4
Riksdagens Skrifvelse N:g tf
\ T.- . . •- •
N:o 14.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 februari 1906.
— — — _ Andra Kammaren den 20 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af väckta
motioner angående skrifvelse till Konungen med begäran
om framläggande af förslag till lag rörande invallning.
(Lagutskottets utlåtande N:o 8.)
Till Konungen.
Vid innevarande riksdag hafva enskilde motionärer ifrågasatt, att lag
borde stiftas rörande invallning i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
stadganden i ämnet, som föreslagits i nya lagberedningens den 20 december
1877 afgifna förslag till förordning angående torrläggning af jord.
Bland de medel för åstadkommande af odlingsbar mark eller för
marks bibehållande i odlingsbart skick, som finnas till förfogande, hafva
sedan långt tillbaka invallningarna intagit ett framskjutet rum. Äfven
om vårt land icke erbjuder så rika tillfällen till gynnsamma invallningsföretag
som t. ex. Holland och delar af det tyska riket, är dock obestridligt,
att rätt betydande vidder kunna genom invallningar vinnas eller bevaras
åt jordbruket i Sverige. Såsom Riksdagen från sakkunnigt båll inhämtat,
hafva redan i vårt land åtskilliga inval Iningsföretag blifvit utförda,
många med öfvervägande godt resultat. Ifrågavarande sätt att öka området
af fruktbärande jord bar emellertid allt hittills icke kommit till användning
i mera betydande omfattning. Delvis bar detta nog berott däraf, att i
äldre tider vissa sådana företag till följd af brist på nödig sakkunskap
vid deras planläggning och utförande misslyckats, hvarigenom förtroendet
till sådana företag i väsentlig mån rubbats. Men till en del torde också
orsaken till att större invallningsföretag icke kommit till utförande hafva
Riksdagens Skrifvelse N:o 14.
5
varit att söka i bristen på lagbestämmelser, som möjliggöra genomförandet
af sådana företag, äfven om icke alla sakägare därom sig förena. Statens
landtbruksingenjörer och stipendiater hafva därför ock vid möten uttalat
sig för önskvärdheten af införandet af sådana stadganden, i hufvudsakliga
delar af samma lydelse som de af nya lagberedningen år 1877 föreslagna.
Erkännas må ock, att med ingenjörvetenskapens och de tekniska
hjälpmedlens utveckling samt ingenjörernas fullständigare och ändamålsenligare
utbildning svårigheterna för dylika företags utförande på ett tillfredsställande
sätt numera böra kunna vida lättare än förr öfvervinnas.
Den så kallade defensiva vattenrätten har hos oss fått sina väsentligaste
bestämmelser i lagen om dikning och annan afledning af vatten den
20 juni 1879. Denna lag och den lagstiftning, som därmed äger samband,
lära’ emellertid i åtskilliga delar tarfva en revision. Statens landtbruksingenjörer
hafva uttalat sig härför, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt landtbruksstyrelsen hafva i afgifvet yttrande den 31 januari 1901
angående ändring i gällande bestämmelser för lån ur odlingslånefonden
framhållit åtskilliga stadganden i dikningslagen, hvilka borde undergå
förändring, närmast ur synpunkten att underlätta erhållandet af lån ur
nämnda fond.
Till den defensiva vattenrätten hörer ock lagstiftningen om invallning.
Diknings- och vattenafledningsföretagen stå med invallningarna i det närmaste
samband, och torrläggningsföretag utgöras stundom af invallningar
och vattenafledningar i förening. Invallningarna torde ock i många fall
vara af beskaffenhet, att de inverka på eller röna inverkan utaf redan utförda
eller kommande vattenafledningar. Yid sådant förhållande anser
Riksdagen, att i sammanhang med en revision af lagen om dikning och
annan afledning af vatten äfven bör tagas under öfvervägande frågan om
ändamålsenligheten och lämpligheten att i vår lagstiftning införa bestämmelser
angående invallning, hvarigenom dylika företags genomförande kunde
underlättas.
Med åberopande åt det anförda hemställer Riksdagen, det täcktes Eders
Kung! Maj:t taga i öfvervägande, huruvida icke bestämmelser angående
invallning böra till vägabringas i vår vattenrättslagstiftning, samt låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill detta öfvervägande
kan föranleda.
Stockholm den 20 februari 1906.
Med undersåtlig vördnad.
Bih, till Riksd. Prat, 1906. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Raft.
2