}*relsen gjorda ansökningar.

Öfver dessa framställningar har generaltullstyrelsen afgifvit infordrade
underdåniga utlåtanden och därvid anfört, att, ehuruväl nödigkontroll
öfver utförseln af till emballage använd juteväfnad utan svårighet
skulle kunna utöfvas äfven vid tullplats, som ej vore stapelstad,
styrelsen ansett sig med hänsyn till ordalydelsen af § 9 mom. 2
tulltaxeunderrättelserna icke kunna åt det däri styrelsen lämnade bemyndigande
att medgifva lättnader i bestämmelserna om villkoren
för ifrågavarande tullrestitution gifva den utsträckta tolkning, att
styrelsen skulle äga rätt medgifva restitution äfven då utförseln skeddefrån
tullstation och den utförda varan endast i dess journaler upptoges.
Den i berörda paragraf på flera ställen meddelade bestämmelsen,
att utförsel sjöledes af varor, för hvilka tullrestitution ifrågasattes,
skulle äga rum från stapelstad, hvarest fullständig tullkammare
funnes, hade uppenbarligen sin grund däri, att dylika varor skulle vid
utförseln noggrant undersökas till såväl beskaffenhet som myckenhet,
och att härför mången gång erfordrades en viss kännedom om varubehandling,
som icke alltid kunde förutsättas hos personalen på en
mindre tullplats. Det vore dock icke ovillkorligen nödvändigt, att alla
varor, som under restitutionsanspråk sjöledes exporterades, skulle utföras
från stapelstad, ty enligt mom. 3 i förenämnda författningsrum
kunde mot åtnjutande åt tullrestitution finsiktadt m jöl och grvn utföras
äfven från tullplats, som icke vore stapelstad; och hade personalen å
sådan tullplats då att ej allenast bevaka exportvarans inlastning i fartyget
utan äfven undersöka och attestera densammas beskaffenhet och
myckenhet, hvaremot angifningsinlagor och föreskrifna attester skulle
till hufvudtullkammaren öfversändas för att biläggas dess journaler.
Den kontroll, som den underlydande tullplatsen härvid hade ätt utöfva,
vore enligt styrelsens åsikt viktigare och mera fordrande än den, som
kräfdes vid utförsel af till emballage använd juteväfnad, ty i sistnämnda
fall bestode kontrollen förnämligast däri, att en tullbetjänt räknade de -

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

till utförsel angifna kollina, eftersåge, att desamma vore emballerade
med juteväfnad, samt bevakade deras inlastning i fartyget. Ur kontrollsynpunkt
funnes därför enligt styrelsens asikt intet binder för bifall
till bolagets framställning, utan vore det uteslutande af formella skäl,
som stvrelsen funnit sig sakna befogenhet att medgifva bolagen den
ifrågasatta rättigheten. Då den juteväfnad, för hvilken tullrestitution
ifrågakomme, nästan uteslutande användes såsom emballage till trämassa,
och denna vara utgjorde en af Sveriges viktigaste exportartiklar,
syntes det styrelsen vara synnerligen önskvärd!, att den medgifna
tullrestitutionen för utländskt juteemballage kunde tillgodokomma
vederbörande exportörer under de lindrigaste villkor, som utan äfventyrande
af statsverkets säkerhet vore möjliga. Det syntes och vara
med billighet öfverensstämmande, att en trämassefabrik, som läge invid
en tullstation, icke blefve i detta hänseende ogynnsammare ställd
än en dylik fabrik, som vore belägen i eller invid en stapelstad, då,
såsom nyss framhållits, den erforderliga kontrollen icke vore af annan
beskaffenhet, än att densamma likaväl kunde utöfvas af tullstationens
personal som af tullpersonalen i stapelstaden, och stationen i öfrigt ägde
befogenhet att fullständigt utklarera det fartyg, med hvithet exporten
skulle ske.

I berörda utlåtanden har generaltullstyrelsen vidare anfört, att,
ehuru nu förevarande ansökningar strängt taget icke därtill gafve anledning,
styrelsen dock ansett sig böra i detta sammanhang framhålla,
att det af samma skäl, som anförts i fråga om från tullstation utförd
■trämassa, borde vara exportör af trämassa medgifvet att erhålla tullrestitution
för juteemballage äfven då inlastningen af trämassan ägde
ram å plats, som hvarken vore stapelstad eller annan tullplats, under
förutsättning att trämassan behörigen angåfves till utförsel hos vedeibörande
tullförvaltning, vare sig i stapelstad eller a annan tullplats,
-samt att inlastningen ägde rum under vederbörlig, af tullförvaltningen
till lastningsplatsen beordrad bevakning, som utöfvade all erforderlig
kontroll, äfvensom att fartyget i vanlig ordning utklarerade. Da under
dessa förutsättningar utförselvaran och fartyget blifvit upptagna i tullförvaltningens
journaler och samma kontroll utöfvats, som om lastningen
skett å tullplats, kunde måhända, ehuru inlastningen skett å
annan ort än tullplats, utförseln kunna anses hafva ägt rum från den
tullplats, där fartyget utklarerat, och sålunda från stapelstad, därest
tullplatsen varit sådan stad; men hade styrelsen dock af förut anförda
skäl ansett sig icke befogad lämna ett af en exportör af trämassa hos
-styrelsen begärdt förklarande, att den omständigheten, att trämassa

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

komme att utföras från ort, som ej vore tullplats, icke skulle utgörahinder
för honom att komma i åtnjutande af tullrestitution för användt
juteemballage.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, har generaltullstyrelsen
da, i händelse den åt bolagen gjorda framställningen funnes böra vinna,
afseende, ett allmänt gällande stadgande i sådant syfte syntes böra meddelas
— i underdånighet hemställt, huruvida icke den i § 9 mom. 2 tulltaxeunderrättelserna
omförmälda rätten till tullrestitution för utländsk
juteväfnad, som användes till emballage vid utförsel af varor sjöledes,
kunde, under de i öfrigt i nämnda moment bestämda villkor, få tillgodokomma
vederbörande utan hinder däraf, att utförseln af varorna
icke ägde rum från stapelstad, en ändring, som skulle kunna åstadkommas
genom att i berörda författningsrum orden »från stapelstad»
och »å exportorten» uteslötes.

Då de af generaltullstyrelsen sålunda föreslagna ändringar i fråga
om villkoren för åtnjutande af restitution af tull för i utlandet tillverkad,
som emballage vid utförsel använd juteväfnad synas vara ägnade
att befordra den svenska industriens intressen, och samma ändringar,
på sätt generaltullstyrelsen anfört, icke heller synas vara af beskaffenhet,
att nödig kontroll därigenom behöfver eftersättas, anser jag mig höra
tillstyrka samma förslag.

Däremot torde aktiebolaget Eobertsfors’ ansökan om restitution af
tull tör juteväfnad, hvilken såsom emballage redan utförts från Sikeå,
icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.»

V idare har i en likaledes till bevillningsutskottet hänvisad propo- Kungi. ntaj.ts
sition, n:o 188, Kungl. Maj:t, med ändring af det i propositionen n:o proposition
115 framställda förslag till ändrad lydelse af § 9 mom. 3 i de vid n''° 188''

gällande tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans tillämpning
iakttagas bör, föreslagit Riksdagen att besluta sådan ändring af nämnda
moment, som framginge af ett propositionen bifogadt förslag till lydelse
af‘ momentet.

1 den sistnämnda kungl. propositionen har åberopats bifogadt
utdrag åt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 26 nästlidne
april, hvaraf inhämtas, att chefen för finansdepartementet vid ifrågavarande
ärendes föredragning inför Kungl. Maj:t anfört följande:

»I § 9 inom. 3 tulltaxeunderrättelserna är under vissa villkor
innehafvare af riskvarn vid utförsel af vid kvarnen framställda risgryn
tillerkänd rätt till restitution af den tull, som blifvit erlagd för till
varans framställning användt, af kvarninnehafvaren direkt från utlandet

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

inlördt eller från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet
mellan den införda råvaran och den förädlade produkten beräknas
sålunda, att 100 kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn.

Med anledning närmast af en därom i särskildt fall, hvarom jag
strax skall nämna, gjord framställning anhåller jag nu att få underställa
Kungl. Maj.t frågan, huruvida icke den tullrestitution, som sålunda
medgifvits beträffande risgryn, bör utsträckas att under hufvudsakligen
enahanda villkor gälla äfven med afseende å rismjöl.

Hos Kungl. Maj:t har aktiebolaget Göteborgs ris- och valskvarn
i underdånighet anfört besvär däröfver, att, sedan bolaget, som under
maj månad år 190G till utlandet utfört — jämte ett större parti risgryn
— 8.802,5 kilogram rismjöl, allt af bolaget tillverkadt af från
utlandet infördt oskaladt ris, hos generaltullstyrelsen anhållit om
restitution af belöpande tull för icke blott den mot de utförda risgrynen
utan jämväl den mot det utförda rismjölet svarande myckenheten
oskaladt ris, hvilken tullafgift, hvad rismjölet beträffade, utgjorde 434
kronor 25 öre, styrelsen genom beslut den 3 juli 1006 förklarat ansökningen
i denna del icke kunna bifallas.

Till stöd för besvären har bolaget anfört, bland annat, att rismjöl
framställdes genom det redan färdigpolerade risgrynets sönderkrossande
mellan två valsar, hvadan mellan dessa bägge produkter ej förefunnes
annan skillnad i afseende å beståndsdelar än den rent mekaniska af
större och mindre partiklar, hvarvid emellertid vore att märka, att
utbytet af rismjöl blefve mindre än af risgryn, alldenstund en viss
procent naturligtvis bortginge under det rent mekaniska arbetet vid
risgrynens sönderkrossande till rismjöl.

I sitt öfver besvären afgifna underdåniga utlåtande har generaltullstyrelsen,
då det varuparti, besvären afsåge, ostridigt utgjorts af
rismjöl, men jämlikt § 9 mom. 3 B tulltaxeunderrättelserna förmånen
af tullrestitutionen finge åtnjutas allenast för risgryn, hemställt, att
besvären måtte lämnas utan afseende.

Tekniska högskolan, hvars utlåtande öfver besvären infordrats,
har i sådant afseende öfverlämnat ett yttrande af professorn i mekanisk
teknologi vid högskolan G. Sellergren, som därvid anfört, bland annat,
att rismjöl framställdes af polerade eller putsade, från kliartade ämnen
och andra föroreningar noggrant befriade gryn och sålunda vore en
produkt till kvaliteten fullt jämförlig med bästa risgryn, fastän erhållen
genom en längre drifven förädling.

Vidare har byråingenjören vid finansdepartementets kontroll- och
justeringsbyrå, filosofie doktorn Å. G. Ekstrand i afgifven promemoria

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

anfört, att det rismjöl, hvarom här vore fråga, erhölles genom finmalning
af s. k. småbruck, eller brottstycken af risgryn. Denna målning
syntes försiggå utan annan förlust än en högst obetydlig afdamning,
som vid välordnad drift sannolikt ej behöfde tagas i betraktande.
Under det att risgrynen, äfven den mindre småbrucken, lätt kunde
identifieras såsom risgryn, vore i fråga om rismjölet den möjligheten
ej utesluten, att det kunde vara uppblandadt med något ljust slipmjöl,
en affallsprodukt från risgrynens framställning; men då rent rismjöl
af gryn eller brack vore nästan snöhvitt och äfven en ringa tillsats af
ljust slip- eller fodermjöl förmörkade dess färg, syntes det genom
jämförelse med ett standardprof ej vara svårt att afgöra rismjölets
beskaffenhet. Under sådana förhållanden funnes ingen anledning att
ej medgifva tullrestitution för af risgryn — eller brack däraf — beredt
rismjöl efter alldeles samma grunder som för risgryn, eller så, att 100
kilogram råris ansåges lämna 75 kilogram från fodermjöl fritt rismjöl.

Härefter har aktiebolaget Göteborgs ris- och valskvarn till Kungl.
Maj:t ingifvit eu skrift, däri bolaget, under framhållande af den stora
betydelse, rätten till tullrestitution vid export äfven af rismjöl skulle
hafva för risindustrien i Sverige, i underdånighet anhållit, att, om sådan
rätt icke kunde medgifvas utan särskilt stadgande härom, Kungl. Maj:t
måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition i sådant syfte.

Öfver denna framställning har generaltullstyrelsen afgifvit infordradt
underdånigt utlåtande och därvid, med hänsyn till hvad i
ämnet anförts af professorn Sellergren och filosofie doktorn Ekstrand,
tillstyrkt intagande i tulltaxeunderrättelserna af bestämmelser om rätt
till tullrestitution äfven vid utförsel af rismjöl efter enahanda beräkningsgrund
och på samma villkor, som nu vore gällande i fråga om utförsel
af risgryn, därvid dock såsom ytterligare villkor för restitution borde
föreskrifvas, att den försäkran, som det ålåge tillverkare att afgifva,
skulle innehålla, att rismjölet framställts uteslutande af hela eller brutna
risgryn och vore fritt från fodermjöl.

Då i § 9 mom. 3 D tulltaxeunderrättelserna tullrestitution är medgifven
allenast vid utförsel af risgryn, lärer, så länge berörda bestämmelse
är gällande, restitution af tull för utfördt rismjöl icke kunna
på de i nämnda moment föreskrifna villkor medgifvas, och således
aktiebolaget Göteborgs ris- och valskvarns förut omförmälda besvär
icke heller kunna bifallas.

Eu annan sak är, att restitution äfven för rismjöl redan nu
kan ifrågakomma i deri ordning, som i 5 mom. af nyssnämnda. § är
Bill. till Jliksd, Prof. 1607. 5 Sami. 1 Aid. SO Höft. 2

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

stadgadt — eller efter generaltullstyrelsens pröfning för hvarje fall och
enligt de grunder, som af styrelsen bestämmas — något hvarom emellertid
nu ej är fråga.

Enär emellertid af de sakkunnigas förut omförmälda uttalanden
framgår, att rismjöl är en produkt, hvilken erhålles genom förmalning
af risgryn, synes icke något giltigt skäl förefinnas, hvarför icke restitution
enligt hufvudsakligen enahanda grunder skulle medgifvas för den
förra varan som för den senare, under förutsättning naturligen att
denna framställts genom förmalning af gryn, tillverkade inom landet af
utrikes ifrån infördt, oskaladt ris.

Då rismjölet tillverkas af risgryn, kan gifvetvis utbytesprocenten
af rismjöl i förhållande till det råa, oskalade riset i hvarje fall icke
vara större än vid tillverkning af risgryn. Under förutsättning att den
nu gällande utbytesprocenten för sistnämnda fall är riktigt afvägd, synes
det därför icke "kunna antagas för statsverket medföra någon förlust att
medgifva enahanda restitution för rismjöl som för risgryn. Visserligen
är, på sätt erinradt blifvit, den möjlighet icke alldeles utesluten, att
rismjöl kan uppblandas med slip- eller fodermjöl, uppkommet vid grynberedning.
I fall emellertid, i öfverensstämmelse med hvad generaltullstyrelsen
hemställt, såsom villkor för restitution vid utförsel af rismjöl
fordras, förutom hvad beträffande restitution för risgryn är föreskrifvet,
af tillverkaren afgifven edlig försäkran, att mjölet framställts
uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn och är fritt från fodermjöl,
torde faran af missbruk i berörda hänseende få anses undanröjd.

Med afseende å nu omförmälda förhållanden och då den ifrågasatta
rätten till restitution vid utförsel af rismjöl är eu förmån af
afsevärd betydelse för riskvarnindustrien inom landet, finner jag mig
böra tillstyrka vidtagande af åtgärd i sådant syfte.

Hvad beträffar tiden för de sålunda föreslagna nya bestämmelsernas
ikraftträdande, synes denna lämpligen kunna sättas till den 1 nästkommande
juli.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra, att Kungl. Maj:t,
med föranledande af de för innevarande års Riksdag framlagda förslag
till förordningar om frihamn och frilager, i nådig proposition den 22
nästlidne mars föreslagit Riksdagen att besluta, att, bland annat, nu
ifrågavarande moment af 9 § tulltaxeunderrättelserna skulle erhålla
viss förändrad lydelse. De genom nyssnämnda proposition föreslagna
ändringar, hvilka, såvidt nu är i fråga, allenast åsyftade att med afseende
å restitution af tull för risgryn likställa råvarans införande från

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

frihamn eller uttagande från frilager med dess införande direkt från
utlandet, beröras naturligen icke af den nu föreslagna utsträckningen
af momentets tillämpning.»

Hvad först beträffar den ifrågasatta tullfriheten för hattflätor af utskottets yttträspån,
synes det utskottet i sin ordning, att i öfverensstämmelse med randedet
af förlidet års Riksdag fattade, i propositionen omförmälda beslut
rörande tullfrihet för halm- och bastflätor, jämväl för hattflätor af träspån
beviljas tullfrihet. Utskottet, som icke heller haft något att erinra mot
Kungl. Maj:ts förslag till lydelse af ifrågavarande tulltaxerubriker,
har alltså funnit sig böra tillstyrka bifall till propositionen i denna del.

Vidkommande härefter förslagen till ändrad lydelse af §§ 8 och 9
tulltaxeunderrättelserna har utskottet icke funnit anledning till annan
erinran, än att utskottet vidtagit de ändringar, som påkallats af utskottets
beslut i fråga om det framlagda förslaget om frilager, äfvensom
vissa mindre ändringar af rent redaktionell art. De nya bestämmelserna
i mom. 3 af § 9 hafva synts utskottet lämpligen böra, på sätt
chefen för finansdepartementet i sitt här ofvan intagna yttrande ifrågasatt,
träda i kraft den 1 nästkommande juli.

Utskottet får alltså hemställa,

Do) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
n:o 115, såvidt den afser ändringar i tulltaxan, måtte
af Riksdagen bifallas;

2:o) att samma proposition, såvidt den afser
ändrad lydelse af §§ 8 och 9 i tulltaxeunderrättelserna,
äfvensom propositionen n:o 188 måtte på det sätt bifallas,
att berörda §§ erhålla den lydelse, som af härvid
fogade bilaga utvisas; samt

3:o) att bestämmelserna i § 9 mom. 3 i tulltaxeunderrättelserna
skola träda i kraft från och med den
1 juli 1907.

Stockholm den 9 maj 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

II. CAVALLI.

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

{Nuvarande lydelse:)

§ 8-

1. Den, som här i riket verkställt
nybyggnad, förbyggnad eller
reparation af fartyg af mer än 40
tons afgiftspliktig dräktighet, vare
sig svenskt eller utländskt, äge att
för därvid använda, från utrikes
ort införda tullpliktiga materialier
och skeppsförnödenheter, däribland
inbegripna sådana i fartyget fast
anbragta husgerådssaker, hvilka antingen
icke kunna med bibehållen
användbarhet därifrån skiljas eller
ock genom särskild, varaktig beteckning
äro tydligen utmärkta såsom
för fartyget uteslutande afsedda,
restitutionsvis återbekomma den erlagda
tullafgiften eller i det fall
att, enligt medgifvande, som här
nedan sägs, tullafgiften icke blifvit
■erlagd, utan allenast säkerhet för
densamma ställts, njuta befrielse från
dess gäldande, under villkor:

c) att den, som verkställt nybyggnaden,
förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt
färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar
eu af honom under edlig
förpliktelse afgifven och af två hans

Bilaga.

( Ut skottets förslag:)

§ 8-

1. Den, som här i riket verkställt
nybyggnad, förbyggnad eller
reparation af fartyg af mer än 40
tons afgiftspliktig dräktighet, vare
sig svenskt eller utländskt, äge att
för därvid använda, från utrikes
ort införda tullpliktiga materialier
och skeppsförnödenheter, däribland
inbegripna sådana i fartyget fast
anbragta husgerådssaker, hvilka antingen
icke kunna med bibehållen
användbarhet därifrån skiljas eller
ock genom särskild, varaktig beteckning
äro tydligen utmärkta såsom
för fartyget uteslutande afsedda,
restitutionsvis återbekomma den erlagda
tullafgiften eller i det fall
att, enligt medgifvande, som här
nedan sägs, tullafgiften icke blifvit
erlagd, utan allenast säkerhet för
densamma ställts, njuta befrielse
från dess gäldande under villkor:

c) att den, som verkställt nybyggnaden,
förbyggnaden eller reparationen,
när fartyget är fullt
färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar
en af honom under edlig
förpliktelse afgifven och af två hans

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

biträden, som med arbetet tagit befattning,
bestyrkt noggrann förteckning
öfver myckenheten och beskaffenheten
af alla till fartyget
använda olika artiklar, materialförlusten
vid arbetet däri inberäknad,
för hvilka restitution af eller befrielse
från tullafgift sökes, jämte
under samma förpliktelse afgifven
försäkran, att dessa artiklar äro af
utländskt ursprung och att full införseltull
för dem blifvit behörigen
erlagd eller af generaltullstyrelsen
godkänd säkerhet för densamma
ställd, samt uppgift ej mindre om
dagen, då de angifvits till förtullning,
än äfven därom, huruvida
sådan angifning skett från nederlag
eller från transitupplag eller direkte
och i sistnämnda fall jämväl om
den lägenhet, med hvilken införseln
skett; skolande, hvad husgerådssaker
angår, dessutom aflämnas bevis af
tullförvaltning, att de här ofvan
beträffande sådana artiklar för den
medgifna förmånen stadgade särskilda
villkor vid verkställd besiktning
funnits vara för handen; samt

d)--------

Vei-kställes nybyggnaden--

—---meddelade föreskrifter.

2. _ _ _ _ _ _ _ _

O

O. - - - - - - - -

Betänkande N:o 36. 13

(Utskottets förslag:)

biträden, som med arbetet tagit befattning,
bestyrkt noggrann förteckning
öfver myckenheten och beskaffenheten
af alla till fartyget
använda olika artiklar, materialförlusten
vid arbetet däri inberäknad,
för hvilka restitution af eller befrielse
från tullafgift sökes, jämte
under samma förpliktelse afgifven
försäkran, att dessa artiklar äro af
utländskt ursprung och att full införseltull
för dem blifvit behörigen
erlagd eller af generaltullstyrelsen
godkänd säkerhet för densamma
ställd, samt uppgift ej mindre om
dagen, då de angifvits till förtullning,
än äfven därom, huruvida
sådan angifning skett från nederlag,
från transitupplag, från frihamn
eller direkte och i sistnämnda
fall jän iväl om den lägenhet, med
hvilken införseln skett; skolande,
livad husgerådssaker angår, dessutom
aflämnas bevis af tullförvaltning,
att de här ofvan beträffande
sådana artiklar för den medsrifna
förmånen stadgade särskilda villkor
vid verkställd besiktning funnits
vara för handen; samt

d)--------

Verkställes nybyggnaden--

— — — meddelade föreskrifter.

2. _ _ _ __ _ _ _ _

o

-p» - - - - - - - -

§

1. Vid utförsel sjöledes från
stapelstad afföljande, utaf utländskt

1. Vid utförsel sjöledes från
stapelstad af följande, utaf utländskt

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

(Nuvarande lydelse:)

råämne inrikes tillverkade varor beviljas
restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 kilogram raffineradt socker,
topp-, kandi- och
kak-............... 13 öre

V)

ii

r>

1.1

it

ii

ii

ii

1 dito choklad, alla slag 5 „

1 dito bröd ............... 6 „

1 dito tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter
1 krona — „
spunnen, hopvriden
eller pressad,
äfvensom i

stänger .......... 70 „

malen eller snus 48 „

andra slag ..... 55 „

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af bomull........... 15 „

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af ull ............... 20 ,,

1 dito bomullsväfnad ... 15 „

1 dito linneväfnad .. 20 „

1 dito sydda bomulls och

linneartiklar,
såsom skjortor,
kragar, manschetter
med flera, under
villkor att de
icke hufvudsakligen
bestå af
lägre tullbeskattad
väfnad än oblekt
bomullsväfnad . 50 ,,

hvarvid för öfrig! iakttages:

a) att af de här upptagna varor
minst 50 kilogram af hvardera skola
till export angifvas och på en gång

(Utskottets förslag:)

råämne inrikes tillverkade varor beviljas
restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 kilogram raffineradt socker,
topp-, kandi- och
kak- ................. 13 öre

7?

77

77

77

77

77

77

77

1 dito choklad, alla slag 5

1 dito bröd .................. 6

1 dito tobak, arbetad:

cigarrer och cigaretter
1 krona —
spunnen, hopvriden
eller pressad,
äfvensom i

stänger ........... 70

malen eller snus 48

andra slag ...... 55

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af bomull............ 15

1 dito s. k. flamgarn,

färgadt eller tryckt,

af ull ........... 20

1 dito bomullsväfnad ... 15

1 dito linneväfnad......... 20

1 dito sydda bomullsoch
linneartiklar,
såsom skjortor,
kragar, manschetter
med flera, under
villkor att de
icke hufvudsakligen
bestå af
lägre tullbeskattad
väfnad än oblekt
bomullsväfnad ... 50

hvarvid för Girigt iakttages:

a) att af de här upptagna varor
minst 50 kilogram af hvardera skola
till export angifvas och på en gång

15

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

afsändas; kommande dock denna
bestämmelse icke att äga tillämpning,
då den vara, för hvilken tullrestitution
sökes, utföres för proviantering
af fartyg i Öresund
under enahanda förhållanden med
dem, då utländska, på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering
åtnjuta tullfrihet;

b)--''------

2. Då juteväfnad, tillverkad i
utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes från stapelstad
till utrikes ort, må för hvarje kilogram
af väfnaden restitutionsvis af
tullmedlen beviljas 10 öre under
iakttagande af de under punkten 1
upptagna .bestämmelser; skolande
dock den försäkran om varans ursprung,
som det enligt punkten 1 b)
åligger tillverkare att vidfoga angifningsinlagan,
i det fall, hvarom
här är fråga, afgifvas af tillverkaren
af den vara, för hvars emballerande
juteväfnaden blifvit använd, samt
innehålla, att emballaget utgöres af
utländsk juteväfnad, för hvilken full
införseltull blifvit erlagd, äfvensom
uppgift om emballagets vikt; vederbörande
tullmyndighet å exportorten
förbehållet att, om anledning därtill
förekommer, genom störtning
och profvägning utröna emballagets
vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna
må dock generaltullstyrelsen
lämna de lättnader, som, utan
åsidosättande af nödig kontroll,
kunna medgifvas.

Betänkande N:o 36.

(Utskottets förslag:)
afsändas; kommande dock denna
bestämmelse icke att äga tillämpning,
då den vara, för hvilken tullrestitution
sökes, utföres för proviantering
af fartyg i Öresund under
enahanda förhållanden med dem,
då utländska, på frilager upplagda
varor skulle vid dylik proviantering
åtnjrita tullfrihet;

c) --------

2. Då juteväfnad, tillverkad i
utlandet, användes till emballage
vid utförsel sjöledes till utrikes ort,
må för hvarje kilogram af väfnaden
restitutionsvis af tullmedlen beviljas
10 öre under iakttagande af de
under punkten 1 upptagna bestämmelser;
skolande dock den försäkran
om varans ursprung, som det enligt
punkten 1 b) åligger tillverkare att
vidfoga angifningsinlagan, i det fall,
hvarom här är fråga, afgifvas af
tillverkaren af den vara, för hvars
emballerande juteväfnaden blifvit
använd, samt innehålla, att emballaget
utgöres af utländsk juteväfnad,
för hvilken full införseltull blifvit
erlagd, äfvensom uppgift om emballagets
vikt; vederbörande tullmyndighet
förbehållet att, om anledning
därtill förekommer, genom störtning
och profvägning utröna emballagets
vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna
må dock generaltullstyrelsen
lämna de lättnader, som utan
åsidosättande a f nödig kontroll,
kunna medgifvas.

16 Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)

3. Förutom den tullrestitution,
hvarom här ofvan förmäles, medgifves
ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid
utförsel sjöledes från tullplats af
följande vid kvarnen framställda
produkter, nämligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn
af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd
för en motsvarande kvantitet
från utlandet införd omalen spannmål
af samma slag, hvarvid iakttages,
att 100 kilogram hvete anses
lämna 75 kilogram mjöl, 100 kilogram
råg eller korn 66 7s kilogram
mjöl och 100 kilogram hvete eller
korn 66 7a kilogram gryn, samt i
öfrigt under villkor:

b) — — — Z

d) --------

e) —-------

f) --------

O*) - — - — - - - —

B) åt innehafvare åt nskvarn
vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid kvarnen framställda risgryn
restitution af den tull, som blifvit
er lagd för till varans framställning
användt, af kvarninnehafvaren direkt

. från utlandet infördt eller från nederlag
uttaget oskaladt ris, hvarvid
förhållandet mellan den införda råvaran
och den förädlade produkten
beräknas sålunda, att 100 kilogram
oskaladt ris anses lämna 75 kilo -

Betänkande N:o 36.

(Utskottets förslag:)

3. Förutom den tullrestitution,
hvarom här ofvan förmäles, medgifves
ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid
utförsel sjöledes från tullplats af
följande vid kvarnen framställda
produkter, nämligen finsiktadt mjöl
af hvete, råg eller korn samt gryn
af hvete eller korn, restitution af
den tull, som af honom blifvit erlagd
för en motsvarande kvantitet
direkt från utlandet införd omalen
spannmål af samma slag, hvarvid
iakttages, att 100 kilogram hvete
anses lämna 75 kilogram mjöl, 100
kilogram råg eller korn 667s kilogram
mjöl och 100 kilogram hvete
eller korn 667n kilogram gryn, samt
i öfrigt under villkor:

b)---------

e) ----------

f) ---------

B) åt innehafvare af riskvarn
vid utförsel sjöledes från stapelstad
af vid kvarnen framställda risgryn
eller af rismjöl, förmålet af likaledes
vid lcvarnen tillverkade, färdiga,
hela eller brutna gryn, restitution af
den tull, som blifvit erlagd för till
varans framställning användt, af
kvarninnehafvaren direkt från utlandet
eller från frihamn infördt
eller från nederlag uttaget oskaladt
ris. hvarvid förhållandet mellan den

Bevillningsutskottets
{Nuvarande lydelse:)

gram gryn; skolande såsom villkor
i öfrigt för restitutionens erhållande
gälla:

a) att afsikten att af det förtullade
riset förmala gryn för export
anmäles i sammanhang med råvarans
angifning till förtullning;

b) att utförseln sker vid samma
tullkammare, där förtullningen ägt
rum, såvida icke generaltullstyrelsen
i särskilt fall annorlunda
medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn
på en gång utföras; skolande exportinlagan
vara åtföljd af tillverkarens
under edlig förpliktelse afgifna
och af två vittnen till riktigheten
bestyrkta försäkran därom,
att den till utförsel angifna varan
är exportörens egen förmalningsprodukt,
samt uppgift om tiden, då
varan blifvit förtullad, och lägenheten,
med hvilken införseln skett;

d) att det oskalade ris, som till
varans framställning blifvit användt,
skall vara inom de näst före utförseln
förflutna tolf månaderna förtulladt; Bih.

till Riksd. Prof. 1907- 5 Sami.

Betänkande N:o 36. 17

(Utskottets förslag:)

införda råvaran och den förädlade
produkten beräknas sålunda, att
100 kilogram oskaladt ris anses
lämna 75 kilogram gryn eller mjöl;
skolande såsom villkor i öfrigt för
restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade
riset förmala gryn eller mjöl
för export anmäles i sammanhang
med råvarans angifning till förtullning
;

b) att utförseln sker vid samma
tullkammare, där förtullningen ägt
rum, så vida icke generaltullstyrelsen
i särskilt fall annorlunda
medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn
eller mjöl, hvart för sig eller tillsammans,
på en gång utföras; skolande
exportinlagan vara åtföljd
af tillverkarens under edlig förpliktelse
afgifna och af två vittnen
till riktigheten bestyrkta försäkran
därom, att den till utförsel angifna
varan är exportörens egen förmalningsprodukt,
äfvensom uppgift om
tiden, då varan blifvit förtullad,
och lägenheten, med hvilken införseln
skett, samt, om varan helt och
hållet eller delvis hestår af rismjöl,
att mjölet framställts uteslutande af
färdiga, hela eller brutna risgryn
och är fritt från fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som
till varans framställning blifvit användt,
skall vara inom de näst före
utförseln förflutna tolf månaderna
förtulladt;

1 Afd. 3ö Höft. 3

13

Be v i Ilning sutskottets

(Nuvarande lydelse:)

e) att vederbörande tullkammare
skall efter exportvarans undersökning
ocli nettoviktens utrönande
samt säckarnas ^plombering och
bevakning under transporten till och
inlastningen i fartyget, härom meddela
attest, hvilken såsom verifikation
jämte angifningsinlaga och öfriga
intyg bifogas tullkammarens
utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras
på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor,
för hvilka tullrestitution är medgifven; g)

att det åligger vederbörande
tullkammare att föra ett afräkningsdiarium
för förtullningarna och exporterna,
till hvilket formulär af
generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af kär
ifrågavarande restitution vederbörande
äga att i till generaltullstyrelsen
ställd, genom vederbörande
tullkammare dit insänd ansökning
därom göra hemställan; börande
dylik ansökning vara åtföljd af utdrag
ur tullkammarens afräkningsdiarium
och kvitterade tullräkningar
å de tullafgifter, som belöpa för i
afräkningsdiariet upptagna kvantiteter
oskaladt ris.

4. ---—----

5. Vill någon införa tull underkastade
varor i ändamål att desamma
åter utföra, antingen bearbetade i
förening med inhemskt eller icke
tullpliktigt utländskt råämne till
produkt, som i mom. 1 omförmäles,

Betänkande N:o 36.

(Utskottets förslag:)

e) att vederbörande tullkammare
skall, efter exportvarans undersökning
och netto viktens utrönande
samt säckarnas tullplombering
och bevakning under transporten
till och inlastning i fartyget,
härom meddela attest, hvilken såsom
verifikation jämte angifningsinlaga
och öfriga intyg bifogas tullkammarens
utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras
på sätt i denna paragraf finnes
stadgadt beträffande öfriga varor,
för hvilka tullrestitution är medgifven; g)

att det åligger vederbörande
tullkammare att föra ett afräkningsdiarium
för förtullningarna och exporterna,
till hvilket formulär af
generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här
ifrågavarande restitution vederbörande
äga att i till generaltullstyrelsen
ställd, genom vederbörande
tullkammare dit insänd ansökning
därom göra hemställan; börande
dylik ansökning vara åtföljd af utdrag
ur tullkammarens afräkningsdiarium
och kvitterade tullräkningar
å de tullafgifter, som belöpa
för i afräkningsdiariet upptagna
kvantiteter oskaladt ris.

5. Vill någon införa tull underkastade
varor i ändamål att desamma
åter utföra, antingen bearbetade
i förening med inhemskt
eller icke tullpliktigt utländskt råämne
till produkt, som i mom. 1

Bevillningsutskottets

(Nuvarande lydelse:)
eller ock bearbetade, med eller utan
tillsats af sådant råämne, till annan
produkt, än förut i denna § sagdt
är, må, såvidt generaltullstyrelsen
finner tillförlitlig kontroll kunna
åstadkommas, vid införseln erlagd
tulla,/gift kunna återfås under iakttagande
af följande villkor:

a) ---------

b) ---------

%---------

e) ---------

f) ---------

g) ---------

Därest utländskt råbrännvin —
— — — —• — normalliter.

6. Befinnes någon hafva för
erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna § lämnat
uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan
generaltullstyrelsen förvägra honom
rätt att vidare erhålla sådan restitution.

Betänkande N:o 36. 19

(Utskottets förslag.)

omförmäles, eller ock bearbetade,
med eller utan tillsats af sådant råämne,
till annan produkt, än förut
i denna § sagdt är, må, såvidt generaltullstyrelsen
finner tillförlitlig
kontroll kunna åstadkommas, tullafgift,
som vid varornas införsel
direkt från utlandet erlagts, kunna
återfås under iakttagande af följande
villkor:

a)--------

c)--------

e)--------

Därest utländskt råbrännvin —
— —--— — — normalliter.

6. Hvad här ofvan i denna §
är angående tullrestitution föreskrifvet
galle äfven, då gods1 för hvilket
restitution af tullafgift ifrågasättes,
sjöledes utföres till frihamn; skolande
landväga utförsel till frihamn verificeras
på sätt särskildt är eller varder
stadgad,t, hvaremot i fråga om
verificering af utförsel sjöledes till
frihamn skall i tillämpliga delar
lända till efterrättelse hvad förut i
denna § är föreskrifvet beträffande
verificering af utförsel till utrikes ort.

7. Befinnes någon hafva för
erhållande af tullrestitution enligt
bestämmelserna i denna § lämnat
uppgift, som med verkliga förhållandet
icke öfverensstämmer, kan
generaltullstyrelsen förvägra honom
rätt att vidare erhålla sådan restitution.