Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

1

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 16 april 1907, kl. 2 e. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om beskattning af socker jämte en i ämnet
väckt motion.

I proposition, n:o 81, har Kungl. Maj:t, under åberopande af
utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den 8 nästlidna
mars, föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen fogadt förslag
till förordning om beskattning af socker.

Enligt berörda protokollsutdrag har chefen för finansdepartementet
vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört följande:

»På sätt jag redan framhållit i den allmänna redogörelse, som jag
lämnat angående det nu föreliggande förslaget till omorganisation af
kontrollen öfver brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningarna,
har det vid utarbetandet af nämnda förslag visat sig, att den vid
den lokala kontrollen öfver sockertillverkningen anställda personalen
är så upptagen af sin tjänstgöring vid sockerfabrikerna, att det åtminstone
för närvarande ej synes vara möjligt att kunna samtidigt
använda denna personal vid bränneri- eller bryggerikontrollen. Den
erfarenhet, som vunnits under den korta tid, det nu gällande systemet
för sockerbeskattningen ägt tillämpning, har icke heller ansetts tillräcklig
för vidtagande af några mera väsentliga förändringar med
Bih. till Riksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 18 Höft. (.N:o 19.) 1

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

afseende å den lokala kontrollen, hvilken därför icke beröres af omorganisationsförslaget
i vidare män, än att, på af mig förut anförda skäl,
såsom en lämplig reform föreslagits, att den af öfverkontrollörerna hittills
utöfvade befattning med sockerkontrollen skulle upphöra. Vissa af
öfverkontrollörernas åligganden skulle i stället öfverflyttas på den
såsom förman för den öfriga kontrollpersonalen vid hvarje sockerfabrik
anställde förste kontrollören, under det att öfverkontrollörernas inspektionsåligganden
öfver sockerfabrikerna skulle utöfvas direkt från
den centrala kontrollmyndigheten genom en af nämnda myndighets
tjänstemän.

Af denna reform jämte den af mig redan i annat sammanhang
föreslagna omgestaltningen af den nuvarande centrala kontrollmyndigheten
till ett sjanständigt ämbetsverk föranledas åtskilliga förändringar
i den nu gällande förordningen om beskattning af socker. Då därjämte
ytterligare några förändringar ansetts böra såsom af behofvet
påkallade vidtagas i nämnda förordning, har jag ansett lämpligast, att
förslag till helt och hållet ny förordning i ämnet utarbetades.

Sedan departementschefen uppläst nämnda förslag, anförde departementschefen
vidare.

I förslaget hafva å vederbörliga ställen, hvilka jag icke anser
behöfva särskildt angifvas, införts de förändrade bestämmelser, som
betingas utaf de förstnämnda af mig nyss berörda reformerna, hvarjämte
vissa §§ underkastats en redaktionell bearbetning.

Några i förslaget upptagna nya bestämmelser anhåller jag att
få närmare omnämna.

Under vissa år, i synnerhet efter regniga somrar, innehåller hvitbetan
i större eller mindre kvantitet, jämte vanligt socker, en sockerart,
benämnd raffinos, hvilken är såsom försötningsmedel i det närmaste
värdelös men har den egenskapen att i hög grad öka utslaget vid den
för bestämmande af sockerhalten använda polarimetriska undersökningen.
Närvaron af raffinos i en sockerlösning ökar betydligt, ehuru skenbart,
sockerprocenten vid användandet af den i 1 § 2 mom. föreskrifna undersökningsmetoden
medelst direkt polarisation. Det kan därför inträffa,
att vid direkt polarisation af sirup eller melass sockerhalten visar sig
öfverstiga 70 procent af torrsubstansens vikt, ehuru det verkliga sockret
däri icke uppgår till 70 procent. För att vid sådant förhållande få
den verkliga sockerhalten utrönt måste en omständligare undersökningsmetod
än den direkta polarisationen användas. Den nu föreskrifna
direkta polarisationen torde i allmänhet vara tillräcklig för att, i den

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 3

utsträckning, författningen medgifver, göra sirap och melass skattefria,
men exempelvis under tillverkningsåret 1905—06 förekom melass,
som på grund af den höga raffinoshalten skulle drabbats af skatt,
därest den nu gällande förordningen då ägt tillämpning. För att
förekomma att skattskyldighet skall kunna inträda i dylika med
lagstiftningen icke afsedda fall, har i 1 § 2 mom. af förslaget införts
den förändrade bestämmelse, att sockerhalten skall utrönas genom
direkt polarisation, därest icke kontroll- och justeringsstyrelsen på framställning
af tillverkaren förordnar, att sockerhalten skall bestämmas
genom fullständigare kemisk analys.

Nu gällande bestämmelser angående skattskyldighet m. m. i fråga
om obeskattadt socker, som förkommer under transport mellan inrikes
orter, återfinnas i 38 § af ordningsstadgan rörande sockerbeskattningen.
Dessa bestämmelser äro emellertid af den vikt, att de, i likhet med
motsvarande bestämmelser rörande maltskatt, rätteligen böra hafva sin
plats i själfva förordningen, till hvars 7 § de därför nu öfverflyttats.
Härvid hafva bestämmelserna i så måtto kompletterats, att anvisning
meddelats rörande förfaringssättet för erhållande af eftergift af skatten.

Det är tillverkaren medgifvet att äfven utom fabriksområdet
upplägga obeskattadt socker i magasin under kronans läs. Då emellertid
erfarenheten visat, att tillsynen öfver ett sådant magasin kan kräfva
en afsevärd tillökning af kontrollpersonal, har det synts lämpligt att i
15 § intaga bestämmelse om skyldighet för tillverkaren att, därest
särskild kontrolltjänsteman för ändamålet erfordras, ersätta statsverket
kontrollkostnaden.

I förslagets 22 § 2 mom. har lämnats föreskrift angående sättet
för vinnande af ändring i af förste kontrollör vid tillämpning af förordningen
meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd, hvarmed tillverkare
icke åtnöjes.

24 § i förslaget innehåller bestämmelse, att kontroll- och justeringsstyrelsen
må äga att för fabrik, som ligger vid öppen plats eller gata
vare sig i stad eller inom område, tillhörande station vid för allmän
trafik upplåten järnväg, eller vid allmän hamn, medgifva eftergift i
föreskrifterna angående fabriks afstängning, äfvensom att, därest afsevärda
svårigheter möta att i öfrigt företaga föreskrifna anordningar
vid fabrik, meddela de förändrade bestämmelser, som kunna påkallas
af omständigheterna. Motsvarande bestämmelser i nu gällande förordning
innehållas dels i 11 § 1 mom., som gifver befogenhet åt chefen
för kontroll- och justeringsbyrån att bevilja eftergift i föreskrifterna

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

angående af stängningen, dels ock i 47 § b., där Kungl. Maj:t förbehållits
den vidsträcktare rätten att i allmänhet kunna medgifva afvikelse
från hvad i förordningen stadgas beträffande anordningarna vid
sockerfabrik. Den anförda bestämmelsen i 11 § har tillkommit på initiativ
af 1905 års Riksdag, som ansåg att där ifrågavarande befogenhet borde
utöfvas af den centrala kontrollmyndigheten. Enär de afvikelser, som
afses i nuvarande 47 §, äro af ensartad natur med de eftergifter,
hvilkas medgifvande redan nu enligt 11 § 1 mom. tillkommer den
centrala kontrollmyndigheten, har jag ansett, att i sammanhang med
denna myndighets ombildande till ett fristående ämbetsverk rätten att
medgifva undantag uti här ifrågavarande afseenden bör i sin helhet
öfverflyttas till kontroll- och justeringsstyrelsen.

Eftergift i föreskrifterna angående fabriks afstängning bör kunna
medgifvas icke blott såsom nu för fabrik, som ligger inom område,
tillhörande station å statens järnvägar utan jämväl för fabrik, som
ligger inom stationsområde, tillhörande för allmän trafik upplåten enskild
järnväg. I enlighet härmed har ifrågavarande bestämmelse ock
blifvit affattad i förslagets 24 §.

25 § i förslaget svarar mot 24 och 25 §§ i nu gällande förordning
samt innehåller bestämmelserna om organisationen af kontrollen
öfver sockertillverkningen. I enlighet med det omorganisationsförslag,
för hvilket jag förut redogjort, stadgas i paragrafens 1 mom., att öfverinseendet
öfver denna kontroll utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen,
samt, i andra momentet, att den lokala kontrollen skall handhafvas
af förste kontrollörer, kontrollörer och tillsyningsmän.

Med afseende å tillsättandet af förste kontrollörerna är i paragrafens
3 mom. föreslaget, att dessa tjänstemän skola förordnas af
kontroll- och justeringsstyrelsen. För närvarande utses såväl förste
kontrollörer som kontrollörer af Kungl. Maj :ts befallningshafvande efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör samt, hvad förste kontrollörerna
angår, efter chefens för kontroll- och justeringsbyrån hörande. Denna
anordning för förste kontrollörernas tillsättande öfverensstämmer med
1902 års sockerbeskattningskommittés förslag i detta hänseende. Enligt
det af Kungl. Maj:t för 1905 års Riksdag framlagda förslaget till förordning
om beskattning af socker skulle däremot förste kontrollörerna
förordnas af chefen för finansdepartementet. Denna bestämmelse hade
i det propositionen i ämnet åtföljande statsrådsprotokollet motiverats
därmed, att, då förste kontrollör måste besitta såväl ett visst mått af
allmänbildning som en särskildt ådagalagd teknisk färdighet, samt de

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 5

sökandes kompetens i dessa afseenden bäst syntes kunna bedömas inom
finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, dessa kontrollörer
borde förordnas af chefen för nämnda departement.

Till ytterligare utredning af ifrågavarande spörsmål tillåter jag
mig erinra om följande. I en vid förbemälda sockel beskattningskommittés
betänkande fogad reservation hade en af kommitténs ledamöter
på anförda skäl uttalat såsom sin åsikt, att förste kontrollörerna
borde utses direkt af chefen för kontroll- och justeringsbyrån. Af de
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som afgifvit underdånigt utlåtande
öfver kommitténs förslag, hafva Kungl. Majrts befallningshafvande i
Malmöhus, Kristianstads, Gottlands och Kalmar län — således med
ett undantag (Blekinge län) Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
samtliga de län, där vid tiden för utlåtandenas afgifvande kontroll
öfver sockerfabriker utöfvades — tillstyrkt bemälde reservants förslag.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län, hvilken, med hänsyn
till sockertillverkningens omfattning inom länet, af samtliga länsstyrelser
torde hafva den största erfarenheten beträffande sockerkontrollen, anförde
härom, bland annat, att, därest konsumtionsbeskattning infördes,
det syntes vara lämpligt, att förste kontrollörerna tillsattes af chefen
för kontroll- och justeringsbyrån, som då lättare kunde tillgodose
vederbörande med befordringar till fabriker med årlig tjänstgöringstid.

Härvid bör emellertid vidare komma i betraktande att, i och med det
att, jämlikt det framlagda omorganisationsförslaget, öfverkontrollörernas
hittillsvarande befattning med sockerkontrollen komme att upphöra,
det förslag, som enligt gällande bestämmelser skall af vederbörande
öfverkontrollör afgifvas till ledning för Kungl. Maj:ts befallningshafvande
vid förordnandet af förste kontrollörer, icke vidare skulle stå nämnda
myndighet till buds. Med hänsyn till de högre fordringar, särskild! i
afseende å teknisk utbildning, som måste ställas å förste kontrollörerna,
är det dock nödvändigt, att dessas kvalifikation för uppdraget kommer
under bedömande af tekniskt förfaren myndighet.

Af hvad jag nu anfört synes mig framgå, att öfvervägande lämplighetsskäl
förefinnas för vidtagandet af den förändring, att tillsättandet
af förste kontrollörerna öfverflyttas till den centrala kontrollmyndigheten.
Därigenom skulle enligt mitt förmenande vinnas ytterligare
möjlighet till genomförande af den större enhetlighet i kontrollens
anordnande, som i öfverensstämmelse med Riksdagens därom uttalade
önskan är ett af syftemålen med den nu ifrågaställda omorganisationen.

I gällande bestämmelser angående ersättningen till kontroll^änste -

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

männen har föreslagits den förändring, att, därest resa förekommer
för förste kontrollör vid inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning
från en till annan fabrik, han skulle, i likhet med kontrollörerna vid
brännvinskontrollen, vara berättigad till reseersättning med 15 kronor
för hvarje gång.

Ett af behofvet påkalladt, de nuvarande ersättningsbestämmelserna
kompletterande stadgande har införts i 25 § 4 mom., af innehåll att,
därest förste kontrollör förordnas att verkställa förrättning under tid,
då han ej är inkallad till tjänstgöring, han skall erhålla dels dagarfvode
med tolf kronor dels ock reseersättning enligt fjärde klassen i
gällande resereglemente.

Enligt 25 § 5 mom. i nu gällande förordning är tillverkare skyldig
att, på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt enhvar
af kontrollpersonalen, som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot
en ersättning af två kronor om dagen. Dylik ersättning afdrages å
kontrolltjänstemannens arfvode. Emellertid hafva från kontrollörer
framställts klagomål däröfver, att efter sådant afdrag jämte det ytterligare
afdrag af en krona om dagen, som tillkommer, därest tillverkare
åt kontrolltjänsteman upplåtit bostad, kontrollörernas dagarfvode, sex
kronor, så väsentligt reduceras, att återstoden icke utgör skälig ersättning
för kontrollarbetet. Som berörda klagomål synas mig befogade
och då det belopp, hvarmed ifrågavarande ersättning för tillhandahållen
kost utgår, lärer vara utan nämnvärd betydelse för sockerfabrikerna,
har jag i 25 § 5 mom. föreslagit, att nämnda ersättningsbelopp
nedsättes till en krona om dagen. Genom denna förändring
skulle jämväl öfverensstämmelse i förevarande hänseende vinnas med
motsvarande bestämmelser i förslagen till förordningar angående tillverkning
af brännvin samt angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker.

På grund af redan vunnen erfarenhet har det visat sig möjligt
att vidtaga vissa förenklingar i proceduren för sockrets uttagande från
fabrik, vare sig för utlämnande till fritt bruk eller för försändande till
annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare. Det är gifvetvis
önskvärdt, att förfarandet härvid, med bibehållande af tillräckligt
effektiv kontroll, äger rum i för industrien så litet betungande former
som möjligt, i hvilket syfte några mindre ändringar företagits i förordningens
28 §.

Med den förändrade ställning, den centrala kontrollmyndigheten
kommer att enligt det föreliggande organisationsförslaget intaga till

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19. 7

kontrollen i allmänhet, och särskildt med hänsyn till den direkta
inspektion öfver sockertillverkningen, som skall utöfvas af nämnda
myndighet, kan denna myndighet i hvarje särskildt fall omedelbart
afgöra, när inventering och uppvägning af allt i sockerfabrik eller
därtill hörande magasin befintligt socker äro af behofvet påkallade. Det
har därför ansetts vara mest ändamålsenligt, att kontroll- och justeringsstyrelsen
ensam skall äga att förordna om vidtagande af dylik åtgärd,
och har i enlighet härmed 30 § undergått vederbörlig förändring.

Den nya förordningen är afsedd att träda i kraft den 1 september
1908. Vid denna tidpunkt hafva de vid den nu gällande förordningen
fogade öfvergångsstadganden upphört att äga praktisk betydelse, hvarför
de icke medtagits i det nu föreliggande förslaget, dock med undantag
af det för närvarande i 47 § d införda medgifvandet, att före år 1905
till förvaring af socker användt magasin må, äfven om det icke anses
ligga i fabrikens närhet, fortfarande begagnas, för så vidt det icke är
beläget på längre afstånd än en kilometer från fabriken. Nämnda
bestämmelses kvarstående betingas af förhållandena, och har densamma
därför såsom öfvergångsstadgande bibehållits i förslaget.»

Såsom bevillningsutskottet i sitt betänkande n:o 17 förut omförmält,
har utskottet beslutit i hufvudsak tillstyrka bifall till det af
Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omorganisation af kontrollväsendet
i afseende å brännvins-, maltdrycks- och sockertillverkningarna. Emot
de bestämmelser i det nu förevarande författningsförslaget, hvilka beröra
nämnda organisationsfråga, göres från utskottets sida ingen erinran.

I öfrigt har författningsförslaget gifvit anledning till följande
anmärkningar.

I likhet med nu gällande förordning om beskattning af socker
innehåller 5 § 1 mom. af Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, den bestämmelse,
att, därest tillverkare eller nederlagsinnehafvare ställer säkerhet,
som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, han må för
en tid af tre månader åtnjuta anstånd med erläggande af skatt. Enligt
bevillningsutskottet tillhandakomna upplysningar har denna bestämmelse
i tillämpningen visat sig vara mindre tillfredsställande. Tillverkarna
önska gifvetvis fullt tillgodogöra sig den räntevinst, som kan uppstå
därigenom, att hvarje skatteinbetalning uppskjutes ända till sista dagen
af de tre anståndsmånaderna, hvilka löpa från hvarje uttagning af
socker från fabrik eller allmänt sockernederlag. Då uttagning af socker
förekommer kanske hvarje dag,har följden ock blifvit, att inbetalningar

Utskottets
yttrande.

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

af sockerskatt till landtränterierna ske lika ofta. Härigenom vållas
ränterierna mycket onödigt arbete och äfven kontrollpersonalen betungas
med ökad bokföring. Det vore därför önskvärdt, att ifrågavarande
bestämmelse ersattes med ett stadgande, som, utan att minska
räntevinsten för skattebetalarna, verkade därhän, att skatteinbetalningarna
skedde i större poster med regelbundna mellantider. I sådant
hänseende vill utskottet föreslå, att anståndstiden måtte räknas från
hvarje kalendermånads slut intill den femtonde dagen i tredje månaden
därefter. Räknadt från hvarje uttagning af socker komme sålunda
anståndstiden att utgöra 37, månader för uttag, som sker den första
dagen i en viss månad, samt för öfriga under månaden skeende uttag
successivt minskas till 21 :•< månader för uttag, som sker sista dagen i
månaden. Genom denna anordning kommer det att ligga i de skattebetalandes
intresse att fullgöra skatteinbetalningen för hvarje månad
å sista helgfria dag före den femtonde dagen i tredje månaden därefter.

Det af Kungl. Maj:t framlagda författningsförslaget har befunnits
sakna någon generell bestämmelse angående kontrollförfarandet vid de
i 23 § omförmälda fabriker för tillverkning af skattefri sirap och melass.
Dylik bestämmelse torde dock icke böra saknas i förordningen, hvarför
utskottet föreslagit ett tillägg till 23 § af innehåll, att kontroll öfver
den i paragrafen afsedda tillverkning skall utöfvas på sätt kontrolloch
justeringsstyrelsen föreskrifver, hvilket stadgande är analogt med
det i 14 § förekommande stadgandet om kontrollen vid saftstationer.

I eu inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 231, har herr
F. E. Neess anfört följande:

»Då en inom landet tillverkad industriell produkt skall underkastas
beskattning eller så kallad accis, torde det ligga i landets intresse, att
de förhållanden, under hvilka industrien på grund af beskattningen
kommer att arbeta, så litet som möjligt afvika från de naturliga förhållanden,
under hvilka industrien skulle hafva arbetat, om någon
beskattning icke ägt rum. Nödvändigheten att tillämpa, denna regel
blifver mera öfvervägande, ju viktigare för landet industrien i fråga är.

Att vid öfvergång från ett beskattningssätt till ett annat hänsyn
bör tagas till den utveckling industrien under det gamla beskattningssystemet
tagit, så att icke särskilda grenar af industrien vid införandet
af det nya systemet blifva utan tvingande nödvändighet sträftade_ för
det de, under hägn af landets lagar, utvecklat sig på ett sätt, som icke
fullt passar in med de lagar, som först senare blifvit påtänkta, torde
äfven vara en princip, som öfverallt är erkänd.

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Uti det »utkast till förordning om beskattning af socker» som
åtföljer »betänkande med förslag angående beskattning af hvitbetssockertillverkningen,
afgifvet den 17 maj 1904», och som utgör grunden till
nu gällande sockerlagstiftning, lyder § 14:

»Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens
närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes
till förvaring af sådant socker. Sådant magasin skall räknas till fabriken
och skall stå under kronans lås. Såvida Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ej medgifver undantag, skall sådant magasin ligga inom en
kilometers afstånd från fabriken.»

Anledningen till att just eu kilometer bestämdes som maximum
för det afstånd, på hvilket ett sockermagasin finge ligga för att kunna
räknas till en fabrik, var, att i Landskrona redan ett af flera skånska
sockerfabriksbolag för sockerlagring särskildt byggdt dylikt sedan flera
år var beläget, visserligen rätt långt från där varande fabrik, men
dock inom nämnda afstånd, och att kommitterade ansågo rättvist, att
detta magasin fortfarande som hittills finge ostördt begagnas till det
därmed afsedda ändamålet.

1 Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1905 års Riksdag angående
sockerbeskattningen hade i § 14 bestämmelser om ett maximiafstånd
af en kilometer borttagits.

Bevillningsutskottet yttrar emellertid i sitt betänkande n:o 21
augående § 14:

»Till det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget, att tillverkare skulle
äga att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens närhet upplägga obeskattadt
socker i magasin, hade kommitterade fogat den bestämmelsen,
att sådant magasin skulle, därest Kungl. Maj:ts befallningshafvande ej
medgåfve undantag, ligga inom en kilometers afstånd från fabriken.

Detta kommitterades förslag har herr Faxe upptagit i sin motion,
och lärer anledningen därtill vara, att vid en af de skånska sockerfabrikerna
för närvarande finnes ett sockermagasin, som, ehuru beläget
på mindre än en kilometers afstånd från fabriken, genom sin belägenhet
i öfrigt till äfventyrs icke skulle anses ligga i fabrikens närhet.
Då det torde ligga i tillverkarens intresse att i framtiden förlägga dessa
magasin så nära fabriken som möjligt, synes ett allmänt stadgande af
den innebörd kommitterade förordat icke vara af nöden, men med hänsyn
till det omförmälda fallet torde ett öfvergångsstadgande beträffande
redan befintliga magasin böra i förordningen inflyta, och har i följd
häraf ett tillägg gjorts till 47 §.»

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

2

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Sedan Riksdagen beslutat i enlighet härmed, har äfven det i Landskrona
belägna ofvannämnda magasinet varit i beskattningsafseende betraktadt
såsom tillhörande raffinaderiet därstädes, och har staten alltså
burit därå belöpande kontrollkostnader.

I Kung! Maj:ts nådiga proposition n:o 81 till innevarande års
Riksdag angående vissa ändringar i förordningen om sockerbeskattningen
har § 15, hvilken motsvarar här förut under n:o 14 omtalade §,
blifvit försedd med följande tillägg:

»Erfordras särskild kontrolltjänsteman för kontrollen öfver
uppläggning eller uttagning af socker vid sådant magasin, vare tillverkaren
skyldig ersätta statsverket den däraf föranledda kontrollkostnaden.
»

Skulle Riksdagen besluta, att detta tillägg skall tillfogas paragrafen,
blifver naturligtvis följden, att, sedan staten icke längre betalar kontrollen,
kostnaderna för lagringen blifva högre. Det torde emellertid
ligga i statens intresse att underlätta lagringen af socker, ty det är
absolut nödvändigt, att tillverkarne hålla stora sockerlager, såvida icke
en import allt som oftast skall blifva nödvändig. Sockerskördarne utfalla
nämligen ytterst ojämnt, och om tillverkarne endast kontraktera
den areal, som under goda år räcker att fylla landets behof, kommer
den tillverkade sockermängden under dåliga år icke på långt när att
täcka konsumtionen.

Då jag i öfverensstämmelse med hvad ofvan är sagdt anser orättvist
att på sätt, som skulle ske, om kungl. propositionen i ifrågavarande
afseende vunne Riksdagens bifall, mera beskatta en del af
sockerindustrien än den öfriga, och då jag dessutom anser, att Riksdagen
icke har någon anledning frångå hvad den 1905 besluta, tillåter
jag mig hemställa,

att § 15 uti det i Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 81 framlagda
förslaget till förordning om beskattning af socker får följande
lydelse:

1) Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens
närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes
till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till
fabriken och skall stå under kronans lås.

2) Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till magasin,
där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid kontrolltjänsteman
vara närvarande.»

Utöfver hvad chefen för finansdepartementet anfört rörande den
bestämmelse i 15 § 1 inom., hvars borttagande motionären yrkar, har

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

bevillningsutskottet inhämtat följande angående de skäl, som löranledt
den ifrågavarande bestämmelsen.

Behofvet af detta stadgande har närmast påkallats af förhållandena
vid sockerraffinaderiet i Landskrona. Såsom uppläggningsplats
för obeskattadt socker användes för nämnda fabrik ett utom fabriksområdet
men inom 1 kilometer därifrån beläget magasin, som tillhör
ett särskildt aktiebolag, bildadt af åtskilliga sockerfabriker. Äfven
dessa å andra orter belägna fabriker använda detta magasin. Ehuru
oegentligt och i saknad af erforderlig bestämmelse i förordningen har
magasinet hittills behandlats såsom sådant magasin, som afses i 15 §
och det vid Kungl. Maj:ts författningsförslag fogade öfvergångsstadgande.
I öfverensstämmelse härmed har också kostnaden för kontrollen öfver
uppläggning och uttagning af socker drabbat statsverket. Som denna
kontroll gjort det erforderligt att tillsätta ända till fyra särskilda
kontrolltjänstemän, stiger kontrollkostnaden till relativt ansenliga belopp,
i hvarje fall icke understigande 3,000 kronor per år.

För sådana fall som det ifrågavarande är i gällande lagstiftning
förutsatt, att allmänt sockernederlag skall inrättas, därvid kontrollkostnaden
drabbar nederlagsinnehafvaren. Det af Kungl. Maj:t föreslagna
stadgandet, att, då särskild kontrolltjänsteman erfordras för
kontroll öfver uppläggning eller uttagning af socker från sådant magasin,
som här afses, kontrollkostnaden skall drabba tillverkaren, synes bevillningsutskottet
därför öfverensstämma med lagstiftningens anda och
mening. I följd häraf finner utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall
till den föreliggande motionen.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer bevillningsutskottet,

l:o) att Riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts
förevarande förslag till förordning om beskattning af
socker med de ändringar, det härvid fogade författningsförslaget
utvisar; samt

2:o) att Riksdagen måtte finna den ofvan omförmälda,
af herr Neess väckta motionen besvarad
genom hvad utskottet i punkten l:o) hemställt.

Stockholm den 16 april 1907.

På bevillningsutskottets vägnar:

bl. C A VALLI.

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

Reservationer:

af herr Cavalli, som anfört:

»Jag anser, att vid öfvergång från ett beskattningssätt till ett
annat industrien icke bör genom lagbestämmelser förhindras från eller
åsamkas .särskilda kostnader för att utnyttja anordningar, hvilka förut
tillkommit för att på ändamålsenligaste sätt tjäna den ifrågavarande
industrien. Denna princip har ock vid antagandet år 1905 af nu
gällande förordning om beskattning af socker vunnit Biksdagens godkännande.

Genom den af Kungl. Maj:t i 15 § 1 mom. af det föreliggande
författningsförslaget ifrågasatta och af bevillningsutskottet tillstyrkta
bestämmelse, att, därest särskild kontrolltjänsteman erfordras för kontrollen
öfver uppläggning eller uttagning af socker vid sådant magasin,
som i nämnda § afses, tillverkaren själf skall bära kontrollkostnaden,
synes mig vara gjordt ett nu desto mindre befogadt afsteg från den
af mig här ofvan berörda princip, som det kungl. förslaget i öfrigt.
afser endast en omorganisation af kontrollen men ingalunda någon
förändring eller omläggning af beskattningsgrunderna.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att nyssberörda
bestämmelse måtte utgå ur 15 § samt att denna sålunda måtte
erhålla följande från bevillningsutskottets förslag afvikande lydelse:

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet
men i fabrikens närhet upplägga obeskattadt socker
i magasin, som uteslutande användes till förvarande
af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken
och skall stå under kronans lås.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få
tillträde till magasin, där han har obeskattadt socker
upplagdt, men skall därvid kontroll tjänsteman vara
närvarande.»

af herr friherre C. J. Beck-Friis, som instämt med herr Cavalli;

samt af herr Lyckholm.

Dessutom hafva herrar Hammarström, friherre Trolle, Sandwall
och Bergström begärt få antecknadt, att de icke deltagit, herrar Hammarström
och Bergström i behandlingen samt herrar friherre Trolle och
Sandwall i den slutliga behandlingen af detta ärende.

13

Bevillning sutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj ds förslag:) {Utskottets förslag:)

Förslag

till,

Förordning om beskattning af socker.

I KAP. Om skattens beräkning och erläggande.

§ I 1.

För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,
skall, på sätt i denna förordning närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande
till fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för hvarje kilogram.
För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas tull enligt
tulltaxan.

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och
maltsocker (maltos) samt ej heller sirup eller melass, i hvilka sockerhalten
är mindre än sjuttio procent af torrsubstansens vikt.

Sockerhalten utrönes genom direkt polarisation, därest icke
kontroll- och justeringsstyrelsen på framställning af tillverkaren förordnar,
att sockerhalten skall bestämmas genom fullständigare kemisk
analys.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,
gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges
ej skatt.

Intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit införes, utlämnas
till fritt bruk, skall detsamma stå under statens kontroll. Denna
kontroll utöfvas dels af tullverket öfver infördt socker, tills det öfverföres
till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller utlämnas till
fritt bruk, dels ock, på sätt i denna förordning och särskild af Kungl.
Maj:t fastställd ordningsstadga nämnare bestämmes, vid fabriker, i
hvilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag i)

3 §•

På Kungl. Maj:ts pröfning skall bero, om och under hvilka villkor
och kontroller samt mot hvilken afgift allmänt nederlag för obeskattadt
socker utan sammanhang med sockertillverkning må rnedgifvas.

4 §•

Från fabrik, som står under kontroll, eller från allmänt sockernederlag
må socker, utan erläggande af sockerskatt, från riket utföras,
om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de villkor,
som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods, dock att
hvad sålunda är stadgadt icke skall äga tillämpning, så länge den i
Bryssel den 5 mars 1902 afslutade konventionen angående beskattningen
af socker är för Sverige gällande.

1. Innan socker från fabrik eller
allmänt sockernederlag utlämnas
till fritt bruk, skall den därå belöpande
skatt inbetalas till landtränteriet
i det län, där fabriken
eller nederlaget finnes, eller, hvad
fabrik eller sockernederlag i Stockholm
angår, till öfverståthållareämbetet;
dock att, därest tillverkaren
eller nederlagsinnehafvaren
ställer säkex-het, som af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande godkännes,
han må för en tid af tre
månader åtnjuta anstånd med erläggande
af skatt.

5 9-

1. Innan socker från fabrik eller
allmänt sockernederlag utlämnas
till fritt bruk, skall den därå belöpande
skatt inbetalas till landtränteifiet
i det län, där fabriken
eller nederlaget finnes, eller, hvad
fabrik eller sockernederlag i Stockholm
angår, till öfverståthållareämbetet;
dock att, därest tillverkaren
eller nederlagsinnehafvai’en
ställer säkerhet, som af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande godkännes,
han må åtnjuta anstånd med
skattens erläggande sålunda, att
skatten för det socker, som utlämnats
under en kalendermånad,
skall vara erlagd före femtonde
dagen i tx-edje månaden därefter,
nederlagsinnehafvare att inbetala
och hafve den

2. Försummar tillverkare eller
föi’fallen skatt, skall all ogulden skatt genast utmätas,

15

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

försumlige förlorat rätten att under det tillverkningsår åtnjuta anstånd
med skatts erläggande.

3. Då socker från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall sockerskatt
samtidigt med tullen till tullverket erläggas. Om betalningsanstånd,
ställande af säkerhet samt påföljd för fördröjd eller uteblifven betalning
galle hvad i tullstadgan beträffande tullafgifter stadgas.

6 §.

Har socker, som utlämnats till fritt bruk, innan köparen mottagit
det, blifvit så skadadt, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma,
må under den kontroll, som kontroll- och justeringss tyr elsen föreskrifver,
sockret för omarbetning åter införas i den fabrik, hvarifrån det utförts.
och socker till lika mängd och af samma slag utan erläggande af ytterligare
skatt från densamma utlämnas till fritt bruk. Sockrets mängd
och slag bestämmas af den vid fabriken anställde förste kontrollören
eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom sakkunnige, som
nämnda styrelse tillkallar.

§ 7.

För allt obeskattadt socker, som under transport mellan inrikes
orter förkommer, skall afsändaren betala vederbörlig skatt. Kan han
emellertid styrka, att godset genom skeppsbrott, uppbringning eller
annan olycka gått förloradt, må eftergift af skatten äga rum. Till
Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som efter förste kontrollörens hörande till Kungl.
Majrt insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

II KAP. Om tillverkare och hvad honom åligger.

8 §■

1. Med tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken
såsom ägare, innehafvare, verkställande direktör eller disponent eller i
annan egenskap har högsta inseendet öfver sockerfabriks skötsel och

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

för hvilken därför tillståndsbevis för tillverknings utöfvande skall utfärdas.

2. Ej må tillståndsbevis utfärdas för den, som blifvit dömd till
ansvar för brott, som omförmäles i 34 eller 35 § i denna förordning.

9 §•

Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och
med den 31 augusti.

§ io.

Fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker, skall
vara så byggd och inrättad, att, enligt de närmare föreskrifter, som i
denna förordning eller i ordningsstadgan meddelas, en betryggande bevakning
af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet
kan äga rum.

11 §.

1. Vid råsockerfabrik skall fabriksbyggnaden ligga fritt, utan
samband med andra byggnader, och må icke, med undantag för kontorslokal,
innehålla andra lägenheter än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen.
De lägenheter, i hvilka råsockrets centrifugering och
uppvägning försiggå, skola bilda en särskild afdelning af byggnaden
(sockerhuset), så att de, om så erfordras, må kunna afstängas från öfriga
delar af densamma.

2. Mellan sockerhuset och den öfriga delen af fabriken må endast
finnas en genomgång. Vid denna genomgång skall för de vid fabriken
anställde kontrollörer finnas vaktrum med åt genomgången vettande
fönster. Om magasin för sockers uppläggande gränsar till sockerhuset,
må genomgång finnas äfven till magasinet.

3. Fönstren på centrifugrummets ytterväggar skola vara försedda
med järngaller samt fönstren till öfriga lägenheter i sockerhuset äfvensom
gluggarna till under detsamma belägna källare med järngaller eller
nät af järntråd på sätt i ordningsstadgan föreskrifves.

12 §.

1. Vid fabrik för framställning af raffineradt socker skall antingen
fabriksbyggnaden ligga fritt, utan samband med andra byggnader, samt

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

hafva samtliga utåt vettande fönster försedda med järngaller eller nät af
järntråd, eller ock skall fabriksområdet vara fullständigt omgifvet af ett
minst två meter högt stängsel, där ej på grund af särskilda förhållanden
Kungl. Maj:t finner mindre fullständig anordning kunna medgifvas.
Till stängslet må räknas brandmur så ock till fabriken hörande byggnad,
som till fabriksområdets utsida ej har annan öppning än sådan ingång,
som är bevakad eller ställd under kronans lås, eller fönster, försedda
med järngaller eller nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att detsamma ej ligger på mindre
än fem meters afstånd från byggnad, som ligger inom stängslet och
ej utgör del af detsamma.

2. För trafiken till och från fabriken må i stängslet kring densamma
i regel ej hållas öppna mer än två ingångar om dagen och en
om natten. Alla andra ingångar skola vara stängda med kronans lås,
och få de vid behof öppnas allenast i kontroll tjänstemans närvaro.

3. Vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall
finnas vaktstuga eller vaktrum för de till ingångens bevakning anställde
kontrollörer. Från vaktrummet skall finnas fönster, vettande åt ingången
till fabriken.

13 §.

1. Utan hinder af bestämmelserna ill och 12 §§ må i fabrik
jämväl finnas förseglade eller plomberade reservutgångar för att begagnas
i händelse af eldfara.

2. I hvarje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen
afsedt expeditionsrum med minst tjugu kvadratmeters golfyta.

3. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet och de i
11 och 12 §§ omnämnda vaktrummen med erforderliga möbler samt
bekosta deras belysning och uppvärmning.

4. Vederbörande förste kontrollör eller dennes ställföreträdare
äge rätt att använda fabrikens laboratorium för utförandet af behöfliga
undersökningar.

14 §.

De i 10, 11, 12 och 13 §§ meddelade föreskrifter afse ej sådan
sockerfabrik (saftstation), där arbetet inskränker sig därtill, att saften
afvinnes betor och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare
bearbetning.

Bill. till Riksd. Prot. 1907. 5 Sami 1 Afd. 18 Höft.

3

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Vid saftstation utöfvas kontrollen på sätt kontroll- ock justeringsstyrelsen
föreskrifver.

15 §.

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens
närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes
till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken
och skall stå under kronans lås.

Erfordras särskild kontroll tjänsteman för kontrollen öfver uppläggning
eller uttagning af socker vid sådant magasin, vare tillverkaren
skyldig ersätta statsverket den däraf föranledda kontrollkostnaden.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till
magasin, där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid
kontrolltjänsteman vara närvarande.

16 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering af socker första
gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkare låta i två exemplar
upprätta och till kontroll- och justeringsstyrelsen öfverlämna
dels en enligt de närmare föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas,
affattad beskrifning å fabriken med tillhörande område, dels ock planritning
öfver fabriksområdet och samtliga fabrikslokalerna med tydligt
angifvande af det ändamål, hvartill hvarje lokal är afsedd. Ett exemplar
af ritning och beskrifning förvaras vid fabriken och det andra
hos nämnda styrelse.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik kontrolloch
justeringsstyrelsen anser ritningen öfver densamma icke vidare
vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning"
och beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §.

Öfver byggnader, lägenheter, anordningar, fasta apparater och
fasta kärl, som icke blifvit upptagna i den i 16 § omnämnda beskrifning
eller som där upptagits men sedermera ändrats, skall, förrän desamma
må användas vid tillverkning eller raffinering af socker, tillverkare
låta i två exemplar upprätta beskrifning och ritning, med
hvilka förfaras på sätt i 16 § stadgas.

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

18 §.

1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår
fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att
minst tio dagar förrän rörelsen må börja, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifva skriftlig driftsanmälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras utom fabriksområdet, samt

e) ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänstemännen,

hvarjämte, därest fabriken ej står under kontroll, da anmälan
göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande förste kontrollör,
att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna förordnings eller
ordningsstadgans föreskrifter.

2. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl.
Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis.

3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, ändra lämnad
uppgift, vare han pliktig därom ofördröjligen göra skriftlig anmälan
hos Kungl. Maj :ts befallningshafvande.

4. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt 3 mom. skall ingifvas
i två exemplar, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande behåller
det ena och ofördröjligen öfversänder det andra till kontroll- och justeringsstyrelsen.

19 §.

Då arbetet vid fabrik afslutats, skall tillverkaren ofördröjligen
därom göra anmälan hos förste kontrollören; och åligger det denne
att lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan äfvensom att, så fort
ske kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande samt
kontroll- och justeringsstyrelsen.

Vill tillverkaren, sedan anmälan om arbetets afslutande blifvit
gjord, under tillverkningsåret åter upptaga rörelsen i fabriken, göre
ny anmälan på sätt i 18 § är stadgadt. Finnes ej hinder för rörelsens
utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande nytt tillståndsbevis.

20 §.

Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 14 §, arbete för
sockertillverkningen ej företages inom fem helgfria dygn efter den i

20

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kunfl. Majits förslag:) (Utskottets förslag:)

driftsanmälan uppgifna tiden, åligger det tillverkaren att för hela den
tid, hvarunder arbete icke ägt rum, till Kungi. Maj:ts befallningshafvande
inbetala det förste kontrollör och öfriga kontrollörer vid fabriken
tillkommande arfvode, vid äfventyr, om betalning ej sker, att Kungl.
Maj:ts befallningshafvande låter hos honom utmäta detsamma.

Har under den del af året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,
icke vid fabriken tillverkats i medeltal femtusen kilogram socker
för hvarje helgfritt dygn, åligger det tillverkaren att till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande inbetala hela det förste kontrollör och öfriga kontrollörer
vid fabriken tillkommande arfvode, vid äfventyr, som i föregående
mom. är sagdt.

21 §•

Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,
att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor mängd råämnen användts
vid tillverkningen, huru mycket af särskilda fabrikater i fabriken
vunnits, samt huru mycket socker, sirup eller melass bortförts från fabriken,
äfvensom i öfrigt sådana upplysningar erhållas, som för upprättande
af en tillförlitlig statistik öfver sockerindustrien erfordras,
däribland, hvad råsockerfabrik angår, huru stor ytvidd varit använd
för odling af de betor, som afverkats inom fabriken, och angående betornas
sockerhalt. I afseende å bokens anordning och förande vare
tillverkare skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som
kontroll- och justeringsstyrelsen meddelar. Nämnda bok skall, när
helst så påfordras, hållas tillgänglig för vederbörande förste kontrollör.

22 §.

1. Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan
innehåller om hans åligganden samt de föreskrifter, som kontroll- och
justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

2. Därest tillverkare ej åtnöjes med af förste kontrollör vid
tillämpningen af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen
åtgärd, äger han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka
ändring.

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Ma j ds förslag;) (Utskottets förslag:)

23 §.

Vill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka
sirap eller melass, hvarom i 1 § 2 mom. förmäles, göre för hvarje
tillverkningsår, minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälan därom, med angifvande af
det ställe, där tillverkningen skall bedrifvas, och ombud, som i yrkesutöfvarens
frånvaro skall företräda honom inför den, som skall utöfva
kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande,
meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis. När tillverkningen
upphört göre yrkesutöfvaren ock anmälan hos Kung!.
Maj:ts befallningshafvande.

Kontroll öfver tillverkning, som
afses i denna §, utöfvas på sätt
kontroll- och justeringsstyrelsen
föreskrifver.

Finnes inom fabrik, hvarom i denna § är fråga, anordning för
framställning af kristalliseradt socker, skall densamma sättas under
kronans lås eller försegling.

Yrkesutöfvare i sådan fabrik vare ock skyldig att föra bok, i
tillämpliga delar så inrättad, som i 21 § sägs. Nämnda bok skall,
när helst det påfordras, hållas tillgänglig för den kontrolltjänsteman, under
hvars inseende fabriken är ställd, äfvensom för den, hvilken eljest
äger anställa undersökning i fabriken.

Hvad i öfrigt i denna förordning är stadgadt om tillverkare och
fabrik äger icke tillämpning å yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i
denna § förmäles.

Såsom ersättning för kontrollkostnaden skall yrkesutöfvaren för
hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala tio kronor
för hvarje helgfritt dygn, hvarunder arbetet enligt anmälan kunnat
under månaden pågå. Betalas ej afgiften inom utgången af den
påföljande månaden, varde densamma utmätt.

24 §.

För fabrik, som ligger vid öppen plats eller gata vare sig i
stad eller inom område, tillhörande station vid för allmän trafik upp -

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

låten järnväg, eller vid allmän hamn, må eftergift i föreskrifterna
angående afstängningen kunna medgifvas af kontroll- och justeringsstyrelsen;
och likaledes må styrelsen, därest afsevärda svårigheter möta
att i öfrigt företaga föreskrifna anordningar vid fabrik, meddela de
förändrade bestämmelser, som af omständigheterna kunna påkallas.

ni KAP. Om kontrollen.

25 §.

1. Öfverinseendet öfver kontrollen vid sockerbeskattningen, för
så vidt denna kontroll icke ankommer på tullverket, utöfvas af kontrolloch
justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,
utöfvas den i 1 mom. afsedda kontrollen af förste kontrollörer,
kontrollörer och tillsyningsman.

3. Förste kontrollörer förordnas af kontroll- och justeringsstyrelsen
och kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste
kontrollör med tolf och till annan kontrollör med sex kronor, dock
att, där förste kontrollör varit inkallad till tjänstgöring mer än sex
månader om året, arfvodet för öfverskjutande tjänstetid bestämmes till
åtta kronor om dagen; och erhåller förste kontrollör dessutom, om
resa förekommer, reseersättning med femton kronor för hvarje gång,
han inträder i tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.
Förordnas förste kontrollör att verkställa förrättning under tid, då han
ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller han dels dagarfvode med tolf
kronor dels ock reseersättning enligt fjärde klassen i gällande resereglemente.

5. Är fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle,
vare tillverkaren pliktig att på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
åt enhvar af den vid fabriken anställda kontrollpersonal till
pris af en krona om dagen upplåta ett eldadt, städadt samt med
nödiga möbler och sängkläder försedt boningsrum, beläget i fabrikens
närhet. Oafsedt fabrikens belägenhet vare tillverkare ock skyldig att,
på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt enhvar af kontrollpersonalen,
som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot en

23

Bevillningsutskottets Betänkande N-o 19.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

ersättning af en krona om dagen. De i detta mom. omförmälda
ersättningsbelopp afdragas från det vederbörande tillkommande arfvode
och tillhandahållas tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

6. Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts i
magasin under kronans lås, skola förste kontrollör och kontrollörer
återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande utsedd tillsyningsman, hvilken i arfvode af statsmedel
erhåller tio kronor för hvarje dag, hans verksamhet vid magasinet påkallats.
Påkallas tillsyningsmannens åtgärd under tillverkningsåret mer än
trettiofem särskilda dagar, skall ersättningen för de Överskjutande
dagarna gäldas af tillverkaren.

26 §.

För uppvägning af socker vare tillverkare skyldig att anskaffa
och underhålla våg äfvensom nödiga vikter.

Allt arbetsbiträde, som erfordras för vägningen, lämnas af tillverkaren.

27 §.

Allt socker, som i fabrik införes, där tillverkas eller raffineras
eller därifrån utföres, skall till vikten bestämmas på sätt kontroll- och
justeringsstyrelsen föreskrifver.

28 §.

1. När socker skall uttagas från fabrik, göre tillverkaren hos
förste kontrollören eller tillsyningsmannen anmälan därom, med angifvande,
huruvida sockret skall utlämnas till fritt bruk eller försändas
till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare.

2. Utlämnas socker till fritt bruk, skall förste kontrollören eller
tillsyningsmannen utfärda vågsedel i två exemplar, af hvilka det ena
öfverlämnas till tillverkaren och det andra, försedt med kvitto af tillverkaren
eller hans ombud, bilägges kontrollhandlingarna.

3. Föres socker till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller
tullkammare, skall försändelsen ske under de villkor och bestämmelser,
som meddelas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

24 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

{Kungi. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

29 §.

1. Innan sirap eller melass utlämnas från fabrik bestämmes dess
.sockerbalt på sätt i 1 § 2 mom. är sagdt. År denna sjuttio procent
eller däröfver af torrsubstansens vikt, förfares med varan på sätt om
socker är stadgadt; är sockerhalten mindre än sjuttio procent af torrsubstansens
vikt, äger tillverkaren att fritt förfoga öfver varan.

2. År tillverkaren ej nöjd med undersökning, som enligt 1 mom.
blifvit i fabriken verkställd å sirap eller melass, tages däraf prof, som
försedt med förste kontrollörens och tillverkarens sigill, insändes till
kontroll- och justeringsstyrelsen för verkställande af ny undersökning,
hvars resultat blir afgörande.

30 §.

Kontroll- och justeringsstyrelsen äge att förordna om inventering
och uppvägning af allt i fabrik eller magasin befintligt socker.

31 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, för undersökning
äga tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till
boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan
nio eftermiddagen, äfvensom hafva rätt att anställa undersökning
å personer, som lämna fabriken, eller varor, som därifrån bortföras.

32 §.

Kontrolltjänsteman äge när som helst tillträde till sådan fabrik,
som i 23 § omförmäles, och att där taga prof af tillverkningen för dess
undersökande. Till boningsrum äge han dock ej tillträde mellan klockan
nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.

33 §.

Allmän åklagare äger anställa undersökning för upptäckande af
förbrytelser mot denna förordning.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro.

Bevillningsutskottets Betänkande A:o 19-

25

{Kungi. Maj:ts förslag;)

(Utskottets förslag:)

IV KAP. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

34 §.

Den, som utan tillståndsbevis tillverkar eller raffinerar socker,
böte från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes
med fängelse från och med eu till och med sex månader samt
gälde den i 1 § stadgade skatt, hvilken i sådant fall beräknas efter
den tillverkning, som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid
densamma må hafva varit i bruk och hvad i öfrigt i målet förekommit
kan antagas hafva ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbevis sirup eller melass, straffes
med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

35 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt
från fabrik, där tillverkning eller raffinering af socker på grund
af tillståndsbevis bedrifves, eller från lägenhet, där obeskattadt socker
förvaras under kronans lås, eller under transport af obeskattadt socker,
undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering af socker eller i
allmänt sockernederlag eller under transport af obeskattadt socker
olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontrolltjänsteman
eller tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, hvarom ofvan sagts, vidtager åtgärd,
hvarigenom vid uppvägning af socker mindre än sockrets rätta vikt
af vågen angifves,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år.

Den sakfällde erlägge ock den skatt, lian undandragit statsverket.

36 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af arbetare eller annan vid sockerfabriken
Bill. till Kilsd. Prof. 1907. 5 Sami. 1 Afd. IS Höft. 4

26

Bevillningsutskottets Betänkande JV:o 19.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

anställd person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.
Begagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Hvad i denna § är stadgadt om tillverkare äge motsvarande tillämpning
å innehafvare af allmänt sockernederlag.

37 §.

1. Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gifna föreskrifter,
föra den bok, som omförmäles i 21 §, eller vägrar han förste
kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande kontrolltjänsteman
eller den, hvilken äger anställa undersökning om förbrytelse mot denna
förordning, tillträde till rum eller byggnad, där undersökning må ske,
eller till ritning och beskrifning öfver fabriken, straffes med böter från
och med etthundra till och med ettusen kronor.

2. Underlåter yi*kesutöfvare, hvarom i 23 § sägs, att i enlighet
med därom gifna föreskrifter föra bok, som omförmäles i 21 §, eller
vägrar han den, som äger anställa undersökning i fabriken, tillgång
till nämnda bok eller tillträde till rum eller byggnad, där undersökning
må ske, vare underkastad enahanda ansvar, som i 1 mom. är stadgadt.

38 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehafvare att ställa sig till
efterrättelse något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga
rörande sockerbeskattningen föreskrifves eller de föreskrifter i
fråga om tillverkares åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen, vederbörande
kontrolltjänsteman eller tillsyningsman i enlighet med denna
förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes, där ej särskild!
ansvai’ är bestämdt, med böter från och med fem till och med etthundra
kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande att vid
lämpligt vite ålägga den tredskande att sin skyldighet genast eller inom
utsatt tid fullgöra eller ock att låta tills vidare afbryta tillverkningen.

39 §.

Tillverkare, nederlagsinnehafvare eller sådan yrkesutöfvare, som i
23 § omförmäles, hvilken åt kontrolltjänsteman, som öfver hans fabrik

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

27

(Kungl. Maj-.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder,
böte från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,
som gåfvan mottager, vare underkastad lika ansvar och
miste därjämte befattningen.

40 §.

Pen som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid
sockerbeskattningen, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet
eller affärsförhållanden. Gör han detta, och framgår ej af omständigheterna,
att han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit
kännedom å tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter
från och med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att
göra skada eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller
affärsförhållanden till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans
åtgöranden skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo
godtgöra.

41 §.

Anställes undersökning, hvarom i 33 § förmäles, mellan klockan
nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen
då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte
förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där
han ej haft giltig anledning till undersökningen.

42 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

'' 43 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.

28

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 19.

(Kungl. Maj ds förslag:) (Utskottets förslag:)

44 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med eu
tredjedel kronan ock med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild
angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme
dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot
föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot
den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk, under den tid de äro i tjänsten.

45 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän
åklagare.

Finner den, som med kontrollen har befattning, öfverträdelse begången,
som bör föranleda åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

Öfvergångsstadgande.

För det i 15 § omförmälda ändamål må redan befintligt, före år
1905 till förvaring af socker användt magasin, äfven om det icke anses
ligga i fabrikens närhet, fortfarande begagnas, för så vidt det icke är
beläget på längre afstånd än en kilometer från fabriken.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 september 1908, vid
hvilken tid nådiga förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af
socker upphör att vara gällande; dock att tillsättningen af förste kontrollörer
och kontrollörer skall, för det tillverkningsår, som tager sin
början den 1 september 1908, ske i enlighet med denna förordning.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.