Biksdagens Skrifvelse N:o 190.

1

ffso ISO.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 26 maj 1906.
— — — — Andra Kammaren den 26 — —

Biksdagens skrifvelse till Konungen angående leräkningen af
statsverkets inkomster.

(Statsutskottets utlåtande n:o 160, Bevillningsutkottets betänkande
n:o 27 och Bankoutskottets memorial n:o 6.)

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts den 13 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och
behof har i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för den tid
nästa statsreglering omfattar, eller år 1907 och intill dess ny statsreglering
vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit de ordinarie
inkomsterna böra beräknas till 35,020,000 kronor och de extra
ordinarie inkomsterna eller bevillningarna 149,350,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft annat att emot Eders Kungl. Maj:ts förenämnda
inkomstberäkning erinra, än att, då skogsmedlen, som af statsBih.
till Biksd. Brot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 44 Käft. (N:o 190.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

kontoret beräknats till 7,800,000 kronor, men af Eders Kungl. Maj:t
upptagits till 8,000,000 kronor, under det senaste året visat tendens att
nedgå, försiktigheten synts bjuda, att denna inkomsttitel icke beräknas
högre än till det af statskontoret upptagna belopp 7,800,000 kronor, har,
i öfverensstämmelse med hvad Eders Kungl. Maj:t i öfrigt föreslagit, beräknat
statsverkets ordinarie inkomster för år 1907 på följande sätt:

Arrendemedel .....................

Mantalspenningar..................

Bötesmedel ........................

Kontrollstämpelmedel ............

Fyr- och båkmedel...............

Telegrafmedel ....................

Järnvägstrafikmedel...............

Skogsmedel ........................

Terminsafgifter från läroverken
Extra uppbörd ..................

............. kr. 1,700,000: —

............. » 800,000: —

............. » 400,000: —

............. » 70,000: —

............. » 1,700,000: —

............. » 8,800,000: —

............. » 13,000,000: —

............. » 7,800,000: —

............. » 550,000: —

............. » 200,000: -

Summa kronor 35,020,000: —

I afseende å bevillningarnas belopp får Riksdagen anföra följande:

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års lagtima riksdag för innevarande
år beräknades till 57,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1902
» 1903
» 1904

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1905

kronor 55,125,196: —

» 56,225,031: —

» 60,178,776: —

» 57,176,334: —

» 60,368,150: —

I skrifvelse den 12 december 1905 angående inkomstberäkningen för
år 1907, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till innevarande
års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof,
har statskontoret beträffande tulluppbörden erinrat, hurusom i denna inginge
sockertull för år 1903 med 228,584 kronor, för år 1904 med
1,254,400 kronor 21 öre och för januari—oktober 1905 med 5,085,969
kronor 46 öre. Anledningen till denna under de senare åren så väsentligt
stegrade sockerimport syntes vara att tillskrifva det otillfredsställande

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

utfallet af de föregående årens betskörd, kvilket gjort sockerfabrikerna
beroende af utländskt råsocker.

Statskontoret bar i sin förenämnda skrifvelse vidare erinrat, att från
och med den 1 september 1906, då den nya förordningen om beskattning
af socker trädde i tillämpning, en förändring härutinnan komme att
inträda, i det att sockerskatten därefter skulle utgå å den färdiga produkten.
Tullinkomsten af socker komme då — äfven om betskörden
blefve otillräcklig att fylla behofvet — att uppgå till väsentligt mindre
belopp än det, som med nuvarande beskattningssätt skulle under enahanda
förhållanden inflyta.

Med hänsyn härtill och då i hvarje händelse nu förevarande statsinkomst
vore i hög grad beroende af konjunkturerna och alltså icke kunde
tillförlitligt bedömas för den tid, 1907 års statsreglering afsåge, hemställde
statskontoret, att tullmedlen finge i nämnda års riksstat upptagas
med enahanda belopp som år 1906, eller 57,000,000 kronor.

Yidkommande nu ifrågavarande bevillning har, enligt det vid Eders
Kungl. Maj:ts förberörda proposition angående statsverkets tillstånd och behof
fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 januari innevarande
år, chefen för finansdepartementet anfört, att ehuru man, på
sätt statskontoret framhållit, utan tvifvel måste förutsätta, att tullinkomsterna
på grund af det nya system för beskattning af socker, som.
från och med innevarande års höst trädde i tillämpning, under år 1907
icke komme att inflyta med samma belopp, hvartill desamma uppgått
under de två senaste åren, syntes man dock, med hänsyn till den alltjämt
fortgående utvecklingen af handel och industri samt det i allmänhet
stigande välståndet inom landet med däraf föranledd ökad köpkraft hos
den stora allmänheten, kunna beräkna nämnda inkomster för år 1907 till
ett något högre belopp, än statskontoret föreslagit. Dock syntes försiktigheten
bjuda att vid beräkningen stanna vid ett belopp af 57,500,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:t har ock i statsregleringen upptagit inkomsterna af
denna skattetitel med sistnämnda belopp 57,500,000 kronor. Med hänsyn
till de betydande belopp, som under de sista åren influtit å denna skattetitel,
har Eiksdagen ansett sig kunna för år 1907 upptaga densamma

500,000 kronor högre än Eders Kungl. Maj:t föreslagit, och har fördenskull
beräknat tullmedlen för år 1907 till 58,000,000 kronor.

Postmedlen. Vid nästlidet års lagtima riksdag beräknades postmedlen
för innevarande år till 16,770,000 kronor.

4

^Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Ifrågavarande medel hafva utgjort

år 1902 ................................................... kronor

» 1903 ................................................... »

» 1904 .................................,

eller i medeltal för dessa tre år ..................... »

samt belöpte sig år 1905 till ........................ »

14,007,635

15,893,760

16,563,956

15,488,450

17,377,323

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvanomförmälda skrifvelse
till Eders Kungl. Maj:t uppgifvit, för år 1907 af generalpoststyrelsen
beräknade till 17,800,000 kronor och jämväl af statskontoret med nämnda
belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Kung! Maj:t icke vidtagit
någon förändring.

Riksdagen har icke heller funnit något att mot denna beräkning
erinra och har förty beräknat postmedlen för år 1907 till 17,800,000: —
kronor.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner och rättigheter. Dessa utgifter
hafva utgjort:

år 1902 .............................. kronor 975,787

» 1903 .............................. » 506,288

» 1904 .............................. » 273,162

eller i medeltal för dessa tre år » 585,079

samt år 1905 ........................ » 270,321

Beträffande denna inkomsttitel har statskontoret i sin förenämnda,
den 12 december 1905 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

»Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj
1897, § 41, samtliga enskilda banker upphört med sin sedelutgifning och
förty den under förevarande titel bokförda inkomst af bankbolag med
sedelutgifningsrätt från och med år 1904 bortfallit, har inkomsttiteln i
riksstaterna för åren 1904—1906 upptagits med ett till 250,000 kronor
nedsatt belopp; och då densamma icke under de senaste åren visat tendens
till någon väsentlig stegring, får statskontoret hemställa om dess uppförande
i 1907 års riksstat med enahanda belopp.»

I enlighet med statskontorets berörda hemställan har Eders Kungi.
Maj:t upptagit ifrågavarande bevillningsafgifter för år 1907 med ofvannämnda
belopp 250,000 kronor.

Genom att biträda den med tyska riket afslutade handels- och sjöfartstraktaten
har Riksdagen visserligen beslutit viss nedsättning i afseende

5

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

å bevillningsafgifter för tyska handelsresande, hvilken förändring jämväl
ansetts böra gälla för alla utländska handelsresande. I sammanhang härmed
har Riksdagen också upphäft norske handelsresandes undantagsställning
uti ifrågavarande hänseende. Detta senare lärer åtminstone i någon
mån komma att uppväga den eventuella minskningen i dessa afgifter. I
hvarje fall synes anledning icke förefinnas att i Eders Kung! Maj:ts beräkning
föreslå någon förändring.

Riksdagen har alltså beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter för år 1907 till 250,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 7,000,000 kronor,
hafva utgjort:

år 1902 ...........................

» 1903 ...........................

» 1904 ...........................

eller i medeltal för dessa tre år
samt år 1905 .....................

kronor 7,365,797: —

» 7,414,119: —

» 7,297,366: —

» 7,359,094: —

» 8,599,923:—*)

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1902—1904 hafva
de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar, uppgått till följande
belopp:

1902.

1903.

1904.

handlingar till lagfartsprotokoll...

2,694,601

70

2,885,014

50

2,804,082

handlingar till inteckningsproto-

koll ....................................

486,626

45

685,688

37

608,911

65

handlingar till äktenskapsförords-

protokoll..............................

6,270

—

5,316

—

6,270

—

handlingar till boupptecknings-

protokoll..............................

2,086,286

91

1,460,567

35

1,739,937

90

summa

5,272,784

06

4,936,586

22

5,158,201

55

*) Den af finansministern i statsverkspropositionen uppgifna siffran 8,824,890 kronor grundar
sig, enligt uppgift från statskontoret, på rapporter ock delvis äfven infordrade telegrafiska meddelanden
från vederbörande länsstyrelser. Vid räkenskapernas granskning liar emellertid befunnits, att
flera länsstyrelser — med sammanlagdt ungefär skillnadsbeloppet — inräknat punschskatten i stämpelmedlen.

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öre för hvarje kortlek,
har inbragt:

år 1902 .............................. kronor 100,446: —

» 1903 .............................. » 128,587: —

» 1904 .............................. » 128,867: —

» 1905 .............................. » 126,390: —

Enligt hvad statskontorets ofvanberörda skrifvelse utvisar, har statskontoret
på grund af hvad sålunda förekommit ansett sig böra föreslå
denna inkomsttitels beräkning för år 1907 till 7,300,000 kronor.

Under erinran, att denna statsinkomst under senaste femårsperiod i
allmänhet visat tendens till stegring, har departementschefen ansett densamma
kunna beräknas till ett afsevärdt högre belopp än det af statskontoret
föreslagna; och syntes en förhöjning i denna beräkning af

400.000 kronor icke kunna anses för högt tilltagen. Därtill komme
tilltänkta dels förhöjningar af de nuvarande stämpelafgifterna vid lagfart
å köp eller byte af fast egendom, dels ock införande af stämpelafgift för
aktier och banklotter, då sådana af vederbörande bolag utsläppas eller
från en till annan öfverlåtas, hvilken utsträckning af stämpelbeskattningen
enligt i statsverkspropositionen angifna grunder antagits bereda staten en
ytterligare inkomst af lagfartsstämpeln 1,100,000 kronor och aktiestämpeln

1.200.000 kronor eller sammanlagdt 2,300,000 kronor.

Inkomsttiteln har alltså af Eders Kung! Maj:t beräknats till 10,000,000

kronor.

Eder Kungl. Maj:t har emellertid sedermera i sammanhang med afgifvande
af förslag till förändringar i gällande bestämmelser om stämpelskatten
förklarat ökad eller ny beskattning icke behöfva anlitas i fullt
den utsträckning, som vid den förberedande behandlingen af statsregleringen
ställdes i utsikt. Med anledning häraf hade Eders Kungl. Maj:t i förslaget
vidtagit sådana jämkningar, att beträffande först de föreslagna höjningarna
i lagfartsstämpeln ökningen i statens inkomster beräknades till

753.000 kronor. Hvad anginge aktiestämpeln, hvilken enligt Eders Kungl.
Maj:ts förslag skulle utgå med 1 procent vid emission af nya aktier och
banklotter samt med V4 procent vid öfverlåtelse af dylika handlingar, i
sistnämnda afseende alltså en nedsättning från förut angifven grund, beräknades
en inkomst vid emissionsstämpeln af 600,000 kronor och vid
öfverlåtelsestämpeln af 300,000 kronor, eller tillsammans 900,000 kronor.
Med nu omförmälda nedsättningar har Eders Kungl. Maj:t alltså beräknat
stämpelmedlen till 9,353,000 kronor.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Af de sålunda föreslagna förändringarna har Riksdagen afslagit såväl
lagfartsstämpelns höjande som ock den ifrågasatta öfverlåtelsestämpeln,
hvaremot Riksdagen biträdt förslaget om en emissionsstämpel till belopp
af 1 procent, äfvensom beslutit, att aktier och lottbref i nybildade bolag
skola åsättas stämpel, dock endast till belopp af J/2 procent.

Såsom af det ofvan anförda framgår, har Eders Kungl. Maj :t — oafsedt
tillärnade förslag till förändringar i gällande bestämmelser om stämpelskatten
— ansett stämpelmedlen kunna beräknas 400,000 kronor högre
än statskontoret föreslagit, eller således till 7,700,000 kronor.

Den ifrågavarande statsinkomsten har emellertid under de sista åren,
särskildt år 1905 — utan att detta, på sätt departementschefen jämväl
erinrar, berott af några särskilda eller mera tillfälliga förhållanden — så
väsentligt ökats, att den väl kan upptagas betydligt högre, än Eders Kungl.
Maj:t föreslagit; och torde en förhöjning i denna beräkning med 500,000
kronor icke vara för högt tilltagen. Hvad härefter angår stämpeln för
aktier och lottbref, som utsläppas för ökning af vederbörande bolags
aktiekapital eller bankers grundfonder, hvilken stämpel Riksdagen bestämt
till samma belopp som det af Eders Kungl. Maj:t föreslagna eller 1
procent, har densamma af Eders Kungl. Maj:t beräknats till 600,000
kronor. Denna beräkning har synts Riksdagen kunna höjas till 670,000
kronor.

Yidkommande slutligen stämpeln å aktier och lottbref i nybildade bolag,
hvilken bestämts till a/2 procent, har Riksdagen af uppgifter från patentoch
registreringsverket inhämtat, att under femårsperioden 1901—1905
inregistrerats nya aktiebolag med aktiekapital till ett sammanlagdt belopp
af omkring 330,000,000 kronor, eller i medeltal för år således omkring
66,000,000 kronor.

Den ofvannämnda stämpeln skulle alltså inbringa omkring 330,000
kronor årligen och synes följaktligen kunna upptagas till berörda belopp

330,000 kronor.

Till förut omförmälda

dels ......................................................... kronor 8,200,000: —

dels ock ................................................... » 670,000: —

böra alltså läggas ....................................... » 330,000: —

då summan blifver ....................... kronor 9,200,000: —

I öfverensstämmelse härmed har Riksdagen beräknat stämpelmedlen
för år 1907 till 9,200,000 kronor.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Brännvinstillverkning sskatten. Enligt uppgift i statskontorets förut
åberopade skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket under nedannämnda
år utgjort:

år 1900 ......................................................... liter 43,743,887

» 1901 ......................................................... » 48,084,865

» 1902 ......................................................... » 43,949,174

» 1903 ......................................................... » 38,466,698

» 1904 ......................................................... » 34,670,551

eller i medeltal för

dessa fem år ................................................ » 41,783,035

Medeltalet för femårsperioden 1899—1903 utgjorde 44,090,654 liter.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat från finansdepartementets kontrolloch
justeringsbyrå, har tillverkningen under år 1905 uppgått till 38,268,211
liter och under de tre första månaderna af innevarande år till
15,606,847 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden 1900—1904:

Restitution för

Influten skatt.

denatureradt

brännvin.

för högt
erlagd
skatt.

Statsverket

behållet.

År 1900..............................

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

» 1901..............................

21,854,169

1,306,523

4,537

20,543,109

» 1902..............................

19,550,923

1,407,016

6,088

18,137,819

» 1903..............................

20,850,392

1,243,088

26,242

19,581,062

» 1904..............................

24,522,820

1,998,398

4,897

22,519,525

Under år 1905 belöpte sig skatten till kronor 24,503,583, och utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt
brännvin med 2,386,237 kronor, i följd hvaraf statsverkets behållna
inkomst af denna skattetitel under år 1905 utgjort 22,117,346 kronor.
Ifrågavarande statsinkomst har i medeltal för åren 1902—1904 uppgått
till 20,079,469 kronor.

I sin ofvanomförmälda skrifvelse af den 12 december 1905 erinrar
statskontoret beträffande denna skatt, att densamma genom kungl. kungö -

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

relsen den 29 januari 1903 höjts från 50 öre till 65 öre för liter, äfvensom
att för åren 1904—1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000
kronor. Då densamma under de senare åren icke influtit med de belopp,
till hvilka den i riksstaterna upptagits, blef emellertid titeln i riksstaten
för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor.

De brister, som å densamma uppstått, hafva, enligt uppgifter i statskontorets
nyssnämnda skrifvelse, belöpt sig till följande belopp, nämligen
för år 1902 kronor 1,362,180: 70, för år 1903 kronor 918,938: 26 samt
för år 1904 kronor 3,108,475: 32.

Uti sitt den 12 december 1904 dagtecknade utlåtande med inkomstberäkning
för år 1906 — yttrar statskontoret vidare — erinrade statskontoret,
att under de senaste åren betydande rubbningar i brännvinstillverkningens
normala fortgång orsakats af väntade skatteförhöjningar.
Sålunda vore kändt, att den högst betydliga stegringen i tillverkningen
år 1901 hufvudsakligen var att tillskrifva den omständighet, att en förhöjning
af skatten tämligen allmänt motsågs komma att äga rum vid följande
års riksdag. Skattehöjningen uteblef då, men väntades med så
mycket större visshet komma att beslutas vid 1903 års riksdag, hvilket
hade till följd, att, oaktadt den stora tillverkningen under år 1901, äfven
1902 års tillverkning utvisade en betydande siffra. De stora inneliggande
lagren från dessa båda år nedtryckte helt naturligt tillverkningskvantiteten
år 1903 och kunde med all säkerhet antagas hafva utöfvat
ett starkt inflytande i enahanda riktning äfven på 1904 års tillverkning.
Då nämnda lager blefve förbrukade, kunde tillverkningen åter
väntas stiga.

Ofvan anförda siffror syntes gifva vid handen, att berörda inflytande
ännu icke fullständigt upphört att göra sig gällande och att förty
jämväl för år 1905 en betydande brist å denna inkomsttitel vore att
förvänta.

Då emellertid inkomsttiteln, som sedan år 1902 varit stadd i en
jämn stegring, vid sistlidet års beräkning nedsatts till 24,000,000 kronor,
ansåge sig statskontoret sakna anledning att nu ånyo hemställa om
ytterligare nedsättning i dess beräkning.

I denna statskontorets beräkning har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit
någon förändring.

Med hänsyn till de betydande brister, som de senare åren uppstått
å denna skattetitel, och då, enligt hvad statistiken utvisar, bränn vinsförbrukningen
visar en afgjord tendens till minskning, har utskottet ansett

Bill. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 44 Häft. 2

10 Eiksdagens Skrifvelse N:o 190.

den ifrågavarande beräkningen böra ytterligare nedsättas med 500,000
kronor.

Riksdagen har alltså beräknat brännvinstillverkningsskatten för år
1907 till 23,500,000 kronor.

Sockerskatten. Enligt den af 1905 års lagtima Riksdag antagna, den
2 juni samma år utfärdade förordning om beskattning af socker, hvilken
träder i kraft den 1 september innevarande år, skall för allt socker, som
efter sistnämnda dag inom riket tillverkas eller dit införes, på sätt i förordningen
närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas
skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som till riket införes,
skall därjämte erläggas tull enligt tulltaxan.

Med afseende å denna skatt erinrar statskontoret i sin meranämnda
skrifvelse till en början, att med den tidpunkt, som valts för den nya
skatteformens trädande i kraft, eller den 1 september 1906, skatten för
nämnda års betskörd åtminstone till allra största delen icke kom me att inbetalas
eller ens debiteras förrän efter samma års utgång; och anför statskontoret
vidare följande.

»Hvad angår det belopp, hvarmed sockerskatten kan väntas ar 1907
inflyta, får statskontoret erinra, hurusom kommittén för verkställande af
utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen af kvitbetssockertillverkningen
uti sitt den 17 maj 1904 afgifna betänkande uttalat, att
en öfvergång till konsumtionsbeskattning naturligen skulle medföra en
höjning i statens inkomster af sockerbeskattningen. En tillämpning af
en konsumtionsskatt skulle dessutom för statsfinanserna medföra en större
jämnhet i intäkterna, då skatten årligen komme att inflyta för den till
sin kvantitet tämligen konstanta sockermängd, som åtginge till landets
årliga förbrukning. Kommittén har efter verkställda beräkningar antagit,
att medelförbrukningen per år uppgått i rundt tal till 105,000 ton råsocker,
och skulle, med beräkning att 110 kilogram råsocker motsvara
100 kilogram raffinad, den i Sverige årligen förbrukade kvantiteten konsumtionssocker
följaktligen utgöra omkring 95,450 ton, eller omkring 19
kilogram pr år och invånare. Med hänsyn till medeltalet för de senare
åren har kommittén beräknat årsafverkningen af betor för hela riket till

750,000 ton. Yid nuvarande beskattningssätt, då hvarje ton betor beräknas
lämna 120 kilogram råsocker, skulle skatten för en dylik betafverkning
utgöra 750,000x120x11,75 öre = 10,575,000 kronor. Tillämpades
en konsumtionsskatt, skulle en utverkning af 750,000 ton betor, under

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

antagande, att melassutsockring fortfarande vid ett sådant skattesystem
knnde löna sig och att sockerutbytet, reduceradt till första produkt och
uttryckt i procent af betvikten, liksom under tillverkningsåret 1902—1903
utgjorde 14,17 %, lämna en kvantitet råsocker första produkt af 106,275,000
kilogram. Skatten härför skulle, under förutsättning att konsumtionsskatten
utgjorde 13 öre för kilogram och att 100 kilogram råsocker motsvarade
90 kilogram konsumtionssocker, utgå för ett till 95,647,500 kilogram
beräknadt utbyte, hvilket tämligen nära öfverensstämmer med det af
kommittén antagna medeltalet för landets årliga sockerkonsumtion. Statens
inkomst komme sålunda att uppgå till 95,647,500x13 öre = 12,434,175
kronor. Skulle melassutsockringen vid konsumtionsskattesystemet däremot
icke komma att fortsättas, blefve visserligen sockerutbytet af den uppgifna
betvikten mindre än det ofvan antagna och skatteinkomsten proportionsvis
lägre för den betafverkning, som tagits såsom utgångspunkt för beräkningarna.
Då emellertid sockerförbrukningen måste anses förblifva lika stor
vid tillämpning af hvilketdera skattesystemet man valde, måste den antagna
påföljden af en konsumtionsbeskattning, att melassutsockringen
komme att upphöra, föra med sig antingen en ökad betafverkning eller
en import af utländskt råsocker, hvarigenom konsumtionens behof blefve
fylldt och statens ofvan beräknade inkomst af konsumtionsskatten komme
att i hvarje fall ernås.

Enligt den af finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå för
tillverkningsåret 1903—1904 afgifna underdåniga berättelse beräknas den
årliga konsumtionen hafva utgjort:

år

råsocker

1894— 1895 ,

1895— 1896 .

1896— 1897

1897— 1898

1898— 1899

1899— 1900

1900— 1901
1901 — 1902

1902— 1903 *

1903— 1904

72,298

ton

72,164

91,312

»

86,046

»

90,853

»

97,506

100,999

»

106,004

107,681

110,824

»

och för tillverkningsåret 1904—1905 kan, enligt meddelande från nämnda

12 Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

byrå, förbrukningen beräknas uppgå till ungefär enahanda belopp*) som
för nästföregående år.

Häraf synes framgå, att komsumtionen af socker befinner sig i
stark stegring; och finner sig statskontoret, med hänsyn till hvad sålunda
förekommit, kunna föreslå, att sockerskatten beräknas för år 1907 inflyta
med 13,500,000 kronor.»

Riksdagen, som icke har något att erinra mot denna beräkning, har
alltså beräknat sockerskatten för år 1907 till 13,500,000 kronor.

Inkomstskatten. På därom gjorda framställningar har Riksdagen för
hvart och ett af åren 1903, 1904, 1905 och 1906 åtagit sigen inkomstskatt.

Denna skatt, hvilken i riksstaten för år 1906 beräknats till 11,400,000
kronor, har, enligt det af statskontoret från trycket utgifna generalsammandrag,
debiterats med:

år 1903 .............................. kronor 10,586,504: —

» 1904 .............................. » 12,065,029: —

» 1905 .............................. » 12,682,694: —

Därest skatten komme att för år 1907 utgå efter enahanda grunder,
som för närvarande äro gällande, har statskontoret ansett densamma kunna
beräknas till 12,000,000 kronor.

Af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhämtas,
att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Eders
Kungl. Maj:t — efter erinran, hurusom förslag till förändrade bestämmelser
i ämnet i syfte hufvudsakligen att åstadkomma en jämnare och
rättvisare fördelning af skattebördan vore under utarbetande inom finansdepartementet
— vidare anfört, att i sammanhang därmed jämlikt en
af nästlidet års lagtima Riksdag uttalad önskan särskildt tagits under
ompröfning frågan om förändrade grunder för beskattningen af inkomst
af skog.

Flera af dithörande frågor hade emellertid visat sig vara af den
invecklade och svårlösta beskaffenhet, att något förslag till en mera fullständig
reform af inkomstskattelagstiftningen säkerligen icke kunde framläggas
för innevarande års Riksdag, något som likväl icke syntes böra
hindra, att förslag till förändrade bestämmelser i vissa mera fristående
delar af samma lagstiftning, i den mån så kunde finnas möjligt och lämpligt,
gjordes till föremål för särskild framställning till Riksdagen. Vid

:) Enligt senare uppgift 108,630 ton.

13

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

beräkningen af statsverkets inkomster hade emellertid förutsatts, att inkomstskatten
äfven för år 1907 borde utgå enligt väsentligen samma grunder
som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för innevarande år åtagit sig.
Denna skatt kunde, i enlighet med statskontorets, såsom det ville synas,
särdeles försiktiga beräkning antagas under år 1907 bereda staten en inkomst
af 12,000,000 kronor.

Departementschefen hemställde därför, att i förslaget till riksstat
finge bland statsverkets inkomster upptagas skattetiteln inkomstskatt med
en beräknad afkastning af nyssnämnda belopp, 12,000,000 kronor.

Med detta belopp har ock Eders Kungl. Maj:t upptagit inkomsterna
af förevarande skattetitel.

Enligt innevarande års Riksdags beslut skall ifrågavarande skatt för
år 1907 utgå i enlighet med nu gällande förordning om inkomstskatt med
endast viss på inkomstens belopp ej inverkande ändring. Med hänsyn
till hvad som influtit under år 1905 å denna skattetitel och då densamma
otvifvelaktigt befinner sig i stegring, lärer man utan olägenhet kunna upptaga
den med ett till 12,600,000 kronor höjdt belopp, hvadan Riksdagen
beräknat inkomstskatten för år 1907 till 12,600,000 kronor.

Punschskatten. Denna skatt, som i riksstaten för innevarande år uppförts
med 1,300,000 kronor, har influtit med

år 1904 ................................. kronor 1,296,553: —

» 1905 ............................. > 1,307,109: —

För år 1907 har statskontoret, under förutsättning, att nu gällande
grunder för skattens utgående — 60 öre för hvarje liter punsch, som
utlämnas till försäljning — lämnades orubbade, föreslagit, att dess afkastning
skulle beräknas till 1,300,000 kronor.

Eders Kung]. Maj:t har emellertid ansett den nu bestämda skattefoten
kunna höjas med 50 procent af dess nuvarande belopp, eller till
90 öre för liter, och hav, äfven under antagande att konsumtionen i följd
af den ökade beskattningen komme att i någon mån nedgå, funnit skattens
afkastning vid bifall till den af Eders Kungl. Maj:t ifrågaställda
höjningen kunna beräknas till 1,800,000 kronor.

Det af Eders Kungl. Maj:t för Riksdagen sedermera framlagda förslag
till förändrade bestämmelser i ämnet, enligt hvilka bland annat punschskatten
skulle sättas till 90 öre för liter och i sammanhang därmed en
särskild stämpelafgift till enahanda belopp som för punsch stadgas äfven
för arrak och rom, har emellertid icke blifvit af Riksdagen bifallet. Riks -

14

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

dagen har likväl, med förklarande, att Riksdagen icke ansett sig böra
för närvarande vidtaga någon höjning af stämpelafgiften för punsch, utan
funnit densamma böra bibehållas vid sitt nuvarande belopp, i anslutning
till hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit vid den ifrågaställda höjningen af
punschstämpeln ansett särskild stämpelafgift till samma belopp som den
af Riksdagen beslutade punschstämpeln böra stadgas för arrak och rom.

Det lärer utan öfverdrift kunna antagas, att en på nämnda sätt systematiskt
utvecklad och kompletterad punschskatt äfven med bibehållande
af nuvarande skattefot kommer att gifva statsverket en intäkt, ej obetydligt
öfverstigande hvad ifrågavarande skattekälla hittills lämnat. Under
sådana förhållanden torde denna inkomsttitel kunna upptagas något
högre än för närvarande, eller med ett belopp af 1,500,000 kronor.

Riksdagen har alltså beräknat stämpelafgiften för försäljning af punsch,
arrak och rom för år 1907 till 1,500,000 kronor.

Maltskatten. Denna inkomsttitel upptogs, på grund af verkställda
beräkningar, i 1905 års riksstat till 3,000,000 kronor, hvilket bibehölls
oförändradt i 1906 års riksstat.

Den debiterade maltskatten har, enligt uppgift från finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå, utgjort

år 1904 ........................... kronor 3,112,034: —

» 1905 ........................... » 3,080,794: —

I sin förut omförmälda skrifvelse har statskontoret hemställt, att
denna inkomsttitel måtte i 1907 års riksstat beräknas till enahanda belopp
som för år 1906, eller 3,000,000 kronor. Med detta belopp har den
ifrågavarande statsinkomsten ock upptagits i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof för år 1907.

Då Riksdagen icke har något att erinra mot beräkningen af förevarande
skattetitel, har Riksdagen beräknat maltskatten för år 1907 till
3,000,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år 1907
anmäler, har Riksdagen såsom tillgång vid förevarande statsreglering beräknat
och användt dels af öfverskottet å 1904 års statsreglering 3,463,000
kronor, dels ock af femte hufvudtitelns allmänna besparingar 200,000
kronor.

I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af
riksbankens vinst för år 1905, utgörande 6,206,260 kronor 39 öre, ett

15

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

belopp af 5,350,000 kronor måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas
vid den tid under år 1907, som af Riksdagen bestämdes.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra vare sig mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag om öfverlämnandet till statsverket af ofvannämnda belopp af
bankovinsten för år 1905 eller vid fullmäktiges i riksbanken uti infordrad
skrifvelse afgifna förslag om disposition af banko vinstens återstod,
får, med åberopande af §§ 25 och 26 i lagen för Sveriges riksbank, anmäla,

att Riksdagen beslutat, att af riksbankens vinst för år 1905 ett
belopp af 5,350,000 kronor skall öfverlämnas till statsverket;

att statsverkets andel af bankovinsten för år 1905 skall af fullmäktige
i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med eu fjärdedel
under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och oktober år 1907;

att af förenämnda årsvinst ett belopp af 625,000 kronor afsättes till
riksbankens reservfond;

att af samma årsvinst ett belopp af 200,000 kronor afsättes för flyttning
af riksbankens hufvudkontor och bankens sedeltryckeri till den nya
bankbyggnaden å Helgeandsholmen samt för möblering och inredning af
vissa delar af det nya riksbankshuset; samt

att af vinsten återstående 31,260 kronor 39 öre skola kvarstå å
kontot »reserverade medel till framtida disposition».

Stockholm den 26 maj 1906.

Med undersåtlig vördnad.

16

Riksdagens Skrifvelse N:o 190.

Statsverkets inkomster.

Ordinarie inkomster.

Arrendemedel............................................. kronor 1,700,000: —

Mantalspenningar ....................................... » 800,000: —

Bötesmedel............................................ » 400,000: —

Kontrollstämpelmedel.................................... » 70,000: —

Fyr- och Båkmedel .................................... » 1,700,000: —

Telegrafmedel .......................................... » 8,800,000: —

Järnvägstrafikmedel .................................... » 18,000,000: —

Skogsmedel ................................. » 7,800,000: —

Terminsafgifter från läroverken ..................... » 550,000: —

Extra uppbörd .......................................... » 200,000: —

Säger kronor 35,020,000: —

Bevillningar.

Tullmedel ................................................ kronor

Postmedel ................................................ »

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
............................................. »

Stämpelmedel............................................. »

Brännvinstillverkningsskatt ........................... »

Sockerskatt................................................ »

Inkomstskatt för år 1907.............................. »

Punschskatt ............................................. »

Maltskatt ................................................ »

Bevillning af fast egendom samt af inkomst för

år 1906 ............................................. »

58,000,000: —
17,800,000: —

250,000: —
9,200,000: —
23,500,000: —
13,500,000: —
12,600,000: —
1,500,000: —
3,000,000: —

10.000,000: —

Säger kronor 149,350,000: —
Summa kronor 184,370,000: —

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag 1906.