Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 12 april 1907, kl. 12 midd.

Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga heshet i vissa
delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 13, i anledning
af dels Kungl. Maj ds propositioner, n:is 47 och 48, med
förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst äfvensom till ny förordning om inkomstskatt,
dels ock med föranledande af propositionen n:o 47
väckta motioner.

Vid behandlingen af bevillningsutskottets ofvannämnda betänkande
n:o 13 hafva Riksdagens kamrar, enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag,
stannat i olika beslut på sätt här nedan vidare förmäles.

l:o.

Utskottet hade hemställt, att 4 § i det författningsförslag, hvars
antagande utskottet under lista punkten i betänkandet tillstyrkt, måtte
erhålla viss angifven lydelse.

Vid punkten fanns fogad en af herr
däri yrkats, att den ifrågavarande paragrafen skulle ändras i sjette, att
från fastighetsbevillning icke skulle fritagas nykterhetsföreningar: för
dem tillhöriga byggnader, afsedda för deras verksamhet.

I afseende å lydelsen af denna paragraf har Andra Kammaren
godkänt utskottets förslag, hvaremot Första Kammaren bestämt, att
paragrafen skulle erhålla den lydelse, som angifvits i ofvanberörda
reservation.

Bih. till Riksd. Vrot. 1907. 5 Sami. 1 Afd. 15 Raft. (N:o 16.)

1

2

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Andra Kammaren vill, att 4 § i bevillningsförordningen
skall erhålla följande lydelse:

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk
och barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,
tomter och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras
eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande
under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga byggnader, af sedda för deras

verksamhet; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och
bönehus;

allt dock endast, såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter,
byggnader, kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren
någon inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så
stor del af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen
för taxeringsmyndigheterna bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

—--— — — — — — —----— — försörjning.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Första Kammaren besluta,
att 4 § i bevillningsförordningen skall erhålla följande lydelse:

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk
och barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser,
tomter och byggnader;

Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

3

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras
eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande
under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och
bönehus;

allt dock endast, såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter,
byggnader, kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren
någon inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för
så stor del af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen
för taxeringsmyndigheterna bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;
c)---—----------------

:— — — försörjning.»

2:o.

Utskottet hade vidare hemställt, att 11 § 2 mom. i den föreslagna
nya bevillningsförordningen skulle erhålla viss angifven lydelse.

Mot ifrågavarande förslag hade vid betänkandet fogats en af herr
Cavatti afgifven reservation, däri yrkats, att momentet skulle ändras i
syfte att från inkomstbevillning skulle frikallas

diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en tredjedel af det i
dessa tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg.

1 afseende å ifrågavarande moment har Andra Kammaren godkänt
utskottets förslag, hvaremot Första Kammaren bestämt, att momentet
skulle erhålla den lydelse, som angifvits i ofvanberörda reservation.

För fråsrans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Andra Kammaren vill, att 11 § 2 mom.
i bevillningsförordningen skall erhålla följande lydelse:

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än
den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

4

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för
sådan inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;
samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana
rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst
endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt
för inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån
åtnjutit;

e) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenska medborgare: för all annan inkomst än den,
som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension
eller erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin
tjänst hos den främmande makten;

/) utländing, som här vistats för att idka studier; samt
g) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Första Kammaren besluta,
att 11 § 2 mom. i bevillningsförordningen skall erhålla följande
lydelse:

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,
stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar
jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än
den i 8 § 2 mom. b) nämnda;

5

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för
sådan inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges
städer och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare;
samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana
rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst
endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt
för inkomst af kapital;

d) diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en tredjedel af det i dessa
tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg;

e) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån
åtnjutit;

f) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenska medborgare: för all annan inkomst än den,
som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension
eller erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin
tjänst hos den främmande makten;

g) utländing, som här vistas för att idka studier; samt

h) lappallmogen: för inkomst af renskötsel.»

3:o.

Uti förslaget till bevillningsförordning hade utskottet föreslagit,
att 12 §, såvidt gällde föreskriften om beskattningsort för inkomst af
järnvägsdrift, skulle erhålla följande lydelse:

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där kontor och
stationer varit belägna;

Mot ifrågavarande förslag hade vid betänkandet fogats en af herr
Wester m. fl. afgifven reservation, däri yrkats, att paragrafen i nämnda
del skulle erhålla följande lydelse:

6

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där bolaget haft
hufvudkontor och stationer;

I afseende härå har Första Kammaren godkänt utskottets förslag,
hvaremot Andra Kammaren bestämt, att stadgandet om beskattningsort
för inkomst af järnvägsdrift skulle erhålla den lydelse, som föreslagits
i ofvanberörda reservation.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Första Kammaren vill, att 12 § i bevillningsförordningen
skall med afseende å beskattningsort för inkomst af
järnvägsdrift erhålla följande lydelse:

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där kontor och
stationer varit belägna;

röstar

JäJ

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren besluta,
att stadgandet om beskattningsort för inkomst af järnvägsdrift i
12 § bevillningsförordningen skall erhålla följande lydelse:

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

den, som idkar järnvägsdrift: för inkomst däraf: där bolaget haft

hufvudkontor och stationer.

»

4:o.

I anslutning till hvad utskottet med afseende å 12 § i förevarande
författningsförslag föreslagit beträffande frågan om beskattningsort för
inkomst af järnvägsdrift hade utskottet hemställt, att 3 § instruktionen

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16. 7

för taxeringsmyndigheterna skulle i hithörande del erhålla följande
lydelse:

»Vidkommande järnvägsbolags inkomst af järnvägsdrift iakttages
först, att därunder ej inräknas bolagets inkomst af sådan rörelse, som
icke direkt sammanhör med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse,
ej heller sådan inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning beskattad,
såsom arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning på följande sätt.

Tio procent af inkomsten taxeras i den eller de orter, där järnvägen
nästföregående år haft förvaltningskontor, och fördelas detta belopp,
där orterna äro flera, dem emellan efter den grund, taxeringsmännen
finna skälig. Återstoden fördelas mellan järnvägens stationer efter deras
trafikvärde. En stations trafikvärde skall beräknas lika med halfva summan
af järnvägens bruttoinkomst af stationens afsända och anlända
godstrafik (ilgods, styckegods och vagnslastgods), ökad med järnvägens
bruttoinkomst af vid stationen försålda personbiljetter. Gods, som i
samtrafik eller i transitotrafik inkommit från främmande bana, räknas
såsom afsändt från öfvergångsstationen; likaså räknas till annan bana
utgående gods såsom anländt till öfvergångsstationen. Såsom järvägens
station räknas härvid äfven af densamma använd, annan järnväg tillhörig
station. Den del af järnvägens beskattningsbara inkomst af järnvägsdriften,
som enligt denna beräkning belöper på eu station, taxeras
i den kommun, där stationen är belägen. Tillhör stationsområdet flera
kommuner, fördelas den beskattningsbara inkomsten af stationen till
taxering mellan dessa kommuner efter hvad som pröfvas skäligt.

Har järnvägsbolag för egen räkning trafikerat främmande bana,
skall för taxeringen resultatet af rörelsen å hvardera banan för sig
fastställas. För detta ändamål beräknas först bolagets behållna inkomst
af rörelsen i sin helhet, med tillägg af skatter och öfriga utgiftsposter,
för hvilka afdrag författningsenligt icke äger rum, men dock utan afdrag
vare sig för ränta å gäld eller för ersättning, som bolaget i någon
form haft att utbetala för nyttjande af den främmande järnvägen. Det
pa detta sätt bestämda totala driftöfverskottct fördelas därefter mellan de
trafikerade banorna efter det sammanlagda trafikvärdet af hvardera
banans stationer; stationernas trafikvärden beräknas därvid, såsom om
banorna utgjorde eu enda järnväg, dock att för station, som tillhört
båda banorna, stationens uträknade trafikvärde uppdelas i två trafikvärden,
allt efter som stationens trafik hänfört sig till den ena eller
den andra banan. Från den del af driftöfverskottet, som enligt denna
beräkningsgrund kommer på den främmande järnvägen, afdrages den

8 Bevillningsutslzottets Memorial N:o 16.

ersättning, bolaget haft att utbetala för nyttjandet af den främmande
järnvägen, jämte ränta, som kan anses belasta driften å densamma;
återstoden, som utgör det trafikerande bolagets beskattningsbara inkomst
af den främmande banan, skall, sedan tio procent tillgodoräknats den
eller de orter, där bolaget haft kontor, fördelas till beskattning mellan
den främmande banans stationer i förhållande till deras förut bestämda
trafikvärde. Från den del af driftöfverskottet, som faller på bolagets
egen järnväg, göres afdrag för ränta å gäld, som belastar denna järnväg,
hvarefter återstoden, sedan jämväl däraf tio procent tillgodoförts
den eller de orter, där bolaget haft kontor, fördelas till beskattning
mellan samma järnvägs stationer efter deras trafikvärde. Den beskattningsbara
inkomst, ägaren af den främmande järnvägen har af densamma,
skall likaledes, sedan tio procent af inkomsten tillgodoräknats
den ort, där ägaren haft kontor för järnvägen, fördelas mellan stationerna
å denna järnväg efter deras trafikvärden.

På liknande sätt förfares, om järnvägsbolaget trafikerat flera främmande
banor.»

Med hänsyn till det här ofvan under punkten 3:o) i detta memorial
omförmälda, i en af herr Wester m. fl. afgifven reservation framställda
förslag beträffande lydelsen af 12 §, såvi.dt nu är i fråga, hade
samme reservanter hemställt, att förevarande § i instruktionen skulle i
hithörande del erhålla följande lydelse:

»Vid kom mande järnvägsbolags inkomst af järnvägsdrift iakttages först,
att därunder ej inräknas bolagets inkomst af sådan rörelse, som icke
direkt sammanhör med själfva järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse, ej
heller sådan inkomst, hvilken är genom fastighetsbevillning beskattad,
såsom arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas till beskattning på följande sätt.

Fem procent af inkomsten taxeras i den ort, där nästföregående år
hufvudkontoret var beläget. Återstoden fördelas mellan järnvägens stationer
efter deras trafikvärde. En stations trafikvärde skall, beräknas
lika med halfva summan af järnvägens bruttoinkomst af stationens afsända
och anlända godstrafik (ilgods, styckegods och vagnslastgods),
ökad med järnvägens bruttoinkomst af vid stationen försålda personbiljetter.
Gods, som i samtrafik eller i transitotrafik inkommit, från
främmande bana, räknas såsom afskildt från öfvergångsstationen; likaså
räknas till annan bana utgående gods såsom anländt till öfvergångsstationen.
Såsom järnvägens station räknas härvid äfven af densamma
använd, annan järnväg tillhörig station. Den del af järnvägens beskatt -

Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

9

“SPÄ3 enkrt;L,aftJärnTä8?drfte?’ S°“ ei,liS‘ den“a beräkning beS''f*
station, taxeras i den kommun, där stationen är belägen

si 1

f .. ,as- . . detta ändamål beräknas först bolagets behållna inkomst
för hvilkT afdrag ^orfattoingsenhgt ieke^ägf/rum, mef dtfuTan tf SS

ii5ivrt aTd“r^„m” dbedÄr

t pa detta satt bestamda totala driftöfver skottet fördelas därefter mellan
de trafikerade banorna efter det sammanlagda trafikvärde af hvÄ?
banans stationer; stationernas trafikvärden^eräknas därvid såsom^m

bådårUbann!gJOrde+ r1 enda Jäi;nvä^ dock att för station, Lom tillhört
ada banorna, stationens uträknade trafikvärde unndplas : . „ , r.,

värden alltefter som stationens trafik hänf rt f Äen ena elei

den andra banan. Från den del af driftöfverskotte?, som enliS dona?

SS/SSsisT äSÉsI

’ orCZr V.Ä ZfruaUSZfts •«&“*«**

samma järnvägs stationer efter derå?

SäsääöäS

S Sr ^sbSSr1-’ fMelaS å^denna

mandfunorT116 “““ ftrf*r*^ °''“ Jä™vägsbolaget traäkerat flera fränt Bill.

till Riksd. Brok 1907. 5 Samt. l Afd. 15 Haft. i val emot

10

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

Andra Kammaren besluta, att ifrågavarande bestämmelser skulle få
den lydelse som föreslagits i ofvan omförmalda reservation.

Frågan om lydelsen af 3 § instruktionen i förevarande del ar
emellertid beroende på Riksdagens beslut i anledning &f^n barnvän
under punkten 3:o) föreslagna voteringsproposition rörande lydelsen åt
12 § bevillningsförordningen.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta, . x ,

a) att, för den händelse omröstningen beträdande
12 § bevillningsförordningen i förevarande del kommer
att utfalla i enlighet med ja-propositionen, 3 §
instruktionen för taxeringsmyndigheterna skall i den
del, hvarom nu är fråga, erhålla den af utskottet föreslagna,
här ofvan intagna lydelse; samt

b) att, därest samma omröstning kommer att utlåna
i enlighet med nej-propositionen, 3 § nämnda instruktion
skall uti ifrågavarande del. erhålla den af reservanterna
föreslagna, här ofvan intagna lydelse.

5:o.

I förslaget till bevillningsförordning hade utskottet vidare föreslagit
att 12 1, såvidt gällde stadgandet om beskattningsort for inkomst

at toaf: kontor funnits

samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts».

T afseende härå har Första Kammaren godkänt utskottets förslag,
hvaremot Andra Kammaren bestämt att föreskri ten ångande beskatt ”ngB”denrsom°Tdkarf

taaldrift: to inkomstXaf: vid Wvudkmtoret
samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts».

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Första Kammaren vill att 12
ningsförordningen skall i denna del erhålla följande lydelse.
g Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital^och^arbete

§ i bevill -

Bevillning sutskottets Memorial N:o 16.

11

den, som idkar kanal drift: för inkomst däraf: där kontor funnits
samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts;

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren beslutit,
att stadgandet om beskattningsort för inkomst af kanaldrift i 12 § bevillningsförordningen
skall erhålla följande lydelse:

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

den, som idkar kanaldrift: för inkomst däraf: vid hufvudkontoret
samt å hvarje ort, som af kanalanläggningen berörts.

v

6:o

»I anslutning till hvad utskottet i 12 § af förevarande författningsförslag
föreslagit beträffande frågan om beskattningsort för inkomst af
kanaldrift hade utskottet hemställt, att 3 § instruktionen för taxeringsmyndigheterna
skulle i hithörande del erhålla följande lydelse:

»I fråga om kanalbolag iakttages, att af den beskattningsbara inkomsten
af kanaldriften, hvari icke inberäknas inkomst af fastighet, för
hvilken bolaget erlagt fastighetsbevillning, ej heller inkomst af rörelse,
som icke direkt sammanhör med kanalrörelsen, såsom t. ex. rederirörelse,
tjugo procent tillräknas den eller de kommuner, där bolaget nästföregående
år haft kontor, börande detta belopp, där kommunerna äro flera,
fördelas till beskattning dem emellan efter den grund, taxeringsmännen
finna skälig. Återstoden fördelas till beskattning mellan de kommuner,
som af kanalanläggningen berörts, i förhållande till vissa för dessa
kommuner bestämda för delning stal. Dessa fördelningstal, som efter kanalbolagets
hörande faställas af Kung]. Maj:ts befallningshafvande att lända
till efterrättelse, till dess annorlunda förordnas, erhållas genom att till
kilometertalet af kanalens längd inom hvarje kommun lägga antalet
slussar inom kommunen. Kanallängden, hvartill endast hänföras sträckor,

12

Bevillningsutskottets Memorial N''o 16-

som först genom kanalföretaget gjorts segelbara, räknas i kilometer och
tiondedelar däraf, hvarvid bråkdel, som ej uppgår till full tiondedel,
bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon sträcka gräns mellan två
kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna sträcka lika på hvardera
kommunen.»

Beträffande denna fråga hafva Riksdagens kamrar stannat i olika
beslut, i det att Första Kammaren bifallit utskottets förslag, hvaremot
Andra Kammaren besluta, att ifrågavarande stadgande om uppskattning
af kanalbolags inkomst skulle erhålla denna lydelse:

»I fråga om kanalbolag iakttages, att den beskattningsbara inkomsten
af kanaldriften, hvari icke inberäknas inkomst af fastighet, för hvilken
bolaget erlagt fastighetsbevillning, ej heller inkomst af rörelse, som
icke direkt sammanhör med kanalrörelsen, såsom t. ex. rederirörelse,
fördelas till beskattning mellan den kommun, där nästföregående år hufvudkontoret
var beläget och som tillgodoräknas fem procent af inkomsten, samt de
kommuner, som af kanalanläggningen berörts, i förhållande till vissa
för dessa kommuner bestämda fördelning stal. Dessa fördelningstal, som
efter kanalbolagets hörande fastställas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att lända till efterrättelse, till dess annorlunda förordnas, erhållas
genom att till kilometertalet af kanalens längd inom hvarje kommun
lägga antalet slussar inom kommunen. Kanallängden, hvartill
endast hänföras sträckor, som först genom kanalföretaget gjorts segelbara,
räknas i kilometer och tiondedelar däraf, hvarvid bråkdel, som
ej uppgår till full tiondedel, bortfaller. Utgör kanalanläggning på någon
sträcka gräns mellan två kommuner, uppdelas fördelningstalet för denna
sträcka lika på hvardera kommunen.»

Frågan om lydelsen af 3 § instruktionen i förevarande del är
emellertid beroende på Riksdagens beslut i anledning af den här ofvan
under punkten 5:o) föreslagna voteringsproposition rörande lydelsen af
12 § bevillningsförordningen.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen ville besluta,

a) att, för den händelse omröstningen beträffande
12 § bevillningsförordningen i förevarande del kommer
att utfalla i enlighet med ja-propositionen, 3 § instruktionen
för taxeringsmyndigheterna skall i den del,
hvarom nu är fråga, erhålla den af utskottet föreslagna,
här ofvan intagna lydelse; samt

13

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

b) att, därest samma omröstning kommer att utfalla
i enlighet med nej-propositionen, 3 § nämnda instruktion
skall uti ifrågavarande del erhålla den af Andra
Kammaren beslutade, här ofvan intagna lydelse.

7:o.

. Utskottet hade slutligen hemställt, att 15 § 2 mom. i det författningsförslag,
hvars antagande utskottet under 5:e punkten i betänkandet
tillstyrkt, måtte erhålla viss angifven Ivdelse.

Vid punkten fanns fogad en af herr Cavalli afgifven reservation,
däri yrkats, att 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen måtte ändras i
syfte, att från utgörande af skatt för inkomst af arbete måtte frikallas
diplomatiske och konsuläre tjänstemän: för en tredjedel af det i dessa
tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg.

1 afseende å lydelsen af ifrågavarande moment har Andra Kammaren
godkänt utskottets förslag, hvaremot Första Kammaren åt momentet
gifvit den lydelse, som intagits i ofvanberörda reservation.

För frågans afgörande medelst gemensam omröstning får utskottet
föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Andra Kammaren vill, att 15 § 2 mom.
inkomstskatteförordningen skall erhålla följande lydelse:

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

c) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande
personer jämte deras betjäning:

om de icke är o svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgjorts af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller erhållits genom här idkad rörelse;

14 Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från
utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;
om de äro svenske medborgare:

för den inkomst de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande
makten;

d) utländing, som här vistas för att idka studier:

för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt

e) lappallmogen:

för inkomst af renskötsel.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Första Kammaren besluta,
att 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen skall erhålla följande
lydelse:

2 mom. Från utgörande af skatt för inkomst af kapital och arbete
frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;

b) diplomatiske och konsidäre tjänstemän: för en tredjedel af det i dessa
tjänstemäns löneförmåner ingående ortstillägg;

c) olönad svensk konsul:

för annan inkomst än den, han härifrån åtnjutit;

d) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat
tillhörande personer jämte deras betjäning:

om de icke äro svenske medborgare:

för annan inkomst än den, som utgjorts af från Sverige uppburen
allmän eller enskild pension eller erhållits genom här idkad rörelse;
dock att personer tillhörande olönade konsulat icke äro frikallade från
utgörande af inkomstskatt för utdelning, som i 3 § c) omförmäles;

om de äro svenske medborgare:

för den inkomst, de åtnjutit af sin tjänst hos den främmande
makten;

Bevillningsutskottets Memorial N:o 16.

e) utländing, som här vistas för att idka studier:
för annan inkomst, än som i 3 § c) omförmäles; samt
/) lappallmogen:
för inkomst af renskötsel.»

Stockholm den 12 april 1907.

På bevillningsutskottes vägnar:

H. CAVALLI.