UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE

AFGIFVET AF

KOMITÉN FÖR UTREDANDE AF FRÅGAN
»HURULEDES DEN SJELFEGANDEJORDBRUKANDE
BEFOLKNINGENS STÄLLNING I NORRLAND OCH DALARNE
MÅ KUNNA VIDMAKTHÅLLAS OCH STÄRKAS OCH
JORDBRUKETS UTVECKLING I NÄMNDA LANDSDELAR
BEFRÄMJAS»

JA

D.

INNEHÅLL:

SAMMANDRAG AF INKOMNA SVAR Å UTSÄNDA FRÅGOR
FRÅGORNA 24 (FORTS.)-34-

STOCKHOLM 1904

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Frågan

77

n

77

77

77

77

77

77

77

	Sid.
24 (forts.) ................................	425 1
25 ...................................	............................... 451
26 ...........................	....................... 466
27 ................................	.................. 477
28	........................ 492
29 ...........................	.......................... 492
30 ....................................	496
3i ..................................	.............................. 540
32 .......................................	............................ 571
33 .....................................	............................... 652
34 .............................	710

77

1

FRAGAN 24. DOMH AFA7 ANDE.

425

Domhafvande.

I. Kopparbergs län.

Falu domsaga.

Med hänvisning till det utlåtande, som
afgifvits af hushållningssällskapets förvaltningsutskott,
tillägges: H\7ad senare år angår,
har en orsak varit den väsentliga stegring
i brakningskostnaden, som föranledts
af svårighet att erhålla tjenstfolk. Detta
söker sig hellre till stad och industriella
A7erk med der erbjudna drygare dagspenning
och lindrigare arbete. Ett ej ringa
antal hemmansegare hafva dock efter försäljningen,
dervid skogsmarken betingat hög
köpeskilling, för en del af denna annorstädes,
äfven inom annan socken, inköpt till
läge och bruk mera lämplig jord än den
d» försålt.

Hedemora domsaga.

Det hufvudsakliga förhållande, som föranledt
dylik försäljning, hvilken för öfrigt
under senare tider egt rum i icke synnerligen
afsevärd utsträckning, lärer vara att
söka i de onaturligt högt uppdrifna egendomsprisen,
hvilka gjort sig gällande äfven

vid försäljningar enskilda personer emellan,
och hvilka bereda tillfällen för allmogen
att utbyta det besvärliga jordbruksarbetet
mot räntetagarens lugna lif i staden.

Ofvan-Siljans domsaga.

Dels att bönderna afhändt sig skogen och
derefter icke kunnat försörja sig med den
afkastning jorden lemnat; dels att lefnadskostnaderna
stigit, hvarigenom den redan
förut knappa bergning, som jorden lemnat
dem, blifvit än mer otillräcklig; dels önskan
att förvärfva jord på annan ort, som bättre
lämpar sig för jordbruk; dels ock äfA7en utvandring
till annat land.

Så vidt bekant och enligt de upplysningar,
som inhemtats, hafva åtminstone de
större sågverksbolagen inom orten icke användt
några illojala medel för att komma
i besittning af böndernas hemman; men
äro misstankar i sådan riktning icke ogrundade
med afseende å särskildt en del enskilda
personer, som inom orten drifvit och
bedrifva trävarurörelse.

II. Gefleborgs län.

GestriJclands domsaga.

De sjelfegande bönderna sälja i hufvudsak
icke sina hemman till bolagen.

Södra Hélsinglands domsaga.

De försäljningar, som af sjelfegande bönder
i senare tid blifvit gjorda, hafva hufvudsakligen
afsett skogsmarker. Bollnäs
hemmansegare t. ex. uppläto i slutet af
1850-talet till åtskilliga bolag total afverk -

ningsrätt under femtio år å deras andelar
i Bollnäs och Finnskog eller Norra och
Södra Allmänningen, belägen intill Dalagränsen.
För ett par år sedan köpte bolagen
sjelfva grundrätten till denna mark.
Anledningen till denna böndernas försäljning
kan ej vara någon annan än att dessa
skogstrakter voro långt aflägsna från den
odlade byggden och svåra att bevaka både i
fråga om åverkan och skogseld, äfvensom

54

426

FRÅGAN 24. DOMHAFVANDE.

att bönderna ej hade någon nytta af dessa
marker, som dels voro afverkade, dels, derest
bönderna ej afyttrat sina andelar, skulle
släthuggits inom afverkningstidens utgång.
Antagligen är förhållandet enahanda inom
de andra socknar, som med sina utskogar
gränsa emot Dalarne.

Ljusne—Voxna aktiebolag eger allra största
delen af Voxna socken från den tid,
Voxna ernbruk anlades. Endast undantagsvis
ega bolagen hemman i den odlade
byggden.

Norra Helsinglands domsaga.

Enda uppenbara orsaken är, att bolagen
betala hemmanen högt, ofta 3 till 4 gånger
taxeringsvärdet och deröfver.

Vestra Helsinglands domsaga.

De högt uppdrifna prisen och den stora
täflan mellan trävaruhandlare i fråga om
skogarna, hvilken täflan mer och mer ökats.
De stora bolagen och vissa rika enskilda
»trävarupatroner» betala också sådana summor,
att ingen kan förundra sig öfver att
bönderna lockas att sälja. Dock är den
sjelfegande bondeklassen i domsagan ännu
synnerligen stor och i allmänhet burgen för
att icke säga förmögen. Härifrån undantages
dock Kamsjö socken, der för närvarande
icke torde finnas mer än 8 ä 10
sjelfegande bönder — resten är i några få
bolags händer — samt Los socken, der äfven
en stor del af hemmanen befinna sig i
Ljusne—Voxna aktiebolags och Bergvik
och Ala nya aktiebolags ego.

III. Vesternorrlands län.

Ångermanlands Södra domsaga.

Utan tvifvel i de flesta fall förhoppningen att göra en god affär.

IV. Jemtlands län

Herjeådalens domsaga.

Vid de första skogsförsäljningarna, då
skogen ännu ej hade något marknadsvärde,
ansågo bönderna det för en hittad penning
hvad som bjöds dem för skogen — hvilken
dittills fått ruttna ned — och lockade
detta naturligtvis till försäljning, huru obetydlig
än köpeskillingen var i förhållande
till det värde, som skogen sedermera i köparens
händer visade sig ega efter vattendragens
flottbargörande och andra åtgärder.
En annan omständighet, som den tiden bidrog
till att. göra skogsförsäljningarna så
omfattande, som de blefvo, var, att jorden
då öfverallt var oskiftad, hvarigenom köparen,
för att kunna tillgodogöra sig skogsköpet,
måste köpa af alla delegarne i skif -

teslaget. Då nu dessa första kontrakt i allmänhet
omfatta 50 års afverkningstid, och
bönderna alltså under nämnda tid icke annorledes
kunde bereda sig ny inkomst från
skogen genom afsalu, än till den, som var
innehafvare af första afverkningskontraktet,
kunde de i längden ej motstå frestelsen
och kanske också behofvet att genom förnyade
upplåtelser till samme köpare af allt
lägre och lägre dimensioner bereda sig den
inkomst, som stod till buds. På detta sätt
var marken väl förberedd för eganderättens
till hemmanen öfvergång på bolagen. En
annan omständighet, som på senare åren
väsentligen bidragit till hemmanens öfvergång
i bolagens händer, har varit den mången
gång rent af kolossala köpeskilling, som

FRÅGAN 24. DOMHAFVANDE.

427

bolagen bjudit och betalt för desamma. Då
nu bonden icke af annan än bolag eller
dermed jemförlig virkesspekulant kunnat
påräkna en ens tillnärmelsevis så stor köpeskilling
samt ej heller genom att behålla
sitt hemman kunnat på långt när bereda

sig en mot den erbjudna köpeskillingen
svarande inkomst af hemmanet, är ju helt
naturligt, att bonden ansett det för sig fördelaktigast
att på erbjudna villkor afhända
sig hemmanet, äfven der icke ekonomiskt
betryck inverkat.

V. Vesterbottens län.

Vesterbottens Norra domsaga. | samma som domhafvanden i egenskap af

I denna fråga gäller om domsagan det- | sockenombud yttrat om Skellefteå socken.

VI. Norrbottens län

Piteå domsaga.

Frågan besvarad med hänvisning till svaret
från kronofogden i Piteå fögderi.

Luleå domsaga.

Svar saknas.

Kalix domsaga.

Det egentliga skälet torde vara att bolagen
för de inköpta hemmanen betalt och
kunna betala vida högre köpesummor än
den enskilde, som icke egnar sig åt skogsbruk.

Lan dt mäter i staten.

I. Kopparbergs län.

1-10. I öfre Dalasocknarna ligga hemmanens
saluvärden så godt som uteslutande
i skogsmarken, detta i afsevärd grad beroende
derpå, att endast denna varit föremål
för trävaruindustriens spekulation. Inegoj
orden har för nämnda industri varit och
kommer framgent att vara af underordnad
eller endast indirekt betydelse, hvadan dess

saluvärde i jemförelse med skogsmarkens
blifvit vid hemmansköp en faktor af knappt
nämnvärd betydelse. Och då enligt gällande
bestämmelser för lagfart å fång till
fast egendom, jemfördamed bestämmelserna
för jordafsöndring, trävaruindustrien på senare
tiden varit förhindrad att förvärfva
afsevärda delar af hemmanens skogsmark

428

FBÅGAN 24. J.ANDTMÅTERISTATEX.

på annat sätt än genom inköp af hemma- j
nets hela såväl afrösnings- som inrösnings- j
jord, hafva köpen i regel gifvits ifrågava- j
rande för såväl den sjelfegande bondeklassen
som för trävaruindustrien mindre lämpliga
omfattning, hvarigenom inrösningsjord
i afsevärd, möjligen ödesdiger grad kommit
i trävarubolagens ego. Att förenämnda förhållanden
förorsakat hemmanens i öfre
Dalarne öfvergång i trävaruindustriens ego,
torde bevisas bland annat deraf, att i de
trakter af länet, der saluvärdet af inegojorden
är jemförlig! med värdet af skogsmarken,
trävaruindustriens hemmansförvärf
saknar all betydelse.

11. I allmänhet till en början bristande
kännedom om skogens värde och i senare
tider ökade lefnadsbehof och deraf följande
skuldsättning.

12. (Jemn socken). Hvad som mest
torde bidragit till att fastigheterna blifvit
försålda, är, att desamma alltid varit åsätta
ett taxeringsvärde, som aldrig stått i någon

proportion till saluvärdet. Så såldes här,
för omkring ett år sedan, en fastighet för
70,000 kronor, som vid senaste taxeringen
åsatts ett värde af 9,500 kronor.

Andra fastigheter finnas här, som kunde
säljas till 10 å 12 gånger taxeringsvärdet.

Naturligtvis hafva i enstaka fall ekonomiska
svårigheter tvingat jordegare att sälja
och någon annan spekulant än bolagen har
ej funnits.

13. Dels bolagens afverkningsrätt å ståndskogen,
hvilken blifvit försåld på 50 år
och under hvilken tid skogsmarkens egare
endast innehar husbehofsrätt; dels de ökade
och stundom öfverflödiga lefnadsbehofven
och dermed skuldsättning; samt dels den
stegring i prisen å egendomarna, som i
synnerhet under de sist förflutna 10 åren
egt rum.

14. (Mora och Orsa socknar). Behof
af penningar och den erbjudna höga köpeskillingen.

II. Gefleborgs län.

1. Genom skogsafverkningen stegrade
pris på hemmanen, njutningslystnad, lättja
och beqvämlighet hos bondesönerna, hvilka
anse bondeståndet för simpelt och derför
vilja blifva herrar, samt föräldrarnes svaghet
att glömma sin gamla torfva och följa
barnens omogna råd.

De penningar, föräldrarne erhållit för sina
hemman, användas af sönerna i många fall
till drifvande af diversehandel, som efter
några år merendels slutar med konkurs,
och i enstaka fall till drifvande af ett handtverk.

2. l:o Lättja och obenägenhet för simpelt
jorbruksarbete;

2:o Lust att spela herrar och inflytta
till städerna, der lättare tillfälle gifves att
förtjena penningar på mindre ansträngande
sätt;

3:o Köpesummans utbekommande på en
gång, hvarigenom öppnande af diversehandel
eller igångsättande af annan affär går
lätt för sig;

4:o I bästa fall önskan att drifva ett
handtverk.

3. Den tilltagande obenägenheten för
jordbruksarbete; den oerhördt höga köpeskilling,
som för medelmåttiga hemman,
tack vare skogskonjunkturerna under de
senare åren, kunnat betingas; den frestelse,
som ligger uti bekommandet på en gång
af en större kontant penningesumma; de
höga dagsverksprisen, hvilka gjort det nästan
omöjligt för jordbrukaren att hålla sig med
nödiga arbetskrafter och å andra sidan lockat
honom att söka sin utkomst på annat
sätt; ungdomens mer och mer tilltagande
motvilja mot ordnad och lagstadd tjenst,

429

FRÅGAN 23. LANDTMÄTEBISTATEN.

hvarigenom jordbrukaren hänvisas till det
långt dyrbarare, osäkrare och besvärligare
dagsverkaresystemet, saåit slutligen måhända
lusten att draga till städerna och spela herrar
och bristen på erfarenhet att lefva på
penningar. Skulden till allt detta får
dock ej läggas på trävarurörelsen. De stora
malmbolagen och det forcerade jernvägsbyggandet
i Norrland hafva kraftigt medverkat,
ej minst genom osundt afvägda
arbetsackord.

4. (Oclcelbo socken). Dålig ekonomi.
Dryglegdt tjenstfolk. Penningbegär. Löften
om s. k. frihetsår, möjligen genom bearbetning
på ett eller annat sätt. Begäran
om hemmansklyfning.

5- (Södra Helsingland). Så synnerligen

många hemman hafva, åtminstone på senare
tiden, ej öfvergått från bönderna till
bolagen och der det skett, torde orsaken
få anses vara den högre köpeskilling, bolagen
se sig i stånd att betala.

6. [Norra och vestra Helsingland).
Okunnighet om skogens värde, bristande
omtanke för framtid och efterkommande,
begäret att öfverkomma kontanta penningar
jemte njutnings- och äfventyrslystnad
äfvensom näringsfrihetens allt för stora utsträckning.

III. Vesternorrlands län.

1. (Sollefteå, Besele och Barnsele tingslag).
Lockelsen i att få handhafva kontanta
medel och svårigheten att för jordbruket
erhålla nödiga arbetskrafter, hvilka
dragas till det mera fria lifvet vid af verkningar
och sågverk.

2. (Norra Ångermanlands nedre del).
I första hand penningebegäret samt äfven
behof att sälja på grund af ifrågasatt
obestånd.

Den summa, som bonden fått för sitt
hemman af bolagen, har ju varit efter förhållandena
ganska stor och, efter säljarens
tro, haft den egenskapen att aldrig taga
slut, då ju blott räntan åtginge till lifsuppehället.

Orsakerna dertill äter att bonden råkat
på obestånd, hvilket dock ej händer synnerligen
ofta, äro gifvetvis flera, såsom skuldsättning
från början, oförmåga och bristande
intresse i fråga om att sköta sitt
hemman samt icke minst borgensförbindelser.

3. Der afverkningsrätten förut blifvit
såld till bolagen, har bonden sedermera
funnit det vara för honom bättre att sälja

hela hemmanet, än att framdeles mottaga
och sköta en skogstrakt, som icke lemnar
någon afkastning. Bolagen äro också reella
köpare, som betala högre pris, än någon
bonde kan göra, och kontrakten fullgöras
alltid, åtminstone hvad betalningen vidkommer.
En synnerligen medverkande faktor
torde äfven vara, att bonden vid försäljningen
förbehåller sig att få sitta qvar på
hemmanet som arrendator eller också kontrakterar
om ett stort födoråd. I förra
fallet sker ju egentligen de facto ingen förändring
i bondens besittningsrätt annorledes,
än att han icke får röra skogen till afsalu,
men i dess ställe erhåller han kontanta
penningar såsom afkastning af den vanligen
i bank insatta köpesumman. I det
senare fallet får han kontanta penningar
på banken och dessutom allt hvad han till
lifvets uppehälle behöfver in natura. I
begge fallen får alltid bonden för sin egen
person en mera betryggad och framför allt
en mera beqväm och sorgfri ålderdom. Den
generation, som säljer, kan nog sägas komma
i goda omständigheter, men den efterkommande
generationen blir fattig. Erfaren -

430

FRÅGAN 24. LANDTMÅTERISTATEN.

heten visar nemligen, att de kontanta penningemedlen
så småningom gå förlorade,
och af den förmögna och väl besuttna befolkningen
blifver ett fattigt, löst arbetsfolk,
som i alla afseenden kan sägas hafva
degenererat.

En ytterligare bidragande omständighet
är nog den, att, när bolagen tillhandlat sig
några hemman i en by och befolkat dessa
hemman med allehanda folk, så brytes den
gamla bysämjan och alla förhållanden blifva
helt annorlunda mot förut och de qvarvarande
bönderna sälja äfven de.

4. (Torps soclcen). Orsakerna dertill,
att bolagen åtkommit så många hemman
på denna ort, äro mångahanda, men hufvudsakligen
bolagens egen köplust och köpförmåga.
Så snart ett hemman med skog

blir till salu, och detta kan ju inträffa af
hvarjehanda anledningar, såsom egarens obestånd,
afflyttning från orten, orkeslöshet
och barnlöshet m. in., så äro bolagen alltid
villiga att köpa och erbjuda, i täflan
med hvarandra, högre köpeskilling än någon
enskild, hvarjemte de kunna betala
kontant med klingande mynt. Det faller
sig derför beqvämast och bäst för säljaren
att afyttra till ett bolag, och det allmänna
bästa får sitta emellan, äfven om faran
för bondeklassens sjelfbestånd är insedd.
Stundom har väl en bonde äfven kunnat
skrämmas att sälja sin egendom med hotelse
om laga skifte, men detta torde då
hafva egt rum för längre tid sedan, medan
ännu de flesta byarna voro oskiftade.

IV. Jemtlands län.

Skogsmarkens ständiga stigande i värde
och jordbrukets tryckta belägenhet till följd
af de höga arbetslönerna och dryga utskylderna.
De flesta beräkna att få större

ränta på köpeskillingen än hvad hemmanet
afkastar i nettobehållning.

Bolagen äro kapitalstarka och kunna vänta,
tills skogen blifvit fri från gamla köpeaftal
(och vuxit till sig.

Y. Vesterbottens län.

1—5. I allmänhet skuldsättning, bristande
kännedom om penningens värde,
benägenhet för lyx och ett beqvämare lefnadssätt
samt lockelsen i att få en
större kontant summa på en gång.

6. (Lycksele socken). Väl knappa, men
kanske berättigade utsyningar före och under
afvittringen från byarnas skogar ingåfvo
bönderna en ringa tanke om dessa skogars
rikedom, hvarför de oftast mot en jemförelsevis
låg köpeskilling afhände sig afverkningsrätten
å skogsmarken för en tid
af 50 år. Genom sådan öfverlåtelse slappades
intresset hos jordegarne, sedan de

efter hand kommit till insigt om, att de
afhändt sig bästa delen af sin egendom,
och de började en efter annan att afyttra sina
hemman. Den köpeskilling för arrenderätten
till skogen, som de erhöllo, i och
för sig sjelf ej så stor, syntes dock i deras
ögon vara detta samt gaf dem tillfälle att
till en tid tillfredsställa en del förut okända
behof.

När så penningarna togo slut, börjades
skuldsättningen för att fortfarande kunna
tillfredsställa den lyx i klädsel och de ökade
lefnadsbehof, som hunnit rotfästa sig hos
allmogen, och har denna skuldsättning så

FRÅGAN 24. LANDTMÄTERISTATEN.

431

småningom ledt till hemmanens försäljning.
Naturligtvis finnas äfven många andra medverkande
orsaker dertill.

7, 8. Svar saknas.

9. Förut åsamkad skuldsättning, okun -

nighet om hemmanets verkliga värde m. in.
dylikt torde vara orsakerna.

10. Skulder, vinstbegär, önskan att med
köpesumman kunna förskaffa sig ett hemman,
som föder sin man uteslutande på
jordbruket.

VI. Norrbottens län.

1. Deltagit i yttrandet från länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

2. Skulder. Önskan dels att skaffa sig
ett större eller mindre kapital för betalning
af skulder, dels att med köpeskillingen
kunna skaffa sig ett annat hemman,
vanligen i kustlandet eller någon trakt i
en af elfdalarnas nedre delar.

3. Svar saknas.

4. Bristande upplysning.

5. Att de sjelfegande bönderna »sålt
sina hemman», är ett icke så korrekt uttryck,
som att bolagen »köpt hemmanen»
i fråga. I ytterst få fall har det inträffat,
att en bonde salubjudit sitt hemman; bolagen
hafva sändt ut sina agenter, som
öfvertalat bonden till försäljning. Det säfliga
allmogekynnet har oftast gjort, att
bonden från början ställt sig motvillig mot
försäljning, men efter träget och hänsynslöst
bearbetande hafva betänkligheterna till
sist fått vika. Skogsspekulantens förnämsta
»trumf» har varit den omständigheten, att
afsevärdare belopp af kontanta medel i öfre
Norrlands landsbyggd varit mycket sällsynta
— de förmögnares tillgångar hafva
hufvudsakligen bestått i boskap och bohag,
välskötta åbyggnader o. d. — och utsigten
att på ett bräde erhålla något tusental kronor
har derför blifvit till sist allt för frestande.

Som bekant äro, företrädesvis efter Öreelfs,
i mindre mån efter Urnans och Vindelns
flottdalar, de flesta sjelfegande hem -

man i afsaknad af någon inkomst från
skogen, genom att afverkningsrätten för i
medeltal ännu ^20 år framåt i tiden är
upplåten åt trävarubolag. Här är och blir
böndernas motståndskraft mot köpeanbud
än mindre.

En omständighet beträffande sistnämnda
afverkningsrätter förtjenar påpekas. Kontrakten
omfatta merendels »all ståndskog,
innehållande minst 10 tum 10 alnar från
roten». Vid en utsyningsförrättning utstämplas
emellertid all skog, som lämpligen
bör uttagas, oberoende af denna dimension,
således äfven mindre ståndskog, hvilken är
bondens tillhörighet. Dock hafva bolagen
intill de sista åren vägrat ersättning för
denna, och äfven nu betalas helt godtyckligt,
ty kontrakten förbjuda bonden att sälja
skog åt annan än kontraktsinnehafvaren.

6. Ekonomiskt betryck och rädsla för
kommande utgifter, under det de alla lefvat
i okunnighet om sina hemmans verkliga
värden, enär de icke ens tillnärmelsevis tagit
kännedom om skogstillgången på desamma.
De hafva derför i sin stora okunnighet ansett,
att de fått bra betaldt, och äfven en
del burgna bönder har lockats till försäljning
under den enfaldiga föreställningen,
att några tusen kronor skulle göra dem
till kapitalister. Det har emellertid ännu
icke händt, att ett hemman, som af en
bonde försålts till ett bolag, betalts med
mera än en liten bråkdel af dess verkliga
värde.

. 432

FRÅGAN 24. SKOGSSTATEN.

Skogsstaten.

I. Gefle=Dala distrikt.

Kopparbergs revir.

I stort sedt torde orsaken vara hemmansegarnes
bristande kännedom om skogarnas
ändamålsenliga skötsel och dermed äfven I
deras okunnighet om värdet af den afkastning,
som ett ordnadt uthålligt skogsbruk
kan gifva. I många fall torde dessutom en
anledning vara, att dagsverksprisen i skogs
byggder under senare tider genom skogsbo- i
lagens verksamhet så förstorats, att större !
ekonomiska svårigheter mött jordbrukare
vid hemmanens skötsel.

Oster-Dalarnes revir.

Ökade lefnadsbehof och lättheten att för
dessas fyllande beqvämt kunna skaffa penningar
för tillfället, i förening med okunnighet
om skogens verkliga värde, samt påtryckning
från köparen med löften om fördelar,
som sedermera icke visat sig så vara.

Sär na revir.

Hänvisas till yttrandet från Transtrands
revir.

Transtrands revir.

De, som sålt sina egendomar till bolag,
hafva, på få undantag när, varit nödsakade
härtill, derför att de haft alltför stora äldre
skulder. De allmogemän inom Särna socken,
som icke äro uti synnerligen svårt trångmål
i ekonomiskt afseende, sälja icke sina fäderneärfda
egendomar, äfven om de, för att
kunna behålla dem, måste utstå stora försakelser.

Vester-Dalarnes revir.

Dels bolagens påtryckningar dels böndernas
bristande kännedom om skogarnas värde.

Gestrildands revir.

Före det skogshandteringen började, lefde
den norrländske bonden af sitt hemmans
afkastning, samt hade så enkla lefnadsvanor
och så små behof, att dessa fylldes genom
de små summor, som kunde erhållas för
såld fogel, smör, lin och husslöjd. Skogarna
voro i allmänhet oåtkomliga och värdelösa.
Underligt var ej, att den, som var van att
röra sig med blott några kronor, ej kunde
motstå frestelsen, dåskogsspekulanter kommo
och bjödo hundra- och tusental för en egendom,
som i bondens ego ej hade något
värde, och att dessa anbud då med glädje
mottogos. Förr än skogsspekulanterna nedlagt
millioner uti flottledsanläggningar, voro
äfven skogarna värdelösa.

De för skogarna erhållna penningarna voro
för lätt förtjenta och gingo derför med få
undantag fort åt. De vållade emellertid, att
den gamla enkelheten uti lefnadsvanor uppgafs
och förbyttes uti dyrare, hvartill räntorna
på skogsmedlen ej räckte. För att då
fylla bristen tillgrepos nya skogsförsäljningar,
antingen med lägre afverkningsdimension
eller å andra skogstrakter, till dess på så
sätt till sist sjelfva hemmanet måste afyttras.

Härtill komma de under frågan 15 anförda
omständigheter.

Ett ytterligare skäl är, att bolagen företrädesvis
anlita sina underhafvande till skogskörslor,
och för att komma i åtnjutande af
denna fördel hafva många hemmansegare
sålt sina gårdar.

Förnämsta orsaken till att de sjelfegande
bönderna sålt sina hemman till bolagen är,
att hemmanen vid afvittringen tilldelades

frågan 24.

SKOGSSTATEN.

433

för stort skogsanslag. Hemmansegarne gjordes
till skogspatroner i stället för att bibehållas
som bönder. En följd af detta fel
är, att bönderna gått ifrån sina hemman uti
ungefär samma proportion, som dem tilldelats
öfverflödig skog. Uti socknar, der
skogsanslaget är litet, sitta bönderna i allmänhet
qvar på sina fäderneärfda gårdar.

Vestra Helsinglands revir.

l:o. Hemmanens skuldsättning ofta orsakad
genom ett oförståndigt och slösaktigt
lefnadssätt, som uppstått som följd af stora
förtjenster under höga konjunkturer eller af
erhållna inkomster från försåld skog.

2:o. De genom den starka konkurrensen
mellan både bolag och enskilda affärsmän
oerhördt uppjagade hemmansvärdena. Derigenom
hafva nemligen många lockats att
sälja sina värdefulla skogshemman för att
köpa sig hemmansdelar å andra trakter, der

jordbruket bättre lönar sig, och hafva ett
kapital att stödja sig vid, och vidare har
derigenom mycket ofta omöjliggjorts, att vid
arfskiften utlösen kunnat ega rum, i följd
hvaraf hemmanet för arfskiftets skull måst
försäljas eller åtminstone skogen uthuggas.

De höga hemmansvärdena hafva ock lockat
många att sälja för att sedan emigrera till
Amerika.

Norra Helsinglands revir.

Dels obestånd, beroende på dryga skifteskostnader,
skatter m. m., dels dödsfall med
ty åtföljande arfskiften, dels ock att folket
i skogsbyggden ej gerna der qvarstannar,
utan nedflyttar till mera bebyggda orter och
samhällen, der barnen kunna få sin skolund
erbyggnad, familjen ökade inkomster och
lifsförnödenheter till billigare priser.

Öfver jägmästaren.

Se under Litt. H. särskilda yttranden.

II. Mellersta Norrlands distrikt

Medelpads revir.

De förhållanden, som varit orsaken till
att så många sjelfegande bönder sålt sina
hemman till bolagen, te sig helt annorlunda
under närvarande tid, emot hvad fallet varit
i äldre tider.

Medan bonden i gamla tider var hänvisad
att uteslutande förskaffa sig sin utkomst från
jordbrukets afkastning i förening med jagt
och fiske, lågo skogarna så godt som värdelösa.
Det bör ej väcka stor förvåning, att,
när så ej allenast anbud erhöllos på försäljning
af skogarna utan utsigt derjemte öppnades
att genom körslor, strömrensningar,
m. m. erhålla kontanta penningar, en hittills
mycket sällsynt vara, en befolkning,
van vid så många umbäranden, särskildt när
den icke sällsynta frosten blekt grödan, begagnade
sig af ett så oväntadt tillfälle att
förbättra sin ekonomiska ställning och sålde
afverkningsrätten till sina skogar.

Man har skäl antaga, att vid denna uppgörelse
det muntliga aftalet skulle gälla för mer
än det skriftliga, enär många af de äldre
afverkningskontrakten ej stämma öfverens
med hvad vittnen derom haft att förmäla.
Efter skogens ökade värde erhöllo afverkningskontrakten
en förut ej anad räckvidd,
bonden blef missmodig, pengarna för skogarna
togo snart slut, men ändå förestodo
dryga utgifter för laga skiften m. m., och
då dertill från bolagsombudens sida inga
medel sparades för att befordra sina hufvudmäns
intressen, så började försäljningen af
sjelfva fastigheterna, att börja med i enstaka
fall, men snart nog öfvergingo hela
byar till bolagen.

I närvarande tid får man söka andra skäl
till försäljningar, såsom ett allt för kännbart
födoråd, ekonomiska trångmål och svårigheter
att kunna sköta jorden, som sig bör,
af brist på arbetshjelp m. m.

55

434

FbIgAN 24. SKOGSSTATEN.

Hernösands revir.

Vinstbegär, lätthet att få ett större penningebelopp
på en gång och sangviniska förhoppningar,
att penningarna skola räcka till
i alla tider. Äfven okunnighet om skogens
värde samt förut iråkad skuld äro medverkande
orsaker.

Junsele revir.

Största skälet till att bönderna afhändt
sig sina hemman till bolagen torde hafva
legat deri, att under goda år med rikliga
arbetsförtjenster bönderna fått vana till ett
lefnadssätt, hvilket kräfde större inkomster,
än jordbruket lemnar. I följd häraf tillgrepo
de sina skogstillgångar. Antingen afverkades
sågtimmer af dem sj elfva eller ock
såldes bit för bit, skifte efter skifte, hemmanets
skogsmark på afverkningsrätt. De
derför erhållna penningsummorna frestade
till ännu högre lefnadssätt och när slutligen
intet mer fanns att sälja af nu afverkningsbar
skog, började skuldsättningen — oftast
hos något bolags ombud — hvarefter snart,
då skulden började växa för tungt, försäljningen
skedde. Likaså: afverkningsrätt har
af bolag förvärfvats å hela hemmanet under
1870—1880-talet, kanske på 50 år; skogen
har under 90-talet stigit i värde och bonden
ser med grämelse, huru hans skog, för hvilken
han vid försäljningen, i jemförelse med
nuvarande värdet, blott erhöll en spottstyfver,
lemnar hela förmögenheter åt bolagen.
Ännu återstår dock 10-tal år, innan skogen
lemnas åter, hvadan bonden anser bäst passa
på att åtminstone få något för egendomen,
medan han lefver, i synnerhet om minimitumtalet
är lågt. Bolagets ombud understödjer
lusten till försäljning, skulderna
trycka under dåliga tider och försäljningen
sker. Äfvenså vid dödsfall, då flera barn
finnas, är vanligt, att äldste sonen öfvertager
fädernejorden; han skall då utlösa de
öfriga syskonen. Skuldsättningen börjar härför,
alltid finnes något påpassligt bolagsombud
som långifvare mot säkerhet i hemmanet
och så går det den vanliga vägen.

Tåsjö revir

Se svaret å frågan 15. De äldre skogsförsäljningarna,
som i regel afsågo afverkningsrätt
på lång tid, skedde under en
tid, då skogens värde ej kunde fullt uppskattas
af köparne, ännu mindre af bönderna.
Tillgången till penningar skapade
större behof, som sedan ej längre kunde
tillfredsställas utan anlitande af kredit, hvarmed
jordegaren slagit in på den väg, som
ledt till hemmanets förlust.

Leda vid ett jordbruk, som sedan ej burit
sig, men som varit betungadt af skatter och
besvär, med hågen riktad på tillfälliga förtjenster,
ha bönderna derefter i många fall
föredragit att sälja hemmanen och bli arrendatorer.

Den kostsamma egoskiftningen har äfven
i afsevärd grad bidragit till försäljningar.

Anundsjö revir.

Skogens ringa värde vid tiden för trävaruindustriens
uppkomst framkallade en öfverdrifven
spekulationslust hos virkesköparne i
syfte att för billigaste pris så småningom
tillhandla sig bondens skog, under det å
andra sidan bonden, okunnig om skogens
stigande värde samt om köpslående i allmänhet,
ansåg sig göra en god affär genom
att sälja sin skog, t. ex. 5,000 har, på afverkningsrätt
under 30—40 till och med 50 år
för t. ex. 2 å 3 tusen kronor, en köpeskilling,
som i allmänhet knappt motsvarade
årliga räntan på det kapital, som den sålda,
skogen representerade. Följderna af bondens
misstag härutinnan hafva icke uteblifvit, i
det att han med tiden funnit sin värdefullaste
egendom fruktbärande i annans hand,
och då jordbruket ensamt, med de ökade
krafven på lifvets nödtorftiga uppehälle, icke
längre tycktes kunna bjuda honom en betryggande
existens, så sålde han i sinom tid
hela hemmanet med skog och allt till virkesköparen
(bolaget) samt öfvergick från sj eifegande
bonde till bolagsarrendator eller s. k.
landbonde. Detta tror jag är den vanligaste
gången af bolagens jordförvärf i Norrland,

FRÅGAN 24. SKOGSSTATEN.

435

många dermed sammanhängande omständigheter
att förtiga.

På sista tiden försiggå hemmansköpen sålunda,
att, der bolag förvärfvat afverkningsrätt
på bondeskog med låg ininimidimension,
hemmansegaren hellre och med större ekonomisk
fördel säljer skogen i sin helhet jemte
inegorna till bolaget, än han återtager sin
skog, sköflad och med ringa värde.

Ostra Jemtlands revir.

Sedan numera ej så allmänt förekommer,
att föräldrarne med tagande af födoråd till
underpris försälja hemmanet till ett af sina
barn samt de öfriga barnen få åtnöja sig
med en ringa utlösen, utan hemmanet åsättes
högt, dess värde åtminstone någorlunda motsvarande
pris, kan det af barnen, som köper
hemmanet, ej utgifva utlösen till sina syskon
och medarfvingar, med mindre han försäljer
antingen hemmanets skog eller hemmanet
i sin helhet till bolagen. Han får
dock nästan alltid betydligt större köpeskilling,
än han sjelf gifvit, hvilket alltid är
frestande.

En hemmansegares arbetsamma och sträfsamma
lif ligger ej för den yngre generationen
af den manliga befolkningen i Jemtland
och kärleken till den fädernetorfva, å
hvilken man uppväxt, torde blifva allt mera
sällsynt. Nej, att blifva landthandlare eller
gårdsegare i Östersund eller vid någon större
jern vägsstation, det tilltalar bondesönerna
mera än att blifva en simpel och enkel
bonde.

Fors socken af Ostra Jemtlands revir.

Bristande framsynthet om skogarnas stigande
värde, den erbjudna köpeskillingens
skenbara storlek, emigrationslusten och senare,
då visserligen både skogens och penningens
värde blifvit mera kända, svårigheter
vid arfskiften mellan många delegare,
torde i korthet vara de orsaker, som samverkat
till, att de sjelfegande bönderna sålt
sina hemman till bolagen.

I senare tider torde det ofta varit den
sistnämnda omständigheten, som gjort sig
gällande, och kommer den äfven för framtiden
att drifva de värdefullare skogsegendomarna
samma väg. Ty om vi antaga, att
den nuvarande egaren till ett värdefullt skogshemman
äfven är välsignad med ett antal
bröstarfvingar, så står han inför en kinkig
fråga, om han på samma gång vill göra alla
barnen lika rätt och äfven i hvad på honom
ankommer bidraga till bibehållande af den
sjelfegande bondeklassen. Att genom hemmansklyfning
dela hemmanet i lika många
delar som arfvingarnes antal kan ju höras
enkelt nog, men en blick på våra laga skifteskartor,
som visar hemmansfiguren oftast som
en T å 2 mil lång remsa, vitsordar icke den
åtgärden.

Att, såsom förr, innan skogen hade något
värde, brukades, sälja hemmanet åt äldste
sonen, sjelf taga födoråd och låta de öfriga
dela köpeskillingen, tillfredsställer icke den
lika arfsrätten, då ingen enskild kan konkurrera
i saluvärdet med sågverksbolagen.

En tredje utväg gifves visserligen efter
tillkomsten af den nya egostyckningslagen,
i det egaren kan låta frånstycka den utöfver
husbehofvet befintliga skogsmarken, försälja
densamma till ett bolag och derefter försälja
det nu mindre begärliga hemmanet
till ett af barnen, men icke befrämjar denna
utväg landets fortsatta uppodling, ty den
stora markvidden med oftast befintliga odlingslägenheter
och jemväl kapitalet skogen,
att bekosta odlingen med, har ju hamnat
i uteslutande skogsbruksidkande händer och
hemmanet, som visserligen stannat i odalego,
har nedsjunkit till kategorien hemman med
endast husbehofsskog. Och hur ofta händer
det icke i verkligheten, att egaren under
funderingar på dessa till buds stående utvägar
att rangera för de sina, hastigt afgår
från alltihop och då, ja, då rangerar sig
saken sjelf, men aldrig till fromma för odalbruket,
ty sterbhusen enas endast om
offentlig auktion.

436

FRÅGAN 24. SKOGSSTATEN.

Norra Jemtlands revir.

Många hafva sålt sina hemman derför, att
de, omedvetna om sina skogars ens närmelsevisa
värde, ansett sig få öfverbetaldt, andra j
hafva varit i ekonomiskt betryck och undan
för undan fått hjelp af bolagen eller rättare
deras ofta rätt tvetydiga ombud i orterna,
tills ställningen blifvit ohållbar och de sett
sig nödsakade sälja; andra hafva påverkats
af å deras hemman för ganska lång tid hvilande
afverkningsrättigheterna. Ofta hafva
försäljningar af skogshemman framkallats af
dödsfall, då svårighet mött att bibehålla
egendomen för sterbhuset, enär en eller flera
arfvingar velat erhålla sina arfsandelar, men
de öfriga saknat tillgångar och förmåga att
utlösa dem. I några fall har benägenheten
för affärer lockat att utbyta jordbruksfastig- [
heter mot reda penningar, under det andra
aflåtit sina skogshemman för att köpa jordbrukshemman
eller stadsfastigheter.

Norra delen af Norra Jemtlands revir.

Försäljningarna hafva berott dels derpå,
att bönderna efter att förut hafva sålt afverkningsrätten
för en i allmänhet ringa
penningsumma, som snart bortslösats, sedermera
kommit i en till bolagen beroende
ställning, så att de till sist måst afyttra sina
hemman till desamma, dels derpå att vid
öfverlemnande af hemmanet åt barnen mot
födoråd eller vid dödsfall bolagens ombud
mången gång inledt desamma att sälja och
dela penningarna, dels derpå att, sedan ett
bolag förvärfvat sig någon hemmansdel i
oskiftadt byalag, bolaget begärt laga skifte,
hvarvid eu del bönder dragit sig för de
dryga skifteskostnaderna och derför genast
sålt samt andra i längden äfven måst sälja,
dels äfven derpå att bönder, som ej haft tillräckligt
med eget arbetsfolk utan måst lega
sådant till hemmanets skötsel, ej ansett det
lönande att på grund af de högt uppdrifna
arbetsprisen behålla hemmanet utan sålt
och då vanligtvis till bolag, som kunnat betala
mest, emedan de bland annat ej be -

höft grunda köpet på afkastningen från
jordbruket. Många bondehemman hafva
äfven kommit i bolagens händer på det
sätt att bolagens ombud genom falska förespeglingar
och fagra löften intalat eller rent
af förledt bönderna att sälja.

Vestra Jemtlands revir.

Dels och hufvudsakligen böndernas skuldsättningar,
dels högt uppdrifna skogskonjunkturer.

Socknarna Undersåker, Are och Kall af
Vestra Jemtlands revir.

I allmänhet de förmenta öfverbetalninningarna
öfver skogens värde.

Herjeådalens revir.

Vid de första skogsförsäljningarna, då
skogen ännu icke hade något marknadsvärde,
ansågo bönderna det för en hittad penning,
hvad som bjöds dem för skogen, hvilket
naturligtvis lockade till försäljning, huru
obetydlig än köpeskillingen var i förhållande
till det värde, som skogen sedermera i köparens
händer visade sig ega, genom vattendragens
flottbargörande och andra åtgärder.
En annan omständighet, som den tiden bidrog
till att göra skogsförsäljningarna så
omfattande, som de blefvo, var att jorden
då öfverallt i orten var oskiftad, hvarigenom
köparen, för att kunna tillgodogöra sig skogsköpet,
måste köpa af alla delegarne i skifteslaget.
Då nu dessa första kontrakt i allmänhet
omfattade 50 års af verkningstid, och
bönderna alltså under nämnda tid icke annorledes
kunde bereda sig ny inkomst från
skogen genom afsalu än till den, som var
innehafvare af första afverkningskontraktet,
kunde de i längden ej motstå frestelsen och
kanske stundom också behofvet att genom
förnyade upplåtelser till samma köpare af
allt lägre och lägre dimensioner bereda sig
den inkomst, som stod till buds. På detta
sätt var marken väl förberedd för eganderättens
till hemmanen öfvergång på bolagen.

FRÅGAN 24.

SKOGSSTATEN.

437

En annan omständighet, som på senare åren
väsentligen bidragit till hemmanens öfvergång
i bolagens händer, har varit den mången
gång rent af kolossala köpeskilling, som bolagen
bjudit och betalt för desamma. Då
nu bonden icke af annan än bolag eller
dermed jemförlig virkesspekulant kunnat
påräkna en ens tillnärmelsevis så stor köpeskilling
samt ej heller genom att behålla
sitt hemman kunnat på långt när bereda
sig en mot den erbjudna köpeskillingen
svarande inkomst af hemmanet, är ju helt
naturligt, att bonden ansett det för sig fördelaktigast
att på erbjudna villkor afhända
sig hemmanet, äfven der icke ekonomiskt
betryck inverkat.

Hede tingslag af Herjeådalens revir.

Skiftena anses härvidlag hafva mest inverkat.
Dessutom skuldsättningar.

Ofverjägmästaren.

Dels begäret att komma i besittning af

penningar, dels önskan att blifva fri möjligen
iråkade skulder, dels den stora öfvertalningsförmåga,
som bolagens ombud besitta,
dels ock nödvändigheten att sälja i och för
arfskifte.

När en bonde i en socken sålt sitt hemman,
följa många inom samma socken ofta
nog exemplet. Socknar finnas, som nästan
helt och hållet tillhöra bolagen, likasom å
andra sidan finnas socknar, der bolagen ega
litet eller ingenting.

Ett sätt, som bolagen flitigt användt för
att åtkomma hemman, är, att, sedan någon
liten hemmansdel i oskiftad by blifvit inköpt,
de öfriga delegarne i skifteslaget hotats
med laga skifte, då de vanligen ansett det
vara bättre sälja än betala stora belopp i
skifteskostnader. Detta har dock förekommit
mest, der bolagen förut egt afverkningsrä^t
Och bönderna således icke på länge haft
någon inkomst af skogsförsäljning och till
följd deraf äro utarmade och skuldsatta.

III. Vesterbottens distrikt.

Jörns revir.

Dels hafva en del af bönderna varit så
skuldsatta, att de tvingats försälja sina hemman,
dels hafva de ej haft begrepp om
skogens verkliga värde, utan hafva sålt sina
hemman, emedan de .ansett sig hafva fått
jemförelsevis högt betaldt för desamma.

Norsjö revir.

Den på fastigheten hvilande intecknade
betydliga skulden (penningarna blifva sällan
använda till jordförbättringar), jordbrukets
svaga och otillräckliga afkastning, den lockande
stora köpeskillingen, som ställde i utsigt
lugnare och bättre affärs- och lefnadsförhållanden,
erbjudande af fördelaktiga arrendevillkor
och god flerårig arbetsförtjenst
torde vara de förnämligare skälen, som nödvändiggjort
eller bidragit till försäljningen
af så många bondehemman till bolagen.

Burträslcs revir.

Den förnämsta anledningen till att så
många bönder sålt sina hemman till bolag
är att söka deri, att någon af ett hemmans
tillfälliga egare råkat i skuld till bolag samt
under ekonomiskt tryck, för hvilket han
derigenom blifvit föremål, till sist måst
finna sig i att sälja hemmanet för att komma
ur ett beroende, som blifvit honom olidligt.
Bolagens tjensteman hafva ej heller skytt
några medel för att göra egare af värdefulla
hemman beroende af sina respektive
bolag och för att förmå dem att sälja sina
fastigheter.

Man känner flera bönder, som efter en
eller annan vinters slit och arbete vid ett
bolags timmerdrifningar i aflägsna skogstrakter,
hvarvid de tid efter annan uppburit
små förskotter på sin »arbetsförtjenst»,
i stället för att vid den slutliga uppgörelsen

438

FRÅGAN 24. SKOGSSTATEN.

hafva en behållen penning att utfå, funnit
sig genom sitt arbete hafva kommit i så
stor skuld till bolaget, att de blifvit tvungna
att sälja sina hemman. Jägmästaren har
också sett kontokuranter öfver ett bolags
mellanhafvande med en icke läs- eller skrifkunnig
bonde, i hvilken bonden skiddskviivits
för vissa timmerleveranser och dylikt,
som han rätteligen skulle r/o

Bönderna äro i skogstrakterna till följd
af en viss blyghet och oerfarenhet också
oföretagsamma, då det gäller att skaffa sig
billiga lån för att befria sig från mera besvärande
fordringsegare, samt drifvas derför
lätt till hemmansförsäljning, hvarvid de
mången gång synas förlora all besinning,
så att de ej ens veta att förbehålla sig någorlunda
rimliga försäljningsvillkor.

Enligt gammal sedvänja beviljas i Norrland
första inteckningen i de flesta hemman
till säkerhet för en tidigare egares
födoråd eller för afverkningsrätt, hvarigenom
det också blifver omöjligt förhemmansegarne
att få hypotekslån, hvilket sistnämnda förhållande
nog i afsevärd grad bidragit till
att så många hemman öfvergått i bolagshandel''.

Här torde måhända äfven vara platsen att
anteckna, hurusom någon gång hemman säljas
utan att något behof eller någon förklarlig
anledning till försäljning föreligger. Sådana
köp torde också uteslutande tillkomma derigenom.
att bolagens ombud äro i ständig
verksamhet för att genom lock eller pock
förmå egarne af värdefulla skogshemman
till försäljning af desamma.

Mången bonde, som genom allehanda före- !
speglingar låtit locka sig att sätta sitt namn
under ett föreslaget köp, har sedan gjort j
stora ansträngningar och medgifvanden för ;
att det skulle få återgå, men köpeskillingarna
bestämmas, i regeln till en så ringa i
bråkdel af värdet, att äfven särdeles betydande
uppoffringar icke kunnat förmå bo- j
laget att afstå från affären.

Bolagen, som i allmänhet vetat att »taga [

sak på bak», begagna ock alla sig företeende
omständigheter för att främja sina
syften, och särskild! hafva de vid senare
årens riksdagar väckta motioner, som afsett
förhindrande af bolagens jordförvärv — i
förvrängd form — utgjort ett kraftigt agitationsmedel
för påskyndande af dessa köp.

Hvad hemman med inskränkt dispositionsrätt
till skogen vidkommer, har mången
hemmansegare, särskildt inom lappmarkerna,
till bolag upplåtit afverkningsrätt
på sitt hemman i förlitande på att
afverkningsrättsinnehafvaren aldrig skulle
kunna komma i åtnjutande af större utsyningar,
än han sjelf under en följd af år
erhållit, utan att skogen, då kontraktet gått
till ända, fortfarande skulle lemna tillgång
till enahanda årliga utsyningar. Sedermera
har han emellertid funnit, att bolaget i form
af stån dskogsliqvid vid laga skifte och under
namn af skadad skog m. m. vetat förskaffa
sig utsyningar, som flerfaldigt, ja, kanske
ända till hundrafaldt öfverstigit dem, som
förut kommit honom sjelf till del, hvarigenom
skogstillgången så hårdt anlitats,
att han förutsett, det densamma skulle vara
uttömd, då han sjelf åter skulle åtnjuta utsyningarna.
Många bönder hafva vid sådant
förhållande och då utsyningslagen ej
ens tillerkänner dem besvärsrätt, gripits af
modlöshet och sålt hemmanen, som de icke
kunnat freda för sköfling.

Degerfors revir.

Hufvudsakligast ekonomiska svårigheter,
kanske mången gång framtvingade genom
allt för stor kredit hos bolagen. Någon gång
äfven önskan att utbyta den jemförelsevis
dåliga jorden här uppe emot bättre hemman
längre söderut. Delvis äfven emigrationen.

Södra Lycksele revir.

Bland förhållanden, som samverkat till
att sjelfegande bönderna sålt sina hemman,
var nog ett af de förnämsta den dåliga
konkurrens om trävaror, som rådde, innan

FRÅGAN 24.

SKOGSSTATEN.

439

nya bolag (Obbola) började köpa timmer
här på orten. De gamla bolagen nedtryckte
fullkomligt prisen, så att bönderna fingo
högst obetydligt betaldt för sina stämplingar.

Bönderna voro för öfrigt oerfarna samt
lättrogna och läto därför lätt öfvertala sig
af mer eller mindre samvetsgranna hemmansköpare.

Norra Lycksele revir.

Genom det ringa värde, sågtimmer vid
Vesterbottens vattendrag hade före afvittringen
och ända till Obbola ångsågs aktiebolag
började konkurrensen mot de gamla
sågbolagen, hade allmogen bildat sig en ofördelaktig
tanke om skogens värde.

Val knappa utsyningar ifrån mera skogrika
byar, ehuru berättigade, då skogen ej
var uppskattad, bidrogo säkerligen äfven att
förvilla omdömet och rotfästa den tanken
att skogen i det närmaste var värdelös.

»Naturbarn», vana att draga sig fram
med litet, ansågo de några tusen kronor
vara en förmögenhet, som ej kunde taga
slut, hvarför de utan betänkande antogo
erbjudna köpeanbud, oftast så låga, att de
ej motsvarade skälig ränta på en ändock
billig köpeskilling för de värderika, afverkningsrätterna.
En hel del skogar hafva äfven
genom mindre hederliga transaktioner
kommit i bolagens händer.

Genom skogarnas upplåtande på 50-årig
afverkningsrätt slappades intresset hos jordegarne,
sedan de efter hand komrno till insigt
om den stora förlust de lidit och i
grämelsen deröfver sålde de sina hemman
och utvandrade. På senare tider, oaktadt
goda förtjenster, hafva de genom
flera samverkande orsaker ofta skuldsatt sig
hos bolagen och, oförmögna att skaffa penningar,
nödgats öfverlemna gård och grund
för att undvika lagsökning.

Asele revir.

a) I en oskiftad by, der ett bolag år
egare af ett hemman, råkar en bonde i

skuld, och för att komma åt hans hemman
hotar bolaget med att begära laga skifte,
hvilket den skuldsatte bonden icke tror sig
i stånd att betala. För att rädda åtminstone
något, finner bonden ingen annan utväg
än att sälja sitt hemman, och är naturligtvis
bolaget då framme såsom köpare, b) I
en skiftad by dör en hemmansegare och
efterlemna!'' flera arfvingar. För att dessa
skola kunna erhålla hvar och en sin del, och
då ingen af dem eger förmåga att utlösa
de öfriga, försäljer man hemmanet, och
nästan alltid öfvergår detsamma då i ett
sågverksbolags ego. c) Exempel finnas, ehuru
mera sällsynta, derpå, att bönder genom
oförståndigt lefnadssätt och lättja åsamka
sig så stora skulder, att de för desammas
täckande måste gå från gård och grund,
och de nya egarne af på så sätt försålda
hemman blifva i regel sågverksbolagen. d)
Vid tiden för bolagens första hemmansförvärf
inom orten omkring år 1885 förekom
understundom, att bolagen genom ett simpelt
tillvägagångssätt narrade bönderna att
sälja sina hemman.

Sorsele revir.

Inom Sorsele socken äro jemförelsevis
få hemman sålda, nemligen före egostyckningslagens
tillkomst, utan är det här afverkningsrätten
till skogarna, som å de flesta
hemman försålts till bolagen på 50 år.
Att bönderna för lång tid sedan försålde
afverkningsrätten till sina skogar, berodde
på, att de då ej kunde tänka sig, att utsyningarnas
storlek å skogarna skulle i
deras tid komma att mångdubblas och att
virkespriset samtidigt skulle flerdubblas.

Stensele revir.

Okunnighet om skogens värde å den tid
hemmanen och afverkningsrätten försåldes
till bolagen samt öfverbetalning af bolagets
tjenstemän.

Vilhelmina revir.

De första hemmansköpen torde haft sin
grund uti penningarnas dåvarande stora

440

FRÅGAN 24. SKOGSSTATEN.

värde och sällsynthet samt säljarens okunnighet
om skogens verkliga värde. På senare
tid kunna laga skiftena sägas vara orsak
till, att så många hemman öfvergått i
bolagens ego.

Fredrika revir.

Hufvudorsaken till hemmansförsäljningarna
i orten, är att säljarne af en eller
annan orsak råkat i ekonomiskt obestånd
med ty åtföljande år från år ökad skuldsättning,
hvilken tyvärr i många fall sker just
hos något bolag. När slutligen skuldbördan
blir så stor, att bonden ej ser någon utväg
att någonsin bli densamma qvitt, säljer han
hemmanet, hvilket då för en ringa köpeskilling
i vanliga fall anammas af det bolag,
som under bondens ekonomiska betryck
med »hjelpsam hand» försträckt honom
penningar.

Afhänder sig en bonde sitt hemman utan
att vara af dålig ekonomi dertill tvungen,
hvilket nog, om ock i ringa skala, händer, är
säljaren antingen af jordbruk mindre intresserad
och önskar på annan ort eller på
andra sätt än medelst jordbruk trygga sin
existens, eller ock är han en lättsinnig individ,
som, utan blick för framtiden och
utan förmåga att inse värdet för sig och

sina efterkommande att besitta eget hemman,
för en tillfällig vinst och ofta nog
genom bolagsombudens öfvertalningsförmåga
och fagra förespeglingar lockas att afhända
sig sin fäderneärfda jord.

JBjurholms revir.

Dels skuldsättning, dels den efter säljarens
begrepp höga köpeskillingen samt dels
önskan att utbyta sitt frostländta hemman,
utan vägar m. m., mot ett bättre beläget i
folkrik trakt.

Den yttersta orsaken, hvarför mången bonde
har afhändt sig sitt fädernehem är dock
skuldsättning, och härtill ha bolagen villigt
bidragit med att stå till tjenst med
ytterligare lån, tills bonden blifvit »mogen»,
d. v. s. kunnat fråntagas hemmanet exekutivt
för en spottstyfver.

Äfven kan icke förnekas, att någon gång
mindre hederliga medel hafva blifvit använda,
likasom dylikt händer i flera slags
affärer.

Detta svar afser nu egentligen förhållandena
i det öfre landet eller skogsbyggden.
Det nedre landet utgör för närvarande ett
hufvudsakligast jordbruksidkande samhälle.

Ofverj ägm ästaren.

Se anm. vid frågan 1.

IV. Norrbottens distrikt.

Piteå revir.

Låga virkespriser i .förening med dåliga
arbetsförtjenster, misshushållning och ett
skadligt kreditsystem anses hafva samverkat
till, att de sjelfegande bönderna sålt sina
hemman till bolagen.

Elfsky revir.

Hufvudorsaken ligger i de förut allenarådande
trävarubolagens systematiskt drifna
arbete i syfte att få den sjelfegande befolkningen
hos sig skuldsatt och på så .sätt
åtkomma deras skogar. En bidragande or -

sak är befolkningens okunnighet om skogarnas
verkliga värde.

Arvidsjaurs revir.

Det inom orten långt gångna kreditsystemet
jemte böndernas okunnighet om skogarnas
värde hafva nog mest samverkat
till böndernas hemmansförsäljningar åt bolagen.
Mången bonde, som under en följd
af år på kredit fått taga varor hos ett bolag,
har ofta nog kanske icke haft reda på,
till huru högt belopp skulden stigit. En
vacker dag, då bolaget börjat drifva in sina

FRÅGAN 24. SKOGSSTATEN.

441

fordringar, har hemmanet måst utmätas.
Störste fordringsegaren, bolaget, som oftast
redan förut haft inteckning i hemmanet
för afverkningsrätt, blir nu egare till detsamma,
då det oftast icke funnits någon j
annan spekulant, som kunnat bjuda öfver
inteckningssumman.

Öfre BysJce revir.

Skuldsättning, penningebegär och bola- J
gens lockelser, allt paradt med bondens
okunnighet om hemmanets och skogens
värde. I och med det konkurrensen mel- j
lan bolagen ökats, hafva dock särskildt på j
senare tid, då. virkesprisen varit höga, hemmansvärdena
allt mer kommit till sin rätt,
och bonden torde nu i allmänhet veta att
taga betaldt.

Malmesjaurs revir.

Hemmansegarnes okunnighet om skogarnas
verkliga värde samt äfven godtrogenhet
i affärs- och penningfrågor gent emot de
speciellt för skogsaffärer anställde bolagstjenstemännens
affärsvana och påpasslighet.
Bland annat exempelvis den lätthet, hvarigenom
skogsegande bönder, allt efter den
skogstillgång de anses ega, erhålla öppen
kredit hos bolagen å lifsförnödenheter
samt äfven penningar, för hvilka mellanhafvanden
sällan s. k. motböcker lemnas
bönderna, samt bolagstjenstemännens förmåga
att vid lämpliga tillfällen göra sålunda
uppkomna fordringar gällande. Äfven
har händt, att bolag, sedan det åtkommit
ett hemman i en by med samfäld
skog, äfven under för bönderna svåra penningetider
nekat söka utsyning å skogen
någon tid, hvilket haft till följd, att hemmansegarne
måst mera skuldsätta sig, samt
att bolaget derpå begärt laga skifte, hvilket
hemmansegarne ej mäktat gälda.

Arjepluogs revir.

När. en bondes naturliga godtrogenhet och
vanliga okunnighet om hans skogs egentliga
värde samt hans oförmåga att rätt be -

döma penningars värde råkar ut för ett
»smart» bolagsombuds affärsrutin, skenbara
liberalitet och kraftiga öfvertalningsförmåga,
stannar segern vanligen på bolagets sida
och hemmanet är såldt. Att dertill äfven
kan spåras en viss benägenhet hos bönderna
att, när en har sålt —- för ett pris,
som grannarne finna förmånligt — gå åstad
och göra samma affär, torde icke kunna
bestridas, lika litet som att bolagens kreditsystem
och dermed sammanhängande förhållanden
spelat dem månget hemman i
händerna.

Variså revir.

Befolkningens okunnighet om skogens
verkliga värde. Skulder till bolagen och
penningebrist.

Jockmocks revir.

Oftast hafva de sjelfegande bönderna på
ett lättsinnigt och allt för godtroget sätt
satt sig i skuld hos bolagen för varor, och
då skulden vuxit till en någorlunda stor
summa, hafva bolagen begärt deras hemman
såsom ersättning, då de saknat kontanter.
Sålunda berättas det från flera håll,
hurusom det lyckats bolagen att förvärfva
sig stora, skogrika hemman för endast några
mjölsäckar och kaffebalar.

Hvad som frestat bolagen till ett dylikt,
mindre hederligt tillvägagående, är naturligtvis
skogstillgången å hemmanen. I
senare tid, då hemmansegarne mera fått
kännedom om skogens värde, har det visserligen
icke lyckats bolagen att förvärfva
hemman på samma sätt, som i »den gamla
goda tiden», utan de hafva nödgats betala
med kontanter och ofta nog kunnat först
efter mycken öfvertalning förvärfva sig hemman,
som lockat dem genom sin skogstillgång,
men att de i alla fall fått dem så
att säga för rampris framgår deraf, att värdet
af den sedermera utstämplade skadade
skogen i de flesta fall betäckt, i många
fall öfverstigit köpesumman.

56

442

FRÅGAN 24.

SKOGSSTATEN.

Berleljvens revir.

Den i allmänhet svaga ekonomiska ställningen,
hvarigenom skogsegaren nödgats
låna penningar och lifsförnödenheter af de
i sådant afseende alltid hjelpsamma bolagen,
hvarigenom han ofta råkat i jemförelsevis
stor skuld, då sedan ingenting annat
återstått honom än att sälja hemmanet med
den efter hans begrepp temligen värdelösa
skogen, hvartill han äfven öfvertalats af
bolagens ombud genom förespeglingar om
framtida lycka och oberoende.

De ännu osålda skogshemmanen torde
likvisst ej komma att afyttras för liknande
minimala pris som för ett tiotal år sedan,
enär bönderna börjat inse värdet af sin
skog genom försäljningar af utstämplingar
från hemmanen.

Storbackens revir.

Så småningom skeende skuldsättning och
ringa kännedom om skogens verkliga värde.
Numera hafva dock de sjelfegande hemmansegarne
rätt väl reda på sina hemmans
värde.

Bodens revir.

Ofta hafva de sjelfegande bönderna varit
skuldsatta hos bolaget och blifvit på grund
af bristande betalningsförmåga tvingade att
sälja. Då skuld till bolaget ej förefunnits,
hafva bönderna vanligen förledts att
sälja af oförstånd och lystnad efter den
vanligen helt obetydliga betalningssumman.

JRåneå revir.

I de flesta fall iråkad skuld och bristande
kännedom om jord- och skogsvärdena.

Kalix revir.

I de flesta fall torde hafva tillgått så,
att bolagen erbjudit bönderna penninglån
för ett eller annat ändamål; för dessa lån
hafva påförts dem räntor år från år, och
till sist har ingen annan utväg funnits för
bönderna, än att öfverlåta hemmanen åt
långifvarna, ty då skulderna hafva nått tillräckligt
stort belopp, hafva bolagen visat

sig allt annat än tillmötesgående mot dem
de förut hjelpt, och sålunda hafva bönderna
mången gång för några hundra kronors
skuld fått gå ifrån sina hemman, värda
20 å 30 gånger det belopp, de varit skyldiga
bolagen.

Ofta torde endast begäret att förfoga öfver
en relativt stor penningesumma hafva
förledt bönderna att sälja sina hemman.

Rättvisligen måste äfven omnämnas, att
bolagen understundom, efter hvad som berättas,
afrådt bönderna från att afhända
sig sina hemman, vanligen dock utan någon
påföljd.

Angeså revir.

I de flesta fall hafva bondehemmanen
kommit i bolagens händer, derigenom att
bonden råkat i skuld till bolagen, och då
denna icke kunnat afbetalas utan år från
år ökats, har bonden slutligen måst lemna
hemmanet. Till detta skuldsättande har
mycket bidragit det förhållande, att bolagen
förr allmänt tillhandahöllo lifsförnödenheter
och andra handelsvaror, och mötte
sällan några svårigheter för en bonde med
ett någorlunda godt skogshemman att temligen
obegränsadt på kredit utfå sådana
äfvensom kontant försträckning, hvarigenom
han lätt lockades att lefva öfver sina tillgångar.
De senaste årens hemmansförsäljningar
torde åter igen hafva skett på grund
af de höga pris, som bjudits, och hvilka
antagligen betingats deraf, att bolagen påskyndat
och ökat sitt hemmansförvärf af
fruktan för inskränkning i rätten härtill.

Båneträsks revir.

Orsaken härtill synes hafva varit den,
att bolagen på senare tiden visat sig särdeles
angelägna om jordförvärf samt på
grund af de särdeles goda konjunkturer,
som för några år sedan voro rådande, kunnat
föreslå säljarena sådana priser, att penningbegäret
tagit öfverhand. Ett . vigtigt
bidrag dertill, kanske i många fall det
förnämsta, har jemväl varit, att bönderna

FRÅGAN 24. SKOGSSTATEN.

443

genom den beredvillighet, bolagen städse
visat att gifva förskotter dels i penningar,
dels i varor med oskälig förtjenst, så småningom
satt sig i så stor skuld, att de förr
eller senare nödgats nolens volens underteckna
köp med bolagen om sina hemman.

Gellivare revir.

Från början af bolagens verksamhet i
orten de erbjudna och då såsom höga ansedda
köpesummorna; sedermera de skulder,
hvilka bönderna åsamkat sig hos bolagen
vid drifnings- och flottningsarbeten,
såväl genom förskott som ock vid proviantering.

Juckasjärvi revir.

Oförsynt penningbegär.

Tärendö revir.

.Vanligaste förhållandet är, att bönderna
blifvit för mycket skuldsatta hos bolagen,
hvilka då tagit hemmanen för skuldens betäckande;
en del bönder hafva äfven- sålt
sina hemman till bolagen af oförstånd, lockade
af köpesummans skenbara storlek.

Torneå revir.

Orsaken till att en del sjelfegande bön -

I der försålt sina hemman till bolag är nog
ofta det lockande i det ofta gjorda anbudet
af en jemförelsevis stor penningesumma på
I en gång. Men ofta hafva nog bönderna
på ett eller annat sätt kommit i skuld till
bolaget och derigenom så småningom tvin|
gats att afyttra en del eller hela sin fastig;
het till fordringsegarne.

Paj ala revir.

Skuldsättning och deraf följande tvång
i att sälja.

Öjverj ägmästaren.

Iråkad skuld, oftast till bolagen, och
| bristande kännedom om skogsvärdet,
i Laga skiftena å de vidsträckta byaområdena
i lappmarkerna hafva nog äfven här
och hvar framtvingat hemmanens öfvergång
! från bondeklassen till bolagen, sedan de
j stora skifteskostnaderna brutit bondens sista
I motståndsförmåga mot försäljning. An;
märkas bör dock, att de försäljningar, som
nu ske af skogshemman — och andra är
det för bolagen aldrig fråga om — vida
skilja sig både i sätt och betalningssummor
från forna tiders transaktioner.

Hushållningssällskapen och dem underlydande tjensteman.

I Kopparbergs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Egostyckningen, som gör brukningen af
jorden allt för besvärlig och dyrbar. Besvärliga
betes- och fäbodförhållanden (Sol -

lerön). Skuldsättning. Önskan att få flytta
söderut, der jorden är billigare och klimatet
bättre. Emigrationslusten. Okunnighet
om skogens egentliga värde, som gjort, att
storleken af den för egendomen erbjudna

44A frågan 24. hushållningssällskapen

köpesumman allt för mycket lockat till försäljning,
till hvilken uppfattning äfven bolagens
ombud genom starka förespeglingar
och andra medel i en icke ringa mån
bidragit. Numera vet dock bonden rätt

OCH DEM UNDERLYDANDE TJEN AS.

i

bra att värdera skogen, och man kan säga,
att affärerna uppgöras under fullt korrekta
förhållanden. Slutligen genom bolagsintrång
uppkomna ändrade grannförhållanden
och fruktan för laga skifte.

II. Gefleborgs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Inom den gamla byggden, der, såsom
förut blifvit nämndt, jorden är bördigast och
bäst häfdad och kommunikations- och afsättningsförhållandena
äro jemförelsevis goda,
hafva de sjelfegande bönderna inom Gefleborgs
län i allmänhet ej i mera nämnvärd
omfattning försålt sina hemman till bolagen,
utan hafva dessa försäljningar i öfvervägande
grad förekommit inom den aflägsnare
skogsbyggden, der hemmanens inegor
äro relativt små, jorden jemförelsevis mager
och skogsmarken vidsträckt, ehuru ofta
fördelad i flera från hemgården aflägset belägna
och äfven eljest obeqvämt utlagda
skiften. De svårigheter, som inom hela
vårt land under senare åren mött den jordbrukande
befolkningen, såsom högt uppdrifna
pris å arbetskrafter och andra jordbrukets
oundgängliga förnödenheter, hafva
naturligtvis i ännu högre grad gjort sig
gällande på dessa, i jordbrukshänseende
svaga hemman, belägna under ett nordligt
luftstreck och ej sällan lidande af frostländighet,
hvilket allt för deras innehafvare
ledt till skuldsättning och ekonomiska svårigheter.
A andra sidan har trävaruindustriens
utveckling och den starka konkurrensen
mellan trävaruproducenterna, af hvilka
särskild! de större allt mer sträfva! efter

att blifva egare af skogsmark för att dymedelst
betrygga rörelsens kontinuitet, åt
dessa skogshemman gifvit ett helt annat
värde än förut, men ett värde, som den enskilde,
oftast ekonomiskt svagt situerade
jordegaren ej kunnat tillgodogöra sig annat
än genom försäljning. Exemplets makt har
dervid äfven verkat så, att sedan i en by
en bonde sålt sitt hemman, hans grannar,
ehuru dertill kanske ej tvingade i samma
grad som han, likväl följt hans föredöme,
hvarvid säkerligen ofta bidragit jemväl utsigten
att genast till sitt förfogande erhålla
en större kontant penningesumma. Hemmanens
högt uppdrifna värden hafva äfven
vid dödsfall minskat möjligheten för en af
arfvingarne att kunna utlösa de öfriga,
hvarför, då hemmanen ej lämpligen kunnat
skiftas, försäljning underlättat arfskiftet.

Länsagronomen Bertil Sahlin.

I största allmänhet begäret efter kontanta
penningar.

Mejerikonsulenten Ebbe Elers.

Utsigten att genom skogen på hemmanet
lätt kunna erhålla en kontant summa pengar,
och påtryckning af bolagens agenter,
torde kanske i många fall varit orsaken
till att bönderna försålt sina hemman till
bolagen.

B’RÅGAN 24. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

445

III. Vesternorrlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

intet att anföra utöfver närmast följande
två yttranden.

Föreståndaren för statens kemiska station
i Hernösand C. G. Strokirk.

Den höga stegring af lefnadsbehofven och
de höga pris, som bolagen kunnat betala
och hvilka i allmänhet öfverstiga det värde
hemmanet på grund af sin afkastning kunnat
hafva för egaren, torde i de flesta fall
hafva utgjort orsaken till försäljningen.

Särskildt har svårigheten att vid arfskiften
kunna kontant komma ut med arftagarnes
lotter ofta medverkat till, att försäljningen
kommit till stånd.

Mejerikonsulenten G. Andersson.

Enskilda landtman hafva hörts förklara,
att de varit nödgade att sälja hemmanen,
när af verkning börjat på de intill belägna
skogsskiften, för att förekomma stormskada
på egen skog.

En del hafva sålt af fruktan för större
utgifter för skifte.

Länsagronomen E. O. Arenander.

Flera olika förhållanden hafva samverkat
till att de sjelfegande sålt sina hemman
till bolagen, till en stor del framkallade af
bolagen sjelfva, till en stor del af omständigheternas
makt, framgångna ur förhållandena
sjelfva.

Vanvård och lojhet hos bönderna sjelfva
har i många fall orsakat, att de måst sälja
sina hemman. Utsigten att genom hemmanets
försäljning komma på en gång i
besittning af en stor penningesumma, som
tyvärr ofta mycket fort förslösats. Lagen
om lika arfsrätt för dotter och son har bidragit
och kommer att bidraga till att bolagen
komma åt att köpa bondehemman.

Om flera systrar, som bli gifta, finnas, så
fordra de att få ut sin andel ur hemmanet,
och äldste eller någon annan af sönerna
måste då öfvertaga det hela och ofta
sätta sig i skuld, som är lätt att komma i,
men svår att komma ur. Eller också köpes
hemmanet af ett bolag, som vanligen
är det enda, som »har penningar» att betala
med. Icke utan skäl säga bönderna,
att »inte kan dom, som ska lefva af jordbruket
och hemmanet, betala så mycket
som bolaget». Detta såsom kapitalstarkare
kan ju alltid bjuda något öfver det högsta
en bonde kan bjuda. På grand af dessa
omständigheter kan man alltid förutse, att
ett hemman, som bolaget vill åt, alltid förr
eller senare skall komma i dess våld. Det
behöfs för bolaget bara att vänta till lämplig
tidpunkt. Så vädjas äfven i dylika fall
hos en bonde, som har många barn, till
hans faderliga rättskänsla med de orden:
sälj hemmanet medan ni lefver, så får ni
ju penningar att dela lika och rättvist mellan
barnen. Han kanske säljer hemmanet,
men när hemmanet, jorden är borta, så
smälta penningarna samman, så att han
ingenting har att dela, när han dör.

Bolagens faktorer, ofta förslagna och utgångna
ur böndernas led, göra allt hvad de
kunna för att förmå de bönder, som ännu
ega hemman, att sälja dessa och lemna
dem ingen rast eller ro samt förmå genom
sin ordsvada mången vankelmodig att sälja.

Äfven förekomma sådana finter, som att
låna åt bönderna penningar, och sedan
passa på lämpligt ögonblick att återkräfva
dem för att tvinga bönderna att sälja de
hemman, bolagen vilja åt. En af de olycksaliga
omständigheter, som äfven äro egnade
att bringa mången bonde på fall, är
landthandeln och dess bedrifvande. De
synes alldeles galet, att denna skall få be -

ff446 "FRÅGAN 24. HUSHÅLLNINGS SÅLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

drifyas af hvem som helst utan de ringaste
förkunskaper eller handelsvåg. En bondeson,
som är lat eller inte duger till annat
eller hvars far sålt sitt hemman till bolag
eller som lätt vill förtjena penningar, skaffar
sig då ett litet förlagslån genom slägtingar
och vänner och skall börja handel
och konkurrera med de andra handlandena.
Sjelf begriper han ingenting, utan blir lurad
att köpa allt möjligt, utan att förstå
sig på saken, och han bidrar äfven att införa
och sprida alla möjliga onödiga lyxsaker.
Så sätter han ned prisen och ruinerar
andra handlande och sig sjelf. Han
får anlita vänner och slägtingar såsom borgen.
Slutligen brister bubblan. Han blir
sjelf ruinerad och drar många slägtingar

med i fallet och så beredes jordmån för
bolagens ytterligare hemmansförvärf. Genom
den alldeles fria landthandeln, utan
minsta kompetensfordringar, tillställes mycket
ondt. En prost sade, att »denna
landthandel var den bäck, hvarigenom förmögenheten
i hvar skogssocken strömmade
bort», och det ligger nog sanning deri. En
begränsning af landthandelns fria utöfvande
vore derför önskvärd. En kronofogde, som
kände förhållandena i en viss del af Ångermanland,
berättade, att han känt med säI
kerhet ett 100-tal landthandlande, men af
dessa var det endast en 3 å 4 st., som
redt sig och samlat någon förmögenhet, alla
öfriga hade gått öfver styr.

IV. Jemtlands län.

Hushållninssällskapets förvaltningsutskott har

icke afgifvit eget yttrande, men insändt
svar från nedannämnda personer, af hvilka
samtliga med undantag af Anders Mattsson
i Salom och länsagronomen äro ordförande
uti hushållningssällskapets distriktsafdelningar.

Er. Edström i Munsålcer (Ragunda socken).

Sedan det mesta af hemmanets afverkningsbara
skog blifvit tillgodogjord, har fortfarande
penningbehof föranledt försäljning.
Vid en hemmansegares död hafva arfvingarne
velat få så stort arf som möjligt och
derför funnit lämpligt sälja till ett bolag.
En annan orsak är att egaren funnit en
jordbrukares lott allt för tung och ansett
sig kunna lefva bekymmerfriare utan jordbruk.

J. Björnson i Hårdgård (Hellesjö och
Håsjö socknar).

Först och främst egarnes okunnighet om
sida hemmans värden. Sedan bolagen fått

någon del af ett hemman hafva de alltid
begärt laga skiften, då meddelegarne i
hemmanet af rädsla för skifteskostnaden
sålt sina andelar till skiftessökande bolaget.

Herman Silén i Bispgården (Fors socken).

. Bristande framsynthet och skogarnas stigande
värde och den bjudna köpeskillingens,
efter dåtida penningebegrepp, skenbara
storlek; emigrationslusten; samt svårigheter
vid arfskiften mellan flere delegare.

E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).

Orsakerna äro dels böndernas oförmåga
att till verkliga värdet uppskatta sina hemman;
dels svårigheten för en del bland
dem att under trycket af den genom bolagen
högt uppdrifvna arbetsaflöningen få
inkomster och utgifter att gå ihop; dels
ock svårigheten att vid arfskiften rättvist
fördela ett hemmansarf mellan ett större
antal arfsberättigade.

And. Erikson i Hölje (Lits socken).

Allmännaste orsaken synes vara den, att,
| sedan bönderna på 1850 å 1860-talen på

447

FRAGAN 24. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

50 års tid till bolagen mot en ringa ersättning
(spottstyfver) öfverlåtit afverkningsrätten
till sin skog och derigenom afhändt sig all
afsaluskog samt kommit i allt större skuldsättning
och ej förmått erlägga ränta å sin
skuld jemte onera för sitt hemman, de ej
funnit annan utväg för handen än att sälja
hemmanet till det bolag, som redan egt af■
verkningsrätt till skogen, synnerligast som
bolaget naturligtvis kunnat betala hemmanet
högre än någon enskild person.

I enstaka fall har bonden funnit jordbruket
allt för kostbart och utan motsvarande
afkastning samt funnit, att räntan å
det genom försäljningen åstadkomna kapitalet
varit mera lockande än ett lönlöst jordbruk.

I ett och annat fall har vid hemmans öfvergång
från föräldrar till barn ej något af
barnen ansett sig kunna betala, hvad som
för hemmanet erfordrats och som kunnat
erhållas af bolag, hvadan barnen funnit sig
nödda att frångå hemmanet, som då hamnat
i bolagets hand.

Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).

För cirka trettio år tillbaka börjades nästan
allmänt sjungas den visan, att det icke
lönade sig att vara jordbrukare. Helt naturligt
var det, att det uppväxande slägtet,
som nästan dagligen hörde visan omsjungas,
förlorade både håg och mod att försöka sig
på jordbruket, hvadan ock, då tiden kom,
att fadern ville åt någon af barnen lemna
ifrån sig hemmansbruket, ingen af dem ville
taga emot det. Alltså återstod att sälja till
något bolag. En annan omständighet har
vant den, att, då ett hemman med betydlig
skogstillgång skulle hafva öfverlåtits från
föräldrar till barn, ej något af dem ansett
sig kunna taga hemmanet och betala dess
värde, hvadan äfven i sådana fall ej funnits
annan utväg, än att sälja till bolagen. (Detta
af oförstånd; ty om den gröfre afverkningsbara
skogen undantagits för en 20 års tid
och derunder afverkats för barnens gemen -

j samma räkning, så skulle ett sådant förfaringssätt
hafva lemnat ett betydligt större
belopp för hemmanet än hvad bolagen betalat,
och dessutom funnits i behåll öfvernog
af husbehofsskog.) En tredje omständighet
har varit den, att lefnadsförhållandena
I stått i disharmoni med inkomsterna och
således nödgat mången att, sedan alla utvägar
för vidare upplåtelse till afverkningsrätt
från hemmanet ej varit att tillgå, söka
sig en räddning uti att sälja hela hemmanet.

M. Wassdahl i Frostviken (Prostvikens
socken).

Flera, såsom förnämligast: bristande käni
nedom om skogens värde och om ovaraktigheten
af några 1,000 kr. i kontanter, fruktan
för laga skifte och dermed förenade
gräsliga kostnader, som bonden ansett sig
i ej orka med, sedan han förut för en ringa
penning upplåtit afverkningsrätten till hemmanets
skog på lång framtid, förut iråkad
I skuldsättning genom långt drifven handels!
kredit och ett lefnadssätt, som ej stått i
rimligt förhållande till tillgångarna m. m.

Lars Nilsson i Kulen (Rödöns, Näskotts,
Aspås och Ås socknar).

Svar saknas.

A. Edwall i Siandrom (Sunne och Frösöns
socknar).

Se svaret å frågan 23.

Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens, Marby
och Norderöns socknar).

Inom Marby socken egas alla hemman
af bönder.

Jon Jonsson i Myre (Ovikens och Myssjö
socknar).

Orsaken har varit den, att, då hemmanen
befunnits beväxta med afverkningsbar skog,
bolagen naturligtvis hafva spekulerat på sådana
och kunnat betala mera än någon annan,
som skulle ha kunnat köpa sådana
hemman endast för jordbruket.

FRÅGAN 24. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN

Gustaf Erikson i Myckélgård (Undersåkers
socken).

När hemmanen öfvergå till bolag, så är
orsaken mest den, att skog funnits å hemmanet
och derigenom betingat ett pris, som
en jordbrukare icke vågat betala. Denna
orsak framträder ännu mera, der t. ex.
flera barn gemensamt ärfva en fastighet,
eller der föräldrarne önska lemna sitt hemmansbruk;
ty orättvisa skulle ske emellan
barnen, om ett eller tvenne skulle få öfvertaga
hemmanet till ett pris, som motsvarar
dess afkastning som jordbruk med
bibehållen skog.

L. Edholm i Offerdal (Offerdals socken).

De höga priserna å skogshemman.

Nils Olsson d. y. i Valne (Alsens socken).

I fyra fall afflyttning från orten, i ett
fall egarens oförmåga att längre handhafva
hemmansbruket, i öfrigt okändt.

E. A. Wallmark i Hofverberg (Bergs
socken).

Orsakerna till att de sjelfegande bönderna
sålt sina hemman till bolagen torde
vara, att de, efter att hafva lefvat under
ytterst anspråkslösa förhållanden, genom
skogsafverkningsrättigheters försäljning och
dermed följande rikliga arbetsförtjenster, öfverraskades
af rikligt penningeflöde, som fordrade
omsättning och alstrade förut okända
behof och vanor, hvilkas tillgodoseende fordrade
stora inkomster. Förmågan att beräkna
dessa fanns emellertid icke och följden
blef skuldsättning. Man tillgrep då utvägen
att sälja fastigheten, i stället för att
åtaga sig strängt arbete och försakelse.

En ^nnan ofta förekommande orsak är,
att, då mera burgna hemmansegare med
många arfvingar fallit från eller öfverlemnat
sitt ofta tungt skötta jordbruk, hemmanet
icke med skäl kunnat delas mellan arfvingarna
och en af dem icke velat köpa detsamma
till nu i anseende till skogstillgången
uppdrifna höga priser. Försäljning till

OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

den högst betalande, oftast trävaruspekulanter,
har då varit den enklaste och för
de många arfvingarne bästa realisationen.

Th. Hermansson i Bätansbyn (Rätans socken).

De höga arbetsför^ensterna på 70-talet
vid timmerdrifningen skapade nya behof
och högre lefnadskostnader, deraf följde sedan
skuldsättning och försäljning. Att bolagen
dervid i regel blef vo köpare, berodde
på, att de vanligen kunde betala bäst. Denna
orsak torde vara den vanligaste. Stora skifteskostnader
och höga vägskatter torde äfven
bragt många sjelfegande i ekonomiskt
trångmål. Att bolag, för att lättare åtkomma
hemman, framtvingat skifte med ty åtföljande
kostnader, har väl någon gång uppgifvits,
men ej styrkts. Arfsförhållanden
hafva fört många hemman utan i öfrigt
giltigt skäl öfver i bolagshänder, hvarjemte
de under sista åren rådande höga pris å
hemman med skog lockat åtskilliga att sälja.

Anders Mattsson i Salom.

Dels oförmåga att uppskatta värdet af
skogen till hemmanet och den afkastning
densamma i egarens hand skulle kunnat
lemna; dels det förhållandet, att afverkningsrätten
till skogen varit försåld för lång tid
framåt och någon direkt afkomst af densamma
för heminansegaren för lång framtid
ej är att påräkna. Då de goda årens
rikliga penningetillgång lockat till högre lefnadsvanor
och dermed följande skuldsättning,
faller bonden för frestelsen att genom
en stor summa penningar, som erbjudes, lösa
sig från fordringsegarna och ändå få en
stor summa qvar.

På trakter der hemmanen innehålla stora
skogsarealer, har ej så sällan händt, att förhållanden
inträffat, som gjort försäljningen
till en tvångsåtgärd. Afverkningsrätten till
byns gemensamma skogsareal är försåld till
bolag för en tid af 20—50 år. Sedermera
köper bolaget en hemmansdel i byn och
begär laga skifte. Till följd af de stora

FBÄGAN 24. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN. 449

arealerna blifva skifteskostnaderna stora;
från skogen kan bonden ej taga något till
betalning af skifteskostnaderna, ty denna är
såld förut. Det återstår att låna. Det går
till en tid. Men huru det är blir skuldbördan
för tung. Ett återstår och det är:
sälja hela hemmanet till bolaget.

Vidare yppar sig ofta vid tiden då hemman
skall öfvergå från far till son eller vid
arf skiften, att intet af barnen tilltror sig
kunna betala så mycket,, som skogen anses
värd, och så blir resultatet att sälja till bolaget.

Länsagromen Per Sylvan.

Sedan skogsförtjensterna blefvo allmänt

tillgängliga, synes sj elfva lusten för det sträfsamma
jordbruket hafva aftagit. Arbetskraften
har blifvit för dyr. Lättheten att
få en större summa penningar har då lockat
bönderna att sälja sina hemman. Derefter
begynte lyx och öfverflöd hos dem,
som sålt, draga andra till samma lefverne
och följden blef, att fler och fler sålde.

Ofta gå hemman numera äfven till bolag,
då föräldrar do, eller vilja sluta med jordbruket
på grund utaf tilltagande ålder och
flertal barn. Ingen af barnen kan betala
som bolagen och alla vilja hafva största
möjliga andel.

Följden blir, att hemmanet måste säljas
till den högst bjudande och detta är bolaget

V. Vesterbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Kortsynthet, oförstånd och öfvertro på
penningevärdet, okunnighet om hemmanens
verkliga värden, bolagstjenstemännens nitiska
påpasslighet och påverkan, ofta nog i
förening med frikostig traktering.

Länsagronomen Axel Bosin.

I lappmarkerna, der bolagen ega sina flesta
hemman, har utan tvifvel utsyningstvånget
mest bidragit härtill. På de otaxerade byskogarna
utstämplades ett godtyckligt antal
träd, i regel ej motsvarande af skogens
verkliga afkastning. Då sågverksbolagenbjödo
bönderna för skogen en summa, hvars årliga
ränta motsvarade eller öfversteg den
afkastning folket hade af skogen genom utstämplingarna,
så antogs ofta anbudet. Det
var ju beqvämare och säkrare hafva penningarna
än skogen. Men när skogarna sedermera
af bolagen upptaxerades, blef af -

kastningen — stämplingen — en annan.
Hade bönderna haft sådana utstämplingar,
hade de ej sålt.

De laga skiftena hafva äfven ofta förorsakat
försäljningar, enär ekonomiskt svaga
åbor blifvit tvungna att sälja för att undvika
skifteskostnaderna, eller på grund af
oförmåga att betala dem.

Äfvenledes är ofta dödsfall anledning till
försäljningen, ty vanligen förmår ingen af
barnen betala hemmanets verkliga värde,
om syskonen vilja hafva ut sina andelar.

Okunnighet, lättja och bristande kunskap
om penningens verkliga värde äro anledningarna
till de flesta försäljningarna.

Länsmejeristen Edvin Westerlund.

De sjelfegande böndernas oförmåga att
inse vigten af sin besuttenhet, af sina skogars
värde samt af reda penningars förgänglighet
i brukningen.

57

450

FRÅGAN 24. LANDTBRUKSINGENIÖRER.

VI. Norrbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Anledningarna till att de sjelfegande bönderna
till bolagen försålt sina hemman äro
många, men torde i de flesta fall hafva

varit föregående ekonomiskt obestånd, lockelsen
af att på en gång erhålla en stor
penningesumma för det i regel lågt taxerade
hemmanet samt obekantskap med skogens
verkliga kapitalvärde.

Landtbruksingeniörer.

T.f. LancLtbrulcsingeniören i Kopparbergs
län Axel Palm.

Svar saknas.

Landtbruksingeniören i Gefleborgs län
John Nernst.

Orsakerna härtill äro olikartade, såsom
penningeförvärf, »Amerikafeber», superi och
för högt lefnadssätt med deraf följande skuldsättning,
hemmanets betungande af för stora
undantagsförmåner och skatter, lättja, oförstånd
m. m. samt å gamla dagar längtan efter
lugn och hvila och slutligen, men ej minst,
obehaget att hafva med tredskna och illvilliga
tjenare att göra, som väl begära hög
lön, men uträtta föga.

Landtbruksingeniören i Vesterbottens län
V. S. K. Kempff.

I allmänhet skuldsättning, bristande kännedom
om penningens värde och lockelsen
af en kontant summa af ett eller annat
tusental kronor.

Extra Landtbruksingeniören i Norrbottens
län Ernst Berggren.

Oftast har det nog varit händelsen, att
vid något ekonomiskt trångmål den sjelfegande
bonden lockats att afyttra sin egendom
genom den jemförelsevis stora kontanta
summa, som bolagen alltid kunnat
betala.

FRAGÅN 25. SOCKENOMBUD.

451

25. Åro alla af sevärda skogsfastiglxeter inom socknen redan inköpta af
bolagen9 Hafva dylika förvärf på gr lind af särskilda förhållanden ej i af sevärd
mån der förekommit9 Köpa bolagen numera äfven skogsmarker, der all afverlcningsbar
skog redan är uttagen?

l:a punkten = a).

2:a punkten = b).

3:e punkten = c).

Sockenombud.

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Enviken.

1. a) Nej.

2. a) Utskogen i allmänhet såld eller
upplåten på afverkningsrätt. Nästan all
liemskog deremot tillhör fortfarande bönderna.
c) Sådan skogsmark finnes icke.

3. a) I hufvudsak = 2 a), c) Nej.

Svärdsjö.

a) Flertalet hemman är i allmogens händer,
medan afverkningsrätten nästan allmänt
är eller varit upplåten till bolag,
c) Endast undantagsvis och till mycket lågt
pris.

Sundborn.

a) Nej. b) Ej i afsevärd mån. c) Ja.

Vika.

a), b) En mycket ringa del köpt af bolag,
c) Icke förekommit.

Kopparberg.

a), b) De största och värdefullaste skogsegendomarna
torde egas af enskilda personer.
c) Ja.

Aspeboda.

a) Endast få egas af bolag, b) På grund
leraf att brukningsdelarna äro så små samt

ej ligga efter flottled, hafva dylika förvärf
ej i afsevärd mån förekommit, c) Någon
gång.

Tor sång..

a), b) Endast två mera af sevärda köpta
af bolag, c) Nej.

Gustaf.

Intet såldt till bolag.

Silfberg.

a), b), c) Nej.

Stora luna.

Svar saknas.

2. Hedemora fögderi.

Säter.

a), c) Nej.

Stora Skedvi.

a) Intet köpt af bolag. Sådant kan icke
gerna förekomma, enär skogstillgången i det
närmaste inskränker sig till blott husbehof.

Garpenberg.

Svar saknas.

Hedemora.

a), b), c) Nej.

452

FBÅGAN 25. SOCKENOMBTJD.

Husby.

a) En stor del, men icke på långt när
alla. c) Obekant, om så sker.

By.

a) Nej. b) Dylika försäljningar förekomma
ej i afsevärd mängd, enär befolkningen
af kärlek till sin torfva är ovillig
härför och ifrågavarande fastigheter blifva
salubjudna till största delen vid dödsfall,
c) Nej.

Folkärna.

a), b), c) Nej.

Grytnäs.

1. »Har ej förekommit.»

2. a) Skogsfastigheter för bolagen att få
köpa finnas icke och hafva ej heller funnits.

Avesta.

Svar saknas.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjursås.

1. Fastighetsköp af bolag hafva icke i
afsevärd mån förekommit. Bolagen vilja
för närvarande ej köpa skogsmark här.

2. a), b), c) Nej.

3. Bolagen hafva i de flesta fall köpt
afverkningsrätt. Marken är med något undantag
osåld.

Ål.

a) Nej., visst icke. b) Jo, visserligen.

Ja.

Leksand.

1. a) Icke alla, men, efter hvad det påstås,
omkring V. af skogsmarken, c) Ja.

2. I hufvudsak = 1.

Siljansnäs.

a) Nej. b) »Jo, tidigare.» c) Sällan eller
endast i det fall, att bolag förut eger större
del i skifte.

Bättvik.

1. a) Icke på långt när. Någon egentlig
våda för jordbruket af s. k. bolagsvälde

förefinnes icke här. Men ingalunda är det
önskligt, att bolagens förvärf skola fortgå.
Kan sådant på något sätt hindras, vore detta
för visso en god sak. c) Ja, för att erhålla
sammanhängande skogsmarker.

2. a) Ja. Dock delvis afverkningsrätt.
c) = 1 c)

Boda.

a) Fäbodskogarna köpas till största del.
Hemskogarna finnas deremot ännu i allmänhet
i böndernas ego. För närvarande
äro alla skogsköp inställda.

Ore.

a) Nej, visst icke, men den skogsmark,
som benämnes öfverloppsmark, är redan
till större delen öfverlåten på bolag jemte
en del annan skogsmark, c) Ja.

Gagnef.

1. a) Nej, ej särdeles mycket, b) Nej.
c) Nej.

2. Svar saknas.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora.

a) Endast en ringa del köpt af bolagen,
c) Undantagsvis.

Våmhus.

a) Endast omkring 1/7, men dertill kommer
afverkningsrätt till stora skogstrakter,
c) Nej.

Sollerön.

a) Nästan alla, dock en stor del deraf
endast till afverkning. c) Nej.

Venjan.

a) Skogsarealen i socknen utgör 105,000
tunnland. Vid storskiftet tilldelades Bergslaget
7,023 tunnland deraf. Efter denna
tid hafva bolag inköpt fastigheter med åbelöpande
omkring 15,000 tunnland skogsmark.
c) Ännu icke.

Orsa.

1. a) Dels försålda, dels utarrenderade
till bolagen på viss tid. c) Ja.

FEÄ.GAN 25. SOCKENOMBUD.

453

2. a) Största delen tillhör ännu jord- j
brukarne. För närvarande står all försäljning
stilla.

Elf dalen.

Endast i några få undantagsfall har
bolaget inköpt sådana. Den bidragande
orsaken dertill torde nog vara, att storskiftet
öfvergick orten så sent, som dess bättre var. j
Äfven der af verkningsr ätten förut är såld J
inköpa bolagen skogsmarken.

Sårna.

a) Alla de större afsevärda bondehemmanen
äro qvar i bönders ego. Dessa
fastigheter äro och förblifva sannolikt osålda |
till följd dels af den bergade bondens motvilja
för att afyttra sitt hemman och dels
deraf, att något behof att sälja aldrig före- j
legat vare sig genom skuldsättning eller j
eljest. Till salu finnes numera , ej till gällande
pris något hemman, c) Sådant hem- .
man finnes icke.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda.

1. a) Nej. b) Nej. c) Ja.

2. a) Nej. För närvarande köpa bolagen
icke fastigheter, äfven om timmerskog finnes,
detta på grund af de tryckta konjunkturerna.

Nås.

a) Långt mer än hälften. Bolagen hafva
äfven haft afverkningsrätt å vissa trakter
på 50 år samt sedan köpt marken.

Säfsnäs.

a) Nästan alla.

Jer na.

a) Nej. b) Ja. c) Nej.

Äppelbo.

a) Bolagen ega något mer än ''/4 af hela
socknens skogsareal.

Malung.

a) Minst 2/6 köpta af bolag.

Lima.

a) Bolagen ega omkring 7,5 5 % af inegojorden
samt 14,4 % skogsmark, men

bolagen köpa fortfarande, hvad de kunna
komma öfver, äfven i fallet c).

Transtrand.

1. a) Bolagen ega omkring V4 af hela
socknens jord efter reduceradt jordtal, samt
dessutom afsöndrade skogsmarker, så att
bolagens skog utgör omkring hälften af all
enskild skog i socknen, c) Ej förekommit
i marknaden, men anses gifvet, att bolagen
gerna skulle köpa.

2. a) Närmare hälften af all socknens
skogsmark (deraf 1/i med och V4 utan inegojord)
är af bolag inköpt, c) Sådan mark
finnes ej.

3. a)''Ungefär l/4 af all inegojord med
dertill hörande skog är köpt af bolag och
kommunen. Dessutom hafva bolag köpt ‘/3
af den öfriga skogsmarken. Kommunen
eger något mer än ‘/17 af socknens jordetal.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Grangärde.

1. a) Ja. Sådana marker finnas ej i
enskildes ego.

2. a) Större delen, c) Nej.

Ludviha.

a) Ja tyvärr, på sista tiden.

NorrbärJce.

a) Större delen, c) Hemman, hvarå ungskog
finnes, inköpas äfven af bolagen.

SöderbärJce.

a) Skogsfastigheterna egas ännu öfvervägande
af bönder, b) Ej i afsevärd mån
på senare tid. c) Nej.

Malingsbo.

Inga afsevärda skogsfastigheter egas af
enskild person.

454

KRAGAN 25. SOCKENOMBUD.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda.

a) Nej; dock hafva bruksegare »genom
skattens öfvertagande» blifvit egare af stora
skogsområden, c) Ja.

Öster Fernebo.

1. a) De hufvudsakligaste skogsfastigheterna
(undantagandes tre rekognitionshemman)
egas af bönder. Endast få fastigheter
. med skogsmark hafva under senare
år öfvergått å bolag, c) Nej.

2. a) Ännu finnas stora skogshemman,
som egas af bönder, c) Köpes af Gysinge
bruk.

Arsunda.

1. a) Sådana köp förekomma ej. Bolagen
ega sedan gammalt sina hemman.

2. Svar saknas.

3. a), b), c) Nej.

Torsåker.

1—2. Bolagen hafva under sista åren
sålt mera skog och jord, än som inköpts,
v beroende derpå, att hemmanen ej varit välbelägna.
c) Ja.

Of vansjö.

Nej.

Järbo.

a), b), c) Nej.

Högbo.

a) Öfvervägande skogsarealen tillhör bönder.
c) Icke i nämnvärd utsträckning.

Ockelbo.

a) Rekognitionsallmänningar egas till största
delen af bolag, c) Ja.

Amot.

1. a) Ja. c) Nej.

2. a) Bönderna ega numera endast obetydliga
skogsfastigheter. c) Nej.

Hamrånge.

a) Ringa antal köpta.

Hille.

a) Inga. b) Nej. c) Har ej förekommit.

Valbo.

a) Nej. b) Då det gäller att förena marker
med bolagens skogskomplexer, inköpas markerna
utan afseende på växande skog.

2. Södra Helsing-lands fögderi.

Skog.

1—3. a) Nej. b), c) Har ej före kommit.

Söderala.

Dylika förvärf hafva ej förekommit.

Segersta.

Bolagens hemmansköp hafva skett för
förvärf af fördelaktigt belägna strandrättigheter
och endast i ett fall för att åtkomma
skogsmark.

Hanebo.

1, 2. a), b), c) Nej.

Mo.

1. Frågorna hafva ej tillämpning på
ortens förhållanden.

2. Nej.

Reng sjö.

Svar saknas.

Norrala.

a), b), c) Nej.

Trönö.

»Förekommer icke.»

Bollnäs.

Afsevärda skogsfastigheter tillhöra ännu
bönder. Bolagen hafva köpt och köpa stora
skogsvidder, jemväl sådana, som afses i
fallet c).

FEAGAN 25. SOCKENOMBUD.

455

Älfta.

Svar saknas.

Ofvanåker.

1. Nej, förvärf hafva egt rum endast i
obetydlig mån.

2. a) Nej, men alla nyhemman med
deras stora skogsarealer, dessutom 3 hemman
i sjelfva socknen och alla hemman inom
Öjungs kapellag. c) Ja, med stor begärlighet.

3. a) I hufvudsak — 2 a). b) Att
så få hemman köpts af bolag beror derpå,
att hemman gå från föräldrar till barn och
att, der i något fall så ej sker, burgnare
bönder träda emellan och hindra bolagsköp.
c) Ja, med begärlighet.

Voxna.

1. Alla.

2. a) Ja. c) Nej.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enånger.

a) Högst få fastigheter, b) Skogsfastigheternas
lämpliga läge. c) Nej.

Njutånger.

a), b), c) Nej.

Nianfors.

a), c) Ja.

Helsingtuna.

Svar saknas.

Idenor.

a) Nej, endast två skogsfastigheter. c)
Nej.

Forsa.

1. a) Endast ringa antal försåldt. c)
Nej, icke förr än på sista tiden.

2. a) Endast ringa del (11 hemman, utgörande
tillhopa 3 mantal) är i bolags ego.
c) Ja.

Hög.

1. Svar saknas.

2. Bolagshemman saknas.

Högsta.

a), b) Nej. c) Ja.

Ilsbo.

a) Nej, endast i ringa mån. c) Nej.

Harmånger.

a), b) Nej. c) Ja.

Jättendal.

Endast afverkningsrätter äro försålda.

Gnarp.

a), b), c) Nej.

Bergsjö.

a) Knappast en tredjedel af dem. c)
Skogsmark, der den gröfre skogen är afverkad,
köpes.

Hassela.

1. a) Ja. b) Nej. c) Ja.

. 2. a) Största delen af fastigheterna,
c) Så vida någon tillväxtskog finnes, köpes
den.

3. Nej.

Norrbo.

a) Nej, jemförelsevis få. b) Nej. c) Ja.

Bjuraker.

a) Något öfver hälften.

Helsbo.

a), b) Nej. c) Stundom.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdal.

a) Nej. b) Enär större delen af skogarna
varit oskiftade och aflägset belägna, c) Ja.

Ramsjö.

Osålda äro tio hemmansnummer med
taxeringsvärde af 78,500 kronor, af hvilka
endast ett par kan kallas afsevärda skogsfastigheter.
c) Ja.

F är ila.

1. a) En stor, men icke största delen
af skogsfastigheterna.

456

FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

2. a) Ja. I socknens utkanter en del
skogsfastigheter sålda till bolag, i öfrigt
endast vissa hemmans utskogar. b) Befolkningens
relativa välmåga och insigt om hemmanens
värde, c) Dylika skogsmarker
finnas ej.

Los.

a) Större delen af de afsevärdaste fastigheterna.
c) Har ej förekommit.

Jerfsö.

a) Blott ett fåtal hemman sålda, c) Ja.

Arirå.

a) Ännu finnas hemman med god skogstillgång,
som bolagen ej få köpa. c) Ja.

Unders vilt.

1. a) Omkring en fjerdedel af skogsfastigheterna
sålda och allt mera synes
öfvergå i bolagens ego. c) Icke i någon afsevärd
omfattning.

2. a) = 1 a). *

III. Vesternorrlands län,

1. Medelpads Vestra fögderi.

Tima.

a), b), c) Nej.

Attmar.

a) Få sålda under sista tiden, c) Nej.

Stöde.

a) Större delen af skogsbyggdens hemman
äro i bolagens händer, c) Ja.

Torp.

a) Endast en mindre del inköpt af bolagen.
c) Ja.

Bor g sjö.

1. a) Omkring 1/3 af socknens hela areal
torde egas af bolag. De byar, som hafva
största areal pr mantal, äro redan i bolagens
ego. c) Ja, med begärlighet.

2. a) Jemförelsevis få bolagshemman,
omkring 1/6 af arealen, b) Bönderna hafva
insett skogens värde, c) Ja, med begärlighet.

Hafverö.

a) 475 skattemål äro i bolagens, 112 i
kronans och 251 i bönders ego. Dessutom
finnas 17 torp, som återköpts af bolagen,
c) Ja.

Selånger.

a) Ja. c) Ja, blott det gäller en större
areal.

Sättna.

a) Bolagen ega minst 2/3 af arealen.

2. Medelpads Ostra fögderi.

Indal.

a) Nej, men en stor del. b) Nej. c) Ja.

Indals-Liden.

1. a) Frånräknadt nybyggeshemmanen,
som utgöra ungefär 1/s af socknens skogsareal,
är jemväl omkring hälften af återstående
skogsfastigheter inköpt af bolagen,
c) Ja.

2. Svar saknas.

3. = 1.

Holm.

a) Ja, den bästa och största arealen,
c) Ja.

Skön.

1. a) Blott ett enda hemman köpt af
bolag för skogens skull.

2. a) Afsevärda skogsfastigheter hafva
icke funnits. Omkring 80 % af skogsmarken
egas af den jordbrukande befolkningen, c)
Nej.

FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

457

Alnö.

a) Inga afsevärda skogsfastigheter hafva
funnits, c) Nej.

Timrå.

a) Af socknens 1,165 mål äro endast
204 7/12 mål inköpta af bolagen, hvilket
torde bero på de jemförelsevis höga försäljningsvärdena.
c) I vissa fall ja.

Ljustorp.

a) Ja, de flesta, c) Nej

Hässja.

a) De större skogsfastigheterna egas af
bolag, c) Nej.

Tynderö.

Svar saknas.

Njurunda.

a) Nej. b) Hafva icke förekommit i afsevärd
mån. c) Nej.

3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Säbrå.

a) Endast några få skogsfastigheter egas
af bolag, c) Nej.

Stig sjö.

a) Högst få hafva köpts af bolagen, c)
Nej.

Viksjö.

a) Ja. c) Ja.

Häggdånger.

a) Ej alla, men de afsevärdaste. c) Finnas
icke.

Gudmundrå.

a) De afsevärdare äro sålda till bolag.

Hög sjö.

a) En stor del tillhör redan bolag, c)
Antagligen, om marken är lämplig för skogsuf
er växt.

Hemsö.

a) Nej. c) Anbud ske.

Torsåker.

Socknen skogfattig. De flesta hemman
hafva knappast till husbehof. Ingen frestelse
för bolag att köpa.

Ytter-Lännäs.

a) Nej, men de hemman, som hafva
den största skogsarealen, äro till hufvudsaklig
del inköpta, c) Säljas ej.

Hal.

Nej.

Boteå.

a) Blott i ett fall har bolag köpt hemman.
c) Har ej förekommit.

Styrnäs.

a) En stor del är redan i bolags ego.
c) Har ej förekommit.

Ofver-Lännäs.

Nej.

Sånga.

a) Ingalunda; få hemman köpta af bolag,
c) Har ej förekommit.

Nora.

1. a) Sådana köp hafva ej förekommit.

2. a) = 1 a), c) Gerna.

Bjertrå.

Svar saknas.

Skog.

1. a) Inga bolagshemman finnas.

2. Nej.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Sollefteå.

a) Nej, endast ett mindre antal, b) Nej.
c) Nej, endast undantagsvis.

Ed.

a) Öfver 1/3 af socknens skattetal är i
bolags ego och inköpen fortgå.

58

458

FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

Multrå.

a) Större delen skogsfastigheter egas ännu
af bönder, ehuru största delen af skogen
varit upplåten till bolag på vissa år. c)
Har icke förekommit.

Långsele.

a) Blott en del köpt af bolag, b) Skogsarealerna
äro mindre vidsträckta och i följd
deraf mindre eftersträfvade. Bönderna inse
värdet, c) Ja.

Graninge.

Svaret ej upplysande.

Besele.

a) Nej, blott en del efter Angermanelfven,
men nästan alla afsides belägna s. k. fjellhemman.
c) Ja.

Adals-Liden.

1. a) Ännu finnas ganska många, som
icke äro köpta af bolag, c) Fall hafva förekommit.

2. a) = 1 a), c) Ja, så det synes tydligt,
att bolagen vilja förvärfva sig all skogsmark.

Junsele.

1. a) Nej, dock hafva förvärf i afsevärd
mån förekommit, c) Obekant.

2. a) Nej. b) Kan ej besvaras, c) Ja,
delvis.

3. a) Många äro osålda och egas af välbergade
bönder, som ej äro villiga att sälja,
c) Ja.

Ramsele.

a) Nej, men knappast en tredjedel af
socknens jordbrukande befolkning utgöres
af sjelfegande bönder, c) Nej.

Edsele.

a) De flesta, c) Ja.

Helg nm.

a) Ungefär 1/i köpt af bolag.

Fjällsjö.

a) Mer än hälften köpt af bolag, c) Ja.

Bodam.

a) Omkring */4 inköpt af bolag utom
alla nyhemmanen, c) Ja, om tillväxtskog
finnes.

Tåsjö.

a) De värdefullaste redan inköpta. De
mindre värdefulla inköpas fortfarande, c)
Nej.

5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Nordingrå.

1, 2. Intet såldt till bolag.

Ullånger.

a) Ja, alla afsevärda. Ekonomisk styrka
och blick för bolagsfaran har gjort, att bolagens
fastighetsförvärf ej gått synnerligen
fort.

Vibyggerå.

a) De vidsträcktaste hafva visserligen öfvergått
i bolagens ego, men långt ifrån alla
afsevärda. Hemmanen hafva i regel öfvergått
från far till son och sällan varit föremål
för allmän spekulation, c) Ej kändt.

JSfätra.

a) Ingalunda. Af socknens 250 hemmansnummer
äro endast 21 f. n. i bolags
ego. Åtskilliga fler hafva nog innehafts af
bolag, men sedermera försålts till enskilda,
sedan den mesta skogen afverkats. c) Icke
gerna, om icke åtminstone pitprops och
juffers finnas att afverka.

Sidensjö.

a) Omkring 710 såld till bolag och största
antalet försäljningar hafva förekommit,
sedan förslaget om interimsförbud framkommit.
c) Ja.

Slcorped.

a) Omkring hälften, c) Nej, men väl
hemman med större areal, oaktadt ingen
afverkningsbar skog f. n. derå finnes.

FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

459

Anundsjö.

1. Nej.

2. Nej.

3. a) Med undantag af hemman, som
uppkommit af nybyggen, äro icke så särdeles
många köpta af bolag, möjligen 1/10.
Alla nybyggeshemman med undantag af
några få smärre delar äro deremot köpta
af bolag.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själevad.

a) Ja, de värdefullaste, c) Ja, om hemmanen
hafva större areal och god tillväxtskog.

Mo.

a) Särdeles afsevärda skogsfastigheter fin -

nas ej. Endast 6 liemmansdelar hafva hittills
kommit i bolags ego. c) Ja, vissa
bolag hafva väl köpt.

Björna.

a) Mer än halfva socknen är i bolags ego.

Arnäs.

a), b) Nej. c) Ja, för återväxt.

Gideå.

a) Flertalet, b) Nej. e) Ja.

Trehörning sjö.

a) Bolag ega mer än hälften af socknens
skattetal.

Grundsunda.

1, 2. a) Nej, lyckligtvis icke, men till
en ganska stor del. c) Ja.

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Ragunda.

1, 2. a) Nej. c) Ja.

3. a) Nej, omkring 1/s af arealen och
710 af skattetalet är i bolagens ego. c) Ja.

Hellesjö.

a) Ja, med några undantag, c) Ja, blott
tillväxt finnes.

Håsjö.

a) Nej, icke öfvervägande antalet, c) Ja.

Fors.

1. a) Mer än hälften sålda och årligen
öfvergå skogshemman i bolagens händer, så
att inom en ej så aflägsen framtid bolagen
torde vara egare af all skogsmark utom
kronans, c) Ja, der all afverkningsbar skog
i det närmaste är uttagen.

2. a) = 1 a).

Stugun.

1. a) De sjelfegandc böndernas hemman
äro ännu till antalet flera än de, som egas

j af bolag, c) Förmodligen, om marken är
j af god beskaffenhet.

2. a) Ungefär halfva antalét skogsfastigheter
med ungefär socknens halfva areal
innehafves ännu af sjelfegande bönder, men å
åtskilliga af dessa fastigheter motsvarande
ungefär 1/t0 af arealen hafva bolagen afverkningsrätt.
c) Ja.

Borgvattnet.

a) Nej, men ungefär 3/5- b) Burgenhet
! från äldre tider, skogarnas belägenhet vid
goda flottleder, som underlättat afverkning
och hållit uppe prisen på salutimmer, c)
Ja, om möjlighet för tillväxt finnes.

Ref sund.

a) Vid början af 1901 voro hemmansdelarnas
antal 147, deraf 110 med 14 mtl
tillhörde enskilda och 31 om 4 mtl trävarubolag.

Nyhem.

a) Nej. c) Ja.

460

FRAGAN 25. SOCKENOMBUI).

Bodsjö.

a) Mer än 1/3 af skogsfastigheterna torde
ännu ej vara i bolagens ego. c) Nej.

Sundsjö.

a) Ja, med få undantag, c) Ja.

Bräckt.

a) Ja, de flesta, e) Ja, derest tillväxande
skog finnes.

Brunflo.

a) Nej, bönderna ega ännu betydliga
skogsmarker, c) Ej kalhuggna skogsmarker.

Marieby.

Svar saknas.

Lockne.

a), c) Nej.

Näs.

a) Nej, men på senare åren hafva åtskilliga
köp af skogsfastigheter afslutats. c)
Nej, men väl hemman, der afverkning i
det närmaste är verkställd, om god tillväxtskog
finnes, särskildt der bolagen ega afverkningsrätt.

Hackås.

a) Ja, de värdefullaste, c) Ja,

2. Jemtlands Norra fögderi.

IAt.

a) Af 345 större och mindre hemmansdelar
äro 00 stycken i bolagens ego. c)
Bolagen köpa skogsmark, der nära nog all
afverkningsbar skog är uttagen, om blott
arealen ej är allt för ringa eller ej består
af blott myrmark.

Kyrkås.

a) Nej. b) Böndernas någorlunda goda
ekonomi, c) Ja, der god tillväxtskog finnes.

Häggenås.

a), c) Nej.

! Föllingc.

a) Ännu äro afsevärda skogsfastigheter i
böndernas ego till följd af att afverkningskontrakt
å längre tid upprättats. På senare
| tid, då kontraktstiderna börja utgå, har
emellertid bolagsförvärf börjat ega rum.
c) Ja, i synnerhet der skogstillväxt finnes.

Laxsjö.

a) Bolagen hafva under eu lång tid egt
afverkningsrätt till så godt som all skog.
Först på senare åren har köp af jord skett.
Bolagen ega för närvarande ungefär y8 af
socknens jord. c) Ja, jord med tillväxtskog.

Hotagen.

a) Ännu något mer än hälften af skogsfastigheterna
i böndernas ego. b) På grund
af upplåtelse af afverkningsrätter på längre
tid, ha köp först på senaste 10 åren börjat
ega rum. c) Ja’, i synnerhet der god
tillväxtskog finnes.

Hammerdal.

1. Svar saknas.

2. a) Nej. c) Hemman med stor areal,
der möjlighet till återväxt finnes, köpas af
i synnerhet kapitalstarka bolag.

Gåxsjö.

a) Nej. c) Ja, om tillväxtskog finnes.

Ström.

1. a) Mer än hälften af skogsarealen
är i bolagens ego, och dessutom hafva bolagen
afverkningsrätt å nästan all skogsmark.
c) Ja,

2. a) 75 % af skogsfastigheterna ännu i
böndernas ego. c) Nej.

Alanäs.

1. a), b), c) Nej.

2. a) Af socknens 160,000 tunnl. skogsmark
egas 116,000 tunnl. af bolag, 41,000
tunnl. af bönder och 3,000 tunn], tillhöra
prestboställe. Alla bönder hafva afverkningsbar
skog, men afverkningsrätten är
utarrenderad på minst ett par tiotal år.

FRÅGA?: 25. SOCKENOMBUD

4 lil

Bolagen köpa, innan dessa rättigheter upphöra,
för att få hemmanen billigt.

Frostvilcen.

1. a) Ja.

2. a) Af socknens 11 12Vass mtl ega
bolagen 6 1 ””/assa mtl, kronan l5/48 mtl och
bönder 4 139/i296 mtl. c) Bolagen köpa fortfarande,
oafsedt om skogen är afverkad
eller icke.

Ro (lön.

a) Nej. b) I allmänhet icke vidsträcktare
skogsmarker, än som erfordras för jordbrukets
uppehållande.

NäsJcott.

a) Nej. b) Bönderna återhållsamma
och nöjda med sin lott. Skogsmarksarealen
mindre än å andra orter.

Aspås.

a) Nej. b) Prisen jemförelsevis höga genom
högre värdering af jordbruk och åbyggnader.
c) Sällan.

Ås.

a), b) = Näskott.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Sinne.

a) Nej, försäljning till bolag har ej egt
ram.

Frö sön.

Bolagshemman förekomma ej.

Hallen.

1, 2. a), b), c) Nej.

Marby.

1, 2. Bolagshemman finnas ej.

Norderön.

a) Endast en bolagsfastighet finnes, c)
Nej.

Oviken.

a) Nej. I socknen finnas inga betydande
skogsfastigheter.

Myssjö.

1. Nej.

2. a), b) Nej. c) Ja.

Undersåker.

Endast 2 större och 2 mindre hemman
egas af bolag.

Mörsil.

Nej.

Are.

De flesta större skogarna äro i bolagens
ego, dels genom afverkningsrätt och dels
med både jord och skog. Under senare
åren hafva inga köp egt rum.

Kall.

a) Nej. I hufvudsak inga andra bolagshemman
än af kronan till Huså aktiebolag
anslagna hemman, c) Nej.

Offerdal.

a) Nej, icke ännu. c) Understundom.

Alsen.

a), c) Nej.

Mattmar.

Nej.

4 Jemtlands Södra fögderi.

Berg.

1. a) Nej. b) Då bolagen för lång tid
haft afverkningsrätt å de största skogarna,
hafva bolagen först de senare åren slagit
sig på hemmansköp. c) Ja.

2. a) Nej. c) Ja.

As ar ne.

1. a) Af 60 hemmansdelar ega bolag
17 stycken och af 57 odelstorp med egna
sjelf ständiga skogsskiften ega bolag 10 torp
eller afsöndrade skogsskiften. Bolagen ega
dock, i jemförelse med brukningsdelarna
en betydligt större areal, b) Försäljningarna
hafva upphört, dels emedan de i enskildes
ego ännu varande hemmansdelarua
äro på fastare händer och afverkningsrätts -

462

FRÅGAN 25.

SOCKENOMBUD.

åren äro strax tilländagångna, dels enär
köplusten har minskats till följd af fastighetsprisens
stegring, så att bolagen finna
större beräkning i att söka aftal om afverkningsrätt
än eganderätt. De större sågverksbolagen
hafva redan förvärfvat sitt beräknade
tunnlandsantal för det årliga behofvet.
c) Uthuggna skogsskiften finnas ej.

2. a) Nej. c) Ej gerna.

Klöf sjö.

a) Omkring i/3 af skogsfastigheterna tillhöra
bolag, c) Nej.

Rät an.

Svar saknas.

Sveg.

1. a) Nej. c) Ja.

2. a) Ungefär hälften af skogsfastigheterna
tillhöra bolag, c) Skogsmarker utan
afverkningsbar skog finnas ej.

Linsell.

a) Något öfver hälften af skattetalet inom
socknen tillhör bolag, c) Bolagen köpa all
slags skogsmark.

Elfros.

1. = Sveg 1.

2. a) Mer än hälften af socknens hemman
och skogsareal tillhör bolag.

Lillherdal.

1. a) Bolag ega 13 V2 mtl och bönder
6 V mtl; på den största delen af de osålda

hemmanen har emelletid bolag afverkningsrätt,
som utgår först JO år efter nu pågående
skiftes afsilande. — Bolagsköpen
fortgå. c) Afverkade skogsmarker finnas på
grund af skiftet naturligen icke.

2. a) Öfver 7/10 af fastigheterna tillhöra
bolag. Dessutom hafva bolagen 40 års afverkningsrätt
till hälften af skogen å de flesta
bondehemman, c) Sådan skogsmark finnes ej.

Ytter-Högdal.

a) Omkring hälften af socknens hemman
med tillhörande skog tillhör ännu den jordbrukande
befolkningen. Afverkningsrätt till
den gröfre skogen har varit upplåten till
bolag och är så delvis ännu. c) Nej.

Ofver-Hogdal.

a) Omkring */3 tillhöra ännu bönder, dock
är afverkningsrätt till den gröfre skogen
upplåten till bolag, c) Nej.

Hede.

a) Ungefär hälften af skogsfastigheterna
tillhör bolag, c) Dylik mark finnes ej.

Storsjö.

1. Ja.

2. a) De bästa skogshemmanen äro i bolagens
ego. c) Allt köpes.

Vemdalen.

c) Bolag köpa äfven skogsmark, der den
gröfre skogen är afverkad.

Tännäs.

a) Nej. b) Dylik mark finnes ej.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmaling.

a) Nej. b) Anledningen: att hemman i
regel öfvergå från far till son under föräldrarnes
lifstid, c) Nej.

Rjurholm.

a) Nej. b) Nej. c) Ja, särskildt en del
bolag.

Umeå.

1, 2. Ja, största delen, antingen i deras
helhet eller genom egostyckning. Bolagen
ega, förutom hela hemman, minst 25,000
tunnland egostyckad mark. De försålda hemmanens
skogsareal torde uppgå till mer eller
minst lika mycket. — Utom hvad nu nämnts
disponerar Hörnefors f. d. jernbruk ungefär

FRÅGAN 25. SOCKENOMBUD.

463

30,000 tunnland skogsmark, c) Bland de
af bolagen inköpta hemmanen hafva en del
föga afverkningsbar skog, men derå förefintliga
bestånd och ungskog äro vackra.

Vännäs.

a) Nej. b) Skogsfastigheterna vanligen
små och derför mindre begärliga för bolagen.
c) Flera af de af bolagen inköpta
hemmanen hafva just ingen afverkningsbar
skog, men tillväxtskog finnes.

Säfvar.

1. a) Nej, af socknens 32,95 mantal
innehafvas circa 5 mantal af bolag, c) Tillväxtskog
med lämpligt läge inköpes fortfarande
af bolag.

2. a) De flesta afse värdare skogsfastigheter
hafva redan öfvergått till bolag, c)
Ja, en eller annan gång.

Degerfors.

1. a) Nej. b) Nej.

2. a) Rätt många skogsfastigheter sålda
till bolag, c) Ett och annat af bolag inköpt
hemman saknar väsentlig afverkningsbar
skog, men finnes då tillväxtskog.

Bygdeå.

a) Icke alla, men öfvervägande antalet.
Bolagsförvärfven pågått under en jemförelsevis
kort tid, men dock nått omkring 1/3 af
skog och mark. b) Inga andra hinder för
bolagsförvärf, än att de äldsta och närmast
kusten liggande hemmanen hafva allt för
obetydliga och klena skogsmarker, c) Ja,
Teist om markerna hafva betydligare vidd eller
gränsa till bolagen förut tillhöriga områden.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsk.

1. a) Nej, icke ännu. c) Ja.

2. a) Nej. b) Nej. c) Ja.

Skellefteå.

a) Nej. c) Ja.

By ske.

a) Nej, men köpen fortgå oafbrutet, fastigheter
i närheten af strömdrag äro särskildt
begärliga, c) Ja, begärligt.

Jörn.

a) Nej, men många hemman inköpta af
bolag, allramest under de sista 10 åren. c)
Ja, om tillväxtskog finnes.

Nors jo.

Endast ett fåtal hemman, men de
flesta mer betydande skogstrakter äro af
bolagen inköpta. — Dessa förvärf skedde
till en början på grund af säljarnes oförstånd
om skogens värde. Numera rätt höga
köpeskillingar, hvarigenom säljarne i de
flesta fall få bättre betalning än vid under -handsförsäljning af levereradt timmer, c)
Nej.

Löfånger.

a) Nej. c) Nej.

Nysätra.

1, 2. b) Inkomst af jordbruk och ladugårdsskötsel
så god, att tanken på försäljning
af skogen återhållits. Säljares erfarenhet
icke manat till efterföljd, c) Nej.

Malå.

1. a) Circa 1/i af brukningsdelarna inom
socknen är i bolagens ego. c) Till följd af
utstämplingstvånget finnes knappt dylik
mark.

2. a) Många afse värda skogsfastigheter
inköpta af bolagen, hvarjemte dessa ega
afverkningsrätt å de flesta hemman inom
socknen dels på 20, dels på 50 år.

3. a) Bolagen hafva afverkningsrätt å de
flesta skogsskiften.

3. Lappmai’ksfögderiet.

| Lycksele.

j 1. a) Bolagen ega en ganska stor del
j af socknens hemman samt förvärfva alltfort
| fler. c) Nej.

464

FRÅGA}? 25. SOCKEN OMBUD.

2. a) Till alla afsevärda enskilda skogsområden
inneha bolagen antingen egandeeller
afverkningsrätt, med få undantag. Å
tillsammans ej fullt 2 mantal fjellskogshemman
ha bönderna fortfarande afverkningsrätt
till den i allmänhet kortväxta granskogen.
c) Ej bekant annat än i fråga om
enstaka skogsskiften, der den afverkningsbara
skogen blifvit uttagen i skogsliqvid.

3. a) Med ett par undantag ega bolagen
antingen sjelfva hemmanen eller afverkningsrätten
till skogen, der den är afsevärcl.
c) Intet fall kändt.

Stensele.

a) Omkring 20 skogsfastigheter tillhöra
bolag. Afverkningsrätt å de flesta skogshemman
innehafves dessutom af bolagen,
c) Ej kändt.

Sorsele.

a) Nej. c) Ja.

Asele.

a) Något mer än hälften af skattetalet
tillhör bolag, c) Nej.

Fredrika.

1. a) Ännu finnas 18 sjelfegande bön -

der med osåld skog. Men med tiden torde
allt komma i bolagens händer, c) Bolagen
vilja lägga under sig allt, både jord och
skog.

2. a) Af socknens IT lä/64 mantal ega
bolag 7 41/I9a mantal, c) Dylik skogsmark
finnes ej.

Örträsk.

1, 2. a) Nej, mer än */s äro osålda, c)
Ja, dock i mindre omfattning.

Vilhelmina.

a) Omkring ''/3 af hemmanen inom det
af vittrade området tillhör bolagen, hvartill
kommer ett icke ringa antal skogsköp. c)
Nej.

Dorotea.

1. a) Omkring 2/3 tillhöra bolag, c) Endast
ett exempel.

2. a) Något mer än hälften tillhör bolag.
c) De köpa all skogsmark de kunna
komma öfver.

Tärna.

1. Inga skogsköp förekommit i anledledning
af socknens brist på skog.

2. Svar saknas.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå.

1. Nej, dylika förvärf förekomma ej.

2. a) Endast försvinnande få. c) Torde
kunna förekomma.

Eif shy.

a) De fastigheter, bolagen ega, äro såväl
jordbruks- som skogsfastigheter och utgöra
tillhopa 11 mantal eller nära hälften af
socknens hela mantal, c) Nej.

Arvidsjaur.

a) Omkring 10 % af jordbruksfastigheterna
tillhöra bolag, c) Nej, icke veterligen.

Arjepluog.

a) Ingen särskild skogsfastighet, men cirka
74 af hemmanen tillhör bolagen. Dessa inköptes
för 8 å 10 år sedan. Under de senaste
5 åren knappast något köp af hemman,
men väl några få icke bebyggda nybyggen.
c) Dylik mark finnes ej.

2. Luleå fögderi.

Neder-Luleå.

Svar saknas.

Ofrer-Lideå.

Nej.

FRÅGAN 25. KOCKENO MBL''It.

465

Edefors.

a) Ja. Bolag ega 37 af 51 mantal och äro
bolagshemmanen företrädesvis skogshemman.

b) Nej. c) Nej.

Jockmock.

a) Ungefär hälften eller något derutöfver
af socknens fastigheter tillhör bolag, c) Nej.

3. Kalix fögderi.

Båtled.

1. a) Nej. b) Bönderna inse fördelen att
behålla sina hemman och sjelfva sälja hvad,
som kan utstämplas. c) Häraf följer, att
de hemman, som sålts, sakna afVerkningsbar
skog.

2. a) Icke alla, men väl en större del.

c) Ja, i synnerhet de större bolagen.

Neder-Kalix.

1. a) De flesta tillhöra ännu bönder, c)
Ej gerna.

2. a) Nej, icke alla. c) Nej.
Ofver-Kalix.

a) Nej, ännu finnas nog betydliga skogsfastigheter
osålda, c) Ja, der god tillväxtskog
finnes.

Géllivare.

a) Omkring hälften tillhör bolag, c) Hemman
med ringa skogstillgång köpas ej gerna.

4. Torneå fögderi.

Neder- Torneå.

»Förekommer ej.»

Karl (rusta.f.

1, 2. Svar saknas.

Hietanienii.

Svar saknas.

Öfver-Torneå.

a) Afverkningsrätten till alla afsevärda
skogsfastigheter innehafves af bolag, c) Nej.

Korpilonibolo.

1. a) Ganska många fastigheter inköpta,
b) Nej.

2. a) Afsevärda skogsfastigheter hafva i
mängd köpts af bolag »på viss tid eller för
evärdeliga tider», c) Skogsfastigheter med
undermålig skog köpas blott i sådana fall,
att egaren varit så skuldsatt, att bolagen
varit tvungna att köpa.

Tärendö och Pajala.

1, 2. Nej.

Juckasjärvi.

Några afsevärda skogsfastigheter hafva hittills
ej köpts af bolag. Skogarna äro här
gemensamma för byalagen och dispositionsrätten
inskränkt, c) Nej.

Enontekis.

Enontekis är skoglöst.

466

FRÅGAN 26. SOCKENOMBUD.

26. Tiar genom de enskildes åtgöranden eller allmänt initiativ i orten
gjorts försök att förekomma bolag sköp (hemmanets försäljning i egarens lifstid
till ett af barnen; ansökan af kommunen att med afkastning af sockenallmänning
få inköpa jordbruksfastighet; sammanslutning mellan jordägare; spridande af
skrifter m. m).

Anm. I regel hafva endast de svar, som gifva vid handen, att försök af ifrågavarande
slag förekommit, här nedan intagits.

Sockenombud.

I. Kopparbergs län.

Att hemmanets försäljning till ett af barnen
förekommit, uppges från socknarna Enviken
och Norrbärke. I öfrigt svaras:

Orsa.

Anhållan att få för kommunens räkning
inköpa egendom för att sedermera åter försäljas
till någon, som önskade blifva jordegare,
har till myndigheterna ingått, men
blifvit afslagen.

Eif dalen.

Ja, derigenom att socknen inköpt en del
hemman för medel, som kommunen förfogar
öfver genom sin skogsmedelfond.

Sårna.

För omkring 13—14 år sedan utverkade
sig kommunen, för att förekomma bolagsköp,
rätt att inköpa en del hemman, som
nu äro i kommunens ego.

Lima.

Kommunen har gjort stora ansträngningar
för att sjelf kunna inköpa jordbruksfastigheter
och af denna anledning äfven flera
gånger ingått till Konungens Befallningshafvande
och Kongl. Maj:t med ansökan

att få anlita skogsmedelfonden härtill, men
fått afslag på den grund att vederbörande
icke kunnat inse, hur dessa egendomar
skulle för kommunen blifva användbara.
Nu har dock detta förhållande ställt sig
annorlunda och kommunen har på senare
tider inköpt afsevärdt många hemman, som
annars kommit bolagen till godo.

Transtrand.

1. Socknens jordegare hafva uppträdt
såsom köpare för kommunens räkning af
till salu hållna jordbruksfastigheter och
hittills inköpt på ungefär samma villkor som
bolagen omkring 1200 reduc. snesland för
räntemedel från Lima och Transtrands socknars
skogsmedelfond.

2. I hufvudsak =1. De inköpta fastigheterna,
utgöra omkring ‘/j, af socknens
hela jordtal. Af ränteafkomsten har under
en följd af år användts 3,000—5,000 kr.
årligen för dylikt inköp. Värdet af dessa
egendomar med inrösningsjord och skogsmark
utgör efter nuvarande pris omkring
150,000 kr.

3. Socknens jordegare hafva köpt fastigheter.

FBÅGAN.26. SOCKENOMBUD.

467

II. Gefleborgs län.

Att hemmanets försäljning till ett af
barnen förekommit, svaras från socknarna
Öster Fernébo, Järbo, Skog och Hassela.
I öfrigt svaras:

Ofvanåker.

1. Genom sammanslutning mellan bönder
i Ofvanåker och Alfta har under sista
tiden bildats ett sågverksbolag.

2. Mot bolagsköp råder en allmän opinion,
tillkommen möjligen af den erfarenhet,
bolagens handlingssätt emot underhafvande
lemnat.

3. Hemmanen gå sedan äldre tider från
föräldrar till barn, och, cler i enstaka fall
så ej sker, träda de burgnare bönderna
emellan och köpa eller hjelpa andra allmogemän
att förvärfva hemmanet.

Voxna.

1. Ej veterligen.

2. Inom Helsingland i allmänhet råder
stark opinion mot bolagsväldets kringgripande.
En bonde, som säljer hemmanet

till bolag, klandras både enskildt och
offentligt.

Forsa.

Nej, men allmänna opinionen är emot
dylika köp och det beklagas i allmänhet,
att de icke kunna förhindras.

Bergsjö.

Endast genom enskildes tal och föreställningar.

Färila.

1. Nej. Dock anses allt mer allmänt,
att en gräns måste sättas mot bolagsväldet.
Exempel finnas derå, att enskilde hellre
sålt för ringare summa åt en privat person
än för högre åt bolag.

2. Nej, emedan bolagens jordförvärf
inom socknen ej inverkat på bondeklassens
ställning.

Los.

Endast af enskilda personer gifna före|
ställningar mot öfverlåtelser.

III. Vesternorrlands län.

Att hemmans försäljning till ett af barnen
förekommit, svaras från socknarna Tima,
Säbrå, Viksjö, Häggdånger, Boteå, OfverLännäs,
Sånga, Graninge, Resele, Junsele,
Ramsele, Helgum, Nordingrå, Vibyggerå,
Nätra, Anundsjö och Björna. I öfrigt
svaras:

Borgsjö.

1. Nej.

2. I några enstaka fall hafva föräldrar,
som sålt till barn, i födorådskontraktet stipulerat,
att, om hemmanet öfvergår till bolag
eller annan oskyld person, en kontant penningesumma
utom födorådet skall till födo -

rådstagarne utgifvas, i de flesta fall 350 kr.
för hvardera födorådstagaren årligen.

Hafverö.

Ett och annat hemman har af föräldrar
upplåtits för billigt pris till ett af barnen,
för att det skulle kunna behålla detsamma,
men vanligen har det inom några år af
barnet sålts till bolag för ett pris, mångdubbelt
det, till hvilket föräldrarna lemnat det.

Indals-Liden.

1. Inga nämnvärda försök.

2. I hufvudsak == Hafverö.

3. Hemmanet har försålts i egarens
lifstid.

468

FRAGAX 26.

SOCKENOMBUD.

Sollefteå.

Skrifter spridda i sådant afseende.

Ed.

I högst få undantagsfall hafva hemman
sålts till underpris åt enskilde.

Adals-Liden.

1. Hittills allmänt, att föräldrar sålt till
barn, men nu våga de knappt göra detta,
då erfarenheten lärt, att barnen genast med
stor vinst sålt till bolagen, barnen till ingen
nytta, då den lätt förvärfvade penningen
snart förslösats.

2. Nej.

Skorped.

Hemmanets försäljning till ett af barnen
har förekommit. På senaste tiden har
bildats en landtmannaförening, hvilken möjligen
kan bidraga, att väcka tanken på
vigten af bondeklassens bibehållande.

Arnäs.

Genom hushållningssällskapet ha skrifter
spridts och delvis föredrag anordnats.

Gideå.

»Mera sällan.»

IV. Jemtlands län.

Att hemmans försäljning till ett af barnen
förekommit, svaras från socknarna Håsjö,
Refsund, Hackas, Undersåker, Mattmar
och Hede. I öfrigt svaras:

Ragunda.

1, 2. Nej.

3. Ett fall har förekommit, då bönder
slagit sig tillsamman och från bolag återköpt
hemman.

Föllinge.

Blott en och annan gång af enskilda.

Rödön.

Genom böndernas praxis att så vidt
möjligt söka behålla hemmanen inom slägten.

Tännäs.

Ett par försök ha gjorts genom sammanslutning
mellan enskilde; men något bestående
resultat uppnåddes ej.

V. Vesterbottens län.

Att hemmans försäljning till ett af barnen
förekommit nämnes från socknarna
Nordmaling och Åsele. I öfrigt svaras:

Lycksele.

1. Enskilda personer hafva samtalsvis,
dock utan resultat, sökt öfvertyga bönderna
om vigten att åt sig och efterkommande
bevara jorden.

2. För några år sedan utgafs en broschyr
till förekommande af bolagsköp, men
som den blef föga bekant för befolkningens
breda lager, blef resultatet icke nämnvärdt.

3. I hufvudsak = 2.

Sorsele.

Genom uppmaningar af framsynta personer
och genom tidningsartiklar.

Vilhelmina.

Genom allmänt initiativ ha medelst kungörelser
och skrifter sådana försök gjorts.

Dorotea.

1. Några försök, dock alltid utan resultat,
hafva gjorts af enskilda.

2. Aldrig någonsin.

Dessutom uppgifves från åtskilliga socknar,
att på bekostnad af Vesterbottens läns
landsting och hushållningssällskap tryckts
och bland hemmansegarne utdelats en skrift
om. »Vigten af jordbruksfastigheternas bibehållande
i enskild ego».

IJiÅG.YN .26. SOCKEN OM BUD

469

Yl. Norrbottens län.

Att hemmans försäljning till ett af barnen
förekommit, nämnes från socknarna
Arjepluog och Öfver- T orma. lofligt svaras:

Arvidsjaur.

Någon gång har händt, att, då en hem -

mansegare „ kommit på obestånd och fråga
uppstått att för skuld öfverlåta hemmanet
till bolag, öfriga byamän betalat skulden,
för att icke. »bolaget skulle släppas in i byn».

Landtmäteri staten.

I. Kopparbergs lön.

1—10. Från en del socknar hafva framställningar
gjorts om tillstånd att medelst
tillhjelp af skogsmedelsfonderna få inköpa
hemman till förekommande af dessas öfvergång
i trävarubolagens ego, men skola dessa
framställningar icke hafva föranledt till
några åtgärder. 1 ett par kommuner skola
genom upplånta medel egendomar hafva
inköpts, hvarigenom ett slags kommunalegendom
bildats.

Då nämnda åtgärder skulle påskyndat
jordens öfvergång från odalmannen till bolagen
eller till de i fråga om jordens ratio -

nella skötsel ändå olämpligare kommunerna,
torde ifrågavarande framställningar och transaktioner
näppeligen gifvit något lyckligt
uppslag till frågans lösning.

11. I Transtrands och Lima socknar
hafva ,fyrfaldiga hemman inköpts för kommunernas
räkning och sedan upplåtits åt
förre egarens barn eller närskylda.

Kommuner hafva i liera fall gjort ansökan
hos Konungens Befallningshafvande
att med skogsmedelsfondens afkastning få
inköpa till salu varande hemman, men detta
har märkvärdigt nog nekats.-

II. Gefleborgs län

Samtliga svar nekande.

*

470

FR A (i AX 26. I. AXDTMÄTERISTATKX.

III. Vesternorrlands län.

t. (Sollefteå, Resele och Ramsele tingslag.
) Enskilda personer torde i enstaka fall
sökt förekomma skogsinköp af bolagen.

3. I allmänhet icke. Visserligen torde
det nog vara rotfast i hvars och ens sinne,
att bolagens mer och mer växande jordförvärf
degenererar trakten och skapar fattigdom
och liknöjdhet bland befolkningen,
men det ligger icke i bondens natur att
öppet träda i harnesk mot den mera mäktiga
fienden — bolagen. Bonden säljer

j hellre och drager sig tillbaka, sedan han
icke har flera intressen att bevaka.

4. (Torps socken.) På senare tiden har

frågan om bolagsväldets skadlighet varit
mycket på tal man och man emellan och
äfven dryftats i ortpressen och på allmänna
möten med anledning af Revisionssekreteraren
Lindhagens bekanta motion; men eljest
hafva såvidt bekant inga åtgärder vidtagits
här på orten för att hämma det öfverklagade
förhållandet.

IV. Jemtlands län.

De mest lyckade försöken härvidlag hafva
skett derigenom, att ett eller två af barnen
fått öfvertaga hemmanet, sedan ståndskogen
på en viss tid blifvit undantagen och
använd till utlösen åt öfriga syskon.

Ofta händer det, att föräldrarna öfverlemna
sitt hemman till ett eller två af

barnen mot födoråd och en köpeskilling
som ej motsvarar mer än en fjerdedel af
hvad ett bolag kunnat betala för hemmanet.
Men derigenom sker en stor orättvisa mot
öfriga syskon, som få en fjerdedel i arf
mot hvad de rätteligen bort erhålla,

V. Vesterbottens län.

—O. Genom en af landsting och hushållningssällskap
utgifven, i flera tusen exemplar
spridd broschyr, genom ortspressen äfvensom
genom enskilda för den jordbrukande
befolkningen intresserade personer har denna
gjorts uppmärksam på det olämpliga i att
försälja sina hemman, hvadan brist på initiativ
till förekommande af bolagsköp ej
saknats.

6. (Lycksele socken.) För några år sedan j
utgafs en broschyr i syfte att förekomma [
försäljning till bolag af skog eller jord från |

hemman, men utan att något resultat derigenom
uppnåddes.

7, 8. Hänvisas till Vesterbottens läns
landstings yttrande och af en utaf hushållningssällskapets
i länet förvaltningsutskott
utgifven broschyr i saken, hvari på det lifligaste
instämmes.

9. Landsting och hushållningsällskap samt
tidningspress och enskilda hafva hvar och
en i sin stad sökt verka härför. För öfrigt
hänvisas till hvad hushållningssällskapets förvaltningsutskott
i frågan yttrat.

FKAGAX 26. LANDTMÄTEBISTATEN.

471

VI. Norrbottens län

1. Deltagit i yttrandet från länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

2. Kännedom härom saknas.

3. Någon åtgärd mot bolagsköp har icke
veterligen vidtagits, och torde något sådant,
åtminstone inom denna socken, jemväl vara
obehöfligt.

4. Vesterbottens läns hushållningssällskap
har låtit sprida en skrift.

5. Vesterbottens landstings och hushåll -

ningssällskaps åtgörande är allmänt kändt:
spridandet af en broschyr i ämnet, ett medel,
som dock icke torde få anses kraftigt nog
att åstadkomma någon verkan.

Enskilda landtmätare, jägmästare m. fl.
tjenstemän, som ha med allmogen att göra,
upplysa bönderna om deras hemmans verkliga
värden; härvid nås dock ej heller
det stora flertalet.

Skogsstaten.

I. Gefle—Dala distrikt.

Öster-Dalarnes revir.

Försök hafva gjorts inom en del socknar,
exempelvis Elfdalen, att för kommunens
räkning inköpa till salu varande hemman,
men på grund af en allt för ojemn konkurrens
med de mäktiga bolagen misslyckats.

Det har också visat sig, att den enskilde
hellre säljer till bolag än till kommunen,
enär med de förstnämndas köp följer löftet
för förre egaren att utan afgift qvarsitta
som brukare af det försålda hemmanet.

Spridande af skrifter torde icke hjelpa,
möjligen framtida erfarenhet.

Sårna revir.

Hänvisas till yttrandet från Transtrands
revir.

Transtrands revir.

För flera år tillbaka hafva försök blifvit
gjorda att förhindra bolagens jordförvärf,
på så sätt, att Sårna sockenmän gemensamt
inköpte skuldsatta jordegares egendomar
och sedan utarrenderade dem till
förre egarne för arrende, motsvarande en
viss procent af köpeskillingen. Erfarenheten
har emellertid nu visat arrendatorerna, att
det icke kan gifvas något nämnvärdt arrende
för jorden i Sårna, hvarför de allesammans
lära uppsagt sina arrenden. Nu lära
flera af dessa arrendatorer få innehafva jorden
fritt och kommunen har för afsigt att
täcka ränteförlusten med de medel, som
komma att inflyta af försäljningar af skogsafkastningarna
från de arrendejorden tillhöriga
skogarna.

472

FRÅGAN 26. SKOGSSTATEN.

Vester-Dalarnes revir.

Nej. Å den vid storskiftet afsätta Lima
s. k. häradsallmänning är den 16 Mars
1872 försåld afverkningsrätt på 50 år af
virke intill 8 decimaltums diameter 17 fot
från roten.

Gestriklands revir.

Nej.

Of ver jägmästaren.

Se under Litt. H. särskilda yttranden.

II. Mellersta Norrlands distrikt.

Hernösands revir.

Något enskildt eller allmänt initiativ har
ej tagits för att förekomma bolagsköp, då
i regel endast bolagen äro i stånd att betala
högsta priset. Visserligen säljes rätt
ofta hemmanet till något af barnen af föräldrar,
som taga så kallade födoråd, men
den nye egaren säljer då i allmänhet sedan
i sin tur hemmanet till något bolag för att
sedan kunna utlösa sina syskon och för att
få något öfver för egen del.

Junsele revir.

Några åtgöranden från enskild eller allmän
sida att förekomma bolagsköp af hemman
förekomma icke annat än i något enstaka
fall, då en fader sålt sitt hemman till en
sin son för godt pris med uttryckligt förbehåll,
att, i händelse han öfverlåter det
till bolag, han skall betala visst temligen
afsevärdt penningebelopp till sina syskon.

Tåsjö revir.

Genom allmänt initiativ har ingenting
blifvit gjordt.

Försäljning af hemmanet till ett af barnen
har endast sällan egt rum.

De inom Dorotea socken rätt allmänna
hemmansklyfningarna äro uttryck för sträfvanden
i ifrågavarande riktning.

Anundsjö revir.

Veterligen har ingenting här i orten gjorts
i detta fall, frånsedt hvad som i tidnings -

pressen eller i facktidskrifter funnits anfördt
rörande bolagens jordförvärf.

Norra Jenitlands revir.

Några mera framträdande försök att förekomma
bolagsköp annat än då och då på
senare åren genom tidningspressen äro ej
bekanta.

Norra delen af Norra Jenitlands revir.

För ett 20-tal år sedan, då hemmansvärdena
ännu voro låga, sålde bönderna
ofta sina hemman till ett af barnen, som
dä fick utlösa de andra, men på sista tiden,
sedan hemmansvärdena nått en sådan höjd
genom bolagens konkurrens, att vanligtvis
intet af barnen ansett sig kunna öfvertaga
hemmanet och lösa ut de andra, har det
lika ofta inträffat, att bolagen blifvit egare
till desamma.

I intet annat afseende hafva försök här
! i orten gjorts att förekomma bolagsköp.

Hede tingslag af Herjeådalens revir.

Två försök till sammanslutning mellan
j jordegarne hafva gjorts, men utan resultat.

Öfver jägmästaren.

Nej. Tvärtom finnes det inom distriktet
många enskilda personer, som hvar för sig
inköpa hemman endast för skogens skull
och låta jordbruken och åbyggnaderna förfalla,
åstadkommande derigenom ödeshemman
i långt större utsträckning än bolagen.

FRÅGAN 26. SKOGSSTATEN -

473

III. Vesterbottens distrikt.

Burträsks revir.

I regel har här liksom eljest i Norrland
allmänt brukats, att bönder på sin ålderdom
öfverlåtit sina hemman till ett eller
ett par af barnen, för att hindra deras försäljning
till »oskylda».

Tidningarna Umebladet och Umeå nya
tidning hafva tid efter annan genom uttalanden
i hithörande ämnen sökt motarbeta
bolagsköp, hvarjemte för några år sedan
utgafs en skrift om vigten af jordbruksfastighets
bibehållande i enskild ego.

Södra Lydelse revir.

Veterligen hafva ej några försök gjorts
att förekomma bolagsköp, om ej genom att
tjensteman vid muntliga samtal afrådt bönderna
från att sälja sina hemman.

Norra Lyckelse revir.

Nej. Tjenstemännen (kronans) försöka
likväl stundom klargöra för allmogen, att
värdet af dess hemman är större än de nu
kunna ana, samt uppmana dem bibehålla
sin ärfda torfva och akta sig för bolagens
utskickade, och gäller detta särskild! skogs -

staten, som aldrig tröttnar att vid lämpliga
tillfällen framhålla dessa råd.

Sorsele revir.

Landstinget har utsändt en ströskrift, hvari
bönderna på det kraftigaste uppmanas att
ej sälja sina hemman, och i länets tidningar
hafva flera gånger förekommit artiklar,
som på ett förtjenstfull! sätt sökt visa bönderna
det okloka i att sälja hemmanen.
Äfven en och annan enskild person torde
verkat i samma riktning.

Stensele revir.

Nej icke i allmänhet, undantag gör endast
en by, Barsele, hvarest delegarne förbundit
sig att tillsammans inköpa den del,
någon af dem möjligen skulle vilja afyttra.

Bjurholms revir.

Vesterbottens läns landsting diskuterade
år 1893 frågan om förekommande af bolagens
hemmansköp och beslöt att ingå till
Kongl. Maj:t med skrifvelse i ärendet.

Öfver jägmästaren.

Se anm. vid frågan 1.

IV. Norrbottens distrikt.

Biteå revir.

Hemmanen försäljas oftast i egarens lifstid
till ett eller flera af barnen.

JElfsby revir.

I enstaka fall har förekommit, att hemmansegare
af enskilda personer blifvit afrådda
att till bolagen försälja sina hemman,
men från kommunernas sida har icke något
åtgjorts i det syftet.

Malmesjaurs revir.

Dylika åtgöranden ha ej i någon afsevärd
mån förekommit i orten.

Arjepluogs revir.

Några åtgärder i berörda hänseende finnas
ej att anteckna annat än muntligen gifna
föreställningar och råd af de tjenstemän,
som vilja böndernas bästa. Dylika råd äro
emellertid vanligen glömda, då vederbörande
få höra fraset af stora sedlar i bolagsombudens
plånbok.

Jochmoclcs revir.

Något försök att förekomma bolagsköp
har inom orten icke gjorts, men väl hafva
åtskilliga kronohemmansåbor, som sålt sina
hemman till bolagen, sedermera betjenat

60

474

fkagan 26.

sig af sin rätt att åt barnen återbörda hemmanet.

Bodens revir.

Ingå försök hafva gjorts att förhindra
hemmanens försäljning till bolagen.

Under den tid, då hemmansförsäljningarna
förnämligast pågingo, voro allmogemännen
allt för okunniga att förstå värdet af sina
skogar och vigten af att besitta egna hemmansbruk;
och de, som bättre förstodo och
allmänt anses som föregångsmän i arbetet
för ortens kolonisering, hafva mest arbetat
på att inköpa hemman (vanligen kronohemman
och nybyggen).

Kalix revir.

Hägra försök att förekomma bolagsköp !

SKOGSSTATEN.

hafva icke förekommit i annan mån, än
att personer varnat bönderna för att göra
sig af med skogar och hemman, och på
senare tider hafva tidningarna framhållit
vådorna häraf, dock, som det synes, utan
något resultat.

Of ver jägmästaren.

Råd och föreställningar till förekommande
af bolagsköp hafva nog icke saknats från
enskilda personer, men direkta åtgärder i
detta afseende från myndigheter, kommunalförvaltning
eller hushållningssällskap hafva
veterligen ej vidtagits, lika litet som skrifter,
belysande det sociala missförhållandet af
bolagsköp, utdelats.

Hushållningssällskapen och dem underlydande tjensteman.

I. Kopparbergs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Förvaltningsutskottet har sig bekant, att
inom Lima socken väckts förslag om, att
kommunen skulle inköpa salubjudna hem -

man, på det att de icke måtte falla i bolagens
händer. Huruvida detta ledt till
någon särskild åtgärd, är för utskottet deremot
icke kändt.

II. Gefleborgs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Några åtgärder, vidtagna i det angifna
syftet, hafva icke förekommit och hafva ej
heller, så vidt kändt är, bland allmogen eller
eljest inom länet varit ifrågasatta, Förtjent
att framhållas är emellertid, att förbättrade

| kommunikationer, såsom t. ex. den under
senaste åren fullbordade jern vägsförbin delsen
Bollnäs—Orsa, inom de orter, som deraf berörts,
synts väsentligen minska böndernas
benägenhet att afhända sig sina hemman,
hvilket i öfrigt står i närmaste öfverensstämmelse
med hvad under frågan 24 anförts.

FRÅGAN 26. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

475

III Vesternorrlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Har intet att anföra utöfver närmast följande
två yttranden.

Föreståndaren för statens kemiska station
i Hernösand C. G. Stroidrk.

På sista tiden har på vissa ställen en
våldsam, tyvärr understundom personlig
agitation igångsatts, dock veterligen utan
ekonomiskt underlag och vederhäftighet och
derför utan praktiskt resultat.

Mejerikonsulenten G. Andersson.

Det vanligaste härvid är, att vid egarens

högre ålder hemmanet öfvergår i barnens
ego.

Länsagronomen E. O. Arenander.

Stundom förekommer ännu hemmanets
försäljning af egaren till ett af barnen.

Likaledes ges exempel på, att bönder sålt
till andra bönder billigare än hvad bolagen
bjudit, bara för att hemmanet ej skulle
komma i bolags ego och få förfalla. Bönder
hafva sålt hemman och uttryckligen stipulerat,
att de ej få säljas till bolag.

IV. Jemtlands län.

Frågan har besvarats nekande af samtliga
svarande med undantag af ordföranden
i hushållningssällskapets distriktäfdelning i
Bergs socken,

E. A. Wallmark i Hofverberg,
som anmärker, att den enda brukliga åtgärden
i förevarande syfte är, att hemmansegaren
i lifstiden säljer hemmanet till sina
barn.

V. Vesterbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

År 1893 väcktes inom länets landsting
motion, att landstinget måtte till Kongl.
Maj:t aflåta en underdånig skrifvelse, deruti
landstinget skulle redogöra för den stora utsträckning,
aktiebolags förvärf af fast egendom
inom Vesterbottens läns lappmarker redan
tagit, och uttala sina djupa farhågor, att genom
dessa förvärf en sjelfständig, sjelfegande
jordbruksbefolkning inom en icke aflägsen
framtid icke mera skulle finnas till i denna
landsort, samt utbedja sig Kongl. Maj:ts
nådiga, kraftiga och skyndsamma ingripande.

Vid föredragning häraf beslöt landstinget
med 20 röster mot 10 att uti underdånig
skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes
Snarast möjligt vidtaga åtgärder för afhjelpande
och förekommande af uti motionen
omförmälda olägenheter och missförhållanden.

Landstinget och hushållningssällskapet
anvisade för 5 ä 6 år sedan medel för utgifvande
af en broschyr om vigten af jordbruksfastigheters
bibehållande i enskildes
ego, hvilken i 4,000 exemplar blifvit spridd
inom länet.

Exempel finnes, att enskilda hemmans -

476 FRÅGAN 26. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN

egare, hvilka insett vådan så väl för deras
efterkommande som för landsdelen i sin
helhet af att hemmanen öfvergått i bolags
ego, vid öfverlemnandet af hemmanen till
barnen gjort föreskrifter om, att dessa ej
finge försälja dem till sågverksbolag.

Förvaltningsutskottet har helt nyligen genom
att utsända länsagronomen att i annat
län studera sättet för landtmannaföreningars
bildande tagit initiativ för sammanslutning
emellan jordbrukare.

Länsagronomen Axel Bosin.

Några åtgärder från det allmännas sida

OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMÅN.

för att förhindra försäljningar hafva ej, enligt
hvad kändt är, blifvit vidtagna. Länets
hushållningssällskap har emellertid utgifvit
en broschyr riktad mot försäljning af hemman
till bolagen.

Deremot har det varit mycket vanligt, att
egaren till ett af barnen för en ringa summa
försålt hemmanet, hvarigenom de öfriga syskonen
blifvit arflösa. Ofta har det sedan inträffat,
att den nye egaren inom kort sålt
hemmanet till bolagen, hvarigenom syskonens
rätt blifvit offrad till ingen nytta.

Län smeker isten Edvin Vesterlund.

Veterligen ej.

Yl. Norrbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Några försök att förekomma bolågsköp af
hemman hafva icke gjorts inom Norrbotten;

men då hemmansegarne numera torde hafva
ganska göd kännedom om skogens saluvärde,
hafva på senare åren icke så många hemmansköp
förekommit inom länet.

Landtbruksingeniörer.

Landtbrulcsingeniören i Vesterbottens län
V. S. K. Kempff.

Genom ortens pressorgan är i allmänhet
befolkningen gjord uppmärksam på det

olämpliga i att försälja sina hemman, och
äfven enskilda för den jordbrukande befolkningens
bestånd intresserade personer
hafva, i den mån de kunnat, varnat derför.

BBAGAN 15. SOCKENOMBUD.

477

2il Förekommer, att genom tillvägagångssättet vid flottleders legleiing,
afsyning och. begagnande tillskapas svårigheter för vissa jordägare att tillgodogöra
sig sin skogsafkastning9 Hvilka ändringar i flottning sförfattning ärna eller
andra utvägar kunna i sådana fall ifrågasättas för afhjelpande afl dylika missförhållanden? Anm.

De socknar och revir, från hvilka frågan ej besvarats, der flottleder ej
finnas eller der svaret afser olägenheter, förorsakade af att förefintlig flottled är enskild,
hafva här nedan utelenmats.

Sockenombud.

I. Kopparbergs län

Frågan har besvarats nekande från socknarna
Enviken, Sundborn, lofsång, Gustaf,
Säter, Stora Skedvi, Éedemora, Rusby,
By, Bjursås, Ål, Leksand, Siljansnäs,
Bättvik, Ore, Gagnef, Sollerön, Sårna och
Grangärde. I öfrigt svaras:

Svärdsjö.

Undantagsvis har förekommit, att enskilda
personer beredts svårigheter vid flottning.

Boda.

»Jo, men botemedlet?»

Mora.

Svårigheter förefinnas visserligen, men åtgärder
till afhjelpande kunna ej föreslås.

Våmhus.

I vattendrag, der genom byggnad af bolagen
flottled anordnats, äro flottningsafgifterna
för höga, för att den enskilde jordegaren
skall kunna begagna sig deraf. Lägre
bestämda flottningsafgifter samt åfgiftens
lämpande efter virkets beskaffenhet vore af
behofvet påkallade.

Venjan.

Flottningsbolaget har motsatt sig af bönderna
önskad sänkning af Yenjansjön.

Oroa.

1. Genom tillvägagångssättet vid flottledernas
reglering hafva stundom svårigheter
uppstått för jordegare att tillgodogöra
sig sina skogsprodukter.

2. Inga andra svårigheter än att jordegarens
flottning blir försenad.

Elfdalen.

Ja. De större bolagen gynnas i allmänhet
af flottningsföreningen framför de mindre
sågverken och de enskilde, hvilka ofta
nog trakasseras genom en otillbörlig utpressning
på allt sätt, genom höga amorteringar
för flottleder och genom begäran om stora
förskott å till flottning anmäldt timmer,
utan att man har någon garanti för att man
får sitt timmer ordentligt skildt eller kan
hafva någon kontroll på flottningsföreningen.

Flöda.

1. Ja. Genom en strängare kontroll
öfver flottningsföreningen i afseende å

478

FRAGAN 27. SOCKENOMBUD.

amorteringen af i flottleden uppförda byggnader
m. m.

2. Nej.

Nås.

Det har förekommit, att bolag förbjudit
enskilde att aflägga sitt virke vintertid å
deras stränder vid flottleder, om de ej fått
löfte att köpa virket. Och vidare hafva de
genom byggande af stenkistor och stopplänsor
för kolvedsflottning uppdämt vatten
å lågländare ställen. Strandsyner hållas
hvarje år, men den ersättning, som derigenom
erhålles, är i minsta mån tilltagen.

Jemn.

Ja, Ett par exempel anföras, afseende att
visa, att amorteringsafgifterna varit så höga,
att de omöjliggjort flottning.

Malung.

I ett fall har så skett (Beskrifves ej vidare.)
Numera torde dock icke sådant ifrågakomma.

Lima.

Med tillvägagångssättet vid flottleders reglering,
afsyning och begagnande råder allmänt
och berättigadt missnöje. Svårigheter
tillskapas ständigt af flottningsbolaget, som
ju i sjelfva verket icke är något annat än
skogsbolagen. Så fördröjes för den enskilde
flottningen, till dess bolagen nedflottat sitt
timmer, hvilket oftast har till följd, att det
kommer för sent. Flottningsafdraget är

äfven på vissa vattendrag satt så oerhördt
högt, att det ej kan erläggas, hvilket åter
inverkar ofördelaktigt på virkesprisen. Det
orätta är, att flottningsbolaget egenmäktigt
behandlar denna affär och att allmänheten
undanhålles kontroll. Ändringar af nöden.

Transtrand.

1. Det s. k. flottningsafdraget ställer sig
för enskilda, som ej i likhet med de stora
skogsbolagen äro delegare i strömrensnings-,
strömbyggnads- och flottningsförening, på
vissa vattendrag allt för dyrt, när det gäller
smärre partier.

2. I hufvudsak = 1 med tillägg: En
annan olägenhet är den, att om icke det
beräknade antalet timmer inkommer på flottleden
inom amorteringstiden, så att kostnaderna
för regleringen blifvit betäckta,
ökas den oamorterade fordringen för regleringen
år efter år genom ränta på anläggningskostnaden.
Och om inga större timmermängder
finnas att under tiden framflotta,
så komma dessa flottningsafdrag att
för en lång framtid försvåra eller rent af
förhindra afsättningen af skogsalster för den
enskilde skogsegaren. Den, som reglerat
vattendrag, bör derför icke under några förhållanden
hafva rätt till ersättning för sådana
rensningskostnader, som finnas oamorterade
efter den för reglering först fastställda
tiden.

3. I hufvudsak = 2.

II. Gefleborgs län.

Frågan har besvarats nekande från socknarna
Öster Fernébo, Ofvansjö, Järbo,
Högbo, Oekelbo, Åmot, Hamrånge, Hille,
Valbo, Skog, Segersta, Hanebo, Bollnäs,
T oxna, Enånger, Njutånger, Nianfors,
Idenor, Forsa, Harmånger, (Snärp, Hassela,
Norrbo, Bjuråker, Delsbo, Ljusdal, Barnsjö,
Los, Jerf so, Arbrå och Undersvik. I
öfrigt svaras.

Söder ala.

Vid regleringssyner har för vissa jordegare
varit nästan omöjligt att få vägar till
fritt flottningsvatten. Förfaringssättet vid
flottleders reglering synes visa godtycklig
behandling af vissa strandegare.

Ofvanåker.

1. Svar saknas.

FRÅGAN 27. SOCKENOMBUD.

479

2. Genom att bolagen, efter erhållet tillstånd
att bygga flottled, långsamt och distriktsvis,
med början å lägst belägna delen
af vattendraget, fullborda flottleden, hafva
bolagen, som sålunda under många år hindrat
hvarje annan att bygga i öfre delar
af vattendraget och derigenom hindrat konkurrens
vid köp af skog i trakterna deromkring,
tilltvingat sig berörda skogstrakter
mot lägre köpeskilling än eljest varit möjligt.
Flottningsstadgan borde förty ålägga
den byggande ej endast rättigheter, utan
äfven förpligtelse!-.

3. Det borde stadgas, att det skall åligga
synemännen att tillse, det sökandens (bolagets)
mark äfven skall inlösas till flottled,
för att det skall helt blifva allmän flottled.
Svårigheter göras ock af bolag, som fått
tillstånd att bygga allmän flottled, i det att
sökandebolaget, sedan det fått tillstånd att
bygga, i flera år underlåter att kungöra
detta för att få fördröja saken och under
tiden utan konkurrens kunna förvärfva afverkningar
och afsöndringar. Sedan då omsider
tid kommit för byggnadens fullbordande,
har det varit många svårigheter,
hvilka åberopats för förlängd tid, som i flesta
fall beviljas. Orsaken torde vara den förr
antydda. Interimsflottningar verkställas med

vederbörandes tillstånd och efter bolagens
godtycke, utan att något kan med framgång
åtgöras af allmänheten. Vidare bygges
blott den del, som bolaget för sitt
intresse anser för tillfället vara behöfligast.
Den aflägsnaste delen får vara obyggd, allt
för antydda skäl och till stor skada för allmänheten.
På så sätt lemnas bolagen tillfälle
att ytterligare en följd af år få vara
ensamma herrar öfver den aflägsnaste trakten.
De ändringar, som först böra ifrågakomma,
äro följande:

a) Att sökanden skall vara skyldig
att bygga hela begärda sträckan. b) Att
genom Konungens Befallningshafvandes försorg
kungörelse genast utfärdas angående
tillståndet att bygga, c) Att interimsflottning
ej får verkställas.

Flottleder borde byggas af staten. Först
då kan man påräkna rätt åt såväl enskilda
som staten.

Färila.

1. Flottningsföreningarna hafva tillskansat
sig allt för stora rättigheter å de enskilda
strandegarnes bekostnad.

2. Nej, snarare har tillvägagångssättet
medfört afgjorda fördelar för bönderna.

III. Vesternorrlands län.

Frågan har besvarats nekande från socknarna
Tuna, Torp, Hafveri), Indal, IndalsLiden,
Ljustorp, Hässja: Njurunda, Säbrå,
Stigsjö, Gudmundrå, Ytter-Lännäs,
Dal, Boteå, Öfver-Lännäs, Sånga, Nora,
SJeog, Sollefteå, Ed, Multrå, Graninge,
Junsele, Barnsele, Edsele, Helgum och
Anundsjö. I öfrigt svaras:

Stöde.

Bolagen, hvilka omhändertagit flottledsregleringarna,
hafva ofta tillskapat svårigheter
för bönderna genom åsättande af oskä -

ligt höga afgifter för virkesflottning i biåarna.
Har äfven händt mer än en gång,
att regleringssökandena icke ställt sig gifna
föreskrifter i afseende å byggnaderna till
efterrättelse, utan utfört dem, på sätt de
själfva funnit för godt, hvilket likväl icke
hindrat bolagen uppbära afgälder i enlighet
med regleringsförslagen.

B or g sjö.

1. Vanligt är, att virkesmängden bestämmes
alldeles för låg, hvilket gör att
amorteringsafgiften per klamp blir för hög

480

FRÅGAN 27. SOCKENOMBUD.

och amorteringstiden för lång. De flesta
flottande få betala amortering under hela
den bestämda tiden, fastän byggnaden för
länge sedan är betald. Alla, som verkställa
en reglering, stoppa vanligen en oskäligt
hög vinst i egen ficka.

2. I hufvudsak = 1.

Sättnci.

Amorteringen har varit så dyr, att nästan
ingen annan än bolagen sj elfva, som egt
flottleden eller delar deraf, kunnat flotta.

Viksjö.

Flottledsförvaltningen borde ställas under
bättre kontroll.

Hög sjö.

Amorteringstiden bör bestämmas till högst
10 år och ingen förlängning bör beviljas.

Adnls-Liden.

1. Kan ej besvaras.

2. En oegentlighet är, att timmerleverantörerna
ingenting få säga på flottningssammanträdena,
utan endast köparne. Om
en bonde vill leverera ett större timmerparti
efter ett vattendrag ett år, så kunna
köparne bestämma större eller mindre kostnad
för reglering och reparation, för att
nästa år, då de sj elfva afverka, få bestämma
så lågt pris, som dem behagar. I öfrigt är
lagen bra.

Fjällsjö.

I några fall hafva bolagen bestämt oskäligt
höga flottningsafgifter, utan att bönder
haft någon möjlighet till granskning eller
kontroll.

Vibyggerå.

Enväldet vid bestämmandet af flottnings IV.

Jemt

Frågan har besvarats nekande från socknarna
Hellesjö, Fors, llefsuncl, Nyhem,
Sundsjö, Lit, Kyrkås, Hägg enås, Laxsjö,

och amorteringskostnaderna synes vara allt
för stort. Skärpt kontroll behöflig, så att
endast den verkliga kostnaden debiteras de
flottande. Denna fråga är af långt större
betydelse, än man föreställer sig, och en snar
lösning är nödvändig, om bolagens öfvermakt
skall kunna minskas.

Sidensjö.

Hemmansegarne hafva svårt att få sitt
husbehofsvirke flottadt utan sammanblandning
med flottningsföreningens. Amorteringsafgifterna
hafva bestämts så höga, att
bondens virke icke fått något värde. Bolagen,
som sökt och bekostat regleringen,
hafva icke så noga godtgjort föreningen för
eget timmer. Länsstyrelsen bör utöfva någon
kontroll öfver flotta! ngsföreningen och
vid syn bör jordbruksingeniör eller annan
fackman bevaka jordbrukarens intresse.

Skorped.

Ja. Genom dröjsmål med verkställandet
af begärd reglering afhållas skogsspekulanter.

Mo.

Höga amorterings- och flottningskostnader
äro i väsentlig grad hindrande för jordegaren.

Gideå.

Ja. Flottningsafgifterna böra nedsättas.

Trehörningsjö.

Ja, på grund af olika meningar, huruvida
flottleden inom socknen är reglerad
eller icke.

Grundsunda.

1, 2. Bolagen hålla med sitt timmer
elfvarna stängda ofta hela somrar. Bolagen
böra hålla elfven fri från timmer, åtminstone
vissa tider.

ands län.

Älanäs, B, odon, Näskott, Aspås, As, Sunne,
Hallen, Oviken, Undersåker, Mörsil, Are,
Alsen, Mattmar, Berg, Klöf sjö, Sveg, Eif -

FKÅGAN 27. SOCKENOMBUD.

481

ros, Lillherdal, Ytter-Hogdal, Öfver-Hogdal,
Hede, Storsjö, Vemdalen och Tännäs.

I öfrigt svaras: .

Ilagunda.

1, 2. Nej.

3. I bielfvar till Indalselfven borde för
att möjliggöra tillvaratagandet af kolved och
smärre torra träd, som förefinnas i ofantliga
mängder i skogarna, flottningskostnaderna
bestämmas efter virkets dimension.

Sorgvattnet.

I‘allmänhet icke. Blott genom höga amorteringsafgifter.

Bodsjö.

Vid flottleders reglering ha bolag godtyckligt
utan afsyning bestämt oskäligt hög
flottnings- och amorteringskostnad, hvarigenom
omöjliggjorts tillgodogörande af träd af
smärre dimensioner.

Bräcke.

Anses olämpligt, att rätt att begagna flottled
kan intecknas och gälla för all framtid.

Näs.

Önskvärdt, att flottningsafgifterna vid enskilda
flottleder måtte bestämmas af oj afviga
och kompententa personer under Konungens
Befallningshafvandes kontroll.

Gåxsjö.

Förut har detta egt ram, men icke nu,
sedan flottledsbyggnaderna återfallit till flottleden.
Exempel gifvas derå, att der flottnings-
och amorteringsafgifterna förr uppgått
till 60 öre, de nu gå till 6 öre, allt
pr stock.

Ström.

1. Det har förekommit, att då bolag förvärfvat
en skogstrakt i närheten af ett vattendrag,
det begärt reglering af vattendraget
och fått kostnadsförslag till afsevärda
belopp å byggnaderna. Dessa hafva utförts
för en tiondedel af den beräknade kostnaden,
men icke desto mindre insynats efter
det beräknade beloppet. Genom att dessutom
få stockfångsten lågt beräknad, har
hvarje stock åsatts så hög afgift, att det ej
lönat sig att framforsla träd af mindre dimensioner,
som på sådant sätt fallit i bolagens
händer. De vattendrag, som behöfva
förbättring, förekomma ej i större skala, än
att amorteringen kunde erläggas det år arbetet
är gjordt eller åtminstone för kort tid.

2. Nej.

Asarne.

1. Nej.

2. Inga olägenheter att tillgodogöra sig
större dimensioner, men genom dryga amorteringar
måste mycket virke iemnas som afskräde.

V. Vesterbottens län.

Frågan har besvarats nekande från socknarna
Nordmaling, Bjurholm, Degerfors,
Burträsk, Skellefteå, By ske, Järn, Norsjö,
Nysätra, Stensele, Sorsele, Åsele, Örträsk
och Vilhelmina. I öfrigt svaras:

Lycksele.

1. Nej.

2. Till följd af flottningsdistriktens längd
belägges timmer ofta med högre amorte -

ringsafgift än som för detsamma kunde vara
behöfligt. Vid regleringssammanträdena förstår
icke allmogen, som ej heller kan på
grund af de störa afstånden få tid att infinna
sig, att göra sina intressen gällande
gent emot bolagen, dessutom är det svårt att
vinna ändring i uppkomna missförhållanden,
då detta blir dyrt. Effektivare kontroll öfver
bokföring, amortering m. m. är ett önskemål.

61

482

FBÅGAN 27. SCCKENOMBTJD.

3. Då flottningsstadgan, rätt tillämpad,
bör vara tillfyllest, må en del oegentligheter
förbigås.

Fredrika.

1. Ja, delvis önskligt, att staten öfver -tager flottlederna och sjelf utför nya.

2. Nej.

Dorotea.

1. Nej.

2. Vid s. k. »öppna» timmerköp torde
många gånger ett oskäligt stort afdrag göras
å köpesumman i form af amortering och flottningskostnad
till förfång för säljaren-hemmansegaren.

VI. Norrbottens län.

Frågan har besvarats nekande från socknarna
Elfsby, Arvidsjaur, Arjepluog, Öfver-Luleå,
Edefors, Jockmock, Öfver-Kalix,
Gellivare, Neder-Torneå, Karl Gustaf,
Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Juckasjärvi.
I öfrigt svaras:

Piteå.

1, 2. Man klagar öfver höga amorteringar
och bristande kunskap att bevaka sin
rätt vid flottledernas reglering.

Båneå.

1. Som enligt Konungens Befallningshafvandes
flottningsreglemente hvarje hemmansegare
eger utan amorteringsafgift flotta
husbehofsvirke i socknens vattendrag, så ha
jordegarne, utan kostnad, blifvit hulpna att
få fram timmer från platser, derifrån det,

om flottled ej funnits, icke skulle kunna
forslas.

2. Ja, enär flottningsföreningarna på
grund af sin privilegierade ställning taga så
stor betalning för virkets framforslande, att
den enskilde föredrar att sälja sitt virke på
elfstranden framför att flotta det. Rösträtten
inom flottningsföreningarna bör ej utöfvas
efter virkesmängden, utan bör, till
tryggande af deras intresse, som hafva mindre
virke att flotta, vara betydligt begränsad.

Neder-Kalix.

1. Ja, på grund af bolagens vägran att tilllåta
flottning utan större eller mindre afgift.
Alla skogsegare böra ega att flotta i allmän
flottled.

2. Svar saknas.

Öfver-Torneå.

Icke i nämnvärd grad.

Anm. Dessutom anmärkes från åtskilliga socknar, att flottningen åstadkommer
åtskillig skada för jordegaren genom uppdämningar, fiskets minskande, trafikhinder o. s. v.

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

483

Skogsstaten.

I Qefle=Dala distrikt.

Öster Dalarnes revir.

Ja, i flera hänseenden, då allmänna flottningen
i allmänhet är obegränsad i förhållande
till tid af året och det stadgas, att
husbehofsvirke skall framflottas i sammanlagda
flottar, hvilket under förstnämnda förhållanden
är hardt när omöjligt bland allmänna
flottningens lösa timmer och deraf
orsakade fästen m. m. Vissa vattendrag,
hvilka länge varit flottbara, medgifva icke
timrets framforslande i flottar. Att framflotta
husbehofsvirket löst låter sig ej heller
göra, enär allmänna flottningen af timmer
och derefter kolvirke vanligen pågår, så länge
vattentillgång finnes, och allmänna skiljningsställen
saknas. Inom reviret finnes efter
hela Österdalelfven och dess bivatten intet
enda allmänt skiljningsställe. Derjemte beräknas
i de flesta vattendrag så stor flottningsafgift,
att den enskilde för sitt husbehofsvirke
näppeligen kan begagna de rensade
flottlederna.

För afhjelpande af nu rådande missförhållanden
torde erfordras:

l:o att allmänna flottningen inskränkes
till viss tid af året;

2:o att allmänna skiljningsställen på flera
derför lämpliga ställen inrättas;

3:o att strängare kontroll öfver amorteringsafgifternas
och flottningskostnadernas
fördelning å de flottande föreskrifves eller
ock

4:o att strömbyggnadsarbeten må öfvertagas
och utföras på statens bekostnad;

5:o att flottningsföreningarnas arbeten
och administration skiljas från trävarubolagens
tjensteman.

Sårna revir.

Hänvisas till yttrandet för Transtrands
revir.

Transtrands revir.

Den vanliga bestämmelsen vid upplåtandet
af ett vattendrag till allmän flottled »att
husbehofsvirke får flottas fritt först efter
allmänna flottningen» kan nog orsaka skada
för den enskilde, enär flottvattnet uti ett
vattendrag, i synnerhet uti ett mindre sådant,
sedan den allmänna flottningen blifvit fullgjord,
redan flutit bort, hvilket har till följd,
att den enskilde sedan icke samma år kan
få sitt virke utflottadt. Att framflotta
husbehofsvirke af mindre värde såsom vedvirke
och dylikt vid den allmänna flottningen
blifver allt för dyrt, enär dylikt virke
icke kan bära de för mindre vattendrag
vanligen bestämda dryga strömbyggnadsafgifterna
tillika med kostnaderna för skiljningen
af virket. Det förhållande, att
flottningen är fri från strömbyggnadsafgifter,
så snart byggnaderna blifvit amorterade med
afgifter för framflottadt timmer, upphjelper
icke saken, ty erfarenheten har visat, att
vid den tiden äfven strömbyggnaderna äro
obrukbara för vidare flottning.

Vester-Dalarnes revir.

Som de flesta flottlederna äro allmänna,
finnas i regel inga oegentligheter vid flottningsarbetena.

Gestrihlands revir.

Att bolagen genom att stänga flottlederna
för hemmansegare sökt göra deras skogar
värdelösa, har ej under senare tiden före -

484

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

kommit. Sättet har dock praktiserats, ehuru
mera mot konkurrerande bolag än mot hemmansegarne.
Numera äro alla mera afsevärda
vattendrag insynade som allmänna
flottleder.

Ett missbruk, som allmänt bedrifvits, är,
att det bolag, som sökt rätt att anlägga
flottled, dragit ut på tiden med byggandet
samt innan flottleden öppnats för allmänheten
utflottat sitt eget virke utan att dermed
amortera byggnaderna. Strandegarne
skulle naturligtvis kunnat hindra detta och
förbjuda flottning, till dess anläggningen
blifvit af synad, men de hafva ej förstått
sin sak och trott insyningen berättiga till
begagnande af flottleden.

Öfriga egare till virke vid vattendraget
hafva sedan fått amortera byggnaderna,
hvilka på så sätt blifvit dubbelt betalda.

Ett annat missbruk har varit, att anläggaren
af flottled fortfarit att uppbära amortering
långt efter sedan flottleden redan
blifvit amorterad. Länsstyrelserna hafva numera
börjat att uti resolutioner om flottleder
intaga bestämmelser dels om amortering
för allt virke, som under byggnadstiden
flottas, dels om ingifvande till Ko- I
nungens Befallningshafvande af årsredovis- |
ning för flottleden.

Ifrågasättas kan dock, om ej för bättre
kontroll dessa redovisningar borde uti länskungörelserna
intagas.

Vestra Helsinglands revir.

Det har förekommit, att bolag begärt
regleringssyn i vattendrag och sedan under
byggnadstiden, som oskäligt utsträckts, framflottat
större eller mindre mängder af virke

| utan s. k. interimsflottningstillstånd, hvar1
igenom detta virke helt och hållet undgått
j att deltaga i amorteringen af byggnaderna,
och än mera har det händt, att bolag efter
j sådan regleringssyn alldeles uraktlåtit hålla
j någon afsyning af flottledsbyggnaderna, hvar|
igenom möjliggjorts för bolagen att utan
j amorteringsafgäld framflotta allt sitt virke
och sedan efter ny regleringssyn få ersättning
för byggnadernas dåvarande värde,
hvilket allt verkat till oskäligt höga amorteringsafgälder
för det virke, som sedan
funnits qvar att frainflotta. Ehuru detta
möjflggj°rts genom öfriga skogsegares uraktlåtenhet
att bevaka sin rätt, kan dock
ifragasättas, huruvida icke § 8 i flottningsstadgan
borde omredigeras så, att det måtte
inrymmas tydligare bestämmelser rörande
skyldighet för den, som begärt regleringssyn,
att inom stadgad tid låta afsyna byggnadsarbetena
för flottledens allmänna öppnande
äfvensom att i händelse af flottning
under byggnadstiden derför förskaffa sig
vederbörligt tillstånd mot erläggande af
amorteringsafgäld.

Beträffande § 10 i samma stadga, hvars
2:a mom. gifver rätt för strandegare att vid
framflottande af husbehofsvirke från egen
skog under vissa villkor vara fri från deltagande
i gemensam flottning och dermed
förenade kostnader, synes det orätt, att endast
de skogsegare, som vid laga skiftet fått
någon del af stranden, skola hafva denna
rättighet. Derför anses ordet »strandegare»
böra utbytas mot »skogsegare».

Öfver jägmästaren.

>Se under Litt. H. särskilda yttranden.

II. Mellersta Norrlands distrikt.

Medelpads revir. I åren oegentligheter nästan utan undantag

Om än numera en förbättring inträdt vid existerat, synnerligast i de mindre vattenreglenng
och afsyning af flottleder, kan I dragen. Så har vid reglering af en stor
dock med visshet sägas, att intill de sista | del af dessa visserligen hållits reglerings -

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

485

syn; men virkestillgången ofta blifvit lågt
tilltagen, enär man ej medräknat de smärre
dimensionerna och amorteringstiden i vanliga
fall varit för kort. En följd häraf har
ock blifvit den, att amorteringen pr stock
ställt sig oskäligt hög. Någon afsyning har
derefter icke hållits på många år, utan har
sökanden, vanligen något sågverksbolag, flottat
och tagit den föreslagna amorteringen
utan att behöfva lemna redovisning derför
till Konungens Befallningshafvande, då afsyning
ej hållits, efter hvilken förrättning,
eget nog, redovisning först är föreskrifven.
Flottningsbyggnaderna hafva ock vanligen
endast delvis utförts. Genom sådana förhållanden
har ett slags monopol skapats
för den eller dem, som sökt reglering af vattendragen,
enär vid inköp af virke eller skog
den, som behöft erlägga den föreslagna amorteringen,
ej kunnat konkurrera med dem.
Skogsegarne hafva genom dylikt tillvägagående
tillskyndats stora direkta och indirekta
förluster genom minskade värden å
deras egendomar och produkter. Följden
häraf har ock blifvit den, att skogarna på
lång tid eller hemmanen i sin helhet för
alltid och mot ringa pris öfvergått i sågverksegarnes
händer.

En af de ändringar i flottningsförfattningarna,
som erfordras, synes vara en afkortning
af tiden mellan reglering och afsyning
samt för förrättningsmännens arbeten,
som nu många gånger kräfva åratal.

Likaså borde kontrollanter tillsättas för
att vaka öfver att gifna föreskrifter blifva
i allo efterföljda. De uppgifter, som sysslomannen,
hvilka ofta utgöras af ombud för
egarne till flottledsbyggnaderna, hafva att
till länsstyrelsen ingifva, anses här vid lag ej
lemna tillräcklig garanti.

Hernösands revir.

Flottlederna handhafvas af flottledsföreningar,
som bestå af bolagsintressenter, och
då någon verklig kontroll öfver deras görande
och låtande ej kan erhållas af de mindre
skogsegarne, blifva ofta nog flottnings- och

amorteringskostnaderna för dessa senare
oskäligt höga, och sedan en dryg amorteringsafgift
är utpressad, få flottledsbyggnaderna
ofta nog förfalla. Att något måste
göras för afhjelpandet af en hel del missförhållanden
är obestridligt, och staten borde
här vid lag ingripa. Exempelvis kunde en
flottledsinspektör förordnas, en inom hvarje
län, och under honom för hvarje flottled
en syssloman, som egde att granska räkenskaperna
och hålla kontroll öfver den timmermängd,
som för hvarje år flottades.

Junsele revir.

Då det gällt allmänna flottleder, torde
några särskilda svårigheter för vissa jordegare
att på grund af felaktigheter vid regleringen
tillgodogöra sig sina skogsalster icke
hafva uppstått. Deremot finnas flottleder
inom reviret, hvilka icke upplåtits till allmänt
begagnande och hvilka i sin mån för
den skull bidragit till hemmanens öfvergång
i bolagens ego.

Bolag, som på grund af gamla bergsbruksprivilegier
innehafva vissa vattendrag,
särskild! skattlagda, med full skattemannarätt,
hafva nemligen förhindrat inrättande af
allmän flottled i dem samt nekat flottning af
andras skogsalster i flottleden, i följd hvaraf
större delen af skogsmarken, liggande efter
leden, så småningom öfvergått i bolags
händer eller åtminstone allt timmer, som
afverkats derefter, sjelfskrifvet haft bolag
till köpare utan konkurrens af andra. Ett
par sådana fall förekomma inom reviret, hvarvid
man dock icke kan klandra bolagen,
att de icke frivilligt upplåta flottleden i
fråga, då nemligen mycket svåra olägenheter
för af bolagen vid vattendragen upprättade
industriers drift skulle iså falluppstå.

Tåsjö revir.

Numera torde dylikt tillvägagångssätt sällan
förekomma, men det kunde vara önskvärd!,
att en statens kontrollant funnes, som öfvervakade
flottningsbyggnaden samt debiteringen
af amorterings- och flottningsafgifter.

486

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

Anundsjö revir.

Då vanligen de större skogsegande sågverksbolagen
bekostat upprensningen af flottlederna,
ligger det i sakens natur, att bolagen
äfven haft förmånsrätt till dessa flottleder.
Visserligen hafva desamma undergått
författningsenlig reglering m. m. för
upplåtande till allmän flottled, men det
oaktadt hafva svårigheter alltid yppat sig
vid flottandet af så kalladt bondtimmer,
dels derigenom, att flottledsbyggaren(bolaget)
temligen godtyckligt kunnat pålägga flottgodset
allt för höga amorterings- och flottningsafgifter,
och dels derigenom, att det
dröjer en ansenligt lång tid (10, 15, 20 år),
innan regleringsförslaget hinner genomgå
alla instanser för att kunna bli slutligt fastställdt.
Och under denna öfvergångstid, medan
flottledsbyggaren ännu innehar s. k.
oktroj å flottningens ombesörjande, kan äfven
hinder möta för vissa jordegare att tillgodogöra
sig sin skogsafkastning på fördelaktigaste
sätt.

Med framhållande af dessa omständigheter,
synas härutinnan lämpliga förändringar
till ett bättre böra vidtagas i flottningsstadgan.

Ostra Jemtlands revir.

Ej så sällan förekommer, att ett bolag,
som upprensat ett vattendrag, för framflottande
af andras virke beräknat så hög
afgift, att det erhåller sina i rensningsföretaget
nedlagda kostnader mer än dubbelt
igen äfvensom att det fortsätter att debitera
och uppbära rensnings- och amorteringsafgift,
oafsedt att kostnaderna för upprensningen
för länge sedan blifvit amorterade.
Ett ej ovanligt sätt är att hos Konungens
Befallningshafvande begära syn i och för
ett vattendrags reglerande till allmän flottled.
Syn blifver äfven hållen och vid densamma
en del flottningsbyggnader och andra
arbeten föreslagna samt amorteringsafgift å
desamma beräknad. Sedan fullföljes ej
ärendet i annat afseende, än att vederbörande

bolag debiterar den föreslagna rensningsoch
amorteringsafgiften äfven på byggnader,
som aldrig blifvit utförda. Och kan från
ett vattendrag exempel anföras, der bolagen
eftersatt byggnader på något öfver 18,000
kronor och i hvilket bolagen uppburit rensnings-
och amorteringsafgifter å framflottadt
virke, med c:a 4,000 kronor öfverstigande
den beräknade kostnaden, men icke desto
mindre gjort anspråk på att fortfarande få
uppbära en oskälig rensnings- och amorteringsafgift.
Härvid är dessutom att märka,
att kostnaderna för ifrågavarande vattendrags
upprensande beräknats till minst 40
å 50 % utöfver det pris, hvartill desamma
kunnat utföras och äfven blifvit utförda,
allt med beräkning att få amorteringsafgiften
så hög som möjligt.

Flera fall kunna anföras, der bolagen till
och med å kronans vatten samt å dess
mark och strand kunnat tillåta sig att rensa,
bygga, dämma och flotta, utan att på minsta
sätt ifrågasätta kronans tillstånd och medgifvande,
och att detta i flera tiotal af år
fått passera utan påföljd för vederbörande.

Om i flottningsförfattningarna funnes föreskrift,
att någon trävaruflottning ej finge
ega rum i under reglering till allmän flottled
varande vattendrag, innan detsamma
blifvit förklaradt för allmän flottled, rensningsföretaget
afsynadt samt afgift bestämd,
samt att amorteringsafgift skall beräknas
för allt virke, som framflottats efter synen,
så skulle förekommas, att under den till
två å tre år beviljade byggnadstiden en stor
del af det virke, som beräknats komma att
framflottas, framflottas under denna tid,
utan att amorteringsafgift beräknas men väl
uppbäres.

Fors socken af Östra Jemtlands revir.

För att belysa flottningsförfattningarnas
inverkan i fråga om skogsafkastningens tillgodogörande
får anföras att, för att taga
ett exempel, gällande reglemente för flottning
å Indalselfven föreskrifver, att flottningskostnaden
skall beräknas för så kalladt

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

487

enkeltimmer, d. v. s. stock intill 31 fots
längd. Stock, öfverskjutande denna längd,
betalas såsom två enkeltimmer, sparrar och
bjelkar betalas såsom 4 enkeltimmer, allt
oafsedt grodeken och om virket är af torrskog
eller frisk skog. Konseqvensen häraf
är, att en propsslana om 16 å 17 alnars
längd, representerande ett bruttovärde af 60
ä 70 öre, kostar lika mycket i flottning som
två 16" sågstockar, värda brutto 20 kronor;
en 5" sparre, värd 2 kronor, lika mycket
som en 16" bjelke, värd 40 kronor, en kolvedsklamp
värd 20 öre, lika mycket som
en timmerstock, värd 10 kronor, etc. Det
kan visserligen genmälas, att flottningsförfattningarna
icke lägga hinder i vägen för
fastställande af ett rimligare reglemente, om
sådant af de flottande begäres, men deraf
får man icke vänta sig mycket, då initiativet
härtill ligger i händerna på de största
virkesegarna, hvilka jemväl hafva den största
procenten groft flottgods.

För att likställa den ene och andre skogsegaren
och framför allt för att i vidsträcktaste
grad möjliggöra rationell afverkning
och tillgodogörande af affall och mindre
värdefulla sortiment ur skogarna, fordras
påtagligen bestämd föreskrift i flottningsstadgan,
att vid kostnadens fördelning å olika
slags flottgods skall tagas hänsyn till icke
blott den större eller mindre svårighet, de vid
flottningen förorsaka, utan jemväl flottgodsets
relativa värde.

Norra Jemtlands revir.

Då sågverksegarne hittills varit så godt
som allena bestämmande i frågor, som röra
flottleder och flottningen, då det för dem ock
varit af intresse att försvåra flottning af annat
än sågbart virke, hafva sågverksegarnes intressen
i dessa frågor allt för ensidigt tillgodosetts.
Vanliga enheten för taxering af
flottgods är här ett enkelt sågtimmer. Genom
att sätta tillåtna längden på detta så
högt som 30 eng. fot, blir det nemligen
möjligt för den, som sågar egna skogar, att
i ganska betydlig utsträckning flotta och be -

tala flottning för ett sågtimmer, som vid
framkomsten till sågen genom kapning förvandlas
till två. Bonden, som säljer sitt
timmer efter löpaln och toppdiameter, måste
fästa mera afseende vid denna senare, och förty
ofta kapa ett 30 fots timmer 5,6, ja ända
till 8 fot, emedan toppdiametern derigenom
stiger och timret betalas mer, än om det
varit ofvannämnda fot längre. Mycket till
sågning dugligt topp virke lemnas derför att
ruttna å allmogeskogar. Likaledes har vid
tidigare skedda flottningsregleringar ingen
hänsyn tagits till lindring i flottningskostnaderna
för mindre värdefullt virke, i följd
hvaraf en massa sämre, men till kolning
och pappersved dugligt virke får förfaras.
Under 1899 och 1900 års svåra höststormar
fälldes här tusentals och hundratusentals
kubikmeter för kol- och pappersindustrien
tjenlig!, virke, som i följd af här påpekade
förhållanden ej kunde tillgodogöras.

De medel, hvarigenom bot härutinnan
skulle rådas, synas vara återkommande (t.
ex. hvart 10:de år) revisioner af taxan för
flottgodsafgifterna, då inkomster af och utgifter
för flottningen m. fl. utgifter skulle
läggas till grund för afgifternas bestämmande
för nästa period, samt vidare, att
vid dessa afgifters bestämmande äfven hänsyn
toges till flottgodsets förmåga att bära
af gif terna.

Ett ytterligare önskemål i fråga om åstadkommande
af billig flottning är, att behofvet
af distriktsindelningarnas förändring med
hänsyn till de platser, der en större myckenhet
flottgods nedlägges uti eller upphemtas
ur vattendraget, vid samma tillfällen finge
pröfvas och efter behof afgöras. Genom
här antydda möjligheter att förändra flottningspris
och distriktsindelning skulle massor
af oväxtliga, torra och vindfällda träd tillföras
industrien, i stället för att såsom nu
förfaras och vara till skada i skogsmarken.

Vestra Jemtlands revir.

Nej, icke i annan mån än att sökanden,
vanligen sökandebolaget, vid flottningsreg -

488

FRÅGAN 27.

SKOGSSTATEN.

leringar genom att fördyra anläggningarna
söka uppskörta de flottande, så godt sig
göra låter, samt genom fördröjande af flottledens
afsyning så mycket som möjligt få
flottleden amorterad, redan innan den beviljade
amorteringstiden börjar. Strängare
kontroll öfver flottningsstyrelses räkenskaper
bör utöfvas och amorteringsafgifter godtskrifvas
flottleden, så snart sådana af de
flottande erläggas.

Herjeådalens revir.

Några sådana svårigheter för jordegarne
hafva ej förekommit, men väl äro fall bekanta,
då afverkningsrättsinnehafvare, före
vattendrags upplåtande till allmän flottled,
blifvit af strandegarne på ett oförsynt sätt
prejade vid virkets nedflottning. Några ändringar
i flottningsförfattningarna anses ej
påkallade.

Hede tingslag af Herj eådalens revir.

Nej.

Öfver) ägmästaren.

De bönder, som hafva timmer att sälja,
nedföra det till närbelägna flottled, hvarest
trävarubolagen köpa detsamma. Rätt ofta

förekommer, att i de mindre vattendrag,
som af bolagen utan att följa flottningsstadgans
föreskrifter blifvit för flottning inrättade,
betydliga afdrag å de gängse virkesprisen
göras för amortering och flottning,
hvarigenom bolagen tillgodoföra sig oskäligvinst.

Bättre kontroll öfver flottlederna till förekommande
af olagligheter och oskäliga flottnings-
och amorteringsafgifters debiterande
bör anordnas. För detta ändamål anses,
att flottledsinspektörer böra anställas, minst
en för hvarje större eif med bivatten, hvilket
skulle vara till mycken nytta för skogsegarne,
såväl kronan som enskilde.

För underlättandet i skogsvårdens intresse
af, att till kolved användbart affall efter
timmerhuggningar, smärre vindfällda och
torra träd m. m. skulle kunna rensas bort
ur skogarna och med någon fördel tillgodogöras,
bör vid flottning af kolved hänsyn
tagas till dess ringa värde och på grund
deraf kostnaderna såväl för amortering i
flottlederna som ock för sjelfva flottningen,
då det är fråga o.m dylik ved, betydligt
nedsättas i proportion till annat virke.

III. Vesterbottens distrikt.

Frågan har besvarats nekande från Järns,
Horsjö, Degerfors, Norra Lycksele, Å''.sele,
Sorsele, Stensele, Vilhelmina och Fredrika
revir.

I öfrigt svaras:

Burträsks revir.

Särskild! i Urnans och Vindelns floddalar
förekommer, att för flottledsamortering upptagas
enormt höga afgifter, utan att mot
dessa i rimlig grad svarande byggnader eller
rensningar företagits. I vissa fall saknas
de byggnader helt och hållet, för hvilkas
amortering afgifter uppbäras. Härigenom
hafva på samma gång, som det byggande
bolaget haft oskälig vinst af regleringen,

andra virkesegare i mycket hög grad hindrats
att tillgodogöra sig sina skogstillgångar.

Inom denna ort har allmänheten dessutom
äfven på andra sätt varit genom flottningsförhållanden
hindrad att på billigaste
sätt få sitt virke ut i marknaden, dels genom
att flottningen t. ex. i Bure eif onödigtvis
gjorts flerårig, dels genom att Rickleån
nedanför Robertsfors bruk icke fått
begagnas för flottning af virke.

Det vore derför särdeles maktpåliggande,
att flottnings- m. fl. nu gällande författningar
ändrades derhän:

att flottledsräkenskaperna ställdes under
offentlig kontroll;

att flottning icke Ange fördröjas, så att

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

489

den blir två- eller flerårig, om den utan
afsevärd olägenhet kunde på kortare tid
fullgöras;

att revision af flottledsreglering må företagas,
der det visar sig, att i flottleden
verkligen icke finnas sådana byggnader, för
hvilkas amortering afgifter af de flottande
upptagas, eller dessa afgifter befinnas oskäligt
höga;

att äldre byggnader, hvilka vid flottledens
reglering eller afsyning måste anses
genom tidigare begagnande redan vara amorterade,
icke i regleringen finge upptagas
annat än till underhåll af de flottande;

att i ett vattendrag befintliga industriella
verk, fisken och dylikt icke må hindra
upplåtande af allmän flottled förbi dessa
verk eller inrättningar, derest sådan upplåtelse
finnes vara af jemförelsevis större
gagn för det allmänna;

äfvensom att, der ansökan om upplåtande
af allmän flottled i ett vattendrag föreligger,
ansökningen icke får beviljas, med
mindre än att flottleden kommer att oafbrutet
sträcka sig så långt, att de vid flottleden
boende derigenom kunna få sitt virke
ut i allmänna marknaden, och flottleden
sålunda verkligen blifver till allmänt gagn
och icke endast ett privilegium för ett enskilt
företag.

Södra Lycksele revir.

Exempel finnas, att bolag, som upprensat

flottleder utan att begära reglering af desamma,
hindrat bönder att nedflotta sitt virke,
men då nu de flesta vattendragen äro upplåtna
till allmän flottled, torde väl något
dylikt ej vidare förekomma.

Bjurholms revir.

Det följer af flottningsstadgans föreskrifter,
att virke, för att ej deltaga i den allmänna
flottningen, bör framföras i flottar. Om
nu exempelvis en mindre flottled utmynnar
i en större och vid sitt utlopp genomflyter
ett större enskildt egoområde, hvarifrån virket
ej kan i flottar framföras efter flottleden,
får egaren till sagda jordområde ej
löst flotta sitt eget virke genom sitt eget
område, och då flottar ej heller kunna
framföras, måste jordegaren först betala för
virkets framflottning af andras folk, ehuru
han sjelf kunnat utföra arbetet, men
derjemte deltaga i flottningskostnaderna för
det virke, som ligger flera mil högre upp
efter flottleden. Men ej nog härmed, han
måste derjemte deltaga i amorteringen af de
tusentals kronor, som åtgått på ifrågavarande
distrikt till upprensning af flottleden och
till uppförandet af strömbyggnader i densamma,
utan afseende på att ingenting är
påkostadt den del af flottleden, som hans
virke har att passera. Huruvida denna
orättvisa kan afhjelpas genom att uppdela
flottleden i många distrikt eller genom ändringar
i flottningsstadgan, lemnas derhän.

IV. Norrbottens distrikt.

Frågan har besvarats nekande från Elfshy,
Variså, Jockmocks, Perlelfvens, Storhaclcens,
Bodens, Kalix, Ängeså, Fåneträsks,
Gellivare, Juckasjärvi, Tärendö,
Torneå och Paj ala revir.

I öfrigt svaras:

Piteå revir.

Då tarifferna för flottnings- och amorteringsafgifterna
i allmänhet äro upprättade

för stycke flottgods, oberoende af dess groflek,
betungas derigenom det mindre virket
till en grad, som icke står i skälig proportion
till dess förut relativt ringa värde. I
gällande flottningsförfattningar har man
emellertid icke att härtill söka orsaken.

Arvidsjaurs revir.

Genom de i flera vattendag ofantligt höga
amorteringsafgifterna föreligga nog svårig 62 -

490

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

heter för en del jordegare att för närvarande
fullt kunna tillgodogöra sig sin skogsafkastning.
Dessa svårigheter försvinna dock
mer och mer, i den mån flottledsbyggnaderna
amorteras.

Några ändringar i flottledsförfattningarna
anses icke erforderliga.

Öfre BysJce revir.

För att hindra konkurrensen försöker
man nog tillskapa svårigheter på mångahanda
sätt just vid flottningarna, men då
de flesta vattendrag i orten äro allmän flottled,
hafva tillfällena dertill begränsats. Till
dessa för konkurrensen gynnsamma flottningsförhållanden
har i väsentlig mån bidragit
den omständigheten, att kronan är
egare till stora och i allmänhet dominerande
skogskomplexer vid samtliga vattendrag,
hvarigenom bättre tillsetts, att såväl de allmänna
som enskilda intressena blifvit tillvaratagna
vid. flottledsregleringar och syner
gent emot möjliga försök till bestämmelser
och åtgärder, som kunnat afse en endas
gynnande.

Malmesjaurs revir.

Genom att samtliga bolag vid visst vattendrag
bildat ring eller timmeruppköpsförening
och styrelsen för denna timmeruppköpsförening
utgjorts af hufvudsakligen samma
personer som styrelsen i flottningsföreningen
har konkurrens förhindrats och virkesprisen
nedtryckts, under det att flottningskostnaderna
varit anmärkningsvärdt höga. Genom att
flottnings- och amorteringskostnader vanligen
bestämmas efter visst pris pr timmer under
23 eng. fots längd och dubbelt högre för
längre timmer, oafsedt timrets kubikinnehåll
i öfrigt, blir en mängd virke af mindre
dimensioner (virke under 7" ä 8" topp)
osäljbart vid vissa vattendrag, hvilket synnerligast
gör skador å skogen genom storm,
skogseld och dyl. synnerligen kännbara för
skogsegarne. Staten såsom största skogsegaren
lider häraf mest.

Bestämmelser, att styrelsen eller åtmin -

stone chefen för allmänna flottningsföreningar
måtte väljas bland af bolagen mera oberoende
personer, samt att flottnings- och
amorteringsafgifterna måtte beräknas mera i
proportion till flottgodsets kubikmassa, anses
afhjelpa nämnda olägenheter.

Arjepluogs revir.

Dylika svårigheter hafva ej förekommit,
men kunna tänkas uppstå, då alla de i en
flottled flottande bolagen just utgöra vattendragets
flottningsförening med inom sig vald
styrelse, sålunda en »ring», hvilken — så
vida icke flottningen är upplåten på entreprenad
— lätt kan tillskapa svårigheter för
utom »ringen» stående, som vilja flotta
virke i vattendraget.

JRåneå revir.

Genom befintliga dammars och andra flottledsbyggnaders
öfvervärdering och expropriation
till mycket för höga priser har det i flera
fall lyckats egarne till dessa byggnader att
vid flottledens reglering till allmän tillskapa
så höga amorteringsafgifter, tillfallande dem
sjelfva, att flottlederna i sjelfva verket monopoliserats
för det byggnadsegande bolaget.

Öfver jägmästaren.

Sådana svårigheter hafva för vissa jordegare
icke i någon afsevärd grad tillskapats
genom reglering i enlighet med flottledsförfattningarnas
bestämmelser, tvärtom, men
väl hafva genom flottningsföreningarnas af
en eller annan anledning ofta tidsödande
och kostsamma sätt för sjelfva virkesflottningens
bedrifvande mindre flottgodsegare
blifvit hårdt betungade och deras intressen
och billiga fordringar åsidosatta.

Visserligen förekommer någon gång, att
en del byggnader och dammar, ursprungligen
afsedda för annat ändamål, vid regleringen
upptagits för flottleden och åsatts
värde långt öfver det nya ändamålets kraf,
hvarigenom amorteringsafgifterna ställt sig
så höga, att virkesdriften försvårats och
nästan omöjliggjorts (exempelvis Bodträsk -

FRÅGAN 27. SKOGSSTATEN.

491

ån) — men detta är ju icke beroende af I
författningarna.

Då flottlederna äro allmänna kommunikationsleder
af särskildt för skogslänet Norrbotten
allra största vigt och betydelse, synes,
som om det allmännas intresse äfvensom
de mindre flottgodsegarnes skulle bättre
tillvaratagas, om rättighet bereddes lämplig
person — vederbörande jägmästare — att vid
flottningsstämma närvara och der föra det
allmännas talan, ty dessa föreningar kunna
lätt urarta till kotteriensidighet för egna
syften utan tillbörlig hänsyn för utanför
ståendes rätt, då endast de större virkesegarne
äro de, som der genom det större
röstetalet de facto besluta. Ty den kontroll,
som kan af Konungens Befallningshafvande
utöfvas på grund af nådiga brefvet
den 27 november 1896, blir väl egentligen
en siffergranskning, der icke föreningens
uppgifter i hvarje fall underställas kompetent
persons granskning af timmerantalet.

Att enheten för flottgodset ofta nog bestämmes
för hög, är redan allmänt insedt,
och torde detta förhållande än tydligare
framstå, då mindre virke genom ökade kommunikationer
och industriverksamhet kan
tagas i anspråk för flottning, ty det är
ju oriktigt och orimligt, att t. ex. torrvirke
samt mindre och skadadt ved- och kolvirke
af ringa värde skall drabbas af samma
amortering som vanliga enheten, 8 meters
frisk timmerstock; men äfven i detta förhållande,
om det icke af skogsombudet upp -

märksammas och påyrkas i enlighet med
ortförhållandena, kan ändring vinnas genom
länsstyrelsen.

Säkert är likväl, att flottningsförfattningarna
torde tåla viå en revision, särskildt
hvad gäller Norrbotten, der staten är hufvudsakliga
skogsegaren och inga stadigvarande
bolag eller skogsafnämare finnas vid många
vattendrag, utan ena året några, andra året
andra uppträda, ibland endast en, hvilken
då skall bilda »förening». Rättighet borde
inrymmas kronan, som här nödgats låta
verkställa reglering och utföra flottledsbyggnader
i icke liten omfattning, att njuta
oktroj för sådana vattendrag, som till större
delen beröra statsskogarna. Ehuru denna
fråga en gång förfallit, borde väl utväg
finnas att i annan form kunna upptaga
densamma.

Slutligen må i detta sammanhang framhållas
olämpligheten af det höga arfvode,
som utgår till förrättningsman vid syn för
flottledsreglering och upprättande af förslag
och kostnadsberäkning, hvilka i de flesta
fall vid arbetets utförande måste så väsentligt
ändras och öfverskridas, att de realiter
knappt tjena till någon praktisk ledning
och efterrättelse. 12 kronor per kilometer
jemte ersättning enligt resereglementets 3:dje
klass måste ju anses oskäligt äfven för ett
aldrig så exakt arbete, då 20 å 30 kilometer
och ofta, då lugnvatten möta, som
i båt passeras, 40 å 50 kilometer kunna
insynas per dag.

492

FRAGAN 28. SOCKENOMBUD.

28. Anses hemmanen i orten vara oskäligt betungade med väghållningsbesvär
i jemförelse med hemman inom andra trakter af länet samt i sådant
fall af hvilka anledningar9

Denna fråga har, på sätt ofvan förmälts, gjorts till föremål för särskild utredning.

29. Brukar den behållna skog saf kastningen från bolagshemman i någon
form komma den ort, der skogen afverkas, till godo eller i allmänhet gå förlorad
för densamma9

Sockenombud.

Frågan har från en stor del socknar lemnats obesvarad. I en del socknar har
frågan missförståtts, och svaren innehålla, att afverkningsförtjensten kommit orten till
godo. Här nedan upptagas endast öfriga svar.

I. Kopparbergs län.

Frågans förra del har besvarats nekande
i svar afgifna från socknarna Svärdsjö,
Aspeboda, Silfberg, Husby, By, Follcärna,
Grytnäs, Bjursås, Rättvik, Boda, Ore,
Gagnef Våmhus, Sollerön, Venjan, Orsa,
Elfdalen, Flöda, Säfsnäs, Malung, Lima,
Transtrand och Grangärde.

I öfrigt svaras:

Kopparberg.

»Afkastningen endast taxering för inkomst».

Torsång.

Nej, om icke möjligen genom förhöjd
taxering af köparnas inkomster och deraf
beroende utskylder.

Leksand.

1. Nej, med undantag af hvad som för
brukas vid Norrbo såg och något mindre
sågverk inom socknen.

2. Nej.

Mora.

Delvis genom beskattning.

Ludvika.

Hufvudsakligen i form af utskylder.

Norrbärke.

Genom att största delen af skogsprodukterna
förbrukas inom orten i form af dels
kol och dels virke kommer all afkastning
deraf orten till godo.

FEÅGAN 29. SOCKENOMBUD.

493

II. Gefleborgs län.

Frågans förra del har besvarats nekande
i o svar, afgifna från socknarna Hedesunda,
Arsunda, Järbo, Ockelbo, Segersta, Bollnäs,
Ofvanåker, Enånger, Nianfors, Högsta,
Ilsbo, Hassela, Norrbo, Bjuråker, Belsbo,
Färila, Los, Jerf so, Arbrå och Undersvik.

I öfrigt svaras:

Öster Fernebo.

1. Endast »genom fastigheternas taxeringsvärden
».

Torsåker.

1, 2. Alla skogsprodukter, utom pappersved,
förädlas inom socknen.

Högbo.

I form af kommunalskatt, om timret försågas
inom orten.

Hille.

I allmänhet kommer den orten till godo.

Valbo.

I den mån bolagen betala skatt till kommunen.

Hanebo.

1. Frågan missuppfattad.

2. Bolagens taxering för inkomst »kommer
kommunen till godo.»

Voxna.

1. Bolagen betala hufvudsakligen skolväsendet.

Njutånger.

Orten har i många afseenden nytta deraf.

Idenor.

Möjligen genom ökade beskattningsföremål.

Forsa.

1. Nej.

2. = Högbo.

Harmånger.

I form af inkomsttaxering.

Bergsjö.

I form af beskattning.

Ljusdal.

Bolagen bruka ofta frikostigt understödja
väganläggningar, brobyggnader och dylikt.

Bamsjö.

Ja, någon gång i form af gåfvor till allmänna
ändamål. Så t. ex. hafva bolagen
nyligen lofvat att pro rata parte gifva socknen
12,000 kronor till kyrkans reparation

III. Vesternorrlands län.

Frågans förra del har besvarats nekande
i svar afgifna från socknarna Tutta, Attmar,
Stöde, Torp, Hafverö, Selånger, Sättna,
Indal, Holm, Ljustorp, Hässjö, Njurunda,
Stigsjö, Viksjö, Häggdånger, Gudmundrå,
Dal, Boteå, Styrnäs, Sånga, Nora,o Ed,
Multrå, Långsele, Graninge, Besele, AdalsLiden,
Junsele, Ramsele, Edsele, Helgum,
Fjällsjö, Bodum, Tåsjö, Vibyggerå, Siden -

sjö, Anundsjö, Björna, Gideå, Trehörningsjö
och Grundsunda.

I öfrigt svaras:

Borgsjö.

1. Nej.

2. En mindre donation har gjorts af
bolag och ett bolag har uppfört ett skolhus.

494

FRAGAN 29. SOCKENOMBUD.

Indals-Liden.

1. Nej.

2. Går med mycket få undantag förlorad.

3. Möjligen i någon mån indirekt, men
i regel aldrig.

Alnö.

»Afkastningen har förädlats vid socknens
15 ångsågar.»

Timrå.

Sterbhusdelegare efter en aktieegare i trävarubolag
hafva donerat 15,000 kronor till
lindrande af fattigdom inom socknen.

Säbrå.

»Något genom taxering.»

Hög sjö.

Större delen går socknen förlustig.

Hemsö.

Dals ångsågsaktiebolags inkomster beskattas
till i/, inom Hemsö kommun.

Ytter-Lännäs.

Enär inom socknen finnes hufvudkontoret
för det bolag, som eger de flesta bolagshemmanen,
har socknen genom beskattningen
af deras rörelse haft någon förmån.

Ojver-Lännäs.

En försvinnande liten del.

Nätra.

Då bolagsaktieegarne äro boende och två bolags
hufvudkontor äro förlagda i andra kommuner,
har en stor del af den behållna
skogsafkastningen gått förlorad för Nätra.

Skorped.

För en ångsåg och en del af förädlingsvärdet
erläggas utskylder till kommunen.

Själevad.

Går förlorad förutom beskattning för kommunalutskylder.

Arnäs.

»I allmänhet ej. Endast då industrien,
såsom här är fallet, är belägen inom socknen.
»

IV. Jemtlands län.

Frågans förra del har besvarats nekande
i svar, afgifna från socknarna Ragunda,
Hellesjö, Fors, Stugun, Borgvattnet, Refsund,
Nyhem, Bodsjö, Sundsjö, Brunflo, Näs, Hackås,
Lit, Kyrkas, Häggenås, Föllinge, Laxsjö, Hotagen,
Hammerdal, Gåxsjö, Ström, Ålanäs,
Frostviken, Rödön, Näskotl, Aspås, Ås, Norderön.
Myssjö, Undersåker, Kall, Offerdag
Mattmar, Berg, Åsarne, Klöfsjö, Sveg, Linsett,
Elfros, Lillherdal, Ttter-Hogdal, ÖfverHogdal,
Storsjö och Tännäs.

I öfrigt svaras:

Håsjö.

Endast genom några mindre, frivilliga
gåfvor till kyrkligt ändamål.

Bräcke.

Ja, i allmänhet; utom i fråga om två
mindre sågverk i form af skatt.

Lockne.

Skogsafverkningen bedrifves af Lockne
aktiebolag, som för sin rörelse är beskattad
i socknen.

Kröson.

Sällan, enär virket vanligen förädlas vid
kusten.

Åre.

Genom för sågverksrörelser erlagd kommunalskatt.

Als en.

En knappast nämnvärd del i form af frivilliga
bidrag vid ett par tillfällen för allmännyttiga
ändamål.

FEAGAN 29. SOCKENOMBTJD.

495

Hede.

För några år sedan donerade ett bolag till

Hede kommun 6,000 kr., deraf räntan skall
användas till beklädnad af fattiga skolbarn.

V. Vester bottens län.

Frågans förra del har besvarats nekande
från socknarna TJmeå, Vännäs, Säfvar, Deger
fors, Bygdeå, Burträsk, Skellefteå, By ske,
Jörn, Norsjö, Nysätra, Mala, Stensele, Sorsele,
Åsele, Fredrika och Vilhelmina. I öfrigt
svaras:

Nordmaling.

De bolag, som här förädla skogsprodukter
från sina hemman, äro här taxerade.

Bjurholm.

Genom bidrag till den för socknen jemte
Nordmalings socken gemensamma vägkassa.

Lycksele.

1, 2. Nej.

3. Två bolag bidraga med tillsammans

300 kronor för aflönande af polis å Lyckseleplatsen
och åtminstone ett bolag har lemnat
bidrag till en brandspruta. Äfven har
lemnats bidrag till aflöning af sjuksköterska,
telefonledning m. m.

Dorotea.

1. Bolagen ha gifvit gåfvor till allmänna
ändamål: 3,900 till kyrkorgel och till kyrkans
restaurering, 200 kr. till ett skolhus;
fritt jordområde till kapellansboställe och
löfte om 4,000 kr. i bidrag till uppförande
af byggnader derå. Sistnämnda två gåfvor
hafva lemnats af Kramfors aktiebolag, som
äfven, i motsats till två andra bolag, visat
intresse för en väganläggning i orten.

VI. Norrbottens län.

Frågans förra del har besvarats nekande
i svar, afgifna från socknarna Elfshy, Arvidsjaur,
Arjepluog, Öfver-Luleå, Edefors, Jockmock,
Neder-Kalix, Öfver-Kalix, Gellivare,
Öfver-Torneå, Korpilombolo, Tärendö, Pajala,
och Juckasjärvi. I öfrigt svaras:

Piteå.

1. Ja, till stor del genom försågningen
vid sex i socknen befintliga större sågverk
och några mindre.

2. Indirekt genom taxering af bolagen
och deras tjenstemän.

Råneå.

1. Bolag hafva bekostat uppförande af
skolhusbyggnader, iordningställande af sjukstuga,
aflöning af sjuksköterska.

2 = 1 med tillägg att jemväl fattigvården
fått röna godt af afkastningen.

Anm. I sammanhang med besvarandet af denna fråga anmärkes från åtskilliga
socknar, att trävarurörelsen betydligt ökat fattigvårdstungan, deiigenom att den förorsakat,
att en del löst folk inflyttat. Från några socknar i Jernband nämnes, att vid
bolagens hemmansköp förekommer, att en särskild öfverlåtelsehandling å skogen till hemmanet
upprättas i syfte att köpeskillingen för fastigheten skall bli så liten som möjligt,
hvilket besparar stämpelskatt och åstadkommer lägre taxeringsvärde. Härigenom undgå
bolagen en del af den kommunala skattebördan.

Från en stor del socknar anmärkes såsom en oegentlighet och orättvisa, att bolagen
beskattas för inkomst af rörelse å den ort, der sjelfva sågverksrörelsen drifves, och icke
i de socknar, hvarifrån virket hemtas.

496

FKAGAN 30. SOCKENOMBTJD.

30. Hvilka erfarenheter gifvas om användningen af de penningar, som inflyta
genom ländernas försäljning af sina skogshemman9

Sockenombud.

Anm. De socknar, der frågan har lemnats obesvarad eller der herran ansförsäljningar
ej förekommit, hafva här nedan utelemnats.

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Envilcen.

1, 2. Torde i de flesta fall lätt förskingras.

3=1 med tillägg: dock finnas många,
som kapitalisera desamma.

Svärdsjö.

En del har misshushållat, andra byggt
om gårdar, utlöst arfvingar m. m. En del
har äfven genom kapitalisering tryggat sin
framtid.

2. Hedemora fögderi.

Garpenberg.

Hänvisas till vederbörande länsmans yttrande.

Hedemora.

Till skulders betalande, utlösning af syskon
och jordförbättring.

Husby.

Ofta nog till inköp af ny egendom. Stundom
har säljaren lefvat på det influtna
kapitalet.

By.

Insättningar i banker göras och skulder
betalas.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjursås.

1—3. De bönder, som sålt, hafva köpt
större egendomar på annan ort.

Ål.

Öfvervägande goda.

Leksand.

1. De stora förtjensterna på 1870-talet
förslösades till icke ringa del. Numera användas
medlen till betalning af skulder,
förbättring af åbyggnader, hvarjemte kapilet
sparas.

2. Användts till betalning af skulder,
till uppförande och reparationer af byggnader,
till anskaffande af inegojord och inventarier.
En del har äfven kapitaliserats.

Siljansnäs.

1 allmänhet de bästa erfarenheter, enär
medlen insatts i bank, användts till byggrader,
odlingar och inköp af fastigheter.

Rättvik.

1. Användts till betalning af skuld. Insatts
i bank eller användts till inköp af
fastighet på andra orter.

2 = 1 med tillägg. En stor del har lefvat
upp kapitalet. Förmögenheten har icke vuxit
i förhållande till det värde, som afgått från
fastigheten, synnerligast då full afverkning
blifvit såld.

FBÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

497

Boda.

En del flyttar söderut för att köpa sig
hemman, en del kapitaliserar, en icke ringa
del förstör.

Ore.

I de flesta fall till köp af fastigheter på
andra orter. De öfriga insätta dem i banker.

Gagnef.

1. Till betalande af skulder, förbättrande
af egendomen och insättning i bank.

2. Såvida penningarna ej behöfvas för
de nödvändiga utgifterna, insättas de nog
i bank. Ingen kan för skogen få så mycket,
att han kan förledas att börja lefva
stort.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora.

Penningarna kapitaliseras samt användas
till reparationer och jordförbättringar.

Våmhus.

En del sätter in på banker, en del slösar
bort eller använder till lefnadsomkostnader.

Bollerön.

20 % blifva förmögna, 30 % bergliga,
50 % sämre än förut.

Venjan.

Penningarna användas till skulders betalande.

Orsa.

1. En del sparats, en del användts till
jordbrukets förbättrande, men ock hos andra
gifvit anledning till större lefnadskostnader.

Elfdalen.

Alstrat misshushållning och haft ett demoraliserande
inflytande på befolkningen.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda.

1. I allmänhet kapitaliserade.

2. Deponeras i banker. Räntorna användas
väl och omtänksamt.

Nås.

En del köpt egendom i södra Dalarne,
några hafva satt in i bank.

Sdfsnäs.

Pengarna ombytt egare.

Jer na.

Många sälja för jordens söndersplittrings
skull och köpa ett sammanhängande hemman
i sydligare trakter. Några kapitalisera.
Många hafva sålt till följd af skuldsättning.

Äppelbo.

De, som hafva något qvar, insätta på
bankerna.

Malung.

I regel till skulders betalande. Resten
insatts i bank för att vara tillgänglig för
lefnadsbehofven. I några fall till inköp af
jordbruksfastighet i sydligare trakter, der
det ansetts mer lönande att drifva jordbruk.

Lima.

I de flesta fall till gäldande af skuld.

| Transtrand.

1—3. Till betalande af skulder samt
| för kostbara lefnadsvanor.

6. Vester Bergslags fögderi.

I/udvilca.

Ingå andra än goda erfarenheter.

Sårna. . j Norrbärke.

Till skulders betalande, inköp af hemman j Till skulders betalande. Öfverskott kaå
annan ort eller kapitalisering. j pitaliseras.

63

498

FRÅGAN 30. SOCKEN OMBUD,

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda.

Dels till skulders betalning, dels till öfverflödigt
lefnadssätt.

Öster Fernébo.

1. Dels insatta i banker, dels använda
till inköp af andra fastigheter.

2. Vanligen betalas skulder, uppkomna
genom utlösen af syskon; är bonden skuldfri,
insättas medlen i bankinrättning.

Arsunda.

1, 2. Svar saknas.

3. Penningarna anses komma hemmanet
till godo, om ock en viss svaghet finnes
för byggande, dock hufvudsakligen praktiska
ekonomibyggnader.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skog.

1. Utlånas mot ränta och användas till
bestridande af utgifter.

2. Endast ett hemman sålts på senare
tider.

3. Inga försäljningar förekomma.

Segersta.

Till olika ändamål. Men i en del fall torde
ock misshushållning ha egt rum.

Voxna.

1. Förr ofta ledsamma, numera bättre.

2. Förr lefde bönderna högt på penningarna,
så länge de räckte. På senare tider
har större sparsamhet inträdt; dock torde
förluster emellanåt ujjpstå genom spekulativa
företag.

Torsåker.

1, 2. Större delen till skulders betalande.
De återstående sätta in medlen å bank.

Ockelbo.

De torde delvis användas på lyxartiklar,
starka drycker m. m.

Amot.

1. Till skulders betalande samt inköp
af jordbruksredskap och af jordbruk å annan
ort.

2. Flertalet säljare har köpt fastigheter
å annan ort.

Hamrånge.

Till skulders betalande och utlösen af
syskon, hvarjemte en del förnyar sina gårdar.
Till ringa del kapitalisering.

Valbo.

I några fall till inköp af andra fastigheter,
i andra fall insättas de i bank.

3. Norra Helsinglands fögderi.

| Enånger.

Till skulders betalande. Återstoden har,
med allenast ett fåtal undantag, inom få
år genom öfverdådigt lefnadssätt förslösats.

Njutånger.

I regel till afbetalning af skulder eller
göras penningarna räntebärande.

Nianfors = Njutånger.

Idenor.

Derest de ej användts till betalning af
skuld, halva de i allmänhet gjorts räntebärande,
under det att en mindre del förslösats.

Forsa.

1. Icke sparsamt. De skapa nya behof
och benägenhet till vällefnad samt taga snart
slut.

2. Förslösas i de flesta fall genom oförnuftigt
lefnadssätt, hvarefter familjen står
utarmad.

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

499

Högsta.

En del köper bättre hemman, men de
flesta misshushålla, så att familjen råkar i
fattigdom och nöd.

llsbo.

I allmänhet bidraga de till slöseri, derå
följer brist och fattigdom.

Gnarp.

En del har slösat, andra sparat.

Bergsjö.

I många fall lätt försvunna och deras
egare ha kommit på obestånd. Ett klokare
användningssätt kan trygga säljarens framtid,
men ofta förekommer, att dennes efterträdare
blir bolagens underlydande.

Hassela.

1. Eu del säljare har emigrerat, en
annan, icke ringa del har köpt hemman i
andra kommuner, en del förslösar pengarna.
Någon rikedom för orten har denna försäljning
ej medfört.

2. Pengarna minskas i allmänhet årligen.
Redan finnas de, som förstört hela
köpeskillingen.

3. Större delen genom köp af hemman
å andra ställen.

Bjurålcer.

Användningen är mindre god.

Delsbo.

»Lätt fånget, ofta lätt förgånget». I färre
fall placeras kapitalet förståndigt.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdal.

De hafva ej sparats, utan oförståndigt förslösats.

Ramsjö.

De hafva till största delen gått förlorade
genom ett slösaktigt och öfverdådigt lefnadssätt.

Färila.

1. Bönderna hafva haft föga verkligt gagn
af försäljningen af sina skogshemman. De,
som sålt hela hemmanet, hafva försjunkit i
armod.

2. Pengarna hafva i de flesta fall användts
till inköp af hemman å andra orter.

Los.

Om ock en och annan ej förstått att på
bästa sätt använda sina penningar, har dock
allmänt välstånd inträdt. Under de sista
15 åren hafva tidsenliga skolhus blifvit uppförda,
omsorgen om helso- och fattigvård
tilltagit, samt flere mil vägar nybyggts utan
att kommunen behöft skuldsätta sig.

Jerfsö.

I den mån den ej användes till skulders
betalning, insättes den i bank. Från samfällighet
försåld skog har kapitaliserats under
namn af »skogsmedelsfonden.»

Undersvik.

1. Vanligen till skulders betalning, för
cfrigt förslösas de snart nog. De, som bevara
sina penningar, äro lätt räknade.

| 2. I många fall går nog mycket af dessa

j penningar sin väg genom öfverdådigt och
slösaktigt lefnadssätt, medan deremot en del
användes till betalning af skulder, förbättI
rande af egendomarna och dyl. En del kapitaliseras
eller användes till inköp af andra
egendomar.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Tima.

Användts till skulders betalande.

Attmar

Användas i allmänhet på ett förståndigt
| och sparsamt sätt.

500

FRÅGAN 30. SOCKKNOMBUD,

Stöde.

Måste medgifvas, att de icke alltid använda
på bästa sätt.

Torp.

En del bönder lefva af räntorna, för en del
hafva penningarna gått förlorade genom oförsigtigt
spekulationer och öfverflödigt lefnadssätt.

Borgsjö.

1. Många hafva dem qvar, men de flesta
hafva på ett eller annat sätt gjort ända på
dem och sluta sedan såsom fattiga arrendatorer
på bolagshemman.

2. I de flesta fall insattes köpeskillingen
i en bank, om skulder ej finnas. Räntan
åtgår till lefnadsbehofven.

Hafverö.

Penningarna hafva i allmänhet inom kort
smält samman, och det är först i senare
tider, som någon säljare kapitaliserat desamma.

Selånger.

Många köpa mindre skogrika hemman
nere i kustsocknarna eller använda penningarna
till olika andra företag. Dock torde
nog somliga slösa bort penningarna.

Sättna.

Dålig erfarenhet. Penningarna hafva blifva
»skrypa». Sedan har man köpt sig
lägenheter vid Sundsvall och barnen hafva
blifvit vanliga verkstadsarbetare.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indal.

En del skaffar sig fastighet på annat håll,
helst i närheten af stad. Andra spara och
lefva af kapitalets afkastning jemte något
arbete; men en stor del »äta upp» köpesumman.
Bolagsarbete står dem då i allmänhet
till buds, men de blifva vanligen
missnöjda med att arbeta och kräfva högre
och högre betalning.

Indals-Liden.

1. Sorgliga erfarenheter. Dylika penningar
räcka sällan längre än högst i andra led.

2. En i sanning sorglig erfarenhet. Kapitalet
placeras i förlustbringande handelsoch
affärsföretag, och lefnadssättet blir mera
herrskaps- än allmogelikt.

3. Sorgliga erfarenheter i allmänhet. Lätt
fånget lätt förgånget.

Holm.

Svaret synes afse, att penningarna förslösas
på högt lefnadssätt.

Skön.

1. Oftast till skulders betalande.

2. Uti industriella företag, bankverksamhet
m. m. samt å vissa platser till byggande
af bättre och sundare bostäder äfvensom
till högre lefnadssätt.

Timrå.

Användas till skulders betalande. Andra
insätta i bank eller inköpa jord på andra
håll.

Ljustorp.

Synas i de flesta fall på ett oförklarligt
sätt hafva krympt tillsammans, så att endast
några få skogsförsäljare fortfarande befinna
sig i goda omständigheter.

Hässjö.

Bönderna kunna i allmänhet ej sköta sina
penningar. Stora summor hafva på få år
försvunnit.

3. Södra Ångermanlands Nedre fögderi.

Säbrå.

De få, som sålt, hafva ej missvårdat sina
penningar.

Stigsjö.

Vanligen användts till inköp af beqvämare
boställen å annan ort.

Viksjö.

Till skulders betalande. Återstoden insättes
i bank för framtida behof, som

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

501

ej länge låta vänta på sig, såsom att
köpa bättre hästar med selar. I regel är
kapitalet om några år försvunnet. Högst
få undantag kunna göras.

Häggdånger.

Sorgliga.

Gudmundrå.

I vissa fall köpas jordbruk på centralare
platser.

Hög sjö.

Användas mest till onyttiga ändamål.
Hemsö.

Användas för ombyte af hemman och
lägenheter inom Hemsö.

Ytter-Lännäs.

Användes på ändamålsenligt sätt.

Bal.

»Att penningarna äro lös egendom».
Boteå.

Dels användts till skulders betalande, dels
fördelats mellan barnen, dels insatts i bank.

Styrnäs.

Till skulders betalande. Öfverskott placeras
vanligen hos enskilda eller i bank.

Öfver-Lännäs.

Händer tyvärr, att en del slösar bort penningarna.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Sollefteå.

Blifva i allmänhet lätt förstörda. Dock
finnas vackra undantag.

Ed.

Till skulders betalande eller till lyx och
öfverflöd. Högst få hafva kapitaliserat.

Multrå.

Till skulders betalande eller inköp af
fastighet på annan ort.

Långsele.

Någon gång köpas hemman på annan
ort. Vanligen smälta penningarna bort.

Graninge.

Pengarna nedlagda i fastigheter å andra
orter.

Besele.

Eu del köper bättre jordbruk, en del förbättrar
sin jord, en del förräntar penningarna
i bank, en mindre del bortslösar dem lättsinnigt.

Adals-Liden.

1. Förslösas lätt.

2. En del köpt annan fastighet, en .del
insatt i bank eller delat åt barnen, en och
annan gjort sig till handlande.

Junsele.

1. Förslösas ej sällan på dryckenskap
och ett öfverdådigt lefnadssätt. Några använda
penningarna väl till förbättring af
sina jordbruk eller inköp af andra hemman.
Några insätta i banker.

2. Användas något så när med förstånd
till utlösen af syskon, skatter, förbättring
af hemmanet. En del användes möjligen
till den nu allmänt rådande lyxen i kläder
m. m.

3. En stor del använder penningarna för
nyttiga ändamål, en del för onyttiga såsom
dryckenskap och dylikt.

Ramsele.

Sorgliga.

Edsele.

I flera fall sorgliga. Af de förra hemmansegarne
blir vanligen fattiga arrendator
på de forna egna hemmanen. Stundom användas
penningarna till spekulationer, som
ständigt föra utför.

Helgum.

Stundom till öfverflödigt lefnadssätt. Stundom
förloras penningarna genom osäker
placering. Numera insättes kapitalet oftare

502

FRAG-AN 30.

i bank, men der det icke är tillräckligt
stort, för att familjen skall kunna lefva på
räntan, minskas det efter hand.

Fjällsjö.

Till skulders betalande och för tillfredsställande
af dyrbarare lefnadsbehof samt
till minsta delen till jordbrukets förbättring.

Bodum.

Till skulders betalande och familj eförsörjning.

Tåsjö.

Till betalning af skulder och, om öfverskott
finnes, till jordförbättringar och reparationer.

5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Nordingrå.

1. Till någon del kapitaliserats, men största
delen har användts på ett yppigt lefnadssätt.

2. Svar saknas.

Ullånger.

I regel köpes annan fastighet.

Nätra.

Föga hugnesamma. Lätt fånget, lätt förgånget.

Sidensjö.

Penningarna hafva, der de icke användts
för inköp af jordbruksfastighet, efter kortare
eller längre tid varit förgångna.

Slcorped.

En och annan har på annan ort köpt sig
hemman. I hufvudsak hafva penningarna
användts till familjens underhåll, så långt
de räckt.

SOCKEN OMBUD.

Anundsjö.

1. Den gamle bondens utsago har i allmänhet
bekräftats: »Skogspenningar förtära
sig sjelfva och finnas andra penningar i
huset, dit de inkomma, så förtära de dem
också.»

2. Härpå kunna nog handelskåren och
bankerna gifva det bästa svar.

3. = Skorped.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själevad.

Till skulders betalande, kapitalisering och
ökade lefnadskostnader.

Mo.

Delvis användts till skulders betalande,
men också skapat öfverdrifna lefnadsvanor,

! lättja och mångahanda oegentligheter.

Björna.

En stor del sparar penningarna, men största
delen förbrukar dem genom högre lefnadsvanor.
En del använda dem till skulders
betalande.

Arnäs.

Olika, beroende på anledningen till försäljningen
och säljarens förmåga att rätt
använda kapital.

Gideå.

Till skulders betalande, men också mycket
till lyx och öfverflöd.

Trehörning sjö.

Lätt fånget, lätt gånget.

Grundsunda.

1, 2. Till familjens underhåll tillgripes
räntan och, då denna ej räcker, äfven kapitalet.

FBÅGAN 30. SOCKKNOMBTJD.

503

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Bagunda.

1, 2. Till skulders betalande med mera. |

3. De, som ej häfta i skuld, insätta |
penningarna i banker eller placera dem i |
aktier, helst bankaktier.

Hellesjö.

Då de flesta hemman såldes, betalades
så litet för dem, att köpesumman snart var
slut. De, som sålt på senare tid och ej
häftat i skuld, hafva bättre användt sitt |
kapital.

Håsjö.

Föga stannar i första hand, derefter än ]
mindre.

Fors.

1, 2. Den lättvindiga åtkomsten af en |
större penningesumma har ofta alstrat större
lefnadsbehof, och oförmågan atthandskas med
pengar har ofta gjort, att dessa snart tagit |
slut. Dock har en del på ett förståndigt j
sätt förvaltat det erhållna kapitalet.

Stugun.

1. En del torde hafva skapat sig ett j
litet kapital, men större delen torde hafva
gjort sig af med penningarna.

2. Flertalet hafva haft att betala icke
obetydliga skulder; många hafva användt
mer eller mindre af sitt återstående kapital
å skötande af den numera arrenderade jorden,
och några ega nog större eller mindre
del af köpeskillingen i behåll.

Borgvattnet.

I allmänhet högre lefnadsvanor samt i
många fall rent af slöseri samt djerfva spekulationer,
som oftast bringa på fall.

Befsund.

I öfvervägande antal fall använda till
skulders betalande eller för köp af bättre

belägna hemman. En de! äfven utan annan
beräkning än att komma i god ro.

Nyhem.

I de flesta fall till skulders betalande.

Bodsjö.

De forna bönderna sitta nu ofta såsom
utarmade arrendatorer å de dem förr tillhöriga
hemmanen.

Sundsjö.

Användas till skulders betalande. Några
få öfverskott, som kapitaliseras.

BräcJce.

Oftast till skulders betalande. Öfverskottet
har snart smält samman, då jordegaren
vanligen stannat såsom arrendator af ett
förlustbringande jordbruk, och tillgripit kapitalet.
Andra säljare hafva egnat sig åt
andra yrken såsom handel m. m. eller ock
afflytta! från orten t. ex. till Amerika.

Loclcne.

Mindre goda. De hafva hos somliga befordrat
ett öfverflödigt lefnadssätt och lättja.
Andra åter hafva gjort sig nytta af penningarna.

Näs.

I allmänhet hafva de användts med omtanke
och aktsamhet t. ex. till skulders
betalande eller till höjande af jordbruket.
Den genom skogshandteringen goda penningetillgången
har äfven bidragit till en
icke obetydligt stigande grad af lyx och
öfverflöd i afseende å såväl mat och dryck
som kläder och bostäder.

Hackås.

I de flesta fall hafva dessa penningar
lefvats upp på kortare eller längre tid.

504

FRAGAN 30. SOCKENOMBUD.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lit.

Till skulders betalande och, der öfverskott
funnits, torde det hafva snart nog medtagits
för lefnadsbehofven. I enstaka fall j
hafva medlen användts till inköp af fastighet
i stad.

Kyrkås.

Säljaren har ofta flyttat till annan ort å
landet eller i stad för att lefva på sitt ka- !
pital.

Hägg enås.

Till skulders betalande. Möjligt öfver- [
skott till inköp af fastighet å annan ort.

Föllinge.

Eu del säljare har med penningarna rest j
från orten, en annan del har qvarstannat
och left på penningarna så länge de räckt.
Högst få hafva kapitaliserat dem.

Laxsjö.

Dessa penningar åtgå numera vanligen till
betalning af gjorda skulder.

Hot agen.

En del har betalt skulder, en och annan
har blifvit satt i tillfälle att resa från
orten, en del har förlorat sina pengar genom
omättligt lefnadssätt; blott få hafva kapitaliserat
dem.

Hammerdal.

1. En del säljare har sökt bevara och
på tillbörligt sätt tillgodogöra sig penningarna;
andra ha misshushållat med dem,
så att de förr eller senare tagit slut.

2. De lätt förvärfvade penningarna hafva J
icke använts med samma sparsamhet som i
de mera mödosamt förvärfvade, och var till :
följd deraf välståndet större, innan någon j
försäljning af hemman (eller afverknings- J
rätt) ännu förekommit.

Gåxsjö.

Till betalning af skulder. Hvad som
blifvit öfver, har ofta nog förbrukats. Icke

så få ha köpt sig gård i Östersund, der
de tro sig hafva sin utkomst med mindre
möda.

Ström.

1. Större delen åtgår till skulders beta lande.

Öfverskottet förskingras inom längre
eller kortare tid. Få hafva kapitaliserat

försäljningssumman.

2. I allmänhet kan med fog sägas, att
en tiondedel af penningarna användts till
jordbruket.

Åt anäs.

1. Svar saknas.

2. Det mesta till skulders betalande;

litet till kapitalisering och något till emigration.

Frostviken.

1. Det mesta till skulders betalande.

Öfverskottet förslösas snart genom ett lefnadssätt
i lyx och öfverflöd.

2. De förslösas i allmänhet på kort tid
genom dryckenskap, vällefnad och inköp af
»grannlåt». För många har dock större delen
gått åt till skulders betäckande.

Bödön.

Försäljarna af större hemman hafva i
många fall öfvergifvit jordbruket och bosatt
sig i stad; försäljarna af mindre hemman
hafva förslösat penningarna och sedan blifvit
bolagsarrendatorer eller bolagsarbetare.

Näsko tt.

Till skulders betalande. Om användningen
af öfverskottet kan yttrande ej gifvas.

Aspås.

I de flesta fall dels användts till inköp af
mindre hemman eller lägenheter och dels
insatts i annan vinstgifvande rörelse.

Ås.

Till betäckande af inteckningar. Angående
användningen af öfverskotten kan ej
något yttrande meddelas.

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

505

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Hallen.

1. Svar saknas.

2. Öfverlåtelser hafva förekommit endast
i sällsynta fall, dervid köpeskillingen
merendels åtgått till skulders betalande.

Norder (in.

Till skulders betalande.

Myssjö.

1. Svar saknas.

2. Somliga hafva köpt sig ett hus i en
stad och bott der några år, tills penningarna
tagit slut; andra hafva »left godt»
en tid, tills pengarna försvunnit, eller ock
hafva barnen fått större del af pengarna,
som sedan på ett eller annat sätt gått förlorade.

UndersåJcer.

I många fall hafva de åtgått till betäckande
af ökade lefnadsomkostnader. I enstaka
fall har kapitalisering förekommit.

Are.

Större delen af säljarna ha köpt sig hemman
å annat håll. Andra hafva användt
dem till betalning af skulder.

Kall.

»Lätt fånget, lätt förgånget.» Få äro de,
som förståndigt och sparsamt användt pengarna.

Alsen.

Endast sällan torde de hafva användts
till något varaktigt gagn för säljaren eller
kommunen.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Berg.

1, 2. I allmänhet hafva dessa penningar
fort nog försvunnit.

Asarne.

1. I första hand till skulders betalande,
öfverskottet har vanligen under den när -

maste tiden gått åt genom ett något yppigare
lefnadssätt, derunder säljaren fått sig
en stunds hvila efter sitt stränga skogsarbete,
hvilket icke sällan genom ogynnsamma arbetsackord
och olyckor å dyra hästar med
mera fört honom på obestånd. Andra åter
hafva köpt sig förmånligare jordbrukslägenheter.

2. Till skulders betäckande och till de
med kapitalets storlek växande lefnadsbehofven.

Klöfsjö.

I en del fall till skulders betalande och
i en del till förvärf af jord å annan plats.
Andra åter hafva användt dem till lyx och
dylikt.

B ät an.

Vanligen hafva de insatts i någon bank
eller ock utlånats; men som jordbrukets
afkastning och de på senare åren mera tillfälliga
arbetsför^ ensterna i regel ej förslå
till att bibehålla de från de goda tiderna
bibehållna vanorna och fordringarna på
lifvet, och räntorna äro otillräckliga härför,
tillgripas för lifsuppehället nämnda kapital.
Ytterst sällsynt, att bonden fått så stor
köpeskilling, att han kunnat lefva på räntan.
Mera sällan har det inträffat, att penningarna
användts till inköp af annan fastighet.

Sveg.

1. Eu del lefver upp penningarna, och
en annan del utflyttar till andra orter, såsom
Helsingland, Vermland och Amerika.

2. Eu del har emigrerat, en del inköpt
hemman å andra orter i Sverige. De, som
stannat qvar, hafva förbrukat hvad som
blifvit öfver, sedan skulderna betalts. Endast
undantagsvis förekommer dervid sparadt
kapital.

Linsell.

I allmänhet till skulders betalande och
till lefnadsomkostnader.

64

506

FBÅGAN 30. SOCKENOMBITD.

Elfros.

1. = Sveg 1.

2. Svar saknas.

Lillherdal.

1. Försäljningarna skedde till största
delen för mer än 15 år sedan efter ett pris
af 900—2,000 kronor per trög, mot nu
gällande 8,000—10,000 kronor. Köpeskillingen
har i de flesta fall slarfvats bort
genom ökade lefnadsbehof, köplust till allt
slags kram och ofta genom köp af rusdrycker.
Hemgjorda kläder ansågos ej längre
duga och kaffepannan stod på spiseln dagarna
i ända. Få hafva försäljningssumman
till någon del qvar.

2. De synas till stor del hafva åtgått för
lefnadsbehof under den tid, säljarne varit
arrendatorer å sina forna hemman.

Ytter-Hogdal.

I många fall hafva de bortslösats på rusdrycker,
spel och öfverdådigt lefverne, hvarefter
de förut besutna familjerna råkat i
armod. Färre äro de fall, der penningarna
förvaltats med omtanke och sparsamhet. I
allmänhet måste en viss lyftning sägas ha

inträdt i ortens ekonomiska förhållanden
genom de influtna skogsmedlen.

Ofver-Hogdal.

De bönder, som sålt sina hemman, hafva
utflyttat till andra orter.

Hede.

I regel hafva bönderna fått så litet för
sina hemman, att köpeskillingen åtgått till
skulders betalande. Exempel finnas derå,
att hemman för några år sedan såldes för
tiondedelen af deras nuvarande värde.

Storsjö.

1, 2. Försäljningssumman har varit så
liten, att man ej kan tala om någon särskild
användning af densamma.

Vemdalen.

I de flesta fall till inköp af hemman å
orter, der jordbruket anses mera lönande.

Tännäs.

De merendels jemförelsevis obetydliga försäljningssummorna
hafva användts till betalning
af skuld, till hemmanets förbättring,
till betalning af skifteskostnader med mera.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmaling.

I allmänhet användts till inköp af andra
hemman eller gjorts räntebärande.

JBjurholm.

De ha visat sig lätt förspillda och sällan
grundlagt något varaktigt ekonomiskt välstånd,
men ofta skapat en hel del förut
okända lefnadsbehof samt ökat lyxen. Genom
hemmansförsäljningarna och skogshandteringen
i allmänhet hafva penningar
kommit i rörelse och, om de ock ej länge
stannat hqs hemmansförsäljarna, dock på
åtskilliga sätt bidragit till främjande af
bättre förhållanden inom orten.

Umeå.

1, 2. I vetskap om att hafva penningar
till sin disposition, som bonden tror skola
för alltid bereda honom ett sorgfritt lif,
har han skaffat sig för höga lefnadsvanor
samt på det sätt förderfvat sitt kapital.
Åtskilliga hafva köpt hemman med skog
allenast till husbehof. Derest de icke dessutom
haft kapital, har deras utkomst varit
klen å sådana hemman, derifrån de icke
såsom förut haft inkomst af saluskog.

Vännäs.

Somliga hafva dermed betalt skulder,
andra hafva köpt sig bättre belägna hemman,

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

507

Säfvär.

1. Några hafva användt dem till inköp
af jordbrukshemman, andra till mer eller
mindre lyckade affärsföretag.

2. Någon kapitalisering af desamma förekommer
högst sällan; de användas på det
mest oförståndiga sätt, bortslösas i »sus och
dus», hvarefter bonden inom några år är
en förstörd menniska, som ofta faller fattigvården
till last.

Degerfors.

1. Svar saknas.

2. Till skulders betalande. En och annan
har köpt jordbrukshemman i kusttrakterna.
Flere använda de öfverblifna
medlen till ett öfverflödigt lefnadssätt.

Bygdeå.

Då medlen icke användts till inköp af
nya hemman, hafva de befunnits mycket
ovaraktiga i bondens hand.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsk.

1. »Lätt vunna, lätt svunna.»

2. I allmänhet hafva de användts illa;
undantag gifvas dock.

Skellefteå.

De gå till största delen förlorade genom
oförstånd och slöseri. Endast en mindre
del förvaltas val.

Byske.

Vanligen är köpesumman bortsmält före
slutet af andra året, utan att man vet hvart
den tagit vägen. Undantag härifrån gifvas
dock.

Jörn.

Många auvände dem förståndigt och till
sin ekonomiska förkofran. Andra, och de
voro ej så få, visade sig oförmögna att rätt
använda och förvalta dem. Åtskilliga hafva
icke så synnerligen lång tid efter försäljningen
blifvit fattiga arrendatorer eller inhysingar.

Norsjö.

De, som sålt hemmanen frivilligt, använda
penningarna till inköp af bättre jordegendomar.

Löfånger.

För de tre hemman, som blifvit sålda,
hafva köpeskillingarna till största delen kapitaliserats.

Nysätra.

1, 2. Ingen anmärkning mot användning
af köpesumman kan göras.

Mala.

1. Några få hafva köpt jordegendomar
i kustlandet. De flesta hafva slösat bort
köpeskillingen genom oförståndigt lefnadssätt.

2. De hafva företrädesvis genom misshushållning
inom kort förslösats.

3. Till skulders betalande i de flesta
fall. I några fall till bosättning närmare
kusten.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele.

1. Dessa penningar försvinna mestadels
med den generation, som fått dem, och ofta
förut. En del besparingar kapitaliseras.
Undantagsvis nedläggas kostnader å jordförbättringar.

2. Köpeskillingarna ha i allmänhet varit
för små för att vara bönderna till gagn.

3. I allmänhet till skulders betalande
och ökade lefnadsbehof.

Stensele.

Till skulders betalande.

Sorsele.

De hafva inom några år förslösats och
förskingrats. Undantag härifrån förekomma
dock. Köpeskillingarna hafva emellertid
varit så små, att de »icke varit något att
hushålla med»,

508

FKAGAN 30. SOCKENOMBITD.

Asele.

Köpeskillingarna för de tidigast försålda
hemmanen hafva genom oförstånd hastigt
nog konsumerats. I senare tider, då hemmanen
ock betingat bättre pris, har i många
fall bättre hushållning och förvaltning förekommit.

Fredrika.

1. Somliga spara, andra slösa bort.

2. I de flesta fall till skulders betalande.

Örträsk.

1, 2. De ha i allmänhet illa användts

och försvunnit. Ibland dock till inköp af
hemman å andra orter.

Vilhelmina.

Bönderna hafva icke förstått att handhafva
och väl använda dessa medel.

Dorotea.

1. Till skulders gäldande. Återstoden till
högre lefnadssätt en tid bortåt. Några hafva
dock inköpt nya hemman eller torp, eller
ock gjort penningarna räntebärande genom
insättning i bankinrättning.

2. Mest bortslösats genom oförstånd inom
endast några få år efter köpet.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå.

1. I regel på mindre förståndigt sätt.

2. Obekant.

Eif shy.

Så vidt kändt, på ett rätt och ordentligt
sätt.

Arvidsjaur.

Till skulders betalande. Der öfverskott
uppstått, har det icke alltid användts väl,
dock alltid bättre, då tvångsförsäljning icke
förelegat.

Arjepluog.

Dels användts till skulders betalande, dels
kapitaliserats och dels bortslösats i följd af
ovana att handskas med penningar.

2. Luleå fögderi.

Jockmock.

De ätas och drickas vanligen upp och
smälta derför bort.

3. Kalix fögderi.

jRåneå.

1. Till skulders betalande och, om öfver
skott uppstår, till nödvändiga dagliga utgifter.

2. Bönderna, med få undantag, hafva
ej förstått att hushålla med penningarna.

Neder-Kalix.

1. Svaret ej upplysande.

2. Till lefnadskostnaderna och en del till
lyx.

Öfver-Kalix.

Till att föra ett öfverflödigt lefnadssätt.

Géllivare.

I allmänhet hafva pengarna smält samman
och försvunnit utan att lemna spår
af välsignelse efter sig. Ett och annat
exempel på god användning gifves dock.

4. Torneå fögderi.

Öfver-Torneå.

I en del fall gagnerikt, såsom till betalning
af skulder. Men i många fall hafva
de helt hastigt förslösats.

FRÅGAN 30. SOCKENOMBUD.

500

Korpilombolo.

1. Penningarna hafva ej räckt länge.

2. Med få undantag till införande af ett
högt och förnämt lefnadssätt samt för att
göra sig ett gällande namn i bankerna,
hvilket åter haft till följd borgande, förluster,
försummelse af det egna hemmet,
sorg, bekymmer samt oftast dryckenskap och
slutligen fattigdom.

Tärendö och Pajala.

1. »Lätt fånget, lätt gånget.» Det, som ej
användts till skulders betalande, har gått åt
till improduktiva företag, vällefnad, inköp

af kläder, åkdon och seltyg med mera.
Sällan placeras de i bank eller användas de
till jordens förbättrande.

2. Till skulders betalande. I öfrigt i de
flesta fall till förande af ett njutningsfullare
lif; dock ha många förbättrat sina hemman
med nya byggnader och med odlingar.

Juckasjärvi.

Derest ej försäljning orsakats af förefintliga
skulder, ha, med få undantag, penningarna
gått åt till för handen varande utgifter.

Länsmän och kronofogdar.

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Svärdsjö distrikt.

Vanligtvis betalas skulder. Uppstår derefter
öfverskott, göras medlen i de flesta fall
räntebärande.

Sundborns och Vika distrikt.

En del har för penningarna tillhandlat
sig större jordbruk med mindre skogsareal,
en annan del förräntar sina penningar eller
nedlägger dem i handel, och åter en annan
del har emigrerat till Amerika.

De bönder, som af skuldsättning nödgats
till försäljning eller som efter försäljningen
förslösat sina penningar, hafva i regel öfvergått
till industriarbetare.

Kopparbergs distrikt.

Svar saknas.

Silf bergs, Tor sångs och Gustafs distrikt.

En del, som sålt sina egendomar till bolag,
har rest till Amerika och tagit penningarna
med sig. En del har varit sterbhus,
som betalt skulder på gårdarna, hvarefter
arfvingarna delat, om något möjligen blifvit
öfver.

Störa Tima distrikt, Ofvanbrodelen.

Med undantag af dem, som skuldsättning
tvingat till försäljning, torde flertalet säljare
förräntat sina medel eller ock köpt större
egendomar å annan ort. En del säljare
har emigrerat och åter en annan del förslösat
sina medel.

Stora Tana distrikt, Utombrodelen.

Inga försäljningar till bolag.

510

FRÅGAN 30. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronofogden.

Med undantag af den, som skuldsättning
tvingat till försäljning, torde flertalet säljare
antingen förränta sina penningar eller, hvilket
i många fall är händelsen, å andra orter
hafva tillhandlat sig nya jordbruksfastigheter,
dessa då i regel större, men med mindre
skogstillgång än de sålda lägenheterna. En
del säljare hafva äfven emigrerat till Amerika
och en del, efter att hafva förslösat
sina medel, öfvergått till bruksarbetare.

2. Hedemora fögderi.

Stora Skeävi och Säters distrikt.

Svar saknas.

Garpenbergs distrikt.

Pengarna hafva dels användts till inköp
af andra billigare och för bolaget mindre
begärliga hemman samt till gäldande af
skuld och dels för ränteafkomst insatts i
hankinrättning eller utlånats.

Hedemora distrikt.

Att bönderna klargjort sina affärer och
betalt sina skulder.

Husby distrikt.

I allmänhet användes köpeskillingen till
inköp af andra hemman med annat läge.

By distrikt.

Penningarna hafva väl i allmänhet användts
på ett förståndigt sätt.

Kolkärna distrikt.

Några egentliga skogshemman hafva icke
blifvit försålda.

Kronofogden.

Försäljningarna torde oftast ske för skulders
betalande.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjursås distrikt.

Förhållandena i orten gifva ej anledning
till svar.

Als distrikt.

Befolkningens ekonomiska förhållanden
har på senare tiden ej försämrats, utan snarare
förbättrats. Visserligen dragés en del
af de mindre bönderna med skulder, tyngande
nog, men å andra sidan äro också
rätt mycket penningar insatta i bankerna.
I allmänhet vårdar sig bonden nu också
mera än förr om sina åbyggnader, och skola
kostnaderna för husens byggande och underhåll
jemväl ofta nog på ett eller annat sätt
tagas ur skogen.

Leksands distrikt.

Här på orten, der befolkningen är känd
för stor sparsamhet, insätter den sina sålunda
erhållna penningar i bankinrättningar.

Rättviks distrikt.

De penningar, som inflyta för försäljning
af skogshemman, användas dels att inköpa
jordbruksfastighet i södra Dalarne eller Vestmanland
och dels för att i bankinrättning
insättas.

Ore distrikt.

Penningarna hafva dels slösats bort, dels
insatts i banker och dels användts för inköp
af hemman i bördigare trakter af såväl
Kopparbergs som Gefleborgs län.

Gagnefs distrikt.

De få bönder, som försålt sina skogshemman
till bolag, hafva väl och förståndigt
användt sina penningar.

Kronofogden.

Sedan befolkningen under senare tiotal
af år lärt sig inse värdet af sina skogar
bättre än under de tider på 1870-talet, då
skogssköflingen härstädes egentligast börjades,
och då de genom skogsförsäljningarna
erhållna penningarna oftast förslösades i ett
öfverdådigt lefnadssätt, har befolkningen nu
dels insatt i bankinrättningar de genom försäljningen
af sina hemman och skogar erhållna
medel, dels användt dem för inköp
af hemman i bördigare trakter af detta och
andra län,

FRÅGAN 30. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

511

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora distrikt.

Ungefär lika många hafva användt de
influtna penningarna till att på annat håll
skaffa sig jordbruk, till att gälda sina skulder
och till ett slösaktigt lefnadssätt.

*

Solleröns distrikt.

Der det icke varit skulder, som betalts,
hafva penningarna i den sista tiden placerats
i hanker; men då hela egendomen försålts,
hafva personerna rest antingen till
Amerika eller till någon annan plats här i
riket, synnerligast södra Dalarne, der de
köpt egendomar.

Venjans distrikt.

= svaret från Venjans socken.

Orsa distrikt.

Dels till betalning af skulder, dels till
kostnader för emigration till främmande
verldsdel, dels ock för att köpa hemman
å sydligare belägna orter, der de anse jordbruket
vara mera lönande.

Elfdalens distrikt.

Erfarenheten har visat, att penningarna,
alstrat misshushållning samt haft ett demoraliserande
inflytande på befolkningen.

Sårna distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

En del af de penningar, som influtit vid
böndernas försäljning af sina skogshemman,
har användts bland annat till inköp af jordbruksfastigheter
å andra orter. En icke
obetydlig del torde deremot hafva förslösats.

5 Vester-Dals fögderi.

Flöda distrikt.

Att de alltid väl användas: Antingen

göras de räntebärande genom insättning i
bankinrättningar eller ock inköpas derför
andra egendomar söderut.

Nås och Säfsnäs distrikt.

De bönder, som ej varit skuldsatta, hafva
köpt fastigheter i sydligare kommuner. Flera
hafva såsom - arrendatorer qvarstannat å de
försålda fastigheterna, hvarvid medlen, om
öfverskott öfver skulderna uppstått, vanligen
insatts å bankinrättning. Åtskilliga hafva
rest till Amerika.

Jer na distrikt.

De penningar, som ej åtgå till skulders
betalande, insättas vanligen i bankinrättning,
så vida de ej användas till köp af fastigheter
å andra orter.

Äppelbo distrikt.

Genom åtkomsten af ett stort kapital
hafva de flesta lärt sig högt lefverne samt
i allmänhet i mer eller mindre mån upphört
att arbeta för sitt och familjens uppehälle,
eller slagit sig på affärer, som i följd
af deras ovana dervid misslyckats. Med
den ändrade sociala ställning, de ansett sig
såsom kapitalister böra intaga, hafva de
börjat allt mer afsky grof arbetet såsom utkomst
för sina barn. Dessa hafva uppfostrats
efter mer eller mindre misslyckade metoder,
hvarigenom de framför allt lärt sig
ett visst förakt för penningens värde, som
ledt derhän, att den för föräldrarnas hemman
erhållna köpeskillingen snart är blott
ett minne.

Malungs distrikt.

Penningar, som influtit genom böndernas
försäljning af sina skogshemman, hafva i
första hand användts till betalning af skulder
och återstoden insatts i bankinrättning
för att vara tillgängliga för kommande lefnadsbehof.
I några fall har försäljningssumman
användts till inköp af jordbruksfastigheter
i sydligare trakter af landet, der
det ansetts vara mera lönande för jordbruk.

Lima distrikt

Af influtna köpeskillingar torde större
delen användts till liqviderande af skulder

512

FRÅGAN 30. LÅNSMÅN OCH KRONOFOGDAR.

och den möjligen öfverblifna delen insatts
å bankinrättning.

Transtrands distrikt.

Att större delen af köpeskillingen åtgått
till gäldande af förut åsamkade skulder.

Kronofogden.

Köpeskillingen har förnämligast användts
till betalning af åsamkade skulder, depositioner
i bankinrättningar och i några fall
inköp af hemman å andra orter med mera
lönande jordbruk än här i orten.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Grangärde socken.

Som inom orten ingå bönder försålt sina
skogshemman, kan denna fråga ej besvaras.

Ludvika distrikt.

Att lyxen stiger hos bönderna långt öfver
den vanliga före försäljningen.

Norrbärke distrikt.

Svaret på denna fråga kan i egentlig

mening ej stödjas på några erfarenheter
inom kommunen, då försäljningar ifrågakomma
i relativt obetydlig omfattning. Vid
en del försäljningar har skuld förefunnits
å egendomen, som, naturligt nog, i främsta
rummet betalats. I andra fall hafva billigare
egendomar inköpts eller ock har säljaren
bildat ett kapital, vare sig tillräckligt
eller som bidrag för hans lefnadsbehof.

Söderbärke distrikt.

De medel, som influtit vid försäljning,
hafva användts dels att betala gammal gäld,
dels till inköp af annan mindre egendom,
men i flera eller de flesta fall för att bereda
säljaren ränteinkomst för framtida
bergning.

Kronofogden.

Hvad Grangärde socken beträffar, må
svaret å denna fråga sökas i svaret på frågan
24.

I Ludvika socken förekommer ej, att
skogen frånsäljes åkerjorden.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda och Arsunda distrikt.

Mindre göda, i det penningarna vanligen
användas till befordrande af lyx och ett
yppigare lefnadssätt.

Torsåkers distrikt.

En del insätter medlen i bankinrättning,
andra inköpa billigare hemman utan nämnvärd
skog och en del misshushålla med
medlen. Klokast äro nog de, som endast
sjelf va afverka och sälja skog.

Of vansjö och Järbo distrikt.

Bönderna sälja numera ej skogshemman,
men väl skog. Skogspengarna användas till
förbättring af ekonomien (inteckningars infri -

ande). Äfven sparas kapital. Orten eger en
sparbank, deruti insättarna, hufvudsakligen
bönder, hafva omkring 1 million hopsparade
medel.

Ockelbo distrikt.

I allmänhet insättning i banker och inköp
af hemman, belägna i bördigare orter.

Hamrånge och Hille distrikt.

Svar saknas.

Valbo och Högbo distrikt.

Flere förskaffa sig andra egendomar för
mycket lägre pris.

Kronofogden.

Svar saknas.

FRÅGAN 30. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

B13

2. Södra Helsinglands fögderi.

- öJcogs distrikt.

Någon gång ha medlen kapitaliserats och
då i regel insatts på bank, men öfver hufvud
användas desamma för löpande behof och
hemmanens förbättring, så till byggnader
som jord.

Söderala distrikt.

På senare tider ha bolagen endast sällan
köpt hemman inom distriktet. Bergvik och
Ala nya aktiebolag köpte för ett par år
sedan två hemman i Vansäter för byggande
af en sulfitfabrik. En af dem, som sålde,
lär hafva köpt hemman å annat håll; den
andre, som från försäljningen undantog
sjelfva gården, lefver på sina räntor.

Huru penningarna förr i tiden användes
är obekant. På 1850—60-talen, då de största
bolagsförvärfven inom distriktet egde rum,
lära penningarna ha lefts upp i »sus och
dus».

Hanebo distrikt.

Vanligen äro de, som sälja sina hemman,
skuldsatta, så att öfverskottet i allmänhet
ej blifver synnerligen stort. Eljest placeras
penningarna vanligen i någon räntebärande
penningeinrättning.

Mo distrikt.

Sådana försäljningar ha icke förekommit.

Norrala distrikt.

Någon försäljning af skogshemman förekommer
icke. Här upplåtas endast afverkningsrätter
till skog.

Bollnäs distrikt.

Penningarna synas ofta vara mycketodryga
och åtgå ofta på höga lefnadsomkostnader.
Vid arfskiften delas de ju också på flera
händer, hvilket gör, att de lätteligen snart
äro försvunna.

Alfta distrikt.

Svar saknas.

Ofvanåkers distrikt.

I allmänhet ha dessa penningar användts
bra.

Kronofogden.

Instämmer i yttrandet från länsmannen
i Bollnäs distrikt.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enångers distrikt.

En stor del bönder, som aldrig haft någon
mera betydande penningsumma att tillgå,
men genom hemmansförsäljningen i hast
blifvit egare till en sådan, ha saknat förmåga
att med omtanka och sparsamhet förvalta
sitt erhållna kapital och derför, sedan
befintliga gamla skulder blifvit betalda, inom
få år genom ett öfverdådigt lefnadssätt förslösat
sina medel Andra åter, hvilka emellertid
utgöra fåtalet, ha väl tagit vara på
sina penningar.

Helsingtuna distrikt.

I de flesta fall fördelas köpeskillingen på
barnen och användes till inköp af andra
billigare fastigheter å landsbyggden eller i
stad.

Forsa distrikt.

Något missbruk vid användningen af sådana
penningemedel kan ej Sägas hafva förekommit
inom distriktet.

Högsta distrikt.

I flere fall ha bönderna å annan ort inköpt
fastighet, en och annan har utvandrat,
en annan har köpt fastighet i stad eller
mindre lägenhet å landet. Undantagsvis
torde någon hafva förskingrat penningarna.

Harmångers distrikt.

Några erfarenheter uti ifrågavarande afseende
finnas icke.

Gnarps distrikt.

= svaret från Gnarps socken.

ÖB

514

FRÅGAN 30. LÅNSMÅN OCH KRONOFOGDAR.

Bergsjö distrikt.

En stor del har dem insatta i bank;
flera hafva lefvat upp dem.

Norrbo distrikt.

De ha användts till betalning af skulder,
till köp af hemman å annan ort eller någon
gång af annat hemman i orten och till
bildande af kapital; men stundom hafva de
spårlöst försvunnit. .

Delsbo distrikt.

Betalning af skulder och ökad njutning Kronofogden.

Användningen beror ofta af anledningen till
försäljningen. Är försäljningen föranledd af
trångmål eller af lättja och njutningslystnad,
säger det sig sjelf t, att penningarna hastigt
försvinna, och detta är tyvärr ofta händelsen,
ty lätt fånget är lätt förgånget.

Detsamma blir resultatet i regel, när pengarna
läggas ned i affärer, här förnämligast
skogsaffärer, till hvilkas skötande nödig insigt
och omtanke saknas.

Undantagsvis bibehålies och förkofras kapitalet
såsom sådant, eller ock användes det
för inköp af annan fastighet på landet eller
i stad.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdals distrikt.

Vid försäljning af skogshemmanen betingade
sig i vissa fall en del mindre förmåner,
som lemnade lämplig sysselsättning
och bidrag till underhållet; en del köpte

hemman med mindre skog och större inegojord,
under det att ett flertal slösade bort
köpeskillingarna genom misslyckade spekulationer
och oordentligt lefverne.

Ramsjö distrikt.

Endast ett par bönder ha sin förmögenhet
qvar, de öfriga ha förslösat penningarna och
gå nu som arbetare eller äro färdiga att
intagas å fattigvårdsinrättningar.

Färila distrikt.

Svar saknas.

Los distrikt.

Ehuru många förstört sina penningar i
oförstånd, på lyx och tillfredsställande af
beqvämligheten, synes dock allmänna välståndet
blifvit höjdt och medgifvit uppoffringar
för allmännyttiga ändamål.

Jerf so distrikt.

Insättes i allmänhet å badinrättning.

Arbrå och Undersviks distrikt.

Som bolagens hemmansförvärf inom orten
förekommit under de senare åren, har tillräcklig
erfarenhet ej ännu kunnat vinnas.

I allmänhet har säljaren förvärfvat åt sig
en mindre lägenhet, under förutsättning att
dess afkastning jemte ränta å öfverblifvet
kapital skulle fylla familjens framtida behof.

Kronofogden.

En del personer veta nog att väl förvalta
dessa penningar, medan en annan del genom
oordentligt lefnadssätt förslösar dem.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Luna distrikt.

Der penningarna icke måste användas till
gäldande af skulder, insättas de i regel uti
någon bankinrättning och bortslösas under -

stundom på lyxartiklar samt äfven å rusdrycker.

Stöde distrikt.

För cirka 30 år sedan eller då bondehemman
i större mängd gingo till bolagen

FRÅGAN SO. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

515

förslösades gemenligen köpeskillingen i lyx
och onödiga artiklar af bonden sjelf eller
af hans barn, till hvilka de utdelades, men
numera komma sådana köpeskillingar vanligen
till nytta, till skuldbetalningar eller
kapitalplaceringar och mycket ofta till jordens
och jordbrukets förbättrande.

Torps distrikt.

Egna spekulationer i skogsväg. Dyrbara
åkdon, hästar, kläder och möbler.

Mera sällan kapitalisering.

Borgsjö distrikt.

Ej sällan genom inköp af lyxartiklar af
hvarje slag och ett dyrbart lefnadssätt, långt
afvikande från den enkle odalmannens vanor,
så i mat som dryck.

Selångers distrikt.

De ingalunda obetydliga penningesummor,
som många bönder hafva bekommit genom
försäljningen af sina hemman, hafva,
enligt hvad erfarenheten visat, icke alltid
blifvit klokt använda. Gårdsköp i närmast
liggande stad samt mer eller mindre
misslyckade affärsspekulationer af annat slag,
inköp af lyxartiklar o. s. v. hafva gjort, att
de en gång såsom så storartade ansedda
penningebeloppen hafva på jemförelsevis kort
tid sammansmält eller alldeles försvunnit.
Icke så få hafva derefter nödgats att
såsom arrendatorer återtaga sina förra hemman
och söka sin förtjenst genom att för
bolagets räkning afverka desammas skog,
eller ock hafva de utvandrat.

Kronofogden.

Säljarna köpa ofta andra hemman för en
del af den erhållna köpeskillingen eller ock
insätta de medlen i bankinrättning, men
sällsynt är ej heller, att de lätt förvärfvade
penningarna suddas bort.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indals distrikt.

I vanliga fall anser sig säljaren ha fått
ett kapital, som aldrig kan taga slut, och

inrättar sina lefnadsomständigheter derefter.
Då till hans förvåning en gång, och det snart
nog, pengarna äro slut, måste han ge sig i
ett bolags tjenst och arbeta. Att bruka jord
är honom numera för simpelt och för mödosamt.

Blir han arrendator af sitt förr egande
hemman, går han sin undergång desto fortare
till mötes, då han i nödens tid ej som
förr får anlita skogen för eget behof.

Sköns distrikt.

Härpå kan ej lemnas något svar af anledning,
som finnes antydd i svaret å frågan
24.

Timrå distrikt.

Räntorna å köpeskillingarna ha lemnat
större afkastning, än hvad jorden och skogsafverkning
årligen inbringat, och hafva bönderna
blifvit sparsamma kapitalister med
brukande af någon mindre vid hemmansförsäljningarna
aftagen jordareal.

Intet fall kändt, der försäljningssumman
illa användts.

Ljustorps distrikt.

Behofvet och åstundan att föra och
lefva ett lyxuriöst och, det må jemväl tillläggas,
ett mera sorgfritt och beqvämt
lif, har på de senaste 25 åren märkbart
utbredt sig bland landtbefolkningen — och
måhända hade missbruket af rus- och maltdrycker
varit än mindre, om det icke varit
så synnerligen lätt att förvärfva sig penningar
i och genom, skogsförsäljning, skogsafverkning
och sågverksrörelsen i öfrigt.

Njurunda distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Något allmänt uttalande i detta afseende
är vanskligt att lemna. I ett flertal fall
hafva dock säljarna fortfarande stannat vid
jordbruket, i det de för en del af köpeskillingarna
för sina skogshemman köpt goda
mindre hemman i närheten af kusten, der

FRÅGAN 30. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

516

lättare och jemnare afsättning af jordbruksprodukter
förefinnes.

3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Säbrå distrilit.

I många fall hafva de influtna betydliga
summorna förslösats i oförstånd eller med
den ymnigare penningtillgången frammanat
lefnadssätt och vanor, som ej äro fullt förenliga
vare sig med bildningsgraden hos allmogen
eller dess verkliga behof.

I Säbrå och en de! af Stigsjö torde kunna
anses, att influtna försäljningssummor till
största delen dels kommit jordbruket till
godo, dels medverkat till bildande af kapitaler.

Gudmundrå distrikt.

Såsom regel torde kunna uppställas att
de rätt ofta betydliga summor, hvilka influtit
vid försäljning af skogshemman, ofta
endast tjena till att tillfredsställa njutningsbegäret,
och att kapitalet derför på kort tid
försvunnit utan att hafva kommit till verkligt
gagn. I andra fall åter ha för de vid
försäljningen influtna medlen inköpts hemman,
hvilka mera egnat sig för jordbruk,
och har den öfverskjutande köpeskillingen
placerats i banker eller på annat sätt gjorts
fruktbärande. Fall hafva äfven förekommit,
der bonden haft sitt hemman intecknadt och
i öfrigt varit så skuldsatt, att köpeskillingen
åtgått till gäldande af hans skulder.

Torsåkers distrikt.

Svar saknas.

Boteå distrikt.

Den ökade penningetillgången har alstrat
dyrbara lefnadssätt.

Då hemmansförsäljningar endast sparsamt
i distriktet förekommit, saknas erfarenhet.

I sammanhang härmed framhålles, att
försäljningar af afverkningsrätter här är vanligare
än försäljningar af hemmanen.

Nora distrikt.

Någon större areal skog finnes icke till
hemmanen inom orten, och kunna hemmanen,
redan på den grund, icke benämnas
skogshemman.

I flera fall, hvarom kännedom eges,
hafva bönderna vid försäljning af sina hemman
undantagit någon torplägenhet och insatt
större delen af köpeskillingen i bankinrättning.

Kronofogden.

En stor del har genom ökade lefnadsbehof,
''»herrskapsblifvande», och genom vidlyftiga
söner och mågar gått förlorad. Stora
kapital hafva ingått i bolagen i form af
aktier och en del i annan kapitalbildning.

Särskildt i ögonen fallande är, att, då
bonden sålt skogen och derå intagit en förmögenhet,
han låtit sitt jordbruk, som ej
ingått i försäljningen, om möjligt ännu mera
missvårdas än förut, uppenbarligen af den
anledning, att han då hade afkastning af
kapitalet att fylla luckorna med, då jordbruket
ej »bar sig», och oförmåga att tänka
på annan förvärfsgren än skog förlamade
hans företagsamhet.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Sollefteå distrikt.

Svar saknas.

Resele distrikt.

Penningarna användas för det mesta till
ett dyrbarare lefnadssätt och lyxartiklar.

Mindre summor insättas på bank.

Junsele distritk.

De genom försäljningarna influtna medlen
användas någon gång till inköp af andra
hemman.

Säljare med barn pläga, sedan skulderna
guldits, fördela köpeskillingen mellan barnen.
På en hvar af dessa blir summan, om de
äro många, ej stor, och ju större den blir,
desto hastigare synes den försvinna.

En stor del af säljarna lefver upp köpe -

FRÅGAN 30. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

517

summan under superi, med andra ord slösar
bort hela summan.

Endast en obetydlighet af försäljningssummorna
finnes i behåll.

Barnsele distrikt.

Dels för att befrias från skulder och
komma i bättre lefnadsförhållanden, dels
ock för kapitalsamling.

Helgums distrikt.

De penningar, som erhållits genom försålda
hemman, bruka sedermera insättas i
bank, der beloppet varit af större betydenhet
för bonden. Mycket förstöres ock onödigtvis.

Bodums distrikt.

Hvad som ej åtgår till betalning af skulder
göres i allmänhet föga fruktbärande.

Än fördelas det till större eller mindre
del på barnen, än insättes det i bank, än
användes det till inköp af mindre lägenheter,
än till hvarjehanda affärer, i hvilket
sistnämnda fall det blir minst varaktigt.

Tåsjö distrikt.

De uppburna köpeskillingarna hafva i
regel ej varit större, än att de gått åt till
skulderna.

Kronofogden.

Den lätt förvärfvade penningsumman framkallar
en yppighet i lefnadssätt och förändring
i vanor, hvilka icke stå i rätt förhål
lande till allmogens bildningsgrad och verkliga
behof.

5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Nordingrå distrikt.

Sedan skulderna äro betalda, minskas
det kapital, som möjligen sedermera återstår,
så småningom, då räntorna derå äro
otillräckliga för bonden och hans familj att
lefva på.

Nätra distrikt.

Någon gång har en mindre fastighet för -

värfvats, men i allmänhet har, sedan skulderna
betalts, återstoden på köpeskillingen
så småningom konsumerats för familjens
behof.

Sidensjö distrikt.

Några hafva insatt penningarna i bankinrättning,
andra hafva betalt gamla skulder,
andra inköpt mindre jordlägenheter, andra
åter, kanske de flesta, hafva left upp köpeskillingen
fort nog.

Anundsjö distrikt.

Några hafva insatt medlen i penningeinrättning,
men i de flesta fall hafva de användts
till högre lefnadsbehof och delvis till
fördelning bland barnen. Någon gång har
annan fastighet, belägen å annan ort, inköpts.

Kronofogden.

En del af penningarna har naturligtvis
åtgått för skulders betalande; något kapital
har besparats; men större delen torde nog
hafva bortslösats.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själevads distrikt.

En del har, och detta är nog flertalet, ej
kunnat bära medvetandet att vara egare till
ett efter förut varande förhållanden stort
belopp och derför antingen genom slöseri
eller oförståndiga spekulationer gjort ett
hastigt slut på det plötsligt bekomna kapitalet,
andra hafva deremot, glädjande att
nämna, förstått att icke allenast behålla utan
t. o. m. föröka, hvad de genom hemmansförsäljning
åtkommit.

Björna distrikt.

Ofta sluka skulder hela beloppet, i annat
fall åtgår summan till kläder och föda under
årens lopp.

Arnäs distrikt.

Användningen af penningarna är olika,
beroende på orsaken till hemmanets försäljning.
År säljaren förut en burgen man,
förstår han nog att äfven efter försäljningen

518

FBAGAN BO. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

bevara sitt kapital, hvilket då får tjena
honom såsom stöd, medan han qvarsitter på
hemmanet.

Är säljaren förut skuldsatt, måste han
använda penningarna till betalning af sina
skulder. I andra fall gifvas ofta exempel
på, att det genom försäljning förvärfvade
kapitalet ibland på ganska kort tid förslösas
af säljaren.

Grundsunda distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Skulder torde hafva betalats dermed. Vid

några tillfällen hafva andra hemman på
nedre landet anskaffats. Stundom har något
skogshemman i öfre landet bortbytts mot
hemman i nedre landet. De stora bolagen
begagna veterligen aldrig denna bytesmetod.

Penningarna för försålda skogshemman
äro emellertid spårlöst försvunna.

Landtman från öfre landet äro sällan lyckliga
jordbrukare i kustlandet. Jag tror, att
de äro för mycket vana vid att skaffa sig
existensmedel från skogsarbeten hellre än
från jordbruket. Det är också möjligt, att
något af nomad ligger qvar hos dem, så att
de ej egna sig nog kraftigt och uteslutande
åt jordbruket.

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Ragunda distrikt.

Svar saknas. •

Fors distrikt.

I allmänhet kan sägas, att den lättvindiga
åtkomsten af en större penningesumma här
ofta alstrat ökade behof, så att de erhållna
penningarna i många fall snart nog tagit
slut. Dock finnas äfven de, som förvalta
de erhållna penningarna på ett omsorgsfullare
sätt.

Refsunds distrikt.

Om än icke kan sägas, att medlen förökas
på sätt, som på flera andra orter skett,
torde väl ändå i allmänhet en på en gång
mottagen penningesumma, som af mottagaren
oftast för högt uppskattas, förleda
till ett mera dyrbart lefnadssätt, än som
hade varit förhållandet, om säljaren suttit
qvar vid hemmanet; och alldeles säkert
är, att köpeskillingen endast i undantagsfall
så förvaltas, att den förökad eller ens
oförminskad går i arf till efterkommande.
Bolagens hemmansförvärf måste förr eller

senare leda till bondeklassens öfvergående
till arbetareproletariat.

Bräcke distrikt.

Att de influtna penningarna oftast icke
I användas på ett förståndigt sätt och i följd
deraf ej blifva dryga.

Brunflo distrikt.

Svar saknas.

Rackas distrikt.

En del säljare hafva Väl användt de erhållna
penningarna; åter andra hafva inom
längre eller kortare tid förslösat dem.

En följd af den rika tillgången har varit,
att penningevärdet betydligt fallit, hushållningen
ställts på en rikare fot, behof ska|
pats, som förr voro okända, och den förra
| enkelheten i mat och kläder m. m. fått
lemna rum för öfverflöd.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lits distrikt.

Till stor del lyx och öfverdåd i lefnadsI
sätt.

FRÅGAN 30. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

519

Föllinge distrikt.

De åtgå i vanliga fall till gäldande af
skulder samt någon gång till förbättring af
åbyggnader och bostadsförhållanden.

Hammerdals distrikt.

I allmänhet den, att, innan någon skogsförsäljning
inom orten förekom, lär välståndet
varit mera allmänt än det nu är. De
lätt förvärfvade penningarna hafva icke kunnat
omhänderhafvas med samma försigtighet
som de, hvilka med svett och möda
inbringats.

Ströms distrikt.

Se svaret under frågan 24.

Frostvikens distrikt.

De penningar, som ej åtgå till betäckande
af gamla skulder, förslösas ofta på en ganska
kort tid genom inköp af lyxartiklar,
genom superi och vällefnad. Inom ett par
år äro de i regel försvunna och i utbyte
för sitt värdefulla hemman har säljaren nu
en förlorad arbetslust och kanske mången
gång en genom sysslolöshet och utsväfningar
bruten kropp och en försoffad själ.

Bödöns distrikt.

Penningar, som erhållas för skogshemman,
bruka lätt förslösas. Den bonde, som förut
skuldfri lefvat sparsamt på afkastningen af
sitt jorbruk, flyttar vanligen till staden, sedan
han för en större summa försålt sitt
skogshemman. I staden slår han sig på af- |
färer och misslyckas ofta, eller också gör
han icke något, i tro att han ledigt kan
lefva på räntorna af sitt stora kapital, uppfostrar
sina barn till så kalladt herrskap
och för att få umgås med personer, som
han anser vara för mer än han sjelf, skrifver
han på en och annan borgen, som han vanligtvis
får betala. Efter 5 å 10 år får han
i de flesta fall göra konkurs.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Sunne distrikt.

Svar saknas.

Hallens distrikt.

Försäljning af skogshemman har sällan
förekommit, men då sådant inträffat, har
köpeskillingen användts till betäckande af de
skulder, hvari säljaren vanligtvis häftat.

Ovikens distrikt.

Okändt, huru penningarna användts.

Undersåkers distrikt.

Penningarna hafva i allmänhet användts
på ett mindre förståndigt sätt.

Mörsils distrikt.

I många fall hafva derigenom alstrats
större lefnadsbehof och omkostnader, än nödigt
är.

Offerdals distrikt.

Flertalet af dem, som här sålt sina hemman,
har dels flyttat till Amerika och dels
haft så stora skulder, att någon större behållning
af köpesumman ej uppkommit.

Beträffande de öfriga kan ej sägas, att
med den genom hemmansförsäljningen uppkomna
behållning i vanliga fall missbashållats,
ehuru de flesta synas hafva gjort den
j erfarenheten, att de erhållna penningarna
| varit mindre dryga, än hvad de beräknat.

Alsens distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Berg.

Vid de försäljningar, som skedde i förstone,
voro hemmansegarna oftast så skuldsatta
och priset å skogarna så ringa, att,
sedan skulderna blifvit betäckta, litet och
intet blef öfver. Det möjliga -öfverskottet

520

FRÅGAN 30. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

användes då oftast å lyxartiklar och öfverdådigt
lif. Hvad angår senare försäljningar
af sjelfva hemmanen, har köpesumman, sedan
hemmanets skulder betalts, ofta fördelats
på flera händer utan någon större
behållning för de gemensamma egarna och
derför lätt förskingrats. I enstaka fall, der
ej sådant varit händelsen, har säljaren flyttat
öfver till Amerika eller andra orter.

Rätans distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Svegs distrikt.

Såsom ofvan antydts, har en del skaffat
sig fast egendom på annat håll äfven
i Sverige, en del sitter qvar som brukare
på egendomen eller som födorådshjon, några
njutande ränta af kapitalet, andra hjelplig!
bergade, men största delen i dålig ekonomisk
ställning.

Lillherdals distrikt.

Penningarne hafva varit, som man säger,
uppätna förut, användts till förbättrande af
lefnadsbehofven, följt med emigranterna till
annan verldsdel och i ett eller möjligen ett
par fall utsatts på förräntning. Veterligen har
erfdast eu enda person insatt sina hemmanspengar
uti merkantilt företag. Och som
ett säreget drag för den allmänna åskådningen
här om penningens användande och
förökande kan nämnas, att en uti 1856
års skogsförsäljning deltagande i ordets egentligaste
och bokstafliga mening lade sin an -

del (en sedel på ett tusen kronor) på kistbotten,
der den låg, tills mannen ettdera
af åren 1889 eller 1890 blef oförmögen att
taga vård om sig och sitt, då sedeln kom
i dagen.

Ytter-Hogdals distrikt.

Att de lefvat öfver sina tillgågar och nu
äro med få undantag utblottade.

Hede distrikt.

Erhållna penningar hafva användts, dels
i enstaka fall till inköp af hemman å andra
orter, dels till bestridande af resekostnader
till Amerika, men torde flertalet
säljare, sedan vid försäljningen befintliga
skulder betalts, redan inom få år i och för
sina lefnadsbehof gjort slut på sin behållning,
då högst få sådana f. d. hemmansegare
äro kända, som till sina barn efterlemnat
några penningar eller för närvarande äro
egare till något kapital.

Tännäs distrikt.

Den jemförelsevis obetydliga försäljningssumman
har gnvändts till afbetalning af
skulder, och så har väl en och annan haft
litet öfver, derför han i de flesta fall skaffat
sig ett mindre jordbruk i Jemtland.

Kronofogden.

En del bortgår vid egarens afflyttning från
orten; en del bortslösas på mycket kort
tid, detta dock mera undantagsvis; en del,
och den större delen, användes och förbrukas
så småningom. Till ortens höjande i
ekonomiskt afseende användas penningarna
icke.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmalings distrikt.

I allmänhet hafva penningarna användts
till inköp af andra hemman eller ock gjorts
räntebärande.

Rjurholms distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Umeå Södra distrikt.

Ovan som bonden är att handhafva, pen -

FRÅGAN 30. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

521.

ningar, tror lian, att den köpeskilling, lian
erhåller för hemmanet, äfven om den inskränker
sig till några tusen^ kronor, alltid
skall räcka och bereda honom ett sorgfritt
lif. De förmåner af hemmanet, såväl in
natura som i årlig penningeinkomst från
skogen, som han hittills haft, har han icke
förstått att uppskatta till sitt verkliga värde,
hvarför de penningar, han erhållit för hemmanet
måste tagas i anspråk för inköp af
artiklar, som han knappast ihågkommit, så
länge han fick dessa från hemmanet utan
särskild penningeutgift. Härtill kommer,
att bonden och hans omgifning, i och med
vetskapen att hafva penningar till sin disposition,
skaffar sig sådana lefnadsvanor,
som icke stå i rätt förhållande vare sig till
bondens förut brukliga eller till hans tillgångar
efter försäljningen, hvilket allt åstadkommer,
att hans förmenta kapital hopsmälter,
för att slutligen alldeles försvinna.

Åtskilliga personer, som till bolag försålt
sina s. k. skogshemman, hafva väl på annat
håll inköpt hemmansbruk, hvarå skog annat
än till husbehof icke funnits, men har det visat
sig för flera af dessa, att deras utkomst
å sådant hemman varit klen, derest ej bonden
haft större kapital än det, som åtgått
för sjelfva inköpet. Orsaken härtill är att
tillskrifva hans vana att hafva årlig inkomst
genom skog, hvilken inkomst han nu gått
förlustig.

Umeå Norra distrikt.

I och med uppköpen af de stora skogsvidderna
inom lappmarken och öfre landet,
kan man säga, att länets befolkning kommit
in i ett nytt tidsskede. Förut hade
nästan all handel skett genom varuutbyte:
bonden sålde sin tjära, smör, kött, fisk,
fogel eller annat vildt och erhöll i utbyte
mjöl, kaffe m. fl. förnödenheter, som han
måste förskaffa sig. Annorlunda började
förhållandena nu gestalta sig. Mången allmogeman,
som förut ej handskats så mycket
med kontanta penningar, trodde nu, att
dfessa aldrig skulle taga slut; den forna en -

kelheten fick vika för ett vanvettigt slöseri;
lefnadsbehofven stegrades; en formlig täflan i
att öfverglänsa hvarandra i dyrbara kläder,
bjefs och grannlåter uppstod, på samma gång
begäret efter spritdrycker tilltog. Det upplågande
begäret efter öfverflödsvaror underblåstes
genom inträdet af 1864 års näringsfrihetsförordning,
i det en hel karavan af
handlande och gårdfarihandlande, eggade af
den rika penningetillgången, då började öfversvämma
länets landsbyggd med en myckenhet
värdelöst kram, hvaraf följden slutligen
blef, att mången odalman så småningom
kom på det sluttande planet och
råkade i verkligt armod.

Påståendet att trävarurörelsen ruinerat en
stor del af länets befolkning håller sålunda
icke streck, utan är det tvärtom befolkningen
sjelf, som, missledd af tidsströmmarna,
ej förstått i tid tillgodogöra sig och hushålla
med de penningar, som genom trävaruindustrien
satts i rörelse. Lärpengarna
hafva för många varit dyra, i det insatsen
utgjort deras dyrbaraste egendom, skogen,
men man får hoppas, att erfarenheten
härigenom äfven blifvit skärpt och att kommande
generationer häraf skola taga lärdom.

Vännäs distrikt.

Dålig hushållning och ovana att handhafva
en efter . deras förhållande större
summa penningar.

Säfvars distrikt.

När bonden för försåld skog fått uppbära
3,000, 5,000 eller 10,000 kronor, tror
han, att det kapitalet är outtömligt och börjar
att föra ett mindre försakande lif utan
att arbeta något vidare på sitt hemman.

Efter några år är i regel köpeskillingen
förstörd, utan att jordbruket å hemmanet
blifvit i någon väsentlig mån förbättradt.

Degerfors distrikt.

Antingen sättas pengarna in å bankinrättning,
då säljaren qvarstannar som arrendator
å hemmanet, eller ock, hvilket är

66

522

FRÅGAN 30. LÅNSMÅN OCH KRONOFOGDAR.

vanligast, köper säljaren billig jord å annat
håll och har ett besparadt kapital till det
nya hemmanets förbättring. Som folket
här på orten är sparsamt och ordentligt, är
det sällsynt, att köpeskillingen för deras för- j
sålda skogshemman onyttigt förslösats, ett I
förhållande, hvarom bankernas depositionsoch
sparkasseräkningar bära vittne.

Bygdeå distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsks distrikt.

Länsmannen har svarat såsom socken- I
ombud.

Skellefteå Södra distrikt.

I de tre fall, som sedan 1888 förekommit,
hafva två af säljarne köpt andra hemmansdelar
och den tredje, ett sterbhus, delat
medlen, som af sterbhusdelegarne dels
användts till betalning af skuld, dels ock
insatts i bankinrättning.

Skellefteå Norra distrikt.

Sedan skulderna betalats, har återstoden
i de flesta fall bortslösats på några år genom
öfverflödigt lefnadssätt.

By ske distrikt.

Svar saknas.

tTörns distrikt.

Af många, ha de användts till förbättring
af deras ekonomiska ställning, af andra
åter, och detta icke så få, på ett sätt, som
gör, att de inom kort nedsjunka till inhvsingar
eller fattiga arrendatorer.

Norsjö distrikt.

De ha i de flesta fall blifvit ganska lätt
förstörda, så vida de icke i tid blifvit nedlagda
å jordbrukshemman.

Löfångers distrikt.

Svar saknas.

Nysätra distrikt.

— svaret från Nysätra socken.

Mala distrikt.

Misshushållning har nog utgjort den mest
bidragande orsaken, att penningarna inom
kort tagit slut.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele Södra och Lycksele Norra distrikt.

Hänga säljare ha haft så stor skuld, att
föga blifvit qvar af köpeskillingen, och behållningen
har oftast förslösats på öfverflödsvaror.

Stensele distrikt.

Svar saknas.

Sorsele distrikt.

Penningarna ha i allmänhet inom några
år förslösats.

Asele distrikt.

I enstaka fall användas mindre summor
till jordbrukets underhåll och förbättring,
oftast icke något alls.

Fredrika distrikt.

En del af penningarna har användts till
inköp af fastigheter nedåt landet eller till
betalning af skulder, eu annan har fördelats
mellan barn, eller ock rent förslösats i
sus och dus, under det att åter en del förvaltats
och förräntats väl. I allmänhet ha
deras penningar smält bort som snö för
vårsol och den en gång förmögne eller välbergade
bonden fått sluta såsom bolagsarrendator
i torftiga omständigheter, derest
han icke haft förstånd att vid hemmanets
försäljning betinga sig förgångsaftag.

Vilhelmina distrikt.

Åtminstone har icke jordbruket deraf

FRÅGAN 30. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

523

halt nytta. Ofta har bonden varit skyldig
hela köpeskillingen om ej mera.

Dorotea distrikt.

Svar saknas.

Tärna distrikt.

Ingå.

Kronofogden

har svarat såsom sockenombud.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå Södra och Piteå Norra distrikt.

Säljarne hafva antingen insatt penningarna
i bank eller ook användt dem i yrken
af ett eller annat slag. I något fall
hafva penningarna användts för inköp af
mindre lägenhet, som bebyggts och odlats.

Elfsby distrikt.

Svar saknas.

Arvidsjaurs distrikt.

Dessa penningar hafva i allmänhet förstörts
inom några få år och på ett oklokt
sätt till lyx och öfverfiöd, och ej sällan har
den förre hemmansegarens familj stannat
på fattigvården.

Visserligen finnas exempel på att penningarna
sparats och att den förre bonden
köpt sig ett annat hemman, men dessa fall
höra till de sällsynta undantagen. Vanligen
stannar den förre hemmansegaren till
eu tid qvar såsom brukare på det sålda
hemmanet och kommer snart i ytterst fattiga
omständigheter.

Arjepluogs distrikt.

De penningar, som influtit genom hemmanens
försäljning, hafva delvis gått åt tillbetäckande
af säljarens skulder, och de, som
fått någon besparing, hafva den på bank
eller utlånt. Många torde äfven genom lättsinne
och af ovana att handhafva penningar
onyttigt förslösat dem. Några betydande
belopp hafva icke kommit jordbruket
till godo, och på hemmanens åbyggnader
ha ej heller offrats några betydande

kostnader, ty de uppföras alla i eu stil och
äro små, kalla och torftiga.

Kronofogden.

Många hafva nedlagt sina penningar på
annat jordbruk, eu del har förskingrat dem
och en del har egnat sig åt andra näringsfång,
der de kunnat använda sina kapital.
I Piteå här ofta förekommit skogsförsäljning
till afverkning på viss tid, och då har
det derigenom vunna kapitalet nedlagts på
jordens skötsel.

2. Luleå fögderi.

Nedre Luleå distrikt.

Penningarna hafva i allmänhet användts
till afbetalning å skulder, men äfven till
förbättrande af åbyggnaderna å hemmanen.

Ofver-Luleå distrikt.

Svar saknas.

Jockmocks distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

De bönder, som sålt, synas i allmänhet
hafva med sparsamhet förvaltat det erhållna
kapitalet.

3. Kalix fögderi.

Råneå distrikt.

De penningar, som bönderna förvärfvat
genom försäljning af sina skogshemman,
hafva de ej förstått hushålla med, utan helt
och hållet left upp dem, detta med få
undantag.

524

FRÅGAN 30. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR,

Neder-Kalix distrikt.

Svar saknas.

Öfver-Kalix distrikt.

Ökade utbetalningar genom inköp af lyxartiklar
in. m.

Gellivare distrikt.

De vid hemmansförsäljningarna erhållna
penningarna hafva i allmänhet på några
få år bortslösats på onödiga inköp, dyrbara
lefnadsvanor och dylikt.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Torneå fögderi.

Neder Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.

■ Hafva ej sålt sina hemman, men väl hafva
några bönder sålt 20-årig afverkningsrätt
till skog. Köpeskillingen för skogen har i
allmänhet användts till afkortning af hemmanets
skulder.

Öfver-Torneå distrikt.

Dessa penningar hafva så småningom förvandlats
till födoämnen och ryska tobaksblad,
långt innan köpen kommit till stånd.

Korpilomholo distrikt.

All förståndig hushållning bar saknats
och penningarna hafva i de flesta fall inom
kort tagit slut.

Pajala distrikt.

Svar saknas.

Juclcasjärvi distrikt.

Derest icke köpesumman åtgått till betalning
af iråkad skuld, får densamma oftast
innestå hos bolagen, hvilka sedermera i mån
af behof i olika poster utbetala köpesumman.
I vanliga fall förslå penningarna
endast några få år, ty jemnsides med penningtillgången
synas behofven hafva benägenhet
för att tillväxa.

Penningarna försvinna vanligtvis utan att
lemna några betydande spår efter sig.

Knontekis distrikt.

Några skogshemman finnas ej och försäljning
af sådana har således ej egt rum.

Kronofogden.

Svar saknas,

Domhafvande.

]. Kopparbergs län.

Fata domsaga.

Hänvisas till det utlåtande, som afgifvits
af hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Heäemora domsaga.

Dessa penningar användas i icke oväsentlig
mån till inköp af gårdar i städerna,
stundom till inköp af mindre jordbruks -

FRÅGAN 30. DOMHAFVANDE.

525

lägenheter på landet, samt äro säkerligen,
enligt hvad vid häradsrätterna inregistrerade
bouppteckningar gifva vid handen, till ganska
af sevärda belopp deponerade i bankinrättningar.
Till betalning af skulder har
också en dél helt säkert åtgått, hvaremot
icke försports något fall, då sålunda åtkomna
penningar lättsinnigt förslösats af säljaren.

Ofvan-Siljans domsaga.

Om ock icke sällan inträffat, att de för
försålda skogshemman influtna penningar
ordentligt förvaltats eller användts till inköp
af jord på annan ort, torde nog det
vanligaste förhållandet varit, att penningarna
förslösats eller eljest efter hand åtgått utan
att lända egaren till någon varaktig nytta.

II. Gefleborgs län.

Gestriklands domsaga.

De penningar, som inflyta, lägga bönderna
ned i jordbrukshemman.

Södra Helsinglands domsaga.

Till följd af den rikligare tillgången på
kontanta medel hafva dels de enklare lefnadsvaliorna
försvunnit, dels öfverskottsmedel
af de förståndigare insatts i bank, dels,
men undantagsvis, af somliga köpts fastighet
i den odlade byggden.

Norra Helsinglands domsaga.

Köpeskillingarna torde mest användas

dels till inköp af andra billigare hemman,
dels till insättning i bank.

Vestra Helsinglands domsaga.

Många exempel gifva vid handen, att de
erhållna köpeskillingarna hastigt förbrukas
på flärd och fåfänga; men å andra sidan
finnas ju många, som taga vara på penningarna.
Att döma efter de stora depositionerna
i t. ex. Helsinglands enskilda hanks
kontor på orten, synes, som om en icke
obetydlig del af köpesummorna der gjordes
räntebärande.

III. Vesternorrlands län.

Ångermanlands Södra domsaga. gjorts än de, som vanligen göras beträffande

Några andra erfarenheter torde icke hafva användningen af lätt förvärfvade tillgångar.

IV. Jemtlands län.

Herjeådalens domsaga.

Erfarenheten har i allmänhet lärt, att de
genom skogshemmanens försäljning influtna
penningarna inom en jemförelsevis kort tid

varit förbrukade, beroende på lockelser af
hvarjehanda slag, som den vid penningars
handhafvande oftast ovane bonden ej kunnat
motstå.

526

KRAGAN 30. DOMHAFVANDE.

V. Vesterbottens län.

Vesterbottens Norra domsaga.

Penningarna synas ända till de senaste
tiderna hafva gått förlorade genom oerfarenhet
och oförståndigt lefnadssätt.

Då bonden på en gång fått ett större
belopp, har han trott sig rik och gått ifrån
sina enkla vanor och sitt arbetsamma lef -

nadssätt —- såsom ju ofta sker med dem,
som, vana vid dagligt släp för brödet, på
en gång bekomma större penningebelopp
eller tillgång på en gång.

Det vill dock synas, som om en bättring
härutinnan håller på att bana sig fram.

VI. Norrbottens län.

Piteå domsaga.

Frågan besvarad med hänvisning till svaret
från kronofogden i Piteå fögderi.

Luleå domsaga.

Svar saknas.

Kalix domsaga.

Då bönderna sakna förmåga att förståndigt
förvalta ett på en gång erhållet större
kapital, förstöras ofta de penningar, som
influtit genom böndernas försäljning af sina
skogshemman.

Landtmäteristaten.

I. Kopparbergs län.

1 —10. Penningarna hafva i många fall
ej blifvit använda på önskvärd! sätt, under
det de i många fall användts till inköp
af egendomar i de trakter af riket, der
ordnade skiftesförhållanden äro rådande,
hvilka möjliggöra ett mera rationellt jordbruk.
I andra fall har en ganska väsentlig
del af befolkningen placerat sina genom
försäljning erhållna penningar i bankinrätt -

ningar och qvarstannat såsom arrendatorer
åt bolagen.

11. De förståndiga placera sina penningar
i banker, men flertalet konsumerar snart nog
dessa penningar för sig och familjen.

12. (Jerna socken). De flesta jordegare,
som här sålt sina hemman, hafva flyttat
till andra orter (mestadels Falu- och Hedemoratrakterna)
och der köpt sig fastighe -

FRÅGAN 30. LANDTMATRRtSTATRN.

527

ter. Eu del har äfven rest till Amerika,
men få hafva köpt fastighet.

De, som afsöndrat skogsskiften eller sålt
dylika på full aftorkning, hafva i allmänhet
gjort sig föga nytta af sina penningar.
Några hafva nog reparerat eller nybyggt
sina gårdar och förbättrat sitt jordbruk.

13. En stor del skogshemmanens egare
har sedan inköpt egendomar i andra delar
af länet liksom ock i angränsande län för
bedrifvande af ett mera rationellt jordbruk.

Uti bankinrättningar och hvarjehanda affärsföretag
torde icke så obetydligt finnas

af de vid försäljning af hemman bekomna
medlen.

Vid försäljning hafva eu del hemmausegare
af köpesumman bekommit obetydligt
öfver, sedan skulder afbetalts, och har detta
öfverskott då ofta användts för emigration
till Amerika, hvilket dock senare år ej något
nämnvärdt förekommit.

14. (Mora och Orsa socknar). I de bestå
fall torde penningarna användts till betalande
af skulder; många hafva ju äfven insatt
sina genom försäljning af skogshemman
erhållna penningar i bankinrättningar; exempel
finnas ju ock på att de förslösats.

II. Gefleborgs län.

1. Hemmansegare från skogstrakterna
hafva i så fall köpt hemman i kustsocknarna
och i de mera tätt befolkade byggderna;
eljest hafva penningarna användts
till att öppna handel, drifva något handtverk
eller köpa afverkningsrätter å skogsskiften,
hvilka senare företag i många fall
slutat med total min.

2. I några fall hafva skogshemmanens
säljare köpt mindre hemman i kustsocknarna,
öppnat handel eller handtverk, men
i regel hafva de lätt fångna penningarna
lika hastigt konsumerats.

3. I många fall hafva säljare af skogshemman
sökt sig ner till mer centralt belägna
trakter och der förvärfvat billigare
jordbrukshemman men, i minst lika många
fall torde dessa penningar gifvit anledning
till en mängd osunda spekulationer eller till
ett lösaktigt och lättjefullt lefverne med

ständigt ökade lefnadsbehof, hvilka förr eller
senare måste föra till ruin. I allmänhet
kan här tillämpas ordspråket: »lätt fånget,
lätt förgånget».

4. (Ockelbo socken). Bättre och beqvämare
hemman försöka en del erhålla å
andra orter vanligen söderut och nedlägga
sina penningar derstädes.

Andra åter insätta sina penningar på banker
och blifva landbönder å sina f. d. hemman.

Somliga, som äro bortskyldiga det mesta,
få endast så mycket qvar, att det i bästa
fall räcker till en mindre hemmansdel eller
en afsöndring.

5. (Södra Helsingland). Härom saknas
kännedom.

6. (Norra och vestra Helsingland). De
hafva icke sparats utan förslösats, oftast på
det lättsinnigaste sätt.

III Vesternorrlands län.

1. (Sollefteå, Resele och Ramsele tingslag).
Sorgliga följder hafva i allmänhet
visat sig efter försäljning, då säljaren tyckt

sig få ett tillräckligt stort kapital för sitt
lifstidsuppehälle, utan att behöfva arbeta.
Superi och lättja, en demoraliserad befolk -

528

FRÅGAN 30. LANDTMÄTERISTATEN,

ning och ruin äro mycket ofta följderna
af hemmansförsäljningen.

2. (Norra Ångermanlands nedre del). I
allmänhet placerar bonden, som säljer ett
godt skogshemman, sina penningar på deposition
i någon bank, understundom äfven
i jordbruksfastigheter emot inteckning, och
då han i regel vid försäljningen förbehåller
sig goda förmåner från hemmanet, räcka nog
penningarna i allmänhet till under hans
lifstid.

3. Penningarna insättas i allmänhet i
bank. Då bonden sedermera efter .hemmansförsäljningen
kommit mera i ro och
fått mera tid till annat än omsorg om det
dagliga lefvebrödet, framträder mer och mer
hans sinne för beqvämlighet, möjligen också
hans sinne för skryt. I det inre hushållet
iakttages kanske icke heller samma sparsamhet
som förut. Allt detta leder derhän,
att de kontanta penningarna så småningom
gå förlorade och barnens arf blir i allmänhet
ingenting annat än en vana vid ett lefnadssätt,
som förstört det mesta af hvad
förfädren lemnat efter sig.

En annan kategori finnes nog också, fastän
lyckligtvis mera sällsynt. Denne under -

kastar sig bolaget fullständigt, träder i bolagets
tjenst, och, van som han är vid böndernas
förhållanden, förmedlar han bolagens
hemmans- och skogsköp, till förmån för
bolagen och sig sjelf.

4. (Torps socken). I allmänhet påstås

det, att dessa penningesummor, der de ej
åtgå till skulders betalande, hastigt förtäras.
Bonden, som ej kan hushålla med större
penningebelopp, då de ej kunna nedläggas
i fastigheter, flyttar t. ex. i många fall till
någon stad och köper sig der måhända ett
hus; då han ej har förmåga att skaffa sig
någon särskild inkomst och ej vill gå som
daglönare, lefver han på kapitalet, tills han
står på bar backe. Ännu värre kan det
gå för en säljare med lättsinniga och supiga
vanor. Om en sådan lockats sälja sitt hemman,
blir köpeskillingen snart i sus och
dus förslösad, derest ej någon slägting i god
tid'' lyckas få hand om densamma. Härmed
vill jag ej hafva sagt, att alla, som sälja
sina hemman, äro narrar. Äfven förståndigt
folk kan ju ibland finna det fördelaktigt
att sälja, utan att derför behöfva illa använda
de undfångna penningarna.

IV. Jemtlands län.

En del f. d. hemmansegare resa öfver till
Amerika, der de köpa sig jord och i allmänhet
reda sig bra.

Andra åter köpa sig hemman här i Sverige
i stället, å hvilka jordbruket är bättre
än å gamla hemmanet, hvaremot skogen
är sämre eller endast till husbehof. Dessa
få merendels penningar öfver, som sättas
in i banken. De reda sig äfven bra.

Somliga flytta in till städerna och köpa

hus och tomter, bygga, komma ifrån sitt
yrke och sina vanor, spela herrar en tid
och låta lura sig och äro efter några år
utan gård och utan penningar.

En del stanna som arrendatorer. En del
af deras penningar åtgår till att klarera före
försäljningen gjorda skulder. Resten sättes
i bank, men uttages så småningom och åtgår
fortare än de sjelf va kunnat ana.

FRÅGAN 30. LANDTMÄTRRISTATEN.

529

V. Vesterbottens län.

1—5. Någon gång hemmansköp å för
jordbruk mera lämplig ort. I allmänhet
förändradt lefnadssätt särskildt deruti, att
kläder m. in., som förut voro en produkt af
husslöjden, numera köpas. Ofta har äfven
köpeskillingen för hemmanet utgjort respenningar
till Amerika.

6. (Lycksele socken) Eu del af köpe skillingen

användes för betalning af skulder
och om något derefter återstår, utlånas det
vanligtvis till grannar, så vida det ej behöfves
till hjelp till familjens underhåll. Någon
gång köpes nytt hemman inom socknar, belägna
i kustlandet.

7, 8. Svar saknas.

9. Förändradt lefnadssätt och tilltagande
lvx.

10. I allmänhet användas de att betala
skulder, uppkomna genom hemmansdelarnas
oförmåga att lemna afkastning, tillräcklig
att fylla lefnadsbehofven. I många
fall användas de ock att köpa jordbrukshemman
i elflagringarnas region, vanligtvis sådana,
som innehafts af herremän och som
genom sin storlek, sina dyrbara åbyggnader
etc. ställa sig dyrbarare än ett vanligt bondehemman.

VI. Norrbottens län.

1. Deltagit i yttrandet från länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

2. Se svaret å frågan 24.

3. Svar saknas.

4. Försvinna hastigt.

5. I de fall, då bonden förbehåller sig
arrenderätt under sin lifstid till det sålda
hemmanet, åtgå penningarna ofta snart nog
till diverse lefnadsomkostnader. Det skenbara
öfverflödet i början orsakar en hel del onödiga
utgifter och luxuösa vanor. Tyvärr händer
mången gång, att superi blir följden, helst
då bonden vaknar efter sin misslyckade affär,
t. ex. ser en granne, som sålt vid senare
tidpunkt, få betydligt mera betaldt
o. s. v.

Stundom flyttar bonden till kustlandet

och köper der ett hemman i stället, någon
gång börjar han landthandel eller söker
liknande verksamhet för att på en gång bli''
herreman.

6. Sorgliga erfarenheter, ty de allra flesta,
som till bolagen sålt sina hemman, hafva
på ett eller annat sätt gjort sig af med
penningarna och blifvit fattiga arbetare eller
arrendatorer åt bolagen på sina forna hemman.
Hade de i stället behållit sina hemman
och med förstånd och i mån af behof
sålt skog från desamma till betäckande
af skulder och kommande utgifter, hade.
de blifvit burgna bönder, som genom utvidgning
och förbättring af sina hemman
bidragit till ortens utveckling.

67

530

FRÅGAN 30. SKOGSSTATEN.

Skogsstaten.

I. Qefle—Dala distrikt.

Kopparbergs revir.

Svar saknas.

Oster-Dalarnes revir.

Så länge de medel varat, som för sålda
afverkningsrätter erhållits, hafva lefnadsbehofven
ökats. När medlen tagit slut, hafva
behofven qvarstått och måst fyllas på bekostnad
af återstående värdet af egendomen,
som i följd deraf i vanligaste fall öfvergålt
till bolagen.

Sårna revir.

Hänvisar till yttrandet från Transtrands
revir.

Transtrands revir.

De flesta, som sålt sina egendomar, hafva
i allmänhet vid tiden för försäljningarna
varit uti så dålig affärsställning, att köpeskillingen
åtgått till betalning af skulder;
har något blifvit öfver, har det helt säkert
till större delen blifvit användt för familjens
underhåll. Detta gäller hufvudsakligen för
jordegare inom Sårna och kan man äfven
säga, att detsamma ungefärligen gäller om
jordegare, som på sista tiden sålt sin egendom
inom Transtrands socken, dervid likväl
får tilläggas, att de jordegare der, som
sålt jord, använda öfverskottet af köpeskillingarna
för drifvandet af mindre skogsoch
andra affärer.

Vester-Dalarnes revir.

Penningar, som på en gång utan arbete
influtit genom hemmansförsäljningar, visa
sig i allmänhet utan varaktig fördel för säljaren.
En del öfverflödiga dyra byggnader
pläga uppföras, men någon förbättring af
jordbruket eller fördelaktig placering af försäljningsmedlen
har ej i regel förekommit.

GestrMands revir.

Sällan synas de penningar, som influtit,
kommit till någon varaktig nytta för hemmansegarne,
utan vanligen hafva de förslösats.

Någon gång hafva de dock blifvit kapitaliserade
eller använda för hemmanens förbättring.

Vestra Helsinglands revir.

Se svaret under frågan 15.

Norra Helsiglands revir.

För dem köpas mången gång hemman
nere på byggden; en del insätter behållningen
på banken och blifva landbönder; en
del reser till Amerika och tager då behållningen
med sig för att der köpa jord och
åter en annan del använder dem till betalning
af skulder.

Of ver jägmästaren.

Se under Litt. H. särskilda yttranden.

II. Mellersta Norrlands distrikt.

Medelpads revir.

Då eu del bönder efter hemmansförsäljningarna
afflytta från orten och eu annan

del (ehuru sällan) afreser till Amerika,
kan ej med anspråk på tillförlitlighet meddelas
några erfarenheter om, huru för -

FBÅGAN 30. SKOGSSTATEN.

531

fares med penningar, Horn inflyta på angifvet
sätt.

Hernösands revir.

Undantag gifvas, men i regel kan sägas,
att de kapital, som erhållits för skogs försäljningar,
inom loppet af 10—15 år är
försvunnet.

Junsele revir.

Svar saknas.

Tåsjö revir.

Erfarenheten har visat, att försäljningssumman
alstrat större lefnadsomkostnader,
till hvilka penningarna ej länge räckt.

Anundsjö revir.

Norrlandsbonden med sin fallenhet för
lyx torde hellre använda sina skogsförsäljningsmedel
till att anskaffa sig en mängd
finare husgeråd och diverse andra artiklar
(låt vara äfven dyrhara jordbruksredskap),
än att han nedlägger dem på jordens förbättrande
eller ladugårdens rationellare skötsel.

Östra Jemtlanäs revir.

En del bönder flytta in till stad och
köpa sig gårdar, en del köper sig bättre
jordbrukshemman, en del kastar sig in på
nya affärsföretag, som i flera fall leda dertill,
att deras kapital går förloradt. Fall
förefinnas äfven, der den erhållna köpeskillingen
deponeras i bank eller utlånas
mot inteckning. Ej så sällan försvinner
densamma genom ett sysslolöst och öfverflödigt
lefnadssätt och i alla afseenden dyra
lefnadsvanor.

Fors socken af Östra Jemtlanäs revir.

Om ock en stor del af det genom skogsförsäljning
influtna kapitalet förslösats på
lyx i lefnadsförhållandena, misslyckade handelsspekulationer
m. m., så finnas dock i
orten icke obetydliga kapitalbehållningar,
och synas i synnerhet under sista åren för
hemmansförsäljningar inflytande medel ganska^väl
tillvaratagas,

Norra Jemtlanäs revir.

I de flesta fall hafva genom försäljning
af skogshemman bekomna medel, der de
ej nedlagts i andra fastigheter, temligen
snart, åtminstone i andra led, förslösats.
Ofta hafva spekulationer och affärsföretag,
ofta äfven slöseri och öfverskattande af den
erhållna rikedomen samt oförmåga att på ett
sundt sätt draga reveny af densamma kommit
äfven ganska stora försäljningssummor
att försvinna.

Norra delen af Norra Jemtlanäs revir.

Svar saknas.

Vestra Jemtlanäs revir.

I de flesta fall användas dylika medel
till betalande af skulder, som vidlåda hemmanen,
hvilka skulder torde uppstått lika
ofta genom lyx och ett dyrare lefnadssätt
som till följd af andra, trängande omständigheter.
I undantagsfall hafva dessa inkomster
kapitaliserats.

Socknarna Undersåker, Are och Kall
af Vestra Jemtlanäs revir.

I allmänhet hafva de influtna medlen snart
förslösats. Bönderna hafva ej haft någon
vana att handtera pengar; tillgångarna, som
ansetts snart sagdt outtömliga, hafva flitigt
anlitats och snart nog uttömts; nya behof
hafva skapats, som måst tillfredsställas. I
få fall hafva penningarna gjorts fruktbärande
på ett eller annat sätt.

Herjeådalens revir.

Erfarenheten har i allmänhet lärt, att de
genom skogshemmanens försäljning influtna
penningarna inom en jemförelsevis kort tid
varit förbrukade, beroende på lockelser af
hvarjehanda slag, som den vid penningars
handhafvande oftast ovane bonden ej kunnat
motstå.

Heäe tingslag af Herjeådalens revir.

Försäljningssumman har i allmänhet användts
till jordförbättringar, laga skifteskostnader
samt betalande af skulder.

532

FBÅGAN 30. SKOGSSTATEN,

Öfver jägmästaren.

Kapitulering förekommer sällan. Penningarna
bortslösas ej sällan på jemförelsevis

kort tid genom ett oförståndigt och lättjefullt
lefnadssätt. Aktningsvärda undantag finnas
dock.

III. Vesterbottens distrikt.

Järns revir.

Manga hafva betalat eller afbetalt sina
skulder eller ock förslösat penningarna på
dryckenskap eller dålig hushållning i allmänhet.

Man kan säga, att bönderna härstädes ej
förstå att på ett lämpligt sätt sköta sina
penningar, så t. ex. utlåna de ofta desamma
till grannar och bekanta utan tillräcklig
säkerhet, ja, utan någon säkerhet alls m. m.

Norsjö revir.

Försäljningssummorna åtgå vanligen till
inlösande af de hemmanen graverande inteckningarna,
till betalning af andra skulder,
i bästa fall till inköp af bättre och fördelaktigare
belägna hemman i kustbyggden.

B urträsks revir.

Svar saknas.

JDegerfors revir.

Se svaret å frågan 15.

Södra Lycksele revir

Den summa, som bönderna erhållit genom
försäljning af sina hemman, har i allmänhet
varit för liten för att blifva till något
särskildt gagn. Största delen går vanligen
åt till skulder; den öfriga har användts till
förut okända förnödenheter.

Norra Lycksele revir.

En del af köpeskillingen användes till
liqvidering af skulder och, om något derefter
återstår, utlånas det till vänner och
grannar emot ränta och säkerhet, eller insättes
i bank, såvida hemmanet, hvilket
i de flesta fall inträffar, derefter emottages
på arrende eller brukning och förre egaren
ej afflyttar från orten,

Asele revir.

Se svaren under frågan 15.

Sorsele revir.

Erfarenheten har visat, att penningarna
snart varit slut. I allmänhet torde kunna
sägas, att köpesumman ej användts på bästa
sätt.

Stensele revir.

I allmänhet hafva dessa förslösats inom
ett par år.

Vilhelmina revir.

De penningar, som bönderna erhållit vid
försäljning af sina skogshemman, kunna
sägas hafva spårlöst försvunnit.

Fredrika revir.

I de fall, då hemmansförsäljningarna förorsakats
af egarnes ekonomiska betryck,
torde, sedan skulderna äro betäckta, i allmänhet
föga eller intet återstå af försäljningsmedlen.

Huru de få bönder, som af annan orsak
än dålig ekonomi försålt sina hemman, använda
de influtna köpeskillingarna, är ej
vidare kändt.

Bjurholms revir.

I många fall hafva fjellbönderna köpt sig
hemman nere i byggden, men det kan ej
förnekas, att de flesta säljarna öfverskattat
betydelsen af den erhållna köpeskillingen
och slagit sig på goddagar och lättja samt företagit
sig att göra affärer, hvartill de saknat
all förmåga och kännedom, hvilket allt ledt
till fattigdom eller emigration.

Öfver jägmästaren.

So anm. vid frågan 1,

FRÅGAN 30. SKOGSSTATEN.

533

IV. Norrbottens distrikt.

Piteå revir.

Hemmanen afträdas i allmänhet för skuld
till bolagen, och der något öfverskott dervid
uppstått, förstöres detta på ett lättvindigt
sätt.

Eif sby revir.

Erfarenheten har visat, att de penningar,
som genom hemmansförsäljningar inllutit,
hafva endast uppmuntrat öfverflöd och vanor,
ej öfverensstämmande med befolkningens
lefnadsvilkor.

Arvidsjaurs revir.

Sorgligt att säga synas ofta nog de penningar,
som bönderna erhålla genom försäljning
af sina skogshemman, vara temligen
odryga.

En del bönder hafva ofta nog så godt
som ingenting att fordra, då köpen afslutas,
utan hafva de redan förut hos köpandebolaget
tagit varor på kredit till fulla den
betingade försäljningssumman. Vid en nyligen
afslutad hemmansförsäljning fick bonden
att fordra tre kronor.

Att mången bonde, som förmånligt sålt
sitt skogshemman, i kustlandet köpt sig ett
annat hemman och ändock haft pengar öfver
är ovedersägligt.

Öfre Byske revir.

Dessa penningar ha i allmänhet fått en
hastig och oklok användning, och ej så sällan
har den förre hemmansegarens familj stannat
på fattigvården. Men exempel finnas äfven
på, att penningar sparats och att bonden om
någon tid åter köpt sig ett hemman.

I allmänhet stannar den förre innehafvaren
qvar såsom bolagsåbo på det sålda stället
och är genom eget förvållande snart i ännu
sämre och fattigare omständigheter än någonsin
förut,

Malmesjaurs revir.

Med dylika penningar förfares i allmänhet
som under frågan 15 nämnts om skogsförsäljningsmedel.
Understundom förslösas de
genom lättsinne eller kanske mer till följd
af ren okunnighet om sätten att göra penningarna
räntebärande.

Arjepluogs revir.

Till skulders gäldande, familjens underhåll,
men äfven till en myckenhet onödiga
utgifter, sällan eller aldrig till en verklig
förbättring af jordbruket. Något välstånd
genom de penningar, som influtit för försålda
hemman, kan ingenstädes iakttagas.

Va,risa revir.

Svaret ej upplysande.

Jockmochs revir.

Erfarenheten visar, att dessa penningar i
de flesta fall på kort tid åtgå för köp af
en hel del onyttiga och obehöfliga saker.

Perlelfvens revir.

Med få undantag förslösas den för hemmanet
erhållna köpeskillingen på värdelösa
inköp och utsväfningar på kort tid och kan
ej anses gagna säljaren.

Storbackens revir.

Som regel kan sägas, att köpeskillingarna
föga gagnat säljarna.

Bodens revir.

Förutom de fall, då hemmanen af bolagen
öfvertagits för skuld, hafva de obetydliga
penningebelopp, som bönderna fått
för sina hemman, inom några få år åtgått
till lefnadsom kostnader, och hafva ej i något
kändt fall skaffat säljaren en burgen ställning.

534

FRÅGAN 30. SKOGSSTATEN,

Råneå revir.

EU sorgligt faktum är, att befolkningen,
sedan den sålt sina skogshemman, ej förstått
att rätt använda eller spara på derför
erhållen betalning. Onyttiga inköp af kram
från gårdfarihandlande in. fl., ett högt
lefnadssätt, sedan de, oftast för första gången
i sitt lif, kommit att disponera en större
penningesumma, samt obekantskap me^l
penningars värde och deras odryghet, hafva
gjort, att den förre bonden på otroligt kort
tid förstört sin köpeskilling och fått vara
tacksam, om han som en beroende åbo fått
qvarsitta å samma hemman, han förr sjelf
egde.

Endast en bråkdel af säljarne bär haft
förstånd nog att använda penningarna till
inköp af någon jordbruksfastighet eller att
placera dem i banker och dylikt.

Kalix revir.

De penningar, af Indika bönderna genom
hemmansförsäljningarna kommit i besittning,
hafva nog i de flesta fall förslösats
på ett eller annat sätt.

Många hafva sålunda blifvit drinkare, och
eu del har slagit sig på handel med hästar
och dylikt.

Mången gång hafva dessa penningar användts
till onyttiga prydnadsföremål inomhus,
till fina kläder m. m., men en och
annan finnes nog också, som varit nog förståndig
att placera sina penningar i bankerna
och sålunda har dem ännu i behåll. Erkännas
måste likväl, att detta sistnämnda
fall mera sällan förekommit.

Angeså revir.

Bönderna hafva visat sig föga kunna hushålla
med de vid hemmanens försäljning
erhållna medlen. De tyckas anse dessa som
outtömliga. Arbetslusten sjunker, medan
pretentionerna stiga,_ och lyxartiklar, ofta
ganska dyrbara, inköpas, så att i. de flesta
fall köpeskillingen efter några år är slut.

Råneträslcs revir.

De penningar, som förvärfvats genom

bondehemmans försäljningar, hafva i de flesta
fall på kortast möjliga tid af säljaren förslösats.
En sådan säljare, som alltid varit
fattig och ej van vid annat än det nödtorftigaste,
mister vanligen all besinning, när
han blir egare af en i verkligheten ofta
blygsam summa, som i hans ögon och efter
hans förhållanden anses för en outtömlig
rikedom. Följden blir då, att han efter att
hafva slösat bort denna sin förmenta rikedom
helt plötsligt står ruinerad, utan såväl
hemman som penningar.

Gellivare revir.

Dittills van vid umbäranden allenast och
så att säga obekant med penningen, har
lappmarksbonden, särskildt vid bolagens
börjande jordförvärf, ansett sig rik äfven
med en efter vanliga, måttliga begrepp ringa
summa. Efter försäljningen af hemmanet
har han också slösat mer än tillbörligt med
det belopp, som dervid kommit honom tillgodo,
ja, stundom förslösat detsamma inom
kort. Om ock i detta hänseende numera
en förbättring inträdt, kan dock mindre god
hushållning betecknas som regel.

Juckasjärvi revir.

I allmänhet stor misshushållning och
ökade lefnadsbehof.

Tärendö revir.

Efter försäljning af skogshemmanen har
i allmänhet hos säljaren inträdt håglöshet
för arbete, så länge försäljningssumman räckt
till lefnadskostnaderna,

Torneå revir.

Penningarna förstöras ofta till största delen
genom slösaktighet, hästaffärer och lättja,
och endast i enstaka fall användes eu del
deraf till jordbruket eller för annat nyttigt
ändamål.

Paj ala revir.

I allmänhet torde de nog blifva använda
till skulders betalande, men mången gång
förstöras^de nog på lika lättvindigt sätt, som

FRÅGAN 30. SKOGSSTATEN.

535

de åtkommits; endast sällan gömmas de
som en framtida sparpenning, och än mera
sällan nedläggas de på hemmanets förbättring.

Öfverj ägmästaren.

Förhållandena i detta afseende äro hvarandra
temligen lika hela distriktet igenom.
Ty öfvervägande, för att ej säga allra största
delen af skogsförsäljningarna, vare sig mindre
eller större penningebelopp dervid kunnat
betingas, har visat samma sorgliga resultat,

eller att säljarna icke förstått taga vara på
de erhållna försäljningsmedlen genom ett
klokt användande, inköp af annan jordfastighet
eller placerande i annat företag, utan
på otroligt kort tid förslösat, hvad som ej
åtgått till betalande af skulder på onyttiga
inköp och ökade lefnadskostnader. Bästa
beviset härpå är, att man vanligen får se
den forne frie skogsegaren snart nog installerad
i den föga afundsvärda egenskapen
af arrendator på sitt gamla hemman.

Hushållningssällskapen och dem underlydande tjenstemän.

I. Kopparbergs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Ofta förekomma stora skulder, som med
den erhållna försäljningssumman skola betalas,
eller äro så många delegare i densamma,
att kontanterna, som tillfalla hvar
och en, icke stiga till några af sevärda belopp.
Då så likväl kan vara fallet, är icke

ovanligt, att man köper sig en egendom å
sydligare trakter, blir husegare i stad eller
sätter upp en handelsbod m. m. dylikt.

Slutligen finner man ju också understundom,
att den hastigt tillkomna stora
penn inge tillgången alstrar dyrbara lefnadsvanor,
lättja och slöseri, hvarigenom det
erhållna kapitalet hastigt förintas.

II. Gefleborgs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Det är ett mycket allmänt tal, att dessa
penningar förslösats genom yppigt lefnadssätt
och annat oförstånd. Här, liksom så
ofta .eljest och detta icke minst när det
gäller norrländska förhållanden, har man

emellertid utan tvifvel låtit sig förledas till
att af enstaka, starkt i ögonen trädande
fall draga förhastade allmänna slutsatser.
Obestridligen har det beklagligtvis ingalunda
varit sällsynt, att det ekonomiska
oberoende, som hemmansegarne förvärfvat
genom hemmansförsäljningarna, varit af kort

536 FRÅGAN 30. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

varaktighet. Men långt oftare har ett motsatt
förhållande egt rum. Ofta hafva de influtna
medlen användts till inköp af hemman
å andra i jordbrukshänseende gynnsammare
orter eller af hus i städerna eller
nedlagts i handelsrörelse eller industri. Att
köpeskillingarna icke allmänt förslösats, derom
vittna äfven de betydande och växande
depositionerna i länets samtliga banker,
hvilka depositioner i öfvervägande mån torde
härflyta just från hemmansförsäljningarna.

Länsagronomen Bertil Sahlin.

Kan ej besvaras.

Mejerikonsulenten Ebbe Elers.

Att de kanske oftast såsom varande lätt
förtjenta pengar snart förslösas, bringande
egaren till fattigdom. Många torde sedan
vara nödsakade att som arrendator under
bolagen å sina forna hemman söka ett knappt
uppehälle.

III. Vesternorrlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

intet att anföra utöfver närmast följande
två yttranden.

Föreståndaren för statens kemiska station
i Hernösand C. G. Strokirk.

De stora penningebelopp, som så lätt erhållits
genom hemmanens försäljning till
högt pris, hafva sällan medfört någon välsignelse
eller varaktigt välstånd.

Mejerikonsulenten C. Andersson.

De hafva i allmänhet ej haft lång varaktighet.

Länsagronomen E. O. Arenander.

Oftast mycket sorgliga erfarenheter.

En stor del af penningarna förslösas
mycket på lyx och oförnuftiga företag och
ofta öfverdådigt lefverne, som snart tager
en ände med förskräckelse. Många sådana
exempel ser man hos dessa bönder, som ej
äro vana att handskas med så mycket penningar
på en gång. Det slår dem, till deras
egen olycka, åt hufvudet.

Men äfven för sådana personer, som sålt
sina hemman och satt in penningarna på
banken och söka att lefva sparsamt och
ordentligt, smälta kontanterna mycket fort
samman, när de icke hafva något jordbruk
eller hemman att lita till. Snart äro deras
penningar borta och de sj elfva endast löst
folk, hänvisade till arbetsförtjenster hos
andra och intet.

IV. Jémtlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

icke afgifvit eget yttrande, men insändt
svar från nedannämndä personer, af
hvilka samtliga med undantag af Anders
Mattsson i Säl om och länsagronomen äro
ordförande uti hushållningssällskapets distriktsafdelningar.

Er. Edström i Munsåker (Ragunda
socken).

I vissa fall har säljaren betalt de skulder,
han åsamkat sig. I andra åter har han
stannat qvar såsom brukare af det försålda
hemmanet, derunder penningarna, åtminstone
det mesta, så småningom gått åt.
Ibland hafva penningarna användts till inköp
af gård i staden.

FRÅGAN 30. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAREA'' OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

J. Björnson i Hårdgård (Hellesjö och
Hås jo socknar).

Penningarna hafva med få undantag bortslösats.

Herman Silén i Bispgården (Pors socken).

En del har gjort penningarna räntebärande
och användt större eller mindre del af räntan
för hushållets behof; hos andra åter har
åtkomsten af ett större eller mindre kapital
skapat stegrade behof, som så småningom
medtagit kapitalet. En orsak till detta
ogynnsamma resultat torde ock vara okunnighet
om penningars värde och deraf härflytande
oförmåga att klokt handhafva dem.

E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).

I många fall försvinna de genom hemul
ansförsäljning influtna stora penningebeloppen
på otroligt kort tid, beroende detta
på innehafvarens oskicklighet att förvalta
större kontanta summor.

I många fall hafva dylika belopp placerats
i banker och gifvit sina egare en för
deras behof fullt tillfredsställande räntcaf- j
kastning.

And. Erikson i Hölje (Lits socken).

Der försäljning af hemman lemnat något
Girigt, sedan skulderna klarerats, torde behållningen
snart nog medtagits för lefnadsbehofven.

I enstaka fall spåras medlens användning
för inköp af fastighet i staden Östersund.

Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).

Innan någon skogsförsäljning eller upplåtelse
af afverkningsrätt inom orten förekom
(d. v. s. före tiden af 1850-talet), var
välståndet inom orten mera allmänt än på
senare tiden. Och orsaken dertill torde
ligga deri, att de lättfångna penningarna icke
handhafts med samma sparsamhet som de,
hvilka med svett och möda inbringats.

M. Wassdahl i Frostviken (Prostvikens
socken).

De penningar, som ej åtgå till betäckande

af gamla skulder, förslösas ofta på en ganska
kort tid genom inköp af lyxartiklar, genom
superi och vällefnad. Inom ett par år äro
de i regel försvunna och i utbyte för sitt
värdefulla hem har säljaren nu en förlorad
arbetslust och kanske mången gång en genom
sysslolöshet och utsväfningar bruten
kropp och en försoffad själ.

Lars Nilsson i Kulen (Rödöns, Näskotts,
Aspås och As socknar).

Försäljning af hemman till bolag har
endast i något enstaka fall förekommit,
men väl i flera fall försäljning af nyttjanderätt
till skog och liqviden har under
senare tider i flesta fall blifvit sparad eller
också användts till hemmanets förbättring.

A. Edwall i Siandrom (Sunne och Frösöns
socknar).

Härom saknas erfarenhet.

Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens,
Marby och Norderöns socknar).

Inga försäljningar till bolag hafva skett.

Jon Jonsson i Myre. (Ovikens och Myssjö
socknar).

Beroende på de olika personernas karakter.
Ett ordspråk säger, att, om man har
några penningar förut, får man icke sammanblanda
dem med skogspenningar, ty då följa
äfven de med utför.

Gustaf Erikson i Myckelgård (Undersåkers
socken).

I många fall hafva deraf alstrats större
lefnadsbehof och omkostnader, så att penj
ningarna försvunnit.

L. Edholm i Offerdöd (Offerdals socken).

Säljaren inköper mindre lägenhet eller
ock afflyttar han från orten.

Nils Olsson d.y.i Valne (Alsens socken).

Endast sällan torde dessa penningar hafva
j användts till något varaktigt gagn för säl|
jaren eller kommunen.

68

OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

(Bergs | hållet åtgått för att betala skulder och täcka
de höjda lefnadskostnaderna.

538 FBÅGAN 30. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN

E. A. Wallmark i Hofverberg
socken).

Penningesummorna'' “användas till betalning
af boets skulder och sedan högst olika
för olika individer.

Det slutliga resultatet är dock, att de högst
sällan komma att utgöra grund för en stadigvarande
förmögenhet.

Th. Hermansson i Rätansbyn (Rätans
socken).

Beror på personliga förhållanden. I sällsynta
fall insättas de i bank och tillföra
förmögenhet åt en egare, som då tydligen
är en sparsamf person, men säkerligen har i
90 fall af 100 försäljningssumman helt och

Anders Mattsson i Salom.

Såsom regel torde man oga rätt att säga,
att penningarna försvunnit lika hastigt, som
de kommit.

Några hafva köpt sig fastighet i staden,
några hemman i annan trakt af länet, der
jordbruket varit bättre samt skogen mindre
och hemmanen derför billigare.

Sådant hör dock till undantagen.

Lunsagronomen Per Sylvan.

De hafva i regel slösats bort i spel och
dryckjom samt i androm styck jom.

V. Vesterbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

I bästa men få fall hafva penningarna
användts till inköp af hemman i mera odlade
byggder, der jordbruket ansetts bättre
lönande, men ofta och sorgligt nog hafva
de af egarne förslösats antingen genom misslyckade
spekulationer på områden, der egarne
saknat erfarenhet, eller ock genom lyx och
högt lefnadssätt under dådlös overksamhet.

Länsagronomen Axel Bosin.

Ibland inköpas hemman på annan trakt,
men oftast betingar sig säljaren rätten att

i sin lifstid bruka och bebo sitt försålda
hemman, och penningarna förskingras hastigt
nog på hvarjehanda sätt.

Länsmej er isten Edvin Westerlund.

Säkerligen utgöra penningarna oftast ett
otillräckligare existensmedel, än säljaren beräknat.

Väl inträffar, att en »skogsbo» försäljer
sitt skogshemman för en hög summa, hvarefter
han för en del af denna köper sig
ett jordbrukshemman ute »på byggd en»
samt lägger med öfverskottet grunden till
en liten förmögenhet.

VI. Norrbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltnings- ; bortslösats genom ett oförståndigt och dvrutskott.
! bart lefnadssätt. I några fall har försåtj Försäljningssumman

har i regel användts | ningssumman användts till att inköpa nytt
till gäldande af förut åsamkad skuld eller j hemman närmare kusten.

FRÅGAN 30. r.ANDTBRUKSINGBNIORBR,

539

Lan dtbruksin ge niöre r.

T.f. Landtbruksingeniören i Kopparbergs
län Axel Palm.

. Svar saknas.

Landtbruksingeniören i Gefleborgs län
John Nernst.

I allmänhet kan man säga, att sålunda
erhållna penningar, genom oförstånd vid deras
handhafvande, gå lika fort som de kommit,
och sålunda ej komma vare sig den förre
hemmansegaren eller landet till godo.

Landtbruksingeniören i Vcsterbottens län
V. S. K. Kenipff.

Förändradt lefnadssätt särskildt deruti, att

familjens kläder m. m., som förut voro
en produkt af husslöjden, numera köpas,
hvadan de influtna penningarna i väsentlig
mån gå till landthandlaren.

Extra Landtbruksingeniören i Norrbottens
län Ernst Berggren.

Kort varaktighet och stor olycka.

Van att genom strängt arbete medelst
naturprodukter hemta räntan af sitt kapital,
är oftast bonden ej mäktig att handhafva
den erhållna köpesumman. Den försvinner
oftast tyvärr fort nog och sedan står han
alldeles på bar backe.

540

FKÄGAN 31. SOCKENOMBUD.

31. Pläga bolagen vara obenägna eller i mindre grad än öfriga jordägare
villiga att, med tillmötesgående af lokal efterfrågan efter mindre jordlägenheter
och tomtplatser, från sina hemman afyttra derför erforderlig mark?

Sockenombud.

Anm. De socknar, från hvilka svar ej afgifvits eller der bolagshemman saknas,
äro här nedan utelemnade.

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Enviken.

1. Svar saknas.

2. Bolagen hafva ej försålt mera än ett
hemman.

3. Nej.

Svärdsjö.

Ej förekommit.

Sundborn.

Fråga derom har knappast varit å bane.
Kopparberg.

Bolagen äro i allmänhet tillmötesgående.
Aspeboda.

Bolagen afyttra ej i allmänhet smärre
delar.

T or sång.

Bolagen synas mindre villiga än andra.
Silfberg.

Ja.

2. Hedemora fögderi.

Säter.

Ej förekommit.

Garpenberg.

J»,

Hedemora.

Förekommer icke.

Husbg.

Bolagen torde vara mindre villiga än öfriga
jordegare.

By.

Visat sig omöjligt att få inköpa mindre
jordlägenheter eller tomtplatser från bolagen.

Folkärna.

Bolagen upplåta aldrig mark till dylikt.

Grytnäs.

1. Ja.

2. Det bolag, som finnes, säljer ej tomtplatser.
Bönderna sälja något.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjursås.

1—3. Ja.

Åt.

Efterfrågan saknas.

Leksand.

1. Bolagen afyttra endast i sällsynta
undantagsfall, hvilket säges bero bl. a. derpå,
att inteckningar för upptagna stora lån
finnas.

2. Obenägenhet och svårigheter torde i
allmänhet förefinnas,

FBÅGAN 81. SOCKER OMBUD.

541

Siljansnäs.

Bolagen numera obenägna.

Rättvis.

1. Ja.

2. Ja, men om icke bolagets inegojord
vore intecknad, skulle bolagen nog sälja,
ty inegor äro för bolag snart sagdt ett ondt.

Boda.

Bolagen vilja gerna sälja inegojorden.
Ore.

Bolagen i mindre grad villiga än öfriga
jordegare.

Gagna/.

1. Ja.

2. Svar saknas.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora.

Icke förekommit.

Våmhus.

Ingen möjlighet få köpa från bolag. Bönder
visat tillmötesgående.

Sollerön.

Icke förekommit.

Ven j an.

Bolagens regel är att aldrig sälja jord.
Orsa.

1, 2. Ja.

Elf dalen.

Bolagen sälja icke på några villkor.
Sårna.

Både bolag och bönder obenägna att afyttra
dylikt.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda.

1, 2. Ja.

Nås.

Man får aldrig köpa en jordlapp af bolagen,
om man än betalte den tio gånger
värdet.

Säfsnäs.

Omöjligt få köpa den ringaste jordbit.
Jerna.

Bolagen afyttra i allmänhet intet.

Äppelbo.

Ej förekommit.

Malung.

Bolagen pläga utan undantag icke afhända
sig någon jord. Ortens framåtgående hämmas
härigenom betydligt.

Lima.

Bolagen afyttra aldrig dylikt.

Transtrand.

1—3. Ja.

6. Vester-Bergslags fögderi.

I Grangärde.

1. Ja.

2. Ej ifrågasatts.

Ludvika.

Nej.

Norrbärke.

Bolagen i allmänhet obenägna. Inteck}
ningarna hindra.

Söderbärke.

Torde vara nästan omöjligt förvärfva dy|
likt från bolagshemman.

&42

FfcAGAM 31. SOCKEN OMBUD.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda.

Bolagen afyttra sällan. Öfriga jordegare
villiga.

Öster Fernebo.

1. Ogerna och i sällsynta fall medge bolagen
upplåtelse.

2. Gysinge bruk torde icke hafva upplåtit
någon plats för alltid.

Arsunda.

1. Bolagen äro mera obenägna. Inteckningar
hindra. Dock hafva bolagen skänkt
tomter till skolhus och skolträdgårdar åt
kommunen med nyttjanderätt.

2. Bolagen upplåta icke; bönder sälja
oftast smärre lägenheter till uppodling.

3. Ja, högst ovilliga.

Torsåker.

Bolagen obenägna att afyttra; inteckningar
hindra.

Ofvansjö.

Nej.

Jårbo.

»Nej, bolagshemmanen ligga ej i läge för
sådant.»

Högbo.

Exempel finnas derå, att bolag afyttrat
tomtplatser och på viss tid afhändt sig
mindre jordlägenheter.

Ockelbo.

Bolagen sälja inga lägenheter.

Amot.

1. Svar- saknas.

2. Bönderna upplåta lägenheter, bolagen
aldrig.

Hamrånge.,

Bolagen afyttra intet, öfriga jordegare
något.

Hille.

Bolagen hafva intet emot egna hem.

Valbo.

Bolagen merendels mindre villiga härtill
än bönderna.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skog.

1—3. Någon afyttring från bolagens
mark har ej förekommit.

Söder ala.

Dylik upplåtelse från bolag har ej förekommit.

Segersta.

Någon sådan upplåtelse från bolag kan
man ej erhålla.

Hanebo.

1. Kilafors bolag har varit ganska beredvilligt
till dylika upplåtelser, dock till högt
pris och vid järnvägsstationer.

2. Svårigheter uppställas icke af bolagen.

Mo.

1. Svar saknas.

2. Upplåtas ej på några villkor.

Norrala.

Ja.

Bollnäs.

Bolagen sälja endast skattlagd jord, sedan
skogen undantagits.

Alfta.

Ovilliga.

Of vanåker.

1. Såväl hos bolag som hos bönder obenägenhet
att upplåta jordlägenheter.

2. Bolagen pläga icke tillåta någon afsöndring
alls.

3. Bolagen med undantag af Ljusna -

FBAGAN 31. SOCKENOMBUD.

543

Vuxna aktiebolag, som skänkt tomt till ett
skolhus, hafva ej veterligen afsöndrat något.
Enskilda börja numera att gorå upplåtelser.

Voxna.

1. Bolagen afyttra icke jord till lägenheter.

2. Icke på några villkor sker, trots mycken
efterfrågan, någon upplåtelse.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enånger.

Bolagen mindre benägna än ö flaga jordegare.

Njutånger.

Ja.

Nianfors.

Bolagen obenägna.

Idenor.

Bolagen i allmänhet mindre villiga, i
många fall på grund af hemmanens öfverinteckning.

Form.

1. Afsöndringar förekomma i mindre
grad från bolagens hemman än från böndernas.

2. Från bolag, ställda på everdelig! bestånd,
är omöjligt att få köpa något. Andra
bolag, s. k. bondbolag, sälja sina hemman
hela eller styckade, sedan dessas skogar blifva
sköflade.

Högsta.

Bolagen helt och hållet obenägna härför.

Ilsbo.

Bolagen afyttra sällan eller aldrig dylik
mark.

Harmånger.

Ja.

Gnarp.

Från båda hållen lika.

Bergsjö.

Ja, och torde orsaken vara inteckningars
förefintlighet samt nödvändigheten af bolagsstämmas
hållande.

Hassela.

1. Hvarken bolag eller bönder vilja afyttra
marker. Derför svårt nog för en fattig
att få en tomtplats.

2. Bolagen afyttra ogerna och till höga
priser.

3. Ja.

Norrbo.

Bolagen obenägna.

Bjur åker.

Praktiseras ej i stor mängd af någondera.

Delsbo.

Veterligen har bolag icke i något fall
upplåtit mark.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdal.

Detta har förut varit fallet, men ett omslag
har nu inträdt.

Hamsjö.

Bolagen sälja icke tomtplatser, men upplåta
byggnadsplatser på ofri grund. Som
folket lefver på rörlig fot och är likgiltigt
för s. k. egna hem, förekommer efterfrågan
af tomtplatser i Ramsjö högst sällan.

Färila.

\. Det finns ingen möjlighet att få köpa
mark af bolag.

2. Såväl bolag som bönder äro mindre
benägna att afyttra mark.

Los.

Bolagen afyttra ej någon mark.

■Jerfso.

Obenägna.

Arbrå.

Bolagen sälja framför andra mindre lägen -

544

FRÅGAN 31. SOCKENOMBUD.

heter och tomtplatser, men lemna inga skog- j att afyttra och hafva veterligen icke afrättigheter
till afsöndringarna. ; yttrat någon mark.

Undersvik. \ 2. Bolagen upplåta sådana ytterst sällan,

1. Bolagen äro mycket mer obenägna [ bönderna rätt ofta.

in. Vesternorrlands län

1. Medelpads Vestra fögderi.

Tunn.

Torde vara obenägna.

Attmar.

Bolagen afyttra ej gerna mindre jordlägenheter
och allra minst tomtplatser.

Stöde.

Bolagen omöjliga. Burgna hemmansegare
göra mycket sällan upplåtelser.

Torp.

Nej.

Borgsjö.

1. Bolagen, åtminstone de små, äro nog
villiga att sälja inrösningsjord utan skog,
blott de få bra betaldt.

2. = 1, med tillägg, att de större bolagen
visat sig mindre villiga än öfriga jordegare
att göra dylika afsöndringar. Motvilligheten
mot att göra afsöndringar kan i någon mån
bero på de kostnader, som äro förknippade
dermed.

Hafverö.

Ja. Fastmera söka de återköpa redan
från gammalt afsöndrade torplägenheter.

Sättna.

Bolagen bruka aldrig i likhet med bönderna
upplåta torp på lifstid eller 50 år.
Äfven hos bönderna förekommer detta
mindre nu än förr.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indal.

Ja, isynnerhet de större bolagen. Bolagen
köpa hellre till sig, isynnerhet sådana

afsöndringar, med hvilka följer rätt till huabyggestimmer
och vedbrand.

Indals-Liden.

1. I hög grad obenägna. Angående
återköp af afsöndringar = Indal.

2 Bolagen alldeles obenägna med undantag
af i några få fall, då afsöndring
skett för allmänna behof.

B. Hvad som kommit i »den döda handen»
är och förblir oåtkomligt.

Hotm.

Ej möjligt att få köpa af de större bolagen.

Skön.

1. Bolagen sälja icke dylikt.

2. Bolagen afyttra icke annat än möjligen
för allmänt behof.

Alna.

Bolagen obenägna att göra afsöndringar.

Timrå.

Bolag upplåta aldrig någonsin dylika.

Ljustorp.

Bolagen afgjordt obenägna, då deremot
öfriga jordegare visa vackert tillmötesgående.

nässjö.

Bolagen neka i regel alltid att sälja dylikt.

Njurunda.

Ja.

3. Södra Ångermanlands Nedre fögderi.

Säbrå.

Bolagen mera. obenägna än bönder.

FEAGAN 31. SOCKEN OMBUD.

545

Stigsjö.

Bolagen ej visat synnerligt tillmötesgående.

Viksjö.

Bolagen bruka ej frånhända sig jord under
några förhållanden. Visserligen är det
en del smärre bolag, som af brist på kapital
återsälja inegorna med något skogsmark,
men dessa små bolag uppgå troligen
i en framtid i större bolagSvälden. Af bönder
kan deremot jord få köpas till tomtplatser
och mindre jordlägenheter.

Häggdånger.

Bolagen öfverlåta inegorna bitvis eller i
sin helhet

< Tudmundrå.

Bolag i mindre grad villiga än öfriga
jordägare.

Högsjö.

Ja.

Hemsi i.

Ja.

Ytter-Lännäs.

Ja, i allmänhet.

Bni.

Ja.

Boteå.

Bolagen upplåta icke till andra än egna
arbetare. Nya tomter eller torp hafva icke
upplåtits.

Styrnäs.

Bolagen äro i allmänhet obenägna.

(Ifver-Lännäs.

Bolagen äro ej benägna.

Sånga.

Bolagen obenägna.

Nora.

1. Nej.

2. Bolagen i allmänhet obenägna att
afyttra jord till andra, än som kunna med

säkerhet vara att påräkna såsom arbetare i
deras tjenst. Bönderna sälja gerna, blott
de kunna betinga sig oskäligt höga köpesummor.

Skog.

1. Bolagshemman saknas.

2. Bolag bruka i allmänhet ej vilja afstå
något.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Sollefteå.

I allmänhet icke.

Ed.

Bolagen i allmänhet mycket obenägna.
Upplåta de någon gång jord, taga de betaldt
långt mer än jorden är värd, tydligen i afsigt
att få taxeringsvärdet på sin fastighet
nedsatt.

Multrå.

Bolagen torde vara ungefär lika villiga
som bönder.

Långsele.

Bolagen vilja icke veta af små afsöndringar.

Graninge.

Numera upplåta bolag hvarken lägenheter
eller tomtplatser.

Hesele.

Bolagen upplåta aldrig. Bönderna åter
upplåta både lägenheter och tomtplatser.

Adals-Liden.

1. Hittills har ej förekommit, att bolagen
velat upplåta dylikt. Köparen måste
ha byggnadsvirke, vedbrand och bete och
sådant ii,ro bolagen högst ovilliga att medgifva.
Tvärtom återköpa bolagen afsöndringar.

2. Bolagen upplåta intet, såvida icke
trängande nöd drifver dem dertill.

Junsele.

1. Bolagen villiga i samma grad som
öfriga jordegare.

09

546

FKÅGAN 31. SOCKENOMBUD.

2. Bolagen äro alldeles omöjliga att medgifva
upplåtelse. Tvärtom söka de afhysa
besittare af sådana lägenheter. Dylika husvilla
hafva bönderna måst taga sig an.

3. Bolagen upplåta dylikt, dock ej ofta.

Ramsele.

Ja, såvida det gäller enskilda önskemål.
För allmänna intressens tillmötesgående torde
bolagen icke vara mera obenägna än andra
jordegare.

Edsele.

.Ja. Bolagen vilja tvärtom gerna återköpa
afsöndringar, helst om dessa ega rätt till husbyggnadsvirke
och vedbrand.

Helguyn.

Nej''.

Fjällsjö.

Ja.

Rodum.

Bolagen i mindre grad än öfriga jordegare
villiga dertill.

Tåsjö.

Bolagen vilja icke på något villkor afhända
sig något.

5. Norra Ångermanlands Nedre fögderi.

Ullånger.

Bolagen vilja icke skaffa sig snyltgäster
på sina hemman.

Vibyggerå.

I regel äro bolagen minst benägna, men
största delen af socknens hemmansegare
hafva också stor motvilja för sådana försäljningar
och derigenom har nog utvecklingen
hämmats betydligt inom socknen.

Nätra.

Dylika upplåtelser från bolagsman hafva
icke alls förekommit.

Sidensjö.

Bolagen pläga aldrig upplåta dylikt.

Skorped.

Det hör till undantagen att bolag upplåta.

Anundsjö.

1. Ja.

2. För allmännyttiga ändamål och till
redbara arbetare lemna nog bolagen jord
till tomtplatser m. m.

3. Svar saknas.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själevad.

Att något bolag sålt dylikt är ej kändt.

Mo.

Minsta benägenhet från bolagens sida har
ännu ej visats.

Björna.

Bolagen afsöndra aldrig dylikt.

År näs.

Bolagen afyttra vanligen ej jordlägenheter
med eganderätt.

Gideå.

Bolagen vilja ej upplåta ens någon jord.

Trehörningsjö.

Bolagen synas obenägna.

Grundsunda.

1, 2. Att af bolagen bekomma dylikt
är alldeles omöjligt. Icke ens till bolagens
sågverksarbetare upplåtas tomtplatser äfven
å nästan värdelös mark. Öfriga jordegare
upplåta, om de kunna och finna lämpligt.

FRÅGAN 31. SOCKENOMBUD.

547

IV. Jemtlands lan.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Bagunda.

1. Nej.

2. Nej.

3. Bolagen mera obenägna än andra
jordegare att upplåta mark vare sig genom
köp eller arrende. Sålunda kan ej en arbetare,
som bildat familj, få tillåtelse att
bryta byggd å bolagshemman.

Hellesjö.

Att köpa jord af bolag torde vara omöjligt.

Håsjö.

Bolagen upplåta icke jord åt enskilde för
ifrågavarande ändamål.

Fors.

1, 2. Bolag upplåta mera sällan åt enskilde.

Stugun.

1. Antagligen vore hardt när omöjligt
att från bolagshemman erhålla tomtplats
för en för socknen gemensam och nödig
lokal.

2. Ej något fall kändt, då upplåtelse
skett från bolagshemman. Äfven bönder
föga benägna dertill.

Borgvattnet.

Nej, så snart de ej behöfva aflåta skogbevuxen
mark. Öfriga jordegare lemna oftast
husbehof och vedbrand till lägenheterna.

Refsund.

Bolag mera obenägna.

Nyhem.

Bolag sälja aldrig, öfriga jordegare deremot
rätt ofta.

Bodsjö.

Bolagen synnerligen obenägna.

Sundsjö.

Bolagen sälja icke.

Bräcke.

Ja.

Brunflo.

Dylik upplåtelse förekommer icke.

Lockne.

Efterfrågan har ej egt rum å bolagshemman
tillhöriga lägenheter.

Näs.

Bolagen obenägna; från bondehemman
förekomma deremot afyttringar.

Haclcås.

Bolagen äro i de flesta fall obenägna och
i alla händelser mindre tillmötesgående än
andra jordegare.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lit.

Ja.

Kyrlcås.

Bolagen i allmänhet obenägna.

Hägg en ås.

Upplåtelse från bolagshemman har icke
förekommit.

Föllinge.

Bolagen äro i hög grad obenägna.

Laxsjö.

Bolag afstå aldrig mindre jordlägenheter.
Ifrågasattes inköp, ställes priset orimligt
högt.

Hotagen.

* De flesta bolag äro obenägna.

Hammerdal.

1. Svar saknas.

2. Bolagen äro mindre benägna att försälja
lägenheter å skogsmark, men sälja väl
inegojord till förvärfvade hemman.

548

FKAGAN 31. SOCKENOMBUD.

Gåxsjö.

Ja.

Ström.

1. Bolag mera obenägna än bönderna.

2. Under det att vissa bolag äro i nämnda
afseende villiga, äro andra bestämdt afvisande.

Alanäs.

1. Ja.

2. Bolagen äro ej villiga.

Frostviken.

1, 2. Bolagen afyttra på inga villkor.

Bödön.

1. Svar saknas.

2. Bolag ej mindre än andra jordegare
villiga att upplåta från inegojord, men deremot
icke i fråga om skogsmark.

Näskott.

Bolagen äro mindre benägna för upplå
telse å skogsmark, men mera tillmötesgående
i fråga om försäljning af lägenhet och
tomtplats å inegojord. Bönderna deremot
afyttra hellre lägenhet af obruten mark än
af odlad jord.

Aspås.

Nej, icke då det gäller inegor.

Ås.

= Näskott.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Norderön

Ja.

Oviken.

Dylika upplåtelser hafva icke förekommit.

Myssjö.

1. Ja.

2. Bolagen äro icke villiga till dylika
upplåtelser.

Undersåker.

Dylika upplåtelser hafva icke förekommit.

Mörsil.

Nej.

Åre.

Efterfrågan har knappast ifrågakomma.

Kall.

Ja.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Berg.

1. Ringa, om ens någon erfarenhet.

2. Bolagen upplåta icke dylikt.

Åsarne.

1. Någon efterfrågan har icke förekommit.
Bolag och bönder äro emellertid obenägna
till upplåtelse af jordbrukslägenheter,
i allt fall med skogsnyttningar. Framställningar
till bolag om återköp af inegojord
ha afslagits.

2. Bolagen, åtminstone de flesta, äro
icke villiga; äfven bönderna göra upplåtelse
högst ogerna af fruktan för intrång i skogen.

Klöfsjö.

Nej.

Bätan.

Ja.

Sveg.

1. Både bolag och bönder ovilliga; bolagen
tyckas vara »omöjliga i den vägen»..

2. Efterfrågan obetydlig och bolagen
obenägna.

Linsell.

Bolagen upplåta under inga omständigheter.

Klfros.

1 = Sveg 1.

2. Svar saknas.

Lillherdal.

1, 2. Ingen efterfrågan.

FRÅGAN 31.

SOCKENOMBTJD.

549

Ytter-Hogdal.

Bönderna obenägna, bolagen omöjliga.
Öfver-Hogdal.

Bolagen lika tillmötesgående som bönderna.

Hede.

Ej något exempel att bolag upplåtit, men
väl att andra jordegare gjort det.

Storsjö.

1. Bolagen visa ej intresse för upplåtelse.

2. Några upplåtelser från bolag ha icke
egt rum.

Vemdalen.

Nej.

Tännäs.

Nej.

V. Vesterbottens län

1. Umeå fögderi.

Nordmaling.

Ja.

Bjurholm.

Ja, derest mark ej erfordras för allmänt
behof.

TJmeå.

1, 2. Ja, endast då egostyckning förekommer,
upplåtas lägenheter af bolagen.

Vännäs.

Erfarenhet saknas.

Säfvar.

1. Såväl bönder som bolag obenägna.

2. Bolag obenägna till upplåtelse å skogsmark;
upplåtelser från inegojord åtföljas aldrig
af rätt till bränsle och stängsel, hvarför
dylika lägenheter ej kunna köpas af den,
som vill lefva på jordbruk.

Degerfors.

1. Svar saknas.

2. Upplåtelser från bolagshemman medgifvas
ej.

Bygdeå.

Bolagen mer än andra villiga till upplåtelse
från inrösningsjord.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsk.

1. Ja.

2. Nej.

Skellejteå.

En del bolag göra upplåtelser åt sina arbetare
vid sågarna. Ett dylikt förhållande
eger dock icke rum vid hemman, aflägset
belägna från sågarna.

Byske.

Bolagen äro tillmötesgående med upplåtelse
till arbetare, särskildt vid eller i närheten
af verk och inrättningar.

Jörn.

Bolagen alldeles obenägna.

Norsjö.

Ja,

Löfånger.

Ingen efterfrågan.

Nysätra.

1, 2. Ingen erfarenhet.

Mala.

1—3. Ja.

550

FRÅGAN 31. SOCKENOMBUD.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele.

1. Både bolag och bönder obenägna.
Genom egostyckningslagen torde dock från
bolagens sida kunna motses en större villighet.

2. Utom beträffande egostyckningar, som
gerna, verkställas, ingen erfarenhet.

3. Egostyckningar verkställas i stor skala.
Att upplåta exempelvis myrmark för odling
sägas bolagen vara ovilliga till.

Stensele.

Bolagen afyttra icke jord utom i byte
mot skogsskiften.

Sorsele.

Bolagen mindre benägna.

Äsele.

Både bönder och bolag föga villiga.

Fredrika.

1. Bolagen hafva under de sista 10 åren
icke gjort någon upplåtelse. Enligt egostyckningslagen
har en upplåtelse skett, dervid
dock bolaget tillbytt sig ett flera gånger

större skogsskifte än det, som lemnats i utbyte.

2. Ingen erfarenhet.

Örträsk.

1, 2. Nej, i synnerhet i fråga om inegojord.

Vilhelmina.

Få framställningar till bolag om upplåtelse
hafva skett. De, som skett, hafva alltid
afslagits.

Dorotea.

1. Hvarken bolag eller bönder villiga.
Efterfrågan dock stor från personer, hvilka
vilja bryta byggd och skaffa sig egna hem,
utan möjlighet att på rimliga villkor fä
köpa jord. Genom beslutad afsöndring af
inegor med husbehofsskog från en mängd
bolagshemman kommer tillfälle visserligen
att erbjudas, men torde nuvarande arrendatorerna
dervid ega förmånsrätt.

2. Hvarken bolag eller bönder upplåta.
Bönderna äro dock nödsakade behålla jorden
för sina barn.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå.

1. Bolagen afyttra ej något.

2. Ja.

Elf shy.

Ja.

Arvidsjaur.

Något exempel på bolags villighet att afyttra
jordområden i andra fall, än då skogsmarken
styckats från hemman och inegojorden
derefter försålts, kan icke anföras.
Ej sällan upplåta deremot bönder torpställen.

Arjepluog.

Sådana fall hafva icke förekommit.

2. Luleå fögderi.

Öfver-Luleå.

Bolagen mera obenägna.

Edefors.

Ja.

Jockmock.

Tomtplatser till uppförande af stugor för
lösa arbetare upplåtas mera af bolag än af
enskilda. Andra mindre jordlägenheter upplåtas
af ingen.

« 3. Kalix fögderi.

Eåneå.

1. Tomtplatser upplåtas ej — i skogsvårdens
intresse. Jordlägenheter deremot
med största beredvillighet.

FRÅGAN 31. SOCKEN OMBUD.

551

2. Odlingsbar mark afyttras, om ej sågverksintresset
derigenom på något sätt trades
för nära.

Neder-Kalix.

1. Bolagen upplåta sällan jordlägenheter
till tomtplatser för enskilda personer, möjligen
någon gång åt sina tjensteman.

2. Ej för deras arbetare, men väl för
andra.

Öfver-Kalix.

Bolagen i allmänhet obenägna eller i mindre
grad än öfriga jordägare villiga.

Gellivare.

Ingen anledning att klaga öfver bolagen.

4. Torneå fögderi.

Ofver-Torneå.

Bolagen i allmänhet mindre benägna.

Korpilombolo.

1. Erfarenhet saknas.

2. Bolagen merendels mindre villiga, beroende
antagligen hufvudsakligen derpå, att
bolagsfastigheterna äro fullt upp intecknade.

Tärendö och Pajala.

1. Okändt.

2. Någon upplåtelse har icke skett.

Juckasjärvi.

Man känner icke något tillmötesgående
från bolagens sida.

Länsmän och kronofogdar.

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Svärdsjö distrikt.

I de flesta fall plåga bolagen vara obenägna.

Sundborns och Vika distrikt.

I allmänhet kan man säga, att bolagen
här i orten äro obenägna dertill.

Deremot har ett bolag i orten upplåtit
tomtplatser på arrende till arbetare, som
uppfört egna bostäder.

Kopparbergs distrikt.

Svar saknas.

Silf bergs, Torsångs och Gustafs distrikt.

Bolagen äro obenägna.

Stora Tana distrikt, Ofvanbrodelen.

I allmänhet mindre villiga och äfven
förhindrade af sina förlagslån, som i regel
äro intecknade i all bolagens egendom.

Stora Tana distrikt, TJtomhrodelen.

Bolagsegendom finnes ej.

Kronofogden.

I allmänhet kan man säga, det bolagen
äro obenägna dertill, hvilket förhållande
dock i många fall torde bero derpå, att
bolagen för förlagslån hafva sina egendomar
intecknade.

552

FEÄGAN 31. LÄNSMÄN OCH KEONOFOGDAK.

2. Hedemora fögderi.

Stora SJcedvi och Säters distrikt.

Svar saknas.

Garpenhergs distrikt.

Bolaget har åtminstone hittills visat sig
synnerligen obenäget dertill.

Hedemora distrikt.

I orten varande aktiebolag har icke veterligen
af yttrat några mindre jordlägenheter
och tomtplatser.

Hushy distrikt.

Beror helt och hållet på läget, om det
är lämpligt för bolagets eget bruk och om
jordlägenhet kan afsöndras utan tänkbar olägenhet
för köparen med anledning af vidlådande
inteckning.

By distrikt.

Bönderna äro mycket ovilliga dertill. Bolagen
äro åter i berörda hänseende alldeles
omöjliga; det vore nemligen för bolagen
alldeles för »besvärligt».

nötkärna distrikt.

Bolagen sälja icke jordlägenheter, delvis
derför att deras egendomar äro intecknade
för obligationslån.

Kronofogden.

Sådana afsöndringar från bolagshemman
torde ej kunna ega rum i anseende till
bolagens stora inteckningar i deras egendomar.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjursås distrikt.

Svar saknas.

Als distrikt.

Åtminstone de större bolagen pläga vara
i mindre grad än öfriga jordegare villiga
att för ifrågavarande ändamål afyttra mark.

Leksands distrikt.

Bolagen afyttra under inga förhållanden
någon jord, låt vara huru litet som helst.

Rättviks distrikt.

Bolagen afyttra aldrig, åtminstone ej till
ortens befolkning, mark, som kommit i deras
ego, troligen ej ens om de erbjudas 5 å 10
gånger mer, än de sjelfva erlagt. Något
tillmötesgående finnes ej i detta fall hos
dem ännu. En dylik affär är för ringa
gent emot att inköpa mark.

Ore distrikt.

Bolagen sälja hvarken mindre jordlägenheter
eller tomtplatser från sina hemman.

Gagnefs distrikt.

Bolagen äro i mindre grad än öfriga jordegare
villiga att afyttra tomtplatser.

Kronofogden.

Bolagen afyttra ej något af den jord, de
inköpt.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora distrikt.

Bolagen lära konseqvent vägra att afyttra
mark — som det uppgifves, till följd af
deras obligationslån.

Solleröns distrikt.

För några år sedan sålde bolagen till
några personer i Sollerön en del af inrösningsjorden
utan någon andel i eller af
skogsmark, men numera säljes icke något.

Venjans distrikt.

— svaret från Venjans socken.

Orsa distrikt.

Så vidt bekant, äro bolagen alls icke villiga
att afstå någon del af sin jord.

Elfdalens distrikt.

Bolagen sälja eller upplåta icke på några
villkor jordlägenheter eller tomtplatser.

Särna distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Bolagen hafva visat sig obenägna att afyttra
mark från sina inköpta hemman.

FRÅGAN 31. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

553

5. Vester-Dals fögderi.

L loda distrikt.

Bolagen frånsälja under inga förhållanden
någon del af sina egendomar.

Nås och Säfsnäs distrikt.

Bolagen vilja ej alls i något afseende
afyttra någon mark.

''Terna distrikt.

Bolagen vilja ej alls afyttra jord i något
afseende.

Äptpelbo distrikt.

Det har hittills visat sig totalt omöjligt
att annat än på expropriationens väg förmå
de här opererande bolagen att upplåta jord
med eganderätt.

Malungs distrikt.

Bolagen pläga vara obenägna dertill och
denna omständighet har naturligtvis mången
gång betydligt hämmat ortens framåtgående.

Lima distrikt.

Bolagen sälja i regel icke sina, fastigheter,
åtminstone icke med tillhörande skog,
och köp af jord utan skog torde icke ifrågakomma
annorledes än till byggnads- eller
tomtplatser.

Transtrands distrikt.

Det gifves knappast exempel på att något
af do egentliga bolagen från sina hemman
afsöndrar mark, som dock kan vara efterfrågad.

Kronojogden.

Ja.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Grangärde distrikt.

Att erhålla tomtplatser och mindre jordlägenheter
af bolagen torde ej möta någon
svårighet, men önskas skog till husbehof,
säljes sådan icke af bolagen.

Ludvika distrikt.

Det anses så godt som omöjligt att få
köpa jordlägenheter eller tomtplatser af något
bolag, ty bolagen vilja gerna kommendera
öfver allt och alla.

Norrbärke distrikt.

Bolagen äro i allmänhet obenägna att
upplåta mindre jordlägenheter eller afyttra
tomtplatser. Helst inköpa de sådana för
att blifva ensamma egare inom ett visst
större område.

Söderbärke distrikt.

Bruk eller bolag ställa sig merendels
obenägna dertill, snarare vilja de inköpa
sådana för att blifva ensamma egare inom
ett visst område. Sjelfegande bönder ställa
sig gynnsammare i detta hänseende. Derpå
finnas flera exempel inom socknen Söderbärke.
''

Kronofogden.

I Grangärde socken saknas erfarenhet
härutinnan.

I Ludvika socken
villiga att afyttra mark från sina hemman
till tomtplatser än öfriga jordegare.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

lledesunda och Arsunda distrikt.
Svar''saknas.

till är ibland den, att hemmanen gemen,
samt äro besvärade af inteckningar.

Of vansjö och Järbo distrikt.

Nej.

Torsåkers distrikt.

Bolagen sälja i allmänhet ej några jordlägenheter
eller tomtplatser. Orsaken der -

Ockelbo distrikt.

Tomtplatser utarrenderas, men lägenheter
säljas i allmänhet ej.

70

554

FRÅGAN 31. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Hamrånge och Hille distrilit.

Bolagen afyttra icke från sina hemman
mark till tomtplatser och mindre lägenheter.

Valbo och Högbo distrikt.

Bolagen äro icke obenägna att upplåta
tomtplatser för lämpligt pris; deremot vilja
de större bönderna hafva en oskälig betalning;
dessa vilja helst upplåta tomtplatser
på viss tid mot det att tomtinnehafvaren
utgör dagsverken under skördetiden.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skogs distrikt.

Bolagen hafva härstädes icke upplåtit
mindre jordlägenheter och endast undantagsvis
tomtplatser. Jemväl öfriga jordegare
äro ytterst ovilliga att tillmötesgå med sådana
upplåtelser.

Hufvudsakliga orsaken dertill torde vara
att, om än vedbrand icke ingår i upplåtelsevillkoren,
lägenhets- och tomtinnehafvaren
dock anser sig hafva en viss rätt ■ till åtminstone
vedbrand på hemmanets skog samt
ofta olofligt tager sig sådan rätt.

Upplåtelser af byggnadstomter utan kontrakt
äro de vanligaste och har frånvaron
af åtkomsthandlingar eller kontrakt i intet
fall åstadkommit förvecklingar emellan upplåtare
och husegare.

Söder alu distrikt.

Bolagen afyttra aldrig någon mark, ej
ens till tomter.

Hanebo distrikt.

Kilafors jernverks aktiebolag, som eger
all jord vid Kilafors jernvägsstation, har
låtit uppdela jorden invid nämnda station
i mindre lägenheter, af hvilka en del redan
försålts till enskilda och de öfriga efter
hand komma att afyttras af bolaget. Prisen

å dessa lägenheter äro mycket högt tilltagna.

Andra fastighetsförsäljningar af bolag ha
icke här förekommit.

Mo distrikt.

Bolag ega icke någon jord inom distriktet.

Norrala distrikt.

Ja.

Bollnäs distrikt.

I allmänhet visa bolagen ingen benägenhet
att till enskilda afyttra mark.

Alfta distrikt.

Ovilliga.

Ofvanåkers distrikt.

Någon sådan efterfrågan torde egentligen
ej hafva förekommit. Ej heller torde bolagen
vara benägna att afyttra sådan mark.

Kronofogden

instämmer i länsmannens i Bollnäs distrikt
yttrande.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enångers distrikt.

Bolagen äro mindre än öfriga jordegare
benägna härför.

Helsingtuna distrikt.

Enär bolagen vanligen ha lån, hvilka äro
intecknade gemensamt i all deras egendom,
kunna endast med största svårighet mindre
jordlägenheter eller tomter från dem förvärfvas.

Forsa distrikt.

Bolagen hafva visat sig mera obenägna
än sjelfegande bönder att från sina hemman
afyttra mark för sagda ändamål.

Högsta distrikt.

Någon afsöndring af lägenhet eller tomtplats
från bolagsegendom har ej förekommit.
Om detta beror å obenägenhet från bolagets
sida att afyttra mark eller på brist å
spekulanter, är okändt.

FRÅGAN 31. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

555

Harmångers distrikt.

Ja.

Gnarps distrikt.

= svaret från Gnarps socken.

Bergsjö distrikt.

Bolagen afyttra sällan någon dem tillhörande
mark.

Norrbo distrikt.

Hela hemmansdelar utan rätt till någon
skogsfångst eller åtminstone någon nämnvärd
sådan, men icke tomtplatser äro bolagen
numera villiga att afyttra.

Delsbo distrikt.

Bolagen afhända sig högst sällan af dem
inköpt mark. Sker det någon gång, undantages
nästan all skog.

Kronofogden.

Någon särskild obenägenhet hos bolagen
i detta fall torde ej förefinnas.

Deremot är det ganska förklarligt, att
jordegare i allmänhet draga sig för att stycka
sina hemman på antydt sätt, emedan —
äfven om den, till hvilken upplåtelsen sker,
är en välkänd och redbar person — om -

byte af egare kan föranleda till ett mindre
behagligt grannskap.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdals distrikt.

Svar saknas.

Ramsjö distrikt.

Förr hafva bolagen icke af yttrat några
lägenheter, men äro nu villiga dertill.

Färila distrikt.

Svar saknas.

Los distrikt Så

vidt kändt, hafva bolagen icke velat
afsöndra något från sina hemman.

Jerf so distrikt.

I allmänhet äro de rätt obenägna härför.

A rörd och Undersviks distrikt.

Der så förekommit, hafva bolagen visat
stort tillmötesgående i fråga om upplåtelse
af jordlägenheter utan skogsrättigheter.

Kronofogden.

Obekant, att bolagen skulle vara mindre
villiga än öfriga jordegare att från sina hemman
afyttra erforderlig mark för tomtplatser
eller dylikt.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Tima distrikt.

Erfarenhet härutinnan saknas.

Stöde distrikt.

Alldeles obenägna.

Torps distrikt.

Ja. Men då icke med någon som helst
skogsfångst.

Borgsjö distrikt.

Nej, långt mera tillmötesgående än s j eifegande
bönder; här på orten åtminstone.

Selångers distrikt.

Enär en betydande del af den icke jordbrukande
befolkningen inom detta distrikt
helst söker sin utkomst inom trävaruindustrien,
och någon större efterfrågan efter
jordlägenheter och tomtplatser sålunda mera
sällan förekommer, har någon särskild obenägenhet
vare sig hos bolag eller öfriga
jordegare att för dylikt ändamål afyttra
erforderlig mark icke i nämnvärd grad gjort
sig märkbar.

Kronofogden.

Ja,

556

FRÅGAN 31. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indals distrikt.

De större bolagen äro alltid obenägna att
upplåta någon äfven den minsta del af sin
mark, om också den för dem är af intet
värde.

Sköns distrikt.

Bolagen äro alls icke villiga dertill. Bolagen
inköpa tvärtom så många mindre
lägenheter invid deras industriella verk, som
de kunna komma åt.

Timrå distrikt.

Bolagen sälja ej en qvadrattum ens på
everdlig tid, men inköpa hellre i närheten
af sina verk hvarje tomt, som de kunna
komma åt för rimligt pris. Deremot upplåta
de gerna på åratal tomter mot eller
utan arrende för allmännyttiga ändamål,
men högst ogerna till privata personer.

Ljustorps distrikt.

Ja, Bolag säljer sällan någon lägenhet
ifrån sina hemman.

Njurunda distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Å bolagshemman i omedelbar närhet af
bolagens industriella anläggningar torde det
i regel vara omöjligt för enskilda att förvärfva
område, men i öfrigt lärer någon
skillnad mellan bolagshemman och andra
hemman i förevarande afseende icke ega rum.

3. Södra Ångermanlands
Nedre fögderi.

Säbrå distrikt.

Derom finnes ingen erfarenhet. Åtminstone
kan dock meddelas, att bolagen hellre
se, att en skogsbacke får skogbeväxa, än
att den af en backstugusittare får uppodlas.

Gudmundrå distrikt.

På denna fråga torde man böra afgifva

ett obetingadt jakande svar, då bolagens
obenägenhet härutinnan är synnerligen stor
med afseende å de invid sågverken belägna
hemmansdelarna. Hvad åter angår fjellhemmanen,
torde åtminstone en del bolag
ej vara obenägna att upplåta mindre jordlägenheter
och tomtplatser, ehuru dessa ej
hafva rönt någon stark efterfrågan.

Torsäkers distrikt.

Svar saknas.

Boteå distrikt.

Härom ingen erfarenhet.

Nora distrikt.

Det har visat sig, att bolagen äro obenägna
dertill, men torde detta bero derpå,
att bolagens områden vanligen erfordras
för deras rörelses behof. Fall hafva likväl
förekommit, då bolagen försålt torplägenheter
och tomtplatser från sina hemman.

Kronofogden.

Ja, i närheten och invid industriplatserna,
der bolagen af lätt insedda skäl ej vilja
afstå af sina redan för egen del ofta otillräckliga
områden, eljest icke.

4. Södra Ångermanlands
Öfre fögderi.

Sollefteå distrikt.

Svar saknas.

Besele distrikt.

För antydda ändamålet äro hvarken bönder
eller bolag här i orten villiga att afyttra
mark; för antydda ändamålet fordras
minst tio gånger, i ett kändt fall minst
femtio gånger, verkliga värdet, och detta
har ingen råd att betala.

Junsele distrikt.

Ja, bolagen hålla före, att deras fastigheter
få af dylika lägenheter ett så stort
intrång, att detta ej motsvaras af köpesumman.
De anse jämväl, att ju fler dylika
lägenheter, som uppkomma, desto större

FRÅGAN 31. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

557

utsigt finnes för att deras skogar olofligen
angripas till vedbrand och dylikt.

Ramsele distrikt.

Såväl bolagen som andra jordegare äro i
allmänhet ovilliga att upplåta jordlägenheter
och tomtplatser; bolagen dock i allmänhet
i högre grad.

Helgums distrikt.

I regel förekommer ej försäljning af jordlägenheter
från bolagshemman, dock torde
i allmänhet ej vägras inköp af tomt eller
lägenhet vid lokal efterfrågan.

Bodums distrikt.

Ja.

Tåsjö distrikt.

Har icke försports, att de större bolagen,
som innehafva hemman härstädes, upplåtit
mindre jordlägenheter eller tomtplatser. Möjligen
har byte någon gång egt rum.

Öfriga jordegare låta afsöndra mindre lägenheter.

Kronofogden.

Någon på erfarenhet grundad åsigt i denna
fråga saknas. Likväl an föres det faktum,
att det skogsegande bolaget högst ogerna
ser, att bolagets fastighet prydes eller vanprydes
af backstugusittare.

5. Norra Ångermanlands
Nedre fögderi.

Nordingrå distrikt.

Bolagen göra aldrig dylika försäljningar.

Nätra distrikt.

Någon sådan efterfrågan har ej egt ruin,
till stor del beroende på bolagens obenägenhet
att för skäliga pris afyttra någon
mark.

Sidensjö distrikt.

Bolagen sälja aldrig.

Anundsjö distrikt.

Någon sådan efterfrågan eller något sådant
afyttrande har icke egt rum.

Kronofogden.

Bolagen göra veterligen aldrig några dylika
försäljningar.

6. Norra Ångermanlands
Öfre fögderi.

Själevads distrikt.

Ja.

Björna distrikt.

Bolagen upplåta eller försälja icke någon
jord från sina hemman.

Arnäs distrikt.

Bolagen äro i allmänhet icke villiga att
från sina hemman afyttra mindre jordlägenheter
eller tomter under eganderätt, men
upplåta ofta dylika till begagnande med
nyttjanderätt under viss eller obestämd tid.

Grundsunda distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Veterligen upplåta bolagen här i orten
aldrig sådant. Särskildt vid ett tillfälle har
begäran om köp af en mindre lägenhet från
ett bolagshemman blifvit afslagen.

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Ragunda distrikt.

Både bolag och bönder lika ovilliga.

Det är för eu arbetare nästan omöjligt

att få köpa af en bonde en liten jordbit.
Icke ens de torpare, som arbetat upp lägenhet
från ris och rot, kunna förvärfva eganderätt
annat än mot oskälig betalning.

558

FRÅGA» 31. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Fors distrikt.

Mera sällan än andra jordegare upplåta
bolagen jordlägenheter och tomtplatser från
sina hemman.

Ref sunds distrikt.

Endast ett fall bekant, då bolag afyttrat
någon del af sina hemman. Troligen skulle
det icke vara möjligt att af något bolag få
köpa en mindre jordlägenhet, åtminstone
icke med rätt till husbehofsskog eller ens
bränsle.

Fräcke distrikt.

Ja.

Brunflo distrikt.

Svar saknas.

Hcickås distrikt.

Bolagen afyttra icke torp och mindre
jordlägenheter, men inköpa som oftast sådana,
om någon rätt till skog följer köpet.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lits distrikt.

Ja, i högsta grad.

Föllinge distrikt.

Bolagen pläga vara i högsta grad ovilliga
att för all framtid upplåta någon del af
sin jord.

Hammerdals distrikt.

Ej kändt, att bolagen äro villiga dertill.
Andra jordegare försälja ofta ifrågavarande
lägenheter.

Ströms distrikt.

Bolagen köpa gerna hemman, men sälja
aldrig fastigheter.

Frostvikens distrikt.

Bolagen afyttra ej den minsta jordbit
vare sig till tomter eller jordlägenheter.

liödöns distrikt.

Det kan icke precis påstås, att bolagen
i allmänhet äro obenägna dertill, men deremot
är det i vanliga fall mycket dyrare
att få köpa en tomtplats eller en mindre
jordlägenhet af ett bolag än af en bonde.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Sunne distrikt.

Svar saknas.

Kallens distrikt.

Bolagshemman finnas, så vidt kändt, icke.

Ovikens distrikt.

Bolagen obenägna att afyttra någon del
af sina hemman.

Undersåkers distrikt.

Har ej förekommit inom orten.

Mörsils distrikt.

Ja. Dock ha under de sista åren vissa
bolag börjat visa benägenhet för att sälja
all inegojord.

Offerdals distrikt.

Den enskilde affärsmannen kan i detta
afseende likställas med bönderna, men de
stora trävarubolagen hafva visat en uppenbar
obenägenhet att från sina förvärfvade
fastigheter afstå större eller mindre del.

Alsens distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Bergs distrikt.

Hittills har, så vidt kändt, någon sådan
efterfrågan mycket sällan förekommit, men
bolagen torde vara mera villiga till upplå -

FRÅGAN 31. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

559

tande af mark i förevarande afseende än
den sjelfegande bonden. På senaste tiden
har det synts'' nästan omöjligt att utaf en
bonde här få köpa en jordbit med rätt till
husbehof sskog eller någon skog alls. En
bidragande orsak härtill är att finna uti
rädsla för skogsåtgången.

Uätans distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Svegs distrikt.

Bolagen torde ej hafva upplåtit lägenheter
eller mark, men förmodligen har sådant
ej heller ifrågasatts i någon vidare omfattning.

LilTherdals distrikt.

Denna fråga kan ej besvaras, enär dels
samfällighetsförhållandena ej inbjuda till
byggnads- och odlingsföretag och de tomteller
lägenhetsupplåtelser, som på senare
tider egt rum, allenast afsett att ersätta det
arbete, som nedlagts på en på sin tid »insynad»
besittning, och grundats på vänskaps-
eller slägtskapsförhållanden. Äldre
upplåtelser hafva ock egt rum under ena -

handa betingelser eller '' ock såsom »utlösning»
från hemmanet, då en broder eller
syster i st. f. penningar tagit sitt presumtiva
arf vid föräldrarnas öfverlemnande af
hemmanet till äldsta eller mest gynnade
barnet, uti ett stycke jord antingen häfdadt
till hemmanet eller ock från ris och rot
intill byn.

Ytter Högdals distrikt.

Bolagen pläga ej vara villiga dertill. Betecknande
i detta afseende är ett ej länge
sedan af disponenten för det största i orten
opererande bolaget på tillfrågan gifvet svar:
»bolaget af händer sig ej någon fast egendom
af hvad namn det vara må.»

Hede distrikt.

Bolagen synas ej vara benägna från sina
hemman afyttra mindre jordlägenheter, men
tyckas deremot eftersträfva att få försälja
all till hemmanen hörande inegojord.

Tännäs distrikt.

Nej.

Kronofogden.

Lär sällan ifrågasättas.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmalings distrikt.

Ja.

Bjurholms distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

TJmeå Södra distrikt.

Bolagen upplåta inga lägenheter, annat
än då egostyckning förekommer.

Umeå Norra distrikt.

Kan ej besvaras.

Vännäs distrikt.

Sedan skogsmarken blifvit skild från hem -

manet genom egostyckning, hafva bolagen
ofta sålt inegor med åbyggnader.

Säfvars distrikt.

Bolagen försälja ofta mindre jordlägenheter
och tomtplatser, men upplåta icke någon
rätt till skogen.

Degerfors distrikt.

I allmänhet har, med den goda arbetsförtjenst,
som existerat, efterfrågan på nämnda
lägenheter varit ringa. Der emellertid jordlägenheter
eller tomtplatser varit begärliga,
hafva sådana upplåtits af såväl bolag som
enskilda jordegare.

560

FRÅGA N 31. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Bygdeå distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsks distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Skellefteå Södra distrikt.

Utan exempel.

Skellefteå Norra distrikt.

Bolagen äro i allmänhet icke obenägna
att från sina hemman afyttra mindre jordlägenheter
och tomtplatser. Någon skillnad
i förevarande afseende mellan sjelfegande
och bolag finnes ej.

Byske distrikt.

Svar saknas.

Jörns distrikt.

Ja.

Norsjö distrikt.

Ja.

Löfångers distrikt.

Svar saknas.

Nysätra distrikt.

= svar 1 från Nysätra socken.

Mala distrikt.

Det är omöjligt att få köpa någon som
helst jordlägenhet af bolagen.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele Södra och Lycksele Norra distrikt.

I allmänhet ha bolagen visat sig benägna
att sälja inegojord, dervid i regel ej någon
skog medföljer.

Stensele distrikt.

Svar saknas.

Sorsele distrikt.

I allmänhet äro bolagen mindre benägna
att från sina hemman afyttra erforderlig
mark till jordlägenheter och tomtplatser.

A sele. distrikt.

Nej.

Fredrika distrikt.

Erfarenhet härom saknas.

Vilhelmina distrikt.

Något tillmötesgående i sådant afseende
har icke försports här; snarare hafva bolagen
ställt sig afvisande mot framställningar
af förevarande art.

Dorotea distrikt.

Svar saknas.

Tärna distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Har svarat såsom sockenombud.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå Södra och Piteå Norra distrikt.

Bolagen äro i regel mindre villiga dertill.

Blfsby distrikt.

Svar saknas.

Arvidsjaurs distrikt.

Bolagen visa sig i regel högst obenägna

FRÅGAN 31. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

561

att underkasta sig något besvär för att tillmötesgå
sådan efterfrågan.

Arjepluogs distrikt.

Sådana fall hafva ej förekommit inom
socknen, men bolagen torde ej vara mera
villiga därtill än öfriga jordbrukare.

Kronofogden.

Bolagen pläga aldrig sälja sin jord, men
äfven andra jordegare äro rädda för att
sälja och derigenom minska sina områden,
dock att från hemman, belägna vid sågverk
och stationssamhällen, tomter och lägenheter
afsöndras i ganska stor omfattning.

2. Luleå fögderi.

K eder-Luleå distrikt.

Bolagshemman saknas.

Öfver-Luleå distrikt.

Ja.

Jockmochs distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Ja.

3. Kalix fögderi.

Råneå distrikt.

Odlingsduglig mark äro bolagen obenägna
att afyttra.

Neder-Kalix distrikt.

Svar saknas.

Öfver-Kalix distrikt.

Hittills hafva veterligen inga mindre jordlägenheter
eller tomtplatser från bolagshemman
af yttrats.

Gellivare distrikt.

Nej, snarare motsatsen.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Torneå fögderi.

Neder-Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.

Bolagshemman finnas ej inom distriktet.

Öfver-Torneå distrikt.

Bolagen önska i allmänhet sälja sina hemman
med bibehållande af afverkningsrätt å
skogen till vissa dimensioner. Deremot har
ej erfarits, att upplåtande af afsöndringar
skulle hafva, beviljats eller ifrågasatts.

Korpilombolo distrikt.

Har hittills ej förekommit.

Pajala distrikt.

Svar saknas. .

Juckasjärvi distrikt.

Då skifte ännu icke öfvergått denna socken,
har nog icke efterfrågan i detta hänseende
förekommit.

Enontekis distrikt.

Hemman egas ej af bolag inom denna
ort.

Kronofogden.

Svar saknas.

71

562

FRÅGAN 31. DOMHAFVANDE.

Domhafvande.

I. Kopparbergs län.

Fola domsaga.

Försäljning förekommer sällan eller aldrig
härstädes, helst större lån, intecknade i bolagens
fastigheter, oftast förhindra afsöndringar,
om de ej ske samtidigt med första
öfverlåtelsen å bolagen. Sällan lärer deremot
svårighet möta att, i mån af behof, från
enskilda jordegare åtkomma lägenheter på

lämpligt afstånd från bolagets verk och inrättningar.

Hedemora domsaga.

För dylik afyttring lära de å bolagens
egendomar hvilande inteckningar lägga hinder
i vägen.

Ofvan-Siljans domsaga.

Ja.

II. Gefleborgs län.

Gestriklands domsaga.

Ja.

Södra Helsinglands domsaga.

Ännu har icke försports, att bolagen upplåtit
mindre jordlägenheter eller tomtplatser.

Norra Helsinglands domsaga.
Nej.

Vestra Helsinglands domsaga.
Detta icke försports. Tvärtom.

III. Vesternorrlands län.

Ångermanlands Södra domsaga.
Personer, öfver hvilkas uppförande bolagen
hafva svårt att öfva tillsyn, lära bolagen
icke vilja hafva å sina egor. Jord -

lägenheter upplåtas af bolagen i allmänhet
icke. — Man är rädd om skogen. Bolagen
vid Ångermanelfven disponera utefter elfven
ej mera jord än de sjelfva behöfva.

IV. Jemtlands län.

Herjeådalens domsaga.

Såvidt bekant, har en sådan efterfrågan
mycket sällan förekommit, men, af allt att
döma, torde bolagen i långt högre grad än

bonden vara villiga att afyttra mark i dessa
hänseenden. Derpå tyda de egostyckningar,
bolagen låta verkställa å flera sina hemman.

FRÅGAN 31. DOMHAFVANDE.

563

Y. Vesterbottens län.

Vesterbottens Norra domsaga.

Härom har icke försports annat, än att bolagen gerna sälja inegojord.

VI. Norrbottens län.

Piteå domsaga.

Frågan besvarad med hänvisning till svaret
från kronofogden i Piteå fögderi.

Luleå domsaga.

Svar saknas.

Kalix domsaga.

Att döma af lagfartsprotokollen torde bolagen
i mindre grad än öfriga j''ordegare
vara villiga dertill.

Sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och bruksegare.

Anm. De särskilda bolagen etc. äro införda under det län, der de synas drifva
sin hufvudsakliga verksamhet i hvad den rör Norrland.

I. Kopparbergs län

Aktiebolaget Mölnbacka—Trysil.

Härom ingen tillförlitlig kännedom. Gifvetvis
hindras försäljningar mången gång af
svårigheten eller omöjligheten att göra det
sålda gravationsfritt.

Aldiebolaget Norsbro sågverksegare.

Större trävarubolag och bruksegare sälja
sällsynt någon inköpt mark.

Aldiebolaget Svartviks grujvor.

Någon obenägenhet i berörda hänseende
torde ej förefinnas, såvida ej inteckningar

eller andra enskilda omständigheter hindra
åtgärden.

Aldiebolaget Träkol.

I allmänhet torde ej vara svårare att få
köpa mindre jordlägenheter och tomtplatser
af bolagen, än af öfriga jordegare, om ock
ett eller annat af de största bolagen derifrån
göra undantag.

Prossfors sågverksaktiebolag.

Obetingadt, ja.

564

FRÅGAN 31. SÅG VERKS AKTIEBOLAG M. FL.

Garpenbergs aktiebolag.

Äro benägna att afstå mark till tomtplatser
eller dylikt.

Kopparbergs och Ilo fors sågverks aktiebolag.

Obekant huru förhållandet härmed i allmänhet
är, men Kopparbergs och Hofors
sågverks aktiebolag afyttrar erforderlig
mark till mindre jordlägenheter och tomtplatser.

Nyhammars bruks aktiebolag.

Ja.

Siljans sågverks aktiebolag.

Nej, tvärtom, om de få behålla den inegojorden
åbelöpande skogen.

Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag.

Såvidt kändt, hafva bruksegare och sågverksegare
icke varit obenägna att tillmötesgå
lokal efterfrågan på tomtplatser och
mindre jordlägenheter.

Uddeholms aktiebolag.

Inom de egentliga skogstrakterna förekommer
ytterst sällan någon efterfrågan å
odlingslägenheter. Förhållandet är nemligen,
att jordbruk inom skogstrakterna ej kam anses
som lönande, ty jordmånen är karg och
lemnar föga utbyte i förhållande till nedlagdt
arbete och de förtjenster, som på annat
sätt kunna vinnas. Att det icke kan vara
förenligt med de större skogsegarnes intressen
att här och hvar inom de respektive
komplexerna försälja större eller mindre
lägenheter är ju påtagligt. För att öka antalet
af den bofasta befolkningen upplåter
Uddeholms aktiebolag lägenheter och tomtplatser
på mångårig besittningsrätt emot en
mycket ringa årlig afgift.

L. Larsson j:r.

Såväl de större sågverksaktiebolagen som
bruksegare äro nästan uteslutande emot mindre
jordlägenheters och tomtplatsers af söndrande.
Enda undantaget härifrån är ifråga
om tomtplatser och dylikt för allmänt behof,
såsom skolhusplatser m. m.

II. Gefleborgs län.

Aktiebolaget Gnarps sågverksägare.

Som bruksbolags affärer i allmänhet äro
baserade på deras industriella verksamhet,
torde man kunna antaga, att dessa bolag
visa mindre tillmötesgående än öfriga jordegare
vid lokal- efterfrågan efter vissa mindre
jordlägenheter och tomtplatser, dels på
grund af att deras eventuella verksamhet
möjligen kan bli i behof af dessa jordlägenheter,
dels tvister och hinder kunna uppstå
genom dylik afyttring, hvilka i framtiden
kunna verka hämmande på den industriella
verksamheten. Dessutom blir i allmänhet
betalningen för dylika jordlägenheter mycket
ringa i förhållande till ett bruksbolags omfattande
verksamhet och det eventuella obehaget,
en dylik försäljning kan förorsaka,

då deremot för en enbart jordbrukare betalningen
för dylika jordlägenheter utgör ett
afsevärdt tillägg i hans små inkomster.

Som skogen för ett bruksbolag merendels
utgör sjelfva grunden för dess bestånd, torde
man äfvenledes kunna antaga, att ett bolag
ej gerna ingår på att för dylika jordlägenheters
bebyggande upplåta nödig skog, då
deremot en jordbrukare, för så vidt han
har skog till afsalu, ej torde vara ovillig
härtill.

Bergvik och Ala nya aktiebolag.

Se svaret å frågan 32.

Gammelstilla aktiebolag.

Sällan eller aldrig har någon här frågat
om eller gjort någon framställning om köp

FRÅGAN 31. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL.

565

af mindre jordlotter, jordlägenheter eller
tomtplatser. Någon obenägenhet för försäljning
af dylikt torde icke finnas i högre
grad hos hruks- eller sågverksegaren än hos
andra jordegare i allmänhet.

Ljusne- Woxna aktiebolag.

Nej.

Långrörs aktiebolag.

Någon efterfrågan å mindre jordlägenheter
och. tomtplatser har ej förekommit.
Bolagen torde icke vara mer obenägna än
enskilda personer att tillmötesgå dylik efterfrågan
hvad inegojord beträffar. Skogsmark
deremot sälja bolagen högst ovilligt, och
blött till så höga priser, att de knappast
af bönderna med hopp om vinst kunna erläggas.

Marma sågverksaktiebolag.

Då den äldre torp- eller andra afsöndringsupplåtelser
åtföljande nyttjanderätten till
skog, mulbete och dylikt i regel till förfång
för hemmanet på ett oförsynt sätt missbrukats,
har, i den mån skogvärdet stigit,
hos såväl enskilda jordegare som sågverksbolag
och andra sågverksegare alstrats missnöje
med och obenägenhet för dylika upplåtelser,
hvilken obenägenhet torde vara fullt
så stor hos den enskilde hemmansegaren
som hos sågverksholagen, men tillgodoses
icke desto mindre den lokala efterfrågan.

Sandvikens jernverks aktiebolag.

Sandvikens bolag försäljer tomtplatser
invid bruket till sina arbetare och andra.

Skogens kolaktiebolag.

Erfarenheten i orten visar derhän, att bolag
eller enskilda personer, hvilka drifva
skogsbruk i större skala, icke äro obenägna
att skilja från sig inrösningsjord, för såvidt
den icke erfordras till hem och näringshjelp
för ett mindretal underlydande, som bibehållas
för arbete och körslor vid skogsbruket.
För sistnämnda ändamål behåller man företrädesvis
skogshemmanen ostyckade; må -

hända hyser man äfven en viss fruktan att
få in fattiga s. k. >-sjelfegande», hvilka ofta
kunna vara till rätt stort men för skogarnas
vård och skydd. Från byggdehemmanen,
belägna i skogarnas utkanter, i den sedan
gammalt odlade byggden, afyttras gerna inegojord,
såvida icke i enstaka fall, vid öfvergånget
laga skifte, inegojorden för flere
hemman kunnat sammanslås till ett större
jordbruk. Efterfrågan på mindre jordbruk
har dock under , senare årens höga arbetspriser
varit skäligen ringa.

I närheten af industricentra, större samhällen
eller jern vägsstationer är deremot
efterfrågan på tomter och lägenheter rätt
liflig och säljas der af söndringar lika villigt,
antingen stamhemmanen egas af bolag eller
enskilda personer.

Svedens aktiebolag.

Hänvisas till det svar, som afgifvits från
Valbo socken.

Wallsta ångsågs aktiebolag.

Så vidt kändt, äro icke sågverksegare obenägna
för upplåtande af jord eller tomtplatser
utan tvärtom. För egen del har
bolaget upplåtit byggnadsplatser äfvenså tillhandahållit
byggnadsmaterial på flera års
afbetalning till dem af sina arbetare, som
önska egen gård. De flesta föredraga dock
att få bo i verkets bostäder.

Firman F. Jonsson & C.o.

Bolag upplåta i allmänhet icke gerna
tomtplatser eller jordlägenheter.

Långvinds bruksägare.

Den jordegare, som är mån om sin egendom,
måste med rätta vara obenägen dertill.

Då jordegendomen och jordlägenheter,
större och mindre, öfverallt i landet salubjudas,
finnas för vederhäftiga spekulanter
rika tillfällen att förvärfva egna hem, utan
att de hemman, som med kostnad och möda
genom laga skifte fått sina egor samlade
och sammanlagda, synas böra komma i
fråga att genom ny styckning och egobiand -

566

FRÅGAN 31. SÅGVERKSAKTIEBOLAG M. Fl,.

ning utsättas för alla deraf följande olägenheter.
Skulle en del jordegare framför andra
visa benägenhet för dylika afsöndringar,
torde detta företrädesvis bero på tillfälliga
penningebehof eller oförstånd.

C. N. T. Söderhjelm.

Såväl sågverksaktieholag som bruksegare
äro synnerligen obenägna att från sina hemman
upplåta mindre jordlägenheter och
mark till tomtplatser.

III. Vesternorrlands län.

Ankarsviks ängsågs aktiebolag.

Endast i undantagsfall visa sågverksbolag
och bruksegare benägenhet att, sedan eganderätten
till ett hemman med skog är förvärf
vad, upplåta eller afsöndra jord eller
tomtplatser från detsamma. Med tanke på
bolagets framtida bestånd, ligger det helt
naturligt nära till hands att utvidga skogsmarken
så mycket som möjligt, äfven om
det i många fall skall ske på bekostnad af
inegorna.

Björknäs aktiebolag.

Enligt bolagets mening synas sågverksaktiebolagen
vara mycket tillmötesgående vid
upplåtande af dels mindre dels större jordområden
till såväl torp som evärdeligt afsöndrade
jordlägenheter från sina hemman,
deraf de senare förvisso utgöra''största delen,
och brukar dermed vanligen följa rätt till
vedbrand, bete m. m.

Om bolagen äro mer eller mindre villiga
härtill än andra jordegare, kan ej afgöras.

Bynäs aktiebolag.

Enligt bolagets erfarenhet äro icke sågverksbolag
obenägna att från sina områden
upplåta smärre lägenheter och tomter, hvilket
ock torde kunna inhemtas från de hos
vederbörande myndigheter, såsom domhafvande,
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
m. fl., befintliga handlingar.

Forss aktiebolag.

Endast till mindre jordlägenheter och
tomtplatser har jord upplåtits från enstaka

liggande hemman, hvilka äfven under detta
och kommande år skola egostyckas.

Graningeverkens aktiebolag.

Bolaget, liksom andra sågverksbolag och
liknande industriegare äro i allmänhet obenägna
att från hemman närmast industriplatsen
afyttra mindre jordlägenheter och
tomter, men äro deremot ej obenägna att
göra dylika afsöndringar från andra sina
hemman.

Kramfors aktiebolag.

Bolaget är mycket beredvilligt att tillmötesgå
den efterfrågan, som kan finnas på
mindre jordlägenheter och tomtplatser, enär
det ju tydligen ligger i bolagets intresse att
söka förvärfva sig en ökad stam af goda
bofasta arbetare, då skogens ökade omvårdnad
årligen kräfver betydligt mer folk, än
som för närvarande finnes att tillgå.

Det synes sålunda bolaget, att sågverksaktiebolagen
såväl som med dem likställda
böra vara lika villiga som andra jordegare
att afyttra lägenheter och tomtplatser till
dugliga arbetare.

Ramviks sågverks aktiebolag.

Det förefinnes en framstående sträfvan
hos arbetsklassen att om möjligt få bo under
eget tak, helst i närheten af ett industriellt
verk, och då det på samma gång för en
verksegare är stor fördel med att slippa hålla
husrum för hela sin arbetspersonal, så upplåter
han gerna till tomtplatser, med eller
utan odlingsjord, sådan mark, som han icke
sjelf behöfver för sin rörelse använda.

FRÅGAN 81. SÅGVERKS AKTI EBOLAG M. FL.

567

I detta fall är verksegaren i allmänhet
kanske mer tillmötesgående än öfriga jordegare,
för hvilka det genom inflyttningarna
ju uppstår en konkurrens om arbetstillfällena.

Sprängsvikens aktiebolag.

Nej.

G. P Braathen (för egen firma), Trävarubolaget
Svartvik, Holmsunds aktiebolag
och Obbola ångsågs aktiebolag.

Efter erfarenheten att döma äro sågverksindustriens
idkare, bolag eller enskilde, gerna
hågade att till välkända personer upplåta
lägenheter eller tomtplatser från sina fastigheter.
Det är för skogens vård och skogshandteringen
af vigt att hafva tillgång till
bofasta personer inom de olika skogsområdena
för skogs- och flottningsarbeten samt
för upptäckande och släckning af skogseldar.
Äfven der industri af annat slag uppkommit,
har ej märkts någon obenägenhet från
sågverksegarnes sida att tillmötesgå efterfrågan
på mark för de nya samhällenas
trefnad och utvidgning.

Åsjö sågverksaktiebolag.

Sågverksaktiebolag bruka i regel icke afsöndra
något ifrån sina egendomar, annat
än någon gång inegojorden ifrån skogshemmanen.

Dals ångsågs aktiebolag, Sandö sågverks
aktiebolag, aktiebolaget Robertsfors och Tore
aktiebolag.

Nämnda bolag tillmötesgå med nöje den
efterfrågan, som kan finnas på mindre jordlägenheter
och tomtplatser, för så vidt dessa
icke hafva någon särskild betydelse för den
industriella verksamheten.

Bolagen äro så mycket mera benägna för
tillmötesgående härvidlag, som skogsvården
i Norrland kräfver allt större och större
arbetskrafter och som dessa blifva billigare
på ju närmare håll de kunna erhållas. Det
är kändt, att folkmängden i de vidsträckta

norrländska skogsbyggderna är knapp redan
för de vanliga skogsarbetena och då nu
dessa skogsmarker komma att kräfva en
mångsidig omvårdnad medels ljushuggningar,
bränningar och dikningar m. m., är det klart,
att det för egaren af en större skogsegendom
bör vara angeläget, att så många arbetsföra
personer som möjligt bosätta sig å densamma.
Sågverksegaren är derför gerna
villig att åt välkända arbetare upplåta de
tomter och mindre jordlägenheter, som de
kunna önska att åt sig förvärfva, och i alla
händelser är han i högre grad villig härtill
än bonden, som dels i regel saknar såväl
kunskap om skogens rätta vård som ekonomisk
kraft att genomföra en sådan, dels
är fullt medveten om, att han, genom att
gynna en inflyttning af främmande arbetskraft,
åt sig skapar en farlig konkurrens om
det arbete, som sågverksegaren har att erbjuda.

Man får således antaga, att sågverksegare
eller dermed likställda äro mer benägna
än öfriga jordegare att afyttra lägenheter
och tomtplatser.

Trävaruhandlanden J. G. Berglund.

Nej, så framt ej någon skogsmark samtidigt
ingår i afsöndringen.

Inspektören E. Westberg.

I allmänhet ega bolag ej rätt att sälja
eller afsöndra fastigheter utan bolagsstämmas
medgifvande, och deraf kan val ibland
någon svårighet för sådana upplåtelser uppstå,
men annars torde hvarken bolag eller
andra, som drifva trävarurörelse, vara mindre
benägna, än öfriga jordegare för upplåtelser
af sådana jordlotter.

Trävaruhandlanden Joll. P. År noll.

Ja.

O. P. Öfvergren.

De sågverksegare, som härstädes förvärfvat
hemman och lägenheter, upplåta icke
jord till någon som helst individ, hvarken
på evärdelig tid eller på vissa år.

568

FRÅGAN 31; SÅCrVER KS AKTIEBOLAG M. FL.

IV. Jemtlands län.

Hammarsforsens sågverlcs aktiebolag.

Bolag, som ega hemman med skogar häromkring,
sälja knappast till något pris jordlägenheter
eller tomtplatser. En förfrågan
hos bolagen om något sådant bevärdigas
sällan med något svar. Här innehafva
bolagen störa vidder stenfri odlingsbar jord,
som förr varit afröjd i afsigt att uppodlas,
men den får nu växa igen med barrskog.

, Sandarne aktiebolag.

Sågverksaktiebolag äro i regel icke benägna
för att från sina hemman afyttra
mindre jordlägenheter och tomtplatser; det
medför nemligen olägenheter af mångahanda
slag att ■ å sina områden hafva lägenhetsinnehafvare
boende.

Aggfors aktiebolag.

. Sågverksaktiebolag, sågverksegare och
bruksegare äro i regel icke villiga att afyttra
jord eller sälja tomtplatser. De bortarrendera
större Och mindre hemmanen endast
sä till vida, att ett någorlunda skapligt tillvaratagande
af grödan kan ske, hvaremot i
regel odling och häfd i öfrigt alldeles lemnas
å sido.

Gast. Erikson, Mot sil.

Det är med bolag som med enskilda, somliga
mycket villiga, andra mindre villiga
att upplåta mindre jordlägenheter, i allmän -

het dock kanske lättare att hos bolag få
jordlägenheter.

J. Nilsson, Krångede.

Smärre sågverksbolag och enskilda sågverksegare
äro i regeln benägna sälja odlingsbar
jord, men de större sågverksbolagen
kunna absolut icke förmås sälja någon jord
eller upplåta jord för odling åt dagsverkstorpare.
Förmögnare bönder äro i detta afseende
att hänföra till de större bolagen.

N. 0. Näs.

Hvad firman beträffar, upplåter den jemförelsevis
billigt från sina hemman och
hemmansdelar jordlägenheter, tomtplatser
eller hela inegojorden, och något hinder
eller obenägenhet derför synes icke föreligga.
Derigenom kan också den, som icke
mäktar köpa en hemmansdel, i allt fall
förskaffa sig en ; egen torfva, som alltid är
i högsta grad fördelaktigt för jordbruket
och skapar en sjelfständig befolkning.

Aug. Näslund, Strömsund.

Sågverksaktiebolag, andra sågverksegare
och bruksegare äro i allmänhet i mindre
grad än öfriga jordegare villiga att, med
tillmötesgående af lokal efterfrågan efter
mindre jordlägenheter och tomtplatser, från
sina hemman afyttra derför erforderlig mark,
i synnerhet när det är fråga om everldelig
besittningsrätt.

V. Vesterbottens län.

Euro aktiebolag.

Nej. Tvärtom, ty så framt icke en ifrågasatt
upplåtelse och försäljning af jordlägenhet
utgöres af absolut skogsmark, eller har
ett genom sitt läge för bolaget speciellt
värde, förvärf vas den lättare och till ett

billigare pris från sågverksbolag än af enskild
egare.

Nordmalings ångsågs aktiebolag.

Bolaget är icke obenäget att tillmötesgå
lokal efterfrågan efter mindre jordlägenheter
och tomtplatser och har i detta fall

FRÅGAN 31. SÅG VERKS AKTIEBOLAG M. FL.

569

såväl för skolbyggnader som till enskilde
dels gratis dels mot ersättning afstått mark.

Sandviks ångsågs aktiebolag.

Bolaget är härtill villigt och har efter
nya egostyckningslagens tillkomst från förut
innehafda hemman försålt ett trettiotal dylika
lägenheter.

Ytterstfors trävara aktie!) olag.

De omförmälda industriidkarna äro enligt
bolagets uppfattning och med stöd af den
ståndpunkt, bolaget intager i saken, både
benägna och i högre grad än öfriga jordegare
villiga att från sina hemman afyttra
för mindre jordlägenheter och tomtplatser
erforderlig mark till främjande af den enligt
bolagets förmenande mycket beaktansvärda
egna-hems-tanken och dermed en besuten
allmogeklass. Någon efterfrågan i förevarande
afseende finnes dock ej af hufvud -orsak, att befolkningen i orten äfven med
en mycket minimal köpeskilling för sjelfva
marken icke förfogar öfver till understöd i
första hand för odling och bebyggande erforderliga
medel.

Ohrvikens aktiebolag.

• Nej, tvärtom. Det är nemligen tydligt,
att sågverks- och bruksegare hafva fördel
af att, såväl i skogs och fjellbyggderna som
framme vid industri-etablissementen, ega
hellre för stor, än för ringa tillgång till
arbetskrafter, hvaraf dessa företag äro så
ytterst beroende, helst arbetare, som på detta
sätt bosätta sig i egna hus, ej gerna i likhet
med dem i verkens hus, för hvilka dessutom
stora byggnads- och underhållskostnader
måste af bolagen offras, såsom arrendatorer
eller arbetare bosatta, kunna blifva
någon pålaga för affärerna. Deremot torde
det vara temligen säkert, att enskilda jordegare
(hemmansegare) både i skogsbyggden
och nere vid verksanläggningarna af rent
egoistiska skäl ställa sig afvoga mot ifrågavarande
upplåtelser, och det af det enkla
skäl att de, genom upplåtelser, dels vänta
sig konkurrens om arbetsförtjenster, dels

förutskicka att utgifter för skolor och fattigvård
m. m. skola öka och drabba hemmansegarne
hårdare än tillförene, ity att i nyssnämnda
utgifters gäldande gifvetvis en dylik
mindre lägenhets- eller husegare ej mäktar
eller ens behöfver bidraga med mer än förhållandevis
ett ringa belopp.

A. Markstedt & Söner.

Då efterfrågan råder, äro sågverksegarna
icke obenägna att från sina hemman upplåta
eller afyttra större eller mindre jordlägenheter
och tomtplatser på sådana villkor,
att köparne få laga fasta derå.

Deremot har den erfarenheten gjorts, att
enskilda hemmansegare endast undantagsvis
till oskyld person afyttra dylika lägenheter
och då så sker, gäller upplåtelsen
vanligen någon tomtplats utan jordbruksmöjligheter
och aftalet oftast endast viss
eller obestämd tid mot afgäld till stamhemmanet.

Hvad kronan angår, synes benägenhet att
afyttra jordlägenheter och tomtplatser vara
ringa, och äro formaliteterna och villkoren,
som dermed äro förbundna, så vidlyftiga,
att näppeligen någon vill inlåta sig derpå.

J. O. Rydin.

Af söndringar af jord från sågverksegares
hemman ha inom denna kommun icke ifrågakommit,
vare sig i större eller mindre grad.

Sidenmark & C:o.

Så vidt bolaget känner, säljaallaverksegare
gerna tomt- och jordlägenheter, der ej skogen
afsevärdt beröres. De bereda sig derigenom
ofta en afsevärd inkomst.

Anton Vikberg.

Sågverksaktiebolag hafva visat sig vara
villiga och tillmötesgående att vid efterfrågan
från sina hemman lemna mindre
jordlägenheter och tomtplatser.

Så har exempelvis i flera fall förekommit,
att bolag gratis lemnat tomter till skolhus
och trädgårdsland, då öfriga delegare inom
samfälligheten varit obenägna att afstå sådana.

72

570

FRÅGAN 31. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL.

Kramfors aktiebolag har skänkt inegorna
från ett hemman; Risbäcks by till boställe
åt blifvande kapellpredikant.''

Vid laga skiftesförrättningarna har alltid

ifrågasatts att förlägga s. k. backstugusittare
och torpare på bolagens skiften. Der få
de fortfarande qvarbo och bruka de af dem
uppodlade egorna. .

VI. Norrbottens län.

Aktiebolaget Bodträskjors.

Hittills hafva ganska få afsöndringar och
egostyckningar blifvit gjorda från bolagens
hemman efter Lule elfdal. Emellertid hafva
sågverksbolagen gerna sett, att förutom de
ordinarie åborna dugliga arbetare slagit sig
ner på deras marker, och hafva bolagen,
förutom att de lemnat dem rätt att rödja
och uppodla, hvad de medhunnit, samt att
taga byggnadsvirke från bolagens skogar,
jemväl lemnat dylika nybyggare understöd
i form af fritt tegel, spik m. m. äfvensom
penningelån. En massa sådana extra åbor
och torpare hafva på så sätt fått slå sig
ned på bolagens marker. Efter ett lämpligt
antal frihetsår hafva de fått betala
arrende, beroende på lägenhetens afkastning,
efter en beräkningsgrund af cirka 10
kr. för hvarje vinterfödd ko och 20 kr. pr
häst. Någon vidare skyldighet hafva dessa
åbor och torpare ej haft och hafva de vid
förefallande arbeten erhållit samma ackorder
och daglöner som andra.

Munksunds sågverks aktiebolag.

Bolaget plägar icke vara obenäget, ej
heller i mindre grad än öfriga jordegare
villigt dertill.

Carl Palmgrens trävaruaktiebolag.

Bolaget såväl som öfriga sågverksbolag
försäljer gärna mot billigt pris jordlägenhet
från sina hemman.

A. Muller, Swanstein.

Någon skiljaktighet emellan sågverks- och
bruksegare samt öfriga jordegare att tillmötesgå
lokal efterfrågan efter mindre jordlägenheter
m. m. förefinnes, så vidt kändt,
icke. Vid bruk och sågverk har allt sedan,
äldre tider och fortfarande upplåtits torp
och tomtplatser åt arbetare emot årligt
arrende och vid de gamla f. d. jernbruken
Kengis och Svanstein hafva ifrån far till son
i flera generationer ända sedan 1700-talet
torpare innehaft och inneha jordlägenheter
utan intecknade kontrakter.

PEÅGAN 32. SOCKENOM BUD.

571

32. HviUca erfarenheter hafva hittills kunnat vinnas af eg ostyckning slag ens
tillämpning9 Förefinnes benägenhet hos bolagen att afhända sig inegojorden till
sina hemman, och föreligga särskilda hinder mot att sådant kunnat ske i större
omfattning? I hvad mån anses genom den af sedda utstyckningen af nämnda
jord kunna uppstå ett utveckling skr af tigt jordbruk och skapas en sjelfständig
befolkning9

l:a punkten = a).

2:a punkten = b).

3:e punkten = c).

Sockenombud.

Anm. I de socknar, som här nedan icke upptagits, har frågan lemnats obesvarad.

I. Kopparbergs län.

lägenheters skattetal och desamma åbelöpande
andelar af inteckningar, b) Har ej
kunnat förmärkas.

Folkärna.

a) Lagen har lagt en väsentlig hämsko
på jordstyckningen, utan att någon som helst
fördel kunnat påvisas, utom möjligen ökade
inkomster för landtmätarne.

Grytnäs.

1. Egostyckning förekommer ej.

2. »Egostyckningslagen är ett omen för
egostyckningen.» b) Bolaget säljer ej af
sin jord.

3. Nedan-Siljans fögderi.

JBjursås.

1—3. Egostyckningar förekomma ej.

11.

a) Svar saknas, b) Ja. Inga hinder, c)
Frågan ej tillämplig.

Leksand.

1. Olika åsigter härom göra sig gällande.

2. a) Erfarenhet saknas, b) Synes, som
om bolagen icke äro angelägna köpa någon
inegojord. Huruvida de äro villiga att af -

1. Falu fögderi.

Aspeboda.

Egostyckning förekommer numera sällan.
Torsång.

a) Svaret ej upplysande.

b) Försäljning af inegojord från bolagshemman
har ej veterligen förekommit.

2. Hedemora fögderi.

Säter.

a) Icke erfarits annat än godt. b), c)
Har icke förekommit.

Stora Skedvi.

a) Inga egostyckningar förekommit.
Garpenberg.

Hänvisas till vederbörande länsmans yttrande.

Hedemora.

Egostyckning har icke förekommit.
Husby.

a) Erfarenhet saknas, b) Har icke försports.
Fy.

a) Lagen har i flera afseenden visat sig
fördelaktig, särdeles i fråga om afsöndrade

572

FBÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

hända sig den inegojord de ega, är okändt,
men om denna jord komme i enskilda icke
alldeles utarmade jordbrukares besittning
skulle c) ett kraftigt jordbruk och en
sjelfständig befolkning kunna bildas.

Siljansnäs.

a) »Egostyckningslagen hindrar här lagfart
å inegojord utan skog. Sådan lagfart
behöfdes för att kunna sammanslå lämpliga
hemmansdelar. Detta sammanslående af
jord vore här nödigt, enär brukningsdelarna
ofta äro vidt skilda. Å andra sidan ligger
en fara uti lagens upphäfvande deri, att
bolag då lätt förvärfvar endast skog. Härvid
torde fördelen öfverväga faran.» b) Nej.
c) Nej.

Rättvik.

1. Det vill synas, som skulle större svårigheter
tillskapats genom lagen än som varit
nödvändiga, och att det åsyftade ändamålet
ändå icke vunnits. Afsöndringar fortgå och
lagfarterna derå förklaras hvilande, men
fullbordandet uppskjutes i de flesta fall tills
vidare, b) Bolägen äro icke benägna dertill.

2. a) Lagen har nog i viss mån gjort
besvärligt att afskilja skogsmarken från inegojorden,
hvilket man ej bör beklaga. Men
den har också varit menlig. På grund deraf
att hemmanens egor vanligen ligga vidt
spridda, behöfdes bättre en lag, som möjliggjorde
egornas sammanförande, b) Bolagen
vilja nog helst vara af med inegojorden.

Boda.

a) Ingen erfarenhet. En fortsatt styckning
af inegojorden kommer med all säkerhet
att verka hämmande på jordbruket och
att göra befolkningen osjenständig.

Ore.

a) Svaret ej upplysande, b) Obenägenhet
ännu ej visat sig. c) På visst sätt kunde
så ske.

Gagnef.

1. Ingen betydelse för Gagnef.

2. Svar saknas.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora.

Lagen har visat sig mycket hinderlig för
åkerbrukets goda skötsel och vållar äfven
stora kostnader.

Våmlms.

a) Svaret ej upplysande, b) Nej. c) För
att utvecklingskraftigt jordbruk skall komma
till stånd är det nödvändigt, att någon skog
medföljer inegojorden.

Sollerön.

a) Svaret ej upplysande, b) Nej, icke på
något villkor.

Venjan.

a) Svaret ej upplysande, b) Bolagen afhända
sig aldrig vare sig inegor eller skogsmark.

Orsa.

1. b) Nej.

2. a) Ingen erfarenhet, b) Nej.

Elfdalen.

a) Lagen har ej haft nämnvärdt inflytande,
åtminstone ejj förmånligt, b) Nej.
Inga hinder föreligga, c) Ja, för så vidt nödig
husbehofsskog kan erhållas.

Sårna.

a) Ingen erfarenhet, b) Ej visat sig benägna.
c) Svårligen.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda.

1. a) »Svårighet för den mindre bemedlade
att skaffa sig nödig tomtplats.» b) Nej.

2. Svar saknas.

Nås.

a) Svaret ej upplysande, b) Nej.

Säfsnäs.

a) Inga erfarenheter, b) Nej. c) Jordbruket
skulle vinna mycket och befolkningens
sjelfständighet ännu mer.

FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

573

Jerna.

a) Just inga. b) Nej. c) Ingen erfarenhet.

Malung.

a) Lagen ej tillämpad i orten. . b) Nej.

Lima.

a) Lagen har kanske verkat godt. b) Nej.
c) Kan ej ske ulan att inegojord och skogsmark
följas åt.

Transtrand.

1. a) Ingen erfarenhet. Lagens tillämpning
hindras deraf, att laga skifte icke öfver -gått socknens jord. b) Obekant, c) Under
förutsättning att husbehofsskog finnes, torde
jordbruket fortfarande kunna utvecklas.

2. a) I mycket ringa grad tillämpad,

b) Nej. c) Näppeligen kunde utvecklingskraftigt
jordbruk derigenom skapas, men
möjligen finge arbetare tillfälle att skaffa
sig egen bostad.

3. a) Ej tillämpad, b) Nej.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Grangärde.

1. Svar saknas.

2. Erfarenhet saknas.

Ludvilca.

a) Ej rätt göda erfarenheter, b) Hittills
vunna erfarenheter vittna icke om någon
bolagens villighet dertill.

NorrbärTce.

a) Allmänna meningen , torde vara, att
lagen fyller sin bestämmelse, b) Förmodligen
ej obenägna, dock hindra inteckningarna.
c) Svaret ej upplysande.

Södefbärke.

a) Lagen synes hafva försvårat afstyckning
för bildande af egna hem. b) Nej,
obenägna.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda.

a) Lagen är i visst fall nyttig, men
skadlig, då all skogsmark frånstyckas inegojorden.
b) De ha icke visat sig benägna
dertill, c) Genom utstyckning af inegojorden
bör en sjelfständig befolkning skapas.

Öster Fernebo.

1. a) Ingen erfarenhet, enär egostyckningarna
varit så få. b) Sådana upplåtelser
hafva ej förekommit, c) Inegojorden i allmänhet
för ringa, för att genom sådan utstyckning
någon afsevärd ökning af jordbruksbefolkningen
skall kunna uppstå.

2. b) Bolagen hafva ej veterligen afhändt
sig någon inegojord och äro troligen
ej heller särdeles benägna dertill.

År sund a.

1. a) Ingen erfarenhet, b) Bolagen visat
sig obenägna därtill.

2. Svar saknas.

3. b) Funnes blott köpare till inegojorden
ensamt, såldes den gerna.

Torsåker.

1, 2. a) Inga olägenheter af lagen.

Ofvansjö.

a) Ingen erfarenhet.

Järbo.

a) Ingen erfarenhet, då endast ett fall
förekommit.

Högbo.

a) Styckning af bondehemman förekommer
i jemförelsevis stor utsträckning, b) Ingen
benägenhet, synnerligast enär jorden till
större delen ligger under eget bruk.

Ockelbo.

a) Någon verkan deraf har icke ännu
kunnat förspörjas, c) Att skilja skog från
hemman genom egostyckning är olämpligt.

574

FBAGAN 32. SOCKENOMBUD.

Åmot.

1. Svar saknas.

2. b), c) Om bolagen afhände sig inegor
till sina hemman för alltid eller på bestämda
år, skulle kunna skapas en fast befolkning,
hvilken icke, såsom nu är fallet,
minskas hvarje år.

Hamrånge.

a) Ingen erfarenhet, b) Ingen sådan upplåtelse
har skett.

Hille.

a) Delvis goda, delvis dåliga, i hvad angår
bönderna, b) Nej. c) Knappast.

Valbo.

a) Ingen annan erfarenhet, än att hemul
ansdelarna genom delningar tendera att
bli för små. b) Sådan benägenhet har icke
försports. Inga särskilda hinder derför
förefinnas.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skog.

1. a) Ingen erfarenhet, b) Nej. c) Såsom
sjelfegande småbönder skulle arrendatorerna
nog med större intresse och fördel sköta
jorden.

2, 3. b) Hvad bolagen af ålder egt
bibehålla de oförändradt.

Söderala.

Egostyckningslagen ej tillämpad.

Segersta.

a) Ingen erfarenhet, som visar skada genom
lagen, har kunnat vinnas.

Hanebo.

1. b) Kilafors bolag har på sista åren
sålt inegojorden till större delen af sina
bolagshemman. c) Det säger sig sjelft, att
derigenom jordbruket skall utvecklas.

2. = 1 b).

Mo.

1. Svar saknas.

2. a) Lagen tillämpas ej. b), c) Nej.

Norrala.

a) Inga erfarenheter hittills vunna.

Trönö.

Egostyckning har förekommit blott en
gång och så nyligen, att erfarenhet icke
kan framvisas.

Bollnäs.

a) Lagen så litet tillämpad, att föga erfarenhet
vunnits, b) Jord med föga skog
anses föga eftersträfvansvärd och har derför
ej i större omfattning kunnat säljas.

Alfta.

a) Erfarenhet ännu ej vunnen, b) Bolagen
äro härtill ej benägna.

Ofvanåker.

1. b) Ett fall af sådan upplåtelse har förekommit
och derigenom har skapats en relativt
sjelfständig jordbruksarbetare med
eget hemman, c) Enär jordbruk utan skog
icke har framtidsutsigter, torde genom utstyckning
i större omfattning af inegojorden
icke så säkert uppstå utvecklingskraftigt
jordbruk eller en sjelfständig befolkning.

2. a) Hittills intet af betydelse att anmärka.
b) Bolagen hafva icke visat någon
benägenhet för egostyckning, c) I den mån
inegorna tilldelas tillräcklig husbehofsskog.

3. a) Endast en egostyckning varit att
klandra, c) Vid egostyckning bör erforderlig
skogsmark tilldelas inegojorden.

Voxna.

1. Okändt.

2. Okändt. Den torde dock erbjuda
svårigheter för hemmanets styckning mellan
arfvingar. b) Bolagen afhända sig ej en
tumsbredd jord; något hinder för upplåtelse
finnes ej. c) Inegojord med nödig husbehofsskog
och bidrag af allmänna medel till
torrläggning och odling skulle kunna skapa
en besuten och sjelfständig befolkning.

FKAGAN 32.

SOCKENOMBUD.

575

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enånger.

a) Ingen erfarenhet, då lagen så obetydligt
tillämpats, b) Ingen benägenhet, ehuru
några särskilda hinder icke föreligga, c)
Lagen kan icke hafva en dylik verkan.

Njutånger.

a) Hittills inga egentliga erfarenheter,
men c) den synes kunna medföra
afsevärda olägenheter för en sjelfständig
befolkning.

Nianfors.

a) Godt resultat, b) Nej.

Idenor.

a) Som lagen tillämpats i intet fall å
bolagshemman och i få fall å bondehemman,
från hvilka allenast långt aflägset belägna
utj ordar styckats, har erfarenhet icke vunnits.

Forsa.

1. c) Å ensamt inegojord kan innehafvaren
icke existera.

2. a) Ingen egentlig erfarenhet ännu. b)
Ingen benägenhet. Inteckningar hindra.

Hög.

1. Svar saknas.

2. Svaret ej upplysande.

Högsta.

Som hemmanen äro så små, att de, sönderstyckade,
ej gifva tillräcklig afkastning,
synes lagen icke vara helsosam.

Ilsbo.

Egostyckning förekommer mycket sällan
och verkställes aldrig af bolagen.

Harmånger.

a) Inga erfarenheter, b) Ingen benägenhet.
c) Kan ej besvaras.

Gnarp.

Som bolagen behålla skogsarealen, är lagen
olämplig.

Bergsjö.

a) Derigenom att bolagen kunnat för all
framtid tillhandla sig ett hemmans väsentliga
skogsmark, har månget hemman råkat
i ödesmål, c) Om egostyckningslagen användes
»på ett sundt och proportionerligt
sätt», vore den att förorda, såsom beredande
ett större antal eget hem och mer oberoende
ställning.

Hassela.

1. a) Intet bekant, b) Bolagen icke benägna.
c) En sjelfständig befolkning på
grundvalen af jordbruk utan skog torde ej
kunna åstadkommas.

2. b) Ingen benägenhet. Inga hinder, c)
Om utstyckningen kunde ske, skulle sådant
jordbruk och sådan befolkning skapas.

3. Svar saknas.

Norrbo.

a) Jorden skötes bättre, b) Ja; men få
vilja köpa ett skoglöst hemman, cj Ett
utvecklingskraftigt jordbruk kan för närvarande
ej tänkas utan med skogen såsom
ryggstöd.

Bjur åker.

a) Mindre goda, enär mången sjelfegande
derigenom afhändt skogen från jorden, b)
Nej, inga hinder förefinnas. c) »Kän ej besvaras,
emedan detta icke i nämnvärd grad
existerat.»

Delsbo.

b) Nej. c) I ringa mån.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdal.

a) Den har nog åstadkommit god reda
mellan olika egare i ett hemman, men har
tillika, i saknad af bestämmelse om bevarande
åt inegojorden af nödig husbebofsskog,
till jordbrukets skada underlättat bortsäljning
af skogen, b) Ja, men som laga
skifte i socknen icke egt rum, kunna egostyckningar
ej ske. c) Tillägges inegojor -

576

FRÅGA» 32.

SOCKENOMBUD.

den nödig skogsmark, borde en sådan befolkning
på nämnda sätt uppstå.

Ramsjö.

a) Egostyckning har egt rum i några fall.
b) Ja, emedan jordbruket icke bär sig, minst
nu, då svåra tider stunda, c) Så länge
frostländigheten fortfar som nu, kan intet
sådant jordbruk här uppstå.

Färila.

1. a) Ingen erfarenhet från orten, c)
Utan nödig skog kan sådant jordbruk ej
uppstå.

2. a) Otillräcklig erfarenhet, b) Ingen
benägenhet har förmärkts.

Los.

a) Ingen erfarenhet, b) Ingen benägenhet.
c) Något egentligt utvecklingslrraftigt
jordbruk inom kommunen kan föga i något
fall tänkas.

Jerfsö.

a) Lagen har icke här tillämpats.

III. Vestern

1. Medelpads Vestra fögderi.

Luna.

a) Ingen erfarenhet. Synes ej tillfredsställande.
b) Ingen benägenhet, c) Ingen
utsigt dertill, om ej vid jordutstyckning alltid
erforderlig husbehofsskog får medfölja.

Attmar.

a) Lagen har föga tillämpats, b) Bolagen
sträfva nog efter att stycka skogen från inegojorden,
och då bolaget är ensamt bestämmande
dervidlag, blir i de flesta fall
följden den, att den skog, som tilldelas inegojorden,
är otillräcklig, c) Lagen kan föga
befrämja tillvaron af en sjelfständig, jordegande
befolkning.

Stöde.

I hufvudsak = Attmar.

Arbrå.

a) Som, till följd af lagen, bolagen kunna
förvärfva all skogsmark, men ett utv^cklingskraftigt
jordbruk är alldeles omöjligt å
ett hemman, som saknar både stängsel och
vedbrand, borde en viss areal skogsmark,
t. ex. 15 hektar för hvarje öresland, vara
oskiljaktig från inegojorden.

Undersvilc.

1. a) Ringa erfarenhet; men som lagen
medger skogsmarkens skiljande från inegojorden,
anses den icke gagnelig för jordbruket.
b) Ingen benägenhet, möjligen beroende
derå, att ingen vill köpa jord utan
skog.

2. a) Någon bestämd erfarenhet har lagen
ej ännu gifvit, men det synes visa sig
benägenhet hos bolagen att förvärfva skog
utan inegojord, och c) det betviflas, att genom
sådan utstyckning af hemmanet något
utvecklingskaftigt jordbruk kan uppstå.

r

»rrlands län.

Torp.

a) Inga vidtomfattande olägenheter visat
sig, men lagen har ej i någon större utsträckning
tillämpats, b) Att ej bolagen i
större omfattning afhändt sig inegojorden,
torde bero på att ej köpare till enbart inegojord
förefinnes. Hvarje tunnland inrösningsjord
borde tilldelas fyra gånger mera
skogsmark till husbehof, c) Med nuvarande
tillämpning af egostyckningslagen kan så
ej ske.

Bor g sjö.

1. Egostyckningslagen är Norrlands olycka
och borde genast upphäfvas. Skola bolagen
hafva skogen, låt inrösningsjorden följa med,
ty å jord utan skog kan ej skapas en sjelfständig
befolkning.

2. a) Lagen har icke gjort något nämn -

FRÄS AX 32.

SOCKENOMBUD.

577

värdi godt, men mycket ondt. Verkningarna
hafva dock ännu icke framträdt, men
man kan med bestämdhet påstå att de
komma, c) Otänkbart, om ej skogsprodukter
till försäljning finnas.

Hafveri).

a) Kostnaderna för erhållande af fastställelse
å afsöndring^! bli ofta dyrare än sj elfva
köpesumman. b) Numera torde bolagen
börja tänka på att göra detta, men lemnas
icke nödig areal skogsmark till, så torde
ingen vara hågad köpa.

Selånger.

a) Ingen erfarenhet, b) Har icke förekommit.

Sättna.

a) Liten erfarenhet.

2. Medelpads Ostra fögderi.

Indal.

b) Bolagen börja mer och mer afhända
sig inegojorden. Att det icke sker i större
utsträckning, torde till någon del bero på
de icke så ringa kostnader, som uppstå för
att kunna få afsöndringarna lagfarna och
hvilka kostnader de, som fått afsöndringarna
till sig upplåtna, vanligen ensamma nödgas
bekosta. Vanligen vilja icke bolagen tillsläppa
nödig skogsmark. Egostyckningslagen
tarfvar nog förbättring.

Indals-Liden.

1. b) Dylika afsöndringar hafva begynnt
vidtagas, c) Kan ej ske, ty jordbruk utan
husbehofsskog kan ej bära sig.

2. a) Lagen är till största skada, enär
den för everdelig tid skiljer skogen från
jorden, c) I ingen mån.

3. a) Lagen är bolagen en god bundsförvandt.
c) Lagen mera motverkar än befordrar.

Holm.

a) Lagen anses allmänt som ett ortens
förderf.- Den lägger hinder i vägen för en

arbetare att bli egare till ett jordstycke.
Kostnaderna uppgå till lika stort belopp,
som köpesumman för jorden. A andra sidan
befrämjar lagen skogens skiljande från
jordbruket, b) I synnerhet de större bolagen
stycka aldrig ifrån den minsta bit af
sina hemman.

Skön.

1. a) Egostyckning förekommer icke i
annan form än delning af arf och tomtförsäljning.

2. a) Egostyckningar hafva sällan förekommit.
b) Bolagen obenägna, c) Kan ej
ske.

Älnö.

a) När egostyckning förekommer, delas
både in- och afrösningsjorden. b) Bolagen
afhända sig icke.

Timrå.

a) Erfarenhet saknas, b) Bolagen afhända
sig intet, c) Kan icke lyckas under nu rådande
förhållanden.

Ljustorp.

Erfarenhet saknas.

Hässjö.

a) Erfarenhet saknas, b) Bolagen obenägna.

Njurunda.

Egostyckning har ej förekommit.

3. Södra Ångermanlands Nedre

fögderi.

Säbrå.

a) Egostyckning har förekommit i tre fall.

c) Icke utan att husbehofsskog tillägges inegojorden.

Stig sjö.

Erfarenhet saknas.

Viksjö.

a), b) Ett mindre bolag har afhändt sig
inegojorden till 5 hemman, De större bo 73 -

578

FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

lagen tyckas ej vara benägna att göra sammaledes,
troligen emedan de derigenom
skulle mista sin dominerande ställning öfver
befolkningen, c) Skulle bolagen afhända
sig inegojorden jemte husbehofsskog, skulle
säkert en sjelfegande lifskraftig befolkning
uppstå.

Häggdänger.

I svaret utvecklas olägenheterna af att
genom egostyckning inegorna kunna skiljas
från skogen.

Gudmundrå.

Lagen har endast i ringa grad tillämpats,
men der det skett, har den verkat välgörande,
under förutsättning, att tillräcklig
husbehofsskog lemnats med jorden.

Högsjö.

a) Lagen verkar ej något godt. b) En
del bolag vilja behålla, en del sälja inegorna.

c) »Delningen anses kunna få passera», om
tillräcklig skog medföljer inegorna.

Hemsö.

a) Inga. b) Inegorna försålda med viss
rätt till husbehofsskog. c) Biförtjenst erfordras.

Ytter-Lännäs.

a) Ingen erfarenhet, b) Hittills icke i
afse värd grad.

Dal.

Erfarenhet saknas.

Boteå.

a) Erfarenhet saknas, men lagen har icke
vunnit sympati, b) Bolagen obenägna.

Styrnäs.

a) Lagen sätter bolag i tillfälle att kunna
förvärfva sig enbart skogsmark, b) Endast
ett fall förekommit.

Öfver-Lännäs.

Der afsevärd inkomst genom egostyckning
är att förvänta, hafva bolagen synnerlig benägenhet
derför.

Sånga.

a) Lagen har icke tillämpats och är icke
populär, b) Bolagen obenägna.

Nora.

1. Ingen erfarenhet.

2. a) Ingen erfarenhet, b) Bolagen torde
nog vara benägna dertill, c) Intet tvifvel,
att en betydande folkmängd skulle på denna
inegojord hafva sin utkomst, om den vore
någorlunda val brukad och skött.

Skog.

1. Egostyckning i nämnvärdt omfång
har ej förekommit.

2. a) Erfarenhet saknas. b) Bolagen
obenägna.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Sollefteå.

Egostyckning är en särdeles god »utveckling
för odling och på samma gång till
bergning för den del af befolkningen, som
ej har råd att skaffa sig större jordbruk».

Ed.

a) Lagen skadat mer än gagnat. Olägenheterna
af att inegojorden styckas från skogen
utvecklas.

Multrå.

al Lagen har ännu ej tillämpats, men i
den mån sä sker, aftager utvecklingen inom
jordbruket så småningom.

Långsele.

Bolagen hafva oftast ingenting emot att
afhända sig inegojorden. Men det är svårt
för den, som är egare af blott inegojord,
att ernå en burgen ställning. Ett sådant
hemman, som utgöres endast af in egojord, kan
åtminstone icke vare sig för närvarande eller
i framtiden delas. Förr plägade ett hemman
klyfvas i två eller tre eller till och
med fyra hemman. Det hände icke sällan,
att, sedan några tiotal af år hunnit förflyta
efter hemmansklyfningen, så hade hvarje

FBAGAN 32. SOCKKNOMBUB.

579

hemmansdel upparbetats så, att den var lika
god och både samma värde som hela hemmanet
hade haft vid klyfningen. En så
beskaffad hemmansklyfning var naturlig och
bidrog till jordbrukets utveckling, särskildt
derför att vid hemmansklyfningen en, två
eller kanske tre af de nya hemmansegarne
slogo sig ned å obruten mark mer eller
mindre långt borta från sjelfva stamhemmanets
gårdstomt. Utvecklingen af jordbrukshandteringen
skred med ett ord under
förra tider om än stundom sakta så i alla
fall naturligt, säkert och stadigt framåt.
Skiljandet af inegorna från utjord en åter
grundar sig på den förutsättningen, att allenast
inegorna men ingen del af utj orden
är lämplig för odling, en förutsättning, som
icke har stöd i verkligheten. Inegor hafva
nemligen kommit att finnas der, hvarest
våra förfäder för fiskets skull, af någon annan
anledning eller också blott af en tillfällighet
först slogo sig ned, under det att
den bästa och bördigaste odlingsjorden icke
sällan tillhör just utmarken. Vid hemmansklyfningar
i forna tider i Norrland uppsöktes
af egarne till de nya hemmanen just
sådana trakter och ett slags nybyggen, såsom
man ju kan kalla det, anlades å derför
lämpliga orter. Har man nu en gång
skilt inegorna från utjorden, så kan sådant
aldrig vidare ske. Det må vara sant, att
det finnes vidsträckta trakter, som endast
lämpa sig för att vara skogbevuxna och derför
ständigt böra så förblifva. Men det är
lika sant, att det gifves betydliga vidder,
mer eller mindre aflägsna från inegorna,
stundom belägna långt borta i skogen,
hvilka endast vänta på hacka och spade för
att lemna ymniga skördar. Det gäller följaktligen
om förhållandet mellan inegor och
utmark att, hvad Gud har förenat, det skall
menniBkan icke åtskilja. Sådant åtskiljande
bidrar i alla händelser icke och kan icke
bidraga till ett utvecklingskraftigt jordbruk
eller till skapande af en sjelfständig jordbrukarebefolkning.

Egostyckningslagen har haft till följd och
har alltjemt till följd att bolagen med befrielse
från en icke ringa del af skattetalet,
nemligen den del deraf, som belöper sig på
köparen af inegorna, förvandla största delen
af ett hemmans areal till något, som närmast
liknar en kronopark. Ingen har rättighet
att bo och lifnära sig på den arealen.
Man har sett, att bolagens förvaltare i tidningsannonser
pläga förbjuda en och hvar
att ens plocka bär å arealen. Strida nu
än sådana förbud emot lag, medföra de likafullt
i regel åsyftad verkan. Arealen i fråga
är och förblir en öde trakt.

Graninge.

Erfarenhet saknas. Nej.

Adals-Liden.

1. Ringa erfarenhet. Sannolikt får lagen
icke någon nämnvärd tillämpning, synnerligast
om endast inegojord men ingen
skog ingår i sådan egostyckning.

2. Ännu intet gjordt, men bolagen begära
nu landtmätare för att egostycka. Sedan
blir väl försäljning af inegojorden och
husen, och sedan kommer fattigdom, när
husbehofsskog ej finnes.

Junsele.

1. a) Erfarenheter saknas, b) Ja, hos
en del bolag, c) I ej ringa mån.

2. a) Lagen alldeles olämplig och skadlig
för så vidt den afser styckning af bolagshemman,
men deremot kanske till någon
del gagnelig å sjelfegandes hemman.

3. a) Erfarenheter saknas, b) En del
bolag har börjat och hinder möter ej mot
att sådant kan ske i större utsträckning, c)
Kan näppeligen ske.

Barnsele.

a) Ringa erfarenhet. Lagen torde dock
verka mera till skada än till nytta, b) Ja
numera. Hinder torde knappast möta. c)
I samma mån som jordbruket lönar sig, då
det saknar stöd af motsvarande skogsull -

580

FRÅGAN 32. SOCKENOMBUD.

gång. Den sjelfständigt befolkningen blir
ett minne blott.

Edsele.

a) Endast dåliga. Bönderna lockas att
så mycket lättare sälja skogen, b) Om de
kunna blifva qvitt ett födoråd, som vidlåder
hemmanet, äro de villiga nog. Inga hinder
föreligga, men borde skapas, c) Alldeles
omöjligt, att, sedan skogen sålts, genom
styckning af inegorna befordra jordbruket.

Helgum.

a) Erfarenhet saknas, b) Benägenheten
i stigande, c) Kan icke skapa en så sjelfständig
befolkning, som den gamla.

Fjällsjö.

a) Erfarenhet saknas, b) Benägenhet ej
visat sig, ehuru hinder ej torde finnas, c)
Beror på hvilka husbehofsrättigheter och
villkor, som från stamhemmanet erhållas.

JBodum.

a) Lagen kan »vara att föredraga» derigenom,
att mindre bemedlade komma i tillfälle
att arbeta sig till eget hem. b) Ja.
Intet hinder, c) Kan ej ske.

Tåsjö.

a) Erfarenhet saknas, b) Torde nog kunna
finnas, blott de samtidigt få afhända sig de
onera, som belasta deras hemman.

5. Norra Ångermanlands Nedre fögderi.

Ullånger.

a) Mulbetet å skogen äfventyra s, ty någon
rätt dertill lemnas icke. b) Benägenheten
stor. Hinder ej mött.

Vibyggerå.

Svaret synes afse afsöndringar i allmänhet
och klagas deri öfver, att kostnaderna
för dessas fastställande bli för stora.

Nätra.

a» Menlig för smärre jordbruks upptagande
genom försvårad och fördyrad procedur,

men i vissa fall till fördel för bolagen, som
derigenom kunna afhända sig inegojorden
och behålla skogsmarken, b) Hinder finnes
ej. c) Hur så skall kunna ske är ej lätt
att säga.

Sidensjö.

Egostyckning förekommit ganska litet.
I den mån sådan förekommit, har det visat
sig svårt för att icke säga omöjligt för ett
utvecklingskraftigt jordbruk att uppstå.

Slcorped.

I hufvudsak = Sidensjö.

Anundsjö.

1. a) Erfarenhet saknas, b) Okändt. c)
Kan icke ske.

2. Erfarenhet saknas. Mo och Domsjö
aktiebolag håller på att stycka.

3. I hufvudsak — Sidensjö.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själevad.

a) Förmånligt, om lagen ändrades i den
riktningen, att vid hvarje egostyckning skogsmark
för husbehof och mulbete skulle medfölja.

Mo.

Bolagen komma att begagna lagen för att
afhända sig inegojorden. Derigenom kan
ej utvecklingskraftigt jordbruk uppstå.

Björna.

Då bolagen lemna minsta möjliga husbehofsskog,
kan en sjelfständig jordbruksbefolkning
icke tillväxa och utvecklas, om
den än kan behållas.

Arnäs.

a) Lagen har varit hinderlig för upplåtelse
af mindre jordområden, vållat kostnader och
besvär, b) Ej så vidt kändt är. Inga hinder
finnas, c) Kan ske, om till jordbruket
lägges ett för husbehofvet tillräckligt skogsskifte.

FRAGAN 32. SOCKENOMBUD.

581

Gideå.

a) Ej någon god erfarenhet, b) Ja. c)
Nej, i ingen mån.

Trehörningsjö.

Lagen ännu ej tillämpad. På grund af
de dyrbara omkostnaderna för uppmätande,
kartläggning och beskrifning äro en hel del
afsöndringar icke lagfarna.

Grundsunda.

1. bj Bolagen obenägna, c) Alldeles
otvifvelaktigt skulle en mängd arbetare få
hvar sin lägenhet, och i en framtid skulle
i så fall ett utvecklingskraftigt jordbruk
uppstå.

2. a) Erfarenhet saknas, b) c) = 1

b) c).

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Bagunda.

1, 2. a) Ingen bestämd erfarenhet är
ännu vunnen, b) Nej, hindret ligger i bolagens
vägran att äfven sälja nödig skogsmark.

3. a) Ingen erfarenhet ännu. b) Nej,
men väl motsatsen.

Hellesjö.

Ingen erfarenhet ännu.

Håsjö.

Lagen har nästan icke kommit till användning
härstädes.

Fors.

1. a) Lagen har hittills föga tillämpats,

b) Dylik benägenhet har ej försports, och
någon efterfrågan efter sådan jord, förutom
till tomtplatser, lärer ej heller förekomma,
så länge som rätt till husbehofsvirke icke
kan förvärfvas med inegojorden. c) Endast
å kronohemman och kronoparker torde torplägenheter
med rätt till nödigt skogsfång
kunna uppkomma. Skulle staten, som ju
redan tagit hand om prestbordsskogarna,
äfven indraga jorden till nämnda boställen,
skulle en riklig tillgång på antydda lägenheter
uppstå.

2. a) Lagen har icke nämnvärdt blifvit
tillämpad, b) Nej. c) Något utvecklings -

kraftigt jordbruk kan ej komma till stånd
utan skog till afsalu.

Stugun.

1. Att genom afskiljande af skogsmarken
i syfte att på inrösningsjord utan skogstillgång
skapa en sjelfegande bondeklass skall
i Norrland alltid misslyckas.

2. a) Ingen erfarenhet ännu. c) Lagen
kommer att påskynda skogsmarkernas allmänna
öfvergång i bolagshänder utan att
skapa något lifskraftigare mindre jordbruk.

Borgvattnet.

a) Ingen erfarenhet, b) Har icke hittills
förekommit. Bolagen uppskatta värdet af
sådan jord för högt och vilja ej lemna nödigt
husbehof och vedbrand, utan hvilka
förmåner ingen kan existera å endast jordbruk.
Hinder för öfrigt finnes ej. c) Under
förutsättning att tillgång till skog för
husbehof lemnas kostnadsfritt, skulle den
nuvarande lösa befolkningen kunna få fasta
hem, hvarå de med tillfälliga mindre biförtjenster
kunde försörja sig och de sina.

Befsund.

a) Inga erfarenheter ännu. b) Sådan afsöndring
har förekommit i ett fall. Bolagen
äro obenägna härför. Intet särskildt hinder
finnes, c) Otvifvelaktigt är, att jordbruket
blefve mera utvecklingskraftigt, om

582

FBÅGAN 32. SOCKBNOMBUÖ.

inegoj orden med nödig husbehofsskog upplätes
till enskilda.

Nyhem.

a) Den har varit till nytta för orten, b)
Nej; särskild! hinder finnes ej. c) Den kan
icke hafva nämnda verkningar, så länge icke
jordbrukaren får nödig husbehofsskog och
nödigt skogsbete för sina kreatur.

Bodsjö.

a) Ännu ingen erfarenhet, b) Endast i
ett fall, der hemmanet var besväradt med
ett ganska stort födoråd, har bolag till enskild
man sålt sin inegojord.

Sundsjö.

Lagen är ännu så ny, att något omdöme
om dess verkningar icke kan afgifvas.

Bräclce.

a) Erfarenhet saknas, b) Anledning till
förmodan att dylik benägenhet finnes, gifven
deraf, att dylika upplåtelser, dervid
mindre delar af skogsmarken ingått i öfverlåtelsen,
förekommit i två byar. Att dylika
upplåtelser ej skett i större omfattning
beror å ena sidan af obenägenhet hos bolagen
att afhända sig skogsmark och å andra
sidan obenägenhet för köp af inegojord utan
skogsmark, c) Medelafkastningen af jordbruket
anses icke tillräcklig för fyllande af
en familjs lefnadsbehof äfven om husbehofsvirke
förefinnes. Saknas det sistnämnda,
måste afsevärdare biinkomster stå till buds.

LocJcne.

Sönderstyckningen af de större hemmanen
kan ej verka annat än godt och derhän,
att jordbruket utvecklas och en sjelfständig
befolkning skapas. Erfarenheten
visar ock, att ju flere brukningsdelarna äro,
dess flere familjer få sin bergning.

Näs.

a) Sådan erfarenhet saknas, b) Bolagen
hafva benägenhet härför. Att upplåtelser
ej ske i större omfattning, beror å obenä -

genhet hos bolagen att lemna nödig husbehofsskog.
c) Förekomme sådan ^styckning
i större skala, och nödigt husbehofsvirke
tilldelades inegojorden, funnes goda
möjligheter för vinnande af sådant jordbruk
och skapande af en sjelfständig befolkning.

Hackås.

a) Erfarenheten har hittills visat, att verkningarna
blifva skadliga för jordbruket, af
den anledning, att inga garantier finnas för
att vid egostyckningen inrösningsjorden tilldelas
nödig skogsmark, b) Benägenhet finnes
nog att upplåta inegorna till hemmanen,
men icke att lemna för dessa egor erforderlig
skogsmark.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lit.

b) Endast ett fall af dylik upplåtelse
kändt. c) Som vid sådana egostyckningar
inegojorden kommer att helt och hållet
sakna husbehofsskog, lärer ett utvecklingskraftigt
jordbruk icke derigenom kunna
uppstå.

KyrTcås.

a) Lagen är mycket lämplig och nyttig
till underlättande af afsöndringen från bondehemman
af tomtplatser och mindre jordlägenheter.
b) Bolagen äro ej obenägna
att upplåta inegojorden enbart, c) Men genom
^styckning af sådan jord utan tillhörande
skog eller betesmark kunna inga
utvecklingskraftiga jordbruk erhållas och
sålunda ej heller skapas en sjelfständig befolkning.

Häggenås.

a) Inga erfarenheter, b) Bolagen kunna
nog afhända sig inegojorden, men det föreligger
hinder för att sådant kunnat ske i
större omfattning, ity att bolagen icke tillsläppa
någon skogsmark för husbehof. Så
länge orten saknar jernväg, kan egostyckningen
ej för den jordbrukande befolkningen
uppfylla sitt ändamål.

FRÅGAN 32. SOCKENOMBITD.

583

Föllinge.

a) Lagen har hittills mindre tillämpats,

b) Sådan benägenhet finnes hos en del bolag,
men upplåtelser hafva ännu ej skett i
större omfattning. Skulle sådan egostyckning
företagas i större skala, skulle det verka
hämmande på jordbruk och befolkning.

Laxsjö.

Egostyckning förekommer blott, då bolagen
förvärfva skogsskiften från böndernas
hemman. Kunde mindre jordbruk skuldfritt
upprättas, torde de bli lifskraftigt bestående.
Allmänt anses nemligen ett godt torp bära
sig bättre än ett hemman.

Hotagen.

a) Någon egostyckning har ej förekommit.
b) Intet bolag har satt i fråga
att afhända sig inegojorden. c) Beror på,
hvilka rättigheter och skyldigheter skulle
följa den styckade jorden.

Hammerdal.

1. Det skulle för visso lända till stor
båtnad, om tjenliga jordområden upplätes
åt arbetarefamiljer. Sådana jordområden
pläga dock icke vara lätta att erhålla ens
från bondehemman, hvilkas areal är öfverflödigt
stor.

2. Egostyckningslagen har ej i nämnvärd
mån tillämpats. Om med inegojorden
finge följa nödig utmark till husbehofsvirke
och bete, vore allt godt och väl. Men ge:
nom nu använda förfaringssätt att frånstycka
inegorna för att upplåta dem till
lägenheter kan icke något utvecklingskraftigt
jordbruk åstadkommas.

Ström.

1. a) Lagen visar sig någon gång fördelaktig;
men ibland har förekommit, att
en mindre bemedlad, som med fulla värdet
betalt det inköpta jordområdet, genom
kostnaderna för egostyckningsförrättningen
fått gå ifrån sin jord. b) Bolagen hafva på

senare åren visat sig dertill mera benägna,
i synnerhet der födoråd finnes.

2. Verkningar af lagen hafva icke ännu
visat sig.

Alanäs.

1. Svar saknas.

2. a) Af lagens tillämpning finnes endast
den erfarenhet att, b) enär bolagen äro obenägna
att afhända sig inegojorden, en del
bönder vid försäljningen af sina hemman
betingat sig att få återbekomma inegojorden
för all framtid samt att å hemmanet få
nyttjanderätt till skog till husbehof.

Frostviken.

1. Bolagen lemna icke ifrån sig inegojbrden.

2. Bolagen lemna i allmänhet ej ifrån
sig inegojorden. Ett bolag — Kramfors —
plägar dock i allmänhet låta bönderna få
återköpa inegojorden jemte husbehofsskog.
Något utvecklingskraftigt jordbruk lärer
dock aldrig under nuvarande förhållanden
kunna uppstå.

Rödön.

Lagen har haft den verkan, att bolagen
synas benägna att afhända sig inegojorden
och sjelfva behålla skogsmarken, med påföljd
att egaren af inegojorden ej kan från
sitt jordbruk få hvad som erfordras för hans
och hans familjs nödtorftiga lefnadsbehof.

c) Endast i den mån erforderlig skog finnes
å de särskilda hemmansdelarna, kan ett utvecklingskraftigt
jordbruk och en sjelfständig
befolkning skapas.

Näskott.

Der den jordbrukande befolkningen betjenar
sig af egostyckningslagen, synes den
gagnande. Men den verkar skadligt derigenom,
att den gynnar bolagens jordförvärf
och deras benägenhet att afhända sig inegojorden
och jordbruket kommer att sakna
oundgänglig husbehofsskog och att hindras
i framåtgående och utveckling.

584

FKAGAN 32. SOCKENOMBUD.

Aspås.

a) Som lagen förebygger åtskilliga oegentligheter
vid mindre upplåtelser, kan om
densamma icke sägas något annat än godt.

b) Bolagen, ehuru ointresserade för jordbruk
och derför antagligen icke obenägna att afhända
sig inegojorden, hafva ej i nämnvärd
mån företagit sådana upplåtelser.

As = Näskott.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Sunne.

Ingen erfarenhet.

Frö sön.

Egostyckningen har visat sig vara en
enkel, billig och praktisk skiftesform, som
företrädesvis haft det goda med sig, attjordegarne
blifvit med sina egor skilda ej blott
till läge och gränser, utan äfven uti onera
och besvär, så att den för grannsämjan
störande gemensamheten upphört, c) Häraf
följer, att den bidrager till jordbrukets kraftigare
utveckling och ökar befolkningens
sjelfständighet.

Hallen.

1. Erfarenhet saknas.

2. Tillämpningen af lagen har icke visat
sig hafva något gynnsamt inflytande på jordbrukets
utveckling.

Marby.

1, 2. Erfarenhet saknas.

Norderön.

Erfarenhet saknas.

0 viken.

Erfarenhet saknas.

Undersåker.

a), b). Erfarenhet saknas, c) Egostyckning
borde vara en god utväg för utvecklande
af jordbruket.

Mörsil.

a) Erfarenhet saknas, c) Att den skulle
gynnsamt inverka på utvecklingen af kraftiga
små jordbruk är otvifvelaktigt.

Åre.

Erfarenhet saknas.

Kall.

a) Inga nämnvärda erfarenheter vunna,

b) Bolagen torde ej ha något väsentligt emot
att afhända sig inegojorden utan dermed
följande skogsmark eller utmark.

Alsen.

a) Lagen har visat sig förenad med allt
för stora besvär och omkostnader, men god
i öfrigt. b) Nej. Inga särskilda hinder
tyckas förefinnas. c) Förmodligen skulle
en sådan åtgärd visa sig välgörande.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Berg.

1, 2. Erfarenhet har ej vunnits.

Asarne.

1. a) Lagen gynnar bolagen, från hvilkas
målsmän den leder sitt ursprung, b)
Som bolagens utarrenderade hemmansbruk
gå med förlust, är sannolikt, att bolagen,
när förvärfven börja att aftaga eller den
önskade arealen är vunnen, komma att upplåta
inegojord till enskilda, c) Om ock
Norrland saknar betingelser för ett kraftigt
jordbruk, torde arrendatorernas omföring till
sjelfegande bidraga till större arbetsamhet
å jorden och till uppkomsten af en lyckligare,
sjelfständigare befolkning.

2. a) Nära nog ingen erfarenhet, b)
Bolagen, å hvilkas hemman lagen egentligen
skulle få tillämpning, hafva visat den
största obenägenhet att afhända sig inegojorden.
Yäl har något bolag frångått denna
praxis, men de flesta förklara det absolut
omöjligt för kontrollens skull.

FRAGAN 32. SOCtCÄNOlVtBUb.

585

Klöfsjö.

Egostyckning har ej förekommit.

Jiäta.n.

a) Lagen har ej vunnit så stor tillämpning,
att någon erfarenhet kunnat vinnas.

b) Bolagen hafva alltid bestämdt vägrat att
afyttra ens inegojord. I ett fall har dock
ett bolag varit villigt att afhända sig ett
ifrågasatt jordstycke, men endast under
villkor att skogsmark lemnades i stället.

c) Att genom utstyckning af bolagshemmanens
inegojord utan husbehofsskog åstadkomma
ett utvecklingskraftigt jordbruk torde
bli synnerligen svårt. Men för uppkomsten
af smärre jordlägenheter och dermed för
beredande af egna hem åt mindre bemedlade
skulle sådan utstyckning vara till gagn.

Svag.

1. a) Ingen, b) Ja, oa.fslutade skiften
hindra, c) Erfarenhet härom saknas.

2. a.) Ingen erfarenhet, då egostyckningar,
antagligen på grund af i flere byar
oafslutade laga skiften, i endast få fall förekommit.
b) Om förefintligheten af sådan
benägenhet har nog talats, men upplåtelser
af ofvannämnda skäl hafva endast obetydligt
förekommit, c) Om bolagen ock utstyckade
all sin jord, kunde derigenom ej något utvecklingskraftigt
jordbruk vinnas.

Linsell.

a) Bolagen hafva börjat att egostycka
åtskilliga hemman, b) Förnämsta hindret,
att sådant ej hittills skett i större skala,
har varit pågående laga skiften, c) Som
erforderlig husbehofsskog ej åtföljer den utbrutna
inegojorden, kan man ej påräkna,
att genom utstyckningen skapas någon sjelfständig
jordbrukande befolkning.

Elfr os.

1. = Sveg 1.

2. Svar saknas.

Lillherdal.

1. a) Egostyckning har ej förekommit.

b) Pågående laga skifte hindrar sådan delning
af hemmanen. Dock påstås det, att
bolagen ämna efter skiftets slut afhända sig
inegojorden, derå å sista tiden, efter laga
skiftets afslutande i byn, ett exempel förefallit.

2. a) Ingen erfarenhet. b) Troligen.
Ännu icke afslutadt laga skifte hindrar dock.

c) Det betviflas, att sådana resultat skola
kunna uppnås genom utstyckning af inegojorden.

Ytter-Hogdal.

a) Ingen erfarenhet, b) Några åtgärder
af antydda art hafva ej försports, c) Ett
utvecklingskraftigt jordbruk synes för närvarande
omöjligt utan stöd af egen eller
andras skogsrörelse.

Öfver-Högdal.

a) Ännu ingen erfarenhet, b) Det har
försports, att bolagen äro villiga härtill;
dock har ännu icke någon upplåtelse kommit
till stånd.

Hede.

b) Bolagen äro nu angelägna att sälja
inegojorden till sina hemman, men c) som
endast några tunnland småskog och inga
ängar och betesmarker lemnas till hvarje
hemmansafsöndring, kan ej derigenom en
sjelfständig befolkning utvecklas och ega
bestånd.

Storsjö.

1. Ett utveckladt jordbruk och en sjelfständig
befolkning skulle kunna uppstå, om
bolagen ville sälja derför lämplig mark.

2. Om någon vill frånstycka hemmanet
någon del af skogsmarken, varder styckningsåtgärden
så dyr, att egaren hellre säljer
hela hemmanet. Endast om egaren utan
vidare kostnad kunde från hemmanet sälja
någon skogsmark och behålla inegojord,
slätt och en del af skogsmarken, skulle han

74

»

586

FRAGAN 32. SOCKÄNOMBtfO.

komma i bättre ekonomisk ställning och
bli i tillfälle att med större framgång drifva
jordbruket.

Vemdalen.

a) Till ingen fromma för orten.

Tännäs.

a) Erfarenhet saknas, b) Ja. Intet annat ■
hinder än att bolagshemman härstädes ej
hafva inegor i större omfattning, c) Genom
sådan ^styckning kan ej uppstå ett utveeklingskraftigt
jordbruk eller skapas en sjelfständig
befolkning.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmaling.

a) Erfarenheten har redan visat, att lagen
medför betänkliga följder för jordbruket.

b) Ja, hos vissa bolag, c) Men som nödig
skogsmark till husbehofsvirke icke medföljer
inegojorden, äro de sålunda skapade jordbruken
tvifvelsutan dömda till undergång.

Bjurholm.

a) Lagen har främjat bolagens skogsförvärf,
emedan det varit lättare att köpa
skogsfastigheter, då bonden fått sjelf behålla
inegorna och en del af skogsmarken, b)
Ja, särskildt hos ett af bolagen. Annat hinder
finnes i allmänhet ej än svårigheten
för en bonde att å den frånstyckade egendomen
få sin bergning. Då vid upplåtelsen
bonden har att ensam ansvara för möjligen
utgående födoråd, då han kontraktsmässigt
får hela hemmanets vägunderhåll
in natura, då han ej erhåller vedbrand och
mulbete annat än på viss tid och blott
några få träd efter utsyning till byggnadsvirke,
varda utsigtema för honom att kunna
vinna en nödtorftig utkomst rätt mörka.

c) Skulle något sådant kunna ske, vore det
under förutsättning, att intet hemman finge
egostyckas, med mindre än att tillräcklig
husbehofsskog, nödigt mulbete och någon
odlingsmark tillädes hemmanets jordbruksdel
och att denna husbehofsskog icke finge
afhändas vare sig genom upplåtande af afverkningsrätt
eller försäljning. Skulle nå -

gon besparingsskog finnas till afsalu, borde
den vara underkastad utstämplingstvång.

Umeå.

1, 2. a) Lagen har icke hunnit visa annan
verkan, än att ansökningar om egostyckningar
massvis ingifvits af bolag, c) Genom
egostyckningarna hämmas förutvarande jordbruk
och minskas möjligheten till uppkomsten
af ett utvecklingskraftigt jordbruk.

Vännäs.

a) Genom lagen har det uppkommit hemman
utan skog, betesland och odlingslägenheter.
b) Vanligen köper bolaget hela hemmanet
och bestämmer sjelft gränserna mellan
inegorna och skogsmarken, hvarefter de
förra med åbyggnader försäljas, c) Intet
jordbruk kan drifvas med sådan egostyckning,
hvadan egostyckningslagen borde suspenderas
i afvaktan på en bättre.

Säfvar.

1. a) Bolagen ha börjat att tillämpa lagen
och b) äro benägna att afhända sig inegojorden,
c) Något utvecklingskraftigt jordbruk
torde näppeligen kunna åstadkommas
genom lagens tillämpning.

2. a) Lagen har varit till fördel endast
för bolagen och har ej gagnat länets jordbruk.
b) Väl förefinnes dylik benägenhet,
men c) som bolagen icke vilja afhända sig
någon den ringaste skog, så kan af styckad
jord icke uppnås någon sådan verkan.

FKÅGAN 32. SOCKEN OMBUD.

587

Degerfors.

1. De verkliga följderna af lagen kan
väl ännu ingen hafva sett.

2. = Vännäs.

Bygdeå.

a) Ingen erfarenhet har ännu vunnits,

b) Stor benägenhet finnes hos bolagen att
afhända sig inegojorden. c) Ett utvecklingskraftigt
jordbruk är otänkbart, när husbehofsskog
saknas och odlingslägeuheterna
blifvit från detsamma afskilda.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsk.

1. Svar saknas.

2. b) Bolagen visa sådan benägenhet,
men hafva svårt att finna köpare, c) Icke
i nämnvärd mån.

Skellefteå.

a) Ingen vidare erfarenhet, b) Sådan
benägenhet finnes nog. Annat hinder finnes
ej än möjligen befolkningens obenägenhet
att köpa hemmansdelar utan skog. c) I
anseende till jordbrukets låga ståndpunkt
för närvarande och då jordbrukaren behöfver
någon möjlighet att skaffa sig penningar
för att föra fram detsamma, kan
ifrågavarande mål ej uppnås genom jordens
afskiljande från skogen.

By ske.

a), b) Svårt att rätt bedöma dess nytta
eller skada. Bolagen äro mest hågade
för egostyckning, då de derigenom befrias
från jordbruket, och inegojorden anses
böra svara för största delen af hemmantalet.
Nämnda förhållande är högst betänkligt
i förevarande afseende. En uppskattad
hektar af inrösningsjorden borde svara
mot, icke såsom nu sker, fyra uppskattade
hektar afrösningsjord, utan mot två sådana.
En obligatorisk bestämmelse i egostyckningslagen,
som tillförsäkrade jordbrukaren
erforderlig husbehofsskog, mulbete och od -

lingsmöjligheter, synes vara synnerligen af
behofvet påkallad.

Jörn.

a) Erfarenheterna äro synnerligen nedslående.
c) Synes alldeles omöjligt.

Norsjö.

a) Egostyckning har först på senaste tiden
börjat praktiseras och endast af bolag, b)
Särskilda hinder derför föreligga ej. c) I den
mån lagen kommer att tillförsäkra inrösningsjordens
egare nödigt husbehofsvirke
och -fritt mulbete å hemmanets alla egor.

Löfånger.

Från de tre i socknen befintliga bolagshemmanen
har inegojorden öfverlåtits till
jordbrukare, men att dessa skulle för framtiden
få sin utkomst derå förefaller högst
otroligt. Lagen synes vara förderflig just
i dylika afseenden.

Nysätra.

1, 2. Någon egostyckning har ej förekommit.

Mala.

1. a) Ingen erfarenhet, b) Bolagen äro
ännu ej benägna för egostyckning, c) Utsigterna
härför synas mer än ringa.

2, 3. Svar saknas.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele.

1. a) Afsevärd erfarenhet, saknas, b)
Som skogsegarne torde vara föga villiga att
splittra sina domäner eller tillåta något
slags intrång å desamma, lära stora odlingslägenheter
för framtiden afstängas från
jordbruk, c) Om blott tillräckligt jordområde,
bete och skog till husbehof afsöndrades,
kunde en god del arrendatorer bli sjelfegande
och uppmuntran till lifskraftigare
jordbruk komma till stånd.

2. a) Ännu finnas inga direkta erfarenheter,
men, såsom egostyckningarna hittills
i allmänhet verkställts, utan hänsyn till

588

IFRA Q-AN 32. SOCKENOMBUD.

besutenhet å och husbehofsvirke för de ego- j
styckade inegorna, skola sorgliga följder af j
lagen icke dröja att visa sig och verka tyngande
på fattigvården, b) Benägenheten är j
stor och egostyckning verkställes i stor ut- j
sträckning, utan att köpare anmält sig. I
Den styckade jorden kan sedermera säljas J
eller bortbytas mot någon annan hemmans- j
egares i byn skogsskifte.

3. a) Erfarenheten ringa. Dock redan
nu visst, att bolagen endast afstå inegojorden,
utan att köparen får rätt till husbehofsskog
eller odlingslägenheter. b) Tal- |
rika ansökningar om egostyckning gifva !
tillkänna, att bolagen äro benägna härtill, j
De låta verkställa detta arbete äfven utan j
att spekulanter ännu finnas. De egostyckade
områdena anses dessutom lämpliga
som bytesvara för ett annat hemmans skog.
Bonde med flera barn begagnar sig häraf,
då han derigenom besparas kostnaden för
klyfning af eget hemman och uppförandet
af åbyggnader på den eller de nya hemmansdelarna.
Härvid förbiser han, att han
skiljer från sitt hemman dess största värde
och mottager ett jordbruk, som utan skog
icke kan skötas, c) Genom att bolagen
icke upplåta annat än den redan uppodlade
jorden lägges en hämsko på vidare
odling.

St ensele.

b) Nej, bolagen äro obenägna attsäljainegojorden
och vilja blott byta den mot skogsskiften.
c) En sjelfständig jordbrukande befolkning
här är i behof af skog icke blott till
husbehof, utan äfven i någon män till afsalu.

Sorsele.

a) Erfarenheten mindre gynnsam. Den
har haft till följd, att bolagen i långt större
omfattning än förut förvärfvat hemman, af
hvilka bönderna fått behålla inegoj orden
och en del inegor, hvaremot så liten skog
lemnats, att den icke på långt när motsvarar
husbehof. Lagen medför förty böndernas
utrotande, hvarför densamma bör så

snart som möjligt upphäfvas. c) Kan aldrig
ske.

Asele.

a) Säker erfarenhet saknas ännu. b)
Ingen särskild benägenhet, c) Om jord
med husbehofsskog och bete kunde köpas
till rimligt pris, torde det kunna blifva en
förändring till det bättre för arrendatorerna,
ehuru icke allenast genom denna åtgärd
något utvecklingskraftigt jordbruk kan skapas.

Fredrika.

1. En egostyckning har förekommit.
Dervid tillbytte sig ett bolag ett flera gånger
så stort skogsskifte, som det lemnade i
utbyte, b) Inom de tio sista åren torde
bolag ej afhändt sig ens en hektar jord.

2. a) Ingen erfarenhet, ity att endast
en styckning förekommit. b) Allmänna
meningen anser, att lagen i sitt nuvarande
skick är alldeles olämplig för vinnande af
här nämnda mål.

Örträsk.

a) Lagen, såsom den tillämpas, anses
i många afseenden mindre tillfredsställande,
för att icke säga skadlig, b) Ja, under
förutsättning att de få tillbyta sig skogsskiften.
c) I ingen mån.

Vilhelmina.

a) Styckning har egt rum i stor omfattning
på det sätt, att den afstyckade
delen i framtiden kommer att sakna husbehofsskog
och betesrätt, b) Bolagen ådagalägga
brådskande ifver att, medan nu gällande
lag eger bestånd, stycka sina hemman.
c) Som egostyckningen nu sker, kan
sådant ej ega rum.

Dorotea.

1. a) Erfarenhet är ännu icke vunnen,

c) Emellertid torde utstyckning af bolagens
inegojord utan tvifvel medföra bättre jordbruk
och utväg gifvas till skapande af en
sjelfständig befolkning.

feågan 32. Sockenombud.

589

2. Först under de två sista åren ha bolagen
börjat stycka sina hemman. Kramfors
aktiebolag har begärt egostyckning å
alla sina hemman. Egostyckningens största
olägenhet är den, att det skogsområde, som

medföljer den frånstyckade delen, är otillräckligt.

Tärna.

1, 2. All erfarenhet saknas.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå.

1. a) Svar saknas.

2. a) Föga erfarenhet vunnen, b) Nej.

c) Som erfarenheten visat, att jordbruket
bär sig bäst för personer, som med egen
hand drifva detsamma, och att skogshandteringen
bär sig bäst för bolagen, skulle genom
en sådan åtgärd uppstå en jordbrukande
befolkning, som hade tillfällen till
biinkomster och sålunda egde utsigt att
genom ständig idoghet vinna ekonomiskt
välstånd.

Elfsby.

a) Lagen, tillämpad af bolag icke alls
och af enskilda föga, är icke nämnvärdt
pröfvad. b) Bolagen hafva ej afhändt sig
inegojord. c) Som genom dylik ^styckning
jordbrukaren komme att sakna skog
till husbehof, skulle den endast i mindre
grad främja jordbruket.

Arvidsjaur.

a) Lagen så litet tillämpad, att något
egentligt resultat icke kunnat framgå. Men
de jordegendomar, hvarå den tillämpats,
torde icke hafva framtiden för sig. b) Ingen
obenägenhet. Andra hinder för försäljningar
i större omfång torde icke förefinnas
än att en omtänksam köpare icke vill inlåta
sig på dylik handel, c) Kan absolut
icke ske.

Arjepluog.

a) Egostyckning har ej förekommit, b)
Bolagen ha aldrig afhändt sig inegojorden,

antagligen af det skäl, att ingen vill köpa
jord utan all rätt till skogen, c) Torde
icke kunna ske, åtminstone icke med den
kunskap i jordbruk och boskapsskötsel, som
befolkningen hittills förvärfvat.

2. Luleå fögderi.

IT eder Luleå.

Svar saknas.

Öfver-Luleå.

Erfarenhet saknas.

Edefors.

Erfarenhet saknas.

Jockmock.

a) Ingen egostyckning har förekommit,

b) Egostyckning, i stort tillämpad, vore ett
ypperligt sätt att skapa fattighjon.

3. Kalix fögderi.

E åneå.

1. a) De allra sorgligaste erfarenheter ej
minst från jordbrukssynpunkt. Lagen är
egnad att gifva dödsstöten åt jordbruket,

b) Ja, sedan deri Lindhagenska motionen
såg dagen, då det blef icke allenast benägenhet,
utan en regel, c) Knappast troligt,
om icke husbehofsskog och bete tilldelas
inegoj orden. Lyckligtvis hafva de bolag,
som egostyckat inom socknen, insett vådan
af lagens fulla tillämpning och derför gått
köparne till mötes, så att för dessa framtiden
ter sig synnerligen ljus.

2. a) Erfarenheterna hafva ej hunnit
stadga sig. b) Nej. c) I ingen mån.

590

FRÅGAN 32.

SOCKENOMBUD.

Neder-Kalix.

1. b) Under de senare åren ha bolagen
i stor omfattning börjat försälja alla inegor
med bibehållande af skogen och skatterätten.
c) Kan icke ännu bedömas.

2. Egostyckning har ej varit bruklig i
orten.

Öfver-Kalix.

a) Ingen erfarenhet ännu. b) Ja. Inga
särskilda hinder, c) Skall sådant komma
till stånd, måste husbehofsskog åtfölja inegoj
orden.

Gellivare.

a) Ännu ingen nämnvärd erfarenhet, b)
Ja, under sista åren hafva sådana försäljningar
förekommit rätt ofta. Vanligen har
köpet gått före egostyckningen och köparen
förpligtats att bekosta förrättningen. Särskilda
hinder föreligga ej. c) Lärer icke
kunna ske, så mycket mera som icke ens
nödig husbehofsskog tillägges den utstyckade
jorden.

4. Torneå fögderi.

Neder- Torneå.

Erfarenhet saknas.

Karl Gustaf.

1, 2. Svar saknas.

Öfver-Torneå.

b) Ja. c) Sådana jordbruk skapa endast
jordbruksproletariat med sken af sjelfbesutenhet.

Korpilombolo.

1. Erfarenhet saknas.

2. a) Lagen föga känd och litet tillämpad.
b) Bolagen mindre villiga; antagligen
beroende derå, att jorden är intecknad för
gäld. o) Genom en dylik ^styckning skulle
utan tvifvel detta vinnas.

Tär endö och Paj ala.

1, 2. Ingen erfarenhet.

Jteckasjärvi.

Förhållandena på orten obekanta och ej
veterligen tillämpade.

Enontekis.

Svar saknas.

»

Länsman och Kronofogdar,

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Svärdsjö distrikt.

a) Egostyckningslagen är ännu så godt
som okänd här. b) Benägenhet hos bolagen
att afhända sig inegojord saknas ej, men
Inteckningar hindra,

Sundborns och Vika distrikt.
a) Egostyckningslagen har verkat hämmande
i fråga om jordafsöndringar i flera
fall. b) Bolagen i orten hafva, visat sig
mindre benägna att afhända sig jordlägenheter,

FRÅGAN 32. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

591

Orsaken härtill torde i många fall vara
att söka deri, att bolagen hafva sina hemman
intecknade för förlagslån. Funnes icke
denna orsak, skulle sannolikt bolagen, hvilkas
inkomster genom arrenden äro synnerligen
ringa, vara mera benägna att afhända
sig inegojorden till sina hemman, då det hufvudsakligen
varit för att komma i besittning
af skogen, som bolagen inköpt hemmanen.

En annan fråga kan dock blifva, huruvida
egostyckningslagen tillåter en afsöndring
af all skogsmark till ett hemman och
om icke äfven härutinnan föreligger ett
hinder för bolagen att afhända sig endast
inegojorden. c) I någon, ehuru icke så
synnerligen afsevärd mån skulle nog en
sjelfständig jordbrukande befolkning äfven
här i orten kunna uppstå genom en dylik utstyckning
af inegojorden till bolagshemman.

Kopparbergs distrikt.

Svar saknas.

Silfbergs, Torsångs och Gustafs distrikt.

a), c) Att derigenom uppkomma mindre
lägenheter, hvaraf brukaren icke har sitt
uppehälle, då den lilla jordbiten skötes
mindre väl. b) Hos bolagen finnes icke
dylik benägenhet.

Stora Tana distrikt, Ofvanhrodelen.

a) Att egostyckningslagen i viss män hämmat
egostyckningen torde ej kunna förnekas.
b) Bolagen äro ej benägna att afhända
sig inegojord och i alla händelser
ej skogsmark.

Stora Tana distrikt, Utomkrodelen.

a) Att större svårigheter och kostnader
uppkomma för erhållande af lagfart å inköpta
tomter, samt att många fördenskull
underlåta att förskaffa sig lagfart.

Kronofogden.

a), b) Att egostyckningslagen i allmänhet
i viss mån hämmat afsöndring af mindre
lägenheter och tomtplatser torde icke kunna
förnekas.

Då bolagen icke visat någon benägenhet

att afhända sig jordlägenheter, har någon
erfarenhet af egostyckningslagens tillämpning
i detta fall icke vunnits, c) Att en
utstyckning af inegojorden till bolagens hemman,
under förutsättning att dermed finge
säljas åtminstone någon husbehofsskog, i
någon mån skulle bidraga att skapa en
sjelfständig jordbrukande befolkning är otvifvelaktigt.

2. Hedemora fögderi.

Stora SJcedvi och Säters .distrikt.

Svar saknas.

Garpenbergs distrikt.

a) Egostyckningslagen har härstädes föga
tillämpats, b) Bolagen vilja ingalunda afhända
sig vare sig inego- eller afrösningsjord,
som kommit i dess ego.

Hedemora distrikt.

Svar saknas.

Husby distrikt.

Egostyckningarna här sällsynta och i anledning
deraf erfarenheten ringa.

By distrikt.

b) Benägenhet hos bolagen att afhända
sig inegojorden förefinnes. Hindret härför
ligger väl förnämligast deri, att ingen gerna
köper jord utan skog här i socknen.

Folkärna distrikt.

En af Kopparbergs Bergslag inköpt egendom
har blifvit styckad så, att bolagen behållit
utskogen, men sålt hemskogen och
inegojorden till en jordbrukare. Detta förfaringssätt
bör anses efterföljansvärdt.

Kronofogden.

Någon benägenhet hos bolagen inom fögderiet
att afhända sig inegojorden till sina
hemman finnes ej.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjur sås distrikt.

Ingå, då tillämpning af lagen ej förekommit.

592

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Als distrikt.

a) Lagen har här hufvudsakligast haft sin
tillämpning i fråga om afsöndringar. b)
Hos enskilda skogsuppköpare val, men aldrig
hos de större bolagen.

Leksands distrikt.

a) Egostyckningslagen tillämpas här i
mycket ringa omfattning och nästan uteslutande
i fråga om afsöndringar. b) Kunna
bolagen få köpa skogsmark utan inegojord,
så göra de det mången gång helst, men
kan ej så skd, taga de inegojorden såsom
ett nödvändigt bihang och afyttra sedan
icke någon sådan jord.

Rättviks distrikt.

Det är ej bolagen utan en och annan enskild
skogshandlare, som inköper hemman
och derpå åter försäljer inegojorden samt behåller
skogsmarken. Ehuru dessa i afseende
på prisets bestämmande utöfva en
helsosam konkurrens gent emot bolagen,
måste man dock medgifva, att de göra större
skada åtminstone för tillfället, om ej i
längden.

Ore distrikt.

Bolagen afhända sig aldrig inegojorden
till sina hemman.

Gagnefs distrikt.

a) Ingen erfarenhet, b) Bolägen hafva här
ej afhändt sig inegojorden till sina hemman.

Kronofogden.

a) Någon annan erfarenhet af egostyck -ningslagens tillämpning har här ej vunnits
än i fråga om afsöndring, som äfven sparsamt
förekommer i följd af de dermed förknippade
svårigheterna, b) Bolagen afhända
sig aldrig någon jord, beroende till någon
del derpå, att obligationslån intecknats i
deras fastigheter.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora distrikt.

a) Ingen erfarenhet, b) Bolagen lära kon -

seqvent vägra att upplåta mark, söm det
uppgifves, till följd af deras obligationslån,

c) Under nämnda förhållanden naturligtvis
i ingen mån.

Solleröns distrikt.

a) Då laga skifte icke öfvergått någon socken
i öfre Dalarne, så kan egostyckningslagen
icke få någon tillämpning, b) Bolagen
sälja icke någon egendom i någon form
numera.

Venjans distrikt.

— svaret från Venjans socken.

Orna distrikt.

Se svaret å frågan 31.

Elfdalens distrikt.

a) Egostyckningslagen har hittills icke haft
något nämnvärdt inflytande på jordbruksförhållandena
inom denna ort, åtminstone
ej till förmån för jordbruket, b) Någon
benägenhet hos bolagen att afhända sig inegojorden
till sina hemman förefinnes icke,
men några särskilda hinder derför torde
ej heller föreligga, c) Upplåtelse från bolagen
af inegojord skulle, för så vidt nödig husbehofskog
äfven dertill kunde erhållas, i
hög grad bidraga till ett utvecklingskraftigt
jordbruk och att skapa en sjelfständig befolkning.

Sårna distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Enär bolagen icke vilja afhända sig inegojorden
till sina hemman, hämmas ett
utvecklingskraftigt jordbruk, och den s j eifegande
befolkningen förminskas.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda distrikt.

a) Egostyckningslagen anses här vålla besvärligheter
för den jordbrukande befolkningen.
b) Bolagen afhända sig ingen jord.

c) Ett utvecklingskraftigt jordbruk torde

FEÅ G AN 32. LÄNSMÄN OCH KBONOFOGDAE.

593

möjligen uppstå, om ett laga skifte finge
öfvergå trakten.

Nås och Säfsnäs distrikt.

a) Några erfarenheter kunna ej sägas hafva
vunnits härstädes, b) Bolagen hafva hittills
ej afhändt sig någon inegojord.

Jerna distrikt.

Se svaret å frågan 31.

Äppelbo distrikt.

a) Egostyckningslagen har här i så obetydlig
mån tillämpats, att man icke kan
säga, huruvida densamma verkat ondt eller
godt. b) Se svaret å frågan 31. c) Utstyckning
af bolagens inegojord, utan all
skog, skulle icke i väsentlig mån bidraga
till jordbrukets utveckling, men deremot
bereda framgång åt egna-hems-idén.

Malungs distrikt.

a) Egosty ckningslagen har icke vunnit tilllämpning
här i orten, b) Se svaret å frågan
31.

Lima distrikt.

Se svaret å frågan 31.

Transtrands distrikt.

a) Egostyckningslagen, som icke medgifver
försäljning af särskilda skogslotter
utan Konungens befallningshafvandes fastställelse,
har förhindrat flera försäljningar
af skogslotter, b) Benägenhet hos bolagen
att afhända sig jord finnes ej.

Kronofogden.

Ingen erfarenhet.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Grangärde distrikt.

a) Någon jordafsöndring förekommer i
allmänhet icke i orten, b) Ett bolag har
nog benägenhet att afhända sig sin inegojord.
c) Kan ej ske.

Ludvika distrikt.

a) Ingen erfarenhet, b), c) Om bolagen
i något fall vore benägna afhända sig inegojord
till sina hemman, skulle vid större
gruffält eller fabriker skapas en ganska sjelfständig
arbetarebefolkning, men något utvecklingskraftigt
jordbruk kan icke gerna
uppstå, då bolagen i allt fall icke kortime
att afhända sig för jordbruket erforderlig
skogsmark.

Norrbärke distrikt.

a) Någon anmärkningsvärd egostyckning
förekommer ej. Der en egendom delas,
sker detta så, att hvarje delegare om möjligt
får allenast ett skifte. Större egendomar
säljas ej i smålotter, b) Bolagen hafva icke
afhändt sig inegojorden.

Söderbärke distrikt.

a) Egostyckning förekommer sällan. Delas
en egendom, tager hvarje delegare sin
lott. Stora egendomar delas ej i smålotter,

b) Bolagen eller bruken afhända sig ej inegojorden
till sina hemman.

Kronofogden.

I Grangärde socken saknas erfarenhet
i fråga om egostyckningslagens tillämpning.

I Ludvika socken förekommer egostyckning
högst obetydligt.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda och Arsunda distrikt.
Svar saknas.

Torsåkers distrikt.

a) Ingå olägenheter har egostyckningslagen
haft här. b) Bolagen afyttra gerna
inegojorden.

75

B94

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Of vansjö och Järbo distrikt.

Ingen erfarenhet.

Ockelbo distrikt.

a) Enär egostyckningar knappast förekommit,
har erfarenhet ej kunnat vinnas,

b) Någon benägenhet för bolag att afhända
sig inegojord förefinnes icke, ehuruväl särskilda
hinder derför ej mött. c) Torde
knappast kunna ske.

Hamrånge och Hille distrikt.

a) Egostyckningslagens tillämpning här
anses mindre lycklig, enär den ej kan skapa
någon besutten och sjelfständig befolkning.

Valbo och Högbo distrikt.

a) Erfarenhet saknas, b) Särskild benägenhet
förefinnes icke. Något hinder derför
föreligger ej.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skogs distrikt.

Egostyckning har icke alls förekommit,
hvadan verkningarna deraf icke framträdt.

Söderala distrikt.

a) Obekant, b) Nej. c) Kan ej besvaras.

Hanebo distrikt.

a) Egostyckningslagens tillämpning i härvarande
små förhållanden inverkar icke
på frågans räckvidd i stort, b) Kilafors
jernverksaktiebolag har nyligen afyttrat
större delen af sina landbohemman och dervid
undantagit den värdefullare skogen, c)
Denna förändring af eganderätten torde nog
i sin mån komma att höja jordbruket.
Och ehuru skogstillgången å dessa hemman
knappast är större än till husbehof, anses,
att de nya egarne, hvilka mestadels äro
forna arrendatorer, skola kunna reda sig
ganska godt på sina nyförvärfvade hemman.

Mo distrikt.

Bolag ega icke här någon jord.

Norralä distrikt.

Några verkningar af lagen hafva ännu
icke kunnat visa sig.

Bollnäs distrikt.

a) Egostyckningslagen har icke gjort någon
nytta här. Kostnaden för afsöndring
har genom densamma ökats utan att man
kan se någon nytta deraf, och som många
fastigheter icke undergått laga skifte, kan
för öfrigt egostyckning ofta icke förekomma,

b) Ett bolag har genom egostyckning afyttrat
inegorna till en del hemman jemte
någon skogsmark; men i allmänhet synas
bolagen ej hafva någon benägenhet att afhända
sig, hvad de en gång förvärfvat.

Älfta distrikt.

a) Några erfarenheter hafva ännu icke
kunnat vinnas, b) Bolagen äro icke benägna
härtill.

Ofvanåkers distrikt.

a) Egostyckningar hafva sällan förekommit
och emot dem, som skett, är intet att
anmärka, b) Möjligt är, att sådan benägenhet
kan finnas hos bolagen, men den
har dock icke satts i verket, c) Att särskilja
jord och skog torde ej heller vara
lämpligt här, der flertalet anse, att jordbruket
icke kan uppehållas utan att jemväl
skog finnes.

Kronofogden.

Åberopar länsmannens i Bollnäs distrikt
yttrande.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enångers distrikt.

a) Några erfarenheter ha deraf ännu
icke kunnat vinnas, b) Bolagen hafva icke
visat benägenhet att afhända sig inegojorden
till sina hemman, ehuru något särskildt
hinder deremot icke föreligger, c) Nej.,

FEÅQ-AK 32. LÄNSMÄN OCH KEONOFOGDAB.

595

Hélsingtuna distrikt.

I vissa fall, der jord och skog styckas
proportionsvis, har lagen varit till gagn,
men åter i andra fall, der värderik skog
afsöndras från hemman med mången gång
svag jord, till skada.

Forsa distrikt.

a) Egostyckningslagen har visat sig förderflig,
dels derigenom att sjelfegande bönder
dymedelst afhända sig skog till bolagen,
så att deras hemman bli skoglösa,
dels att bolagen afhända sig jorden och
behålla skogen å sina hemman, c) Sådan
^styckning af jord torde utgöra ett hinder
häremot.

Högsta distrikt.

a) Den jord, bolag besitter inom distriktet,
är ännu jemförelsevis för obetydlig för att
genom densammas utstyckning någon afsevärd
förändring i de nuvarande förhållandena
deraf skulle uppstå, b) Någon benägenhet
hos bolagen att afhända sig inegojord
har ej förmärkts; tvärtom förvärfva
de sig årligen äfven skoglösa hemman.

Harmångers distrikt.

a) Inga. b) Nej.

Gnarps distrikt.

= svaret från Gnarps socken.

Bergsjö distrikt.

a) Ingenting godt. Bolagen komma i
besittning af skogsmarken och jordbrukaren
af inegojorden, b) Nej. Intet hinder finnes
emot sådan upplåtelse i större omfattning.
c) Många flera skulle derigenom
blifva bofasta och sjelfständiga personer,
om bolagen för lämpligt pris afstode från
den jord, som ej de sjelfva eller deras
tjensteman bruka.

Norrbo distrikt.

a) Genom lagen har uppstått lätthet för
bolagen att skilja skogsmarken från inegojorden,
b) Bolagen äro benägna att af -

hända sig inegojorden, men förhållandet
att husbehof sskog icke medföljer, torde
blifva till hinder mot dylik försäljning i
större omfattning.

Delsbo distrikt.

a) Några erfarenheter härutinnan hafva
ej ännu kunnat erhållas.

Kronofogden.

a) Egostyckningslagen har rätt flitigt tilllämpats,
i synnerhet af en del bolag; men
saknas erfarenhet derom, huruvida lagens
tillämpning varit till gagn eller till skada.

b) Bolagen äro icke obenägna att afhända
sig inegojorden till sina hemman, som de
inköpt hufvudsakligen för skogens skull;
men möter härvid oftast det hinder, att
bolagen enligt sakens natur å andra sidan
icke äro villiga att tillika afhända sig nödig
husbehof sskog, hvarförutan jordbruk här
i trakten icke lönar sig, helst som hemman,
hvarom nu är fråga, merendels hafva
ett från kommunikationer aflägset och sålunda
för jordbruk otjenligt läge. c) Hufvudsakligaste
villkoret för att jordbruk å
dylika hemman skall i enskild persons
hand kunna bära sig, synes sålunda vara
att tillräcklig skogstillgång finge åtfölja inegojorden.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdals distrikt.

Svar saknas.

Bamsjö distrikt.

a) Endast några få fall af egostyckning
hafva här egt rum. b) Bolagen äro numera
benägna att afhända sig inegojorden.

c) Endast genom -frostländighetens borttagande
eller minskande och folkets återförande
till jordbruket, hvilket nog ej sker
förr än timmerafverkningen minskas eller
upphör, har man utsigt till utveckling af
jordbruket.

Färila distrikt.

Svar saknas.

596

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Los distrikt.

a) Någon vidare erfarenhet har ännu ej
vunnits, b) Det är okändt, huruvida bolagen
äro hugade att sälja inegojorden till
sina hemman, men måste det ovillkorligen
medföra vinst utöfver köpeskillingen för
dem, enär de befrias från utgifterna för
nu underhållna byggnader med mera. Något
annat hinder, än det, som föranledes
af den ekonomiska sidan af frågan, torde
eljest icke föreligga, c) Visserligen skulle,
om sådan egostyckning komme till stånd,
jordegaren känna sig mer oberoende, än
hvad arrendatorn nu gör, men något lifskraftigt
jordbruk torde knappast efter förutsättningarna
här på orten kunna åstadkommas.

Jerf so distrikt.

Som laga skifte ej öfvergått socknen, kan
egostyckning ej ske.

Arbrå och Undersviks distrikt.

a) Högst sorgliga erfarenheter. Lagen
torde möjligen i sinom tid helt och hållet
förinta den sjelfegande befolkningen. Försäljning
af skogsmarken till bolag med
åsättande af särskildt skattetal förekommer
i oroväckande grad och torde i en snar
framtid göra för jordbruk af sedda hemmansdelar
skoglösa och sålunda omöjliga
för brukning, b) Många bolag köpa hemmanen,
sälja inegojorden och behålla skogen,
men helst köpes skogsmark, c) Om
en utvecklingskraftig och sjelfständig jordbrukarebefolkning
skall kunna bibehållas
tarfvas snar förändring af egostyckningslagen
i syfte att förhindra erforderlig skogsmarks
afsöndring från den för jordbruk
afsedda delen af hemmanet, hvilket behof
lämpligen kunde bestämmas af en inom
orten fungerande afsöndringsnämnd.

Kronofogden.

Svar saknas.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Tima distrikt.

a) Erfarenheten har gifvit vid handen, att
egostyckningslagen är öfvervägande skadlig,
enär densamma i regel användes till att åt
bolag afskilja skogsmarken från inegorna
och endast sällan till jordens sönderdelning
emellan enskilda personer, b) Hitintills har
någon benägenhet hos bolagen att afhända
sig inegojord icke spårats.

Stöde distrikt.

Ingen egentlig erfarenhet; dock anses i
allmänhet dess tillämpning ej orsaka godt.

Torps distrikt.

a) Hittills föga erfarenhet, b) Egostyckning
har hittills egentligen egt rum i den
tätare byggden och till tomtplatser, således
ej afseende jordbruk, b) Jo.

Borgsjö distrikt.

c) Härom kan ännu ej afgifvas tillförlitligt
omdöme.

Selångers distrikt.

Kan ej besvaras.

Kronofogden.

Kan ej besvaras.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indals distrikt.

a) Egostyckningslagen kan anses som ett
missfoster, som lägger hinder i vägen för
att få en bofast befolkning. Å ena sidan
motarbetar den en arbetares lifliga önskan
att få en koja på egen grund, då kostnaderna
för egostyckning till landtmätare, länsstyrelse
och domstolar ofta uppgå till lika
stort om ej större belopp, än hvad sjelfva

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

597

tomten kostar, och å andra sidan befrämjar
den allt för mycket, att hemmanens skog
skiljes från jordbruket och kommer i bolagens
ego. Och ett hemman utan skog är
ett oting, åtminstone i dessa trakter.

Sköns distrikt.

a) Ingen erfarenhet. Bolagen hafva ej
visat den minsta benägenhet att afhända sig
inegojorden, men finnas inga hinder mot
att sådant kunnat ske, om ej att bolagen
visat intresse för bedrifvande af jordbruk,

c) Jordbruket inom orten skulle ej i någon
nämnvärd mån vinna något på att bolagens
inegojord styckades.

Timrå distrikt.

Nej.

Ljustorps distrikt.

a) Här på orten hafva bolagen icke i
nämnvärd grad medelst egostyckning frånskilt
inegojorden och försålt denna. Då
detta någon gång blifvit gjordt, har till
egorna lagts någon skogsmark, så mycket som
ansetts nödigt för erhållande af husbehofsvirke.
Orsaken, hvarför egostyckningen icke
ännu erhållit större omfattning, torde vara, att
bolagens arrendatorer lefva mera bekymmerfritt,
så länge de få innehafva egendomen
på arrende, då de ju jemväl få bruka och
begagna hela inegojorden samt nyttja skogen
till husbehof utan att derför i de flesta
fall behöfva erlägga någon särskild nämnvärd
afgift eller arrende. Såsom bolagsarrendatorer
hafva de derjemte visshet om
att få företräde vid skogsafverkning, men
såsom sjelfegande måste de på egen hand
söka att erhålla arbete vid skogsdrifningarna,
och detta faller sig icke alltid så
lätt; dessutom måste ränta och amortering
å köpeskillingen för inegojorden af dem
erläggas, om de inköpa densamma.

Njurunda distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

a) Här på orten kan egostyckningslagens

tillämpning knappast sägas hafva visat resultat
i någon viss riktning. Endast så
mycket må nämnas, att lagen snarare ansetts
försvåra än underlätta uppkomsten af
mindre lägenheter, b) Någon obenägenhet
från bolagens sida att afhända sig inegojorden
till sina skogshemman förefinnes i
allmänhet icke, men deremot helt och hållet
brist på spekulanter, då ej någon del af
skogsmarken medföljer. Det torde i allmänhet
icke kunna praktiseras att här på
orten ännu under lång framtid drifva jordbruk
utan tillgång på husbehofsskog.

3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Säbrå distrikt.

b) Der det kan lemna någon afsevärd
inkomst att genom egostyckning skilja inegorna
från skogen, hafva bolagen afgjord
benägenhet härför. I fjelltrakterna finnas
emellertid små utsigter att få någon benägen
att mottaga inegojorden utan annan
skogstillgång än till husbehof, c) Något
utvecklingskraftigt jordbruk kan förty icke
blifva tänkbart.

Gudmun drå distrikt.

a) Egostyckningslagen har inom distriktet
kommit till ganska liten användning, b)
Bolagen hafva stor motvillighet för att afhända
sig den jord, hvaraf de en gång
kommit i besittning. Å fjellbemmanen åter
möta svårigheter att afsöndra inegojorden,
då hos befolkningen finnes föga benägenhet
att egna sig åt jordbruk utan att jemväl
ega tillgång på skog till afsalu, på grund
hvaraf utsigterna för ett utvecklingskraftigt
jordbruk i ofvan antydd riktning äro
ringa.

Torsåkers distrikt.

Svar saknas.

Boteå distrikt.

a) Egostyckning förekommer mest för att
såsom sjelfständig fastighet afskilja större

598

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

eller mindre del af skogsmarken, b) Bolagen
visa benägenhet just för sådan egostyckning,
ehuru densamma icke ännu förekommit
i någon nämnvärd omfattning, c)
Endast om nödig mark till husbehofsvirke
får medfölja inegorna, kan utstyckningen i
fråga skapa en sjelfständig befolkning. I
fjelltrakter kan innehaf af blotta husbehofsmarker
icke anses tillräckligt för egarnes
bestånd.

Nora distrikt.

a) Erfarenhet har ännu icke vunnits, b)
Någon benägenhet hos bolagen att afhända
sig inegojorden förefinnes icke. c) Hvarje
hemmans inegor inom orten äro i regel så
små, att någon styckning deraf ej anses
rådlig, för så vidt en medelstor familj skall
vara besutten på sitt hemman.

Kronofogden.

b) Bolagen hafva under senare tiden visat
särskild benägenhet att afhända sig inegoj
orden oftast utan annan rätt till skogen
än vedbrand och mulbete. Der hemmanet
förut varit väl bebyggdt, har ett afhändande
på dessa villkor lyckats, särskildt der bättre
kommunikationer förefunnits, men oftast
hafva bolagen antingen fått afstå äfven någon
skogsmark eller också fått behålla hemmanet
och sjelf låta bruka detsamma, c)
En klok egostyckning, parad med kunskap
i jordbruk, och understöd i svårare fall
af statslån samt förbättrade kommunikationer
torde vara de vigtigaste faktorerna
för åstadkommande af ett lif skråf tigt jordbruk
och en sjelfständig befolkning, naturligtvis
under förutsättning att jordbruket
förlägges i sådana trakter, der ett jordbruk
öfver hufvud är tänkbart.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Sollefteå distrikt.

Svar saknas.

Resele distrikt.

a) Erfarenhet har ännu icke kunnat vin -

nas. c) Praktiskt verkställd, torde utstyckningen
komma att främja jordbruket och
dymedelst skapa en sjelfständig jordbrukande
befolkning.

Junsele distrikt.

a) Åtskilliga bolagshemman äro egostyckade,
men några försäljningar på grund
deraf hafva ej kommit till stånd, b) Sågverksbolagens
benägenhet att sälja inegojorden,
hvilken afsigt de sjelfva låtit påskina,
torde endast vara låtsad. De hafva
allt för starka intressen att behålla det nuvarande
arrendesystemet, c) Ett utvecklingskraftigt
jordbruk och en sjelfständig befolkning
skapas ingalunda genom egostyckning
och försäljning af inegorna.

Ramsele distrikt.

b) Bolagen äro i allmänhet benägna att
medelst egostyckning upplåta inegojorden
till sina skogshemman, men hafva ofta visat
obenägenhet att låta den åtföljas af betesrätt
och husbehofsrätt i tillräcklig omfattning
å skogsmarken, c) Egostyckning utan
sådana rättigheter blir icke tillfredsställande,
och berörda olägenhet har vållat hinder
för egostyckningen. Utvecklingskraftigt jordbruk
och sjelfständig befolkning kan genom
egostyckning af inegojorden erhållas, men
endast under förutsättning att servitutsrättigheterna
bli lagstadgade såsom med de
utstyckade egorna oskiljaktigt förenade.

Ilelgums distrikt.

a), b) Bolagen köpa nog hemman, dervid
bonden aftager stor del af inegorna. Något
särskildt hinder finnes ej att sådana aftåg
kunnat ske i större omfattning, men det
förekommer ej ofta, då bolagen i allmänhet
köpa hemman i sin helhet, c) Det ligger
nära till hands att antaga, att, då bonden
aftagit jord, denna kommer att omsorgsfullare
skötas och att med tiden derå boende
kunna så sköta jorden, att jordbruket
kraftigare utvecklas, välmågan stiger och
befolkningen blir mera sjelfständig och oberoende.

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

599

B o dums distrikt.

a), b) På allra senaste tid hafva bolagen
börjat genom egostyckning afbända sig inegojorden
till sina hemman i rätt stor omfattning.
Några erfarenheter om verkningarna
deraf hafva hittills ej vunnits, men
synes detta förfarande böra gynnsamt inverka
på uppkomsten af en sjelfständig befolkning.

Tåsjö distrikt.

a) Erfarenhet har ännu ej vunnits, b)
Bolagen hafva ej visat sig benägna afhända
sig inegojorden till sina hemman. Några få
gånger har sådant skett, men då hafva
upplåtarna varit bolag, som endast egt få
hemmansdelar inom denna socken, c) Vid
försäljningar, som egt rum på senare tiden,
hafva säljarna förbehållit sig inegorna, att
utbrytas såsom särskilda hemman eller torp
med rättighet derjemte till husbehof och
bete å skogen; och torde dylika aftåg bidraga
att skapa en sjelfständig befolkning,
som får nit och intresse att förbättra sitt
jordbruk och derigenom bereda sig sjelf
större utkomst.

Kronofogden.

a), b) I de fall, hemmanens inegovidder
kunna genom egostyckningar bereda någon
afsevärd inkomst, hafva bolagen ådagalagt
en afgjord benägenhet för upplåtande af
jord utan skog, och något sätt förefinnes
icke att förekomma, att så sker. c) Ett
utvecklingskraftigt jordbruk eller en sjelfständig
befolkning utvecklas icke härigenom.

5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Nordingrå distrikt.

Lagen har blott undantagsvis tillämpats.

Nätra distrikt.

a) Säker erfarenhet har ännu ej kunnat
vinnas, b) Någon benägenhet att afhända
sig inegor har i allmänhet ej förefunnits
hos bolagen. I några byar inom Nätra soc -

ken hafva dock de förutvarande egarne fått
återköpa jorden, c) Endast om ett visst
område skogsmark måste åtfölja den jord,
som styckades, torde ett utvecklingskraftigt
jordbruk och en sjelfständig befolkning
kunna uppstå.

Sidensjö distrikt.

a) Erfarenhet saknas, b) Ingen benägenhet
alls.

Anundsjö distrikt.

a) Säker erfarenhet har icke vunnits, b)
Någon benägenhet hos bolagen att afhända
sig inegojorden har icke visats, c) I någon
ringa mån.

Kronofogden.

Lagen har blott undantagsvis tillämpast.

Den erfarenheten har dock vunnits, att
lagen är bristfällig derutinnan, att bestämmelse
saknas derom, att vid egostyckning
ett visst område skogsmark alltid skall tillläggas
jorden.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själcvads distrikt.

a) Egostyckningslagen har hittills ej behof
t mycket tillämpas, b) Inom distriktet
icke.

Björna distrikt.

a) Egostyckning bra eller nyttig i alla
afseenden, just derför, att en liten jordbit
oftast är välskött, för att kunna föda sin
besittare, då ett större jordbruk i vanligt
fall får ligga ouppodladt. b) Som förhållandena
nu äro, torde det vara hardt när
omöjligt, åtminstone för enskild person, att
köpa hur litet jord som helst af bolag, emedan
de i och med jordens försäljande till
sina arrendatorer äfven mista sitt maktspråk
gent emot dem, hvilket de nog äfven
inse. c) Ett sjelfständigt folk kan ej uppstå
förr, än hvar och en har en torfva, som
han kan kalla sin, samt undgår nuvarande
slafveri under bolagen.

4,

600

FEÄGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRÖN OFOGDAR.

Arnäs distrikt.

a) Lagen har, så vidt man kunnat se,
åtminstone, i början verkat hämmande på
upplåtelser af mindre egoområden till följd
af de kostnader och besvär, som äro förenade
med egostyckning, b) Ofta vid bolags
hemmansförvärf sker numera, att säljarna
förbehålla sig större eller mindre del
af inegojorden eller genom särskild afhandling
återköpa densamma, c) Torde kunna
ske endast derigenom, att till inegojorden
lägges ett för husbehofvet tillräckligt skogsskifte,
hvartill bolagen åtminstone hittills
icke visat sig benägna.

Grundsunda distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

a) Egostyckningslagen anses förfelad bland

annat derför, att nödig skogsmark icke tilllägges
de frånstyckade och för kultur afsedda
egorna. Husbehofsskog bör medfölja
alla landtbrukslägenheter i detta hårda klimat.
b) Någon benägenhet dertill har icke försports.
c) Om framdeles bolagens hemman
ställas under offentlig kontroll beträffande
den odlade jordens skötsel, komma antagligen
bolagen att försälja alla inegor till
sina hemman och med all säkerhet från sådana
hemman, som uppkommit af nybyggen,
för att undgå efterräkningar för eftersatt
skötsel och kultur af den vid skatteomföringen
förefintliga åker och äng. Sådant
bör dock förebyggas i tid och icke tillåtas,
förrän odlingarna till åker och äng försatts
i fullt bärande skick, så att verkligt landtbruk
uppkommer, såsom med nybyggesinstitutionen
af sågs.

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Ragunda distrikt.

Svar saknas.

Fors distrikt.

a) Egostyckningslagen har härstädes icke
nämnvärdt tillämpats, b) Någon benägenhet
från bolagens sida att afhända sig inegojorden
har icke afhörts. c) Något utvecklingskraftigt
jordbruk kan ej komma
till stånd utan skog till afsalu.

Refsunds distrikt.

a) Ännu ringa erfarenhet, b) Endast ett
fall kändt, då bolag försålt inegorna, sedan
desamma först fullkomligt utsugits. Väl
antages, att bönderna skulle vid försäljning
mot prisnedsättning kunna få undantaga
inegorna, hvilket dock hittills icke brukats
här i orten, men sedan bolag en gång fått
köpa hela hemmanet, betviflas, att de äro
benägna att sälja inegorna, emedan vid en
sådan försäljning helt naturligt också måste j

I följa husbehofsskog. c) Skulle emellertid
bönderna vid hemmanens försäljning undantaga
inegorna jemte nödig husbehofsskog
inses icke, hvarför ej jordbruket skulle
kunna idkas och utvecklas, samt en sjelfständig
befolkning kunna skapas.

Rräcke distrikt.

Ett jordbruk i Norrland utan skog är
svårt tänka sig lönande, då deremot ett
jordbruk med skog, som vintertiden kan
afyttras, förefaller mera lämpligt.

Brunflo distrikt.

Svar saknas.

Haclcås distrikt.

a) Erfarenhet har ännu ej vunnits, b)
Bolagen äro obenägna att till köpare af inegojorden
lemna nödig husbehofsskog. c)
Lemnade bolagen denna, skulle sannolikt
ett utvecklingskraftigt jordbruk kunna uppstå
• och en sjelfständig befolkning skapas.

FBAGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

601

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lits distrikt.

a) Den har varit till stort gagn. b) Bolagen
i allmänhet ej benägna till afhändande
af inegojorden. c) I den mån tillräcklig
husbehofsskog åtföljer.

Föllinge distrikt.

a) Erfarenheter hafva ej vunnits, enär
lagen endast i något enstaka fall ännu tilllämpats
inom orten.

Hammerdals distrikt.

a) Egostyckningslagen har hittills endast
i ringa grad tillämpats inom orten, men
torde om densamma ej vara annat att säga
än godt. b) Bolagen i allmänhet hafva
icke något emot att afhända sig inegojorden
till sina hemman, men kan å en sådan afsöndring,
hvartill husbehofsskog icke följer,
en obemedlad åbo omöjligen reda sig. c)
Genom utstyckning af bolagens inegor kan
af skäl, som ofvan angifves, ej uppstå ett
utvecklingskraftigt jordbruk och skapas en
sjelfständig befolkning.

Ströms distrikt.

Egostyckningslagen, som i fråga om inteckningsförhållanden
m. m. medfört reda
och fördelar, synes för mindre bemedlade
ej hafva lättat förvärf af eget hem med
egen torfva. Förut kunde en dräng eller
arbetare få sig upplåten en lägenhet på
kredit, men nu får han vidkännas kostnader
för egostyckningen eller fastställelse af
afsöndring, för hvilka kostnader någon kredit
ej lemnas. Visserligen har under sista
åren förekommit, att trävarubolag upplåtit
till enskilda personer hemmanens inegojord
med så ringa skogsmark som möjligt,
och ehuru sådana upplåtelser medföra
större intresse för jordbruket i nye egarens
hand än medan bolaget var innehafvare, så
förekomma likväl en del missförhållanden.

Då inegojorden skall frånstyckas, bestämmer
bolaget, att den grad å markens godhet,
som vid skiftesförrättning för flera tiotal
år sedan åsattes, skall läggas till grund
för mantalsfördelningen; och då inegorna
stå i en mycket högre grad än utmarken,
så få de frånskilda inegorna ett jemförelsevis
högt skattetal, som i sin mån påverkar
taxeringen och skattebördan till olägenhet
för inegornas innehafvare. För att sådana
upplåtelser från bolagshemman kunnat ske
i större omfattning förefinnes ej annat hinder
än bolagens allmänna obenägenhet att
sälja något af sina fastigheter, c) Som dylika
upplåtelser i allt fall få ett mycket
begränsadt område, kan deraf ej skapas något
utvecklingskraftigt jordbruk eller någon
sjelfständig befolkning.

Frostvikens distrikt.

a) Några egostyckningar hafva här i orten
ej egt rum. b) Bolagen lemna ej i allmänhet
ifrån sig inegojorden, sedan de en
gång köpt hemmanet, men vid försäljning
af skattetalet plägar en del säljare förbehålla
sig inegojorden med husbehofsskog,
dervid ock, enär i de flesta fall laga skifte
ej ågått byalagen och någon egostyckning
således ej kan ifrågakomma, plägar så tillgå,
att bolagen erhålla köpebref å hela
hemmanet och sedan bolaget erhållit lagfart,
får säljaren köpebref å inegorna såsom
afsöndring och med rätt till husbehofsskog,
hvilken nyttjanderätt dock veterligen aldrig
fått intecknas i . hemmanet, c) Ett utvecklingskraftigt
jordbruk torde under nuvarande
förhållanden här ej komma att uppstå.

Bödöns distrikt.

Här på orten har icke förmärkts någon
större benägenhet hos bolagen att afhända
sig inegojorden till sina hemman. Och de
egostyckningar, som här förekommit, ha
icke skett i ändamål att bilda flera mindre
jordbruk, utan har det hufvudsakligen varit
s. k. afsöndringar till tomtplatser och dylikt.

76

602

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Sunne distrikt.

Svar saknas.

Hallens distrikt.

Tillämpningen af egostyckningslagen torde
i någon mån hafva bidragit till jordbrukets
utveckling.

Ovikens distrikt.

Hvad denna ort beträffar har så få fall
förekommit, der egostyckningslagen tillämpats,
att någon erfarenhet härifrån ej kan
meddelas.

Undersåkers distrikt.

Då egostyckning i antydda hänseende
högst sällan förekommit, har någon erfarenhet
deraf ej kunnat vinnas.

Mörsils distrikt.

a) Genom egostyckningslagen har möjlighet
yppats att lättare åtkomma små jordbruk.
b) Benägenhet finnes numera hos
de större bolagen att afhända sig all inegojord.
c) Genom sådan utstyckning bör
kunna uppstå ett ut vecklin gskraf tigt jordbruk
och skapas en god, sjelfständig jordbrukarebefolkning
och det förkastliga arrendesystemet
utdö.

Offerdals distrikt.

a) Verkningarna af egostyckningslagen
hafva endast varit goda. Den har afhjelpt
ett länge kändt behof af rätt för jordegaren
att stycka sitt hemman i sådana figurer,
som han finner för ändamålet mest
praktiska. Bönderna hafva ock i rätt stor
utsträckning gjort bruk af denna rätt. b)
Hittills har ej förekommit, det bolag afhändt
sig inegojorden till sina hemman,
ehuru särskilda hinder derför ej förelegat.
Dock har under sista åren börjat visa sig,
som om de större trävarubolagen hade för afsigt
att i mån af efterfrågan och i större

utsträckning afhända sig inego jorden med
någon mindre skogstrakt till hvarje brukningsdel.
c) En sådan utstyckning af jord
skulle i väsentlig grad bidraga till utveckling
af jordbruket och bibehållande af en
sjelfständig befolkning.

Alsens distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Bergs distrikt.

a) Egostyckningslagen kan sägas hittills
icke inom detta distrikt hafva vunnit någon
tillämpning, b) Någon erfarenhet om, huruvida
bolagen äro villiga till upplåtelse af
inegorna, har hittills icke vunnits, lika litet
som någon efterfrågan i detta afeeende torde
afhörts.

Rätans distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Svegs distrikt.

a) Erfarenheterna små. b) Det har uppgifvits,
att bolagen ämnat upplåta inegojord
från en del hemman, men ej kändt, att sådant
skett på mer än ett par ställen inom
Svegs socken, c) Önskligt synes, om dylik
utstyckning kunde åvägabringas i större
omfattning.

Lillherdals distrikt.

Egostyckningslagen bär ej vunnit tillämpning.

Ytter-Hogdals distrikt.

Erfarenheter saknas.

Mede distrikt.

a) Erfarenheter saknas, b) Bolagen visa
stor benägenhet dertill, och är ej kändt,
att andra hinder mött, att sådant kunnat
ske i större omfattning, än möjligen brist
på köpare.

FRÅGAN 82. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

603

Tännäs distrikt.

a) Erfarenhet saknas ännu. b) Bolagen
skulle nog med glädje se, att de blefvo
qvitt inegojorden, som är dem endast till
obehag, dock torde ej förefinnas stor utsigt
dertill, så vida ej nödig husbehofsskog
medföljer, något som bolagen nog akta sig
för att släppa till. c) Genom enbart inegojordens
utstyckning uppkommer säkerligen
intet rationellt jordbruk eller någon
sjelfständig befolkning.

Kronofogden.

a), b) Enär de laga skiftena i regel äro
af slutade eller nyligen af slutade (i Herjeådalen),
äro erfarenheterna om egostyckning
få. I Hede socken, der skiftena äro afslu -

tade, försiggår för närvarande egostyckning
i ganska stor skala af två bolag (Sandarne
aktiebolag och Bergvik och Ala nya aktiebolag).
Egostyckningen afser att befria bolagen
från jordbruken och omfattar inegojorden
med något husbehofsskog. c) Under
förutsättning att bolagen icke ännu från
hemmanen stycka odlingslägenheter, komma
dessa åtgärder alltså att medföra högst inegojordens
bringande i god häfd, men deremot
komma de att afstånga hvarje möjlighet
för jordbrukets vidare utveckling.
Huruvida styckningarna äro af tillräcklig
storlek för att lemna egaren ett nödtorftigt
uppehälle, är ej kändt, men att de ej lemna
tillfälle till ett utvecklingskraftigt jordbruk,
är säkert.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmalings distrikt.

a) Egostyckningslagen medför betänkliga
följder, b) Vissa bolag hafva visat benägenhet
att medelst egostyckning afskilja inegojorden
från skogsmarken och att afyttra
den förra utan nödigskogsmarkförerhållande
af husbehofsvirke. c) Nej.

Bjurholms distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Umeå Södra distrikt.

a) Lagen har hittills icke visat någon
annan verkan än att en betydlig mängd ansökningar
om förordnanden för egostyckningars
verkställande ingifvits och att en
del sådana styckningar redan blifvit verkställda.
c) Genom egostyckningslagen, såvidt
den rörer skiljande af skogsmarken från
inegojorden, hämmas ej allenast förutvarande
jordbruks utvidgande utan ock möjligheten
för uppkomsten af nya sjelf ständiga jordbruk.

Umeå Norra distrikt.

a) Lagen kan väl vara till nytta i de
trakter, der odlingen omfattar nästan all
mark; men i Norrland är lagen till skada,
enär den verkar derhän, att möjligheten för
många efterkommande att få en egen torfva
försvinner. Sedan lagen tillkom, har hemmansförsäljningen
forcerats, och allmogen ej
tänkt på att bevara skogen åt efterkommande.
En af de största olyckor, som
drabbat Norrlands jordbruk, torde vara egostyckningslagens
antagande, c) Snarlik en
backstugusittare blir till sist den bonde, som
skiljer sig från sin skog. Skogen har för
hemmansbruket ett oersättligt värde såsom
betes- och slåttermark, hvilken inom kort
kan få ett stort värde såsom odlingsmark.
Sönerna i Vesterbottens bondhem stanna
vanligen i hemmen och emigrera icke, väl
vetande, att det finnes odlingsmarker på
fadrens skog, dit de ock så småningom utflytta.

Vännäs distrikt.

a) Lagen har tjenat skogssköflarnes in -

604

FKÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KKONOFOGDAB.

tresse genom att underlätta förvärfvandet af
den till hemmanen hörande skogsareal, c) Utvecklingskraftigt
jordbruk å denna ort kan
icke tänkas utan tillgång till åtminstone erforderligt
husbehofsvirke.

Säfvars distrikt.

a) Lagen har inom denna ort ännu blott
föga kommit till tillämpning. Endast bolagen
hafva å några af sina hemman verkställt
egostyckningar, dervid hemmanen uppdelats
i små lotter utan skog. Lagen synes
derför vara till nytta endast för bolagen.

Degerfors distrikt.

a) Erfarenheterna äro för färska för att
man skall kunna fullt bedöma lagens verkningar.
b) Bolagen hafva i allmänhet och
alltid, der sådant önskats, egostyckat och
lemnat inegojorden jemte, der så kunnat
ske, ängar och husbehofsskog åt forna eller
efter egostyckningslagen tillkomna säljare
eller andra spekulanter, c) Föga troligt.

Bygdeå distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsks distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Skellefteå Södra distrikt.

a) Endast två fall hafva förekommit, då
bolagen genom egostyckning afhändt sig inego
jorden. I det ena fallet har bolaget
sedan återköpt densamma, c) Endast i enstaka
fal] t. ex. i stadens omedelbara grannskap.

Skellefteå Norra distrikt.

a) Genom lagen har för bolagen underlättats
möjligheten att afhända sig inegojorden
till hemmanen och derigenom upp -

komsten af en sjelfständig jordbrukareklass.
Genom samma lag äro ock utsigterna för bolagen
att förvärfva skogsmark bättre, men
härigenom har dock vunnits, att bönderna vid
försäljningar kunnat behålla inegojorden och
större delen af den sämre skogsmarken.

b) Särskilda hinder mot att bolagen kunde
i stor omfattning upplåta inegojorden till
sina hemman förefinnes icke.

Byske distrikt.

Svar saknas.

Järns distrikt.

a) Erfarenheterna äro allt annat än uppmuntrande.
b) Äfven om bolagen skulle
vilja afhända sig inegojorden till sina hemman
— något hvartill de i allmänhet ej
äro obenägna, sedan skogen blifvit sköflad —
är det ej många, åtminstone bland dem,
som tänka på att kunna betala, som vilja
tillhandla sig hemman, å hvilka saknas all
biförtjenst från skogen, hvarförutan de omöjligt
kunna taga sig fram. c) Synes omöjligen
kunna uppstå.

Norsjö distrikt.

a) De 3—4 egostyckningar, hvilka förekommit
inom distriktet, ha företagits under
sista åren och förty icke kunnat gifva någon
erfarenhet. Antagligen är emellertid egostyckningen
icke till fördel, b) Ej kändt.

c) Svar kan ej afgifvas.

Löfångers distrikt.

Svar saknas.

Nysätra distrikt.

= svaret från Nysätra socken.

Malå distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele Södra och Lycksele Norra distrikt.

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

605

a) Lagen bär medfört mera skada än gagn,
enär inegor utan skog afsöndras från hemmanen,
och det på dylika lägenheter ej är
möjligt att existera, b) Bolagen medgifva
gerna dylika afsöndringar och något hinder
har veterligen icke funnits, c) Sannolikt ej.

Stenséle distrikt.

Svar saknas.

Sorsele distrikt.

a) '' Lagen har verkat, att bolagen i långt
större utsträckning än förut tillhandla sig
bondehemman med villkor att derefter verkställa
egostyckning, som då sker på det sätt
att bonden får inegoj orden och en del ängar,
men så liten del af skogen, att den icke
på långt när kan anses motsvara husbehofvet.
b) Från sina förut egda hemman
hafva bolagen i allmänhet ej låtit verkställa
egostyckning, c) Om egostyckningslagen skall
kunna medföra ett utvecklingskraftigt jordbruk,
är första villkoret, att nödig husbehofsskog
tilldelas inegoj orden och att de
bästa odlingslägenheterna äfven medfölja
densamma.

Asele distrikt.

Lagen har ej haft den goda påföljd, man
. väntat sig, emedan inga bestämmelser angående
husbehof finnas intagna, b) Jordafsöndringar
hafva hittills verkställts endast å
bolagshemman, dervid i regel all skogsmark
biifvit frånskild egorna utan tanke på det för
j ord bruket nödvändiga husbehof s virket, c) Endast
derest vid afsöndringentilläggesinegorna
så stor areal skogsmark, att derifrån kan
erhållas fullt tillräckligt husbehofsvirke för
framtiden, kan en sjelfständig befolkning
och ett utvecklingskraftigt jordbruk skapas.

Fredrika distrikt.

a) Inom Fredrika socken har hittills förekommit
endast en egostyckning, genom
hvilken ett bolag mot alla inegor till ett af

sina hemman tillbytte sig af två bönder ett
skogsskifte, och följden har biifvit, att en
arrendatorsfamilj mindre fått sin utkomst.

Inom Örträsks socken hafva deremot rätt
många egostyckningar förekommit, och har
i de flesta fall dervid egt rum utbyte af
skogsmark mot inegor bönder och bolag
emellan. Vid dessa egostyckningar har
emellertid bonden behållit en stor del skogsmark
till husbehof och äfven derutöfver,
hvadan egostyckningslagen icke ännu hunnit
göra någon nämnvärd skada inom distriktet,

c) Derest lagen i dess nuvarande skick får
ega bestånd, kommer den att skapa en obesutten
jordbrukareklass inom lappmarken.
Ty bonden har alltid benägenhet att utvidga
sitt jordbruk och dela detsamma mellan
sina barn. Men då genom egostyckningslagen
bolag bekomma skogsmarken, hvarå
naturligen finnes jemväl odlingsbar mark,
blir bondens område för mycket begränsadt
och, efter ett par slägtled, någon vidare delning
otänkbar, hvadan odlingen kommer att
stanna.

Vilhelmina distrikt.

a) Inom socknen hafva egostyckningar
förekommit i ganska stort omfång. Bolagens
sätt att egostycka synes gå ut på att i största
möjliga mån bereda åt bolagen alla fördelar,
utan en tanke på möjligheten för den, som
bekommer jordbruket, att existera. De medgifva
allt för litet skogsanslag och för inskränkt
betesrätt, c) Derest icke i lag varder
stadgad viss minimiareal i inegor, odlingsjord,
äng och skogsanslag, kan icke en egostyckning
skapa något slags jordbruk.

Dorotea distrikt.

Svar saknas.

Tärna distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Har svarat såsom sockenombud.

606

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå Södra och Piteå Norra distrikt.

Någon exakt erfarenhet har ej ännu kunnat
erhållas, b) Bolagen afhända sig ogerna
inegorna till sina hemman.

Elfshy distrikt.

Svar saknas.

Arvidsjaurs distrikt.

a) I de flesta fall, egostyckning förekommit;''
inom socknen, har den skett så,
att bolaget mot inegojorden å ett bolagshemman
tillbytt sig skogsmark å ett närbeläget
bondehemman, till föga gagn för detta
senare, som derigenom afhändts till och med
behöflig! husbehofsvirke. b) Äfven om bolagen
önskat att från sina hemman stycka
och försälja inegojorden, har detta i allmänhet
ej kunnat ske af brist på spekulanter
på den utan husbehofsskog ensamt
för sig temligen värdelösa inegojorden. c) Ett
oeftergiflig! villkor för att genom egostyckning
ett utvecklingskraftigt jordbruk skall
kunna uppstå är sålunda, att med inegojorden
förenas behöflig skogsmark.

Arjepluogs distrikt.

a) Egostyckningslagen har här ännu ej
tillämpats, b) Bolagen torde kanske icke
vara obenägna att sälja inegojorden, men
sådan försäljning anses ej gerna lämpa sig
inom dessa trakter, om ej någon andel af
skogen får åtfölja köpet, då byggnadsvirke
och bränsle ej från andra håll än hemmansskogen
kan erhållas, undantagandes torrskog
från kronomark, c) På den ståndpunkt
jordbruket nu befinner sig, torde ej heller
genom en sådan egostyckning något utvecklingskraftigt
jordbruk kunna vinnas.

Kronofogden.

Egostyckningslagen synes hafva verkat
godt. Delningen af jorden har utsträckts

och befolkningen synes tilltaga, men afsöndringarna
blifva utan skog, hvilket här är
en svår sak. Afsöndringsegaren får svårt
att köpa sig virke och bränsle. Någon egentlig
erfarenhet har emellertid ännu ej hunnit
vinnas.

2. Luleå fögderi.

Neder-Luleå distrikt.

Bolagshemman saknas.

Öjver-Luleå distrikt.

a) Egostyckningslagen har i någon mån
bidragit till uppkomsten af mindre jordbruk,

b) Ingen benägenhet synes finnas hos bolagen
att afhända sig inegojorden.

Jockmocks distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Egostyckningslagen har i någon mån bidragit
till uppkomsten af mindre jordbruk
i kustlandet. Ingen benägenhet synes finnas
hos bolagen att afhända sig inegojorden till
sina hemman.

3. Kalix fögderi.

Båneå distrikt.

Saknas kännedom.

Neder-Kalix distrikt.

Svar saknas.

Öfver-Kalix distrikt.

b) Endast i ytterst enstaka fall hafva ännu
bolagen afhändt sig inegojorden till sina
hemman, ehuru väl intet hinder veterligen
förefinnes mot att sådant kunnat ske i större
omfattning.

Gellivare distrikt.

Egostyckningslagen är ännu så färsk, att
man ej kan yttra sig om dess verkningar.

FRÅGAN 32. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

607

Tenderar dock efter allt att döma att inom
närmaste framtiden blifva tillämpad i större
utsträckning.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Torneå fögderi.

Neder- Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.

Ingen. Lösa befolkningen har under de
gångna tiderna varit anställd i bolagens arbeten
utom distriktet samt vid sågverken med
god dagspenning, så att den icke brytt sig
om jordförvärf.

Öfver-Torneå distrikt.

Inga erfarenheter.

Korpilombolo distrikt.

Egostyckning har ej ännu förekommit.
Pajala distrikt.

Svar saknas.

Juckasjärvi distrikt.

Egostyckningslagen har ännu ej tillämpats.
Enontekis distrikt.

Några egostyckningar förekomma ej.
Kronofogden.

Svar saknas.

Do mhafvande.

I. Kopparbergs län.

]''''alu domsaga.

För att undgå de genom lagen den 27
juni 1896 förefintliga hinder att, såsom af
ålder varit vanligt, i mån af behof och
förmåga åtkomma jord, har man inom
domsagan, sedan antedatering af köpehandlingen
numera ej gerna kan ske, medelst
åsättande af jordetal, motsvarande styckning,
äfven å ytterst ringa lägenheter sökt
åtkomma sådana. Och föreskrifterna i lagen,
så vidt de afsett att förhindra styckning,
hafva i dessa fall visat sig vara ändamålslösa.
I andra, der afsöndring, särdeles
i närheten af de större verken, i
ganska stor utsträckning förekommer, har
man nödgats underkasta sig de med dylik

åtgärd förenade kostnader och förmer* hvilka,
såsom bekant, på intet sätt betrygga
en orubbad besittning, om den okunnige
än ledes att antaga sådant, sedan afsöndringen
vunnit myndighetens fastställelse. En
af alla domare inom Dalarne, med ett
undantag, gjord underdånig hemställan om
ändrade bestämmelser i denna lag, har,
såsom kändt, hittills icke föranledt någon
statsmakternas åtgärd, huru önskvärd en
förändring till större öfverensstämmelse med
landets skaplynne och behof kan synas
vara.

Hedemora domsaga.

a) c) Egostyckningslagens verkningar hafva,
så vidt hittills erfarenheten kunnat gifva

608

FRAUAN 32. DOMHAFVANDE.

vid handen, varit förmånliga; dock är denna
erfarenhet ännu för kort för att kunna gifva
ett tillfredsställande svar på den sista
frågan, b) Exempel finnas, ehuru ännu
ganska fåtaliga, på att bolag frånstyckat
inegojord till nyinköpta hemman och föryttrat
den till enskilda.

Ofvan-Siljans domsaga.

a) Egostyckning förekommer icke inom

orten, enär jorden endast är storskiftad.

c) För skapande af ett utvecklingskraftigt
jordbruk och en sjelfständig befolkning torde
en utstyåkning af bolagens inegojord icke
inom denna ort under nuvarande här ofvan
vidrörda förhållanden- vara af någon särskild
betydelse.

II. Gefleborgs län.

Gestriklands domsaga.

a) Inga särskilda, b) Borde väl finnas,
men har icke förmärkts. I större omfattning
lärer sådant icke här kunna ega rum. c) Vet
man icke.

Södra Helsinglands domsaga.

Egostyckningen är ett utmärkt sätt för
bolagen eller mellanhänder att förvärfva
skogsmarker. De köpa en hemmansdelen
tillhörig skogstrakt, som genom egostyckning
åsättes skatt. Det är så få hemman
bolagen ega i den odlade byggden och å
dessa hemman har icke visats någon benägenhet
att afyttra inegojord. Endast Kilafors
jernverksaktiebolag har, sedan nya delegare
blifvit innehafvare af aktiebolaget,
genom egostyckning sålt bort till bönder
större delen af den myckna inegojord, bruksegarne
förut egt, med till hvarje lott ett
mindre husbehofsskifte i skogsmark. Hela
det stora skogskomplexet har bolaget deremot
genom egostyckningarna tillgodogjort
sig. Jernverksrörelsen nedlades genast af
de nya egarne och en stor. ångsåg byggdes
i stället. Öfriga Helsingebolag inom dom -

sagan behöfva nog för sin olikartade verksamhet
och stora arbetspersonal den inegojord
de ega närmast sina etablissement.
Dalabolagen ega hufvudsakligen endast skogsmark.

Norra Helsinglands domsaga.

a) Egostyckning slagen, som flitigt tillämpas,
har verkat fördelaktigt, b) Bolagen
äro mycket benägna att afhända sig inegojord
en. Ingen omständighet talar för att
icke genom egostyckning ett utvecklingskraftigt
jordbruk och en sjelfständig befolkning
skulle kunna skapas, men ännu
torde det vara för tidigt att derom döma
af erfarenhet.

Vestra Helsinglands domsaga.

b) Så vidt hittills kunnat erfaras, har det
varit benägenhet hos bolagen att stycka
hemmanen så, att bolagen behålla skogen;
dock har här i domsagan detta icke ännu
skett i någon större omfattning, enär i vissa
socknar laga skifte icke ännu öfvergått hemmanen,
hvadan styckning icke kunnat ega
rum. c) För tidigt att bedöma.

III. Vesternorrlands län.

Ångermanlands Södra domsaga.
Egostyckningslagen synes vara värd ett
bättre vitsord, än från flera håll kommit

den till del; den har ännu varit för kort
tid i tillämpning för att dess verkningar
må kunna bedömas. Om den än torde

frågan Si. dmhapv ands.

609

oftare anlitas af skogsegare, som önska afhända
sig inegojord, än af allmogen, begagnas
den i allt fall äfven af bönderna.
Det torde kunna sättas i fråga, om det ej
vore lämpligt att den vunne allt mera insteg
på jordafsöndringsförfarandets bekostnad.
Ett hemman kan vara besväradt af
så många afsöndringar, att äfven en med
en viss orts förhållanden förtrogen person,
då han icke känner till dessa afsöndringars
befintlighet men hör hemmanets skattetal
uppgifvas, kan rörande hemmanet få en
fullkomligt oriktig uppfattning, något som
säkerligen ofta skulle undvikas, om afsöndringarna
vore förda i skatt och deras skattetal
afdragna från hemmanets ursprungliga.
Stadgandet i 20 § 1 mom. af ifrågavarande
lag, om något sådant skulle anses fortfarande
vara erforderligt, torde i så fall väl kunna
ersättas af något motsvarande, b) Att bolagen
vilja afhända sig inegojorden å sådana
hfemman, som de finna sig ej kunna med
fördel odla,, antages som alldeles gifvet;
något annat hinder i lag för dylikt afhändande
i större omfattning, än som må ligga

i ofvannämnda stadgande rörande jordafsöndring,
ej kändt. c) Här i orten finnes
redan förut ett under vissa förutsättningar,
såsom goda kommunikationer med mera,
utvecklingskraftigt jordbruk och en sjelfständig
befolkning. Orätt skulle vara att
anse den på ett eller annat sätt förtryckt
och än värre att söka göra propaganda för
en dylik uppfattning.

Sedan 1897 års början och till utgången
af år 1901 hafva inom Ångermanlands södra
domsaga fastställts 18 egostyckningsförrättningar;
bolag hafva varit skiftesdelegare i 12
af dessa, vid de återstående 6 allenast andra
enskilda jordegare. Bland de 12 kom en
till stånd vid beredande åt ett bolag för
trämassetillverkning af nödigt utmål, vid
ytterligare två tilldelades bolaget dels strand
och dels annat utrymme invid verket och
den andra delegaren behöll skogsmarken.

Hälften af fastställdaegostyckningarkunna
således anses hafva verkställts i sågverksindustriens
intresse. Vid åtminstone flera har
i den jord, som icke tillfallit sågverksegaren,
ingått till arealen ej obetydlig skogsmark.

IV. Jemtlands län.

Herjeådalens domsaga.
a) Inom Herjeådalen har en landtmätare
dels nyligen verkställt, dels fått förordnande
att verkställa tillhopa 34 egostyckningar och
en annan landtmätare har nyligen förrättat
18 egostyckningar, allt å bolagshemman,
hvadan å dylika hemman egostyckningen
alltså synes hafva tagit full fart. b) Någon
anledning finnes ej att antaga annat, än att
bolagen skulle befinnas villiga att afhända
sig inegojorden till sina hemman, der spe -

kulanter derå yppas, hvilket dock hittills
endast undantagsvis torde hafva egt rum,
och detta senare förhållande är antagligen
det förnämsta, om ej enda, hindret för att
dylika egostyckningar ej skett i större omfattning.
I anseende till jordens naturliga
beskaffenhet kan något utvecklingskraftigt
jordbruk icke väntas uppstå genom ^styckning
af inegojorden annorstädes i orten än
i trakten närmast Storsjön, der jordmånen
i allmänhet är af god beskaffenhet.

V. Vesterbottens län.

Vesterbottens Norra domsaga. I samma som domhafvande!! i egenskap af

Härom gäller angående domsagan det- | sockenombud yttrat om Skellefteå socken.

77

610

FRÅGAN 32. DOMHAFVANDE.

Under februari och början af mars 1902
har emellertid inkommit ansökning om fastställelse
å ett tjugutal egostyckningar. Egostyckningslagen
anses ännu icke kunna för
orten medföra nytta. Jordbrukets låga ståndpunkt
nödvändiggör, att bonden under de
år, då jordbruket slår fel, har skogen att

lita till. b) Bolagen hafva benägenhet att
afhända sig inegojorden utan skog. c) Någon
sjelfständig befolkning kan icke under
nuvarande förhållanden skapas genom utstyåkning
af inegojorden (utan skog! till
enskilda. Köparne af dylik jord gå helt
säkert en bedröflig framtid till mötes.

YL Norrbottens län.

Piteå domsaga.

Hänvisas till det yttrande, som afgifvits
af kronofogden i Piteå fögderi.

Luleå domsaga.

Egostyckning å bolagshemman har, så vidt
af hit inkomna handlingar kunnat ses, förekommit
å ett hemman i Jockmock och å
8 hemman i Edefors socken.

'' Kalix domsaga.

a) Erfarenhet saknas, b) Två af de större
sågverksbolagen hafva egostyckat och, med
bibehållande af skogsmarken, försålt inegorna
till åtskilliga hemman eller större delen
deraf. Om så skall kunna ske, torde vara
nödvändigt, att de utstyckade delarna erhålla
skog, erforderlig för behofvet af byggnadsvirke,
gärdsel och vedbrand.

Landtm åter i staten.

I. Kopparbergs län.

1—10. a) Egostyckningslagen får i regel
ej tillämpas i öfre Dalarne, enär endast
ett fåtal laga skiften der verkställts, b)
Bolagen hafva i allmänhet visat sig obenägna
att afhända sig förvärfvad egendom
på annat sätt än möjligen genom byte, särskildt
af inegor mot skogsmark, beroende
denna obenägenhet väsentligast på de invecklade
formaliteter, som enligt respektive
bolagsordningar skola vid egendomsförsäljningar
iakttagas.

11. Kan ej tillämpas på öfre Dalarne,
då laga skifte föregått. Nej.

12. (Jerna socken.) Egostyckningslagen
har aldrig tillämpats inom socknen, och
torde den icke, i sitt nuvarande skick, här
vara lämplig.

13. a) Egostyckningslagen har å orten
icke fått någon tillämpning, enär jorden
ännu ej är laga skiftad, men deremot hafva
afsöndringar i ganska stort omfång förekommit.
b) Ingen benägenhet finnes hos

FRÅGAN 32. LANDTMÄTERI8TATEN.

611

bolagen att afhända sig inegojord annorlunda
än möjligen genom byte emot erhållande
af skogsmark i stället. Bolagen lägga
hinder häremot, emedan de icke sälja någon
inegojord; ett hinder torde äfven vara
för bolagen om den är med inteckning besvärad.
c) Om inegojorden af enskilda
personer kunde förvärfvas, så uppstode egna

hem och sjelfegande jordegare samt tvif
velsutan ett bättre och utvecklingskraftigare
jordbruk, men erfordras äfven skog till
husbehof och tj enliga odlingslägenheter.

14. (Mora och Orsa soclcnar.) Har
ännu ej i praktik tillämpat egostyckningslagen.

II Gefleborgs län.

1. a) Lagen bör obestridligen åstadkomma
reda mellan flera delegare uti ett
hemman och vara gagnelig, så vidt till hvarje
egolott lägges skogsmark till nödigt husbehof,
och så torde äfven densamma tilllämpas,
der egostyckning sker af hemman,
som egas af bönder eller med dem likställda;
men såsom lagen hittills inom detta
län i de flesta fall tillämpats, nemligen
att bolagen afhända sig inegojorden och
behålla skogsmarken, kan den icke vara
nyttig i jordbruksintresse, ty så länge icke
till hvarje egolott lägges viss areal husbehofsskog
gagnar den icke utan motverkar
sin bestämmelse, och den blir blott ett sätt
för bolag och enskilda större egendomsegare
att förvärfva stora skogskomplexer, som
förut icke varit så lätta att åstadkomma,
b) Bolagen bruka genom egostyckningarna
i de flesta fall afhända sig inegojorden och
behålla skogsmarken till de af dem egande
hemman, som icke äro belägna intill deras
större possessioner, och på dessa senare
hafva de intet intresse att afyttra mark,
ty dem bruka de sjelfva. Lagen synes
äfven opraktisk, då den endast tillåter egostyckning,
der laga skifte och icke storskifte,
ehuru fastställdt, förut öfvergått hemmanet.
c) Endast så vidt till det egostyckade
området lägges nödig husbehofsskog,
kan lagen vara till framtida nytta och bereda
tillfälle för en sjelfegande jordbruksbefolkning
att ånyo uppstå.

På platser vid större arbetscentra eller

jern vägsstationer m. m. kan man indela
inegojorden uti egolotter med särskild skatt
utan nödvändig andel i till hemmanet hörande
skog, ty der kommer man in på
egnahemsfrågan.

2. a) Egostyckningslagen har mera sällan
gagnat jordbruket, utan varit till största
gagn för bolagen, som derigenom berättigats
förvärfva sig stora ytvidder och komma
öfver skogskomplexer, som förut icke varit
så lätt och stundom omöjligt, b) Bolagen
hafva för sed att genom egostyckning upplåta
inegorna till enstaka liggande hemman,
som ej ligga i sambruk med deras större
possessioner, hvilka i allmänhet innehafvas
under eget bruk. Enda hinder för dessa
egostyckningar förekommer i de socknar,
som ännu icke undergått laga skifte, c)
Om det styckade inegoområdet skall brukas
som sjelfständig egolott, bör dertill höra
viss areal skogsmark lämpad efter inegojorden.

3. a) Egostyckningslagen synes nästan
uteslutande tillkommen för att gynna bolagens
egendomsförvärf. Icke i ett fall af
femtio göres egostyckning i jordbruksintresse.
I ingen mån har den hittills motsvarat
sin bestämmelse att öka antalet smärre
sjelfständiga jordbruk, och den skall ej
kunna fylla denna bestämmelse utan snarare
motverka densamma , så länge den icke
tillförsäkrar hvarje skattelagd jordbrukslägenhet
ett minimum af skogbärande mark.
Lagen är dessutom i det fallet opraktisk,

612

FRÅGAN 32. LANDTMÄTERISTATEN.

att den absolut hindrar lagfart å köp af
för sjelfständigt hemmansbruk afsedda lägenheter
1 i byar, der laga skifte icke föregått,
då deremot fång enligt hemmansklyfnings-
och jordafsöndringslagen obehindradt
och till ömsesidig säkerhet kunna lagfaras,
b) A sådana hemman, som ligga intill förut
förvärfvade större possessioner, hafva bolagen
ingen benägenhet att afhända sig inegojorden;
möjligen är detta händelsen på
längre bort belägna enstaka hemman, men
sedan ett bolag köpt och låtit inteckna ett
hemman, har det ej lätt afbända sig någon del
deraf, c) Endast i mån, som hvarje lägenhet
får tillgång till nödigt husbehofsvirke
och jemväl betesrätt å skogsmarken.

4. (Ockelbo socken.) a) Egostyckningslagen,
som endast på sista tiden blifvit
tillämpad här på trakten, synes vara en
hjelp för mindre hemmansegare, som förut
hafva någon skog, att öka sitt jordbruk
eller ock utgöra ett medel för mindre lyckligt
lottade, som önska ett hem, för erhållande
af ett jordstycke till gårdsplats,
potatisland och för framalstrande af foder
åt en eller ett par kor, och torde denna
lag vara till nytta på trakter, som ligga i
närheten af folkrikare platser, b) En del
större sågverksbolag, som verka för en någorlunda
rationell skogsskötsel, hafva koncentrerat
sin verksamhet hufvudsakligen dervid
och afhända sig medelst egostyckning
sin inegojord, då deremot andra, äfven
större, bolag ej egostycka sina hemman.
Huruvida detta är beroende af lånetransak -

tioner kan ej uppgifvas säkert, men torde
så vara fallet, c) En befolkning, sjelfständigt
stödjande sig på jordbruk, tillkommet
genom denna lag, kan nog ej här på orten
uppstå, utan måste nog biförtjenster för
sådan befolkning finnas att tillgå.

5. (Södra Helsingland.) a) Nästan all
egostyckning har hittills visat sig gå derpå
ut att skilja en del eller all skogsmark
från den egentliga inrösningsjorden. b)
Frånstyekande af inegojorden till bolagens
hemman har äfven förekommit i ej så
ringa grad. Dervid har likväl i allmänhet
någon mindre del af skogsmarken
medföljt inegojorden. Och anses att, på
sistnämnda sätt, bättre jordbruk än då hemmanens
inegojord innehades af arrendatorer
bör uppstå, äfvensom att härigenom skapas
en sjelfständigare befolkning.

6. (Norra och vestra Helsingland.) a)
Lagen har obestridligen åstadkommit en
viss reda mellan olika delegare i ett hemman,
men dess saknad af bestämmelser
om bibehållande vid inegojorden af ett visst
minimum af skogsmark har möjliggjort utskiftande
af inegolotter med allt för ringa
eller ingen skogstillgång. b) Dylik benägenhet
har under senare åren uppstått.
Något annat hinder derför än bristen af
laga skiften i Jerfsö, Ljusdals och Färila
socknar ej kändt. Köplusten hos allmänheten
är nog också ringa, c) Om till inegorna
lades nödig husbehofsskog, borde en
sjelfegande jordbruksbefolkning kunna väntas
åter uppstå.

III. Vesternorrlands län.

1. (Sollefteå, Resele och Ramsele tings lag.

) a) Några erfarenheter hafva ej ännu
kunnat göras. I regeln frånstyckas, då intet
hinder härför möter, all inegojord och
i ingen af de förrättningar, som handlagts
af svarets afgifvare, har tillräcklig skogsmark
för husbehof medföljt, c) Någon

sjelfständig jordbrukande befolkning torde
genom egostyckningen ej vara att vänta på
en hel del orter.

2. (Norra Ångermanlands nedre del.)
a) Ringa erfarenhet hittills. Dock är det
fara värdt, att lagen snarare kommer att
befordra än hindra bolagsförvärf. Exem

FRÅGAN 32. LANDTMÄTERISTATEN.

613

pel gifva^ nemligen derpå, att. då ett hemman
öfvergår från en egare till två andra,
vanligen från far till söner, den ena erhåller
inegorna och den andra skogen. Kommer
denna idé att tillämpas i större utsträckning,
blir gifvetvis all den för hemmanen
afsedda skogsmarken en ännu mer
åtkomlig och begärlig handelsvara än hittills.
Den naturligaste formen för delning
af ett bondhemman är otvifvelaktigt hemmansklyfningen,
enär dervid hvarje lott får,
efter delningsgrund, del i såväl olika jordslag
som i god och sämre mark. b), c) Af
bolagen har egostyckningslagen börjat först
på allra sista tiden tillämpas i nämnvärd
grad. Som emellertid ytterst få egostyckningar
hittills äro afslutade, kan intet allmänt
omdöme om dem ännu uttalas. Om
emellertid bolagen på de hemman, de redan
besitta, vilja tillämpa denna lag så, att till
inegodelen lägges tillräcklig areal skogsmark
samt den sålunda bildade hemmansdelen
öfverlåtes med evärdlig besittningsrätt till
dugligt folk, så skall en afsevärd förbättring
af jordbruket rörande ifrågavarande
hemman inträda och den sjelfegande bondestammen
vinna en betydlig tillökning.
Under dylika omständigheter eger en egostyckningslag
rätt att finnas till.

3. a) Tillämpningen af egostyckningslagen
har nog icke medfört de resultat, som
med densamma varit afsedda. Den har
visserligen kunnat skaffa egna hem åt
obemedlade, men de till dessa hem hörande
jordbruk hafva i allmänhet varit för
stora. För att ett jordbruk, utan tillgång
till saluskog, skall kunna någorlunda bära
sig, fordras, att detsamma icke är större, än
att det kan skötas med familjens egna arbetskrafter.
Skall legofolk användas, bli
omkostnaderna större än vinsten, åtminstone
med de arbetspriser, som hittills va- J
rit. Egostyckningar ha nog förekommit, dock
icke i sådan utsträckning som i närgränsande
län. En del bolag hafva nemligen j
börjat inse värdet af inegojorden, hufvud- |

sakligast sålunda, att bolagen å denna jord
kunna binda en del arbetskrafter, som ständigt
stå till bolagets disposition. Det vill
häraf synas, som om bolagens intressen
mera vore tillgodosedda genom en arrenderande,
af bolagen ekonomiskt beroende befolkning
än af en sjelfegande mera ekonomiskt
oberoende. Egostyckningslagen är
ännu så ny, att dess verkningar svårligen
ännu kunna bedömas.

För att emellertid å bolagens utstyckade
inegojord kunna dana utvecklingskraftiga
jordbruk fordras, att dessa jordbruk blifva
jemförelsevis små med någon tillhörande
skogsmark eller ock, i närheten af industricentra,
att de utgöras af tomtplatser på 3
å 4 tunnland, hvilkas egare skaffa sig kontanta
pennin gemedel genom sina arbetsförtjenster.

4. (Torps socken.) a) Egostyckningsla gen

har efter sin tillkomst blifvit rätt mycket
tillämpad på denna ort och är i många
fall förträfflig både med afseende derpå, att
skifteskostnaderna minskas, och emedan jordegarne
kunna få dela sin egendom efter
öfverenskomna gränser, hvilket ofta är för
dem mycket önskligt. Hvad bolagen beträffar,
så är det ju naturligt, att de begagna
sig af denna lag för att bortsälja
alla för dem onyttiga jordstycken, och de
skulle utan tvifvel afhända sig största delen
af sina hemmans inegor, om de endast
kunde finna köpare till alla sålunda nybildade
jordbruk utan skog. Någon fara för
jordbrukets utveckling synes härigenom ej
vara för handen; tv bättre är, att bolagsjorden
kommer i händer på personer, som
ovillkorligen måste odla och bruka den för
att kunna lefva, än att samma jord skall
råka i vanhäfd genom bristande skötsel af
likgiltiga arrendatorer och bolagstjenare.
Önskligt vore dock, att den, som, med tilllämpning
af denna lag, vill bortsälja någon
del af sitt hemmans inrösningsjord, äfven
vore pligtig att sälja en minst lika stor

614

FBÅGAN 32. LANDTMÄTERISTATEN.

bit skogsmark, ifall det af köparen påyrkas och ej blott och bart en byggnadstomt med
och försäljningen afser ett verkligt jordbruk eller utan utrymme.

IV. Jemtlands län.

a), b) Bolagen börja allt iner och mer
afhända sig inegojorden genom egostyckning.
Det bär sig ej för bolagen att underhålla
hus och jord af jordbrukets afkastning.
Skogsmarken deremot ger afkastning
utan skötsel, hvadan hus och jord i
de flesta fall endast äro en börda för bolagen.
c) Någon sjelfständig befolkning kan
ej påräknas från den klass af jordtorpare,
som uppkommer genom frånstyckning af

hus och inegojord samt i vissa fall några
hektar skog. Han, som blir egare af en
sådan lägenhet, blir till stor del beroende
af den arbetsförtjenst, som bolaget gifver.
Är han ej till behag, så får han ej beta
sina kreatur på bolagets skogsmark och ej
köra och hugga timmer åt bolaget. Det
ser mörkt ut med sjelfständigheten. I år
(1902) köpas flera hemman af bolag och
till högre priser än någonsin förut.

V. Vesterbottens län.

1—5. a) Egostyckningslagen har inom
Vesterbottens län enligt senaste utredning
gifvit anledning till 854 egostyckningsförrättningar,
deraf 735 stått och stå i direkt
sammanhang med trävarubolagens hemmansförvärf.
I öfrigt har, såsom Vesterbottens
läns landtmätareförening redan förut
uttalat i skrifvelse den 18 Mars 1901 i anledning
af Revisionssekreteraren Lindhagens
motion, vid egostyckningslagens tillämpning
den erfarenhet vunnits,

■ att de vid styckningen utlagda skiftena,
som med hänsigt till »styckningsändamålet»
ensamt bestämmas af sakegaren, i den
mån de gällt den för jordbruk afsedda delen
af hemmanet, ofta varit oformliga och
för jordbruksändamål olämpliga;

att dessa dessutom ofta äro besvärade af
servituter för virkesupplag å stränder, för
dämningsrätt m. m. till förmån för den
endast för skogsändamål afsedda lotten;

att betesrätt inom skogsområdet ofta endast
tills vidare och med straffpåföljd vid
missbruk medgifves den för jordbruk afsedda
lotten;

att skog till för jordbruket erforderliga
byggnaders underhåll och nybyggnad i regel
saknas, samt att några nyodlingar å de
för skogsbruk utstyckade lotterna ej förekomma.

Då sålunda egostyckningslagen härstädes
ej afser jordbruks- utan endast skogsändamål
och då den medger, att jordbruksområdet
uteslutes från det stöd, det förut
haft och måste hafva af skogsområdet, och
dessutom af skär det förra från möjligheten
att svälla ut inom det senare, så kan med
möjligast största visshet sägas att egostyckningslagen
i sin nuvarande form ej främjar
och att trävarubolagens hemmansförvärf
är till hinder för jordbrukets utveckling
i dessa byggder samt att af den pågående
utstyckningen af bolagshemmanen
något utvecklingskraftigt jordbruk ej kan
uppstå och någon sjelfständig befolkning ej
skapas.

6. (Lycksele socken.) a) Ännu hafva ej

egostyckningar i så stor myckenhet verkställts,
att några erfarenheter deraf kunnat
| vinnas. I regel har den frånstyckade in -

IfRÅGAN 32. LANDTMATERISTATeK.

egojorden sålts eller bortbytts mot skogsmark
till någon bonde i byn, som förut
har hemman och till detta äfven skog, hvarför
någon olägenhet af att endast inegorna
frånskiljts ej förmärkts. Skulle emellertid
ändring af egostyckningslagen ej snarliga
ske derhän, att till hvarje hemmanslott, som
utstyckas, lägges tillräckligt af husbehofsskog,
uppstår så småningom jordbruk, saknande
denna förmån, och hvilka derför
komma att föra en tynande tillvaro, b)
Egostyckningarna synas på sista tiden börja
taga stora dimensioner och hafva bolagen
stor benägenhet för och all möjlig fördel
af att afhända sig inegojorden, då denna i
de allra flesta fall endast är en tunga för
dem.

7—9. Hänvisas till Vesterbottens läns
landtmäteriförenings yttrande den 18 Mars
1901 angående Revisionssekreteraren Lindhagens
motion.

10. a) Att den form för jordupplåtelse,
som genom egostyckningslagen är införd,
är mera betryggande för säljaren, som vet
hvad han säljer, och köparen, som vet hvad
han köper, än den äldre formen: upplåtelse
af skatt.

Att lagen oaktadt sina enkla former på

615

ett fullt betryggande satt tillgodoser såväl
statens som den enskildes rätt vid jordupplåtelse.
(Härvid torde böra erinras, att
jordegarne vid egostyckning lägga i dagen
en viss tendens att vid uppgående af skillnadslinien
emellan hemmanslotterna göra
flera bugter och krökningar än hvad det
afsedda ändamålet kräfver, hvilket torde
bereda svårigheter med afseende på det
framtida underhållet af skillnadslinierna.)

Att lagen i tillämpningen ställer sig betydligt
billigare än hemmansklyfningslagen
(4 å 5 ggr).

Att lagen bereder jordegaren tillfälle att
sjelf bestämma, huru hans hemman skall
klyfvas, hvartill han i regeln torde vara
mera skickad än den i jordbruksförhållanden
mer eller mindre oerfarne tjenstemannen.

b) Ja. Nej. c) Möjligen i lika vidsträckt
mån som husbehofsskog derjemte afsätta.
Många blifva genom denna åtgärd
satta i tillfälle att skaffa sig ett eget
hem, hvilket åter med nödigt skogsanslag
skulle ställa sig för dyrbart. Också ha de
sålunda nu utstyckade lägenheterna uppkallat
ett stort antal spekulanter, hvaraf den
slutsatsen kan dragas, att åtgärden i sin
mån bidragit att tillgodose rådande behof.

VI. Norrbottens län.

1. Deltagit i yttrandet från länets hushållningssällskaps
förvaltningsutskott.

2. a) Egostyckningslagen:

l:o) ställer sig betydligt billigare (4 ggr) i
tillämpningen än hemmansklyfningsförordningen; 2:o)

lemnar större trygghet både för säljare
och köpare; den förre vet, hvad han
säljer, den senare vet, hvad han köper, då
deremot hemmansklyfningen förhindrar hem -mansegaren att sjelf bestämma, huru hemmanet
skall delas, ehuru han i regel torde,
såsom erfaren, vara dertill kompetent.

b) Bolagen torde nog i ganska stor skala
genom egostyckning hafva sökt att afhända
sig inego jorden och något särskildt hinder
synes ej gällande författningar lägga derför.

Genom dylik egostyckning bildade lägenheter
hafva haft ett stort antal spekulanter,
emedan sådana lägenheter ställa sig så mycket
billigare, än sådana, som äro åtföljda
af husbehofsskog.

3. a) Egostyckningslagens tillämpning
har i denna socken icke visat några olägenheter,
snarare tvärtom.

Huru sig förhåller på andra orter, och

616

Frågan 32. landtmäteristaten.

huru egostyckningslagens tillämpning å bolagshemman
ställer sig, är för svarets afgifvare
fullständigt okändt.

4. a) Egostyckningslagen bör kallas egostympningslagen,
ty lika litet som en stympad
menniska kan ordentligt funktionera,
lika litet kunna de styckade hemmanen i
allmänhet blifva grund för sjelfständigt jordbruk.

b) Bolagen afhända sig nog in egoj orden
på sina hemman för att bli af med en del
skatter och onera, men landtmäteriets organisation
innebär en stor fara för att för stor
skatt lägges på de utstj^ckade delarna och
framtiden kommer nog ock på många ställen
att visa sorgliga exempel på dessa delars
undergång och öfvergång till ödesmål.

5. a) Egostyckningarna gå vanligen så
till väga, att åkerjorden utstyckas antingen
alldeles utan eller tillsammans med ett
minimum af närmast liggande skogsmark
(utan ståndskog). Dertill lägges ibland i
ett andra, eventuellt äfven tredje skifte
ängeslägenheter utan skogsmark, men lika
ofta eller oftare afstår ej skogsegaren eganderätten
till ängarna, utan upplåter endast
nyttjanderätten på vissa år. Sällsynt är,
att nödig husbehofsskog tillägges inegolotten.
Denna besväras merendels af servituter för
flottning och skogskörslor m. m. Intet afseende
har veterligt någonsin fästs vid
vigten af att från skogsmarken urskilja de
odlingsbara trakterna. Egarens uteslutande
rätt att bestämma sättet för styckningen
missbrukas allmänt. Intensiva ansträngningar
göras vid egostyckningarna af bolagens
ombud för att till minsta möjliga
reducera skattetalet för skogslotterna i ändamål
att vältra så mycket som möjligt af
utskylderna på inegolotterna. (Skattetalet
kan väl tänkas i framtiden blifva af inverkan
på taxeringen trots grundskatteafskrifningen.
)

Bolagen åsätta ofta inegolotterna oskäliga
pris, som de stundom kunna tilltvinga sig
genom att hota landbonden med afhysning.

Många bolag ha ännu ej börjat egostycka
sina hemman, särskildt i Norrbotten, måhända
emedan de befara att ej kunna nog
förmånligt sälja inegorna. Landböndernas
ekonomiska ställning är nemligen här synnerligen
dålig. Det kan ock för bolagen
vara förmånligare att hålla landbönderna i
den mera beroende ställning, arrendesystemet
skapar.

c) Genom egostyckningen af trävarubolagens
hemman afses icke och kan icke
uppkomma någon utveckling af jordbruket.
Ej heller kan flertalet af de jordbrukare,
hvilka kunna tänkas blifva egare af de sina
förnämsta existensbetingelser beröfvade inegolotterna,
i framtiden erhålla bättre och
sjelfständigare ställning än den, som i allmänhet
är beskärd torpare och backstugusittare.
Ty ett jordbruk i öfre Norrland
lemnar ej en afkastning, som kan tänkas
förslå till inköp af husbyggnads-, hägnadsoch
hässjevirke samt ved äfvensom till
arrende af mulbete.

Egostyckningslagens förderfligaste inverkan
består deri, att den är ett medel för
förvärf af större eller mindre del af skogsmarken
från hemman, der egaren under
förutvarande förhållanden aldrig skulle velat
eller kunnat sälja mer än högst 1/Q af
arealen. Det är afl anledning att tro, att
flertalet verkställda egostyckningar tillkommit
för att skilja af trävarubolag inköpta
skogsskiften från bondhemman, ehuruväl
bolagen stundom, efter att genom kontrakt
ha förbundit sig att egostycka vissa områden
till säljaren, pro forma inköpa hela
hemmanet för att ha fria händer vid stipulerandet
af servitut m. m.

Allt efter som laga skiften fortgå i lappmarkerna
— de äro i Norrbotten föga mer
än började — komma genom sådana egostyckningar
oberäkneliga skogsvidder att
öfvergå från den jordbrukande befolkningen
till skogsspekulanterna.

Ett verksamt medel för bolagen att åtkomma
skogsskiften har visat sig vara att

FRAG-AN 32. SKOGSSTATEN.

M7

gorå byte af från bolagens egna hemman
styckade inegolotter mot angränsande bönders
skogsskiften, något som äfven förorsakar
decimering af jordbrukarnes antal.

6. a), b) Enär inga hinder föreligga, hafva
bolagen i stor omfattning genom egostyckningar
afhändt sig inegojorden till sina

hemman, c) Genom dessa egostyckningar
uppstå hemman, som sakna husbehofsskog,
betesmarker och odlingstillgångar, hvadan
de ej kunna lemna tillräcklig afkastning
för sina brukares nödtorftiga uppehälle,
utan äro brukarne hänvisade till andra af
konjunkturerna beroende arbetsförtjenster.

Skogsstaten.

I. Gefle-Dala distrikt.

Kopparbergs revir.

Svar saknas.

O ster-K alar nes revir.

a) I allmänhet goda. Utan tillfälle till
egornas styckning skulle egendomarna ännu
fortare öfvergå i de kapitalstarka bolagens
händer, b), c) Bolagen afhända sig icke inegojord.
Egostyckningen medgifver uppkomsten
af mindre jordbruk likasom ock egna hem
skapas och en sjelfständig befolkning uppstår.
De olägenheter, som med egostyckningslagens
tillämpning följa, blifva naturligen
ökade svårigheter för ett ordnadt jordbruk.

Sårna revir.

Hänvisas till yttrandet från Transtrands
revir.

Transtrands revir.

Invid byarna i Sårna socken hafva enskilda
sålt af sin jord till tomtplatser åt yrkesidkare
m. fl. Något bolag har veterligen icke
härtill sålt något af sin mark. Någon inverkan
för utvecklingen af jordbruket hafva dessa

mindre jordförsäljningar icke afsett; de hafva
skett endast för att afhjelpa bostadsbristen.

Vester-T) alar nes revir. ''

Någon försäljning af inegojord från trävarubolag
förekommer ej, och kunde för
öfrigt något utvecklingskraftigt jordbruk ej
uppstå på endast inegojord.

GestriTclands revir.

a) Egostyckningslagen har för kort tid
varit gällande för att den skulle kunnat
hinna visa några verkningar. I mån som
den blifver mera allmänt känd och tillämpad,
bör den blifva till en välsignelse för skogsbyggdernas
befolkning, och den är det enda
medlet att rädda den norrländska bondens
sjelfständighet.

Ett förbud för bolagen att köpa hemman
är en snara att strypa sågverksindustrien
med genom att hindra den att betrygga sin
timmertillgång och dermed sin framtid.
Det komme ej heller att gagna hemmansegarne
utan vore äfven för dem en olycka.
Deras hemman skulle vid behof af försälj 78 -

618

FRÅGAN 32. SKOGSSTATEN.

ning förlora de köpstarkaste spekulanterna
och derigenom nedgå uti värde. Kunde ej
hemmanet säljas, skulle, till dess man fått
en skogslag, som hindrar devastation, under
en eller annan form skogen uthuggas och
på så sätt hemmanet göras värdelöst. Hemmansegarne
skulle förlora möjlighet till
arbetsförtjenst med skogsafverkning och flottning
samt hemmanen blifva öde. b) För
bolagen utgöra gårdarna ett mycket drygt
onus utan motsvarande fördel. De få bygga
och till väsentlig del underhålla dem samt
erhålla derför aldrig några kostnaderna motsvarande
arrenden. Ofta sitta landbönderna
arrendefritt och, der arrenden betalas, uppgå
de ej till mera än hemmanets skatt eller
så vid pass.

Bolagen betala ofta högre drifningslön
till eget folk än till främmande, blott för
att de förra derigenom skola kunna betala
hemmanen åsätta arrenden.

Underligt vore, om ej under sådana förhållanden
egostyckningen kommer till vidsträckt
användning.

Innan sågverksrörelsen började, d. v. s.
för c:a 50 år sedan, lefde på hemmanen
sjelfständiga och välbergade bönder, hvilka
födde sig på gårdarnas afkastning utan någon
inkomst från skogen. Om nu samma hem -

man egostyckas och bonden får husbehofsskog
och inegorna i behåll samt derjemte
någon biförtjenst genom skogsarbete eller
afsättning till skogsarbetarna, kommer han
uti vida fördelaktigare ställning än förut,
En inskränkning i dyrbara lefnadsvanor
måste dock först inträda.

Å andra sidan har visat sig, att bönder,
som öfvergått till arrendatorer, nekat mottaga
anbud om återköp af inegor med hemskog
och få detta egostyckadt från utskogarna.
De hafva det bättre som arrendatorer.

Vestra Helsinglands revir.

a) Inom reviret har egostyckningslagen
hittills i högst ringa grad vunnit tillämpning,
hvartill i sin mån väl bidragit, att en ganska
afsevärd del af revirets område ännu icke
undergått laga skifte.

Norra Helsinglands revir.

b) Bolagen afyttra i allmänhet gerna sin
inegojord, hvilket dock i den egentliga skogsbyggden
mången gång ej låter sig göra i
brist på spekulanter.

OJverj ägmästaren.

Se under Litt. H: särskilda yttranden.

II. Mellersta Norrlands distrikt.

Medelpads revir.

a) Säkert omdöme kan ännu ej afgifvas.
b) I ringa mån hafva bolagen hitintills
egostyckat sina hemman, c) Skulle emellertid
inegojorden utan medföljande lrasbehofsskog
afsöndras, kan man alldeles påtagligt
förutspå jordbrukets undergång, ty
i ett hårdt klimat erfordras betydligt med
virke ej allenast för byggnadens solidare
uppförande utan äfven för bränsleåtgång.

Hernösands revir.

Svar saknas.

Junsele revir.

b) Benägenhet hos bolagen att afhända
sig inegojorden från sina innehafvande hemman
torde i allmänhet finnas, särskildt
hvad beträffar spridda skogshemman. Deremot
torde sådan benägenhet icke finnas,
der större hemman egas i sammanhängande
komplexer, å hvilka finnas ett flertal torp
eller jordlägenheter och hvarest dessa icke
på annat sätt kunna, på grund af läget,
erhålla sitt nödiga husbehofsvirke och mulbete
än från bolagets omkringliggande skogsmarker.
Intrånget eller servituten skulle

FBAGAN 32. SKOGSSTATEN.

619

i , så fall blifva för stora å skogsmarken.
Några af de större bolagen hafva ock under
sista året vidtagit åtgärder för egostyckningar
i stor skala, c) För att egostyckningen
skall hafva någon verkan att skapa
sjelf ständiga och utvecklingskraftiga jordbruk
är nödvändigt, att i egostyckningslagen
inrymmes stadgande om, antingen att
vid styckningen skall afsättas nödig husbehofsskog
med en viss, i förhållande till
den afstyckade inegojorden bestämd minimiareal,
men hvilkens storlek i öfrigt på
grund af för handen varande omständigheter
bestämmes af landtmätaren och godemännen,
eller ock att innehafvaren af den
egostyekade inegojorden skall lemnas rätt
att å hemmanets skog efter utsyning å trakt,
som för gården är möjlig att utan för stora
svårigheter åtkomma, erhålla nödigt husbehofsvirke
såväl af ved och stängselvirke
som ock af byggnads- och sågtimmer, hvilket
gagnvirke bestämmes, beroende på hemmanets
eller inegojordens areal och storlek,
till visst antal träd med bestämd minimidimension
årligen.

Å till inegoområdet afsatt husbehofsskogstrakt
bör utverkning för afsalu icke
få ega rum.

Tåsjö revir.

a) Egostyckning, som hittills i ringa utsträckning
förekommit, sannolikt på grund
af villrådighet angående fördelen dervid,
synes emellertid komma att börja i stor
omfattning innevarande år (1902). c) Det är
att beklaga, att jordbruket i Norrland med
dess karga förhållanden ej synes kunna få
det välbehöfliga stöd af skogen, som från
början afsetts. Emellertid synes dock den
ställning, som medföljer eganderätt till en
jordlott utan skog till afsalu, vara afgjordt
bättre än en arrendators. Det egna intresset
bör höja sjelf ständigheten och hågen
för jordbruk.

Ett skogsskifte till husbehof är i hög
grad önskvärdt och att föredraga framför
rätt till skogsfång.

Anundsjö revir.

a) Egostyckningslagen anses allmänt hafva
det hufvudfelet att leda derhän, att inegojorden
kan frånskiljas till och med nödig
husbehofsskog, utan hvilken jordbruket i
Norrland icke för närvarande torde kunna
bära sig. b) I motsats till förhållandena i
Vesterbottens län, har inom Vesternorrlands
län icke försports någon större benägenhet
från bolagens sida att afhända sig inegojorden
till sina hemman, då det nemligen,
under det afverkningen samt eventuellt markförbättrings-
och dylika arbeten på egna
skogar utföras, ännu ligger i bolagens intresse
att qvarhålla sina landbönder såsom
sådana.

Utan en ganska genomgripande omredigering
af nu gällande egostyckningslag, afseende
att vid utstyckningen tilldela den
utbrutna hemmansdelen viss del af alla
egoslag, så synes ingen möjlighet att skapa
en sjelfständig jordbrukande befolkning i
Norrland.

Ostra Jemtlands revir.

b) Någon större och mera omfattande
benägenhet hos bolagen att afhända sig inegojorden
till sina hemman, synes ännu ej
gjort sig gällande; men detta torde nog för
framtiden blifva förhållandet i anseende till
svårighet att erhålla dugliga och lämpliga
arrendatorer. c) Så länge som genom afverkning,
flottning, kolning, kolkörning m.
fl. skogsarbeten god inkomst är att för den
lösa befolkningen påräkna, torde den genom
egostyckningslagens tillämpning afsedda utstyckning
af inegojorden ej med visshet
medföra något utvecklingskraftigt jordbruk
samt skapande af en på detsamma grundad
sjelfständig befolkning.

Fors socken af Östra Jemtlands revir.

a) Egostyckningslagen har här tillämpats
endast i ett par fall och har då afsetts
frånsåld skogstrakt, b) Återförsäljning af
inegor från af bolag inköpta hemman har
icke förekommit och torde näppeligen vara

620

FBÅGAN 32. SKOGSSTATEN

att vänta i någon vidare utsträckning, då
det påtagligen icke öfverensstämmer med
deras intressen att helt och hållet släppa
från sig inflytandet öfver den för skogens
tillgodogörande erforderliga arbetskraften.

Möjligheten för ett utvecklingskraftigt
jordbruk och en sjelfständig befolkning på
grundvalen af besittning af endast inegor
är, såsom förut anförts, icke synnerligen stor,
åtminstone icke med den nuvarande generationen,
som varit allt för mycket van att
i skogen se den tryggade reserven till jordbruket.
Möjligen skall den uppväxande
generationen, om den från början får vänja
sig att mer lita till jordbruket och erfara,
att dess afkastning icke uteslutande är beroende
af väderleken, utan att nedlagd möda
och omtanke äfven der erhålla sin lön,
visa sig mer kompetent att, genom uthålligt
arbete och måttligare lefnadssätt, ådagalägga,
att jordbruk äfven i Norrland kan
föda sin man.

Norra Jemtlands revir.

a) Erfarenhet har ännu icke kunnat vinnas.
b) De flesta bolag skulle nog vilja
afyttra inegojorden till sina hemman, så
att mycken jord skulle helt visst på detta
sätt erhållas för en sjelfständig befolkning,

c) Utsigterna för denna att på dessa egor
skapa utvecklingskraftiga jordbruk anses
dock vara temligen ovissa, men dock säkrast
vinnas, om befolkningen utgjorde så att säga
acklimatiserade, jordbrukskunniga invandrare
från andra landskap, der hågen för
arbete, speciellt jordbruksarbete, visat sig
större och köpenskapslusten mindre, än här
är förhållandet.

Norra delen af Norra. Jemtlands revir.

Egostyekningslagen har först på de två
sista åren börjat • tillämpas i norra Jemtland.
Många bolagshemman hafva visserligen
under den tiden redan egostyckats,
men å de flesta är en dylik förrättning
ogjord, och å många kommer kanske en
sådan ej heller till stånd, äfven om hinder

derför ej förefinnes. På grund af att egostyckningslagen
så nyligen börjat tillämpas,
hafva ännu ej några erfarenheter kunnat
vinnas. En brist synes dock vidlåda densamma,
nemligen att föreskrift ej finnes
om den areal skogsmark, som minst bör
tilldelas inegojorden. Vid de förrättningar,
som hittills blifvit verkställda, har tilldelningen
af skogsmark blifvit alldeles för
liten i synnerhet med afseende på fastigheternas
vidare uppodling samt möjligen uppkommande
delning på två eller flera brukare.

Vestra Jemtlands revir.

a), b) Erfarenheter saknas. c) Lagen
borde vara en god utväg för utvecklande
af jordbruket, derest vid frånstyckning af
dylik mark det ålåge förrättningsmannen
att tillse, det tillräckligt utmål för bete och
skogstägt lemnades till nybildade hemmanet,
hvilka båda vigtiga moment icke tillgodoses
af nu gällande egostyckningslag.

Socknarna Undersåker, Are och Kall af
Vestra Jemtlands revir.

Svar saknas.

Herjeådalens revir.

a) Erfarenheter hafva hittills icke kun
nät vinnas, b) Någon anledning finnes ej
att antaga annat än att bolagen skulle befinnas
villiga att afhända sig inegojorden
till sina hemman, derest spekulanter derå
yppades, hvilket dock endast undantagsvis
torde hafva egt rum, och detta senare förhållande
är antagligen det förnämsta om
ej enda hindret för att dylika egostyckningar
ej skett i större omfattning, c) I anseende
till jordens naturliga beskaffenhet
kan något utvecklingskraftigt jordbruk icke
väntas uppstå genom utstyckning af inegojorden
annorstädes i orten än i socknarna
närmast Storsjön, der jordmånen i allmänhet
är af god beskaffenhet.

Hede tingslag af Herjeådalens revir.

b) På sista tiden har en viss benägenhet

FBAGAN 32. SKOGSSTATEN.

621

visat sig från bolagens sida att försälja inegojorden.
A andra sidan sälja bönderna
sina skogsskiften och behålla inegojorden.

Då den husbehofsskog, som tillslås — i
flera fall endast 5 har — är för obetydlig,
torde utsigterna för ernående härigenom af
ett utvecklingskraftigt jordbruk och eu sjelfständig
befolkning vara mycket små,

Öfverj ägmästaren.

a) Egostyckningslagen har ännu endast

i ringa utsträckning hunnit tillämpas. Någon
erfarenhet om dess verkningar har derför
hittills icke kunnat vinnas, b) Svårigheter
torde möta för bolagen att kunna
med någon fördel sälja inegojord, utan att
tillräcklig mark för mulbete och skogsfång
derjemte upplåtes, antingen genom afsättande
af lämpligt område eller genom särskildta
aftal.

TII. Vesterbottens distrikt.

Järns revir.

a) Erfarenheten härom ännu ringa härstädes.
Dock förefaller, som om den från
skogen egostyckade inegojorden i allmänhet
hårdare drabbas af utskylder, genom att
för högt taxeringsvärde åsättes densamma
i jemförelse med skogsmarken, c) Att för
öfrigt innehafvare!! af endast inegor utan
skog får svårare att reda sig än med skog
är ju gifvet.

Norsjö revir.

a) Såvidt kändt är, hafva inom reviret
hittills endast 6 bonde- och 13 bolagshemman,
deraf 3 inom Malå socken, undergått
s. k. egostyckning. Förrättningarna äro alla
verkställda först under hösten 1901, hvadan
några fördelar eller olägenheter af desamma
ännu ej hunnit göra sig gällande.

Företrädesvis sådana bolagshemman, som
anses kunna lemna bergning åt sin blifvande
egare, lära egostyckas, dervid nödigaste husbehofsskog
afsättes eller rättighet meddelas
att från bolagets skogslott, taga vedbrand
m. m. efter anvisning. Bolag tillhöriga hemman,
som äro belägna i större byar, styckas
oftast i flera lotter, hvilka försäljas fördelaktigast
till grannar i byn, som hafva
egen skog, hvarigenom bo-lagets qvarvarande
skogslott ej behöfver belastas med skogsfång.

Då det endast torde vara en tidsfråga,
när många af nuvarande ängslägenheter

(slåttermyrarna) upphöra att afbergas, pläga,
en del sådana, som ej med fördel kunna
tilläggas inegolotten, men ännu hafva ett
visst värde, samtidigt med försäljningen af
inegorna fritt upplåtas för längre tid (25
ä 50 år).

Efter hvad som är bekant, komma, från
och med sommaren 1902, egostyckningar i
j större omfattning att ega rum å bolags!
hemmanen inom Malå lappmarks socken.

Burträsks revir.

a) Då egostyckningslagen medger så godt
som oinskränkt frihet till hemmanens styckning,
har följden deraf blifvit, att i allmänhet
icke någon skog bibehållits vid inegojorden.
Det är nemligen nära nog uteslutande
bolagen, som egostycka sina hemman,
och de behålla naturligt nog så mycket
skog som möjligt. Särskild! i fråga om
: hemman, till hvilkas skog dispositionsrätten
| på grund af Kongl. Förordningen den 29
i Juni 1866 är inskränkt, hafva bolagen visat
i stor benägenhet att bortstycka inegojorden
jemte derå befintliga byggnader för att dymedelst
undvika den minskning i utsyningarnas
storlek, som med hänsyn till hem|
manens husbehof af virke lagligen måste
iakttagas, så länge hemmanen varit ostycj
kade. Bönder egostycka i allmänhet icke
j sina hemman, annat än då de till bolag
häfta i skuld, som genom styckning af hem,-

622

FE A G AK 32, SKOGSSTATEK.

manet skäll betalas, och i sådana fall bestämmer
vanligen bolaget grunderna för
egostyckningen.

Der kronoskog ej finnes i närheten af
de utstyckade jordbrukslägenheterna, kunna
svårigheter för dessas innehafvare förr eller
senare väntas uppstå att till skäligt pris
kunna köpa husbehofsvirke.

I regeln hafva gränserna omkring inegorna.
på alla sidor dragits tätt omkring
»åkerhagarna», hvarjemte de bästa slätterna,
som utgöras af stränder vid vattendragen,
bibehållits vid det af bolaget behållna skogsskiftet,
hvadan de jordbrukslägenheter, som
på detta sätt uppstå, synas sakna möjligheter
till utveckling.

Degerfors revir.

a) Erfarenhet har ännu näppeligen kunnat
vinnas, b) Bolagen hafva i allmänhet
i stor utsträckning benyttjat sig af
lagen.

Södra Lycksele revir.

a) Erfarenheter hafva ännu icke vunnits,
men mycket tyder dock derpå, att lagen
skall medföra ett framtida stillestånd i jordbruksutvecklingen
derigenom, att ej odlingslägenheterna
å skogarna medfölja vid egostyckningarna
utan endast den ringa, odlade
jorden kring hemmanet eller byn.

Norra Lycksele revir.

a) Erfarenhet saknas, men allt tyder dock
på framtida stillestånd med jordbrukets utveckling,
då odlingsmarken å hemmanet
ej ingår, utan egostyckningen hufvudsakligen
inskränker sig till inegorna omkring stamhemmanet.
b) Egostyckningarna börja taga
stora dimensioner och synes ej hinder möta
ifrån bolagen, hvad beträffar nuvarande inegor.
Bolagen vilja gerna blifva af med inegojorden,
som de ej hafva önskad inkomst
af. c) Inegorna, synnerligen åkerjorden,
hafva så ringa areal, att utstyckningar ej
gerna kunna ifrågakomma, och kan således
ej nämnvärd utveckling påräknas.

Asele revir.

Ifrågavarande lags 3 kap., »Om jord
afsöndring», har ej haft den goda påföljd,
som man väntat sig, emedan deri inga bestämmelser
angående ett hemmans i lappmarken
oundgängliga husbehof finnas intagna.
Jorclafsöndringar hafva hittills endast
verkställts å bolagen tillhöriga hemman,
och har i regel all skogsmark blifvit
frånskild inegorna utan tanke på det för
jordbruket nödvändiga husbehofsvirket. Genom
dylik jordafsöndring förlorar jordbrukaren
ofta till och med rätt till bete å
skogen, c) Endast i fall inegorna vid afsöndringen
tilläggas så stor areal skogsmark,
att derifrån fullt tillräckligt husbehofsvirke
för all framtid kan erhållas, kan eu sjelfständig
befolkning och ett för utveckling
möjligt jordbruk skapas.

Sorsele revir.

a) Erfarenheten visar nu dagligen, att det
just är egostyckningslagen, som är orsaken
till att bolagen kunna förmå bönderna att
sälja sina hemman. Det tillgår nemligen
så, att bolagens ombud göra framställning
till bonden om att köpa hans skogsskiften,
och kan då bonden förmås att samtycka
härtill, underrättas han om, att han först
miste sälja hela sitt hemman till bolaget,
hvarefter bolaget förbinder sig att begära
egostyckning, och blir det då bolaget, som
jemte landtmätaren har att bestämma, hvad
som skall tillhöra bolaget eller bonden. Å
de hemman, som bolag förut egt, har ännu
ingen egostyckning förekommit, c) Ett utvecklingskraftigt
jordbruk kan ej uppstå
eller någon sjelfständig befolkning skapas
genom egostyckningslagens tillämpning, utan
måste det anses såsom nära nog en lifsfråga
för befolkningen i Lappland att förbud
för egostyckningslagens tillämpning i
lappmarken utfärdas innan 1 Juni 1902.
»Här är rätter nöd å färde.»

Stensele revir.

Endast ett hemman är egostyckadt.

FRAGAN 32. SKOGSSTATEN.

623

Vilhelmina revir.

a) Egostyckningslagen har visat sig allt
annat än ändamålsenlig, i det att vid landtmäteriförrättningen,
då förrättningsmannen
ej behöfver biträdas af godemän, hänsyn
endast tages till skogsegarens önskningar,
hvilka kraftigt framhållas af det närvarande
ombudet, men ingen tanke egnas åt jordbruket
och dess fordringar bland annat på
nödig husbehofsskog.

Bolagen påskynda med allra största ifver
styckningen af sina hemman och innan årets
slut torde knappast finnas något bolagshemman,
hvars inegojord möjligtvis skulle
kunna säljas, som ej blifvit egostyckadt.

c) Så som egostyckningslagen här tillämpas
och i följd af dess bokstafliga lydelse kan
aldrig vare sig nu eller framdeles genom
den af sedda utstyckningen af inego jorden
uppstå ett utvecklingskraftigt jordbruk eller
skapas en sjelfständig befolkning.

Ehuruväl egostyckningarna inom orten
bedrifvits på så sätt, att de utstyckade inegorna
i allmänhet ej äro begärliga för en
förståndig spekulant, torde dock ett ögonblickligt
upphäfvande af egostyckningslagen
vara af behofvet påkalladt.

Fredrika, revir.

Erfarenhet har ännu icke vunnits.

Allmänna meningen bland ortens befolkning
tyckes dock vara, att egostyckningslagen
i det skick, den för närvarande befinnes,
är för jordbruket helt och hållet
olämplig, ja till och med förderflig.

Bjurholms revir.

a) Erfarenheter hafva ännu icke vunnits
rörande egostyckningslagens tillämpning, men
om man endast tager hänsyn till skogsöda
betesmarken, som tilldelas hvarje egostyckning,
så finner man: att den skog, som
lemnats för hemmanets behof, omöjligen kan
räcka för att fylla ens de minsta behofven
i den närmaste framtiden; att i händelse
af en eldsvåda, som ödelägger gården, ingen
möjlighet förefinnes att uppföra en ny fullständig
gård, samt att slutligen om skogsegaren
på grund af skogsodling afstänger
sin skogsmark, så har jordbruksegaren ingenting
att beta sina kreatur på under sommaren,
eller just den tid, då kreaturen skola
lemna den rikaste afkastningen och repa
sig efter vinterns svältfodring. Huru skall
det då gå med landets vigtigaste binäring,
boskapskötseln? Kändt är, att här i Norrland
erfordras milsvida arealer för att sommarföda
kreaturen i en enda by.

Ofverj ägmästaren.

Se anm. vid frågan 1.

IV. Norrbottens distrikt.

Piteå revir.

a) Egostyckningslagen har endast i ett
enda fall tillämpats inom reviret och gäller
detta ett bolagshemman. b) Benägenhet kan
möjligen förefinnas hos bolagen att afhända
sig inegojorden till sina hemman. Några
särskilda hinder föreligga veterligen icke.

c) Endast under den vigtiga förutsättningen
och i den mån lifligare kommunikationer
uppstå och industrien jemsides dermed vinner
djupare insteg.

Elfsby revir.

a) Då egostyckningen afser skogens skiljande
från jorden, anses den vara skadlig i
så fall, att husbehofsvirke, afsaluvirke samt
bete fråntagas innehafvare!! af jordbruksdelen,
som i visst fall blir så knappt tilltagen,
att ytterligare delning mellan afkomlingarna
ej gerna kan ifrågakomma, b) Ingen
benägenhet hos bolagen att afhända sig inegojorden
förefinnes.

FRÅGAN 32. SKOGSSTATKN.

<524

Arvidsjaurs revir.

a) Då bolagen haft svårt att erhålla köpare
till egostyckade hemman, — inegojorden —
hafva endast ett fåtal fall af egostyckning
hittills förekommit inom reviret; och oftast
har vid egostyckningen så tillgått, att hemskiftena.
eller gårdskiftena, utstakade vid laga
skifte, och å hvilka en del skog funnits, afstyckats.
c) Om icke flera odlingsmöjligheter
beredas köparna af dylika egostyckade
hemman, kunna i de flesta fall icke utvecklingskraftiga
jordbruk uppstå.

Öfre Byske revir.

a) Ännu endast två hemmansdelar egostyckade.
b) Jordbrukets tryckta läge utgör en
svårighet för bolagen att få köpare, äfven
till billigaste pris, af inegojorden, som de,
om blott tillfälle gifves, helt säkert gerna
skulle önska afhända sig. c) Ett oeftergifligt
villkor för att egostyckning skulle få äga
rum borde vara, att för husbehofsskog erforderlig
skogsmark afstyckades tillsammans
med inegojorden, och icke, såsom nu kan
ske och oftast tillämpas, husbehofsvirke erhålles
efter anvisning af egaren till skogsmarken,
ty genom detta sistnämnda förhållande
kommer köparen af inegojorden alltid
i eu i ej så liten mån beroende ställning
till skogsegaren, hvilken af gör från hvilken
trakt af skogen husbehofsvirket får tagas.

Malmesjaurs revir.

Egostyckningar ha ännu ej inom reviret
förekommit.

Arjepluogs revir.

a) Egostyckningslagen har icke tillämpats
inom reviret, c) Genom egostyckning kan
icke väntas uppstå någon utveckling af jordbruket
i denna ort.

Variså revir.

Har ej nämnvärdt förekommit i reviret.
Egostyckning anses skadlig.

Jockmocks revir.

a) Orten befinner sig ännu i laga skiftenas
allra första skede, hvadan ingen er -

farenhet gifves angående egostyckningslagens
tillämpning, b) Afsöndring af inegojorden
från bolagshemman har icke inom orten
förekommit, c) Dylik afsöndring torde icke
för vår ort vara nyttig, enär hemmansegarne
allt för väl behöfva den extra inkomst, som
skogen kan lemna.

Perlelfvens revir.

Inga egostyckningar hafva företagits.

Storbackens revir.

Frågan eger ej här tillämpning.

Bodens revir.

a), b) Först på den allra sista tiden hafva
åtgärder börjat vidtagas af bolagen för att
sälja inegojord, men hafva ännu icke några
försäljningar blifvit afslutade, sannolikt beroende
på för höga priser, c) För att en
sjelfständig befolkning skall kunna uppstå
genom ofvannämnda egostyckningar, böra de
afsätta lotterna erhålla den minimiareal af
inegor och skogsmark, som under frågan 14
angifvits.

Båneå revir.

Visserligen har Töre aktiebolag låtit egostycka,
de flesta af sina hemman i afsigt att
behålla skogen och försälja inegorna med
något mindre för husbehof afsedt skogsskifte,
men som endast tre af dessa hemman kunnat
säljas och detta helt nyligen, finnes ännu
ingen erfarenhet om denna lags verkningar.
Dock synas dessa inegoskiften, som bestå i
flesta fall af mindre god jord och få bära
drygare delen af hela det första hemmanets
skatt, vara föga begärliga för folket. En
bidragande orsak härtill torde nog dock äfven
vara, att folket saknar medel att betala de begärda
prisen.

Kalix revir.

a) Man har ännu icke här kommit till
någon erfarenhet beträffande lagens tillämpning.
Ii) Hos det sågverksbolag, som numera
eger nästan alla s. k. bolagshemman
här, förefinnes benägenhet att afhända sig

pra (i an 32.

SKOGSSTAtKN.

625

inegojorden till hemmanen, men somnämnda
bolag endast ett år varit egare af dem,
hafva ännu icke några åtgärder härutinnan
vidtagits, med undantag af ofvannämnda
enda fall. c) Endast under förutsättning att
tillräckligt stort område afsättes för erhållande
af nödigt husbehofsvirke.

Ängeså revir.

a) Vid de egostyckningar, som hittills egt
rum, har den areal skogsmark, som tillagts
hemmanet, visat sig alldeles för knappt tilltagen
för att kunna lemna detta erforderligt
husbehofsvirke. Skatten har i allmänhet
fördelats så, att 2/s lagts på den utbrutna
skogsmarken och resten på hemmanet, b) Bolagen
visa stor benägenhet att afhända sig
inegojorden, och tyckes efterfrågan på denna
vara stor. De flesta af bolagen innehafda
hemman äro af skatte- eller frälsenatur och
föreligger således ej hinder för egostyckningslagens
tillämpning i vidsträcktare omfattning.
c) Något utvecklingskraftigt jordbruk
kan af förut anförda skäl ej väntas
uppstå härigenom.

liåneträsks revir.

Såvidt kändt, har egostyckning ännu ej
förekommit inom reviret.

Gellivare revir.

a) Vid egostyckning i orten afsättes, enligt
vunna upplysningar, icke ens närmelsevis
den för hemmanet nödiga skogsarealen,
under det inegojorden kan åsättas skatt till
x/,i eller J/3 och skogen till 3/j eller 3/3.
b) Bolagen afhända sig gerna och i allt
större omfattning inegojorden, och något
hinder deremot torde för närvarande icke
föreligga, c) Egostyckning anses i allmänhet
icke verka utveckling eller vara egnad att
skapa någon sjelfständig befolkning.

Juckasjärvi revir.

Lagen har ej tillämpats inom reviret, enär
laga skiften ännu ej öfvergått någon by.

Tärendö revir.

Lagen har hittills tillämpats endast i ett
fall. Efterfrågan å inegojord liten.

Torneå revir.

a) Lagen tillämpas endast i ringa mån.
b) Bolagen hafva icke afhändt sig inegojord
från sina hemman och torde heller icke
hafva benägenhet derför, c) Dessutom äro
bolagens hemmansdelar i allmänhet härstädes
till sin ytvidd så ringa, att vid utstyåkning
icke blefve tillräckligt stora brukningsdelar,
för att en sjelfständig befolkning
derigenom skulle erhållas.

Paj ala revir.

Har ej förekommit här.

Öfver jägmästaren.

a) Ännu har ingen nämnvärd erfarenhet
vunnits rörande egostyckningslagens tillämpning.
Endast ett fåtal förrättningar hafva
verkställts, inga försäljningar. Efter hvad
uppgifvits, lär dock skogsarealen för nödigt
husbehofsvirke blifvit väl knappt tillmätt,
i allmänhet dubbelt mot åker och äng;
men vanligen lär ingen särskild skogsareal
afsöndrats och upphuggits, utan skulle husbehofvet
som servitut vidlåda ursprungliga
hemmansskogen och der efter anvisning få
uttagas af jordbruksdelens egare. b) Benägenhet
kommer säkerligen icke att fattas
från bolagens sida att afhända sig inegojorden
för att komma från det för dem
oväsentliga: svårigheterna med arrendatorer
och en större eller mindre del af skatten.
I hvad mån detta kan komma att ske är
ju absolut omöjligt förutsäga; men det finnes
ofantliga vidder att räkna med, och kan i
detta afseende meddelas, att bolagens jord -

förvärf intaga

af hemmansarealen (totala)............ 28.8 %

af skatten .................................... 23.5 %

c) Hållas icke prisen för höga, beviljas
lämpliga betalningsterminer och räntefria
afbetalningar och intager icke skattetalet
för inegojorden för stor proportion gent

79

626

FRAGAN 32.

SKOGSSTATEN.

emot skogsdelens, torde ej lida tvifvel, att
icke dessa lägenheter varda eftersökta samt
komma att befordra jordbrakets framåtskridande
på helt annat sätt än arrendesystemet;
under villkor dock

att verkliga skogsskiften utläggas af ungefär
den areal, som föreslagits för mindre
hemmansbruk inom olika distriktsdelar; ty
husbehofsvirke och särskild! byggnadsvirke
efter anvisning af skogsegaren torde säkerligen
föranleda förvecklingar eller beroende;

att skatten på inegodelen icke må proportionsvis
beräknas för högt;

att rätt till fiske och bete lemnas, och
möjligen torrvirke och björk för bränsle

(under sådant förhållande någon nedsättning
i skogsarealen å utbrutna delen);

att, derest för frostländighetens minskande
inegodelens innehafvare önskar utdika närliggande
myr på skogsdelen, bolaget skall
vara skyldigt deltaga i minst halfva kostnaden;
samt

att, om inegolotten varder öde eller fråndömes
för bristande odling och häfd, det
skall åligga skogsdelens innehafvare att återförena
och svara för båda delarna — ursprungliga
hemmanet — så att icke skatteförhållandet
inom kommunen kommer att
rubbas genom egostyckningsproceduren.

Hushållningssällskapen och dem underlydande tjenstemän.

I. Kopparbergs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

a) Egostyckningslagen har blott sällan
kunnat inom Dalarne tillämpas, enär, för
att egostyckning skall få ega rum, fordras,
att jorden undergått laga skifte, men är,
som bekant, större delen af länet endast
storskiftadt. Man har i stället vid partiella
egendomsförsäljningar fått begagna sig af
afsöndring. Då emellertid för åvägabringandet
af en sådan åtgärd fordras Konungens
Befallningshafvandes medgifvande, och detta
icke kan lemnas utan en tillfredsställande

utredning, som under nuvarande intrasslade
skiftesförhållanden ofta kan vara svår
att åstadkomma, beträder man icke gerna
den vägen, utan söka bolagen i dess ställe
förvärfva hela egendomen och sälja eller
skänka sedan inegojorden åter till dess förra
egare. Detta måste dock anses som ett
kringgående af lagen, c) Någon förmåga
att skapa ett sjelfständigt och utvecklingskraftigt
jordbruk kan sålunda den ifrågavarande
lagen icke anses ega.

FRÅGAN 32. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN. 627

II. Gefleborgs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Inom flera vidsträckta socknar i Helsingland
har egostyckningslagen ej vunnit
tillämpning, emedan hemmanen derstädes
ej ännu undergått laga skifte. I öfrigt är
omdömet om denna lag ganska olika, beroende
utan tvifvel i främsta rummet derpå,
att den ännu är allt för ny för att ett
fullt säkert omdöme om dess verkningar
skulle kunna fällas. Den väsentligaste anmärkning,
som framställts, är, att lagen icke
innebär någon garanti för att de jordbrukslägenheter,
som genom densamma uppkomma,
tillförsäkras nödig husbehofsskog.
I full öfverensstämmelse härmed äro ock
omdömena om lagen från de orter, der det
egentliga jordbruket spelar större rol, öfvervägande
gynnsamma. Likaledes har den
ansetts underlätta den fiskeriidkande befolkningens
och sågverksarbetarnes sträfvan att
förvärfva egna hem. Från skogstrakterna åter
har man klagat öfver, att allt för många
egostyckningar företagits i ensidigt skogsegareintresse,
hvarvid för ringa eller stundom
ingen husbehofsskog tillagts den frånstyckade
inegojorden. Från samma orter har
man emellertid äfven konstaterat en under
senaste åren hos bolagen allt mer framträdande
benägenhet att afhända sig inegojorden
till de hemman, som ej lämpligen
kunnat läggas under eget bruk, hvarvid bolagen
ganska allmänt låtit sig angeläget
vara att förse de frånstyckade inegorna
äfven med något skogsmark. Att denna
tendens ej fått ännu allmännare utbredning
torde bero dels derpå, att arrendesystemet,
såsom förut framhållits, hos vissa större och
äldre bolag lemnat ett i det hela gynnsamt
resultat, dels på att bolagen utan afseende
härå dragit sig för att bortdrifva sina landbönder,
hvilka endast undantagsvis varit i

| tillfälle att kunna uppträda som spekulanI
ter på de frånstyckade egorna, dels ock slutligen
på de svårigheter, som för vissa bolag
uppkommit genom att hemmanen varit besvärade
af inteckningar, tagna i flera hemman
gemensamt. Då förefintligheten af husbehofsskog
ju uppenbarligen utgör ett mycket
godt stöd särskildt för sådana jordbruk,
hvilkas innehafvare i mer eller mindre mån
måste fylla sina lefnadsbehof genom biförtjenster,
är det klart, att sådana skogsanslag
vid egostyckning äro egnade att stärka
den sjelfegande jordbrukarens ställning, så
vida nemligen skogen äfven för framtiden
vårdas och bibehålies för sitt ändamål.

Länsagronomen Bertil Sahlin.

a) De erfarenheter, som vunnits af egostyckningslagens
tillämpning, hafva i många
fall varit rätt sorgliga. En del hemman
ha nemligen sönderstyckats i allt för små
lotter, så att de skilda hemmansdelarna
kommit att omfatta endast några få hektar
öppen åker, hvadan skogen måst alltför
hårdt anlitas för att betäcka de vanligen
för en dylik liten brukningsdel allt för stora
utgifter, särskildt då nybyggnader måst uppföras.

b) I vissa fall finnes nog benägenhet hos
bolagen att afhända sig den till deras stora
skogshemman hörande inegojorden, och om
bolagen öfverlemna tillräcklig skog, torde
inga hinder föreligga deremot.

c) Kunde en sådan ^styckning af inegojorden
åstadkommas på lämpligt sätt och
utan för stora kostnader, torde det nog i
sin mån kunna bidraga till ett mera utvecklingskraftigt
jordbruk och skapande af
en sjelfständigare befolkning.

Mejerikonsulenten Ebbe Elers.

Benägenhet torde finnas hos bolagen att
i styckade mindre lotter försälja inegojord,

628 FRÅGAN 32. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

men i allmänhet väl med åtföljande hus- I past lyckas under andra förhållanden, än
behofsskog. J der jorden är så belägen, att en familj väl

Att af denna ^styckning skapa ett ut- kan lefva af densamma,
vecklingskraftigt jordbruk torde väl knåp- |

III. Vesternorrlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

intet att anföra utöfver nästföljande
två yttranden.

Föreståndaren för statens kemiska station
i Hernösand C. G. Strokirlc.

a) Föga erfarenhet föreligger ännu. b) Åtskilliga
bolag äro benägna att för ringa pris
afstå inegojorden, och annat hinder än tillräckligt
antal verkliga köpare torde ej finnas
för dylik afsöndring och försäljning i större
skala, c) En jordbrakande befolkning anses
godt kunna reda sig på den befintliga jorden,
men annat, modernare brukningssätt än det
nu varande måste af dem användas, så att
jorden verkligen aftvingas de skördar, man
kan hafva rätt att fordra.

Mejerikonsulenten C. Andersson.

Hittills hafva mera sällan enskilda förvärfvat
sig af bolagen de hemman, hvarå
skogen en gång varit afverkad eller till
större delen förbehållits.

Länsagronomen E. 0. Arenander.

Man behöfver ej vara mycket skarpsynt
eller vidare grundligt känna till norrlandsförhållandena
för att både inse och kunna
påvisa, att en hänsynslösare bolagslag och
en mera kulturfientlig lag ej finnes i Sveriges
rike. Och bästa beviset på att densamma
är skrifven uteslutande till förmån för bolagen,
är, att nästan uteslutande bolagen
använda densamma och att, då man börjat
röra i norrlandsfrågan, bolagen samt och
synnerligen, i synnerhet på sista året, skyndat
att begära egostyckning på sina hemman.
Så t. ex. var det ej länge sedan Kramfors

aktiebolag begärde egostyckning på ej
mindre än 32 hemman eller något ditåt i
Dorotea eller Vilhelmina socknar. Och i
den stilen gå de flesta bolag.

En bruksförvaltare, som noga känner förhållandena
i skogsbyggderna, och i ett tjugutal
år varit i ett stort bolags tjenst, yttrade
följande ord, som karakterisera hela lagen:
»Den, som i skogsbyggden ej har någon
skog, han är såld under bolagen.»

Detta belyser också det vackra ändamålet
med lagen att skaffa: »sjelfegande jordbrukare».
Om någonsin någon kan sägas vara
glebse adscriptus, så är det en sådan jordbrukare.
Huru skall han kunna reda sig
på ett jordbruk, utan husbehofsskog ens?
Han är helt och hållet beroende af det skogsegande
bolaget, om det af gunst och nåd
vill, till oskäliga pris, sälja någon timmerstock
eller ej. Att dessa t. ex. ej det minsta
bry sig om att tillgodose befolkningens behof
af virke i de trakter, hvarifrån de hemta
sin förmögenhet och äro allena rådande,
utan endast tänka på sin export, bevisas
t. ex. deraf att i Fjellsjö socken, Ångermanland,
der Kramfors aktiebolag eger nästan
alla hemman, måste man köpa timmer för
allmänna och enskilda behof från 3 å 4
mil söder derom belägna Helgums socken,
der skogen eges af bönderna. Bolaget flottar
ner sitt timmer genom flottleden och bönderna
måste köra det 3 å 4 mil uppför
flottleden för att få timmer.

Ett bolag i Ångermanland anser sig hafva
särdeles väl ordnat sitt egostycknings- och
»sjelfegandejordbrukare»-system på det vis,
att arbetarna nere vid »verket», när de bli
fyllda 55 år, sättas upp på ett egostyckadt

FRÅGAN 32. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN

hemman. Bolaget gör i ordning åbyggnaderna
och sedan får den »sjelfegande jordbrukaren»
reda sig, huru han kan. Hvad
skall det väl blifva för en »jordbrukare» af
en utarbetad sågverksarbetare, som vid 55
års ålder med två tomma händer sättes dit
upp? Betecknande för hans lämplighet härför
är hvad en industriledare från Ådalen
yttrade om sågverksarbetarnas användbarhet:
»Jag tar mycket hellre en bonddräng till arbete
i fabriken än en sågverksarbetare, ty
den förre kan jag använda till hvad som
helst, den senare kan ej användas annat
än i sågverk.» Det omtalade bolaget vinner
äfven den fördelen, att alla gamla utarbetade
sågverksarbetare falla fattigvården i
fjellsocken till last (och ej den socken der
sågverksrörelsen drifves), hvars fattigvårdstunga
derigenom ökas så, att allt flere bönder
måste sälja sina hemman. Stöter sjukdom
till, måste, som en kommunalordförande påpekade,
fattigvården nog slutligen taga hand
om den »sjelfegande» och hans »egande
hemman». Någon husbehofsskog eller det
minsta stöd få ej dessa »sjelfegande» af
skogen från det Övriga hemmanet. Behöflig
skog måste »egaren» köpa och han
har ju så »stora arbetsförtjenster», att han
kan, som en förvaltare framhöll, lägga
af 1,000 kronor. Dessa hemmandelars

OCH »EM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN. 629

framtid? Det är att blifva ödesland, möjligen
med någon förfallen backstuga till en
tid. När, under samtal med en skogsförvaltare,
framhölls, att det var för hänsynslöst
att så egostycka, att ej den minsta skog
eller odlingslägenhet blef qvar åt inegojorden,
sade han, att denna var i regel så
stor, att de kunde odla skog på hälften.
Dessa sjelfegande hemman skola sålunda
förvandlas till skog och sedan återfalla
af sig sjelfva till det gamla hemmanet.
Det kommer att gå så, om staten ej ingriper
här, ty hvad skall väl en fattig,
utarbetad stackare utan insigter och förstånd
för jordbruk, utan krafter och tillgångar
kunna uträtta? Hemmanets inegojord
kommer af sig sjelf att allt mer och
mer »skoggås». Det är slutet på det hela.
Det blir ödesland. Hvad man nu, nödd och
tvungen, gör för byggnader, sker endast för
att något lugna det allmänna rättsmedvetandet
om det olyckliga för vårt land
att odlad jord skall läggas öde och den bofasta
jordbrukande befolkningen förjagas,
för att skogsbolagens aktier skola lemna
så stor utdelning som möjligt. Tiden, hoppas
man, skall söfva rättsmedvetandet så, att
allt får utan vidare blifva ödesland af det
forna hemmanet.

IV. Jemtlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

icke afgifvit eget yttrande, men insändt
svar från nedannämnda personer, af hvilka
samtliga med undantag af Anders Mattsson
i Salom och länsagronomen äro ordförande
uti hushållningssällskapets distriktsafdelningar.

Er. Edström i Munsåker (Ragunda socken).

Af egostyckningslagens tillämpning synes

framgå, att bolagen fått lättare att köpa
jord med derå växande skog utan att behöfva
köpa inegojorden, och att vid afsöndring
från inegoj ord af vissa områden mera
reda vunnits, b) Någon benägenhet hos bolagen
att afhända sig inegojorden till sina
hemman synes icke förefinnas, ehuru några
särskilda hinder mot att sådant kunnat ske
icke förelegat. Dock har ett fall förekommit
inom orten, der inegojorden försålts,
men denna försäljning föranleddes af särskilda
förhållanden, c) Genom utstyckning

FRÅGAN 32. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEBI UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

af bolagens inegojord skulle emellertid ett
utvecklingskraftigare jordbruk kunna uppstå
och skapas en mer än nu sjelfständig
befolkning.

J. Björnson i Hårclgård (Hellesjö och
Hås jo socknar).

Någon erfarenhet om egostyckningslagens
tillämpning och verkningar finnes icke inom
orten.

Någon benägenhet hos bolagen att afhända
sig inegojord en till sina hemman har
hittills icke förefunnits.

Herman Silén i Bispgården (Fors socken).

a) Ingen erfarenhet har ännu vunnits, b) I
allmänhet äro bolagen högst obenägna afhända
sig större eller mindre delar af inegojorden,
antagligen af rädsla för intrång
i skogen.

E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).

a) Ännu hafva ej några tillförlitliga erfarenhetsrön
här vunnits, b) Några bolag
äro villiga att afhända sig inegojorden
till sina hemman, men så vidt ej tillräcklig
areal, minst 50 hektar, skogsmark
får medfölja inegojorden, är en sådan af- I
söndring af föga nytta, enär ej möjlighet
förefinnes, att en sjelfständig jordbrukare
den förutan kan underhålla sig och de sina
å den sålunda bildade jordbrukslägenheten.
Så stor skogsareal synes emellertid intet
bolag vara villigt afsöndra från något af
sina hemman. Ett bolag går så långt, att !
det icke under några omständigheter afhän- I
der sig en fotsbredd mark, vare sig inegojord
eller skogsmark.

And. Erikson i Hölje (Lits socken).

a), b) Ej mer än ett fall här i trakten I
kändt, der ett bolag afhändt sig inegojorden
till ett dess hemman, c) Genom sådan
^styckning torde icke kunna uppstå
något utvecklingskraftigt jordbruk, då ju [

sådana egendomar komma att helt och hållet
sakna husbehofsskog.

Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).

a) Egostyckningslagen har hitintills ej så
mycket tillämpats; men derest vid styckningen
tages nödig hänsyn till ändamålet,
hvartill det afsöndrade skall användas, om
det är för jordbruk eller endast såsom byggnadstomter,
så torde lagens tillämpning
blifva god. b) Bolagen äro helt naturligt
villiga att afhända sig inegojorden, men
derest icke med inegojordens afsöndrande
från hemmanen får följa skogsmark för
nödigt husbehofsvirke, så blir det omöjligt
uppehålla och än mindre att utveckla jordbruket.
Deremot om de stora utmarksarealer,
som förefinnas inom orten, lämpligt
styckades och staten trädde emellan med
understöd för bearbetning och bebyggande
af det styckade, så skulle en mångdubbel
befolkning kunna få en betryggad bergning
inom orten under förutsättning af jordens
rätta skötsel.

M. Wassdahl i Frostviken (Frostvikens
socken).

a) Några egostyckningar hafva här i orten
ej egt rum. b) Bolagen lemna ej i
allmänhet ifrån sig inegojorden, sedan de
en gång köpt hemmanet, men vid försäljning
af skattetalet pläga en del säljare förbehålla
sig inegojorden med husbehofsskog,
dervid, och som i de flesta fall laga skifte
ej ågått byalagen och någon egostyckning
således ej kan ifrågakomma, plägar så tillgå,
att bolagen erhålla köpebref å hela hemmanet,
och sedan bolaget erhållit lagfart,
får säljaren köpebref å inegorna såsom afsöndring
och med rätt till husbehofsskog,
hvilken nyttjanderätt dock veterligen aldrig
fått intecknas i hemmanet.

Ett utvecklingskraftigt jordbruk torde under
nuvarande förhållanden här ej komma
att uppstå.

FRÅÖAN 32. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCK DEM UNDERtVDAtJDE TJENSTEMAN.

631

Lars Nilsson i Kälen (Rödöns, Näskotts,
Aspås och Ås socknar).

Svar saknas.

A. Edwall i Siandrom (Sunne och Frösöns
socknar).

Härom saknas erfarenhet.

Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens,
Marby och Norderöns socknar).

Hittills i saknad af erfarenhet härutinnan.

Jon Jonsson i Myre (Ovikens och Myssjö
socknar).

a) Egostyckningslagen har hittills litet
tillämpats, b) Något förvärf af jord från
bolagens hemman har icke heller kunnat
ske, beroende på dermed förenade formaliteter.
Skulle man i våra byggder, såsom
t. ex. i Danmark, med mindre jordvidder
uppnå samma resultat, som der i
sina odlingsföretag, och få jorden i sådan
växtkraft, vore egostyckningslagen till stor
välsignelse.

Gustaf Erikson i Myckclgård (Undersåkers
socken).

a) Genom egostyckningslagen har möjlighet
yppats att lätt åtkomma små jordbruk,
som många erhållit, b) Benägenhet
lär finnas hos bolag, de större, att afhända
sig inegojorden. c) Ja, om litet husbehofsskog
och betesmark få åtfölja.

L. Edholm i Offerdal (Offerdals socken).

Saknas erfarenhet.

Nils Olsson d. y. i Valne (Alsens socken).

a) Lagen har visserligen visat sig vara
god i öfrigt, men förenad med allt för stora
besvär och omkostnader, b) Nej. Inga
särskilda hinder tyckas deremot föreligga,

c) Förmodligen skulle en sådan åtgärd visa
sig välgörande.

E. A. Wallmark i Hofverberg (Bergs
socken).

a) Egostyckningslagen har hittills vunnit

föga tillämpning i orten, b) Bolagen tyckas
icke ännu hafva i princip beslutat sig
för försäljning af inegojorden, om än sådan
rätt ofta förekommit. Särskilda hinder för
sådan försäljning anses icke vara för handen.
c) I orten finnes icke så mycken inegojord
i bolags ego, att dess försäljning
kan verka något väsentligt för jordbrukets
utveckling genom sjelfständig befolkning.

Th. Hermansson i Rätanshyn (Rätans
socken).

a) Inga erfarenheter hafva hittills vunnits.
b) Bolagen vilja ej till försäljning
afhända sig ens en qvadrattum jord eller
skog och skälet härtill uppgifves vara det,
att de frukta en, om ock oändligt liten åtgång
af skog till husbyggnad och vedbrand.
Man torde häraf kunna vänta en tillbakagång
med afseende å jordbruket och en
minskning af folkstocken.

Anders Mattsson i Salom.

a) Genom egostyckningslagen hafva ju
tillfällen till grundandet af allt flera egna
hem på landet blifvit lättare; men lättare
har också blifvit att från hemmanet afsöndra
bit för bit af skogen, b) Bolagen hafva
hitintills icke visat någon benägenhet att
afhända sig inegojorden till sina hemman.
Andra hinder härför icke kända än bolagens
vilja, c) Om sådan styckning emellertid
skulle komma att ske och lämplig
skogsareal för husbehofvet tilldelas, skulle
detta rrtan tvifvel gifva tillfälle till skapande
af en utvecklingskraftig jordbrukande
befolkning.

Men något sådant torde ej vara att förvänta
under nuvarande förhållanden och
lagstiftning.

Länsagronomen Per Sylvan.

a) Genom egostyckningslagen hafva tillfällen
till grundande af egna hem på landet
blifvit lättare. Vanligt är, att bit för
bit af skog på egostyckningslagens grund
så småningom plockas från ett hemman.

632 PRAGAN 31 HVSBALLNINGSs1lL8KAPEN

b) Benägenhet att afhända sig inegojorden
förefinnes icke hos bolagen. Enstaka exempel
förekomma dock, att så skett, i synnerhet
under senare åren. Möjligen kan beskattningen
spela någon roll, om bolagen
afhända sig inegojorden. Eljest kännes icke
något skäl, hvarför sådant så sällan förekommer,
då inegojorden med åbyggnader i
regel äro till besvär för bolagen, c) Om
vid utryckning af mark från bolagshem -

OCS DEM VNÖERtYDANbE MENSTEmIU.

man, så vidt möjligt är, så mycket afskiljes,
att erforderlig mark för inegor och husbehofsskog
erhålles, samt sådan utryckning
i regel sker uti ett sammanhängande stycke
för undvikandet af för stor stängseltunga
och tvister, så synes med tiden äfven på
bolagsjord kunna uppstå ett utvecklingskraftigt
jordbruk och en sjelfständig befolkning.

V. Vesterbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

a) Egostyckningslagen har blifvit ett medel
i sågverksbolagens händer att slå under
sig hemman, som förr varit oåtkomliga, b)
Några få exempel finnas, att bolag genom
egostyckning frånhändt sig inegorna till sina
före lagens tillkomst förvärfvade hemman,
men tyckes numera detta hafva upphört,
emedan bolagen kommit till insigt om nödvändigheten
att för sin drift hafva tillgängliga
arbetskrafter, som de kunna beherska,
och sådana finnas i de lösa arrendatorerna.
Några särskilda hinder för öfrigt för bolagen
att bortstycka inegojorden har utskottet
sig ej bekant, c) På sätt egostyckningen
hittills praktiserats inom länet, der jordbruket
med afseende på tillgången af odlingsbar
mark kan sägas vara i sin linda,
ity att en mycket ringa del af hvad som
kan odlas, är odlad, har vid utstyckning
denna lilla del afskilts så att säga vid
gärdesgård»! utan skogstillgång och utan
möjlighet till utvidgning, och att under sådana
omständigheter ej något utvecklingskraftigt
jordbruk kan uppstå eller en sjelfständig
befolkning skapas faller af sig sjelft.
Brukarna af dylik styckad lägenhet torde
närmast vara att jemföra med jordtorparenas
fattiga och beroende klass.

Länsagronomen Axel Bosin.

a) De erfarenheter, som hittills vunnits
af egostyckningslagens tillämpning, äro allt
annat än förmånliga i jordbruksafseende,
b) Bolagen synas benägna att egostycka och
de bolag finnas, som egostyckat alla sina
hemman eller ämna göra det för att i en
framtid kunna afyttra vissa delar, c) Något
utvecklingskraftigt jordbruk kan emellertid
aldrig uppstå å de sålunda afskilda
delarna, ty de äro i saknad af odlingsjord
och ofta äfven af ängs- och betesmarker.
Skola bönderna sälja sin skog till bolagen
och behålla inrösningsjorden, tillgår ofta så,
att bolaget först köper hemmanet och sedan
till bonden återsäljer inegorna. Genom
detta förfarande eger den sistnämnde vid
sjelfva förrättningens handläggande ingen talan,
utan får taga det, som han får det. Genom
egostyckningslagen har bolagens förvärf af
mark underlättats. De kunna nu köpa mark,
som de näppeligen förut kunnat anse med
sin fördel förenligt att förvärfva, och nästan
alltid följer något odlingsduglig mark med,
hvarigenom jordbruket blir allt mera kringskuret
och dess utvecklingsmöjligheter afklippas.

Länsmejeristen Edvin Westerlund.

a) För sjelfegande bondeståndets bevarande
sorglig, b) Benägenhet hos bolagen

FRÅGAN 32. L ANDTBRUK SIN GENI ÖRER.

633

att genom egostyckning afhända sig inegojorden
till sina hemman förefinnes i hög
grad; enda hindret mot att sådant möjligen
ej kan ske i större skala ligger i bristen
på köpare af inegojord, då en tänkande

jordbrukare ej kan våga försöket att förvärfva
sig enbär sådan, c) Ett bestående,
än mindre utvecklingskraftigt jordbruk å
jord utan husbehofsskog är otänkbart.

VI. Norrbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

a) Ingen större erfarenhet har ännu vunnits.
Hittills hafva bolagen i allmänhet
egostyckat sina förut innehafda hemman,
men hafva de dervid tillagt alldeles för
litet skogsmark till inegolotterna. b) Vissa
bolag hafva visat benägenhet att genom
egostyckning frånskilja inegojorden från

skogsmarken; och några särskilda hinder
för att detta skall kunna ske i större omfattning
förefinnas icke. c) Såsom denna
egostyckning synes komma att utveckla sig,
anser förvaltningsutskottet, att något utvecklingskraftigt
jordbruk med en sjelfständig
jordbruksbefolkning icke kan uppstå
genom egostyckning af bolagens hemman.

Landtbruksingeniörer.

T.f. Landtbruhsingeniören i Kopparbergs
län Axel Palm.

Svar saknas.

Landtbruhsingeniören i Gefleborgs län
John Nernst.

Der ej hemmansdelarna vid hemmansklyfning
blifva allt för små, så att de ej
kunna föda en familj genom såväl jordbruk
som skogsafkastning, anses hemmansklyfningen
snarare gagna än skada, emedan
derigenom hem och uppehälle beredas för
mångdubbelt antal individer.

Landtbruhsingeniören i Vesterbottens län
V. S. K. Kempff.

a) Att den ej härstädes af sett jordbruks -

ändamålet. b) I allmänhet hafva bolagen
benägenhet att afsöndra inegojorden, hvilken
dock, då bibehållandet af den största
möjliga skogsareal är deras syftemål, i regel
så begränsas, att den oftast hvarken
till form eller omfång kan erbjuda möjlighet
för vidare utveckling och derigenom
skapa en sjelfständig befolkning.

Extra Landtbruhsingeniören i Norrbottens
län Ernst Berggren.

Bolagen äro nog i allmänhet ej hugade
att afstå inegojorden.

80

634

FRÅGAN 32. SÅGVERKSAKTIEBOLAG M. FL.

Sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och bruksegare.

Anm. 1. Frågan 32 innehöll, sådan den formulerades med afseende på ifrågavarande
grupp svarande, jemväl följande punkt:

Anses ändringar i gällande lagbestämmelser om egostyckning och jorda/söndring
erforderliga och i hvithet syfte?

Anm. 2. De särskilda bolagen etc. äro införda under det län, der de synas drifva
sin hufvudsakliga verksamhet, för så vidt denna afser Norrland och Dälarne.

I. Kopparbergs län.

Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil.

Historien om bolagets s. k. Norrlandsfråga
har i detta sammanhang ett särskildt
intresse, enär på dess lösning arbetats cirka
sextio år, och frågan nu kan sägas nått sin
tillfredsställande lösning, hvarför den i korthet
relateras.

I slutet af 1700-talet inköpte Kristianiakapitalister
i stor skala bondhemman i öfre
Klarelfsdalen i Trysils prestegjseld (Norge).

År 1831 öfvergingo dessa egendomar till
hufvudsakligen svenske män, som bildade
bolag, hvars namn nu är aktiebolaget Mölnbacka-Trysil.

Inego jordarna utarrenderades, gårdarna
förföllo allt mer och arrendatorerna kunde
i allmänhet icke fullgöra sina skyldigheter
till jordegaren.

Den ledande mannen inom bolaget den
tiden var en förste landtmätare och på hans
initiativ egostyckades gårdarna och såldes
så småningom efter år 1840 jemte mulbetes-
och skogsfångsträtt.

Efter 40 års erfarenhet fann man sig ha
begått ett misstag, då man icke genast tilldelade
hvarje gård husbehofsskog. Skogsfångsträtten
gaf nemligen anledning till
ömsesidigt missnöje, jemte det att odlingsmöjligheterna
voro synnerligen begränsade.
Man beslöt derför att aflösa skogsfångsträtten
genom utskiftning af ett skogsstycke

med full eganderätt. Detta utskiftningsarbete
utfördes i hufvudsak från slutet af
1870-talet.

Till dato äro på detta sätt utskiftade
cirka 11,000 tunnland skogs- och odlingsmark.

Visserligen utplundrades i flera fall ganska
snart genom virkesförsäljningar de utskiftade
skogarna, men också vaknade allt
mer lusten att arbeta på jordbrukets förbättring
och på nyodlingar, hvartill utskiftningarna
lemnade ökade möjligheter. Den,
som nu besöker dessa byggder, skall knappast
finna spår af den relaterade utvecklingshistorien,
som i vissa afSeenden synes
vara analog med förhållandena inom vissa
delar af Norrland.

Trysilsallmogen är ekonomiskt och politiskt
vaken, arbetsam, hyfsad, nykter, framåtsträfvande,
har stor sjelfkänsla och är
idealet för en skogsbonde. Förhållandet
till bolaget har ständigt förbättrats och nu
efter mansåldrar kunna de sociala förhållandena
sägas vara lika lyckliga, som inom
de byggder, der ingå bolag finnas.

Klimatet i Trysil torde mycket likna
öfre Norrlands. ITafren mognar aldrig, utan
skördas derför grön; potatis kan endast
odlas i vissa lägen. Hufvudnäringen är
boskapsskötsel och skogsarbete.

Den, som misströstar om Norrländska

FRÅGAN 32. SÅGVERKS AKTIER*) LAG M. FL.

635

bondens framtid, bör göra ett besök i Trysil.
Deraf kan vara åtskilligt att lära. En
sak måste ihågkommas; det tager lång tid,
innan skogsbonden lär sig att bruka jorden
och deraf finna ett verkligt stöd för
sin utkomst. Han måste invänjas i ett
alldeles nytt arbets- och hushållningssätt;
dertill åtgår mer än en generation.

Den tid, som åtgått i Trysil för att reglera
förhållandet, har utgjort i rundt tal
ett sekel, men så äro några stora misstag
gjorda. Man var att börja med icke målmedveten.
Egostyckningslag fanns i Norge
redan 1764, något hinder härutinnan existerade
således icke.

Först 1842 började egostyckningen och
försäljningen af jordbruksfastigheterna, i
stället för att de kunnat börja minst 50
år tidigare. Ett annat stort misstag var
att icke genast också utskifta husbehofsskog.
Detta försenade utvecklingen antagligen
med 20 å 30 år.

Den svenska skifteslagstiftningen står som
bekant i intimt samband med omsorgen
om grundskatternas bevarande. Denna grund
kan nu sägas ha bortfallit, och lagstiftningen
borde derför hädanefter kunna röra
sig friare. De permanenta jordafsöndringarna,
som med hänsyn till förfarandet äro
enklare och billigare än egostyckningen,
böra kunna frigifvas utan begränsning, liksom
1896 de temporära, men samtidigt
borde såsom villkor för fastställandet och
lagfarten kräfvas rågångskarta jemte beskrifning.
Pröfningen och fastställandet
borde kunna ske af rätten i stället för af
Konungens Befallningshafvande.

Oberoende af om begränsning tillkommer
eller icke, borde alla permanenta afsöndringar,
äldre och yngre, kartläggas till sina
gränser. I annat fall går hela vårt dyrbara
skiftesverk i trasor förr eller senare.

De äldre afsöndringarna skulle underkastas
detta villkor vid ombyte af egare,
innan lagfart beviljades. För alla äldre
afsöndringars kartläggning borde måhända

staten bidraga, liksom för framtiden för
alla mindre, afsedda att bebyggas af obemedlade.
1896 års lag har icke dragit försorg
om att alla de efter äldre författningar
olagligen tillkomna afsöndringar bli införda
i jordebok en. Detta borde ske vid
ombyte af egare, eljest blir ingen reda för
framtiden, hvarken i skiftesverket, jordeboksväsendet
eller inteckningsförhållandena.

Sammanfattning.

1. De permanenta afsöndringarna höra
vara utan begränsning liksom nu de temporära.
Egostvckningsförfarandet blir då
öfverflödigt.

2. Rågångskarta upprättas och företes
vid rätten såsom villkor för lagfart.

3. Konungens Befallningshafvande borde
icke ha något med äfsöndringsförfarandet
att göra utom anteckningen i jordeboken.

4. Alla, före 1897 olagligen tillkomna
permanenta afsöndringar böra vid ombyte
af egare kartläggas, prof vas och införas i
jordeboken.

Aktiebolaget Norsbro sågverksegare.

Erfarenheterna goda. Inga andra önskemål.
Mycket sällan förekommer någon jordafsöndring
utan skogsmark och vore ömkligt,
om all skogsmark återginge till stamhemmanet
efter högst 20 års af verkningstid.

Aktiebolaget Svartviks grufvor.

a) Erfarenhet saknas, b) En afgjord benägenhet
förefinnes hos bruksegare att förvärfva
sig endast skogsmark eller ock afyttra
inegojorden. Sågverksegare i egentlig
mening finnas ej i orten, men deremot en
och annan skogssköflare, som köper afverkningsrätter
af mindre skogsegare och kalhugger
skogsmarken.

Aktiebolaget Träkol.

a) Egostyckning i egentlig mening förekommer
sällan. Lagstiftningen torde böra
underlätta försäljningen af såväl utskogar,
som äro så aflägset belägna från hemmanen,
att dessa ej deraf hafva någon direkt

636

FRÅGAN 32. SÅGVEEKSAKTIEBOLAG M. FL.

nytta, som ock af till hemmanen hörande
inegojord. b) Benägenhet att afhända sig inegojorden
till inköpta hemman torde förefinnas
hos de flesta skogsbolagen, c) Ett
sådant afhändande måste anses befordra
utvecklingen af en sjelfständig jordbrukande
befolkning.

jBrossfors sågverksaktiebolag.

a) Egostyckningslagen kan, ledsamt nog,
ej tillämpas här i orten, emedan inga hemman
undergått laga skifte. Bestämmelsen
om K. B:s fastställelse å afsöndringar har
visat sig mycket hinderlig, b) Någon benägenhet
att afhända sig inegojord finnes
nog ej, åtminstone ej hos de större bolagen,
som icke sälja någonting alls. c) Här i
länet är jorden alldeles för mycket styckad.
Skall jordbruket kunna utvecklas, behöfver
jorden mera sammanföras, och för att detta
skall kunna ske, behöfves rätt att köpa och
sälja så litet som helst utan hindrande och
kostsamma omvägar.

Garpenbergs aktiebolag.

Bolaget är benäget att afhända sig inegojord,
men hinder möter från böndernas
sida, ty dessa vilja ej förvärfva densamma,
enär de hysa mindre intresse för jordens
skötsel än för skogsafverkning och transportering
af malm och trävaror.

Kopparbergs och Kojors sågverksaktiebolag.

a)’ Ett villkor för att egostyckningslagen
skall få tillämpas är, att hemmanen hafva
undergått laga skifte. Inom Kopparbergs
län, der storskifte och enskifte egt rum,
torde, så vidt vi känna, få hemman undergått
laga skifte, och måste lagens 2 §
ändras derhän, att den äfven kunde tilllämpas
å sådana hemman, som undergått
storskifte eller enskifte. Derigenom skulle
beredas möjlighet att till särskilda hemman
förvandla de delar af nuvarande, som ligga
i fäbodar och utskogar, oftast många mil
från hemmanets åbyggnader och öfriga inegor.
b) I sågverks och bruksbolags in -

tresse ligger det helt säkert att afhända sig
en stor del af inegojorden till sina hemman;
detta sker nog, men köparna kunna
icke med nuvarande lagstiftning erhålla lagfart
derå. Ofta önska angränsande jordegare
utvidga eller afrunda sin inegojord
genom köp från bolaget, hvilket antagligen
skulle ske än mera, om de kunde å den
inköpta jorden erhålla lagfart, c) Otvifvelaktigt
skulle ett utvecklingskraftigare jordbruk
och en större sjelfständig och bofast
befolkning uppstå, om jord finge afsöndras,
säljas och köpas i så stora eller små delar,
som kontrahenterna funne för sig lämpligast.
Egaren af en mindre jordlott komme
ovillkorligen att genom uppodlingar, der så
kan ske, söka utvidga sina inegor.

Nyhammars bruks aktiebolag.

a) Lagen så nyss tillämpad, att någon
åsigt derom ej hunnit stadga sig. Icke
underlättar den bildande af egna hem. b)
De större bolagen vilja gerna afhända sig
inegojord, men spekulanter saknas till följd
af bristande intresse f. n. för jordbruk.

Siljans sågverksaktiebolag.

a) Den försvårar åtkomsten af skogsmark
utan inegojord. Ändringar i gällande lagbestämmelser
om egostyckning och jordafsöndring
anses icke erforderliga, så vidt det
rör öfre Dalarne, der jorden är nog styckad
förut, men om afsigten är att lättare komma
åt skogsmark, utan inegojord, då är ändringen
önskvärd, b) Någon afsevärd benägenhet
att köpa jord utan skog förefinnes ej
här, der hemmansklyfningar i så hög grad
försvåra bruket af jorden.

Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag.

a) b) Bolaget har, särskildt på senare tider,
försålt en del af inegojorden till sina hemman,
dels med, dels utan hemskog. c)
Att sådan afstyckning af jord kan medföra
utvecklingskraftigt jordbruk och en sjelfständig
befolkning, är väl icke alldeles säkert,
enär befolkningen först behöfver utbildas
till sjelfständighet, sjelfständig tan -

FRÅGAN 32. SÅGVERKSAKTIEBOLAG M. FL.

637

keverksamhet, sjelftillit, intresse för arbete
och intensitet i arbete af hvad slag det
vara må.

Uddeholms aktiebolag.

a) Några erfarenheter rörande nu gällande
egostyckningslag äro icke att anföra,
b) Inom de trakter, der Uddeholms aktiebolag
har sin verksamhet, förekommer icke
frånsäljning af inegojorden å inköpta hemman,
utan förblifva de förra egarna i regel
qvarboende å egendomarna såsom arrendatorer,
hvarom ofta af säljarne göras sär:
skilda förbehåll i köpeaftalet, På senare
åren har förekommit, att spekulanter inköpa
större egendomar och afverka skogen,
hvarefter egendomen styckas i mindre lotter.
c'' Huruvida härigenom skapas ett utvecklingskraftigt
jordbruk och sjelfständig
befolkning, återstår att se.

L. Larsson J:or.

a) Den erfarenhet, som hittills vunnits,

är den, att hemmansegarna före lagens tilllämpning
sålde en viss trakt af till hemmanen
hörande skogsmark och behöllo
återstoden, men nu i stället i regel föredraga
att sälja hela hemmanen. De hemmansegare,
som före lagens tillämpning
voro skuldsatta, sålde en skogstrakt och
kommo såmedelst merendels ifrån sina skulder
och hade återstoden qvar. Såsom en
följd häraf anses ändrade lagbestämmelser
om egostyckning och j ordafsöndring erforderliga
i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad före nu gällande lagbestämmelser
var gällande. b) Benägenhet dertill
förefinnes nog hos såväl sågverksaktiebolag
och andra sågverksegare som bruksegare,
men hitintills har sådant icke skett i nämnvärd
omfattning, c) Genom en sådan utstyckning
anses icke något utvecklingskraftigt
jordbruk kunna skapas, helst som högst
få torde vilja köpa enbart inrösningsjord
annat än till tomtplatser.

[I. Gefleborgs län.

Aktiebolaget Gnarps sågverksegare.
a) Egostyckning och jordafsöndring torde
säkerligen vara af den största fördel för vårt
land, ty derigenom gifves tillfälle att för
bruks bolag på ett lämpligt sätt omrangera
sina egendomsförhållanden ej endast till
eget utan också till det allmännas bästa.
Den för bolagen nödiga skogen kan alltså
behållas och den för detsamma onödiga och
svårskötta ut jorden säljas, hvarigenom den
senare kommer att innehafvas af sjelfegande
bönder, i hvilkas intresse ligger att sköta
sitt jordbruk sålunda, att de deraf kunna
få sin utkomst. Men ändring är utan tvifvel
nödvändig härutinnan, att, der tillräcklig
skog från början tillhört jorden, en så stor
areal skog eller skogsmark med växtlig skog
bör vid egostyckning åtfölja den försålda
inegojorden, så att köparen af densamma
bör kunna deraf få åtminstone sitt behof

af husbehofstimmer och vedbrand, om än i
ringa grad, tillfredsställdt.

Bergvik och Åla nya aktiebolag.

b) Någon obenägenhet förefinnes ej att
till hugade spekulanter afyttra mindre jordlägenheter
och tomtplatser och till hemmanen
hörande inegojord med dertill lagd,
för husbehof erforderlig och odling lämplig
skogstrakt. Bolaget har tvärtom sedan flera
år tillbaka tillämpat detta sätt, som underlättats
genom den nya egostyckningslagen,
och har redan afhändt sig ett tiotal sådana
egostyckningar, hvilkas nuvarande egare
äro mycket belåtna med sin förvärfvade
egendom.

Med tanken fästad på utsigten att sålunda
kunna skapa ett kraftigt jordbruk och en
sjelfständig befolkning och med stöd af redan
vunnen erfarenhet pågå egostyckningar af

638

FRÅGAN 32. SAGVERKSAKTIEBOLAG M. FL.

bolagets hemman i omfattande skala och
finnas för närvarande många sådana färdiga
att öfvertagas af dertill villiga personer.

Gammelstilla aktiebolag.

a) Då egostyckningslagen, hvad bolaget
angår, haft mycket ringa användning, är
bolagets erfarenhet ej att tala om. Bolaget
tror dock, att den är bra, som den
är. Inegojord är mycket svårafsättlig, med
mindre skog och skogsmark följa, b) Bruksoch
sågverksegare behöfva ju de senare markerna
och hafva de derför ingen benägenhet
att sälja sådan eller sådana, c) I den
mån som jordbruksarbetarens eller den mindre
jordbrukarens inkomster närma sig industriarbetarens.

Ljusne- Voxna aktiebolag.

Erfarenheten ännu för ringa.

Långrörs aktiebolag.

a) Lagen har så sällan tillämpats, att
något på erfarenhet grundadt omdöme om
dess gagn ej kan afges. Tydligt är dock,
att den ej ledt eller kan leda till jordbruksnäringens
vidmakthållande.

En lagändring, som skulle leda närmare
det afsedda målet, vore kanske en bestämmelse,
att »hemskogen» eller en viss del af
hemmanets skogsvidd, stående i lagstadgadt
förhållande till inegojordens areal, ej måtte
från inegojorden genom egostyckning afskiljas.
Verkligt skyddande för den sjelfegande
bonden blefve ett dylikt lagbud dock
endast genom tillägget: att dylik hemmanskärna
må ej till aktiebolag eller dermed
jemställde försäljas. Ett sjelfegande bondestånd
torde genom dylika lagbestämmelser
kunna bevaras, deremot är det tvifvelaktigt,
om dessa fria hemmansegare skulle nedlägga
något betydande arbete på jordbruket, så
länge de kunna påräkna riklig inkomst genom
arbete vid afverkningar och flottningar
och genom afkastning af hemmanets egen
skog. c) Föga utsigt torde finnas att kunna
skapa en jordbrukande befolkning genom utStyckning
af bolagens inegojord eller odlings -

bara mark, då, såsom ofvan sagts, bolagen
endast till ytterligt höga pris afstå någon
skogsmark och ett skoglöst hemman numera
ej tycks kunna föda sin man. Under nuvarande
förhållanden förefaller jordbruket
öfver hufvud vara ganska föraktadt i jemförelse
med öfriga näringar, kanske mest
derför, att större delen af befolkningen,
genom arten af dess sysselsättning, blifvit
lös och obenägen för ett bofast lefnadssätt
med regelbundet, hårdt arbete.

Manna sågverks aktiebolag.

Då laga skifte ej öfyergått de socknar,
der bolagets hufvudsakliga egendomar äro
belägna, har bolaget endast i några få undantagsfall
tillämpat egostyckningslagen och
kan derför ej yttra sig om behofvet af ändring
i för egostyckning gällande lagstadganden,
men vill dock uttala sig för önskvärdheten
af att inegoj ordens afskiljande
från skogsmarken underlättas.

Då jordbruket inom Norrlands och Dalarnes
skogsbyggder är så litet gifvande, att
ej ens den sjelfegande bonden, som sjelf
deltager i arbetet med jordens skötsel, derå
kan med de af tidsandan alstrade högre
lefnadsvanorna lifnära sig och sin familj
utan hjelp af af kastningen från skogen
eller anlitande af de tillfällen till biförtjenster,
som denna ortens hufvudnäring, skogshandteringen,
lemna!-, måste detsamma för
ett sågverksbolag lemna så mycket sämre
resultat, hvarför intet intresse föreligger för
ett sågverksbolag att bibehålla inegojorden
till sina hemman annorstädes än å afsides
belägna skogshemman, hvarest nödvändigtvis
måste finnas folk med skyldighet att biträda
vid vakthållning för skogseldar och utförande
af arbeten för skogsvård m.m., hvilket ej med
säkerhet kan påräknas, om inegojorden till
sådana hemman från hemmanen afskiljes.

Pågående eller förestående laga skiften
hafva hittills för bolaget omöjliggjort afsöndring
af inegojord i större omfattning.

Hufvudnäringen i Norrlands och Dalarnes
skogsbyggder är och måste förblifva skogs -

FRÅGAN 32. SÅGYERKSAKTIEBOLAG M. FL.

639

bruket, hvarför här ej kan blifva tal om
någon sjelfständig jordbrukande befolkning,
men bör, om skogsbruket ordnas och bedrifves
på förnuftigt och rationellt sätt, här
kunna beredas utkomst för en betydligt
ökad befolkning, hvilken onekligen genom
besittandet af egna, smärre jordbrukslägenheter
kommer i en mera sjelfständig ställning,
på samma gång afkastningen af jorden
genom det arbete, som derå nedlägges på
tider, då tillgången till arbetsförtjenst vid
skogsrörelsen är knapp, lemnar ett afsevärdt
bidrag till uppehället.

Första och enda villkoret för bibehållande
af en i möjligaste måtto ekonomiskt sjelfständig
och oberoende befolkning inom Norrlands
och Dalarnes skogsbyggder måste derför
vara att skogsbruket ordnas rationellt.

Sandvikens jernverks aktiebolag.

a) Ingen erfarenhet om egostyckningslagens
tillämpning, b) Bolaget företager årligen
nyodlingar och kan under sådana förhållanden
icke vara benäget att afhända sig
väl påkostade inegor.

Skogens kolaktiebolag.

a) För orten har egostyckningslagen visat
sig gagnande, hvarför ändringar för närvarande
icke synas vara behöfliga. Ett talande
bevis på, huru den underlättar bildande af
smärre sjelfständiga jordbruk, äro de många
försäljningar af inrösningsjord med husbehof
sskog, som Kilafors jernverks aktiebolag
gjort från sina hemman i Hanebo och Bollnäs
socknar, dervid försäljningen omfattat
all utgårdarnas inegojord i den mera uppodlade
byggden och endast hufvudgården
vid Kilafors behållits. De gamla arrendatorerna
eller deras söner hafva i regel varit
köpare. Det skogsanslag, som medföljt, anses
vara fullt betryggande för husbehofvet.
Denna för den moderna strömningen nästan
idealistiska egostyckning skulle svårligen
kunnat ske under de gamla afsöndringslagarna.

I allmänhet anses,, att sjelfständigt jord -

bruk med fördel kan bedrifvas inom de sedan
gammalt odlade byggderna (under marina
gränsen). Villkoren för jordbrukarens burgenhet
kunna vara bättre eller sämre, allt efter
jordens naturliga bördighet, brukbarhet och
belägenhet för afsättning, men för en sträfsam
och sparsam befolkning torde utsigterna
för ernående af en burgen ställning i all
mänhet vara rätt goda.

Svedens aktiebolag.

Hänvisas till svaret från Valbo socken.

Wallsta ångsågs aktiebolag.

Hvad egostyckningen beträffar, så har
gjorts den erfarenheten, att, sedan hemmansegaren
på ett oförståndigt sätt ruinerat sin
skog, långt under de dimensioner, som passa
för ett sågverk och knappast vid försäljningen
ens betäcka drifningskostnaderna,
och under tiden vanvårdat sitt hemman,
enda utvägen för honom varit, för att ännu
några år kunna sitta qvar vid sitt hemman,
att till de enda köparne af hemman, nemligen
sågverksbolagen, sälja en del skogsmark
med grundrätt. Sådana köp synas
numera vara nödvändiga för ett sågverk,
som mera ser på skogens framtida skydd
än på för dagen tillfällig vinst. Att ett
bolag köpt hemman och derigenom beredt
annan person tillfälle att som arrendator
bruka hemmanet i stället för den förre
sjelfegande bonden, har på många ställen
visat sig vara till fördel beträffande jordens
kultivering och skötsel. Inga förändringar
i gällande egostyckningslag anses derför erforderliga.

Firman F. Jonson & C:o.

a) Egostyckning har knappt egt rum i
Ockelbo. Bäst vore, om bonden behölle sitt
hemman, ty derigenom kunde så småningom
ett närande jordbruk vinnas och en sjelfständig
befolkning fortlefva.

Långvinds bruksegare.

a) Genom egostyckningslagens tillämpning
gifves full besittningsrätt i många fall, der

640

FRÅGAN 32. SÅGVERK SAKTIEBOLAG M. FL.

fordom jordöfverlåtelser endast egde rum
på viss tid eller på lifstid. Vid arfskiften,
jordbyten och dylika tillfällen kunde
en utsträckning af lagen vara önskvärd i
syfte att underlätta För handen varande
uppgörelse, b) Den benägenhet, som tillskrifves
en del sågverksbolag, att afhända
sig inegojorden till sina hemman, är dess
bättre icke allmän. Största hindret för
sådana afsöndringar i större omfattning ligger
nog i sjelfva åtgärdens olämplighet så för
säljare som köpare, c) Endast undantags -

vis torde i Norrland en utsträckning af inegojorden,
vare sig till större > eller mindre
vidd, framkalla ett utvecklingskraftigt jordbruk
med sjelfständig befolkning, så vida
icke detta jordbruk i förening med skogsfång
och betesrätt derjemte understödes af
gynnsamt läge med rikliga arbetstillfällen
och goda kommunikationer.

C. jV. T. Söderhjelm.

Ingen erfarenhet.

III. Vesternorrlands län.

Ankarsviks ångsågs aktiebolag.

b) Det är i öppen dag, att afsöndring
icke kommer i fråga annat än i de fall,
då bolaget deraf kan draga fördel genom
lindring i skatteförhållanden, gårdsunderhåll
och dylikt, hvartill inegorna i och för sig
sjelfva icke förmå lemna afkastning, c) Att
på de afsöndringar, man lyckas förvärfva af
bolag, bygga ett lifskraft^ jordbruk är mycket
tvifvelaktigt, sedan all skogsmark hamnat
i bolagens händer.

Björknäs aktiebolag.

a) Bolagets erfarenhet af egostyckningslagen
är ej synnerligen stor; dock har bolaget
vid skedda egostyckningar ej funnit
några nämnvärda olägenheter. Endast i de
fall, då utslåtter medfölja egostyckningen,
uppstår en relativt hög kostnad för utstyckningen
på grund af att dessa slåtter
måste rösläggas trots klara gränser enligt
laga skifteskartor. Kunde detta undvikas,
då fullt tillförlitliga kartor förefinnas, skulle
egostyckningen betydligt underlättas, dess
hellre som vid egostyckning all odlingsbar
jord bör i mesta möjliga mån medfölja
jordlägenheten, b) För att så mycket som
möjligt underlätta efterfrågan på besittningsrätt
till evärdeliga jordlägenheter har bo -

laget af söndrat inegor jemte uppodlingsbara
marker och slåtter, rätt till vedbrand, bete
m. in. med tillämpning af egostyckningslagen,
då i de flesta fall en mindre skogsareal
medföljt, tillräckligt stor för att förse
lägenheten med erforderligt byggnadsvirke
m.m. Den härigenom för inegojorden afsedda
skogsmarken har i några fall af lägenhetsinnehafvaren
missbrukats i form af afverkning
för afsalu, c) Eget nog har det visat
sig, att hemmansegare, så länge han var
innehafvare af såväl jord som skog, ej vinnlagt
sig om jordbrukets skötsel, men sedan
han blifvit egare till enbart inegojorden
och sålunda endast af den kunnat erhålla
sin utkomst, har ett märkbart intresse för
jordbruk och odling uppstått.

Af hvad bolaget hittills erfarit synas dessa
utstyckningar gifva godt hopp om jordbrukets
utveckling, desto mer, som mindre
bemedlade härigenom bli i tillfälle förskaffa
sig en för sig och efterkommande tryggande
egendom.

Dynäs aktiebolag.

a) Egostyckningslagen anses hafva i synnerlig
grad främjat undanrödjande af förefintliga
missförhållanden till följd af bolagsförvärf
af fastigheter. Huruvida ändringar
i nämnda lag skulle vara önskvärda,

FRÅGAN 32. SÅGVERKSAKTIEBOLAG M. FL.

641

tilltror sig bolaget icke afgöra. Dock anses
dels den omständighet, att lagen verkat
under endast jemförelsevis kort tid, dels
ock det förhållande att de af lagen afsedda
åtgärderna upptagits med synnerlig belåtenhet
af allmänheten, tyda på motsatsen, b)
Så vidt bolaget kunnat finna, äro sågverksbolagen
för det närvarande mycket benägna
att på synnerligen lindriga villkor afhända
sig inegojorden till sina hemman, c) Om
jordbrukets utveckling härigenom kan i väsentlig
mån främjas, torde bero dels på
lokala dels ock andra speciella betingelser,
hvarför ett generellt svar på denna sista
fråga icke kan gifvas.

Forss aktiebolag.

Först under de sista åren har egostyckningen
härstädes tagit någon nämnvärd omfattning,
men i samma mån, som befolkningen
tillväxer och efterfrågan på mindre
jordlägenheter blir större, torde densamma
komma att få allt större utsträckning. Dock
torde jordbruket å efter floddalen inom
Skorpeds och Resele socknar belägna hemman
på grund af jordens dåliga beskaffenhet
svårligen kunna uppdrifvas genom egostyckning,
hvadan hemmansinnehafvarne derstädes
till största delen äro hänvisade till
skogsbruk.

Gr aning everkens aktiebolag.

a) Det vill synas, som om lagen betydligt
underlättat försäljning och köp af såväl
skogsmark som inegojord och möjliggjort
för arbetare och mindre jordbrukare att inköpa
och således som egare i stället för
som arrendatorer bruka hemman, b) Då det
är förenadt med stort besvär och svårighet
för bolaget att för egen räkning sköta jordbruket
å skogshemmanen, och det dessutom
är fördelaktigt, att en fast arbetarestam finnes
att för skogs- och flottningsarbeten tillgå,
är det fördelaktigt att försälja inegojorden,
hvarför bolaget är benäget att afhända sig
den. I regel finnes intet hinder för egostyckningen.
c) Då med högst få undan -

tag jordbruk i Norrland ej ensamt, utan
stöd af industrien, lemnar tillräcklig inkomst
åt brukaren, kan utan denna industriens
hjelp ett utvecklingskraftigt jordbruk
ej uppstå, men skapas dock genom utstyckningen
af egojorden och med stöd från industrien
en ekonomiskt sjelfständig befolkning.

Kramfors aktiebolag.

Så vidt bolaget har sig bekant, har egostyckningslagen
tillämpats i Norrland på
följande olika sätt:

A. Man har egostyckat i syfte att sälja
inego- och odlingsjord.

a) Med bibehållande vid inegolotten
af en mindre skogsmark, afsedd att
lemna husbehof svirke och vedbrand.

b) Utan all skogsmark, men med
rätt till husbehofsvirke och vedbrand,
antingen i form af servitut för all framtid
eller på viss tid.

c) Utan vare sig skogsmark eller
rätt till husbehofsvirke och vedbrand.
Detta har veterligen dock skett endast
vid försäljning till skogsegande bönder.

B. Man har egostyckat i syfte att sälja
skogsmark.

Hvad angår ifrågasatta ändringar af egostyckningslagen,
synes det vara väl tidigt
att nu göra något uttalande derom, då lagen
hittills icke varit i tillämpning mer än några
få år.

Bolaget har under tiden låtit verkställa
och har under arbete följande egostyck -

ningar, nemligen:

i Vesternorrlands län ..................... 75 st.

i Vesterbottens län ........................ 62 »

i Jemtlands län .............................. 19 »

tillsammans 156 st.

omfattande cirka 600 har. c) Att en sjelfständig
befolkning skapas genom egostyckning,
dertill kan obetingadt sägas ja, men huruvida
ett utvecklingskraftigt jorbruk derigenom befrämjas,
är dock mycket att betvifla, derest
detta icke sker i samband med och med till -

81

642

FRÅGAN 32. SÅGVERKSAKTIEBOLAG m. fl.

hjälp af industrien, som på så mångahanda |
sätt understödjer och bidrager till jordbruksnäringens
höjande.

Ramviks sågverks aktiebolag.

a) Egostyckningslagen har ännu så kort i
tid tillämpats, att man icke kan ha vunnit
någon säker erfarenhet af dess verkningar, j
Dock anses, att den har alla förutsättningar
för att kunna verka godt för bibehållande
och utveckling af jordbruket i
Norrland.

Då sågverksegarne icke kunna med fördel
bruka jorden å skogshemmanen för egen
räkning och landboväsendet medför många
olägenheter, dels derigenom att arrendatorn
i allmänhet icke vårdar sig om underhållet
af jord och hus så, som en jordegande
bonde i regel det gör, och dels emedan
arrendatorn vanligen blott utgör onera och
sällan erlägger något arrende för lägenheterna,
så är det klart, att sågverksegaren
gerna genom egostyckning och jordafsöndring
skiljer från sig den del af hemmanet,
för hvilket han icke har bruk. I annat fall
måste han ofta sjelf lemna brukaren ansenliga
bidrag till underhållet, dels i form
af arbetslön för nybyggnad och reparationer
af hus och dels för förbättring af jorden.

För bolaget, som har skogshemman hufvudsakligen
inom lappmarken, har genom
der pågående skiften tiden ännu icke varit
inne att utstycka jord, hvaraf bolaget icke
drager någon fördel, c) Om ett utvecklingskraftigt
jordbruk kan man endast inom de
bäst belägna trakterna ega något hopp, nemligen
inom sådana, som ega goda kommunikationer
eller kunna finna afsättning af
sina produkter till bruks-, sågverks- eller
skogsindustriens arbetare.

I regel lemnar dock jordbruket inom de
delar af Norrland, som bolaget känner, en
mycket karg bergning åt dess egare, som
måste fylla resten af sina på de sista årtiondena
väsentligt stegrade behof genom
arbete i industriens tjenst, vare sig genom

skogsdrifning och flottning eller genom arbete
vid de industriella verken under för
jordbruket lediga tider.

Sprängsvikens aktiebolag.

a) I allmänhet goda. För närvarande
anses icke skäl till ändring. Att ofta ändra
är att ofta förvilla. Då arrenderätten af
skog ändrades från femtio år till tjugo,
och många röstade för ännu mindre, utan
att sätta något praktiskt vid sidan, så tvingades
trävaruindustrien af sjelfbevarelseinstinkt
att köpa hela hemmanen, hvilket
derförut hörde till undantagen, b) Naturligtvis
önska sågverksegare, liksom andra,
att skilja från sin affär, hvad som ej egentligen
hör till densamma och har det varit
brist på köpare samt svårigheten att reglera
mellan jord- och skogsegare, då hot ofta förekommit
om nya lagar med hinder i en eller
annan form för sågverksindustrien att förvärfva,
hvad den behöfver för framtida trygghet,
som varit i viss grad hindrande, c)
Om utvecklingen får ha sin naturliga gång,
så att hvar och en skolas i hvad som för
honom är bäst, så kommer naturligtvis både
jordbruket och industrien att gå framåt,
men det får icke glömmas eller vara osagdt,
att Norrlands framtid är betydligt mera
danad för industri än för jordbruk.

6r. P. Braathen (för egen firma), Trävarubolaget
Svartvik, Holmsunds aktiebolag
och Obbola ångsågs aktiebolag.

a) Egostyckningslagen har ännu verkat
för kort tid, för att man skulle kunna fälla
något bestämdt omdöme om dess tillämpning
eller om önskvärdheten af ändringar i densamma.

Men tydligt bör vara, att den bereder
möjlighet att öfverflytta den för jordbruk
lämpliga marken med eganderätt i den vane
jordbrukarens hand och skogsmarken i dens
hand, som kan bättre vårda och på fullt
ekonomiskt sätt tillgodogöra sig skogen, hvilket
från nationalekonomisk synpunkt ju
måste anses fördelaktigt. I förhållande till

FKÅGAN B2. SÅGVEBKSAKTIEBOLAG M. FE.

643

den korta tid lagen haft tillämpning, hafva
också ett afsevärdt antal egostyckningar frän
sågverksegares hemman egt rum, och ju
mera kännedomen om lagen och dess verkningar
hinner sprida sig, i desto större omfattning
kommer helt visst dylik styckning
att företagas. Några särskilda hinder derför
torde icke finnas, ty sågverksegarne hafva
föga direkt nytta af inegojorden, och fördelen
att hafva bofasta personer inom de
olika områdena qvarstår, äfven om inegoj
orden öfvergått i andra egares händer.

En fördel för innehafvaren af inegojorden
vore tydligen att hafva tillgång till nödigt
husbehof s virke, h vilket också åtminstone
vid ett flertal egostyckningar beaktats, och
sågverksegarne torde ej hafva något emot
att lemna husbehofsrätt antingen såsom servitut
efter utsyning eller såsom särskildt
skogsskifte, i synnerhet om det kunde ordnas
så, att skogen på det sålunda upplåtna
skiftet ej finge anlitas för annat än husbehof.
c) Om genom egostyckningen ett
lif skråf tigt jordbruk skall kunna uppstå, beror
tydligen ytterst på den persons egenskaper,
som blir inegojordens egare, samt
jordens beskaffenhet och belägenhet. Men
då väl i allmänhet får antagas, att sparad
skog finnes i närheten, är utsigten till bifört
jenster under den för jordbruket ej erforderliga
tiden större, ty skogen är mera
ett stöd för jordbruket, om skog verkligen
finnes — om äfven i annan egares hand,
— än om till jorden höra större arealer
afverkad skogsmark eller skogsmark, som
så pressat upp köpeskillingen för hemmanet,
att försäljningen blir svår eller omöjlig.

Asjö sågverks aktiebolag.

a) Egostyckningslagen har ännu icke inom
orten vunnit synnerligt mycken tillämpning,
b) Någon benägenhet förefinnes att afyttra
inegojorden, men då bolagen något ogerna
vilja låta dermed följa husbehofsskog, förefinnes
hos befolkningen ringa köplust med
afseende på endast inegojorden.

Bals ångsågs aktiebolag, Sandö sågverks
aktiebolag, Aktiebolaget Robertsfors
och Tore aktiebolag.

Så vidt bekant, har egostyckningslagen
tillämpats i Norrland på följande olika sätt:

A. Man har egostyckat i syfte att sälja
inego- och odlingsjord:

a) med bibehållande vid inegolotten
af en mindre skogsmark, afsedd att
lemna husbehofsvirke och vedbrand;

b) utan all skogsmark, men med
rätt till husbehofsvirke och vedbrand
från skogslotten, antingen i form af
servitut för all framtid eller på viss tid;

c) utan vare sig skog eller rätt till
husbehofsvirke och vedbrand.

Detta har veterligen dock skett endast
vid. försäljning till skogegande
bönder.

B. Man har egostyckat i syfte att sälja
skogsmark. Hemmansegaren då vanligen
bonde.

Dessutom har i en utkommen skrift förslag
framställts om att på sådant sätt tilllämpa
egostyckningslagen, att inego- och
odlingsjord egostyckas och säljes utan rätt
in natura till husbehof och vedbrand från
skogsmarken, men med evalverande af dessa
förmåner i mynt att betalas af skogslottens
innehafvare efter markegångssättning.

Hvad angår ifrågasatta ändringar af egostyckningslagen,
synes det vara för tidigt
att tala om sådana, då lagen ej tillämpats
mera än några få år. b) Någon obenägenhet
hos sågverksegare eller dermed likställde
att afhända sig inegojord förefinnes icke.
Tvärtom. Så t. ex. hafva ensamt inom
Vesterbottens län följande antal förordnanden
för egostyckningar begärts af sågverksegare
;

År	1897 .......	........ 5
»	1898 .......	........ 22
»	1899 ........	........ 17
»	1900 ........	........ 31
	1901 .......	........ 143

644

FRÅGAN 32. SÅGVERKSAKTIEBOLAG M. FE.

Något hinder för egostyckningarnas fortsättande
finnes i allmänhet icke. Visserligen
hafva på en del ställen inteckningsoch
skiftesförhållanden stått hindrande i
vägen för dylika förrättningar, men dessa
hinder förefinnas ju icke allmänneligen och
komma äfven att undan för undan bortfalla.
Det är också utom allt tvifvel, att sågverksegarne
i Norrland inom den närmaste framtiden
komma att i stor skala låta inegor
och med dem en stor del odlingsjord återgå
i allmogehand.

Genom den afsedda utstyckningen af inegojorden
kan en sjelfständig befolkningskapas,
men ett utvecklingskraftigt jordbruk
kan icke uppstå, för så vidt dermed afses,
att jordbruk skulle kunna stå på egna fotter,
utan stöd af industri. Visserligen kan
mot detta uttalande erinras, att en del jordbruk
utvecklat sig, innan ännu någon industri
fanns i Norrland, men dels försiggick
denna utveckling ytterst långsamt, dels voro
förhållandena då helt andra. Med de nuvarande
ofantligt stegrade lefnadsbehofven

— för öfrigt den vigtigaste anledningen
till hemmanens öfvergång ur allmogehand

— kan man ej längre i stort sedt tänka
sig ett norrländskt jordbruk, som ensamt
föder sin man, och än mindre ett sådant,
som kan kallas utvecklingskraftigt.

Detta är ock helt naturligt, då man betänker,
att detta jordbruk hufvudsakligen
är beläget inom trakter, der frost ofta härjar
skördarna, der jordmånen i allmänhet
är allt annat än bördig, der kommunikationer
nästan saknas och der afsättningsmöjligheterna
således äro små.

Härmed vill man dock icke hafva sagt,
att jordbruket på den inegojord, som nu
egostyckas i Norrland, skall gå under. Långt
derifrån. Men detta jordbruk behöfver en
industri att trygga sig vid och det är först
genom afsättning af sina produkter till
denna industri och genom arbete åt densamma
under de tider, då jordbruket icke

kräfver arbetskraft, som jordbruket skall
kunna blifva utvecklingskraftigt.

Trävaruhandlanden J. G. Berglund.

Då ett sågverksbolag utstyckar inegojord
till obesutten person, bör alltid nödigt husbehofstimmer
(viss areal skogsmark) medfölja.
I öfrigt tyckes egostyckningslagen
verka godt för enskilda jordegare.

Inspektören E. Westberg.

Lagens tillämpning har i orten ej visat
sig välsignelsebringande, emedan i de flesta
fall alls ingen eller åtminstone allt för liten
skogsmark tilldelats inegojorden. Jordbruk
utan skog i denna ort anses ej kunna gifva
god bergning åt ens en mindre familj. Egostyckningslagen
och alla andra lagbestämmelser,
som underlätta mindre jordafsöndringar,
äro i och för sig mycket goda, men
vid afsöndringar af inegojord bör alltid eu
tillräckligt stor areal skogsmark tilldelas
densamma för att för all framtid betrygga
åtminstone lägenhetens tillgång på husbehofsvirke
och dessutom bör äfven finnas
något skog till afsalu, b) Bolagen äro ej
obenägna att afhända sig inegojord, tvärtom,
men de vilja lemna så litet skogsmark som
möjligt, c) Endast med stöd af skog.

Trävaruhandlanden Joll. P. Arnell.

I regel bortsäljer sågverksegaren inegojorden
och en mindre del af skogen till en
obemedlad, som ej alls kan vidmakthålla
jordens fruktbarhet.

O. P. Öfvergren.

Egostyckningslagen är opraktisk och har
enligt redan vunnen erfarenhet visat sig
vara till hinder för enskild person att åtkomma
jord; dels derigenom, att kostnaden
blir för stor, innan man blir egare af en
jordbit; och dels derför att hemmansegaren
icke eger rätt att dela jorden efter
behof.

FRÅGAN 32. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL.

645

IV. Jemtlands län.

Hammarsforsens sågverks aktiebolag.

a) Erfarenhet saknas, b) Inegojorden äro
nog sågverksbolagen villiga att afhända sig,
men som de ej vilja lemna någon skogsmark
till den, är det ej någon, som vågar
göra affär med dem.

Sandarne aktiebolag.

Erfarenhet har ej ännu kunnat vinnas,
b) Sandarne aktiebolag (likasom Bergvik
och Ala nya aktiebolag) har beslutat att i
stor omfattning afhända sig inegojord och
åbyggnader till sina skogshemman, och föreställer
sig bolaget, att sågverksbolag i allmänhet
skola finna fördel för både sig
sjelfva och för det allmänna vid att göra
på samma sätt.

Omkring fyratio (40) egostyckningar äro
redan verkställda, af hvilka flera ledt till
försäljning. Ytterligare försäljningar pågå
efter hand.

Försäljningarna omfatta all inegojord med
derå varande åbyggnader jemte 5 å 15
hektar närliggande afrösningsjord och i sammanhang
med dessa försäljningar lemnas
i regel köpare tjuguårigt arrende till inom
stamhemmanets område befintliga fäbodvallar
och slåtteslägenheter. Arrendet derför
består i allmänhet i arrendators åtagande
att verkställa vägunderhåll o. d., ej
i penningar, c) Der bolagen nedlagt penningar
på ej allenast åbyggnadernas uppehållande,
utan äfven på jordens förbättring,
såsom fallet är med såväl Sandarne aktiebolag,
som Bergvik och Ala nya aktiebolag,
och der hemmanen äro fria från födorådsundantag,
har man tänkt sig, att af
köparne hvilka i allmänhet erlägga en mycket
låg betalning, skall kunna uppstå en
sjelfständig befolkning.

På jordbrukets utveckling, så vidt det
afser nyodling, torde deremot vid egostyckningar
endast föga vara att räkna, då styck -

ningarna omfatta hufvudsakligast redan odlad
jord tillika med den närliggande afrösningsjorden,
inom hvilken senare i allmänhet
endast få och små odlingslägenheter
förekomma.

Aggfors aktiebolag.

a) Egostyckning blir allt för dyrbar.

Gast. Erikson i Myckelgård.

a) Lagen torde vara bra, som den är.
b) Ehuru i dessa trakter sågverksegare ej i
allmänhet lägga sig till hemman, finns
benägenhet att afhända sig inegojord. b) På
sådana afsöndringar med litet hag- och
betesland kan skapas en sjelfständig befolkning.

J. Nilsson i Krångede.

b) Större sågverksbolag hafva veterligen
här i trakten aldrig sålt något af sin mark.
Det synes, som sågverksbolagen med fördel
skulle kunna sälja all sin inegojord med
undantag af hvad deras tjensteman kunna behöfva
för eget bruk. Inegojorden med deremot
svarande nödig skogsmark skulle exproprieras
från bolagen till sökande, som vore
i behof deraf i och för idkande jordbruk af för
sin utkomst, c) Om till inegojorden lägges
nödig skogsmark för husbehofsnyttning och
bete, så bör ett utvecklingskraftigt jordbruk
kunna uppstå.

N. O. Näs.

Mot egostyckningslagen är ingenting att
anmärka utom det, att den enligt domarnes
åsigt härstädes förhindrar en köpare att erhålla
lagfart å en ideel andel af en samfällighet.

Aug. Näslund.

a) Egostyckningar hafva ofta utförts för
att frånskilja endast inegojorden från den
skogbärande marken.

I många fall finnes någon närboende

I

FRÅGAN 32. SÅG VERKS AKTIEBOLAG M. FL.

646

sjelfegande bonde, som kan köpa dessa inegor
utan att få rätt till vare sig husbehofsvirke
eller vedbrand från bolagets hemman.
För att så mycket som möjligt uppehålla
och möjligtvis förbättra jordbruket i
Norrland böra förändrade lagbestämmelser
i egostyckningslagen vidtagas så till vida,
att inegor ej få frånskiljas ett hemman,
utan att ett visst antal hektar skogsmark
tilldelas de inegor, som skola frånskiljas.
Men för att dessa egolotter ej skola blifva
begärliga för sågverksbolagen, bör denna
skogbärande marks areal ej tilltagas för
stor, t. ex. i Jemtlands, Vesterbottens och
Norrbottens län, der arealerna äro stora och
växtligheten på skogen mindre god, till
50 hektar, och i de öfriga länen till 25
hektar.

Inga hinder finnas för sågverksbolagen
att afhända sig inegojorden till alla sina
hemman, hvilket äfven för närvarande prak -

tiseras. Nyligen har ett större bolag i norra
Angermanlad begärt landtmätare för att egostycka
15 till 20 hemman i en socken,

c) Ja, om egostyckningslagen ändras såsom
ofvan framhållits, så att andra än de, som
förut hafva jordbruk med skogsmark, kunna
köpa dessa genom egostyckning frånskilda
lotter. Sågverksbolagen böra dessutom så
mycket som möjligt göras uppmärksamma
på behjertansvärdheten af att till de arrendatorer,
som dertill visat sig lämpliga, på
de mest fördelaktiga villkor sälja de inegor,
som bolagen genom egostyckning frånskilja
sina egendomar.

Lagen bör med det första träda i kraft,
derför att bolagen af rädsla för en ny lagstiftning
skynda att i stor skala egostycka
sina hemman. Samtidigt dermed bör bestämmas,
att afsöndringar ej få göras, då
det är fråga om att afskilja endast inegor
från ett skogshemman.

V. Vesterbottens län.

Bure aktiebolag.

a), b) S. k. egostyckningar hafva hittills
hvarken af enskilda eller bolag verkställts
i någon större utsträckning och utgöras, hvad
Bure aktiebolag beträffar, tills dato af 17 förrättningar,
utförda under åren 1900—1901.
Af dylika styckade hemmanslotter, tillhöriga
bolaget, äro endast två försålda, beroende
på att de flesta förrättningarne ännu ej
hunnit blifva af egodelningsrätt fastställda,
men då spekulanter finnas till samtliga,
komma de helt säkert att finna köpare,
synnerligast som de åsätta prisen äro att
anse såsom relativt låga. Endast sådana
hemman styckas, som kunna af blifvande
åbo med fördel brukas och genom tillgång
till odlingslägenheter hafva förutsättningar
att kunna lemna innehafvaren full bergning.

Der de styckade lägenheterna utgöras af
enstaka hemman, afsättes nödig husbehofs -

skog och lemnas alltid i annat fall tillgång
till husbehofsvirke, vedbrand och gärdselfång
m. m., så framt ej hemmansdelen
finner köpare som är egare till annat hemman
inom samma by, hvarifrån dessa behof
kunna fyllas, i hvilket fall köpeskillingen
ställer sig billigare, c) Nu gällande egostyckningslag
synes icke för närvarande
tarfva någon ändring eller inskränkning och
ehuru den är af för nytt datum för att
någon egentlig erfarenhet från jordbrukssynpunkt
ännu skulle kunna hafva vunnits
af dess verkningar, lider det intet tvifvel,
att lagen, rätt tillämpad, är och kommer att
blifva till stor nytta för skapandet af ett
utvecklingskraftigt jordbruk.

Ett hemman med större skogstillgång
gör nemligen genom den lätt tillgängliga
inkomst, som skogen lemnar sin egare,
denne mindre benägen att egna något arbete
åt jorden. Egaren finner ofta med sin för -

FRÅGAN 32. SÅGVERKSAKTIEBOLAG M. FL.

647

del mera förenligt att afyttra detta hemman
och inköpa ett med bättre jordmån, läge
och kommunikationer. Det förra hemmanets
inegor och odlingslägenheter genom
egostyckning frånskilda den hufvudsakliga
skogsmarken, blifva då tillgängliga för ett
moderat pris och finna en oftast mera arbetsam,
ehuru måhända sämre ekonomiskt
situerad köpare.

Nordmalings ångsågs aktiebolag.

a) Någon erfarenhet har ännu ej kunnat
erhållas. Lagen torde väl tarfva en del
förändringar i syfte att, särskildt hvad Norrland
vidkommer, tillförsäkra den jordbrukande
befolkningen det stöd af utmarker,
som ligger i för denna befolkning nödig
tillgång till bränsle och byggnadsvirke, och
för ernående af detta önskemål torde lagbestämmelserna
så affart as, att genom servitutsrätt
jordbrukaren i detta hänseende
tillförsäkras rätt till viss skogsafkastning,
exempelvis på samma sätt enskilde hafva
ratt till virke från statsskogen i Norge,
b) Benägenheten hos sågverksbolag att afhända
sig inegojorden till sina hemman
måste vara stor, då åkerbruket i sågverksegarens
hand endast är en tunga, men det
intima förhållande, hvari jordbruks-och skogshandteringarna
stå till hvarandra, fordrar,
att sågverksegaren känner sig tryggad för
att den sålunda upplåtna inegojorden blifver
af på stället boende brukare odlad och skött
samt att dennes ekonomiska ställning blifver
sådan, att han mäktar hålla hästar och folk
för att på tid, som är lämplig, utföra de
skogsbruksarbeten, utan hvilkas utförande
bolagets skogsområde skulle komma att till
största delen förlora sitt värde, c) Att uppnå
ett utvecklingskraftigt jordbruk inom
Norrland måste anses vara helt beroende
af att vid sidan deraf industrier finnas
eller uppkomma, på det att jordbrukets
alster på platsen kunna omsättas och den
för jordbrukets rationella drifvande erforderliga
arbetspersonalen under de långa
tider af året, då några väsentliga jordbruks -

arbeten ej kunna bedrifvas, må finna sysselsättning.
Den korta våren och sommaren
fordrar nemligen för bedrifvande af ett jordbruk
härstädes en långt större arbetsstyrka
än hvad fallet är i södra och mellersta
Sverige. Alla sånings-, slåtter- och skördearbeten
måste ske på otroligt kort tid, och
ske de ej i rätt tid, uppstå stora förluster.
Förutsättningarna för jordbrukets utveckling
stå derför kanske härstädes i närmare
samband med industrien, än hvad fallet är
i öfriga delar af .riket, der förutsättningarna
för jordbruket göra det möjligt för
detta att med sina produkter täfla på verldsmarknaden.
Det stränga klimatet och jordmånens
mångenstädes karga beskaffenhet
utgöra visserligen stora hinder för jordbrukets
utveckling, men liksom i allt svårigheten
och kampen för tillvaron skärper
individens förmåga, så torde med all säkerhet
Norrlands befolkning alltid komma att vara
en sjelfständig sådan.

Sandviks ångsågs aktiebolag.

a) Några erfarenheter kunna ännu ej sägas
hafva vunnits. Förändrade lagbestämmelser
vore önskvärda i syfte att lemna skiftesförrättaren
rättighet att tilldela den ena
egolotten all del i sådan samfällighet, som
för den andra egolottens behof ej erfordrades,
och att undantag och afgälder kunde,
under servitutsrätt, i vidsträcktare m ån än hvad
nu är fallet läggas å ena hemmansdelen till
förmån för den andra, b) Bolagets benägenhet
att afhända sig eganderätten till inegojorden
är beroende på olika lokala förhållanden.
På platser, der jordbruket har förutsättningar
för att med framgång kunna bedrifvas,
ligger det i bolagets intresse att afyttra inegojorden,
å andra deremot icke. Att en
sådan öfverflyttning ej skett i större omfång,
än hvad varit fallet, tillskrifves de
höga arbetsprisen, som vållat, att arbetaren
hellre sökt sin utkomst vid tillfälliga arbeten
än egnat sig åt jordbruk, c) Förutsättningarna
för ett utvecklingskraftigt jord -

648

FRAGAN 32. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL.

bruk i Norrland stå i omedelbart beroende
af industriens samtidiga utveckling.

Ytterstfors trävaru-aJctiebolag.

a) Någon bestämd öfvertygelse om lagens
verkningar har ännu icke vunnits. Den
genom lagen beredda möjligheten att kunna
dela ett hemman med afseende å dess egors
beskaffenhet af odlad, odlingsbar och skogbeväxt
mark, få de olika egoslagen åsätta
mantal, hvaraf vederbörande efter godtfinnande
kunna försälja eller behålla det
som med de olika intressena, jordbruk
och skogsbruk, är förenligt, har dock, efter
hvad vi erfarit, mött sympatier både hos
bonden och sågverksegaren. Lagens bestämmelser
ha dock i tillämpningen framvisat
brister, som det måste anses synnerligen
angeläget att snarast afhjelpa, hvaremot
lagen om jordafsöndring icke gifver
någon anledning till erinran. Syftet med
ändringarna i lagen om egostyckning måste
i första rummet vara obligatoriskt tillförsäkrande
för ständig tid åt jordbruket af
nödig husbehofsskog under sådana bestämmelser,
att den icke kan användas till |
annat ändamål. Dernäst rådrum för utläggning
af ökadt antal skiften utöfver hvad
lagen nu medgifver, hvarigenom odlingslägenheter
och s. k. sjelf växande ängar kunna,
så långt ett redigt skifte medgifver, blifva
bundna vid jordbruket, samt vidare, der så
anses erforderligt, servitutsrätt för mulbete,
vägar och dylikt.

Bestämmelsen vid en egostyckning om
hvad af hemmanets mark bör till jordbruket
eller skogsbruket hänföras, om husbehofsskog
och stängselskyldighet torde kunna
öfverlåtas åt landtmätare och godemän i
samråd med sakegarne under vanlig appellationsrätt.
b) Hos sågverks- och bruksidkare
finnes i regel en afgjord benägenhet
att afhända sig inegojorden till sina hemman,
men hittills bristande efterfrågan har
gjort, att högst få sådana upplåtelser kommit
till stånd. Med tillhjelp af en de
ömsesidiga intressena tillgodoseende och i

sin praktiska tillämpning väl afpassad egostyckningslag
föreligger intet hinder mot att
sådant kan ske i större omfattning, c) Se
svaret å frågan 33.

OhrviJcens aktiebolag.

Grundtanken är god, äfven om en eller
annan ändring uti lagens paragrafer bör
företagas. Så exempelvis borde hinder ej
läggas för upplåtelse på evärdlig tid af
odlingslägenheter, der sådana finnas, till
snart sagdt hvilket omfång som helst af
ett hemmans areal, eller minst intill hälften
af hemmanets jordareal (vattenarealen ej
tagen med i beräkningen), utan att, såsom
i § 22 föreskrifves, Konungens Befallningshafvande
först skall höras eller Landtmätares
yttrande infordras, då dylikt icke allenast
förorsakar besvär och tidsutdrägt utan
jemväl, i många fall, alldeles för stora
kostnader. I § 23 omnämnda afsöndringar,
nemligen vattenfall, fiske och annan
dylik lägenhet, böra utan inskränkning till
areal få afsöndras. b) Ifrågavarande jordegare
torde vara benägna att, der inegojorden
ej absolut behöfves för egen jordbruksdrift
till framalstrande af jordbruksprodukter
och fourage, nödvändigt för eget
arbetsfolk eller dragare, afhända sig inegojorden.
Bostäder behöfva ju bolagen å
skogshemman för sina tjenstemän, men erforderliga
dylika kunna ju med tomtplatser
undantagas eller byggas. Merendels är det
nemligen så, att de arrendatorer eller arbetare,
som sitta ås. k. »bolagshemman»
aldrig vidmakthålla byggnader och dylikt,
utan dessa, derest bolaget ej tillser och
reparerar dem, blifva brist- och fallfärdiga.
Det torde emellertid, för att med full trygghet
för framtida beståndet af eganderätt
till i första hand från kronan skattelösta
hemman och nybyggen etc., vara nödvändigt,
att gällande lagbestämmelser för dylika egendomar
ändras eller förtydligas. Som det
nu är, har nog i detta fall hinder förelegat
för upplåtande af inego- och annan odlad
jord under dylika hemman, ty det är ju

FRAGAN 32. SAG-VERKSAKTIEBOLAG} M. FL.

649

tydligt, att bolaget ej, sedan slik upplåtelse
för evärdlig tid egt rum, kan vare sig
kännas skyldigt eller ens ega befogenhet
tillse och kontrollera, att den odlade jorden
och dess byggnader förblifva i laggillt skick,
hvilket ju är villkoret för bevarandet af
naturen och eganderätten till dylikt hemman
och således jemväl för den del, som
bolaget deraf eger. c) Ännu innan något
som helst värde antogs finnas uti skogstillgång,
hade dåvarande hemmansegare sin
goda bergning och utkomst af hemmanens
åkerbruk, fiske och jagt. Numera finnas
rikliga tillfällen till arbetsförtjenster i de
landsändar, hvarom här är fråga, vid sidan
af jordbruket. Derför föreligga i hvarje
fall större förutsättningar nu än tillförene
för att en sjelfständig och utvecklingskraftig
befolkning skall kunna skapas och
uppväxa. Ett af villkoren för möjliggörande
af antydda bebyggandet är dock, att
Kongl. Maj:t, särskildt hvad det gäller
Norr- och Vesterbottens län, ställer sig mer
tillmötesgående, än hvad hittills skett, mot
allmänheten med afseende på afyttrandet
till facilt pris af virke för byggnadsändamål.

J. (). By din.

Det anses omöjligt vinna någon utveckling
af jordbruk med mindre än att jordbrukaren
får behöflig andel af skog och
utmark till mulbete i förhållande till inegovidden,
och att jordbrukaren sjelf får
ega och råda om detta för all framtid. Det
är allenast eganderätten, som ingifver lust
till jordens uppodling.

A. MarJcstedt & Söner.

a) Man kan ännu ej fälla något bestämdt
omdöme om lagens verkningar.

De egostyckningar, som inom norra delen
af. Vesterbottens och södra delen af
Norrbottens län hittills verkställts, äro dock
i allmänhet utförda så, att, der afstyckning
af inegojorden skett, mindre skogstrakter
för husbehöfsafverkning afsätta. Hvad för -

öfrigt angår vedbrand och allt annat husbehofsvirke,
är värdet å dessa förnödenheter
i trakten så ringa, att det näppeligen
torde kunna uppvisas ett enda fall, det må
gälla egostyckade hemman, afsöndringar eller
backstugusittare och torpares lägenheter, der
brist å eller svårighet att anskaffa, dylika
förnödenheter hittills yppat sig, och är härvid
att märka, att trävarubolagen sällan
ställa sig afvisande i fråga om beviljande
af rätt till såväl slätt och mulbete som
fång af vedbrand och husbehofsvirke å deras
skogsområden. I sammanhang härmed
torde äfven böra påpekas, att kronan är
egare till flere hundra kronoparker och allra
änningar, liggande emellan eller stötande
intill skattehemman, och att tillfällen sålunda
ej heller saknas för kronan att tillhandagå
med eller afyttra skogsprodukter
af mindre lokalt värde, mulbete, höslått
m. m.

Några särskilda förändringar i gällande
egostyckningslags bestämmelser synas icke
af omständigheterna påkallade, om icke
möjligen att än större frihet och förenkling
i fråga om försäljning af hemmansområden
kunde införas, så att alla odlingsmöjligheter,
större som mindre, kunde tillvaratagas
och från skogsområdena af skilj as, oberoende
af hvarje hemmanslott tillkommande stadgadt
antal skiften. Skulle ett sådant stadgande
möta svårigheter, vore det dock ömkligt,
att i sammanhang med egostyckning
nyttjanderätt till odlings- och slåtteslägenhet
m. in. kunde lagenligt för evärdlig
tid upplåtas från en hemmanslott till en
annan.

De orsaker, som inom dessa trakter föranledt
trävarubolagen att inköpa hemman,
äro dels att tiden för afverkningskontrakts
bestånd minskats från 50 till högst 20 år,
dels, hvad lappmarken angår, helt och hållet
det s. k. utsyningstvånget, som möjliggjort
och fortfarande lockar till förvärf af
hemman till jemförelsevis billigt pris.

Numera är det dock en sträfvan från

82

656

frIgan 32. sIgverksaktiebolag ivi. Fi.

sågverksbolagen att afhända sig inegojorden
från sina hemman och bli qvitt arrendatorer
och ett tungskött hemmansbruk, och
torde egostyckningslagen möjliggöra, att de
bättre jordbrukslägenheterna så småningom
återgå till den jordbrukande klassen.

Sidenmarlc & C:o.

Sågverksegarne begagna sig allmänt af
rätten att från sina egande hemman afsöndra
den odlade jorden med åbyggnader,
äfvensom ängs- och myrmarker. Några
hinder härför hafva ej yppat sig. Med det
afsöndrade området brukar stundom följa
rätt till vedbrand af löfskog och affall,
stundom äfven till annan husbehofsskog.
Syftet med egostyckningen är naturligtvis
att erhålla:

l:o skatten fördelad, så att den behållna
skogsmarken ej må betungas af hela skatten;

2:o ett ofta af sevärd t penningebelopp för
åbyggnader och odlingsmark. Det lönar sig
aldrig för verksegaren att sjelf bruka eller
utarrendera jorden. Egostyckningen kan
hafva fördelar med sig, t. ex. då en hemmansegare,
som sjelf har tillräcklig skogsmark
för flera hemman, inköper i grannskapet
belägna afsöndrade egolotter med
åbyggnader för de barn, som ej lämpligen
kunna beredas utrymme på stamhemmanet,
men nu genast kunna existera som jordbrukare
på afsöndringarna med tillhjelp
af skogen från det förra. Skadlig deremot
skulle man vilja anse egostyckningen, då
denna öfvergår hela eller större delen af
en by, som ofta är fallet, utan att nödig
skogsmark medföljer. En brukare på en
dylik lägenhet kan icke i längden reda sig.
Någon afkastning från skogen måste understödja
jordbruket. Af det ofvan antydda
skulle således som bolagets åsigt framgå,
att i regel någon skogsmark bör tilldelas den
afsöndrade odlings jorden.

Anton Vikberg. (Dorotea socken.)

a) Inom socknen ha blott 7 hemman
styckats, och detta har skett på sådant sätt,

att bolaget erhållit den egentliga skogsmarken,
under det att gården, åkern, odlingsmarken
och slätterna tilldelats den till jordbruk
afsedda egolotten, som dels fått eget
skifte med skog till husbehofsvirke, dels
rättigheter att på bolagets skog afhemta
dessa förnödenheter efter anvisning.

Före egostyckningslagens tillkomst har
Graninge verkens aktiebolag genom »jordafsöndring»
upplåtit 19 hemman, d. v. s.
dessa hemmans inegor, gårdar, åker, den närmast
gården varande odlingsmarken, alla
slåtteslägenheter äfvensom nödigt husbehofsvirke
och bränsle.

Innehafvarne af dessa lägenheter hafva
det i många fall bra, de äro ej betungade
af nämnvärda utskylder, enär dessa hvila
på stamhemmanet, hvartill de erlägga en
af Konungens Befallningshafvande fastställd
I ringa afgäld, högst värdet af 1 hektoliter
| korn och lägst 1 kilogram smör årligen.

Jemväl Dals ångsågs aktiebolag har till
förutvarande egarne och på för dessa förmånliga
villkor återsålt dels både jord och
skog och dels inegorna till flera hemman
inom socknen. I förra fallet har bolaget
förbehållit sig några års afverkningsrätt till
skogen.

En ändring uti egostyckningslagen i syfte
att vid förrättning skall tillkallas godemän
vore kanske behöflig. Likaledes borde vid
dessa förrättningar uppmärksamhet egnas
deråt, att den till jordbruk afsedda egolotten
blefve tillgodosedd med skog, tillräcklig
för husbehofvet. b) Alla härvarande bolag
synas ha för afsigt att afhända sig inegojorden
till sina hemman; äfven Kramfors
aktiebolag har hos vederbörande myndighet
anhållit om egostyckning af alla sina hemman
inom denna och angränsande kommuner.

Sedan laga skiftena numera öfvergått alla
byar (undantag för en del af Risbäcks kapell,
der afvittring ännu ej försiggått), finnes
ej något hinder för egostyckning, c)
Visserligen vore det bra, om alla bolag ut -

FRÅGAN 32. BÅGVERKSARTIEBOLAG M. FL.

651

styckade inegorna och odlingsmarken från I Ofta återkommande missväxtår på säd
sina hemman, men man kan ändå ej tro I uppmuntra ej till kornodling. Beträffande
på något utvecklingskraftigt jordbruk här i foderskörden deremot, så brukar den i de
uppe i fjellet. flesta år bli rätt god.

VI. Norrbottens län.

Aktiebolaget Bodträskfors.

Då det visat sig att, åtminstone hvad
en del af bolagets åbor beträffar, hågen
att nedlägga arbete på lägenheternas förbättrande
ej varit så stor, som önskligt
varit, har bolaget under senare åren låtit
egostycka och från hemmanen utbryta icke
mindre än 238 3/4 skälland eller 34 6/64
mantal, fördelade på 47 olika hemmansdelar,
och har aftal om försäljning af respektive
hemmansdelar redan träffats med
flertalet af de derå bosatta åborna, hvilka
sålunda öfvergått från åbor till sjelfständiga
bönder. Vid egostyckningen har, med
ett par undantag, skog för vedbrand och
nödigt husbehofsvirke tilldelats respektive
hemmansdelar. Sådant torde också vara
nödvändigt, då den nye hemmansegaren eljest
skulle fått svårt att reda sig.

Äfven ifrån sågverksegarnes synpunkt sedt
är tilldelande af husbehofsskog önskvärdt,
enär man i annat fall måste befara skogsåverkan.

Då jordbruket inom dessa nordliga trakter,
med ofta inträffande frost före sädens
mognad, i regel ej kan bära sig, med mindre
än att hemmansegarne äro i tillfälle att erhålla
extra förtjenster vid skogsutdrifningar
och industriella företag, hålla vi före, att
man fortfarande kan påräkna nödig arbets -

kraft från den sålunda från åbor till sjelfständiga
bönder öfvergående befolkningen.

Då egostyckningslagen egt bestånd så kort
tid och hittills haft så ringa tillämpning,
torde det vara väl tidigt att deruti vidtaga
några ändringar.

Carl Palmgrens trävara, aktiebolag.

a) Egostyckningslagen synes välbetänkt
och är ingenting mot densamma att anmärka,
b) Inegojorden till en stor del hemman
efter Lule elfdal är af några bolag såld till
f. d. åbor. c) Med det karga klimatet kan
jordbruket icke föda sin man, utan att arbete
fås hos sågverksegarna under vintermånaderna.
Men med hushållning och arbetsamhet
kan dock denna befolkning skapa
sig en sjelfständig ställning.

Munksunds sågverks aktiebolag.

Egostyckningslagen är ännu så ny, att
bolaget ej kan yttra sig derom.

A. Miiller.

Hemmansklyfning och egostyckning förekommer
sällan, hvarför någon erfarenhet
af egostyckningslagens tillämpning ej förefinnes.
Sågverks- och bruksegare här på
orten innehafva dessutom jemförelsevis så
få hemman, att vidare svar å denna fråga
ej kan lemnas.

652

FBÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

33. Htrilka åtgärder kunna tänlcas ledande dertill, att landets fortsatta uppodling
och bebyggande icke, såvidt rörer bolagens hemman, för framtiden afbrytes,
utan med tillgodogörande af förefintliga odlingslägenheter må fortgå i lika mån
som på bondehemman?

Anm. I här nedan icke upptagna socknar, länsmandistrikt och revir har frågan
lemnats obesvarad eller icke rätt uppfattats.

Sockenombud.

I. Kopparbergs län.

1, Falu fögderi.

Svar saknas från samtliga socknar.

2. Hedemora fögderi.

By.

En väsentlig åtgärd i förevarande afseende
synes vara, att bolagen af de inköpta
skogshemmanen till den jordbrukande befolkningen
försäljer, vare sig i en eller flere
delar, inegojorden och tilldelar densamma
så mycken skog, som till husbehof fordras,
t. ex. 100 tunnland skog till 50 tunnland
inegor.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjursås.

1. Jo, att bolag sälja berörda hemman
åt bönder, som bäst kunna taga vara på
jordbruket.

2, 3. Svar saknas.

Leksand.

1. Intet förslag att göra.

2. Måhända, om genom allmän lag bestämdes,
att egarne af lämpliga odlingslägenheter
skulle vid påfordran vara skyldiga
att mot lösen afträda dessa, så vida
egarne ej sjelfva ville derå verkställa uppodling
och bryta byggd.

Siljansnäs.

Möjligen för att låta åkerjord förvandlas
till skogsmark. Kraftigt understödjande af
jordbruket och särskild t småbruken. Möjliggörande
och underlättande af uppodlad
marks afsöndring och öfvergång till odlarens
egendom. Skattefrihet under odlingstiden
äfvensom räntefria odlings-, afdiknings- och
byggnadslån. Allmänna belöningar för odlingsflit.
Lag om odlingsrätt ochodlingsersättning
åt bolagsarrendatorer eller bolagstjenare.

Ore.

Någon sorts tillsyn.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Våmhus.

En lag fordras, som ålägger bolagen att
antingen sjelfva odla och bruka sin jord
och föröka den i likhet med sjelfegande
jordegare eller också att mot skäligt pris
sälja odlingsbar mark jemte något husbehofsskog
till dem, som kunde och ville idka
jordbruk. För landets fortsatta uppodling
och bebyggande är derjemte nödigt, att staten
på ett kraftigt sätt biträder med lån eller
anslag för torrläggning, vägars anläggande,
skiftesförrättningar och kanske jemväl för
nödig byggnad och uppodling.

FRAGAN 33. SOCKENOMBUD.

653

Sollerön.

Odlingar och jordförbättringar fortgå lika
bra på bolagens åker som på bondehemman.

Venj an.

Genom lagstiftning bör bestämmas, att
bolagen aldrig tillåtas köpa eller förvärfva
eganderätt till inrösningsjord eller skogsmark,
undantagandes till såg- och upplagsplatser,
ej heller afverkningsrätt på mer än
20 år. Derigenom skulle å ömse sidor
vinnas stora förmåner.

Flfdalen.

Att bolagens hemman öfverginge till sjelfegande
bönder.

Särna.

Den enda utväg, som synes kunna leda
till denna landsändas fortsatta uppodling
och bebyggande, är tillkomsten af en jernväg,
som i lämplig riktning genomskär socknen.
Derigenom skulle beredas möjlighet
att tillvarataga det nu värdelösa, i skogarna
qvarliggande affallet från afverkningarna,
hvarigenom en afsevärd arbetsförtjenst kunde
beredas en bofast befolkning, och genom
billigare transportkostnader kunde man använda
konstgödningsämnen för nyodlingar
och vidmakthållande af bolagsarrendatorns
jordbruk. En sådan plan bör äfven kunna
realiseras, om den föreslagna mellanriksjernvägen
Orsa—Riksgränsen kommer till
stånd och i sammanhang med densamma
en bibana till Särna kyrkoby.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda.

1. Att nyodlingar t. ex. upplätes till
odlaren på 20 års fri brukning.

2. Svar saknas.

Jerna.

Expropriation till nybyggen och odlingslägenheter
under vissa villkor. En lag, som
tillförsäkrar arbetare rätt att under vissa
villkor komma i besittning af myrmarker,
som kommit i skogsbolagens händer och
räknats för impedimenter för dessa. Villkoren
skulle vara, att de till ett visst expropriationspris
amorterades på vissa år och
att de inom bestämd tid uppodlades. Sådana
uppodlingar särskild! i närheten af
större arbetarecentra skulle på allt sätt
omhuldas af hushållningssällskapen. Derigenom
skulle man få mindre af den befolkning,
som kallas »lösdrifvare». Industrien
skulle ock få glädja sig åt arbetare, som
vore mera tillfreds med sin lott under alla
omständigheter.

Lima.

Man kan med skäl anse bolagshemmanen
för en oöfverskådlig framtid vara beröfvade all
möjlighet till utveckling i jordbrukshänseende
och i stället dömda till vanskötsel och
kanske ödeläggelse. Det är derför af största
vigt, att genom lagstiftningen sättes en gräns
för bolagens fortsatta jordförvärv om den
bofasta befolkningen i socknen skall kunna
bibehållas och med stöd af skogen utveckla
sitt jordbruk och bryta nya byggder.

Transtrand.

1. Möjligen lagbestämmelser om bolags
odlingspligt. Rationell allmän arrendelag.

2. Åläggande för bolagen att låta bebygga
och uppodla lägenheterna.

3. Åläggande för bolagen att odla.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Ludvika.

Att icke allt för stora egendomar hopas
på en hand.

654

FRAGAN 33. SOCKENOMBUD.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda.

Der bolag icke sjelfva äro benägna att
uppodla odlingsbara marker å sina hemman,
böra de genom en lag förpligtas att under
vissa villkor upplåta sådana marker åt enskilda
för odlings verkställande.

Öster Fernebo.

1. Svar saknas.

2. Att genom lag bestämmes, att odling
bör ske, der det finnes tjenlig mark, i sammanhang
med lagstiftning, som skyddar
skogen för uthuggning.

Arsunda.

1. Inga åtgärder torde behöfvas i ofvan
antydt syfte.

2. Att bolagen delade sina stora besittningar
i smärre egendomar, som mot billigt
pris och billiga betalningsvillkor erbjödes
allmänheten.

3. Svar saknas.

T or säker.

1. Denna fråga krafvel'' icke något svar,
påkalladt af förhållandena inom denna ort.

2. Svar saknas.

Järbo.

Åtgärder i antydda riktning äro i socknen
obehöfliga.

Högbo.

Att döma af inom orten vunnen erfarenhet,
kan man hysa förhoppning om att framdeles
likasom hitintills tillgodogörandet af
odlingslägenheter å bolagens hemman kommer,
så länge dylik mark der förefinnes,
att fortgå i jemförelsevis större utsträckning
än å bondehemmanen.

Amot.

1. Svar saknas.

2. Uppodlingen skulle kunna mera till -

taga, om bolagen för evärdliga tider afsöndrade
lägenheter, som vore tj enliga till
odling. Å myrar kunde detta mycket förekomma.

Hamrånge.

På orten existerar icke något bolagsvälde.
Hille.

Om bolagen hädanefter som hitintills
sköta sina hemman, torde fortsatt odling
och bebyggande ej förminskas.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skog.

1. Kan icke köpeförbud för bolag komma
till stånd, så borde åtminstone bolagen, då
de i 20, 30 år haft en trogen arbetare i
sin tjenst, vara juridiskt och moraliskt ålagda
att på lämplig plats i sina vida skogar
lemna plats till nybygge.

2. Svar saknas.

3. Om en del af arrendet, t. ex. hälften,
finge utgöras med odling och förbättring af
den jord, som brukaren innehar, och jorden
på så sätt göras mera inkomstbringande på
samma gång som egendomens värde höjdes,
skulle nog de odlingslägenheter, som finnas,
blifva tillvaratagna i lika utsträckning som
å bondehemman.

Hanebo.

1. Då bolagen vårda den odlade jorden
å sina hemman, torde just ingenting härom
kunna sägas.

2. Bolagens possessioner äro så begränsade,
att de ej gifva anledning till några åtgärder
i frågans syfte.

Ofvanåker.

1. Svar saknas.

2. Å redan af bolagen förvärfvade hemman
torde knappast åtgärder för jordbrukets
förbättring åvägabringas och derför borde

Frågan 33. SOckfiNOMBUb.

655

genom lag bolagens förvärf inskränkas till
endast afverkningsrätt under högst 10 års
tid i sänder.

3. Arrendelag, som innehåller skyldigheter
för såväl egare som arrendatorer att
fortsätta odlingar å dertill tjenlig mark.

Vnxna.

1. Lagstiftningsåtgärder.

2. En särskild arrendelag för bolagshemman
är nödvändig. Hufvudvillkor i denna
lag bör vara minst 50 års arrendetid och i
öfrigt, att arrendatorn kommer i möjligast
sjelfständiga ställning gentemot bolagen. Arrendekontrakter
skulle dessutom lagfaras och
kontraktstvistigheter afgöras af en af båda
parterna till lika antal vald nämnd eller
jury, från hvilken kunde vädjas till domstol.
Arrendelagen borde vara sådan, att
bolagen funne förmånligare att icke inköpa
hemman utan blott skog, då likväl säljaren
borde vara förbjudet att afyttra nödig husbehofsskog.
Genom särskild lag borde i
Norrland vara förbjudet att låta redan odlad
jord läggas öde eller skogbesås.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enånger.

För närvarande ingå.

Idenor.

Förbud mot bolagens jord förvärf och åläggande
för bolag att mot skälig lösen afstå
odlingslägenheter och jord, som vanskötes.

Forsa.

1. Bolagen skulle vara absolut förbjudna
att låta den odlade marken beväxas .med
skog. Bolagen skulle vara skyldiga, der de
icke vilja med eget folk sköta hemmanen,
att utarrendera dem på sådana villkor, att
en arrendator skulle kunna berga sig på
desamma, hvarför staten skulle ega rätt
hafva tillsyn deröfver, att skäliga kontrakt
uppgöras. Eller ock skulle bolagen vara
skyldiga sälja den odlade jorden, hvarvid till

hvarje öresland skulle medfölja minst 10
har med medelgod skog beväxt skogsmark.

2. Svar saknas.

Högsta.

Bolagen skulle vid köp af hemman genom
lag tillförbindas icke blott att hålla den
redan uppodlade jorden vid makt utan äfven
vidtaga nyodlingar, der sådant anses
kunna ske.

Hassela.

1. Möjligen derigenom att bolagen icke
egde rättighet att slå under sig hemman,
så att en fast bondeklass kunde bibehållas.
Men då, såsom här, största delen är försåld,
skulle en dylik lag komma alldeles för sent.
Dock bättre sent än aldrig.

2, 3. Svar saknas.

Delsbo.

Sådan lagstiftning, att arrendator vore
tillförsäkrad full godtgörelse för verkställda
nyodlingar och utförda jordförbättringar.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdal.

Att inegojorden med husbehofsskog af
bolagen bortsäljes till enskilda.

Färila.

1. Bolagen böra i en församling ej få
förvärfva mer jord och skog än en viss del
af det hela. Bolagen böra åläggas att mot
skälig lösen afträda all odlingsbar mark, som
inom viss tid ej blir odlad, samt hvarje hemman,
som enligt offentlig kontroll ej på ett
laga sätt skötes och bebygges. Bolagen böra
ej få af en bonde köpa mera skog, än hvad
som öfverstiger ett visst tumtal.

2. Svar saknas.

Los.

Att söka förmå bolagen att upplåta
mark.

Undersvik.

1. Att staten ingriper medelst lagstiftning.

656

PKÅGAN 33. SOCKKNOMBtrfi.

2. Verksamma och uppmuntrande premier
eller dylikt borde lemnas till verkliga
och driftiga nybyggare samt i vissa fall lån
på förmånliga villkor. Vidare borde en lag
stiftas, som berättigade nybyggare insyna

och besitta lämpliga lägenheter på ej allt
för betungande villkor eller ock att staten
egde rätt inköpa sådana odlingslägenheter,
hvilka sedan på lämpliga villkor utlemnades
till nybyggare.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Attmar.

Ett sätt vore, att bolagen lemnade sina
arrendatorer längre arrendetid med lägre arrendeafgift
under villkor, att arrendatorn
skulle under vissa år uppodla en lossande
areal för hvarje år, dock så att arrendatorn
finge innehafva det nyodlade så länge, att
han af afkastningen hade full ersättning för
sitt arbete. Ett annat sätt vore att för lifstid
eller på vissa år upplåta odlingsbar
mark åt sådana, som önskade få ett eget
hem med ett litet jordbruk. På så sätt
skulle mycken jord, som nu ligger obrukad,
kunna göras fruktbärande.

Stöde.

Skyldighet för bolagen att underställa arrendeaftalen
offentlig kontroll samt lagstadgade
bestämmelser, lämpade efter billighet
och rättvisa.

Borgsjö.

1. Enda utvägen torde vara att förbjuda
bolag och förening för ekonomisk verksamhet
att förvärfva fast egendom i större utsträckning,
än hvad som erfordras till tomtplatser
för fabriker och industriella anläggningar.

2. Så länge industrien florerar med sina
höga dagaflöningar och lemnar den arbetande
befolkningen fullt upp med göromål, är och
förblifver odlingen å såväl bonde- som bolagshemman
liggande nere.

Hafverö.

Att å bolagshemman, i likhet med hvad
fallet är å ecklesiastika boställen m. m., efter

vissa års förlopp ekonomiska besigtningar
hållas, och torde detta i synnerhet vara af
nöden å de från kronan skattelösa nybyggen
för att tillse, att jordbruket å dessa vidmakthålles
och att villkoren, som betingat
tilldelningen af skogsmarken, fullgöras samt
att hemmanen icke användas uteslutande
för skogsbruk. Om t. ex. statens landtbruksingeniörer
förrättade dessa syner, kunde
på samma gång i byarna föredrag hållas
och befolkningen lemnas undervisning och
råd i jordbrukets rationella skötsel.

Selånger.

Några åtgärder torde svårligen kunna uttänkas,
som kunde ålägga bolagen att bedrifva
nyodlingar eller mot sin vilja upplåta
odlingslägenheter, utan torde detta böra
ske på frivillighetens väg för att icke kränka
eganderätten.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indal.

Att genom lagar förmå bolagen både att
sköta det odlade och att årligen, der så
lämpar sig, göra nyodlingar.

Indals-Liden.

1. Att staten genom en expropriationslag
förbehåller sig rätt att å bolagshemman
(särskild! nybyggen) expropriera odlingsbar
jord med behöflig skogsmark att emot
amortering enligt husmanssystemet i Danmark
upplåtas åt sådana personer, som önska
förskaffa sig odlingslägenheter och egna hem.

2. Kan ej nöjaktigt besvaras.

3. Andra åtgärder än sådana i lagstift -

FRÅGAN 33. SOCKENOMUBD -

657

ningsväg kunna ej tänkas. T ex. rätt till
expropriation, der odlingslägenheter finnas.

Holm.

Att genom lagar ålägga bolagen att verkställa
nyodlingar och sköta den förut odlade
jorden.

Skön.

1. Förslaget att genom lagstiftning söka
förhindra bolag att köpa skogshemman torde
vara outförbart. Från en sida sedt hade
det varit bäst, om bonden haft qvar både
skog och åkerjord samt sjelf afverkat sin
skog och sålt timmer till sågverken. Men
flottledernas dyrbarhet omöjliggjorde från
början denna utväg. Utan flottleder hade
bondens skog varit nästan värdelös. Hos
bonden ligger dessutom ingen större garanti
mot skogssköfling än hos de stora bolagen.
Hellre tvärtom. Från nationalekonomisk
synpunkt och med hänsyn till riksintresset
är det fördelaktigast, att kapitalstarka framtidsbolag
ega större skogsvidder. Dessa
större och starka bolag hafva intresse af
att väl sköta skogen och de hafva makt att
göra det. Det är emellertid mycket att beklaga,
att bolagen från början tvingades att
köpa både skog och åkerjord, ehuru de behöfde
endast skogen. Den egodelningslag,
som ändtligen kom till stånd, kom dels för
sent och var dessutom i allmänhet oanvändbar,
emedan i skogsbyggder jordbruket behöfver
hjelp af skogsbruk för att kunna
bära sig. Lagstiftarne synas hafva felat
mer än både bönder och sågverkspatroner.
Men huru bota det onda? Botemedlet är
blott ett, nemligen att åker, äng och odlingsmark
samt tillräckligt med husbehofsskog
kommer tillbaka i sjelfegande bönders ego.
Det är icke tänkbart, att sågverks bolagen
skola kunna ordentligt sköta sina många
skogshemman, men det är upprörande och
i högsta grad orimligt, att dessa hemman
skola ligga för fäfot och så småningom förvandlas
till skogsmark. Staten måste här
ingripa genom en ändamålsenlig egostyck -

ningslag, som möjliggör skogens skiljande
från inegorna, men som lemnar tillräckligt
med odlingsmark och skog åt den blifvande
hemmansegaren; och vidare genom en lag,
som tvingar industriidkaren, hvilken köper
jordbruksfastigheter i industriellt intresse, att
sköta sin jord lika bra som den egentlige
jordbrukaren sköter sin jord. En sådan lag
skulle inom kort tvinga sågverksbolagen att
sälja alla de hemman, som de icke behöfva
för sina skogstjenstemän och med fördel
kunna sköta genom dessa, naturligtvis
med bibehållande af största delen af berörda
hemmans skogsmark. Rättvisligen
bör dock erkännas, att en del fjellhemman
icke med fördel kunna fortfarande brukas.

2. Skulle å bolagshemman förekomma
vanskötsel, bör bolaget åläggas att odla och
beså viss areal i förhållande till inegojordens
vidd, samt vidmakthålla åbyggnader och
hägnader, hvilket allt skulle kontrolleras
och bestämmas af särskilda tjensteman.
Underlåtenhet häraf skulle föranleda till beslutets
verkställande på bolagets bekostnad.
Tjenstemännen skulle hafva samma befogenhet
som yrkesinspektörer i vanligt fall.

Timrå.

Bolagen sköta sin jord väl, använda arbetare,
som aflönas med timpenning, tilllämpa
dervid sina egna metoder och befatta
sig sällan med nyodlingar. Några åtgärder
kunna icke föreslås.

Ljustorp.

En tänkbar åtgärd vore måhända den,
att arrendetiden i allmänhet utsträcktes å
bolagshemman till 15—20 år, vid hvilket
förhållande en arrendator kunde visa större
intresse för jordbruket, än fallet är, då arrendetiden
är allt för kort.

Hässjö.

En lag, som ålägger bolagen att årligen
uppodla en viss areal, samt straffbestämmelser
för uraktlåten odling. En annan
utväg vore om staten kunde återförvärfva

83

658

FEÄGAN 33.

SOCKEN OMBUD.

bolagshemman och utlemna dem åt mindre
jordbrukare för bildande af egna hem genom
att fördela dem i mindre stycken med skogsmark,
som förser dem med nödigt husbygge,
och vedbrand.

3. Södra Ångermanlands Nedre fögderi.

Säbrå.

Den redan odlade jorden må ej tillåtas
skogbeväxa eller läggas till utmark. Erfarenheten
från grannsocknar, der arrendesystemet
införts och fortgått under en lång
följd år (t. o. m. ett sekel), gifver vid handen,
att arrendatorerna blifva slöa och likgiltiga
för skötseln af den jord, de ej sjelfva
ega och för hvilken de sjelfva ej heller
hafva någon talan, vare sig kommunal eller
politisk. De gå der såsom liknöjda lastdjur,
utan intresse för sitt jordbruk och förbättring
deraf. Jorden vanskötes i hög grad.
Derför bör den odlade jorden öfverlåtas till
enskilda med tillräcklig skogsareal till husbehof
under hvarje hemmansbruk. Dessa
öfverlåtelser böra ske helst med full och
evärdelig eganderätt, eller, om detta ej kan
ske, på minst 50 års arrendetid med rätt
för barn eller anhöriga att tilltriida fastigheten
efter föräldrar eller anhöriga.

Stig sjö.

Att genom lag bestämmes, det bolag,
som innehar till nyodling lämplig mark,
men sjelft icke vill odla densamma, är skyldigt
att efter laga värdering sådan mark åt
annan person öfverlåta.

Vilcsjö.

Bolagen borde åläggas att årligen uppodla
samt årligen afdika myrmarker till
viss areal.

Häggdånger. |

Dels att bolagen vid försäljning af hemman
till enskilda ej må tillåtas undantaga
skogsrättigheterna eller skogsmarken, dels
att de kontrakt, som bolagen uppgöra med
sina arrendatorer, måtte stå under lämplig

kontroll och derigenom erhålla sådan lydelse,
att skötandet af hemmanets redan
upptagna jord samt upptagandet af nyodlingar
må anses som arrendatorns förnämsta
uppgift samt kontrakten i fråga få en
mindre rigorös form i öfrigt.

Qudmundrå.

Möjligen åtgärder för betryggande af full
eganderätt åt odlaren till det odlade området
äfvensom till skogsmark för nödigt
husbehofsvirke.

Högsjö.

Enda möjliga sättet är att bolagen förhindras
att lägga under sig all jordbruksfastighet.

Hemsö.

Bolagets villighet att upplåta mark för
uppodling.

Ytter-Lännäs.

Att bolagens utarrenderade hemman tid
efter annan af offentlig myndighet och på
bolagens bekostnad underkastades syn rörande
skötsel etc. och att uppenbar vanvård
belädes med straff under någon form.

Bal.

Förbud mot att den redan odlade jorden
får läggas för fäfot.

Styrnäs.

Bolagen böra betagas rätten att förvärfva
sig bondhemman.

Ofver-Lännäs.

Ett ändradt arrendesystem, en bättre upplysning
om jordens skötsel samt odlingslån.

Nora.

1. Eger ingen tillämpning här.

2. Så länge skogshandteringen, som i
regel gifver mer lönande och lätt förvärfvade
inkomster, står i sin blomstring, torde
det vara svårt nog att gifva uppslag till de
åtgärder, som utöfver hittills vidtagna kunde
bidraga till att höja intresset för jordbruk

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

659

och framför allt boskapsskötsel inom våra
orter. Det rationellaste sättet för väckande
af håg och intresse för jordbruket är att
med klara och tydliga exempel och föredömen
visa, hvad som egentligen kän åstadkommas
i jordbruksväg.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Sollefteå. ■

Staten borde träda emellan med en lånefond
för mindre bemedlade arbetare, så att
dessa kunna skaffa sig odlingslägenheter.
Staten skulle till säkerhet ega förmånsrätt i
lägenheten, tills det blifvande lånet blefve
betaldt. Men då borde egostyckningslagen
ändras och göras mindre trång, än den nu är.

Ed.

Egostyckningslagen skulle vinna en allmän
tillämpning på bolagshemman, hvarvid
bolagen skulle sälja sin inegojord till
sådana personer, som sjelfva komme att
bruka densamma, mot priser, som kunna
anses lämpa sig efter jordens afkastningsförmåga.
Bolagen skulle också till dessa
jordbrukare lemna rätt till husbehofsvirke.

Långsele.

I svaret framhålles utförligt vådan af
bolagens fastighetsförvärf och Uttalas önskvärdheten
af köpeförbud för bolag.

Graninge.

En lag, som ålägger1 bolagen att upplåta
af dem obrukad odlingsbar mark mot skälig
ersättning.

Besele.

Sådana åtgärder, som icke blott förbjuda
bolagen att vansköta sina hemmans jordbruk,
utan äfven ålägga dem skyldigheten
att underhålla, förbättra och utvidga jordbruket.

Junsele.

1. Genom egostyckningslagens tillämpning.

2. Hemmanens ursprungliga ego vidder
böra bibehållas till stöd för framtida bestånd
för jordbruket och endast mindre odlingslägenheter
böra upplåtas med rätt till
skogsfångst och mulbete m. m., och under
sådant förhållande kan egostyckningslagen
vara nyttig för framtiden för ortens förkofran,
men lagen torde blifva till större skada,
om den tillämpas efter de metoder, som
bolagen i allmänhet gjort, sedan den kommit
till stånd som lag.

3. Genom ett bättre jordbruk och upplåtelse
af mindre jordbruk.

Barnsele.

Lagstiftningsåtgärder af innehåll, att bolag
och dermed jemförliga egare förpligtas
och genom verksam kontroll tillhållas att
dels lemna jordbruket det stöd, som för
dess rationella bedrifvande tarfvas, dels
öppna tillträde på förmånliga villkor för flere
brukare på de stora vidderna (så att t. ex.
icke ett helt mantal öfverlemnas åt endast
en eller högst två brukare, såsom så ofta
sker), samt att, der sig göra låter, kommunernas
intressen skyddas gent emot de förluster,
som dem tillskyndas genom bolagshemmans
sjunkande taxeringsvärde.

Edsele.

Samma lag om kontroll som med afseende
å krononybyggena.

Helgum.

Att köparn e eller brukande af in egojorden
på drägliga villkor vinna någon delaktighet
i hemmanens skog.

Fjällsjö.

Antingen arrendelag med bestämmelser
om villkor, sådana, att arrendatorn kan existera
på längre tid eller lifstid, eller också
tvångsbestämmelser om skyldigheter att vidmakthålla
jordbruket.

B odum.

Att bolagen skulle anses skyldiga å sina
hemman upplåta der befintliga obegagnade

660

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

odlingslägenheter till mindre jordbrukslägenheter
att brukas och bebyggas för att
odlingen derigenom skulle fortgå något så
när som på bondehemman.

5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Ullånger.

Då 6 % å taxeringsvärdet bör för jordbrukets
understödjande tagas ur skogen, bör
en skogsareal, nog stor för detta belopps
åstadkommande, vara med inegojorden förenad.
Blir vid afsöndring arealen för liten
att fylla denna fordran, skall skogsegaren
afsätta det felande i kontanter, som bilda
en fond till jordbrukets betryggande.

Vibyggerå.

En reform i fråga om jordbruksbeskattningen
synes först och främst vara nödvändig,
gående ut på att jorden beskattas efter
dess verkliga medelafkastning och med bevillningsfria
afdrag för de jordbruk, som
skötas af egaren eller af arrendatorer på 25
år. Härigenom blefve bolagshemman, som
skötas af årsarrendatorer, rättvisligen högre
beskattade och de upprörande s. k. tjufköpen,
hvarvid lägre köpesummor angifvas
än de verkliga, upphörde. Skattelindring
bör medgifvas den, som inköper, bebygger
och uppodlar nya jordlägenheter d. v. s.
skapar nya jordbruk. För närvarande finnas
hemman, värda flera hundratusen kr.,
i bolagens ego, som i fyrktalslängden äro
uppskattade till 10,000 — 20,000 kr.

Sidensjö.

Att skyldighet ålägges bolagen att utvidga
inegojorden genom nyodlingar samt derefter
häfda den.

Skorped.

Bolag borde vara lagligen skyldigt att
icke allenast vidmakthålla den å hemmanet
uppodlade jorden utan äfven verkställa
nyodlingar. Äfven borde arrendetiden vara

bestämd något längre, än nu är vanligt, t.
ex. till 20 år.

Anundsjö.

1. Ekonomiska syner, verkställda på rätt
tid af året och med sådan kraft förbundna,
att de å dem gjorda föreskrifterna också
blifva verkställda.

2. Den jord, som lönar sig att odla, blir
nog med tiden odlad, vare sig den befinnes
på böndernas eller bolagens hemman, utan
att några särskilda åtgärder från den lagstiftande
makten behöfva vidtagas.

3. Om arrendetiden vore bestämd till
20 år och nyodlingar mera företoges.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Ilo.

Att bolagen underkastas odlingskontroll.

Björna.

Att bolagen åläggas att på egen bekostnad
bygga alla de för jordbruket erforderliga
husen på sina hemman. Att bolagen
icke få hindra hemmanens klyfning mellan
två eller flere åboar eller hindra afsöndring
af torp på viss tid eller med evärdelig
eganderätt. Att det ålägges bolagen att låta
de sålunda uppkomna nya åborna från hemmanets
skog taga virke och bränsle. Dock
bör den, som får torp på evärdelig tid,
sjelf bebygga sin jord.

År näs.

Att bolagen förpligtas vidmakthålla jordbruket
samt delvis nyodla. Att förbjuda
bolag förvärfva jord synes icke lämpligt,
dels derför att det skulle ingripa i egarnes
rätt att sälja samt svårligen skada industrien,
hvars bestånd och utveckling för
Norrlands stora arbetarskara är af allra
högsta betydelse.

Gideå.

Att laga syn hålles hvart femte år, så
att hus och jord må hållas i laga häfd och
förkofran.

FRAGAN 33. SO ÖKEN OMBUD.

661

Trehörning sjö.

Att åt enskilda gifves laglig rätt att från
såväl bolags- som bondehemmans odlingsbara
skogsmarker få afsöndra nyodlingar
med full besittningsrätt.

Grundsunda.

1, 2. Förbud för bolagen att vidare förvärfva
hemman. Att bönderna, så vidt möjligt, genom
enig sammanslutning och understödda

af lagstiftningsåtgärder sökte förmå bolagen
att öfverlåta sina redan förvärfvade jordbruk
till privata personer. Man kan icke nog uttala
nyttan och nödvändigheten af att, då det ej
går på frivillighetens väg, bolagen tvingades
att till gångbara och skäliga priser öfverlåta
sina redan odlade inegor och dertill
passande mark jemte nödig husbehofsskog
till sådana personer, som för fortsatt odling
äro villiga att sådan bekomma.

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Ragunda.

1, 2. Att inegojorden fråntages bolagen
genom expropriation jemte nödig skogsmark
till husbehof och något till afsalu.

3. Att inegojord med dertill hörande erforderlig
skogsmark till husbehof fråntages
bolagen, helst genom expropriation, eller
en lag, som ålade egare till jord att
bruka den. Hemmanen skulle delas, upp i
små lägenheter, och genom en af staten upprättad
lånefond skulle det göras möjligt för
jordbruksarbetare att mot låg ränta låna
erforderligt kapital för inköp af sådana lägenheter.

Hettesjö.

Kronan borde förvärfva, bolagshemman
och till personer med lust för jordbruk på
fördelaktiga villkor upplåta jordlägenheter
med rätt till bete, husbygge och vedbrand.

näsja.

Möjligen en i arrendekontrakt inryckt bestämmelse
om rätt för arrendator eller hans
barn att, derest arrendatorn väl häfdade
den arrenderade jorden under viss tid, exempelvis
15—20 år, han skulle ega rätt att
emot skälig lösen få å bolagets skogsmark,
som vore dertill tjenlig, åt sig upplåten areal
till nyodling och bebyggande jemte rätt till

husbehofsvirke. En dylik bestämmelse
kunde äfven bidraga till åstadkommande af
ett bättre arrendatorsstånd.

Fors.

1. En för Norrland afpassad arrendelag
med bestämmelse om årliga efter hemmanets
storlek lämpade nyodlingar.

2. En för orten afpassad arrendelag.

Stag un.

1. Å bolagshemman finnes ej utsigt för
framtida uppodling.

2. Ett medel vore, att staten återköpte
alla bolagshemman och sedan dermed lämpligen
förfore; ett annat, att bolagen genom lag
ålades odla och häfda sin jord. Men som
det kan betviflas, att något af dessa medel
kan ifrågakomma, föreslås, att den progressiva
beskattningsprincipen tillämpas äfven
på jordegendom af ett visst värde. En sådan
åtgärd skulle gifvetvis försvåra innehafvandet
af de större jordområden, som
deraf träffades, ju mera ju större och värdefullare
dessa vore, och följaktligen minska
lusten att till sådana sammanhopa jord, och
skulle sålunda möjligen kunna, på samma
gång den vore en fullt rättmätig beskattningsåtgärd,
tänkas så småningom återbörda
jorden till en sjelfegande befolkning. I hvarje
fall bör en tidsenlig arrendelag föregå alla
andra reformer. Att under nu rådande för -

662 .

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

hållanden i någon slags form understödja
jordbruk, som egas af bolag och brukas af
så kallade arrendatorer, torde vara af mer
än tvifvelaktigt värde.

Borgvattnet.

En praktisk arrendelag, hvarigenom bolagen
blifva skyldiga att upprätthålla de
förvärfvade hemmanen vid åtminstone den
kreatursstock, som före deras tid födts å dem,
samt arrendatorer och deras bärkraft skyddas
gent emot bolagens godtycke.

Befsund.

Genom införande af progressiv beskattning
å jordbruk. Till grund för en sådan
beskattning torde dock, från flera synpukter
sedt, ej böra läggas hvarken taxeringsvärde
eller skattetal, utan ego vidden, och bör beskattningen
tillämpas, först der en egare innehar
större egovidd, än som bör tillkomma
ett medelstort eller större landtbruk.

Nyhem.

En lag, som bestämmer, att bolag icke
få köpa inegorna med dertill hörande nödig
husbehofsskog och mulbete, men väl öfverflödig
skog.

BräcJce.

Upphäfvande af eller effektiv inskränkning
i rätten för bolag att förvärfva och
besitta jordbruksfastighet. Underhandling
med bolagen i syfte att förmå dessa att upplåta
inegor jemte nödig skogsmark åt sjelfegande
brukare. Genom lag stadgad kontroll
deröfver, att bolagen, der de nyss nämnda
åtgärderna icke kunna realiseras, hålla de
af dem förvärfvade hemmanen i godt skick
och full växtkraft. Genom lag fastställd
bestämmelse i syfte att, då bolagshemmanen
vanskötas, så att växtligheten nedgår, kreatursstocken
minskas och åbyggnaderna lemnas
att helt förfalla, kommunalnämnden må ega
rätt att hos Konungens Befallningshafvande
i länet anmäla sådant förhållande, då
nämnda myndighet må ega att, der genom

laga syn föreskrifna förbättringar icke verkställas,
utan hemmanet fortfarande uppenbarligen
vanskötes, bestämma, det hemmanet
förverkat sin skattenatur och skall till
kronan indragas.

Komministern 0. Tirén är af afvikande
mening, i hvad angår den första och den
sista åt de föreslagna åtgärderna, och anser,
att dessa skulle innebära ett allt för våldsamt
brytande mot hvad som hittills i det
allmänna åskådningssättet gjort sig gällande
såsom grundsatsen för den enskildes eganderätt,
om ock onekligt är, att de skulle vara
af betydelse'' för det antydda syftemålets
vinnande. Men då otvifvelaktigt är, att jorden
kan anses såsom icke blott tillhörande
den enskilde utan ock i viss mån samhället,
bör samhället ega rätt att kontrollera, att
jorden tillbörligen skötes, hvilken åskådning
ju icke heller är helt främmande för vår
lagstiftning. De åtgärder, som för närvarande
äro möjliga för det åsyftade målets
vinnande, måste derför inskränkas dertill,
att bolagshemman, hvad skötseln af inegor
och vidmakthållande af åbyggnader beträffar,
underkastas samma bestämmelser som
gälla för kronoboställen, samt att en skogslag
kommer till stånd, som dels förhindrar
öfverafverkning och dels innehåller bestämmelser
rörande återväxtens fullständiga tryggande.

Näs.

Inegojords förvandlande till skogsmarker
bör på lagstiftningsväg förhindras. Bolagen
böra äfven på något sätt förpligtas att tillse, att
jordbruket på af dem egda hemman éj blir
en bisak, utan hålles jembördigt med mönstergilla
bondehemman. Som bolagen faktiskt
äro jordbruksegare, bör något af deras stora
resurser komma jordbruket till godo.

Hackås.

Arrende bör gälla på längsta möjliga tid,
t. ex. 50 år, och kontrakten ställas på för arrendatorn
betryggande villkor, så att han
beredes möjlighet till utkomst af jordbruket

FRAG-AN 33.

SOCKENOMBUD.

663

och en sjelfständig politisk ställning. Dessutom
borde arrendatorn eller hans afkomlingar
vid arrendetidens slut hafva företrädesrätt
vid nytt utarrenderande af det
hemman han innehaft.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lit.

Första åtgärden synes böra vara undanskaffande
af de genom väglagen tillkomna
oerhörda onera. Yäghållningstungan utgör
inom flera andra distrikt inom Jemtlands
län icke mer än vid pass en tiondedel af hvad
som utgår inom Lits distrikt, och inom åtskilliga
distrikt inom angränsande län ej
mer än en femtiondedel.

Kyrlcås.

Om landets fortsatta uppodling och bebyggande
skall kunna fortgå å bolagshemman
i lika mån som å bondehemman, måste
tillräcklig husbehofsskog och betesmarker
tilldelas de lägenheter eller brukningsdelar,
som afsöndras. Men på sådana villkor tilllåta
bolagen ingen afsöndring eller utstickning
från sina hemman. Särskilda åtgärder
äro hardt när omöjliga, så vida icke bolagen
mista rätten att besitta bondehemman, på
sätt hittills skett.

Häggenås.

Tidsenlig kommunikation. Om arrendatorerna
kunde få komma ut i allmänna
marknaden med sina jordbruksprodukter och
derför erhålla kontanter, skulle nog intresset
för jordbruket blifva något bättre.

Föllinge.

Att bolag genom lag förpligtas att upplåta
sådana befintliga odlingslägenheter å
deras hemman till uppodling och bebyggande.

Laxsjö.

Allenast odlingstvång och skyldighet
att skaffa sina lösa arbetare egna hem å
bolagens jord torde göra bolagen villiga att

upplåta sin jord till odling. Inegojordens
och utmarkens åtskiljande i taxering
och beskattning utan rätt till sammanblandning
skulle utan tvifvel äfven visa den odlade
jordens större nettoafkastning än den
skogbärande jordens och uppmuntra odlingen.
Rätt till expropriation utan dess nuvarande
orimligt kostsamma formaliteter borde äfven
finnas.

Hot agen.

Att bolag förpligtas upplåta å deras hemman
befintliga odlingslägenheter för uppodling
och bebyggande med nödig husbehofsskog
och bränsle.

Hammerdal.

1. Svar saknas.

2. Ej blott inegorna utan äfven erforderlig
utmark borde frånstyckas och försäljas
till sådana, som ville egna sig åt jordbruket.

Gråxsjö.

Att på lagstiftningens väg ålägga bolagen
att häfda sina hemman i full jemförelse
med bättre skötta bondehemman, ty genom
en sådan lagstiftning blefve bolagen tvungna
att lemna arrende på längre tid åt ordentliga
personer, samt att till en början understödja
arrendatorerna, tills de sj elfva insåge
fördelen af att egna sina krafter åt
förbättring af jordbruket.

Ström.

1. Åläggande för bolagen att underhålla
och förbättra jordbruket och att uppehålla
kreatursstocken i samma proportion,
som fallet kan vara med inom orten förefintliga
bondehemman med hänsyn till areal
och odlingslägenheter.

2. Arrendelag, genom hvilken arrendatorns
ställning betryggas.

Älanäs.

1. Svar saknas.

2. Bolag skulle icke vidare ega rätt att
förvärfva sig jord på landet, och enskilde, som

664

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

ej idka jordbruk, skulle vara skyldiga att
på möjliga villkor upplåta jordlägenheter
för brytande af ny byggd.

Frostviken.

1. Möjligen på så sätt, att bolagen eller
deras arrendatorer hade skyldighet att, med
bibehållande af den öfriga jorden i god kultur,
årligen uppodla en viss areal i förhållande
till hemmanets storlek och skattetal
eller att åstadkomma jordförbättringar på
annat sätt, och att under inga villkor sammanslagning
af olika brukningsdelar finge
ega rum. Vidare måhända genom tvångsköp
från bolagen af lämpliga odlingslägenheter
med tillhörande husbehofsskog, hvarest
dugliga, af kommunen vitsordade arbetare
finge slå sig ned och odla. Räntefria lån
skulle i sådant afseende beredas genom staten,
under hvars kontroll nybyggaren skulle
höra, tills han inom vissa år utamorterat
sitt lån, hvarefter han sedan finge fritt
disponera lägenheten, med villkor att densamma
ej finge genom köp öfvergå till bolag
eller enskilde, som drifva trävarurörelse.

2. Möjligen på så vis, att det i lag föreskrifves,
att bolag ej få innehafva hemman,
utan att dessa, d. v. s. inegojorden
utarrenderas, så framt ej bolaget sjelft drifver
jordbruk, samt att arrendator eller, om ej
denne sjelf mäktar, bolaget årligen skall, utan
att försumma den öfriga jorden, nyodla, en
viss areal jord i förhållande till hemmanets
skatt, vid äfventyr i händelse af försummelse
att kommun eller nödighet må ega att på
den försumliges bekostnad låta nyodla motsvarande
jord. Vidare möjligen genom tvångsköp
efter värdering samt räntefria lån med
amortering exempelvis efter 10 år åt dugliga,
af kommun eller myndighet väl vitsordade
nybyggare med utsigt för dessa att
efter vissa odlingar samt fullgjorda amorteringar
kunna blifva egare till jorden, dock
under villkor, att de ej åter försälja den till
annan än jordbrukande enskild person. Stat
eller kommun skulle ega hålla kontroll öfver

jordegendomen, låta t. ex., om skog medföljer,
utstämpla och försälja timmer dels
för uppodlingen af jorden, dels till amortering
af skulden, tills denna vore återbetald
till staten, hvarefter nybyggaren sjelf skulle
få handhafva alla angelägenheter.

Rödön.

Genom förbud mot bolagens jordförvärv
i allt för stor omfattning borde åtminstone
mycken jord kunna räddas åt jordbruket.
Likaledes borde en ändring af egostyckningslagen,
i syfte att skogsmark ej må afsöndras
från inegojord i vidsträcktare mån,
än att erforderlig skog åtminstone till husbehofsvirke
och vedbrand finnes för brukaren
af inegojorden att tillgå, verka välgörande
för jordbruket.

Näshott.

Att inegojorden icke finge frånskiljas hemmanets
skogs- eller utegomark på annat
sätt, än att dermed skulle åtfölja en lämplig
areal af den senare med nödtorftig husbehofsskog,
torde i någon mån verka fördelaktigt.

Aspås.

Stadgande att, så snart ett hemman öfvergått
i bolags ego, dess jordbruksskötsel
ställes under kontroll, och att synemän förordnas,
som öfvervaka bestämmelsernas efterlefnad.
Den uppkommande kostnaden
härför skulle af respektive bolag gäldas.

Ås.

= Näskott.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Marby.

1. Bolagshemman finnas ej.

2. Att bolagens hemman ej få bortarrenderas
på kortare tid än 20 år och att de
utarrenderas med skyldighet för arrendatorn
att så bruka hemmanet, att dess taxeringsvärde
ej under arrendetiden nedsättes.

FRÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

665

(Nils Nilsson tillägger:) Det är önskvärdt,
att för kontrollens skull ekonomisk
besigtning företages å dylika arrenden hvart
femte år eller i likhet med hvad som föreskrifves
för statens boställen.

Under säker.

Om bolagen på billiga villkor afhände
sig inegojorden till sina hemman, med rättighet
till bete och någon husbehofsskog,
skulle jordbruket i väsentlig mån kunna utvecklas.

Mörsil.

Lagstadgad skyldighet för bolag och enskilda,
som inköpt hemman uteslutande för
skogsfångst, att icke vanhäfda hemmanen,
hvarken hvad jordbrukets skötsel eller
hemmanens åbyggnader vidkommer. Syn
hvart femte år t. ex. skulle ju kunna af
vederbörande myndigheter hållas å sådana
hemman för att utröna, om dessa sköttes
lika bra som angränsande bondehemman,
och, om så ej skulle vara förhållandet, vid
vite förständiga egaren till ordentlig skötsel
af hemmanet.

Kall.

Arrende på längre tid, helst på lifstid.

Alsen.

Dels en lag rörande den areal, som enskild
eller bolag högst får innehafva, dels
en lag rörande rätt för hvarje icke förut
jordegande svensk man att, der köp nekas
eller orimligt pris begäres, få expropriera
bolagshemmanens inegojord, åtminstone der
denna icke behörigen brukas.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Berg.

1. Bolagshemmanen utgöra här ett så
ringa fåtal och skötas i allmänhet så val,
att något sådant afbrott i uppodling icke
ännu förekommit, och för öfrigt finnes här
så stort utrymme för nyodlingar och nya
trakters bebyggande, att inga andra åtgär -

der här synas vara af nöden än sådana,
som kunde leda till beredande af egna hem
åt arbetarna.

2. Endast genom lagstiftning, ledande
derhän, att bolag må, vid förekommande
fall och der odlingslägenheter förefinnas,
åläggas att upplåta mark för anläggande af
nya hemman eller lägenheter.

Asarne.

1. Bolagens förvärf af fastigheter, som utgöra
jordbruk, bör i lag förbjudas i så
tydliga och klara lagbestämmelser, att de
icke kunna kringgås. Vidare skola de bolagsjordbruk,
som ej af bolagen sjelfva eller
deras betjente såsom jordbruk nyttjas och
som redan äro inköpta, afstås med nödigt
husbehofsskogsskifte och betesrätt på återstående
skogsmark. Deremot skulle man
gå för långt, om inegojorden å bolagshemmanen
skulle styckas i många eller flera brukningsdelar,
än som nu finnas. En sådan
styckning af hemmanen skulle komma att
allt för mycket inkräkta på skogstillgången.
Man har Norrlands glesa beboddhet att tacka
för hvad som nu af skog kan afyttras. Ett
totalt förbud för nuvarande skogshemmansegare
att få sälja sina skogsmarker åt trävarubolagen
vore att åter införa skogs- eller
afverkningsrättsupplåtelserna på vissa år. —
Igenom sådana upplåtelser uppstår det förhållande,
att det blir tvenne egare till ett och
samma skogsskifte. Afverkningsrättsegaren
saknar allt intresse för den skog, som ej
ingår i åt honom upplåten dimension, och
den kan vid afverkningarna förstöras genom
vårdslös rödjning af vägar samt fållning
och hopkörning af det gröfre virket. Skogstillväxten
skulle under afverkningsrättsåren
blifva utan omvårdnad och vid periodens
slut skulle trakten vara ruinerad. På deremot
skogsmarker på evärdelig tid upplåtas
till trävarubolagen, skola dessa med insigt
och kraft vårda återväxten.

2. Nödvändigt, att en lag kommer till
stånd, som förbjuder bolag att innehafva

84

666

FBÅGAN 33. SOCKENOMBUD.

större fastigheter eller hemman. Härigenom
skulle väl en väldig krasch genom en hastig
reducering af hemmanens värde inträffa och
bringa mångens ekonomi på fall; men en
mur kring den sjelfegande bondeklassens
framtida tillvaro vore dermed byggd.

Klöf sjö.

Att bolagen antaga arrendator för viss
längre tid eller att inegojorden till bolagshemman
afsöndras och af bolagen försäljes
jemte nödig husbehofsskog.

Bätan.

Sådan förändring i den nu gällande ar- j
rendelagstiftningen, att arrendatorernas eller j
landtböndernas rättsliga ställning gent emot ;
jordegarne, eller i detta fall bolagen, blefve
mera betryggande och rättsförhållandet dem
emellan noggrannare bestämdt.

Linsell.

Antingen att bolagen hindras från jordförvärf
eller att deras hemmansbruk ställas
under offentlig kontroll.

Lilllierdal.

1. Försäljning af inegor och odlingslägenheter
från bolagshemman eller egostyckning
jemte husbehofsskog eller eventuellt
stadgande om syn å bolagshemman, gående
ut på skyldighet för bolag att kultivera sina
hemman föredömesgiltigt vid äfventyr af j
expropriation. Det kunde ock lagstadgas, |

att bolag skulle afsätta en viss procent af
skogsafverkningsinkomsten för ändamålet
samt att medlen finge åter lyftas från länsränteriet
i mån, som det vid syn visade sig,
att odlingslägenheterna på skogsmarken kommit
jordbruket till godo.

2. Den, som brukar jorden, bör vara
egare af densamma. Vidare behöfs, att
mera intresse väckes för jordbruket samt
kunskap om dess skötsel sprides.

Ytter-Hogdal.

Åläggande för bolagen att vidmakthålla
den odlade jorden, eller ännu hellre att utöka
hemmanens odlade jord, eller ock beredande
af större möjlighet än hittills för
enskilda att såsom sjelfständiga egare bruka
sådan jord.

Ofver-Hogdal. -

= Ytter-Hogdal.

Storsjö.

1. Svar saknas.

2. Bolagen skulle sälja tillbaka inegojorden
jemte en viss areal skogsmark till
husbehofsskog och odlingsland mot priser,
som stode i någon proportion till hvad bolagen
betalt.

Tännäs.

Längre arrendetid, minst 20 år. Obligatorisk
ekonomisk besigtning såsom å kronohemman.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmaling.

Förbud för bolagen att vidare förvärfva
jordbruksfastighet samt förändring af egostyckningslagen.

Bjurholm.

Härvid kan man tänka på legala bestämmelser
om årlig odling å bolagens hemman,

syneförrättningar vissa år m. m., men dylika
bestämmelser synas emellertid mindre
lämpliga, dels emedan hela anordningen blir
för tung och dyrbar, dels emedan, om man
icke ville sätta alla hemman under dylikt
odlingstvång, ett sådant tvång för bolagshemman
innebär en kränkning af regeln:
allas likhet. Härtill kommer att, äfven
om bolagen på papperet få bära an -

FBAGAN

SOCKENOMBUD.

667

svarsskyldigheten för brister i odling, det
dock i verkligheten torde blifva arrendatorerna,
som vid uppgörelsen mellan dem
och bolagen få vidkännas bördan. Derjemte
må anmärkas, att framtvingad odling
saknar förutsättningar att skapa ett verkligt
utvecklingskraftigt jordbruk. Då bolagen
äro i sin fulla rätt till de hemman, de
hittills inköpt, och denna deras rätt hvarken
bör eller kan kränkas, kan ett verkligt
främjande af fortsatt odling på dessa hemman
icke komma till stånd utan bolagens
eget aktiva ingrepp. Då emellertid deras
mål ej är jordbruk, utan trävaruförädling,
ligger det i sakens natur, att sporren till
ett dylikt aktivt ingrepp egentligen saknas.
Det nuvarande arrendesystemet medför likväl
äfven för bolagen sjelfva en hel del
olägenheter. De belopp, som de gång efter
annan måste afskrifva på sina ekonomiskt
svaga arrendatorer, torde icke vara så ringa;
likaså de kostnader, de få vidkännas för
deras försummelser i vården af hus in. m.
Man kunde derför hysa hopp, att det
skulle ligga i bolagens välförstådda intresse
att befrias från hemmanens jordbruksdel.
Till en sådan utskiftning kunde egostyckningslagen
lämpligen tjena. Men härvid
måste den ändras i den riktning, hvarom
svaret under frågan 32 talar. Ty endast
derest egostyckningen sker på der angifna
grunder, l^an en jordbrukare hafva utsigt
att vinna utkomst och erhålla en fullt sjelfständig
ställning. Hvad som på denna väg
frigöres, är af framtida verkligt värde i
jordbrukshänseende.

Umeå.

1. Tvångsodling.

2. Genom tvångslagstiftning.

Säfvar.

1. Genom expropriationslag.

2. Måhända genom lagstadgad årlig odlingsskyldighet
i förhållande till hemmanens
storlek och förekomsten af odlingsland.

Degerfors.

1. Svar saknas.

2. Möjligen en sådan bestämmelse i egostyckningslagen,
att all mark, som af landtmätare
och gode män anses lämpa sig för
odling, icke finge skiljas från inegorna, äfven
om den läge inom området af hemmanets
egentliga skogsmark.

Sygdeå.

En strängt tillämpad lag, som tvingar
bolagen att underhålla och utveckla jordbruket,
äfvensom skyndsamt vidtagande af
sådan lagförändring, att styckning af hemman
ej får ske efter andra grunder, än de
om laga skiften och hemmansklyfningar
gällande.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsli.

1. Enda nog kraftiga åtgärden härför
torde vara, att bolagshemman beträffande
odling återgå till krononatur och såsom
kronohemman underkastas laga ekonomiska
besigtningar, t. ex. hvart 3:dje eller 5:te år.

2. Kan ej besvaras.

Skellefteå.

Att bolagen förpligtas att hålla jordbruket
i full häfd och till och med under årens
lopp verkställa någon odling i synnerhet under
sådana tider, då skog afverkas å hemmanet.
Byggninga-Balkens stadgande!! om
syn å kronojord skulle tillämpas å bolagens
inegojord och byggnader. Måhända skulle
skyldighet åläggas bolagen att mot expropriationsvis
bestämd ersättning afträda större
å skogsområden belägna myrmarker, i händelse
någon ville för jordbruks bedrifvande
tillhandla sig sådana och ställa garanti för
att arbetet dermed inom den närmaste tiden
påbörjades, med företrädesrätt för bolagen
naturligtvis att inom samma tid uppodla
den, i händelse de så ville.

JByske.

Först och främst att egostyckning ej eger
rum, utan att å skogsmarken påföres ett

668

FBAGAN 33. SOCKENOMBUD.

med billighet och rättvisa förenligt skattetal.
Derjemte borde bolag, som vilja afverka
å sin skog, förpligtas till plandikning, så
att icke deras tilläfventyrs öfverdrifna skogsbruk
med dermed sammanhängande ökade
frostländigheter må ställa sig hindrande för
den enskilde jordbrukarens fortkomst.

Norsjö.

Att odlingslägenheterna afsätta» vid styckningarna.

Löfånger.

Stadgande att vid hvarje hemman skall
finnas nödig husbehofsskog, hvilken icke får
frånstyckas inegorna.

Nysätra.

1, 2. Bolagen böra, så vidt möjligt,
åläggas att å sina hemman fullgodt sköta
och häfda inegojorden.

Malå.

1. Bolagshemmans ställande under allmän
kontroll med laga ansvarspåföljd vid
försummelser.

2, 3. Att bolagens fastigheter ställas
under allmän kontroll och synas hvart
3:dje år i likhet med krononybyggen, vid
äfventyr för försumlighet härutinnan af böter,
samt att bristerna få emot lega afhjelpas på
fastighetsegarnes bekostnad.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele.

1. Bestämda och förmånligare skriftliga
arrendekontrakt på längre tid. Föreskrifter
om uppodling af en viss mindre areal pr
år mot premie eller betalning. Årlig afsyning
af jordbruk och byggnader med förmåner
för godt underhåll och utveckling.

2. Genom egostyckningslagens ändring
så, att besuttenheten tages i betraktande och
nödigt husbehofsvirke tilldelas inegorna samt
rättighet till nyodlingar äfvensom mulbete
jemväl medgifves. Sådana bolagshemman,
der egostyckning icke ifrågakommer och

hvilka icke brukas af bolaget eller dess
tjensteman, böra på arrende upplåtas medelst
fullständiga arrendekontrakt och tryggare
förhållanden beredas arrendatorn, som
bör bebo hemmanet och ega rättighet till
ersättning af jordegaren för uppodling eller
förbättring af jorden.

3. Om egostyckningslagen ändrades, såsom
i svaret på föregående fråga antydts,
skulle mycket vara vunnet, men lagen är
dock icke tillfyllest. Odlingslägenheter å
såväl bolagshemman som kronomark borde
kunna få exproprieras, likasom man inmutar
malmfyndigheter. Ville egaren af marken
behålla den, skulle han vara skyldig att
odla, hvad sökanden kunde ställa säkerhet för
att han på viss uppgifven tid sjelf komme
att odla. Ville egaren icke gå in härpå,
finge han afstå området i fråga jemte nödigt
virke i skogen, allt mot ersättning
som i brist af åsämjande bestämdes af gode
män. Månne här icke vore ett tillfälle för
staten att träda emellan med odlingslån?
Bolaget kan ju tänkas härigenom utsättas
för trakasserier, men då det icke är skyldigt
lemna från sig någon fördel, förrän det
erhållit godtgörelse för skadan, kan det icke
drabbas af förlust, och möjligheten af trakasseri
är intet skäl att förhindra lösningen
af en fråga med den räckvidd, som den förevarande
eger. Komma bolagen, som hittills
skett, att endast afstå inegojorden, förhindras
odling af lägenheter annorstädes,
hvarför en lag måste finnas, som tvingar dem
att afstå för odling tjenlig mark. Skall
arrendesystemet fortgå, hvilket det väl alltid
i någon mån kommer att göra, är en
arrendelag, lämpad efter ortens förhållanden,
absolut nödvändig.

Stensele.

Svaret innehåller intet förslag till åtgärder
i förevarande syfte.

Sorsele.

Bolagshemman borde återgå till kronan
på samma villkor som privilegiestockfångst -

FEAGAN 33. SOCKENOMBUD.

669

skogarna på sin tid. Bolagen skulle alltså
berättigas att under en viss tid få till en
bestämd dimension uttaga alla träd, hvarefter
hemmanet blefve kronohemman, som
derefter med stadgad besittningsrätt kunde
upplåtas till nya åbor. Dessa skulle dock
icke vara berättigade att afverka skogen
annat än till husbehof och efter lagbestämd
utsyning till försäljning. Uttryckligen skulle
vara stadgadt, att de nya åborna ej finge
genom egostyckning, arrende eller på andra
villkor afhända sig afverkningsrätten till
någon del af skogen. Hemmanen skulle
deremot få klyfvas eller delas i flere brukningsdelar
på samma sätt, som nu eger rum
med krono- och skattehemman.

Asele.

Inga åtgärder kunna angifvas.

Fredrika.

1. Svaret ej upplysande.

2. I första rummet fordras härtill, att
bolagen vid upplåtelse på arrende af sina
hemman upprätta skriftliga kontrakt, deri
arrendevillkoren i afseende på såväl arrendatorns
rättigheter som skyldigheter tydligen
stipuleras, och att arrendetiden tages så
lång — 15 till 20 år — att arrendatorn kan
hafva intresse af att under densamma nedlägga
arbete och kostnad på jordens skötsel
och förbättring samt hemmanets förkofran
i allmänhet, och att slutligen bolagen vid
mera kostsamma nyodlingar och andra jordförbättringar
å sina respektive arrendehemman
lemna arrendatorema nödigt rörelsekapital
eller också helt och hållet bekosta
dylika företag.

Örträsk.

1, 2. Sådana lagstiftningsåtgärder, hvarigenom
å skogsmarken förefintliga odlingslägenheter
kunna tillgodogöras för uppodling.

Vilhelmina.

Bolagen böra genom lag åläggas att odla,

väl sköta och häfda sina hemman, hvilka
böra vara underkastade ofta återkommande
ekonomiska syneförrättningar af opartiska
och i jordbruket förfarna personer, som ega
att meddela effektiva föreskrifter beträffande
hemmanens skötsel i syfte af jordbrukets förbättring
och höjande.

Vidare bör en arrendelag stiftas, lämpad
efter ortens behof, med minst 20-årig arrendetid
och företrädesrätt för arrendatorn att
vid arrendetidens slut få qvarsitta som arrendator,
om han väl vårdat och skött hemmanet,
med skydd för arrendatorn mot godtycklighet
och maktmissbruk från bolagets
sida samt med företrädesrätt för barnen att
vid arrendatorns frånfälle få såsom arrendatorer
besitta hemmanet, så länge de fullgöra
föreskrifna skyldigheter i afseende å
hemmanets skötsel och vård. Bolagen böra
derjemte vara skyldiga att, om å deras hemman
finnes tillgång till odlingsmark, till
arrendatorer under vissa villkor upplåta sådan
för uppodling med tillgång till husbehofsskog
och betesrätt.

Egostyckningslagen bör ändras i sådant
syfte, att egostyckning endast kan ske under
sådant villkor, att den egostyckade lägenheten
för all framtid erhåller husbehofsskog
och betesrätt.

Dorotea.

1. I samma mån egostyckningslagen tilllämpas
på bolagshemmanen så, att deras inegor
med åtföljande rätt till husbehofsskog
af jordbrukare inköpas och såsom jordtorpslägenheter
brukas, torde denna landsdels
fortsatta uppodling och bebyggande
med tillgodogörande af förefintliga odlingslägenheter
kunna fortgå, om icke i alldeles
lika mån som på bondehemman, så likväl
tillnärmelsevis. Detta likväl under förutsättning,
att skogens fortbestånd genom nu
varande eller lika betryggande skogslag för
all framtid bevaras.

2. Svar saknas.

<370

FRAGAX 33. SOCKENOMBUD.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Piteå.

1. Svar saknas.

2. Om bolagen ville på så liberala villkor
som möjligt upplåta sina inegojordar
åt sjelfegande jordbrukare, skulle landets
uppodling och bebyggande derigenom i hög
grad befrämjas och egnahemsfrågan göra
ett afsevärdt framsteg.

Elfsby.

Här måste lagstiftningen ingripa och tillförbinda
bolagen att i jordbruks- och egnahemsintresset
afstå från och utstycka i form
af .mindre hemmansdelar odlingsbar jord
med behöflig mark för husbehofsskog i
lämplig vidd och mot skälig ersättning.

Arvidsjaur.

En lag borde kunna stiftas, som väl tillläte
bolag att förvärfva skogsområden från
bondehemman med förbehållen rätt för hemmanet
till husbehofsskog, odlingsmark och
mulbete å skogsområdet, men med uttryckligt
förbud för bolaget att vara egare till
inegojorden i annat fall, än då sådan jord
bevisligen erfordras för bolagets eget behof
och användning. Bolaget skulle jemväl vara
skyldigt att, då egaren till inegojorden genom
odling utvidgat densamma och ville
derifrån utbryta en eller flera hemmansdelar,
.återlemna från skogsområdet erforderlig odlingsmark
för de nya hemmansdelarna med
rätt äfven för dessa till husbehofsskog och
mulbete å skogsområdet. Äfven de nya
jordegarne skulle hafva samma rätt att, efter
verkställda odlingar å sina hemmansdelar
och vid behof af desammas delning, bekomma
från den ursprungliga skogsmarken
äfven för dessa hemmansdelar odlingsmark,
husbehofsskog och mulbete o. s. v., så ofta
någon ny delning blefve, behöflig, intill dess
ingen vidare odlingsmark å det ursprung -

j liga skogsområdet återstode. I grunden
vore detta icke annat, än att medgifva bolag
rätt att förvärfva afverkningsrätten till
| skog å hemman för obestämd tid, beroende
på jordegarnes odlingsflit, dock i alla händelser
för längre tid än 20 år.

Arjepluog.

Bestämmelse om syn å bolagshemman
t. ex. hvart 5:te år och om straff för försummad
odling. Möjligen åtgärder i syfte
att så småningom föra bolagens hemman
öfver till enskilda.

2. Luleå fögderi.

Ofver-Luleå.

Inskränkning af bolagens jordförvärf och
en lämplig arrendelag.

Edefors.

En lämplig arrendelag samt jordupplåtelser
på förmånliga villkor åt dugliga, för
jordbruket intresserade arbetare m. m.

Joclcmock.

Endast och allenast en lämplig undantagslagstiftning,
som tvingar bolagen att
fullgöra hvad som kräfves för hemmanens
utveckling.

3. Kalix fögderi.

Eåneå.

1. Först och främst, att sådana åtgärder,
hvilka lifskraftiga och goda bolag redan
vidtagit, blefve i lag föreskrifna. Sådana
bolag finnas nemligen, hvilka, trots att de
för närvarande ej äro skyldiga å sina hemman
hafva mer än en gård, dock af intresse
för jordbruket der antagit 2, 3, ja ända
till 8 åbor, såsom fallet är med ett af de
bolag, som arbeta inom Råneå och närgränsande
församlingar. En lag borde finnas,
som ålägger bolagen att å sina hemman
hålla så många arrendatorer eller åbor,

FRAGAN 33. SOCKENOMBUD.

671

som der enligt tillsatta sakkunniges omdöme
kunna få sin nödtorftiga bergning.
Det borde derför åligga bolag att å de hemman,
de möjligen komma att inköpa, odla
år från år en viss areal. När så denna
areal är vorden så stor, att den af bär nedan
nämnda kommission anses kunna lemna
utkomst åt en medelstor familj, skulle det
åligga bolaget upplåta det nya området åt
ny arrendator. Detta skulle fortgå, så länge
möjligheten till liknande nya hemmansbruk
af sakkunnige ansåges å hemmanet förefinnas.
För att trygga dessa arrendatorers
framtid och säkra utkomst borde dertill en
särskild arrendelag stiftas med uppgift att
tillvarataga arrendatorernas intressen gent
emot bolagen. Bland andra bestämmelser
borde en sådan lag tillförsäkra arrendator^
arfvingar arfsrätt till arrendet. Ej ens vanskötsel
af jorden skulle berättiga till afhysande
af antagen arrendator, ty är fadern
loj och likgiltig, hindrar icke detta, att
sonen kan blifva mycket flitig och arbetsam.
Vidare bör lemnas arrendatorn fullkomlig
frihet gent emot bolaget. Han bör
blifva så sjelfständig som möjligt, så ock
bör han åtnjuta rösträtt för sitt arrende
efter det taxeringsvärde, arrendekommissionen
åsatt den af honom arrenderade jordlotten.
Samma lag bör ock förekomma, det
ålderstigna och orkeslösa arrendatorer falla
fattigvården till last. Såsom nu finnas
exempelvis skiftesgodemän i hvarje socken,
sa borde ock finnas en arrendekommission,
utsedd bland bolag, bönder och arrendatorer,
den der hade att tillgodose såväl bolagens
som arrendatorernas intressen, t. ex.
uppskatta värdet af ett arrende etc., och
skulle denna kommissions utlåtanden ovillkorligen
respekteras af båda parterna. —
Önskar bolag egostycka och sälja, må sådant
aldrig ske, för så vidt ej tillräcklig
husbehofsskog ingår i det tillämnade egostyckningsområdet,
circa 60 å 70 tunnland
medelgod skog. Hvad här nu
sagts, bör dock gälla ej blott bolag utan

äfven kronans jord; dess mark bör nemligen
lika litet ligga för fäfot som någon
annans och dess arrendatorer skyddas lika
mycket som andras.

2. Några åtgärder äro icke möjliga att
vidtaga, så länge bolagen hafva industrien
såsom sitt lifsmål.

Neder-Kalix.

1. Att jorden tillfaller sjelfegande bönder
med håg och lust för odling och förbättring.

2. Svar saknas.

Ofver-Kalix.

Måhända kunde det vara lämpligt, att
bolagen återsålde inegojorden till enskilda
jordbrukare, som visste att tillgodogöra sig
förefintliga odlingslägenheter. För att emellertid
detta mål skall vinnas, måste dock
husbehofsskog medfölja ett sådant köp, ty
den förutan är det näppeligen möjligt att
uppehålla ett jordbruk i denna ort.

Gellivare.

Några verksamma åtgärder i här berörda
hänseende torde svårligen med fasthållande
af nu gällande rättsprinciper stå att finna.

4. Torneå fögderi.

Ofver-Torneå.

Ingå andra medel än att de upphöra att
vara bolagshemman.

Korpilombolo.

1. Svar saknas.

2. Absolut afverkningsförbud under viss
tid. Bolagen skulle under denna tid antingen
sysselsätta sina forna arbetare med
arbeten på sina många och stora jord- och
skogslägenheter eller ock skulle de försälja
dessa hela eller bitvis och till billigt pris.

JucJcasjärvi.

Om viljan från bolagens sida vore god,
kunde de nog på förmånliga villkor låta
sina arrendatorer upptaga odlingar å hemmanen.

672

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Länsmän och kronofogdar.

1. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Sundborns och Vika distrikt.

Möjligen någon lättnad i rätten att afsöndra
dylika lägenheter.

För öfrigt kan någon annan åtgärd icke
tänkas än en lag, som antingen förbjuder
bolag att förvärfva dylika lägenheter eller
ock ålägger dem att bearbeta desamma.

Stora luna distrikt, 0fvanbrodelen.

Att tänka sig någon åtgärd, som nödgar
bolagen att antingen sjelf va bearbeta de odlingslägenheter,
som finnas å deras hemman,
eller att upplåta dessa åt andra, synes
svårt. Enda sättet, om man vill vinna
ett dylikt mål, synes vara att genom undantagslag
för framtiden föreskrifva någonting
i sådant hänseende.

Kronofogden

= länsmannen i Stora Tima distrikt,
Ofvanbrodelen.

2. Hedemora fögderi.

Garpenbergs distrikt.

Ehuru ingå nämnvärda större odlingslägenheter
förefinnas inom socknen, vore det
ur social synpunkt af synnerlig vigt, det
sådana lagstiftningsåtgärder vidtagas, att bolaget
vid lokal efterfrågan ej kunde förhindra
enskilda personer att emot skälig
lösen förvärfva mindre jordlägenheter och
tomtplatser af bolaget tillhöriga hemman

för bildande af egna hem, så att ej, såsom
nu är förhållandet härstädes, den sjelfständiga
befolkningen mer och mer aftager.

Husby distrikt.

Hänvisas till föregående svar.

Folkärna distrikt.

Att genom lagstiftningen underlättas ett
förfaringssätt, liknande det under frågan 32
omnämnda.

Kronofogden.

Någon erfarenhet för frågans besvarande
har ej vunnits inom fögderiet.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Als distrikt.

Beträffande denna socken torde föga vara
att uti ifrågavarande syfte åtgöra.

Leksands distrikt.

När bolagens jord ej kan återbördas till
sina ursprungliga egare, bönderna, kan någon
utväg ej tänkas, om ej möjligen lagstadgad
kontroll öfver det sätt, hvarpå bolagens
jord skötes, och jemväl lagstadgad
skyldighet för bolagen att årligen nyodla
en viss del.

Piättviks distrikt.

En ordentlig skattläggning synes böra
ske dels å hemmanets inegor med åbyggnad
och dels å hvarje ett hemmans skogstrakt
samt uppgift till vederbörande taxe -

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

073

ringsmyndigheter lemnas, hvilken som innehafver
hvarje sådan trakt. Det synes
väl ej vara med rättvisa och billighet förenligt,
att en arrendator, som endast får
begagna inegojorden, skall, stundom derjemte
med en arrendeafgift, betala skatt för j
all hemmanets skogsmark, som bolaget,
med undantag af möjligen utsynadt bränsle,
helt och hållet använder och hvilken skogsmark
utgör hemmanets egentliga värde och
lemnar dess egentliga afkastning. Ett band- j
land reducerad jord utan skogsmark afytt- j
ras ofta för omkring 1 krona, medan ett
reducerad t bandland med åtföljande god I
skog och skogsmark betalas med 4 å 10
kronor.

Kronofogden.

Såsom en möjlig åtgärd föreslås, att bo- I
lagsjordens skötsel ställes under kontroll af
dertill enligt stiftad lag förordnade fackmän,
samt att bestämmelser må af dessa
meddelas, om och huru å bolags jord förefintliga
tjenliga odlingslägenheter skola tillgodogöras,
på det att i denna punkt åsyftade
ändamål må vinnas.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora distrikt.

Så vidt förhållandena här utvisa, intet
annat än rent lagstiftningstvång.

Solleröns distrikt.

Om det kan gifvas möjlighet till en lagstiftning
med begränsad rätt till innehafvande
af jordbruk för aktiebolag och föreningar
för ekonomisk verksamhet, så skulle
det i sammanhang dermed möjligen kunna
vara lämpligt föreskrifva, att sådant bolag
eller förening, som redan innehar jordbruksoch
skogsfastigheter, skulle åläggas sådan
vård och försörjning af sitt folk, att dessa
må vara berättigade, der de själfva sådant
önska, att få åt sig upplåtna vissa egovidder
med besittningsrätt på lifstid för dem, som
äro bosatta vid sågverken eller bruken, och

för dem i skogarna och på egendomarna
placerade med egande och odlingsrätt, men
utan annan rätt till afstående än arfsrätten
utan delning, i hvilket fall lagstiftningen
jemväl måste uppdraga någon gräns till
ömsesidigt skydd emellan sådana arbetare
och de bolag eller föreningar, hos hvilka de
äro anställda.

Venjans distrikt.

= svaret från Venjans socken.

Elfdalens distrikt.

Att bolagshemman öfvergå till sjelfegande
bönder.

Kronofogden.

Särskild lagstiftning.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda distrikt.

Att arrendatorerna garanterades långa arrenden,
så att det lönade sig för dem att
odla upp, eller ock att bolagen ordentligen
godtgjorde dem för verkställda nyodlingar
efter opartiska sakkunniga synemäns värdering.

Nås och Säfsnäs distrikt.

Lagstadganden.

Järna distrikt.

Lagstiftning.

Äppelbo distrikt.

Se svaret å frågan 34. Derjemte torde oestämmelser
om att jordegaren är skyldig att
efter lagstadgad värdering ersätta afgående
arrendator för af denne utförd odling, böra
verka effektivt i här afsedda riktning.

Malungs distrikt.

Att bolagen från sina hemman till en
skilda personer försälja eller afstå från inegojord
med odlingslägenheter eller ock
åläggas odlingsskyldighet, äro bland de åtgärder,
som kunna tänkas leda till landets
fortsatta uppodling och bebyggande.

85

674

FRÅGAS 33. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

Kronofogden.

Att inegojorden med husbehofsskog och
förefintliga odlingslägenheter upplåtes åt enskilda
personer.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Ludvika distrikt.

Att bolagen låta sina arbetare å lämpliga
platser här och hvar få köpa ett odlingsbart
område för bebyggande samt söka
på bästa sätt underlätta sådana planers realiserande.

Norrbärke distrikt.

Inom kommunen lära icke nya odlingslägenheter
kunna uppstå i någon större omfattning.

Söderbärke distrikt.

Inom Söderbärke och Malingsbo socknar
torde näppeligen nya odlingslägenheter uppstå
i större omfattning.

Kronofogden.

Åtgärder synas i detta hänseende icke
företagas.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Ofvansjö och Järbo distrikt.

Någon fara i detta hänseende förefinnes
ej här i orten.

Ockelbo distrikt.

Om bolagen sköta sina hemman som hittills,
torde fortsatt odling och bebyggande
ej förminskas.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skogs distrikt.

Hvad denna ort beträffar, äro ingå åtgärder
för det närvarande af nöden. De
bolag, hvilka här ega jordbrukslägenheter,
nemligen Ljusne-Woxna aktiebolag och Bergvik
och Ala Nya Aktiebolag sköta sina
skogar väl och egna stor omtanke om sina
arrendatorer och landbönder. Sämre kunna
dock förhållandena blifva om, såsom i två
fall skett, här existerande mindre trävarubolag
förvärfva fastighet. Dessa ej allenast
sköfla skogen, för hvars afverkning köpet
hufvudsakligast varit afsedt, utan vansköta
jorden genom att endast taga grödor, till
dess lämplig köpare af det kanske nästan

skoglösa hemmanet erhålles. Rättvisan fordrar
dock, att det framhålles, att liknande
förhållanden ega ram, då enskilda sågverksegare
eller trävaruhandlande inköpa
skogshemman.

Söderala distrikt.

Sådana åtgärder torde vara obehöfliga.

Hanebo distrikt.

Anledning gifves ej till några åtgärder
i frågans syfte. .

Norrala distrikt.

Skyldighet för bolagen att vidmakthålla
befintligt jordbruk samt årligen, der lämplig
mark finnes, verkställa viss areal nyodling.

Bollnäs distrikt.

Bolagens fastigheter utgöras till största
delen af de vidsträckta utskogarna (Finnskogarna),
der nog vidsträckta odlingsbara
myrtrakter förefinnas. Som emellertid skogarna
ligga flere mil från byggden och till
och med vägar till dem saknas samt odlingskostnaderna
skulle bli stora, kan nog
icke tal uppstå derom, att snart verkställa
större odlingar derstädes.

FRÅGAN 33. LÄNSMAN. OCH KRONOFOGDAR.

675

Ofvanålcers. distrikt.

Så länge hemmanen egas af bolag, som
blott ha syn på skogen öch för hvilka jordens
skötande är blott en tunga, lärer man
icke ha att förvänta några jordförbättringar,
äfven om sådana skulle kunna åstadkommas.

Längre arrendetid och för arrendatorn
säkrare arrendeaftal skulle möjligen vara en
åtgärd. Men fråga kan ju vara, om det är
lämpligt att stifta separatlagar för bolagen.

Kronofogden

instämmer med Länsmannen i Bollnäs distrikt.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enångers distrikt.

För närvarande ingå.

Helsingtuna distrikt.

Den omständighet, att all bolagens egendom
är gemensamt intecknad för gäld, anses
hinderlig.

Forsa distrikt.

Lämpligt, att bolagen afhända sig inrösnings
jorden jemte husbehof svirke till mindre
jordbruk eller utarrendera densamma.

Högsta distrikt.

Lagstiftning, som förbjuder bolag m. fl.
att besitta mer än en viss bestämd areal

jordbruksfastighet, utan att dertill hafva
erhållit Köngl. Maj:ts tillstånd.

Norrbo distrikt.

Genom lag om syneförrättningar af en
statens tjensteman på bolagshemman och
tvångsåtgärder vid förefintliga brister.

Kronofogden.

Förbättrade lagbestämda villkor för arrendatorer
i allmänhet och särskildt beredande
af större trygghet för dem att få
skörda frukterna af företagna nyodlingar
eller förbättringar å jorden.

Vidare borde vid försäljning inegojord
och skog icke få helt och hållet åtskiljas,
utan .skäligt skogsanslag medfölja inegojorden.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ramsjö distrikt.

Minskning eller borttagande af naturens
karghet, belöningar, räntefria lån m. m.

Los distrikt.

Genom att tvinga bolagen till dels underhållande
och brakande i försvarligt skick
af den odlade jord eller deremot svarande
areal, hvarpå skattelösen egde rum, dels
afyttrande i mån af behof och efterfrågan
af till odling tjenliga lägenheter med husbehofsskog.

Kronofogden.

Svar saknas.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Tima distrikt.

Kan ej besvaras.

Stöde distrikt.

Se svaret å frågan 34.

Torps distrikt.

Statskontroll.

Borgsjö distrikt.

Kan ej besvaras.

Selångers distrikt.

Utfärdandet af en lag, hvarigenom innehafvare
af tjenlig jord, som kan i odladt
skick blifva tillräcklig för försörjning af en
medelstor familj om 5 å 6 personer, ålägges
att antingen sjelf inom viss af särskild nämnd

076

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

bestämd tid odla och bebygga lägenheten
eller ock försälja densamma till pris, ej
öfverstigande det värde, som likaledes af
för ändamålet tillsatt nämnd bestämmes.
Så snart lägenheten på sådant sätt till annan
öfvergått, skall denne hafva skyldighet att
densamma uppodla och iordningställa inom
viss lämplig tid.

Till husbehofsvirke oundgängligen erforderlig
skogsmark skall tillskiftas sådan lägenhet,
derest densamma utbrytes från stamhemmanet.

Kronofogden.

Kan ej besvaras.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indals distrikt.

Ingen annan utväg än att genom tvångslagar
förmå bolagen att både sköta det odlade
på rätt sätt och att årligen, der så
lämpar sig, göra nyodlingar.

Sköns distrikt.

En åtgärd torde vara att genom lag förhindra
att bolag förvärfva sig hemman.
Denna åtgärd synes dock mindre antaglig,
enär den skulle blifva ett svårt angrepp på
den urgamla rätten att fritt sälja och köpa
fast egendom.

En annan åtgärd, äfven denna mindre
acceptabel, vore att genom lag stadga
åläggande för bolag, som innehafva hemman,
hvarå odlingslägenhet förefinnes till sådan
storlek och beskaffenhet, att den i odladt
skick kan med säkerhet lemna försörjning åt
en medelstor familj, att antingen sj elfva inom
viss tid, som bestämmes af en särskild för
ändamålet tillsatt nämnd, odla lägenheten
eller ock att försälja densamma till annan
person, som är villig att densamma uppodla
och bebygga, mot ett pris, ej öfverstigande
det värde, som af den särskilda
nämnden bestämmes, hvarjemte den person,
som sålunda fått sig odlingslägenhet upplåten,
skall åläggas att odlingsskyldigheten

fullgöra inom viss lämplig tid vid äfventyr!
att odlingslägenheten kan honom frånbördas,
hvartill stamhemmanets innehafvare skall
hafva företrädesrätt.

Till dylik odlingslägenhet bör ock tillskiftas
så stor areal skogsmark, som oundgängligen
erfordras för erhållande af husbehofsvirke,
derest sådan skogsmark finnes
inom stamhemmanet.

En sådan lag, som här antydts, är, ehuru
synnerligen kränkande eganderätten, dock
mildare än expropriationslag och fullt jemförlig
med gällande grufstadga samt förordningarna
om vattenrätt och om dikning.

Det synes dock, som om en dylik lag bör
gälla ej blott bolag, som innehafva hemman,
utan äfven andra hemmansegare.

Timrå distrikt.

Lag om odlingsskyldighet. Ehuru kränkande
den fria dispositions- och eganderätten,
men dock till sina verkningar mildare än
gällande jemförliga stadganden i grufvestadgan
samt diknings- och vattenaf ledningslagen,
föreslås en lag, hvarigenom innehafvare af
jord, fullt tjenlig och i odladt skick säkert
tillräcklig för försörjning af en medelstor
familj om 3 ä 4 personer, ålägges att antingen
sjelf inom viss af särskild nämnd
bestämd tid odla (och bebygga) lägenheten
eller att försälja densamma till pris, ej öfverstigande
det värde, som af särskild derför
tillsatt nämnd bestämmes. Så snart lägenheten
på sådant sätt till annan öfvergått,
skall denne hafva skyldighet att uppodla,
bebygga och iordningställa lägenheten inom
viss lämplig tid. Så mycket af skogsmark,
som oundgängligen erfordras för husbehofsvirke,
derest sådant inom hemmanet finnes,
skall tillskiftas sådan lägenhet, om densamma
varder från stamhemmanet utbruten. Saknas
tillgång till husbehofsvirke, bör byggnadslån
beredas odlaren genom staten.

Uraktlåter nya lägenhetsinnehafvaren sin
odlingsskyldighet, ‘ må stamhemmanets innehafvare
ha företräde framför annan att mot
erläggande af köpeskillingen och skälig er -

I

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

sättning för nedlagda odlings- och åbyggnadskostnader
återköpa densamma.

Ljustorps distrikt.

I hufvudsak = med Timrå distrikt.

Kronofogden.

Förslaget med förbud för bolag att förvärfva
jordbruksfastighet torde af flera skäl
icke böra förordas, såsom varande praktiskt
olämpligt och i ekonomiskt afseende ofördelaktigt.
Deremot synes en lagstiftning
med åläggande för industriegare, som ega
jordbruksfastighet i Norrland eller Dalarne,
att hafva fastigheten försedd med nödiga
åbyggnader, uppsatt med kreatur efter hvad
på orten är vanligt för liknande hemman
och jorden häfdad på jemngodt sätt med
öfriga jordbruk i orten, samt skyldighet att
antingen inom viss tid sjelf låta afhjelpa
eller på sin bekostnad få afhjelpta de bristfälligheter,
som kunna blifva påsynta vid
de besigtningar för utrönande af lagstadgandets
efterlefnad, hvilka årligen borde förrättas,
exempelvis af kronobetjening och
länsagronom gemensamt, vara ett fullt effektivt
sätt till förekommande af jordbrukets
tillbakagång eller stillastående å bolagens
hemman. Och lärer från principiell synpunkt
ingenting vara att erinra mot ett sådant
statens ingripande för att garantera sig
fortfarande beståndet af redan förefintliga
beskattningsföremål, hvilka eljest vid ombyte
af egare, under vissa förutsättningar,
exempelvis der jordbruket blifvit nedlagd t
och skogen slutafverkad, skulle blifva ödeshemman.
Något onus för egaren bör en
dylik skyldighet icke heller medföra, då
jordbruket, ordentligt skött, bör lemna behållning,
och hvad den frågan beträffar, att
minskningen af en sjelfegande bondeklass
derigenom icke förebyggdes, så lärer det, i
i stort sedt, betyda detsamma, hvem som
brukar jorden, blott jordbruket florerar.

3. Södra Ångermanlands Nedre fögderi.

Säbrå distrikt.

Ett oafvisligt villkor för tryggande af od -

677

lingens vidmakthållande och möjliga fortskridande
är otvifvelaktigt, att arrendesystemet
afskaffas. Visserligen är vid frågan 32
anfördt, att svårigheter skulle möta att i
fjelltrakten få åbor å hemman utan annan
skogstillgång än till husbehof, men detta
skulle kanske med tiden kunna afhjelpas genom
upplysning om jordens rätta skötsel,
förbättrade kommunikationer och möjligen
ocllingslån.

Grundsunda distrikt.

Bästaåtgärden vore, om befolkningen kunde
komma till ökad insigt om att ett jordbruk,,
rationellt skött, är tillräckligt för att derpå
skaffa en familj lifsuppehälle.

Boteå distrikt.

Afskaffande af arrendesystemet. Understöd
åt personer, som förvärfva inegor med endast
husbehofsskogsmark.

Nora distrikt.

Ingen som helst anledning finnes antaga,,
att fortsatt uppodling och bebyggande skall
afbrytas å bolagens hemman. Bolagen underhålla
såväl jorden som åbyggnaderna i godt
stånd.

Kronofogden.

Se föregående fråga.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Besele distrikt.

Bland annat torde för odlingens fortgående
vara ett önskemål, att arrendatorer
af bolagshemman genom lagliga kontrakt
finge sin ställning betryggad samt att de
finge utöfva rösträtt för sina arrenden.

Barnsele distrikt.

En arrendelag.

Bodums distrikt.

Ingen lösning af problemet att föreslå.

Tåsjö distrikt.

Skyldighet för bolag, hvilka innehafva
vidsträckta skogshemman utan egentligt jord -

I

678 FRÅGAN 33, LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

"bruk, att upplåta lämplig mark för odling
och bebyggande torde leda derhän, att fortsatt
odling för framtiden icke afbrytes.

Kronofogden.

Det förnämsta villkoret är tvifvelsutan
arrendesystemets afskaffande.

5. Norra Ångermanlands Nedre

fögderi.

Nordingrå distrikt.

Något annat medel för vinnande af detta
mål torde ej finnas än att ställa dylika hemman
under offentlig kontroll på statens bekostnad.

Nätra distrikt.

= Nordingrå distrikt.

Sidensjö distrikt.

= Nordingrå distrikt.

Anundsjö distrikt.

= Nordingrå distrikt.

Kronofogden.

= Nordingrå distrikt.

6. Norra Ångermanlands Öfre

fögderi.

Själevads distrikt.

Det är att antaga, att den sig ökande
folkmängden och de kraf, som nu allt mera
ställas på bolagen och som dessa jemväl söka
åtminstone delvis motsvara, skola fram -

tvinga nödvändighet för bolagen att: icke
allenast icke afbryta landets odling och bebyggande
utan tvärtom genom upplåtande
af nya lägenheter söka främja denna sak.

Björna distrikt.

Egnahemsidén.

Arnäs distrikt.

En af de åtgärder, som här afses, torde
vara att tillsyn, genom en för hvarje kommun
utsedd nämnd eller annorledes, åstadkommes
öfver bolagens sätt att sköta sina
utarrenderade hemman, så att jordbruket
icke förfölle, med viss påföljd för bolagen,
derest de underläte att ställa sig till efterrättelse,
hvad i sådant afseende föreskrefves.

Deremot torde näppeligen det afsedda
syftet vinnas genom förbud för bolagen att
förvärfva fastighet, men skulle i stället kunna
tänkas förbud för sågverksbolagen att förvärfva
sjelfva inegojorden.

Kronofogden.

Det enklaste och verksammaste sättet
torde vara att ställa dem under offentlig
kontroll på statens bekostnad. Kan icke
detta lämpligen ske, så torde en i syfte af
jordbrukets förkofran utarbetad arrendelag
höra stiftas med så lång arrendetid som 20,
30 ä 50 år, på det arrendatorn må hafva
tid på sig att i jordens afkastning hemta
lön för sina å jorden nedlagda kostnader
och arbeten.

IV. Jemtlands län.

1. Jemtlands Östra fögderi.

Fors distrikt.

En för orten afpassad arrendelag.
JRefsunds distrikt.

En lag, hvarigenom bolagen tillförbindas
att å sina hemman idka ett ändamålsen -

ligt jordbruk, samt på samma gång en arrendelag.

Bräcke distrikt.

Att hemmanen ställas under någon myndighets
tillsyn, så att de åtminstone icke försämras.

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

(579

Hackås distriktu: ''

Inegojordens förvandlande till skogsmark
bör på lagstiftningens väg förhindras och
bolagen åläggas att oklanderligt drifva jordbruket
på sina hemman och lägenheter.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lits distrikt.

Endast stiftandet af en särskild lag i
sådant afseende.

Hammerdals distrikt.

För ortens fortsatta uppodling och bebyggande
borde bolagen hafva skyldighet
att i minst lika grad som de sjelfegande
bönderna häfda sina hemman och å desamma
företaga nyodlingar, att uppbringa
kreatursstocken till minst densamma, som
hemmanet förut haft, och att, om inegojorden
frånstyckas, med denna låta följa
erforderlig skogsmark till husbehof.

Ströms distrikt.

Bolagshemman skulle få skyldighet att
hålla lika stor kreatursstock som dermed
jemförligt bondehemman samt nybygga och
underhålla åbyggnaderna, hvilket skulle kontrolleras
genom ekonomiska besigtningar
hvart 5:te eller 10:de år.

Frostvikens distrikt.

Möjligen på så sätt, att bolagen eller
deras arrendator hade skyldighet, att med bibehållandet
af den öfriga jorden i god kultur,
årligen uppodla en viss areal i förhållande
till hemmanets storlek och skattetal
eller att åstadkomma jordförbättringar
på annat sätt, och att under inga villkor sammanslagning
af olika brukningsdelar finge
ega rum.

Vidare måhända genom tvångsköp från
bolagen af lämpliga odlingslägenheter med
tillhörande husbehofsskog, hvarest dugliga,
af kommunen vitsordade arbetare finge slå

sig ned och odla. Räntefria lån skulle i
sådant afseende beredas genom staten, under
hvars kontroll nybyggaren skulle höra, tills
han inom vissa år utamorterat sitt lån,
hvarefter hän sedan finge fritt disponera
lägenheten, med villkor att densamma ej
finge genom köp öfvergå till bolag eller
enskilde, som drifva trävarurörelse.

Rödöns distrikt.

Kan bolagens jordförvärf icke i tid stäfjas,
torde staten i en icke allt för aflägsen
framtid blifva nödsakad att expropriera all
bolagens jord för att förhindra den jordbrukande
befolkningens undergång i Norrland.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Undersåkers distrikt.

Den åtgärden,, att bolagen sälja sina
hemmans inegor och odlingsbara marker
samt erforderligt husbehofsvirke för att
derigenom må uppstå sjelfegande bönder.
Och der detta ej kan åvägabringas, borde
staten träda emellan medelst förändrad lagstiftning,
så att sådana hemman kunde exproprieras
och derefter öfverlåtas till enskilda
brukare.

Mörsils distrikt.

Derigenom att bolagen afhända sig inegojorden
samt nödig husbehofsskog och skogsbete
till sjelfegande och sjelfva endast behålla
skogsmarken, som de större trävarubolagen
oftast sköta bättre än bönderna
sjelfva.

Offerdals distrikt.

Enär de enskilda affärsmännens besittning
af fast egendom inskränker sig till en
relativt kort tid i jemförelse med de egentliga
bolagens, torde för sådana hemman
åsyftade faran eller olägenheten ej Vara af
så stor betydelse. Då hemmanen kommit
i ett verkligt bolags händer, ter sig förhål -

t>80

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

landet annorlunda. Faktum är nemligen,
att ett sådant bolag ogerna afhänder sig
mark för nyodling, hufvudsakligen af den
anledning att dylika nybyggen anses så ofta
föranleda missbruk eller åverkan å hemmanets
skog.

Det torde sålunda vara svårt åvägabringa,
att uppodling och bebyggande af sådana
bolagshemman hålla jemna steg med nyodling
och bebyggande af bondehemman,
men för denna ort, med dess stora arealer
och goda tillgång på odlingslägenheter,
torde någon olägenhet deraf under en mycket
lång framtid ej böra uppstå, synnerligast
om bolagen mera allmänt komma att
afhända sig inegojorden med dertill lämplig
skogstrakt.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Bergs distrikt.

Allt tyder på, att bolagen, med begagnande
af de möjligheter, egostyckningslagen
erbjuder, sträfva att så fort som möjligt
afhända sig inegojorden, endast afvaktande
efterfrågan.

Rätans distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Svegs distrikt.

Då en arrendator ej har samma intresse
att sköta jorden som den sjelfegande bonden,
är det vanskligt påvisa åtgärder, som
kunna tänkas leda dertill, att odlingen å bolags
hemman fortgår lika som på bondehemman,
om ej bolagen sjelfva finna med sin fördel
förmånligt att drifva jordbruk. En arrendelag
och bättre kommunikationer torde dock

möjligen vara att rekommendera äfvensom
undervisning i jordens skötsel och bruk.

Lillherdals distrikt.

Reduktion, en visserligen på våld pekande,
men till rättande af iråkade missförhållanden
praktisk åtgärd; uppdelande af jorden i
lämpliga lotter till jordbruk, skogens ställande
under förståndig förvaltning och de
derifrån härflytande medlens indragande till
kronan, att användas till vattenutdikning,
odlingslån, förbättrande af kommunikationer
samt afsättande af det sannolikt afsevärda
öfverskottet till statens gemensamma
bästa.

Ytter-Högdals distrikt.

Att bolagen på ett eller annat sätt afhändas
hemmanen. Under bolagens egovälde
torde det så småningom bli ödesbol
af de norrländska hemmanen.

Hede distrikt.

Inskränkning af bolagens rätt att besitta
fast egendom.

Tännäs distrikt.

Ekonomisk besigtning å inegojorden t. ex.
hvart 5:te år samt lagstadgad, utsträckt arrendetid,
minst 20 år.

Skulle man kunna ålägga bolagen återsälja
den odlade jorden jemte nödig husbehofsskog
äfvensom mark till nyodling för
skapligt pris, hvilket ju kunde bestämmas
af särskildt för hvarje fall utsedda värderingsmän,
vore ju detta att tillråda, men torde
deremot ej böra tillgripas expropriation för
jordbrukets bevarande.

Kronofogden.

Afser frågan åtgärder, som bolagen frivilligt
skola utföra, ligger svaret i bolagens
hand; afses tvångsåtgärder, lärer ej annat
effektivt medel finnas än expropriation och
statens mellankomst med frostutdikningsoch
odlingslån m. fl. dylika åtgärder.

FRÅGAN 33. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

681

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmalings distrikt.

Förbud för bolagen att vidare förvärfva
jordbruksfastighet och möjligen förändring
af egostyckningslagen.

Bjurholms distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Umeå Södra distrikt.

Tvångslagstiftning.

Vännäs distrikt.

Antagande af Revisionssekreteraren Lindhagens
motion.

Säfvars distrikt.

Önskligt vore, att i lag blefve bestämdt,
att å bolagshemman nyodling hvarje år
skall företagas i mån af hemmanets storlek
och befintliga odlingslägenheter.

Begerfors distrikt.

Erfarenheten har ännu ej visat, att något
afbrott i landets fortsatta uppodling blifvit
en följd af bolagens fastighetsförvärf. Men
då det ligger nära till hands att antaga,
att det jordbruk, som skötes på arrende, ej
skall utveckla sig på samma sätt, som om
det innehades under full eganderätt, böra
de åtgärder, hvilka härvid kunna komma i
fråga, bestå i att genom förändrade föreskrifter
i egostyckningslagen underlätta utstyckningen
af den för jordbruket behöfliga marken
samt att genom någon sä kallad egnahemsfond
bereda dugliga, men medellösa
och för jordbruket intresserade arbetare möjlighet
att erhålla lån till förvärfvande af
dylika fastigheter.

Bygdeå distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsks distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Skellefteå Södra distrikt.

Förbud för bolaget att mer än en kort tid
besitta annan jordbruksfastighet än möjligen
i vissa fall skogsmark, som kan vara öfverflödig
för jordbruket.

Det låter nemligen tänka sig, att några
hemman kunde egostyckas så, att den egentlige
jordbrukaren behölle endast nödig husbehofsskog
och att bolag eller annan enskild
person erhölle den hufvudsakliga skogsmarken
samt att derefter begge hvar för sig
skötte sina lotter bättre, än då dessa voro
förenade till ett helt. Jordbrukaren blefve
befriad från onödigt besvär och omtanke
och skogegaren hade större intresse af att
sköta sin skog.

Nu förekommer ingen annan skogsskötsel
än att åtskilliga befria marken från
affall efter afverkningarna samt att en och
annan verkställer någon gallring.

Skellefteå Norra distrikt.

Att bolagen nedsätta å sina hemman
driftiga arrendatorer och att erforderlig kontroll
egnas deråt, att arrendator erna fullgöra
sina åtagna skyldigheter att bygga och att
odla.

Norsjö distrikt.

Tilläggande af nödigt byggnads- och husbehofsvirke
åt de odlingslägenheter, som
styckats från bolagshemmanen.

Nysätra distrikt.

= Nysätra socken.

86

C,82

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Malå distrikt.

Lagbestämd kontroll öfver bolagens fastigheter
med föreskrift om syn hvart tredje
år med påföljd vid försummelse af böter
samt att bristerna finge efter viss tid emot
lega afhjelpas på fastighetsegarens bekostnad.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Lappmarksfögderiet.

Sorsele distrikt.

Att bolagshemmanen återginge till kronohemman
på samma villkor, som privilegiestockfångsten
på sin tid, nemligen så att
bolagen skulle berättigas att under en viss
tid få till en bestämd dimension uttaga
träd, hvarefter hemmanen blefve kronohemman,
som derefter kunde upplåtas med full
eganderätt till nya åbor. Dessa skulle dock
icke vara berättigade att afverka skogen
annat än till husbehof och någon del till
afsalu vid inträffande af hårda missväxtår,
och det skulle vara dem uttryckligen förbjudet
att genom egostyckning, arrende eller
på andra villkor afhända sig någon del af
skogsmarken. Däremot skulle hemmanen
få klyfvas mellan åborna såsom nu sker med
krono- och kronoskattehemmanen.

Såsom önskemål framhålles, att nybyggen
eller egnahem måtte upplåtas, äfven
å kronoparkema. Redan år 1867 afstängdes
all nybyggesupplåtelse i lappmarken och
vid afvittringen blef all öfverloppsmark förklarad
för kronopark, till stor del med beräkning
att afstånga vidare nybyggesupplåtelse.
Följden deraf blef, att Sorsele socken
med en areal af 7,835,5 qv. km. och
en befolkning af öfver 3,000 personer har
hemman till skattetal af allenast 31 mantal.
Verkningarna af detta system visa sig ock
i ett öfmdiandtagande proletariat och ett
stort antal lösa personer, hvilka vid ringaste
missväxt och brist på arbetsförtjenst stå

utan medel att försörja sig. De kommunala
utgifterna för fattigvård, väghållning
och andra behof stiga derför årligen''till
sådana belopp, att befolkningen snart nog
dignar under bördan deraf.

Om nybyggsanläggningar fått fortgå på
vanligt sätt, hade bördan af utgifterna kunnat
fördelas på flere skattskyldige och sålunda
blifvit lättare att bära. I synnerhet
gäller detta väghållningen. Ty det är ej
tänkbart, att ett väghållningsdistrikt med
så stor ytvidd och så fåtaliga fastighetsegare
skall kunna bära tyngden af kostnaderna
för behöfliga vägars byggnad och
underhåll.

Asele distrikt.

Enda medlet synes vara att genom lag
tvinga bolagen att väl häfda åker och ängar
och i godt stånd hålla befintliga åbyggnader.

Fredrika distrikt.

Åt bolagsarrendatorerna böra lemnas drägliga
och fullt betryggande arrendekontrakt
på 50 års tid, med rätt att före utgången
af nämnda tid få mot förgångsaftag öfverlemna
arrendet till barn eller annan nära
anförvandt, hvilka i sin ordning under åtnjutande
af samma betingelser skola ega
rätt att till sin beqvämlighet bebygga, odla
och sig emellan dela hemmansbruket samt
att vid arrendetidens utgång få nya kontrakt
på ytterligare 50 år.

Vidare är en reform i skatteväsendet erforderlig
derhän, att jordbruket med åbyggnader
bör beskattas särskildt och skogsmarken
med dess afkastning särskildt för
sig, på det skatten måtte falla på rätt person
och icke, såsom nu i allmänhet sker,
på arrendatorn för såväl inegor och ängsmark
som för den skog, hvaraf bolaget
skördar afkomsten.

Vilhelmina distrikt.

Lagbestämmelse derom att å alla bolagshemrnan
skall å bestämda tider hållas

FRÅGAN 33. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

683

ekonomisk besigtning, samt att bolagen och
med dem likställda föreläggas att hvarje
år bygga och odla för visst värde, med
påföljd för underlåtenhet härutinnan att
bristerna få på bolagens bekostnad genom

lega, omedelbart eller inom viss lämplig,
kortare tid, afhjelpas.

Kronofogden

har svarat såsom sockenombud.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Arvidsjaurs distrikt.

Utan helt och hållet ändrad lagstiftning
synes ingen möjlighet finnas att trygga en
fortsatt utveckling till odlande och bebyggande
af den jord, som kommit i bolagens
ego.

Arjepluogs distrikt.

Något borde göras till förekommande af
att bolagshemman vanhäfdas eller råka
i ödesmål, då det visat sig, att bolagshemman
efter deras skatteomföring i fråga om
skötseln lemnat mycket öfrigt. att önska.
Lämpligast synes, att vid beviljandet af
hemmanens omföring till skatte bestämmes,
att återgång till kronan i ty fall skulle ega
rum.

Kronofogden.

Några särskilda åtgärder härför torde för
närvarande ej behöfvas, enär bolagshemman
och öfriga hemman odlas ungefär lika.

2. Luleå fögderi.

Neder-Luleå distrikt.

Bolagshemman saknas.

Ofver-Lideå distrikt.

Lämplig arrendelag.

Kronofogden.

Lämplig arrendelag.

3. Kalix fögderi.

tiåneå distrikt.

Ifrågasättas kan som en lämplig åtgärd

odlingsskyldighet för bolagen och den enskilde
sågverksegaren och detta t. ex. till
en viss areal, motsvarande skatteta.let åhvarje
hemman, under kontroll af en landtbruksinspektör;
detta dock under förutsättning af jordbrukets
höjande i allmänhet i betydlig mån
utöfver dess nuvarande nivå, derför äfvenledes
särskilda åtgärder äro af behofvet påkallade.

Ofver-Kalix distrikt.

För landets fortsatta uppodling vore troligen
bäst, om den lösa befolkningen finge
åt sig för viss tid upplåten mark eller ock
kunde för evärdelig tid köpa sådan.

Géllivare distrikt.

Förslag kan ej lemnas.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Torneå fögderi.

Neder Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.

Här äro ingå särskilda åtgärder erforderliga,
då bolagshemman ej finnas.

Öfver-Torneå distrikt.

Hemmanen köpas från bolagen och säljas
till sådana, som önska blifva bönder.

Korpilombolo distrikt.

Med särdeles billiga arrendevillkor i öfrigt
böra arrendatorer hafva sig ålagdt att
utgöra visst bestämdt antal årliga dagsverken
på uppodling af jord å hemmanet; och
genom årligen återkommande syner bör

G84

FRÅGAN 33. DOMHAFVANDE.

sträng tillsyn hållas, att arrendatorn härutinnan
fullgör sin skyldighet.

■Tuckasjärvi distrikt.

Om bolagen exempelvis ålades att på
sina hemman hålla arrendatorer, som fått
undervisning om jordens rätta skötsel, eller
också att sjelfva genom lämpliga personer
sköta hemmanen, allt i enlighet med af

Landtbruksstyrelsen utfärdade order och under
dess tjenstemäns inseende, skulle bolagshemmanen
kunna tjena närboende som ett
mönster och bolagen derigenom bidraga till
allt bättre tillgodogörande af jordens afkastningsförmåga.

Kronofogden.

Svar saknas.

Domhafvande.

I. Kopparbergs län.

Falu domsaga.

Vidare åtgärder från statsmakternas sida
lära knappt erfordras än att icke lägga
hinder i vägen för att landets dyrbara egendom
må egas och brukas af den, som dertill
är bäst fallen. Detta åter visar sig
allt mera vara den, som i förening med
bästa praktiska kunskap och insigt är i
stånd att å jorden nedlägga största kostnad,
om eljest det är sant, att skörden står i
noggrant förhållande till utsädet. Der icke
nedärfda oegentligheter eller bördsförmåner,

— och härifrån är Dalarne dess bättre mera
fritt än flertalet af landets öfriga provinser,

— ledt till missförhållanden mellan jordegare
och landbo, lär dessas inbördes ställning
endast lida af försök till undantagsbestämmelser.
Ej heller synes den storartade
utveckling i nästan alla afseenden, som
provinsen under senare tiotal af år kan
uppvisa, mana till ingrepp med föreskrifter

för legoaftal, hvilka, om de medföra någon
verkan, snarare torde leda till motsatsen af
hvad som åsyftats.

Hedemora domsaga.

Svar saknas.

Ofvan-Siljans domsaga.

En åtgärd i nu antydda riktning synes
vara, att bolagen förbjudas att förvärfva
annan jord än den, som icke är af nöden
för beståndet af ett hemman såsom jordbruksfastighet,
och att vid den pröfning af
sådant förhållande, som måste tänkas föregå
vederbörande myndighets godkännande af
bolags jordförvärv nödig hänsyn tages dertill,
att den försålda inegojorden må ordentligt
brukas och genom nyodlingar förbättras,
hvarom ock villkor borde af den profvande
myndigheten kunna fästas vid köpets
godkännande.

FRÅGAN 33. DOMHAFVANDE.

685

II. Gestriklands län.

Gestriklands domsaga.

Någon skillnad i uppodlingen af bolagsoch
bondehemman finnes egentligen icke.
Tänkandet lemnas sålunda derhän.

Södra Helsinglands domsaga.

Synes vara besvaradt genom hvad som
anförts under frågan 32.

Norra Helsinglands domsaga.

Ingen anledning finnes till'' det antagande,
att icke landets uppodling och bebyggande
skall fortgå som förut.

Vestra Helsinglands domsaga.
Kännedom saknas.

III Vesternorrlands län.

Ångermanlands Södra domsaga.

Om nu verkligen är så, att landets fortsatta
uppodling och bebyggande, så vidt
rörer bolagens hemman, för framtiden afbrytes,
d. v. s. att bolagen sjelfva direkt
eller indirekt hindra landets uppodling och
bebyggande, så torde ej finnas annat botemedel
häremot än att ställa bolagen utom

lagens skydd och med upphäfvande af deras
skattemannarätt behandla deras hemman
såsom kronohemman, ställa deras jordbruk
under offentlig kontroll, vare sig med eller
utan tvångsförsäljning inrymma åt andra
rätt att sätta sig ned och verkställa odlingar
å egorna eller på annat dylikt sätt förfara.

IY. Jemtlands län.

Herjeådalens domsaga.

Särskilda åtgärder äro i orten ej behöfliga.

V. Vesterbottens län.

Vesf erbottens Norra domsaga.

I denna fråga gäller detsamma om domsagan,
som svarats från Skellefteå socken.

Egostyckningslagen borde snarast möjligt
förklaras icke skola hafva afseende å Norr
land.

VI. Norrbottens län.

Piteå domsaga.

Frågan besvarad med hänvisning till svaret
från Kronofogden i Piteå fögderi.

Luleå domsaga.
Svar saknas.
Kalix domsaga.
Kan ej besvaras.

«S8<>

FRÅGAN 33. J.ANDTMÄTERISTATEN.

Landtmäteri staten.

I. Kopparbergs län.

1—10. Svar saknas.

11. Svar saknas.

12. (Jerna socken.) Bolagen skulle vara
skyldiga att å sina hemman hålla brukare
och ej ega rättighet att till skogsmark utlägga
förut uppodlad jord, om ej lika stor
areal odlas i stället.

Dock skulle möjlighet finnas att, efter
vederbörandes tillstånd, få till skogsmark
utlägga en del sandhedar, hvilka nu brukas
som åker.

13. Frågan kan anses besvarad i sista
momentet af svar å frågan 32, dock med
tillägg, att de hemman, som brukas af bolagens
egna tjensteman; anses vara likställda
med bondhemman.

14. (Mora och Orsa socknar). Förbud
för bolag att mer än kort tid besitta annan
jordbruksfastighet än den skogsmark, som
kan vara öfverflödig för den egentliga jordbrukaren.

II. Gefleborgs län.

1. Om genom lag kunde bestämmas,
att till odling tjenliga marker å hemmanens
skogstrakter finge insynas af nämndemän
eller derför särskildt tillsatta synemän,
såsom, i förra tider varit brukligt,
vore mycket vunnet för landets fortsatta
uppodlande och bebyggande, ty i allmänhet
råder åtminstone hos den mer burgna allmogen
obenägenhet för att afhända sig någon
del af sin jord, äfven om hemmanet
har mera jord än af innehafvare!! kan med
fördel skötas — och detta fastän han under
dess obrukade tillstånd icke har den
minsta nytta af dylika odlingslägenheter.

Skulle möjligen inteckningar besvära dylika
hemman, kunde ofvan sagda personer
äfven bemyndigas att undanrödja inteckningen
å den insynade marken, ty lägenheterna
äro i allmänhet af icke stor arealvidd
i förhållande till hela hemmanet.

2. Lämpligt belägna och till odling

dugliga skogstrakter borde få utsynas af
nämndemän eller särskilda synemän, såsom
skett under större delen af sistförflutna århundrade,
men hvilket kommit ur bruk
under de närmaste trettio åren. Tredskande
grundrättsinnehafvare skulle af häradsrätt
kunna åläggas afträda den insynade marken.
Samma rätt skulle äfven ega befogenhet
att undanrödja inteckning, som hvilar
å den afsöndrade delen, hvilket icke
kunde åsamka inteckningshafvaren någon
nämnvärd förlust, enär afsöndringen vanligen
är en ''obetydlighet i förhållande till
hela den fastighet, som är intecknad.

Tyvärr finnas nog äfven hemmansegare,
som äro ogena och alldeles motsätta sig
afhändande af dylika odlingslägenheter, och
hvilka kunde väckas till mera mensklighe
genom ett lagstadgande af ofvan berörda
innebörd.

3. Först och främst måste möjlighet

FRÅGAN 33. LANDTMÄTERISTATEN.

687

beredas delar af ett hemman att befria sig
från en inteckning, som graverar det hela.
Dessutom borde genom sakkunnige utrönas,
om och i hvad mån odlingslägenheter finnas
å hvarje hemman (bonde- såväl som bolags-).
Det råder en allmän obenägenhet för att
afhända sig jord från ett hemman, hvilket
af bondearistokratien anses nästan som fattigdomsbevis,
äfven om hemmanet för öfrigt
eger mer jord än som med fördel hinner
skötas.

4. (Ockelbo socken.) Knappt nog en

förändrad lagstiftning, som ovillkorligt kommer
i ganska stor strid med hittills gäl -

lande egande- och dispositionsrätt, kan här
vid lag göra åsyftad verkan.

5. (Södra Helsingland.) Endast genom
att förmå bolagen att till enskilda upplåta
sådana delar af sina hemman, som äro
tjenliga för odling. Ty så länge så ej sker,
kommer någon uppodling ej till stånd, så
vidt rörer bolagens hemman, hvilka förr
kunna tänkas dömda att i en framtid kunna
helt besås med skog.

6. (Norra och vestra Helsingland.)
Att inego jorden med nödig husbehof sskog
af bolagen bortsäljes till enskilda.

III. Vesternorrlands län.

1. (Sollefteå, Resele och Ramsele tingslag.
) Lämplig lagstiftning med tvång till
underhåll.

2. (Norra Ångermanlands Nedre del.)
Visserligen skulle man ju kunna tänka sig
en lag, som ålade bolagen att dels sköta
sin inegojord, så att densamma ej komme
i lägervall, dels ock sörja för nyodlingar,
men sådan lag torde ej blifva på långt
när så effektiv, som maskineriet för utöfvande
af kontroll blefve vidlyftigt.

Vid ett hemmans försäljning till ett bolag
borde åter detta senare ej ega rätt bekomma
inegojord en och den i närheten
deraf befintliga odlingsmarken och ej mer
af skogsmarken än som öfverstiger husbehofvet
för inegodelen.

En egostyckningslag eller annan lämplig
skattläggningsmetod vore äfven dervid berättigad.

3. Tvinga bolagen genom lagstiftningsåtgärder
att förbättra jordbruket å sina
hemman, men ställ ock samtidigt tillräckliga
arbetskrafter till bolagens förfogande,
och låt sedan dessa bolagens arbetskrafter,
låt vara som arrendatorer, men helst som

sjelfegande, öfvertaga bolagens iståndsätta
landtbruk. Det är framför allt nödvändigt
att skaffa landet tillräckligt med arbetskrafter
och detta i sådan utsträckning, att man
får till disposition flere dagsverken än som
bolagen kunna använda i skogsindustriens
tjenst. Öfverskottet kommer då jordbruket
till godo. Detta blifver ingalunda till fromma
för den nu lefvande arbetarstocken, men den
är ej heller lämplig för ortens framtida
förkofran, ty den har varit med om allt
för uppskrufvade förhållanden och fordrar
för sin bergning så mycket, som endast
tillfälliga, men ej under längre tider bestående
förhållanden kunna gifva densamma.

4. (Torps socken.) Inga åtgärder torde
kunna främja odlingens fortgång å bolagshemman
till likhet med den å bondehemman,
så vida ej bolagen kunna åläggas att
sälja alla odlingslägenheter till hugade spekulanter
mot vissa bestämda och billiga
priser. Något sådant lär man dock svårligen
kunna ålägga bolagen, hvilkas egna
intressen förbjuda dylika upplåtelser i betraktande
af de konjunkturer, som nu äro
rådande.

688

FBÅGAST 33. LANDTMÄTEEISTATEN.

IV. Jemtlands län.

För att detta önskemål skall uppnås, erfordras
fleråriga, helst 20-åriga kontrakt med
föreskrifven rätt för arrendatorn att få odla
öfverallt på hemmanet, der han finner läg -

ligt, äfvensom rätt för arrendatorn att erhålla
skälig ersättning för verkställda förbättringar
å hus och jord, när arrendetiden
gått till ända.

V. Vesterbottens län.

1—5. En tänkbar åtgärd torde vara en
med grufstadgan analog lagstiftning, som
tillerkände hvarje svensk man rätt till inmutning
eller inlösen efter sakkunniges ompröfning,
der ej annorlunda åsämjes, af
förefintliga odlingslägenheter, då de hafva
visst läge och egaren af jorden ej vill dem
sjelf för jordbruksändamål begagna, samt det
ej kan ådagaläggas, att samma jord, på annat
sätt brukad, lemnar större afkastning.
Den rubbning, som härigenom skulle vållas
i hittills gällande eganderättsprinciper, som
medge egaren rätt att, der han så finner
för godt, vanvårda eller lemna sin egendom
obrukad, torde, huru helig denna
rätt än är i detta fall få uppvägas af
det allmänna bästa, synnerligast då egaren
blir fullt ersatt för det han ej sjelf vill
bruka och begagna; och torde den rätt till
utveckling, som detta allmänna bästa, enligt
ofvan angifna grunder, af den enskilde
härvid begär, hafva lika stort berättigande,
som andra lagstadgade inskränkningar i den
enskilda egande- och sjelfbestämningsrätten,
hvarpå i detta sammanhang särskildt grufstadgan,
såsom ofvan angifvits, och expropriationslagen
må gälla såsom exempel.

Att »egna- hems-frågan» skulle kunna utveckla
sig till en gynnsam lösning inom
de norrländska byggderna samt att arbetarens
ofta hörda klagan att ej kunna för -

värfva en »torfva», hvarå han skulle kunna
bygga och bo, och som i regel framhålles
såsom skäl för emigration, skulle kunna
dämpas, torde få betraktas såsom en gifven
följd af en väl af vägd lagstiftning på ofvan
angifna grund.

6. (Lycksele socken.) Ändring af ego styckningslagen,

så att de bättre ängarna
samt nödig husbehofsskog tilläggas inegorna
vid styckningen; derjemte, der så ske kan,
tillräckligt af odlingsland för hemmanslottens
utvidgning och förbättrande samt till
sist äfven mulbetesrätt å hela hemmanets
skogsmark.

Sådana bolagshemman, der egostyckning
ej förekommer och hvilka ej brukas af bolaget
eller dess tjensteman, böra upplåtas
på lång arrendetid, med föreläggande för
arrendatorn att årligen odla någon viss
areal emot ersättning eller afdrag å arrendet.

7—8. Svar saknas.

9. Svar saknas.

10. Lagstadgad skyldighet för bolagen
att egostycka och upplåta förefintliga lägenheter
jemte (för att tillfredsställa allmänna
meningen) tills vidare äfven nödigt skogsanslag,
utgående med t. ex. 10 hektar medelgod
skogsmark per 1 hektar åker eller
odlingsmark, der tillgång härtill finnes.

FRÅGAN 33. LANDTMÄTERISTATEN.

689

VI. Norrbottens län.

1. Deltagit i yttrandet från Norrbottens
läns hushållningssällskap.

2. Skyldighet för bolagen att egostycka
och upplåta lägenheter, möjligen åtföljda
af något skog, om köparen det önskar.

3. Svar saknas.

4. Alla åtgärder härutinnan blifva svåra,
då de komma i kollision med den lagfästade
eganderätten.

Rörande hemmanen i lappmarkerna äro
de s. k. ströängarna ett hinder. Detta skulle
blifva endast en öfvergångstid, men man
har stannat på vägen. Nu måste direkta åtgärder
vidtagas, t. ex. att staten dikar ut
trakter i närheten af byarna eller till och med
efter öfverenskommelse inom byarna. Sedan
rangeras egoutbyten och ängarnas afträdande
inom vissa år. Härmed framtvingas en öfvergång
från det extensiva till det intensiva jord
bruket, ängarna blifva lediga för understöd

i första hand vid nya upplåtelser, såsom meningen
varit, och kronan eller domänstyrelsen
blir i tillfälle att dika på kronans marker
utan kollision med dessa ängar. Nu säges
domänstyrelsen härvid hafva kört fast.

För ordnande af denna sak torde man
hafva att påräkna befolkningens intresse,
äfven sågverksintressenters.

5. Inga åtgärder kunna leda till detta
mål, ty skogsintresset vill sällan afstå från
odlingslägenheter af skäl endast att de äro
skogbeväxta. Långt mindre vill man afstå
från den husbehofsskog, hvarmed dessa
lägenheter med tvingande nödvändighet
måste vara försedda. Det finnes ock en
helt naturlig och berättigad motvilja hos
skogegarne att inom sina områden hafva
främmande egovälden.

6. Bolagshemman torde vara för alltid
förlorade i jordbrukshänseende.

Skogsstaten.

I. Gefle-Dala distrikt.

Sårna revir.

Hänvisas till yttrandet från Transtrands
revir.

Transtrands revir.

Då jordbruk i dessa orter icke bär sig,
och hvarken bolag eller enskilda under de
senare åren uppbrutit någon ny jord, om
man undantager ett enda fall, der bolags -

tjenstemannens enskilda intresse drifvit honom
att, på sitt bolags bekostnad, företaga
några mindre odlingar, kan icke uttänkas
något sätt att förmå vare sig enskilda
eller bolag att i någon större omfattning
härefter bryta ny jord. Enda möjliga
sättet härför vore, om jemvägen mellan
Mora och Elfdalen utsträcktes genom
Sårna socken, hvarigenom anskaffandet för

87

690

FbIgAN 33. SKOGSSTATEN.

billigt pris af articifiella gödningsämnen
kunde ega rum.

Vester-Dalarnes revir.

Mot uppodling möta svårigheter genom
bolagens motvilja för upplåtande af jord
dertill.

Gestrifclands revir.

Så länge samma missproportion, som under
sista årtiondena rådt, finnes mellan arbetslöner
och landtbrukets produkter, är omöjligt
att tänka sig, det odlingen till större
omfattning skulle kunna verkställas vare
sig på bolagens eller böndernas hemman.

Vestra Helsinglands revir.

Den åtgärd, som bäst anses leda till, att
landets fortsatta uppodling och bebyggande
icke för framtiden afbrytes, är antagandet
af en skogslag, som med förhindrande af

skogens öfverafverkning och utsköfling tvingar
till en förnuftsenlig skötsel af skogarna.
En forstmässig skogsskötsel behöfver nemligen,
i män som den uthålliga skogsafkastningen
derigenom stegras, en oupphörlig ökning
af arbetskrafter för skogens skötsel,
som i sin tur kommer att verka till jordens
uppodlande och bebyggande.

Norra Helsinglands revir.

Då jordbruket i stort sedt icke kan vidmakthållas,
än mindre utvecklas i dessa,
byggder utan skog, åtminstone till husbehof,
synes den förnämsta åtgärden vara en skogslag,
men denna får också icke vara långt
borta.

Of ver jägmästaren.

Se under Litt H: särskilda yttranden.

II. Mellersta Norrlands distrikt

Tåsjö revir.

Arrendesystemet upphäfves. Den odlingsbara
jorden jemte bättre slåtterlägenheter
(de, som årligen öfversilas af vatten) och
skogsskifte till husbehof skiljes från hemmanet
i minsta antal skiften samt upplåtes
med full eganderätt till lämpliga personer.
Lägenheterna betungas så lindrigt som möjligt
med skatter och besvär, och anslag beviljas
i afsigt att främja jordbruket, särskildt
foderväxtodling på myrmark.

Anundsjö revir.

Lagstiftningen måste här ingripa till hjelp
åt bolagens arrendatorer dels genom att
skaffa dem optionsrätt på nu innehafvande
hemmanslotter och dels genom att undanrödja
de hinder, som nu uppresa sig
mot en driftig arrendator att på lämpligt
belägna odlingslägenheter å bolagens skogar
få tillåtelse att slå sig ned och bryta byggd.

Genom en dylik åtgärd skulle bolagen å
sin sida vinna den fördel att mot bestämd

skälig dagspenning alltid ha till hands fasta
arbetare till utförande af en hel del vigtiga
förbättringsarbeten till skogsbrukets tidsenligare
utveckling, hvilken såsom kändt, är
en fråga för dagen hos de framåtsträfvande,
större trävarubolagen.

Östra Jemtlands revir.

Den enda säkra åtgärden torde vara att
förbjuda bolagen att inköpa hemman uteslutande
för att öka sina skogstillgångar.

Fors socken af Ostra Jemtlands revir.

Detta önskemål torde knappast kunna
ernås utan direkt tvångslag, för så vidt man
icke skulle kunna tänka sig, att ^styckning
af nu befintliga inegor derförutan blefve
en verklighet och vidare att befolkningen
derå verkligen genom jordbrukets uppdrifvande
blefve, om icke fullt oberoende af
extra biförtjenster, dock så pass välsituerad,
att densammas anlitande till skogsarbeten
började synas skogsegarna väl osäkert och

FBÅGAN 33. SKOGSSTATEN.

691

dertill dyrbart. Under sådana förhållanden
skulle dessa tvifvelsutan finna sin fördel
uti att anlita å skogarna befintliga odlingslägenheter
för att skaffa sig tillgängligare
och billigare arbetskraft, och med de resurser,
som dervid kunde utvecklas, vore
nyodlingen för visso satt i god fart.

Statens mellankomst för att i första hand
återköpa nu befintliga inegojorden och sedan
i mån af efterfrågan skatteförsälja den eller
upplåta den med stadgad åborätt, torde
dock erfordras och är gifvetvis förenad med
stora kostnader, men temligen säkert är, att
någon verklig förändring i nuvarande förhållanden
icke kan vinnas utan uppoffring.

För ett par hundra år sedan reglerades
sådana frågor medelst »reduktion», den moderniserade
formen deraf kallas »expropriation
».

Norra Jemtlands revir.

De åtgärder, som i första hand torde böra
vidtagas för att åstadkomma ett intensivare
jordbruk å bolagshemman, äro att hemmanen
utarrenderades på längre tid, att förhållandet
emellan arrendator och jordegare,
der denne är ett industriidkande bolag, klargjordes
genom en arrendelag, som bland
annat medgaf optionsrätt för förre innehafvaren
vid arrendetidens slut eller, i händelse
af arrendatorns död, för hans arfvingar, allt
ungefär i öfverenstämmelse med arrendevillkoren
för kronans hemman.

Norra delen af Norra Jemtlands revir.

På det att jordbruket å bolagens hemman
må förkofras, torde en praktisk arrendelag vara
af nöden, deri bestämda föreskrifter intagas |

om arrendetiden, som ej bör sättas till
mindre än 10 år, om arrendehemmanens
häfdande, om skyldighet att, der lämpliga
odlingslägenheter finnas, till åker bryta en
viss areal mark under vissa år, om hållande
af syn och besigtning m. m.

Vestra Jemtlands revir.

Så länge hemmanen i sin helhet äro i
bolagens ego, kan svårligen någon åtgärd
tänkas, som skulle lända till desammas utveckling
i jordbruket. Men om bolagen på
billiga villkor ville afhända sig inegojorden
till sina hemman med rättighet till någon
husbehofsskog samt mulbete, skulle jordbruket
i väsentlig mån icke allenast kunna
vidmakthållas, utan äfven utvecklas. Förbud
för bolag att hädanefter förvärfva sig
hemman genom köp eller åtminstone förbud
mot köp af inegojord skulle otvifvelaktigt
bidraga till jordbrukets vidmakthållande.

Herjeådalens rerir.

Några särskilda åtgärder till förekommande
af den i frågan antydda eventualitet äro
här i orten ej behöfliga.

Hede tingslag af Herjeådalens revir.

Längre arrendetid (minst 20 år) samt
ekonomiska besigtningar.

Of verj ägmästaren.

Lagstiftningen torde böra ingripa, synnerligast
för åstadkommande af en arrendelag.

Den odlade och odlingsbara jorden jemte
tillräckligt skogsskifte för husbehof och mulbete
bör skiljas från bolagens hemman och
upplåtas åt enskilde.

III. Vesterbottens distrikt.

Jons revir.

I den händelse jordbruket eftersättes,
borde viss straffpåföljd inträda.

Norsjö revir.

Svaret på denna fråga torde i någon mån
få anses vara lemnadt under frågan 23.

602

FRÅGAN 33. SKOGSSTATEN.

Burträsks revir.

Vid utarrenderande af kronans jordbruksdomäner
har det för vidmakthållande och
befrämjande af dessa jordbruk befunnits
oundgängligen nödvändigt icke blott att
medgifva vederbörande arrendatorer brukningsrätt
genom kontrakt på i allmänhet
minst 20 år, utan äfven att tillerkänna
dem optionsrätt vid förnyad utarrendering
efter nyssnämnda arrendetids utgång. Dessa
arrendatorer åtnjuta derjemte rätt till skogsfång,
och der större odlingsföretag höra utföras,
kan arrendetiden behöfva utsträckas
ända till 30 år.

Då jordbruket på bolagens arrendehemman
går allt mera tillbaka, och arrendatorernas
möjlighet att existera af hemmansbruket
blir allt sämre; då grunden till detta
missförhållande hufvudsakligen består deri,
att arrendatorerna sakna kontrakt, och det
för jordbrukets utveckling måste anses oundgängligen
nödvändigt att bereda dem någon
längre tids trygghet i sin brukningsrätt; då
vidare, å ena sidan, i fråga om kronans
jordbruksdomäner visat sig oundgängligt att
för jordbrukets vidmakthållande och befrämjande
vidtaga sådana lagstiftningsåtgärder,
som i föregående punkt framhållits,
samt, å andra sidan, de vanskötta och delvis
ödelagda bolagshemmanen i vida högre
grad än de förra kräfva arbete och omvårdnad
för att åter komma i häfd, så
synes den slutsatsen berättigad, att en
liknande lagstiftning rörande bolags hemmanen
utgör en oeftergiflig betingelse
för deras fortsatta uppodlande och bebyggande.

En arrendelag, som bestämmer att inom
viss tid, t. ex. ett år efter lagens promulgering,
all jord (hemman eller lägenhet) i
Norrland och Dalarne, som ej af egaren
sjelf bebos och brukas, der så ske kan,
skall upplåtas på arrende, hvarvid brukaren
genom kontrakt på minst tio år åt
gången tillförsäkras rätt: att bruka och
odla den odlingsbara jorden samt njuta

afkomsten deraf, äfvensom att för bete
begagna lägenhetens skog, der sådan finnes,
och derifrån (eventuelt efter af egaren
företagen utsyning) hemta för lägenhetens
odlande och bebyggande nödigt virke,
mot skyldighet för brukarena att sjelfva
bebo och odla de arrenderade lägenheterna,
men utan skyldighet för dem att utgöra
dagsverken utom respektive arrendelägenheters
område, synes derför möjligen kunna
leda till det mål denna fråga afser.

Degerfors revir.

Rättighet för hvem som helst att på vanligt
sätt expropriera odlingslägenheter; dock
med rättighet för jordegaren att sjelf uppodla,
om han icke vill afstå från lägenheten
mot den af expropriationsnämnden bestämda
ersättningen.

Södra Lycksele revir.

Endast genom att bolagens arrendatorer
lemnas arrenderätt till hemman under un
längre tid, åläggas att odla och förbättra
årligen någon mindre areal mot afdrag å
arrendesumman samt från hemmanens skog
erhålla husbehofsvirke, kan man antaga att
odlingen af bolagshemman ej för framtiden
af bry tes.

Norra Lycksele revir.

Ändring ef egostyckningslagen, så att tillräcklig
husbehof sskog medföljer inegorna
vid styckningen och dessutom odlingslägenheter
af mera betydenhet, jemväl om de
måste utgöra särskildt skifte, aflägset från
hemmanet. Lång arrendetid och föreläggande
för arrendatorn att odla någon lämplig
areal årligen emot ersättning af jordegaren
eller afdrag på arrendet.

Asele revir.

Enda medlet synes vara att genom lag
tvinga bolagen att väl häfda åker och ängar
och i godt stånd hålla befintliga åbyggnader.
Exempelvis kunde i lag bestämmas periodvis
återkommande syner att verkställas af

FKÅGAN 33.

dertill utaf Konungens Befallningshafvande
särskildt förordnade personer.

Sorsele revir.

Skall ■ landets fortsatta uppodling och bebyggande
kunna fortgå i lika mån på bolagshemman
som på bondehemman, så måste
bolagshemmanen upphöra att vara bolagshemman.
Detta, att få bolagshemman att
öfvergå i bondehänder, torde icke kunna
åstadkommas på annat sätt än att staten
först öfvertager bolagshemmanen med eller
utan vederlag och sedermera öfverlåter de
nyblifna kronohemmanen med full eganderätt
till nya åbor, hvilka naturligtvis ej
finge bekomma skogen på samma villkor,
som de förra egarna, utan skulle vara underkastade
sådana bestämmelser, att möjlighet
för dem att ånyo öfverlemna skogen i bolagshänder
ej förefunnes.

Vilhelmina revir.

Att föreslå några åtgärder, som vore fullt
effektiva i detta afseende och äfven utförbara,
torde y sakernas nuvarande läge vara omöjligt.
A ena sidan måste man taga i betraktande,
att sågverksindustrien är för landet
och orten omistlig, och att verkligt effektiva
åtgärder i den riktning, som i denna frågopunkt
afses, komma att för mycket ingripa
i den enskilda eganderätten och möjligen
medföra en ekonomisk kris, men å andra
sidan måste man besinna, att skogsanslagen
i dessa orter tilldelats hemmanen till jordbrukets
understöd. Då nu sågverksbolagen
uppenbarligen vanskött sitt jordbruk och
på bekostnad af detta från orten bortfört
ej blott betydande årliga räntor af ortens
skogskapital, utan äfven stundom en högst
väsentlig del af detta kapital, nemligen
ståndskogsliqvider vid laga skiften, utan att
orten haft det allra minsta direkta gagn
deraf, torde det vara en billig fordran, att
bolagen ålades att sätta sina hemman i ett
skick, beträffande såväl åbyggnader och
jordens häfd som ock upparbetande af förefintliga
odlingslägenheter, fullt jemförligt

SKOGSSTATEN. 693

med det bäst skötta bondehemman inom
orten. Intill dess hemmanet blir satt i
detta skick, inställes all utsyning af saluskog.
Derefter åläggas bolagen att å hvarje
ursprunglig brukningsdel hafva en arrendator
med kontrakt på minst 20 år och med
optionsrätt. Efter utgången af dessa 20 år
eger arrendator rätt att, om han så vill, af
bolaget få köpa all den odlade och gräsbärande
jorden till hemmanet jemte så stor
areal skogsmark, som anses oundgängligen
nödvändig för brukningsdelens behof af husbehofsvirke
allt framgent. Alla aftal emellan
sågverksbolag och arrendator, eventuelt blifvande
egare af inegojorden, underställas Konungens
Befallningshafvandes pröfning. Bolagshemmanen
böra alltjemt, så länge bolagen
ännu ega inegojorden, underkastas syn hvart
tredje år och året, innan hemmanet är i tur
att erhålla utsyning, och beror på denna
syn, som bör verkställas af en i ortens landtbruk
fullt hemmastadd statens landtbruksingeniör,
biträdd af tvenne godemän, huruvida,
sedan syneprotokollet underställts öfverjägmästarens
i distriktet pröfning, utsyning
af afsaluskog kan beviljas.

I sådana fall, då ett bolagshemman till
sådan utsträckning består af odlingslägenheter,
att med tillvaratagande af samtliga
dessa sådan inskränkning i bolagets skogsbruk
skulle inträda, att af kastningen af detta
ej svarar mot en skälig ränta på ett kapital,
motsvarande den köpeskilling, som bolaget
erlagt för hemmanet i fråga, bör hemmanet
exproprieras för statens räkning, hvarefter
det tillkommer staten att tillse, det förefintliga
odlingslägenheter på bästa sätt tillvaratagas.

Fredrika revir.

Följande åtgärder äro i främsta rummet
erforderliga:

att bolagen vid upplåtelse på arrende af
sina hemman upprätta skriftliga kontrakt,
deri arrendevillkoren såväl i afseende på
arrendatorns rättigheter som skyldigheter
tydligen stipuleras;

694

FBÅOAN 33. SKOGSSTATEN.

att arrendetiden tages så lång, att arrendator!
kan hafva intresse att under densamma
nedlägga arbete och äfven kostnad
på jordens skötsel och förbättring;

att arrendet af ett hemman under en
längre följd af år bibehålies inom samma
slägt och öfvergår från far till son, samt [
att bolagen vid mera kostsamma nyodlingar
och andra jordförbättringar å sina
respektive arrendehemman lemna arrenda- I

torerna nödigt rörelsekapital eller också helt
och hållet bekosta dylika odlingsföretag.

Bjurholms revir.

Genom arrendeaftal på lång tid, 50 år, om
icke bolagen föredraga att sj elfva drifva
jordbruk och boskapsskötsel.

Of verj ägmästaren.

Se anm. vid frågan 1.

IV Norrbottens distrikt.

Piteå revir.

Kommunikationernas och dermed äfven
jordbrukets förbättrande synes böra blifva
en sporre för bolagen att icke blott underhålla
den gamla jorden, utan äfven tillgodogöra
sig förefintliga odlingslägenheter.

Plfsby revir.

Beträffande kronohemman och nybyggen
vore önskvärdt, att, då kronan endast till j
nyttjanderätt åt åbo upplåtit hemmanet, j
kronan måtte åtnjuta samma bördsrättsförmåner
som åbons afkomlingar och börds- j
skillingen bestämmas, medan frihetsåren äro j
qvar, efter värdering af å lägenheten nedlagdt j
arbete och, då frihetsåren sedan gått till ända,
mot köpeskillingens erläggande. Sedermera
skulle åbons afkomlingar, derest sådana finnas,
vara berättigade att göra framställning
om öfvertagande af större eller mindre del
af lägenheten på villkor, som kunna anses
lämpliga. På så sätt ordnadt, komme det
att blifva en jemnare fördelning af jord
mellan åbons barn, än nu är fallet, och ej,
som mången gång skett, inträffa, att äldste
sonen på grund af lag tillträder hela lägenheten
utan den ringaste ersättning åt öfriga
syskon. Som exempel på huru bolagen i
hufvudsak åtkommit dylika hemman må
nämnas, att köpeskillingen vanligen å papperet
upptages så hög, att de bördande ej
kunna prestera beloppet. Säljaren qvitterar

det å köpehandlingen åsätta belopp, men
erhåller i verkligheten endast en mindre del
deraf.

Arvidsjaurs revir.

Lagstiftningsåtgärder i syfte att utöfva
kontroll öfver skötseln af bolagens hemman.

Ordentliga arrendekontrakt mellan bolagen
och arrendatorerna å deras hemman.

Malmesjaurs revir.

Lagstadganden om visst efter skatt tilltaget
minimum af inegor (eller boskap), som
bör å hemmanet underhållas, samt om att
skriftliga, bindande arrendekontrakt mellan
åborna å bolagshemman och bolagen upprättas
(derest så af åbon påfordras), torde
nog göra, att bolagshemmanen häfdades i
det närmaste lika med bondehemmanen.

Arjepluogs revir.

Möjligen derigenom att bolagen med sina
arrendatorer upprättade fullt effektiva kontrakt,
deri jordens hållande i fullgod häfd
vore ett af grundvillkoren, samt att bolagen
ej blott tilläte, utan, der så behöfdes, på
lämpligt sätt understödde tillgodogörandet
af förefintliga odlingslägenheter, i korthet
att bolagen frånginge sin nuvarande obenägenhet
för odlingar af verkligt odlingsbar
mark och ville inse nödvändigheten af ett
lifskraftigt jordbruk vid sidan af skogsbruket.

FRÅGAN 33. SKOGSSTATEN.

695

Varm) revir.

Möjligen genom skärpta lagbestämmelser.

Jockmocks revir.

Ett lagstadgande, som innehölle vissa bindande
bestämmelser för bolag rörande jordbrukets
skötsel å inköpta skogshemman.

Perlelfvens revir.

Särskilda bestämmelser för bolagens ordentliga
skötsel af sina hemman.

Storbackens revir.

Undantagslagstiftning för bolag i syfte
att, der så skulle visa sig nödigt, framtvinga
en efter tidens kraf afpassad jordbruksskötsel.

Råneå revir.

Som bolagen vid sina hemmansförvärf
afsett hemman med god skogstillgång,
men oftast mycket dåliga inegor och odlingslägenheter,
torde bolagens hemman icke
i allmänhet vara jemförliga med böndernas
i jordbruksafseende långt bättre lottade hemman,
och af samma orsak torde uppodlingen
af de förra icke kunna uppdrifvas i samma
grad som å böndernas hemman.

För att dock icke jordbruket helt och
hållet må nedläggas eller allt för mycket
eftersättas å bolags- och andra skogshemman,
torde skärpta bestämmelser i afseende på
hemmanens odling och häfd vara nödvändiga,
samt en effektiv kontroll af fackmän
böra anordnas, hvilka hade att öfvervaka
bestämmelsernas efterlefnad.

Kalix revir.

Onskvärdt, att arrendatorerna genom kontrakt
bundes vid hemmanen en längre följd
af år, så att några utsigter förefunnes för
dem att under någon tid få tillgodogöra sig
afkastningen af de odlingar och rödjningar,
de sjelfva utfört.

En annan åtgärd vore, om från hemmanen
upplätes afsöndringar på viss längre tid eller
helst för alltid. Säkert är, att på intet annat
sätt skulle odling af jorden bättre kunna

fortgå, men här vid lag möta ånyo svårigheter
att kunna anskaffa nödigt husbehofsvirke,
och torde bolagen äfven mot skälig
ersättning icke utan vidare befinnas villiga
att afhända sig för detta ändamål erforderlig
mark.

Vidare kan man ju tänka sig möjligheten,
att bolagen skulle anse förenligt med sin
fördel att antaga flera brukare å samma hemman,
naturligen med skilda egor, men, som
ofvan nämnts, torde intet vara lämpligare fölen
fortsatt utveckling af jordbruket än upplåtande
af afsöndringar från hemmanen.

Angeså revir.

Dels en skärpt kontroll vid skatteomföring,
dels att i allmänhet rätten till utsynings
erhållande gjordes beroende af jordbrukets
vidmakthållande, förbättring och utvidgning,
så att vid försummelse härutinnan
utsyningar i sin helhet eller delvis skulle
öfverhållas, till dess sagda prestanda fullj
gjorts.

Råneträsks revir.

Några speciella åtgärder för ifrågavarande
ändamål synas för närvarande ej, beträffande
särskildt Råneträsks revir, vara af behofvet
påkallade och anses, beträffande dylika eventuella
åtgärder för framtiden, nödvändigt att
först få några års erfarenhet angående den
relativt nya egostyckningslagens tillämpning
och verkningar. Om ej nu oförutsedda resultat
af denna lag yppa sig, torde densamma
nog blifva till gagn i berörda afseende,
alldenstund ett bolag, som ej särskildt
vinnlägger sig om sitt jordbruk, derigenom
har tillfälle att öfverlemna eller försälja
detsamma till annan enskild person
med full eganderätt, hvarpå skötseln i så
fall säkert komme att vinna under förutsättningar
och villkor i öfrigt, som i nästkommande
punkt 34 framställas.

Juckasjärvi revir.

Ett lagstadgande, att en viss procent af
skogsafkastningen åsättes till vidmakthål -

696

FRÅGAN 33.

SKOGSSTATEN.

lande af jordbruket och de nödiga byggnaderna.

Täréndö revir.

Åläggande för bolagen att bättre sköta
åker och äng å sina arrendehemman.

Torneå revir.

Att ålägga bolagen eller köparna att i
viss mån uppodla och bebygga sina hemman
samt att spara nödigt husbehofsvirke.

Pajala revir.

Eger ej för närvarande någon tillämpning
här.

Öfver jägmästaren.

Utom hvad förut nämnts om nödvändigheten
af skriftliga arrendekontrakt på längre
tidrymd m. m., fordras skärpta lagbestämmelser
om viss efter skatt uppodlad och
häfdad areal af inegor och äng samt visst
antal kreatur, som vid hemmanet skulle
födas; börande noggrannare kontroll än hittills
utöfvas derå, att dessa åligganden liksom
byggnadsskyldigheten iakttagas. Rätt
till virkesutsyning borde göras beroende af
dessa skyldigheters fullgörande.

Hushållningssällskapen och dem underlydande tjenstemän.

I. Kopparbergs län

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

En arrendelag, som tillförsäkrar arrenda,
torn ej mindre besittningsrätt till egendo -

men under en viss längre tid, än äfven lämp''
lig ersättning för af honom utförda odlin
gar, grundförbättringar och nybyggnader.

II. Gefleborgs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Någon anledning att antaga, det Clefleborgs
läns fortsatta uppodling och bebyggande
skulle för framtiden afbrytas, finnes
visserligen icke, hvilket i öfrigt redan
torde framgå af svaren å föregående frågor,
men kan man dock befara att, derest
skogstillgången ej bättre vårdas, väsentliga
svårigheter för den jordbrukande befolkningen
skola uppkomma genom minskning
af de arbetstillfällen, af hvilka flertalet
af denna befolkning är väsentligen beroende.
Den vigtigaste åtgärd, som kan företagas

till främjande af länets fortsatta uppodling
och bebyggande, är derför utan tvifvel genomförandet
af en verksam skogslagstiftning.
För hvarje försök att på lagstiftningens
väg förmå befolkningen att i vidsträcktare
omfattning än hittills lifnära sig endast
af jordbruk eller påskynda landets
uppodling, utan att kommunikations- och
afsättningsförhållandena af • sig sjelfva dertill
gifva impulsen, kan deremot icke nog
varnas.

Länsagronomen Bertil Sahlin.

Genom lagbestämmelser.

FRÅGAN 33. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN

OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

697

HI. Vesternorrlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

intet att anföra utöfver nästföljande
två yttranden.

Föreståndaren för Statens kemiska station
i Hernösand C. G. Strolcirk.

Genom att om möjligt ännu mera underlätta
egostyckningen, men i synnerhet upplysa
bonden om fördelen af egostyckningen,
så att han före försäljning af sitt hemman
af tager den odlade jorden. I de flesta fall
är hemmanet för det köpande bolaget lika
begärligt, sedan inegojorden blifvit frånskild.

I öfrigt tj enar verklig upplysning här
som så ofta bäst till att rätta missförhållanden.

När bolagen få tillräckligt med folk och
arbetspriserna sjunkit till lägre nivå än den
nuvarande i Norrland, kommer äfven jord -

| bruket att visa sig lönande för bolagen,
j och då kunna de äfven med utsigt till ekoj
nomisk vinst upptaga ny jord.

Mejerikonsulenten C. Andersson.

Ett bättre ordnadt arrendesystem.

Länsagronomen E. O. Arenander.

Här finnas endast tvångsåtgärder att till|
gripa. Häfdeskyldighet och åliggande, hvilande
å skogsmarken till hemmanet, att
I lemna husbehofsskog, bränsle och nödig
| myr eller torftägt. Vidare att af skogens
afkastning skulle tagas utgifter för vägar,
kommunikationer m. m. eller de hufvudsakligaste
utgifterna och skatterna.

Staten bör tänka på att tillvarataga sin
rätt till dessa skogar, gifna att stödja odlingen
för framtiden och ej att hejdlöst
uthuggas eller för »skogsindustrien», som
är en lägre kulturform än jordbruket.

UV. Jemtlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

icke afgifvit eget yttrande, men insändt
svar från nedannämnda personer, af hvilka
samtliga med undantag af Anders Mattsson
i Salom och länsagronomen äro ordförande
uti hushållningssällskapets distriktsafdelningar.

Er. Edström i Munsåker (Ragunda socken).

Att, med respekterande af gällande eganderättslagar,
uttänka någon åtgärd, som
skulle föranleda bolagen att upplåta odlingsmark,
som i regel är beväxt med skog,
torde blifva svårt, för att ej säga omöjligt,
då ju bolagen sätta skogen framför allt
annat.

J. Björnson i Hår dgård (Hellesjö och
Håsjö socknar).

De åtgärder, som kunna tänkas ledande
till landets fortsatta uppodling och bebyggande,
så vidt rörer bolagens hemman, torde
vara arrendevillkorens omordnande på längre
tidsperioder, än hvad nu är förhållandet,
t. ex. lifstid eller 15 ä 20 år, med rätt för
arrendatorn att i senare fallet få förnya
kontraktet, samt att arrendatorn må komma
i åtnjutande af de rättigheter, som medfölja
hemmanen, såsom rätt till jagt och
fiske å hemmanets område samt rösträtt
vid afgörandet af de allmänna ärendena.

Herman Silén i Bispgården (Fors socken).

Någon annan åtgärd än en effektiv ar -

88

698

FRÅGAN 33. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

rendelag med bestämmelser om häfd och
nyodlingar samt obligatoriska syner såsom
å kronohemman, torde nu knappast kunna
tänkas.

E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).

Att uttänka några åtgärder, så kraftigt
befordrande jordbrukets utveckling, att den
å bolagshemman må fortgå i lika mån som
på bondehemman, är omöjligt. Ett trävarubolag
har naturligtvis ej minsta intresse
för jordens uppodlande, utan ser snarare
med ovilja, att skogbärande mark förvandlas
till åker och äng, om ens något sådant
skulle låta tänka sig å dess hemman.
Men det onda, bolagen tillskyndat denna
ort, skulle kanske i någon mån minskas
eller åtminstone hejdas, om bolagens arrendatorer
genom ordentliga och fullt betryggande
arrendekontrakt erhölle säkerhet att
för en längre tid — minst 20 år -— innehafva
det arrenderade hemmanet och sålunda
blefve mera oberoende af en härsklysten,
ibland till och med hämndlysten
inspektörs godtycke, om arrendatorerna finge
utöfva rösträtt för af dem arrenderade hemman
och slutligen om bolagen kunde förmås
att på något sätt uppmuntra den redbare
och flitige arrendatorn i hans arbete
för jordbrukets förbättrande.

And. Erikson i Hölje (Lits socken).

Första åtgärden synes vara undanrödjande
af de genom väglagen tillkomna onera.

Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).

Bolagen böra förpligtas att ej allenast
hålla den odlade jorden i god häfd utan
äfven, der sådant anses erforderligt, nyodla.
Om inegojorden frånstyckas, bör med denna
följa erforderlig skogsmark för husbehofsvirke.

M. Wassdahl i Frostviken (Frostvikens
socken).

Möjligen på så sätt, att bolagen eller deras

arrendatorer hade skyldighet att, med bibehållande
af den öfriga jorden i god kultur,
årligen uppodla en viss areal i förhållande
till hemmanets storlek och skatte tal eller
att åstadkomma jordförbättringar på annat
sätt, och att under inga andra villkor sammanslagning
af olika brukningsdelar finge
ega rum.

Vidare måhända genom tvångsköp från
bolagen af lämpliga odlingslägenheter med
tillhörande husbehofsskog, hvarest dugliga,
af kommunen vitsordade arbetare finge slå
sig ned och odla. Räntefria lån skulle i
sådant afseende beredas genom staten, under
hvars kontroll nybyggaren skulle höra,
tills han inom vissa år utamorterat sitt lån,
hvarefter han sedan finge fritt disponera
lägenheten, med villkor att densamma ej
finge genom köp öfvergå till bolag eller enskilda,
som drifva trävarurörelse.

Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens,
Marby och Norderöns socknar).

Att bolagens hemman ej få bortarrenderas
på kortare tid än 20 år och bortarrenderas
med skyldighet för arrendatorn att
så bruka hemmanet, att dess taxeringsvärde
ej under arrendetiden nedsättes.

Jon Jonsson i Myre (Ovikens och Myssjö
socknar).

Ett hemman, som skulle öfvergå i bolagens
händer, skulle ej få lagfaras, förrän
det förut blifvit hembjudet öfriga byamän
eller Kongl. Maj:t och kronan till inlösen,
för att deraf bilda besparingsskogar, hvilka
sedermera upplåtas till jordegare mot amorteringslån.
Derigenom kunde man undgå
de ofantliga skifteskostnader, som hafva tvingat
mången jordegare att hellre afyttra sina
hemman än se sig ruinerad af just nämnda
kostnader.

Gust. Erikson i Myckelgård (Undersåkers
socken).

Derigenom att bolagen afhända sig inegojorden
med lämplig skogstrakt för husbehof,
odlingsland och beten.

FRÅGAN 33. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

G 99

Nils Olsson d. y. i Valne (Alsens socken).

Dels en lag rörande den areal, som enskild
eller bolag högst får innehafva, dels
en lag rörande rätt för hvarje icke förut
jordegande, välfrejdad svensk man att, der
köp nekas eller orimligt pris begäres, få
expropriera bolagshemmanens inegojord, der
denna icke behörigen brukas.

E. A. Wallmark i Hofverberg (Bergs
socken).

Egostyckningslagen kan tänkas leda till
att den odlade och odlingsbara jorden kommer
i enskild ego och derigenom i en kommande
tid blifver föremål för god skötsel
och uppodling, särdeles om lagen skulle
kunna ändras derhän, att med afstyckad
odlad eller odlingsbar jord, som skall brukas
såsom särskild fastighet, på ett eller
annat sätt måtte följa skog eller afkomst
deraf.

Th. Hermansson i Rätansbyn (Rätans
socken).

Se svar å frågan 23.

Anders Mattsson i Salom.

En arrendelag med föreskrifter om bland
annat: minst 20-årigt arrende, af- och tillträdessyn
af ojäfvig nämnd, rätt till ersättning
vid afträdandet för verkställda förbättringar
o. s. v. — en lag med ett ord,
som gåfve arrendatorerna större trygghet
till rätten att nyttja afkomsten af sitt arbete
jemte medborgerliga rättigheter i afseende
på utöfvande af rösträtt för sin arrenderade
fastighet m. m.

Läns agronomen Per Sylvan.

En arrendelag, deri föreskrifves: minst 20-årigt arrende samt af- och tillträdessyn af ojäfvig
nämnd, och som äfven bestämmer, hvarest
och huru stor areal arrendatorn får uppodla
af obruten mark under arrendetiden,
samt förmånsrätt. Odlingsbar mark bör af
egaren fritt upplåtas. För det bättre skick,
hvari arrendatorn lemnar hemmanet vid frånträde
bör han sålunda vid afträdessyn tillerkännas
motsvarande ersättning och —
tvärtom.

Bolagen böra vara skyldiga att antingen
sj elfva eller genom arrendatorer bruka sina
hemman, så att ej jordbruket förfaller.

V. Vesterbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Några åtgärder i detta syfte-äro ej tänkbara,
så vida ej bolagen blifva genom lag
ålagda att, efter förutgången undersökning
af sakkunnig om odlingsmöjligheterna, årligen
verkställa viss odling å hvarje hemman
samt att sedan underhålla sådana odlingar.

Länsagronomen Axel Bosin.

Genom stiftande af en expropriationslag,
som gifver hvarje svensk medborgare rätt
att för odlingsändamål expropriera mark
till åstadkommande af åker eller äng å såväl
kronans som bolagens egor.

En viss minimividd skulle bestämmas
och den exproprierande ikläda sig vissa
förbindelser i afseende på jordens uppodlande
etc. Önskade jordegaren sjelf åtaga
sig förpligtelserna i fråga, egde han företräde.
Särskild expropriationsnämnd för
afgörande af dylika frågor skulle finnas
inom hvarje län.

Länsmejeristen Edvin Westerlund.

I sanning vore man ej frestad tro, att
en reduktion af bolagens hemman vore
enda utvägen, för att å dessa förefintliga
odlingsmarker i framtiden skola blifva
odlade.

700

FRÅGAN 33. RA XI) T R. R U KS l N G Ii NI ö I! E E.

VI. Norrbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Vigtigaste åtgärden vore, att egostyckningslagen
i den form, hvari den nu föreligger,
icke finge tillämpas på bolagshemmanen.
Derigenom att inegojorden med
oftast otillräcklig tillgång på husbehofsskog
afskiljes ifrån det öfriga hemmanet, blir
det redan befintliga jordbrukets utveckling
i hög grad hämmad,. i det att inegojordens
innehafvare med hänsyn till sina resurser

närmast kommer att bli jemställd med
innehafvaren af en torplägenhet, utan tillfälle
att genom nyodlingar utvidga sitt jordbruk;
och de odlingslägenheter, som förefinnas
å den öfriga i bolagets ego qvarblifvande
marken, komma att för en oöfverskådlig
framtid blifva undandragna jordbruket,
hvarigenom det redan förut glest
befolkade landets fortsatta uppodling och
bebyggande kommer att i hög grad hämmas.

Landtbruksingeniörer.

Landtbruhsingeniören i Gefleborgs län
John Nernst.

Bästa åtgärden, härför är att, så mycket
sig göra låter, på ett förståndigt sätt gynna,
omhulda och skydda den sjelfegande bonden
eller hemmansegaren, samt att utbrytning
af odlingslägenheter med dertill hörande
skogsfång, så att åbo der blir besuten,
må mot skälig lösen lagligen kunna ske å

såväl krono- som bolags- och större bondehemman.
Sådan utbrytning torde ske efter
anmälan af sökanden hos vederbörlig myndighet
samt verkställas af dertill behörig
tjensteman, som håller sammanträde med
vederbörande, upprättar förslag m. m., samt
underställer alltsammans myndighets bepröfvande
och fastställelse.

FRÅGAN 33. SÅGVERKSAKTIEBOLAG W. FL.

701

Sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och bruksegäre.

Awm. De särskilda bolagen etc. äro införda under det län, der de synas drifva
sin hufvudsakliga verksamhet, såvidt denna omfattar Norrland och Dalarne."

I. Kopparbergs län.

Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil.

Rörande denna fråga har ett och annat
berörts i två föredrag i Yermlänska bergsmannaföreningen.
De utmynna i följande
jemte några tillägg:

1. I aktiebolagets skogar begränsas genom
lag afverkningen till tillväxten. Härigenom
vinnes till allas nytta en uthållig
hushållning med skogarna. Kontroll af skogsinspektörer.

2. Aktiebolagens jordbruksfastigheter ställas
också under inspektion med hänsyn till
häfd, byggnader m. m. Härigenom påskyndas
försäljningen af de jordbrukslotter, som
äro temligen obehöfliga för bolagen, de öfriga
komma i god häfd.

3. Statslån under kommunernas garanti
lemnas till väl vitsordade, obemedlade män,
som vilja förvärfva egna hem.

4. Husbehof sskog bör, så vidt möjligt,
tilldelas alla jordbrukslotter, odlingslägenheter,
skogar eller fäbodvallar, som afsöndras,
i motsatt fall icke statslån.

5. Då egandet af fastighet genom punkterna
1 och 2 förbinder bolagen till uthållig
hushållning med skogarna och försvarlig häfd
af jordbrukslotterna, regleras hemmansköpen
af sig sjelfva inom lämpligare omfattning
på grund af dessa två faktorers återhållande
inverkan.

Aktiebolaget Svartviks grufvor.

Någon fara i detta afseende förefinnes ej
här. Faran ligger i skogarnas uthuggande
af de mindre skogegarne.

Aktiebolaget Träkol.

Der goda odlingslägenheter i större utsträckning
finnas i skogsbolagens ego, skulle
det för landets uppodling och bebyggande
vara önskvärdt, att sådana trakter antingen
kunde försäljas eller på lång tid utarrenderas
på billiga villkor.

Garpenbergs aktiebolag.

Bolaget företager nyodlingar och sköter
sin jord säkerligen på bättre sätt, än som
eger rum på bondehemman.

Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag.

Då skogbärande mark, hvilken har värde
{ för sågverksegaren och bruksegaren, vanli:
gast genom sterilitet och dyr odlingskost|
nåd icke lämpar sig för uppodling, utan
i denna vanligen, om den skall ske med
: vinst och utsträckning i areal, företages å
! myr- och mossmarker, hvilka aldrig kunna
| blifva skogbärande, så kan tillgodogörandet
af förefintliga odlingslägenheter fortgå lika
väl å sågverksegarens och bruksegarens hemman
som å bondehemman.

Nyhammars bruks aktiebolag.

Lust för odling och jordbruk i allmänhet
är borta och kommer ej åter, så länge
industrien ger arbetaren bättre bröd, än
jordbruket mäktar.

Siljans sågverksaktiebolag.

Då skogsmark är det väsentligaste för
sågverk och bruksegäre, och jordbruket i

702

FRÅGAS 33. SÅGVBRKSAKTIEBOLAG M. FL.

spridda tegar här och der ej med någon
fördel kan "brukas, kan man ej tänka sig,
att dylika jordegare skulle finna något intresse
af att odla, snarare kunde man tänka
sig, att intresset vore motsatt.

Störa Kopparbergs Bergslags aktiebolag.

Utvecklingen af jordbruket torde säkrast
befordras genom jordbrukarnes praktiska
uppfostran; man torde ej nå målet med
att taga hand om jordbrukarne utan genom
att lära dessa att sjelfva taga hand om
jordbruket och sköta detta med insigt,
omtanke och nit, så att derpå nedlagdt
arbete ersättes genom erhållna skördar. Frågan
är då, om det icke är mera lönande
att först sätta den jord, som redan är uppodlad,
i hög växtkraft än att öka den odlade
jordens areal.

Icke kan det väl vara för landet nyttigt
att uppodla jord utan att först taga hänsyn
till om de skördar, som denna jord
kan komma att lemna, skäligen ersätta
innehafvaren för eget eller upplånt odlingska
pital och arbete.

Uddeholms aktiebolag.

Som regel torde man få anse, att jord,
lämplig för odling, och som kan förväntas
lemna skälig ersättning för derå nedlagdt
arbete, ock blir odlad, oafsedt om den tillhör
sågverk, bruk eller allmoge. Någon
annan åtgärd från statens sida än lemnandet
af billiga eller räntefria odlingslån torde
hvarken vara lämplig eller praktiskt utförbar.

L. Larsson J:or.

En lagstiftning i sådant syfte, att bolagen
förpligtades, antingen årligen eller under
viss tid, uppodla en viss areal af samtliga
sina odlingsmarker, t. ex. 1/20del under
loppet af tio år, eller ock i proportion till
folkmängdens ökning inom de särskilda
kommunerna.

Tilläggas bör dock, att med den arbetsförtjenst,
som kan erhållas vid industriella
verk, de bästa arbetskrafterna dragas dit
från jordbruket.

II. Gefleborgs län.

Långrörs aktiebolag.

Genom arrendatorer söka väl bolagen alltid
hålla vid makt det jordbruk, som redan
finnes å deras hemman, fastän detta, genom
iståndhållande af åbyggnader och dyligt,
nästan alltid medför dryga förluster.
Att i lag stadga skyldighet för bolagen att
uppehålla och utveckla sitt jordbruk torde
derför vara onödigt, och i hög grad opraktiskt,
helst som dylika förordningars efterlefvande
vore svårt att öfvervaka. I stället
för att tvinga bolagen att syssla med det
för dem förlustbringande jordbruket, bör
lagstiftningen gå i den riktningen, att skogsbruket
och jordbruket, bolagens och böndernas
intressen, så vidt möjligt skiljas från
hvarandra; men då bönderna ej synas kunna
lefva af jordbruket ensamt, utan äfven be -

höfva någon skog .till såväl husbehof som
afsalu, synes här ett ingripande af lagstiftningen
gent emot bolagen vara nödvändigt.

De behöfligaste reformerna synas alltså
vara:

1. Inskränkning i bolagens rätt att förvärfva
jord i samband med:

2. Ändring af egostycknings] agen, vidare 3.

Ändring i nuvarande beskattningsförordningar,
så att en del af bolagens skatt
till kommunen kommer att tillfalla den
trakt, hvarifrån råvaran (skogen) hemtas;

4. Förordning om skogsmarks afsättande
till allmänningar, der sådant ännu kan ske.

5. Ny skogslag.

6. En mindre exportafgift å trävaror,
att användas till för Norrland, dess skogs -

FRÅGAN 33. SÅG VER KS AKTIEBOLAG M. FL.

703

vård och befolkning allmännyttiga ändamål.

Marma sågverks aktiebolag.

De af trävaruindustrien betingade högre
arbetsprisen omöjliggöra för närvarande vinstgifvande
odlingsföretag inom skogsbyggderna
och tillgodogöras derför å bondehemman
förefintliga odlingslägenheter endast
undantagsvis, hvithet äfven, visserligen också
undantagsvis, är fallet å bolagshemman.

Vid ett fullständigt upphörande med all
trävaruindustri inom Norrlands och Dalarnes
skogsbyggder skulle antagligen en bråkdel
af nuvarande befolkning söka sin utkomst
af jordbruket, då möjligen nyodlingar
komme till stånd, men skulle med all
säkerhet på samma gång flertalet af befolkningen
söka sin utkomst på andra håll,
hvarför en på sådant sätt åstadkommen
ökad odling komme att medföra minskad
befolkning.

Sandvikens jernverksaktiebolag.

I dessa trakter torde mera nyodlingsföretag
ega rum å brukshemmanen än å
bondehemman. Ingen anledning ses, hvarför
detta skall afbrytas, så länge lämpliga
odlingsmarker finnas.

Skogens kolaktiebolag.

Förhållandena torde, hvad angår utnyttjandet
af inegojord och odlingsmark i Norrland,
af sig sjelfva utvecklas i riktning af
desammas ^styckning till lägenheter eller
mindre jordbruk. Till en början torde
dock skogegarne vara mindre benägna för
dylika utstyckningar, der skogsanslag fordras.
Så länge hemmanet af bolaget eges
helt, uttages nemligen allt husbehofsvirke
af mindre värdefull död skog eller affall,
hvarhelst sådant finnes på bolagets skogsvidder.
På så sätt uttaget, inkräktar husbehofvet
föga på skogens afkastning. Den
tid torde dock icke vara aflägsen, då skogarna,
å de trakter, der inrösningsjorden
kan finna efterfrågan, äro upprensade från
dylikt, mindre värdefullt virke; och då man

så finner, att, vare sig i egen eller annans
hand, ett sjelfständigt jordbruk alltid kräfver
en efter husbehofvet afpassad skogsareal,
torde man vid blifvande försäljningar
icke längre hålla så hårdt på skogsanslag.

Svedens aktiebolag.

Hänvisas till svaret från sockenombuden
för Valbo socken.

Wallsta ångsågs aktiebolag.

Se svaret å frågan 32.

Firman F. Jonson & Cd.

För att uppodling må ske i större skala
än hittills, vore önskligt, om medel anslogos
i och för utdikning af de stora värderika
myrmarker, som finnas, ty derigenom skulle
månget bondehem i framtiden uppstå.

Långvinds bruksegare.

Landets uppodling har af ålder i afsevärd
grad försiggått på de gamla soldatoch
båtsmanstorpen. Men jordstyckning
och jordupplåtelser med deraf uppkommande
nyodlingar fortgå till följd af arfslagarna
oafbrutet på de hemman och lägenheter,
som innehafvas af enskilde personer, hvaremot
bolagsjorden deraf blir oberörd.

Jordbruket är i större saknad af lämpliga
kommunikationer än skogshandteringen,
betjenad, som denna i de flesta fall är, af
redan befintliga flottleder.

Häruti ligger den naturliga förklaringen,
hvarför sågverksindustrien tagit så stark ansats,
att jordbruket deraf i viss män blifvit
lidande, hvilket är händelsen, der arbetskrafterna
dragas från jordbruket till industrien,
och der den odlade jordens totalvärde
är försvinnande ringa i jemförelse
med värdet å hemmanets skogsareal och
skogsbestånd.

Verksammaste åtgärden till jordbrukets
förkofran i Norrland både på bondehemman
och bolagsjord vore otvifvelaktigt att
åvägabringa förbättrade kommunikationer
genom ökade jern vägsförbindelser.

704

FRÅGAN 33. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL.

C. X. T. Söderhjelm.

Åstadkommande af billiga arbetskrafter
främjar bäst landets fortfarande uppodling

på sågverksbolagens och bruksegarnes hemman,
och genom minskning af skatterna
befrämjas nog landets bebyggande.

III. Vesternorrlands län.

AnJcarsviks ångsågs aktiebolag.

Från hvilken synpunkt denna fråga skärskådas,
är det omöjligt tänka ut något bestämdt
svar. Dock ledes tanken in på en
arrendelag, som betryggar brukaren af hemmanet
vid nyttjanderätten för längre tid
och på lämpliga villkor och så medelst
fäster arrendatorn vid hemmanet såsom i
viss mån hans eget.

Björknäs aktieboi a g.

Får tillgodogörandet af förefintliga odlingslägenheter
fortgå, bör bebyggandet raskt
framskrida. Den på många trakter varande
bristen på arbetskrafter skulle härigenom afhjelpas,
till stort gagn för såväl sågverksindustrien
som hemmansegarna.

Fors aktiebolag.

Staten bör ovillkorligen träda emellan
med anslag för utdikning af frostförande
mark, innan uppodling och bebyggande af
det inre landet kan taga någon nämnvärd
fart, enär de odlingslägenheter, som egentligen
förefinnas inom skogsbyggden, utgöras
af myrar och frostländt belägna dalgångar.
Egentliga orsaken till att der belägna bondehemman
(skogshemman) under senare åren
öfvergått till sågverksaktiebolag och bruksegare
är den, att hemmansinnehafvarnes
jord icke kunnat föda dem, utan att skogen
dertill under en följd af år så hardt måst
anlitas, att slutligen endast värdelös återväxtskog
funnits qvar.

Graningeverkens aktiebolag.

Utvidgandet och förbättrandet af Norrlands
kommunikationer och ett uppmuntrande
af olikartade industrier torde utan

tvifvel vara de åtgärder, som kunna leda
till landets fortsatta uppodling och bebyggande.

Kramfors aktiebolag.

Hvad som utan tvifvel i främsta rummet
skulle bidraga till Norrlands uppodling och
bebyggande vore nya och förbättrade kommunikationer,
som kunde möjliggöra nya
industrier för tillgodogörande af de stora
tillgångar af råvaror och vattenkrafter, som
förefinnas i Norrland, men som nu icke
kunna nyttiggöras i brist på kommunikationer.

Ramviks sågverks aktiebolag.

Endast genom fortsatt utveckling af den
för Norrland naturliga industrien och af
kommunikationsväsendet kan landets fortsatta
uppodling och bebyggande befrämjas.
Det är icke ens tänkbart, att det norrländska
jordbruket utan stöd af industrien (hemmansbruket
i kustsocknarna måhända undantaget)
kan gifva utkomst åt sina utöfvare,
när man tager i räkningen den moderna
tidens höga lefnadssätt.

Sprängsvikens aktiebolag.

Industriens arbetare betalas betydligt
högre än jordbrukets, hvadan man icke kan
begära, att odlingar etc, skola företagas i
högre grad, än kalkylerna för det helas gång
tillåta; emellertid kan påstås, att jordbruket
icke stått stilla eller gått tillbaka, sedan
sågverksindustrien kom i gång, utan tvärt
om. Om man går trettio å fyratio år tillbaka
i tiden, så minns nog mången, huru
då var: outvecklade förhållanden, svårigheter
af många slag, förutom tidtals hungersnöd.
Sågverksegarna och det folk, de införde från

FRÅGÅN 33. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL.

703

söder ha betydligt bidragit till att förändra
till ett bättre.

Att Norrland, som är så kolossalt stort*
i synnerhet i förhållande till vanliga föreställningar
i söder, ej kan hastigt, med det
ringa antal folk, som här finnes, kultiveras
är gifvet; men att hvar och en, som flyttat
till Norrland och lärt känna landet, anser
sig som norrländing och solidarisk i allt med
landet, är naturligt och säkert.

G. P. Braathen (för egen firma), Trävarubolaget
Svartvik, Holmsunds aktiebolag,
Obbola ångsågs aktiebolag.

Denna fråga är delvis besvarad under
frågan 32.

En god och praktisk tillämpning af en
väl afvägd egostyckningslag, en god arrendelag,
möjligheten att erhålla arbetshjelp till
rimliga priser, anslag till utdikningar och
kommunikationer äro några af de medel,
som kunna tänkas. Men vigtigare än nyodlingar
är åtminstone för närvarande, att
den redan odlade jorden skötes, der icke
dess beskaffenhet är sådan, att dess bättre
skötsel med nuvarande arbetspriser är från
nationalekonomisk synpunkt allt för förlustbringande.

Asjö sågverks aktiebolag.

Lag, hvarigenom innehafvare af jord, tjenlig
för odling af så stor areal, att medelstor
familj derå kan nödtorftligen uppehålla sig,
ålägges att antingen inom viss lämplig tid
sjelf odla eller ock mot skäligt pris upplåta
odlingslägenheten åt annan person att
odla densamma. Med sådan lägenhet bör,
om den upplåtes ifrån stamhemmanet, nödig
husbehofsskog följa.

Dals ångsågs aktiebolag, Sa do sågverks
aktiebolag, Aktiebolaget Robe tsfors och
Tors aktiebolag.

Några särskilda åtgärder, för att de odlingslägenheter,
som förefinnas å sågverksbolags-
eller sågverksegares hemman, må
tillgodogöras i lika mån som å bondehemman
äro icke af behofvet påkallade.

De allmänna åtgärder åter, som äro egnade
att befrämja hela Norrlands uppodling
och bebyggande, äro utvidgande och förbättrande
af dess kommunikationer och ett
uppmuntrande af alla de olikartade industrier,
för hvilka denna del af vårt land med
sina rika tillgångar på råvara och kraft så
ypperligt lämpar sig.

Trävaruhandlanclen J. G. Berglund.

Få sågverksbolagen lof att lemna en liten
skogsareal till den, som köper inegojorden,
så blir utvecklingen sund.

Inspektören E. Westberg.

En åtgärd i detta syfte vore, att det tilllägget
gjordes i egostyckningslagen, att viss
areal skogsmark skulle tilldelas inegorna i
förhållande till dessas storlek. För öfrigt
är odlingsföretagsamheten inom orten knappast
större på bondehemman än på bolagshemman.

0. P. Ofvergren.

För att tänka sig landets fortsatta odling
synes alldeles nödigt att en sådan lag stiftas,
att icke allenast jordegaren har fri disposition
öfver sin egendom, utan ock att bolag
och enskildas rätt att förvärfva jord
begränsas.

IV. Jemtlands län.

Hammarsforsens sågverks aktiebolag.
Som bolagen ej vilja befatta sig med jordbruk,
vore det lämpligast, att de afhände

sig inegojorden jemte en tredjedel eller
hälften af skogsmarken, som skulle medfölja
inegorna; först då kunde hemmanen

89

706

frIöan 33. sXgvekksaktiebolaO m. fl.

ordentligt bebyggas, den odlade jorden skötas
öch nyodlingar företagas. För att förhindra
skogssköfling, bör den s. k. dimensionslagen
införas.

Sändcirne aktiebolag.

Landets fortsatta uppodling och bebyggande
torde svårligen kunna tänkas komma
att ega rum, såvidt det rörer hemman, som
''tillhöra sågverksbolag.

I dessa bolags händer äro nemligen hemman,
nästan utan undantag inköpta för
skogens skull, alltid en tunga; och om än
åtskilliga bolag hittills underkastat sig uppoffringar
för att sätta inköpta hemman i
stånd, torde härefter detta komma att ske
i mindre grad än förr, sedan prisen å hemman,
som salubjudas, numera i regel äro
ytterligt uppdrifna.

Endast i händerna på en sjeifegande bondeklass
lärer landets fortsatta uppodling och
bebyggande kunna tänkas komma att försiggå.

Äggfors aktiebolag.

Ett skoglöst hemman står merendels alltid
till salu, men köpes ej gerna. Således
är skogen väsentlig stötesten både för köpare
och säljare. Genomgripande åtgärder
måste derför tillgripas, men hur och på
hvad sätt blir en annan sak. Det svåra
ligger i att ej träda den enskildes rätt för
nära eller att lagstifta så, att alla parter få
uppbära samma förmåner och skyldigheter,
men nog borde bolag med flera kunna sälja
sjelfva jorden till billigare pris än, hvad nu
är förhållande. Då skulle saken mycket
ordna sig sjelf utan allt för stort ingripande
från lagstiftningens sida.

Gast. Erikson i Myckelgård.

Det synes ej vara obilligt, att bolag, som
icke köper hemman för att bedrifva jord -

bruk, utan köper sådant för skogsbruk och
bergsbruk samt icke vårdar sig om odling
och åbyggnader, skall vara skyldigt afstå
inegojorden till den, som derom ansöker,
mot ersättning, bestämd af värderingsnämnd.

Inegojorden skall alltid åtföljas af något
betesland. Sedan blir det statens och hushållningssällskapens
pligt att i vidsträcktare
mån premiera mindre jordbruk och att
alltid uppmuntra flitiga och straffa lata.

N. O. Näs.

Hvad som verkar hämmande på jordbruket
här i Norrland är otillräckliga jernvägsförbindelser,
som förorsaka olidliga
landsvägsunderhåll, göra afstånden till uppköps-
och försäljningsställena för jordbrukets
förnödenheter och alster allt för långa.
Deraf blir en följd, att den ene efter den
andre af hemmansegarne på sådana ställen
icke förmår fortsätta längre som jordegare,
utan säljer sitt hemman och flyttar fram till
ställen med jernvägsförbindelse, antingen
såsom arrendator å bolagshemman, eller
såsom sjelfegare. Deras förra hemman blir
af den nye egaren vanligen bortarrenderadt
till någon person, som saknar tillgång till
detsammas skötande, till följd hvaraf både
hus och odlingar få förfalla ännu mera
och hemmanet förlorar allt värde som jordbrukshernman.

Aug. Näslund.

Lagstiftning, som bestämmer att aktiebolags
och sågverksegares hemmansbruk
ställes under kontroll af utexaminerade personer
från landtbruksinstitut, hvilka å sin
sida stå under statens kontroll. Dessa skulle
ega att inom hvar sitt distrikt bestämma
skötseln och uppodlingen af förefintliga
odlingslägenheter på jordbruk tillhörande
sågverksbolag.

FRÅGAN 33. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL,

707

V. Vesterbottens län.

Bure aktiebolag.

När ett hemman öfvergått i bolags ego,
borde en syn af särskildt dertill af vederbörlig
myndighet utsedd synenämnd inom
viss föreskrifven tid hållas å hemmanets
inegor för att utröna, i hvad läge åbyggnader
och jordbruk då befinna sig. Bolaget borde
dervid förpligtas att vidmakthålla bådadera,
samt, derest jordbruket är försummadt, verkställa
jordförbättringar och eventuellt uppodlingar
för ett visst belopp, pr år räknadt,
beroende på den förefintliga odlade arealens
storlek, tills hemmanet kommer i häfd och
kan anses jemngodt med andra hemman i
orten af enahanda storlek och skattetal.
Att synenämndens föreskrifter blifvit iakttagna
kontrolleras exempelvis hvart tredje år.

Då emellertid å en del s. k. skogshemman
såsom bekant jordbruket är mycket obetydligt
och jordmånen understundom så beskaffad,
att det är en ekonomisk förlust att
der nedlägga arbete, skulle synenämnden
ega taga i öfvervägande, huruvida ej jordbruket
å ett sådant hemman skulle få nedläggas
och egaren tillförbindas att på skogen
i markförbättringar, såsom utdikningar och
dylikt, årligen nedlägga ett visst belopp, motsvarande
underhållskostnad för det redan
förefintliga jordbrukets vidmakthållande.
Omständigheter, som motivera en dylik
jordbruksnedläggelse, torde dock visa sig
endast mera undantagsvis förekomma.

Nordmalings ångsågs aktiebolag.

Dylika åtgärder anses icke erforderliga,
då sågverksindustriens eget intresse fordrar,
att vid sidan af skogsbruket finnes en jordbrukande
befolkning, mäktig att utföra de
arbeten, som för skogs- och sågverksindustrien
kräfvas. Men om ock för angifna
ändamålet ej erforderligt, så dock betydligt
underlättande skulle tillkomsten af en arren -

j delag vara, då nu gällande föråldrade bestämmelser
icke lemna trygghet vare sig
för egare eller arrendator.

För utvecklingen såväl af skogsbruket som
jordbruket i Norrland vore det af högsta
behof, att den nu pågående torrläggningen
till frostens bekämpande kunde i mycket
större skala bedrifvas och att detta arbete
utfördes något mera planmessigt.

Sandviks ångsågs aktiebolag.

Någon åtgärd torde knappast behöfva vidtagas
för att landets fortsatta uppodling å
sågverksegarnes hemman må fortgå i lika
mån soin å bondehemman, då möjligheten
för bedrifvande af ett skogsbruk är beroende
på att jordbruk finnes i dess närhet,
och det derför framför allt måste ligga i
sågverksbolagens intresse, att jordbruket ej
blott vidmakthålles utan äfven utvidgas.

Ytterstfors trävara aktiebolag.

Jordbruket här i orten, såvidt rörer sågverks-
och bruksidkares hemman, bedrifves
icke sämre, utan fortgår f. n. i lika mån
som på bondehemman. Frågan besvaras
derför ur allmän synpunkt.

Åtgärder ledande till jordbrukets upphjelpande
samt landets fortsatta uppodlande
och bebyggande äro hufvudsakligen, att
bondens intresse och arbetskraft, som nu
läggas på skogsarbetet, så länge han har ett
säljbart träd på sitt hemman eller arbetsförtjenster
från industrien stå till buds, genom
lämpliga åtgärder återföras på jordbruket,
hvilket i regel nu tyvärr är en bisak, Till
detta ändamål ledande åtgärder synas oss
böra bestå i kommunikationernas — en lifssak
för öfre Norrland — skyndsamma utveckling,
industriens befrämjande, så att
framför allt afsättningsmöjligheter för jordbruket
skapas. Vidare böra medel göras disponibla
i verksam utsträckning till frost -

708

FRÅGAN 33. SÅGVERKS AKTIEBOLAG M. FL.

ländighetens förminskande, till understöd
och premieringar för odling, odlingsflit och
häfd, ladugårdsskötsel och mejerihandtering
samt byggnadsunderstöd, allt hvartill industrien
efter lämplig grund kunde tänkas bidraga
med en rimlig exportafgift, som inkasserades
och förvaltades af exempelvis hushållningssällskapen
och på bestämda grunder
efter ansökan hos dessa utdelades till understöd
i antydda syften på kommunernaiförhållande
till den areal mark, som inom hvarje
kommun eges af industriidkare; att den å
landsbyggden florerande gårdfarihandeln och
landthandelns kreditsystem, ett utsugningssystem,
ofta yttrande sig t. o. m. i vexeltransaktioner,
hvilket i minst lika hög grad
som det s. k. bolagsväldets påstådda utsugningssystem
varit och är en indirekt anledning
till hemmanens öfvergång i bolagens,
de härutinnan mestbjudandes, händer, måtte
på något sätt inskränkas, helst alldeles förbjudas;
samt att industriens beskattning
rättvisligen bör fördelas mellan förädlingsoch
exportorten samt den ort, der råvaran
för värf vas.

På basis af dessa allmänna stödjegrunder
anses det kunna uppstå ett utvecklingskraftigt
jordbruk samt skapas och bibehållas
en sjelfständig befolkning.

Ohrvikens aktiebolag.

Införas lagbestämmelser, som trygga sågverks-
och bruksegare vid upplåtelser af odlad
eller odlingsbar jord o. s. v., skola dessa
jordegare i än mer utsträckt grad än hittills
vara villiga till hvilka upplåtelser som
helst af jord för odling och bebyggande.
Bolaget kan långt ifrån dela den i frågan
framskymtande uppfattning att sågverksoch
bruksegare ej, minst i lika hög grad
som egarne till s. k. »bondhemman», redan
hittills varit och äro benägna för upplåtelser
i antydt syfte, så långt nemligen betryggandet
af eganderätt till hvad de innehafva
det medgifver.

A. Markstedt & Söner.

Det torde vara outredt, huruvida årligen
större areal uppbrytes och uppodlas, relativt
taget, ås. k. bondehemman än å bolagshemman.
Säkert är dock, att jordbruket,
kustlandskapet möjligen undantaget, å bondehemmanen
gör mycket små framsteg, och
att samma lilla torfva, som uppbrutits vid
hemmanets anläggning, ej under tidernas
lopp genom nyodlingar i nämnvärd mån
vuxit ut, hvaremot det kan sägas, att många
trävarubolag väl sköta sina jordbruksfastigheter,
och att många arrendatorer för sig
och sin familj finna sin fulla bergning under
deras hägn. Orsakerna till bondeklassens
låga ståndpunkt i jordbruket och dess skötsel
torde vara att söka i okunnighet och brist
på intresse och företagsamhet. Mången gång
har begäret till kontanta inkomster genom
skogsaffärer och dermed förenade göromål
i afsevärd män tillbakaträngt intresset för
: hemmansbruket, hvarjemte ogynnsamma
klimatiska förhållanden med det ena froståret
efter det andra nedstämt modet och
slappat intresset.

Af vigt vore derför, om genom teoretisk
undervisning mera intresse för jordbruket
; kunde väckas, och inom hvarje kommun
en läroanstalt för undervisning i jordbruk
och dermed sammanhängande ämnen kunde
inrättas. I god riktning skulle sannolikt
äfven en inom hvarje kommun utsedd jord|
bruksnämnd med uppgift att efter underj
sökning prisbelöna välskötta jordbrukslägen|
heter kunna verka.

Ett lifsvillkor för jordbruksnäringen i
I Norrland är, att genom i stor skala fortI
satta dikningar frostländigheten på allt sätt
minskas, ty i denna ligger den största vådan
för denna så vigtiga näring.

Ett torde äfven vara visst, nemligen att
jordbruk, såväl som alla andra näringar är
beroende af kommunikationer och dermed
förenade afsättningsmöjligheter, och pågrund
häraf är en utveckling af dessa på allt sätt,

\ men ingalunda mer eller mindre stränga

FRÅGAN 33. SÅG VERKS AKTIEBOLAG M. FL.

709

lagstiftningsåtgärder skenbart till förmån för
en,'' men till verkligt förfång för en annan
näring, att förorda.

J. O. By din.

Enda sättet torde vara en förbättrad lagstiftning
i detta fall.

Sidenmark cfi C:i.

Torde med hvad som sagts under föregående
två frågor i hufvudsak vara besvarad.
Sjelf klart torde vara att, om en afsöndrad
jordlägenhet erhållit del i skogsmarken,
denna ej vidare bör få afsöndras från den
förra.

Anton Vikberg.

Då det må erkännas, att en jordbrukare,
som så att säga eger sin torfva, med större
intresse och omtanke egnar sig åt skötseln
af densamma än en arrendator, och då bolagen
synas vara angelägna att afhända sig
på deras hemman förefintliga odlingslägenheter,
så finnas ju goda utsigter för, att äfven
dessa hemman skola med afseende på jordbruket
snarligen kunna jemnställas med
bondehemmanen.

Redan nu finnas inom denna socken bolagshemman,
hvilka skötas af arrendator och
hvarå jordbruket fullt ut tål jemförelse med
bondehemm anens.

VI. Norrbottens län

Aktiebolaget Bodträskfors.

De åtgärder, som gifvetvis bäst skulle
befrämja Norrlands uppodling, anses vara
kommunikationernas förbättrande och uppmuntrande
af olika industrier, ty härigenom
skulle afsättning för landtmannaprodukter
vinnas och således det på jorden nedlagda
arbetet blifva lönadt.

Munksunds sågverks aktiebolag.

Under förhållanden, som äro, fortgår jordbruket
allt jemt och fullt jemförligt med
det å bondehemman i orten.

Carl Palmgrens trävaruaktiebolag.

Beträffande de hemman, från hvilka icke
inegojorden kan säljas till enskilda (och sådana
hemman inåt skogsbyggden utan kommunikationer
sommartid, finnas många),
tillse nog bolagen, att de på alla till buds
stående vis uppodlas och underhållas för att
kunna föda derå befintliga åbor: och i de
flesta fall äro bolagshemmanen uppåt lappmarken
mycket bättre odlade och häfdade
än böndernas. Detta förhållande torde allt
framgent fortfara.

710

FRAG-AN 34. SOCKENOMBUD.

3i. Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att flöja jordbruket och den
jordbrukande befolkningens ställning genom direkt understöd eller undervisning9
Kan det i sådant afseende anses önskvärdt, att en särskild frostförminskningsoch
odling slånefond bildas för Norrland och Kalarne med särskilda för dessa
landsdelar afsedda villkor? Få hvad sätt kan utsträckt undervisning i jordbruk
och skogsvård, inom orten lämpligen anordnas?

l:a punkten = a);

2:a punkten = b);

3:e punkten = c);

Anm. I här nedan icke upptagna socknar, länsmansdistrikt och revir hav frågan
lemnats obesvarad.

Sockenombud.

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Enviken.

1—3. a) Understöd för utdikning af

sänka marker och undervisning, b) Ja.

Svärdsjö.

I svaret utvecklas nödvändigheten af en
skogslag till skydd för skogssköfling.

Sundborn.

a) Skulle ej skada, om allmogen finge,
t. ex. genom föredrag och exempel, någon
kunskap om skogens kultur, b) Nej.

Vika.

Åtgärder för att höja jordbruket ha här
i socken i flera afseenden vidtagits och stå
fortfarande till buds genom instruktören.

Kopparberg.

a) Undervisning och spridande af intresse
för jordbruket torde mer än direkt understöd
kunna höja jordbrukets ställning, c)
Medelst föredrag och spridande af lättfattliga
skrifter torde undervisningen lämpligast
anordnas.

Aspeboda.

Länets landtbruksskola är förlagd inom
socknen.

Torsång.

a) Billigare lån, premiering af mindre
jordbruk, nötboskapspremieringar o. s. v.
samt kostnadsfri undervisning genom föredrag,
skrifter och biträde af landtbruks- och
skogstjenstemän. En närbelägen landtbruksskola
bidrager i väsentlig mån till beredande
af insigt i hvarjehanda jordbruksförhållanden.
b) Denna trakt torde icke
kunna sägas vara i behof af frostförminsknings-
och odlingslån ef ond.

Gustaf.

a) Föredrag, som kunna leda till ökad
insigt i, kärlek till och aktning för vår
modernäring, äro önskvärda. Särskildt beträffande
skogsvård borde föredrag och undervisning
anordnas, b) Nej.

Silfberg.

b) Synnerligen önskvärdt.

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

711

2. Hedemora fögderi.

Säter.

a) Räntefria lån på viss tid samt kostnadsfri
undervisning, b) Ja. c) Genom
föredrag och besök af landtbruksingeniörer.

Stora Skedvi.

a) Både direkt understöd och undervisning.
Understöd af staten medelst billiga
lån, och undervisning i hvad som rörer odlandet
och brukning af åkerjorden, synnerligast
myrmarker, b) Ja, såvida icke nu
gällande bestämmelser för lån ur odlingslånefonden
kunna göras förmånligare.

Husby.

De åtgärder, som af länets hushållningssällskap
och dess förvaltningsutskott i föienämnda
afseenden vidtagits och vidtagas,
synas vara fullt tillfredsställande.

By.

a) Ekonomiska understöd och anställande
af särskilda konsulenter eller andra lämpliga
personer för att bibringa befolkningen
insigt i jordens och skogens skötsel, b) Ja.

Folk ärna.

c) Genom goda föredrag i jordbruksskötsel
och husdj urslära samt exkursionsresor
till väl skötta landtbruk.

Grytnäs.

1. a) Jordbruket och befolkningens ställning
torde ej genom direkt understöd eller
undervisning i nämnvärd mån kunna höjas,
b) Nej.

2. a) Undervisning i jordbruk och skogsvård
genom föreläsningar, b) En lånefond,
der jordbrukarna kunde erhålla räntefria
lån på viss tid, vore önsklig.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bjursås.

1. a), b) Både undervisning och en s. k.
odlingslånefond.

2. a) Undervisning lämplig, b) Nej.

c) Med hänsyn till de mindre förhållandena
inom socknen lärer ej någon utsträckt undervisning
i jordbruk och skogsvård lämpligen
kunna anordnas.

3. a) I första hand undervisning genom
lämpliga föredrag för allmänheten i
jordbrukslära. b) Af en odlingslånefond
torde hemmansegarne härstädes icke begagna
sig.

Åt.

b) Intet egentligt behof af eu sådan fond.

Leksand.

1. Kan ej besvaras.

2. a) Understöd åt personer, som äro
villiga att bryta byggd, b) Ja. c) Genom
understöd för genomgående af lärokurs vid
landtbruksskola, hållande af föredrag i dessa
ämnen och utdelande af broschyrer.

Siljansnäs.

a) Understöd vid odling och jordförbättringar
m. m.; fraktlindringar; understödjande
af sammanslutningar eller föreningar
till jordbrukets bästa. Populära
skrifter böra spridas och föredrag hållas
samt landtmannaskolor kraftigare understödjas.
I aftonskolor, stödda af statsbidrag,
bör undervisning i jordbruk m. m. meddelas.
b) Ja, om sådant utan ortens betungande
kan ske och villkoren bli förmånliga.
c) Grunden bör läggas vid folkskolans
fortsatta undervisning och i öfrigt
enligt a).

Rättvik.

1. Kan ej besvaras.

2. a) Om man grundar sin erfarenhet på
de senare åren, så har jordbruket fått en så
föraktad ställning och gifver en så mager utkomst
för brukaren jemfördt med den arbetaren
och industriidkaren får, att man vet snart
ingenting, som kan höja jordbrukaren till
den öfriga arbetande befolkningens nivå.
Kanske kunde genom en knappare arbetsförtjenst
på andra orter jordbruket komma

712

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

till bättre ära än hvad nu på de senare
åren har varit fallet. Jordbruket är ändå
det säkraste, när alla andra inkomstkällor
försvinna; dock är det nog ett hårdt lefvebröd
och öuskligt vore, om någon anordning
kunde verkställas till jordbrukets underlättande.
Undervisning fattas icke. b)
Torde nog vara behöfligt. c) Undervisning
i jordbruk har kommit folket till hända i
ganska stor omfattning, synnerligast genom
skrifter, men undervisning i skogsvård har
hittills blifvit nästan helt och hållet försummad,
synnerligast i Rättvik.

Först borde någon genomresa de särskilda
trakterna och föreläsa för allmogen om skogsvård
in. m. Vidare bör det åläggas kommunalmyndigheterna
att utse intresserade
och nitiska personer, hvilka skola hafva till
uppgift att lemna råd och hjelp i skogshushållning.
För att kunna lemna andra
råd och hjelp måste dessa emellertid sjelfva
hafva lärt, hvad skogshushållning är, och
erhålla fri undervisning och dertill understöd
af stat eller kommun den tid, undervisningen
pågår.

Boda.

För de små förhållandena i Boda torde
några särskilda åtgärder i berörda riktning
knappast lämpa sig.

Ore.

a) Nödvändigt vore, att en sakkunnig person
besökte orten vissa gånger för undervisning
om jordbrukets skötsel och lämpliga
gödslingsmedel. b) Ja, i vissa fall. c) Utsträckt
undervisning kan ordnas så, att den
sker af samma sakkunnige person och på
sätt, som i det föregående är sagdt.

Gagnef.

1. a) I första hand undervisning af hushållningssällskapets
och statens tjensteman
om jordbruk och skogsskötsel, fullkomligt
kostnadsfritt för jordbrukarna. För nyodlingsfrågans
bringande framåt vore det af
stor nytta, att laglig rätt medgåfves dem,

som sjelfva ej hafva odlingsmark, att för i
orten gängse pris för sådan mark tillhandla
sig densamma af den, som eger odlingslägenheter,
men sjelf ej vill desamma bearbeta,
inom viss bestämd tid, sedan landtbruksingeniör
upprättat odlingsplan kostnadsfritt
för dem, som förrättningen begärt, b) Räntefritt
odlingslån skulle i väsentlig mån bidraga
till landets uppodling, c) Genom
anordnande af föredrag och diskussionsmöten
inom mindre områden.

2. a) De åtgärder, som i Gagnefs socken
skulle höja jordbruket betydligt, vore att få
ett storskifte till stånd, så att folket sluppe
vid såningen och inbergandet af grödan
fara kors och tvärs om hvarandra, såsom
nu, till följd af hemmanens sönderdelning
sker. Bästa sättet att bringa företagsamheten
framåt vore, att en komité för socknen
eller länet tillsattes, som skulle bringa det
derhän, att egare af odlingslägenhet, som ej
sjelf ville odla, skulle afstå från sin eganderätt
till den, som ville odla, emot det pris,
som i socken är gängse. Om då staten bekostade
en ingeniör, som stakade ut diken

o. s. v., och en odlingslånefond funnes,
skulle troligen många arbetare, helst sådana
som härstamma från bönder och som sjelfva
hafva litet kapital, med tacksamhet antaga
en sådan lägenhet, b) Ja. c) Genom föredrag
af kunnig person.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora.

b) Ja. c) Det vore önskligt, att allmogen
mera än hittills toge del af innehållet i den
litteratur rörande jordbruk och skogsvård,
hvilken numera kan lätt erhållas.

Våmhus.

b) En frostminsknings- och låneodliDgsfond,
ur hvilken räntefria lån kunde under
vissa villkor beredas jordbrukare med 10 å
15 års återbetalningsskyldighet, vore af behofvet
påkallad för jordbrukarna i Dalarne
och Norrland, men särdeles för nybyggare

FRAGAN 34.

SOCKENOMBUD.

713

i dessa landskap. Naturligtvis borde på något
sätt kontroll öfvas öfver låntagaren, så
att medlen användes till deras afsedda
ändamål. Lånet skulle utbetalas endast i
den mån lånesökanden fullgjorde ålagdt
torrläggnings- eller odlingsarbete, c) Vidare
behöfves, att lämpliga personer genom statens
eller hushållningssällskapens försorg
anskaffas, hvilka åt allmogen i de särskilda
socknarna lemna kostnadsfri undervisning i
allt till jordbruksskötsel hörande, samt att
gossarne i folkskolorna en eller ett par dagar
hvarje läsår under sakkunnig persons
ledning få verkställa skogsvård eller skogsplantering
på afverkade platser.

Sollerön.

b) Nej. c) Deremot vore kemisk undersökning
rörande de många slagen jord och
hvad för sorts gödsel hvarje slag behöfver
högst nödvändig.

Venjan.

a) Skogsmarkens torrläggning genom utdikning
af mossar och myrar samt på vissa
ställen sjöars, bäckars och strömmars sänkning
skulle medföra mycket godt för åkerbrukets
förbättrande och oberäkneligt godt
för skogsmarkens växtlighet, b) Ja.

Or sa.

1. Inom länet finnes en landtbruksskola
samt kolningsskolor, der god undervisning
lemnas. Genom anordnande af populära
föredrag på allmän bekostnad torde jordbruket
ytterligare kunna höjas.

2. Odlingsfond nyttig.

Elf dalen.

b) Ja. c) Offentliga föreläsningar i jordbruk
och skogsvård samt spridande af lämpliga
skrifter i dessa ämnen skulle äfven
dertill bidraga.

Sårna.

Hänvisas för de två första frågorna till
svaret å frågan 33. Undervisning i jordbruk
kan ej leda till annat resultat, än som
för närvarande uppnås, ty orsaken till det

ofta mindre goda utfallet med skörden är
ej oriktiga metoder vid jordens skötsel, utan
uteslutande att jorden ej har den näringskraft,
som genom mera tillförsel af naturlig
eller konstgödning skulle vinnas och för jorden
är erforderlig. Någon egentlig skogsvård
torde ej kunna väckas till lif, så länge
den inskränkta dispositionsrätten till skogen
finnes. Skogen vårdas nu af staten.

5. Vester-Dals fögderi.

Säfsnäs.

b) Ja. c) Undervisning anordnas lämpligast
genom återgång till mindre sjelfegande
jordbruk.

Jerna.

a) De många små jordlotterna skola
sammanföras. Arrendator bör tillförsäkras
rätt att få besitta sin arrendejord under icke
allt för kort tid. Distriktslandtbruksmöten
böra flitigt understödjas, b) Ja. c) Goda
föreläsare må utplanteras i olika landsdelar.
Många personer finnas, som skulle kunna
uträtta mycket genom undervisning, om de
genom allmänna medel erhölle någon skälig
ersättning för sitt arbete.

Äppelbo.

b) Ja.

Malung.

a) I främsta rummet sankmarkers torrläggning,
anordnandet af populära föreläsningar
i jordbruksskötsel och skogsvård samt
spridandet af smärre lättfattliga skrifter,
b) Ja.

Lima.

a) Undervisning i jordbruk och skogsvård
af praktiska och verkligt erfarna personer,
b) Ja, med den enligt fackmäns utsago rika
tillgång på utmärkta mossar, som här finnes,
skulle mycket kunna uträttas, om blott
medel funnes att tillgå.

Transtrand.

1. a) Enär befolkningen på grund af
ortens afskilda läge hittills knappast annor 90 -

714

FBÅGAN 34. SOCKEN OMBUD.

ledes än genom böcker erhållit kännedom
om jordbrukets rationella skötsel, synes understöd
till beredande af tillfällen för mindre
jordbrukare att på andra orter iakttaga väl
skötta mindre jordbruk vara närmast att
förorda till jordbrukets varaktiga framtida I
höjande, b) Ja. c) Någon undervisning i
skogssådd och öfrig allmän skogsvård bör j
kunna meddelas i folkskolan.

2. a) Föredrag af kunniga personer om
mindre jordbruks rätta skötsel; besök af
jordbrukare från orten å andra platser, der
mindre jordbruk skötas på rationellt sätt
in. ro. Direkt understöd, företrädesvis till
sådana personer, som visat sig kraftigt vilja |
arbeta för jordbrukets och skogsskötselns
höjande, skulle säkerligen ock verka lyftande.
b) Ja.

3. a) Genom att låta bönderna få se
andra mindre egendomar väl skötta, b) Ja.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Grangärde.

1. b) Ja. c) Undervisning meddelas
lämpligast genom populära föreläsningar.

2. a) Både understöd och undervisning
erfordras, b) Ja. c) Undervisning i jordbruk
och skogsvård torde billigast kunna
erhållas genom anordning af föreläsningar i
dessa ämnen af dertill fullt lämplig person.

Ludvika.

a) Anordnande af populära föreläsningar
i jordbrukslära. Åtgärder för nedbringande
af prisen å artificiella gödningsämnen.

Norrbärke.

a) Undervisare i såväl jordbruk som dermed
förenade binäringar finnas och anlitas
mycket allmänt. Frostskadorna, å denna
ort hafva ej hittills åstadkommit några så
stora förluster, att understöd kan ifrågasättas.
b) Odlingsfond torde vara önskvärd.

SöderbärJce.

a) Då understöd väl icke kan ifrågakomma
för jordbrukets höjande, torde undervisning
vara enda möjligheten för vinnande
| af detta mål. b) Ja.

II. Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda.

a) Räntefria lån från staten, b) Ja. c)
Staten bör anordna och bekosta särskilda
landtmannaskolor för de olika kommunerna,
i hvilka skolor undervisning i jordbruk och
skogsvård meddelas, hvarjemte understöd af
statsmedel åt lärjungar eller deltagare i sådana
skolor böra anvisas. Ty utan sådant
understöd torde dessa skolor blifva fåtaligt
besökta.

Öster Fernebo.

1. a) En utsträckt undervisning i jordbruk
och i synnerhet skogsvård torde vara
önsklig och behöflig, c) Torde för denna

ort lämpligast kunna anordnas genom att
vid härvarande Grönsinka skogsskola bereddes
plats för intagande af flere lärlingar, än
hvad som nu är fallet. Bland 80 sökande
till inträde i skolan år 1902 kunde endast
10 stycken intagas.

2. a) Något direkt understöd kan väl
icke ifrågakomma, men undervisning i landtbruket
vore nog en god sak. b) Ja. c)
Genom praktiska lärares föreläsningar och
undervisning; ty hvarje man kan icke hafva
råd att genomgå landtbruksskola.

År sunda.

a) Länets hushållningssällskap ifrar på
allt sätt för jordbrukets höjande genom beviljande
af räntefria lån och lemnande af

FBAGAN 34. SOCKENOMBUD.

715

kostnadsfritt biträde af agronomer för uppgörande
af planer till odling och dikning in. m.,
af mejerikonsulent och undervisare i boskapsskötsel,
af undervisare i skogsskötsel
och skogsvård, af jägmästare för planmessig
indelning af skogen och af trädgårdsmästare,
hvarjemte hushållningssällskapet sörjer för
anskaffande och undersökning af gödningsämnen
och utsäde och spridande af kunskap
genom undervisningskurser och litteratur
m. m. Någon annan åtgärd synes derför
icke behöfvas än att förmå allmogen att begagna
sig af allt detta.

2. Svar saknas.

3. a) Större anslag för studieresor samt
gruppresor till välskötta gårdar både inom
och utom landet under konsulents eller annan
kompetent persons ledning, b) Ja.

Torsålcer.

1, 2. a) På denna ort är sörjdt för, att
den jordbrukande befolkningen meddelas
undervisning i jordbruks- och boskapsskötsel
å så kallade landtmannakurser, som hällas
årligen på bekostnad af hushållningssällskap
och hushållsgille. I skogsvård och
skogssådd lemnas biträde af en utaf hushållningssällskapet
anställd tjensteman. Hushållningssällskapet
lemnar räntefria odlingslån
och upprättar plan för odling och afdikning
utan kostnad för reqvirenten.

Järbo.

a) De åtgärder, som redan blifvit vidtagna
af hushållningssällskapet, hafva varit ganska
tillfredsställande och bör det fortgå i den
inslagna riktningen, b) Ja.

Högbo.

a) Några särskilda åtgärder utöfver hvad
som f. n. göres af hushållningssällskapet
anses icke erforderliga, c) Gagneligt vore,
om undervisning i jordbruk, skogsvård och
husdjursskötsel kunde, medelst anordnandet
af föreläsningar i större utsträckning, än
hvad som nu är förhållandet, meddelas ortens
befolkning.

Ockelbo.

b) Ja.

Amot.

1. Svar saknas.

2. b) Ja.

Hamrånge.

a) Hushållningssällskapet gör i den vägen
allt, som behöfves.

Hille.

a), b) Någon metod, som väcker intresset,
och sedan möjligen genom lånefonder, frostförminsknings-
och odlingslånefonder, fria
anslag m. m. Hushållningssällskapet anordnar
kostnadsfri undervisning i landtmannaämnen
och utlemnar lån af mångahanda
slag samt bekostar fri skogssådd
m. m., men intet tyckes i nämnvärd grad
väcka intresset.

Valbo.

a) Hushållningssällskapet söker att genom
undervisning höja jordbrukarnes vetande och
har för sådant ändamål ordnat föreläsningar
och undervisningskurser, men få personer
begagna sig af tillfället. Samma sällskap
har äfven anställt skogsrättare, som
på dess bekostnad lemna råd och upplysningar
samt biträda och ordna med skogsfrösådd,
hvarförutom sällskapet lemnar frö
gratis. Statens skogsingeniör får af skogsegare
anlitas. Allt är förgäfves. Genom
undervisning kan föga vinnas, b) Vid jordbruket
skulle det för utförande af nyodlingar
vara välgörande, om pengar kunde erhållas
på billiga villkor; men skulle det
dervid ordnas så, att visshet vunnes om,
att dessa blefve för sitt ändamål rätt och
förståndigt använda. Dock kan ju icke vara
alldeles nödvändigt, att en särskild frostförminsknings-
och odlingslån efoncl bildas.
Kunde större bidrag utan återbetalningsskyldighet
för afdikningar erhållas och odlingslån
bekommas på billigare villkor, så
skulle landtbruket gå framåt med stora steg.

716

FRA.GAN 34. SOCKENOMBUD.

Det är nu förknippadt med stora omständigheter
och kostnader att erhålla både det ena
och det andra. Allmogen behöfver ha det
beqvämt. Det borde vara en person tillförordnad
i hvarje socken, till hvilken befolkningen
kunde vända sig i slika angelägenheter,
och denne skulle hafva så pass
stor omdömesförmåga och så vidtomfattande
förtroende från myndigheternas sida, att han
kunde i det närmaste afgöra, dels om ett
anmäldt odlingsföretag vore nyttigt och lönande
och dels om anmälaren kunde erhålla
understöd från det allmänna. Skulle
sådant icke kunna lemnas i uppdrag åt enskild
person, så kunde det måhända uppdragas
åt hushållningssällskapen, hvars agronomer
kunde utröna, om odlingsföretagen
vore lämpliga eller ej. Med afseende på
skogshushållning torde det ej vara annan
råd än att skapa ett tvång för skogsegare
att sörja för återväxt.

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skog.

b) Önskvärd vore kanske en odlingsfond,
från hvilken den unge mannen, som önskade
få bo under eget tak, kunde få några
hundra kronor till uppsättning af ko och
redskap och första nyodlingen. Lån är en
förfärlig sak. Man skall icke lära den unge
mannen att låna. En gåfva skall han ha.
Men en yngling, som begagnar starka drycker
och spelar kort och icke vill förbarma
sig öfver sina föräldrar, bör icke kunna påräkna
sådan gåfva, c) Undervisning behöfves
om utfodringen, om mjölkningen, om
renhållningen, om smör- och ostberedningen
samt om täckdikning, plöjning, gödselberedning,
äfvensom skogsvård.

2, 3. Rikligare anslag af staten för nötkreaturspremieringarna,
hvilka visat sig vara
ett verksamt medel för höjandet af ladugårdsskötseln,
med hvilken jordbruket håller
jemna steg. Fraktnedsättningar å kalk och
artificiella gödningsämnen å jern vägarna.

Inrättandet af landtmannakurser i de olika
kommunerna, b) Nej.

Söderala.

a) Undervisning är af nöden, b) Ja. c)
Undervisning skulle lämpligen kunna åstadkommas
genom förändring af andra klassen
i länets folkhögskola till en landtmannaskola.

Segersta.

b) Ja, möjligen.

Hanebo.

1. a) Jordbruket skulle höjas, om någonperson
hade råd att upprätta ett mönsterjordbruk,
der de nyaste metoderna för jordens skötande
blefve tillämpade. Till jordbrukets höjande
skulle också ett flitigare bevistande af landtmannaskolor
bidraga. De t. ex. af hushållningsällskapet
bekostade föreläsningarna
i jordbruk i norra IJelsingland synas icke
haft minsta nytta med sig. b) Ja.

2. b) Behofvet häraf torde i denna ort
ännu ej så skarpt framträda, som å många
andra orter i de nordligare länen, der fonder
af sådan art, som frågan angifver, böra blifva
i hög grad gagneliga; dock med behörigt
afseende fästadt vid önskvärdheten att, innan
lån till enskilda utlemnas, genom allmänna
medel beredes möjlighet att först
åvägabringa oftast nödig vattenafledning i
stort från odlingsvärda, men sänka och frostländiga
trakter, hvilket i regeln öfverstiger
enskildes förmåga. Derjemte bör nödig kontroll
utöfvas, så ätt lånen verkligen till dermed
afsedt ändamål blifva använda, c)
Undervisningen torde företrädesvis kunna
meddelas genom populära skrifter, hvilka,
utarbetade med bestämd hänsyn till rådande
förhållanden, öfvertygande visa vägen till
bättre kultur, och hvilka genom hushållningssällskaper
gratis och ymnigt böra spridas
till innehafvarne af äfven de minsta
j ordbruksfastigheter.

Mo.

1. Svar saknas.

FBAG-AN 34.

SOCKENOMBUD.

717

2. a), b) Undervisning af nöden. Folkhögskolans
andra årsklass bör ombildas till
en landtmannaskola. Lån och bidrag ur
odlingsfonden. Premiering af mindre jordbruk.

Norrala.

a), b) Lån och bidrag från en frostförminsknings-
och odlingslånefond äfvensom
premiering af mindre jordbruk, c) Undervisning
i jordbruk och skogsvård är af nöden
och kan lämpligen åstadkommas genom
förändring af folkhögskolornas andra klass
till en landtmannaskola.

Trönö.

a) Stipendier för jordbrukare, så att de genom
resor kunna iakttaga jordbrukets ståndpunkt
å andra platser. Undervisning å hemmanen
genom kostnadsfritt biträde af agronomer
och förändring af folkhögskolorna till
landtmannaskolor. Premiering af väl skötta
smärre jordbruk. Lämpligare sätt än hittills
för beviljande af räntefria odlings- och
förbättringslån. Strängare kontroll af i handeln
förekommande gödningsämnen samt
nedsättning å frakterna derå liksom å kalk.
b) Ja. c) Kostnadsfri undervisning i skogsvård
inom hvarje socken rekommenderas.

Bollnäs.

a) Inrättande af landtmannaskola för inhemtande
af jordbrukets teori och skogsvård
skulle vara nyttig, b) Frostförminsknings-
och odlingslånefond torde här endast
i ringa män blifva anlitad, i fall den komme
till stånd.

Alfta.

a) Hållande af föredrag om jordbruket
och anordnande af landtmannakurser, för
hvilket dock allmänheten härstädes hittills
visat föga intresse, b) Ja.

Ofvanåker.

1. a) Af Hushållningssällskapet anordnade
s. k. »landtmannakurser» hafva här

visat sig vara af god verkan. Der dylika
kurser erhålla en god ledning, kunna de,
utom att de meddela teoretiska insigter,
jemväl i synnerlig grad främja en rätt uppskattning
af och intresse för jordbruksarbeten
och ladugårdsskötsel, hvilka näringsgrenar
i tider af »öfverkultur» råka ut för
ringaktning och vanskötsel och kunna kurserna
sålunda blifva i viss mening sedligt
fostrande.

2. a), b) Räntefria lån med minst 20
års inbetalningstid, särskild odlings- eller
frostförminskningsfond samt praktisk undervisning
uti skötandet och anläggandet af
mindre jordbruk äfvensom i skogsvård.

3. a) Hushållningssällskapets belöningar för
odlingsflit och landtmannakurser hafva verkat
godt. Premier för odling, brukning och
dräneringar till sådana, som sjelfva med
egen hand arbeta på jorden, vore kanske
något, som borde försökas, äfvensom premier
åt dem af de mindre jordbrukarne, som bäst
taga vård om skogen, b) Ja, om lån kunde
beviljas på lång tid och mot låg ränta, c)
Genom föredrags hållande och föreningars
bildande. Sådana föreningar borde till en
tid åtnjuta bidrag till böcker o. d.

Voxna.

1. Föredrag å allmän bekostnad. Fonder.

2. a) Jordbruket i Norrland skulle nog höjas,
om egostyckningen mera kunde tillämpas.
Väl skulle en del mindre jordlägenheter
icke ensamt kunna föda familjen, men binäringar
stode ju till buds. Framför allt
måste befolkningen befrias från och bevaras
för bolagsväldet. Detta förslafvar folket
både i ekonomiskt och intellektuellt hänseende.
Ökad tillgång på undervisning i
jordbruket skulle under nuvarande förhållanden
vara föga effektiv, men skulle, sedan
bolagsväldet blifvit stäckt, kunna ha god
verkan, b) Dylika fonder torde för länge
sedan hafva varit i verksamhet, men kontroll
öfver deras användning erfordras.

718

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enånger.

a) Undervisning i jordbruk och dertill
hörande binäringar, b) Ja. c) Genom inrättandet
af flera mindre lantbruksskolor
och hållande af lämpliga föredrag.

Njutånger.

a) Direkt understöd och undervisning genom
statens försorg vore önskvärd, b) Ja. c)
Genom fullt qvalificerade instruktörer. Skogsvården
torde dessutom såsom obligatoriskt
läroämne böra ingå i folkskoleundervisningen.

Nianfors.

b) Ja. c) Genom föredrag samt genom
att till sockenbiblioteket anskaffas goda böcker
i landtbruk och skogsvård.

Idenor.

a) Understöd, hvarigenom ekonomiskt betryckta
jordbrukare kunde undgå sälja sina
hemman, samt undervisning i jordens skötsel
och skogsvård, meddelad utaf deri erfaren
person.

Forsa.

1. al Direkt understöd dels utan betalningsskyldighet,
dels med skyldighet att
återbetala på vissa år. För undervisning i
jordbruk och skogsvård är ju icke så litet
sörj dt af'' hushållningssällskapet, som årligen
ikläder sig kostnader för undervisning
i landtbrukskurser, ehuru hittills- svårigheter
visat sig att finna dertill lämpliga
personer. Och torde derför af staten särskilda
undervisare i jordbruk och skogsvård
böra inom de olika orterna anställas. Det
vigtigaste för jordbrukets framtida bestånd
är, dock att en skogslag med det första
utkommer, som icke blott stäfjar den hänsynslösa
afverkningen af ungskogen utan
äfven ålägger en och hvar, som det vederbör,
att sörja för skogens återväxt genom
skogssådd, fröträd och skogsplantering. I
sammanhang dermed bör en ordnad skogs -

J hushållning påbjudas å såväl bolagens som
böndernas skogar samt stadgas, att skogarna
icke må försäljas i vidsträcktare mån, än
| att minst 10 har med medelmåttig skog
j be växt skogsmark qvarlemnas för hvarje
öresland af hemmanets örestal. b) Ja.
j 2. Svar saknas.

Högsta.

b) Ja. Lånen borde under vissa år vara
räntefria och sedan löpa med så låg amortering
och ränta som möjligt, c) Genom
föredrags hållande inom socknarna kunde
den jordbrukande befolkningen få undervis!
ning i fördelarna af att ordentligt sköta sitt
I jordbruk och vårda sin skog.

! llsbo.

b) Ja.

Harmånger.

a) Några andra åtgärder i nämnda hänseende
än dem, hushållningssällskapet vidtagit,
kunna ej rekommenderas, b) Ja. c)
Något annat sätt än det af hushållningssällskapet
använda kan ej föreslås.

Jättendal.

b) Ja.

Gnarp.

a) Undervisning och hjelp erhålles till
någon del genom hushållningssällskapen för
de mindre bemedlade, b) Ja.

Bergsjö.

a) Understöd och undervisning äro väl
båda att förorda, dock först undervisning,
b) Ja, ty fonden kunde undantränga det nu
gängse och förderf bringande vexellånesystemet.
c) Medelst fackmäns föreläsningar och
spridande af lätt förstådda skrifter, men för
att i praktiken få det riktigt utfördt, vore
försöksskolor att särskildt framhålla.

Hassela.

1. Den senare frågan besvaras med ja.

2. a) Genom understöd, b) Ja. c) Genom
jordbruksingeniörer, som besökte platsen

KRAGAN 34. SOCKENOMBUD.

719

och undervisade folket om, huru det skulle
dikas och odlas.

3. Svar saknas.

Norrbo.

a) Större tillmötesgående mot jordbrukaren
från det allmännas sida genom t. ex.
billigare jern vägsfrakter å kalk och andra
oundgängliga jordförbättringsmedel, beviljande
af räntefria lån till nyodlingar, utdikningar
m. m., understöd för anläggande
af mejerier o. s. v. b) Af ingen betydelse
för denna byggd, c) Tillräckliga tillfällen
till undervisning i jordbruk och
skogsvård finnas genom hushållningssällskapets
försorg för dem, som vilja erhålla
dylik undervisning.

Bjuråker.

a) Båda. b) Ja.

Delsbo.

a) Båda. b) Ja. c) Genom mönsterfarmer
och afton-landtmannaskolor.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdal.

a) Förbättrad landtbruksundervisning, anskaffande
af billiga lån för jordbruksändamål
och anslag för utdikningar, lättnader i
skifteskostnaderna, b) Ja. c) Genom sockenvis
anordnade ambulatoriska undervisningskurser
i jordbruk och skogsvård.

Ramsjö.

b) Ja, under förutsättning att fonden disponerade
rikliga medel — ty mycket behöfver
göras -— och att villkoren för erhållande
af bidrag derur icke blefve krångliga och
svåra, c) Undervisning i jordbruk och skogsvård
borde, för att blifva effektiv, bedrifvas
så, att på allmän bekostnad inköptes mindre
och medelstora bondhemman med tillhörande
skog här och der på lämpliga platser.
Dessa skulle blifva inönsterbondgårdar.
Och då det är lika vigtigt, att qvinna).
! får lära sig, huru ett bondehushåll

skall skötas, så skulle undervisningen bestå
deri, att för viss tid lämpligt antal män
och qvinnor anställdes å dessa gårdar såsom
tjenare, arbetare, biträden o. s. v. Derigenom
skulle män och qvinnor af ortens jordbrukande
befolkning få praktiskt lära sig
sköta ett mindre landtbruk, lämpadt efter
ortens förhållanden, således icke blott det
egentliga åkerbruket och skogsskötseln utan
äfven allt det, som dermed sammanhänger,
såsom ladugårds- och husdjursskötsel, huru
matvaror skola skötas och användas, manlig
och qvinnlig hemslöjd, huru i allmänhet
en bondes hushåll och ekonomi böra vara
inrättade. Det är den stora okunnigheten
i dessa afseende)), som orsakat, att allmogen
åtminstone här i orten är så allmänt
utfattig, i trots af att den nu en lång tid
haft riklig arbetsförtjenst.

Färila.

1. a) Den bästa åtgärden är att lösa skogsfrågan.
Låt bonden spara på skog, gif honom
mindre frestelse till skogskörslor m. m.,
och jorden skall få honom åter. Understöd
torde vara som att vattna i ökensand.
Undervisning är deremot ej att förkasta.
Anordna kurser i den vägen för folkskolelärarne
och gif dem tillfälle till någon liten
extra förtjenst genom att hålla lämpliga
föredrag i frågan. Det skall göra dem fosterländska,
föra frågan in i »folket» på normalaste
sätt och verka från många sidor
med gagn. b) Att Norrland gagnas genom
att få frostkällor på ett eller annat
sätt utdikade säger sig sjelft.

2. a) Odlingslån och statsunderstöd till
dränering af inegojorden och utdikning af
större frostförande myrmarker, b) Ja. c)
Torde lämpligast kunna anordnas af länets
hushållningssällskap genom landtmannakurser
och föreläsningar i jordbrukslära och
skogshushållning. Äfvenledes synes det finsk -värdt, att der landtmannakurser och föreläsningar
i hit hörande ämnen lämpligen
kunna anordnas af hushållsgillen eller en -

720

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

skilda personer, dessa kurser erhölle statsbidrag
under de förutsättningar och villkor,
vederbörande finna för godt bestämma.
Att desslikes af staten aflönade föreläsare,
som hafva att bland allmogen sprida
kunskap i meranämnda ämnen, skulle i
ej ringa grad befordra jordbrukets höjande,
torde vara gifvet.

Los.

a), b) Beträffande frågan om direkt understöd
och en särskild frostförminsknings
och odlingslånefond tviflas på att sådant
vore önskvärdt. Rörande utsträckt undervisning
i jordbruk och skogsvård lemnar
Hushållningssällskapet goda bidrag. Tidskrifter
och böcker äro rätt allmänt anlitade,
hvadan någon särskildt vidlyftig och kostsam
teoretisk undervisning inom våra orter
ej torde vara så alldeles nödig. Skulle
någon särskild eggelse påfinnas, som kunde
verka mera allmän lust och intresse för
saken, vore det kanhända något att tänka på.

Jerf so.

a), b) (hiskligt vore, att personer med insigt
och praktisk erfarenhet hölle föredrag
i jordbrukslära; att odlingsfond, der medel
på billiga villkor erhölles, komme till stånd,

samt att hushållningssällskapen inom sina
områden föranstaltade undervisning i både
jordbruk och skogssådd.

Undersvik.

1. a) Nedsatta jern vägsfrakter för bi,
gödningsämnen och kalk, räntefria odlingslån
och jordbrukspremier, anställande af
lämpliga föreläsare i jordbruksskötsel och

j skogsodling, stipendier åt mindre jordbrukare
för att på annat håll taga reda på,
j huru jordbruket der bedrifves och skötes.

| b) Ja. c) Bästa sättet torde vara, att hushållningssällskapen
utsända till hvarje särskild
kommun någon viss tid på året en
skicklig föreläsare i dessa ämnen.

2. a) Billigare jernvägsfrakter för konstgjorda
gödningsämnen, kalk m. m. Lämplig
och om möjligt praktisk undervisning
åt allmänheten och föreläsningar i till jordbruket
och skogsvården hörande ämnen.
Kostnadsfria resor, under god ledning, åt vissa

j mindre jordbrukare, för att å andra orter
[ studera det mindre jordbruket o. d. Dessutom
borde staten understödja med kraftiga
bidrag till anläggande af nödiga utfartsvägar
för nybyggen å aflägsnare ställen, hvilka
förut sakna sådana, b) Ja.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Tima.

a) Bland annat genom landtmannaföreningarnas
understöd, b) Ja, med billiga
och lämpliga lånevillkor, c) Bland annat
genom föreläsningar af agronomer, skogsoch
ladugårdsinstruktörer m. fl.

Attmar.

b) Nej. c) Medelst hållande af föredrag
af sakkunniga personer, genom utgifvande
af populära och lättfattliga småskrifter m. m.

Stöde.

a) Fortsatt undervisning, hvilken lämpligast
torde kunna genom hushållningssällskapen
än vidare meddelas. Billigare lån
på mera drägliga och tidsenliga villkor, än
de, å hvilka lån stå till buds från t. ex.
Norrlands hypoteksförening, b) Ja.

B or g sjö.

1. a) Att höja den jordbrukande befolkningens
ställning genom direkt understöd
torde ej löna mödan, men väl genom undervisning
i jordbruk och synnerligast i

ffBAGAN 34. SOCKKNOMBUD.

721

skogsvård. Särskilda lärare i skogsvård kunde
anställas der och hvar i vissa distrikt inom
länen. Sådana lärare skulle verka mera
godt för landet än dimensionslagar och
skogs vårdsstyrelser med ty åtföljande mer
eller mindre odugliga tjenstemän.

2. a) Populära föredrag och spridande
af små skrifter rörande skogsskötsel!! samt
jordbruket och dess binäringar, hvari bristerna
påpekas och förbättringarna framhållas.
Föredrag i jordbruk har genom
hushållningssällskapet i orten hållits, och
det har visat sig, att frukter äro att vänta.
Lagtvång deremot torde nog icke vara rätta
sättet, emedan detta lätt kunde hafva reaktionär
verkan, b) En fond, der man hade
att mot billig ränta och amortering få upptaga
lån för i synnerhet utdikningar af
kallkällor och sankmarker, vore en mer än
önskvärd sak, i synnerhet som lämplig plan
och vägledning vid arbetets genomförande
vore att vänta, men man står tvekande, om
ett sådaut lån obetingadt kan förordas för
de minst bärstarke, ty dessa äro oftast skuldsatta,
och kommer så dertill amorterings- i
skuld, skulle det möjligen blifva för jordbrukaren
för mycket tryckande och tvinga
honom att till bolag försälja hemmanet.

Hafveri!).

a) Såväl understöd som undervisning,
b) Jo. c) På så sätt, att praktiska personer
aflönas, som resa ikring i byarna och hålla
föredrag och undervisa såväl i jordbruk som
skogsskötsel.

Selånger.

a) Något direkt understöd torde ej böra
ifrågasättas annat än möjligen till mindre
bemedlade, som uppodla lägenheter. Deremot
är det ensidigt, att undervisning om
jordbrukets höjande måtte meddelas utöfver
hvad länsagronomerna hinna, b) Ja.

Sättna.

a) Något understöd, helst genom premier,
för visadt nit och arbete samt undervis -

ning af kunniga fackmän äfvensom föredrag
i jordbrukslära. b) Ja. c) Vid alla beväringsmönstringar
skulle sådana, som äro
odugliga till krigstjenst men dugliga till
jordbruksarbete, insättas ett år på landtbruksskolor
i stället för att göra krigstjenst.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indal.

b) Ja. c) Anställande af särskilda undervisare
för jordbruk och skogsvård vore nog
nyttigt. Så småningom höra dessa undervisare
kunna uträtta mycket godt, sedan
vederbörande fått förtroende för dem.

Holm.

a) Att bolagens jordförvärf icke vidare
få förekomma och att statsmedel erhållas
till 6/6 af kostnaden för utdikning af i
närheten af hemman liggande myrar för
minskning af frostländighet. b) Ja, helst
om räntefria lån erhölles på 10 år, då jordbrukaren
komme i tillfälle att odla den
jord, som med medel ur lånefonden torrlagts.
c) Genom af hushållningssällskap
utsända lämpliga talare, som ofta reste omkring
och lemnade råd och upplysningar i
jordbruk. Angående skogsvården anses
ingen undervisning tarfvas, enär erfarenheten
visar, att forstligt bildade män sköta
kronans skogar sämre än bönderna sköta
sina.

Skön.

1. a) Både genom understöd och undervisning.
b) Ja.

2. a) Praktisk undervisning, b) Den
jordbrukande allmänhetens lugna sinnelag
och tröga tanke, och dess benägenhet och
ofta envishet att fasthålla vid gamla seder
gör, att, äfven der tillgång på medel finnas,
lämplig eller tidsenlig jordbruksredskap icke
anskaffas, hvadan en odlingsfond troligen
icke i afsevärd mån skulle förbättra jordbruket.
c) De norrländska hushållningssällskapens
skrifter angående jordbruket och
tidsenliga redskap äro mycket spridda i

91

722

FRAGAN 34. SOCKENOMBUD.

orten och äfven lästa af jordbrukarne, men
på grund af dessas tröga lynne och misstro
till allt nytt göres intet försök att pröfva
en ny metod, ehuru det ofta icke medför
någon kostnad och endast ringa besvär.

Derför synes lämpligast, att genom hushållningssällskapets
försorg utsändas lämpliga
personer, medhafvande tidsenliga redskap,
för att besöka socknarna och å minst
två ställen inom hvarje socken undervisa i
jordens dikning, tillredning, gödsling och
sådd å en viss bestämd jordyta, hvilken,
så vidt ske kan, bör ligga vid allmän landseller
trafikerad byväg. Sedan jordarealen
på våren blifvit ordnad och besådd, skola
å samma jordbit uppsättas ett eller två i
ögonen fallande anslag, att denna bit är af
hushållningssällskapets lärare ordnad. Derå
angifves äfven storleken samt huru många
häst- och mansdagsverken användts från
och med plogkörningen. Vid denna jordbit
komma då landtmännen vid passerandet att
stanna och se, huruvida densamma är bättre
än andra jordbitar i närheten eller hemma
hos dem sjelfva, och då kunna de förvissa
sig, om den nya metoden och arbetssättet
medfört godt resultat eller icke.

Timrå.

Kunskaper om en tidsenlig och rationell
skötsel af jordbruk erfordras samt en praktisk
handledning att på ett för ekonomien
icke alltför betungande sätt tillämpa nyare
metoder. De inom detta län nyligen bildade
landtmannaföreningarna synas helst
kunna fylla denna vigtiga uppgift. Vore
derför önskligt, om dessa föreningar finge
ett understöd af staten, så att de kunde
undgå att genom brist på medel tvingas
att nedlägga sin verksamhet, b) En sådan
fond kan på sina ställen vara nyttig.

Ljustorp.

b) Ja.

Hässjö.

a) Landtbruksskolorna, der undervisning
lemnas om jordens brukningssätt och af -

dikning. Föredrag af länsagronomer. Fria
studieresor för mindre jordbrukare. Rikligt
tilltagna statsanslag för utdikande af
frostförande marker. Lämpliga belöningar
för odlingsflit och välskötta mindre jordbruk.
Räntefria odlingslånefonder samt
spridande af lättlästa jordbruksskrifter.

Njurunda.

Direkt understöd är af större värde.

3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Säbrå.

a) Prisbelöningar böra anordnas för odlingsflit,
för väl genomförd utdikning af
jorden och särdeles för ändamålsenligt utförd
täckdikning. Fortsatt undervisning bör
meddelas medelst föredrag af sakkunniga
agronomer m. fl. om jordens och kreaturens
rätta skötsel och vård och hvad dertill
hörer, om skogens rätta ans och i all synnerhet
om gödselns tillvaratagande och fullkomning
m. in. Af särskildt effektiv verkan
vore, om kalk kunde göras lättare åtkomlig
eller billigare än den nu är. b)
Ja, förutsatt att lämplig amorteringsskyldighet
tillämpas med 3 till 5 års räntefrihet.

Stigsjö.

a) Både understöd och undervisning lämpliga
åtgärder, b) Ja. c) Medelst utgifna,
populärt affattade skrifter och ofta i församlingarna
upprepade föredrag.

Viksjö.

a) Undervisning och i vissa fall understöd,
samt bildande af lånefonder till nyodlingar
och anslag till utdikande af frostförande
marker, c) Derigenom att lärare
med vissa mellanrum besökte byggden och
toge i betraktande, huru befolkningen skötte
sina jordbruk, och då direkt påpekade hvad
som borde göras till jordens förbättring.
Beträffande åter skogsvården vore ju godt,
om allmänheten kunde få undervisning
derom, men skogsvården bör dock komma

FRAGrAN 34. SOCKENOMBUD.

723

i andra rummet, och jordbruket i första.
Man skall alltid bli i tillfälle iakttaga, att
der en egendom skötes väl i jordbrukshänseenden,
der skötes också skogen.

Häggdånger.

a) Undervisning i såväl jordbruk som
skogsvård önskvärd, b) Ja.

Gudmundrå.

a) Anordnande af ännu flera och tidsenligare
landtbruks- (landtmannaskolor) samt
skogsskolor. b) Ja. c) Genom anställande
af flera landtbruksingeniörer samt instruktörer
i skogshushållning och skogskultur på
statens bekostnad med uppgift att kostnadsfritt
tillhandagå allmänheten.

Hög sjö.

a) Önskligt vore att föredrag öfver jordbruket
och dess näringar oftare förekom me
inom kommunerna samt att lättfattliga jordbruksskrifter
kostnadsfritt utdelades bland
befolkningen, b) Ja.

Hemsö.

Statsunderstöd för myrodlingar och andra
odlingar.

TorsåJcer.

b) Ja, för så vidt icke fonden skulle afse
endast små palliativåtgärder, utan en effektiv
frostförminskning för Norrland i stort
sedt, genom en systematiskt utförd utdikning
af de ofantliga frostförande myrarna
i Norr- och Vesterbotten, Jemtland, Herjeådalen
och Dalarna. Men härför torde den
behöfliga fonden stiga upp till summor,
som riksdagen svårligen torde bevilja, åtminstone
för den närmaste framtiden, c)
Under det man väntar på och för att påskynda,
att en gynnsam tid härför skall
inträda, torde praktiskt anordnade folkhögskolor,
alltid i förening med landtmannaskola,
vara en af de vägar, på hvilka den
jordbrukande befolkningen mera allmänt
kan föras fram till större och mer vidgade
vyer.

Ytter-Lännäs. •

a) Resestipendier. En genom premier
[ eller på annat sätt åstadkommen uppmuntran
till nyodlingar eller god skötsel, b) Ja.

Dal.

Genom undervisning.

Boteå.

a) Föredrag borde oftare än hvad hittills
skett förekomma och ströskrifter, lämpade
efter förhållandena i Norrland, borde utgifvas.
b) Ja, så vida lönevillkoren ställas
så, att låntagaren blir hjelpt och icke stjelpt.

Styrnäs.

Genom räntefria odlingslån torde jordbruket
och den jordbrukande befolkningens
ställning lämpligast höjas.

Öfver-Lännäs.

a) Önskligt vore ock, att billigare frakter
å kalk, gödnings- och foderämnen komme
till stånd, b) Ja. c) Genom föredrag, afhandlingar
samt spridande af skrifter rörande
hithörande frågor.

Sånga.

a) Undervisning i jordens rationella skötsel
och nyttan af konstgödning, b) Ja, så
vida lånevillkoren kunde ställas billiga, c)
Genom föreläsningar af dertill kompetenta
personer. Dertill borde ock förekomma
undervisning i skogsvård.

Nora.

1. a) Intresset för jordbruk och boskapsskötsel
är i allmänhet slappt, så länge skogshandteringen
i regel gifver mer lönande och
lättare inkomster och arbetsförtjenster. Ändring
till det bättre synes i någon mån
börja inträda. Och torde åtgärder utöfver
redan gjorda icke kunna uträtta mycket
på jordbrukets höjande, så länge nuvarande
förhållanden råda.

2. a) Med lämpligt understöd från stat och
hushållningssällskap skulle mindre »mönsterfarmer»
om ett vanligt bondehemmans

724

EEA G AN 34. SOCKENOMBUD.

storlek här och hvar inom länet anordnas och
få till uppgift att verkligen visa, huru jordbruk
i skilda trakter kunde bära sig. Direkta
understöd i form af premier och anslag
för olika ändamål och undervisning i
form af föredrag äro af mer tillfällig natur
och hafva ej heller haft den verkan, man
med dem afsett.

Skog.

1. a) Landtmannaföreningar äro nyttiga.

b) Ja, ehuru dock inga betydande företag
kunna ifrågasättas för denna lilla socken.

c) Föreläsningar om jordbruk och skogsvård
borde förekomma; landtbrukstidskrifter
borde spridas.

2. Svar saknas.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Multrå.

g) De nuvarande landtbruksskolorna böra
betydligt förbättras samt de kunskaper, som
i dessa skolor meddelas, vara af sådan beskaffenhet,
att de i praktiken lämpa sig för
norrländska förhållanden.

Långsele.

Sådana åtgärder, som de här berörda, äro
alla af en underordnad och öfvergående betydelse.
De kunna och böra måhända vidtagas,
sedan det hela bättre ordnats än det
nu är. Tills vidare är hufvudsaken att
förbjuda bolag köpa och ega hemman.

Graninge.

b) Ja. c) Genom att på statens bekostnad
kompetenta personer reste omkring och
lemnade undervisning i omförmälda ämnen.

Resele.

a) Undervisning i jordbruk och skogsvård
inom orten saknas ej, men förmågan att
efterkomma den insigt, som deraf herntas,
saknas tyvärr ofta på många ställen, b) Ja.

Ådals-Liden.

1. Kommer det att hädanefter såsom
hitintills fortgå med bolagens förvärf af

i bondehemman, torde ej många år återstå,

) förrän bolagen lagt under sig alla hemI
man. Och då torde det ej heller löna mödan
att tänka på bildandet af någon särskild
frostförminsknings- eller odlingslånefond.

2. a) Dels borde kunniga män undervisa
de unga jordbrukarne, huru jorden bör
skötas, och dels utdikning af sänka skogsmarker
verkställas för att få skogen att
växa bättre. Syner för utdikningsföretag
| borde bekostas af staten, b) En lånefond
j vore mycket bra, men att låna af statsmedel
blir dyra pengar, så vida pengarna
ej bli räntefria några år, till dess afkastningen
börjar vinnas af jordbruket.

Junsele.

1. a) Man bör ej bereda den jordbrukande
befolkningen ökade tillfällen till lån.
Ty för de flesta af dem är lån en svår
frestelse, som fört många till förderf i moraliskt
afseende och till ruin i ekonomiskt
afseende.

2. Kan för närvarande ej besvaras.

3. a) Direkt understöd, der sådant påkallas,
samt spridande af skrifter om jordbrukets
höjande.

Ramsele.

a) Hushållningssällskapens sträfvanden
med anordnande af försöksfält, premieringar
och dylikt samt spridande af skrifter torde
böra i möjligaste mån beaktas och understödjas.
b) Ja, synnerligen, c) Traktens
lokala förhållanden tordp knappast lemna
tillfälle för en framgångsrik anordning af
föreläsningar och undervisningskurser.

Edsele.

a), b) Täta besök af landtbruksingeniörer,
bildande af landtmannaföreningar, bildande
af en stark frostförminskningsfond, upprättande
af så många landtbruksskolor som
möjligt.

Helgum.

Undervisning måste anses önskvärd, under
förutsättning att den sker i både jordbruk

FRÅGA!? 34. SOCKENOMBUD.

725

och skogsvård genom föredrags hållande på
ett åhörare uppsökande och samlande sätt
under eu följd af år. b) Ja, om villkoren
blifva tillräckligt gynnsamma.

Fjällsjö.

a) För jordbrukets upphjelpande torde
större statsbidrag till frostminsknings- och
jordförbättringsföretag blifva verksammast,

b) Ja.

Bo dum.

a) Både understöd och undervisning, b)
Ja. c) Genom af staten utsända ingeniörer,
som verkställa utställningar och meddela
undervisning i jordbruk och skogsvård.

Tåsjö.

a) Direkt understöd af statsmedel till
bättre nyodlingar och jordbrukets skötsel,

b) Ja, under förutsättning att de lånade
penningarna voro räntefria en tid, innan
amorteringen börjar, c) Genom kringresande
undervisare på statens eller hushållningssällskapens
bekostnad.

5. Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Nordingrå.

1. Svar saknas.

2. Något direkt understöd genom en
lånefond är ej nödvändigt, men deremot att
på lämpligt vis meddela befolkningen undervisning
i jordbruk och skogsvård, hvilket
under nuvarande förhållanden torde bäst
ske genom hållande af föredrag af fullt
qvalificerade personer.

Ullånger.

Skydda den jordbrukande befolkningen
från bolagsväldet; utan detta skydd äro alla
åtgärder fruktlösa.

Viby g gerå.

Någon direkt åtgärd till jordbrukets förbättrande
här, utom möjligen inrättandet af
en särskild odlingslånefond, kan svårligen

föreslås, dock torde resestipendier för jordbrukare
och premier för jordbruk och myrodlingar
vara att rekommendera såsom bidragande
till att vidmakthålla och öka intresset
för jordbrukets förbättrande. Flere
agronomer, praktiskt anlagda och ej uppträdande
alltför herremannalikt, torde kunna
uträtta mycket till jordbrukets förbättrande,
dels genom direkt handledning eller undervisning
i jordbruksskötsel och dels genom
insamlande af jordprof m. m.

Billiga landtmannaskolkurser med undervisning
i jordbruk och skogsvård vore säkerligen
en god sak. Det hittills tillämpade
landtbruksskolesystemet i Norrland synes
ej vara passande för landsdelen i fråga.

IT åtra.

, a) Lämpligaste direkta understöd torde
vara gratisspridning af landtbrukslitteratur.
Dernäst premiering af olika grenar af
jordbruket, uppmuntrande af landtmanna-,
konsumtions- och exportföreningars bildande.
Hedersomnämnande för välskötta
jordbruk torde äfven vara till uppmuntran.
Offentliga populära föredrag af i jordbrukslära
och i husdj ursskötsel väl hemmastadda
agronomer torde äfven vara till stort gagn,
om de vore afgiftsfria för åhörarne. Äfven
dylika föredrag i skogsvård vore af behofvet
påkallade.

Sidensjö.

Lämplig undervisning i jordbrukets rätta
skötsel och premiering.

Skorped.

a) Såväl understöd som undervisning är
önskvärd och ott verksamt medel, b) En
fond för såväl odling som utdikning af frostförande
marker, från hvilken bidrag utan
återbetalningsskyldighet kunde erhållas, är
att föredraga framför en lånefond, enär de
smärre jordbrukarne draga sig för att taga
ett sådant lån, äfvensom detta ock stundom
kan möta hinder till följd af förut lemnade
inteckningar i hemmanet.

726

FKÅGAN 3t. SOCKENOMBUD.

Anundsjö.

1. a) Undervisning, lemnad af å statens
eller landstingets bekostnad i de olika byarna
kringresande, icke endast teoretiska
utan praktiska jordbrukare, b) En dylik
fond torde möjligen, dock icke säkert, kunna
bidraga något till jordbrukets höjande.

2. a) Tillräckligt antal i jordbruk och
skogsvård kunniga personer borde i orten
anställas för att meddela allmänheten nödiga
upplysningar om skötsel af deras hemman
och skogar, b) Ja.

3. a) Ja.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själevad.

a) Statsunderstöd för större odlingsföretag
och för undervisning om en rationell
skötsel af jorden, b) Ja. c) Genom populära
föredrag och lemnande af råd af agronom
och forstligt bildad person.

Mo.

Åtgärder, som speciellt skulle hafva till
uppgift att uppmuntra den jordbrukande
befolkningen till höjande af jordbrukets ställning
i allmänhet, kunna ej lämpligen åvägabringas,
ej heller kan det vara rimligt, att
lånefonder tillskapas, som vore tillräckliga
för ett land, så stort som Norrland och Dalarne.
Den jordbrukande befolkningen skall,
om den vill komma till en oberoende ställning,
under alla förhållanden underkasta sig
kampen för tillvaron, att sjelf och utan
hjelp af andras råd söka och taga reda på
hjelpmedel, som på ett eller annat sätt kan
stå dem till buds, samt häfda ordstäfvet,
man bör ställa mun efter matsäcken.

Björna.

a) En skogslag bör antagas, som ovillkorligen
förbjuder skogens skiljande från

jordbruket. Skogens indelning och stämpling
verkställes gratis af statens skogstjenstemän.
Skogens afkastning användes för jordbrukets
höjande och skötande, helst mot redovisning
af hemmansinnehafvaren. Skulle
skogens afkastning af särskilda orsaker blifva
högre för viss tid eller period än som är nödvändigt
för jordbrukets skötsel, åtnjute bonden
räntan deraf.

Arnäs.

a) Statsbidrag i en eller annan form. b)
Ja, högeligen önskvärdt. c) Genom hushållningssällskapen.

Gideå.

b) Ja.

Trehörningssjö.

a) Fraktnedsättningar å alla till jordbrukets
förbättring hörande artiklar (äfven maskiner
in. m.). Inrättande af statsfabrik,
som till tillverkningspris tillhandahåller allmänheten,
särskild! de mindre jordbrukarne,
tidsenlig och lämplig jordbruksredskap, b)
Ja. c) Genom efter norrländska förhållanden
lämpad undervisning ide mindre landtbruksskolorna.

Grundsunda.

1,2. b) Ja. c) Derigenom att hushållningssällskapen
i samma mån som hittills och
ännu ytterligare kostnadsfritt utsända sina
agronomer och andra i jordbruk lärda män till
den jordbrukande befolkningen i orten med
råd och upplysningar. Vidare genom offentliga
föreläsningar och skrifter m. in. samt
genom bildande af landtmanna- och andra
föreningar, för att möjligen derigenom få
största valuta för försäljningsbara landtmannaprodukter.
Så äfven genom landtbruks-
och andra skolor.

ERAGAN 34. SOCKENOMBUD.

TV. Jemtlands län.

72?

1. Jemtlands Östra fögderi.

Bagunda.

1. Då inom länet finnes landtbruksskola
och skogsskola, då landtbruksingeniörer och
mejerikonsulenter årligen erbjuda biträde på
billiga villkor, då statsbidrag och lån kunna
erhållas för kostsamma utdikningar, torde
för närvarande inga särskilda anstalter vara
af nöden påkallade.

2. I hufvudsak = 1.

3. a) Lättare och beqvämare kommunikationer,
som möjliggjorde utforsling af skogsoch
landtmannaprodukter. Premier till sådan
yngling, som oförvitligt tjenstgjort som bonddräng
under hela sin ynglingatid och visat
sig hafva lust och vilja att sköta landtbruk
och kreatur samt dessutom genom insättning
i bank af viss procent af lönen visat
sig sparsam. Att agronomer — mera praktiskt
utbildade än nutida — hålla föredrag,
undervisa och personligt deltaga i arbetet.
Spridande äf korta, lättfattliga skrifter
med råd och upplysningar vid skötsel
af jordbruk och kreatur. För skogarnas
vård böra forstligt bildade, bönderna hängifna
personer anställas, hvilka skulle i
likhet med agronomérna undervisa bönderna
och på af dem gjord ansökan upprätta plan
för skötseln af deras skogar, b) Ja, om
ej villkoren blifva allt för vidlyftiga.

Hellesjö.

a) Både understöd och undervisning torde
behöfvas. b) Ja. c) Då små jordbrukare
med dålig ekonomi sky äfven ringa kostnader,
borde sakkunniga personer, för att
blifva anlitade, åtnjuta lön af kronan och
möjligen landsting, så att undervisningen
kunde meddelas kostnadsfritt.

Håsjö.

b) Ja.

Fors.

1, 2 n) Så länge nu rådande förhållan -

den fortfara, kan väl knappast någon åtgärd
uttänkas, som i nämnvärd mån kan
upphjelpa jordbruket, b) Ja, i någon mån
torde den kunna höja jordbruket.

Stugun.

1. a) Stort behof af torrläggning för att
dels minska frostländigheten, dels höja
skogsmarken uti en mångdubbelt högre
växtkraft, b) Ja, om lån erhållas mot billig
ränta och dikesutstakningar verkställas samt
torrläggningsplaner upprättas af fackman på
statens bekostnad.

2. Frostförminsknings- och odlingslånefond
skulle helt säkert visa sig vara af betydande
värde, men dessutom erfordras, att
högst betydande summor ställas till förfogande,
hvarur dels de nuvarande sjelfegande
bönderna kunde på rimliga villkor erhålla lån
för sina skulders betalande, dels lån på
lämpliga villkor utlemnas för inköp af jord
för smärre jordbruk.

Borgvattnet.

a) Både understöd och praktisk undervisning.
Visserligen finnes inom länet tillfälle
till undervisning vid Ope landtman naskola,
men högst få äro i tillfälle tillgodogöra
sig denna undervisning. Dessutom
finnes länsagronom, som på kallelse står
till tjenst med upplysningar, och vidare förekomma
landtbruksutställningar, landtmannaföreningar
och skrifter i landtbruk. Dock
synes ej allt detta vara fullt effektivt för
orten på grund af dess särskilda förhållanden.
Det synes lämpligt, att en af staten
helt aflönad agronom, som särskildt förstode
olika jemtländska förhållanden, såsom en
slags inspektör före omkring till de särskilda
byarna och sjelf toge reda på jorden
och dess skötsel på de olika ställena och
dervid dels genom föredrag i jordbruk, särskildt
lämpade för orten, dels genom enskilda
råd och upplysningar lemnade undervisning
i jordens skötsel. Dessutom torde

728

FBÅG-AN 34. SOCKENOMBtTD.

vara lämpligt att uppmuntra jordbruket genom
premieringar af odlingar och odlingsflit,
af ladugårdar och deras skötsel samt af
enkla, men praktiska bostäder och lefnadsvanor.
Sådana premieringar vore nog mest
effektiva, om de skedde vid en sådan der
agronoms resor af honom och en för tillfället
tillsatt nämnd. Nämnda resor böra
vara helt kostnadsfria för jordbrukaren.

Det är dock omöjligt åt t i orten drifva
ett jordbruk med framgång och intresse,
så länge orten lider brist på vägar. Härigenom
blir omöjligt att med fördel tillgodogöra
sig gödningsämnen och afyttra jordbruksalster.
Dessutom är vägunderhållningen
kostsam för kommunen; detta ehuru
kommunen till största delen saknar väg.
Blott två byar beröras af landsväg, b) Ja.

Iiefsund.

Någon annan åtgärd än vidmakthållande
af länets landtmannaskola kan ej för tillfället
angifvas.

Nyhem.

a) Prisbelöning för mindre jordbruk, som
uppdrifvas och skötas väl. Dessa, prisbelöningar
böra anordnas socknevis och i’ förening
med dessa böra hållas föredrag i jordbruksfrågor.
Prisdomarna böra vara, om
icke infödda norrländingar, så åtminstone
väl bekanta med norrländska förhållanden.
En god sak vore älven utsträckta kommunikationer
och landsvägar, b) Ja. c) Utsträckt
undervisning i jordbruk och skogsvård
inom orten skulle dessutom bäst
kunna bibringas på så sätt, att i hvarje
socken bildades landtmannaföreningar, hvilka
stode under hushållningssällskapens tillsyn
och vid vissa tillfällen besöktes af särskild!
tillförordnade talare, väl förtrogna med
norrländska förhållanden. Vid sådana föredrag
och möten skulle äfven diskussion och
samtal förekomma och frågor och spörsmål
kostnadsfritt besvaras. Föreningarna borde
erhålla understöd af hushållningssällskapen,

landstinget eller staten och jordbrukslitteratur
kostnadsfritt utdelas.

Bodsjö.

a) Kunde på statens bekostnad lämplig
person anställas för att på ort och ställe
lemna befolkningen undervisning om jordens
skötsel, torrläggning af myrmarker,
skogsvård m. m., vore dermed säkerligen
mycket vunnet. Direkt statsunderstöd skulle
vara så mycket mera af behofvet påkalladt,
som traktens befolkning är fattig och ej
mäktar nedlägga stora kostnader lör jordens
upparbetande. Ett godt medel att befordra
kunskapen om jordbruket vore derjemte,
om stipendier kunde beredas sådana ynglingar,
som önska genomgå någon landtbruks-
eller annan dylik skola. På kommunikationsväsendets
utveckling hvilar ock i
hög grad jordbrukets väl. b) Ja.

Bräcke.

Att skifteskostnader helt eller delvis öfvertagas
af statsverket, t. ex. derigenom att
landtmätare i likhet med hvad fallet är med
landtbruksingeniörer m. fl. erhålla fast statslön
och förpligtas utföra sina förrättningar
efter en billig taxa. Vidare, att understöd
dels i form af nedsatta biljettpriser å jernvägarna,
dels i form af från allmänna medel
utgående stipendier lemnas sådana jordbrukare,
som kunna vara villiga och ega
kompetens till att å andra orter med uppdrifvet
jordbruk inom eller utom fäderneslandet
inhemta kännedom om jordbrukets
bedrifvande och dess metoder.'' b) Ja, dock
anses en odlingslånefond icke vara i så hög
grad af behofvet påkallad som en frostförminskningsfond.
Frostförminskningsfonden
borde lemna bidrag till utdikning af vattensjuk
mark och sumptrakter till två tredjedelar
af kostnaden för hela arbetet, c) Genom
regelbundna föredrag och skriftspridning
inom orten.

Till sist må såsom ett önskemål framhållas,
att kronan, då fråga blir om försäljning
af henne tillhöriga fastigheter, låter

FRÅGAN 34. SOCKEXOMBUD.

729

uppdela dessa i smärre lägenheter med in- j
egor och tillräcklig skogsmark i stället för |
att, såsom hittills har plägat vara fallet, |
hela hemmanet ostyckadt försålts.

Brunflo.

Jordbrukarnes ställning skulle betydligt j
upphjelpas genom en odlingsfond, som lem- |
nade lån mot billig ränta.

Marieby.

= Brunflo.

Loclcne.

a) Genom undervisning dels i landtmannaskola,
dels af agronomer, som genom besök
å ort och ställe lemna råd och vägledning,
b) Ja. c) Genom inrättande af flera landtmannaskolor.

Näs.

a) Bättre kommunikationer äro erforderliga.
Särskildt bör anläggningen af byavägar
lättare kunna genomdrifvas och icke
möjliggöras först genom enhälligt beslut
derom af alla byamännen. Som så stora
trakter, hvilka med fördel kunna odlas,
finnas, att enskilda ej ega makt att göra
sig dem till godo, bör direkt understöd för
dikning äfven för sådan jord lemnas och ej
blott för kronodikning på marker, »som'' ej
med fördel kunna odlas», såsom hittills skett,
b) Ja. c) Genom ofta återkommande föredrag
af fullt kompetenta personer rörande såväl
jordbruksekonomi som skogshushållning och
genom analyseringar af jord och handledning
af examinerade agronomer.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lit.

b) Beträffande en frostförminsknings- och
odlingslånefond befaras, att densamma ej
kan blifva tillgänglig för dem, som deraf
äro mest i behof —- de mera skuldsatta —
enär sådana ej mäkta ställa nöjaktig säkerhet
för lån ur fonden.

Kyrkås. v

a) Odlingslån på billiga villkor och ökade
anslag för afdikning af frostförande, sankmarker
samt kostnadsfri undervisning af
agronom rörande jordbrukets förbättring.
Härförutom kunde den jordbrukande befolkningens
ställning för framtiden mycket
stärkas genom åtgärders vidtagande för skogens
bevarande och bibehållande vid hemmanet
på lagstiftningens väg. b)- Ja. c)
Genom föreläsningar inom kommunerna och
genom agronom, som utan betydligare kostnad
för jordegaren kan tillkallas för att på
stället lemna råd och upplysningar.

Häggenås.

Genom föredrag och praktisk undervisning
i såväl jordbruk som skogsvård.

Föllinge.

a) önskvärd! vore, att en lättfattlig undervisning
så väl muntligen som skriftligen
anordnades inom orten, b) Ja.

Laxsjö.

a) För minskning af frostländigheten
borde understöd af allmänna medel helst
lemnas till hela kostnaden, emedan den
mindre bemedlade eljest ej kan göra sig
till godo någon hjelp. Vissa odlingspligter
eller markupplåtelser kunde ju i stället
åläggas understödstagaren såsom ersättning
åt det allmänna. Dessutom bör kronohjelp
äfven erhållas för större dikningsföretag
äfven inom den redan odlade jorden. Jordbruksredskap,
motsvarande nyare tiders kraf,
men lämpade för verkligt småbruk, äro nödvändiga.
Experimentalfält för hvarje län
eller grupp af län med lika klimat och allmän
jordbeskaffenhet för utrönande af
hvad och huru bör odlas samt litteratur
och rådgifvare derefter äro under alla förhållanden
en nödvändighet för det norrländska
jordbrukets utveckling. Undervisning
efter sydsvenska erfarenheter har ofta

92

730

FKAGAN 34. SOCKENOMBUD.

uppfostrat jordbrukare, hvilkas ruin afskräckt |
allmogen för all landtbrukslitteratur.

Hotagen.

a) Lättfattlig undervisning, såväl muntlig [
som skriftlig.

b) Ja.

Hammerdal.

1. a) I främsta rummet nödigt, att möjlighet
måtte beredas för de familjer eller
enskilde, som det önska, att kunna få inköpa
mindre jordområden att för egen räkning
bruka, så att antalet af sjelfständiga
jordbrukare måtte fördubblas, ja mång- {
dubblas. I vissa nordliga och kalla trakter ]
vore det dervid äfven nödigt, att en tjenlig i
areal skogsmark medföljde vid samma köp, I
så vidt detta låter sig göra. Vidare måste \
det befinnas af stor vigt, att de försök att \
höja jordbruket och dermed följande nä- j
ringar, som redan äro under utöfning genom !
utsändande af instruktörer i olika hänseen- j
den, genom utgifvande af populära skrifter !
angående landtbruket o. s. v., måtte fort- j
sättas, b) Ja, sannolikt för den händelse j
att lånevillkoren kunde ställas tillräckligt I
billiga.

2. a) Såväl understöd som praktisk un- ''
dervisning torde här vara på sin plats, j

b) En dylik fond torde vara till nytta, j

c) Undervisning genom anläggande af hem- j
man, som rationellt och sakkunnigt sköt- j
tes, och der allmänheten finge tillfälle att!
se, såväl huru ett landtbruk skulle skötas, j
som äfven få del af de resultat, hvilka der i
årligen vunnes.

Gåxsjö.

a) Kraftigaste medel torde vara att ge- j
nom lämpliga undervisare upplysa jordegarne
om de enklaste och billigaste medlen
att höja sitt jordbruk, med särskildt fästadt
afseende på boskapsskötseln; att bättre taga
vara på sin gödsel; att. mera göra sig till
godo af det afsevärda understöd, som lemnas
af staten för myrafdikningar; att taga

kännedom om ändamålsenliga arbetsredskap.
Vigtigast vore det, att dessa undervisare hade
blick för hvad som kunde åstadkommas
och icke till en början ställde klufven för
stora, utan toge hänsyn till förmågorna och
att fördomar måste bekämpas. Detsamma
gäller äfven om skogsvård, b) Nej, icke för
närvarande; men önskligt vore, det anslag
af staten lemnades äfven för vattensjuka
och försumpade skogstrakters torrläggning,
hvilket utan tvifvel vore ett af de säkraste
och verksammaste medlen för en förbättrad
skogsvård.

Ström.

1. Förbättrade kommunikationer.

2. b) Ja.

Alanäs.

1. Svar saknas.

2. b) Ja, det vore önskvärd!, att det funnes
någon penningeinrättning, hvaraf den mindre
bemedlade jordbrukaren kunde erhålla
hjelp att utföra nödiga diknings- och odlingsarbeten.
c) Att i folkskolorna erhölles
lämplig undervisning i trädplantering och
skogsvård vore önskligt.

Frostviken.

1. b) Ja, dikning, som borde stå under
offentlig ledning, borde bekostas af staten
och kunna påkallas såväl af enskilda som af
kommunen, c) Undervisning i skolor såväl i
jordbruks- och boskapsskötsel som i skogsvård,
skogsplanteringar och trädgårdsskötsel.
Så skulle t. ex. i förefintliga landtmannaskolor
de flesta elever erhålla kostnadsfri
undervisning och sådana eller liknande
skolors antal ökas.

2. I hufvudsak = 1 med tillägg: Vid
hvarje skola borde 3—4 årliga planteringsdagar
finnas; äfven borde barnen hafva små
trädgårdstäppor, som de i grupper på 2—4
st. skulle under lärarens ledning sköta och

FEAGAK 34. SOCKENOMBUD.

731

af hvars afkastning en viss procent kunde
gå till barnen sjelfva såsom en uppmuntran.

Bödön.

b) Ja. c) Genom resestipendier åt jordbrukare,
som önska företaga studieresor.

Näslcott.

a) Statsbidragets höjande till */s af kostnaden
för dikningsföretag samt nedsättning
af jordbruksfastigheternas taxeringsvärden,
så att utskylderna blefve mindre nedtryckande
för jordbruksnäringen, b) En inblick
i skogsvård borde börja meddelas i
folkskolan. I fråga om undervisning i
jordbruk vore önskligt, att jordbrukaren bereddes
tillfälle att, utan alltför stora kostnader
och besvär, erhålla någon kännedom
om och i hvad mån de vigtigaste växtnäringsämnena
förekomma i de olika sorterna
af odlingsjorden. Af stor vigt äro utan
tvifvel förbättrade kommunikationer, nedsättning
af fraktkostnader för konstgjorda
gödslingsämnen och kraftfoder samt höjande
af anslaget till jordbrukspremier.

Aspås.

a) Kunde agronomer eller landtbruksingeniörer
utskickas, som utan kostnad för
jordbrukarne kunde på stället företaga erforderliga
undersökningar angående jordmånens
lämplighet för odling samt bestämma
och undervisa om bästa sättet vid
odlingens brytande, gödsling, val af frösort
och i öfrigt hvad för en brukare är nödvändigt
att iakttaga i sådant afseende, skulle det
otvifvelaktigt verka mycket godt i fråga om
höjandet af såväl jordbrukets som ock befolkningens
ställning.

Ås.

= Näskott.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Sunne.

a) Premiering af väl skötta jordbruk och
undervisning, b) Ja. c) Genom understöd

åt mindre bemedlade att besöka landtbruksoch
skogsskola samt genom utsändande af
praktiskt bildade män att i ämnet meddela
såväl teoretisk som praktisk undervisning.

Frösön.

a) Direkt understöd i form af lån på
billiga villkor för mindre jordbrukare. Väl
anordnade undervisningsanstalter i landthushållning.
b) Ja, synnerligast om fonderna
kunde så anordnas, att lånen ur den
förstnämnda kunde erhållas utan återbetalningsskyldighet
samt ur den senare på förmånliga
afbetalningsvillkor. c) Hvad Jemtland
beträffar, synes denna undervisning
lämpligast kunna meddelas genom ambulatoriska
lantbruksskolor, anordnadepålämpliga
ställen inom länet. Dessa skolor böra helst
förläggas å gårdar, der jordbruket är uppdrifvet
och någorlunda väl ordnadt. Komme
sedan undervisningen att anförtros åt praktiska
och dugliga lärare, så skulle de för jordbruk
intresserade ynglingarne i orten kunna
erhålla praktisk och teoretisk undervisning
i landthushållning utan att derför behöfva
göra allt för stora uppoffringar. Äfven de i
närheten af skolan boende jordbrukarne
skulle kunna få en annan syn på tingen.
De skulle möjligen genom goda föredömen
inse fördelarna af att bättre sköta sin jord
och omsorgsfullare vårda sin skog.

Hallen.

1. a) Odlingslån på förmånliga villkor.
Större, direkt understöd från frostminskningsfonden.
b) Utsändande af kompetenta
resetalare.

2. a) Förmånligare villkor för erhållande
af dels odlingslån och dels understöd
för afdikning af sänka marker, ej allenast
för frostminskning utan jemväl för afdikning
af sådana marker, hvilka kunna med
fördel odlas, samt för sådana marker, som
med fördel kunna torrläggas för befrämjande
af skogsväxt, b) Ja. c) Genom anställning
af i ämnet kunniga resetalare.

732

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

Marby.

1. = Hallen 1.

2. a) Att vid bidrag ur frostförminskningsfonden
detta, i likhet med anslag till
väg- och brobyggnader, lemnades med 2/3
af kostnaden, enär i de flesta fall någon direkt
större ekonomisk fördel af dylikt arbetsföretag
ej är under närmaste tiden att
påräkna. Många, synnerligast mindre bemedlade,
finna halfva kostnaden allt för
betungande, c) Genom föredrags hållande
inom kommunerna samt undervisning i
jordbruk och skogshushållning.

Norderön.

a) Premiering af väl skötta jordbruk och
undervisning, b) Ja. c) Genom understöd
åt mindre bemedlade att besöka landtbruksoch
skogsskola samt genom utsändande af
praktiskt bildade män att i ämnet meddela
såväl teoretisk som praktisk undervisning.

Myssjö.

1. Kan sådan undervisning lämpligen
anordnas, vore det bra.

2. Svar saknas.

TJndersålcer.

a) Någon annan särskild åtgärd anses ej
erforderlig, än hvad som redan eger rum
tillgå genom statsbidrag till utdikning
af frostförande myrmarker samt undervisning
af länsagronom, landtbruksingeniörer
och länets landtmannaskola.

Mörsil.

b) Ja. c) Genom kringresande, af staten
lönade instruktörer och föredragshållare.

Are.

b) Ja.

Kall.

a) Lämpliga understöd från statens sida
eller ock lån på billiga villkor, b) Ja.

c) Eu hvar, som följer de råd och anvisningar,
hvilka erhållas i landtmannaskolor och

landtmannatidskrifter, torde erhålla tillräcklig
undervisning.

Offerdal.

a) Helst undervisning och ledning af
fackmän, b) Ja.

Alsen.

a) Offentliga belöningar till sådana jordbrukare,
som icke blott för eget gagn sökt
höja sitt jordbruk, utan visat sig verksamma
för höjandet af sin hemorts jordbruk. Åtminstone
i hvarje län borde af staten inrättas
och bekostas mindre mönstergårdar,
egnade att tjena såsom åskådningsmateriel
och innefattande allt det väsentligaste af
hvad för en mindre jordbrukare är nödigt
att lära. b) Ja. c) Genom anordnande vid
dylika mönstergårdar af föredrag, belysande
allt hvad till ett mindre jordbruk hörer
äfvensom skogsvård.

Mattmar.

b) Ja. c) Derigenom att kostnadsfri undervisning
meddelas i dessa ämnen åtminstone
en månad hvarje år i hvarje församling.
Dessutom skulle vara af stor nytta,
att i församlingarna ofta hölles föreläsningar
i dessa ämnen, så att äfven äldre personer
kunde inhemta lärdomar. Såsom ett önskemål
må uttalas, att en sådan lagstiftning
komme till stånd, som afsåge en inskränkning
för bolag i rätten att förvärfva hemman
eller jord, äfvensom att den af landstinget
antagna dimensionslagen måtte antagas
framför den af skogskomitén föreslagna
skogslagstiftningen, ty utan skogslagstiftning
och inskränkning i bolagens jordförvärf
komme alla sjelfegande bönder att duka
under. För att lagen skulle blifva effektiv
och ej kunna kringgås, vore kanhända nödigt
bestämma, att ingen finge förvärfva
öfver en viss areal.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Berg.

1. a) De i frågan berörda åtgärderna,
för så vidt de icke leda till svår skuldsätt -

FBAG-AN 34. SOCKENOMBUD.

733

ning för jordbrukaren, äro nog önskvärda,
såsom ock ofta förekommande populära
praktiska föredrag, hållna i socknarna af
sakkunniga män.

2. b) Ja. c) Genom spridning af skrifter
och undervisning i jordbruk och skogsvård.

Asarne.

1. a), b) Jordbruket i Norrland kommer
att, i samma mån som intresset för skogskörslorna
aftaga, höjas af sig sjelft på
samma grunder som i södra delarna af
landet genom hushållningssällskapens arbete
och uppmuntran samt undervisning af jordbruksingeniörer.
Dessa borde erhålla reseoch
dagtraktamente ensamt af statsmedel, så
att reqvirenten vore alldeles fri från utgifter
till dessa. Ehuru redan nu anslag till
torrläggningar för frostförminskning kunna
erhållas, skulle en höjning af dessa anslag
till nära hela eller hela utdikningskostnaden
blifva en synnerligen kraftig häfstång för
Norrlands jordbruk. Deremot torde staten
icke genom lån böra uppmuntra till skuldsättning.
c) Genom afgiftsfria landtbruksskolor
och genom populära föredrag en eller
ett par gånger årligen i hvarje socken.
Fastän allmänheten numera synes kunna
uppfatta skogarnas värde, är och blir det
nog en nödvändighet, att skogsvården blir
omhägnad med s. k. dimensionslag eller
sådana lagbestämmelser, att ungskogen fredas
från afverkning till afsalu till ett visst
lämpligt minimitumtal. Den af Jemtlands
och Vesternorrlands läns landsting under
sistlidne år antagna dimensionslagen är
utom allt tvifvel af behofvet påkallad och
nödvändig. Den protest, som emot densamma
genom en tidningsredaktör är igångsatt,
är i uppenbart skogssköflareintresse.
Med skogssköflare menar man sådana tillfälliga
små spekulanter, som ett år här och
ett annat år der köpa ett visst skogsskifte
och utdrifva hela dess skogsbestånd
på en gång.

2. a), b) Staten måste på ett eller annat

sätt träda emellan med billiga amorteringslån,
och vore det derför önskligt, att en
fond för detta ändamål bildades för Norrland
och Dalarne. Undervisande föredrag
i jordbrukslära och skogshushållning böra
hållas i socknarna tillsammans med uppvisande
af resultat från närbelägna experimentplatser.

Klöfsjö.

h) Ja. c) Derigenom att länsagronomen
personligen reste till de särskilda församlingarna
och anordnade undervisningskurser
i nämnda ämnen. Skulle sådant låta sig
göras, torde mer än en länsagronom behöfvas.

Rät an.

a) Då i många fall bristen på kapital är
den förnämsta orsaken till att jordbruket
ej kan bedrifvas så, som önskvärdt vore, är
det gifvet, att under vissa förutsättningar
penningeunderstöd mången gång skulle vara
synnerligen behjertansvärdt och lända till
stor nytta. För en jordbrukare, som verkligen
ville beflita sig om sitt jordbruk,
men som genom brist på medel ser sig ur
stånd att fullfölja sina afsigter, borde den
utvägen stå öppen att ur af statsmedel
bildade kassor eller fonder erhålla lån på
billiga villkor eller under vissa förutsättningar
äfven understöd. Öfver behofvet af dylikt
understöd skulle då i första hand en lokal
myndighet, som kände till verkliga förhållandet,
yttra sig, innan ansökan om understödet
blefve föremål för slutlig pröfning,
liksom helt naturligt äfven noggrann kontroll
skulle förefinnas deröfver, att medlen
verkligen blefve använda för det uppgifna
ändamålet, b) På grund af hvad ofvan
anförts, ja. c) Som allt för ofta, i synnerhet
på denna ort, liknöjdhet och okunnighet
i jordbrukets rätta och ändamålsenliga
skötsel äro vållande till dess i regel föga
tillfredsställande beskaffenhet, skulle helt
säkert en kraftig och mera utsträckt samt
för allmogen mera tillgänglig undervisning

734

FRAGAN 34. SOCKENOMBUD.

i jordbruk verka synnerligen godt och uppryckande.
I sådant syfte skulle följande
åtgärder lämpligen ock kunna vidtagas.
Kringspridande af för ändamålet särskildt
författade och för de norrländska förhållandena
lämpade broschyrer och skrifter, afhandlande
jordbrukets och skogsskötselns
särskilda grenar. Upprättande af flere landtbruksskolor
och landtmannaskolor samt meddelande
af understöd och stipendier åt mindre
bemedlade unga män, som önska begagna
sig af undervisningen. Anställande
inom de norrländska länen af flere landtbruksingeniörer
eller af staten aflönade agronomer,
hvilka antingen utan ersättning eller
ock mot endast en ringa sådan skulle meddela
råd och upplysningar. Det skulle
äfven åligga dessa att årligen företaga resor
inom sina distrikt samt att dervid genom
föredrag och tillhandagående med råd
och upplysningar söka väcka intresse för
och gifva handledning uti jordbruket. Under
dessa sina resor skulle de äfven hafva
uppmärksamheten fästad på i hvad mån de
på de olika trakterna förekommande mossmarkerna
egna sig för odling och kultur
och, der sådant visade sig med fördel kunna
ske, söka få sådana företag till stånd. Säkerligen
skulle det vara till stort gagn,
derest här i Norrland anställdes några af
staten aflönade ingeniörer enbart för rnosskulturen
och dess befrämjande och utveckling.

Sveg.

1. Under nuvarande förhållanden, så
länge bolagsväldet får fritt utveckla sig och
de flesta aktieegarne utgöras af utländingar
och sålunda blifva egare af största delen
af jorden, äro alla åtgärder i nämnda syften
lönlösa.

2. Svar saknas.

Linséll. .

a), b) Önskvärdt vore, att en särskild
frostförminsknings- och odlingslånefond med
särskildt billiga villkor bildades för Herjeådalen.
Derjemte torde högeligen vara af

nöden att en landtbruksskola inrättades för
Herjeådalen.

Elf ros.

1 = Sveg 1.

2. Svar saknas.

Lillherdal.

1. a) En landtmannaskola i Herjeådalen.
Bäst vore, om en jordbrukslärare reste omkring
i socknen under lämpliga tider och
genom föredrag och praktisk undervisning
direkt handledde den jordbrukande befolkningen.
Denna undervisning skulle
kunna turvis lemnas olika socknar, under
ett år på hvarje socken. Undervisningsdistrikt
på 5 — 8 socknar kunde inrättas
och instruktören återkomme således hvart
5:te eller 8:de år till samma socken, derhän
skulle uppehålla sig sommarmånaderna
i olika byar för att instruera jordbrukarne.

b) Ja.

2. a) Både undervisning och direkt understöd
nödvändiga, b) Ja.

Ytter-Hogdal.

a) Möjligen premier för odlingsflit äfvensom
undervisning i jordens rationella bruk.

b) Ja. c) Genom med ortens förhållanden
förtrogna agronomer. Eller derigenom att
inom hvarje socken ett mönsterjordbruk
komme till stånd, som med exemplets makt
väckte intresse för en rationell skötsel af
jorden.

Öfver-Hogdal.

= Ytter-Hogdal.

Hede.

a) Både understöd och undervisning i
förening, b) Ja. c) Genom spridande af
lämpliga och belysande skrifter i jordbruk
och skogsvård samt någon gång emellanåt
besök af praktiska män, som lemna muntliga
undervisningar och råd.

Storsjö.

1. a) Kommunen saknar landsväg, hvadan
ingen utveckling är möjlig, förrän en sådan
kommer till stånd, så att folket under

FRAGAN 34. SO CKENO MBUD.

735

sommartid kan komma ut och se, huru ett
jordbruk skötes å mera utvecklade trakter.

2. a) Det i frågan föreslagna lärer nog
vara till stort gagn. Dock torde genom
de senare åren vunna erfarenheter betydliga
kunskaper redan vara inhemtade. b) Ja,
om villkoren för lånets tillgänglighet ej blefve
för svåra samt återbetalningsvillkoren icke
ställdes afskräckande.

Vemdalen.

a) Undervisning torde vara mest lämplig,

b) Ja. c) Inom länet finnes en folkhögskola,
som nog torde göra sitt till, men dock
torde undervisning i skogsvård och jordbruk
vid våra folkskolor äfven kunna göra fullt
ut lika stor nytta.

Tännäs.

a) Odlingspremier. Undervisning i jordbruk
med ladugårdskötsel samt i skogsvård,

c) Genom af staten aflönade instruktörer,
som på vissa tider genomreste orterna och
hölle föredrag samt tillhandaginge allmänheten
med råd och äfven kunde inställa
sig på särskild kallelse. Undervisning i
skogsvård torde lämpligast kunna meddelas
genom jägmästaren på orten, som derför
borde erhålla tillbörlig ersättning. Den verksamhet,
som genom landstingets försorg
länsagronomen på sådant sätt utöfvat, hvad
jordbruket och ladugårdsskötseln beträffar,
har begynt bära frukt. Lämpliga folkskrifter
i förevarande ämnen borde på offentlig
bekostnad utgifvas och spridas.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi. | lånefond, c) Torde lämpligast böra öfver -

Nordmaling.

Ökade anslag till afdikning af frostförande I
myrmarker. Mera utsträckt undervisning i
jordbruk och skogsvård. Åtgärder, grundade
på lån, anses deremot mindre fördelaktiga
och icke ledande till höjande af jordbruket I
och denj ord brukande befolkningens ställning. I

Bjurholm.

Särskild! skulle en odlingslånefond för !
Norrlands mindre jordbrukare vara af stor
betydelse under förutsättning, att medlen |
utlemnades räntefria och sådana bestämmel- j
ser fastställdes, att penningarna verkligen j
lomme jordbruket tillgodo. Enfrostförminsk- [
ningsfond är deremot, så länge staten lem- |
nar två tredjedelars anslag till utdikning af
frostförande myrmarker, mindre af nöden.

Umeå.

1. Premiering af utmärkt skötta jordbruk.

2. a, b) Jordbrukspremiering och bildan- |
de af en frostförminsknings- och odlings- |

lemnas till vederbörande hushållningssällskap.

Vännäs.

a) Mönsterjordbruk och premiering a''l
förtjenstfullt skötta mindre jordbruk. Kronan
borde dels verkställa mer omfattande
utdikningar af sänka marker å egen jord,
dels genom större anslag underlätta utdikningsföretag
å enskildas mark. b) Ja.

Säfvar.

1. Frågan kan icke besvaras.

2. a), b) Att den jordbrukande befolkningens
ställning såväl som jordbruket skulle
komma att i betydlig mån höjas såväl genom
direkt understöd som genom undervisning,
är otvifvelaktigt. Detta har visat sig
särdeles deraf, att der agronomernas föreskrifter
beträffande jordbruksskötsel blifvit
följda, har ock jordbruket gifvit både ymnig
och god skörd; och genom torrläggning
af myrmarker, vid hvilka arbetens

736

FRÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

utförande statsmedel kunnat erhållas, har j
jordbruket på många ställen gått framåt i
med stora steg. Önskvärdt vore det nog, j
att en odlingslånefond kunde bildas, ur
hvilken jordbrukaren kunde erhålla medel I
på billiga villkor till förbättring af jord- j
bruket.

Degerfors.

1. Allt, som kan göras för frostminsk- j
ning och landets snara uppodling, vore ju
tydligen högst vigtigt.

2. = Vännäs.

Bygdeå.

a) Lämplig premiering af mindre och
väl skötta jordbruk, b) Nej, icke så länge
de redan förefintliga frostförminsknings- och
odlingslånefonderna kunna lemna de understöd,
som begäras, c) Undervisningen i
jordbruk synes redan vara tillgodosedd genom
agronomer och landtbruksskolor, men
i fråga om skogsvård skulle utan tvifvel en
kringresande undervisare göra god nytta.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsk.

1. Svar saknas.

2. b) Då det finnes märkvärdiga bevis
på hvilken riklig afkastning myrar, som
blifvit torrlagda, lemnat, och Norrland har
oerhörd tillgång på sådana, som ännu icke
blifvit torrlagda, anses önskvärdt, att denna
landsända erhåller en särskild frostförminskningsfond.

Skellefteå.

a) Föredrag och försöksfälts anordnande
på olika ställen, b) Önskligt är, att statsbidragen
till dikningsföretagen å sänka och
frostförande marker i Dalarne och Norrland
höjas t. ex. till 2/s af kostnadssumman, och
bör i så fall någon särskild frostförminsknings-
och odlingslånefond icke bildas.

Byske.

a) Både undervisning och direkta understöd.
b) Ja.

Jörn.

b) Ja.

Norsjö.

a) Statsbidrag för torrläggning af myrar
och sumpiga marker, hvaraf denna ort till
större delen består, b) Ja, derest villkoren
kunde ställas billiga, c) Genom biträdande
dikningsförman och praktiska undervisare
om konstgödselns begagnande på de olika
jordarterna, samt om användandet af lämpliga
sädesslag. Då större delen af här befintlig
skogsmark är af sumpig beskaffenhet,
anses skogsvården bäst kunna tillgodoses
genom uppdikningar af äfven sådan
mark.

Löjånger.

b) Ja. c) Den undervisning i jordbruk,
som genom hushållningssällskapets försorg
meddelas länets befolkning, kan anses tillgodose
ortens behof, men deremot saknas
helt och hållet undervisning i skogsvård
och vore derför önskvärdt, att en sådan
kunde komma till stånd.

Nysätra.

1, 2. a) Säkrast måhända direkt understöd,
men äfven genom undervisning, b) Ja.
j c) Särskilda undervisare i jordbruk och skogs|
vård.

Malå.

1. a) Direkt understöd vid egnahemsanläggningar
och billiga odlingslån för jordj
egare i allmänhet samt ökad undervisning,

b) Ja.

j 2, B. b) Ja.

.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele.

1. a) Förbättrade kommunikationer. Att
i kalk och artificiella gödningsämnen tills
handahållas af garanterad god beskaffenhet.
Jordmånen är mager och kalkfattig — men
genom frakter och handelsvinst bli priserna
på jordförbättringsmedel så höga, att det

FRÅGAN 34. SOCKKNOMBUD.

737

icke lönar att använda dem efter behof.
Vidare goda föredömen inom socknen på
huru ett mindre jordbruk kan med framgång
drifvas och en ladugård bör skötas
för att gifva nöjaktig afkastning. Penningeunderstöd,
föredrag, spridande af landtbruksskrifter
skall alltsammans icke verka
så fort och kraftigt som anskaffande af dugliga
och driftiga jordbruksarbetare, hvilka
med exempel för ögonen kunde visa och
öfverbevisa folket, att jordbruket i längden
är modernäring äfven här, huru mager jorden
och bistert klimatet än är. Som nu
är, går den manliga ungdomen med få undantag
i bergsarbete i skogarna, följer jägmästare
eller landtmätare, så länge marken
är bar, och vill ogerna taga tjenst hos en
bonde, samt blir så allt mer oduglig och ovillig
till det jemna och uthållande arbete,
som jordbruket kräfver.

2. a) Såväl direkt understöd i form af
lån för utdikning af lämpliga myrar som
undervisning äro erforderliga, b) Ja. c)
Genom särskilda härför anordnade skolkurser
samt genom 2—3 för socknen engagerade,
kringresande undervisare uti jordens
och skogens Tätta vård.

3. a) Hufvudvillkoret är långt större anslag
till myrdikningar, som borttaga frostländigheten.
b) Ja. c) Böndernas okunnighet
i landtbruket är stor. Att sända
lärare bland dem hjelper föga. Det ha
länsagronomens resor visat. På hans föredrag
komma endast få personer. I ett offentligt
yttrande har länsagronomen påstått,
att bästa jordbruket i Vesterbotten är i trakten
kring fattiggårdarna derstädes, emedan dessa,
som skötas af i jordbruket kunnigt folk söderifrån,
tjenat som föredöme för ortens
hemmansegare och exemplets makt visat
sig stor. Kunde derför här i Lappmarken
anskaffas ett hemman, på hvilket sattes en
i jordbruk kunnig person, som mot understöd
af staten mottoge lärlingar, hvarmed
tillika gården sköttes, skulle i orten finnas
eu mönstergård, som snart der skulle väcka

sådant uppseende, att litet hvar började
eftertaga der rådande arbetssätt, som i öfrigt
af lärlingarne skulle än vidare spridas och
tillämpas.

Stensele.

a) Direkt understöd, åtföljdt af undervisning
om dess rätta användande, för att dermed
vinna det åsyftade målet. Högst önskvärdt
att, synnerligen i fjellsocknarna, artificiella,
äkta gödningsämnen kunde erhållas
till lägsta möjliga pris. De medel, som
användas till premiering för vackra djur,
borde i stället eller delvis användas till att
få gödningsämnen billigare, b) Ja. c) Genom
i hvarje socken anordnad försöksanstalt,
der såväl olika sädesarter som olika
gödningsämnen och metoder pröfvades. Undervisningen
i skogsvård tyckes i visst afseende
tillgodosedd, då det finns en jägmästare
och flere kronojägare inom snart sagdt
hvarje socken.

Sorsele.

a), b) Bästa sättet att höja jordbruket i
lappmarken är, att en frostafdiknings- och
odlingslånefond bildas med billiga villkor.
Direkta understöd torde vara mindre lämpliga
i annan form än såsom premier till
sådana, som visa särskild håg och flit med
nyodling och jordförbättring. Några särskilda
undervisare i jordbruk och skogsskötsel,
utöfver hvad som redan finnes, torde
knappast vara erforderliga, särskild! hvad
beträffar skogsvården i lappmarken, så länge
skogen står under jägeritjenstemännens omedelbara
vård. Såsom slutligt önskemål framhålles,
att nybyggen eller egna hem måtte
upplåtas äfven å kronoparkerna. Redan
1867 afstängdes här all nybyggesupplåtelse
och vid afvittringen blef all öfverloppsmark
förklarad för kronoparker till stor del med
beräkning, att derigenom afstånga vidare
nybyggesupplåtelse. Följden är ock den, att
Sorsele socken med en areal vidd af 7,835,5
qv.-kilometer och en befolkning af öfver 3,000
personer har hemman till ett skattetal af en

93

738

FRÅGAN 34. ROCKENOMBUD.

däst 31 mantal. Verkningarna af detta system
visa sig ock i ett öfverhandtagande proletariat
och ett stort antal lösa personer och inhysesboende,
som vid ringaste missväxt och
brist på arbetsförtjenst stå utan medel att
sig försörja. De kommunala utgifterna för
fattigvård, skolor, väghållning och andra
behof stiga derför årligen med sådana belopp,
att den ringa del af befolkningen, som
kan betala utskylderna, snart nog dignar
under bördan deraf. Om nybyggesanläggningarua
fått fortgå i normalt förhållande,
hade bördan af utgifterna kunnat fördelas
på flere skattskyldige och sålunda blifvit
lättare att bära. I all synnerhet gäller
detta bördan af väghållningen. Ty det är
ej tänkbart, att ett väghållningsdistrikt med
så stor ytvidd och så fåtaliga fastighetsegare
skall kunna bära tyngden af behöfliga
vägars byggande och underhåll. Om egna
hem eller nybyggesanläggningar framdeles
skulle medgifvas, bör dock skogen genom
lag skyddas, så att hvarken skogsmarken
eller afverkningsrätten till densamma får
skiljas från de sålunda uppkommande nya j
hemmanen.

Åsele.

a) Höjande af allmänbildningen. Inrättandet
af praktiska landtmannaskolor. Ofta
återkommande föredrag i jordbruks- och ladu- j
gårdsskötsel. Premieringar af väl skötta
mindre jordbruk. Anordnande af studieresor
för yngre jordbrukare under praktisk
ledning. Förbättrade kommunikationer.

Fredrika.

1. a) Uppdykning af sänka myr- och
mossmarker. Åstadkommande af en sådan
institution, att jordbrukare, som af en eller
annan anledning blifvit skuldsatta, må kunna
på billigare villkor och med mindre tidsutdrägt
än hittills få från staten bekomma
sådana lån, att ej bolagen framdeles såsom
hittills kunna i hast åtkomma jordbrukarens
egendom genom att inköpa deras utestående
skuldförbindelser, b) Ja. c) Skogs -

statens tjensteman äfvensom möjligen landtbruksstyrelsens
borde mot dem beviljade
ersättningar på bestämda tider inom kommunerna
hålla föreläsningar, de förra rörande
skogsvård och de senare i jordbruksskötsel.

2. a), b) Annat direkt understöd än stats anslag

för större myrutdikningar samt möjligen
bildande af eu frostförminsknings- och
odlingslånefond torde ej vara af behofvet påkalladt.
c) Genom ökad undervisning af
landtbruksingeniörer och agronomer.

Örträsk.

1, 2. b) Ja. c) Genom inrättande af
landtmannaskolor i större omfattning och
med större understöd af staten, än som hittills
egt rum.

Vilhelmina.

Räntefria lån på längre afbetalningstid
till mindre bemedlade för jordbrukets höjande.
Kraftigt understöd till utdikning
af myrmarker för minskande af frostländigheten.
Lån för sådant ändamål lämpar
sig icke i dessa karga bygder. Vidare böra
mönstergårdar för jordbruk med kraftigt
stöd från staten eller på statens bekostnad
anordnas helst inom hvarje lappmarkskommun.
Sådana gårdar skulle verka såsom
godt åskådningsmateriel och mana till efterföljd
i allt hvad till jordbruket hörer. De
skulle i dessa från kulturen aflägsna byggder
bringa gamla, föråldrade jordbruksmetoder
i misskredit samt väcka initiativ hos den
allt mer vaknande lappmarksbefolkningen.
Kommunikationsväsendet i allmänhet bör
förbättras och utvidgas. Särskildt bör en
inre jernväg genom Norrland byggas sålunda,
att den tangerar Lappmarkens väldiga inre
sjöar, som i sin ordning sträcka sig många
mil mot vester. En sådan jernväg utgör
ett absolut lifsvillkor för utvecklingen af
de stora naturliga tillgångarna i dessa byggder.

FKÅGAN 34. SOCKENOMBUD.

730

Dorotea.

1. a) b) Jordbruket skulle äfven häruppe
allra bäst kunna höjas och den jordbrukande
befolkningens ställning i högsta
möjliga grad förbättras, om en jernväg med
det allra första kom me till stånd mellan
Östersund genom norra Jemtland öfver
Hammerdal och Ström med fortsättning
genom Vesterbottens lappmark till Malmberget
i Norrbotten. Tillkommer så billiga
jern vägsfrakter på nutidens hjelpmedel för
bedrifvande af ett rationellt jordbruk samt
direkta understöd från en för Norrland och
Dalarne alldeles lifsnödvändig frostminsknings-
och odlingslånefond och ett årligt
statsanslag för åstadkommande af friplatser
vid landtbruksskolor inom detta och Norrbottens
län, skulle utan tvifvel äfven Lapp -

markens befolkning komma i tillfälle bevisa,
att Lappmarkens fortbestånd icke endast
eller uteslutande är beroende af dess boskapsskötsel.
Jord finnes här uppe, som
gifver lika stor afkastning och lika god
och tung kärna som Skånes bästa jord. c)
Utsträckt undervisning torde kunna vinnas,
om statens jordbruksingeniörer vore till
antalet flera, så att de oftare än hittills
kunde åtminstone i hvarje större by hålla
föredrag. Ändå bättre vore, om statsanslag
för hvart och ett af länen i Norrland kunde
lemnas så pass stort, att flere friplatser
kunde vid Vester- och Norrbottens läns
landtbruksskolor beredas.

2. b) Ja.

Tärna.

1, 2. b) Ja.

VI. Norrbottens län.

1. Piteå fögderi.

Diteå.

1. a) b) Undervisning och understöd äro,
om någonstädes, behöfliga för Norrlands
jordbrukare. Nämnda fonder vore derför
önskvärda. Genom populära föredrag i
skolhusen.

-2. a) Såväl understöd som undervisning,

b) En fond bör bildas, från hvilken anslag
utan återbetalningsskyldighet till så stort
belopp som möjligt må kunna erhållas till
större utdikningsföretag, hviika afse icke
blott frostländighetens minskande utan äfven
beredande af möjlighet till torrläggning af
kringliggande odlingslägenheter. Angående
lämpligheten af odlingslån saknas praktisk
erfarenhet i orten, c) Önskvärdt vore, att
kortare undervisningskurser i jordbruk och
skogsskötsel kunde anordnas här och hvar
kring landsbyggden, på det den stora allmänheten
blefve i tillfälle att få del af
sådan kunskap. Landtbruks- och folkhög -

skolor är nog på sitt sätt bra för ändamålet,
men endast ett försvinnande fåtal
är i tillfälle att kunna begagna sig af den
undervisning, som i dessa meddelas.

Elfsby.

b) Ja. Dessutom behöfves frikostigt statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet. c)
Genom landtmannaskolor och kurser för
undervisning i ladugårdsskötsel och mjölkhushållning,
der undervisning fås på billiga
villkor, samt genom offentliga föredrag och
diskussionsmöten öfver jordbruksfrågor, genom
landtbruksutställningar och genom anställande
af kunniga personer att resa omkring
och meddela enskild undervisning i
ämnena i fråga.

Arvidsjaur.

a) Billigare frakter å statens jern vägar
för artificiella gödningsämnen. Äfven spridande
af lättfattliga landtbruksskrifter skulle
helt visst verka till jordbrukets framgång,

b) Ja. c) Statens och länets landtbruks -

740

FEÅGAN 34 SOOKENOMBUD.

ingeniörer upprätta diknings- och odlingsplaner
samt lemna råd och upplysningar i
jordbruket åt dem, som begära deras biträde,
mot en afgift af endast 4 kr. 50 öre
pr dag, då biträdet anlitas.

Arjepluog.

a) b) Kostnadsfri undersökning och statsbidrag
för torrläggning af sjöar ocli frostförande
marker, en särskild frostförminsknings-
och odlingslånefond, landtbruksskolor,
om möjligt en i hvarje lappmarkskommun,
på det att befolkningen i orten måtte få
sättas i tillfälle att med egna ögon se ett
rationellt jordbruk. Dessutom borde ombud
utskickas utan reqvisition, att resa omkring
i byarna och undervisa bönderna i jordbruk,
boskapsskötsel och skogsvård. Slutligen
skulle naturligtvis jordbruket i Lappmarken
höjas genom anläggande af flere
jernvägar och öfriga kommunikationer.

2. Luleå fögderi.

Neder-Luleå.

a) Studieresor för yngre jordbrukare, på
ett praktiskt sätt i större omfång, b) Ja.
Goda föredrag af sakkunniga personer, spridande
af lämplig litteratur, anläggning af
försöksfält m. m. rekommenderas.

Öfver-Luleå.

b) Ja.

Edefors.

a) Medels ställande till hushållsgillens
förfogande i och för beredande af undervisning
i jordbruksskötsel och jordbruksekonomi
samt förbättrade kommunikationer
m. m. b) Ja.

Jockmock.

a) Genom hushållningssällskapet bör beredas
ej blott undervisning genom god
och lämplig litteratur utan äfven direkt
uppmuntran i form af räntefria lån
och framför allt premieringar af smärre
jordbruk, utdelande af lämpligt utsäde m.

m. b) Alldeles nödvändigt anses inrättandet
af den i frågan antydda frostförminskningslånefonden.
För närvarade är det alldeles
omöjligt att i nämnvärd grad använda
frostförminskningsfondens medel.

3. Kalix fögderi.

Båtled.

1. a) b) Någon särskild lånefond skulle
icke upphjelpa jordbruket. Lånandet skulle
nog gå lätt, men då det gälde återbetala,
finge kanske den, som för odlingen skuldsatt
sig, gå ifrån rubb och stubb. Hvarenda
allmogeman, som åtsports om en sådan,
lånefonds nytta, har skakat på hufvudet
och ej sällan har svarats: »Gud bevare oss
för något sådant.» Enda sättet vore, att en
fond bildades, ur hvilken odlingsstipendier,
så många och så stora som möjligt, utdelades
inom hvarje socken till dem, som ådagalagt
den största odlingsfliten. Sådant
skulle sporra och egga till arbete på jorden.

2. a) Billig undervisning. Oftare förekommande
föredrag i större byar och på
allmännare platser i jordbruket rörande frågor.
Underlättande för den enskilde jordbrukaren
att erhålla lån mot låg ränta och
å lång tid. b) Ja. c) Nyttigt skulle vara,
att för hvarje socken minst en i jordbruk
skicklig och förfaren person, som voreaflönad,
reste omkring efter reqvisition eller uppgjord
plan och hölle föredrag i jordbruksfrågor.

Neder-Kalix.

1. a) I vissa fall torde understöd vara
nödvändigt för höjande af jordbruket för
att sätta den enskilde i tillfälle att vidtaga
energiska åtgärder, b) Ja. c) Genom ofta
förekommande föreläsningar, om möjligt på
två å tre dagar hvarje gång, af sakkunnig
person och helst under tider, då vårbruket
försiggår, så att föreläsaren sättes i tillfälle
att dervid anmärka de brister, som .förekomma,
och möjligen gilla det rätta för att
uppmuntra till fortsatt sträfvan.

FRÅGAN 34. 80CKENOMBUD.

741

2. a) Understöd med undervisning, ty
utan understöd är nog den större delen
äfven med undervisning lika ohulpen, b) Ja.

c) Ej allenast genom skrift, ty behöfligt
vore ock, att någon under sommarens lopp
reste och muntligen undervisade.

Öfver-Kalix.

a) Såväl genom direkt understöd som undervisning.
b) Ja. c) Genom föredrag och
spridande af lättfattliga skrifter i dessa frågor.
De tvenne folkhögskolor, som anordnat
landtmannaskolor vid sidan af sin öfriga
verksamhet, förtjena all den uppmuntran
och det understöd, de kunna få.

Gellivare.

a) , b). Staten bör i större utsträckning
än hittills understödja utdikningen af frostförande
myrmarker. Fonder för lån torde
deremot endast vara af sekundär betydelse. I
J ordbrukets höj ande genom under visning torde !
bäst kunna ske derigenom, att föreläsningar j
hållas af sakkunniga och med ortens för- I
hållanden förtrogna personer, att populära
och för härvarande förhållanden lämpliga
jordbruksskrifter spridas samt att för jordbruket
intresserade hemmansegare sättas i
tillfälle att besöka orter, der mera tidsenliga
jordbruksmetoder tillämpas.

4. Torneå fögderi.

Neder-Torneå.

b) Ja. c) Undervisning i jordbruk och
skogsvård fås delvis inom orten från den i
Matarengi inrättade folkhög- och landtmannaskolan,
men dessutom vore önskligt och
högst nödvändigt, att kompetenta personer på
statens bekostnad reste omkring och hölle
föredrag rörande dessa vigtiga ämnen på
samma sätt, som förhållandet är i Finland.

Karl Gustaf.

1. b) Frostförminsknings- och odlingslånefond
skulle möjliggöra torrläggning och
uppodling i större skala.

2. a) Undervisning i landthushållning
I genom föredrag och spridande af lämpliga
småskrifter i ämnet samt premiering af välskötta
landtbruk, b) Ja.

Ofver-Torneå.

b) Ja, så vida räntor och återbetalningsvillkor
icke göras för betungande, utan återbetalning
erfordras först sedan jordförbättringens
frukter hunnit visa sig, samt kontroll
öfver penningarnas användande till det
afsedda ändamålet utöfvas. c) Genom upprättandet
af en handtverks- eller utvidgad
slöjdskola på central ort samt populära skrifter
på finska i ämnen, som höra till landtI
hushållningens skilda grenar. Om en derför
lämplig person med teoretisk och praktisk
utbildning i och erfarenhet af jordbruk
jemte kännedom om finska språket
kunde anställas för att med råd och anvisningar
gå Torneådalens allmoge till hända,
anses det af många kunna bli till verklig
välsignelse för orten.

Korpilombolo.

1. b) En frostförminsknings- och odlingslånefond
af behofvet påkallad, för så
vidt lånen kunde erhållas på särskild! billiga
villkor.

2. För att hämma den bedröfliga skogssköflingen
och för att höja jordbruket och
den jordbrukande befolkningens ställning är
absolut nödvändigt, att förbud mot försäljning
af all växande skog för utskeppning i
Norrbotten under minst 5 års tid kommer
till stånd; att staten träder till hjelp åt
mindre bemedlade med amorteringslån på
längre tid; att lämpliga lägenheter å kronomarken
upplåtas i så rikligt antal möjligt
är, att staten kraftigt biträder och med
penningelån understödjer hvarje kraftig och
ordentlig man, som möjligen lyckas till
lämpligt pris få köpa bolagens hemman eller
delar deraf för verklig odling; att för genomförandet
af det sagda en frostförminsknings-,
skogs- och odlingslånefond med snaraste bildas
för Norrland och Dalarne samt att en

742

JfBÅGAN 34. SOCRKNOMBUD.

grundlig undervisning i jordbruket och skogsvården
beredes de unga männen i en derför
afsedd anstalt i Neder-Kalix.

Tärendö och Fajala.

1. a) Barnen kunde nås genom den s. k.
fortsättningsskolan, den något äldre ungdomen
genom folkhögskolan och landtmannaskolan
i Öfver-Torneå. Bra vore ju ock
föredrag, men dervid erfordras än så länge
tolk. Lättfattliga böcker i jordbrukslära vore
ock att tänka på, åtminstone efter någon
tid, då kunskap i svenska språket något mera
rotats. Dessutom vore det ej utan sin betydelse
att anordna någon mindre utställning.
Nötboskapspremieringarna äro ock vigtiga.
Tillfälle borde vidare beredas vetgiriga
att någon tid besöka sådana platser, der
jordbruket står högt, och der tillfälle vore
att erhålla god ledning vid beseendet af
arbetet; t. ex. vid Åminne eller andra ställen.
Under tiden böra våra lärare vid sina
skolor oförtröttad t arbeta å svenska språkets

utbredande, tv detta är eu sak af största
vigt äfven för jordbruket, b) Ja.

2. a) Billiga lån för jordbruksändamål,
undervisning af praktiska personer i fortsättnings-
och folkhögskolor, afgiftsfria föredrag,
anordnande af mindre utställningar
och premieringar i orterna, utdelande af
lättfattlig litteratur på finska språket i jordbruksämnen,
samt frostminskning, b) Ja.

c) Genom anställande af en praktisk person,
som, försedd med modern, för orten lämplig
jordbruksredskap, vår och höst reste omkring
och lemnade afgiftsfri undervisning i
dess begagnande samt råd och upplysningar
i jordbruksgöromål.

Enontekis.

Jordbruket och den jordbrukande befolkningens
ställning höjes genom statsbidrag
till såväl torrläggning af sänka marker inom
och omkring byarna som till utdikning af
sjöar.

Länsmän och kronofogdar.

I. Kopparbergs län.

1. Falu fögderi.

Svärdsjö distrikt.

b) En sådan fond kan nog anses vara
fördelaktig, c) Genom J andtbruksskolor och
tidskrifter rörande landtbruk.

Sundhorns och Vika distrikt.

h) Att eu odlingslånefond för Norrland och

Dalarne skulle bidraga att utvidga och höja
jordbruket och den jordbrukande befolkningens
ställning synes mycket troligt.

Stora Tana distrikt, Ofvanbroclelen.

b) Att en odlingslånefond för Norrland
och Dalarne skulle vara till nytta, kan ej
förnekas.

JRAGAN 34. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

743

Undervisning i skogens återväxt och vård
synes ock vara af behofvet påkallad.

Störa luna distrikt, Utombrodelen.

Då de åtgärder, som länets hushållningssällskap
och landsting i berörda afseenden
vidtagit, visat sig medföra goda följder,
vore det önskvärdt, att såväl de direkta understöden
som undervisningen kunde erhålla
en större utsträckning.

Kronofogden.

b) Att en odlingslånefond för Norrland
och Dalarne skulle bidraga att utvidga och
höja jordbruket och den jordbrukande befolkningens
ställning, synes icke otroligt, c)
En utsträckt undervisning om skogens vård
och återväxt synes vara af nöden. Huru
en sådan undervisning lämpligast skall ordnas
är dock svårt att säga.

2. Hedemora fögderi.

Garpenbergs distrikt.

a), b) Direkt understöd i form af räntefria
lån med göda återbetalningsvillkor och
bildandet af en särskild frostförminskningsoch
odlingslånefond för Norrland och Dalarne
vore utan tvifvel ett steg i rätta riktningen.
Härtill skulle ock i ej ringa mån bidraga
undervisning, c) Lämpligast genom föredrags
hållande och kostnadsfri handledning
af i jordbruk och skogsvård praktiskt
och teoretiskt förfarna personer.

Husby distrikt.

Landsting och hushållningssällskap inom
länet hafva under senare åren vidtagit åtgärder
utöfver hvad staten sjelf åtgjort i
saken och torde allt detta böra lemna ett
godt resultat.

Folkärna distrikt.

Derigenom att nu befintliga, för ändamålet
inrättade institutioner understödjas
och utvecklas.

Ki ■onofogden.

Kan ej besvaras.

3. Nedan-Siljans fögderi.

Bj ur sås dist) ik t.

Denna ort är ej i behof af fond för frostförminskning
eller odlingslån.

Leksands distrikt.

a), b) En frostförminsknings- och odlingslånefond
vore önskvärd, men utsträckt undervisning
i jordbruk och skogsvård ännu
mera.

Rättviks distrikt.

Medgifvas måste väl, att hushållningssällskapen
med sina skrifter gjort mycket
godt för jordbrukets upphjelpande, men
torde dessa skrifters spridning ytterligare
kunna befrämjas genom att föredrag stundom
hölles. En lag torde böra stiftas rörande
skogens återplanterande, så att fölen
viss afverkning erfordras en bestämd
återplantering.

Gagnefs distrikt.

a) Direkt understöd är icke behöfligt eller
nyttigt för att förbättra den jordbrukande
befolkningens inom Dalarne ställning, utan
endast undervisning. I skogsvård och skogssådd
är befolkningen helt och hållet okunnig
och i stort behof af undervisning och
möjligen af ekonomiskt understöd till uppmuntran
af sådd och plantering, b) Dylik
fond torde ej heller vara behöflig för Dalarne.
c) Genom föredrag af lämpliga personer
torde undervisning härom möjligen
lemnas.

Kronofogden.

a) Inom detta län torde direkt understöd
ej vara af nöden, men väl en allmännare
och praktisk undervisning om jordbruk och
skogsskötsel, b) Nyttig, om också ej absolut
nödig vore en odlingsunderstödsfond,
derur billiga lån vid större odlingsföretag
kunde lemnas, och derur möjligen frikostigare
uppmuntringar för visadt nit och intresse
i fråga om jordbruksskötsel och skogsvård
kunde beredas, c) Medelst införande

744

FRÅGAN 34. RÅNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

i folkskolans högsta afdelning och derefter
i fortsättningsskolan af eu kortfattad praktisk
lärobok, på hvilken grund sedan kan
byggas genom populära föredrag och tillhandagående
med råd och upplysningar af
landtbruksingeniörer, på lika billiga villkor,
som lemnas vid trädgårdsplanteringar af
länsträdgårdsmästare.

4. Ofvan-Siljans fögderi.

Mora distrikt.

a) Ett lifsvillkor för jordbruksnäringens
höjande här i orten synes vara jordbrukens
förstorande och jordens sammanförande.
Det förra kan ske genom utdikning och
uppodling af myrmarker och i fäbodtrakterna
belägna odlingslägenheter, för hvilket
senare ändamål behöfvas kostsamma väganläggningar;
det senare bör ske genom
laga skifte. Men ingendera åtgärden kommer
att ske och kan ske utan direkt understöd.
Ett annat lämpligt medel till jordbrukets
höjande vore premier för odlingsflit.
b) Den ifrågasatta lånefonden vore
synnerligen önskvärd, c) Jemväl gör sig
behof vet af utsträckt undervisning i jordbruk
och skogsvård starkt gällande. Befolkningen
synes bedröfligt litet förstå sig
på att utnyttja befintliga resurser och skapa
nya. Det vore högeligen af behofvet påkalladt,
att en ländtmanna- och skogsskola
för öfre Dalarne anordnades exempelvis i
Mora — och härtill kunde den redan befintliga
Mora praktiska skola, som är ett
enskildt företag, lämpligen användas som
stomme — med kostnadsfri undervisning.
Äfven behöfdes, att fackmän, helt och hållet
bekostade af det allmänna, finge resa
omkring i byarna och hålla föredrag samt
tillhandagå med råd och upplysningar.

Solleröns distrikt.

a) I Sollerön liksom i Kopparbergs län i
öfrigt är den jordbrukande befolkningens
ställning i förhållande till jordbruket svar,
särskildt genom don obegränsade sönder -

styck ningen af jorden och de undan tagsförhållanden,
som äro rådande i lagstiftningsväg.
Om Kongl. Kungörelsen om laga
skifte i Kopparbergs län den 18 februari
1859 blefve undanröjd och staten bidroge
till kostnaderna för laga skiftes genomförande,
beredande af besparingsskogar i
den utsträckning sådant kunde inom hvarje
kommun lämpligen och efter beslut
låta sig göras, då skulle i sammanhang
dermed dikningar och torrläggningar försiggå,
der sådant behöfdes, och jordbruket
skulle blifva fruktbärande för dem,
som arbetade dermed. När detta blir
genomfördt och rätten till sönderdelning
af egendomarna blir begränsad till det
minimum, som uppgifvits under frågan 14,
då kan det löna sig att genom utsända
agronomer undervisa befolkningen
om den sammanförda jordens bästa skötsel,

c) Det bästa sättet att undervisa folket i
Dalarne särskildt om skogsvård torde utan
tvifvel vara att någon på statens bekostnad
reste omkring och utplanterade skogstroll
i närvaro af så många personer som möjligt
på de olika lägenheterna, som af jordegande
bönder eller bolag ställdes till dennes
förfogande såsom experimentalfält. Derigenom
skulle skogsvårdstanken ej allenast
väckas, utan dess utförande sättas under
ögonen på folket, som derefter toge frågan
om hand.

Venjans distrikt.

= Svaret från Venjans socken.

Orsa distrikt.

b) Hittills ha af besparingsfondens räntemedel
utbetalats betydliga ersättningar för
inom socknen gjorda utdikningar. c) Genom
populära föreläsningar i jordbruk och
skogsvård af dertill fullt kompetenta personer.

Evfdalens distrikt.

b) En fond för Norrland och Dalarne,
ur hvilken den jordbrukande befolkningen

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

7 45

på goda villkor kunde erhålla lån för af
dikningar och odlingar, skulle helt visst
bidraga till jordbrukets höjande, c) Offentliga
föreläsningar i jordbruk och! skogsvård
samt spridande af lämpliga skrifter i dessa
ämnen skulle äfven dertill bidraga.

Kronofogden.

a) En sådan fond vore otvifvelaktigt egnad
att höja jordbrukets och den jordbrukande
befolkningens ställning, b) Genom
anordnande på allmän bekostnad af populära
föredrag uti de till jordbruket hörande
ämnen.

5. Vester-Dals fögderi.

Flöda distrilct.

a) Beredande åt mindre bemedlade af
räntefria lån ur de ifrågasatta fonderna, b)
Ja. c) Genom af hushållningssällskapen
utsända ambulerande jordbrukskonsulenter
och väl skolade skogvaktare.

Nås och Säfsnäs distrikt.

Genom direkt understöd från en särskild
frostförminsknings- och odlingslånefond samt
föredrag och anordnande af landtbruksmöten
torde jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning kunna höjas.

Jerna distrikt.

I hufvudsak — Nås och Säfsnäs distrikt.

Äppelbo distrikt.

b) Bildande af en dylik fond särskildt
för dessa provinser, tillgänglig ej blott för
jordegare utan äfven för arrendatorer, torde
vara af allra största vigt, under förutsättning,
att de mest fördelaktiga villkor varda
förbundna med låns erhållande, hvaribland
lång återbetalningstid är ett af de vigtigaste.
Direkt anslag anses icke vara att förorda,
men väl räntefrihet å lånen, c) Den ifrågavarande
undervisningen torde lämpligast
böra ordnas genom hushållningssällskapet
medelst på statens bekostnad anordnade
praktiska kurser, hvartill fritt tillträde och
underhåll för lärjungarna beredes.

Malungs distrikt.

I första rummet angränsande sank markers
torrläggning, bildandet af en fröstförminsknings-
och odlingsfond, anordnandet
af populära föreläsningar i jordbruksskötsel
och skogsvård samt spridande af smärre
lättfattliga skrifter.

Kronofogden.

b) Eu dylik skulle utan tvifvel blifva
till stor nytta, c) Genom föreläsningar af
sakkunniga personer samt spridning i orten
af populära skrifter till moderata priser.

6. Vester-Bergslags fögderi.

Ludvika distrikt.

För att höja den jordbrukande befolkningens
ställning fordras en viss lätthet att
från en odlingslånefond erhålla lån utan
borgen samt att en frostförminskningsfond
bildas, äfvensom att en landtbruksinspektör
tillsättes för att emot viss ersättning någon
gång om året i sockenstugorna hålla föredrag
om jordens skötsel och hos länsstyrelsen
föreslå de skickligaste landtbrukarne
till erhållande af premier för väl skött jord
eller odling.

Norrbärke distrikt.

a) Inom länet äro anställda undervisare i
landtbruk och skogsvård med aflöning af
länet och staten, hvarigenom allmänheten
redan nu erhåller sådan undervisning kostnadsfritt.
Af de sålunda gifna tillfällena
till inhemtande af kännedom om jordbrukets
och skogens rätta vård synes allmänheten
alltmer begagna sig.

b) För orten torde bildandet af en dylik
vara af föga intresse, men behofvet deraf
ställer sig helt annorlunda i det nordligare
Dalarne.

Söderbärke distrikt.

Inom Kopparbergs län är anställd en
landtbruksingeniör, som lemnar upplysnin 94 -

746

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

gar och anvisningar i till jordbruket hörande
frågor.. Han aflönas, så vidt kändt, af staten.
och länet, hvadan undervisningen alltså
är kostnadsfri, i anledning hvaraf allmänheten
gerna begagnar sig af hans anvisningar
i antydda syfte. Några vidare åtgärder
i detta afseende äro ej för socknarna
behöfliga.

Kronofogden.

b) Då på det stora hela så obetydligt
med odlingsbar mark finnes i dessa socknar,
lärer ej någon åtgärd för beredande
af odlingslån eller till frostländighetens förminskande
kunna ifrågakomma, c) Genom
anordnande af föreläsningar i jordbruksskötsel
och skogsvård.

II Gefleborgs län.

1. Gestriklands fögderi.

Hedesunda och Arsunda distrikt.

Svar saknas.

Torsåkers distrikt.

På bekostnad af hushållningssällskap och
hushållsgillen hållas så kallade landtmannakurser
med undervisning i jordbruks- och
boskapsskötsel. För vård af skogen lenmas
biträde af hos hushållningssällskapet anställd
tjensteman.

Samma sällskap skulle ock lemna odlingsfria
lån.

En fond för detta ändamål vore dock
önskvärd.

Ofvansjö och Järbo distrikt.

Som jordbruket i allmänhet är högt uppdrifvet
och insigten deri nöjaktig, och då
ekonomien för den jordbrukande befolkningen
icke i afsevärd mån är underhaltig,
föreligga för närvarande inga behof af extra
ordinära förbättringsåtgärder häri byggderna.
Men väl behöfde allmogen uppfostras till
en bättre vård af sin skog och att mera
än hittills taga sitt lefvebröd direkt från jorden
af dess alster. Nu fordrar bonden,
att jordbruket skall lemna honom god inkomst
i penningar, så att han må inköpa
sitt lefnadsbehof från handlande, under det
att han försmår att bereda sig bröd af den
egna skörden, dryck af det egna maltet
samt kläder af det egna linet eller ullen.

Bondens existens skulle bäst betryggas
derigenom, att han återfördes till enklare
lefnadsvanor och hans söner och döttrar
bibragtes aktning för jordbrukarens arbete
och samhällsställning.

Ockelbo distrikt.

a) Jordbruket torde kunna höjas dels genom
direkt understöd och dels genom undervisning
på statens bekostnad.

b) Frostförminsknings- och odlingslånefond
för Norrland önskvärd.

c) Hushållningssällskapet borde anordna
afgiftsfria föreläsningskurser, så vidt möjligt
årligen på flere ställen inom hvarje kommun.

Hamrånge och Hilte distrikt.

b) Önskvärdt vore, att en särskild frostförminsknings-
och odlingslånefond bildades,

c) Genom föreläsningar, anordnande af undervisningskurser
och spridande af skrifter.

Valbo och Högbo distrikt.

a) På grund af de åtgärder, hushållningssällskapen
vidtagit med sina undervisningskurser
i såväl det ena som det andra afseendet,
torde nödig undervisning ej saknas,
b) Någon frostförminsknings- eller odlingslånefond
för denna trakt torde ej vara af
behofvet påkallad.

Kronofogden.

Svar saknas.

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

747

2. Södra Helsinglands fögderi.

Skogs distrikt.

De åtgärder, Gefleborgs läns hushållningssällskap
vidtagit för jordbrukets höjande,
hafva lemnat goda resultat; och enahanda
torde förhållandet blifva för framtiden;
hvadan för nuvarande jordbruk inga vidare
åtgärder äro behöflliga.

För skapande af nya, särskildt mindre
jordbruk, torde det vara synnerligen godt,
om mindre invecklade former för jord- och
tomtupplåtelser kunde bringas till stånd.
Såväl bestämmelserna om egostyckning, som
rörande afsöndringar afskräcka genom de
kostnader, hvilka uppkomma, samt den tidsutdrägt,
som blir en följd af ärendenas behandling
af landtmätare och Konungens
Befallningshafvande. I de byar, hvilka äro
endast storskiftade, möta dessutom ytterligare
svårigheter vid lagens tillämpning.

b) För de nya jordbruk, som kunna
komma att uppstå, kan en odlingslånefond
för Norrland och Dalarne vara önsklig, men
odlingslån kunna redan nu erhållas hos hushållningssällskapet
och sådana hafva, så vidt
bekant, icke nekats några sökande. En
frostförminskningsfond deremot torde knappast
komma att anlitas. Vid de utdikningsföretag,
som hittills förekommit här, hafva
vederbörande ansett den kontroll och de
dyrbarare arbeten, som föreskrifvas vid arbeten
med allmänt understöd, åsamka dikningsföretaget
större utgifter än som motsvara
fördelen.

Undervisning i jordbruk och skogsskötsel
torde lämpligast bibringas allmogen genom
föredrag t. ex. af hushållningssällskapets
tjensteman och undervisare.

Söderala distrikt.

a) Direkt understöd torde hvarken vara
behöfligt eller lämpligt, men väl undervisning.

b) Ja.

c) Genom att i vidsträckt mån kostnads -

fritt tillhandahålla jordbruksbefolkningen
broschyrer eller tidskrifter i dessa frågor.

Hanebo distrikt.

a b) Genom bildande af en särskild frostförminsknings-
och odlingslånefond för Norrland
och Dalarne, hvarigenom dels den enskilde
jordbrukaren dels korporationer af
sådana kunde, på billiga villkor och emot
garanti att de lånta medlen blefve rätt använda,
få låna penningar för att afdika
frostländig mark, och företaga nyodlingar
på dertill tjenliga platser samt andra jordförbättringar,
skulle säkert jordbruket i Norrland
få ett stort uppsving. Äfven borde
åtgärder vidtagas för att förebygga att, bolagen
slå under sig den odlade jorden, och
borde tillses, att denna, så vidt möjligt är,
brukas af sjelfegande. Ty det kan tryggt
påstås, att inga jordförbättringar i regel
företagas å bolagshemman.

c) Undervisning i landtbruk torde lämpligast
kunna bibringas befolkningen i stort
genom att gratis utdela i populär stil hållna
skrifter i landtbruk och skogsvård.

Mo distrikt.

Svar saknas.

Norrala distrikt.

b) Att en särskild frostförminsknings- och
odlingslånefond för Norrland och Dalarne
bildades vore önskvärdt; äfvensom att jernvägsfrakter
å gödnings- och j ordförbättringsmedel
nedsattes.

c) I fråga om undervisningen har såsom
ett önskemål framhållits, att nu befintliga
skolor, folkhögskolor, landtbruksskolor och
skogsskolor förenas.

Bollnäs distrikt.

Den jordbrukande befolkningen är intelligent
och rätt bergad. Jordbruket har gått
och kommer nog att gå framåt, om ock
allt fordrar sin tid.

En frostförminsknings- och odlingslånefond
skulle göra mycken nytta.

Staten, landsting och hushållningssällskap

748

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

hafva gjort mycket för att höja intresset
för jordbruk och skogsvård. Och allmogen
är intresserad för förbättringar både i fråga
om jordbruk och boskapsskötsel samt hästafvel.
Allt hvad ytterligare kan göras af
myndigheterna för utbredande af kunskaper
i hithörande ämnen kommer säkert till
nytta, men något särskildt trängande behof
synes här ej förefinnas, ity att allmogen
redan är ganska vaken och intresserad.

Af det sagda framgår, att inom Bollnäs
socken bolagen icke i nämnvärd mån inkräktat
på jordbruket eller böndernas sjelfständighet.

Alfta distrikt.

a) Hållande af föredrag om jordbruket
och anordnande af landtmannakurser, för
hvilket dock allmänheten härstädes hittills
visat föga intresse.

b) Ja.

Ofvanålcers distrikt.

I detta syfte verkar hushållningssällskapet
redan mycket godt både genom under
stöd och undervisning. Ytterligare tillgång
till sådant vore dock gagnelig.

Kronofogden

instämmer med länsmannen i Bollnäs distrikt.

3. Norra Helsinglands fögderi.

Enångers distrikt.

b) Ja.

c) Genom inrättande af flere mindre landtbruksskolor
och hållande af lämpliga föredrag.

Helsingtuna distrikt.

a) Utvägar till erhållande af lån, räntefria
under 5 år och derefter löpande med
4 procent ränta, deraf en procent till amortering,
samt utgifvande af någon praktisk
lättfattlig lärobok i jordbruks- och skogsskötsel
med undervisningsskyldighet i folkskolorna,
till gengäld för den arbetskraft,
som frångått jordbruket och nu förbrukas i

skolorna. God undervisning i jordbruk lemnas
visserligen genom hushållningssällskapen
och deras tjensteman, men den kommer
icke befolkningen till godo, på sätt som
önskligt vore.

Bildandet af en särskild frostförminsknings-
och odlingsfond för Norrland och
Dalarne med för dessa landsdelar afsedda
villkor anses önskvärd.

Forsa distrikt.

a) Såväl direkt understöd som undervisning,
kan anses erforderlig.

b) Ja.

c) Utsträckt undervisning i jordbruk och
skogsvård torde kunna anordnas genom utbildning
af landtbrukselever samt genom
föredrag för allmänheten i berörda ämnen.

Högsta distrikt.

a) Dels genom undervisning och dels
genom understöd, hvilket senare bör meddelas
i form af räntefria lån till nybyggare.

b) En särskild fond för utdikning af myrar
och sänkning af sjöar vore önskvärd.

En utsträckt undervisning i jordbruk och
skogsvård är nödvändig. Och då behållningen
af t. ex. föreläsningar i dessa ämnen,
som anordnats af hushållningssällskapen,
visat sig vara ringa, torde anordnandet
af derå lantbruksskolor, i hvilka kurserna
skulle under vissa villkor vara obligatoriska
för landtmännens barn, möjligen leda till
målet.

Harmångers distrikt.

Länets hushållningssällskap har anvisat
medel för jordbrukets förbättrande; men då
denna förmån tillgodogöres endast af ett fåtal,
anses vidare utsträckning obehöflig.

Gnarps distrikt.

= svaret från Gnarps socken.

Bergsjö distrikt.

b) En sådan odlingslånefond säkerligen
nyttig.

c) Genom spridande af lämpliga skrifter
och föredrag af fackmän.

frågan 34. rånsman och kuonofoguar.

749

Norrbo distrikt.

Villkorliga räntefria lån för nyodlingar
och jordförbättring.

Införande i ortstidningarna eller annan
allmänt läst billighetstidning af lättfattliga
artiklar i jordbruk samt på lämpliga platser
i olika trakter praktisk undervisning.

Delsbo distrikt.

Dylika fonder torde, om villkoren ställas
billiga, bereda mången jordbrukare lättnad.

Kronofogden.

Af den undervisning i landthushållningens
olika grenar, som redan nu erbjudes genom
statens och hushållningssällskapens försorg,
synas vederbörande begagna sig i allt för ringa
grad och vore derför en ändring till det
bättre önskvärd.

Statens mellankomst med penningeförsträckning
i form vare sig af understöd eller
af lån torde i de flesta fall hafva varit till
gagn och möjliggjort utdikningar och torrläggningar
i större omfattning, än hvad hittills
eljest blifvit händelsen. I det af seendet
torde någon skillnad icke behöfva göras
mellan Norrland och öfriga delar af riket,
utan synas de redan förefintliga fonderna
motsvara sitt ändamål, blott de erhålla tillräckliga
medel till sitt förfogande och lånen
ställas på så billiga villkor som möjligt.

4. Vestra Helsinglands fögderi.

Ljusdals distrikt.

Svar saknas.

Ramsjö distrikt.

a) Räntefria lån, utdelning af belöningar
med mera.

b) Ja.

c) Genom kringresande föreläsare eller
genom småskrifter eller inrättande af mindre
mönstergårdar med mera.

Färila distrikt.

Svar saknas.

Los distrikt.

Se svaren å frågorna 2 och 13.

Jerf so distrikt.

b) En odlingsfond för Norrland och Dalarne
skulle blifva till stort gagn, så vidt
billiga lånevillkor stipulerades.

c) Undervisning i jordbruk och skogsvård
skulle lämpligast kunna ske genom vederbörande
hushållningssällskap, som skulle
lemna sådan kostnadsfritt; derigenom skulle
ock den jordbrukande befolkningens ställning
åtminstone i ekonomiskt hänseende
höjas och förbättras.

Arbrå och TJndersviks distrikt.

Svar saknas.

Kronofogden.

Svar saknas.

III. Vesternorrlands län.

1. Medelpads Vestra fögderi.

Luna distrikt.

a) Se svaren å frågorna 13 och 24. b) Direkt
understöd torde i allmänhet knappast
verka välgörande och är följaktligen en frostförminsknings-
eller odlingslånefond icke
önskvärd, synnerligast som dylika institutioners
regler för inbetalningar å vissa tider
och stadganden om påföljd och försummelser

derutinnan äro föga lämpliga för jordbruk,
å hvilka skördar kunna slå fel, och allra
minst lämpa sig för jordbrukare, som i allmänhet
äro säfliga och nästan utan all vana
i fråga om punktlighet.

Torps distrikt.

a) Understöd föga. Undervisning så mycket
mera, helst med en undervisningskurs
i hvarje kommun, b) Någon fond torde ej

750

KRAGAN 30. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

behöfva bildas förrän intresset vaknat, c) Undervisningen
torde böra ordnas efter mön- [
stret af den, som lemnas af hushållnings- I
sällskapens länsträdgårdsm ästare.

Selångers distrikt.

a) Både understöd och undervisning erfordras.
b) Dylik fond ej blott önskvärd
utan absolut nödvändig, c) Undervisning i {
jordbrukets .skötsel och skogsvård bör lämpligen
kunna ske, dels genom spridande af
populärt affattade ströskrifter och tidningsuppsatser
i ämnet, dels ock medelst hållande
af föredrag der och hvar i orterna och, då I
så ske kan, i förening med utställning af j
landtbruksredskap.

Dessutom vore önskvärdt, att ynglingar, [
tillhörande mindre bemedlade föräldrar, men j
Indika visat sig ega lust och fallenhet för
jordbruket, sattes i tillfälle att på det allmännas
bekostnad studera skötseln af mindre
jordbruk i in- och utlandet, särskildt i
Danmark, der detsamma är högt uppdrifvet.

Kronofogden.

Genom på lämpligt sätt bibringad undervisning
om jordens skötsel synes jordbruket
bäst kunna höjas.

2. Medelpads Östra fögderi.

Indals distrikt.

De af den jordbrukande klassen, som hafva
något intresse qvar för jordbruket, äro, för
så vidt detta län angår, i tillfälle att genom
landtmannaföreningar, länsagronom, landtbrukstidskrifter
och annorledes inhemta de
kunskaper, som de behöfva för ett godt
jordbruk och skötsel af sina ladugårdar.

De, som icke hysa sådant intresse utan
hafva funnit, att de annorledes, med bibehållande
af den till afsky och förtret väckande
lättja, som i allmänhet vidlåder jordbrukarne,
kunna få sin utkomst genom att
t. ex. dygnvis få ligga och draga sig på en
timmerflotte, som följer eif ven utför eller
nöta ut tiden på en brädgård; för dem torde
icke finnas någon bot hvarken genom under -

stöd eller undervisning; ty ständigt hör
man, att mångenstädes knotas öfver att jordbruket
gifver så litet, men mångenstädes gifver
det dock trefaldt utöfver hvad man kunnat
fordra, att detsamma bör gifva med
den skötsel det erhållit.

Orsaken till det skick, i hvilket jordbruket
kommit, bör tillskrifvas bolagsväldets utbredning
mera indirekt än direkt.

Sköns distrikt.

a) För att höja jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning torde följande
åtgärder böra vidtagas:

att öka och underlätta kommunikationerna
;

att medgifva billigare frakter samt tullfrihet
å artificiella gödningsämnen;

att meddela jordbrukarne undervisning i
nyare metoder för jordbrukets bedrifvande;

att medelst understöd af statsmedel lemna
mindre bemedlade jordbrukare tillfälle till
verkställande af jordförbättringar å sina
hemman;

att medelst understöd af statsmedel sätta
personer med lust och fallenhet för jordbruk
i tillfälle att i in- eller utlandet studera
mindre jordbruk;

att med understöd af statsmedel underlätta
arbetet för i orten mer och mer uppkommande
landtmannaföreningar.

b) Önskligt och nödvändigt torde vara, att
en dylik fond bildas.

Timrå distrikt.

Ökad undervisning. Materiellt understöd
ur odlingslånefonder. Ökade kommunikationer
—• jernvägar. Billiga frakter för gödningsämnen,
frö samt åkerbruksredskap. Beredande
af fria resor i in- och utlandet till
unge män, som ega lust och fallenhet för
jordbruk. Frostförminskningsf onder.

Ljustorps distrikt.

a) Både undervisning och understöd torde
blifva kraftiga medel till höjande af jordbruket.
b) En lånefond för sådant ända -

751

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

mål vore för ändamålets vinnande icke allenast
önskvärd, utan absolut nödvändig, c) Medelst
utskickande af populärt affattade ströskrifter
och tidningsuppsatser i ämnet; dels
ock medelst hållande af föredrag här och
hvar i orterna och, då så ske kan, i förening
med utställning af landtbruksredskap.
Ynglingar, hvilka ega lust och fallenhet för
jordbruk, böra beredas tillfälle att på det
allmännas bekostnad studera skötseln af
mindre jordbruk i in- och utlandet, der det
är högt uppdrifvet.

Kronofogden.

a) Landtbruksskolor, der de förekomma,
hafva befunnits mycket verksamma, hvarför
det måste anses som ett önskemål att
få ett norrländskt landtbruksinstitut af staten
inrättadt.

För undervisning i skogsvård torde de af
skogslagskomitén föreslagna skogsvårdsstyrelserna,
derest institutionen kommer att införas,
blifva särdeles lämpliga.

3. Södra Ångermanlands Nedre
fögderi.

Säbrå distrikt.

a), b) Att möjligheten att erhålla fördelaktiga
odlingslån i många fall skulle vara
af nöden, är utom allt tvifvel, men att jordbruket
skulle behöfva understöd är sannolikt
icke förhållandet. Fn frostförminskningsoch
odlingslånefond, hvarur jordbrukarna
kunde erhålla lån på fördelaktiga villkor, är
således behöflig, c) Hushållningssällskapet
tyckes emellertid hafva slagit in på rätt
väg derutinnan, att i vissa fall premier utdelas
för vissa vunna resultat; men detta
system synes böra utvecklas derhän, att äfven
de minsta jordbrukarne — såsom fallet är
vid boskapspremiering — skulle kunna täfla
om premierna samt att dessa premier skulle
omfatta flere slag af odlingsresultat. Försöksodlingar,
lämpade för olika delar af Norrland,
skulle i större skala företagas.

Oafvisligt är tvifvelsutan äfven, att frak -

j ter för kalk-, gödnings- och foderämnen ned!
bringas till minsta möjliga belopp samt att
gödnings- och kraftfodermedel underkastas
effektiv kontroll.

Beträffande skogsvård, deruti ännu nästan
ingen kunskap bibringats allmänheten —
man har nemligen hittills ansett, att skogen
endast behöfver skördas — torde äfven behöfva
experimenteras för att kunna på verkliga
resultat grunda undervisning, men derjemte
skulle afhandlingar derom, som spridas
gratis bland allmänheten, kunna verka
till medvetande om att skogen icke blott behöfver
skördas, utan äfven vårdas och odlas.
Skogsodlingen bör emellertid ej blifva så
intensiv, att betesmarkerna försvinna, ty
dessa äro för jordbrukaren af lika stort
värde som inbergadt foder.

Gudmundrå distrikt.

a) Industrien lemnar tillfälle till så god
arbetsförtjenst, att många af de mindre jordbrukarnes
söner föredraga att arbeta vid
sågverken i stället för att egna sig åt jordbruket.
Följden af detta har blifvit, att
arbetslönerna så ökats, att driftkostnaderna
för jordbruket blifvit för stora i förhållande
till den afkastning, som kan påräknas.

Att mycket skulle kunna uträttas genom
undervisning är gifvet. Bättre torde dock
.vara, om ett eller annat rationellt anordnadt
jordbruk, lämpadt för traktens behof, kunde
komma till stånd, så att allmogen finge
praktiskt erfara, att jordbruket häruppe verkligen
kunde föda sin man. b) Fn odlingslånefond,
der landtbrukarna på billiga villkor
kunde erhålla lån, skulle verka välgörande.
c) Genom utsändande af praktiska
instruktörer, som utan ersättning meddelade
undervisning och gåfve råd och upplysningar.
Deremot hyses ej vidare tilltro till
broschyrer eller dylikt, då sådana mera sällan
läsas eller, om detta är fallet, de i dem
gifna råden aldrig följas. Dessutom behöfver
hvar och en undervisning i hvad som
bäst lämpar sig för den eller den jordbiten.

752

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

Boteå distrikt.

Visa befolkningen genom små mönsterbruk,
att jordbruket äfven här kan föda sin
man.

Nora distrikt.

a) Genom en energisk undervisning och
upprepade föredrag borde intresset, hvithet
i allmännet är temligen slappt bland jordbrukarne'',
utan tvifvel betydligt ökas och
samtidigt dermed äfven jordbruket höjas.

Om redan i folkskolorna undervisning i
jordbruk och skogsvård inginge såsom ett
obligatoriskt ämne, om än med temligen begränsad
tid, skulle ett lifligare intresse för
jordbruket kunna vinnas.

b) Inrättandet af en odlingslånefond för
Norrland och Dalarne torde säkerligen komma
att få sin stora betydelse.

Kronofogden.

Intresserade och praktiskt anlagda föreläsare
borde af hushållningssällskapen eller
staten eller bådadera utrustas, som samtidigt
med föreläsningars hållande i byggderna
sprede lättfattliga och populärt hållna broschyrer.
Vidare borde penningebelöningar
utdelas, äfven till den minste jordbrukare,
i den mån det visade sig, att jordbrukarna
sökte genom intresse och rationell skötsel
med ökad kunskap och vidgad erfarenhet höja
jordbruket.

Odlings- och frostförminskningslån på billiga
och praktiska villkor böra finnas att
tillgå, dock endast der det visar sig, att låntagaren
är så qvalificerad, att det kan blifva
till gagn.

På samma sätt som kunskap om jordbruk
bör äfven kunskapen om skogsvård
spridas och så småningom tvingas in bland
befolkningen.

4. Södra Ångermanlands Öfre fögderi.

Resele distrikt.

a) Jordbruket torde genom premier från
stat och hushållningssällskap; genom anord -

nande af landtmannaföreningar socknevis;
genom mönsteregendomar, der ett rationellt
jordbruk finge iakttagas, väsentligen: komma
att höjas, b) En dylik fond skulle lända jordbruket
till stor framtida nytta, c) Hvarje
landtmannaförening borde sjelfmant vara
angelägen om att på sin bekostnad anordna
af kompetent person ledd undervisning i
jordbruk och skogsvård.

Ramsele distrikt.

Genom resor af landthruksingeniören i de
olika orterna och genom bildande af landtmannaföreningar.
Särskild frostförminsknings-
och odlingsfond icke behöflig, knappast
nyttig.

Hélgums distrikt.

a) En dylik fond skulle vara mycket
välgörande.

Bodums distrikt.

b) En dylik fond skulle blifva till ej
oväsentligt gagn, helst om formaliteter och
omkostnader för låns erhållande hlefve i
minsta möjliga grad afskräckande.

Tåsjö distrikt.

a) Särskildt understöd eller belöning åt
personer, som göra sig förtjenta deraf för
odlingsflit, torde höja jordbruket, b) Häranses
icke önskvärdt, att en odlingslånefond
bildas, ty svårigheter komma alltid att
uppstå, då lånen skola återbetalas, c) Undervisning
i jordbruk och skogsvård böra lämpligast
anordnas ute å fältet eller i skogen.

Föredrag och föreläsningar om jordbruk
åhöras vanligen af många intresserade, men
den egentliga behållningen blir obetydlig,
ty åhörarna glömma fort, hvad de på sådan
väg fått höra.

Kronofogden.

Att vidsträcktare möjligheter att erhålla
odlingslån i många fall skulle vara gagnande
är sannolikt, men att jordbruket skulle upphjelpas
med understöd af kontant beskaffenhet
torde få anses föga ändamålsenligt. Till

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

753

höjande af jordbruket skulle kraftigt bidraga
eu på resultaten af försöksodlingar
inom olika delar af Norrland grundad utredning,
hvarom kännedom skulle på lämpligt
sätt bibringas allmänheten. Till främjande
af samma önskemål skulle äfven verksamt
bidraga billigare frakter å kalk, gödnings-
och kraftfodermedel, hvilka jemväl
böra underkastas en effektiv kontroll.

5. Norra ÅngermanlandsNedrefögderi.

Nordingrå distrikt.

b) Att en dylik fond bildas, är önskvärdt,
men lika önskvärdt vore det, att det funnes
en lånefond, ur hvilken bönderna kunde
vid behof emot låg ränta erhålla hjelp, så
att de ej, då de råkade i trångmål, behöfde
anlita bankerna, c) Genom sakkunniga,
som reste omkring på landsbyggden och
meddelade befolkningen råd och upplysningar.

Nätra distrikt.

a), b) Efter den erfarenhet, som af länsagronomens
verksamhet vunnits, kan saklig
undervisning i jordbrukets skötsel väcka intresse
och lemna vackra resultat, dels omedelbart
och dels medelbart med hänsyn till
föredömet, om den på platsen lem nas gratis
af på allmän bekostnad anställda sakkunnige.

För landtbrukets utveckling vore önskligt,
att ett af staten för landtbrukets förkofran
upprättadt penningeinstitut bildades, hvilket
skulle tillhandagå bönderna med nödvändigt
rörelsekapital för nyodlingar och utdikningar
m. m. på billigare villkor än de
lån, som af hypoteksföreningarna lemnas,
under villkor, att tillräckliga garantier ställdes,
att de utlånade medlen verkligen användes
till jordbruketsförbättrande. c)Undervisningen
torde lämpligen anordnas så, att
på allmän bekostnad anställda sakkunnige
utan särskild reqvisition reste omkring för
att på platsen undervisa bönderna i de olika
grenarna af jordbrukets rationella skötsel,
agrikultur, kreatursskötsel och äfven skogsskötsel,
samt sökte intressera bönderna att,

på sätt på flera ställen i Nätra redan skett,
bilda landtmannaföreningar, som skulle verka
för jordbrukets främjande, bland annat genom
gemensamma inköp af gödningsämnen
och andra för jordbrukets rationella skötsel
nödiga artiklar.

Sidensjö distrikt.

b) Ja. c) Nyttigt och nödvändigt, att
det anställes sakkunnige att utan reqvisition
uppsöka allmogen för att undervisa
och gifva råd i landtbruk, såsom kreatursskötsel,
mejerihandtering, fiskerinäring
och skogsskötsel m. fl.

Anundsjö distrikt.

a) Undervisning torde vara det enda, som
kan leda till höjning af jordbruket, b) Möjligt
är, att en dylik fond skulle blifva till
nytta, om blott alla de säregna förhållandena
för dessa landsdelar tagas i betraktande
vid stadgars uppgörande, c) Undervisning
i jordbruk och skogsvård borde för
att blifva effektiv ej kunna ordnas på annat
sätt än utan kostnad för ortsbefolkningen
genom kringresande undervisare i dessa
ämnen, hvilka till de olika byarna gjorde
sina resor den ena gången efter den andra.

Kronofogden.

b) Att en dylik fond bildas, är önskvärdt,
men lika önskvärdt synes äfven vara, att
det finnes en lånefond, ur hvilken bönderna
vid iråkade trångmål kunde mot liberala
villkor och lägre ränta, än bankerna nu
kunna erbjuda, erhålla hjelp, c) Undervisningen
i jordbruk bör helst meddelas
den jordbrukande befolkningen omedelbart
genom sakkunnige, som utan reqvisition
och utan kostnad för den enskilde resa omkring
i landsbyggden och meddela allmogen
råd och upplysningar uti jordbruksnäringen
rörande ämnen.

6. Norra Ångermanlands Öfre fögderi.

Själevads distrikt.

Några specialåtgärder uti ifrågavarande
afseende anses svårligen erforderliga, för så

95

754

FBAGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

vidt ej undervisning i jordbruk skulle genom
•t. ex. beredande af flera frielevplatser vid
landtbruksskolorna bidraga till ändamålets
i fråga ernående.

Frostförminsknings- och odlingslånefond
anses välgörande.

Björna distrikt.

b) Ja. c) Undervisning af sakkunniga
personer i såväl odling som torrläggning
och utdikning m. m.

Arnäs distrikt.

b) En kraftig hjelp skulle jordbruket
få genom en dylik fond. c) Genom hushållningssällskapets
medverkan.

Kronofogden.

l:o) Kunniga och nitiska män böra
anställas af staten och utsändas bland allmogen
för att utan reqvisition och utan
kostnad för landtmännen i huset lemna
undervisning om ändamålsenligt bedrifvande
af landtbruksnäringen; och besöken böra
återkomma flere gånger om året.

2:o) Staten bör här och hvar köpa hemman
och på dem sätta dugliga och driftiga
arbetare från Småland såsom arrendatorer,

för att visa ortbefolkningen, huru lära och
lefverne i fråga om landtbruk samarbeta
till utkomst och bergning på landtbruk i
orten.

3:o) En penningeanstalt, afsedd uteslutande
för landtmän, bör anordnas i orten,
der lån på billiga villkor och på ej allt för
kort tid kunna erhållas för jordbrukets upphjelpande
och främjande, derest icke bankerna
kunna förbjudas att mottaga penningar
å deposition eller upp- och afskrifning,
hvarigenom ej obetydligt kapital bör blifva
ledigt för fyllande af lånebehöfvande landtmäns
behof. Det är dock tvifvelaktigt, om
kapitalet genom en sådan åtgärd låter binda
sig.

4:o) Husslöjden, särskild! lin-, väf- och
vadmalsberedningen, bör upphjelpas, så att
landtmännen i regel kunna i hemmen få
tygerna till sina kläder tillverkade; och
skulle härigenom stora summor kontanter
inbesparas, hvilka nu användas för inköp
af fabriksvaror.

Att den norrländska jorden, så vidt den
ännu är i den landtbrukande befolkningens
ego, må deri för framtiden förblifva. Detta
är nödigt för det allmänna välståndet och
välfärden i allmänhet.

IV. Jemtlands län

1. Jemtlands Östra fögderi.

Fors distrikt.

a) Sa länge nu rådande förhållanden fortfara,
kan väl knappast någon åtgärd uttänkas,
som i nämnvärd mån kan upphjelpa
jordbruket, b) En frostförminsknings- och
odlingsfond, ur hvilken understöd eller lån
på synnerligen liberala villkor kunde erhållas,
skulle kanske kunna i någon mån upphjelpa
jordbruket, c) Undervisning i jordbruk
och skogsvård kan inhemtas dels i
Ope landtmannaskola och dels å Bispgårdens
skogsskola, båda belägna inom länet.

Befsunds distrikt.

c) Föreläsningar i socknarna, lämpade
efter de olika lokala förhållandena, skulle
naturligtvis verka mycket godt, synnerligast
om föreläsaren efter hållet föredrag meddelade
sig personligen med jordbrukare i
olika byar och påpekade, hvilka åtgärder,
som vore särskildt lämpliga för hvarje by.

Bräcke distrikt.

a) Landtbruksskolorna äro nog nyttiga
och skulle blicken för den unge landtmannen
mera vidgas, om han medelst något
understöd finge studera jordbruket å andra

FRÅGAN 34. LÅNSMÅN och kronofogdar.

755

trakter, b) Allt hvad som kan göras för
frostlän dighetens minskning anses vara ett
af de bästa medlen för jordbrukets höjande.

HacJcås distrikt.

För jordbrukets höjande inom Norrland
äro af vigt: lättade kommunikationer; statens
understöd för fortsatt utdikning af frostförande
marker; bättre kunskap om jordens
skötsel; en inskränkning i skogarnas utverkning,
utan hvilken intet jordbruk med framgång
kan drifvas; penningelån åt driftiga
jordbrukare; föredrag å landsbyggdenrörande
jordbruk och skogsvård af dertill fullt kompetenta
personer.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Jemtlands Norra fögderi.

Lits distrikt.

b) Högeligen önskvärdt vore ock bildandet
af en sådan fond. c) Hufvudsakligen
genom rikligt understöd åt landtmannaskolor.

Föllinge distrikt.

Premiering af mindre landtbruk, undervisning
af landtbruksingeniörer, anläggande
af för ortens förhållanden lämpliga experimentalfält,
beviljande i större utsträckning
af bidrag till afdikningar af frostförande
myrmarker samt bildande af en särskild
frostförminsknings- och odlingslånefond för
Norrland och Dalarne.

Hammerdals distrikt.

b) Dylik fond är synnerligen önskvärd
och behöflig, dock böra villkoren vara synnerligen
gynnsamma, c) Som landtmannaskolan
och folkhögskolan besökas af endast
ett fåtal, synes lämpligast att lemna undervisning
genom kringresande agronomer eller
dylika.

Ströms distrikt.

a), b) Understöd af statsmedel för dikningar.

Det ligger alltid en fara i att med lån
belasta ett jordbruksföretag, c) Genom undervisning
af kompetenta kringresande agronomer.
Ströms distrikt behöfver först och
sist förbättrade kommunikationer för att
bestå och utvecklas, och utan sådan förbättring
går säkert det ena hemmanet efter det
andra öfver i bolagens våld.

Frostvikens distrikt.

En dylik fond borde bildas, och afdikning,
som borde stå under offentlig ledning,
bekostas af staten och kunna påkallas så
väl af enskild som af kommun, c) Vidare
borde beredas lättare tillfälle till undervisning
i skolor såväl i jordbruks- och boskapsskötsel
som i skogsvård, skogsplanteringar
och trädgårdsskötsel.

Så skulle t. ex. i förefintliga landtmannaskolor
de flesta elever erhålla kostnadsfri
undervisning och sådana eller liknande
skolors antal ökas.

Rödöns distrikt.

Det första villkoret för jordbrukets och
den jordbrukande befolkningens höjande är
att folket bibringas intresse för jordbruket
och tro på jordbrukets framtid. För att
väcka och underhålla detta intresse borde
staten för de norrländska länen lemna ett
större anslag dels till premier åt mindre
jordbrukare och dels till stipendier åt sådana
för jordbruket intresserade ynglingar,
som sj elfva sakna medel att bekosta sitt
vistande vid landtbruksskola. Bildandet af
särskild frostförminsknings- och odlingsfond
för Norrland och Dalarne vore önskligt. På
det att undervisning i jordbruk och skogsvård
mera, än nu är fallet, må komma befolkningen
till del, vore önskligt, att hushållningssällskapen
med statens understöd
kunde i hvarje kommun inrätta hvarje eller
hvartannat år återkommande undervisningskurser
i dessa ämnen.

Kronofogden.

Svar saknas.

756

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

3. Jemtlands Vestra fögderi.

Hallens distrikt.

b) På förmånliga villkor erhållna lån för
odling och dikning ej blott af frostförande
utan äfven af andra marker, som med fördel
kunna odlas,. skulle säkerligen bidraga
till höjandet af jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning, c) Lämpligast
genom anställandet af en resetalare.

Undersåkers distrikt.

Den åtgärden, att jordbrukaren beredes
tillfälle att erhålla räntefria eller med låg
ränta löpande lån.

Mörsils distrikt.

Genom stora dikningsanslag utan återbetalningsskyldighet.
Genom räntefria odlingslån
och premier. Genom praktiskt ordnade
landtmannaskolor.

Offerdals distrikt.

a) Den jordbrukande befolkningens ställning
torde ej komma att i någon större
mån förbättras genom undervisning under
en eller annan form. Direkta understöd äro
ej heller vidare tilltalande i annan form än
såsom anslag för nyodling eller för dränering
af redan verkställda odlingar, b) Synnerligen
önskvärdt, att en dylik fond bildas.
Med nu gällande bestämmelser angående lån
ur odlingslånefonden, har denna fond ej
lockat någon lånsökande från detta distrikt
och i hela Jemtland torde dylika lån förekomma
ytterst sällan. Deremot har orten
fått betydande anslag från nu befintliga frostförminskningsfond.
Utsträckt undervisning
i jordbruk synes lämpligast kunna ske i
sammanhang med den undersökning af landtbruksingeniör,
som bör föregå ansökning om
lån eller anslag för odlingsföretag. Med den
utsträckning användandet af artificiella gödselämnen
nu tagit, vore det af stor vigt för
jordbrukaren, särskild! vid nyodlingar, att
erhålla undervisning om hvilka gödselämnen,
som bäst lämpa sig för de olika jordmå
nerna. Hufvudsaken med undervisning i

jordbruk är, att undervisningen sker på ett
praktiskt och för jordbrukarna i allmänhet
lätt begripligt sätt.

Alsens distrikt.

a) För undervisningen i jordbruksskötsel
torde redan nu vara tillräckligt sörj dt, dock
blir, på grund af svårigheten att erhålla billigt
kapital, landtmannens sträfvan att höja
afkastningen af sitt jordbruk ofta omintetgjord.
b) Ja. c) Vidkommande skogsvården
vore nog undervisning önskvärd och
skulle för sådant ändamål anställas en person,
som hade till uppgift att hålla föredrag
i byggderna och på annat sätt väcka intresse
för skogens rationella skötsel.

Då för erhållande af behörig återväxt
plantering eller sådd torde vara att föredraga,
borde för sådant ändamål erforderligt
frö stå att erhålla för billigt pris, och jordbrukaren
i öfrigt uppmuntras genom tid
efter annan anordnade täflingar eller utställ!
ningar.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Jemtlands Södra fögderi.

Bergs distrikt.

a) Understöd erfordras visst icke. Den
undervisning, som kunde behöfvas, vore
att lära folket arbeta ordentligt samt föra
ett sparsammare lif. Som det nu är, uppfostras
det uppväxande slägte! till ett lif,
så lätt som möjligt, med minsta arbete
och högsta grad af vällefnad och traktande
efter nöjen. Den undervisning, som
erhålles i skolorna, må anses alldeles tillräcklig.
Befolkningen är redan förtrogen
med bästa sättet att sköta såväl jordbruket
som skogen, hvadan derutinnan staten ej
har någonting att sörja för. b) Med frostländigheten
är här ej så farligt, som i allmänhet
antages. En och annan by är ju
i detta afseende sämre lottad. Någon särskild
frostförminsknings- och odlingslånefoud

frågan 34. LÄNSMAN och kronofogdar.

757

torde icke erfordras, då det förut finnes
statsmedel för sådant ändamål att tillgå.

Rätans distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Svegs distrikt.

Jordbrukarne här på orten behöfva råd
och undervisning i jordbruket och understöd,
särskilt till utdikningsföretag och frostförminskning.

Lillherdals distrikt.

a) Först och främst frigörelse från trycket
af de hemmanen belastande skogsnyttningskontrakt,
af hvilka det äldsta tager slut
1906 och de flesta öfriga 40 år efter skiftets
slut. Dernäst så att säga tvångsarbete
vid jordbruket och afvänjande från den till
kåranda blifna oviljan mot allt annat arbete
än s. k. bolagsarbete. b) En för Norrland
t. o. m. för rent ortliga förhållanden
lämpad fond till frostminskning, odling
och förbättrade samfärdsförhållanden
skulle verka till större gagn. c) Genom åskådning
och deltagande på direkt väg i arbetet
under för saken nitälskande och skickliga
personers ledning och på liberala villkor för
lärjungarna; ty utom annat ondt, som innästlat
sig, kan nämnas att t. o. m. de såsom
mer framsynte ansedda sockenborna,
särskildt den afdelning, som står i den åldern
att vara eller blifva föremål för dylik
undervisning, icke anse det löna mödan taga
kännedom om en jordbruksmetod eller annat

arbete, undantagandes bolagsarbete och det
dermed sammanhängande kortspelet, fylleriet
och lättsinniga lefnadssättet, så vida detsamma
icke på en gång kräfver mindre
möda, men gifver större »förtjenst», än bolagsarbetet.

Ytter-Ho g dals distrikt.

Några åtgärder för att höja jordbruket
och den jordbrukande befolkningens (bolagsarrendatorernas)
ställning böra ej vidtagas, så
länge som bolagen ega hemmanen. Sedan
sjelfegande jordbrukare åter börjat bruka
jorden, torde landtbruksskolor, ej folkhögskolor,
en eller flere inom hvarje län, blifva
lämpliga.

Hede distrikt.

a) Både genom undervisning och direkt
understöd, b) Behof af en särskild frostförminsknings-
och odlingslånefond förefinnes.

Tännäs distrikt.

a) Ett godt medel skulle säkerligen vara
beredande af odlingspremier. Dylika premier
skulle säkerligen sporra mången jordbrukare
till intensivare arbete på jorden.
Dock torde i allmänhet endast de mindre
jordbrukarna böra belönas, b) Ja, med all
säkerhet, c) Yigtigt vore också, att skickliga
instruktörer i jordbruk, boskapsskötsel
och skogsvård reste omkring samt med råd
och dåd kostnadsfritt bisprunge befolkningen.

Kronofogden.

Erfarenhet saknas.

V. Vesterbottens län.

1. Umeå fögderi.

Nordmalings distrikt.
a) Ökade anslag till afdikningar af frostförande
myrmarker samt mera utsträckt
undervisning i jordbruk och skogsvård;
hvaremot åtgärder, grundade på lån, anses

mindre fördelaktiga och icke ledande till
höjande af jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning.

Bjurhölms distrikt.

Länsmannen har svarat såsom socken*
ombud.

758

FRÅGAN 34. ''LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR

Umeå Södra distrikt.

a) Genom jordbrukspremiering och bildande
af en frostförminsknings- och odlingslånefond.
c) Åtgärder för vidtagande af utsträckt
undervisning i jordbruk'' och skogsvård
torde lämpligast böra öfverlemnas till
vederbörande hushållningssällskap.

Umeå Norra distrikt.

a) Ja. b) Ja.

Vännäs distrikt.

Svar saknas.

Säfvars distrikt.

b) Önskvärd! vore, att oftare än nu är
fallet bidrag af stadsmedel kunde beredas
för utdikning af frostförande myrmarker.

Degerfors distrikt.

Enligt den officiella statistiken och hvad
som är ällmänt bekant framgår, att jordbruket
här på orten under de senaste årtiondena
betydligt utvecklats. Orsaken dertill
måste vara att söka närmast deruti,
att genom förbättrade kommunikationer och
genom höjningen af sågverksindustrien villkoren
för afsättning af jordbrukets alster
ökats och att jordbrukarna sjelfva under
tiden, då deras arbete med jordbruket icke
behöfts, funnit tillfällen till binäring uti
skogskörslor.

Endast steg för steg kan emellertid ett
jordbruk i dessa trakter tänkas utveckla
sig, och då detsamma helt naturligt ej kan
komma att kunna med sina produkter täfla
med i klimatiskt hänseende lyckligare lottade
landskap, måste det alltid för sin utveckling
vara beroende af att inom dess område
samtidigt uppkommer någon industri,
som kan öka möjligheten för afsättning
af jordbrukets alster, b) Frostländighetens
förminskning genom utdikning är nog ett
af hufvudvillkoren för jordbrukets förbättring,
liksom en fullständig'' afdikning äfven
å redan odlade områden skulle mycket förbättra
utsigterna för jordens afkastningsförmåga.
Anslag till utdikningar kunna

derför aldrig lemnas i för stor skala och
för orten i dess helhet borde en allmän utdikningsplan
upprättas. Huruvida en särskild
frostförminsknings- och odlingsfond
vore önskvärd, är dock svårt att bedöma.
Under förutsättning att lånen kunde erhållas
mot mycket låg ränta och lång amorteringstid
samt att noggrann tillsyn öfvades derå,
att penningarna verkligen användes för sitt
ändamål, borde den dock utan tvifvel vara
till stor nytta.

Bygdeå distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Kronofogden.

Svar saknas.

2. Skellefteå fögderi.

Burträsks distrikt.

Länsmannen har svarat såsom sockenombud.

Skellefteå Södra distrikt.

a) Ökadt anslag till understöd åt afdikningsföretag.

Ett mönsterjordbruk eller en landtbruksskola
inom Skellefteå socken vore, med afseende
å länets stora areal, behöflig. Till
synnerligt gagn vore jemväl extra anslag
för anläggning af ett mejeri vid Hjoggböleforsen
inom distriktet. Föredrag af länsagronomen
göra äfven nytta. Särskild! i ladugårds-
och kreatursskötseln är ökad undervisning
nödig, b) En särskild frostförminsknings-
eller odlingslånefond för Norrland
vore med säkerhet både nödig och nyttig,

c) Utsträckt undervisning i jordbruk och
skogsvård borde lämpligast kunna anordnas,
i första rummet genom en landtbruksskola
inom norra delen af länet och i andra
rummet genom föredrag i byarna af länsagronom
och forstmän.

Skellefteå Norra distrikt.

■ a) Anordnande af landtmannaskolor å
skilda ställen inom länet för meddelande
af undervisning angående jordbrukets skötsel.

FRÅGAN 34. LÄNSMÄN OCH KRONOFOGDAR.

De mindre jordbrukarna borde dessutom
tilldelas understöd af allmänna medel för
jordbrukets upphjelpande, b) Önskvärd!
vore dessutom, att en särskild frostförminsknings-
och lånefond bildades för Norrland
och Dalarne.

Byslie distrikt.

Svar saknas.

Jörns distrikt.

b) Att en särskild frostförminskningsoch
odlingsfond för Norrland och Dalarne
med särskilda, för dessa landsdelar lämpade
villkor fortast möjligt bildades, anses
synnerligen önskvärd!.

Norsjö distrikt.

a) Genom statsbidrags erhållande för utdikning
och torrläggning af frostförande
myrar och sumpiga marker, b) Ja. c) Genom
praktisk undervisning om sättet för jordens
afdikning.

Löfångers distrikt.

Svar saknas.

Nysätra distrikt.

— svaret från Nysätra socken.

Mala distrikt.

h) En frostförminsknings- och odlingslånefond
vore nog lämplig för Norrland.

Kronofogden.

Svar saknas.

3. Lappmarksfögderiet.

Lycksele Södra och Lycksele Norra distrikt.

a) Derest någon hemmansegare från hvarje
större by, hvilken visat intresse och vakenhet
vid tillämpande af nya och tidsenliga
metoder för jordbruket, erhölle kostnadsfri
undervisning i jordbruksskötsel och därmed
sammanhängande frågor, skulle detta otvifvelaktigt
mana andra hemmansegare i trakten
till efterföljd, b) Önskvärdt vore, att en
särskild fond bildades för Norrland, c) Utsträckt
undervisning i jordbruk skulle må -

759

hända kunna anordnas genom kurser, hvilka
hölles kostnadsfritt af fackman å skilda
platser i de olika socknarna.

Stensele distrikt.

Svar saknas.

Sorsele distrikt.

a) Direkta understöd torde för jordbrukets
höjande vara mindre lämpliga i annan form
än såsom premier till sådana, hvilka visat
särskild håg och flit med jordförbättring
och nyodling, b) Det bästa sättet att höja
jordbruket i Norrland vore emellertid inrättande
af en särskild frostförminskningsoch
odlingslånefond, som på billiga villkor
kunde understödja jordbruket, c) Några
särskilda undervisare i jordbruk eller skogsskötsel,
utöfver hvad som redan finnes, torde
knappast vara erforderliga; särskildt hvad
beträffar skogsvården i lappmarken, så länge
den utöfvas af jägeribetjeningen omedelbart.

Asele distrikt.

a) Ett medel att höja jordbruket vore
inrättande af en landtbruksskola i Åsele
eller Lycksele, b) Den jordbrukande befolkningens
ställning skulle otvifvelaktigt
förbättras genom tillfälle att från en för
Norrland och Dalarne bildad frostförminsknings-
och odlingslånefond kunna erhålla direkt
understöd.

Fredrika distrikt.

a) Genom direkt understöd i form af
större anslag för utdikning af sänka och
frostförande myrmarker och äfven genom
undervisning af i jordbruk och särskildt
dikning förfarna män, hvilka borde hafva
skyldighet att besöka hvarje hemman och
dervid påpeka förekommande brister och
fel i jordbruket och skogsvården och icke,
såsom nu sker, endast infinna sig efter reqvisition.
Ty såväl bonden som arrendatorn
äro i allmänhet så tröga, att de icke ens
komma sig för att reqvirera det önskade
biträdet, äfven om de skulle önska dess
hjelp, b) En frostförminsknings- och odlings -

7fiO

FRÅGAN 34. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

lånefond för Norrland och Dalarne skulle
sannolikt vara till stort gagn äfven för här
varande ort under förutsättning att de erhållna
lånen nedläggas på jorden enligt af
fackman uppgjord plan. c) En utsträckt
undervisning inom orten i jordbruk och
skogsvård kunde lämpligen ordnas så, att
fackmän årligen besökte åtminstone hvarje
större by och krets af flere mindre hvar
och dervid genom föredrag och praktiska
exempel bibragte allmogen nödiga insigter i
jordens och skogens rationella skötsel.

Vilhelmina distrikt.

a) Jordbrukets höjande torde kunna ske
genom små odlingslån med lång afbetalningstid.
Härjemte borde inrättas inom
hvarje kommun ett eller flere mönsterjord -

bruk, der de intresserade kunde utan afgift
få taga del af modernare och ändamålsenligare
jordbruksmetoder, b) Att frostförminskningsanslag
bör på ett eller annat
sätt komma denna på vattensjuka marker
så rika landsända till godo, är ett önskningsmål.
c) Ökade kommunikationer, såväl
landsvägar som jernväg, äro dock ett hufvudvillkor
för ett framåtgående.

Dorotea distrikt.

Svar saknas.

Tärna distrikt.

b) Ja. c) Genom landtbruksskolor.

Kronofogden.

Har svarat såsom sockenombud.

VI. Norrbottens län.

1. ‘Piteå fögderi.

Arvidsjaurs distrikt.

a) Ett oeftergifligt villkor för höjande af
jordbruket och den jordbrukande befolkningens
ställning är först och främst, att
undervisning om jordens tidsenliga skötande,
om nyttan och nödvändigheten af förbättrade
jordbruksredskap, om jordbrukets stora
betydelse i allmänhet såsom landets hufvudnäring
till bevarande och utveckling af en
sjelfständig och burgen befolkning, om den
ovärderliga nyttan för framtiden äfven af
det arbete, som nedlägges på t. ex. nyodlingar,
om också frukterna deraf företrädesvis
skulle komma först efterföljande generationer
till godo, med alla till buds stående
medel meddelas i allt vidare lager bland
den jordbrakande befolkningen. Härtill fordrasspridande
af landtbrukstidskrifter, anställande
af statens landtbruksingeniörer, som
under resor omkring landet kunna på ort
och ställe tillhandagå med upplysningar i
råd och handling m. m.

Men dessutom fordras också till upphjel -

pande af jordbruket i dessa trakter, der
onekligen förhållandena lägga vida större
hinder i vägen än i gamla kulturbyggder,
och der särskild! för tillgodogörande af befintliga
odlingsmöjligheter större kapital, än
den enskilde kan förfoga öfver, är af nöden,
att staten, med framsynt blick, om ock med
stora uppoffringar för tillfället, genom direkta
understöd i form af odlingslån, anslag utan
återbetalningsskyldighet, upplåtande af odlingslägenheter
å kronomark m. m., träder
i spetsen för odlingsarbetet.

Arjepluogs distrikt.

a), b) De åtgärder, som kunde vidtagas
för höjande af jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning, torde närmastvara
att söka i utdikningar, torrläggningar och
odling af myrar samt sjösänkningar och rensning
jemte förbättringar af rödjningsland; utdikningar
och sjösänkningar mot erhållande
af kostnadsfria undersökningar och stadsbidrag.
c) Endera genom ombud, som sändas
ut i byarna i socknen och i likhet med länsträdgårdsmästarna
meddelade kostnadsfri

FBAGAN 34. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

761

undervisning eller ock, såsom än mera fördelaktigt,
genom inrättande af landtbruksskola
inom kommunen, der undervisning på
fördelaktiga villkor meddelas.

Då, efter hvad erfarenheten här visat, den
20-åriga öfverlåtelsen af afverkningsrätten
till skogen medfört stora förluster för såväl
hemmansegarna som jordbruket, borde sådan
öfverlåtelse ej få förekomma, åtminstone
icke medan hemmanet vore kronan tillhörigt.
Ofta förekomma sådana köp, då hårdare eller
ogynnsamma tider äro rådande och skogen
står lågt i pris. De kunna vara för säljaren
en bråd hjelp, men försätta honom och
efterkommande sedan i större trångmål.

Kronofogden.

b) En understödsfond för odlingar och
frostförminskning är i hög grad af behofvet
påkallad. Stor vinst för hela orten skulle
ock ernås, om staten på sina marker bedrefve
myrutdikningar i mycket större utsträckning,
än som nu sker. c) Undervisningen
i jordbruk har utsträckts betydligt
under sista tiotalet år och torde snart komma
att visa goda resultat.

2. Luleå fögderi.

Neder-Luleå distrikt.

b) Svårt att såga, men skulle villkoren
för lån ställas så, att penningarna verkligen
komme att användas till höjandet af jordbruket
och den jordbrukande befolkningens
ställning, vore väl i alla händelser derigenom
mycket att vinna, c) Genom korta
lättfattliga skrifters spridande. Uppsatser i
ortstidningarna om jordbruk, ladugårds- och
skogsskötsel hafva här i orten visat sig verka
godt, enär mången odalman derigenom kommit
att till sin synbara förmån ändra taktik
i fråga om jordens skötsel och hvad dermed
eger gemenskap.

Ofver-Luleå distrikt.

a) Premier för utmärkt skött jordbruk
eller betydligare odlingar äfvensom förbättrade
kommunikationer, b) Ja. c) Genom

att åt hushållningssällskapen eller hushållningsgillena
anslå medel för anordnande af
undervisning i jordbruksskötsel.

Kronofogden.

= Öfver-Luleå distrikt.

3. Kalix fögderi.

Båneå distrikt.

a), b) Såsom lämpliga åtgärder kunna framhållas:
dels penningeunderstöd i form af
stipendier eller premier att utdelas genom
t. ex. hushållningssällskapen efter förslag
af en komité inom hvarje socken till de
jordbrukare, som visat särskildt intresse för
jordbruket och genom arbetsamhet, klokhet
och ihärdighet åstadkommit goda resultat,
dels anordnande af en billig undervisning
i jordbruksfrågor genom t. ex. föredrag i
större byar och å mera befolkade platser
af en i jordbruk kunnig och erfaren person
äfvensom genom inrättande mera allmänt
af skolor, der undervisning meddelades i
jordbruket och dermed sammanhängande
ämnen mot billig afgift och med utdelande
af bidrag till reseomkostnader för den, som
på grund af medellöshet hade ringa utsigt
att kunna få åtnjuta undervisning. Medel
till här ofvan nämnda anordningar kunna
tänkas erhållas af staten till en del, landstingen
till en del och kommunerna sjelf va
till en del. Tilläggas må jemväl, att den,
som förordnas att hålla föredrag, skall vara
skyldig att på reqvisition bistå allmänheten.
Det torde kunna dragas i tvifvelsmål,
huruvida en dylik fond komme att medföra
dermed åsyftade resultat, äfven om jordbrukaren
medgåfves rätt att erhålla lån ur
densamma utan ränta och blott mot villkor
af amortering, då ju, som kändt är, en
jordbrukare har svårt att reda sig enbart
i fråga om sitt uppehälle.

Öfver-Kalix distrikt.

a) Såväl genom direkt understöd som
genom undervisning. Erfarenheten har visat,
att, då tillgång till skogsförtjenster och andra

96

7G2

FRÅGAN 34. LÄNSMAN OCH KRONOFOGDAR.

dermed förenade arbeten, såsom timmerflottning
och arbeten vid sågverken samt lastageplatser,
förefinnes, har befolkningen synnerligt
svårt att komma sig uti jordbruksarbeten.
De tillfälliga förtjensterna ställa sig
för den arbetande befolkningen i sådant
arbete högre, hvarför, enär den enskilde eller
jordegaren ej med framgång kan betala
sådana pris för arbetets utförande, som det
vid sågverken lemnas, jordbruket måste till
stor del åsidosättas, b) En dylik lånefond
med billiga lånevillkor vore visserligen
bra., men då borde på samma gång
sakkunniga personer anställas, som skulle
undervisa och leda befolkningen till bearbetande
af synnerligast de enorma för odling
lämpliga myrmarker, som i orten finnas.

Derigenom skulle fodertillgången i väsentlig
mån ökas och med den kreatursbesättningen
samt ladugårdsskötseln uppdrifvas,
hvilket torde vara det vigtigaste för orten
beträffande jordbruket.

Kronofogden.

Svar saknas.

4. Torneå fögderi.

Neder-Torneå och Karl Gustafs socknars
distrikt.

a) Alldeles nödvändigt, att en landtmannaskola
inrättas, der allmogens söner kunna
inhemta erforderlig kunskap i jordens skötsel
och användning af nutidens jordbruksredskap
och maskiner, b) Dylik fond torde
icke vara erforderlig.

Öfver-Torneå distrikt.

Statsanslag för uppodling af myrmarker
såsom förut och anställande af agronomer,
som kostnadsfritt undervisa uti jordbruks -

skötsel under den årstid, odlingen bör ske.
Nedsättning af frakter å artificiella gödningsämnen
och framför allt kommunikationers
inrättande, icke såsom nu med utarmande
af befolkningen utan med bibehållande
af densamma vid dess jordtorfva.

Korpilombolo distrikt.

Högst önskligt vore, att en dylik fond
med betydligt bättre villkor, än hvad nu är
fallet, bildades för länet.

Juckasjärvi distrikt.

Lämpliga undervisningskurser i jordbruket
torde möjligen kunna väcka en tanke på
att andra sätt, än de af ''befolkningen använda
uråldriga brukningsmetoderna, vore
värda ett försök. De i detta län redan befintliga
landtmannaskolorna torde nog komma
att uträtta mycket godt och derstädes
företagna experiment komma nog att försökas
i andra delar af länet, i den mån
landtmannaskolorna blifva mer besökta och
de derifrån hemvändande eleverna bilda
eget hem eller söka sig platser.

Räntefria lån under sådana villkor, att
de icke kunna användas annat än till afsedt
ändamål, torde vara ett ganska godt medel
till jordbrukets höjande, likasom också utdikning
af de stora frostförande myrarna,
hvilket dock borde ske genom statens försorg
och på dess bekostnad.

Enontekis distrikt.

Genom undervisning i boskapsskötsel och
synnerligast genom direkt understöd kunde
nog den jordbrukande befolkningens ställning
äfven härstädes förbättras.

Kronofogden.

Svar saknas.

FRÅGAN 34. DOMHAFVANDE.

763

Domhafvande.

I. Kopparbergs län.

Fola domsaga.

Hänvisas till det utlåtande, som afgifvits af
hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Dock torde premier i vanliga fall vara antingen
öfverflödiga eller så till vida skadliga,
som de kunna leda till företag, de
der för sig icke äro fruktbärande och derför
förkastliga.

Ofvan-Siljans domsaga.

b) Otvifvelaktigt skulle en dylik fond
vara af icke ringa betydelse, om allmogen

derifrån på billiga och under icke allt för
stränga bestämmelser kunde erhålla lån till
nyodlingar och andra jordförbättringar.

c) Undervisning i jordbruk och skogsvård
synes förutom i landtmannaskolor kunna
med framgång åvägabringas äfven genom
hållande af lättfattliga och för ändamålet
särskildt afpassade föredrag här och hvar
på landsbyggden, derför statsverket eller
länens hushållningssällskap borde vidkännas
kostnaden.

II. Gefleborgs län.

Gestrihlands domsaga.

b) Att bilda någon särskild odlingslånefond
för detta län gemensamt med öfriga
Norrland och Dalarne synes icke vara lämpligt.

c) Hushållningssällskapet låter meddela
undervisning i såväl jordbruks- och boskapssom
skogsskötsel och kolning m. m., hvarjemte
biträdes med afdikningsplaner och
dylikt.

Om medel kunde ställas till hushållningssällskapets
förfogande för meddelande af
utsträckt undervisning, skulle sådant icke
vara olämpligt.

Södra Helsinglands domsaga.

a) Efter en följd af år med sådana bidrag,
som tillgodokommit hemmansegare i
Helsingland genom skogsförsäljningar, vill
det synas mer än besynnerligt, om direkt
bidrag från staten skulle bestås för jordbrukets
höjande och skogsvården. En kort -

fattad populär och billig, tryckt undervisning
skulle vara vida nyttigare. Så länge
bönderna hafva något utöfver husbehofvet
att sälja från skogen, säljes det i allmänhet;
och det töfvar väl ej så länge, innan
det är slut. Den unga granskogen, der det
ej är för långt till jernvägsstationen eller
vattendragen, går nu såsom s. k. pappersved.

Norra Helsinglands domsaga.

Inrättande af mindre landtmannaskolor
på ej för långt afstånd från hvarandra, t. ex.
en inom hvart tingslag. Någon ytterligare
låneanstalt torde icke vara af behofvet påkallad.

Vestra Helsinglands domsaga.

Länets Hushållningssällskap gör mycket
för att genom sina skrifter väcka intresset
för jordbruket och är också inom större
delen af domsagan jordbruksnäringen stadd
i framåtskridande på ett glädjande sätt.

764

FRÅGAN 34. DOMHAFVANDE.

Naturligtvis skulle minskandet af den på
sina ställen stora frostländigheten i högst
betydlig mån förbättra jordens afkastningsförmåga,
men nu äro de medel, som härför
stå till buds, ju allt för obetydliga. Inom
större delen af domsagan är dock, så vidt
bekant, den sänka marken icke afsevärdt

hindrande för jordens brukande; men trakter
finnas t. ex. i Färila socken, der klimatet
genom kärr och mossar är så kargt och
svårt, att frosten vissa år förstör betydliga
skördar på stora sträckor. Med hjelp af
statsanslag börjar dock redan i år utdikning
af en större areal sådan kärrmark.

III. Vesternorrlands län.

Ångermanlands Södra domsaga.

Den jordbrukande befolkningens ställning
här i orten är ej sådan, att direkta under -

stöd torde vara af nöden — utom vid missväxt
och andra olycksfall. Undervisning
behöfves ju alltid.

IV. Jemtlands län.

Herjeådalens domsaga.
a) Att söka höja jordbruket eller den
jordbrukande befolkningens ställning genom
direkt understöd synes vara i hög grad
opraktiskt, och hvad beträffar den för sådant
ändamåls vinnande erforderliga undervisning,
så finnes i länet en landtbruksskola
med en synnerligen kunnig, lämplig och
nitisk föreståndare, hvarför härutinnan redan

synes vara väl beställdt. b) Att bilda en
dylik fond synes kunna medföra afsevärda
fördelar.

c) Så länge bonden ännu icke genom erfarenheten
lärt sig inse fördelen för sig att
sjelf behålla och bruka sitt hemman och
sin skog, så länge lärer nog all utsträckt
undervisning i jordbruk och skogsvård vara
utan nytta.

V. Vesterbottens län.

Vesterbottens Norra domsaga. samma, som domhafvande!! i egenskap af

I denna fråga gäller om domsagan det- sockenombud sagt om Skellefteå socken.

VI. Norrbottens län.

Piteå domsaga.

Frågan besvarad med hänvisning till svaret
från kronofogden i Piteå fögderi.

Kalix domsaga.

a) Otvifvelaktigt vore , det önskvärdt. om

för höjandet af jordbruket understöd och undervisning
såväl i jordbruk som skogsvård
kunde lemnas befolkningen i dessa trakter,
b) Ja.

FRÅGAN 34. LÅNDTMÄTERISTATEN.

765

Landtmäteri staten.

I. Kopparbergs län.

1 —10. a), b) Till följd af de oordnade

skiftesförhållanden, som råda i Öfre Dalarne,
torde det för befolkningen knappast
blifva möjligt att i någon betydande utsträckning
tillgodogöra sig de stora fördelar,
som bildandet af en särskild frostförminsknings-
och odlingslånefond för Dalarne eljest
möjligen skulle kunna tillföra densamma.
Första villkoret för att jordbruket i Öfre
Dalarne skall kunna höjas är, att egorna
sammanföras i för ett rationellt jordbruk
lämpliga skiften. I Öfre Dalarne möter för
ett sådant sammanförande af egorna hinder
icke allenast i den begränsning af skiftesvitsordet,
som för Dalarne är säregen, utan
äfven i de ytterst invecklade tekniska och
juridiska procedurer, som till följd af ortförhållandena
måste vara förenade med laga
skiftena derstädes, hvarigenom samma skiften
blifva långvariga och för befolkningen
högst betungande. På grund häraf torde
bildandet af en fond för direkt understöd
vid laga skiften åt jordegare i de socknar
af Öfre Dalarne, der icke understöd från
skogsmedelsfonder o. d. kan för ändamålet
erhållas, icke allenast vara högst önskvärd!
utan jemväl sannolikt oundvikligt, om möjlighet
för ett rationellt jordbruk här skall
kunna beredas, c) Sedan införandet af ett
rationellt jordbruk sålunda möjliggjorts,
torde befolkningen bäst kunna meddelas
undervisning i jordbruket genom exempel
af mindre mönstergårdar, hvilka kunde tänkas
uppstå derigenom att en och annan
jordbrukare, genom af hushållningssällskapet
utfästa belöningar, eggades till en mönstergill
skötsel af sin gård.

11. Genom inlärandet hos det uppväxande
slägtet af arbetsamhet och sparsamhet
kan befolkningen bäst höjas.

Dernäst genom att staten underlättar och
möjliggör sammanförandet af de nu på allt
för många håll spridda små jordlapparna,
d. v. s. genom bekostande af laga skiftesindelning
och underlättande af laga skiften.

Jordbrukets värsta fiende i Öfre Dalarne
är den förderfliga styckningen, hvarigenom
ett mindre hemman, som knappt kan föda
en familj, har sina inegor spridda på 30 ä
40 ställen.. Kunde dessa egor sammanföras
medelst laga skifte på tre å fyra ställen, så
kunde ofta ett sådant hemman godt föda
sin egare.

12. (Jama socken), b) En dylik fond

torde äfven verka godt. c) Genom föredrag
i jordbrukslära och boskapsskötsel samt
utgifvande af lättfattliga och billiga böcker
i dessa ämnen. *

13. b) En särskild frostförminskningsoch
odlingslånefond för Dalarne vore önskvärd
med villkor, att lånen, emot inteckning
eller borgen, blefve räntefria, de första t. ex.
1 till 5 år, beroende på diknings- eller odlingsföretagens
omfång, och sedan under
vissa år amorterades, c) Fri undervisning
i jordbruk och skogsvård af helst inom

| orten boende lämpliga personer, som sjelfva
sysslade med jordbruk och skogsvård för
att föregå med exempel, skulle utan tvifI
vel höja jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning.

14. (Mora och Orsa socknar.) Ökadt
j anslag till understöd åt odlingsföretag. Ett
j mönsterjordbruk eller en landtbruksskola vore
j att önska. Föredrag af länsagronom göra

äfven nytta; särskild! i ladugårds- och kreatursskötsel
är ökad undervisning nödig och
! nyttig.

766

FRÅGAN 34. LANDTMÄTERISTATEN.

II. Gefleborgs län.

1. a), c) Något direkt understöd till jordbrukaren
torde icke vara gagnande; men
deremot torde undervisning tarfvas genom
inrättande af landtmannaskolor för bibringande
åt allmogens barn af kunskaper i
ladugårdsskötsel, mejerihandtering, gödselbehandling
och särskildt bvilka gödningsämnen
kunna vara lämpliga för de olika
jordarterna, och skulle dessa landtmannaskolor
ställas genom statens eller hushållningssällskapens
försorg billiga, så att all
ungdom — såväl män som qvinnor —
kunde njuta undervisning der under någon
kortare tid efter konfirmationsundervisningen.
Skolorna böra helst inrättas sockenvis
och inom hvarje socken vara ambulerande.
b) Huruvida fonder för odlingslån
eller för frostförminskningar torde böra bildas,
utöfver hvad derför redan är gjordt, kan
icke bedömas, ehuru man väl kan föreställa
sig, att de kunna vara till gagn.

2. a), c) Jordbruket kan och bör höjas
icke genom understöd utan genom lämplig,
kortfattad undervisning och genom inrättande
af långt flera landtbruksskolor, så
allmänna och billiga, att allmogens ungdom
af båda könen skulle kunna bevista dem
någon kort tid såsom fortsättningsskolor
efter konfirmationen.

Härigenom blefve äfven den mindre bemedlade
ungdomen i tillfälle att inhemta
mera praktisk undervisning, som blefve till
större gagn och mera nivellerande, i samma
mån den blefve mera allmän och lättåtkomlig.

Den ökade skoltiden och derunder inhemtade
undervisningen under uppväxtåren
(slyngel- och slynåldern) skulle betaga ungdomen
tillfälle till ofog och öfning i våldsgerningar
under sysslolösa tider samt sålunda
bidraga att sedligen höja landets inbyggare.
b) Inga fonder för odlingslån
eller frostförminskning böra ytterligare bildas.

3. Direkt understöd till jordbrukare
torde af flere skäl icke vara lämpligt. Deremot
torde undervisning väl tarfvas; och
torde denna böra omfatta: ladugårdsskötsel^
mejerihandteringen, gödselbehandlingen
samt framför allt, hvilka af de många
förekommande gödningsämnena bäst lämpa
sig, och hvilka som icke alls lämpa sig
för den eller den jordmånen. Genom felsteg
härutinnan skapas mot de s. k. konstgjorda
gödningsämnena en opinion, som
är allt annat än nyttig, hvarförutom direkta
förluster för den okunnige derigenom
förorsakas. Antagligen skulle anordnandet
af genom allmänna medel understödda
landtbruksskolor på flera platser verka gagnande.

Då det visat sig, att mejerier här på
trakten ej äro såsom affär lönande, men
det allmänt erkännes, att de äro till stor
nytta för mjölkleverantörerna, som derigenom
kunna beräkna en jemn och lätt afsättning
för sin mjölk om ock till låga
pris, så borde äfven dylika anstalter af det
allmänna understödjas. Mejerihandtering
och boskapsafvel torde böra vara Norrlands
jordbrukares A och O.

4. (Ockelbo socken.) Genom tillfälle att
å närmare håll (exempelvis apoteken) erhålla
billiga jordanalyser i förening med
råd för val af gödningsämnen. Genom föreningar
af jordbrukare, för att till billigaste
pris utan mellanhänder erhålla kontrollerade
gödningsämnen och utsädesfrö.

Undervisning torde lämpligast ske af fackman
med folkskolans sista årskurs under
en tid af ungefär en vecka å hvarje plats,
dervid 2 å 3 närliggande skolor kunna sammanslås,
och torde någon kort, lättfattlig och
praktisk lärobok i dessa ämnen stå att finna.
Kursen torde i visst fall vara valfri, åtminstone
för sådana barn, h vilkas förfil drar sådant
önska och på samma gång ej utöfva jordbruk.

FBAGAN 34. lANr>TMATEB[STATJ:N.

707

Frostförminsknings- och odlingslånefond
anses nödig.

5. (Södra Helsingland.) b) Ja. c) Utsträckt
undervisning vid den i orten belägna
länets landtbruks- och folkhögskola.

6. (Norra och Vestra Helsingland.) a)
Genom tidsenlig och förbättrad landtbruksundervisning,
särskildt genom s. k. landtmannaskolor,
genom billiga jordbrukslån

och anslag för myrutdikningar samt genom
ett tidsenligare och billigare skiftesväsende,
b) På grund af Norrlands och Dalarnes från
öfriga riket afvikande naturförhållanden
torde en för dessa landsdelar lämpad odlingslånefond
vara önsklig. c) Genom socknevis
ambulerande undervisningskurser i
dessa ämnen.

III. Vesternorrlands län.

1. [Sollefteå, liesele och Barnsele tingslag).
b) Bildandet af en dylik fond synes
särdeles beaktansvärdt. c) Äfven torde föredrag
af kompetenta personer böra i vidsträcktare
omfång än hittills anordnas och
skärpt kontroll utöfvas öfver att redan
verkställda s. k. kronodikningar vidmakthållas.

2. (Norra Ångermanlands Nedre del.)
b) För att afhjelpa bristerna i fråga om utdikning
af sumpmarker bör ovillkorligen en
särskild fond för detta ändamål bildas med
så fördelaktiga villkor .för låntagaren som
möjligt. Mindre nödig är en fond för erhållande
af odlingslån. c) Deremot är det
i hög grad önskligt, att kunniga personer
ustkickas bland allmogen för att dels genom
offentliga föredrag, dels ock genom praktiska
råd på stället lemna den undervisning, hvilken
är ett lifsvillkor för det norrländska
jordbrukets framtida utveckling.

3. a) Att lemna direkta penningeunderstöd
torde våra synnerligen olämpligt. Undervisning
är bättre, b) Att bilda en
frostförminskningsfond med ändamål att
deraf bekosta utdikning af på samma gång
frostbärande och odlingsbara sankmarker
torde vara önskvärd!. Att låna bönderna
penningar till odlingsföretag kan dock icke
vara lämpligt. Odlingar företagas nog utan
understöd, så snart de visa sig vara af behofvet
påkallade eller i öfrigt visa sig ekonomiskt
fruktbärande. Att åter genom bil -

liga lån skapa odlingsföretag, som sakna betingelser,
blir alltid ödesdigert.

Hvad som behofves i Norrland är framför
allt en ökad folkmängd, men en mera
arbetskraftig folkmängd, än den, som nu
finnes, en folkmängd som förstår och inser,
att man genom att nu nedlägga arbete på
jorden, äfven om man genast icke kan
påräkna någon god dagspenning på sitt ararbete,
dock för framtiden skapar sig ett
kapital, c) Undervisning i jordbruk och
skogsvård kan lämpligen anordnas sålunda,
att i jordbruk och skogsvård väl förfarna
män af böndernas egen klass nedsatte sig
här och hvar inom socknarna och efter ett
grundligt studium af ortens förhållanden,
låt vara med statsunderstöd, grundade välskötta,
särskildt efter ortens förhållanden
lämpade jordbruk. Det kan dock icke vara
lämpligt att genom föredrag och samtal påtvinga
bonden eu annan uppfattning af jordens
skötsel, än den han förut har. Bonden
är misstrogen mot allt nytt. Men om
bonden i sitt grannskap ser, att en person
sköter sitt landtbruk på ett annat sätt än
häri sjelf och derigenom erhåller bättre skördar
och bättre afkastning, så blir bonden
nyfiken och begärlig efter detta, och när
han sedan kommer och frågar — och det
gör han — hur lian skall bära sig åt för
att få sitt landtbruk lika bra, då är han
mogen för undervisning.

4. (Torps socken.) Genom beredande

708

FRAGAN 34. J.AnnTMATERTSTATÉPt.

åt jordbrukare af så billiga och förmånliga
hypotekslån som möjligt, äfven å växande
ungskog, samt genom upprättande af
flera landtbruksskolor med mönsterjordbruk
och mejerier torde jordbruksnäringen bäst
kunna främjas i Norrland, äfvensom genom
fortsatta premieringar af husdjur och mindre

jordbruk. Derjemte borde på det allmännas
bekostnad eller med dess understöd offentliga
och populära föredrag i jordbrukslärans
och skogsskötselns grunder hållas öfverallt
i byggderna under de tider af året, då
jordbrukaren är oförhindrad att infinna sig
till dylika föreläsningar.

IV. Jemtlands län.

Göda kommunikationer, som ej betunga
den jordbrukande befolkningen mer än andra
medborgare, är den bästa vägen till jordbrukets
uppsving, staten bör helt och hållet
öfvertaga byggandet och underhållet
af allmänna vägar. Bidrag eller underlättande
af inköp af små jordbrukslägenheter
är bättre än lån. Hvarje kommun borde
ha smålägenheter att erbjuda sådana jord -

bruksarbetare, tillhörande kommunen, Indika
ville förvärfva en sådan lägenhet. Enskilde
afhända sig ogerna sådana lägenheter. Och
när så sker, är jorden flera gånger dyrare
än hvad den skulle bli, om kommunen köpte
ett lämpligt hemman, som styckades i smålotter.
Tag bort katekesutanläsningen i folkskolorna
och inför i stället undervisning i
jordbruk och skogsvård.

V, Vesterbottens län

1—5. Förbättrade kommunikationer och
statens ökade bidrag till vägunderhållet i de
glest bebodda delarna af landet. De större
frostförande myrkomplexernas afdikning på
statens bekostnad. Tillfälle till billiga lån
med väl ordnad rätt till amortering, större
eller mindre, efter som låntagaren kunde finna
för sig beqvämast. Praktisk anordning af undervisningen
i jordbruk, jemte reseunderstöd
till mindre jordbrukare för iakttagande
af jordbrukets skötsel å andra orter.

6. (Lycksele socken.) a) Understöd af lån
för utdikning af för odling lämpliga myrSr
i så stor utsträckning som möjligt samt i
vissa fall undervisning genom föredrags hållande
om jordens rätta skötsel, b) Ja. c)
Lämpligast genom anläggning af tillräckligt
antal mönstergårdar, der de kringboende
fortare och säkrare kunde tillegna sig
för jordbruket nyttiga lärdomar, än hvad
genom undervisningskurser kan ske.

7—8. Svar saknas.

9. Svar saknas.

10. a) Förbättrad folkundervisning (som
staten ensam bör ordna och bekosta). Förbättrade
kommunikationer (som böra anläggas
och underhållas endast af staten). Ytterst
billiga jern vägsfrakter för jordbruksutensilier
(framför allt kalk), b) Ja, dock
bättre understöd i form af dikningsanslag,
som böra göras lättare att tillgå och större,

c) Genom att åt naturvetenskaperna inrymmes
större plats å folkskolans program.
Då länet företer så stora olikheter med afseende
på de naturliga förutsättningarna för
ett jordbruk, följer deraf, att detta jordbruk
måste gestalta sig på olika sätt. En fackskola
kan ej prestera undervisning i denna
mångfald af jordbruksformer och är derför
ej lämplig, såsom också våra landtbruksskolor
visat.

FRÅGAN 34. L AN DTMÄTE RIST ATEN.

769

VI. Norrbottens län.

1. Deltagit i yttrandet från länets hushållningssällskap.

2. a) Jordbrukets höjande torde åstadkommas
genom följande åtgärder: förbättrade
kommunikationer, mycket billigare järnvägsfrakter
för jordbruksredskap, gödningsämnen
m. m. och inrättandet af landtmannaskolor.
Allt detta bör påkostas af staten,
enär de flesta kommunerna ej mäkta att i
afsevärd mån bidraga härtill, b) En särskild
frostförminsknings- och odlingslånefond
bör bildas för Norrland och Dalarne,
kanske dock hellre en odlingsfond, hvarifrån
dikningsanslag böra kunna erhållas
och göras lätt tillgängliga.

3. En understödsfond för utdikning och
torrläggning af sänka marker torde nog
tarfvas, samt befolkningens undervisning i
framför allt myrodlingar.

4. a) Se svar på föregående fråga, b) Ja.
Bestämmelserna för fonderna ej så farliga,
endast de tillämpas med förnuft.

5. De vid afvittringen tilldelade skogsanslagen
äro så rikligt tilltagna, att om de,
såsom lagstiftarnes mening varit, bibehållits
under hemmanen såsom jordbrukets beständiga
stöd, något understöd på annat

sätt icke skulle tarfvats. Och att ensidigt
understödja egarne af utstyekade inegolotter
samt arrendatorer kan väl ej gerna bli
fråga om.

Deremot torde mycket med fördel kunna
göras genom undervisning i jordbruk. Genom
upprättande af ett flertal landtbruksskolor
med enkelt program, der bondsonen
skulle utbildas till bonde och ej till inspektor
eller rättare, som nu är fallet.

För skogsvården äro lagar om skogens
skydd, utsyningstvång och dimensionslagar
effektivare än all undervisning. Vi hafva
sådana lagar att tacka för att ståndskog
ännu delvis finnes i behåll i de norra länen.

En frostförminsknings- och, i högre glad,
en odlingslånefond böra ju vara af stor
nytta för jordbruket, men önskvärdheten
deraf är försvinnande mot det stora önskemålet:
bevarandet af den ännu i allmogehand
varande delen af Norrlands jord åt
Norrlands allmoge.

6. En frostförminsknings- och odlingslånefond
med särskilda för Norrbotten lämpade
bestämmelser skulle med all säkerhet
blifva till mycket stor nytta för orten.

Skogsstaten.

I. Gefle—Dala distrikt.

Kopparbergs revir. j vara skogshushållningens införande såsom

En af behofvet påkallad åtgärd till un- ett hufvudämne vid befintliga landtbruksdervisningens
i skogsvård främjande torde | skolor och folkhögskolor. Äfven borde ge 97 -

770

FRÅGAN 34. LANDTMÄTERISTATEN.

nom praktiska öfningar bibringas lärjungar
vid landsortens folkskolor kännedom om
och färdighet i verkställandet af för olika
orter lämpliga skogsföryngringsåtgärder.

Sårna revir.

Hänvisas till yttrandet från Transtrands
revir.

Transtrands revir.

a) Genom direkt understöd, i sammanhang
med undervisning, om huru medlen
bäst skulle användas för jordbruket, torde
nog landtbruket i någon ringa mån kunna
höjas, men om detta blifver i förhållande
till de nedlagda kostnaderna, lemnas obesvaradt.
b) Förmånligt i någon mån torde
äfven blifva, om en särskild odlingsfond
bildades för Norrland och Dalarne, dock
med sträng kontroll, att medlen ur densamma
blefve i verkligheten använda till
afsedt ändamål. Undervisning i jordbruk
och skogsvård inom orten torde lämpligast
anordnas genom utsända, för saken intresserade
fackmän, som på ort och ställe
visade, huru jorden skulle skötas och skogskulturen
samt kulturafverkningar lämpligast
verkställas.

Vester-!)alarnes revir.

b) Någon frostförminskningsfond synes
ej vara af nöden, c) Deremot torde en
höjning af befolkningens intresse särskildt
för skogsvård ej vara utan sin betydelse.

Gestriklands revir.

a) Att genom direkt understöd eller undervisning
höja jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning skulle sannolikt
ej leda till afsevärdt mål.

b) Det skulle sannolikt i hög grad verka
fördelaktigt om lån för afdikning i och för

odling samt anslag för afdikning af frostförande
marker erhölles uti så vidsträckt omfattning
som möjligt.

Likaså skulle bidrag till vattenregleringar
mångenstädes väsentligen höja jordbruket.
Uti sjöarna Varpen och Marmen, som Ljusne
eif genomrinner, kan under vissa år vattenskillnaden
uppgå till 21 fot. I Woxna eif
något mindre. Utan en kraftig hjelp kunna
ej strandegarna genomföra en reglering uti
många sådana fall.

c) Undervisning i jordbruk och skogsvård
bör för att gagna ske genom exempel af
väl skötta och gifvande åkerbruk.

Vestra Helsinglands revir.

a) Direkta understöd anses icke kunna
höja jordbruket och den jorbrukande befolkningens
ställning, ty derigenom torde
icke energi och initiativkraft vinna utveckling.
b) Lemnande af lån mot låg ränta
samt premieringar anses deremot som synnerligen
lämpliga metoder för jordbrukets
höjande. Bildandet af en frostförminskningsfond
med för de norrländska orterna
afsedda villkor anses ock böra hafva en god
inverkan, c) Äfvenså synes kostnadsfri
undervisning på så sätt, att befolkningen
sökes upp i sina orter, mycket att förorda.

Norra Helsinglands revir.

En frostförminskningsfond förordas, men
ej en odlingsfond. Undervisning bör bibringas
ej genom fasta skolor utan fast
hellre för att få kunskapen så spridd som
möjligt genom föredrag i byggderna af dertill
kompetenta personer, hvarjemte understöd
till mindre belopp skulle lemnas till
deraf förtjent».

Of verj ägm ästaren.

Se under Ditt. H: särskilda yttranden.

II. Mellersta Norrlands distrikt.

Medelpads revir.

En odlingslånefond borde kunna medföra
ökade fördelar för jordbrukare.

Junsele revir.

a) Bästa sättet för att i ekonomiskt hänseende
höja jordbrukarnes ställning torde

FBAGAN 34. SKOGSSTATEN.

771

vara bildande af landtmannaföreningar;
sådana hafva ock flerstädes inom orten
kommit till stånd särskildt under senast
gångna år.

b) Utdikning af myrmarker i större
skala än nu sker, i och för frostländighets
minskande, vore ett önskemål, till hvilkets
förverkligande understöd af allmänna
medel, vare sig med återbetalningsskyldighet
eller utan, vore i hög grad önskvärdt.

c) Undervisning i skogsskötsel och skogsvård
bör i större omfattning, än nu sker,
lemnas i folkhög- och landtmannaskolor.

Tåsjö revir.

b) Synnerligen önskvärdt vore, att en dylik
fond bildades, från hvilken understöd
{ej lån) kunde erhållas, exempelvis på i
tillämpliga delar liknande villkor, som frostförminskningsfonden
erbjuder, c) Af betydelse
skulle vara, att i skolorna undervisning
meddelas i jordbrukets och skogsvårdens
enklaste grunddrag, samt att små afhandlingar
i dessa ämnen kostnadsfritt utdelades
och t. ex. intoges i den almanack,
som är afsedd för öfre Norrland.

Men kraftigare skulle säkerligen saken
främjas, om genom allmänt initiativ jordbruksförmän
tillsattes, hvilka, äfven utan
framställning derom, kostnadsfritt besökte
och handledde jordbrukarne, ombestyrde
undersökning af myr jord, meddelade föreskrifter
om gödsling m. m.

Anundsjö revir.

a) Det norrländska jordbruket behöfver
kraftigt stöd såväl af stat som kommun,
såväl materiellt som immateriellt, b) Utan
tvifvel skulle dylik fond naturligtvis under
statens vård och kontroll, gifva ett väsentligt
uppsving åt jordbruket.

c) Det är icke nog, att allmogen tilldelas
undervisning medelst tidningar och facktidskrifter,
utan densamma måste göras lefvande
på det sätt, att hushållningssällskap
och landsting ombesörja utsändande till de
respektive orterna af skickliga och intres -

serade fackmän, som i ord och handling
kunde så att säga »rycka upp» bonden
samt visa honom alla de säkra och förtroendegifvande
medel, som leda det norrländska
jordbruket in i rätt spår.

Äfvenså böra folkskolebarnen praktiskt
undervisas i jordbruket likasom ock i skogshushållningens
första grunder bland annat
genom att anordna särskilda jordbruks- och
särskilda skogsodlingar, minst två gånger
om året, efter mönstret af vissa län söderut
(t. ex. Skaraborgs län).

Ostra Jemtlands revir.

a) Genom odlingspremier och genom nuderstöd
till personer, hvilka, medellösa eller
med små tillgångar, slå sig ned å obruten
mark och der odla och bebygga en lägenhet,
torde mindre jordbruks framkallande
befrämjas.

b) Bildandet af en dylik fond skulle
otvifvelaktigt vara till gagn och nytta.

c) Någon landtbruksskola inom länet förefinnes
ej, då till en förut befintlig sådan
några lärlingar ej sökte inträde, hvarför
landtbruksskolan omorganiserades till landtmannaskola.

Någon utsträckt undervisning i jordbruk
och skogsvård utöfver den, som meddelas
vid inom länet befintlig landtmanna- , skogsöda
folkhögskola, torde ej vara erforderlig.

Fors socken af Ostra Jemtlands revir.

b) Tillfälle till erhållande af lån på lämpliga
villkor för dikning och odling skulle
medföra mycket godt.

c) Hvad som är i högsta grad nödvändigt
är undervisning i jordbruksläran och
jemväl i skogsvård, ty med kunskapen derutinnan
är det klent beställdt. Sättet för
meddelande af sådan undervisning torde
vara föredrag i orterna och samtidigt utdelande
af lämpliga småskrifter.

Det manar till eftertanke, om det är bra,
som det är, när, — under det att enskilda
föreningar kunna åstadkomma så mycket,
att det knappast går en vecka förbi, utan

772

FKÅGAN 34. SKOGSSTATEN.

att menigheten inom hvarje socken kan
få sig till lifs ett föredrag i nykterhet, mission,
extra religion etc., — samma menighet
icke ens en gång om året kan få höra
ett föredrag af fackman i landets modernäringar.
För realiserandet häraf torde
kanske erfordras något hundra tusental kronor,
men de voro förvisso väl använda.

Lagar och författningar äro ju nödvändiga
i alla grenar inom ett ordnadt samhällsskick,
men främst står det samhälle,
som på grund af allmän upplysning och
kunskap har minsta behofvet af tvångslagar
och undantagsförfattningar.

Norra Jemtlands revir.

a) Såväl understöd som undervisning i
jordbruket rörande frågor torde vara önskliga.
Ej allt för knappt tillmätta premier
för väl skötta, framåtgående jordbruk borde
beredas, och för detta ändamål skulle ett
par sakförståndiga män genomresa orterna
och undersöka de till premiering anmälda
jordbruken, bedöma deras skötsel, på stället
gifva af omständigheterna påkallade råd
samt å lämpliga ställen hålla populära föredrag
om frågor rörande jordbruket och skogshushållningen.

b) En dylik fond vore nog äfven en kraftig
häfstång.

Norra delen af Norra Jemtlands revir.

b) Ja, Ur fonder böra dels lån kunna
erhållas mot låg ränta, dels belöningar utdelas
såsom uppmuntran åt mindre jordbrukare,
hvilka på ett förtjenstfullt sätt
skött sina hemman och särskildt beflitat
sig om brytande af mark till åker. För
att bibringa allmänheten undervisning i
jordbruk och skogsvård borde föreläsare
bekostas, som å lämpliga ställen hölle föredrag
i dessa ämnen, och med hvilka allmogen
blefve i tillfälle att rådgöra, lättfattliga
broschyrer gratis utdelas, samt ungdomen
beredas tillfälle att i skolorna inhemta de

vigtigaste grunderna. För Norrland borde
inrättas 2 nya skogsskolor med 12—15 friplatser
vid hvardera.

Herjeådalens revir.

Direkt understöd synes vara i hög grad
opraktiskt, och hvad beträffar undervisning,
så finnes i länet en landtbruksskola med
en synnerligen kunnig, lämplig och nitisk
föreståndare, hvarför härutinnan redan synes
vara väl beställdt. b) Att bilda en dylik
fond synes kunna medföra afsevärda fördelar.

Så länge bonden ännu icke genom erfarenheten
lärt sig inse fördelen att själf behålla
och bruka sitt hemman och sin skog,
så länge lärer nog all utsträckt undervisning
i jordbruk och skogsvård vara utan nytta.

Ilo de tingslag af Herjeådalens revir.

Odlingspremier samt en frostförminsknings-
och odlingslånefond äro önskvärda.

Utsträckt undervisning i jordbruk och
skogsskötsel anordnas lämpligare genom
hållande af populära föredrag.

Of v erj ägmästaren.

b) Bildandet af dylik fond skulle med
säkerhet blifva till mycken n}rtta för jordbruket
i dessa landsdelar, men torde vara
lämpligast, att dylika fonder bildades särskildt
för hvarje län.

c) Hushållningssällskapen borde dels anordna
och drifva mönsterjordbruk, ett inom
hvarje hushållningsgille, dels anställa vid
dessa jordbruk driftiga förmän, som skulle
hafva till åliggande att på lediga tider kringresa
och kostnadsfritt lemna befolkningen i
orten råd och upplysningar uti allt hvad
som rörer landthushållningen.

Härigenom skulle på ett mera effektivt
sätt, än hvad hittills skett, kunna bibringas
befolkningen den rätta insigten om, huru
ett landtbruk skall skötas.

I folkskolorna borde äfven på ett praktiskt
sätt undervisas i jordbrukets, trädgårdsskötselns
och skogshushållningens första
grunder.

FRÅGAN 34. SKOGSSTATEN.

77S

III. Vesterbottens distrikt.

Jörns revir.

b) Dylik fond vore nog önskvärd, dock
under förutsättning “att statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
fortfarande och derjemte
erhålles. c) Spridande af lättfattliga
och populära smärre skrifter, gratis utdelade,
äfvensom möjligen inrättandet af ytterligare
en landtbruksskola inom norra delen af länet
skulle i förening med de råd och upplysningar,
som kunna erhållas af statens landtbruks-
och skogsingeniörer, länsagronom,
länsmejerist och dikningsförmän, vara något
så när tillfyllestgörande undervisning i
dessa ämnen, hvarjemte såsom biämne vid
folkskolorna borde ingå kortfattad undervisning
om skogens verkliga värde samt
framhållande af hvilken misshushållning i
dessa byggder eger rum särskildt i afseende
på husbehofsvirket.

Norsjö revir.

b) Bildandet af en dylik fond, som kunde
lemna bidrag eller lån på billigare villkor,
skulle derför utan tvifvel allmännare och
fortare främja dessa utdikningar, till fromma
för ortens kultivering, c) Intresse för och
någon, helst praktisk undervisning i jordbruk
och skogshushållning borde man redan
i folkskolan söka bibringa det uppväxande
slägtet, som derefter vid upprättade
folkhög- och landtmannaskolor kunde inhemta
de teoretiska och praktiska kunskaper,
som dock äro absolut nödviindiga för
en rätt och ändamålsenlig skötsel af dessa
för hela landet så vigtiga näringar.

Burträsks revir.

b) De förhållanden, som beröras i svar
på frågan 24, göra det synnerligen önskvärdt,
att en fond för odlings- och hypotekslån
bildas, från hvilken jordegare
kunde erhålla penningförsträckningar, som
icke kunde uppsägas, så länge föreskrifna
inbetalningar fullgjordes. Då emellertid de

allra flesta bondehemman i Norrland, särskildt
i skogstrakterna, äro graverade af
första inteckning för födoråd eller afverkningsrätt,
hvilka dels icke inverka på taxeringsvärdet,
dels såsom födorådsinteckningarna,
endast obetydligt nedsätta hemmanens
verkliga värde, bör såsom säkerhet
för lånen från en sådan fond kunna få
lemnas äfven senare inteckning, och då
taxeringsvärdena oftast äro allt för låga, bör
maximigränsen för lån, då så erfordras, få
höjas till hemmanets halfva värde, eventuellt
med skog, då sådan icke är såld.

Detta hemmanets värde torde genom uppskattning
lätt kunna utrönas, och till säkerhet
för att det icke sedermera genom
utverkning eller dylikt förringas kunde i
lånevillkoren, vid lån utöfver halfva taxeringsvärdet,
bestämmas förbud för hemmans-’
egaren att, så länge lånet vore obetaldt,
bortföra byggnader, foder eller gödsel från
hemmanet, eller att årligen afverka mera
än t. ex ''/eo e^er V100 den vid låntagandet
befintliga skogstillgången.

En vigtig förutsättning för att en dylik
låneinrättning skulle medföra det dermed
af sedda gagnet vore emellertid, att så liten
omgång som möjligt vore förenad med lånens
erhållande, äfvensom att låneanstalterna
vore inrättade med kontor i orterna
t. ex. i samband med postsparbanken, så
att allmogen vid sina transaktioner utan
ombud kunde sätta sig i förbindelse med
densamma.

Då det mången gång händt, att hemman
sålts, oaktadt de egt skogstillgångar, som
utan skogens förödande kunnat lemna möjlighet
till betalande af gäld, som föranledt
I försäljningarna, torde för egarne helt eller
delvis kostnadsfri värdering af hemmansskogarna
vara egnad att bidraga till att
i skogar och hemman bibehållas i den jord!
brukande befolkningens ego.

774

FRÅGAN 34. SKOG SSTATEN.

Södra Lycksele revir.

b) Ja. c) Genom att lämpliga personer
hölle föredrag årligen på vissa, bestämda
platser, skulle ortsbefolkningeu erhålla bättre
kännedom om jordbrukets skötsel. Möjligen
skulle man äfven genom att upplåta
mindre jordbruk med hushehofsskog åt
hugade personer, hvilka skötte hemmanen
efter nutidens fordringar och förbättringar,
kunna bereda allmogen tillfälle att lära
känna fördelarna med bättre skötta jordbruk
och härigenom förmå densamma att
öfvergifva sina föråldrade åsigter.

Norra Lycksele revir.

a) Direkt understöd, i form af bidrag till
utdikning af för odling lämpliga myrar, i
större utsträckning, än hvad hittills skett,
samt i viss grad föredrags hållande årligen
på lämpliga ställen, b) Ja. c) Verksammast
vore, om mindre jordbruk anlades
spridda i socknarna och på lämpliga ställen,
ej allenast hvad läge och jordens be- j
skaffenhet beträffar, utan äfven med hänsyn
till lätt åskådning. Till brukare af
dessa blifvande mönstergårdar skulle anskaffas
raskt och dugligt folk ifrån södra
eller mellersta Sverige, helst Småland eller
Vermland, kända för idoghet och ordentlighet
samt hemmastadda uti användningen
af nyare redskap och tillämpning af
nuvarande förbättringar och rön. Emot
vissa villkor, såsom skyldighet att undervisa
kringboende jordbrukare i dessa delar,
borde de tillförsäkras ett årligt understöd
af 250 å 300 kronor under de första tio
åren.

Genom exemplets makt skulle de kringboende
i allt vidare kretsar tillegna sig
nyare tiders uppfinningar och tillämpa desamma
långt förr och säkrare än genom
föredrags hållande och spridande af skrifter.

Inom reviret, på c:a 30 qvadratmil, skulle
åtta sådana mönstergårdar uträtta mera på
tio år, än all annan undervisning på flera
årtionden.

Asele revir.

a) Ett medel att höja jordbruket är att
inrätta en landtbruksskola antingen i Asele
eller i Lycksele, b) Den jordbrukande befolkningens
ställning skulle otvifvelaktigt förbättras
genom tillfälle att från en dylik
fond kunna erhålla direkt understöd, c)
Undervisning i jordbruk och skogsvård borde
taga sin början redan i folkskolorna och
för att kunna göra dessa ämnen så omfattande
som möjligt utan att öfveranstränga
barnen, kunde katekesläsningen inskränkas.

Sorsele revir.

a) Direkt understöd torde vara mindre
lämpligt, b) Dylika fonder, der fördelaktiga
lån kunde erhållas, skulle säkerligen vara
till stort gagn.

Vilhelmina revir.

b) Bildande af en dylik med ytterst
liberala villkor för låntagaren skulle onekligen
vara till mycket stort gagn. c) Bästa
medles att undervisa befolkningen i
jordbruk vore anläggande af statens mönstergårdar
här och der inom orterna samt
införande af med korta mellanrum återkommande
utställningar och premieringar
af jordbruksalster och kreatur, hvarjemte
direkt undervisning genom populära föredrag
och spridande af skrifter, samt obligatorisk
undervisning i folkskolans högsta
klass i jordbruk och skogshushållning
äfven borde kunna åstadkomma rätt mycket.

Hvad som dock i allra högsta grad skulle
befrämja jordbruket, skogshushållningen och
befolkningens höjande i såväl ekonomiskt
som intellektuellt afseende vore underlättade
kommunikationer: landsvägar och en jernväg.

Bjurliolms revir.

b) Som den norrländske jordbrukaren i
allmänhet lider af medellöshet, så skulle
utan tvifvel de nämnda föreslagna fonderna
verka i hög grad till jordbrukets förkofran.

FRÅGAN 34. SKOGSSTATEN.

775

c) Hushållningssällskapet med under detsamma
lydande landtbruksskola, länsagronom
och länsmejerist m. fl. arbeta för jordbruksnäringens
höjande och det fordras en -

dast penningar för att utvidga skolan och
tillsätta undervisare.

Of ver jägmästaren.

Se anm. vid frågan 1.

IV. Norrbottens distrikt.

Piteå revir.

a) Såväl undervisning som ekonomiskt
stöd nödiga. b) Ja. c) Undervisningen
borde för att blifva verksam ordnas så, att
staten underhölle ett tillräckligt antal ständiga
agronomer, som hade att under sommartiden
— åtminstone under vår och höst—
ambulera mellan byarna och meddela undervisning,
hvarvid undervisningsområdena
icke borde vara större, än att agronomen
hunne träda i mera personlig beröring med
allmogen.

Elfsby revir.

a) Jordbruket anses kunna höjas framför
allt genom praktisk undervisning i orten,
meddelad af personer, utsända från hushållningssällskapen,
samt direkta understöd
för frostländighetens undanrödjande, b) Under
sådana förhållanden vore önskligt, att
en odlingsfond bildades, hvilken utginge i
räntefria lån.

Arvidsjaurs revir.

a), c) För att höja jordbruket och den
jordbrukande befolkningens ställning anses
erfordras anställande af ett tillräckligt antal
fullt kompetenta personer för befolkningens
undervisning i jordbrukets skötsel, hvarjemte
landtbruks- och landtmannaskolornas
antal borde ökas, och dessa skolor ordnas
så, att inga utgifter, hvarken för kost och
logi ej heller för undervisningen, af eleverna
behöfde erläggas. I dessa skolors undervisningsämnen
borde då också lämpligen
ingå undervisning i skogshushållning med
dithörande frågor. Premier borde af staten

utbetalas åt egare af välskötta, mindre jordbruk.
b) En dylik borde blifva till ovärderlig
nytta.

Öfre Pyske revir.

a) Den jordbrukande befolkningens ställning
synes helst kunna förbättras derigenom,
att större kunskap i fråga om jordbruk
och ladugårdsskötsel meddelas, äfvensom
derigenom att direkt understöd och
hjelp lemnas. b) Ja, högligen önskvärdt.

c) Genom enkla, efter ortens förhållanden
af passade landtbruksskrifter.

Malmesjaurs revir.

Direkt understöd torde endast tillfälligt
upphjelpa ställningen. Undervisning och
praktiska exempel af i landtbruk kunnigt
folk torde gifva bättre och beständigare resultat.
b) Fonder af i frågan afsedd beskaffenhet,
synnerligast frostförminskningsfonder,
anses mycket önskvärda, c) Genom
bildande af flere landtbruksskolor och genom
spridande af efter ortens förhållanden
lämpadt undervisningsmaterial för jordbruk
och skogsskötsel anses undervisningen lämpligast
böra utsträckas.

Arjepluogs revir.

b) Grunden för hvarje förbättring af betydenhet
i jordbruket måste anses vara att
frostländigheten i mesta möjliga mån minskas,
och torde en fond för detta ändamål,
särskildt afsedd för Norrland och Dalarne,
nog kunna uträtta mycket, c) Undervisningen
i jordbrukets skötande bör vara
mera praktisk, än hvad den af länsagronomer
och landtbruksingeniörer meddelade
kan sägas vara. Måhända skulle praktiskt

77G

FRÅGAN 3é SKOGSSTATEN.

utbildade personer ur de mindre jordbru- |
karnes egen klass, kringresande på hus- i
hållningssällskapens eller landstingens be- i
kostnad för att genom praktiskt handlaggande
af och anvisning vid de vigtigare
momentens utförande i jordens brukning, j
kunna åstadkomma godt resultat.

Variså revir.

Genom kostnadsfri undervisning af t. ex.
landtbruksingeniörer, upplysande skrifters
spridande o. s. v. Odlingsfond med räntefria
lån borde bildas.

Jockmocks revir.

a) Med hänsyn till det hårda klimatet
och de svårigheter i öfrigt, hvaremot jord- j
bruket här uppe har att kämpa, erfordras I
utan tvifvel ett kraftigt stöd från statens
sida för jordbrukets höjande, särskildt i öfre j
Norrland, b) Utdikning i stor skala borde
verkställas på statens bekostnad, hvarjemte
en odlingslånefond borde bildas med myc- :
ket liberala villkor. c) Offentlig undervisning
i jordbruk och skogshushållning
skulle också utan tvifvel gagna.

Perlelfvens revir.

Genom bildande af en särskild frostförminsknings-
och odlingslånefond för Norrland
och Dalarne samt genom penningemedels
ställande till hushållningssällskapens
förfogande skulle tvifvelsutan den jordbrukande
befolkningens ställning kunna väsentligt
höjas. Att man genom teoretisk
undervisning skulle kunna vinna några !
resultat, är föga troligt, men skulle sannolikt
praktisk hjelp vid jordbruket verka
uppryckande. Innan kommunikationerna J
inom reviret förbättrats, äro emellertid gynn- [
samma resultat ej att förvänta.

Storbackens revir.

b) Ja, synnerligen önskvärdt. c) Genom !
landtmannaskolor och anslag till hushåll- ;
ningsgillena skulle möjligen kunna spridas i
mera kunskap om ett rationellt jordbruk.

Bodens revir.

a; I första rummet fordras bättre brukningsmetoder,
hvilka bäst bibringas allmogen
genom undervisning. Att dervid anställa
person, som får af allmogen rådfrågas
eller tillkallas, torde vara af mindre värde,
ty norrlandsbonden är i allmänhet allt för
litet intresserad af nytt på jordbruksområdet
för att han må antagas komma att vända sig
till dylik person. Bonden skall ej uppsöka
den, som undervisar, utan denne senare skall
uppsöka bonden, om något resultat skall
uppnås. Undervisningen måste derför ske af
personer, som resa omkring i byarna, och
detta äfven under tider, då jordbruksarbetet
pågår, så att undervisningen kan åtföljas
af praktiskt åskådningsmaterial, b)
Då Norrlands jordbrukare i allmänhet äro
för fattiga att utan hjelp utföra några afsevärda
afdikningar eller odlingar, vore en
odlings- och frostförminskningsfond för ifrågavarande
orter mycket önskvärd.

c) För höjande af jordbruket vore ock af
värde dels premiering af smärre, väl skötta
jordbruk och dels att ute i byggderna anordnades
sammanslutningar af hemmansegarne
i s. k. landtmannaföreningar för
gemensamma inköp af redskap m. in. för
jordbruket, försäljning af jordbruksprodukter
och bevakande af deras intressen i allmänhet.
Undervisningen i skogsvård borde
kunna befordras genom åliggande för landtmanna-
och folkhögskolor, hvilka åtnjuta
statsunderstöd, att under en del af läsåret
anställa forstligt bildade lärare i detta ämne.

För öfrigt gäller om denna undervisning
i likhet med undervisning i landtbruk, att
skolorna eller anställda skogsingeniörer ej
äro nog, utan att det fordras, att kortare
föredragskurser sommartiden anordnas i
byggderna, hvilka kurser böra vara förenade
med utflygter i skogen.

Revirens skogstjenstemän äro i större
delen af Norrland de få kompetenta personer,
som kunna leda dylik undervisning.

Genom anordnad pristäflan bör lämplig

FRÅGAN 34.

SKOGSSTATEN.

777

folkskrift i skogsvård, lämpad särskildt för
smärre norrländska skogsegare, kunna erhållas
att spridas bland hemmansegarne.

Råneå revir.

b) Ja, synnerligt önskvärd! under förutsättning
att bönderna finge understöd från
fonden och lån på icke alltför betungande
villkor, a), c) För öfrigt vore det af
största nytta, att något så när betydande
belöningar ej mindre för odlingsflit än ock
i synnerhet för väl skötta landtbruk funnes
att utdela åt de mindre jordbrukarne. I
förhoppning att förtjena en dylik belöning,
som ej bör vara för knapp, borde landtbrukaren
förmås bryta med gammal slentrian
och få intresse för ett rationellt jordbruk,
hvarigenom små mönsterfarmer bär
och hvar i orten skulle skapas. De öfriga
jordbrukarne kunde med egna ögon öfvertyga
sig om de rationellare metodernas
öfverlägsenhet och goda resultat och lättare
få en rätt uppfattning af dermed sammanhängande
frågor, än hvad de genom skrifter
och tidvis kringresande agronomers föreläsningar
och teoretiska undervisning kunna
få. Sådana skrifter och dylik undervisning
äro dock i första hand önskvärda, men
säkert är, att landtbrukaren behöfver mera
talande skäl för att lemna sina gamla metoder.

Att åter komma folket att inse betydelsen
af skogsvård har visat sig mycket svårt,
men för att komma derhän vore inrättandet
af skogsskolor i öfre Norrland, helst i
förbindelse med praktiskt anordnade försöksfält,
af största betydelse och är detta
så mycket vigtigare, som närmaste skogsskola
ligger så långt bort, att, äfven om
plats der kunde beredas för andra än dem,
som ämna blifva betjenta vid skogsskolan,
befolkningen ej vill eller har råd att sända
sina söner så långt bort.

Likaså borde vid landtbruks- och dermed
jemnställda skolor i länet undervisningen
i skogsvård och dermed samman -

hängande frågor kunna anordnas mer praktiskt
än hvad nu är fallet.

Kalix revir.

b) Ja. c) För att genom undervisning
kunna höja jordbruket vore nödvändigt, att
personer med kännedom om jordens rätta
skötsel aflönades af staten, och att dessa
efter reqvisition af bönderna afgiftsfritt ute
å sjelfva marken lemnade dessa såväl praktisk
som teoretisk undervisning.

Enahanda borde förhållandet vara med
undervisningen i skogsskötsel, ty enbart
föreläsningar torde icke åstadkomma någon
betydande ändring i de gamla inrotade ovanor,
som nu förefinnas.

Angeså revir.

b) Särdeles önskvärdt vore inrättandet af
en särskild frostförminsknings- och odlingslånefond,
ur hvilken lån och bidrag kunde
erhållas på för dessa trakter lämpliga villkor.
c) Till en utsträckt undervisning i
jordbruk skulle i hög grad bidraga utsändande
af instruktörer, hvilka besökte de
olika byarna och der praktiskt lärde bönderna
modernare och mera rationella brukningsmetoder.

Råneträslcs revir.

Genom direkt understöd från staten i
form af räntefria odlingslån och odlingspremier,
för hvilket ändamål en derför afsedd
fond bör bildas. Undervisning i jordbruk
och skogsvård torde lämpligast ske
genom af staten aflönade instruktörer, som
på ort och ställe kostnadsfritt tillhandagå
med praktiska råd och upplysningar.

Juckasjärvi revir.

Att räntefria odlingslån beviljas, samt
att kostnadsfri undervisning, såväl teoretisk
som praktisk lemnas jordbrukaren genom
reseinstruktörer.

Tärendö revir.

a) Tillfälle till låns erhållande i och för
jordbrukets utveckling, b) Ja. c) För or 98 -

778

FRÅGAN 34. SKOGSSTATEN.

ten praktiskt utbildade, intresserade personer
inom jordbruks- och skogsfacket, som utan
kostnad från böndernas sida besökte byarna
samt undervisade och intresserade befolkningen
rörande lämpligare skötsel af jordbruket,
äfvensom utdelande af premier åt
sådana hemmansegare, som visat sig här vid
lag hafva gjort några förbättringar.

Torneä revir.

Förbättrade kommunikationer, särskild!
genom ifrågasatt jernväg i orten och äfven
lämpliga tidskrifters spridning skola fastare
förena dessa finnbyggder med Sverige, öka
och påskynda kännedomen om svenska
språket och direkt bidraga till att höja
jordbruket och befolkningens ställning, b)
Ja. Föregående undersökningar skulle i
hvarje fall verkställas af kompetenta personer
och sedermera tillsyn och kontroll
utöfvas öfver medlens användande för det
afsedda ändamålet, c) Genom undervisning
i jordbruk, skogsvård m. m. vid landtmannaskolor
i Matarengi har tillfälle beredts
ungdomen att deri erhålla förberedande
kunskap, såväl teoretiskt, som hvad
jordbruk, slöjd m. m. beträffar, praktiskt,
hvarigenom en god början är gjord till
kulturens höjande i denna hittills i alla
afseenden efterblifna svenskfinska landsända.

Paj ala revir.

a) Genom billiga lån för jordbruksändamål,
undervisning af praktiska personer i
fortsättnings- och folkhögskolor, afgiftsfria
föredrag, anordnande af mindre utställnin
gar af för orten lämplig jordbruksredskap,
premieringar, beredande af tillfälle för intresserade
jordbrukare att under insigtsfull
ledning få göra i jordbrukshänseende lärorika
resor samt spridande af lättfattlig litteratur
i jordbruksämnen. b) Ja. c) Ge -

nom undervisning om jordbrukets och boskapsskötselns
grundregler redan i folkskolans
sista afdelning och i fortsättningsskolor,
genom afgiftsfria föredrag i orterna, samt
genom uppvisande och användande i praktiken
af för orten lämpligaste jordbruksredskap.

Of verj ägmästaren.

Genom billiga, helst räntefria lån, mot
första inteckning i fastigheten.

Genom teoretisk, men framför allt praktisk
undervisning och handledning i jordbruks-
och ladugårdsskötsel; deraf den förra
borde ingå som läroämne redan vid folkskola
och sedan i landtmannaskola, den
senare bibringas genom från dessa skolor
utgångna dugliga allmogemän, hvilka
på ort och ställe i distriktets olika delar
skulle deltaga i och leda arbetena och förevisa
lämpliga sätt och metoder för jordens
brukande, olika odlingsmyrars behandling
samt ladugårdens rätta skötsel. Föredrag
och inspektioner hafva visat sig ej nämnvärdt
uträtta.

Genom premier för odlingsflit och för
bäst skötta mindre jordbruk och ladugårdar.

Genom spridande af praktiska och lättfattliga
skrifter i landtbruksfrågor.

Genom föreningar för gemensamma inköp
af redskap och utsäde samt ordnande
af afsättning och försäljning af jordbruksalster.

Genom inrättande af lantbruksskolor
med framför allt praktisk riktning och der
verkligt jordbruk i större skala bör såsom
experimentalfält finnas.

Genom inrättande af särskild skogsskola
för Norrbotten med dess säregna lokala,
klimatiska förhållanden och aflägsna läge.

FRÅGAN 34. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

779

Hushållningssällskapen och dem underlydande tjensteman.

I. Kopparbergs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Bildandet af en dylik fond måste anses
som en högst beaktansvärd åtgärd för jordbrukets
framtida utveckling inom dessa
landsdelar.

Såsom till landtbrukets fromma bidragande
må dessutom anföras:

Premiering af mindre jordbruk samt anordnande
af studieresor för mindre jordbrukare;
utlemnande af belöningar för odlingsflit;
understöd åt kontrollföreningar;

bibringande af mera kunskap i jordbruk,
boskapsskötsel och skogshushållning, som
kan ske genom kringresande undervisare,
hvilka hålla föredrag och lemna praktisk
handledning; utdelande af skrifter; upprättande
af mindre mönsterjordbruk; och, hvad
skogshushållningen särskild! vidkommer,
att låta de äldre barnen i folkskolorna få
utföra skogssådd eller plantering, samtidigt
med att hos dem inskärpes betydelsen af
att vårda skogen och sörja för dess bestånd
och återväxt.

II. Gefleborgs län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

I det föregående har redan omnämnts en
del åtgärder, som inom Gefleborgs län af
landsting och hushållningssällskap vidtagits
för jordbrukets höjande. Ytterligare må här
i största korthet meddelas att inom länet
finnes en lägre landtbruksskola och en
mejeriskola samt att, till biträde åt länets
jordbrukare och för att tillhandagå dem
med råd och upplysningar, äro anställda
en länsagronom, en länsmejerist, en fiskeriinstruktör,
en undervisare i biskötsel, en
skogsråtta^ samt flere distriktsveterinärer
och länsträdgårdsmästare, hvilka samtliga
ganska allmänt anlitas. Årligen anordnas
smärre utställningar, hvarvid föredrag hållas
och undervisning i mejerihandtering meddelas.
Dessa utställningar, vid hvilka mindre
jordbrukare utgöra flertalet af de ganska
talrika utställarne, hafva ådagalagt, att sär -

skilt framställningen af s. k. hushållssmör
inom länet intager en ganska hög ståndpunkt.
I samverkan med hushållsgillena
anordnar sällskapet vidare årligen å skilda
orter undervisningskurser för ungdom i till
landthushållningen hörande ämnen, hvilka
kurser rönt ganska stor tillslutning. Under
senaste åren hafva äfven, som det vill synas
med ganska stor framgång, dylika kurser
anordnats för qvinlig ungdom i mejerihandtering
och ladugårdsskötsel.

Bland öfriga tillhörande åtgärder må nämnas
häst- och nötboskapspremiering, hvilka
båda inom länet omfattats med ganska stort
intresse, äfvensom att hushållningssällskapet
dels genom köp dels genom räntefria lån
sökt bereda tillgång på goda hingstar och
andra afvelsdjur. Premiering af mindre
jordbruk har ännu icke inom länet hunnit
anordnas, men torde äfven kunna förväntas
medföra gagn. Samtliga ofvan berörda åt -

780

FRÅGAN 34. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

gärder kunna karakteriseras såsom ändamålsenliga.
Mot resultatet af landtbruksskolans
verksamhet har emellertid anmärkts,
att densamma allt för litet gagnat den sjelfegande
allmogen, enär skolan nästan uteslutande
besökts af sådana personer, som
velat utbilda sig till rättare.

Med anledning häraf har ock föreslagits,
att i samband med länets folkhögskola måtte
inrättas en landtmannaskola, och är detta
förslag för närvarande under behandling af
en för ändamålet tillsatt komité.

Möjligen skulle lån från frostförminsknings-
och odlingslånefonden på ännu billigare
villkor, än hvad för närvarande är medgifvet,
kunna locka till något ökad odling.
Trängande behof för Gefleborgs län att i
detta hänseende gynnas framför närliggande,
sydligare delar af landet torde dock svårligen
kunna anses föreligga. Den åtgärd,
som utan jemförelse, såväl i allmänhet
som särskilt med hänsyn till jordbruksförhållandena,
måste betecknas såsom den
för länet vigtigaste, är utan tvifvel, såsom
förut framhållits, genomförandet af en verksam
skogslagstiftning.

Länsagronomen Bertil Sahlin.

a) Såsom åtgärder, hvilka kunna vidtagas
för att höja jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning, må nämnas:

l:o Vissa på förhand bestämda mindre
bidrags lemnande eller utlemnande på vissa
år af räntefria lån under särskilda förutsättningar
och bestämmelser åt behöfvande
mindre jordbrukare till uppförande
af erforderliga nybyggnader, anläggande af
nödiga körvägar vare sig till nybyggen eller
till aflägset liggande odlingsmarker; bättre
afdikning och dränering af åkerjorden, utdikning,
torrläggning och uppodling af myrmarker,
samt inköp af kalk och gödselmedel,
börande dessa understöd vara så
fort och så lätt tillgängliga som möjligt;

2:o tillsättande af dels särskilda jordbruks-(arbets-)förmän,
hvilka skulle få till

sin uppgift att inom ett visst distrikt (en
eller flere socknar) lemna handledning jemte
råd och upplysningar uti mera insigtskräfvande
jordbruksarbeten, såsom rörande dräneringar,
jordförbättringsmedels användande
och gödsling, kompostberedning, rotfruktsodling,
ensilageberedning m. m. samt rörande
arbetets och utfodringens ordnande inom
ladugårdarna; dels särskilda mej erskor, hvilka
likaledes'' inom ett visst distrikt lemnade direkt
handledning och undervisning å de särskilda
gårdarna rörande smörberedning m.
m. samt å fäbodvallarna uti beredning af
helfet ost. b) Att bildandet af en dylik fond,
ur hvilken äfven mindre lån och under vissa
förutsättningar äfven bidrag kunde erhållas,
borde kunna i sin mån bidraga till jordbrukets
kraftigare utveckling, är otvifvelaktigt.
c) Bästa eller, rättare sagdt, säkraste
sättet att få en undervisning i jordbruk och
skogsvård så utsträckt och säkerligen så
fruktbringande som möjligt vore, om redan
i folkskolans undervisning infördes en del
grundläggande ämnen uti landthushållning,
hvari sedermera utförligare specialundervisning
lemnades i särskilda fortsättnings(afton-)skolor
under vintermånaderna.

Härtill bör dock läggas, att inom Gefleborgs
län hushållningssällskapet gjort och
gör så mycket i och för jordbrukets och
skogsvårdens främjande genom såväl direkta
understöd som undervisning, att, om blott
den jordbrukande befolkningen kunde förmås
att mera allmänt begagna sig deraf,
detta i och för sig borde vara till fyllest
—■ åtminstone för närvarande.

Mejerikonsulenten Ebbe Elers.

En frostminsknings- och odlingslånefond
för Norrland och Dalarne torde vara önskvärd.

Det, som från staten och hushållningssällskapet
erbjudes i fråga om understöd
och undervisning, torde vara tillfyllest, om
jordbrukarne deraf begagnade sig mera allmänt.

PBÅOAN 34. HUSHÄLLNINC}SSÅL,LSKAI’KN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

781

III. Vesternorrlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

intet att anföra utöfver nästföljande två
yttranden.

Föreståndaren för Statens kemiska station
i Hernösand C. G. Strokirk.

a) För att sprida kännedom om det moderna
jordbruket böra de af staten och hushållningssällskapen
aflönade undervisarne
kostnadsfritt lemna allt möjligt bistånd och
råd, och bör sådant ske jemväl utan föregående
reqvisition, enär den del af allmogen,
som kanske bäst behöfver dessa upplysningar,
ej inser behofvet häraf och derför
ej heller kommer sig för att reqvirera sådant
biträde.

Att deremot lemna direkt kontant understöd
torde blott tjena till att ännu mer
försoffa den tröge, b) En frostminskningsfond
med för Norrland särskildt lämpade
villkor vore nog önskvärd, möjligen äfven
en odlingslånefond. Men skola villkoren
och alla formaliteterna för erhållande af
delaktighet af dessa fonder fortfarande vara
lika omständliga och betungande som hittills,
komma nog fonderna till föga användning.

Den anslagsbehöfvande .jordbrukaren är
sällan kunnig i upprättandet af alla dessa
ansö kningshandlingar, fullm akter m. m., hvarjemte
ersättningar till ombud för inlemning
och uttagning hos olika myndigheter af
dessa handlingar och anslag tillkomma, och
tagas derjemte de oupphörliga inspektionskostnaderna
i beräkning, blifva räntor och
omkostnader för ett mindre lån ur dessa
fonder betydligt högre än vanlig bankränta,
hvadan jordbrukaren hellre afstår.

Kunde förvaltningen af dessa fonder decentraliseras
och tillvägagångssättet för åtnjutandet
af lån derur förenklas, skulle de
komma till mycken nytta, c) De resultat,
som vinnas genom goda exempel och på
öfvertygelsens väg, torde alltid få anses
vara mest varaktiga och tilltalande.

Mejerikonsulenten C. Andersson.

Mycket skulle vinnas för jordbrukets framgång,
om vinterkurser i landthushållning
kunde anordnas för landtbefolkningens ungdom,
särskildt den manliga. Men svårigheten
ligger deri speciellt för länet att finna
personer, lämpliga och villiga att meddela
sådan undervisning. Upplysning torde vara
den bästa gåfvan, som kan beskäras allmogen.

Länsagronomen E. O. Arenander.

I Norrland med dess små jordbruk är
ett understödjande på allt sätt af det kooperativa
samarbetet, dels af hushållningssällskap
dels från statens sida af yttersta
nöd. Den senare bör ej öfverlåta allt åt
hushållningssällskapen och den enskilda företagsamheten.
Staten bör gå i spetsen. Genom
de kooperativa landtmannaföreningarna
spridas lätt kunskaper och lemnas undervisning
i jordbruk och äfven skogsvård.
Landtmannaföreningarna i Yesternorrlands
län visa, att det är bästa sättet att sprida
kunskaper.

Rörande odlingslånefond och frostminskningsfond
skulle möjligen kunna sägas det,
att det vore önskligt, om lån kunde erhållas
för mindre arealer och villkoren för deras
erhållande kunde förenklas,

782

FRÅGAN 31. HUShIlLNINGBSÅLLSKATEN OCK DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

IV. Jemtlands län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott har

icke afgifvit eget yttrande, men insändt
svar från nedannämnda personer, af hvilka
samtliga med undantag af Anders Mattsson
i Salom och länsagronomen äro ordförande
uti hushållningssällskapets distriktsafdelningar.

Er. Edström i Munsålcer (Ragunda socken).

b) En dylik fond med billiga lånevillkor
skulle möjligen i någon mån kunna befrämja
odling af obruten mark. c) Spridning
af utaf sakkunniga personer författade
skrifter i nämnda ämnen.

J. Björnson i Hårdgård (Hellesjö och
Håsjö socknar).

b) Ja. c) Föredrag skulle anordnas på
dertill lämpliga platser inom orten af dertill
kompetent person, och vid länens landtmannaskolor
skulle tillfälle till kostnadsfri
undervisning beredas fattiga jordbrukaresöner,
som visade sig hafva lust och fallenhet
för jordbruksverksamhet.

E. J. Lindström i Mörtån (Stuguns och
Borgvattnets socknar).

Anställandet af en eller flere för jordbrukets
och jordbrukarens höjande varmt intresserade
och i öfrigt lämpliga personer, hvilkas
uppgift vore att hvarje år genomresa vissa
för dem bestämda områden och dervid taga
noggrann kännedom om den jordbrukande
befolkningens ställning och jordbrukets tillstånd
samt genom undervisning i det enskilda
och genom offentligt föredrag väcka
och vidmakthålla intresset ej blott för jordbruket
utan ock för den i nära samband dermed
stående skogshushållningen. Kostnaden
härför borde helt och hållet bestridas af
allmänna medel,

Utvidgning af redan inrättade och upprättande
af nya landtmannaskolor, der kurserna
borde vara minst tvååriga, högst treåriga.

Inrättandet af en för Norrland afsedd
frostförminsknings- och odlingslånefond.

Ett snart och kraftigt ingripande mot
trävarubolagens ytterligare förvärf af fastigheter
antingen genom förbud för bolag att
områda utöfver ett visst antal hektar skogsmark
eller ock genom progressiv beskattning
af bolagsfastigheter, så skarpt stigande,
att lusten betages bolagen att ytterligare
utvidga sina redan allt för stora jordbesittningar.

And. Erilcson i Hölje (Lits socken).

b) Föga troligt, att en dylik fond kan
blifva till gagn för mera skuldsatta jordbrukare
eller att sådana mäkta ställa nöjaktig
säkerhet för låns erhållande ur fonden.

Olof Svensson i Mo (Hammerdals socken).

a), b) Åtgärderna för jordbrukets höjande
är utan gensägelse i första rummet frostminskning
och nödig torrläggning af den
jord, som skall odlas, men för att bringa
saken derhän, erfordras såväl understöd som
undervisning, hvadan det är högst önsk
värdt, att den i frågan antydda lånefonden
komme till stånd, c) Derigenom att en i
jordbruk och skogsskötsel kunnig och erfaren
man med familj placerades på ett
hemman inom orten af den storlek, som i
svaret å frågan 14 är angifven, hvarest jordbrukarne
finge med egaren se, hvad som
genom rätt skötsel kunde åstadkommas, och
derjemte få råd och upplysningar. Visades
af förda anteckningar öfver nedlagda kostnader,
att jorden lemnade full afkastning för
hvad, som nedlagts, så skulle äfven detta
bidraga till efterföljd.

FRÅGAN 34. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH HEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

783

M. Wassdahl i Frostviken (Frostvikens
socken).

b) En dylik fond borde bildas, och afdikning,
som borde stå under offentlig ledning,
bekostas af staten och kunna påkallas såväl
af enskild som af kommuner, c) Vidare
borde beredas lättare tillfälle till undervisning
i skolor såväl i jordbruks- och boskapsskötsel
som i skogsvård, skogsplanteringar
och trädgårdsskötsel. Så skulle t. ex. i
förefintliga landtmannaskolor de flesta elever
erhålla kostnadsfri undervisning och sådana
eller liknande skolors antal ökas.

A. Edwall i Sländrom (Sunne och Frösöns
socknar).

a) Fn af de förnämsta åtgärder för höjande
af jordbruket och den jordbrukande befolkningens
ställning är, att möjlighet beredes
jordbrukaren till erhållande af billigare
penningar, än hvad för närvarande är
fallet, b) En dylik vore säkerligen till stor
nytta, c) Dernäst gjorde nog en utsträckt
undervisning i jordbruksskötsel äfven sitt
till, ehuru denna fråga är af mindre afgörande
betydelse, då redan för närvarande
de tillfällen härtill, som gifvas, äro jemförelsevis
många och goda.

Hemming Olsson i Gärdsta (Hallens,
Marby och Norderöns socknar).

b) Att vid bidrag ur frostförminskningsfonder
detta, i likhet med vid väg- och brobyggnader,
lemnades med 2/3 af kostnadsförslaget,
enär i de flesta fall någon direkt
större ekonomisk fördel, ej är under närmaste
tiden af dylikt arbetsföretag att påräkna,
då afdikning sker i större myr- och
skogstrakter, och många, synnerligast mindre
bemedlade, finna halfva kostnaden härför
allt för betungande, c) Att genom föredrags
hållande inom kommunerna undervisning
lemnas i jordbruk och skogshushållning.

Jon Jonsson i Myre (Ovikens.och Myssjö
socknar).

a) Man skulle knappast kunna tänka sig

något direkt understöd, men en mindre kostsam
undervisning kunde nog bidraga till
jordbrukets höjande, b) Ja. c) Undervisning
borde utsträckas såväl i afseende å
jordbruk som skogsvård.

Gustaf EriJcson i MycTcelgård (Undersåkers
socken).

a), b) Genom större dikningsanslag utan
återbetalningsskyldighet. Genom räntefria
odlingslån och genom odlingspremier. Genom
landtmannaskolor samt genom ambulerande
praktiska landtbruksskolor. c) Dessa
skolor skulle anordnas i form af försöksfält
der, hvarest lämpliga egor fritt ställdes
till förfogande. Undervisning kunde ske
af en eller tvenne af staten aflönade landtbruksingeniörer
dels genom föredrag och
dels genom deltagande i arbetet, som utföres
af elever. Skolornas verksamhet borde
naturligtvis ega rum sommartid och kunde
anordnas på flera ställen samtidigt. Jordegaren,
som finge afkastningen, skulle hålla
hästar och redskap under den tid, som
skolan på hvarje plats påginge.

L. Edholm i Offerdöd (Offerdals socken).

a) Helst genom undervisning och ledning
af fackmän, b) En särskild lånefond vore
nog önsklig.

Nils Olsson d. y. i Valne (Alsens socken).

a) Offentliga belöningar böra utdelas till sådana
jordbrukare, som icke blott för eget gagn
sökt höja sitt jordbruk, utan visat sig verksamma
för höjandet af sin hemorts jordbruk.
I hvarje län böra af staten inrättas,
bekostas och underhållas mindre mönstergårdar,
egnade att tjena som åskådningsmaterial
och innefattande allt det väsentligaste
af hvad för en mindre jordbrukare
är nödigt att lära. b) Ja. c) Genom anordnandet
vid dylika mönstergårdar af föredrag,
belysande allt hvad till ett mindre jordbruk
hörer äfvensom skogsvård.

784

FRÅGAN 34. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

E. A. Wallmarlc i Hofverberg (Bergs
socken).

Då det torde vara ovedersägligt, att jordbruket
för närvarande icke på långt när
åtnjuter den aktning, det såsom modernäring
förtjena!-, och detta synnerligen af den
orsak, att det fordrar långvarigt arbete för
att lemna afkomst, synes det vara nödvändigt
att kunniga och intresserade personer
genom flitiga föreläsningar i orterna söka
att väcka ett allmänt intresse för detsamma.
I mån som detta lyckas, fordras sådan
undervisning, som kan lemnas uti byggderna
genom påvisande af riktiga och icke
riktiga arbetsmetoder, diknings- och brukningsförhållanden,
lämpliga växters införande
m. m. Till undervisningen skulle vidare höra
att åstadkomma smärre experimentalfält i
orterna, hvilket billigast kunde ske genom
att lemna kunniga jordbrukare understöd
för utförande af försök efter ledning af
landtbruksstyrelsen eller dess ombud.

På samma sätt skulle intresse för och
kunskap i skogsvård kunna och böra spridas.

Frostförminskningsfonden torde lämpligen
böra vara gemensam för hela riket, men
deremot odlingslånefonden särskild för Dalarne
och Norrland, med för dessa bestämda
billigare lånevillkor, rättade efter de svårare
jordbruksförhållanden, som der äro rådande.

Th. Hermansson i Rätansbyn (Rätans
socken).

a) Direkt understöd åt jordbrukare på fri
grund är säkerligen fördelaktigt och otvifvelaktigt
bidragande till jordbrukets utveckling,
om nödig kontroll öfver medlens rätta
användande åstadkommes och denna kontroll
hvarken blir för tungrodd eller för
dyrbar, b) Ja. c) I första, hand genom understöd
af allmänna medel åt begåfvade ynglingar
inom länet, som ärna egna sig åt

jordbruk, att i större antal än hittills skett
genomgå länets landtmannaskola å Ope, hvarest
utmärkt undervisning, särskildt om jordbruk,
meddelas.

Anders Mattsson i Salom.

a) Genom direkt undervisning i jordbrukslärans
hufvudgrunder; genom billigare lån
ur odlingslånefonden och om möjligt enklare
tillvägagångssätt för låns erhållande,
b) Ja, särdeles önskvärdt. c) Genom bildande
af landtmannaföreningar, inom hvilka
af framstående fackmän hållas serieföreläsningar
i jordbruk och skogsvård.

Länsagronomen Per Sylvan.

Billigare lån ur odlingslånefonden och
enklare tillvägagångssätt för låns erhållande.
Konungens Befallningshafvande bör i så fall
vara tillräcklig myndighet för att afgöra
lån och verkställa kontroll. Billigare frakter
på kalk, konstgjorda gödningsämnen samt
på jordbrukets produkter böra beviljas på
statens och enskildas järnvägar. Direkt undervisning
vore äfven lämplig för höjandet
af jordbruket och den jordbrukande befolkningens
ställning.

En särskild för Norrland och Dalarne afpassad
frostförminsknings- och odlingslånefond
vore synnerligen lämplig. Frostförminskningen
borde i vissa fall bekostas af
staten ensamt, t. ex. när utdikningen af
frostförande marker icke direkt underlättar
odlingen af ny mark. När krondiken icke
kunna tjena som fångdiken vid nyodlingar,
bör ovillkorligen staten taga hand om hela
kostnaden, så ock underhållet.

Genom bildandet utaf landtmannaföreningar,
deri landtmännen sjelfva lära sig att
värna sina ekonomiska intressen, vore äfven
mycket gjordt. Inom sådana föreningar
kunde äfven lämpligast serieföreläsningar i
jordbruk och skogsvård hållas af framstående
fackmän.

FbIgAN 34. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

785

V. Vesterbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

a) De kraftigaste åtgärder, som kunna
vidtagas, torde vara ökade anslag för kommunikationerna,
anläggande på statens bekostnad
af hufvudafloppsgrafvar genom de
stora myrkomplexen och höjande af frostminskningsfonden
med särskild föreskrift för
understöd derifrån, att sådana i första hand
böra beviljas för frostförandc, odlingsbar
mark. b) En odlingslånefond för Norrland
och Dalarne skulle blifva en kraftig häfstång
för jordbrukets höjande, om lån kunde
lemnas på lämpliga, billiga villkor t. ex.
2 %. c) Utsträckt undervisning i jordbruk
och skogsvård torde lämpligast vinnas genom
ökade anslag till undervisningsanstalterna
derför, så att flere årligen der kunde erhålla
undervisning.

Länsagronomen Axel Bosin.

Undervisning i jordbruksafseende är af behofvet
påkallad och skulle säkerligen verka
kraftigast, om den kunde meddelas genom
anordnande af smärre mönstergårdar, hvilkas
föreståndare hade skyldighet att med -

dela råd och undervisning åt den jordbrukande
befolkningen inom ett ej allt för
stort område.

Genom lemnande af statsunderstöd åt
kommuner, som ville inrätta fattiggårdar, vid
hvilka bedrefves tidsenligt jordbruk, skulle
äfven mönsterjordbruk kunna erhållas.

För Dalarne och Norrland särskildt afsedda
frostminsknings- och odlingslånefonder
skulle säkert visa god verkan, om villkoren
afpassades efter dessa landsdelars
behof. 1 sammanhang härmed må framhållas
som önskvärdt, att staten såsom egare
af stora vidder sänka marker doge initiativet
till deras utdikning och kraftigt stödde öfriga
delegares deltagande i sådana arbeten.

Länsmejeristen Edvin Westerlund.

Säkerligen vore i hvad rör Vesterbottens
län ett par praktiskt ordnade och ledda
landtbruksskolor, ej landtmannaskolor, ett
verksamt medel till jordbrukets höjande.
Att frostminsknings- och odlingslånefonden
på billiga villkor samt premieringar af välskötta
jordbruk äfven vore kraftiga häfstänger
dertill, står utom allt tvifvel.

VI. Norrbottens län.

Hushållningssällskapets förvaltnings
utskott.

Bland åtgärder, som kunna vara egnade
att höja jordbruket och den jordbrukande
befolkningens ställning inom Norrbotten, vill
Förvaltningsutskottet särskildt framhålla följande: Utdikningar

af frostförande marker böra
kraftigt befrämjas. Den numera gällande
bestämmelsen, att anslag ur frostförminskningsfonden
kan erhållas intill hälften af
kostnaden för hela företaget, har visat sig

väl egnad att kraftigt befrämja utdikningarna
inom länet.

Det vore emellertid önskligt, om dessutom
kunde bildas en särskild för Norrland och
Dalarne afsedd odlingslånefond på t. ex.
1,000,000 kr., ur hvilken verkliga odlingslån
på så litet betungande villkor som möjligt
kunde erhållas äfven för odling af sådan
mark, som vunnits genom utdikningar
med anslag ifrån frostminskningsfonden.
Större delen af den genom frostutdikningarna
vunna marken är mer eller mindre

99

786 FRÅGAN 34. HUSHXLLNINGSSÅLLSKAPEN

odlingsbar, men på grund af delegarnes små
resurser och svårigheter att på billiga villkor
erhålla nödigt förlagskapital, har större delen
af de genom dessa utdikningar vunna odlingsmarkerna
hittills måst lemnas oodlade.
Den gräsväxt, som förut funnits i många af
dessa utdikningslägenheter, har på många
ställen blifvit minskad på grund af torrläggningen;
på andra ställen har visserligen
bättre gräsväxt att börja med erhållits, men
derigenom att höskördar år efter år tagits,
utan att något blifvit åtgjordt för att ersätta
det bortförda, har af kastningen minskats,
så att bergningen icke vidare lönar sig och
det för egarne framstår såsom ett önskningsmål
att kunna ordentligt uppodla den genom
utdikningen torrlagda arealen.

Ifrån 1861, då anslag började lemnas till
dessa utdikningsföretag, har inom Norrbotten
utförts icke mindre än 213 dylika utdikningar,
genom hvilka beräknats, att en areal
af 33,593,8 2 hektar blifvit torrlagd och till
hvilka anslag af statsmedel anvisats till
ett belopp af 728,715 kronor.

Större delen af den på detta sätt torrlagda
arealen ligger ännu oodlad. Gifvetvis
skulle det för det norrbottniska jordbruket
vara en mycket stor vinst, om den
odlingsmark, som på detta sätt erhållits,
också blefve ordentligt uppodlad och tagen
i bruk för produktivt ändamål. Detta möter
emellertid flere svårigheter. En ibland dessa
är, förutom bristen på nödigt kapital, äfven
bristande insigt om det sätt, på hvilket
dessa marker — oftast myrmark — skola
behandlas och gödslas för att odlingen skall
löna sig. I detta afseende ega jordbrukarna
visserligen att tillgå den inom Norrbotten
förlagda kemisk- växtbiologiska anstalten,
som tillhandagår såväl med undersökningar
af jord som med anordnande af mindre försöksfält
för utrönande af hvilken behandlingsmetod
och gödsling, som bäst lämpar
sig för de olika odlingsmarkerna, men
dels är det område, der dessa försök skulle
behöfvas, allt för vidsträckt och dels är den

OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN,

vid anstalten anställda personalen allt för
otillräcklig för att med de anslag, som för
detta ändamål nu disponeras, kunna fylla
de kraf, som i detta afseende ställas på
densamma. Förra våren anmälde sig för
erhållande af lokala gödslingsförsök på
myrjord icke mindre än 52 landtbrukare
i skilda delar af länet, men icke på långt
när alla, som önskade, kunde få dylika försök
utlagda.

Af stor betydelse skulle det enligt Förvaltningsutskottets
åsigt vara, om de personer,
som ega odlingsmark, vunnen genom
med statsmedel understödd utdikning af
frostförande sumpmarker eller på annat sätt,
blefve i tillfälle att genom kemisk- växtbiologiska
anstaltens försorg få mindre försöksfält
anlagda å sin odlingsmark, hvarigenom
de kunde få direkt på stället vunna
upplysningar om lämpligaste behandlingssättet.
Kostnaden härför kommer under
alla omständigheter att blifva en obetydlighet
i förhållande till kostnaderna för utdikningen
och i förhållande till det gagn, som
jordbruket deraf skulle skörda.

För detta ändamål borde två agronomiskt
bildade försöksassistenter anställas, af
hvilka den ene borde vara mäktig finska
språket för att kunna tjenstgöra i den finsktalande
byggden af Norrbotten och angränsande
svenska byggd och den andre i den
öfriga delen af länet. Vid sidan af försöksverksamheten
skulle dessa kunna utöfva en
mycket välbehöflig konsulentverksamhet såväl
under sommaren som isynnerhet under
vintern.

I detta sammanhang torde det icke vara
ur vägen att erinra derom, att i det midt
emot Norrbotten belägna Uleåborgs län finnas
icke mindre än tre agronomer anställda såsom
jordbrukskonsulenter med skyldighet
att äfven anordna en del mindre försök.

Då staten, hushållningssällskapet och
landstinget låtit inrätta en för öfre Norrlands
jordbruk afsedd kemisk- växtbiol. anstalt,
så vore det gifvetvis af stor betydelse,

FRÅGA» 34. HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN OCH DEM UNDERLYDANDE TJENSTEMAN.

787

om denna anstalt också sattes i tillfälle att
på ett fullt tillfredsställande sätt fylla sin
vigtiga uppgift. På grund häraf vågar Förvaltningsutskottet
vördsamt hemställa, att
komitén vid utarbetandet af sitt förslag
till åtgärder för det norrländska jordbrukets
befrämjande äfven ville föreslå, att statsanslaget
till den kemisk- växtbiologiska anstalten
måtte höjas, så att en dylik mera omfattande
försöks- och konsulentverksamhet
kunde anordnas.

På många ställen inom Norrbotten är den
genom utdikningarna vunna marken af sådan
beskaffenhet, att den icke lämpar sig för
att läggas under plogen, men deremot är
synnerligen egnad för ängsvattningsanläggningar.
Storartade ängslägenheter skulle på
sådant sätt kunna erhållas, men för detta
ändamål är det nödvändigt, att något göres
för att lära befolkningen, huru dylika anläggningar
skola utföras. Enligt Förvalt -

ningsutskottets åsigt skulle det för länets
jordbruk vara af stor betydelse, om en praktisk
ängsvattningsskola kunde komma till
stånd på någon lämplig plats i Tornedalen.
Skolan skulle utom undervisning äfven kunna
bereda biträde vid dylika företags utförande,
hvarigenom eleverna erhölle goda tillfällen
att praktiskt öfva sig med dylika anläggningars
utförande.

På grund af den stora betydelse, som
skogsbruket spelar inom Norrbotten, borde
vidare vid länetslandtbruks-,landtmanna-och
folkhögskolor ett större utrymme beredas
åt undervisningen i skogsbruk, särskildt så
att eleverna genom taxeringar och beräkningar
få lära sig att bedöma skogens verkliga
kapitalvärde, beräkna den årsafkastning,
som genom en lämplig cirkulation kan från
skogen erhållas, och huru skogsbeståndet
genom lämpliga kulturåtgärder skall kunna
för framtiden vidmakthållas.

Landtörn ksingeniörer.

T.j.Landtbruhsingeniören i Kopparbergs
län Axel Palm.

Direkt understöd till sådana företag, som
afse en ökning af den odlade jorden och en
förbättring af jordbruket i sin helhet, är för
Kopparbergs län af behofvet påkalladt, men
dervid torde vissä bestämmelser i dikningslagen
och i de för erhållande af odlingslån
och anslag för frostförminskning meddelade
föreskrifter förenklas. De hufvudsakligaste
hindren för, att afdikningar till förbättring
af jordbruket icke inom Dalarne till någon
större omfattning kommit till stånd, torde
bestå deruti,

att vid syn enligt dikningslagen samtliga
sakegare skola inkallas, hvilket stundom kan
möta oöfverstigliga hinder i följd af såväl
det oftast stora antalet, som svårigheten att
dels erhålla tillförlitlig upplysning om personernas
namn och hemvist, dels att anträffa
desamma med kallelserna;

att afdikning af mossar och kärr enligt
dikningslagens 11 § hänföres till vattenafledning,
hvarmed rätten att afsåga sig vinst
och båtnad enligt 76 § är förenad;

att, om anslag beviljas till halfva kostnaden,
den andra hälften icke lemnas såsom
lån. Om också lån numera kan erhållas till

788

FRAGAN 34. LANDTBRUKSINGENIÖRER.

vissa delar af arbetet och anslag till andra,
så måste dock alltid en del, i de flesta fall
halfva beloppet, anskaffas genom uttaxering.
Följande önskemål anses på grund häraf
böra framhållas:

l:o) Vid syn enligt 27 § dikningslagen
må samtliga jordegares inkallande icke erfordras,
utan förrättningen kungöras på annat
lämpligt sätt. 2:o) Rätt att afstå jord i
stället för att i företaget deltaga med penningbidrag
enligt vid syneförrättningen bestämda
grunder må icke ega rum vid vanlig
dikning å moss- och myrmarker. 3:o)
Om anslag beviljas till halfva kostnaden, bör
lån kunna lemnas till återstoden, så att inga
utgifter drabba delegarna, förrän företaget
blir fullbordadt. 4:o) Äfven om förening
ej kan åstadkommas mellan samtliga sakegare,
borde, då saken endast angår dikning,
anslag och lån dock kunna beviljas till hela
det belopp, hvartill kostnadsförslaget uppgår,
såvida vederbörande myndigheter anse,
att tillräckliga skäl derför finnas, med skyldighet
för delegare, som icke ingått ofvannämnda
förening, att, senast då företaget
förklaras fullbordadt, skriftligen anmäla, om
han vill i lånet deltaga, eller i annat fal]
genast inbetala den på hemmansdelen belöpande
lånesumman.

Rörande lämpligaste sättet att bereda
kunskap i jordbruk må uttalas, att föredrag
och skrifter kunna verka mycket godt, såvida
de äro lämpade efter de ortliga förhållandena,
men bättre vore, att med bidrag
af allmänna medel inom hvarje socken anordnades
en eller flera mönstergårdar, som
ställdes under vederbörlig kontroll. Dessutom
vore af stor vigt, att allmogens söner
blefve satta i tillfälle att genomgå landtbruks-
eller landtmannaskolor.

Landtbruksingeniören i Gefleborgs län
John Nernst.

För förbättrande af jordbruket, såväl som
den jordbrukande befolkningens ställning
inom Norrland och Dalarne, synes väl sörjdt

såsom det nu är, ty nuvarande villkor för frostminskningsbidrags
erhållande, eller intill hälften
af kostnaden för den större utdikningen å
sankmark, äro ju utmärkta. Sedan, då denna
hufvudafdikning blifvit verkställd, kan ju
hvarje hemmansegare för sig, eller tillsammans
med andra, anlita odlingslånefonden
för sitt eller sina hemmans mindre utdikning
och odling, hvilka lån äfven synas fördelaktiga
för jordegarne enligt nuvarande
bestämmelser. Erhåller derjemte, likasom
hittills, jordbrukaren genom landstingens
och hushållningssällskapens försorg fritt biträde
af sakkunnig person för planläggning
och förslag till sin jordutdikning m. m.
och för skogskultur, tillika med råd och
upplysningar för samma sak, dels enskildt
och dels offentligt genom föredrags hållande
uti till jordbruket och skogsvården hörande
frågor, så synes allt åtgjordt, hvad som för
närvarande kan åtgöras för jordbrukets och
skogsvårdens höjande inom dessa trakter;
dock vore önskligt, om vid lån från odlingslånefonden
äfven beviljades kostnaden för
täckdikning och odling.

Landtbruksingeniören i Vesterbottens län
V. S. K. Kempff.

Fortfarande afdikning af frostförande marker
jemte förbättrade kommunikationer.

Extra LandtbruksingeniöreniNorrbottens
län Ernst Berggren.

Säkerligen kan genom skolor och undervisningsanstalter,
särskildt landtbruksskolor
och folkhögskolor, intresset mycket höjas
för landtbrukets förbättring och ny marks
brytande. Men en lika vigtig sak torde vara,
att dessa nu påtänkta kolonisationer af
öfre Norrland kunna komma till stånd. Om
undersökningen af myrarna ej visar för dåligt
resultat, och ej för stränga villkor föreskrifvas
de blifvande kolonisterna, skulle
nog en hel del fattigt, men arbetsamt landtbrukarefolk
från de södra orterna finna med
sin fördel förenligt att der uppe få sig en
egen torfva. Genom detta skulle ej blott folk -

FRÅGAN 34. LÅNGT B RF KRIA'' GEN fÖRER.

789

mängden ökas och ny byggd vinnas, utan
de nyinflyttade skulle nog äfven genom
exemplets makt verka mycket till landtbrukets
fromma.

En särskild odlingslåne- och frostminskningsfond
torde ej vara af behofvet påkallad.
Men val behöfver frostfonden
ökas ännu mera, då den vanligtvis ej räc -

ker till, och bestämmelser deri något ändras.
Anslag borde beviljas till utdikning af
frostförande marker, som äro odlingsbara
eller odlade. Å andra sidan behöfde nog
kontrollen skärpas öfver underhållet af de
med statsmedel upptagna dikena, så att de
ej, som nu ofta sker, förfalla.

h Särskilda yttranden.

Sockenombud.

Jemtlands län.

Refsund.

Det synes, som skulle frågan »vidmakthållande
af jordbruksnäringen inom Norrland
och Dalarne» enklast och fortast finna
sin lösning genom införande af progressiv
beskattning af jordbruk. Till grund för en
sådan beskattning torde dock, från flera
synpunkter sedt, ej böra läggas hvarken
taxeringsvärde eller skattetal, utan egovidden,
och bör beskattningen tillämpas först
der en egare innehar större egovidd, än som
bör tillkomma ett medelstort eller större
landtbruk.

Rätan. (C. Brennerfelt.)

Derest det vore möjligt, borde staten inköpa
de hemman, som af innehafvarne

måste säljas, och afsätta den öfverflödiga
skogsmarken till kronopark samt försälja
återstoden i lämpliga lotter till jordbrukare.

Ett lifsvilkor för den jordbrukande klassens
bestånd här i skogsbyggden är lättare
kommunikationer och afdikning af myrmarkerna,
men på det förra blir det nog
för mången för länge att vänta och med
det senare är erhållandet af derför erforderliga
bidrag förenadt med så mycken formalism,
att det afskräcker från nya företag.

Till sist framhålles, att antagandet af
den ifrågasatta skogslagen kommer att i
icke ringa mån bidraga till de qvarvarande
skogshemmanens snara öfvergång i bolagens
ego.

Vesterbottens län.

Rjurholm.

Största faran af bolagens hemmansförvärf
ligger icke, synes oss, deri, att dessa
hemman i fråga om jordbruket mer eller

mindre eftersättas. Ty ett dylikt eftersättande
kan lika väl ske på enskilda hemmau
och sker äfven der tidvis. Den ligger icke
heller deruti, att för tillfället en öfveraf -

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

791

verkning af hemmanets skog kan ega rum.
Ty äfven i detta fall är icke den enskildes
hemman friadt, i synnerhet om höga trävarupriser
locka och hemmansegaren är
skuldsatt och derför måste gripa till skogen.
Den skada, som af dessa omständigheter
framkallas, omfattar blott, när den eger
rum på bolagens hemman, större fastighetskomplexer
och är derför mera i ögonen
fallande, än när den sker på den enskildes
hemman, der den alltid kommer att te sig
mera sporadiskt. Men deremot ligger den
största faran dels deri, att bolagens hemman
för framtiden undandragas fortsatt odling
och jordbruksutveckling, dels deri, att
den fasta jordbruksbefolkningen förminskas,
dels ock deri att dessa bolagshemman, om
ej till namnet, dock i verkligheten kunna
öfvergå i icke svenske mäns ego.

Trävaruindustrien, som sträfvar efter skördar
af skog, ej af jordbruksalster, måste
från sin affärssynpunkt sakna bärande intresse
för jordbrukets utveckling på sina
hemman, äfven om åtskilligt här och hvar
kan göras för dess främjande. Härmed är
principiellt jordbrukets utveckling å bolagshemman
stängd. Då å enskildas hemman
genom styckning och afsöndring af torplägenheter
så småningom en sådan utveckling
eger rum, att ett hemman kan gifva
bröd åt en dubbel och mångdubbel befolkning,
är denna väg tillsluten å bolagshemman,
på hvilket en arrendator kommer att
alltfort förblifva sittande. Med den fasta
befolkningens försvinnande och ersättande
af en mer eller mindre lös befolkning följer,
annat oafsedt, med absolut nödvändighet,
att i fråga om jordbruket intresselöshetens
förödelse griper omkring sig. Tecken
dertill visa sig tydligt. Denna förödelse
kan ju till en tid motarbetas eller
undvikas genom åtskilliga anordningar från

bolagsförvaltningens sida till främjande af
arrendatorernas bästa och tryggande af deras
ålderdom — man saknar icke iakttagelser,
som visa detta — men det ligger i sakens
natur, att vakenhet, nit, arbetsomsorg och
arbetsduglighet i längden blifva olika, der
man arbetar på egen torfva och der man
arbetar på eu annans. För befolkningens
moraliska och materiella väl och dermed för
kommunens innebär från denna synpunkt
bolagens fastighetsförvärf en fara. Och
skulle dessa fastighetsförvärf råka i händerna
på icke svenske män, då vidgar sig
lätt faran till en nationell.

Man kan derför icke annat än se den
nuvarande ställningen med bekymmer för
den framtida utvecklingen. Och detta, trots
förvissningen derom, att trävaruindustrien
har medfört väsentliga förmåner för orten
och att befolkningen i ofantligt mycket är
beroende af det arbete och de förtjenster,
denna industri erbjuder.

Det är gifvet, att ett eventuellt förbud för
bolagens hemmansförvärf skall medföra brytningar,
sjunkande hemmanspriser och många
andra rubbningar, men om man väger dessa
olägenheter, som äro öfvergående, och de
ofvannämnda framtida skadorna af bolagens
fortsatta hemmansförvärf mot hvarandra,
då kunna vi ej se annat, än att dessa hemmansförvärf
måste på ett eller annat sätt
stäf jas. Skog för trävaruindustrien bortsopas
icke dermed. Den står qvar och salubjudes
fortfarande till den högstbjudande.
Mot denna industri sker derför icke orättvisa
genom ett dylikt ingripande. En kränkning
skulle man deremot kunna se deruti
emot de sjelfegande bönderna, hvilkas egendomsvärden
sänktes. Men de betrakta denna
åtgärd, derom hafva vi varit i tillfälle att
finna många vittnesbörd, såsom ett skydd
för sin och de sinas framtid.

792

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

Länsmän och kronofogdar.

Norrbottens län.

Piteå fögderi.

Arjepluogs distrikt.

Då, efter hvad erfarenheten här visat, den
20-åriga öfverlåtelsen af afverkningsrätten
till skogen medfört stora förluster för såväl
hemmansegarne som jordbruket, borde sådan
öfverlåtelse ej hädanefter få förekomma,

åtminstone icke medan hemmanet vore kronan
tillhörigt. Ofta förekomma sådana köp,
då hårdare eller ogynnsamma tider äro rådande
och skogen står lågt i pris. De kunna
vara för säljaren en bråd hjelp, men försätta
honom och efterkommande sedan i
större trångmål.

Landtmäteri staten.

Kopparbergs län.

1—10. Det missförhållande, att inegojorden
till skada för den sjelfegande bondeklassen
mer och mer tenderar att öfvergå i
trävarubolagens ego, anse vi lämpligast kunna
afhjelpas medels genomförandet af en efter
ortsförhållandena lämpad skifteslagsindelning.
Vid denna skifteslagsindelning, som
hufvudsakligast komme att blifva ett utrednings-
och bokföringsarbete med relativt
obetydligt arbete på fältet, skulle nuvarande
byars egor uppdelas i efter omständigheterna
lämpade skifteslag, hvarvid till
inegojorden alltid skulle läggas ett skogsanslag,
lämpligen afvägdt, för tillgodoseende
af inegojordens behof af skogsalster. De
stora skogsvidder, som härigenom icke komme
att sammanläggas med inegojorden,
skulle efter belägenheten indelas i lämpliga
skifteslag. Hemmanen inom det förra slaget
af skifteslag torde lämpligen kunna benämnas
inegohemman, under det att hem -

manen inom senare slaget af skifteslag borde
få kallas skogshemman.

I sammanhang med skifteslagsindelningen
skulle med ledning af hemmanens reducerade
jordetal och den vid storskiftena
begagnade gradering efter uträkning å tillgängliga
kartor de ursprungliga hemmanens
skattetal emellan de nya hemmanen fördelas,
och en fullständig jordebok upprättas.

Skifteslagsindelningen torde lämpligen
kunna företagas sockenvis.

Kostnaderna för en sådan skifteslagsindelnings
genomförande komme, ehuru landtmäteritaxan
dervid näppeligen kunde tilllämpas,
att blifva i jemförelse med kostnaderna
för vanliga skiften en obetydlighet.
I hvarje fall komme de att mångdubbelt
uppvägas af de fördelar, som härmed
vunnes. Bland dessa fördelar framhållas
följande:

Do. Inegohemmanen, till hvilka i regel

.SÄRSKILDA YTTRANDEN.

793

endast husbehofsskog komme att finnas,
blefve derefter icke vidare föremål för trävaruindustriens
spekulation, och sålunda all
fara för den sjelfegande jordbrukande befolkningens
bestånd undanröjd, hvarigenom
sålunda en mot landets råtta praxis stridande
lag om förbud mot bolags jordförvärf
blefve obehöflig.

2:o. De i bolagens ego varande inegohemmanen
komme genom utbyte mot skogs -

hemmanen att småningom återgå till den
sjelfegande. bondeklassen.

3:o. En stor del af de juridiska och
tekniska hindren för laga skiftens genomförande
blefve undanröjda och dermed i
viss mån möjlighet beredd för införande af
ett rationellt jordbruk; samt

4:o. Den mycket besvärliga frågan om
upprättandet af jordeböcker för Öfre Dalarne
blefve löst.

Norrbottens län.

5. Det framställes från visst håll som
en trosartikel, att trävarubolagen sköta sin
skog bättre och mera med tanke på framtiden
än bönderna. Det är icke sant. Den
som fått en inblick i förhållandena, i norra
länen åtminstone, vet alltför väl, att trävarubolagens
skogshushållning består i en
forcerad öfverafverkning. Dessa oupphörligen
återkommande af verkningar, företrädesvis
å bolagshemman i lappmarkerna, af
s. k. skadad skog, hafva nu fortskridit så
långt, att somligstädes snart ingen ståndskog
finnes qvar. Ty praxis är, sorgligt att
säga, den, att, sedan t. ex. ett år hälften
af ståndskogen såsom »skadad och öfvermogen»
stämplats ut, hälften af det återstående
ett par år efteråt under samma
rubrik delar samma öde. Och så går det
undan för undan, till dess inom kort endast
pappersmasseindustrien kan tillgodogöra
sig de pinnar, som lemnats qvar.

Det vill synas, som bolagen icke hade
något annat syfte, än att så hastigt som
möjligt förvandla sina skogstillgångar i penningar
: icke stadig inkomst utan hastig vinst
är lösen.

Om ock något enstaka trävarubolag visar
ansatser till skogsvård, egentligen bestående
i utdikning af myrar (efter mönster af staten),
så utgör detta ett undantag, måhända
afsedt gitt under nuvarande kritiska förhållanden
bearbeta opinionen till förmån för
en friare skogslngstiftning.

Bönderna egna ej heller sina skogar någon
egentlig skötsel, men de spara i regeln
sin skog mera än bolagen. De ha ej heller
i sin makt att utverka dessa skandalösa
komplikationer af »beredningsstämplingar»,
»ordinarie treårsutsyningar» och »stämplingar
af skadad skog».

Skogsstaten.

Qefle—Dala distrikt.

Gestriklands revir.

Tanken att genom ett förbud för bolag
att köpa hemman bibehålla ett sjelfegande

och sjelfständigt bondestånd är synnerligen
tilltalande. Förslaget vore värdt all framgång,
om målet kunde på så sätt uppnås.

100

794

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

Men är jag fullt förvissad, att så ej blifver
fallet. Hvad som drifvit bönderna att sälja
sina hemman är, att de vid afvittringen fått
sig tilldelade allt för stora skogsområden.
De hafva blifvit skogsegare i stället för
jordbrukare och hemmanet har fått sin
tyngdpunkt uti skogen i stället för uti inegojorden.
Hemmanet har på så sätt blifvit
mera egnadt att ingå som del uti en skogspossession
än att utgöra ett landtbruk. Ett
ytterligare skäl att ej bibehålla det, sådant
landtmätaren bildat det, utgör dess ytterst
olämpliga utläggning uti flera skogsskiften
och uti onaturligt långa och smala skiften.

Dessa fel kunna ej rättas annat än genom
att inegojord med husbehofsskog frånskiljes
hemmanen och att skogarna uti
enskildes eller kronans ego sammanföras till
större komplexer.

Skulle bolag förbjudas att genom hemmansköp
skaffa sig egna skogsområden, förlorar
bonden den bäste köparen, då han af
en eller annan anledning nödgas sälja sitt
hemman. Han komme väl då antingen att
sjelf söka göra mesta möjliga penningar ur
skogen och sedan sälja hemmanet till en
skogssköflare (skogshandlare). I båda fallen
blefve skogen ruinerad och hemmansåbon
förlorade möjligheten till biförtjenst genom
skogsarbete.

Ett förbud för bolagen att köpa hemman
skulle ej bibehålla en sjelfegande, välbergad
bondeklass, utan hindra bolagen att förvärfva
skogsdomäner och på så sätt betrygga
sin framtid. Det skulle leda till ökad skogs,
sköfling och efter en tid beröfva bönderna
biförtjenst genom skogsarbete.

Önskar man betrygga bondeståndets fortvaro,
bör snarare egostyckningen befordras,
så att jordbruket blifver skildt från skogshandteringen,
samt skogarnas fortbestånd
betryggas

genom antagande af lag (såsom i Danmark)
att under 10 år från egendomsförsäljning
skog ej får afyttras, utan att det visat
sig kunna förenas med skogens fortbestånd,

samt att skogskomiténs förslag, det skogar af
mera af sevärd vidd ställas under en deras framtid
betryggande förvaltning, varder antaget.

Vestra Helsivglands revir.

Då lockelsen för bönderna att sälja sina
hemman till bolagen och andra skogsegare
eller trävaruaffärsmän i högsta grad stegrats
genom de oerhördt uppjagade hemmansvärdena
och denna starka värdehöjning är en
följd af möjligheten att på en gång hugga
ut all skog, borde antagas en skogslag, som
med förhindrande af skogens utsköfling tvingade
till en förnuftsenlig skötsel af densamma.
En sådan skogslag borde naturligen
helst vara grundad på uthållighetsbruk
af skogen, men lärer utsigt att få en
sådan lag igenom för de enskilda skogarna
i allmänhet knappast finnas. Då det emellertid
kan ifrågasättas, huruvida icke statsmakterna
beträffande skötseln af skogen böra
kunna uppställa större fordringar på de
större skogsegarne — bolag eller enskilda
personer — än på de små skogsegarne, så
synes som, om ock de enskilda skogsegarne
i allmänhet icke kunna ställas under en på
uthållighetsbruk grundad skogslag, likväl
de skogsegare — bolag eller enskilde personer
—, som hafva eller förvärfva skog
utöfver eu viss areal, borde kunna förpligtas
att icke utan på grundade skäl dertill
erhållet vederbörligt tillstånd uttaga mer än
den uthålliga skogsafkastningen.

Vidare borde egostyckningslagen ändras så,
att inegor utöfver en viss areal icke finge från
hemmanet frånstyckas utan i sammanhang
med nödig husbehofsskog. Dertill torde en
arrendelag med vissa garantier för arrendatorerna
kunna vara till nytta, såsom gifvande
dem större trygghet och sjelfständighet,
hvarigenom den nu ofta rådande håglösheten
hos arrendatorerna så småningom borde
kunna försvinna. En sådan arrendelag borde
ock kunna antagas göra bolagen mera benägna
att till försäljning frånstyeka -inegor
äfven med nödig husbehofsskog.

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

795

Öfverjägmästaren.

Vid afvittringar inom de norrländska länen
ända från den tid, då fråga uppstod
om att bestämma och begränsa områden
för hemmansbruken derstädes, har alltid den
uppfattningen gjort sig gällande, att hvarest
odlingsmark af något värde funnits, sådan
borde till hemman och nybyggen anslås med
tillägg derjemte af vidsträckta skogsmarker
för bete och husbehof vid gårdarna och
till understöd genom riklig tillgång af virke
till afsalu. Under sådana förhållanden är
ock uppenbart, att hvad åt statsverket bibehållits
såsom kronoparker eller odisponerade
öfverloppsmarker inom de från äldre
tider bebyggda norrländska provinserna
Gestrikland och Helsingland äfvensom Dalarne
icke kommit att innehålla odlingslägenheter
af något egentligt värde, åtminstone
icke af mera betydande omfattning,
och ej heller så belägna, att jordbruk derstädes
kan bedrifvas med någon vinst,
utan att afsevärda olägenheter uppstå för
skogsvården med minskad inkomst för statsverket,
mångdubbelt större än de fördelar,
som vinnas vid upplåtelser af jordtorp, af
hvilka dess blifvande innehafvare ändå aldrig
skulle finna sin bergning. Den jord, som
å dessa marker i främsta rummet får anses
lämplig till uppodling, består nemligen
till öfvervägande delen af myr och mossmarker
med ofta frostländigt läge. Att
under dylika ogynnsamma förhållanden tillskapa
upplåtelser till hemstäder i afsevärdt
antal med från första stund och allt framgent
utsigter till knappa existensvilkor förblifvande
åbor torde icke vara tillrådligt
från statsekonomi synpunkt. Otillräckligt
lefvebröd i skogsbyggderna alstrar blott
en missnöjd, vild och snart hemlös befolkning,
utan kärlek till födelsebyggd, drifven
till lagöfverträdelser af nöd.

Annorlunda förhåller det sig med tillgångarna
af odlingsbara marker inom områden,
upplåtna åt bondgårdar och bolagshemman,
de senare förvärfvade genom köp

och sammanslagningar. Här torde vara utrymme
såväl för utvidgning af förefintliga
odlingar eller anläggningar af smärre landtbruk
som äfven för brytande af ny byggd.

Det öfverflöd af goda egor af såväl odlingsbar
jord och ängar, som skogbärande
marker, hvilka i ofvan angifvet syfte utskiftats,
har på långt när icke tillgodogjorts
för odling och kultur af den ännu fåtaliga
befolkningen inom Norrland, åtminstone
icke på sätt som vederbort, och ändå är
det ju klagan öfver bristande tillgång på
mark för upplåtelser till mindre jordbrukslägenheter,
torp och nyhemman, som nu
föreligger. Skälen till dessa förhållanden
äro många, hvaraf några här torde böra i
korthet framhållas. Den allmängiltiga regeln,
att öfverflöd alstrar misshushållning,
har också dervid besannats, och det är i
synnerhet genom hemmanens sönderdelning
vid s. k. storskifte och åbodelningar, ja
äfven genom laga skifte, som de stora områdena
förslösats. Att å andra sidan laga
skiftet varit till största gagn samt kraftigt
främjat odling och kultur är ostridigt, men
detta har främst varit förhållandet, der
dessa förrättningar icke gått ut öfver allt
för stora områden, utan omfattat fördelning
af egor till landtbruk såsom hufvudsak.
Också må anföras, att de mest betydande
framstegen i hemmansbruken återfinnas inom
Gestrikland, östra delen af Helsingland
och södra delen af Dalarne. För de egentliga
skogshemmanen, belägna inom samma
provinsers norra och vestliga trakter, framträder
skarpt ett motsatt förhållande. Der
hafva nemligen egoområden utskiftats mellan
delegarne i byarna, oftast utan att tillbörlig
hänsyn tagits till jordbrukens närvarande
kraf på lämpliga egolotter, men än
mindre till möjlighet af utvidgning och
till skapande af nya lägenheter.

På detta sätt hafva ofantliga arealer blifva
bundna genom redan i laga ordning
fastställd olämplig begränsning, hvartill orsakerna
oftast äro att söka hos befolknin -

796

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

gen sjelf, men äfven framtvingats af ortsförhållanden,
af markernas olika värden och
betydelse för egarne med hänsyn till skogseller
jordbruk, samt kanske icke minst af
områdenas öfverflödiga storlek.

När de ursprungliga byggderna brötos,
uppsöktes gifvetvis största och förmånligaste
odlingsmarkerna både med afseende å
beskaffenhet och läge, och med hänsyn
till kommunikationer. Å dessa koncentrerades
allt arbete och dit brötos vägar.
Först sedan tillädes de stora utmarkerna.
Att vid skiftesläggningar af dessa ingen
ville utflytta godvilligt för att bryta nyhemman,
äfven om sådana tillfällen bjödo än
så stora framtida fördelar, är ett kändt förhållande,
vanligast beroende på att tillräcklig
odlingshjälp ej kunde erhållas. Att
icke heller alltid förrättningsmännen, som
för sin utkomst uteslutande äro hänvisade
till allmänhetens förtroende, med den kraft
som vederbort, yrkat härpå, må ej förefalla
underligt. Härtill kommer ytterligare,
att föreskrifter i gällande skiftesstadga i viss
mån gifva stöd åt, ja nästan framtvinga
oformliga skiftesläggningar, för att hvarje
delegare skall få sin anpart af alla slags
olika egor, skifteslaget har att erbjuda. Många
stadganden innehålla motsägelser, svåra att
rätt tillämpa. Det är ock denna fördelning
af Norrlandshemmanen tillhörig åkerjord,
odlings- och skogsmark, ofta i långa smala
tegar, hvilken kan inhemtas af tillgängliga
storskifteskartor öfver flere Dala-socknar, såsom
Mora, Orsa, Elfdalen, Venjan, Ore m. fl.,
samt från laga skifteshandlingar från Helsingland,
som i högre grad än hvarje annan
åtgärd lägger nästan oöfverstigliga hinder i
vägen för jordbrukets utvidgning, och som
tagit i anspråk hundradetal qvadratmil, der
med förståndigare uppdelning skulle hafva
lemnats utrymme för en mångfaldigad befolkning.
Uti dessa förhållanden är att
finna kanske den väsentligaste grunden till
den i förhållande till arealen fåtaliga jordbrukande
befolkningen och svårigheten att

ändock finna utrymme och tillgång på
mark för upplåtelser till mindre jordbrukslägenheter
och nyhemman inom de ofantliga
vidderna.

Oftast är nemligen del af odlingsmark,
som fallit på en hemmanslott, genom den
oformliga markfördelningen allt för obetydlig
för att bilda eget jordbruk eller torp,
under det att sådan mark i sin helhet för
byn kanske varit tillräcklig för flere nyhemman.
Ej sällan gör skiftesläggningen
sådana egor till och med oanvändbara eller
oåtkomliga för dess egare.

Ett i lika hög grad förstörande inflytande
utöfva också ofvan antydda orsaker på den
enskilda skogshushållningen inom samma
hemman, hvarför en lösning af frågan om
vidmakthållande af jordbruksnäringen i Norrland
och Dalarne ej lärer blifva möjlig att
finna, utan i sammanhang med åtgärder,
som beröra äfven dessa förstnämnda förhållanden.

Detta sammanhang torde emellertid nödvändiggöra
en sträfvan såväl att på allt sätt
understödja hvarje utväg till åstadkommande
af betydande förändringar i redan bestående
ego vidder derhän, att områden, som
blifvit skiftade, och der ändring befinnes
gagnelig, delvis eller i sin helhet åter kunna
förenas och omskapas, som ock att söka
förhindra de ännu oskiftade byarnas sönderdelning
i oformliga och marködande lotter.

Till vinnande af det första spörjsmålet
lärer en förut många gånger påfordrad ändring
i egostyckningslagen böra ske, och i
senare fallet omarbetning af skiftesstadgan
visa sig vara oundgängligen erforderlig eller
åtminstone ett tillägg dertill behöflig!.

Verkligt afsevärda lättnader vid bildande
af goda jordbruk lära då vara att finna
kanske främst å de genom köp sammanslagna,
bolagen tillhöriga, större hemmansoch
skogskomplexer, till största gagn för
såväl skogs- som jordbruk. Det finnes nemligen
för dessa ingen rimlig anledning till

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

797

att påhålla det för åtminstone trävaruhand- I
teringen betungande gårdsbruket. Och afsides
blott i utsigt mot afstående af i egostyckningslagen
bestämda skiften, tillräckliga
för de afsöndrade lägenheternas husbehof,
men från hvilka skiften under inga
villkor må tillåtas utverkning för afsalu, att
vinna återstående skogsområden friställda
och särskild! skattlagda, lärer ej någon fruktan
för att den sjelfständiga jordbrukande
befolkningen skall förminskas inom Norrland
böra hysas.

Om än trävaruhandteringens hårda framfart
bland de skogrika norrländska hemmanen,
dervid ej allenast deras värdefullaste
tillgångar, timret, utan ofta äfven gård och
grund öfvergått från bondehand till bolag,
icke i alla afseenden får anses hafva varit
önskvärd, så lärer dock icke kunna förnekas,
att denna industri genom insigtsfull!
och framgångsrikt arbete bidragit till dessa
egendomars stegrade värden och haft till
följd en landets snabbare utveckling äfven
å andra områden. Man må beklaga, att
allmogen fått i sina händer egendom, som
densamma ej förstått att förvalta, och att
afsigten med det lemnade understödet icke
blifvit uppnådd. Men erfarenheten är dock
något värd för denna allmoge, om än en
hård tid af verkligt jordarbete nu förestår,
sedan påräknelig afkomst från skogarna af
mången förslösats och kanske för alltid
bortfallit eller sent återkommer. Jordbruket
ensamt föder dock sin man äfven i
Norrland, men bör under alla förhållanden
tryggas emot skogsbrist.

Några inom så vidsträckt område fullgiltiga
beräkningar öfver minsta erforderliga
skogsareal till ett gårdsbruk kunna icke
uppställas, men de uppgifter, som återfinnas
i frågan n:o 14 från Vestra Helsinglands
revir, torde få anses gälla för södra Norrlands
kustsocknar, med någon ökning för
högre belägna orter inom Helsingland och
Dalarne samt ännu betydligare i landets
nordligare provinser.

Utom tillgång till husbehofsskog lärer äfven
betydelsen af betesfrågan böra tagas i
öfvervägande. Det norrländska hemmansbruket
har ännu ej uppnått den höga kultur,
som kräfves för att frigöra sig från
behofvet af naturliga beten för hela den
vinterfödda kreatursstammen så lång tid af
sommar- och höstmånaderna, som sådant
kan erhållas inom utmarkerna. Verkliga
beteshagar af någon betydelse, bevuxna med
gles löfskog, och der kraftig jordmån alstrar
goda beten för längre tider, förekomma
endast inom Gestrikland och södra Dalarne,
i öfrigt undantagsvis.

Under senaste tidsperiod kan man dock
sluta sig till att odling af foderväxter allmänt
ökats i samma mån begagnandet af
fäbodelägenheterna något minskats. Men
detta gäller endast för gårdar med vidsträckta
odlingstillfällen.

Ej heller lärer naturlig slätt å starrängar
eller vid stränder af sjöar och vattendrag
ännu kunna afvaras. Dessa förhållanden
hafva äfven beaktats inom Dalarne samt å
numera till Helsingland hörande Hamra
kapellag, i det att vid afvittringen inom Lima,
Transtrands, Sårna, Idre och Elfdalens socknar
samt Hamra dispositionsrätten å alla
dylika lägenheter, förut tillhöriga hemmanen,
men fallande inom kronoparkernas
gränser, bibehållits under vissa år med rätt
för kronan att derefter lösa dessa servitut
till värden, som bestämmas »efter mätismanna
ord».

En viss tid för odlingar vid hemegorna
af mot dessa ängar svarande foderskörd har
alltså ansetts vara tillfyllest för att medgifva
skogsmarkernas befrielse från alla de verkligt
afsevärda olägenheter, som sådan dispositions-
och brukningsrätt städse medför,
och kronan har redan börjat begagna sig
af den stadgade lösningsrätten, utan att
klagomål eller motsträfvighet från allmogens
sida dervid försports. Det borde sålunda
ej möta hinder emot att fastställa enahanda
grunder för alla enskilda skogshemman, der

798

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

fråga kan uppstå att skilja jordbruken från
för dessa öfverflödiga skogsmarker. Under
bestämd öfvergängstid borde sålunda rätt
till bete och begagnande af redan upparbetade
fäbodvallar äfvensom till all naturlig
slätt undantagas för hemmanets räkning
med derefter fastställd lösningsrätt från skogsegarne.

Härigenom undvikes så vidt möjligt att
rubba bestående förhållanden, mera än nödvändigt
är, på samma gång en fullt sjelfständig
jordbrukande befolkning bibehålies
för att sida vid sida med trävara- eller
andra skogsbehöfvande industrigrenar samarbeta
till förkofran af jordbruk, skogsvård
och näringar inom den del af landet, som
uti sina ofantliga områden och tillgångar,
om desamma rätt tillvaratagas, besitter största
utvecklingsmöjligheter.

Många missförhållanden, som nu råda,
torde ock dervid kunna undanrödjas utan
att tillgripa lagstiftningsåtgärder, bindande
eller reglementerande den enskildes fria förfogande
öfver sin egendom äfven i fall, der
sådant icke kräfves eller kan undvikas.

Tillägg.

Såsom tillägg till afgifvet utlåtande får
jag, som anser jordbrukens sammankoppling
med skogsbruk i den omfattning, att
det senare oftast blir hufvudsak, utgöra
förnämsta orsaken till att åt landets odling
ej egnats den arbetskraft och omtanke,
som kräfts för vinnande af önskvärd framgång,
lemnande utrymme för en ökad bofast
befolkning, ytterligare anföra några skäl
för denna åsigt.

Af de uttalanden, som förekomma uti
afgifna yttranden såväl rörande vidmakthållande
och utveckling af jordbruksnäringen
i Norrland som beträffande den enskilda
skogsvården kanske företrädesvis med fästadt
afseende å denna del af landet, torde
med all tydlighet framgå, huru nära sammanhang
dessa frågor ega med hvarandra,
ändock olika intressen göra sig gällande vid

krafvet på skogstillgångar, antingen dessa
erfordras till fyllande af husbehof vid hemmansbruken
eller för de näringsgrenar, såsom
trävaruhandtering och bruksrörelse in. m.,
som härförutan icke kunna drifvas.

Men af dessa anledningar måste ock skilda
former sökas för frågornas lösning, i det att
der en i viss mån inskränkande lagstiftning
angående enskildes fria förfogande öfver deras
skogsegendom får anses fullt berättigad samt
komma att verka till största gagn för landets
modernäring jordbruket, kunna samma bestämmelser,
som lagen till vinnande af detta
syfte anses böra innehålla beträffande enbart
skogsbruk och deraf beroende storindustri,
kanske framkalla ogynnsamma ekonomiska
resultat, svårigheter och förvecklingar
af oberäknelig räckvidd, förlamande all rörelse
samt dermed uppväckande ett oöfvervinneligt
motstånd vid försök att genomdrifva
hvarje än så nyttigt förslag till lagar
och förordningar till skogsvårdens gagn.

Det är ock derför varsamhet vid all lagstiftning,
som berör andras egovälden, blir
en bjudande nödvändighet, såvida framgång
skall vinnas.

Om såsom en skogslags främsta upppgift
ställes bevarande af rikliga, men derför ej
öfverflödiga tillgångar af virke för landets
jordbruk, och detta mål kan ernås genom
inskränkningar härtill af förfoganderätten
öfver växande skog allenast å den mark,
som för hvarje hemmans bruk anses böra
undantagas, och hvilken således bör fridlysas
för all annan afverkning, så torde
inga verkliga skäl häremot kunna anföras
och ej heller något allvarligt motstånd vara
att förvänta. Ty härom böra alla olika
intressen kunna enas.

Den skyddande och bevarande betydelsen
mot sköfling och skogsbrist allenast af en
så enkel och i bestående förhållanden så
föga omstörtande skogslagstiftning är mycket
stor. Härmed torde ock en begränsning
till visst syfte, omfattande landets främsta
näring, vara funnen, som möjliggör en par -

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

799

tiell lösning af de med hvarandra förbundna
frågorna samt lemnar fritt, hvad i lagstiftningsväg
må finnas nyttigt för de skogsområden,
från hvilka afkastningen mera

uteslutande tages i anspråk för industri och
handel, och hvilka spörsmål icke ligga
inom ramen för detta yttrande.

Vesterbottens distrikt.

Burträsks revir.

Domänstyrelsen borde erhålla bemyndigande
att, inom gränsen af det verkliga
värdet, för kronans räkning inköpa alla
hemman, som äro eller blifva till salu i
Norrland och Dalarne, i ändamål att sedermera
på ungefär samma villkor, som nu
äro för kronohemman stadgade, upplåta
åborätt till dessa hemmans byggnader till
inegor och odlingslägenheter samt beten.
Samtidigt borde de af Revisionssekreteraren
Lindhagen vid sistlidne riksdag väckta motioner
lagfästas.

Men äfven oberoende af dessa förslag
synes ett viktigt och värdefullt hjelpmedel
vid lösande af den norrländska frågan kunna
vinnas genom att kronan för det ändamål,
som ofvan nämnts, inköper de hemman i
Norrland och Dalarne, som blifva till salu.

Under de senare åren hafva för kronans
räkning skogsegendomar i sydligare delar
af landet inköpts för afsevärda summor.
År 1899 uppoffrades t. ex. för detta ändamål
öfver tre millioner kronor, och den
nämnda år inköpta arealen uppgick till omkring
55,204 hektar, hvadan medelpriset
för dessa markinköp kan beräknas till omkring
54 kronor pr hektar.

Vid bolagens hemmansköp i Vesterbottens
län har samtidigt i regeln säkerligen
icke betalts mera än 20—25 kronor pr
hektar för mark, hvarå afverkningsrätt på
längre tid varit upplåten till alla träd, som
10 alnar från roten hållit 10 eng. tum i
genomskärning, eller 40 — 50 kronor pr hektar
för mark, derå skogen varit osåld, hvaremot
vida billigare köp mycket oftare kom -

mit till stånd äfvensom hemman på fördelaktigare
villkor varit kronan till inlösen
hembjudna.

De förra (af kronan i södra Sverige afslutade)
köpen lära hafva omfattat ungskogar
och mera eller mindre af brukad
mark, som mången gång ej beräknas lemna
afsevärd afkastning inom den närmaste framtiden;
de senare afse deremot mera värdefull
timmerskog, som ofta omedelbart kan
lemna tillgång till hela köpeskillingens amortering.

Man har sagt, att kronan ej bör befatta
sig med hemmansköp i Norrland, dels för
att ej konkurrera med sågverksbolagen, dels
emedan hemmanen, äfven om de köptes af
kronan, likafullt komma »in manum mortuam»,
dels slutligen emedan det skulle
möta svårigheter att upplägga nödigt kapital
för sådana inköp.

Dessa åsigter synas emellertid sakna stöd
i de rådande förhållandena.

Af det ofvan anförda torde nemligen
framgå, att ensamt för de belopp, som redan
nu årligen användas för markinköp i södra
Sverige, flerdubbelt större och värderikare
marker kunde förvärf vas i Norrland samt
i många fall inkomst af de inköpta områdena
redan under den närmaste framtiden
vinnas; och det ändamål, för hvilket här
ifrågasatts, att kronan skulle återförvärfva
marker i Norrland, utgör en garanti för att
de icke komma i »död hand».

Jag anser derför, att hemmansköp för
kronans räkning i det syfte och i den omfattning,
som ofvan ifrågasatts, skulle utgöra
ett mycket effektivt hjelpmedel för

800

SÄRSKILDA YTTRANDEN.

vidmakthållande af jordbruksnäringen och
en sjelfständig befolkning i Norrland och
Dalarne, samt att sådana köp äfven äro
egnade att bereda afsevärd vinst för kronan,
allmän höjning af hemmansvärdena
i hela Norrland, och möjlighet äfven för
skuldsatta jordegare att till rimliga priser
kunna vid behof få sälja sina hemman och
dervid med visshet blifva redbart behandlade.

Öfverj ägmästaren.

För Vesterbottens distrikt är af betydelse,
att, i den mån så kan ske, skydda skogsegarens
intressen i de fall, då han på afverkningsrätt
under viss tid upplåtit sin
skog. I fråga om skogar under inskränkt
dispositionsrätt skulle detta mål främjas
dels derigenom, att revision af i föreskrifven
ordning upprättad afverkningsberäkning
gjordes beroende af skogsegarens derom
framställda önskan, dels ock att bestämmelse
meddelades derom, att utsyning af vindfälld
och brandskadad skog finge, der så erfordrades,
beräknas såsom ordinarie afverkning
för mera än tre, förslagsvis högst 10 år på
en gång.

Vidare anser jag, att man borde kunna
ifrågasätta, huruvida icke i alla de fall, då
skogen förlorat sin ursprungliga uppgift att
utgöra stöd för landtbruket, d. v. s. då
skogshushållningen blifvit hufvudsyfte, såsom
fallet är med de hemman, som egas
af sågverksbolag m. fl., kraf på uthålligt

skogsbruk kunna i lag föreskrifvas. Fleraskäl
tala för det rättmätiga i en sådan bestämmelse.
Om ett bolag eller en dermed likställd
egare skall anses berättigad bedrifva
skogshushållning, borde garantier kunna
fordras för skogens afverkning i öfverensstämmelse
med en god hushållningsplan.
Behöfver en sådan skogsegare bedrifva öfverafverkning
kan hans affär icke anses
sund, och den borde, särskild! i fråga om
bolag, lika litet tolereras som ett bankaktiebolag,
hvilket för affärens bedrifvande behöfver
tillgripa sitt aktiekapital.

För Vesterbottens län skulle en sådan
bestämmelse ega betydelse för kustlandets
befolkning och tillförsäkra densamma mera
uthållig arbetsförtjenst i skogarna, än hvad
nu är fallet. Särskild! vore detta af värde
i de fall, då skogen genom egostyckning
skilts från inegojorden. Derjemte skulle
bestämmelse om uthållig skogsafkastning
för skogegande bolag tillika minska köplusten
hos sådana bolag m. fl., hvilka grunda
sin affär på en snabb realisation af
skogstillgången.

Den nyssnämnda egostyckningslagen innebär
tvifvelsutan en stor fara för bondeklassens
bestånd i sådana fall, då skogen frånhändes
bondehemman. Af gagn kan den
vara i de fall, då efter egostyckning af i
bolags ego varande hemman inegorna och
möjligen någon husbehofsskog åter kunna
komma i sjelfegande jordbrukares händer.

UNDERDÅNIGT

BETÄNKANDE

AFGIFVET AF

KOMITÉN FÖR UTREDANDE AF FRÅGAN
»HURULEDES DEN SJELFEGANDE JORDBRUKANDE
BEFOLKNINGENS STÄLLNING I NORRLAND OCH DALARNE
MÅ KUNNA VIDMAKTHÅLLAS OCH STÄRKAS OCH
JORDBRUKETS UTVECKLING I NÄMNDA LANDSDELAR
BEFRÄMJAS»

6.

INNEHÅL L:

TABELLBILAGOR TILL BETÄNKANDET

BILAGA TILL RESERVATION AF IT. CLAÉSON M. FL.

STOCKHOLM 1904

ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I ab. i. Areal å jordbruksfastighet, tillhörig sågverksaktiebolag, andra sågverks egare

och bruksegare in. fl. år 1900 r

Tab. 2. Mantal och taxeringsvärde å jordbruksfastighet, tillhörig sågverksaktiebolag,
andra sågverksegare och bruksegare in. fl. åren 1885^ 1895
och 1900

.... . ......................................................................................... 21

t ab. 3. Sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och bruksegare in. fl. tillhöriga

jordbruksfastigheters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets
åren 1885, 1895 och 1900 ................ „r

Tab. 4. Areal af mark, hvarå sågverksaktiebolag, andra sågverksegare och

bruksegare ega skogsafverkningsrätt ......................... ^.

Tab. 5. Uppgift rörande uppkomsten och afvittringen af jordbruksfastigheter
inom Vesterbottens län

................................................................ 107

Bilaga til1 nation af H. Claeson, F. Kempe och Arvid Lindman ............ 299

Anmärkningar

° ...................................................................................... 303

Tab. 1. Åkerareal, skörd och boskap åren 1871 —1900 310

Tab. 2. Åkeiaieal, skörd och boskap i dels »bolagssocknar» och
dels öfriga socknar inom Kopparbergs, Gefleborgs och
\ esternorrlands lan åren 1871 — 73 samt 1896—1900 326

T A B. 1

AREAL Å JORDBRUKSFASTIGHET, TILLHÖRIG SÅGVERKSAKTIEBOLAG,
ANDRA SÅGVERKSEGARE OCH BRUKSEGARE, M. FL., ÅR 1900

UTARBETAD AF

E. ÄROSENIUS

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

2

TAB. I.

Tab.

Areal å jordbruksfastighet, tillhörig sågverksaktiebolag,

Jord tillhörig

Areal i

Socken och län

Sågv.-aktb:s., sågv.-egares o. bruksegares jord	Öfrige enskilde egares jord
Inrösnings-|Afrösnings-'' jord jord	Impedi- ment	Summa \	nrösnings-i jord	Afrösnings-j jord	Impedi- ment	Summa
138	5,732	2	5,872	1,108	9,691	297	11,096
253	2,174	18	2,445	3,467	11,750	1,462	16,679
417	5,387	_	5,804	1,452	11,552	5,358	18,362
17	549	_	566	1,137	5,435	1,948	8,520
389	602	_	991	1,681	1,898	50	3,629
28	13	_	41	3,831	7,324	224	11,379
2,027	6,523	_	8,550	1,764	1,396	—	3,160
1,006	2,637	162	3,805	11,808	38,325	1,738	51,871
	_	_	—	2,171	5,934	—	8,105
12	43	___	55	5,533	17,897	100	23,530
1,570	6,030	_	7,600	420	5,467	—	5,887
2,208	8,566	_	10,774	5,974	13,312	—	19,286
1,737	10,643	_	12,380	2,844	17,268	2,923	23,035
1,731	9,322	_	11,053	4,182	13,350	2,508	20,040
209	499	_	708	5,743	8,811	2,276	16,830
77	145	__	222	2,191	8,624	—	10,815
124	50	_	174	437	402	—	839
2,665	13,122	20	15,807	3,069	13,340	5,582	21,991
167	536	_	703	82	174	1,088	1,344
4,113	15,338	997	20,448	2,554	17,198	3,886	23,638
1,902	7,298	140	9,340	1,969	7,477	2,570	12,016
5,818	32,917	832	39,567	6,525	24,492	5,255	36,272
506	10,031	402	10,939	1,906	16,779	3,887	22,572
2,019	26,311	586	28,916	4,796	41,677	10,048	56,521
22	84	1	107	3,465	8,809	1,399	.13,673
127	1,008	_	1,135	4,031	7,889	747	12,667
127	23,479	9	23,615	17,289	53,510	8,990	79,789

Kopparbergs län.

A) Nedre Dalarne.

Sundborn .........................

Vika ...............................

Kopparberg ......................

Aspeboda ........................

Torsång............................

Gustaf ............................

Silfberg ............................

Stora Tuna (med Borlänge).

Säter ..............................

Stora Skedvi......................

Garpenberg ......................

Hedemora .........................

Husby.............................

By .................................

F olkärna .........................

Grytnäs ...........................

Avesta ............................

Söderbärke ......................

Malingsbo.........................

Norrbärke ........................

Ludvika...........................

Grangärde ........................

B) Öfre Dalarne.

Enviken...........................

Svärdsjö ........................

Bjursås ...........................

Åt .................................

Leksand ...........................

TAB. I.

3

1.

andra sågverksegare och bruksegare, m. fl., 1900.

enskild	e						Socken-allmänning, besparings-skog eller dylikt [Areal ihektar	Jord tillhörig kronan Areal i hektar	! Oafvittrad (mark ofvan-
hektar	I procent af arealen
Summa	Sagv.-aktb:s	Öfrige en 1 skilde 1 egares jord %	1 1 Summa %	, för odlings-[gränsen samt i renbetesfjäll Areal i hektar
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	j Summa	och bruks-egares jord %
1,246	15,423	299	16,968	34,6	65,4	100,o	200	|
3,720	13,924	1,480	19,124	12,8	87,2	100, o	i
1,869	16,939	5,358	24,166	24,0	76,o	100, o	13	179
1,154	5,984	1,948	9,086	6,2	93,8	100, o	3
2,070	2,500	50	4,620	21,5	78,5	100, o
3,859	7,337	224	11,420	0,4	99,6	100, o	88	235
3,791	7,919	—	11,710	73,o	27,o	100, o		799
12,814	40,962	1,900	55,676	6,8	93,2	100, o	149	1,208
2,ld	5,934	—	8,105	—	100, o	100,o	_	3,235
5,545	17,940	100	23,585	0,2	99,8	100,o	57	40
1,990	11,497	—	13,487	56,4	43,6	100, o
8,182	21,878	—	30,060	35,8	64,2	100, o	228	351
4,581	27,911	2,923	35,415	35,o	65,0 ■	100, o	405	961
5,913	22,672	2,508	31,093	35,5	64,5	100, o		1,331
5,952	9,310	2,276	17,538	4,o	96,o	100, o	98	1,573
2,268	8,769	—	11,037	2,o	98,0	100, o		422
561	452	—	1,013	17,2	82,8	100, o	_	165
5,734	26,462	5,602	37,798	41,8	58,2	100, o	34	364
249	710	1,088	2,047	34,3	65,7	100,o		11,678
6,667	32,536	4,883	44,086	46,4	53,6	JOO,o	78	5,280
3,871	14,775	2,710	21,356	43,7	56,3	100,o	180
12,343	57,409	6,087	75,839	52,2	47,8	100, o	161	2,670
2,412	26,810	4,289	33,511	32,6	67,4	100, o	2,487
6,815	67,988	10,634	85,437	33,8	66,2	100, o	5,629
3,487	8,893	1,400	13,780	0,8-	99,2	100, o
4,158	8,897	747 1	13,802	8,2	91,8	100, o
17,416	76,989	8,999 |	103,404 1	22,8 |	77,2	100, o I	—	149 S

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26
27

4

TAB. I.

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

	—				1	J 0	r d til	1 b ö r i f
							A	real i
Socken och län	Sågv.-aktb:	5, sågv.-egares o. bruksegares jord	Öfrige enskilde egares jord
	[nrösnings- j Afrösnings- j	Impedi-	1 Summa j	1 .nrösnings-	Afrösnings-	Impedi- 1	Summa
	jord |	jord |	ment	jord	jord	ment
Siljansnäs...........................	318 603	1 1 2,853 25,042	7 163	- 3,178 25,808	3,525 10,895	6,960 42,114	320 * 10,534	10,805 63,543
	123	3,917	19	4,059	1,899	13,651	376	15,926
	1,666	53,571	2,120	57,357	1,460	27,340	10,221	39,021
	165	1,362	30	1,557	8,697	26,943	3,670	39,310
	371	16,991	1,549	18,911	6,303	95,249	21,426	122,978
	123	5,653	423	6,199	927	26,209	3,308	30,444
Sollerön.............................. i Venjan ..............................	242 197	20,524 7,325	93 2,308	20,859 9,830	1,708 744	15,711 27,358	3,610 7,755	21,029 35,857
1,154	19,751	4,242	25,147	5,056	91,431	29,279	125,766
	958	23,095	3,930	27,983	2,134	58,689	15,893	76,716
Sårna (med Idre) ..............	918	28,765	20,001	49,684	914	30,473	26,436	57,823
	729	14,429	650	15,808	2,711	15,606	5,305	23,622
Nås....................................	3,077	24,454	1,036	28,567	2,364	13,252	8,124	23,740
	10,232	38,676	—	48,908	316	474	10,337	11,127
	1,562	22,550	1,885	25,997	3,508	33,030	12,051	48,589
Äppelbo.............................. Malung ..............................	423	11,512	1,486	13,421	1,717	16,223	5,332	23,272
1,348	51,941	6,891	60,180	2,916	81,321	32,804	117,041
	119	6,285	906	7,310	1,994	50,986	24,872	77,852
Transtrand .......................	300	19,005	3,477	22,782	1,317	23,598	20,732	45,647
1 A) Nedre Dalarne ..............	26,608	128,126	2,171	156,905	69,942	241,117	37,265	348,324
B) Öfre Dalarne ..................	27,429	458,614	52,214	538,257	92,592	825,282	277,456	1,195,330
Summa	54,037	586,740	54,385	695,102	162,534	1,066,399	314,721	1,543,654
Gefleborgs län.	j
A) Kustlandet.
Hedesunda...........................	2,422	16,050	84	18,556	5,646	16,288	-	21,934
Öster-Fernebo .....................	2,132	8,334	362	10,828	4,305	11,347	170	15,822
	1,268	5,752	19	7,039	2,677	9,467	1,982	14,126
	2,777	14,837	441	18,055	3,705	17,448	571	21,724
	1,965	11,742	62	13,769	5,964	19,762	345	26,071
	249	996	_	1,245	2,976	9,134	560	12,670
	1,060	4,000	_	5,060	817	4,084	1,382	6,283
	12,059	49,640	2,685	64,384	1,350	31,385	1,416	34,151
| Hamrånge.........................	1,196	15,691	171	17,058	1,301	13,789	2,586	17,676

TAB. I.

5

e n s k i 1	i e						Socken-allmänning, besparings-skog eller dylikt Arealihekta	1 1Jord tillhörig kronan ■Areal i hektar r|
hektar	I procent af arealen
Summa	Sågv.-aktb:	>, Ofri ge en skilde egares jord %	j Summa %
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	och bruks-egares jord %
3,843	9,813	327	| 13,983	22,7	1 77,3	100, o
11,498	67,156	10,697	89,351	28,9	71,1	100, o	1,281	1,083
2,022	17,568	395	19,985	20,3	79,7	100, o
3,126	80,911	12,341	96,378	59,5	40,5	100, o
8,862	28,305	3,700	40,867	3,8	1 96,2	100,o
6,674	112,240	22,975	141,889	13,3	86,7	100, o	296	38
1,050	31,862	3,731	36,643	16,9	83,i	100,o
1,950 941	36,235 34,683	3,703 10,063	41,888 45,687	49,8 21,5	50,2 78,5	1 100,o 100, o	21,603	712 i _
6,210	111,182	33,521	150,913	16,7	83,3	100,o	28,357	j
3,092	81,784	19,823	104,699	26,7	73,3	100,o	54,288	91,309
1,832	59,238	46,437	107,507	46,2	53,8	100, o	44,342	288,476
3,440	30,035	5,955	39,430	40,i	59,9	100 o
5,441	37,706	9,160	52,307	54,6	45,4	100,o	243
10,548	39,150	10,337	60,035	81,5	18,5	100,o
5,070	55,580	13,936	74,586	34,9	65,1	100, o
2,140	27,735	6,818	36,693	36,6	63,4	100, o		314
4,264	133,262	39,695	177,221	34,o	66,0	100, o	368
2,113	57,271	25,778	85,162	8,6	91,4	100, o !	48,393	7,966
1,617	42,603	24,209	68,429	33,3	66,7	100, o 1	26,675	10,487
96,550	369,243	39,436	505,229	31,1	68,9	100,o	1,695	30,491
120,021	1,283,896	329,670	1,733,587	31,o	69 ,	100,o	233,962	400,534
216,571	1,653,139	369,106	2,238,816	81,1	68,9	100,o	235,657	431,025 |
8,068	32,338	84 i	40,490	'' 45,8 i	54,2	l 100,o		264
6,437	19,681 ]	532	26,650	40,c	59,4	100,o		3,922
3,94o	15,219	2,001 !	21,165	33,3	66,7	100,o		367
6,482	32,285	1,012	39,779	45,4	54,6	100, o		965
7,929	31,504	407	39,840	34,6	65,4	100, o		600
3,225	10,130	560	13,915	8,9 I	91,i	100, o		196
1,877	8,084	1,382	11,343	44,6	55,4	100,o		221
13,409	81,025	4,101	98,535	65,3	34,7	100,o		1,107
2,497	29,480	2,757	34,734 1	49,1	50,9	100, o	—	1,156

Oafvittrad
mark ofvan-1
för odlingsgränsen
samt
renbetsa äll
Areal i hektarl

3

4

5

6
7

I 8

I 9

10
! 11
12

13

14
i 15
! 16
| 17

18

19

20

21
22
j 23

24

25

26

27

28
j 29

30

31
! 32

6

TAB. I.

Jord tillhörig

	Areal i
Sågv.-aktb:s, sågv.-egares o. bruksegares jord	Öfrige enskilde egares jord

Inrösnings- Afrösnings-	Impedi-	Inrösnings-	Afrösnings-	Impedi- Summa
jord | jord	ment	jord	jord	ment

1	Hille ................................	1,325	8,914
2	Valbo.................................	3,372	21,564
3	Skog ................................	881	12,151
4	Söderal a..............................	1,151	8,698
5	Segersta ............................	11	27
6 i	Hanebo .............................	949	11,182
7	Mo ....................................	—	—
8	Rengsjö ..............................	—	—
9	Norrala ..............................	50	369
1° j	Trönö................................	—	—
11	Bollnäs ..............................	925	35,648
12 i	Alf ta .................................	1,015	27,006
13	Enånger..............................	436	9,049
14	Njutånger ...........................	249	2,137
15	Nianfors..............................	317	5,106
16	Helsingtuna ........................	36	127
17	Idenor.................................	39	276
18	Forsa .................................	224	1,618
19	Hög ...................................	14	130
20	Rogsta ..............................	173	1,697
21	Ilsbo .................................	64	394
22	Harmånger ........................	347	3,218
23	Jättendal ..........................	—	15
24	Gnarp.................................	• 435	7,175
25	Bergsjö ..............................	803	8,460
26	Norrbo ..............................	305	2,969
27	Bjuråker ...........................	3,255	43,933
28	Delsbo ..............................	677	7,614
29	Ljusdal ..............................	2,894	68,383
30	| Jerfsö ................................	439	11,811
31	Arbrå ...............................	950	5,721
		250	2,098
	B) Skogshygge^.
		338 1 AAO	7 99]
		40 580
o4 35	Los .................................''	, Q.223	45,661

371	10,610	2,235	10,749	392	13,376
1,570	26,506	3,376	14,792	3,1&0	21,318
1,349	14,381	3,117	20,885	—	24,002
855	10,704	2,355	10,499	—	12,854
_	38	1,361	7,462	485	9,308
708	12,839	3,039	11,910	—	14,949
_	_	2,250	6,696	—	8,946
_	_	1,878 i	8,501	316	10,695
_	419	2,239	12,862	—	15,101
_	._	1,327	15,213	—	16,540
635	37,208	7,341	35,398	1,663	44,402
659	28,680	6,545	52,671	4,337	63,553
126	9,611	1,983	16,938	—	18,921
13	2,399	991	1,625	—	2,616
156	5,579	15	33	—	48
1	164	2,239	7,722	—	9,961
_	315	719	3,831	—	4,550
11	1,853	1,941	18,353	908	21,202
_	144	965	6,844	—	7,809
31	1,901	1,824	9,108	4,506	15,438
_	458	695	4,768	—	5,463
247	3,812	1,316	5,861	931	8,108
_	15	1,269	8,071	—	9,340
174	7,784	2,884	20,322	546	23,752
135	9.398	3,118	19,674	2,898	25,690
6	3,280	1,054	■ 6,609	475	8,138
2,232	49,420	2,440	17,549	1,494	21,483
164	8,455	4,447	29,543	—	33,990
1,401	72,678	4,024	31,859		35,883
127	12,377	5,649	51,804		57,453
8	6,679	3,397	33,302	982	37,681
4	2,352	1,006	6,781	1,306	9,093
639	8,198	4,021	39,349	9,215	52,585
931	42,957	—	—	—	—
2,874	50,758	803	7,649	—	8,452

tab. i.

enskilde

hektar

I procent af arealen

Inrösninss

Summa

Afrösnings

jord

Impediment

Summa

Sågv.-aktb:s.
. sågv.-egares
och bruksegares
jord

Summa

Ofri ce enskilde

egares
jord

Sockenallmänning,

besparingsskog
eller
dylikt

Areal ihektar

J ord tillhörig
kronan
Areal i hektar

Oafvittrad
mark ofvanför
odlingsgränsen
samt
renbetesfjäll
Areal ihektar

3,560	1 j 19,663	763	23,986	44,2
6,748	36,356	4,720	47,824	55,4
3,998	33,036	1,349	38,383	37,5
3,506	19,197	855	23,558	45,4
1,372	7,489	485	9,346	0,4
3,988	23,092	708	27,788	46,2
2,250	6,696	—	8,946
1,878	8,501	316	10,695	_
2,289	13,231	—	15,520	2,7
1,327	15,213	—	16,540
8,266	71,046	2,298	81,610	45,0
7,560	79,677	4,996	92,233	31,i
2,419	25,987	126	28,532	33,7
1,240	3,762	13	5,015	47,8
332	5,139	156	5,627	99,1
2,275	7,849	1	10,125	1,6
758	4,107	—	4,865	6,5
2,165	19,971	919	23,055	8,o
979	6,974	—	7,953	1,8
1,997	10,805	4,537	17,339	11,0
759	5,162	—	5,921	7,7
1,663	9,079	1,178	11,920	32,0
1,269	8,086	—	9,355 |	0,2
3,319	27,497	720	31,536	24,7
3,921	28,134	3,033 |	35,088	26,8
1,359	9,578	481 |	11,418	28,7
5,695	61,482	3,726	70,903	69,7
5,124	37,157	164	42,445	20,o
6,918	100,242	1,401	108,561	66,9
6,088	63,615	127	69,830	17,7
4,347	39,023	990	44,360	15,i
1,256	8,879	1,310	11,445	20,c
4,359	46,570	9,854	60,783	13,5
1,440	40,586	931	42,957	100, o
3,026	53,310	2,874 i	59,210	85,7

55,8	100, o	1 !	468		i
44,6	100,o	—	1,340		9
62,5	100, o	—	916		3
54,6	100,o	—	343		4
99,o	100,o	—■	540		5
53,8	100,o	—	501		6
100, o	100,o	—	528		7
100,o	100,o	—	1,189		8
97,3	100, o	—	312		9
100, o	; 100,o	—	302		10
54,4	100,o	—	1,972		11
68,9	100,o	—	1,970		12
66,3	100,o	—	448		13
52,2	100,o	—	102		14
0,9	100,o	_	_		15
98,4	100, o	—	62		16
93,5	100,o	—	45		17
92,o	100,o	—	500		18
98,2	100,o	—	85		19
89,o	100,o	—	4,280		20
92,3	100, o	—	41		21
68,o	100,o	—	195		22
99,8	100, o		20		23
75,3	100,6	_	549		24
73,2	100, o	_	776		25
71,3	100, o	...	387		26
30,3	100, o		210		27
80,o	100, o	—	392		28
33,1	100,o	302	2,730		29
82,3	100,o	243	424		30
84,9	100,o	224	504		31
79,4 !	100,o	22 %	268		32
86,5	100, o		840		33
	100, o	—	—		34
14,3	100, o	40,993	38,093 I . 1	■	35

\

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

16

11

2(

2]

21

2;

2<

25

2<

2r

21

2!

8

TAB. I.

Socken och. län

Jord till

Öfrige enskilde egares jord

I	nrösnings-i Afrösnings-jord jord	Impedi- ment	Summa	nrösnings-1 jord	kfrösnings-, jord	Impedi- ment
	1,259 j	50,971	2,223	54,453	210	5,334	_
	2,007	25,921	10	27,938	1,460	12,271	—
	875	30,183	709	31,767	3,777	62,689	17,090
	46,714	434,532	14,807	496,053	107,780	640,939	33,401
	8,142	200,543	7,386	216,071	10,271	127,292	26,305
Summa	54,856	635,075	22,193	712,124	118,051	768,231	59,706
län.
	66	1,576	55	1,697	2,019	15,546	1,876
	1,042	15,141	675	16,858	1,653	17,368	2,214
	1,503 i	20,787	525	22,815	2,805	38,006	4,280
	46	1,545	5	1,596	1,670	8,240	662
	591	8,433	97	9,121	1,366	9,148	583
	819 |	9,404	172	10,395	1,635	15,828	1,872
	1,013 j	26,802	2,681	30,496	1,838	29,809	379
	626 |	11,192	11	11,829	440	17,725	5,320
	253	699	—	952	918	2,563	7
	194	780	1	975	1,220	4,510	1
	'' 274 !	1,622	—	1,896	786	7,405	344
	848	23,364	1,050	25,262	1,569	16,711	—
	267	2,981	87	3,335	2,518	13,763	723
			_	—	988	4,189	—
	364 i	6,288	—	6,652	374	24,738	5,042
		16	_	21	2,588	19,626	1,039
	i 50	830	3	883	1,843	14,923	636
	1,341	16,231	619	18,191	259	3,809	128
	69 •	1,009	—	1,078	1,069	7,269	764
	405	7,144	--.	7,549	1,352	11,599	1,079
	562	7,234	476	8,272	1,130	15,398	447
	76	1,239	—	1,315	206	3,088	174
		26		61	1,155	7,732	201
	754	7,336	265	8,355	1,183	19,688	1,849
	26	1,495	257	1,778	728	8,244	383
	j 168	9,154	686	10,008	923	7,890	109
	'' 141	3,173	666	3,980	762	12,536	374

Ramsjö ..............

Hassela ..............

Färila.................

A) Kustlandet .....

B) Skogsbyggden

Vesternorrlands län.

A) Kustlandet.

Tima ......................

Attmar ...................

Stöde ......................

Selånger...................

Sättna ...................

Indal ......................

Indals-Liden .............

Holm ......................

Skön ......................

Alnö ......................

Timrå......................

Ljustorp ...................

Hässjö .................

Tynderö...................

Njurunda ................

Säbrå ......................

Stigsjö ...................

Viksjö.....................

Häggdånger ............

Gudmundrå ............

Högsjö .................

Hemsö ..................

Torsåker ...............

Ytter-Lännäs............

Dal ........................

Boteå .....................

Styrnäs ..................

TAB. I.

9

enskild	e		----				Socken-		0 af vittrad mark ofvan-
hektar				I procent af arealen	allmänning,	Jord tillhörig kronan
	Sura m a		Sågv.-aktbrs.	Öfrige en-skilde egares jord %		besparings-skog eller dylikt Areal i hektar	för odlings-
Inrösnings- jord	! Afrösnings-jord	Impediment	Summa	och bruks-egares jord %	Summa %	Areal i hektar	gränsen samt renbetesfjäll Areal i hektar
1,469 3,467 4,652	56,305 38,192 92,872	2,223 10 17,799	59,997 41,669 115,323	90,8 67,0 27,5	9,2 33,0 72,5	100,(1 100,o 100,o	—	15,533 88 8,348
154,494 18,413 172,907	1,075,471 327,835 1,403,306	48,208 33,691 81,899	1,278,173 379,939 1,658,112	39, i 59,5 42,9	61.0 40,5 57.1	100,o 100,o 100,o	791 40,993 41,784	31,197 62,902 94,099

2,085	17,122	1,931	21,138
2,695	32,509	2,889	38,093
4,308	58,793	4,805	67,906
1,716	9,785	667	12,168
1,957	17,581	680	20,218
2,454	25,232	2,044	29,730
2,851	56,611	3,060	62,522
1,066	28,917	5,331	35,314
1,171	3,262	7	4,440
1,414	5,290	2	6,706
1,060.	9,027	344	10,431
2,417	40,075	1,050	43,542
2,785	16,744	810	20,339
988	4,189	_	5,177
738	31,026	5,042	36,806
2,593	19,642	1,039	23,274
1,893.	15,753	639	18,285
1,600	20,040	747	22,387
1,138	8,278	764	10,180
1,757	18,743	1,079	21,579
1,692	22,632	923	25,247
282	4,327	174	4,783
1,190	7,758	201	9,149
1,937	27,024	2,114	31,075
754	9,739	640	11,133
1,091 1	17,044	795	18,930
903	15,709 [	1,040	17,652

8,o	92,o	100, o	—	101
44,3	55,7	100,o	—	10
33,6	66,4	100,o	—	734
13,1	86,0	100, o	—	600
45,t	j 54,9	: 100,0	—	510
35,o	I 65,o	100,o	—	344
48,s	51,2	100, o	8,186	108
33,5	66,5	100,o		97
21,4	78,6	100,o	—	100
14,6	85,4	100,o		18
18,2	81,8	100,o	—	13
58,0	42,o	100,o	3,408	861
16,4	83,6	100,o	—	34
—	100, o	100,o	—	42
18,1	81,9	100,o	1,087	229
0,1	99,9	100,o	—	1,112
4,8	95,2	100, o	—	130
81,3	18,7	100,o	—	1,020
10,6	89,4	100,o	—	_
35,0	65,o	100, o	—	441
32,8	67,2	100,o	—	998
27,5	72,5	100, o	—
0,7	99,3	100,o	—	851
26,o	73,1	100,o	—	898 |
16,o	84,o	100,o |	—	425
52,9	47,i	100,o	— *	277
22,5	77,5	100,o |		6 i

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26
27

28

29

30

31

32

33

2

IO

TAB. I.

Jord tillhörig

Socken och 1

1 I

2 I

3 I

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

27 I

28

29

30

31

32

33

34

35 j

36 I

Öfver-Lännäs ..........

Sånga.....................

Nora .....................

Bjertrå ..................

Skog .....................

Sollefteå ...............

Ed ......................

Mrfltrå ..................

Långsele ...............

Granin ge ...............

Nordingrå ...............

Ullånger..................

Yibyggerå ...............

Nätra .....................

Sidensjö..................

Skorped..................

Siälevad.................

Mo ........................

Arnäs .....................

Grundsunda ............

Gideå ...... ..............

Trehörningsjö .........

B) Skogsbyggden.

Torp ...................

Borgsjö .................

Hafverö .................

Resele....................

Ådals-Liden ...........

Junsele .................

Ramsele................

Edsele .................

Helgum .................

Fjällsjö .................

Bodum .................

Tåsjö ....................

Anundsjö ..............

Björna .................

Areal i

Sågv.-aktb:s	sågv.-egares o. bruksegares jord	Öfrige enskilde egares jord
Inrösnings- f jord	Afrösnings- jord	Impedi- ment	Summa	nrösnings- Afrösnings-jord jord	Impedi- ment	Summa
503 i	7,720	206	8,429	179	6,994	177	7,350
65	1,850	2	1,917	507	5,046	13	5,566
37	171	_	208	2,315	13,275	3,125	18,715
186 |	1,179	—	1,365	1,246	9,707	356	11,309
	_	_	952	4,640	524	6,116
849	5,393	222	6,464	1,671	10,791	254	12,716
497	8,327	173	8,997	934	7,220	229	8,883
105	2,359	—	2,464	1,117	9,801	396	11,314
1,423	4,742	5	6,170	1,280	7,741	657	9,678
931	35,050	448	36,429	465	3,062	1,836	5,363
13	55	_	68	2,819	15,772	533	19,124
163	1,824	85	2,072	1,248	11,459	1,253	13,960
105	2,918	255	3,278	1,891	15,364	418	17,673
466	2,434	—	2,900	3,061	28,132	2,031	33,224
358	5,960	175	6,493	2,098	26,572	3,061	31,731
1,020 282	30,654 4,101	1,662 154	33,336 4,537	1,081 4,044	15,043 53,723	283 1,290	16,407 59,057
128	1.134	—	1,262	1,349	12,396	237	13,982
159	1,231	_	1,390	4,140	24,090	2,139	30,369
397	4,680	39	5,116	1,708	22,565	656	24,929
1,148	14,546	257	15,951	1,887	21,864	2,789	26,540
741	14,366	860	15,967	522	10,425	1,957	12,904
3,215	42,662	911	46,788	4,471	56,520	6,920	67,911
1,083	39,546	4,365	44,994	4,160	44,690	3,373	52,223
887	41.784	2,049	44,720	724	25,135	11,230	37,089
	20,558	476	21,710	2,377	27,846	1,051	31,274
1,054	25,448	2,335	28,837	1,356	20,274	906	22,536
2,339	55,128	1,443	58,910	412	41,925	2,935	45,272
3,466	35,469	978	39,913	5,194	64,157	777	70,128
1,750	23,600	118	25,468	1,423	13,239	5,605	20,267
1,322	16,987	72	18,381	1,415	21,027	1,577	24,019
1,944	40,953	2,150	45,047	890	22,188	2,242	25,320
1,043	25,362	1,905	28,310	1,061	16,831	621	18,513
2,074	47,067	678	49,819	2,386	34,313	5,456	42,155
	118,421	3,120	125,197	5,043	57,377	11,682	1 74,102
1,757	43,097	1,100	45,954	699	40,501	3,776	1 ’ 44,976

T AB. I.

II

e n s k i 1	d e						Socken-	[Jord tillhörig 1 kronan (Areal ihekta I	Oafvittrad mark ofvan-’ för odlings-Igrftnsen sam renbetesfjäll [Areal ihekta]	t
liektar	•			I procent af arealen	j allmänning,
Summa	!Sågv.-aktb:?	, Öfrige i s enskilde i 1 egares Summ jord % i %	| bespanngs-skog eller x 1 dylikt Arealihektai 1
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	| Summa i	j och bruks-1 egares jord %
682	j 14,714	383	15,779	53,4	1 46,6	1 100, o		356		1
572	6,896	15	7,483	25,g	74,4	100,o	_	261		2
2,352	13,446	3,125	18,923	1,1	98,9	100,o	_	720		3
1,432	10,886	356	12,674	10,8	89,2	100,o	_	194		4
952	4,640	524	6,116	1_	100,o	100,o	_			5
2,520	16,184	476	19,180	33,7	66,3	100,o	_	1,335
1,431	15,547	402	17,380	51,8	48,2	100,o	_	279		7
1,222	12,160	396	13,778	17,9	82,1	100,o	_	152		8
2,703	12,483	662	15,848	38,9	61,1	100,o	_	551		9
1,396	38,112	2,284	41,792	87,2	12,8	100,o				10
2,832	15,827	533	19,192	0,4	99,6	100,o		260		! n
1,411	13,283	1,338	16,032	12,o	87,1	100,o		42		12
1,996	18,282	673	20,951	15,6	84,4	100,o		174		13
3,527	30,566	2,031	36,124	8,0	92,o	100,o	_	767		14
2,456	32,532	3,236	38,224	17,o	83,o	100,o	_	568		15
2,101	45,697	1,945	49,743	67,0	33,0	100,o				16
4,326	57,824	1,444	63,594	7,i	92,9	100,o		312		17
1,477	13,530	237	15,244	8,3	91,7	100,o				18
4,299	25,321	2,139	31,759	4,4	95,6	100,o		297		19
2,105	27,245	695	30,045	17,o	83,o	100,o	_	496		20
3,035	36,410	3,046	42,491	37,5	62,5	100,o				21
1,263	24,791	2,817	28,871	55,3	44,7	100, o	—	—	,	22
7,686	99,182	7,831	114,699 i	40,8	59,2	100,o		1,327		23-
5,243	84,236	7,738	97,217	46,3	53,7	100,o		603		24
1,611	66,919	13,279	81,809	54,7	45,3	100,o		27,793		25
3,053	48,404	1,527	52,984	41,o	59,o	100,o		687		26
2,410	45,722	3,241	51,373	56,1	43,o	100,o		831		27
2,751	97,053	4,378	104,182	56,5	43,5	100,o		18,738		28
8,660	99,626	1,755	110,041	36,3	63,7	100,o		8,016		29
3,173	36,839	5,723	45,735	55,7	44,3	100, o		882		30
2,737	38,014	1,649	42,400	43,4	56,o	100,o		4,587		31
2,834	63,141	4,392	70,367	64,o	36,0	100,o	_!	10,268		32
2,104	42,193	2,526	46,823	60,5	39,5 |	100,o		20,274		3a
4,460	81,380	6,134	91,974	54,2	45,8	100,o	_	7,551		34
8,699	175,798	14,802 !	199,299	62,8	37,2	100,o	_	58,264		35
2,456 |	83,598	4,876 |	90,930	50,5	49,5 j	100,o	-	6,896 |		36

12

TAB. I.

							J 0	r d tillhörig
							«	ii	-real i
Socken, och	län	Sågv.aktb:s	, sågv.-egares o.''bruksegares jord	Öfrige enskilde egares jord
		Inrösnings- Afrösning^-	Impedi-		Inrösnings-	Afrösnings-|	Impedi-	Summa
		jord	jord	ment		jord	jord	ment
A) Kustlandet ....... B) Skogsbyggden •	Summa	.21,114 26,266 47,380	336,195 576,082 912,277	12,874 21,700 34,574	370,183 624,048 994,231	71,511 31,611 103,122	693,033 486,023 1,179,050	54,700 58,151 112,851	819,244 575,785 1,395,029

Jemtlands län.

A) Jordbruksbyggden:

j a) Inclalselfvens nedre flodområde
:

b) Norra Jemtlands silurområde: -

7	Lit ....................................	1,338	20,254
8	Häggenås ..........................	777	10,676
9	Föllinge..............................	860	15,864
10	Laxsjö ..............................	376	13,392
11	Hammerdal .......................	1,532 j	26,103
12	Gåxsjö ..............................	220	4,973
13	Ström................................	2,881 |	111,972
14	Alanäs ..............................	• 397	36,790
15	Kall....................................	1,738	69,686
16	Offerdal .............................	1,013	27,067
17	Mörsil................................	127	2,761
	c) Stor sjöbyggden:
18	Brunflo ..............................	257	4,411
19	Marieby..............................	19	613
20	Lockne .............................	394	4,294
21	Näs...................................	125	2,400
22	Hackås .............................	454	11,962
23	Kyrkås ............................	4	765
24	Rödön ...... .....................	144	1,396

101	30,394	4,103	49,270 !	4,292	57,665
1,770	48,379 j	1,035	25,100	4,305	30,440
758	27,230	1,630	13,480	1,341 !	16,451
280	21,872	: 5,063	43,834	5,849	54,746
155	11,608	2,602	31,378	705	34,685
1,042	17,766	2,456	70,591	11,885	84,932
1,182	14,950	1,432	25,115	2,813	29,360
511	28,146	5,715	77,319	9,081	92,115
76	5,269	1,772	20,514	2,235	24,521
7,760	122,613	4,638	84,312	27,372	116,322
7,870	45,057	3,053	24,461	9,518	37,032
8,737	80,161	1,614	48,405	3,408	53,427
850	28,930	4,409	79,039	9,732	93,180
41	2,929	1,033	21,052	3,205	25,290
131	4,799	3,314	18,205	997	22,516
2	634	416	2,090	634	3,140
638	5,326	4,078	6,781	452	11,311
95	2,620	1,403	7,596	409	9,408
1,016	13,432	2,043	15,823	1,624	19,490
	769	673	10,267	1,350	12,290
8	1,548	2,645	6,505	140	9,290

TAB. I.

13

enskilde

hektar

I procent af arealen

S u in m a	Sågv.-aktb:s	, Öfrige en I skilde egares jord ! %	Summa | %
Inrösnings- jord	Afrösnings- T . -LHip6Q.lH16Ilt jord j	Summa	och bruks-egares jord %''
92,625	1,029,228 i 67,574	1,189,427	31,i	68,9	, 100,0
57,877	1,062,105 79,851	1,199,833	52,o	48,o	100,0
150,502	2,091,333 147,425	2,389,260	41,6 t	58,4	100,0
					I
5,764	77,902 j 4,393	88,059	34,5	65,5	100,0 !
2,595	70,149 j 6,075	78,819	61,4	38,6	100,0
2,539	39,043 2,099	43,681	62,3	37,7	100,0 i i
6,401	64,088 ; 6,129	76,618	28,5	71,5	100,0
3,379	42,054 860	46,293	25,o	75,0	100,0
3,316	86,455 12,927	102.698	17,3	82,7	100,0 I
1,808	38,507 1 3,995	44,310	33,7	66,3	100,0
7,247	103,422 9,592	120,261	23,4	76,0	100,0
1,992	25,487 2,311	29,790	17,7	82,3	100,0
7,519	196,284 35,132	238,935	51,3	48,7	100,0
3,450	61,251 17,388	82,089	54,9	45,1	100,0
3,352	118,091 12,145	133,588	60,o	40,o	100,0
5,422	106,106 10,582	122,110	23,7	76,3	100,0
1,160	23,813 3,246	28,219	10,4	89,6	100,o
3jO / 1	22,616 1,128	1 27,815	17,6	82,4	100,0
435	2,703 636	3,774	16,8	83,2	100,0
4,472	11,075 1,090	16,637	32,0	68,0	100,o
1,528	9,996 504	12,028	21,8	78,2	100,0
2,497	27,785 2,640	32,922	40,8	59,2	100,0
677	11,032 1,350	13,059	5,9	94,1	100,0
2,789	7,901 1 1,148	10,838 1	14,3	85,7	100,0

Sockenallmänning,

besparingsskog
eller
dylikt

Areal i hektar

| Oafvittrad I

Jord tillhörig! mark ofvan- i
kronan j för odlings'' !

Arealihektar;^™81311 samt,
i renbetesfjäll

I Areal i hektar

12,681

12,681

16,723

166,717

183,410

3,144

11,137

6,052

4,895

1,291

7,818

1,564

7,600

1,640

7,952

1,603

205

4,482

6,130

3,308

88

268

106

261

329

404

95,279

86,550

8

9

10

11

12

13

14

15

16
17

18

19

20
21
22

23

24

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

14

TAB. I

J o

Socken och län . | Sågv.-aktb:s, sågv.-egares o. bruksegares jord j

	Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impedi- ment	Summa j	inrösnings- jord	Afrösnings- jord
Näskott ..............................	190	956	3	1,149	1 1,319	5,068
Aspås.................................	220	4,112	32	4,364	1,960	15,642
Ås ...................................	29	436	—	465	3,754	6,324
Sunne.................................	61	300	1	362	2,713	8,101 !
Frösön ..............................	131	488	—	619	2,195	3,908
Hallen.................................	45	1,181	2	1,228	2,957	23,909
Marby ..............................	—	296	—	296	1,180	8,410 !
Norderön ...........................	21	161	—	182	319	1,7 80
Oviken ..............................	203	23,537	347	24,087	3,373	29,563
Myssjö .............................	170	% 1,863	3	2,036	2,094	5,499
Berg ... .............................	432	24,902	172	25,506	3,483	46,284 i
Alsen ................................	269	10,595	1,372	12,236	2,664	24,255
Mattmar..............................	61	1,555	84	1,700	1,165	11,285
B) Skogsbyggden.
Håsjö .................................	301	10,059	70	10,430	401	23,659
Stugun ......... .....................	1,656	38,014	719	40,389	2,129	29,851
Borgvattnet .......................	883	18,530	553	19,966	998	24,219
Refsund ..............................	560	10,515	170	11,245	869	24,681
Nyhem ..............................	661	15,979	273	16,913	271	12,200
Bodsjö ..............................	578	27,641	1,360	29,579	396	18,959
Sundsjö ..............................	850	20,738	375	21,963	1,873	21,517
Bräcke ..............................	983	36,887	1,411	39,281	751	14,909
Hotagen..............................	265	31,085	4,384	35,734	333	32,606
Frostviken...........................	969	68,904	26,148	96,021	1,356	58,119
Åre ....................................	1,089	37,021	10,799	48,909	3,969	92,515
Undersåker ........................	80	7,440	134	7,654	1,723	31,846
Storsjö ..............................	275	51,108	2,633	54,016	47	7,944
Tännäs ..............................	217	19,407	463	20,087	1,648	59,421
Hede ................................	792	68,976	3,513	73,281	1,574	69,001
Vemdalen ...........................	523	38,890	229	39,642	1,408	65,544
Länsed ................................	671	61,352	1,566	63,589	723	38,650
Lillherdal ...........................	1,737	142,101	10,595	154,433	879	75,247
Sveg .................................	1,518	81,985	1,849	85,352	1,617	57,536
Elfros .................................	598	19,996	355	20,949	514	19,978
Ytter-Hogdal........................	1,153	57,976	2,469	61,598	1,529	41,547
Öfver-Hogdal........................	133	7,213	78	7,424	385	13,158
Rätan .................................	798	29,915	208	30,921	469	33,342

TAB. X

15

e nskilde	Socken-allmänning, besparings-j skog eller i dylikt j Areal i hektai	J ord tillhörig kronan Areal i hektai	| Oafvittrad mark ofvan-j för odlings-jgränsen samt renbetesfjäll Areal i hektar
hektar	I procent af arealen
Summa	Sagv.-aktb:s sågv.-egares och bruks-egares jord %	Öfrige en skilde egares jord %	| Summa %
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	| Impediment	Summa
1,509	6,024	2,957	10,490	11,0	89,o	100,0	_	91	1
2,180	19,754	1,000	22,934	19,o	81,o	100,0	_	828
3,783	6,760	1,380	11,923	3,9	96,1	100,0	__	194
2,774	8,401	358	11,533	3,1	96,9	100,0	_	781
2,326	4,396	104	6,826	9,1	90,9	100,0	_	1,368
3,002	25,090	1,267	29,359	4,2	95,8	100,0	_	4,290	47,740
1,180	8,706	1,144	11,030	2,7	97,3	100,0	_	677
340	1,891	257	2,488	7,3	92,7	100,0	_	14
3,576	53,100	7,216	63,892	37,7	62,3	100,0	_	9,404	49,730
2,264	7,362	72	9,698	21,o	79,o	100,0
3,915	71,186	4,412	79,513	32,1	67,9	100,0	_	7,558
2,933	34,850	3,338	41,121	29,7	70,3	100,0	_	5,061
1,226	12,840	534	14,600	11,0	88,4	100,0	—	324
702	33,718	4,058	38,478	27,1	72,9	100,0		2,674
3,785	67,865	2,218	73,868	54,6	45,4	100,0	_	491
1,881	42,749	1,864	46,494	42,9	57,1	100,0	_	1 921
1,429	35,196	4,388	41,013	27,2	72,8	100,0
932	28,179	3,129	32,240	52,5	47,5	100,o
974	46,600	5,635	53,229	55,5	44.5	100,0		3,106	''
2,723	42,255	3,713	48,691	45,i	54,9	100,0		2 509
1,734	51,796	3,986	57,516	68,2	31,8	100,0		1,466
598	63,691	11,204	75,493	47,3	52,7	100,0	_	1,801	109,615
2,325 5,058	127,023 129,536	57,408 54,038	186,756 188,632	51,4 25,9	48,o .74,1	100,0 100,0	—	4,277 2,988	245,577 11,253
1,803	39,286	8,392	49,481	15,6	84,5	100,o		24,407	153,143
322	59,052	7,017	66,391	81,4	18,6	100,0			84,212
1,865	78,828 ;	7,113	87,806	22,9	77,1	100,0			128,455
2,366	137,977	15,092	155,435	47,1	52,9	100,o		82 606 1
1,931	104,434	2,868''	109,233	36,s	63,7	100,0 ;		1 125 1
1,394	100,002	4,757	106,153	59,9	40,1	100,0		9 835 j
2,616	217,348	12,888	232,852	66,3	33,7	100,0		796
3,135 1,112	139,521 39,974	4,143 | 2,332	146,799 43,418	58.1 48.2	41,9 51,8	100,0 100,0	1,080	3,532
2,682	99,523	7,786	109,991	56,o	44,0	100,0		11 979
518	20,371 j	1,120	22.009	33,7	66,3	100,o
1,267	63,257	3,032	67,556 1	45,8 1	54,2	100,0	- 1	8,640

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

l6

TAB. I.

J o

Socken och län

Sågv.-aktb-.s, sågv.-egares o. bruksegares jord I

Öfrige enskilde

jord

jord

Impedi- ment	Summa	tnrösnings-'' Afrösnings-jord j jord
952	17,341	564	18,516
11	6,648	780	9,283
2,629	106,003	6,768	87,850
28,504	379,301	33,787	526,020
3,906	103,358	43,748	257,245
35,039	588,662	84,303	871,115
71,317	1,013,365	27,206	894,248
106,856	1,602,027	111,509	1,765,868
5,088	27,872	8,984	75,201
446	1,938	6,912	28,896
2,874	16,282	14,172	85,093
2,418	8,895	5,588	37,759
4,956	12,716	7,411	33,634
3,093	9,847	12,077	44,885
205	1,036	5,579	29,730
6	51	5,375	40,284
690	3,350	20,932	103,055
1,900	5,124	9,002	49,761
22,625	33,028	5,036	17,485
48,640	63,350	11,083	29,507
18,545	31,076	2,026	13,227
10,218	14,725	6,994	29,849
10,658	14,318	3,526	18,958
3,236	21,873	14,949	23,330
18,167	80,896	21,006	34,759
869	9,776	2,138	30,140
5,871	24,674	3,519	9,158
75,088	138,691	7,162	37,602
50,972	96,692	4,270	13,172
19,864	68,826	24,306	1 44,681

Klöfsjö ..........................

Åsarne ..........................

a) Indalselfv:s nedre flodområde

b) Norra Tfemtlands silurområde

c) Storsjöbyggden ...........

A) Hela jordbruksbyggden

B) Skogsbyggden ............

Hela länet.......................

Yesterbottens län.

A) Kustlandet.

Nordmaling ....................

Vännäs ..........................

Umeå............................

Säfvar......... ...................

Bygdeå ..........................

Burträsk, nedre delen .....

Nysätra ..........................

Löfånger .......................

Skellefteå .......................

Byske.............................

B) Skogsbyggden.

Bjurholm ......................

Degerfors .....................

Burträsk, öfre delen .......

Norsjö............................

Jörn...............................

Mala ............................

Lycksele.........................

Örträsk ........................

Fredrika........................

Asele ............................

Dorotea .........................

Vilhelmina......................

356

337

4,130
11,259
3,229
18,618
17,983
36 601

16,033

6,300

99,244

339,538

96,223

535,005

924,065

1,459,070

2.431
288

1,914

835

1,401

1.432
131

5

449

494

2,326

4,017

1,665

856

574

3,037

7,455

867

2,194

9,498

7,998

6,417

20,353

1,204

11,494

5,642

6,359

5,322

700

40

2,211

2,730

8,077

10,693

10,866

3,651

3,086

15,600

55,274

8,040

16,609

54,105

37,722

42,545

TAB. I.

17

enskild	e						Socken-allmänning, besparings-skog eller dylikt Areal i hektar	Jord tillhörig kronan Areal i hektar	O af vittrad
hektar	I procent af arealen	mark ofvan-för odlings-gränsen sand renbetesfjäll Areal i hektar
Inrösnings- jord	Sur Afrösnings- jord	n m a Impediment	Summa	Sågv.-aktbrs, Öfrige en-sågv.-egares | skilde och bruks- | egares egares jord I jord % ; %	Summa %
920	34,549	4,024	39,493	43,!)	56,i	100,0		1,221		1
1,117	15,583	1,029	17,729	37,5	62,5	100,o	_	719		2
10,898	187,094	12,567	210,559	50,3	49,7	100,0				3
45,046	865,558	114,307	1,024,911	37,1	62,9	100,0		_		4
46,977	353,468	31,535	431,980	23,9	76,1	100,0	—	_		5
102,921	1,406,120	158,409	1,667,450	35,3	64,7	100,0	_	100,847	279,299	6
45,189	1,818,313	233,254	2,096,756	48,3	51,7	100,0	1,080	116,086	732,255	7
148,110	3,224,433	391,663	3,764,206	42, <;	57,4	100,0	1,080	216,933	1,011,554	8
11,415	95,554	'' 23,889	130,858	21,3	. 78,7	100,0		2,654		9
7,200	30,100	11,160	48,460	4,0	96,0	100,0	_	5,374		10
16,086	96,587	24,147	136,820	11,9	88,1	100,0	—	630		11
6,423	43,401	18,600	68,424	13,o	87,o	100,0	_	10,520		12
8,812	39,993	31,170	79,975	15,9	84,1	100,0	—	6,945		13
13,509	50,207	29,180	92,896	10, G	89,1	100,0	—	8,100		14
5,710	30,430	8,891	45,031	2,3	97,7	100,0	—	1,323		15
5,380	40,324	5,689	51,393	0,1	99,9	100,o	—	256		16
21,381	105,266	32,857	159,504	2,1	97,9	100,o	—	2,034		17
9,496	52,491	36,556	98,543	5,2	94,8	100,0	—*	6,195		18
7,362	25,562	71,598	104,522	31,o	68,4	100,0		23,957		19
15,100	40,200	164,167	219,467	28,9	71,1	100,0	—	54,811		20
3,691	24,093	41,120	68,904	45,1	54,9	100,0	—	13,210		21
7,850	33,500	93,750	135,100	10,9	89,1	100,0	—	35,892		22
4,100	22,044	76,130	102,274	14,o	86,0	100,0	—	70,856		23
17,986	38,930	48,047	104,963	20,8	79,2	100,0	—	60,605		24
28,461	90,033	159,851	278,345	29,i	70,9	100,0	—	232,007		25
3,005	38,180	9,503	50,688	19,3	80,7	100,0	—	18,479		26
5,713	25,767	30,151	61,631	40,o	60,o	100,0	—	56,270		27
16,660	91,707	127,273	235,640	58,9	41,1	100,0	—	96,376		28
12,268	50,894	97,890	161,052	60,o	40,o	100,0	—	64,169		29
30,723	87,226	206,874	324,823	21,2	78,8	100,9	—	114,273	^ 1,371,496*	30

* Afser äfven nästföljande två socknar.

i8

TAB. I.

Jord tillhörig
Areal i

Socken och län I Sågv.-aktb:s, sågv.-egares o. bruksegares jord ] Öfrige enskilde egares jord

		[nrösnings-l Afrösnings-jord | jord	Impedi- j ment	Summa j	[nrösnings- Afrösnings-jord jord	Impedi- ment	Summa
1	Stensele..............................	1,271	10,150	1,949	13,370	11,027	22,550	99,897	133,474
2	Sorsele .............................	1,929	10,532	3,079	15,540	14,107	25,310	63,542	102,959
3	A) Kustlandet ....................	9,380	56,055	21,676	87,111	96,032	528,298	200,463	824,793
4	B) Skogsbyggden..................	50,104	286,950	289,781	626,835	131,149	349,728	1,005,040	1,485,917
5	Summa Norrbottens län. A) Kustlandet.	59,484	343,005	311,457	713,946	227,181	878,026	1,205,503	2,310,710
	Piteå, nedre delen ...............	535	10,201	6,257	16,993	16,786	64,024	21,652	102,462
7	Neder-Luleå .......................	—	227	—	227	17,214	71,216	21,414	109,844
8	Öfver-Luleå ........................	320	4,141	731	5,192	10,792	51,418	18,674	80,884
9	Råneå.................................	2,544	44,613	19,733	66,890	8,589	52,493	18,780	79,862
10	Neder-Kalix ........................	752	21,498	12,461	34,711	12,262	57,764	45,441	115,467
11	Öfver-Kalix ........................	1,992	21,574	21,924	45,490	5,980	27,078	57,011	90,069
12	Neder-Torneå .....................	54	420	14	488	5,409	26,790	11,357	43,556
13	Karl Gustaf ........................	—	—	—	—	6,392	25,186	10,995	42,573
14	Hietaniemi ........................	29	643	136	808	4,309	28,814	37,047	70,170
15	Öfver-Torneå........................ Bj Skogsbyggden.	311	4,768	2,568	7,647	6,080	32,301	50,322	88,703
16	Piteå, öfre delen ..................	642	9,239	5,452	15,333	5,789	33,203	32,185	71,177
17	Elfsby...............................	1,209	14,590	5,918	21,717	5,203	34,011	16,024	55,238
18	Arvidsjaur..........................	3,980	8,779	8,483	21,242	23,143	48,807	64,665	136,615
19	Arjepluog ...........................	3,863	12,654	26,556	43,073	16,721	31,608	115,087	163,416
20	Edelors ..............................	2,828	44,454	27,051	74,333	1,853	24,878	12,987	39,718
21	Jockmock ...........................	21,483	78,448	57,190	157,121	19,349	35,612	76,406	131,397
22	Gellivare ...........................	12,096	66,427	50,757	129,280	8,554	52,820	95,421	156,795
23	Korpilombolo .....................	1,097	10,414	6,375	17,886	3,397	18,221	25,176	46,794
24	Tärendö .............................	434	6,313	4,840	11,587	3,146	17,710	66,894	87,750
25	Pajala (med Muonionalusta)..	217	4,059	3,053	7,329	7,438	77,587	173,122	258,147
26	Juckasjärvi ......................	—	—	—	—	—	—	—	—
27	Enontekis ........................	—	—	—	—	—	—		—
28	A) Kustlandet ........... .........	6,537	108,085	63,824	178,446	93,813	437,084	292,693	823,590
29	B) Skogsbyggden ...............	47,849	255,377	195,675	498,901	94,593	374,487	677,967	1,147,047
30	Summa	54,386	363,462	259,499	677,347	188,406	811,571	970,660	1,970,637
31	Dalarne och Norrland ........	306,744	4,299,629	788,464	5,394,837	910,803	6,468,646	2,948,748	10,328,197

TAB. I.

19

e 11 s k i 1 c	e						Socken- 1 allmänning, besparings- J°rd tillhörig skog eller ! krouan dylikt Areal i hektar Areal i hektar	i ] Gafvittrad j mark ofvan-i för odlings-Igränsen samt renbetesfjäll Areal i hektar.
hektar	I procent af arealen
Inrösnings- jord	S u m m a Afrösnings- 1 T 0 Impediment jord	1 Samma	Sågv.-aktb:s sågv.-egares och bruks-egares jord %	Öfrige ! enskilde 1 egares jord %	Summa %
12,298	32,700	I 101,846	146,844	9,1	90,9	100,0		159,167
16,036	35,842	66,621	118,499	13,1	86,9	100,0	—	146,604
105,412	584,353	222,139	911,904	9,c	90,4	100,0	__	44,031
181,253	636,678	1,294,821	2,112,752	29,7	70,3	100,9		1,146,674	1,371,496
286,665	1,221,031	1,516,960	3,024,656	23,o	76,4	100,0		1,190,705	1,371,496
17,321	74,225	27,909	119,455	14,2	85,8	100,0		7,526	1
17,214	71,443	21,414	110,071	0,2	99,8	100,0	—	7,677
11,112	55,559	19,405	86,076	6,0	94,o	100,0	64	30,133
11,133	97,106	38,513	146,752	45,0	54,4	100,0	—	70,852
13,014	79,262	57,902	150,178	23,1	76,9	100,0	—	30,695
7,972	48,652	78,935	135,559	33,o	66,4	100,0	—	152,821
5,463	27,210	11,371	44,044	1,1	98,9	100,0	—	1,763
6,392	25,186	10,995	42,573	—	100,0	100,0	—	4,599
4,338	29,457	37,183	70,978	1,1	98,9	100,0	—	23,101
6,391	37,069	52,890	96,350	7,9	92,1	100,0	—	57,665
6,431	42,442	37,637	86,510	17,7	82,3	100,0		109,153
6,412	48,601	21,942	76,955	28,2	71,8	100,0		91,859
27,123	57,586	73,148	157,857	13,5	86,5	100,0	23,749	416,389
20,584	44,262	141,643	206,489	20,9	79,1	100,0	21,430	338,432
4,681	69,332	40,038	114,051	65,2	34,8	100,0		62,634
40,832	114,090 j	133,596	288,518	54,5	4o,5	100,0	69,099	472,524
20,650	119,247	146,178	286,075	45,2	54,8	100,0	63,138	537,595	902,059
4,494	28,635	31,551	64,680	27,7	72,3 I	100,0	_ j	86,630
3,580	24,023 |	71,734	99,337 |	11,7	88,3	100,0	14,621''	54,482	1,119,569
7,655	81,646	176,175	265,476 |	2,8	97,2	100,0	49,435	167,979	787,539
	—	—	—	—	—	—	—	—	1,140,231 *
	—	—	—	—	—	—	_	—	588,930
100,350	545,169	356,517	1,002,036	17,8	82,2	100,0	64	386,832
142,442	629,864	873,642	1,645,948	30,3	69,7	100,0	241,472	2,337,677 j	4,538 398
242,792	1,175,033	1,230,159	2,647,984	25,0	74,4	100,0	241,536	2,724,509	4 538 328
1,217,547 t	10,768,275 !	3,737,212	15,723,034	34,3 1	65,7	100,0 ;	532,738	4,840,711	6 921 378

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26
27

Afser socknens areal jemväl nedom odlingsgränsen.

20

ANMÄRKNING TILL TAB. I.

Anmärkning till Tab. 1.

Angående sättet för anskaffandet af primäruppgifterna till denna tabell hänvisas till den framställning,
som lemnats i betänkandet i afdelningen »omfattningen af trävaruindustriens fastighetsförvärv»

Med jord förstås i tabellen öfverallt jordbruksfastighet (hemman eller lägenhet).

Detaljuppgifter hafva icke kunnat erhållas från socknarna Juekasjärvi och Enontekis i Norrbottens
län, der afvittringen ännu ej afslutats, och ej heller från oafvittrade delar af Dorotea, Vilhelmina, Stensele
och Sorsele socknar i Vesterbottens län.

T A B. 2

MANTAL OCH TAXERINGSVÄRDE Å JORDBRUKSFASTIGHET, TILLHÖRIG
SÅGVERKSAKTIEBOLAG, ANDRA SÅGVERKSEGARE OCH
BRUKSEGARE M. FL. ÅREN 1885, 1895 OCH 1900

UTARBETAD AF

E. AROSENIUS

22

TAB. 2.

Tab.

Mantal och taxeringsvärde å jordbruksfastighet, tillhörig sågverksaktiebolag,

(Jfr. anm. sid. 68 — 70.)

			Sågverksaktiebolag	Andra sågve	rksegare
	Län, fögderi och. socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1	Kopparbergs län. Falu fögderi.	1885	1	1,937	130,100			j
2	Enviken .............................\	1895	1	2,144	153,500	—	—	—
3	1	1900	1	2,308	334,500	—	—	—
4		1885	1	0,2 2 0	14,200	—	—	—
5	Svärdsjö ..............................!	1895	1	0,9 8 2	76,700	—	—	~ i
6	1900	1	0,9 0 5	217,000	—	—
7		1885	1	0,390	25,000	—	—	—
8	Sundborn ...........................	1895	1	0,4 6 9	27,500	■ —	—	—
9		1900	1	0,46 9	13,400	—	—	—
10		1885	1	0,5 0 0	38,000	—	—	—
11	Vika.....................................	1895	1	1,1 G 4	48,000	—	—	—
12		1900	1	1,097	53,300	—	—	—
13		1885	2	0,448	71,800	1	1,159	50,000
14	Kopparberg...........................	1895	2	0,46 3	68,100	1	1,159	63,000
15	1900	2	0,4 5 8	80,000	2	0,18 7	36,300
16		1885	—	—	—	1	skog	500
17	Aspeboda .............................	1895	—	—	—	1	skogar	8,000
18	. 1900	—	—	—	2	0,07 G	17,000
19		1885	2	1,812	48,700	3	0,7 2 5	14,100
20	Torsång ..............................	1895	2	2,2 2 0	45,900	2	0,757	28,700
21	1900	2	2,385	54,500	2	0,813	30,900
22		t 1885		—	---		—	— •
23	Gustaf ..............................	1895		-	—		—	—
24		l 1900	—	—	—	—	—	—

TAB. 2.

23

2.

andra sågverksegare och bruksegare m. il. 1885, 1895 och 1900.

	Bruks egare	Ofri ga jordegare		Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	| Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	1 Mantal	Taxerings- värde, kronor
1	0,3 8 8	26,700	1 310	13,198	936,300	312	15,523	1,093,100
1	0,3 8 9	28,900	327	12,979	979,400	329	15,512	1,161,800
1	0,3 8 9	31,500	315	12,815	1,017,800	317	15,512	1,383,800
4	4,033	437,100	785	33,0 6 0	2,386,700	790	37,913	2,838,000
4	4,8 7 7	661,000	798	32,065	2,501,200	803	37,924	3,238,900
3	10,600	941,500	824	26,419	2,578,800	828	37,9 2 4	3,737,300
i	2,032	129,700	378	41,370	863,100	380	43,7 9 2	1,017,800
i	2,007	134,700	359	41,256	766,600	361	43,792	928,800
4	3,794	243,500	331	39,5 2 9	849,200	336	43,7 9 2	1,106,100
1	0,8 51	59,900	321	50,212	1,447,500	323	51,563	1,545,400
1	skog	25,000	306	50,3 9 9	1,284,600	308	51,563	1,357,600
3	2,8 13	162,100	294	47,653	1,419,800	298	51,563	1,635,200
	1,450	132,700	372	34,928	1,710,600	377	37,9 94	1,965,100
3	2,158	301,100	374	34,214	1,664,500	380	37,994	2,096,700
4	3,527	503,100	428	33,8 2 2	1,835,400	436	37,994	2,454,800
2	0,312	11,200	211	19,8 0 G	739,800	214	20,118	751,500
2	0,117 j	15,400	192	20,0 01	686,200	195	20,11 8	709,600 !
1	0,1 CG	65,400	199	19,876	680,800	202	20,1 is	763,200
	- 1	- -	. 237	42,7 7 6	722,900	242	45,313	785,700
	- 1	- -	247	42,3 3 6	578,300	251	45,313	652,900
2	0,948	55,900	249	41,1 67	554,400	255	45,313	695,700
1	0,o i o	400	475	53,142	1,060,000	476	53,161	1,060,400
1	0,019 j	300	476	53,142	990,800	477	53,101	991,100
i	0,141 |	10,000	474	54,2 71	1,062,900	475	54,412	1,072,900

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

24

TAB. 2.

—-	Sågverksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Län, fögderi och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

1885: —

Silfberg ..............................i 1895| -

I 1900| —

, . ( 18851 2

Störa Tima (med Borlänge ko-1 ^95i 2

Pins) ...... I 1900: 1

I 1885; 3

Fögderiet........................... j 1895 3

'' 1900; 3

Hedemora fögderi

Säter ......................

Stora Skedvi

Garpenberg

Hedemora . •

Husby
By ..

Folkärna

Grytnäs

Avesta

Fögderiet.

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900

1885

1895

1900!

1,842 ''
1,820
1,745
7.149
9,208 j
9,307

0,2 71

0,6 3 9

0,377

0,685

0,003

1,975

38.400

54.400
67,800

366,200

474,100

820,500

6,000

38,300

16,900

102,500

200

163,900

1

1

1

4

3

4

0,048
0,71 1
0,71 1
2,8 3 2
2,6 2 7
1,787

2,660

2,153

0,121

0,240

2,660

2,153

0,361

16,500

20,200

20,200

81,100

119,900

104,400

116,600

99,400

6,200

8,300

116,600

99,400

14,500

TÄB. 2.

25

Bruksegaie	Öfriga jordägare	S u in m a
Antal	j Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	i Mantal	Taxerings- värde, kronor	i Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1	11,022	276,600	178	9,687	205,000	179	21,809	481,600
1	11,535	248,900	195	9,774	169,400	196	21,309	418,300
2	11,735	267,600	198	9,574	206,200	200	21,309	473,800
6	11,317	354,200	1,957	189,606	3,854,400	1,966	203,713	4,263,500
4	7,700	198,200	1,928	183,867	3,691,700	1,935	194,194	3,964,500
4	9,044	529,800	2,244	182,094	4,471,900	2,250	194,1 94	5,089,700
14	32,033	1,428,500	5,224	487,7 8 5	13,926,300	5,245	530,3 9 9	15,802,100
11	28,052	1,613,500	6,202	480,0 3 3	13,712,700	5,219	520,8 8 0	15,520,200
12	43,7 5 7	2,810,400	5,556	467,2 2 0	14,677,200	5,575	522,131	18,412,500
1	1,500	141,300	327	20,5 6 9	566,000	328	22,075	707,300
1	1,500	135,500	331	20,569	480,600	332	22,0 7 6	616,100
	—	—	316	20,824	641,700	316	20,824	641,700
—		—	600	89,563	2,183,500	600	89,563	2,183,500
		—	616	89,563	2,114,400	616	89,563	2,114,400
		—	610	89,292	2,093,400	612	89,5 G 3	2,099,400
2	7,179	399,700	154	8,953	507,500	156	16,132	907,200
2	7,595	395,200	143	8,537	444,700	145	16,132	839,900
2	8,072	459,900	137	7,460	385,900	139	16,13 2	845,800
3	18,777	824,800	819	109,920	3,418,600	822	128,6 9 7	4,243,400
3	19,202	796,600	647	109,4 9 5	3,117,000	650	128,697	3,913,600
2	22,8 3 5	802,200	781	105,8 6 2	3,151,400	783	128,G97	3,953,600
4	23,960	878,400	397	60,945	2,185,100	401	84,9 0 5	3,063,500
4	26,074	864,600	391	58,83 1	2,062,400	395	84,905	2,927,000
2	28,903	1,145,200	433	56,002	2,147,000	435	84,905	3,292,200
2	8,504	417,600	295	41,104	1,656,200	298	52,2 6 8	2,190,400
2	7,045	437,100	322	42,170	1,800,100	325	52,208	2,336,600
3	12,414	642,200	338	39,21 5	1,694,600	343	52,2 6 8	2,375,100
	—	—	435	63,863	2,049,200	435	63,8 6 3	2,049,200
1	0,91 3	32,800	483	62,950	2,143,100	484	63,863	2,175,900
2	1,575	77,100	495	61,790	2,285,300	500	63,8 0 3	2,385,500
	—	—	253	33,214	924,400	253	33,214	924,400
~~		—	272	33,21 4	1,082,700	272	33,214	1,082,700
	—	—	255	32,289	1,073,800	258	33,214	1,184,600
i	0,715	41,700	78	2,3 03	144,800	79	3,018	186,500
1	0,4 0 4	30,400	102	2,5 5 4	174,900	103	3,018	205,300
1	0,440	121,700	71	2,5 7 5	236,500	73	3,018	358,400
13	60,041 j	2,703,500	3,358	430,4 3 4	13,635,300	3,372	493,7 3 5	16.455,400
13	63,0 9 9 i	2,692,200	3,307 j	427,8 8 3	13,419,900	3,321	493,735	16,211,500
7	74,839 |	3,248,300	3,436	415,309 !	13,709,600	3,451	492,484	17,136,300 1

4

I

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

2 6

TAB. 2.

		Sågverksaktiebolag	Andra sågverksegare
Län, fögderi och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
Nedan=Siljans fögderi.
	1885	i	skog	4,400	—	—	—
Bjursås.................................\	1895	2	0,0 2 0	5,600	—	—	—
1	1900	2	0,074	8,100	—	—	—
	1885	1	0,132	3,500	—	—	—
Ål.......................................	1895	2	0,430	22,500	—	—	—
	1900	1	1,020	62,500	—	—	—
	1885	3	0,410	5,000	—	—	—
Leksand ..............................''	1895	5	1,151	409,800	—	—	—
	1900	5	15,014	894,200	—	—	—
	1885	i	1,702	34,400	—	—	—
Siljansnäs ..........................:	1895	2	1,813	75,500	—	—	—
	1900	2	3,520	148,000	—	—	—
	1885	2	2,320	107,900	—	—	—
Rättvik................................	1895	3	0,821	272,100	1	0,0 0 4	—
	1900	4	11,298	617,400	—	—	—
	1885	1	0,02 8	1,000	—	—	—
Boda....................................	1895	2	0,042	43,500	—	—	—
	1900	2	1,043	. 109,700	—	—	—
	1885	4	1,031	236,200	—	—	—
Ore ...................................	1895	5	3,001	693,400	—	—	—
	1900	5	5,319	2,099,700	—	—	—
	1885	1	0,155	2,900	—	—	—
Gagnef.................................	1895	1	0,163	3,000	—	—	—
	■ 1900	1	2,530	79,100	—	—	—
	f 1885	5	6,384	395,300	—	—	—
Fögderiet..............................	1895	6	8,047	1,525,400	1	0,004	—
	11900	7	40,418	4,018,700
Ofvan=Siljans fögderi.
	(1885	3	1,375	51,200	1	0,041	2,000
Mora ...................................	1895	5	2,983	119,700	2	0,0 2 9	1,200
	[ 1900	8	9,318	516,100	i	0,154	7,300
	| 1885	3	0,043	1,400	—	—	—
Våmhus ..............................	1895	3	0,787	28,300	—	—	—
	(1900	3	1,884	62,300	—	—	—
	11885	3	0,61 0	20,500	—	—	—
Sollerön .............................	1895	3	1,562	56,200	—	—	—
	1 1900	3	5,778	317,800	—	—	—

TAB. 2.

27

Bruksegare	Öfriga jordegare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	| Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			582	14,195	1,078,400	583	14,195	1,082,800
—	—	—	607	14,175	1,078,100	609	14,1 95	1,083,700
—	—	—	589	14,121	1,429,700	591	14,195	1,437,800
1	0,006	200	491	18,9 2 2	617,200	493	19,oeo	620,900
—	—	—	506	18,024	775,800	508	19,000	798,300
—	—	—	529	18,040	1,181,300	530	19,oeo	1,243,800
4	0,2 5 2	4,700	1,989	116,818	2,769,500	1,996	117,480	2,779,200
—	—	—	2,086	116,335	3,715,800	2,091	117,48G	4,125,600
—	—		2,020	102,472	6,361,600	2,025	117,480	7,255,800
—	—	—	508	24,254	674,300	509	25,9 5 6	708,700
—	—	—	572	24,143	700,800	574	25,956	776,300
—	—	—	554	22,430	1,036,400	556	25,9 5 6	1,184,400
—	—	—	1,481	51,900	2,350,800	1,483	54,220	2,458,700
—	—	—	1,570	53,401	2,168,800	1,574	54,2 2 0	2,440,900
—		—	1,490	42,928	2,519,700	1,494	54,2 2 6	3,137,100
—	—	—	513	14,840	508,400	514	14,808	509,400
—	—	—	507	14,S2g	467,800	509	14,868	511,300
—	—	—	428	13,2 2 5	677,200	430	14,868	786,900
1	0,9 6 5	207,800	417	5,090	744,000	422	7,092	1,188,000
—	—	—	412	4,091	610,300	417	7,692	1,303,700
—	—	—	415	2,3 7 3	1,158,100	420	7,6 9 2	3,257,800
—	—	—	1,273	79,0 0 5	1,482,500	1,274	79,820	1,485,400
—	—	—	1,374	79,657	1,524,300	1,375	79,820	1,527,300
—		—	1,406	77,290	2,378,200	1,407	79,8 2 0	2,457,300
4	1,223	212,700	7,254	325,6 9 0	10,225,100	7,263	333,3 0 3	10,833,100
—	—	—	7,634	325,262	11,041,700	7,641	333,3 0 3	12,567,100
			7,431	292,S8 5	16,742,200	7,438	333,3 0 3	20,760,900
2	0,00 7	200	2,393	67,7 3 3	2,373,100	2,399	69,15 6	2,426,500
_	—	—	1,976	66,1 4 4	2,629,200	1,983	69,156	2,750,100
—	—	—	2,081	59,084	3,025,600	2,090	69,1 5 6	3,549,000
1	0,120	4,100	543	1 1,707	373,600	547	11,870	379,100
	—	—	546	11,083	376,000	549	11,870	404,300
	—	—	493	9,986	344,000	496	11,870	406,300
—	—	—	331	15,303	489,100	334	15,913	509,600
—		—	351	14,351	503,400	354	15,91 3	559,600
—		—	341	10,13 5	634,500	344	15,913	952,300

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

28

TAB. 2.

	Län, fögderi och socken jemte år.	Sågverksaktiebolag	Andra sågverksegare
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1		1885	3	0,8 0 0	33,100
2	Venjan...............................	1895	3	1,165	97,700	—	—	—
3		1900	3	1,703	169,900	—	—	—
4		1885	5	4,1111	197,200	1	0,0 0 5	200
5	Orsa...................................	1895	4	6,055	1,060,400	2	0,008	1,600
6		1900	4	8,43 l	1,697,100	—	—	—
7		1885	?	?	?	—	—	—
8	Elfdalen ...............................	1895	4	6,4 7 4	1,379,400	—	—	—
9		1900	4	7,1 05	1,859,300	—		—
10		1885	3	0,32 6	102,100	—	—	—
11	Sårna .................................	1895	5	0,906	645,600	—	—	—
12		1900	7	1,347	1,075,700	—	—	—
13		1885	5	8,071	405,500	2	0,046	2,200
14	Fögderiet ...........................	1895	6	20,8 7 2	3,387,300	4	0,037	2,800
		1900	10	35,6 5 9	5,698,200	1	0,15 4	7,300
15	Vester=Dals fögderi.
16		1885	3	2,7 71	163,700	—	—	—
17	Flöda ................................	1895	3	3,989	307,200	—	—	—
18		1900	2	5,933	457,800	—	—	—
19		1885	3	7,473	316,400	—	—	—
20	Nås ....................................	1895	3	9,190	527,400	1	0,071	4,100
21		1900	3	17,105	875,800	1	0,142	6,800
22		1885		—	—	—	—	—
23	Säfsnäs .............................''	1895	1	0,0 7 4	8,200	—	—	—
24		1900	1	0,1 8 4	13,800	—	—	—
25	J	1885	3	3,387	180,200	—	—	—
26	Jerna ................................	1895	4	5,846	487,500	2	0,036	3,500
27		1900	5	8,323	685,100	4	0,17 6	18,100
28		1885	3	1,338	49,000	1	0,023	1,600
29	Äppelbo ..............................	1895	3	2,635	197,500	1	0,154	15,500
30		1900	3	4,031	371,700	—	—	—
31	j	1885	5	1,386	82,400	—	—	—
32	Malung ..............................•''	1895	5	7,362	862,200	2	0,074	7,900
33		1900	7	11,843	1,600,400	—	—	—
34		1885	5	0,4 4 2	54,600	—	—	—
35	Lima ...................................	1895	5	0,842	118,400	—	—	—
36		1900	3	0,962	183,000	—	—	—
37		1885	5	0,804	94,900	1	0,349	41,000
38	Transtrand ...........................\	1895	5	1,620	240,300	1	0,7 9 2	122,500
39		1900	5	3,3 5 9	670,700	—	—	—

TAB. 2.

29

Bruksägare	Öf	riga jordägare		Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	1 Taxerings-värde, kronor	Antal 1	I Mantal	| Taxerings-värde, kronor
—	—	—	342	7,716	313,500	345	8,5 2 2	346,600
1 —	—	—	374	7,357	537,400	377	8,522	635,100
	—	—	412	6,819	685,800	415	8,522	855,700
2	0,3 78	14,800	1,137	42,490	1,774,800	1,145	47,784	1,987,000
1	0,178	46,600	1,201	40,go3	7,085,400	1,208	47,784	8,194,000
1	0,178	75,000	1,275	39,172	7,817,300	1,280	47,784	9,589,400
1 —	—	—	830	25,892	1,269,400	830	25,892	1,269,400
—	—	—	826	19,418	4,138,100	830	25,8 9 2	5,517,500
	—	—	818	18,6 9 7	14,260,700	822	25,892	16,120,000
	—	—	324	2,236	702,800	327	2,5 6 2	804,900
—	—	—	314	1,656	1,205,900	319	2,502	1,851,500
—	—	—	298	1,215	4,569,000	305	2,562	.5,544,700
3	0,5 05	19,100	5,900	173,07 7	7,296,300	5,910	181,699	7,723,100
1	0,1 7 8	46,600	5,588	160,612	16,475,400	5,599	181,699	19,912,100
1	0,178	75,000	5,718	145,708	31,236,900	5,730	181,G99	* 37,017,400
1	1,284	71.200	320	13,5 7 0	779,500	324	17,625	1 1,014,400
	0,4 4 3	44,600	334	13,193	940,700	338	17,625	1.292,500
	1,114	53,700	385	10,578	954,500	388	17,625	1.466,000
0 2	0,8 6 2	36,800	312	14,2 5 1	624,100	317	22,586	977,300
2	0,826	45,200	270	12,490	700,500	276	22,580	1,277,200
1	0,826	58,500	264	4,513	627,500	269	22,586	1,568,600
l	35,128	1,241,600	27	0,995	70,500	29	36,12 3	1,312,100
2	35,888	1,249,600	20	0,661	54,300	23	36,12 3	1,312,100
1	35,337	1,512,000	17	0,6 03	49,200	19	36,12 4	1,575,000
2	0,064	3,800	649	17,901	1,069,300	654	21,352	1,253,300
2	0,127	11,400	604	15,343	1,341,200	612	21,352	1,843,600
2	0,149	13,200	584	12,704	1,319,300	595	21,352	2,035,700
2 1	1,913	60,100	264	9,327	610,700	270	12,601	721,400
Q (	1,943	94,200	309	7,8 0 9	777,300	316	12,601	1,084,500
	2,067	145,200	292	6,504	961,500	298	12,602	1,478,400
1	0,565	42,500	1,240	31,778	1,807,800	1,246	33,719	1,932,700
1	0,56 8	67,900	1,126	25,715	3,099,300	1,134	33,719	4,037,300
1 |	4,050	597,400	1,048	17,826	3,023,600	1,056	33,719	5,221,400
	—	—	588	13,287	1,571,500	593	13,729	1,626,100
1	—	~	567	12,887	1,741,000	572	13,729	1,859,400
1	0,19 0	37,400	583	12,571	2,527,300	587	13,7 2 9	2,747,700
	—	—	303	8,99 3	1,059,300	309	10,146	1,195,200
—	—	—	310	7,734	1,021,100	316	10,146	1,383,900
	—	—	305 !	6,788	1,380,100	310	10,147	2,050,800

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

1

2

3

4

5

6

7

8

9

JO

11

12

13

14

15

10

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

3°

TAB. 2.

—---- . - -------- '' - • ■	Sågverksaktiebolag	Andra sågverksegare
Län, fögderi och socken jemte år	Antal 1	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal |	Mantal	Taxerings- värde, kronor
( 1885	7 !	| 17,goi	941,200	2 1	0,372	42,600
^ögderiet ...........................> 1895 l 1900	8 !	31,5 G 7	2,748,700	5	1,127	153,500
9	51,740	4,858,300	4	0,318	24,900
Vester-Bergslags fögderi.
| 1885	—	—	—	—	—	—
Grangärde ........................! 1895	—	—	—	—	—	—
l 1900	2	15,« 8 3	853,200	—	—	—
( 1885	1	0,0 7 8	7,000	—	—	—
Ludvika ............................... 1895	1	0,0 7 S	7,000	—	—	—
l 1900	2	2,287	112,000	—		—
j 1885	—	—	—	—	—	—
Norrbärke ...........................v 1895	—	—	—	—	— ‘	—
l 1900	1	0,2 5(1	20,000	—	—	—
, 1885 Söderbiirke ...........................J 1895	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—
l 1900	—	—	—	—	—	—
11885	—	—	~	—	—	—
Malingsbo ...........................! 1895		—	—	—	—	—
l 1900	_	—	—	—	—	—
11885	1	0,078	7,000	—	—	—
Fögderiet............................! 1895	1	0,0 7 8	7,000	—	—	—
1 1900	3	18,220	1,015,200	—	—	—
| 1885	11	39,2 8 3	2,115,200	9	5,910	242,500
Kopparbergs län ..................j 1895	14	69,832	8,142,500	13	5,9 4 8	375,600
l 1900 Gefleborgs län.	22	157,3 7!)	16,574,800	12	2,020	151,100
Gestrlklands fögderi.
| 1885 —	_	—	—	—	—
Hedesunda ............................ 1895; —	—	—	—	—	—
1 1900; 3	18,5 01	852,200	2	0,ioo	6,400
(1885	—	—	*	—	—	—
Öster-Fernebo........................j 189c	—	—	—		—	—
1 1901	4	4,408	240,300	1	0,800	6,400
/ 188c		—	—	—	—	—
Årsunda .............................{ 1891		—	—	—	—	—
11901	1	3,138	159,500	—	—	—

TAB. 2.

3X

Bruksegare	Öfriga jordegare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
5	39,800	1,456,000	3,703	110,102	7,592,700	3,717	167,881	10,032,500	1
5	39,295	1,512,900	3,540	95,892	9,675,400	3,558	167,8 81	14,090,500	2
5	43,739	2,417,400	3,478	72,087	10,843,000	3,496	167,884	18,143,600	3
10	34,594	1,656,700	535	19,611	1,331,600	545	54,205	2,988,300	4
12	43,323	2,045,900	719	20,334	1,355,500	731	63,5 5 7	3,401,400	5
13	18,573	1,103,900	731	29,401	1,650,100	746	63,0 5 7	3,607,200	6
7	5,700	498,900	199	11,847	742,800	■207	17,625	1,248,700	7
6	8,0 3 9	541,300	227	10,883	753,400	234	19,000	1,301,700	8
11	5,8 4 8	704,700	225	10,866	757,900	238	19,000	1,604,600	9
11	30,5 7 0	2,076,500	289	29,488	1,851,000	300	60,058	3,927,500	10
12	30,524	1,891,200	305	28,1 59	1,575,200	317	58,6 8 3	3,466,400	11
14	27,020	1,733,400	297	31,413	1,869,100	312	58,683	3,622,500	12
5	14,0 01	1,213,500	300	26,422	1,408,200	305	40,423	2,621,700	13
5	14,4 0 5	1,205,400	312	25,9 5 8	1,420,100	317	40,42 3	2,625,500	14
5	14,7 3 7	1,273,800	311	25,6 8 6	1,462,400	316	40,42 3	2,736,200	15
2	1 1,675	674,400	8	0,329	14,500	10	12,004	688,900	16
2	11,075	679,400	10	0,329	13,400	12	12,004	692,800	17
1	0,453	20,600	12	1 1,551	672,200	13	12,004	692,800	18
28	96,540	6,120,000	1,331	87,697	5,348,100	1,360	184,315	11,475,100	19
31	108,0 2 0	6,363,200	1,573	85,0 6 3	5,117,600	1,605	193,7 G 7	11,487,800	20
32	66,031	4,836,400	1,576	108,916	6,431,700	1,611	193,707	12,283,300	21
60	231,348	11,939,800	26,770	1,614,7 91	58,023,800	26,850	1,891,332	72,321,300	22
58	240,160	12,228,400	26,844	1,675,335	69,042,700	26,929	1,891,2 6 5	89,789,200	23
51	229,144	13,387,500	27,195	1,502,12 5	93,620,600	27,280	1,891,268	123,734,000	24
4	25,841	1,122,500	368	44,334	1,456,000	372	70,175	2,578,500	25
4	26,8 3 7	.1,120,300	299	43,338	1,396,200	303	70,175	2,516,500	26
3	9,040	503,700	301	41,928	1,640,700	309	70,175	3,003,000	27
4	19,8 0 7	719,400	243	35,392	1,381,900	247	55,1 99	2,101,300	28
4	21,857	841,200	216	33,342	1,312,000	220	55,1 9 9	2,153,200	29
1	16,740	632,500	227	33,2 51	1,634,600	233	55,19 9	2,513,800	30
2	10,1 02	443,600	195 j	17,406	1,201,000	197	27,508	1,644,600	31
2	10,13 7	458,700	211 i	17,371	1,191,600	213	27,5 08	1,650,300	32
3	7,0 7 G |	318,600	242 !	17,294	1,220,500	246	27,508	1,698,600	33

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

32

TAB. 2.

—-------- -		Sågverk sak	ii e b o 1 a g	A n d i	a sågverk segare
Län, fögderi och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal 1	Mantal	Taxerings- värde, kronor
j	1885			_	_.	_	—
Torsåker ..............................;	1895	—	—	—	—	—	—
1	1900	2	2,342	142,400	2	0,992	69 900
j	1885	—	—	—	—	—	—
Ofvansjö ..............................|	1895	i	0,119	7,800	—	—	—
1900	2	0,0 9 S	6,300	2	9,893	496,400
|	1885	—	—	—	—	—	—
Järbo .................................i	00 Öl	—	—	—	—	—	—
i	1900	—	—	—	i	0,G 5 2	52,800
	1885	—	—	—	—	—	—
Högbo ................................	1895	—	—	—	—	—	—
1	1900	1	0,1 50	19,800	—	—	—
j	1885	—	—	—	—	—	—
Ockelbo (med Åmots kapell) ..	1895	2	40,117	2,532,600	—	—	—
1900	4	41,989	2,921,700	i	0,41 7	32,700
	1885	—	—	—	—	—	—
Hamrånge ........................1	1895	2	12,7 1 2	683,200	—	—	7,400
1900	2	12,988	810,000	2	0,118
	1885	—	—	—	—	—	—
Hille....................................	1895	—	—	—	—	—	—
	1900	i	6,113	387,300	—	—	—
	1885	—	—	—	—	—
Valbo ...............................	1895	—	—	—	—	—	—
	1900	2	7,245	703,900	• —	—	—
	1885	—	—	—	—	—	—
Fft&rderiet..............................	1895	3	52,948	3,223,600	—	—	—
1 1900 Södra Helsinglands fögderi.	11	97,2 7 2	6,243,400	9	12,972	672,000
	1885	—	—	—	—	—	—
Skog....................................	1895	2	7,741	351,500	—	—	—
1900	4	7,8 3 5	378,000		—	—
	1885	4	2,525	57,800	—	—	—
Söderala ..........................	1895	4	18,3 7 3	348,700	—	—	—
	| 1900	4	13,ICO	283,900	—	—	—
	1885	——	—	—	—	—	—
Segersta ...........................	1895	.....	—	3,000	—	—
( 1900	1	0,1 c o	—
	1885	—	—	—	—	—	—
Hanebo ............................ |	1895	1	1,477	75,000	—	—	—
1 190(	2	12,210	319,400	1	0,6 0 1	11,800

TAB. 2.

33

	Brukse	gare	Öfriga jordegare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
3	26,057	i 1,313,300	224	33,626	1,560,300	227	60,2 8 3	2,873,600
3	25,7 0 7	1,331,000	249	34,5 7 6	1,686,000	252	60,2 8 3	3,017,000
4	19,485	1,116,300	314	C$7,4 G 4	1,991,300	322	60,2 8 3	3,319,900
2	23,202	1,262,800	560	43,518	3,599,800	562	66,720	4,862,600
2	19,5 0 7	906,600	591	47,095	3,913,400	594	66,7 21	4,827,800
2	11,308	599,100	740	45,3 6 2	3,490,300	746	66,7 21	4,592,100
1	0,891	65,600	318	10,105	898,700	319	10,000	964,300
1	0,891	65,100	283	10,1 0 5	975,100	284	10,9 0 0	1,040,200
2	0,185	17,900	358	10,159	1,001,800	361	10,9 0 0	1,072,500
2	4,527	348,800	102	4,848	357,400	104	9,375	706,200
2	4,527	353,500	97	4,848	387,600	99	9,3 7 5	741,100
2	4,083	432,500	118	4,542	409,300	121	9,375	861,600
5	40,8 8 3	1,994.100	472	25,5 6 3	1,804,500	477	66,440	3,798,600
3	1,429	72,200	552	24,899	2,335,000	557	66,445	4,939,800
1	0,1 17	5,800	660	23,923	2,373,900	666	66,44 6	5,334,100
1	12,472	515,900	161	19,141	777,000	162	31,oig	1,292,900
—	—	—	197	18,9 7 7	790,700	199	31,089	1,473,900
1	—	10,000	201	18,583	906,500	206	31,089	1,733,900
3	13,579	819,800	187	18,616	1,234,000	190	32,195	2,053,800
3	13,579	936,000	209	18,403	1,288,600	212	32,0 4 2	2,224,600
2	7,107	695,900	232	18,462	1.509,100	235	32,042	2,592,300
4	18,840	1,074,200	341	43,249	3,169,000	345	62,089	4,243,200
4	18,700	1,067,300	342	43,389	2,938,200	346	62,0 8 9	4,005,500
9	22,2 3 0	1,868,400	427	32,6 0 8	2,948,100	438	62,089	5,520,400
18	196,801	9,680,000	3,171	295,801	17,439,600	3,189	492,0 02	27,119,600
16	143,171	7,151,900	3,246	296,4 03	18,214,400	3,265	492,5 2 2	28,589,900
17	98,703	6,200,700	3,820	283,5 7 0	19,126,100	3,857	402,5 2 3	32,242,200
2	7,7 41	260,200	270	20,962	806,500	272	28,7 03	1,066,700
—	—	—	243	20,9 6 2	884,900	245	28,7 0 3	1,236,400
—	—	—	180	20,8 6 8	910,000	184	28,7 03	1,288,000
2	15,71 1	266,300	285	51,800	1,185,000	291	70,030	1,509,100
i	0,037	700	268	51,620	1,198,500	273	70,0 3 0	1,547,900
i	6,813	121,400	254	51,313	1,166,200	259	71,280	1,571,500
—	—	—	109	41,400	707,900	109	41,400	707,900
—	—	—	75	24,3 9 5	414,200	75	24,3 9 5	414,200
—	—	—	83	24,2 3 5	455,000	84	24,3 9 5	458,000
2	17,117	338,500	139	32,448	621,200	141	49,5 0 5	959,700
i	15,609	284,400	216	49,5 5 0	879,900	218	66,030	1,239,300
i	2,010 1	41,800	252	51,848	991,400	256	66,035	1,364,400

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

5

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

It

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

34

TAB. 2,

		Sågverksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Län, fögderi och socken jemte	år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
	1885				_	_	_
Mo ..................................I	1895	—	—	—	—	—	—
1	1900	—	—	—	—	—	—
1	1885	—	—	—	-	—	—
Rengsjö ..............................''	1895	—	—	—	—	—	—
1	1900	—	—	—	—	—	—
j	1885	—	—	—	—	—	—
Norrala ................................J	1895	i	—	9,500	—	—	—
1	1900	i	—	9,500	_	—	—
1	1885	—	—	—		—	—
Trönö .................................>	1895	—	—	—	—	—	—
1	1900	—	—	—	—	—	—
1	1885	3	3,531	63,900	2	1,765	45,900
Bollnäs......................... ......\	1895	4	6,3 6 6	268,200	2	1,881	37,900
I	1900	7	15,146	858,000	2	0,774	15,200
	1885	3	7,969	203,800	i	0,211	8,100
Alfta ..................................)	1895	3	9,820	364,900	2	1,066	36,400
1	1900	4	12,922	643,100	4	2,859	84,200 i
I	1885	1	2,206	53,400	1	1,214	38,300
Ofvanåker ..........................<	1895	1	1,545	74,300	1	1,760	36,700
!	1900	2	3,415	209,800	—	—	—
1	1885	1	12,214	364,200	1	1,190	37,100
Voxna .................................	1895	1	12,745	366,800	1	1,732	40,200
1	1900	2	14,4 7 7	667,600		—	—
	1885	6	28,445	743,100	4	4,3 8 0	129,400
j Fögderiet.............................^	1895	6	58,067	1,858,900	4	6,438	151,200
1900	11	79,331	3,372,200	6	4,1 94	111,200
Norra Helsinglands fögderi. . 1885						52,000
Enånger ..............................j	1895	—	—		2	1,832	—
1900	1	—	1,000	—	—	—
)	1885	—	—	—	—	—	—
Njutånger ...........................l	1895	—	—	—	—	—	—
1	1900	—	—	—	—	—	—
1	1885	—	—	—	—	—	—
Nianfors .............................	1895	—	—	—	—	—	—
1	1900	—	—	—	—	—	—
I	1885	—	—	—	—	—	—
Helsingtuna ........................j	1895	—	—	—	—	—	—
1900	1	—	4,000	1	0,183	10,400

TALJ. 2.

35

Bruksegare	Öf	riga jordägare		Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
_			177	39,401	679,000	177	39,401	679,000
—	—	—	173	39,4 01	667,000	173	39,401	667,000
—	—	—	176	39,089	692,100	176	39,089	692,100
—	—	—	226	29,6 5 6	514,200	226	29,656	514,200
—	—	—	183	29,656	521,400	183	29,056	521,400
—	—	—	184	29,6 5 6	524,200	184	29,6 5 6	524,200
i	0,310	4,600	300	55,223	923,900	301	55,5 4 2	928,500
i	0,319	4,600	234	55,22 3	879,700	236	55,542	893,800
i	0,6 04	9,800	305	54,848	921,500	307	55,642	940,800
-t-	—	—	191	31,5 51	570,000	191	31,551	570,000
—	—	—	102	31,551	521,600	102	31,651	521,600
—	—	—	208	31,5 51	587,600	208	31,551	587,600
4	8,939	157,500	576	134,46 5	2,559,100	585	148,7 00	2,826,400
1	6,231	104,700	668	134,222	2,539,500	675	148,7 0 0	2,950,300
—	—	—	752	132,780	2,798,700	761	148,7 00	3,671,900
—	—	—	379	91,959	2,604,600	383	100,13 9	2,816,500
—	—		456	90,542	2,493,500	461	101,427	2,894,800
—	—	—	478	85,438	2,770,900	486	101,219	3,498,200
—	—	—	286	42,071	2,055,200	288	45,4 91	2,146,900
—	—	—	338	39,186	1,890,900	340	42,491	2,001,900
—	~	—	334	38,804	2,261,800	336	42,219	2,471,600
—	—	—	2	0,260	8,500	4	13,664	409,800
—	—		—	—	—	2	14,477	407,000
—	—	—		—	—	2	14,477	667,500
6	49,8 2 7	1,027,100	2,940	571,262	13,235,100	2,956	653,914	15,134,700
2	22,1 o c	394,400	2,956	566,314	12,891,100	2,968	653,015	15,295,600
•3	9,517	173,000	3,206	560,430	14,079,400	3,226	653,472	17,735,800
1	12,617	302,300	296	35,972	969,000	297	48,5 8 9	1,271,300
1	11,115	316,600	323	35,642	1,190,300	326	48,589	1,558,900
I	11,701	343,900	320	36,888	1,188,700	322	48,58 9	1,533,600
2	7,422	166,000	135	21,436	500,200	137	28,858	666,200
i	4,6 2 0	132,500	139	20,645	576,600	140	25,271	709,100
i	5,3 7 G	168,400	129	19,926	550,600	130	25,302	719,000
2	7,060	193,500	13	1,970	29,900	15	9,0 3 0	223,400
2	8,470	224,700	15	0,5 5 4	27,100	17	9,030	251,800
1	0,490	11,400	245	52,229	1,248,600	246	52,719	1,260,000
—	—	—	286	52,719	1,327,500	286	52,719	1,327,500
2	0,5 45	21,300	262	51,678	1,385,000	266	52,406	1,420,700

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

36

tAB. 2.

	Län, fögderi och socken jemte år	Såg	verk saktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1	| 1885	2	1,229	43,900	_	_	_
2	Idenor ..............................i 1895	i	0,625	11,400	—	—	—
3	1 1900	2	0,836	27,400	—	—	—
4	1 1885	—		-	—	—	—
5	Forsa ...............................\ 1895	i	0,062	1,200	—	—	—
6	• 1900	2	2,517	68,100	—	—	—
7	1 1885	—	—	—	—	—	_
8	Hög ...................................-i 1895	—	_	—	—	—	—
9	1 1900	—	—	—	i	0,53 6	16,000
10	1 1885	1	0,181	4,600	2	5,945	229,100
11	Rogsta.................................i 1895	—	_	-	2	6,3 7 2	180,000
12	1 1800	1	4,115	110,500	—	—	—
13	1 1885	1	—	3,000	—	—	—
14	Ilsbo....................................\ 1895	—	_	—	i	0,234	6,500
15	1 1900	1	0,858	36,900	—	—	—
16	j 1885	—		-	2	4,125	109,700
17	Harmånger ..........................< 1895	—	—	-	2	4,546	111,600
18	1 1900	2	5,692	229,000	-	—	—
19	1 1885	—	—	-	—	—	—
20	Jättcndal ..............................\ 1895	—		—	—	—	—
21	* 1900	—	—	_	1	—	800
22	I 1885	—	—	—	1	4,353	111,700
23	Gnarp .................................\ 1895	—	_	_	1	5,944	156,800
24	• 1900	—		_	1	3,899	85,400
25	| 1885	—		_	3	0,303	11,500
26	Bergsjö ............... .............{ 1895	—	—	—	2	2,460	105,700
27	'' 1900	3	8,052	447,300	i	0,323	20,600
28	1 1885	—	—	—	3	1,021	115,700
29	Hassela ..............................j 1895	1	0,068	20,500	6	2,518	226,000
30	1 1900	5	5,320	845,900	1	0,07 0	7,400
31	1 1885	—	—	—	—	—	-
32	Norrbo.................................\ 1895	—		—	—	—	-
33	1 1900	—		—	1	0.2 61	9,800
34	| 1885	1	3,865	102,500	1	0,048	1,800
35	Bjuråker ..............................\ 1895	1	4,512	116,300	2	0,048	1,200
36	1 1900	1	4,683	133,000	—	—	—
37	i 1885	1	3,367	81,600	1	1,340	24,000
38	Delsbo ................................| 1895	1	6,718	156,400	—	—	-
39	1 1900	5	15,861	462,600	2	1,327	58,800
40	i 1885	2	8,642	235,600	7	17,135	603,500
41	Fögderiet..............................| 1895	2	11,975	305,800	10	23,954	839,800
42	1 1900	12	47,934	2,365,700	6	6,599	209,200

TAB. 2.

37

Bruksegare	Öfriga jordegare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	j Mantal	Taxerings- värde, kronor
—	—	-	103	17,5 42	353,500	105	18,7 71	397,400
—	—	-	in	18,1 46	399,700	112	18,771	411,100
1	-	6,200	132	17,750	481,500	135	18,5 8 6	515,100
1	2, (i G G	64,000	238	76,187	1,566,300	239	78,853	1,630,300
1	2,HD	49,200	264	74,885	1,631,700	266	77,066	1,682,100
1	1,828	47,000	289	72,721	1,730,100	292	77,066	1,845,200
—	—		69	28,706	579,300	69	28,7 0 6	579,300
—	—	—	98	29,430	647,800	98	29,430	647,800
—	—	—	100	29,034	701,200	101	29,570	717,200
—	—	—	256	30,7 G 7	811,000	259	36,8 9 3	1,044,700
— •	“	-	242	30,5 2 1	838,700	244	36,8 9 3	1,018,700
—	—	-	264	32,7 7 8	1,212,900	265	36,893	1,323,400
—	—	-	96	8,187	265,200	97	8,187	268,200
—	—	-	89	7,953	274,300	90	8,187	280,800
—	—	—	90	7,329	283,200	91	8,187	320,100
1	0,4 4 3	16,100	200	27,393	821,000	203	31,961	946,800
—	—	-	189	27,415	733,500	191	31,961	845,100
—	—	-	190	26,300	735,700	192	31,992	964,700
—		-	189	21,747	768,100	189	21,747	768,100
—	—	-	171	21,747	673,500	171	21,747	673,500
—	—	—	182	21,7 17	682,500	183	21,747	683,300
1	2,294	64,900	398	25,8 5 6	1,048,200	400	32,5 0 3	1,224,800
1	2,204	64,900	447	24,2 6 5	1,085,600	449	32,503	1,307,300
1	2,2 9 4	65,500	476	26,310	1,186,900	478	32,503	1,337,800
2	2,529	105,700	408	34,943	1,384,600	413	37,775	1,501,800
2	2,529	92,500	381	32,786	1,263,400	385	37,7 7 6	1,461,600
i	0,6 76	31,400	375	28,2 7 3	1,391,200	380	37,324	1,890,500
i	1,396	109,100	202	6,476	592,600	206	8,8 9 3	817,400
i	1,401	122,500	163	4,916	548,800	171	8,893	917,800
i	0,164	6,300	150	3,790	475,800	157	9,344	1,335,400
i	3,6 8 6	76,900	103	18,350	412,100	104	22,036	489,000
i	3,6 8 6	78,400	87	18,350	395,300	88	22,036	473,700
i	5,389	120,200	88	16,3 8 G	409,400	90	22,0 3 6	539,400
i	24,188	676,700	266	21,342	739,500	259	49,443	1,520,500
i	28,876	717,700	249	18,753	712,800	253	52,188	1,548,000
i	30,06 2	917,300	263	17,443	707,400	265	52,188	1,757,700
—	—		527	116,408	2,120,300	529	121,115	2,225,900
i	0,148	17,100	551	111,508	2,110,900	553	118,369	2,284,400
i	0,9 8 5	66,000	569	100,1 9 G	2,209,700	577	118,369	2,797,100
5	57,7 31	1,593,100	3,721	543,5 41	14,179,500	3,735	627,0 4 9	16,611,700
4	63,8 5 8	1,784,900	3,803	531,646	14,440,300	3,819	631,4 2 8	17,370,800
4	67,4 9 6	2,018,200	3,894	509,10 3	15,358,900	3,916	631,132	19,952,000

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

38

TAB. 2.

			Sågverksaktiebolag	Andra sågve	rksegare
	Län, fögderi och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings-\ ärde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1	Vestra Helsinglands fögderi. 1 1885	5	14,235	714,000
2	Ljusdal...............................\	1895	5	30,241	1,431,000	4	0,250	29,800
3	1	1900	9	41,806	2,211,500	4	5,763	151,400
4	j	1885	6	10,492	1,041,500	1	0,208	24,000
5	Ramsjö............................. ...)	1895	7	11,969	979,100	1	0,2 0 8	21,000
6	1	1900	4	11,193	1,209,800	1	1,344	153,800
7		1885	4	2,514	115,200	1	0,8 7 5	18,100
8	Färila .................................<	1895	4	5,324	419,100	2	0,839	33,900
9	1	1900	9	8,9 31	740,900	—	—	—
10	)	1885	6	5,211	607,000	2	0,547	82,200
11	Los (med Hanna kapell).........j	1895	5	8,5 5 8	834,900	2	0,812	95,200
12	1900	7	11,8 7 5	796,700	i	0,438	10,500
13	)	1885	4	0,7 7 0	57,300	—	—	—
14	Jerfsö .................................)	1895	4	3,795	350,100	i	* —	700
15		1900	9	7,259	429,000	5	1,050	25,600
16		1885	1	3,1 5 4	57,400	—	—	—
17	Arbrå ................................	1895	3	0,573	33,000	1	3,431	113,900
18		1900	4	7,559	288,400	5	2,342	80,700
19		1885	—	—	—	—	—	—
20	Undersvik ...........................\	1895	2	2,014	62,800	i	1,000	19,100
21		1900	4	4,6 2 9	131,200	i	0,500	30,000
22		1885	9	36,370	2,592,400	2	1,630	124,300
23	Fögderiet ..........................;	1895	11	63,074	4,110,000	6	6,540	313,600
24	1900	16	93,262	5,807,500	16	11,437	452,000
25		1885	11	73,40 3	3,571,100	12	23,145	857,200
26	Gefleborgs län ....................;	1895	15	186,004	9,498,300	19	36,9 3 2	1,304,600
27	1900	37	317,789	17,788,800	34	35,2 0 2	1,444,400
28	Yesternorrlands län. Medelpads Vestra fögderi. ■ 1885				2	0,444	44,900
29	Tima .................................	1895	4	0,833	50,100	?	0,548	20,400
30	1	1900	3	0,8 7 2	62,700	2	0,367	25,800
31		1885	1	0,375	18,900	—	—	—
32	Attmar ...............................	1895	2	0,6 2 5	39,000	2	5,231	331,300
33		1900	4	6,153	403,800	2	0,147	10,000
34		1885	4	1,101	63,000	2	0,448	22,200
35	Stöde ................................''	1895	8	3,9 9 2	283,800	3	0,799	96,100
36		1900 6	3,7 5 6	292,200	6	0,950	77,200

TAB. 2.

39

Bruksegare	Öf	riga jordägare	S u m m a
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			522	102,2 4 2	1,983,600	527	116,477	2,697,600	1
—	—	—	418	85,9 8 0	1,909,600	427	116,477	3,370,400	2
i	0,840	301,800	443	68,5 0 2	2,059,100	457	116,477	4,723,800	3
—	—	—	49	3,287	127,000	56	13,987	1,192,500	4
—	—	—	55	1,810	67,900	63	13,987	1,068,000	5
i	2,4 2 7	281,000	51	1,401	1,114,100	57	16,ses	2,758,700	6
—	—	—	350	52,470	2,061,600	355	55,8 C 5	2,194,900	7
—	—	—	420	49,702	1,990,600	426	55,8GB	2,443,600	8
i	0,1 20	7,900	482	46,814	2,502,200	492	55,8 ÖB	3,251,000	9
—	—	—	93	6,004	273,900	101	12,3 C 2	963,100	10
—		—	88	6,102	2,326,600	95	15,4 7 2	3,256,700	11
—	—	—	104	5,927	3,757,600	112	18,240	4,564,800	12
—	—	—	566	138,411	2,294,800	570	139,181	2,352,100	13
—	—	—	705	135,3 8 0	2,425,700	710	139,181	2,776,500	14
—	—	—	779	131,573	2,397,000	793	139,8 8 2	2,851,600	15
—	—	—	373	56,017	1,363,800	374	59,7 71	1,421,200	16
—	—	—	292	51,410	1,426,500	296	55,4 1 4	1,573,400	17
i	0,313	10,000	349	45,200	1,492,400	359	55,414	1,871,500	18
—	—	—	128	21,750	431,100	128	21,760	431,100	19
—	& -	—	101	18,130	377,700	104	21,780	459,600	20
—	—	—	121	16,021	407,100	126	21,750	568,300	21
—	—	—	2,081	381,387	8,535,800	2,092	419,3 9 3	11,252,500	22
—	—	—	2,079	348,5 3 2	10,524,600	2,096	418,14 0	14,948,200	23
i	3,200	000,700	2,329	316,100	13,729,500	2,362	423,9 95	20,589,700	24
27	304,3 5 9	12,300,200	11,913	1,791,991	53,390,000	11,963	2,192,958	70,118,500	25
21	229,2 2 0	9,331,200	12,084	1,742,896	56,070,400	12,139	2,195,111	76,204,500	26
18	178,922	8,992,600	13,249	1,669,209	62,293,900	13,338	2,201,122	90,519,700	27
			350	31,858	1,576,000	352	32,302	1,620,900	28
—	__	—	400	30,9 21	1,596,200	404	32,3 02	1,666,700	29
—	—	—	351	31,003	1,611,300	356	32,302	1,699,800	30
1	4,920	270,300	307	21,952	1,282,200	309	27,247	1,571,400	31
—	—	—	374	21,391	1,269,900	378	27,247	1,640,200	32
1	0,2 5 0	75,000	306	20,097	1,327,300	313	27,247	1,816,100	33
1	0,487	31,100	487	26,713	1,734,400	494	28,7 4 9	1,850,700	34
1	—	600	544	23,958	1,647,400	556	28,7 4 9	2,027,900	35
1	0,8 8 2 |	126,700	416	23,160	1,659,200	429	28,748	2,155,300	36

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

i

		Såg	verksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Län, fögderi och socken jemte	år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
(	1885	5	2,51 1	188,800	2	0,2 6 0	31,000
Torp...................................|	1895	10	6,882	615,800	4	1,588	146,900
1900	10	7,232	718,100	4	1,470	175,900
	1885	4	3,830	239,000	—	—	—
j Borgsjö................................|	1895	6	3,103	223,400	3	3,254	314,200
1900	8	4,172	279,400	5	3,817	408,500
f	1885	3	3,19 0	165,500	—	—	—
Häfvert ...............................	1895	5	2,953	231,300	4	3,793	257,100
1	1900	8	4,10 4	342,100	3	4,516	321,600
r	1885	1	0,156	12,000	1	0,476	30,300
Selånger .............................j	1895	2	0,2 7 1	26,200	—	—	—
1900	1	0,385	39,100	1	0,063	4,400
(	1885	2	1,377	62,000	1	0,250	14,800
Sättna .................................v	1895	4	2,122	141,100	—	—	—
1	1900	5	2,2 7 3	204,100	—	—	—
1	1885	6	12,546	749,200	4	1,878	143,200
Fögderiet..........................j	1895	19	20,7 81	1,610,700	9	15,213	1,166,000
1900	21	28,947 •	2,341,500	13	11,330	1,023,400
Medelpads Östra fögderi /	1885	4	1,258	71,500	1	0,625	23,500
Indal..................................|	1895	8	2,1 04	223,300	1	1,861	108,000
1900	8	5,574	387,100	2	0,328	19,300
	1885	2	5,297	214,000	1	0,2 71	14,500
J Indals-Liden ........................>	1895	4	4,592	403,500	2	0,376	20,800
1	1900	7	7,308	637,400	2	0,572	45,500
(	1885	2	0,702	39,700	i	0,125	8,000
Holm .................................	1895	4	2,127	418,300	—	—	—
1	1900	6	2,328	280,300	—	—	—
j	1885	5	5,032	286,100	5	1,651	54,000
Skön...................................j	1895	9	6,895	412,900	3	1,036	59,000
1900	7	6,516	432,200	2	0,716	43,000
	1885	4	1,586	68,500	8	1,809	155,900
Alnö ...................................j	1895	7	2,494	126,300	9	2,043	138,200
1900	11	1,840	151,300	6	1,575	93,600
	1885	3	1,888	96,800	2	2,656	120,000
Timrå .................................j	1895	3	2,062	115,800	2	3,031	161,600
1900	4	3,6 5 0	262,900	1	0,073	7,000
	1885	2	8,794	171,000	1	0,268	10,100
Ljustorp ...............................	1895	6	9,767	499,400	—	—	—
1900: 6	10,466	557,600	1 2	0,234	21,000

tas. 2.

4i

Bruksägare	Öfriga jordegare	. -	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde kronor
1	0,40C	65,000	903	40,135	3,577,000	911	43,312	3,861,800	1
1	0,708	127,700	957	34,134	3,108,800	972	43,312	3,999,200	2
2	1,083	168,400	662	33,527	3,144,800	678	43,312	4,207,200	3
—	—	—	562	24,65 6	1,954,900	566	28,492	2,193,900	4
—	—	—	621	22,5 5 2	1,943,500	630	28,909	2,481,100	5
—	—	—	413	21,430	1,801,500	426	29,419	2,489,400	6
—	—	~	154	9,1161	400,700	157	13,151	566,200	7
1	0,4 3 3	26,600	242	9,524	449,400	252	16,703	964,400	8
—	—	—	162	8,504	1,052,300	173	17,214	1,716,000	9
—	—	—	253	30,873	1,487,600	255	31,505	1,529,900	10
—	—	—	407	31,234	1,840,100	409	31,505	1,866,300	11
—	—	—	363	31,057	1,826,600	365	31,505	1,870,100	12
—	—	—	277	14,3 9 9	957,700	280	16,026	1,034,500	13
—	—	—	337	13,904	932,800	341	16,026	1,073,900	14
—	—	—	299	13,830	941,800	304	16,109	1,145,900	15
3	5,813	366,400	3,293	200,5 4 7	12,970,500	3,306	220,7 8 4	14,229,300	16
3	1,141	154,900	3,882	187,618	12,788,100	3,913	224,7 6 3	15,719,700	17
2	2,215	370,100	2,972	183,3 64	13,364,800	3,008	225,8 5 6	17,099,800	18
—	—	_	347	25,570	1,051,100	352	27,453	1,146,100	19
—	—	—	363	23,488	1,183,300	372	27,453	1,514,600	20
—	—	—	457	21,551	1,122,600	467	27,453	1,529,000	21
—	—	—	272	12,903	788,500	275	18,471	1,017,000	22
—	—	—	307	14,959	889,600	313	19,927	1,313,900	23
—	—	—	388	12,578	1,351,100	397	20,4 5 8	2,034,000	24
—	‘ -	—	146	4,319	384,300	149	5,146	432,000	25
—	—	—	113	3,019	374,400	117	5,146	792,700	26
—	—	—	176	2,818	419,600	182	5,146	699,900	27
—	—		160	24,2 6 5	906,500	170	30,948	1,246,600	28
—	—	—	170	23,017	963,100	182	30,948	1,435,000	29
—	—	—	219	23,716	1,019,000 :	228	30,948	1,494,200	30
1	0,1 6 6	6,000	222	16,845	802,000	235	20,4 0 6	1,032,400	31
1	0,166	6,000	266	15,703	918,000	283	20,406	1,188,500	32
—	—	—	356	16,991	1,021,300	373	20,406	1,266,200	33
—	—	—	205	19,7 27	995,400	210	24,2 71	1,212,200	34
—	—	—	227	19,1 7 8	1,079,100	232	24,2 71	1,356,500	35
—	—	—	391	20,548	1,157,900	396	24,271	1,427,800	36
1	0,625	18,000	332	22,758	898,300	336	32,445	1,097,400	37
	—	—	334	22,6 7 8 J	992,900	340	32,445	1,492,300	38
- 1	—	— 1	460	21,745 |	1,139,700	468	32,445	1,718,300	39

6

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

42

TAB. 2.

		Sågverksaktiebolag	An d r	a sågverksegare
Län, fögderi och socken jemte	år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
(	1885	2	1,156	68,500		_	_
iässiö ..............................;	1895	4	1,967	135,700	—	—	—
\	1900	3	1,568	146,100	3	0,2 9 3	7,500
l	1885	—	—	—	—	—	—
rynderö ..............................!	1895	1	0,021	4,000	—	—	—
l	1900	—	—	—	—	—	—
	1885	2	0,792	32,900	—	—	—
	1895	2	1,031	67,300	2	0,964	49,500
J l	1900	3	1,068	68,800	3	1,486	88,200
	1885	12	26,5 0 5	1,049,000	13	7,405	386,000
Fögderiet..............................j	1895	18	33,0 6 0	2,406,500	14	9,311	537,100
1900	19	40,318	2,923,700	17	5,2 7 7	325,100
Södra Ångermanlands nedre fögderi. ( 1885	3	0,14 6	22,000	1	0,521	24,000
Säbrå .................................	1895	2	1,000	7,000	—	—	—
	1900	2	0,042	2,000	2	—	7,000
	1885	_	- ''	—	1	0,4 7 9	80,000
Stigsjö .................................	1895	1	—	17,000	2	—	27,000
1900	3	0,5 00	56,000	2	—	5,500
	1885	2	5,15 3	176,900	—	—	—
Viksjö .................................	1895	3	7,937	268,700	—	—	—
1900	4	9,090	318,300	—	—	—
	18851 —	—	—	—	—	—
Häggdånger ........................	1895		—	—	—	—	16,600
. 1900	_	—	—	2	0,2 0 8
	1885	7	3,773	137,900	4	1,896	79,400
Gudmundrå...........................	1895 11	7,091	375,700	1	0,189	16,200
	^1900 14	8,613	446,000	2	0,549	17,000
	C1885	2	5,5 31	220,900	2	0,667	33,000
Högsjö.................................	1895	3	6,083	213,200	2	0,8 5 9	41,000
1 190C	5	7,15 6	213,100	2	0,859	31,000
	1885		—	—	—	—	—
Hemsö .................................	1895	1	0,349	8,000	—	—	—
	1 1901	1	0,530	22,200	2	0,250	43,800
	■ 1885		—	—	—	—	—
Torsåker .............................	1895	—	—	—	—	—	—
	1 1900) —	—	—	i	0,428	37,000

TAB. 2.

43

Bruksegare	Öfriga jordegare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
i	1,156	48,000	254	21,766	1,042,700	257	24,078	1,159,200
i	0,750	25,000	317	21,361	1,111,900	322	24,0 7 8	1,272,600
i	0,750	30,000	395	21,467	1,132,300	402	24,0 7 8	1,315,900
—	—	—	168	10,5 0 5	594,000	168	10,505	594,000
—	—	—	193	10,484	659,000	194	10,505	663,000
—	—	—	254	10,505	698,600	254	10,505	698,600
i	2,5 0 5	69,600	364	44,891	1,687,200	367	48,188	1,789,700
i	2,505	77,500	404	43,688	1,855,900	409	48,188	2,050,200
i	2,505	108,500	632	43,129	1,897,900	639	48,188	2,163,400
2	4,4 5 2	141,600	2,470	203,549	9,150,000	2,497	241,911	10,726,600
2	3,421	108,500	2,694	197,575	10,027,200	2,728	243,3 6 7	13,079,300
2	3,2 5 5	138,500	3,728	195,048	10,960,000	3,766	243,8 9 8	14,347,300
			454	50,093	1,930,500	458	50,7 6 0	1,976,500
—	—	—	473	49,318	2,106,900	475	50,318	2,113,900
—	—	—	559	50,2 7 6	2,136,200	563	50,318	2,145,200
1	0,510	10,000	303	20,059	810,600	305	21,048	’ 900,600
1	0,5 10	17,500	290	20,5 3 8	881,900	294	21,048	943,400
—	—	—	350	20,548	933,600	355	21,048	995,100
—	—	—	138	5,5 8 4	245,800	140	10,7 3 7	422,700
—	—	—	131	4,2 4 4	216,300	134	12,181	485,000
—	—	—-	132	0,591	190,600	136	9,6 81	508,900
1	1,461	48,500	148	14,997	146,600	149	16,448	195,100
1	1,368	69,700	180	15,080	563,100	181	16,448	632,800
1	0,948	22,700	200	15,292	570,800	203	16,448	610,100
—	—	—	303	34,462	1,204,500	314	40,131	1,421,800
	—	—	341	31,531	1,394,600	353	38,811	1,786,500
—	—	—	384	29,634	1,361,100	400	38,7 96	1,824,100
—	—	—	204	16,057	641,200	208	22,255	895,100
—	—	—	228	15,313	676,800	233	22,2 5 5	931,000
—	—	—	245	16,324	694,300	252	24,339	938,400
—	—	—	69	3,7 9 2	192,100	69	3,792	192,100
—	—	—	68	3,443	206,600	69	3,792	214,600
—	—	—	78	3,012	179,100	81	3,7 9 2	245,100
—	—	—	148	32,5 9 7	753,800	148	32,5 9 7	753,800
—	—	—	179	32,6 9 7	837,000	179	32,597	837,000
—	—	—	238	32,1 6 9	857,200	239	32,5 9 7	894,200

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

1

2

3

4

5

(i

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

44

TAB. 2.

		Såg	verksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Län, fögderi och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
	■ 1885	3	6,500	272,600	4	1,798	95,800
Ytter-Lännäs ...................	..... 1895	4	6,271	267,700	2	0,111	15,800
	‘ 1900	6	6,008	314,900	2	0,408	70,900
	■ 1885	1	0,438	30,800 1	—	—	—
Ual ..............................	..... 1895	1	0,438	32,000	2	0,342	15,600
	t 1900	2	0,604	37,600	—	—	—
	r 1885	i	4,004	89,700	—	—	—
Boteå ...........................	..... 1895	i	4,116	91,500	—	—	—
	t 1900	i	4,51 8	111,200	1	0,352	8,400
	( 1885	2	1,140	32,100	1	0,9 0 0	26,000
Styrnäs .......................	.....j 1895	2	0,073	61,100	1	0,9 0 0	26,000
l 1900	3	1,503	73,800	2	1,107	40,400
	i 1885	1	10,386	264,800	—	—	—
Ofver-Lännäs ...... ...........	..... 1895	1	11,000	265,900	—	—	—
	'' 1900	3	11,650	309,200	i	0,255	8,700
	/ 1885	1	0,583	30,000	—	—	—
Sånga ..........................	..... 1895	1	0,583	30,000	—	—	—
l 1900	2	0,708	35,000	—	—	—
	| 1885	—	—	—	—	—	—
Nora.............................	..... 1895	1	0,21)2	14,200	—	—	—
	‘ 1900	1	0,0 4 6	33,000	—	—	—
	| 1885	3	3,900	106,000	i	0,025	15,000
Bjertrå .........................	..... 1895	4	4,850	140,700	—	—	—
l 1900	6	4,804	151,400	2	—	2,800
	( 1885	—	—	—	—	—	—
Skog.............................	..... 1895	—	—	—	—	—	—
	( 1900	—	—	—	—	—	—
	11885	20	42,300	1,383,700	13	6,8 9 2	353,200
Fögderiet........................	.....'' 1895	25	50,988	1,792,700	9	2,4 0 7	141,600
	'' 1900	34	57,3 3 2	2,123,700	15	4,4 7 G	289,100
Södra Ångermanlands Öfre fögderi. , 1885	2	4,0 6 5	183,200	1	0,405	42,000
Sollefteå .......................	.....{ 1995	2	4,233	204,400	—	—	—
	\ 1900	10	7,296	457,000	—	—	—
	< 1885	3	2,3 04	95,600	—	—	—
Ed.................................	..... 1895	2	2,433	90,300	—	—	—
	l 1900	4	4,014	225,500	—	—	-

TAB 2.

45

	B r u k s e	gara	Öfriga jordägare	Summa
1 Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
—	_		233	23,889	1,247,000	240	32,247	1,615,400
—	—	—	283	25,175	1,330,400	289	31(5 5 i	1,613,900
—	—	—	341	24,241	1,300,400	349	31,Sö7	1,686,200
—	—	—	141	14,451	569,600	142	14,889	600,400
—	—	—	164	14,109	578,500	167	14,889	626,100
—	—	—	190	14,2 8 5	594,300	192	14,8 8 9	631,900
—	—	—	183	28,771	734,700	184	33,375	824,400
—	—	—	189	29,200	796,300	190	33,375	887,800
—	—	—	231	28,505	778,000	233	33,3 7 5	897,600
—	—	—	149	21,024	545,200	152	23,078	603,300
—	—	—	153	22,191	593,700	156	24,0-0	680,800
	—	—	182	21,340	570,000	187	24,070	684,2u0
	—	—	79	11,230	339,100	80	21,015	603,900
—	—	_	78	10,771	332,600	79	21,771	598,500
—	—	—	79	9,8 6 0	300,300	83	21,771	618,200
—	—	—	65	6,8 9 0	239,300	66	7,4 7 9	269,300
—	—	—	71	6,890	279,200	72	7,479	309,200
—	—	—	79	6,77 1	280,600	81	7,479	315,600
—	—	—	412	52,740	1,266,400	412	52,740	1,266,400
—	—	—	413	52,448	1,347.500	414	52,740	1,361,700
—	—		495	52,094	1,475,700	496	52,74 0	1,508,700
—	—	—	255	29,354	900,700	259	33,9 (5 9	1,021,700
	—	—	265	29,119	1,066,800	269	33,90 9	1,207,500
	—	—	322	29,1 65	1,131,000	330	33,909	1,285,200
	—	—	146	18,390	887,600	146	18,390	887,600
	—	—	146	18,390	562,500	146	18,3 9 0	562,500
—	—	—	173	18,390	556,600	173	18,390	556,600
i	1,961	58,500	3,430	384,3 9 2	12,654,700	3,464	435,5 5 4	14,450,100
1	1,878	87,200	3,652	380,429	13,770,700	3,687	435,7 0 2	15,792,200
i	0,948	22,700	4,278	372,515	13,909,800	4,328	435,271	16,345,300
			200	21,430	847,600	203	25,896	1,072,800
—	—	—	190	21,905	1,198,100	192	26,138	1,402,500
—	—	—	161	18,845	1,089,800	171	26,141	1,546,800
—	—	—	133	10,451	449,000	136	12,755	554,600
-—	—	—	124	10,3 2 1	491,900	126	12,754	582,200
	—	—	118	8,741	465,100	122	12,755	690,600

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

46

TAB. 2.

Län, fögderi och. socken jemte	år	Såg\	''erksaktiebolag	Andi	a s ft-g v e rk s eg ar e
Antal	Mantal i	Taxerings- värde, kronor	| Antal j	Mantal	Taxerings- värde, kronor
r	1885	2	((,71 G	16,900
Mullra .................................	1895	2	0,7 16	31,000	—	—	—
1	1900	3	1,429	59,100	—	—	—
	1885	2	1,894	141,200	—	—	—
| Långsele ...............................	1895	3	3,416	217,800	—	—	—
i	1900	9	5,4 7 8	399,000	—	—
	1885	3	11,252	418,300	—	—	—
j Graninge...............................	1895	3	11,900	483,700	—	—	—
\	1900	3	11,900	606,800	—	—	—
	1885	4	1,442	105,500	1 !	0,165 i	8,000
1 Resele ................................i	1895	9	3,988	434,800	—		—
l	1900	II	5,941	603,800	—		—
	1885	5	2,18 9	63,800	3	1,434	23,700
Ådals-Liden ........................!	1895	11	6,909	356.400	2	0,2 0 8	9,300
1	1900	14	8,414	508,000	—	—	—
	1885	10	6,0 10	229,300	5	10,6 7 3	191,800
Junsele................................i	1895	13	20,499	463,400	1	0,295	10,300
	1900	15	25,370	716,600	—	—	—
	1885	10	9,902	315,850	6	1,610	49,550
Ramsele ..............................,	1895	17	15,814	734,500	6	4,1 3 3	124,900
	1900	21	20,6 5 3	890,100	—	—	—
	1885	7	1,895	79,000	4	1,445	59,500
! Edsele .................................■	1895	15	7,809	317,600	4	0,7 8 3	35,200
	1900 16	12,003	560,100	1	0,076	3,400
	1885	2	3,766	156,500	1	0,056	900
| Helgum .............................	1895 10	7,5 5 4	304,000	2	0,2 3 8	16,900
	1900 14	9,886	505,000	—	—	—
	1885	5	5,589	190,200	4	5,624	129,800
Fjällsjö ..............................	1895	12	13,846	762,500	—	—	—
	190C	14	16,314	935,900	—	—	—
	1885	2	3,0 9 0	68,300	3	4,564	108,300
Bodum................................	1895	8	10,289	339,400	3	0,443	27,100
	1 190(	10	12,140	482,100	—	—	—
	| 1885 1	0,166	2,900	3	3,481	63,600
Tåsjö .................................	1895 6	11,833	286,800	3	0,6 0 7	19,100
	l 190(	1 7	14,568	688,600	—	—	—
	| 188	I 20	54,8 7 0	2,066,550	20	29,4 6 7	677,150
! Fögderiet .........................	189	29	121,299	5,036,600	16	6,707	242,800
t 190	29	155,412	7,637,600	1	0,076	3,400

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15
1(1

17

18

19

20
21
22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

39

TAB. 2.

47

	Bruksägare	Öf	riga jordägare		S u m m a
		Taxerings-			Taxerings-			Taxerings.
Antal	Mantal	värde, kronor	Antal	Mantal	värde, kronor	Antal	Mantal	värde, kronor
			125	14,815	554,600	127	15,531	571,500	1
—	—	—	136	14,8 1 5	563,800	138	15,5 3 1	594,800	2
—	—	—	127	14,102	556.600	130	15,5 31	615,700	3
—	—	—	220	12,543	656,200	222	14,437	797,400	4
—	—	—	216	11,021	690,700	219	14,4 3 7	908,500	5
—	—	—	152	8,070	601,900	161	14,448	1,000,900	6
—	—	—	99	0,5 08	164,900	102	11,700	583,200	7
—	—	—	105	0,403	187,400	108	12,393	671,100	8
-■	—	—	19	0, t 0 3	77,200	22	12,3 9 3	684,000	9
—	—	—	282	24,2 7 3	965,900	287	25,8 8 0	1,079,400	10
—	—	—	281	21,802	996,900	290	25, s s o	1,431,700	11
—	—	—	256	19,03 0	1,036,100	267	25,8 8 0	1,639,900	12
	.-	—	232	16,3 2 2	595,950	240	19,945	683,450	13
—	—	—	228	12,7 7 8	679,500	241	19,95 5	1,055,200	14
—	—	—	209	10,40 7	644,500	223	18,881	1,152,500	15
—	—	—	270	28, i so	864,000	285	45,4 0 9	1,285,100	16
	—	—	292	26,829	988,000	306	47,023	1,461,700	17
~	—	—	285	14,055	1,243,000	300	40,03 1	1.959,600	18
—	—	—	291	33,4 9 8	1,238,600	307	45,0 10	1,604,000	19
—	—	—	280	20,8 7 8	1,182,200	303	40,8 2 5	2,041,600	20
	—	—	256	18,8 3 3	1,109,900	277	39,4 8 0	2,000,000	21
	—	—	189	18,0 3 8	685,250	200	21,978	823,750	22
—	—	—	184	14,1 7 5	658,400	203	22,''«7	1,011,200	23
—	—	—	177	9,5 2 5	528,800	194	21,001	1,092,300	24
—	—	—	303	18,349	831,400	306	22,171	988,800	25
	—	—	328	14,530	852,300	340	22,3 2 2	1,173,200	26
—	--	—	303	12,443	860,600	317	22,3 2 9	1,365,600	27
	—	—	163	12,500	376,400	172	23,4 7 9	696,400	28
	—	—	157	9,0 2!)	807,200	169	23,4 7 6	1,569,700	29
	—	—	140	3,7 3 4	741,500	154	20,048	1,677,400	30
	—	—	117	8,7 7 0	724,700	122	16,424	901,300	31
~	—	—	118	6,430	833,400	129	17,10 8	1,199,900	32
~	—	—	106	4,190	848,800	116	16,3 3 0	1,330,900	33
	—	—	260	19,04 0	550,500	264	22,0 8 7	617,000	34
		—	260	8,5 1 0	618,000	269	20,95 0	923,900	35
		—	260	4,2 0 8	552,700	267	18,770	1,241,300	36
		—	2,884	239,0 9 5	9,505,000	2,924	323,4 2 2	12,248,700	37
	~	—	2,899	194,218	10,747,800	2,944	322,224	16,027,200	38
			2,569	149,1 4 5	10,356,500	2,599 1	304,0 3 3	17,997,500	39

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

48

TAB. 2.

Län, fögderi och socken jemte år

Sågverksaktiebolag	Andra sägverksegare
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	M antal	Taxerings- värde, kronor
			1	I 0,208	4,300
i	0,203	8,000	—	-	-
	_	_	2	0,2 5 0	9,500
	_	_	i	0,6 6 6	15,800
	—	_	i	0,250	10,000
6	2,10 3	68,400	—	-	-
	—	—	i	0,47 9	7,400
2	0,7 BO	16,000	-	-	—
2	1,205	27,700	—	—	—
i	0,591	23,300	i	0,4 1 6	7,500
2	2,13 8	85,200	i	0,9 5 9	21,700
6	4,809	158,900	-	—	—
1	2,200	69,300	-	-	—
1	1,800	85,300	-	—	—
4	3,978	339,000	—	—	—
2	7,7 9 0	165,500	i	1,166	11,000
3	8,779	207,300	2	1,631	26,500
4	11,553	430,500	—	—	—
10	19,9 0 9	602,700	2	4,499	49,500
10	29,69 0	956,600	2	5,745	154,400
i: 13	35,7 6 0	1,583,500	—	—	—
> 10	30,540	860,800	6	7,434	95,500
> 13	43,3 2 0	1,358,400	3	8,585	212,600
) 21	59,4 5 8	2,608,000	2	0,250	9,500
5 1	0,7 2 2	25,000	2	1,072	. 43,900
V i	0,7 3 9	26,000	i	0,612	34,000
) 5	4,159	200,400	i	O 05 ce ce	7,000
5 1	1,4 3 8	44,200	-	—	—
3 1	1,020	55,500	-		-
3 2	1,859	74,600			—
5 3	2,000	77,800	i	0,0 6 9	20,000
5 4	7,091	306,300	i	0,054	7,000
o! 6	10,130	500,900	1 -	1 -	—

Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.

/1885

Nordingrå .........................., 1895

{ 1900
(1885

Ullånger ............................... 1895

Vibyggerå ....................

Nätra ..........................

Sidensjö .....................

Skorped ....................

Anundsjö......................

Fögderiet.

ro;

{19(
/ 18!
] 18!
1191

C 18!
. 18!
I 191
, 18:

I

Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.

(lf

Själevad ............................... H

l 11

(lf

Mo.................................... «

Björna

1885

1900

TAB. 2.

49

	Bnikse	gare	Öf	riga jordägare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			296	70,335	1,441,000	297	70,543	1,445,300
—	-	—	319	70,340	1,565,400	320	70,543	1,573,400
—	—	—	548	70,293	1,615,800	550	70,543	1,625,300
-	-	—	114	28,45 9	721,700	115	29,126	737,500
—	—	—	118	28,8 7 5	772,900	119	29,125	782,900
—	—	—	249	27,022	769,800	255	29,12 5	838,200
—	—	— •	171	32,694	756,700	172	33,173	764,100
	-	—	171	32,42 3	803,600	173	33,17 3	819,600
—	-	—	322	31,8 92	833,900	324	33,147	861,600
—	—	—	226	65,322	1,432,700	228	66,3 2 9	1,463,500
—	—	—	222	63,2 3 2	1,870,300	225	66,329	1,977,200
—	-	—	578	61,520	1,907,400	584	66,329	2,066,300
	—	—	151	37,870	943,600	152	40,1.0	1,012,900
—	—	—	160	38,2 6 0	1,099,900	161	40,120	1,185,200
—	-	—	329	36,142	1,060,900	333	40,120	1,399,900
-	-	—	68	8,5 6 6	394,500	71	17,522	571,000
—	-	-	77	7,11 2	422,100	82	17,522	655,900
—	-	—	232	8,7 51	590,800	236	20,304	1,021,300
-	—	—	343	59,303	1,888,400	355	83,711	2,540,600
-	—	—	350	48,298	1,940,000	362	83,633	3,051,000
-	-	—	615	47,46 2	2,517,300	628	83,222	4,100,800
-	-	-	1,369	302,549	7,578,600	1,385	340,5 2 3	8,534,900
		—	1,417	288,540	8,474,200	1,433	340,4 4 5	10,045,200
			2,873	283,0 82	9,295,900	2,896	342,7 9 0	11,913,400
			261	85,958	2,071,800	264	87,752	2,140,700
-	-	-	279	86,401	2,164,600	281	87,752	2,224,600
-	-	-	618	83,205	2,188,200	624	87,752	2,395,600
-	-	-	84	19,885	637,400	85	21,328	681,600
-	—	-	89	19,7 03	714,500	90	21,323	770,000
-	-	-	219	19,464	755,200	221	21,323	829,800
-	-	-	115	11,998	771,700	119	14,073	869,500
-	-	-	87	6,928	671,800	92	14,0 7 3	985,100
-	—	-	250	3,943	544,000	256	14,073	1,044,900

7

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

5°

TAB. 2.

S å g y e r k s a k t i e b o 1 a g Andra sågverkseg are

Län, födgeri och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
i	1885	i	0,144	15,000
Arnäs .................................<	1895	i	0,10 9	13,000	—	-	—
1	1900	6	0,894	82,300	—	-	-
i	1885	2	1,286	43,000	—	—	—
Gideå .................................<	1895	2	2,434	87,000	—	-	-
1	1900	4	4,208	282,000	—	—	-
	1885	1	2,2 3 0	42,000	—	—	—
j Trehörningsjö........................''	1895	2	2,9 6 2	86,000	—	-	-
1	1900	4	3,319	207,400	—	_	—
|	1885	1	1,521	52,500	-	-	—
Grundsunda...........................i	1895	1	1,712	69,100	-	-	-
!	1900	1	2,383	123,100	—	—	—
[	1885	3	9,297	299,500	6	1,141	63,900
Fögderiet..............................i	1895	5	16,747	642,900	1	0,6 6 6	41,000
i	1900	8	27,007	1,470,700	1	0,388	7,000
	1885	41	176,067	6,408,750	52	64,207	1,718,950
| Vesternorrlands län..............{	1895	55	286,19 5	12,847,800	47	42,889	2,341,100
(	1900	69	368,47 4	19,105,200	38	21,797	1,657,500
Jemtlands län. Jemtlands Östra fögderi	1885	1	0,7 91	35,000	2	0,312	14,000
j Ragunda .............................j	1895	6	3,408	231,200	9	1,521	85,500
1900	7	4,424	300,300	4	0,7 8 3	39,800
	1885	4	4,71 5	77,100	-	-	-
Hellesjö ............................ j	1895	5	9,404	319,600	3	0,7 7 5	20,400
1900	5	10,931	358,900	4	0,563	28,900
	1885	i	0,0 3 4	54,000	—	—	-
Håsjö .................................j	1895	4	1,408	72,300	7	0,542	18,500
1900	'' 6	1,886	100,700	3	0,17 9	9,500
	1885	3	1,982	88,200	1	0,208	3,900
Fors ...................................i	1895	4	7,586	255,100	8	1,424	58,100
1	1900	5	7,404	300,400	6	1,219	57,600
	1885	2	1,075	31,800	3	0,467	52,000
Stugun.................................|	1895	7	3,433	247,600	7	2,8 40	111,000
1900	9	4,584	401,200	7	0,510	60,800
	1885	—	—	—	-	-	-
Borgvattnet...........................	1895	5	0,971	45,600	4	0,2 3 8	14,100
	1900	8	2,3 6 2	138,600	1	0,031	1,800

TAB. 2.

51

Bruk segare	Öfriga jorde g are	S u m m a
t Antal	1 Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
_	_	_	296	73,8oi	2,158,100	297	73,948	2,173,100
—	-	-	301	73,839	2,193,500	302	73,948	2,206,500
—	—	-	644	73,054	2,183,300	649	73,948	2,265,600
—	-	-	106	10,118	733,000	108	11,354	776,000
—	-	-	99	8,9 2 0	787,000	101	11,354	874,000
—	-	-	421	7,091	782,300	425	11,354	1,064,300
—	-	-	34	2,458	216,700	35	4,088	258,700
—	—	-	30	1,726	252,900	32	4,688	338,900
-		-	181	0,2 0 2	217,100	185	3,521	424,500
—		-	125	22,687	797,600	126	24,208	850,100
—	-	-	138	22,410	914,000	139	24,208	983,100
	-	-	352	21,82 5	906,100	353	24,208	1,029,200
—	—	—	1,021	226,9 08	7,386,300	1,030	237,346	7,749,700
• —	—	-	1,023	219,933	7,698,300	1,029	237,346	8,382,200
—	—	-	2,685	208,7 8 4	7,567,200	2,694	236,17 9	9,053,900
5	12,2 2 6	566,500	14,467	1,557,040	59,245,100	14,565	1,799,540	67,939,300
5	6,440	350,600	15,567	1,468,313	63,506,300	15,674	1,803,8 3 7	79,045,800
	6,418	531,800	19,105	1,391,938	65,463,200	19,216	1,788,6 2 7	86,757,200
			239	19,753	1,140,200	242	20,8 5 6	1,189,200
_	-	-	300	15,867	1,142,600	315	20,856	1,459,300
	—	-	351	15,699	1,203,400	362	20,8 56	1,543,500
—	—	-	164	11,736	244,500	168	16,451	321,600
~	-	-	152	6,2 7 2	239,700	160	16,451	579,700
—	~	-	165	4,9 5 7	305,600	174	16,451	693,400
	—	-	92	7,158	195,000	93	7,792	249,000
~	~	-	118	5,842	258,300	129	7,792	349,100
—		-	114	5,727	285,900	123	7,792	396,100
—	“	-	162	14,907	531,800	166	17,097	623,900
—		—	170	8,0 8 7	489,700	182	17,0 9 7	802,900
—	—	-	221	8,474	487,500	232	17,097	845,500
—	_	—	135	8,3 7 5	605,900	140	9,017	689,700
—	~	-	130	3,644	476,700	144	9,91 7	835,300
—	—	—	215	4,823	480,800	231	9,917	942,800
	“	— ■	72	4,8 7 5	169,200	72	4,8 7 5	169,200
—		—	75	3,666	248,600	84	4,8 7 5	308,300
—		—	67	2,482	203,800	76	4,875	344,200

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

1

;2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

52

T AB 2.

Län, fögderi och socken jemte	år	Sågverksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
|	1885	2	0,8 9 7	56,100	1	0,167	12,000
Refsinid .............................<	1895	4	2,8 91	176,700	4	1,308	36,200
1	1900	7	4,559	250,100	1	0,20 8	20,000
|	1885	2	0,251	25,000	—	—	—
Nyhem...............................\	1895	6	0,791	80,000	6	0,19 7	18,900
l	1900	5	1,203	131,000	3	0,404	25,500
r	1885	3	1,673	53,000	—	_	—
Bodsjö ................................<	1895	4	5,460	183,200	2	0,0 7 3	5,500
1	1900	6	4,234	255,800	i	0,13 9	14,000
i	1885	3	0,518	19,000	—	—	—
Sundsiö ..............................	1895	5	3,643	153,900	5	0,6 91	33,000
1	1900	10	3,6 2 7	224,800	4	0,9 8 8	36,900
i	1885	5	0,905	94,400	—		—
Bräcke.................................\	1895	6	5,650	246,200	4	0,3 5 4	36,600
1	1900	8	3,8 2 3	327,500	4	0,443	100,000
|	1885	—	—	—	—	—	—
Brunflo ................................\	1895	4	2,251	99,500	4	1,526	93,600
1	1900	5	1,847	60,500	3	0,872	22,900
(	1885	—	—	—	—	—	—
Marieby ..............................%	1895	1	—	900	—	—	—
l	1900	2	0,189	4,600	—	—	—
j	1885	—	—	—	—	—	—
Lockne .. .............................\	1895	4	0,724	47,500	6	3,322	48,600
1	1900	4	2,104	83,200	2	0,292	13,500
f	1885	—	—	—	-	—	—
Näs ..................................	1895	3	1,722	60,300	3	1,813	47,700
1	1900	3	1,889	68,200	2	1,167	24,300
1	1885	1	0,524	11,400		—	—
Hackås ...............................,	1895	5	2,935	48,700	i	0,118	3,000
1	1900	5	4,796	231,100	2	0,5 7 9	12,500
f	1885	9	13,966	545,000	10	1,154	81,900
Fögderiet .............................{	1895	14	52,33 7	2,268,300	31	16,742	630,700
l	1900	22	59,8 6 2	3,236,900	26	8,327	468,000
Jemtlands Norra fögderi
f	1885	2	0,2 7 8	11,100	4	1,153	39,600
Lit .....................................[	1895	9	5,484	151,800	3	0,349	11,800
l	1900	10	7,008	218,900	5	0,819	24,600
|	1885	—	—	—	—	—	—
Kyrkås ................................^	1895	—	—	—	i	0,167	1,700
l	1900	2	0,o io	4,000	—		—

TAB. 2.

53

Bruksägare	Öf	riga jordegare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			159	19,2 7 0	1,001,600	162	20,340	1,069,700	1
_	_	—	156	16,141	886,300	164	20,340	1,099,200	2
_	_	—	186	15,573	850,000	194	20,340	1,120,100	3
_	_	—	52	3,727	288,400	54	3,978	313,400	4
_	_	—	54	2,900	207,800	66	3,9 7 8	306,700	5
—	_	—	65	2,371	220,800	73	3,978	377,300	6
—	_	—	123	6,074	369,500	126	8,347	422,500	7
—	—	—	102	2,814	281,000	108	8,347	469,700	8
—	—	—	102	3,9 7 4	257,900	109	8,347	527,700	9
__	—		195	16,151	687,500	198	16,669	706,500	10
_	_	—	178	12,3 3 5	644,300	188	16,669	831,200	11
_	_	-	220	12,054	615,300	234	16,6 6 9	877,000	12
_	_	—	260	7,741	503,400	265	8,646	597,800	13
_	_	—	125	2,042	353,700	135	8,646	636,500	14
_	_	—	102	4,380	365,600	114	8,646	793,100	15
_	_	—	325	41,012	1,247,100	325	41,612	1,247,100	16
—	—	—	338	37,507	1,289,250	346	41,344	1,482,350	17
—	—	—	406	38,625	1,473,900	414	41,344	1,557,300	18
—	—	—	91	9,107	240,600	91	9,167	240,600	19
—	—	—	104	9,16 7	261,500	105	9,167	262,400	20
—	—	—	94	8,978	264,800	96	9,167	269,400	21
—	—	—	233	34,738	851,400	233	34,738	851,400	22
—	—	—	255	30,6 9 2	793,500	265	34,738	889,600	23
—	—	—	306	32,3 42	786,600	312	34,7 3 8	883,300	24
—	—	—	173	23,3 01	549,600	173	23,3 61	549,600	25
—	—	—	182	19,8 2 0	509,500	188	23,3 61	617,500	26
—	—	—	176	20,3 05	512,200	181	23,361	604,700	27
—	—	—	233	24,002	612,900	234	24,526	624,300	28
—	—	—	214	20,47 3	697,000	220	23,526	748,700	29
—	—	—	218	18,150	493,700	225	23,525	737,300	30
—	—	—	2,708	253,2 5 3	9,238,600	2,727	268,3 7 2	9,865,500	31
—	—	—	2,653	198,025	8,779,450	2,698	267,104	11,678,450	32
	“		3,008	198,914	8,807,800	3,056	267,10 3	12,512,700	33
			290	46,771	1,342,700	296	48,202	1,393,400	34
—	—	—	301	42,369	1,239,900	313	48,202	1,403,500	35
—	—	—	406	40,3 7 4	1,258,900	421	48,201	1,502,400	36
—		—	64	7,389	199,100	64	7,389	199,100	37
— ■	—	—	70	7,222	202,200	71	7,389	203,900	38
—	—	—	79	7,349	205,100	81	7,389	209,100	39

54

TAB. 2,

			Sågverksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g ar e
	Län, fögderi och socken jemte år			Taxerings-			Taxerings-
			Antal	Mantal	värde,	Antal	Mantal	värde,
					kronor			kronor
1		r1885	i	0,073	1,600
2	Häggenås........................	1895	7	2,216	59,600	1	0,2 64	5,900
3		l 1900	9	4,003	118,000	—	—	—
4	Föllinge (med Laxsjö) .......	.... 1885	1	0,5 4 6	9,400	2	0,338	4,100
5	Föllinge ..........................	1 1895	7	2,041	89,900	—	—	—
6	1900	5	2,573	109,600	3	0,354	6,300
7 8	Laxsjö ...........................	1 1895 1900	2 3	1,028 1,649	22,500 35,100	1 2	0,125 0,250	5,000 6,700 ''
9		i 1885	1	0,125	2,900	2	0,12 9	2,000
10	Hotagen ........................	.... 1895	6	1,609	35,850	4	0,217	4,350
11		‘ 1900	6	2,144	48,600	1	0,118	2,500
12	Hammerdal (med Gåxsjö) ..	.... 1885	3	0,602	42,200	4	0,3 0 3	19,300
13	Hammerdal.......................	f 1895	9	3,686	282,800	3	0,175	15,800
14		1900	13	5,331	395,100	2	0,443	34,800
15 16	Gåxsjö ............................	f 1895	4 4	0,399 0,930	23,300 44,900	—	—	_
17		t 1885	4	2,163	116,000	2	1,106	48,800
18	Ström ........................		12	8,359	555,500		1,005	51,900
19		! 1900	15	9,2 5 9	544,500	10	1,885	90,000
20		| 1885	3	0,335	17,000	2	0,449	17,800
21	Alanäs ..........................		4	2,55 5	112,900	2	0,0 03	700
22		'' 1900	4	3,4 7 9	180,100	3	0,023	2,300
23		t 1885	2	0,502	25,500	4	0,6 6 6	17,900
24	Frostviken ......................	.... 1895	5	2,7 52	92,000	2	0,485	10,500
25		> 1900	4	3,679	162,300	3	0,850	26,900
26		/ 1885	2	0,514	23,500	3	0,042	13,600
27	Rödön ...........................	....i 1895	3	0,6 0 4	18,700	2	0,394	28,700
28		l 1900	2	0,458	22,700	i	0,141	9,200
29		| 1885	—	—	—	i	0,604	17,300
30	Näskott . .......................	.... 1895	i	0,125	6,500	i	1,678	29,900
31		1 1900	i	0,125	6,500	i	1,485	35,900
32		( 1885	3	0,083	2,300	i	0,063	1,100
33		| 1895	5	1,008 1,269	10,600 29,500	9	1,155 0,933	16,200 13,200
34		11900	6	i
35		(1885	—	—	—	—	—	—
36	Ås...................................	.... 1895	1	0,5 00	10,000	i	—	3,200
37		t 1900	1	0,5 0 0	8,000	3	0,19 6	5,700
38		< 1885	14	5,2 21	251,500	14	4,853	181,500
39	Fögderiet..........................	...,| 1895	22	32,428	1,471,950	12	6,017	185,650
40		'' 1900	27	42,447	1,927,800	20	7,497	258,100

TAB. 2.

55

Bruksägare	Öf	riga jordägare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			276	24,969	661,700	277	25,042	663,300
—	—	—	283	22,562	609,600	291	25,042	675,100
—	—	—	360	21,039	560,000	369	25,04 2	678,000
—	—	—	318	21,922	611,700	321	22,806	625,200
_	—	—	261	15,105	432,400	268	17,146	522,300
,_	—	—	331	15,261	442,900	339	18,188	558,800
_	—	—	108	4,507	166,100	in	5,660	193,600
_	__	—	127	3,761	208,900	132	5,660	250,700
_	—	—	68	6,256	103,700	71	6,510	108,600
—	—	—	107	4,684	82,800	117	6,510	123,000
—	—	—	163	4,332	131,900	170	6,594	183,000
—	—	—	483	38,8 81	1,849,700	490	39,786	1,911,200
—	—	—	382	30,041	1,502,000	394	33,9 0 4	1,800,600
—	—	—	497	27,004	1,442,300	512	32,7 7 8	1,872,200
i -	—	_	98	5,483	289,100	102	5,882	312,400
—	—	—	117	4,952	257,400	121	5,882	302,300
—	—		311	18,7 00	896,100	317	21,969	1,060,900
	—	—	347	16,772	1,027,500	361	26,13 6	1,634,900
—	—	—	508	12,490	850,100	533	23,6 3 4	1,484,600
—		—	109	5,675	294,600	114	6,459	329,400
—	—	—	134	3,901	281,800	140	6,459	395,400
_	—	—	172	3,442	221,200	179	6,944	403,600
_	—	—	143	11,310	208,800	149	12,478	252,200
_	—	_	157	9,241	222,400	164	12,478	324,900
_	—	—	253	6,964	398,700	260	11,493	587,900
_	—	—	153	31,790	833,400	158	32,346	870,500
_	—	—	194	31,348	828,000	199	32,346	875,400
—	—	—	249	31,747	869,000	252	32,346	900,900
1	—	1,200	80	11,819	318,400	82	12,423	336,900
1	—	1,200	109	10,620	312,300	112	12,423	349,900
—	—	—	142	10,818	322,700	144	12,428	365,100
—	—	—	153	15,618	348,600	157	15,7 6 4	352,000
—	—	—	156	13,541	324,600	163	15,764	351,400
—	—	—	204	13,562	315,800	211	15,7 6 4	358,500
—	—	—	165	23,6 81	596,100	165	23,681	596,100
—	—	—	189	23,181	573,600	191	23,0 81	586,800
—	—	—	220	22,984	577,700	224	23,680	591,400
1	—	1,200	2,613	264,7 81	8,264,600	2,642	274,8 5 5	8,698,800
1	—	1,200	2,896	240,5 7 7	8,094,300	2,931	279,0 2 2	9,753,100
—	—	—	3,828	226,079	8,062,600	3,875	276,0 2 3	10,248,500

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

56

TAB. 2.

		Såg	verksaktiebolag	And	ra s å g v e r k s e g a r e
Lätt, fögderi och. socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
Jemtlands Vestra fögderi. (	1885
Sunne ................................J	1895	i	0,352	7,600	2	0,3 25	13,100
l	1900	i	—	500	3	0,5 2 3	16,500
f	1885	i	—	3,000	—-	—	—
Frösön ......... ......................	1895	—	—	—	3	1,328	70,300
1	1900	_	—	—	5	1,344	79,700
f	1885	i	—	2,000	1	0,125	2,500
Hallen ................................	1895	2	0,125	4,400	1	0,1 6 7	2,500
(	1900	2	0,125	3,700	5	0,8 6 9	11,000
(	1885	_		—	—	—	—
Marby ................................(	1895	—		—	1	—	200
l	1900	_		—	1	0,084	300
r	1885	_	—	—	—	—	—
Norderön...............................	1895	—	—	—	-	—	—
t	1900	i	0,21 G	4,800	—	—	—
Oviken.................................j	1885	2	0,750	22,300	—	—	—
1895	5	2,4 98	76,100	3	1,37 1	39,700
1	1900	3	1,4 8 0	46,400	9	1,875	56,700
	1885	—	—	—	—	—	—
Myssjö...............................j	1895	9	0,6 5 G	19,800	2	0,3 8 4	4,500
1900	4	1,887	44,400	4	0,335	7,600
f	1885	—	—	—	1	0,2 3 4	14,500
Undersåker...........................<	1895	2	—	5,000	3	1,459	43,800
1	1900	4	0,260	20,000	3	0,6 G 7	13,500
(	1885	—	—	—	—	—	—
Mörsil ..................................	1895	2	0,2 9 G	8,000	—	—	—
1	1900	3	0,418	13,200	3	0,2 0 G	13,100
f	1885	—	_	—	2	0,8 3 7	15,200
Åre ....................................]	1895	2	5,194	94,200	2	0,704	14,500
(	1900	2	5,575	106,400	5	2,31 2	63,900
r	1885	2	0,460	7,800	—	—	—
Kall ..................................{	1895	3	10,016	260,800	3	1,2 6 9	41,000
1	1900	3	8,974	201,400	6	2,9 7 6	185,600
f	1885	1	0,208	900	1	0,0 8 3	4,500
Offerdal ..............................,	1895	6	2,788	38,000	3	3,6 7 5	71,000
1	1900	6	3,822	68,300	3	3,726	61,700
f	1885	—	—	—	—	—	—
Alsen .................................{	1895	5	1,655	29,100	3	0,2 5 0	12,700
1	1900	7	2,16 0	39,400	6	0,6 8 9	27,500

TAB. 2.

57

	Brukse	gare	Ofri g a jordegare		S u m m	a
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			185	33,580	828,700	185	33,5 8 9	828,700
—	—	—	211	33,91 2	781,000	214	34,58 9	801,700
—	—		184	34,oco	774,200	188	34,6 8 9	791,200
—		—	176	32,8 01	776,000	177	32,8 01	779,000
—	—	—	215	31,473	815,400	218	32,8 01	885,700
—	—	—	229	31,457	814,800	234	32,8 01	894,500
—	—	_	179	27,5 3 0	640,400	181	27,056	644,900
—	—	—	190	27,1 ca	660,500	193	27,4 01	667,400
—	—		220	26,4 6 7	677,000	227	27,401	691,700
--	—		70	8,980	208,600	70	8,980	208,600
—	—	—	85	9,174	225,200	86	9,174	225,400
■ —	—	—	84	9,090	227,500	85	9,174	227,800
—	—	—	48	8,729	176,600	48	8,729	176,600
—	—	—	60	8,729	177,600	60	8,7 2 9	177,600
—	—	—	61	8,51 3	170,400	62	8,729	175,200
—	—	—	290	43,7 G 7	1,007,000	292	44,5 17	1,029,300
—	—	—	318	40,648.	906,900	326	44,517	1,022,700
—	—	—	289	40,6 0 2	902,200	301	44,017	1,005,300
—	—	—	190	25,0 2 7	613,100	190	25,0 2 7	613,100
—	—	—	229	23,9 8 7	585,700	240	25,02 7	610,000
—	—	—	203	22,8 5 5	580,300	211	25,8 2 7	632,300
i	— ''	3,700	146	13,335	357,100	148	13,5 0 9	375,300
—	—		190	12,1 io	374,000	195	13,009	422,800
—	—	—	166	12,052	428,400	173	13,509	461,900
i	0,1 27	3,600	55	6,220	178,000	56	6,3 4 7	181,600
—	— ''	—	65	6,0 51	198,500	67	6,347	206,500
—	—	—	66	5,728	207,400	72	6,3 4 7	233,700
i	0,376	12,700	255	30,8 2 3	460,700	258	32,0 3 5	488,600
—	—	—	317	26,137	567,100	321	32,0 3 5	675,800
—	—	—	264	24,14 8	548,900	271	32,0 3 5	719,200
i	9,142	178,100	152	13,2 0 0	363,800	155	22,8 0 2	549,700
—	—	—	169	11,577	322,200	175	22,8 0 2	624,000
—	—	—	137	10,91 3	342,500	146	22,8 0 2	729,500
i	1,370	16,800	435	49,0 7 6	1,059,800	438	50,74 3	1,082,000
—	- ’	—	530	44,330	1,040,800	539	50,7 4 3	1,149,800
-T"	—	—	528	43,1 95	1,025,300	537	50,7 4 3	1,155,300
1	0,067	2,400	254	35,442	793,400	255	36,109	795,800
—	- 1	—	300	34,204	809,700	308	36,109	851,500
—	—	—	283	33,200	788,500	296	36,109	855,400

8

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

58

TAB. 2.

Län, fögderi och	socken jemte år	Såg	verksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
	1 1885				i		4,700
Mattmar .............	................| 1895	—	—	__	3	0,1 67	6,300
	(1900	1	0,1 8 9	4,600	5	0,356	12,000
	i 1885	5	1,418	36,000	4	1,270	41,400
Fögderiet..............	................] 1895	17	23,5 3 0	543,000	13	11,099	319,600
	[ 1900	15	25,041	553,100	29	15,961	549,100
Jemtlands Södra fögderi.
Berg (med Asarne)	............... 1885	4	1,870	77,900	—	-	_
	f 1895	5	3,206	140,100	—	—
Berg....................	................(1900	3	3,373	133,000	3	1,19 0	42,600
	(1895	4	1,201	58,900	—	—	—
Asarne................	................1 1900	3	0,096	33,300	2	1,004	37,500
	| 1885	1	0,06 5	1,200	i	0.065	1,200
Klöfsjö................	.............. 1895	3	1,553	58,600	-	-	-
	t 1900	3	3,031	97,900	3	0,280	6,700
	11885	3	1,169	35,000	—	-	—
Rätan .................	................| 1895	9	4,092	135,800	2	0,0 8 3	3,700
	{ 1900	7	1,779	61,400	5	1,478	99,100
	(1885	4	4,4 3 8	118,000	—	-	-
Sveg..................	................ 1895	5	10,1 6 0	412,400	—	-	-
	l 1900	5	7,5 8 3	316,500	5	0,3 6 3	17,400
	f 1885	3	1,706	47,300	—	-	-
Linsell ................	................| 1895	4	3,5 7 6	145,700	—	-	-
	( 1900	4	4,6 3 9	203,000	2	0,250	13,700
	(1885	4	2,6 2 4	36,700		—	-
Elfros ................	................1895	5	4,560	177,500	-		-
	( 1900	5	5,836	254,200	-	-	-
	i 1885	4	11,250	405,000	-	-	-
Lillherdal .........	................j 1895	6	13,646	■490,800	-	—	-
	l 1900	5	13,4 7 7	556,700	1	0,111	4,400
	(1885	5	2,3 9 6	209,700	—	-	—
Ytter-Hogdal .......	................| 1895	11	10,9 9 3	390,500	—	-	-
	( 1900	10	10,7 6 6	528,300	5	2,15 0	94,500
	l 1885	2	0,8 5 6	18,600	—	—
Ofver-Hogdal ........	................> 1895	3	1,4 8 9	39,200	-	-
	( 1900	3	1,61 9	50,000	i	0,645	19,600
Hede (med Storsjö)	............... 1885	3	2,4 8 4	84,900	-	-	-
	1 1895	5	5,54 1	216,500	—	—	—
Hede..................	................* 1900	5	5,7 6 9	240,000	i	0,0 6 9	2,800

T AB. 2.

59

	B r u k s e	gare	Öf	ri g & jorde	gare	Summa
i Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			119	15,836		406,000	120	15,836	410,700	1
-	-	-	152	15,609		414,700	155	15,836	421,000	2
-	-	-	159	15,2 91		405,400	165	15,8 3 6	422,000	3
2	11,687	217,300	2,554	344,415		7,869,200	2,565	358,7 9 9	8,163,900	4
-	-	-	3,031	325,17 o		7,879,300	3,061	359,7 99	8,741,900	5
			2,873	318,2 9 7		7,892,800	2,917	359,29 9	8,995,000	6
			339	35,0 8 9		938,100	343	36,9 5 9	1,016,000	7
-	-	-	377	27,23 7		756,100	382	30,443	896,200	8
-	—	-	369	25,881		798,400	375	30,444	974,000	9
—	-	-	76	4,314		134,500	80	5,5) 5	193,400	10
_	—	-	80	3,814		136,300	85	5,5 1 4	207,100	It
—		-	100	8,2 13		167,300	102	8,343	169,700	12
-	-	-	106	7,7 so		188,200	109	9,3 3 3	246,800	13
-	-	-	120	6,022		176,100	126	9,3 3 3	280,700	14
—	_	—	166	14,195		551,500	169	15,364	586,500	15
-	-	-	125	8,440		278,300	136	12,610	417,800	16
i	1,357	48,200	109	8,084		297,800	122	12,698	506,500	17
—	-	-	181	19,155		551,500	185	23,5 9 8	669,500	18
—	-	-	190	13,44 3		524,900	195	23,593	937,300	19
i	5,1 8 8	221,800	221	10,510		453,200	232	23,594	1,008,900	20
—	—	-	83	6,944		195,000	86	8,709	242,300	21
—		—	71	5,134		196,300	75	8,709	342,300	22
—	-	—	102	3,819		168,000	108	8,708	384,700	23
—	-	—	92	11,908		265,500	96	13,7 2 2	302,200	24
-	—	—	90	9,162		326,700	95	13,7 22	504,200	25
i	0,84 0	25,800	117	7,5 4 6		286,000	123	13,7 2 2	566,000	26
-	-	—	no	9,ooo		320,000	114	20,250	725,000	27
-	—	-	105	6,004		258,100	in	20,2 5 0	748,900	28
i	0,2 96	11,800	152	6,307		262,700	159	20,2 5 0	835,600	29
—	-	—	150	20,6 0 5		655,100	155	23,000	864,800	30
-	-	—	145	12,007		614,200	156	23,ooo	1,004,700	31
i	0,4 14	18,400	155	10,8 8 7		554,000	171	24,5 2 3	1,195,200	32
-	-	—	36	6,199		139,400	38	7,0 5 5	158,000	33
-	-	—	35	5,6 G G		138,200	38	7,055	177,400	34
-	-	-	33	4,7 91		135,700	37	7,0 5 5	205,300	35
-	-	—	191	16,791		501,800	194	19,275	586,700	36
-	—	—	131	9,0 98		354,800	136	14,639	571,300	37
i	0,57 1	23,400	156	7,8 9 7		366,600	163	14,306	632,800	38

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

6o

T AB. 2.

Län, fögderi och socken jemte år	Såg	verksaktiebolag	Andra sågverksegare
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
	f 1895	4	2,4 8 0	56,700
Storsjö................................	1 1900	3	2,044	71,000	1	0,104	2,200
	| 1885	1	0,583	16,300	—	-	-
Vemdalen.............................	] 1895	3	1,1 0-6	43,200	1	• 0,1 3 9	6,200
	11900	5	2,0 7 1	89,300	4	0,764	33,100
	11885	2	0,028	2,000	—	-	-
Tfinnäs (med Ljusnedal) ........	1895	5	0,81 6	22,600	1	0,40 0	6,200
	t 1900	6	0,003	32,200	3	0,597	25,100
	t 1885	11	29,527	1,052,600	1	0,0 6 5	1,200 ;
Fögderiet.............................	1895	20	64,188	2,388,500	3	0,622	16,100
	‘ 1900	18	64,526	2,666,800	21	9,31 1	398,700
	i 1885	27	50,131	1,885,100	25	7,351	306,000
Jemtlands län ....................	| 1895	44	172,483	6,671,750	47	34,480	1,152,050
	1 1900	49	191,876	8,384,600	72	41,09G	1,673,900
Vesterbottens län
Umeå fögderi.
	| 1885	2	0,2 29	11,100	3	1,036	36,500
Nordmaling ........ .............	. 1895	4	10,9 5 3	339,600	i	0,942	4,000
	'' 1900	4	5,904	405,900	i	1,148	53,100
	1 1885	3	2,2 9 2	131,400	3	1,123	98,100
Bjurholm.............................	. 1895	4	7,005	515,200	1	0,060	12,000
	l 1900	5	8,351	452,800			—
	t 1885	2	0,813	31,600	2	1,152	48,500
Umeå ...............................	. 1895	5	11,863	269,700	i	0,723	20,000
	l 1900	5	19,014	518,500	2	1,072	31,500
	( 1885	—	_	—	1	0,047	1,000 |
Vännäs .............................	. 1895	2	0,031	2,000	_	-	_
	l 1900	3	1,564	43,900	—	-
	11885	1	0,313	9,800	5	2,5 3 6	84,000
SälVar .................................	. 1895	1	3,807	153,800	1	0,0 6 3	2,500
	'' 1900	3	4,5 90	301,700	1	0,167	16,000
	i 1885	2	3,7 7 9	185,900	5	3,088	407,700
Degerfors.............................	.1 1895	4	7,ooo	542,000	1	0,569	85,800 .
	(1900	5	13,188	879,200	1	0,180	7,600
	, 1885	—	—	—	2	0,547	24,800
Bygdeå................................	.] 1895	i	0,063	3,000	3	5,979	. 264,900
	l 1900	4	7,898	374,200	—	-	T-

T AB. 2.

6l

I	Brukse	gare	Öf	riga jordegare	Summa
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
			46	2,176	70,600	50	4,030	127,300	1
-	-	-	47	2,4 2 4	66,100	Öl	5,4 7 2	139,300	2
-	-	-	146	11,726	372,700	147	12, SO!)	389,000	3
-	-	-	136	11,004	416,800	140	12,309	466,200	4
1	0, :> 4 3	41,600	147	9,1 2 5	348,300	157	12,903	512,300	5
1	5,778	126,700	135	9,9 G 6	309,100	138	15,7 7 2	437,800	6
-	-	-	134	14,756	278,600	140	15,772	307,400	7
1	0,3 ] 4	17,200	164	13,818	396,400	174	15,722	470,900	8
1	5,7 7 8	126,700	1,729	168,9 81	4,967,000	1,742	204,3 51	6,147,500	9
-	—	-	1,767	CO SO ce T-H	4,536,300	1,790	201,591	6,940,900	10
1	9,432	408,200	1,972	120,985	4,445,600	2,012	204,2 4 4	7,919,300	11
3	17,16 5	345,200	9,604	1,031,4 so.	30,339,400	9,659	1,106,377	32,875,700	12
1	—	1,200	10,347	900,55 3	29,289,350	10,439	1,107,510	37,114,350	13
1	9,422	408,200	11,681	864,2 7 5	29,208,800	11,803	1,106,0 0 9	39,675,500	14
1	9,259	252,800	CD LO	48,4 3 3	2,369,700	827	58,957	2,670,100	15
-	-	—	922	47,962	2,429,300	927	58,9 5 7	2,772,900	16
1	5,505	118,700	950	46,400	2,916,900	956	58,9 5 7	3,494,600	17
1	1,242	99,500	416	21,800	1,236,100	423	26,403	1,565,100	18
-	-	-	484	19,3 98	1,233,400	489	26,4 0 3	1,760,600	19
-	-	—	480	18,11 2	1,532,500	485	26,403	1,985,300	20
2	10,426	155,800	1,415	155,7 4 2	4,737,900	1,421	168,1 3 3	4,973,800	21
-	-	—	1,696	155,5 4 7	5,358,800	1,703	168,1 33	5,648,500	22
-	-	-	1,710	148,04 7	6,611,900	1,717	168,1 3 3	7,161,900	23
-	-	-	520	38,020	1,005,500	521	38,007	1,006,500	24
-	-	—	577	38, G 3 0	1,446,300	579	38,667	1,448,300	25
-	-		616	37, i o 3	1,644,900	619	38, o o 7	1,688,800	26
i	1,104	33,900	422	32,7 19	1,081,700	429	36,072	1,209,400	27
-	—	—	498	33,3 0 2	1,202,800	500	36,6 7 2	1,359,100	28
-	-	—	486	31,915	1,543,200	490	36,072	1,860,900	29
-	-	—	657	43,47 9	2,219,500	664	50,340	2,813,100	30
-	-		717	42,777	2,440,100	722	50,346	3,067,900	31
-	-	—	737	36,9 7 8	2,747,900	743	50,346	3,634,700	32
i	4,885	205,100	603	44,301	1,552,200	606	49,7 9 3	1,782,100	33
-	-	—	721	43,751	1,679,400	725	49,793	1,947,300	34
-	-	-	723	41,804	1,993,200	727	49,7 6 2	2,367,400	35

62

TAB. 2.

			Såg	verk saktiebolag	Andra sågverk seg are
	Län, fögderi och socken jemte är			Taxerings-			Taxerings-
			Antal	Mantal	värde,	Antal	Mantal	värde,
					kronor			kronor
1		1885	7	7,426	369,800	12	9,529	700,600
2	Fögderiet..............................	1895	8	40,222	1,825,300 .	8	7,436	389,200
a	1900	8	60,5 0 9	2,976,200	O	2,5 0 7	108,200
	Skellefteå fögderi.
4		1885	2	1,000	36,500	3	2,098	84,900
5	Burträsk ..............................	1895	3	3,016	127,700	3	4,965	208,500
6		1900	4	10,018	480,100	1	2,002	119,600
7		1885	1	0,812	35,500	2	1,090	48,500
8	Skellefteå.............................	1895	3	0,812	42,700	3	1,547	56,700
9		1900	4	1,441	82,100	3	1,625	92,100
10		1885	2	1,000	24,800	2	0,740	24,000
11 12	By ske ................................''	1895 1900	3 3	1,055 2,2 5 8	53,100 143,500	2 3 ''	0,422 0,328	16,800 31.500
13		1885	1	0,503	11,500	2	0,7 55	22,000
14	Jörn .......................... .........■	1895	2	0,734	22,500	2	1,287	31,600
15		1900	4	2,010	70,000	3	1,232	101,000
16		1885		—	— ■	1	0,6 17	29,500
17	Norsjö ................................	1895	1	0,187	9,800	1	1,049	49,100
18	1900	3	1,711	68,100	1	2,300	108,900
19	Mala ...................................	1900	4	2,21 5	81,700	1	3,884	133,700
20		1885	—	—	—	—	—	—
21	Löfånger .............................■	1895	—	—	—	_	—	—
22		1900	2	—	2,200	—	—	—
23		1885	—	—	—	—		—
24	Nysälra ..............................	1895	1	0,3 3 G	23,500	1	0,0 4 7	1,000
25	1900	2	0,4 9 2	32,200	2	0,359	11,700
26		1885	4	3,376	108,300	6	5,800	208,900
27	Fögderiet..............................''	1895	8	6,14 0	279,300	5	9,317	363,700
28	1900	9	20,7 4 5	959,900	7	11,730	598,500
	Lappmarksfögderiet.
29		1885	2	0,7 G 0	15,100	2	7,391	177,100
30	Lycksele ..............................	1895	5	15,039	541,300	2	0,5 0 2	37,600
31	1900	6	29,328	969,500	4	0,487	37,800
32		1885	—	—	—	—	—	—
33	Stensele ... ..........................	1895	3	1,180	35,600	1	0,0 8 3	800
34	(med Tärna)	11900	4	2,075	72,900	1	0,482	15,600
35		i 1885	—	—	—	3	0,651	14,400
36	Sorsele.................................	1895	4	0,984	13,900	3	0,459	7,700
37		l 1900	4	3,284	82,900	2	0,734	10,100

TAB. 2.

63

Bruksägare	Ofri g a jor	d e g a r e	S u m m a
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
5	26,910	747,100	4,854	385,uo	14,202,600	4,878	429,0 31	16,020,100
—	—	—	5,615	381,373	15,790,100	5,631	429,031	18,004,600
i	5,5 05	118,700	5,702	360,419	18,990,500	5,716	429,ooo	22,193,600
_	_	_	871	69,108	3,055,800	876	72,200	3,177,200
—	—	—	1,055	66,14 7	3,137,000	1,061	74,1 2 8	3,473,200
—	—	—	1,155	62,734	3,221,200	1,160	i Oj 3 5 4	3,820,900
—	—	—	1,764	140,0 5 2	5,445,400	1,767	142,5 0 0	5,529,400
—	—	—	2,277	142,37 3	5,989,700 y	2,283	144,7 3 2	6,089,100
—	—	—	2,518	142,017	6,866,800	2,525	145,0 8 3	7,041,000
! ~	—	—	695	45,539	1,621,900	699	47,279	1,670,700
—	—	—	917	48,; c i	2,018,200	922	49,6 3 8	2,088,100
—	—	—	999	47,482	2,101,500	1,005	50,008	2,276,500
—	—	—	320	18,9 71	964,000	323	20,2 8 9	997,500
—	—	—	433	22,14 3	906,000	437	24, i o 4	960,100
1	0,2 0 3	4,000	480	21,149	1,348,000	488	24,594	1,523,000
—	—	—	423	31,277	1,371,500	424	31,894	1,401,000
—	—	—	573	33,036	1,612,400	575	34,8 7 2	1,671,300
—	—	—	685	32,0 9 5	2,327,200	689	36,7 0 c	2,504,200
—	—	—	392	21,098	1,373,900	397	27,797	1,589,300
—	—	—	509	62,7 32	1,741,100	509	62,732	1,741,100
—	—	—	'' 601	62,732	2,154,700	601	62,7 3 2	2,154,700
—	—	—	608	62,732	2,340,900	610	62,7 8 2	2,343,100
—	—	—	417	37,0 4 2	1,062,300	417	37,0 4 2	1,062,300
—	—	—	517	36,6 5 9	1,517,900	519	37,042	1,542,400
—	—	i —	522	36,191	1,603,500	526	37,04 2	1,647,400
—	—	—	4,999	405,3 21	15,262,000	5,009	414,0 0 2	15,579,200
—	—	—	6,373	411,851	17,335,900	6,386	427,3 0 8	17,978,900
1	0,203	4,000	7,359	426,6 9 8	21,183,000	7,376	459,3 7 0	22,745.400
—	—	—	535	77,031	2,005,800	539	85,188	2,198,000
—	—	—	632	71,3 7 4	2,246,800	639	86,9 0 9	2,825,700
—	—	—	705	58,044	5,275,200	715	87,859	6,282,500
	—	—	169	19,120	453,800	169	19,120	453,800
	—	—	260	24,7 21	502,300	264	25,9 8 4	538,700
—	—	—	411	25,818	2,172,600	490	28,375	2,261,100
	-	—	232	20,287	420,600	235	20,9 38	435,000
—	—	—	326	29,4 9 5	482,900	333	30,938	504,500
—	—	—	388	26,904	1,267,800	394	30,922	1,360,800

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

64

TAB. 2.

			Såg	verksaktiebolag	And	ra s å.g v e r k s e g ar e ,
	Län, fögderi och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1		i 1885	7	7,242	323,150	4	1,047	47,100
2	Åsele...................................	.] 1895	10	29,c 13	1,737,180	2	0, G 9 C	68,200
3		‘ 1900	16	34,938	2,547,300	3	0,555	56,500
4		/ 1885	3	1,1 Öl	73,700	3	1,729	6,500
5	Fredrika .............................	.] 1895	3	4,3 8 0	147,400	1	2,5 3 9	48,300
'' 6		1 1900	4	7,4 3 9	259,100	—	—	—
7		( 1885 '' 1895	1	0,84 9	71,500	—	—	—
8	Örträsk................................	1	3,117	141,200	—	—	—
9		1 1900	1	4,209	123,600	—	—	—
10		( 1885	2	1,1 93	27,900	1	0,882	33,400
11	Vilhelmina ..........................	. 1895	10	7,438	381,400	4	2,8 8 1	90,800
12		1 1900	13	14,044	700,200	6	3,0 4 1	130,100
13		i 1885	4	3,1 07	112,200	3	4,030	131,000
14	Dorotea .............................	] 1895	10	19,4 3 3	792,000	4	2,3 9 8	90,200
15		'' 1900	11	22,1 24	869,700	3	1,060	59,200
16		( 1885	11	14,3 7 8	623,550	13	16,33»	409,500
17	Fögderiet.............................	1895	24	31,2 3 8	3,789,980	15	9^ 5 6 8	343,600
18		1 1900	30	117,501	5,625,200	16	7,öu 5	309,300
19		t 1885	18	25,17 9	1,101,650	28	31,1 <» 5	1,319,000
20	Vesterbottens län .................	j 1895	29	127,0 0 0	5,894,580	23	26,3 11	1,096,500
21	Norrbottens län. Piteå fögderi.	l 1900	36	198,7 5 5	9,561,300 t	24	21,852	1,016,000
22		< 1885	4	22,738	497,300	2	4,0 4 9	92,300
23	Piteå...................................	1 1895	4	23,080	483,800	i	0,0 31	800
24		11900	2	24,coo	419,200	i	0,1 35	4,500
25		/ 1885	4	11,396	112,000	2	0,0 25	16,600
26	Elfsby ................................	. 1895	4	11,803	212,800	3	0,125	13,700
27		t 1900	2	13,844	196,500	1	0,2 81	3,600
28		/ 1885	4	1,3 0 2	17,500	2	0,4 8 4	4,700
29	Arvidsjaur ..........................	. 1895	5	3,3 5 9	402,600	i	0,8 9 8	116,800
30		l 1900	5	3,805	239,200	i	0,885	81,200
31		, 1885	1	0, ooo	1,200	i	0,1 00	3,000
32	Arjepluog.............................	.] 1895	3	2,160	33,100	3	1,328	51,400
33		l 1900	5	6,906	131,700	1	1,900	50,500
34		/ 1885	5	35,502	628,000	2	5,918	116,600
35	Fögderiet.............................	'' 1895 l 1900	7	40,404	1,132,300	5	2,382	182,700
36		7	49,215	986,600	3	3,207	139,800

TAB. 2.

65

Bruksegare	Öfriga jordegare		S u in m	a
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	j Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	1 Mantal	Taxerings- värde, kronor
			235	33,5 3 9	1,518,750	246	41,828	1,889,000
—	—	—	346	35,9 10	1,761,420	358	66,219	3,566,800
—	—	—	195	31,148	3,787,700	214	66,941	6,391,500
	—	—	90	10,094	255,100	96	12,984	335,300
	—	—	71	10,378	265,400	75	17,297	461,100
—	—	—	71	9,858	956,400	75	17,297	1,215,500
	—	—	68	11,0 07	303,200	69	12,510	374,700
_	—	—	86	9,398	250,800	87	12,515	392,000
—	—	—	96	9,294	516,000	97	13,503	639,600
—	—	—	477	44,4 3 1	713,000	480	46,5 0 0	774,300
—	—	—	520	51,322	1,848,400	534	61,041	2,320,600
—	—	—	601	44,1 0 0	2,519,800	620	61,785	3,350,100
—	—	—	175	15,708	478,000	182	23,5 0 5	721,200
—	—	—	161	15,9 0 1	357,000	175	37,7 9 2	1,239,200
—	—	—	373	14,012	1,086,600	387	37,792	2,015,500
—	—	—	1,981	231,877	6,148,250	2,005	262,5 8 5	7,181,300
—	—	—	2,402	248,5 5 9	7,715,020	2,441	339,3 5 5	11,848,600
—	—	—	2,840	219,178	17,582,100	2,886	344,2 3 4	23,516,600
5	26,9 1 c	747,100	11,834	1,022,3 5 8	35,612,850	11,885	1,105,618	38,780,600 1
—	—	—	14,390	1,041,7 8 3	40,841,020	14,442	1,195,004	47,832,100 1
2	5,7 0 8	122,700	15,901	1,006/2 9 5	57,755,600	15,963	1,232,0 10	68,455,600
			1,535	136,9 9 1	4,230,200	1,541	164,378	4,819,800
—	—	—	2,084	141,2 01	4,773,700	2,089	164,3 7 8	5,258,300
—	—	—	1,873	138,2 48	6,568,400	1,876	162,98 3	6,992,100
—	—	—	327	34,0 2 4	896,000	333	46,04 5	1,024,600
—	—	—	484	34,0 5 7	1,031,100	491	46,0 4 5	1,257,600
—	—	—	585	31,077	2,367,600	588	45,802	2,567,700
—	—	—	336	33,10 5	453,600	342	34,8 91	475,800
—	—	—	444	30,0 34	1,767,000	450	34,891	2,286,400
—	—	—	496	30,088	5,573,200	502	35,438	5,893,600
—	—	—	144	11,950	174,100	146	12,18 2	178,300
—	—	—	140	31,954	460,100	146	35,4 3 8	544,600
1	0,125	10,000	186	25,047	2,230,300	193	33,9 84	2,422,500
—	—	—	2,342	216,070	5,753,900	2,349	258,0 0 0	6,498,500
—	—	—	3,152	j 238,5 ce	8,031,900	3,164	281,3 5 2	9,346,900
1	0,125	10,000	3,140	| 225,0 0 0	16,739,500	3,151	278,2 07	17,875,900

1

2

3

4

5

6

7

8

9

in

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

9

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26-

27

28

29

30

31

32

33

34

35

66

TAB. 2.

		Sågverksaktiebolag	Andra s å g v e r k s e g a r e
Län, fögderi och socken jemte år	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	1 Mantal	Taxerings- värde, kronor
Luleå fögderi
	, 1885	1	1,102	26,800	—	—	—
Neder-Luleå ......................	.. 1895	4	0,438	10,900	4	—	1,300
	1 1900	2	—	6,900	1	—	2,000
Ofver-Luleå med Edefors ....	... 1885	2	56,7 92	1,036,000	6	0,017	12,400
	f 1895	3	7,906	202,100	8	6,088	83,100
Ofver-Luleå ............... ......	\ 1900	3	1,531	11,500	—	—	—
	/ 1895	1	38,378	637,100	—	_	_
Edefors .........................	" t 1900	3	35,503	552,400	—	—	—
	1 1885	2	25,4 2 2	352,500	—	—	—
Jockmock......................	.. j 1895	3	49,300	674,500	—	—	—
	l 1900	6	58,7 5 2	2,348,900	—	—	—
	( 1885	2	83,316	1,415,300	6	0,017	12,400
Fögderiet........................	... 1895	6	96,082_	1,524,600	12	6,688	84,400
	I 1900	8	95,78g	2,919,700	1	—	2,000
Kalix fögderi
	| 1885	1	35,486	597,400	3	10,004	111,300
Råneå .......................	■ 1895	2	30,01 o	357,400	1	7,336	82,700
	'' 1900	3	42,5 6 8	584,900	1	0,377	11,300
	( 1885	1	1,702	41,500	3	17,972	330,300
Neder-Kalix .......................	. | 1895	3	7,108	142,400	1	2,941	144,400
	l 1900	4	7,186	170,100	2	6,536	39,000
	, 1885	1	9,9 02	193,300	2	1,859	56,000
Öfver-Kalix .......................	.. 1895	2	12,180	248,000	1	0,125	29,200
	l 1900	4	12,319	246,600	—	—	—
	( 1885	2	20,5 0 7	195,900	1	0,328	5,100
Gellivare .........................	i 1895	2	26, i o 9	354,100	1	0,312	8,100
	( 1900	6	32,190	1,726,900	—	—	—
	, 1885	2	67,59-	1,028,100	5	30,163	503,000
Fögderiet..........................	.. 1895	4	76,013	1,101,900	2	10,714	264,400
	1 1900	8	94,203	2,728,500	2	6, ''''13	50,300
Torneå fögderi
	iO ce ce	1	0,41 7	7,100	—	—	—
Neder-Torneå ...... ..............	.. 1895	—	—	—	3	0,2 5 0	266,000
	1 1900	1	0,107	15,000	1	0,2 5 0	7,700
	< 1885	—	—	—	—	—	—
Karl Gustaf...................	.. 1895:	—	—	—	—	—	—
	t 1900:	—	—	—	—	—	—

T AB. 2.

6?

	Bruksegare	Öl riga jordegare		S u m m	a
Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1	0,5 0 0	25,000	1,387	100,6 7 9	• 4,464,200	1,389	102,2 81	4,516,000	1
—	. —	—	1,702	101,4 21	4,920,500	1,710	101,859	4,932,700	2
2	—	55,000	2,201	101,859	4,890,000	2,206	101,859	4,953,900	B
_	—	—	1,018	77,177	3,580,187	1,026	134,5 8 6	4,628,587	4
—	—	—	1,236	66,88 3	3,599,100	1,247	81,477	3,884,300	5
3	1,961	81,700	1,468	78,485	4,133,200	1,474	81,977	4,226,400	6
—	—	—	179	14,7 31	1,036,400	180	53,10 9	1,673,500	7
1	1,260	40,000	186	15,8 5 6	1,134,900	190	52,609	1,727,300	8
—	—	—	276	26,5 9 6	696,200	278	51,958	1,048,700	9
—	—	—	357	51,6öG	5,962,300	360	101,016	6,636,800	10
—	—	—	396	20,342	12,723,200	402	79,094	15,072,100	11
1	0,50 0	25,000	2,681	204,3 92	8,740,587	2,690	288,82 5	10,193,287	12
—	—	—	3,474	234,6 91	15,518,300	3,492	337,461	17,127,300	13
4	3,211	176,700	4,251	216, -.4 2	22,881,300	4,264	315,539	25,979,700	14
			840	65,07 9	1,972,600	844	110,569	2,681,300	15
-	—	—	1,044	72,623	2,340,700	1,047	110,569	2,780,800	16
1	0,2 81	3,600	1,014	67,343	3,910,200	1,019	110,569	4,510,000	17
—	—	—	771	62,143	1,895,700	775	81,817	2,267,500	18
—	_	—	1,058	71,768	2,503,000	1,062	81,817	2,789,800	19
—	—	—	1,079	68,09 5	3,278,400	1,085	81,817	3,487,500	20
—	—	—	265	36,3 53	945,800	268	48,114	1,195,400	21
—	—	—	346	35,8 03	1,040,700	349	48,114	1,317,900	22
—	—	—	290	32,6 9 9	2,441,100	294	45,018	2,687,700	23
—	—	—	288	25,123	460,500	291	45,9 5 8	661,500	24
1	0,807	70,200	382	46,209	874,800	386	72,937	1,307,200	25
2	0,097	39,500	491	37,5 7 1	7,222,600	499	70,458	8,989,000	26
—		—	2,164	188,6 9 8	5,274,600	2,171	286,4 5 8	6,805,700	27
1	0,8 0 7	70,200	''2,830	226,40 3	6,759,200	2,837	313,437	8,195,700	28
2	0,978	43,100	2,874	205,7 0 8	16,852,300	2,886	307,8 6 2	19,674,200	29
			187	27,291	873,300	188	27,708	880,400	30
—	—	—	202	27,458	667,100	205	27,7 08	933,100	31
—	—	—	190	27,16 6	1,037,100	192	27,5 8 3	1,059,800	32
—	—	—	203	22,066	825,500	203 -	22,066	825,500	33
—	—	—	196	22,0 6 6	855,100	196	22,0 6 6	855,100	34
—	—	—	213	21,460	844,700	213	21,460	844,700	35

68

TAB. 2.

			Sågverk saktieb olag	Andra sågve	rksegare
	Län, fögderi och socken jemte år	* Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor	Antal	Mantal	Taxerings- värde, kronor
1		11885	2	0,255	4,350	_	_	_
2	Hietaniemi ...................	.....\ 1895	2	0,344	7,000	—	—	—
3		*-1900	1	0,344	7,000	—	—	—
4		( 1885	1	1,000	23,400	1	0,oi 1	500
5	Öfver Torneå..............	....... 1895	—		—	2	1,438	87,300
h		t 1900	1	0,141	15,000	3	2,193	59,400
7		,1885	1	1,0 80	43,100	—	—	—
8	Korpilombolo ................	.......1 1895	1	3,082	96,000	—	—	—
9		| 1900	1	4,8 ID	99,000	—	—	—
10		11885	1	0,1 0 7	9,600	—	—	—
11	Tärendö ......................	.......j 1895	1	1,1 30	42,700	—	—	—-
12		( 1900	1	1,703	41,600	--	—	—
13		j 1885	2	1,000	6,750	—	—	—
14	Pajala ........................	....... 1895	2	1,005	44,500	—	—	—
15		'' 1900	2	1,531	53,300	—	—	—
16		j 1885	1	0,41 0	2,000	—	—	—
17	Juckasjärvi...............	......’ 1895	1	0,2 G 8	4,300	—	—	—
18		1 1900	3	1,354	18,300	—	—	—
19		11885		—	—	—	—	—
20	Enontekis.....................	.......{ 1895		—	—	—	—	—
21		* 1900		—		—	—	—
22		1 1885	2	4,9 2 0	96,300	1	0,oi 1	500
23	Fögderiett......................	........ 1895 2	6,4 8 0	194,500	4	1,688	353,300
24		v 1900	5	10,050	249,200	4	2,443	67,100
25		(1885	8	191,344	3,167,700	14	36,7 0!)	632,500
26	Norrbottens län.............	....... 1895	14	219,048	3,953,300	23	21,4 7 2	884,800
27		'' 1900	19	249,3 2 3	6,884,000	9	12,5 6 3	259,200
28		| 1885	116	555,4 6 7	18,249,500	140	158,4 8 7	5,076,150
29 30	Dalarne och Norrland ...	... 1895 1900! a) *b)	171 232 \ 148/	1,061,222 1,483,5 9 0	47,008,230 78,298,700	172 11891 11781	168,032 135,1 so	7,154,650 6,202,100

Anmärkning till Tab. 2.

Tab. 2 och den följandé tab. 3 äro att betrakta som en fortsättning af den utredning, hvilken af
Kungl. Statistiska Centralbyrån afgafs den 22 januari 1898. Uppgifterna i denna utredning, hvilken afsag
förhållandena åren 1885 och 1895, äro i förevarande tabeller upprepade till jemförelse med siffrorna för
år 1900. Till anmärkningarna under motsvarande tabeller i Statistiska Centralbyråns utredning torde
derför här få hänvisas med afseende på de egendomligheter, som kunna vara att anmärka i 1885 och
1895 års siffror.

TAB. 2.

69

	Bruksegare	Öf	riga jordegare		Summa
		Taxerings-			Taxerings.			Taxerings-
Antal	Mantal	värde, kronor	Antal	Mantal	värde, kronor	Antal	Mantal	värde, kronor
			168	23,oog	781,760	170	24,ici	786,110
—	—	—	188	23,2 7 0	1,095,700	190	24,114	1,102,700
—	—	_	176	23,8 9 0	1,031,900	177	24,240	1,038,900
—	—	_	259	29,348	858,200	261	30,3 5 9	882,100 i
—	—	_	295	28,921	1,114,800	297	30,3 5 9	1,202,100
—	—	_	247	27,888	1,068,500	251	30,2 21t	1,142,900
—	—	—	109	18,4 5 0	332,650	no	20,13 0	375,750
—	—	—	121	16,448	353,900	122	20,1 so	449,900
—	—	—	116	14,930	370,200	117	19, T 5 5	469,200
—	_	—	80	20,131	199,600	81	LO 0 f.3 0 00	209,200
—	_	—	70	19,1 68	431,100	71	20,2 9 8	473,800
—	_	—	82	18,5 94	448,000	83	20,2 9 7	489,600
1	0,2 G 0	5,000	270	65,14G	636,850	273	66,400	648,600
1	0,0 0 4	55,900	288	64,6 21	1,780,500	291	65,780	1,880,900
—	_	—	327	64,8 31	1,979,600	329	66,3 fi 2	2,032,900 ;
—	_	—	160	11,084	187,900	161	12,094	189,900
1	_	500	199	11,820	249,500	201	12,094	254,300
—	_	—	203	24,7 0 9	919,300	206	26,0 0 3	937,600
—	_	—	51	3,0 7 3	35,200	51	3,0 7 3	35,200
—	_	—	50	3,0 7 3	49,400	50	3,0 7 3	49,400
—	_	—	53	3,073	64,900	53	3,073	64,900
1	0,2 0 0	5,000	1,487	221,095	4,730,960	1,491	226,2 9 5	4,832,760
1	0,0 0 4	56,400	1,609	217,35 1	6,597,100	1,616	225,0 2 2	7,201,300
—	—	1,607	226,55 3	7,764,200	1,616	239,0.5 5	8,080,500
2	0,7 G 0	30,000	8,674	830,3 g 1	24,500,047	8,698	1,059,0 7 4	28,330,247
2	0,401	126,600	11,065	916,0 51	36,906,500	11,104	1,157,8 7 2	41,871,200
'' 6	4,4 1 4	229,800	11,872	874,463	64,237,300	11,906	1,140,0 G 3	71,610,300
102	593,o 7 4	25,928,800	83,262	7,848,171	261,111,197	83,620	9,155,4 9 9	310,365,647
87	476,2 11	22,038,000	90,297	7,645,8 3 0	295,656,270	90,727	9,351,295	371,857,150
(82, \74j	433,0 28	23,672,100	99,003 I	7,308,3 0 5	372,579,400	(99,5061 199,403»	9,360,9 5 9	480,752,300

I afseende på uppställningen af tabellerna 2 och 3 samt primäruppgifternas bearbetning hänvisas
likaledes till den förra utredningen, och må här endast erinras om följande.

Tabellen afser den jord, som i beskattningsafseende hänförts till jordbruksfastighet, sålunda både
hemmansdelar och jordbrukslägenheter. Då de senare icke hafva något mantal sig åsatt, innefattas de
icke i den förestående tabellens kolumner för mantal. Deremot omfattar kolumnen för taxeringsvärden
alla jordbruksfastigheter — hemmansdelar eller lägenheter — som behörigen taxerats.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

7°

ANMÄRKNING TILL TAB. 2.

Då det i många fall inträffar, att samma bolag, sågverksegare eller bruk eger fastigheter i flera
socknar, så skulle, om antalet af sågverksaktiebolag m. fl. i ett fögderi eller län antoges såsom varande
summan af de i sockenuppgifterna erhållna talen, denna summa betydligt öfverskrida det verkliga antalet.
Det förekommer vidare, att ett och samma bolag drifver såväl sågverks- som bruksrörelse och derför upptagits
inom tvenne kategorier af jordegare. Den nödiga rättelsen i detta hänseende har verkställts med
tillhjelp af de nominativa förteckningar å dylika jordegare, som inlemnats för hvarje socken. Å »öfriga
jordegare» hafva dylika uppgifter icke lemnats, hvadan deras antal i de särskilda fögderierna och länen
möjligen är något för högt angifvet.

I fråga om uppgifterna för åren 1885 och 1895 gjordes inga jemförelser och uteslutningar, sådana
som de nyss nämnda, mellan de skilda länen och jordegareklasserna. Deremot hafva dylika uteslutningar
nu verkställts i fråga om 1900 års uppgifter. För att ej uppgifterna om hela antalet jordegare i Dalarne
och Norrland år 1900 skola blifva inkommensurabla med 1885 och 1895 års siffror, meddelas i slutet af
tab. 2 uppgift \ jordegarnes antal dels utan (a) och dels med (b) en dylik reduktion mellan de särskilda
länen och jordegareklasserna.

Vid sammanfattningen af primäruppgifterna i afseende på mantalet hafva nu, liksom förut, mött
synnerligen stora svårigheter beträffande Kopparbergs län, emedan i skilda delar af detta län användas
olika och med hvarandra icke jemförliga skattetal. Dessa äro inom ett fögderi (Vester-Bergslags) mantal,
inom trenne andra (Falu, Hedemora och Vester-Dals fögderier) delvis mantal, men för öfrigt der liksom
i de båda återstående fögderierna dels reduceradt jordatal, uttryckt antingen i tunnland och kappland
eller i spannland, snesland och bandland, dels skatteören, dels daler och runstycken eller riksdaler,
skillingar och runstycken i soldatårspenningar. Härtill kommer, att i flera socknar en del af de utaf
bolag o. dyl. inköpta skogsmarkerna blifvit införda i taxeringslängderna med angifvande, icke af ortens
skattetal, utan af arealen, uttryckt i tunnland o. s. v. Det förekommer, att inom samma socken tre olika
beräkningssätt användas. För att möjliggöra jemförelser mellan de särskilda socknarne inom länet och
med de andra länen, måste alla de ofvannämnda beräkningssätten af jordatalen bringas till en enhet, som
ej kan blifva annan än mantalet. Med utgång från de för socknarne i deras helhet angifna mantalen,
hvarom uppgift erhållits i Kammarkollegium, hafva de särskilda jordegareklassernas mantal utproportionerats
efter de i primäruppgifterna angifna skattetalen för hela socknen och vederbörande egareklass.
Der åter en del af socknen angifves i tunnland areal, eller der flera inkommensurabla beräkningssätt
förekomma inom samma socken, hafva jemförande beräkningar gjorts mellan de enskilda jordlotternas
taxeringsvärde och hela socknens. Några på försök anställda uträkningar hafva visat, att man för ifrågavarande
socknar kommer till ungefär samma resultat, om man vid en sådan utproportionering väljer
arealen eller taxeringsvärdet till jemförelsepunkt. För öfrigt må nämnas, att i vissa fall, der primäruppgifterna
varit något otydliga, smärre approximationer blifvit gjorda.

I likhet med hvad som skett i Statistiska Centralbyråns utredning, äro jordegarne här grupperade
i 4 klasser, nemligen sågverksaktiebolag, andra sågverksegare, bruksegare samt öfriga jordegare, hvilken
sistnämnda klass således omfattar de sjelfegande jordbrukarne, såväl hemmansegarne som egarne till
lägenheter, med inräkning af kronohemmansåbor och dylika.

Att sammanlagda mantalssumman för hela området under ifrågavarande femtonårsperiod något ökats,
torde bero hufvudsakligen på skattetalens höjande i sammanhanhang med afvittringen samt nybyggesanläggningar.

Tillägg. Det torde böra särskildt anmärkas, att i likhet med hvad som skett i Statistiska
Centralbyråns utredning i denna tabell äfvensom den följande under rubriken »öfriga jordegare» upptagits
äfven den kronans jord, som har mantal eller taxeringsvärde sig åsatt. Detta spelar emellertid någon
roll endast i de socknar, der kronan eger större kronoparker.

Rättelse till sid 72: orden »m. fl.» i rubriken sättes närmast efter ordet »bruksegare.»

T A B. e

SÅGVERKSAKTIEBOLAG, ANDRA SÅGVERKSEGARE OCH BRUKSEGARE M. FL.
TILLHÖRIGA JORDBRUKSFASTIGHETERS MANTAL OCH TAXERINGSVÄRDE
I PROCENT AF OMRÅDETS, ÅREN 1885, 1895 OCH 1900.

UTARBETAD AF

E. ÄROSENIUS

72

TAB. 3.

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

Tab.

Sågverksaktiebolag, andra sågverksegare in. fl. och bruksägare tillhöriga jordbruks -

	Sågverksaktiebolag	Andra	sågverksegare
	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
Län, fögderi och. socken	1885 I	1895	1900	1885	1895 I	1900	1885 1	1895	1900	1885	1895 I	1900
t	% ''	%	%	%	% |	%	%	% |	%	%	% 1	%
Kopparbergs län.
Falu fögderi.
Enviken .......................................	12,5	13,s	14,9	11,9	13,9	24,9	—	—	—	—	—	—
Svärdsjö.......................................	0,o	2,o	2,4	0,3	2,4	5,8	—	—
Sundborn .................................	0,o	1,''	1,1	2,5	3,0	1,2
Vika .........................................	1,«	2,3	2,1	2,4	3,5	3,3	—	—
Kopparberg ................................. Aspeboda .................................... Torsång .....................................	1,2 4,o	1,2 4,0	1,2 5,3	3,7 6,2	3,2 7,o	3,9 7,8	3,i skog l,o	3,i skog l,7	0,5 OA 1,8	2/'' 0,'' 1,8	3.0 1,'' 4.1	1,5 2,2 j 4,5 1
Gustaf.........................................	—	—	—	—	—
Silf berg ....................................... Stora Tima (med Borlänge köping) •	0,o	0,9	0,9	0,9	1,4	1,3	0,5	0,4	0,4	0,4	0,5	0,4
Fögderiet .................................	1,3	1,8	1,8	2,3	3,0	4,4	0,5	0,5	0,3	0,5	0,8	0,0
Hedemora fögderi.
Säter .......................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Stora Skedvi.................................	—	—	0,3	—	—	0,0	—	—
Garpenberg....................................	—	—	—	—	—	—
Hedemora ....................................	—	—	—	—	—
Husby.......................................... By ............................................. Folk ärna ...................................	—	—	1,2 0,G	—	—	1,0 0,7	1 5,i	4,1	0,2	5,3	4,3	0,3
Grytnäs .....................................	—	—	2,i	—	—	8,7	—	—	0,7		~	0,i
Avesta.........................................	—	—	0,1	—	—	0,0	~
Fögderiet ................................	—	i	0,4	—	—	0,9	0,5	0,4	0,1	0,7	0,0	0,1

TAB. 3.

73

3.

fastigheters mantal och taxeringsvärde i procent af områdets, åren 1885, 1895 och 1900.

Bruksegare	Samtliga sågverks och bruksegare		Ofri	ga j 0 r d eg	are
	Mantal		Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	T ax erings vär d e
1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %
2 '') .j,	2 r,	2,5	2,4	2 *>	2,3	15,o	16,3	17,4	14,3	15,7	26,5	85,0	83,7	82,o	85,7	84,3	73,5
12,5	12,o	27,9	15,4	20,4	25,2	12,8	15,6	30,3	15,9	22,8	31,o	87,2	84,5	69,7	84,i	77,2	69,o
4,o	4,7	8,0	12,7	14,5	22,o	5,5	5,8	9,7	15,2	17,5	23,2	94,5	94,2	90,3	84,s	82,5	76,8
1,0	skog	5,5	3, o	1,0	9,o	2,0	2,3	7,g	6,3	5,4	13,2	97,4	97,7	92,4	93,7	94,o	86, s
3,8	5,7	9,3	6,8	14,4	20,5	8,1	10,0	n,o	13,0	20,c	25,2	91,o	90,o	89,o	87,o	79,4	74,8
1,0	0,o	0,8	1,5	2 *>	8,5	1,0	0,o	1,2	1,0	3,3	10,7	98,4	99,4	98,8	98,4	96,7	89,3
—	—	2,1	—	—	8,c	5,0	6,0	9,2	8,0	11,4	20,3	94,4	93,4	90,8	92,o	88,c	79,7
0,0	0,o	0,o	0,0	0,0	0,o	0,0	0,o	0,0	0,o	0,o	0,9	100,0	100,o	100,0	100,n	100,0	99,i
54,5	54,i	55,i	57,4	59,5	56,5	54,5	54,1	55,1	57,1	59,5	56,5	45,6	45,9	44,9	42,o	40,5	43,5
•V	4,o	5,o	8,3	5,o	10,4	6,0	5,3	6,3	9,0	6,9	12,1	93,i	94,7	93,7	90,4	93,1	87,9
6,2	5,o	8,«	9,1	10,i	15,3	8,0	7,o	10,5	11,9	14,2	20,3	92,o	92,1	89,5	88,1	85,8	79,7
6,8	6,8		20,0	22,n		6,3	6,8		20,0	22,o		93,2	93,2	100,0	80, n	78,0	100,<1
—	—	—	—	—	—	—	—	0,3	—	—	0,0	100,0	100,0	99,7	100,0	100,0	100,0
44,5	47,i	53,8	44,1	47,1	54,4	44,5	47,1	53,8	44,i	47,1	54,4	55,5	52,9	46,2	55,9	52,9	45,o
14,o	14,9	17,7	19,i	20,4	20,3	14,o	14,o	17,7	19,4	20,4	20,3	85,4	85,1	82,3	80,c	79,0	79,7
28,2	30,7	34,o	28,7	29,5	34,8	28,2	30,7	34,0	28,7	29,5	34,8	71,8	69,3	66,0	71,3	70,5	65,2
16,5	15,2	23,8	19,1	18,7	27,o	21,4	19,3	25,o	28/	23,o	28,o	78,o	80,7	75,o	75,o	77,o	71,4
—	M	2,5	—	1,5	3,2	—	1,4	3,3	—	I,®	4,2	100,0	98,o	96,7	100,0	98,5	95,8
—	—	—	—	—	—	—	—	2,8	—	—	9,4	100,0	100,o	97,2	100,0	100,o	90,«
! 23,7	15,4	14,o	22,4	14,8	34,0	23,7	15,4	14,7	22,4	14,8	34,o	76,3	84,o	85,3	77,o	85,2	66,0
12,3	12,9	15,2	16,4	16,0	19,o	12,8	13,3	15,7	17,i	17,2	20,o	87,2	86,7	84,3	82,9	82,8	80,0

10

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

1

2

3

4

5

0

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

74

TAB. 3.

		Sågverk saktiebolag		Andra sågverks	e g a r e
Lä 11, fögderi och. socken		Mantal		Taxeringsvärde		Mantal		Taxeringsvärde
1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %
Nedan=Siljans fögderi. Bj ursås ...................................	skog	0,1	0,5	0,4	0,5	0,c
Ål ............................................	0,7	2,3	5,.	0,o	2,8	5,o	—	—	—	—	—	—
Leksand ............... .....................	0,4	1,"	12,8	0,2	9,9	12,3	—		—	—	—	—
Siljansnäs ...................................	6,o	7,o	13,r,	4,9	9,7	12,5	~	—	—	—	*—	—
Rättvik ....................................	4,3	Ro	20,s	4.4	11,1	19,7	—	0,o	—	—	—	—
Boda ........................................	0,2	0,3	11,1	0,2	8,5	13,9	—	—	—	—	—
Ore ..........................................	21,2	46,8	69,1	19,9	53,2	64,5	—	—	—	—	—
Gagnet........................................	(1,2	0,2	3,2	0,2	0,2	3, ''i	—	—	—	—	—	—
Fögderiet ...............................	1,9	2,4	12,.	3,o	12,1	19,4	—	_	—			—
Ofvan=Siijans fögderi.
Mora .........................................	2,0	4,3	13,5	V	4 4	14,0	0,.	0,o	0,2	0,i	0,o	0,2
Våmhus .......................................	0,4	6,0	15,9	0,4	7,o	15,3	—	—	—	—	—	—
Sollerön .......................................	3,8	9,8	36,3	4,»	10,o	33,4	—	--	—	—	—	—
Venjan .....................................	9,5	13,7	20,o	9,5	15,4	19,9	—	—	—	—	—	—
Orsa .......................................	10,3	14,0	17,o	9,9	12,9	17,7	0,o	0,o	—	0,o	0,o	—
Elfdalen .....................................	—	25,o	27,8	—	25,o	11,5	—	—	—	—	—	—
Sårna .......................................	12,7	35,4	52,o	12,7	34,9	19,4	—	—	—	—	—	—
Fögderiet ................................	4,4	11,r,	19,7	5,2	17,o	15,4	0,o	0,o	0,o	0,o	0,o	0,o
Vester=Dals fögderi.
Flöda ..........................................	15,7	22,0	33,7	16,1	23,s	31,2	—	—	_	—	—	—
Nås .............................................	33,1	40,7	75,7	32,4	41,3	55,9	—	0,3	0,o	—	0,3	0,4
Säfsnäs .......................................	—	0,2	0,5	—	0,6	0,9	—	—	—	—	—	—
Jerna ........................................	15,9	27,4	39,o	14,4	26,4	33,7	—	0,2	0,8	—	0,2	0,9
Äppelbo .......................................	10,o	20,9	32,o	6,8	18,2	25,1	0,2	1,2	—	0,2	1,4	—
Malung ......................................	4, t	21,8	35,1	4,3	21,3	30,7	—	0,2	—	—	0,2
Lima ..........................................	3,2	6,1	7,o	3,4	6,4	6,0	—	—	—	—	—	—
Transtrand....................................	7,9	16,o	33,1	8,n	17,4	32,7	3,5	7,8	—	3,4	8,8	—
Fögderiet .................................	10,5	18,8	30,9	9,4	19,5	26,8	0,2	0,7	0,o	0,4	1,1	0,1
Vester=Bergslags fögderi.
Grangärde ..................................	—	—	24,c	—	—	23,7	—	—	—	—	—	—
Ludvika ......................................	0,4	0,4	12,o	0,o	0,5	8,8	—	—	—	.--	—	—
Norrbärke ....................................		—	0,4	—	—	0,o	—	—	—	—	—	—

TAB. 3.

75

	Bruks	e g a r e			Samtliga sågverks och. bruksägare		Ofri	ga jordegare
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %
						skog	0,1	0,5	0,4	0,5	0,o	100,0	99,9	99,5	99,e	99,5	99,4	1
0,o	—	—	'' 0,o	—	—	0,7	2,3	5,4	0,o	2,8	5,o	99,3	97,7	94,o	99,4	97,2	95,o	2
0,2	—	—	0,2	—	—	0,0	1,0	12,8	0,4	9,9	12,3	99,4	99,0	87,2	99,e	90,i	87,7	3
—	—	—	—	—	—	6,0	7,o	13,0	4,9	9,7	12,5	93,4	93,0	86,4	95,i	90,3	87,5	4
—	—	—	—	—	—	4,3	1,5	20,8	4,4	11,1	19,7	95,7	98,5	79,2	95,0	88,9	80,3	5
—	—	—	—	—	—	0,2	0,3	11,1	0,2	8,5	13,9	99,8	99,7	88,9	99,8	91,5	86,1	6
12,6	—	—	17,6	—	—	33,7	46,8	69,1	37,4.	53,2	64,5	66,3	53,2	30,9	62,o	46,8	35,5	7
	—	-	—	—	—	0,2	0,2	3,2	0,2	0,2	3,2	99,8	99,8	96,8	99,8	99,8	96,8	8
0,4	—	—	2,0	_	—	2,3	2,4	12,1	5,0	12,1	19,4	97,7	97,o	87,9	94,4	87,9	80,o	9
0,0			0,o			2,1	4,3	13,7	2,2	4,4	14,8	97,o	95,7	86,3	97,8	95,o	CD o< 10	10
1,0	—	—	1,1	—	—	i,«	6,0	15,9	1,5	7,o	15,3	98,o	93,4	84,1	98,5	93,o	84,7	11
—	—	—	—	—-	—	3,8	9,8	36,3	4,0	10,0	33,1	96,2	90,2	63,7	96,o	90,0	66,0	12
—	—	—	—	—	—	9,5	13,7	20,0	9,5	15,4	19,9	90,5	86,3	80,o	90,5	84,o	80,i	13
0,8	0,4	0,4	0,8	0,o	0,8	11,1	15,0	18,o	10,7	13,5	18,5	88,9	85,o	82,o	89,3	86,5	81,5	14
—	—	—	—	—	—	—	25,o	27,8	—	25,0	11,6	100,0	75,o	72,2	100,0	75,o	88,5	15
—	—	—	—	—	—	12,7	35,4	52,o	12,7	34,a	19,4	87,3	64,o	47,4	87,3	65,i	80,6	16
0,8	0,1	0,1	0,3	0,2	0,2	4,7	11,0	19,8	5,5	17,2	15,0	95,3	88,4	80,2	94,5	82,8	84,4	17
7,3	2,-»	6,3	7,o	3,4	3,7	23,0	25,i	40,o	23,1	27,2	34,9	77,0	74,9	60,o	76,o	72,8	65,i	18
3,8	3,7	3,7	3,s	3,6	3,7	36,9	44,7	80,o	36,2	45,1	60,o	63,i	55,3	20,o	63,8	54,9	40,o	19
97,2	98,o	97,8	94,o	95,2	96,0	97,2	98,2	98,3	94,o	95,s	96,o	2,8	1,8	1,7	5,4	4,2	3,i	20
0,3	0,o	0,7	0,3	0,0	0,o	16,2	28,2	40,5	14,7	27,2	35,2	83,8	71,8	59,5	85,3	72,8	64,8	21
! i 5,‘2	15,4	16,4	8,3	8,7	9,o	26,o	37,5	48,4	15,3	28,3	35,o	74,o	62,5	51,o	84,7	71,7	65,o	22
1,7	1,7	12,0	2,2	l,7	11,4	5,8	23,7	47,i	6,5	23,2	42,1	94,2	76,3	52,9	93,5	76,8	57,9	23
—	—	1,4	—	—	1,4	3,2	6,1	8,4	3,4	6,4	8,0	96,8	93,9	91,o	96,o	93,o	92,o	24
_	_	-	—	—	—	11,4	23,8	33,i	11,4	26,2	32,7	88,0	76,2	66,9	88,0	73,8	67,3	25
23,7	23,4	26,1	14,5	10,7	13,3	34,4	42,9	57,0	24,3	31,3	40,2	65,0	57,i	43,o	75,7	68,7	59,8	26
63,8	68,1	29,2	55,.	60,1	30,0	63,8	68,1	53,8	55,4	60,i	54,3	36,2	31,9	46,2	44,o	39,9	45,7	27
32, i	42,3	j 30,8	39,o	41,o	43,o	32,8	42,7	42,8	40,5	42,1	52,7	67,2	57,3	57,2	59,5	57,n	47,3	28
50,o	i 52,o	46,!	52,o	1 54,0	47,8	50,9	52,o	46,5	52,9	54,o	i 48,i	49,1	48,o	53,5	47,i	4o, 4	51,c	29

7Ö TAB. 3.

		Sågverksak tiebolag	Andra såg	verksegar	e
		Mantal	T axeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
		1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
		%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
1	Söderbärke...................................
2	Malingsbo ....................................	—		—	—	—	—	—	—	—		—	—
3	Fögderiet ................................	0,o	0,o	9,4	0,1	0,1	8,2	_	_	_	—	_	_
4	Kopparbergs län ...........................	2,1	3,7	8,3	2,0	9,1	13,4	0,3	0,3	0,2	0,3	0,4	0,1
	Gefleborgs län.
	Gestriklands fögderi.
5	Hedesunda ..................................	_	_	26,4	_	_	28,4	_	_	0,1	_	_	0,2
(5	Öster-Fernebo ............................	—		8,0	—	—	9,6	—	—	1,5	—	—	0,2
7	Årsunda ................. .....................	—	—	11,4	_	—	9,4	—	—	—	—	—	_
8	Torsåker.......................................	—		3,9	—	—	4,3	—	—	1,6	—	—	2,1 i
9	Ofvansjö............... ............. .....	—	0,2	0,2	—	0,2	0,1	—	—	14,8	—	—	10,8
10	lärbo .......................................	—	—		_	—	—	—	—	5,9	—	—	4,9
11	Högbo........................................	—		1,6		—	2,3	—	—	—	—	—	—
12	Oekelbo (med Åmots kapell) ...........		60,4	63,2	—	51,3	54,8	—	—	0,6	—	—	0,6
13	Hamrånge ..................................	—	40,i	41,0	—	46,4	46,7	—	—	0,4	—	—	0,4
14	ilille ........................................	_	—	20,o	—	—	14,9	—	—	—		—	_
15	Valbo ......................................		—	11,7	—	—	12,8	—	—	—	—	—	—
16	Fögderiet ................................	—	10,7	19,8	—	11,3	19,4			2,6	—	—	2,1
	Södra Helsinglands fögderi.
17	Skog ........................................	—	27,0	27,3	_	28,4	29,3	_	_	_	—	_	_
18	Söderala.................— ...............	3,G	26,2	18,5	3,8	22,5	18,1	—	—	—	—	—	—
19	Segersta ......................................	—	—	0,7	—	—	0,7	—	—	—	—	—	—
20	Hanebo ......................................	—	2,2	18,3	—	6,1	23,4	—	—	0,9	—	—	0,9
21	Mo .........................................	—	_	—	_	—	_	_	_	_	—	—	_
22	Rengsjö .......................................	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
23	Norrala ......................................		—	—	—	1,1	1,0	—	—	—	—	—	—
24	Trönö .........................................	—	—	—	—	—	_	—	—	—	—	—	_
25	Bni Inäs ......................................	2,4	4,3	10,2	2,3	9,1	23,4	1,2	1,3	0,5	1,6	1,3	0,4
26	.Mila ..........................................	8,0	9,7	12,8	7,2	12,6	18,4	0,2	1,0	- 2,8	0,3	1,3	2,4
27	Ofvanåker ....................................	4,8	3,6	8,1	2,5	3,7	8,5	2,7	4,2	—	1,8	1,8	—
28	V oxna .......................................	89,4	88,0	100,o	88,0	90,1	100,o	8,7	12,0	—	9,0	9,9	—
29	Fögderiet .................................	4,3	8,o	12,1	4,9	12 2	19,o	0,7	1,0	0,6	0,9	1,0	0,0

TAB. 3.

77

Bruksägare 1 Samtliga sågverksT och bruksägare | Öfriga jordegare

Mantal	Taxeringsvärde		Mantal		Taxeringsvärde		Mantal		Taxeringsvärde
1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
34,6	35,8	36,5	46,3	45,9	46,6	34,o	35,8	36,5	46,3	45,9	46,6	65,4	64,2	63,5	53,7	54,1	53,4	1
97,3	97,3	3,8	97,9	98,1	3,o	97,3	97,3	3,8	97,o	98,i	3,0	2 7	2,7	96,2	2,''	i,»	97,o	2
52,4	55,8	34,4	53,3	55,4.	39,4	52,4	55,8	43,8	53,4	55,5	47,o	47,0	44,-2	ZO 10	46,6	44,5	52,4	3
12,2	12,7	12,1	16,5	13,6	10,8	14,6	16,7	20,6	19,7	23,1	24,3	85,4	83,3	79,4	80,3	76,o	75,7	4
36,8	38,2	13,7	43,5	44,5	16,8	36,8	38,2	40,2	43,5	44,5	45,4	63/2	61,8	59,8	56,5	55,5	54,6	5
35,9	39,c	30,3	34,2	39,1	25,2	35,9	39,0	39,s	34,2	39,i	35,o	64,i	60,4	60,2	65,8	60,9	65,o	6
36,7	36,9	25,7	27,o	27,8	18,7	36,7	36,9	37,1	27,o	27,8	28,1	63,3	63,1	62,9	73,o	72,2	71,9	7
44,2	42,6	32,3	45,7	44,i	33,6	44,2	42,6	37,8	45,7	44,1	40,o	55,8	57,4	62,2	54,3	55,9	60,o	8
34,8	29,2	17,o	26,o	18,8	13,i	34,8	29,4	32,o	26,o	19,o	24,o	65,2	70,o	68,0	74,o	81,o	76,0	9
8,1	8,1	1,7	6,8	6,3	1,7	8,1	8,1	7,6	6,8	6,3	6,6	91,9	91,o	92,4	93,2	93,7	93,4	10
48,3	48,3	50,0	49,4	47,7	50,2	48,3	48,3	51,6	49,4	47,7	52,5	51,7	51,7	48,4	50,6	52,3	47,5	11
61,5	a, t	0,’2	52,5	1,4	0,1	61,5	62,5	64,0	52,5	52,7	55,5	38,5	37,5	36,0	47,5	47,3	44,5	12
39,4	—	—	39,o	—	0,6	39,4	40,i	41,4	39,o	46,4	47,7	60,6	59,9	58,o	60,1	53,6	52,3	13
42,2	42,4	22,4	39,o	42,1	26,9	42,2	42,4	42,4	39,o	42,1	41,8	57,8	57,o	57,o	60,1	57,9	58,2	14
30,3	30,1	35,8	25,3	26,6	33,8	30,3	30,i	47,5	25,3	26,o	46,c	69,7	69,9	52,2	74,7	73,4	53,4	15
40,o	29,1	20,o	35,7	25,o	19,2	40,o	39,8	42,4	35,7	36,3	40,7	60,o	60,2	57,6	64,3	63,7	59,3	16
27,o			24,4			27,o	27,o	27,3	24,4	28,4	29,3	73,o	73,o	72,7	75,6	71,o	70,7	17
22,4	0,1	9,5	17,7	0,o	7,7	26,o	26,3	28,o	21,5	22,5	25,8	74,o	73,7	72,o	78,5	77,5	74,2	18
—	—	—	—	—	—	—	—	0,7	—	—	0,7	100,0	100,0	99,3	100,0	100,0	99,3	19
34,5	23,4	3,o	35,3	22,o	3,0	34,5	25,o	22,2	35,3.	29,o	27,3	65,5	74,4	77,8	64,7	71,0	72,7	20
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	21
—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	22
0,6	0,6	1,2	0,5	0,5	1,0	0,6	0,6	1,*	0,5	1,6	2,o	99,4	99,4	98,8	99,5	98,4	98,0	23
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	24
6,0	4,2	—	5,G	3,5	—	9,6	9,8	10,7	9,5	13,9	23,8	90,4	90,2	89,3	90,5	86,1	76,2	25
—	—	—	—	—	—	8,2	10,7	15,o	7,5	13,9	20,8	91,8	89,3	84,4	92,5	86,1	79,2	26
—	—	—	—	-	—	7,5	7,8	8,1	4,3	K r 5,5	8,5	92,5	92,2	91,9	95,7	94,5	91,5	27
—	—	—	—	—	—	98,1	100,0	100,0	97,9	100,0	100,0	1,9	—	—	2,''	—	—	28
7,6	3,4	1,5	6,8	2,5	1,0	12,6	13,3	14,2	12,6	15,7	20,c	87,4	86,7	85,8	87,4	84,3	79,4	29

y8

TAB. 3.

			S å g v	erksaktiebolag	»	Andra såg	verksegare
	Län, fögderi och socken		Mantal	Taxeringsvärde		Mantal	Taxeringsvärde
	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	i 1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	I 1900 %
1	Norra Helsinglands fögderi. Enånger .....................................						0,1		3,8			3,3
2	Njutånger ...................................	—	—	—	_	_	_	__	_	_
3	Nianfors ......................................	_	_	_
4	Helsingtuna .................................	_	_	_	_	_	0,3			0,4			0,7
5	Idenor ........................................	6,5	3,3	4,5	11,0	2,8	5,3	_	_	_		_
6	Forsa ..........................................		0,l	3,2	—	0,1	3,7	_	_	_		_
7	H«g.............................................			—	—	_	_	_	1,8	_	_	2,2
8	Rogsta .............................. .........	0,5	—	11,2	0,5	_	8,3	16,1	17,3	21,9	17,7
9	Ilsbo .........................................	—	—	10,5	1,''	_	11,5	_	2,9	_	_	2,3
10	Harmånger...................................	—	—	17,8		_	23,7	12,9	14,2	_	11,6	13,2
11	Jättendal.......................................	—	—	—	—	_	_	_	.	_	_	_	0,1
12	Gnarp ..........................................	—	—	—	—	- ''	—	13,4	18,3	12,0	9,1	12,0	6,4
13	Bergsjö .......................................	—	—	21,6	—	_	23,7	0,8	6,5	0,9	0,8	7,2	1,1
14	Hassela .......................................	—	0,6	56,9	—	2,2	63,3	11,5	28,3	0,7	14,2	24,6	0,6
15	Norrbo .........................................	—	—	—	_			_	1,2	_	1,8 1
16	Bjuråker.....................................	7,8	8,6	9,0	6,8	7,5	7,6	0,1	0,1	_	0,1	0,i	_
17	Delsbo ......................................	2,8	5,7	13,4	3,7	6,8	16,5	1,1		1,''	1,''	2,2
18	Fögderiet ...............................	M	1,9	7,6	1,4	1,8	11,8	2,7	3,8	1,0	3,6	4,8	1,1
19	Vestra Helsinglands fögderi. Ljusdal ............... .......................	12,2	26,o	35,9	26,5	42,5	46,8		0,2	4,9		0,9	3,2
20	Ramsjö .......................................	75,0	85,6	68,4	87,3	91,7	43,8	1,5	1,5	8,2	2,0	2,0	5,6 i
21	Färila ..........................................	4,5	9,5	16,0	5,3	17,1	22,8	1,6	1,5	_	0,8	1,4	_
22	Los (med Hamra kapell) ..............	42,2	DO, 3	65,i	63,0	25,6	17,5	4,4	5,2	2,4	8,5	2,9	0,2
23	Jerfsö ........................................	0,6	2,7	5,2	2.4	12,6	15,0	_	0,7	0,0	0,9
24	Arbrå ..........................................	5,3	1,0	13,6	4,0	2,1	15,4	_	6,2	4,2	_	7,2	4,3
25	Undersvik .................................		12,0	21,3	—	13,7	23,i	—	4,6	2,3	—	4,i	5,3
26	Fögderiet .................................	8,7	15,i	22,o	23,o	27,5	28,2	0,4	1,6	2,7	1,1	2,1	2,2
27	Gefleborgs län .............................	3,3	8,5	14,5	5,1	12,5	19,7	1,1	1,7	1,6	1,2	1,7	1,0
28	Vesternorrlands län. Medelpads Vestra fögderi. Tuna ..........................................		2,6	2,7		3,0	3,7	1,1	1,7	L''	2,s	1,2	1,5
29	Attmar ......................................	1,4	2,3	22,o	1,3	2,4	22,2	—	19,2	0,5	—	20,0	0,6

TAB. 3.

79

	Bruks	e g a r e			Samtliga sågverks	och bruksägare		Ofri	ga jordägare
Mantal	Taxeringsvärde		Mantal		Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
26,0	22,9	24,1	23,8	20,3	22,4	26,o	26,7	24,1	23,8	23,o	22,5	74,o	73,3	75,9	76,2	76,4	77,5	1
25, v	18,3	21,2	24,9	18,7	23,4	25,7	18,3	21,2	24,9	18,7	23,4	74,3	81,7	78,s	75,i	81,3	76,o	2
—	78,2	93,9	—	86,c	89,2	—	78,2	93,9	—	86,0	89,2		21,8	6,1	—	13,4	10,8	3
0,9	—	1,0	0,9	—	V>	0,9	—	1,4	0,9	—	2,5	99,1	100,0	98,o	99,i	100,0	97,5	4
—		—	—	—	1,2	6,5	3,3	4,5	11,0	2,8	6,5	93,5	96,7	95,5	89,0	97,2	93,5	5
3,4	2,7	2,4	3,9	2,9	2,5	3,4	2,8	5,o	3,9	8,0	6,2	96,0	97,2	94,o	96,1	97,o	93,8	6
—	—	—		—	—	—			—	—	2,2	100,o	100,0	98,2	100,0	100,0	97,8	7
—	—	—	_	—	—	16,0	17,3	11,2	22,4	17,7	8,3	83,4	82,7	88,8	77,o	82,3	91,7	8
—	—	—	—	—	—	—	2,9	10,5	1,1	2,3	11,5	100,0	97,1	89,5	98,9	97,7	88,5	9
1,4	—	—	1,7	—	—	14,3	14,2	17,8	13,3	13,2	23,7	85,7	85,8	82,2	86,7	86,8	76,3	10
	—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	0,1	100,0	100,0	100,0	100,0	100,o	99,9	11
7,0	7,0	7,1	5,3	5,0	4,9	20,4	25,3	19,1	14,4	17,0	11,3	79,0	74,7	80,9	85,c	83,o	88,7	12
6,7	e,?	1,8	7,0	6,3	1,0	7,5	13,2	24,3	7,8	13,5	26,4	92,5	86,8	75,7	92,2	86,5	73,o	13
15,7	15,8	1,8	13,3	13,4	0,5	27,2	44,7	59,4	27,5	40,2	64,4	72,8	55r3	40,o	72,5	59,8	35,o	14
16,7	16,7	24,4	15,7	16,0	22,3	16,7	16,7	25,o	15,7	16,o	24,i	83,3''	83,3	74,4	84,3	83,4	75,9	15
48,0	55,4	57,c	44,5	46,4	52,2	56,8	64,1	66,0	51,4	54,o	59,8	43,2	35,9	33,4	48,c	46,o	40,2	16
—	0,1	0,8	—	0,8	2,3	3,9	5,8	15,3	4,8	7,o	20,o	96,1	94,2	84,7	95,2	92,4	79,o	17
9,2	10,i	10,7	9,o	10,3	10,1	13,3	15,8	19,3	14,0	16,9	23,0	86,7	84,2	80,7	85,4	83,i	77,0	18
		0,3			6,4	12,2	26,2	41,1	26,5	43,4	56,4	87,8	73,8	58,9	73,5	56,c	43,0	19
—	—	14,8	—	—	10,2	76,5	87,i	91,4	89,3	93,7	59,0	23,5	12,9	8,0	10,7	6,3	40,4	20
—	—	0,2	—	—	0,2	6,1	11,0	16,2	6,1	18,5	23,o	93,o	89,o	83,8	93,o	81,5	77,o	21
—	—	—	—	—	—	46,o	60,5	67,5	71,o	28,5	17,7	53,4	39,5	32,5	28,5	71,5	82,3	22
—	—	—	—	_	—	O,o	2,7	5,9	2,4	12,o	15,9	99,4	97,3	94,1	97,o	87,4	84,1	23
—	—	0,o	—	—	0,5	5,3	7,2	18,4	4,0	9,3	20,2	94,7	92,8	81,o	96,o	90,7	79,8	24
—	—	—	—	—	—	—	16,o	23,0	--	17,8	28,4	100,0	83,4	76,4	100,0	82,2	71,6	25
—	—	0,7	—	—	2,9	9,1	16,7	25,4	24,1	29,0	33,3	90,o	83,3	74,o	75,9	70,4	66,7	26
13,9	10,4	8,1	17,5	12,2	9,9	18,3	20,o	24,2	23,8	26,4	31,2	81,7	79,4	75,8	76,2	73,6	68,8	27
						1,4	4,3	3,8	2,8	4,2	5,2	98,o	95,7	96,2	97,2	95,8	94,8	28
18,1	—	0,9	17,2	—	4,1	19,5	21,6	24,o	18,4	22,o	26,9	80,5	78,5	76,o	81,o	77,4	73,1	29

8o

TAB. 3.

Sågverksak tieb o 1 ag Andra sågverksegare

Mantal | Taxeringsvärde j Mantal j Taxeringsvärde

	Lian, tö g deri och s o c k e n	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 *	1900 %
1	Stöde ..........................................	3,8	13,0	13,1	3,4	14,o	13,6	1,0	2,8	3,3	1,2	4,7	3,o
2	Torp ............................................	5,8	15,o	16,7	4,0	15,t	17,1	0,o	3,7	3,4	0,8	3,7	4,2
3	Borgsjö ......................................	13,5	10,7	14,2	10,0	9,o	11,2	-	11,3	13,o	-	12,7	16,4
4	Hafverö .....................................	24,3	17,7	23,9	29,2	24,0	19,9	-	22,7	26,2	-	26,7	18,8
5	Seiånger.......................................	0,5	0,9	t,2	0,8	1,4	2,1	1,5	-	0,2	2,0	-	0,1
.6	SäUna.........................................	8, c	13,2	14,i	6,0	13,i	17,8	1,0	—	—	1,4	—	—
7	Pögderiet .............................. Medelpads Östra fögderi.	5,7	9,2	12,8	5,3	10,2	13,7	0,9	6,8	5,o	1,0	7,4	6,0
8	Indal ..........................................	0,3	7,7	20,3	1,1	14,8	25,3	1,0	6,3	1,2	1,2	7,1	1,3
9	Indals-Liden .................................	28,7	23,0	35,7	21,1	30,7	31,3	1,5	1,0	2,8	1,4	1,6	2,3
10	Holm .......................................	13,7	41,3	45,2	9,2	52,s	40,0	2,4		—	1,9	-	—
11	Skön .........................................	16,3	22,3	21,o	23,o	28,s	28,o	5,3	3,3	2,3	4,3	4,i	2,9
12	Alna.............................................	7,8	12,2	9,o	6,0	10,o	11,9	8,9	10,0	7,7	15,1	11,0	l,i
13	Timrå .........................................	7,8	8,5	15,o	8,0	8,5	18,4	10,9	12,5	0,3	9,9	11,9	0,5
14	Ljustorp .......................................	27,1	30,1	32,3	15,o	33,5	32,5	0,8	-	0,7	0,9	—	1,2
15	Hässjö..........................................	4,8	8,2	6,5	5,9	10,o	ll,i	—	~	1,2		—	o,r,
16	Tynderö .......................................	—	0,2	—	—	0,o	—	—	—	—	—	—	—
17	Njurunda ....................................	1,6	2,1	2,2	1,8	3,3	3,2	—	2,o	3,i	—	2,4
18	Fögderiet ................................. Södra Ångermanlands Nedre fögderi.	11,0	13,o	16,4	9,8	18,4	20,4	3,1	3,«	2,4	3,o	4,1	2,4
19	Säbrå .........................................	0,3	2,o	0,1	1,1	0,3	0,1	1,9	—	—	1,2	_	0,3
20	Stigsjö ......................................	-	-	2,4	-	1,8	5,c	2,3	-	-	8,9	2,9	0,6
21	Viksjö..........................................	48,o	65,2	93,0	41,9	55,4	62,5	—	-	—	—	—	—
22	Häggdånger ................................	-	-	-	—	—	—	-	—	1,3	—	—	2,7
23	Gudmundrå ...............................	9,4	18,3	22,2	9,7	21,o	24,5	4,7	0,5	1,4	5,6	0,9	0,9
24	Högsjö..........................................	24,n	27,3	29,4	24,7	22,9	22,7	3,0	3,o	3,5	3,7	4,4	3,3
25	Hemsö.........................................	—	9,2	14,o	-	3,7	9,1	-	-	6,0	-	-	17,9
26	Torsåker.......................................	—	—	—	—	-	-	-	-	1,3	-	-	4,1
27	Ytter-Lännäs.................................	20,3	19,o	21,o	16,o	16,o	18,7	5,fi	0,3	1,3	5,0	1,0	4,2
28	Dal .............................................	2,9	2,9	4,1	5,''	5,1	6,0	-	2,3	-	-	2,5	-
29	Boteå ..........................................	13,8	12,3	13,5	10,o	10,8	12,4	-	-	1,1	-	-	0,9
30	Styrnäs .......................................	5,°	4,1	6,5	5,3	9,0	10,?	3,9	3,7	4,8	4,3	3,8	5,9
31	Ofver-Lännäs.................................	48,o	50,5	53,5	43,8	44,4	50,o	-		1,2	-		1,4

TAB. 3.

Öl

Bruksegare	Samtliga sågverks	och bruksegare		Ofri	ga jordeg	are
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
1,7		3,0	1,7	0,o	5,9	7,4	16,7	19,4	6,3	18,7	23,1	92,9	83,3	80,0	93,7	81,3	76,9	1
0,9	l,o	2,5	1,7	3,2	4,0	7,3	21,2	22,0	7,4	22,3	25,3	92,7	78,8	77,4	92,o	77,7	74,7	2
—	-	-	-	-	-	13,5	22,o	27,2	10,9	21,7	27,c	86,5	78,o	72,8	89,1	78,3	72,4	3
-	2,c	-	-	2,7	-	24,3	43,o	50,1	29,2	53,4	38,7	75,7	57,o	49,1	70,8	46,o	61,3	4
—	—	-	-	'' -	-	2,o	0,9	1,4	2,8	1,4	2,2	98,o	99,1	98,o	97,2.	98,c	97,8	5
—	—	—	—	—	—	10,2	13,2	14,i	7,4	13,i	17,8	89,8	86,8	85,9	92,o	89,9	82,2	6
2,o	0,6	1,0	2,o	1,0	2,t	9,2	16,5	18,8	8,9	18,o	21,8	90,8	83,5	81,2	91,1	81,4	78,2	7
						1,3	14,5	21,5	2,3	21,9	26,o	98,7	85,6	78,5	97,7	78,1	73,4	8
—	—	-	-	-	—	30,2	24,9	38,5	22,5	32,3	33,c	69,8	75,i	61,5	77,5	67,7	66,4	9
-	—	-	—	-	-	16,1	41,3	45,2	11,1	52,8	40,o	83,9	58,7	54,8	88,9	47,2	60,o	10
-	—	-	—	-	-	21,c	25,c	23,3	27,3	32,9	31,8	78,4	74,4	76,7	72,7	67,1	68,2	11
0,8	0,8	-	0,c	0,5	-	17,5	23,o	16,7	22,3	22,7	19,3	82,5	77,o	83,3	77,7	77,3	80,7	12
-	—	-	-	-	—	18,7	21,o	15,3	17,9	20,4	18,9	81,3	79,o	84,7	82,1	79,c	81,i	13
1,9	-	-	l,o	-	—	29,8	30,1	33,0	18,1	33,5	33,7	70,2	69,9	67,o	81,9	66,5	66,3	14
4,8	3,1	3,1	4,1	2,0	2,3	9,o	11,3	10,8	10,o	12,o	14,o	90,4	88,7	89,2	90,o	87,4	86,0	15
—	—	-	-	-	-	-	0,2	-	-	0,o	—	100,0	99,8	100,0	100,0	99,i	100,0	16
5,2	5,2	5,2	3,9	3,8	5,o	6,8	9,3	10,5	5,7	9,5	12,3	93,2	90,7	89,5	94,3	90,6	87,7	17
1,8	1,4	1,3	1,3	0,8	0,8	15,9	18,8	20,1	14,7	23,3	23,0	84,1	81,2	79,9	85,3	76,7	76,4	18
						1,3	2,0	0,i	2,3	0,3	0,4	98,7	98,o	99,9	97,7	99,7	99,o	19
2,4	2,4	-	1,1	1,8	-	4,7	2,4	2,4	10,0	6,5	6,2	95,3	97,o	97,0	90,o	93,5	93,8	20
—	—	-	-	-	-	48,0	65,2	93,9	41,9	55,4	62,5	52,0	34,8	6,1	58,1	44,o	37,5	21
8,8	8,3	5,7	24,9	11,0	3,7	8,8	8,3	7,o	24,9	11,0	6,1	91,2	91,7	93,0	75,1	89,0	93,0	22
—	—	-	-	-	-	14,1	18,8	23,o	15,3	21,9	25,4	85,9	81,2	76,4	84,7	78,1	74,0	23
—	-	-	-	-	—	27,9	31,2	32,9	28,4	27,3	26,o	72,i	68,8	67,1	71,o	72,7	74,0	24
—	—	-	-	-	—	—	9,2	20,o	—	3,7	17.0	100,0	90,8	79,4	100,0	96,3	73,0	25
—	—	-	-	-	—	-	—	1,3	—	—	4,1	100,0	100,0	98,7	100,0	100,0	95,9	26
—	—	-	-	-	-	25,9	20,2	23,2	22,8	17,o	22,9	74,1	79,8	76,8	77,2	82,4	77,1	27
—	—	—	-	-	-	2,9	5,2	4,''	5,i	7,o	6,0	97,1	94,8	95,9	94,o	92,1	94,0	28
—	-	—	-	-	-	13,8	12,3	14,o	10,9	10,3	13,3	86,2	87,7	85,4	89,i	89,7	86,7	29
—	—	-	-	-	-	8,9	7,8	11,3	9,o	12,8	16,7	91,i	92,2	88,7	90,4	87,2	83,3	30
—	—	—	—	—	-	48,0	50,5	54,7	43,8	44,1	51,4	52,o	49,5	45,3	56,2	55,c	48,o	31

II

82

TAB. 3.

		Sågverksaktiebolag	Andra sågverksegar	e
		Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
		1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
		%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
1	Sånga .........................................	7,8	7,8	9,5	11,1	9,7	11,1
2	Nora.............................................	—	0,c	1,2	—	l,o	2,2	—	-	■ —	—	—	-
3	Bjertrå.........................................	11,8	14,3	14,1	10,4	11,7	11,8	1,8	-	-	1,5	-	0,2
4	Skog ..........................................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
5	Fögderiet....................................	9,7	11,7	13,0	9,c	11,3	13,0	1,6	0,o	1,8	2,1	0,9	1,8
	Södra Ångermanlands Öfre
	fögderi.
6	Sollefteå......,...............................	15,c	16,2	27,9	17,1	14,c	29,c	1,0	—	—	3,9	—	—
7	Ed .............................................	18,1	19,1	31,4	17,o	15,5	32,7	—	-	-	-	-	-
8	Multrå..........................................	4,o	4, c	9,2	3,0	5,2	9,o	—	-	-	-	-	—
9	Långsele.......................................	13,1	23,7	37,9	17,7	24,0	39,9	-	-	-	—	-	-
10	Graninge.......................................	95,7	96,o	96,o	71,7	72,1	88,7	—	-	—	-	-	—
11	Resele...................,.......................	5,6	15,4	23,o	9,8	30,4	36,8	0,6		—	0,7	—	—
12	Ådals-Liden .................................	11,0	34,o	44,o	9,3	34,7	44,i	7,2	1,1	—	3,5	0,9	-
13	Jnnsele .......................................	14,5	43,1	63,4	17,9	31,7	36,o	23,5	0,o	-	14,9	0,7	-
14	Ramsele .......................................	22,0	38,7	52,3	19,7	36,0	44,5	3,G	10,1	-	3,1	6,1	-
15	Edsele..........................................	8,0	34,3	55,5	9,0	31,4	51,3	6,0	3,4	0,4	7,2	3,5	0,3
16	Helgon! .....................................	17,o	33,8	44,3	15,8	25,9	37,0	0,2	l,i	-	0,1	1,4	—
17	Fjällsjö ......................................	23,8	59,o	81,4	27,3	48,c	55,8	24,o	-	-	18,o	—	-
18	Bodum..........................................	18,8	59,o	74,3	7,6	28,3	36,2	27,8	2,o	—	12,o	2,3	—
19	Tåsjö ..........................................	0,7	56,5	/ 7jö	0,5	31,o	55,5	15,4	2,9	—	10,3	2,1	—
20	Fögderiet ...............................	17,o	37,c	51,o	16,8	31,4	42,4	9,1	2,i	0,o	5,6	1,5	—
	Norra Ångermanlands Nedre
	fögderi.
21	Nordingrå ....................................	—	0,3	—	—	0,5	—	0,3	—	0,4	0,3	—	0,6
22	Ullånger......................................	-	-	7,2	-	—	8,2	2,3	0,9	—	2,1	1,3	—
23	Yibyggerå ....................................	-	2,3	3,8	-	2,0	3,2	1,1	-	-	1,0		—
24	Nätra ..........................................	0,o	3,2	7,3	1,0	4,3	7,7	0,c	1,5	—	0,5	1,1	—
25	Sidensjö ......................................	5,c	4,c	9,9	6,8	7,2	24,2	—	—	—	—	—	—
26	Skorpéd .......................................	44,5	50,i	56,9	29,0	31,c	42,1	6,0	9,3	—	1,9	4,0	—
27	Anundsjö .................................	23,8	35,4	43,o	23,7	31,4	38,o	5,4	6,9	—	2,0	5,0	—
28	Fögderiet .................................	8,0	12,7	17,3	10,1	13,5	21,9	2,2	2,5	0,1	1,1	2,1	0,1

TAB. 3,

83

	B	iuks	e g a r e		Samtliga sågverks	• och- bruksegare		Ofri	ga jordeg	are
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
%	%	%	%o	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%		%	%	%
						7,8	7,8	9,5	U,''	9,7	11,''	92,2	92,2	90,5	88,0	90,3	88,0	1
—	—	—	—	—	—	—	0,6	1,2	—	1,0	2,2	100,0	99,4	98,8	100,0	99,o	97,s	2
—	—	—	—	—	—	13,c	14,3	14,1	H,o	11,7	12,o	86,4	85,7	85,9	88,1	88,3	88,0	3
-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	]()(l,o	100,0	100,o	100,o	100,0	100,0	4
0,4	0,4	0,i	0,4	0,c	0,1	Ilo	12,7	14,o	12,4	12,8	14,o	88,3	87,3	85,1	87,c	87,2	85,i	5
						17,2	16,2	27,o	21,o	14,0	29,o	82,s	83,s	72,i	79,o	85,4	70,4	6
—	—	—	—	—	- —	18,1	19,1	31,4	17,G	15,5	32,7	8],9	80,o	68,6	82,4	84,5	67,3	7
— ''	—	—	—	—	—	4,o	4,o	9,2	3,0	5,2	9, G	95,4	95,4	90,8	97,0	94,8	90,4	8
—	—	—	—	—	—	13,1	23,7	37,0	17,7	24,0	39,0	86,0	76,3	62,i	82,3	76,o	60,1	9
—	—	—	—	—	—	95,7	96,0	96,o	71,7	72,1	88,7	4,3	4,o	4,o	28,3	27,o	11,3	10
—	—	—	—	—	—	6,2	15,4	23,o	10,5	30,4	36,s	93,8	84,o	77,o	89,5	69,o	63,2	11
—	—	—	—	—	—	18,2	36,0	44,o	12,8	35,6	44,i	81,8	64,o	55,4	00 J-l tO	64,4	55,9	12
—	—	—	—	—	—	38,0	43,7	63,4	32,8	32,4	36,c	62,n	56,3	36, g	67,2	67,o	63,4	13
—	—	—	—	—	—	25,o	48,s	52,3	22,8	42,i	44,5	74,i	51,2	47,7	77,2	57,o	55,5	14
—	—	—	—	—	—	15,2	37,7	55,0	16,8	34,o	51,o	84,8	62,3	44,1	83,2	65,1	48,4	15
—	—	—	—	—	—	17,2	34,a	44,3	15,0	27,3	37,o	82,s	65,1	55,7	84,1	72,7	63,0	16
—	—	—	—	—	—	47,s	59,o	81,i	45,o	48,c	55,8	52,2	41,o	18,o	54,1	51,4	44,2	17
—	—	—	—	—	—	46,o	62,5	74,3	19,o	30,o	36,2	53,1	37,5	25,7	80,4	69,i	63,8	18
-	-	-	-	-	-	16,i	59,4	77,5	10,8	33,1	55,5	83,o	40,6	22,5	89,2	66,0	44,5	19
						26,i	39,7	51,o	22,4	32,o	42,4	73,o	60,3	46,o	77,o	67,1	57,o	20
						0,3	0,3	0,4	0,3	0,5	0,o	99,7	99,7	99,o	99,7	99,5	99,4	21
—	—	—	—	—	—	2,3	0,o	7,2	2,i	1,3	8,2	97,7	99,1	92,8	97,o	98,7	91,s	22
—	—	—	—	—	—	1,4	2,3	3,8	1,0	2,0	3,2	98,0	97,7	96,2	99,o	98,o	96,8	23
—	—	—	—	—	—	1,5	4,7	7,3	2,1	5,4	7,7	98,5	95,3	92,7	97,o	94,o	92,3	24
—	—	—	—	—	—	5,c	4,0	9,0	6,8	7,2	24,2	94,4	95,4	90,1	93,2	92,8	75,8	25
—	—	—	—	—	—	51,1	59,4	56,0	30,o	35,0	42,i	48,o	40,o	43,1	69,i	64,4	57,o	26
-	-	-	-	-	-	29,2	42,3	43,o	25,7	36,4	38,o	70,8	57,7	57,o	74,3	63,6	61,4	27
—	—	—	_	—	—	11,1	15,2	17,4	11,2	15,6	22,o	88,o	84,8	82,o	88,8	84,4	78,0	28

84

TAB. 3.

		Sågverksaktiebolag		Andra s å g v e r k s e g a r e
	Län, fögderi och. socken		Mantal		Taxeringsvärde	Mantal		Taxeringsvärde
	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %
1	Norra Ångermanlands Öfre fögderi. Själevad ......................................	0,8	0,8	4,7	1,2	1,2	8,3	1,2	0,7	0,5	2,0	1,5	0,3
2	Mo .............................................	6,7	7, G	8,7	6,5	7,2	9,0	—	—	—	—	—	—
3	Björna.........................................	14,2	50,4	72,0	8,9	31,1	47,9	0,5	0,4	—	2,3	0,7	—
4	Arniis ..........................................	0,2	0,2	1,2	0,7	0,6	3,6	—		—	—	—	—
5	Gideå ..........................................	10,0	21,4	37,5	5,5	10,0	26,5	—	—	—	—	—	—
6	Trehörningsjö ..............................	47, c	63,2	94,3	16,2	25,4	48,9	—	—	—	—	—	—
7	Grundsunda ................................	6,3	7,4	9,8	6,2	7,0	12,0	—	—	—	—	—	—
8	Fögderiet ................................	3,o	7,0	11,4	3,9	7,7	16,2	0,5	0,3	0,2	0,8	0,5	0,1
9	Vesternorrlands län........................	9,8	15,9	20,6	9,4	16,3	22,0	3,0	2,4	1,2	2,5	3,0	1,9
10	Jemtlands län. Jemtlands Östra fögderi. Ragunda.......................................	3,8	16,0	21,2	2,9	15,8	19,4	1,5	7,3	3,5	1,2	5,9	2,6
11	Hellesjö .......................................	28, v	57,2	66,5	24,0	55,1	51,7	—	4,7	3,4	—	3,5	4,2
12	Håsjö ..........................................	8,1	18,i	24,2	21,7	20,7	25,4	—	6,9	2,3	—	5,3	2,4
13	Fors.............................................	11,6	44,4	43,3	14,1	31,8	35,5	1,2	8,3	7,1	0,6	7,2	6,8
It	Stugun .......................................	10,8	34,6	46,2	4,6	29,6	42,6	4,7	28,6	5,2	7,5	13,3	6,4
15	Borgvatlnet .................................	—	19,o	48,5	—	14,8	40,3	—	4,9	0,6	—	4,6	0,5
16	Refsund .......................................	4,4	14,2	22,4	5,3	16,1	22,3	0,8	6,4	1,0	1,1	3,3	1,8
17	Nyhem .......................................	6,3	19,o	30,2	8,0	26,1	34,7	—	4,9	10,2	—	6,2	6,8
18	Bodsjö .......................................	20,0	65,4	50,r	12,5	39,o	48,5	—	0,9	1,7	—	1,2	2,6
19	Sundsjö .......................................	3,1	21,9	21,8	2,7	18,5	25,6	—	4,1	5,9	—	4,0	4,2
20	Bräcke .......................................	10,5	65,3	44,2	15,8	38,7	41,3	—	4,1	5,1	—	5,7	12,0
21	Brunflo .......................................	—	5,4	4,5	—	6,7	3,8	—	3,7	2,1	—	6,3	1,5
22	Marieby .......................................	—	—	2,1	—	0,3	1,7	—	—	—	—	—	—
23	Lockne ......................................	—	2,1	6,1	—	5,3	9,4	—	9,5	0,8	—	5,5	1,5
24	Näs ............................................	—	7,4	8,1	—	9,8	11,3	—	7,7	5,0	—	7,7	4,o
25	Hackås .......................................	2,1	12,5	20,4	1,8	6,5	31,3	—	0,5	2,5	—	0,4	1,7
26	Fögderiet .................................	5,2	19,6	22,4	5,5	19,4	25,9	0,4	6,3	3,1	0,8	5,4	3,7
27	Jemtlands Norra fögderi. Lit .............................................	0,6	11,4	14,5	0,8	10,8	14,6	2,4	0,7	1,7	2,8	0,8	1,6
28	Kyrkås ....................................	—	—	0,6	—	—	1,9	—	2,3	—	—	0,8	—

TAB. 3.

85

Bruksegare	Samtliga sågverks	och bruksegare		Öfriga jordeg	are
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsv ärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
						2,o	1,5	5,2	3,2	2,7	8,0	98,o	98,5	94,8	96,8	97,3	91,4	1
—	—	—	—	—	—	6,7	7,0	6,7	6,5	7,2	9,o	93,3	92,4	91,3	93,5	92,8	91,o	2
—	—	—	—	—	—	14,7	50,8	72,o	11,2	31,8	47,9	85,3	49,2	28,o	88,2	68,2	52,1	3
—	—	—	—	—	—	0,2	0,2	1,2	0,7	0,o	3,c	99,8	99,8	98,8	99,3	99,4	96,1	4
—	—	—		—	—	10,9	21,4	37,5	0,5	10,o	26,5	89,1	78,o	62,5	94,5	90,o	73,5	5
—	—		—	—	—	47,o	63,2	94,3	16,2	25,4	48,9	52,4	36,8	5,7	83,8	74,c	51,1	6
—	—	—	—	—	—	6,3	7,4	9,8	6,2	7,o	12,o	93,7	92,c	90,2	93,8	93,0	88,0	7
—	—	—	—	—	—	4,4	7,3	11,0	4,7	8,2	16,3	95,c	92,7	88,4	95,3	91,8	83,7	8
0,7	0,3	0,4	0,o	0,4	0,0	13,5	18,0	22,2	12,8	19,7	24,5	86,5	81,4	77,8	87,2	80,3	75,5	9
						5,3	23,9	24,7	4,1	21,7	22,o	94,7	76,i	75,3	95,o	78,3	78,o	10
—	—	—	—	—	—	28,7	61,9	69,9	24,0	58,o	55,9	71,3	38,i	30,1	76,o	41,4	44,1	11
—	—	—	—	—	—	8,1	25,o	26,5	21,7	26,0	27,8	91,9	75,o	73,5	78,3	74,o	72,2	12
—	—	—	—	—	—	12,8	52,7	50,4	14,7	39,o	42,3	87,2	47,3	49,o	85,3	61,o	57,7	13
—	—	—	—	—	—	5,5	63,2	51,4	12,1	42,9	49,o	84,o	36,8	48,o	87,9	57,1	51,o	14
—	—	—	—	—	—	—	24,8	49,1	—	19,4	40,8	100,0	75,2	50,9	100,0	80,o	59,2	15
—	—	—	—	—	—	5,2	20,o	23,4	6,4	19,4	24,1	94,8	79,4	76,o	93,o	80,o	75,9	16
—	—	—	—	—	—	6,3	24,8	40,4	8,0	32,3	41,5	93,7	75,2	59,o	92,o	67,7	58,5	17
—		—	—	—	—	20,0	66,3	52,4	12,5	40,2	51,1	80,o	33,7	47,o	87,5	59,8	48,3	18
—	—	—	—	—	—	3,1	26,o	27,7	2,7	22,5	29,8	96,9	74,0	72,3	97,3	77,5	70,2	19
—	—	—	—	—	—	10,5	69,4	44,3	15,8	44,4	53,9	89,5	30,c	50,7	84,2	55,0	46,1	20
—	—	—	—	—	—	—	9,i	6,o	—	13,o	5,3	100,0	90,9	93,4	100,0	87,o	94,7	21
—	—	-4		—	—	—	—	2,1	—	0,3	1,7	100,0	100,0	97,9	100,0	99,7	98,3	22
—	—	—		—	—	—	11,0	6,9	—	10,8	10,9	100,0	88,4	93,1	100,0	89,2	89,i	23
—	—	—		—	—	—	15,i	13,1	—	17,5	15,3	100,0	84,9	86,9	100,0	82,5	84,7	24
—	—	—			—	2,1	13,o	22,9	1,8	6,9	33,0	97,9	87,o	77,1	98,2	93,1	67,0	25
		—	~		—	5,0	25,9	25,5	6,3	24,8	29,o	94,4	74,1	74,5	93,7	75,2	70,4	26
—	_	_	_	_	_	3,0	12,1	16,2	3,0	11,0	16,9	97,o	87,9	83,8	96.4	88,4	83,8	27
—	—	—	—	—	—	—	2,3	0,c	—	0,8	1,9	100,0	97,7	99,4	100,0	99,2	98,1	28

86

TAB. 3.

		Sågverksaktiebolag	Andra såg	verk segare
	Län, fögderi och socken	Mantal	Taxeringsvärde ,	Mantal	Taxeringsvärde
	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
		%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
1	Häggenås ....................................	0,3	8,8	16,o	0,2	8,8	17,4		1,1			0,9
2	Föllinge .......................................	)■ 2,4	1 ll.o	14,2	! 1-8	( 17,2	19,6	} ^	/ -	1,9	j 0,7	f -	1,1
3	Laxsjö........................................	1 ’	1 18,2	29,1	> 11,6	14,0	< 2,2	4,4	• 2,6	2,7
4	Hotagen .......................................	1,9	24,7	32,5	2,7	29,2	26,5	2,o	3,3	1,8	1,8	3,5	1,4
5 6	Hammerdal ................................. Gåxsjö..........................................	! >■>	1 10,9 '' 6,8	16,3 15,8	1 2 2 i	1 15,7 1 7,5	21,1 14,0	j 0,8	/ 0,5 t _	1,3	) J’°	/ 0,9 1 -	1,9
7	Ström ........................................	9,0	32,0	39,2	10,9	34,0	36,7	5,o	3,8	8,0	4,6	3,2	6,1
8	Alanäs...»......................................	5,2	39,5	50,1	5,2	28,5	44,6	6,9	0,1	0,3	5,4	0,2	0,6
9	Frostviken ....................................	4,0	22,o	32,o	10,1	28,3	27,6	5,3	3,9	7,4	7,1	3,2	4,6
10	Rödön ..........................................	1,6	1,9	1,4	2,7	2,1	2,5	0,1	1,2	0,4	1,6	3,3	1,0
11	Näskott .......................................	—	1,0	1,0	—	1,9	1,8	4,9	13,5	11,9	5,1	8,5	9,8
12	Aspås ..........................................	0,5	6,8	8,1	0,7	3,o	8,2	o,4	7,3	5,9	0,3	4,6	3,7
13	Ås................................................	--	2,1	2,1	—		1,8	—	—	0,8	—	0,5	1,0
14	Fögderiet ................................	1,9	11,6	15,4	2,9	15,1	18,5	1,8	2,2	2,7	2,1	1,9	2,5
	Jemtlands Vestra fögderi.
15	Sunne ..........................................	—	1,0	_	_	1,0	0,1		0,9	1,5	—	1,6	2,1
16	Frösön........................................	—	—	—	0,4	—	—	—	4,0	4,i	—	7,9	8,9
17	Hallen..........................................	—	0,5	0,4	0,3	0,0	0,5	0,5	0,6	3,2	0,4	0,4	1,6
18	Marby .........................................	—	—	'' —’	—	—	—	—	—	0,9	—	0,1	0,1
19	Norderön ..................................	—	—	2,5	—	—	2,7	_	_	_	—	—
20	Oviken ......................................	1,7	5,0	3,3	2,2	7,4	4,6	—	3,1	4,3	—	3,9	5,6
21	Myssjö........................................	—	2,6	7,4	—	3,3	7,0	—	1,5	1,3	—	0,7	1,2
22	Undersåker...................................	—	—	1,8	—	1,2	4,3	1,7	10,7	5,0	3,9	10,4	2,o
23	Mörsil .........................................	—	4,7	6,5	—	3,9	5,6	—	—	3,2	—	—	5,6
24	Åre ............................................	—	16,2	17,4	—	13,9	14,8	2,6	2,2	7,2	3,1	2,2	8,0
25	Kall .............................................	2,0	43,8	39,3	1,4	41,8	27,6		5,6	13,0	—	6,6	25,4
26	Offerdal .......................................	0,4	5,4	7,5	0,1	3,3	5,9	0,2	7,2	7,4	0,4	6,2	5,3
27	A Isill ..........................................	—	4,6	6,1	—	3,4	4,6	—	0,7	1,9	—	1,5	3,2
28	Mattmar .....................................	—	—	1,2	—	—	1,1	—	1,1	2 2	1,1	1,5	2,8
29	Fögderiet .................................	0,4	6,5	7,0	0,4	6,2	6,2	0,4	3,1	4,4	0,5	3,7	6,1
	Jemtlands Södra fögderi.
30	Berg.............................................	! 5’1	t 10,5	11,0	1 7 7 / 7,7	/ 15,6	13,6	_	_	3,9	_	—	4,4
31	Åsarne ..........;............................	l 21,8	12,6	l 30,5	16,1	—	—	18,2	—	—	18,1
32	Klöfsjö.........................................	0,8	16,g	32,5	0,7	23,7	34,9	0,8	—	3,0	0,7	—	2,4
33	Rätan ..........................................	7,6	32,4	14,o	6,0	32,5	12,2	—	0,7	11,0	—	0,9	19,5

TAB. 3.

87

	Bruks	e g a r e		Samtliga sågverks- och bruksägare		Öfr	iga jordegare
Mantal	j Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	I Taxeringsvärde
1885	1895	1900	1885	1895	! 1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	[ 1900
%	1 *	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
_	_	_				0,3	9,9	16,o	0,2	9,7	17,4	99,7	90,1	84,o	99,8	90,3	82,e	1
—	—	—	—	—	—	) 3,9	i 11,9	16,i	\ 2,2	/ .17,2	20,7	! 96,1	1 88,1	83,9	1 97 R	I 82,8	79,3	2
—	—		—	—	—	1	\ 20,4	33,5	1	'' 14,2	16,7		* 76,o	66,5		1 85,8	83,3	3
—	—	—	—	—	—	3,9	28,0	34,3	4,5	32,7	27,9	96,1	72,0	65,7	95,5	67,3	72,1	4
—	—	—	—	—	—	\ 2,3	/ 11,4	17,c	} 3,2	1 16,o	23,0	! 97,7	( 88,c	82,4	j 96, s	/ 83,4	77,o	5
—	—	—	—	—	—	1	! 6,8	15,8	1	l 7,5	14,9		'' 93,2	84,2		l 92,5	85,1	6
—	—	—	—	—	_	14,9	35,8	47,2	15,5	37,2	42,8	85,1	64,2	52,8	84,5	62,8	57,2	7
—	—	—	—	—	—	12,1	39,o	50,4	10,c	28,7	45,2	87,9	60,4	49,c	89,4	71,3	54,8	8
—	—	—	—	—	—	9,8	25,9	39,4	17,2	31,5	32,2	90,7	74,i	60,o	82,8	68,5	67,8	9
—	—	—	—	—	—	1,7	3,1	1,8	4,3	5,4	3,5	98,3	96,o	98,2	95,7	94,o	96,5	10
—	—	—	0,4	0,3	—	4,9	14,5	12,9	5,5	10,7	11,0	95,1	85,6	87,i	94,5	89,3	88,4	11
—	—	—	—	—	_	0,9	14,1	14,o	1,0	7,0	11,9	99,i	85,9	86,0	99,o	92,4	88,1	12
—	—	—	—	—	—	—	2,1	2,9	—	2,2	2,3	100,0	97,9	97,1	100,0	97,8	97,7	13
—	—	—	0,o	0,o	—	3,7	13,8	18,1	5,0	17,0	21,3	96,3	86,2	81,9	95,o	83,0	78,7	14
							1,9	1,5		2,o	2,2	100,0	98,i	98,5	100,0	97,4	97,8	15
—	—	—	—	—	_—	—	4,0	4,1	0,4	7,9	8,9	100,0	96,0	95,9	99,o	92,1	91,1	16
—	—	—	—	—	—	0,5	1,1	3,c	0,7	1,0	2,1	99,5	98,9	96,4	99,3	99,o	97,9	17
—	—	—	—*	—	—	—	—	0,9	—	0,1	0,1	100,0	100,0	99,1	100,0	99,o	99,9	18
—	—	—	—	—	—	—	—	2,5	—	—	2,7	100,0	100,0	97,5	100,0	100,0	97,3	19
—	—	—	—	—	—	1,7	8,7	7,o	2,2	11,3	10,2	98,3	91,3	92,4	97,8	88,7	89,8	20
—	—	—	—	—	—	—	4,i	8,7	—	4,o	8,2	100,0	95,9	91,3	100,0	96,o	91,8	21
—	—	—	1,0	—	—	1,7	10,7	6,8	4,9	11,0	7,2	98,3	89,3	93,2	95,i	88,4	92,8	22
2,o	—	—	2,0	—	—	2,0	4,7	9,7	2,0	8,9	11,2	98,o	95,3	90,3	98,o	96,1	88,8	23
1,2	—	—	2,«	—	—	3,8	18,4	24,0	5,7	16,1	23,7	96,2	81,o	75,4	94,3	83,o	76,3	24
40,o	—	—	32,4	—	—	42,0	49,4	52,3	33,8	48,4	53,0	58,0	50,6	47,7	66,2	51,o	47,o	25
2,7	—	—	1,6	—	—	3,3	12,c	14,9	2,1	9,5	11,2	96,7	89,4	80,1	97,o	90,5	88,8	26
1,8	—	—	0,3	—	—	1,8	5,3	7,9	0,3	4,9	7,8	98,2	94,7	92,1	99,7	95,1	92,2	27
—	—	—	—	—	—	_	1,1	3,4	1,1	1,5	3,9	100,0	98,9	96, c	98,o	98,5	96,1	28
3,2	—	—	2,7	—	—	4,0	9,o	11,4	3,c	9,9	12,3	96,o	90,4	88,6	96,4	90,i	87,7	29
_	_					\ 5,1	/ 10,5	14,9	\ 15,0	< 15,0	18,0	* 94,9	f 89,5	85,1	} 92,3	i 84,4	82,o	30
—	—	—		—	—	1 ’	'' 21,8	30,8	1 30,5	l 30,5	34,2		l 78,2	69,2	1 69,5	65,8	31
—	—	—	—	—	—	1,0	16,0	35,6	23,7	23,7	37,3	98,4	83,4	64,5	98,o	76,3	62,7	32
—	—	10,7	—	—	9,5	7,0	33,1	36,3	33,4	33,4	41,2	92,4	66,9	63,7	94,o	66, g	58,8	33

88

TAB. 3.

			S å g v	erksaktiebolag		Andra såg1	rerksegare
	Län, fögderi ocli socken	Mantal		Taxeringsvärde		Mantal		Taxeringsvärde
	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %
1	Sveg .........................................	18,8	43,o	31,9	17,o	44,0	31,4			1,0			1,7
2	Linsell..........................................	20,3	41,o	53,3	19,5	42,o	52,8	—	—	2,9	-	-	3,5
3	Elfros .........................................	19,i	33,2	42,5	12,1	35,2	44,9	—	—	-	-	-	-
4	Lillherdal ....................................	55,o	07,4	66,0	55,9	65,5	66,c	—	-	0,5	-	-	0,5
5	Ytter-Hogdal .................................	10,4	47,8	43,9	24,2	38,9	44,2	-	-	10,0	-	—	7,9
6	Öfver-Hogdal................................	12,t	21,t	22,9	11,8	22,1	24,4	-	-	9,2	—	—	9,5
7	Hede ........................................	1	< 37,9	40,3	1	1 37,9	37,9	—	—	0,5	—	—	0,5
8	Storsjö ......................................	/ 12,9	1 53,1	53,8	/ 14,5	I 44,5	51,o	—	—	1,9	-	-	1,0
9	Vemdalen ....................................	4,7	9,o	16,i	4,2	9,3	17,4	—	1,''	5,9	—	1,3	6,5
10	Tännäs (med Ljusnedal)..................	0,2	3,9	6,3	0,5	7,4	6,8	—	2,5	3,8	—	2,0	5,3
11	Fögderiet .................................	14,5	31,8	31,0	17,1	34,4	33,7	0,o	0,3	4,6	0,o	0,2	5,0
12	Jemtlands län .............................. Vesterbottens län. Umeå fögderi.	4,5	15,0	17,3	5,7	18,o	21,2	0,7	3,1	3,7	0,9	3,1	4,2
13	Nordmaling ................................	0,4	18,5	10,o	0,4	12,2	11,0	1,8	0,1	2,0	1,4	0,2	1,5
14	Bjurholm ....................................	8,7	26,5	31,o	8,4	29,3	22,8	4,2	0,2	—	6,2	0,7	—
15	Umeå ..........................................	0,5	7,i	11,3	0,0	4,8	7,2	0,7	0,4	0,o	1,0	0,3	0,5
16	Vännäs ......................................	—	0,1	4,o	-	0,1	2,c	0,1	-	-	0,1	—	—
17	Säfvar..........................................	0,9	9,o	12,5	0,8	11,3	16,2	6,9	0,2	0,5	7,0	0,2	0,9
18	Degerfors ....................................	7,5	13,9	26,2	6,0	17,7	24,2	6,1	1,''	0,4	14,5	2,8	0,2
19	Bygdeå ......................................	—	0,1	15,9	—	0,2	15,8	1,''	12,o	—	1,4	13,c	—
20	Fögderiet ................................. Skellefteå fögderi.	1,7	9,4	14,1	2,3	10,1	13,4	2,2	1,7	0,o	4,4	2,2	0,5
21	Burträsk.....................................	1,4	1,1	14,o	4,1	3,7	12,5	2,9	2,7	2,7	6,7	6,o	3,2
22	Skellefteå ....................................	0,o	0,5	1,0	0,o	0,7	1,2	0,8	1,4	1,1	0,9	0,9	1,3
23	Byske ..........................................	2,''	2,1	4,5	1,5	2,5	6,3	1,0	0,9	0,7	1,4	0,8	1,4
24	Jörn.............................................	2,8	3,1	8,2	1,2	2,3	4,0	3,7	5,3	5,0	2,2	3,3	6,c
25	Norsjö .......................................	-	0,5	4,0	-	0,G	2,7	1,9	3,0	6,3	2,1	2,9	4,4
26	Löfånger.......................................	—	—	—	—	—	0,1	—	—	—	—	—	—
27	Malå ......... ................................	—	—	8,0	—	-	5,1	-	-	14,0	—	—	8,4
28	Nysätra .......................................	-	0,9	1,3	—	1,5	2,o	—	0,1	l.o	—	0,1	0,7
29	Fögderiet ................................	0,8	1.4	4,r>	0,7	1,0	4,2	1,3	2,->	2,o	1,3	2,0	2,7

TAB. 3.

89

Bruks, egare	Samtliga sågverks	och bruksägare		Ofri	ga j 0 r d e g	are
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900	1885	1895	1900
%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%
		22,0			22,o	18,8	43,o	55,5	44,0	44,0	55,1	81,2	57,o	44,5	82,4	56,o	44,1	1
—	—	-	—	—	—	20,3	41,o	56,2	42,o	42,o	06,3	79,7	59,o	43,8	80,5	57,4	43,7	2
—	—	2,5	—	-	4,o	19,1	33,2	45,o	12,i	35,2	49,5	80,9	66,8	55,o	87,9	64,8	50,5	3
—	—	l,r,	—	-	1,-1	55,c	67,4	68,0	55,9	65,5	68,5	44,4	32,o	31,4	44,1	34,5	31,5	4
—	—	1."	_	—	1,5	10,4	47,8	55, fi	24,2	38,9	53,0	89,o	52,2	44,4	75,8	61,1	46,4	5
—	—		—	—	—	12,1	21,1	32,i	11,8	22,i	33,9	87,9	78,9	67,9	88,2	77,9	66,1	6
__	_	4,0	_	_	3,7		1 37,9	44,8		1 37,9 1 44,5	42,i		\ 62,1 I 46,9	55,2		/ 62,1 I 55,5	57,9	7
—	—		—	—		} 12,»	{ 53,1	55,7	J 14,5	52,o	■ 87,1	44,3	j 85,6	47,4	8
—	—	7,3	-	-	8,1	4,7	10,1	29,3	4,2	10,o	32,o	95,3	89,9	70,7	95,8	89,4	68,0	9
36,	-	2,0	28,n	-	3,7	36,8	6,4	12,i	29,4	9,4	15,8	63,2	93,o	87,9	70,o	90,o	84,2	10
2,8	-	4,0	2,1	-	5,2	17,3	32,i	40,8	19,2	34,0	43,9	82,7	67,9	59,2	80,8	65,4	56,1	11
1,«		o,»	I,''		1,0	6,8	18,7	21,9	7,7	21,1	26,4	93,2	81,3	78,1	92,3	78,9	73,o	12
15,7		9,3	9,5		3,4	17,9	18,o	21,3	11,3	12,4	16,5	82,i	81,4	78,7	88,7	87,o	83,5	13
4,7	—	—	6,4	-	—	17,0	26,7	31,o	21,0	30,o	22,8	82,4	73,3	68,4	79,o	70,o	77,2	14
6,2	—	—	3,1	-	—	7,4	7,5	11,9	4,7	5,1	7,7	92,o	92,5	88,1	95,3	94,9	92,3	15
.. —	—	—	—	-	-	0,1	0,1	4,o	0,1	0,1	2,o	99,9	99,9	96,o	99,9	99,o	97,4	16
3,0		—	2,8	-	—	10,8	9,2	13,o	10,6	11,5	17,1	89,2	90,8	87,o	89,4	88,5	82,9	17
—		—		-	-	13,0	15,o	26,o	21,1	20,5	24,4	86,4	85,o	73,4	78,9	79,5	75,o	18
9,8	-	-	11,5	-	—	10,9	12,1	15,9	12,9	13,8	15,8	89,1	87,9	84,i	87,i	86,2	84,2	19
6,3	-	1,3	4,7		0,5	10,2	11,1	16,0	11,4	12,3	14,4	89,8	88,9	84,o	88,o	87,7	85,c	20
						4,3	3,8	16,7	10,8	9,7	15,7	95,7	96,2	83,3	89,2	90,3	84,3	21
—	—	—	—	—	—	1,4	1,0	2,1	1,5	1,0	2,5	98,c	98,4	97,9	98,5	98,4	97,5	22
—	—	—	—	—	—	3,7	3,0	5,2	2,9	3,3	7,7	96,3	97,0	94,8	97,1	96,7	92,3	23
—	—	0,8	—	—	0,3	6,5	8,4	14,0	3,4	5,o	11,5	93,5	91,o	86,0	96,o	94,4	88,5	24
—	—	—	—	—	—	1,9	3,5	10,9	2,1	8,5	7,1	98,1	96,5	89,1	97,9	96,5	92,9	25
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	0,1	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	99,o	26
—	—	—	—	—	—	—	—	22,0	—	—	13,5	—	—	78,o	78,o	—	86,5	27
-	-	-	-	-	-	-	1,0	2,3	-	1,0	2,7	100,0	99,0	97,7	100,0	98,4	97,3	28
—	—	0,o	—	—	0,o	2,1	3,c	7,1	2,0	3,0	6,9	97,9	96,4	92,9	98,o	96,4	93,1	29

12

go

TAB. 3.

		Sågverksaktiebolag		Andra	sågverksegare
	Län, fögderi och socken		Mantal		Taxeringsvärde	Mantal		Taxeringsvärde
	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %
1	Lappmarksfögderiet. Lycksele....................... .............	0,o	17,3	33,4	0,7	19,2	15,4	8,7	0,o	0,5	8,1	1,3	0,o
2	Stensele (med Tärna) .....................	—	4,6	7,3	—	6,6	3,2	—	0,3	1,1	—	0,2	0,1
3	Sorsele .....................................	—	3,2	10,6	—	2,8	6,1	3,1	1,5	2,4	3,3	1,5	0,1
4	Asele .........................................	17,3	44,7	52,1	17,1	48,7	39,9	2,5	1,1	0,8	2,5	1,9	0,8
5	Fredrika .......................................	8,n	25,3	43,o	22,o	32,o	21,3	13,3	14,7	—	1,9	10,5	—
6	Örträsk ......................................	6,8	24,9	31,5	19,1	36,0	19,3	—	—	—	—	—	—
7	Vilhelmina ....................................	2,6	12,1	22,7	3,6	16,4	24,8	1,9	4,7	5,9	4,3	3,9	3,9
8	Dorotea ......................................	13,6	51,4	58,6	15,6	63,9	43,1	19,7	6,4	4,4	18,2	7,3	3,0
9	Fögderiet ................................	5,6	23,9	34,1	8,7	32,o	23,9	6,2	2,8	2,2	5,7	2,9	1,3
10	Vesterbottens län.........................	2,3	10,7	16,1	2,9	12,3	13,9	2,8	2,2	1,8	3,4	2,3	1,5
11	Norrbottens län. Piteå fögderi. Piteå ........................................	13,8	14,o	15,1	10,3	9,2	6,0	2,8	0,0	0,1	1,9	0,o	1 0,1
12	Elfsby .........................................	24,4	25,4	30,2	10,9	16,9	7,6	1,4	0,3	0,6	1,0	1,1	0,2
13	Arvidsjaur ...................................	3,7	9,6	10,9	3,7	17,c	4,0	1,4	2,6	2,5	1,0	5,1	1,4
14	Arjepluog ..................................	0,5	6,1	20,3	0,7	6,1	5,4	1,3	3,7	5,6	1,1	9,4	2,1
15	Fögderiet .................................	13,8	14,4	17,7	9,7	12,1	5,5	2,3	0,8	1,2	1,8	2,o	0,8
16	Luleå fögderi. Neder-Luleå .................................	1,1	0,4		0,6	0,2	0,2					0,o	0,o
17	Öfver-Luleå ................................	1 42,1	( 9,’	1,9	1 22,4	/ 5,2	0,2	} 0,5	/ 8,2	—	} 0,3	/ 2,1	—
18	Edefors ......................................	1	1 72,s	67,5	i	1 38,1	32,o	1 -	—	l -	—
19	Jockmock ...................................	48,9	48,9	74,3	33,6	10,2	15,6	—	—	—	—	—	—
20	Fögderiet ................................	28,8	28,6	30,3	13,9	8,9	11,2	0,2	2,0	—	0,1	0,5	—
21	Kalix fögderi. Råneå ..........................................	32,1	27,7	38,5	22,3	12,8	13,o	9,1	6,6	0,3	4,i	3,0	0,3
22	Neder-Kalix ................................	2,i	8,7	8,8	1,8	5,1	4,9	22,0	3,6	8,0	14,o	5,2	1,1

TAB. 3.

91

Bruksegare	Samtliga sågverks- och. bruksegare		Öfr	g a jordeg	are
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1 1885	1895	1900	1885	I 1895	1900	1885	1895	1900	1885	I 1895	1900	1885	1895	1900	■ 1885	1895	1900
%	%	j %	%	%	%	%	%	! %	%	1 %	%	! %	%	! %	%	%	%
						9,o	17,o	33,9	8,8	20,5	16,0	90,4	82,1	66,1	91,2	79,5	84,o
—	—	—	—	—		—	4,9	9,0	—	6,8	3,9	100,0	95,1	91,0	100,0	93,2	96,i
—	—	—	—	—	—	3,1	4,7	13,o	3,3	4,3	6,8	96,9	95,3	87,o	96,7	95,7	93,2
—	—	—	—	—	—	19,8	45,8	53,2	19,o	50,0	40,7	80,2	54,2	46,8	80,4	49,4	59,3
—	—	—	—	—	—	22,2	40,0	43,o	23,9	42,5	21,3	77,8	60,0	57,o	76,1	57,5	78,7
—	—	—	—	—		6,8	24,9	31,5	19,1	36,o	19,3	93,2	75,i	68,5	80,9	64,0	80,7
—	—	—	—	—	—	4,5	16,8	28,o	7,9	20,3	24,8	95,5	83,2	71,4	92,1	79,7	75,2
—	—	—	—	—	—	33,2	57,8	62,o	33,7	71,2	46,1	66,8	42,2	37,1	66,3	28,8	53,9
—	—	—	—	—	—	11,7	26,7	36,3	14,4	34,o	25,2	88,3	73,3	63,7	85,o	65,1	74,8
2,4		0,5	1,9		0,2	7,5	12,9	18,4	8,2	14,6	15,o	92,5	87,1	81,c	91,8	85,4	84,4
						16,«	14,0	15,2	12,2	9,2	6,1	83,4	86,0	84,8	87,8	90,8	93,o
—	—	—	—	—	—	25,8	25,7	30,8	12,5	18,o	7,8	74,2	74,3	69,2	87,5	82,0	92,2
—	—	—	—	—	—	5,i	12,2	13,4	4,7	22,7	5,4	94,o	87,8	86,o	95,3	77,3	94,o
—	—	0,4	—	—	0,4	1,8	9,8	26,3	2,4	15,6	7,9	98,2	90,2	73,7	97,c	84,5	92,i
“		0,0	—	—	0,1	16,1	15,2	18,9	11,5	14,1	6,4	83,9	84,8	81,1	88,5	85,9	93,o
0,5	_		0,o		1,1	1,0	0,4			0,2	1,8	98,4	99,0	100,0	98,4	99,8	98,7
—	—	2,4 2,4	I	I	2,0 2,3	] 42,0	1 17,9 l 72,3	4,8 69,9	J 22,7	I 7,3 l 38,1	2,2 34,3	J 57,4	/ 82,1 l 27,7	95,7 30,1	} 77,3	f 62,7 1 61,9	97,8 65,7
—	—	—	—	—	—	48,9	48,0	74,3	33,o	10,2	15,0	51,i	51,i	25,7	66,4	89,8	84,4
0,3	“	1,0	0,2	—	0,7	29,5	30,5	31,3	14,2	9,4	11,9	70,8	69,5	68,7	85,8	90,6	88,1
_	_	0,3	_		0,o	41,2	34,3	39,1 |	26,4	15,8	13,3	58,8	65,7	60,o	73,c	84,2	86,7
—	—	—	—	—	—	24,1	12,3	16,8 |	16,4	10,3	6,0	75,9	87,7	83,2	83,o	89,7	94,o

1

<■_>

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

92

TAB. 3.

	Län, fögderi och socken		S å g v	e r k s a	k tiebolag		Andra	sågverksegare
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %
1	Öfver-Kalix .................................	20,s	25,3	27,4	16,2	18,8	9,2	B, 9	0,3		4,7	2,2	_
2	Gellivare ................................. ••	44,c	35,8	45,7	29,6	27,t	19,2	0,7	0,4		0,8	0,o	—
3	Fögderiet ................................	23,6	24,3	30,o	15}i	13,4	13,9	10,5	3,4	2,3	V	3,2	0,3
	Torneå fögderi.
4	Neder-Tomeå ..............................		—	0,6	0,8	—	1,4	—	0,9	0,9	—	28,5	0,7
5	Karl Gustaf ...............................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—
6	Hietaniemi ....................................	1,1	1,*	1,4	o,o	0,o	0,7	—	—	—	—	—	—
7	Öfver-Torneå ................................	3,3	—■	0,5	2,o	—	1,3	0,0	4,7	7,2	0,1	7,3	5,3
8	Korpilombolo .................................	8,3	18,3	24,4	11,6	21,3	21,1	—	—	—	—	—	—
9	Tärendö ......................................	o,s	5,o	8,4	4,0	9,0	8,5	—	—	—	—	—
10	Pajala ........................................	1,5	1,6	2,3	1,0	2,4	2,0	—	—	—		—	—
11	Juckasjärvi.................. ................	3,4	2,2	5,2	1,1	1,2	2,o	—	—	—			—
12	Enontekis .................................	—	—		—	—	—	—
13	Fögderiet .................................	2,2	2,0	4,2	2,o	2,7	3,1	~	0,8	1,0	0,0	4,9	0,8
14	Norrbottens län ..........................	18,o	18,9	21,s	11,2	9,4	9,6	3,5	1,9	1,1	9 2	2,1	0,4
15	| Dalarne och Norrland.....................	6,1	11,3	15,9	5,9	12,7	16,3	1,7	1,8	1,4	1,6	1,9	1,3

Anmärkning till tab. 5.

Denna tabell grundar sig på uppgifterna i tab. 2. Jfr anmärkningen till sistnämnda tabell.

TAB. 3.

93

	Bruks	e g a r e		Samtliga sågverks	- och bruksegare		Öfr	iga jordegare
Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde	Mantal	Taxeringsvärde
1885 %	1895 %	1900 %	'' 1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 %	1885 %	1895 %	1900 Öl /o
						24,5	25,o	27,4	20,9	21,o	9,2	75,5	74,4	72,6	79,1	79,o	90,8	1
—	0,4	1,0	—	5,4	0,4	45,3	36,o	46,7	30,4	33,1	19,0	54,7	63,4	53,3	69,o	66,o	80,4	2
—	0,1	0,3	—	0,o	0,2	34,1	27,8	33,2	22,5	17,5	14,4	65,9	72,2	66,8	77,5	82,5	85,o	3
						1,5	0,9	1,5	0,8	28,5	2,1	98,5	99,1	98,5	99,2	71,5	97,9	4
												100,0	100,0	100,0	100,0	100,o	100,0	5
—	—	—	—	—	—	1.1	1,4	1,4	0,6	0,o	0,7	98,9	98,6	98,6	99,4	99,4	99,3	6
—	—	—	—	—	—	3,3	4,7	7,7	2,7	7,3	6,5	96,7	95,3	92,3	97,3	92,7	93,5	7
—	—	—	—	—	—	8,3	18,3	24,4	11,5	21,3	21,1	91,7	81,7	75,o	88,5	78,7	78,9	8
—	—	—	—	—	—	0,8	5,0	8,4	4,0	9,0	8,5	99,2	94,4	91,o	95,4	91,o	91,5	9
0,4	0,2	—	0,8	3,0	—	1,9	1,8	2,3	1,8	5,4	2,0	98,1	98,2	97,7	98,2	94,c	97,4	10
—	—	—	—	0,2	—	3,4	2,2	5,2	l,1	1,9	2,o	96,6	97,8	94,8	98,9	98,1	98,0	11
												100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	12
0,1	0,0	—	0,1	o,s	—	2,3	3,7	5,2	2,4	8,4	3,9	97,7	96,3	94,8	97,9	91,c	96,1	13
0,1	0,o	0,4	0,1	0,3	0,3	21,e	20,8	23,3	13,5	11,8	10,3	78,4	79,2	76,7	86,5	88,2	89,7	14
6,5	5,1	4,0	8,1	5,0	4,9	14,3	18,2	21,9	15,9	20,5	22,5	85,7	81,8	78,1	84,1	79,5	77,5	15

T A B. 4

AREAL AF MARK, HVARÅ SÅGVERKSAKTIEBOLAG, ANDRA SÅGVERKSEGARE
OCH BRUKSEGARE EGA SKOGSAFVERKNINGSRÄTT

UTARBETAD AF

E. AROSENIUS.

96

TAB. 4.

Tab. 4.

Areal (i hektar) af mark, hvarå sågverksaktiebolag, andra sågverksegare
och bruksegare ega skogsafverkningsrätt enligt kontrakt:

(Jemför anmärkningen vid tabellens slut.) _ _ _

					Som	utgår
	Om minimi- dimension	Total- afverkning	Summa	senast 1910 |	1911—1920,	efter 1920	Summa
Kopparbergs län.
Fall! fögderi. "Envikfin........................................	G79	1,331	2,010	447	157	1,406	2,010
Svärdsjö ....................................	654	994	1,648	220	411	1,017	1,648
Sundborn ....................................	—	—	—	—	—	—	—
Vika ...........................................	—	93	93	—	93		93
Kopparberg ................................	—	67	67	67	—	—	67
Aspp.boda....................................	—	—	—	—	—	—	—
Torså/ne* .....................................	—	—	—	—	—	—	44
friistaf ........................................	—	44	44	44	—	—
Silfberg ..................................		—	—	—	—	—	—
Störa. Tima.................................	—	173	173	—	173	—	173
Fnfrdpript, ................................	1,383	2,702	4,035	778	834	2,423	4,035
Hedemora fögderi.		17	17	17			17
	—	—	—	—	—	—
	5	—	5	5	—	—	5
Hedemora.................................... Husby ........................................ By ................................................	1. 20	10	53 30	53 30	—	—	53 30
	_	7	7	7	—	—	7
	_	—	—	—	—	—	—
Föederiet ...............................	78	34	112	112	—	—	112

TAB. 4.

97

1	Om minimi- dimension	Total- afverkning	Summa		Som	utgår	—
senast 1910	1911—1920	efter 1920	Summa
Nedan=Siljans fögderi.
Bjursås ........................................	—	332	332	—	91	241	332
Ål ...............................................	—	57	57	—	57	__	57
Leksand.......................................	68	748	811	374	275	162	811
Siljansnäs ....................................	100	498	598	200	—	398	598
Rättvik........................................	221	3,525	3,746	1,946	495	1,305	3,746
Boda ............................................	146	896	1,042	330	69	643	1,042
Ore................................................	2,917	477	3,394	2,973	306	115	3,394
Gagnef ........................................	—	8	8	8	—		8
Fögderiet ................................	3,447	6,541	9,988	5,831	1,293	2,864	9,988
Ofvan=SiIjans fögderi.
Mora ............................................	2,730	896	3,626	502	3,036	88	3,626
Vamhus........................................	56	—	56	56	_		56
Sollerön........................................	290	—	290	192	—	98	290
Tenj an ........................................	—	31	31	31	—	_	31
Orsa ............................................	13,852	14	13,866	2,218	11,648	_	13,866
Elfdalen........................................	9,629	—	9,629	1,570	6,689	1,370	9,629
Sårna............................................	—	—	—	—	—
Fögderiet ................................	26,557	941	27,498	4,569	21,373	1,556	27,498
Vester-Dals fögderi.
Flöda............................................	—	716	716	268	135	313	716
Nås ............................................	—	43	43	_	43	_	43
Säfsnäs ........................................	—	—		_
.Terna............................................	216	1,404	1,620	1,184	363	73	1,620
Äppelbo........................................	162	27	189	45	78	66	189
Malung ........................................	36,560	988	37,548	32,715	4.777	56	37,548
Lima ............................................	29,870	—	29,870	521	_	29,349	29,870
Transtrand ................................	729	—	729	—	—	729	'' 729
Fögderiet ................................	67,537	3,178	70,715	34,733	5,396	30,586	70,715
Vester=Bergslags fögderi.
Grangärde....................................	_
Ludvika........................................	—	—	—	—	—	—	—

!3

98

TAB. 4.

	Om minimi-				Som	utgår
	Total-
	dimension	afvikning	Summa
		1910	1911—1920	1920	Summa
Norrbärke....................................
Söderbärke .............................	—	—	—	—	—	—	—
Malingsbo ....................................	—	—	—	—	—	-	—
Fögderiet ................................	_	_	__	_	_	—	—
Kopparbergs län ........................	98,952	13,396	112,348	46,023	28,896	37,429	112,348
Gefleborgs län.
Gestriklands fögderi.
Hedesunda....................................	17	65	82	82	—	—	82
Öster-Fernebo .......1....................	282	31	313	313	—	—	313
Arsunda........................................	—	—	—	—	—	—	—
Torsåker ....................................	—	—	—	—	—	—	168 171
Ofvansjö .................................... Järbo ............................................	z	168 171	168 171	_	171	168
1 Högbo ........................................	—	112	112	25	—	87	112
Ockelbo (med Amots kapell)....	529	310	839	529	—	810	839
Hamrånge....................................	885	105	990	990	—	—	990
Hille ............................................	—	—	—	—	—	—	—
Valbo............................................	—	78	78	78	—		78
Fögderiet ................................	1,713	1,040	2,753	2,017	171	565	2,753
Södra Helsinglands fögderi.
Skog ............................................	—		—	—	—	—	—
Söderala ....................................	—	—	—	—	—	—
Segersta ....................................	—	—	—	—	—	—	—
Hanebo ........................................	190	—	190	190	—•	—	190
Mo ...............................................	—	—	—	—	—	—	—
Rengsjö........................................	—	—	—	—	—	—
Norrala........................................	—	—	—	—	—	—
Trönö............................................	—	—	—	—	—	—	—
Bollnäs ........................................	—	—	—	—	—	—	—
Ålita ............................................	6,419	—	6,419	6,419	—	—	6,419
Ofvanåker ....................................	—	—	—	—	—	—	—
Voxna ........................................	—	—	—	—	—
Fögderiet ...............................	6,609	—	6,609	6,609	—	—	6,609

T AB. 4.

99

	Om minimi- dimension	Total- afverkning			Som	utgår	—
	Summa	senast 1910	1911—1920	efter 1920	Summa
Norra Helsinglands fögderi.
Enånger.......................................	—	320	320	229		91	320
Njutånger....................................	200	—	200	200	__		200
Nianfors...................................	_	_
Helsingtuna ................................	25	—	25	25			25
Idenor .......................................	250	—	250	250	—	_	250
Forsa............................................	—	6	6	—	6	_	6
Hög ............................................	—	—	_	_
Högsta .......................................	50	—	50	50	_		50
Ilsbo ............................................	—	_.	_	_
Harmånger ................................	—	_	_	_
Jättendal ....................................	—	_	_
Gnarp ........................................	966	203	1,169	1,164	5	_	1,169
Bergsjö ........................................	273	55	328	302	26		328
Hassela ........................................	—	—	_	_
Norrbo ........................................	—	117	117	33	20	64	117
Bjuråker ....................................	2,246	297	2,543	2,378	22	143	2,543
Delsbo ........................................	549	474	1,023	287	318	418	1,023
Fögderiet ................................	4,559	1,472	6,031	4,918	397	716	6,031
Vestra Helsinglands fögderi.
Ljusdal ........................................	6,645	1,355	8,000	2,889	4,450	661	8,000
Ramsjö ........................................	4,759	—	4,759	347	3,796	616	4,759
Färila............................................	2,971	—	2,971	2,130	841		2,971
Los (med Hamra kapell) ........	—	—	_	_
Jerfsö ........................................	3,734	—	3,734	1,476	2,258	_	3,734
Arbra ...........................................	521	248	769	460	309		769
Undersvik....................................	—	—	—			—
Fögderiet ................................	18,630	1,603	20,233	7,302	11,654	1,277	20,233
Gefleborgs län ............................	31,511	4,115	35,626	20,846	12,222	2,558	35,626
Vesternorrlands län. Medelpads Vestra fögderi.
Tima ............................................	500	25	525	525			525
Attmar .......................................	40	—	40	44	_		40
Stöde ...........................................	1,000	7,906	8,906	8,239	167	500	8,906

*

100

TAB. 4.

					S 0 m	utgår
	Om niinimi- dimension	Total- afverkning	Summa	senast 1010	1911—1920	efter 1920	Summa
Torp ............................................	2,689	1,736	4,425	1,151	2,604	670	4,425
Borgsjö........................................	1,757	—	1,757	100	1,607	50	1,757
Hafverö................«.......................	2,677	561	3,238	2,677	561	—	3,238
Selånger........................................	—	—	—	_	—	—	25
Sättna ........................................	—	25	25	—	25	—
Fögderiet ...............................	8,663	10,253	18,916	12,732	4,964	1,220	18,916
Medelpads Östra fögderi.
Indal ............................................	85	_	85	50	35	—	85
Indals-Liden................................	57	424	481	57	156	268	481
Holm............................................		912	912	_	250	662	912
Skön ............................................	30	—	30	SO	—	—	SO
Alnö ............................................	_	—	—	—	—	—	—
Timrå............................................	37	—	37	37	—	—	37
Ljustorp........................................	102	1,380	1,482	1,390	92	—	1,482
Hässjö ......................................	—	400	400	—	400	—	400
Tynderö.......................................	—	— -	—	—	—	—	—
Njurunda ....................................	30	—	30	30	—	—	30
Fögderiet ................................	341	3,116	3,457	1,594	933	930	3,457
„ Södra Ångermanlands Nedre fögderi.
Säbrå ............................................	1,033	20	1,053	783	270	—	1,053
Stigsjö .......................................	1,041	370	1,411	289	1,122	—	1,411
Viksjö ........................................	196	200	396	—	396	-.	396
Häggdånger ................................	—	—	—	—	—	—	—
Gudmundrå ................................	291	75	366	99	267	—	366
Högsjö ......................................	146	222	368	84	62	222	368
Hemsö ....................................	—	—	—	—	—	—	—
Torsåker ....................................	34	34	68	—	68	—	68
Ytter-Lännäs................................	367	45	412	167	245	—	412
Dal.............................................	676	—	676	483	107	86	676
Boteå............................................	395	—	395	270	—	125	395
Styrnäs ........................................	265	—	265	265	—	—	265
Öfver-Lännäs ............................	90	—	90	55	35	—	90
Sånga............................................	440	—	440	410	30	—	440
Nora ...........................................	100	-	100	70	30	—	100

TAB. 4.

IOI

	Om minimi- dimension	Total-[ utverkning	Summa		Som	utgår
senast 1910	i 1911—1920	efter 1920	Summa
Bjertrå ...................................		50	50	50			50
Skog ........................................	30	20	50	50	—	—	50
Fögderiet ................................	5,104	1,036	6,140	3,075	2,632	433	6,140
Södra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Sollefteå ....................................	274	—	274	254	20	_	274
Ed................................................	646	46	692	486	206	—	692
Multrå .....................................	1,081	—	1,031	545	486	_	1,031
Långsele ....................................	25	—	25	25	_	_	25 i
Graninge .................................	—	—	_	_	_	_
Resele ......................................	359	—	359	179	180	_	359
Adals-Liden ................................	620	990	1,610	169	834	607	1,610
Junsele ........................................	4,581	842	5,373	332	944	4,097	5,373
Ramsele.......................................	5,734	2,575	8,309	1,810	4,293	2,206	8,309
Edsele ........................................	584	229	813	300	304	209	813 i
Helgam........................................	446	414	860	449	411	_	860
Fjällsjö ........................................	1,124	—	1.124	271	853	_	1,124
Bodum ........................................	3,116	257	3,373	522	635	2,216	3,373
Tåsjö............................................	6,660	—	6,660	275	701	5,684	6,660 [
Fögderiet ................................	25,150	5,353	30,503	5,617	9,867	15,019	30,503
Norra Ångermanlands Nedre
fögderi.
Nordingrå.................................	28	—	28	28	—		28
Ullånger ....................................	172	—	172	152	20	_	172
Vibyggerå...................................	509		509	509	—	_	509
Nätra............................................	4,500		4,500	—	4,500	_	4,500
Sidensjö........................................	8,000	—	8,000	—	—	8,000	8,000
Skorped........................................	1,100	—	1.100	1.100	—	_	1,100
Anundsjö ....................................	3,989	1,135	5,124	190	2,576	2,358	5,124
Fögderiet ................................	18,298	1,135	19,433	1,979	7,096	10,358	19,433
Norra Ångermanlands Öfre
fögderi.
Själevad.......................................	200	500	700	—	700	—	700''
Mo................................................	—	- 1	—	—	—	—	—

102

TAB. 4.

	Om minimi- dimension	Total-af verkning |
Björna ........................................	742	200
Arnäs............................................	—	—
Gideå...........................................	225	—
Trehörningsjö ............................	—	—
Grundsunda ................................	—	—
Fögderiet ...............................	1,167	700
Vesternorrlands län....................	58,723	21,593
Jemtlands län. Jemtlands Östra fögderi.
Ragunda ....................................	870	1,250
Hellesjö.....................................	150	1,445
Håsjö............................................	963
Fors ............................................	—	476
Stugun ........................................	—	—
Borgvattnet ................................	1,000	526
Refsund........................................	344	—
Nyhem ........................................	—	—
Bodsjö ........................................	5,550	175
Sundsjö........................................	—	—
Bräcke ........................................	1,973	—
Brunflo ........................................	187	30
Marieby........................................	—	100
Lockne ........................................	—
N äs ............................................	136	92
Hackas ........................................	687	—
Fögderiet ................................	10,897	5,057
Jemtlands Norra fögderi.
Lit...............................................	1,265	353
■ Kyrkås ........................................	74	—
Häggenås ....................................	5,296	—
Föllinge........................................	3,176	1,417
Laxsjö ........................................	727	—
Hotagen ....................................	4,345	50
Hammerdal ................................	8,599	604

Summa		Som	utgår
I senast j 1910	I 1911—1920	efter 1920	Summa
942	207	460	275	942
225	225	—		225
1,867	432	1,160	275	1,867
80,316	25,429	26,652	28,235	80,316
2,120	1.750	370		2,120
1,445	291	1,111	43	1.445
1,113	713	250	150	1,113
476	48	428		476
1,526	176	1,350		1,526
344	—	344	—	344
5,725	5,720	5	—	5,725
1,973	432	1,541	—	1,973
217	165	52	—	217
100			100	100
228	136	—	92	228
687	—	687	—	687
15,954	9,431	6,138	385	15,954
1,618	1,038	580	_	1,618
74	74	—	—	74
5,296	2,647	2,649	_	5,296
4.593	2,171	2,331	91	4,593
727	727	—	—	727
4,395	50	4,345	_	4,395
9,203	2,060	6,893	250	9,203

TAB. 4.

103

	Om minimi- dimension	[ Total-afverkning			Som	utgår
	Summa	senast 1910	1911—1921	| efter 1 1920	Summa
Gåxsjö .......................................	114	191	305	191	114		305
Ström...........................................	14,813	1,012	15,825	1,260	13,313	1,252	15,825
Alanäs .......................................	18,497	18,497	438	18,059	18,497
Frostviken..................................	45,640	—	45,640	—	45,640	45,640
Rödön ......................................	57		57	57	_	_	57
Näskott............................	_	_
Aspås...........................................	187	—	187	50	—	137	187
Ås ................................................		11	11	—	11	—	11
Fögderiet ................................	102,790	3,638	106,428	10,325	76,314	19,789	106,428
Jemtlands Vestra fögderi.
Sunne............................................	60	50	no	—	no	_	no
Kröson ....................................	133	—	133	133	—	—	133
Hallen ...................	_	_	__	_	_	_
Marby ...................................	42	—	42	42	_	_	42
Norderön ....................................	_	80	SO	80	_		SO
0 viken ........................................	8,150	—	8,150	—	8,150	—	8,150
Myssjö .......................................	269	175	444	20	249	175	444
Undersåker ................................	6,262	—	6,262	74	6.188	_	6,262
Mörsil............................................	_	—	_	—	_	_
Are...............................................	_	380	380	—	260	120	380
Kall .......................................	494	600	1,094	494	200	400	1,094
Offerdal......................................	2,224	—	2,224	1,974	250	—	2,224
Alsen........................................	259	—	259	—	259	—	259
Mattmar ....................................	100	—	100	100	—	—	100
Fögderiet ................................	17,993	1,285	19,278	2,917	15,666	695	19,278
Jemtlands Södra fögderi.
Berg ............................................	11,680	1,350	13,030	9,030	4,000		13,030
Asarne ........................................	655		655	—	655	_	655
Klöfsjö ........................................	8,830	300	9,130	844	8,086	200	9,130
Rätan............................................	20,000	—	20,000	18,129	1,871	_	20.000
Sveg ............................................	55,361	—	55,361	17,535	19,052	18,774	55,361
Linsell ........................................	47,390	—	47,390	42,390	5,000	47,390
Elfros...........................................	33,903	—	33,903	33,903	_	33,903
Lillherdal ....................................	1,200	—	1,200	_	1,200	1,200
Ytter-Högdal ............................	1,306	1,733 |	3,039	1,290	294	1,455	3.039

104 TAB- 4''

					S o m	u t g å r
	Om minimi-	Total-	Summa
				efter	Summa
	dimension ;	afverkning		1910	1911—1920	1920
Öfver-Hogdal ............................						_	—
Hede ............................................	16,000	—	16,000	—	1,000	15,000	16,000
Storsjö ........................................	16.000	—	16,000	7,000	—	9,000	16.000
Yem dalen ....................................	58,037 j	—	58,037 11,749	—	2,500	55,537	58,037
Tännäs (med Ljusnedal)............	11,749 j	—	599	712	10,438	11,749
Fögderiet ................................	282,111	3,383	285,494	88,330	80,560	116,604	285,494
Jemtlands län ............................	413,791	13,363	427,154	111,003	178,678	137,473	427,154
Vesterbottens län.
Umeå fögderi.
Nordmaling ................................	—	—	—	—	—	—	—
Bjurholm ....................................	1,568	•-	1.568	—	1,568	—	1.568
Umeå............................................	1,888	—	1,888	169	365	1,354	1,888
Vännäs ........................................	—	—	—	—		—	—
Säfvar ........................................	—	—	—	—		—	44,272
Degerfors ....................................	44,272	—	44,272	19.759	8,921	15,592
Bygdeå ........................................	4,176	—	4,176	2,537	851	• 788	4,176
Fögderiet ................................	51,904	—	51,904	22,465	11,705	17,734	51,904
Skellefteå fögderi.
Burträsk ....................................	37,984	6,025	44,009	594	12,104	31,311	44,009
Skellefteå....................................	10,002	10,002	287	9,501	214	10,002
Byske ........................................	6,976	25 342	25 7,318	25 392	6,712	214	25 7,318
Norsjö ........................................	49.885	11	49,896	2,426	12,884	34,586	49,896
58,583	—	58,583	—	11.123	47,460	58,583
Löfånger .................................... Nysätra........................................	4.624	—	4,624	444	4,075	105	4,624
3,376	—	3,376	155	721	2,500	3,376
Fögderiet ...............................	171,430	6,403	177,833	4,323	57,120	116,390	177,833
Lappmarksfögderiet.
Lycksele ...................................	57,023	—	57,023	—	1,744	55,279	57,023
Stensele.......................................	| 46,257	—	46,257	—	—	46,257	46,257

TAB. 4. . I05

					Som	n t g i 1
	Om minimi-	Total-	Summa			efter 1920
	dimension.	afverkning	senast 1910	1911—1920	Summa
Sorsele ........................................ Asele............................................	51,845 1,000	186	52,031 1,000		5,386 1,000	46,645 !	52,031 1,000
Fredrika .................................... Örträsk....................................... Vilhelmina ............................... Dorotea........................................	1,251 2,088 3,270	2,916	1,251 4,999 3,270	- 1	742 4,555 2,370	509 444 900	1,251 4,999 3,270
Fögderiet ................................ Vesterbottens län ..................	162,729 386,063	3,102 9,505	165,831 395,568	26,788	15,797 84,622	150,034 284,158	165,831 395,568
Norrbottens län.
Piteå fögderi.							975
Piteå ............................................	800	175	975		975	—
Elfsby ........................................ Arvidsjaur................................... j Arjepluog....................................	33,049 43,298	669 365	33,718 43,663	42 “	33,548 43,663	128	33,718 43,663
Fögderiet ................................	77,147	1,209	78,356	42	78,186	128	78,356
Luleå fögderi.
Neder-Luleå................................	—	—	—	—	—	—
Öfver-Luleå ...............................	—	—	—
Edefors........................................	—	—	—	—
Jockmock....................................	—	—
Fögderiet ...............................	—	_	—	_	—	_	—
Kalix fögderi.
Råneå..........................................	—	—	—	—	—	—	—
Neder-Kalix...............................	—	—	—	—
Öfver-Kalix ...............................	—	—		—	—
Gellivare ...................................	—	—
Fögderiet ...............................	—			—	—	—
Torneå fögderi.
Neder-Torneå ...........................	—	—	—	—	—
Karl Gustaf ...............................	—	—	—	--			1

14

!o6 tab. 4.

	Om minimi-dimension	Total- afverkning	Summa		Som	utgår
senast 1910	1911—1920	efter 1920	Summa
Hietaniemi....................................
Öfver-Torneå ............................	_	_	__
Ivorpilombolo ............................	—	—	''_	_	_	_	_
Tärendö........................................	—	_	_	_	_
Pajala .......................................	—	—	—	—	_	_	_
Juckasjärvi ................................	—	—	—	—	_	_	_
Enontekis....................................	—	—	—	—	—	—	—
Fögderiet ................................	_	_		-
Norrbottens län ........................	77,147	1,209	78,356	42	78,186	128	78,356
Dalarne och Norrland ............	1,066,187	63,181	1,129,368	230,131	409,256	489,981	1,129,368

Anmärkning till Tab. 4.

Tab. 4 grundar sig pa uppgifter, infordrade från de särskilda sågverksbolagen och trävarufirmorna. Uppgifterna äro emellertid
icke fullständiga, enär dylika ej ingått från flera tillfrågade, särskildt åtskilliga af landets största sågverksbolag såsom Stora Kopparbergs
Bergslags aktiebolag m. fl., se i öfrigt betänkandet sid. 36.

Tabellens ofullständighet har kunnat konstateras särskildt i hvad angår lappmarkerna, der skogarne stå under utsyningstvang
och längder öfver afverkningsupplatelserna måste föras af vederbörande revirförvaltare. I Vesterbottens läns lappmarker
utvisa t. ex. dessa längder afverkningsrätter till nära dubbelt så stor areal, som tabellen upptager.

Med uttrycken »minimidimension» och »totalafverkning» förstås, att afverkningskontraktet afser rätt till afverkning i förra
fallet af alla träd, som uppnått en viss minimidimension, och i senare fallet af alla träd.

T A B. 5

UPPGIFT RÖRANDE UPPKOMSTEN OCH AFVITTRINGEN AF JORDBRUKSFASTIGHETER
INOM VESTERBOTTENS LÄN, MED LEDNING AF
I KUNGL. KAMMARKOLLEGIUM FÖRVARADE AFVITTRINGSUTSLAG,
JORDEBÖCKER OCH ANDRA ANTECKNINGAR M. M.

UTARBETAD AF

O. M. ALMSTEDT

io8

TAB. 5.

Tab.

Uppgift rörande uppkomsten och afvittringen

Fastighe	tens		Tiden	Skatt		Yid af-vittringen
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen	B g m. Ce 3 n ro? ct- a. £	areal duglig mark för helt mantal
			anläggning	meddelades	fast- stäld	S 5*	Tunnland
Nordmalings socken.
Afva .............................	1—5	2	_	1765 °/9	—	—	—	—
Aspeå..............................	1—6	1 41/4S	—	—	—	—	—	—
Baggård...........................	1—3	1 n/48	—	—	—	—	—	—
Bergsjö ...........................	1	X/4	—	1780 10/i	—	—	—	—
Bjerten ...........................	1	7«	—	1784 "/o	—	—	—	—
Brattfors .......................	1-5	1 26/48	—	—	—	—	—	—
Brattsbacka .....................	1—3	15/lS	—	—	—	—	—	—
Brevik ...........................	1—7	2 724	—	—	—	—	—	—
Djupsjö ...........................	1-4	l6/l6	—	—	—	—	—	—
Forsbacken, lägenhet, korn-
ministerboställe ...............	1	—	—	—	—	—	—	—
Fällfors ...........................	1	13/48	—	—	—	—	—	—
Genberg..........................	1	3/l6	1777 18/s	1856 23/s	—	3/l6	—	2,500
Gräsmyr...........................	1—5	2 43/48	—	1777 °/9	—	—	—	—
Hallen ...........................	1—2	13/l6	—	1786 16/9	—	—	—	—
Hummelholm ..................	1—6	1 43/48	—	/ 177815/9 1 1799s/7	—	—	—	—
Hyngelsböle .....................	1—2	•Ve	—	1765 10/s	—	—	—	—
Håknäs ..........................	1—6	2 7.	—	—	—	—	*—	—
Högbrännan .....................	1	7.	1780 ”/.1	1850 26/s	—	—	—	2,500
Högland...........................	1—2	1 13/32	—	-	—	—	—	—
Höglågdal ........................	1	7/48	1844 14fn	1850 26/s	—	7''48	—	2,500
Hörnsjö .........................	1—5	2 23/48	—	1777 9/9	—	—	—	—
Jansmark ........................	1	7 V16	—	—	—	—	—	—

TAB. 5.

109

5.

af jordbruksfastigheter inom Vesterbottens län.

Areal af det vid afvittringen fastighet tilta	gda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
	I							förvärfvats
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och hruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn-1 land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
								59/l92
—	-	—	—		—	—	—	28/384
—	—	_	—	—	—	—	—	5/l2 2l/250
- 46	— 24	422	—	434	22	903	14	1*742 3/l6
—	—	—	—	—	—	—	—	*7/288
—	—	—	—	—	—	—	—	7/96
			_	_	_	_	_	*>/» 6
_	—	—	—	—	—	—	—	SS1/M0
55	0,4	934	18J	497	20,5	1,487	7,o	19/240
—	—	—	—	—	—	—	—	1 ‘/as
31	12	333	6,7	363	23	728	9,7	-
—	—	—	—	—	_	—	—	15/16

no

TAB. 5.

Fastigbe	tens		Ti	den	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	I Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt-j ringen j fast-j stäld	För tillök-ningsjord
Jernäs..............................	1—7	2 13/24
Klöse ..............................	1—2	1 6/48	—	__	__
Ledusjö ...........................	1—3	16/ig	—	—	_	_	_
Lefvar .........................	1-4	1 SS/48	—	_	_	_	_
Långed ...........................	1-6	2 5/48	—	—	—-	—	_
Löfås .............................	1	1/lO	1868 31/j2	18683 */j2	—	1/l6	_	2,000
Lögdeå ...........................	1-8	3 3/s	—	—	__	_
Mjösjö ...........................	1-2	19,''24	—	__	_	__
Mo .................................	1—3	1 ■■''•/*»	—	—	_	_
1 Mullsjö ...........................	1-3	1 5/l2	—	—	_	_
Nordanbräck.....................	1	7/24	1777 16/4	1850 26/s	_	7/n	_	2,500
Nordsjö ...........................	1	V4	_	1792 17/2	_	—	_
Norrbyn..........................	1-3	47/48	—	—	_	—	_
Norrmark ........................	I	16/32	—	_	_	_
Nygård ..........................	1	3/l0	18142C/9	1862 7/„	_	3/16	_	2,500
Nyåker ..........................	1-2	5/g	—	1777 8/s	_	_	_
Orrböle ...........................	1—2	15/16	—	1787 8/s	_	_	_
Ottjern ..........................	1	65/64	—	—	_	_	_
Rönnholm ..................... .	1-3	1	—	_		_
Stafsjöholm .....................	1	s/a	—	1780 10/s	_	_	_
Stenberg..........................	1	Vs	1857 s,/8	1862 7/e	_	V»	_	2,500
Storfall ..........................	1	1 6/24	—	_	_
Sunnansjö........................	1—3	1 13/l8	—	_	_	_
Sörbyn ...........................	1	V4	—	—	_	_	_
Tallberget........................	1—4	1 17/48	—	_	_	_	_
Toböle ...........................	1	8/l6	—	_	_	_
Torrböle..........................	1—3	1 7/48	—	_		_
Westansjö........................	1	7/24	—	1820 6/«	_	7/24	_	1,600
Angersjö .......................	1—3	1 V12	—	—	_	_	_	_
Öre ..............................	1—4	1 2S/48	—	_	_	_
Öresund..........................	1—2	7/l2	—	_	_
Örsbäck...........................	1—3		—	_	_	__
Östanbäck........................	1	1/l6	186831/12	1868 31/i2	—	1/l6	—	2,000

TAB. 5.

III

A rån,! af flat vid afvittrinffen fastighet tillagda område i	Mantal,	I
								år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
								43/384
—	—	—	—	—	—	—	—	1 6/48
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	25/384	.
17	9	107	23	649	8	774	8	—
—	—	—	—	—	—■	—	—	s23/»84
—	—	—	—	—	—	—	—	19/l92
—	—	—	—	—	—	—	—	1919^432o
—	—	—	—	—	—	—	—	6S/l62
207	1,7	522	4	509	29	1239	2,7	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	]/48
—	—	—	—	—	—	—	—	15/32
34	12	434	12	519	22	988	14	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	.-	—	—	—	,5/l28
—	—	— .	—	—	—	—	—	“/«4
—	—	—	-	—	—	'' -	—	7/l8
—	—	—	—	—	—	—	—	—
27	4	285	12	607	1	919	17	—
—	—	—	—	—	—	—	—	17=4
—	—	—	—	—	—	—	—	01/21G
—	—	—	—	—		—	—	V*
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	718
—	—	—	—	—	—	—	—	Vin	( Genom Konungens befallningshafvandes J utslag don 5 iuni 1820 har hemmanet Westan-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	»sjö faststälts till 7/24 mantal och tilldelats 466 (tunnland 21J/3 kappland duglig mark.
_	_	_	_	_	—	—	—	447578
—	—	—	—	—	—	—	—	"7384
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
19	-	106	—	497	5	622	5	—

XI2

TAB. 5.

Fastighetens		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
Namn			Då nybygge	Då af vitt-	Provi- sionel	Vid afvitt-	B. g
Nummer	Mantal	beviljats till anläggning	ringsutslag meddelades	ringen fast- stäld	aq ^ a. B § C« cl ty	__ Tunnland

Bjurholms socken.

Abborfors

Abbortjern
Abbortjern
Angnäs ...
i Backfors

Balfors ...

! Balsjö......

Balåker ..

Bastuträsk

1

7» 1781

1860 7h

V»

1

2

1-4

1

1—2

1—3

1

4/6	—	tf
7,...	1838 7A	tf
l‘/e	—	1777 9/9
s/ie	1813 »7»	1860 4/12
7.3	—	11808 47,2 j 1860 4/12
174	1762 26/4	1860 4/12
■/6	1838 2/4	!,

>/e

Vis
3/16

13/i>4 1/8

174 -

7« -

1-3

ln/64

j 1816 26A
j1860'' Os

2,500

2,500

2,500

2,500

2,200

2,500

2,500

1,400

| Berg ...................

| Bergvattnet ..........

Bjurbäck .............

Bjurholm .............

Bjur vattnet ..........

Bjurvik ................

j Björknäset ..........

Bracksele ............

Brattby ................

Bredträsk .............

Brån ....................

Bränland .............

Degernäs ..............

Forsnäs ................

Graffors.................

Grannäs eller Mjösö
Grönnäs.................

1

1

1

1—4

1

1

Vs 1814 Vs

Vis 1868 31/l2

''/> —
19/s4 17 5 9 20/io

Via 1822 ’''/9

5/48 1822 20/8

1860 ‘/is

1868 31/i2

1860 ''/12
»

tf

tf

7,9

Va

7i«

7*

I9/24

7l6

''748

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1

1-4

1

1-4

1

1

1

1

1

1

1

7*

710

1

7l2

9/32

3/ia

”/64

S/32

7»

1804 m/2

18202 7s

1823 e/8
1776 9/1
1838 Vs
1814 24/3
181316/i

1813 l7i

11807 27io
> 1860 Vis
1860 712

tf

It

tf

V

tf

>1

tf

It

ö/l6

72

7,6

1

7,2

9/32

s/ie

44/64

fi/32

4/3

4/4

2,500

1,400

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

TAB. 5.

”3

Area]	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare
Inrösnings- jord	1 Afrösnings-jord	Impediment	S umma
Tunn- land	Kapp- land	Tunn-j land	Kapp- land	: Tunn-land	Kapp- land	Tunn- land	1 Kapp-1 land
			_
67	20,3	349	l,l	_				V» 1
B7	16,3	150	26,4	—	—	—	—	•/is 1
—	—	—	—	—	—	—	_
56	18,3	—	—	—	—	—	—
222	12	1,244	9,3	694	30,2	2,161	19,5	7/36
380	16,3	2,744	15,7	8,515	25,i	11,640	25	-77/04O
73	21,5	342	31,9	—	—	—		_
—	—	—	—	—	—	—		14 V''024 <
37	6,5	275	9,5					7* {
15	2	141	6	72	1	228	9	V-
102	3,s	1,147	28,2	1,933	22,8	3,183	22.8	7» |
253	14,9	—	—	—	—	—	—	19/96 ''
31	20	124	20	665	18,5	821	26,5	_
30	28,5	229	16,8	456	17,2	—	—	748
96	5,2	528	26,8	—	—	—	—	-
152	7,5	547	24,5	413	21	1,113	21	0/250 1
28	5	128	3		___	_		7ig i
381	20,3	2,118	11,7	11,482	27	13,982	27	7/ic 1
35	22	172	20,7	—	—	—	—	7*3 (
175	2, t	528	1,9	870	19,9	1,573	23,9
in	28,3	356	27,7	1,667	10,6	2,136	2,0	—
84	10,8	345	11,2	319	26,5	749	16,5	:ll/fil2
136	24,2	696	18,5	1,549	9,7	2,382	2( '',4	^ )
101	24	523 1	8	1,203	11	1,828	11	~ 1

Anmärkningar * I

/ Genom Konungens befallningshafvandes
afvittringsutslag den 1 december 1860 har hem)
manet Abborfors tilldelats 416 tunnland 21 Va
j kappland duglig mark förutom impediment,
I h vilka senare tillagts detta hemman gemensamt
med 11:0 1 Luståker.

/ Abbortjern n:ris 1 och 2 hafva tillsammans
[ tilldelats i ett skifte 5,794 tunnland 43/g käppband
impediment.

I Enligt Konungens befallningshafvandes
| afvittringsutslag den 1 december 1860 har liem I

manet Backfors tilldelats afrösningsjord och
impediment i gemensamt skifte med Bjur -

[ Hemmanen Balåker och Ljusåker hafva
enligt Konungens befallningshafvandes afvittra
gsutslag den 1 december 1860 tilldelats
Ii gemensamt skifte 759 tunnland 15,7 käppband
impediment.

f Enligt Konungens befallningshafvandes
utslag aen 26 januari 1816 och den 1 december
1860 har Bastuträsks by för 1 n/e4 mantal
tilldelats en egovidd af 1,640 tunnland 20 kappland
duglig mark jemte 4,101 tunnland 33/4
kappland, impediment.

r Hemmanen Berg och Mellanå hafva vid
afvittringen i gemensamt skifte tilldelats 470
tunnland. 93/4 kappland impediment.

Enligt Konungens befallningshafvandes
afvittringsutslag den 1 december 1860 hafva
Bjurholms by och hemmanet Backfors gemensamt
tilldelats 2,137 tunnland 28,2 kappland
afrösningsjord jemte 818 tunnland 17,6 kappland
impediment.

Hemmanet Bjurholm n:o 4, 209/osö mantal,
är kyrkoherdeboställe.

Hemmanen Björknäset,Näsland ochÄnges -

Hemmanen Brattby och Brån hafva vid
‘vittringen gemensamt tilldelats 1,191 tunnnd
105/g kappland impediment.

Angående arealen af hemmanets impedient-område,
se anteckningen vid hemmanet
Brattby.

Hemmanet Graffors har vid afvittring enligt
Konungens befallningshafvandes utslag
den 1 december 1860 tilldelats 390 tunnland
ippland duglig mark, hvarjemte hemt
gemensamt med Sunnanå 11:0 1 er -

15

ii4

TAB. 5.

Fastighetens		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen
								beräknad
						Vid		areal duglig
							mark för
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt- I ringsutslag	Provi-1 sionel j	afvitt- ringen	Ib	helt mantal
	anläggning	meddelades	fast-	§ «
					stäld		Tunnland ( 1
j Grönåker ........................	1	7/48	1829 3/g	1860 V12		7/48		2,500
J Halfpundsjö .....................	1	>/8	1793 23/i	)>	_	79	—	2,500
Holmåker ........................;	1	3/l0	1839 ®/i		—	*V 16	—	2,500
Hvitvattnet .....................j	1—2	>/ä	—	1777 9/9	—	—	—	—
Häggnäs ........................	1	’/48	1815 27s	1860 ‘/is		7/48	—	2,500
Högland.........................	1	19/g4	—	11815 2/io 11860 712	_	l7/«4	*/82	/ 1,400 \ 2,500
Högliden ........................	1	r>/48	1814 19/4	1860 712		6/48	—	2,500
Högås..............................	1	5/l2	1784	1860 7ia		7l2	—	2,500
Högås eller Nylunda ........	2	1/8	1860 Vi»	1860 712		78	—	2,500
Hörnäs ..........................	1	V»	1795 7n	1860 712	—	>/8	—	2,500
Johannislund ..............	t	>/s	1868 3t/i2	—	—	—	—	—
1 Karlsbäck ........................	1	3;/90	—	/1820 17/4 11860 712	—	a7/»o	—	2,620
1 Klubbsjö ........................	1	V»	1777 10 / s	1860 712	—	78	—	2,500
Kyrktjern ........................	1	:1/lG	1789 10/o		—	7.0	—	2,500
Lidbäck ...........................	1	78	1849	1864 12/i2	—	78 7*	78	2,500 I 1,400
Lillarmsjö .......................	1—2	78		1860 712	—	1 2,500
Lillberget ....................	1	V»	1822 20/2	5)	—	7g	—	2,500
] Ljusåker ......................	1	1 /16	O- 00 CO GO	))		7>g	"	2,500
i Luståker ........................	1	>/io	1860 712		—	7.6		2,500
Lågsjö ...........................	1	7/48	1820 >7:1	V	j -	7/48	! —	2,500
i Långvattnet ...................	1	1 1°	1777 ''74		—	1/8	—	2,500
j Långvik..........................	1	>/u	1838 2/r	»»	—	| V12	—	2,500
Malmby ..........................	1	V«	1827 22/n		—	I 78	i —	2,500
| Mariebäck.......................	1	S/l°	—	»*	—	716	i —	2,500
1 Mellansjö .......................	1	v«	1814 75	))	—	78	i	2,500
	1	’/•	1838 ”/s		—	78	1 —	2,500
Mellanåt .........................	1	V»	1838 24/4	>»	—	78		2,500
Mjösjö n:o 1 se Grannäs. 1 Nordansjö .......................	1	*/8	—	1»	—	1 V8	1 —	2,500

TAB. 5.

IT5

							--	-1—	--------''------
1 Area;	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
						I		förvärfvats
j Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	.lord	Impediment	Summa	aktiebolag,
i----------								andra såg-verksegare
Tunn-	Kapp		|				,
Tunn	Kapp	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	; land	land	land	land	land	land	egare
57	19	306	31,7	1,110	3,1	1,474	21,8
68	17	243	31	3,403	18,5	3,71b	2,3		Genom afhandling, som af Konungens
65	29,5	412	26,5	853	8,5	1,i3/l024	befallningshafvande faststälts den 14 mars 1820, liar Hvitvattnets liv afstått 364 tunn-
1,322	0,5
						Hand 182/3 kappland duglig mark till inrät-
	11,4						! —	-4,’/]152	tando af nybygget Lågsjö, för hvilken jord-
45	290	0,3	946	8,3	1,281	20	7/«	rymd nämnda by genom Konungens befäl 1-ningsliafvandes utslag den 1 december 1860
									undfått ersättning.
	14,5	402							1 Hemmanet Högland bär vid afvittring till-
47 73	17,5	650 734	5,6	1,100	5,6	Ö/4S	f delats duglig mark för 17/ö4 mantal efter 1,400 | tunnland och för 1l32 mantal efter 2,500 tunn-eland för helt mantal.
26, 5	186
18,8	4,9
994	18,2	ö/48
147 36	4,2 14,5	894 276	17,5 1,5	—	—	—		3/48 | - /	f Hemmanen Högås n:ris 1 och 2 hafva vid s. afvittringen gemensamt tilldelats 924 tunn-
			—	Iland 23,7 kappland impediment.
40	BO	271	18	466	14,5	778	30,5	_ 7*
129	8,5	880	10,5	2,388	17,1	3,398	4,1	,
103	13,6	209	2,4	1,818	14,2	2,130	30,2	78
105	3,8	363	20,2	1,444	7,3	1,912	31,3	5/32
18 217	17	293	31	422	25,0	735	9,o	7»	1 LiUarmsjö by har tilldelats duglig mark
30,7	794	17,3	1,828	10,i	2,840	26,i	—	/för gamla skattetalet 1/2 mantal efter 1,400 \ tunnland, och för tillökningsskatten J/s man-
78	19,8	233	28,2	825	28,5	1,138	12,5	743	Ital efter 2,500 tunnland för helt mantal.
47	15, !>	108	24,1	—	—	—		/ Hemmanen Ljusåker och Balåker hafva »vid afvittringen gemensamt tilldelats 759
									''tunnland 15,7 kappland impediment.
									Genom Konungens befallningshafvandes afvittringsutslag den 1 december 1860 har
		“	—			—	—	—	nyhygget Luståker tilldelats 156 tunnland 8 kappland duglig mark, hvarjemte detsamma gemensamt med hemmanet Abborfors till-delats ett område af 1,210 tunnland 7V24 kapp-
									Vland impediment.
86 72	21,0	277 239	28,8	788	3,5	1,152	22,2	7/l92	f _ Detta nybygge är inrättadt af mark, som \ tillhört hyn Hvitvattnet.
24,5''	23,5	823	3,7	1,135	19,7	_
35	O O	173	7,7	707	10,3	915	21	_
57	13,5	255	2,5	1,319	27,5	1,632	11,5	_
82	1,0	699	6,1	825	5,2	1,606	13,2	,6/-->56	1
49	22,1	262	25,o	1,073	22,7	1,386	6,7	_
52	8,5	260	7,5	743	28,2	1,056	12,2
60	21,2	251	26,8	—	—			Hemmanen Mellanå och Berg hafva vid afvittringen gemensamt tilldelats 470 tunn-eland 93/4 kappland impediment.
70	18,1	241	29,o	1,970	0,5	2,282	16,5	—

116 tab. 5.

Fastig lie	tens		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen
								beräknad
						Vid		areal duglig
						B 5	mark för
N a in 11	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	afvitt- ringen	M- C« § 0-.	helt mantal
anläggning	meddelades	fast- stäld	8 ^	Tunnland
Nordanås eller Nordanås
Grubb ..........................	1—2	5.16	1782 22 s	(M O -O 00	72	s/*°	—	2,500
Nordås ..........................	1	7»	181!) 2,/s	5»	—	1/8	—	2,500
Norrbyn..........................	1	•/«	1813 *5''i	))		7«	—	2,500
Norrfors..........................	1	V*	1819 ,7/s	>*		>/6	—	2,500
Norrholmsjö .....................	1	S/l6	—		—	S/l0	—	2,500
Norrnäs ...........................	1	7m	1819*78	))	—	764	—	2,500
Norrström ........................	1	‘/4	18 1 7 28/:l	55	—	74	—	2,500
Nyby ..............................	1—2	74	—	/ 1816 *7e 1 1860 ''/12	—	*/4	—	2,000
Nyholm, se Westernyliden 11:0 2. Nyland nedre ..................	1	''/4	1818''4/9	1)		7*		2,500
Nyland öfre .....................	1	9/,6	—	>>	—	!,/ic	—	2,500
Nylunda, se Högås n.o 2. Nytorp ...........................	1	748	1814 ‘74	))	—	7/48	_	2,500
Nyåker ...........................	1	1/l2	1818	»	—	7l2	—	2,500
Näsland ..........................	1	7«	1789 27i	))	—	7,6	_	2,500
Näsmark ........................	1	7l0	—	)>	—	7/lO	—	2,500
Nässund...........................	1	S/32	1838 ao/5	H	—	S/S2	—	2,500
Otternäs..........................	1	7»	1838 22/ö	V	—	*/•	—	2,500
Ottervattnet .....................	1- 2	19/64		/ 1797 27s		*764		1,400
		O - 30
Profåker...........................	1	74	O -t 00	O CD 00 T—1	—	74	—	2,500
Rönnliden ........................	1	78	1860 */n	>>	—	*/8	—	2,500
Sandsjönäs .....................	1	78	1841 64		—	Vs	—	2,500
Sjönäs .............................	1	7*2	1822 m/4	»>	—	4/12	—	2,500
Slättmark ........................	1	7m	1813 **/i	5»	—	724	—	2,500
Stennäs ..........................	1—5	1	—	n	—	1	—	2,500
Stensvattnet .....................	1	78	1794 ''»A	>>	—	7»	—	2,500
Storarmsjö .......................				/ 1811*7s t 1860 */i2			732	(1,400
1—2	7»»			V4	^2,500
Storsandsjö .....................	1	78	1814 74	1860 */i2	—	78	—	2,500

T AB. 5.

IX7

Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, soja t. 0. m. år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-ägare
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	1 1 I Summa
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	1 [Kapp- land	Tunn- land	Kapp-1 land
_	_	1						5/l6
77	20,3	234	27,7	1,472	10	1,784	26
45	11	267	5	—	—	__	_	—
62	9,3	354	12	971	7,7	1,387	29
113	15	355	9	6,273		6,741	24	3/l6
48	15,a	224	30,i	1,030	29	1,304	11	—
—	—	—	—	—	—		—	v»
172	18,3	327	13,7	568	7,5	1,068	7,5
98	30,3	526	1,7	971	3,5	1,596	3,5	1/8
177	28,o	1,228	11,4	4,726	16	6,432	24	9/16
62	1	302	17,7	478	21,1	843	7,8	7/m> __
131	14,3	962	9,7					_
136	26	956 30	382	16,3	1,476	8,3	772 i
24	16	209	28	1,154	5	1,388	17
63	23	352	30,7		—	—		_ f l
—	—	—	—			—	_	764 J
in	15,4	513	16,c	1,573	21,7	2,198	21,7	- 1
60 1	12	252	4	3,547	29	3,860	13	''/8
58	5,i)	254	10,1	1,324	14,2	1,636	30,2	V»
16	18	191	24,7	701	30	910	8,7	_
82	30,o	437	28,1	372	21,5	893	16,2	6/96 I
539	6	1,960	26,5	12,784	29,5	15,284	30	_!,
61	1,3	251	14,7	6411	0,i	953	16,1
109 I	31,7	—	—			—	—	179/l536
54 |	8,9	258	7,1	1,669	19,9	1,982	3,9	( i/8 /8

Anmärkningar

Hemmanet Nordanås liar vid afvittringen
tilldelats 781 tunnland 21V3 kappland duglig
| mark förutom inom egoområdet varande impediment.

Hemmanen Norrbyn och Sörbyn hafva vic
afvittringen gemensamt tilldelats 973 tunn
land 15 7/s kappland impediment.

[ Genom Konungens befallningsliafvandes
utslag den 1 december 1860 bär hemmanet
Norrström tilldelats 625 tunnland duglig mark

I Hemmanet Nyåker liar vid afvittringen
tilldelats 208 tunnland duglig mark förutom
Nnom området varande impediment.

. Hemmanen Näsland, Björknäset och ÄnI
gesåker hafva vid afvittringen gemensamt

L Dliy 4-111/4 n (It ‘ t ‘ A — .— ^ 1 .1 ftfT */ T

Detta^hemman samt Ottervattnet n:ris 1
och 2 hafva vid afvittringen såsom gemensamt
impedimentområde fått sig tilldelad
,en areal af 1,774 tunnland 28 748 kappland.

Hemmanen Ottervattnet 1 och 2 hafva vid
afvittring tilldelats 415 tunnland 20 kappland
duglig mark, samt gemensamt med hemma -

Af Stennäs hemmans egovidd äro 1,166

Storarmsjö hemman hafva vid afvittring

Den dugliga marken är beräknad
tunnland på mantalet för gamla

»Ti n-Pl-Av O li41A 4 > ■ i-\I.... 1_ I

ii8 tab. 5.

Fastighet	ens		Tiden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
Namn	Nummer	planta!	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt-ringen fast-stäld j	För tillök-ningsjord
Tunnland
Ström............................	1	1J/48	1792	1860 71 ■		>748		2,500
Strömsjöliden ..................	1	V»	1842 ®/4	V	—	7»	—	2,500
1 Strömsund.......................	1	V*	1815 >7?	*»	—	>/8	—	2,500
i Strömåker........................	1	S/l6	1812	»>	—	7,0	—	2,500
Strömåker vestra..............	1	6/i 2	1781 »/o		—	®/l2	—	2,500
Sunnanå ..........................	1	6/l0	1818 22/ö	n	—	5/l6	—	2,500
Söderå ..........................	1	748	1822 29/4	))	—	5/48	—	2,500
Sörbyn ..........................	1	Vs	1818 14/9	i)	—	■Vs		2,500
Sörfors ...........................	1	°/lG	1814 7/4	„	—	3/l6	—	2,500
Söråker, ett torp...............	1	—	1849	1864 ,a/.*	—	—	—	—
Sörholmsjö ....................	1	78	1777 7/7	1860 V12	—	»/8	—	2,500
Tobiero, ett torp..............	1	—	1868 37i2	—	—	—	—	—
Wackerås .......................	1	>/io	1839 18/i	>>	—	1 /l6	—	2,500
Westansjö......................	1	V«	1819 7''h>	n	—	>,/8	—	2,500
Westernyliden ..................	1	7®	1813 25/5		—	7®	—	2,500
Westernyliden eller Nyliolm	2	7®	00 07 O ro	»»	_	>/8	—	2,500
Westerås .......................	1	13/48	1804 S1/s	n	—	>748	—	2,500
Wiänget eller Anäset.......	1	l/l6	1757 14/2		—		—	—
Wännäs.......................	1		_■	( 1816 >7®	_	0 = ''	—	2,000
			l 1860 712
Åkerberg ........................	1	7/64	00 05 0 te	1860 712	—	764	—	2,500
Åkerbäck ........................	1	J/a2	V	>»	—	b 32	—	2,500
Åkernäs...........................	1	®/32	1818‘''/a	V	—	6/a->	—	2,500
Älskanäs ........................	1	*/l6	1839 18/6	V		‘/X6		2,500
Ängesåker........................	1	6/48	1822 *>/s	»»	—	ö/48	—	2,500
Öfverlögda .......................	1	5/a2	00 ro 00 rH	>>	—	5/32		2,500
Önskanäs ........................	1	V8	1812 ,6/io	>>	—	>/8	—	2,500
Öreborg eller Öreström......	2	>/l6	1820 26/9	>>	—	>/>6	■	2,500

TAB. 5.

119

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i S0D^ t^m

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	I Impediment	Summa	| förvärfvats 1 af s&gverks-j aktiebolag, andra såg-
Tunn- land	Kapp-| land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	1 Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	och bruks-ägare
								41/l728 1/8
30	0,7	282	15,3	612	3,8	924	19,8
54	11,5	258	4,5	370	15,1	682	31,1
67	21,1	401	2,9	398	0,6	866	24, g	_
149	0,5	892	20,5	5,810	28, G	6,852	17,6	*/■''
40	15,2	219	30,1	1,015	23,2	1,276	4,5
73	30,3	238	17,7	—		—	—	—
17	- 28	138	12	64	30,7	261	6,7	—
173	12	764	4	7,215	—	8,152	16	3/8
15	10,5	140	29,5	470	14,5	626	22,5	7<«
91	16	221	—	1,711	28,3	2,024	12,3
67	20,4	349	1	—		—	_
47	8,1	265	7,9	—	—	—	_
122	6,5	554	28,2	1,348	3,7	2,025	6,4	13/?88
134	30,5	385	28,3	333	0,7	853	27,5	_
40	15.1	232	30,9	—	_	_		1 /128
21	15	56	21	185	24	263	28	_
57	19,3	333	0,7	1,242	16,5	1,633	4,5	S/;{2
27	19	128	21		—	—	—	—
32	29,5	227	15,8
79	18,3	363	4,4	849	31,3	1,292	22	1/16
61	18,3	250	29,1		—	—	—	7.6
—	.	1	—	•		—	—	—

Anmärkningar

f Vid afvittringen har detta hemman tillagts
\885 tunnland 13 Vs kappland duglig mark förutom
impediment.

( Hemmanet Sunnanå har vid afvittring
J tillagts 781 tunnland 8 kappland samt gemensamt
med hemmanet Graffors en areal af
1633 tunnland 23,2 kappland impediment.

I Hemmanen Sörbyn och Norrbyn hafva vid
'' afvittringen gemensamt tilldelats ett impedi{mentområde
af 973 tunnland 15 7/s kappland.
( Hemmanet Sörfors har vid afvittringen
''tilldelats 468 tunnland 24 kappland duglig
Imark förutom impediment.

f Hemmanen Vesternyliden n:ris 1 och 2
I hafva vid afvittringen gemensamt tillagts
''2,603 tunnland 19,3 kappland impediment.

/ Wiänget eller Anäset är beläget inom Öf\verlögda
hemmans område.

/ Vid afvittringen har detta hemman gemensamt
med Storarmsjö n:is 1 och 2 tillagts
/551 tunnland 3 Va kappland afrösningsjord
I jämte 2,535 tunnland 221/2 kappland impedivment.

( Tillsammans med 11:0 1 Önskenäs har liem)
manet Alskanäs vid afvittringen tilldelats
jen areal af 709 tunnland 22 3/8 kappland impediment.

j HemmanenÄngesåker, Näsland och Björk -I näset hafva enligt Konungens befall nings•
liafvandes utslag denl december 1860 gemensamt
fått sig tilldelade 966 tunnland 277/io
lkappland impediment.

1 Detta hemman har gemensamt med ÄlskaJnäs
11:0 1 genom Konungens befallningshaf:
vandes utslag den 1 december 1860 tilldelats
en areal af 709 tunnland 223/8 kappland impediment.

(Enligt Konungens befallningsliafvandes
utslag den 1 december 1860 har detta hemman
tilldelats 156 tunnland 8 kappland duglig
mark samt gemensamt med Öreström 11:0
1 en areal af 3,703 tunnland 24’/24 kappland
impediment.

120

TAB. 5.

Fastighe	tens		Tid	e n	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
1 ■ Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi-1 sionel	Vid afvitt-j ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Öreström ......................	1	17/4U	1776 9/4	1860 V»	—	”/48	—	2,500
Örträsk ..........................	1	6/64	_	1881 so/4	—	—	B/C4	2,500
Östervik...........................	1	5/a 2	1813 S6/b	1860 l/>2	—	5/32	—	2,500
Umeå socken.
Afunda .........................	1	8/ö4	1856 14/10	1866 3i/.2	—	3/ö4	—	2,500
Afvanäs..........................	1	V»	183113/4	,,	—	7*	—	2,500
Altjern ..........................	1	V4	1800 19/c	in"" vO O OO	—		—	—
Ansmark ........................	1—6	2 1/s2		178 6 29A	2 7i6		—	1,200
Anumark .......................	1—3	13/l6		179124/12	M/64			1,400
Baggböle ........................	1—4	2 25/32		179 1 24/i2		_	_	1,350
Berttjern .......................	1-2	9/a2	1789 2C/i	1866 31/i2	—	°/32	—	2,500
Bjenberg ........................	1-4	53/C4	1786 2>		55/64	—	—	1,400
Bjensjön ..........................	1	35/ö4		—	—	—		—
Bjensjön...........................	2	9/C4		1867 l4/5	—	9/ö4		2,000
Bjurå ..............................	1—2	1 1	1806 30/io	_	1	_	_	3,000
Björklund .......................	1	>/8	1854	1866 31/.2	—	7«	j -	2,500
Blomdal..........................	1	16/84	1833 26/i		—	re/64	—	2,000
Blomåker ........................	1	V»	1828 24/i	,,	—	V»	—	2,000
	1	’/»	(1829 14/s		—	78		2,000
			11833 ‘»/a
Brattby .........................	1—6	ls°7»84	—	1786 S9/9	i 18,/hb	—	—	1,200
Brattvall ........................	1	>/8	1849 9/.i	1866 3,/i2	I -	7«	1 --	2,500

TAB. 5.

12 I

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i SOm

________j år 1900

förvärf vats

Inrösnings- Afrösnings- af sågverks jord

! ImPediment Summa aktiebolag,

! andra sågverksegare -

jord

tunn- land	Kapp land	Tunn- land	j Kapp land	- Tunn-land	Kapp ! land	Tunn- land	! Kapp-land	j och bruks egare
—	—	—	—	—	! —	—	—	_
102	25	92	16,9	926	31,4	1 1,122	9,3	7/bn
77	23,4	312	28,o	692	9,9	! 1,082	29,9.
16	8,29	100	29,71	76	12,17	193	18,17
113	15,1	199	0,9	376	16,0	689	0,o	_
49	12,0	300	20,0	478	16,o	828 _	16,0 _ _	—
		-						805/2304
49	6,7	653	23,3	723	22,3	1,426	23,c	—
280	28,o	1,355	24	—		—	—	—
—	—	—	—	—	—	_	—	—
20	13,2	260	26,8	134	3,5	415	11,6	-
_		2,850		514	25			l
52	8 !	260	8	287	12,8	599	28,8	_
56	16,5	412	7,5	251	8,7	726	2,7	I5/256
42	12	207	20	252	, 16,5	502	16,5	—
32	11,9	217	20,1	216	0,1	466	0,1	—
298	17,0	1,755	13,o	340	24,o j	2,394	22,o
33	15,7	279	0,3 !	123	2,4 1	435 ;	18,4	J/l6

Anmärkningar

(Hemmanet Öreström n:o 1 liar enligt Ko
nungens befallningsliafvandes afvittringsutslag
tilldelats 885 tunnland 13 Vs kappland
i duglig mark samt gemensamt med hemmanet
Öreborg en areal af 3,703 tunnland 24 ?/i
''kappland impediment.

( Örträsk ö/w mantal utgör ökeskatt till hem I

manen n:ris 2, 3, 4, 5 och 9 Örträsk i Örträsks
’ socken.

Enligt Konungens befallningsliafvandes
utslag den 29 september 1786 blef Ans marks
hy för då varande 2 J/i6 mantal tillerkänd
2475 tunnland duglig mark, men kunde ej
tilldelas mer än 1,304 tunnland 27 kappland
sådan mark, hvarefter hemmanet genom
Kungl. Maj:ts utslag den 20 januari 1871 för
bristande utmål tilldelats 1,170 tunnland 5''
kappland duglig mark och 850 tunnland 3,5
kappland impediment.

Genom Konungens befallningsliafvandes
utslag den 24 december 1791 hade Baggböle
by blifvit tillerkänd 3,037 tunnland 16 kappland
duglig mark, men erhöll dock endast
439 tunnland 10 kappland, och uppkom alltså
en brist af 2,598 tunnland 6 kappland, som
derefter blifvit till större delen ersatt genom
anslag af dels 84 tunnland 6 kappland duglig
mark och 527 tunnland 4 kappland’ impediment
enligt Konungens befallningsliafvandes
afvittringsutslag den 31 december 1866, dels
1,932 tunnland 27,1 kappland duglig mark
och 45 tunnland 19 kappland impediment
enligt Konungens befallningsliafvandes utslag
den 31 januari 1874.

Hemmanet Bjensjön n:ris 2, som i jordeboken
förr varit upptaget med Vs mantal
under benämning Innerbjensjön 11:0 2, har
blifvit särskild!, ai vittrad t och genom Konungens
befallningsliafvandes utslag den 14 maj
1867 fasts täl dt till 9/t« mantal samt dervid tilldelats
motstående egoområde.

/ Hemmanen B juni n:ris 1 och 2 hafva till
J kommit af Hörneafors bruks rekognitionsskog
\ och genom
[augusti 1837
mantal.

Kammarkollegii utslag den 11
faststälts till deras nu varande

] Brattbyn tilldelades vid afvittring 1,951
1 tunnland 12 kappland duglig mark.

l6

122

TAB. 5.

Fastig lie	tens	Tiden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad'' areal duglig ( mark för helt mantal
Namn	Nummer Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	'' Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Tunnland |

Brattåker ........................j 1

Brännland........................1 1—8

Bussjön ...........................i 1

Bäcksjön ........................| 1

Bäcksjön ....................... 1 2

Böle ..............................] 1—6

Vä j 1832 “/3

2 2732 I

v* | 1788 Vid

f 1792 27/ä
'' 18 1 5 29/s
1828 4/«

Va

3 V 32

1866 31/i2

1786 27A> | 216/is I

1866 31/i2
f 1786 29/9
\ 1866 31/i2

Vä

2,000

900

1,400
2,500
1,200

Böle militieboställes fäbode-				1 1787 “/1
trakt ...........................	—			\ 1866 3l/i2
Bösta ..............................j	1—2	16/017 / 37		1786 29/9
I Carlsänget lägenhet ........	1	_	_	1866 3I/i2	—	_	—
j Degerbäck........................!	1	ö/32	1845 10/n	..		5/32
			f 1789 9/it>
I Degerbäcken....................	1	74	{ 1819 7/ä			74
] Degernäs ........................	1—12	3S25/256		1784 I8/n	4 3/4	—	_
				, 1873 26/7
j Degersjön ........................J	1	S/l6	1789	1816 18/5 l 1866 31/i2	3/l6	—	—
i Djekneböle ....................i	1—4	1 49/64	—	1786 29/9	1 57/64	lG1/64	—
i Djupbäck ........................■	1	V4	1796 Vid	i f 1866 Sl/i2 i l 1873 26/t	j 39/ä56	7 4	—
Elglund ...........................j	1	722	1838 22/2	1866 31/‘2	—	5/35	—
! Eriksbo .........................	1	3/16	1829 16/9		1 -	S/l6	—

1,400

2,000

j

1,400

800

1,400

1,400

1,400

2,000

2,500

TAB. 5.

123

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Mantal,
som t. o. m.

							år 1900
Inrösnings- jord	j Afrösnings- ! jord Impediment	j Summa	j förvärfvats af sågverks -aktiebolag, andra såg-verksegare . och bruks-ägare
Tunn- land	Kapp land	Tunn- land	j Kapp-jTunn-| land j land	Kapp land	Tunn- land	Kapp ! land
35	25	214	7 1 530	19	780	19
■382	16,o	2,261	8,0 555	20,5	3,199	12.5	—
34	31	140	l,o 409	—	584	_	_
43	17,c	: 268	30,4 i 402	2,8	714	; 18,s	—
; 17 1	6,2	70	9,8 ! 59	18,8	147	2,8	—
31	30				31	30
50	6	262	10 j 455	29	768	13	—
61	26,o	288	6,0 | 132	4,0	482	4,0	V*
1,134	9,o	2,665	23,o 947	29,8	4,747	29,8	— 1
53	26,1	208	21,9 281	31,0	544	15,o
345 !	30,o	2,292	26,o ! 1,134	24,o	3,773	16,o	_
47	14,9	302	17,i 284	0,6	634	0,o	—
31	4,6	281	11,4 ; 238	26,7	551 I	10,7
48	16	420	8 . 315!	1,1	783!	25,1 !	3/l6

Anmärkningar

• Genom Konungens befallningshafvande®!
utslag den 29 september 1786 tillerkändes Bölel
by 1 duglig mark 3,862 tunnland 16 kappland
men erhöll endast 503 tunnland 14 kappland !

1 ör den uppkomna egobristen har byn delvis

undfått ersättning genom tilldelande af 634
J tunnland 30 kappland duglig mark jemte
|474 tunnland 2 kappland impediment enligt

Konungens befallningshafvandes afvittrings utslag

den 31 december 1866 äfvensom 1,692''

tunnland 21,i kappland duglig mark samt

1,296 tunnland 20 kappland impediment enligt''

Konungens befallningshafvandes utslag den
31 januari 1874.

r Enligt Konungens befallningshafvande»
utslag den 11 januari 1787 berättigades Bele!
militieboställe att med sitt skattetal samman-!
lägga ett derunder nyttjadt, till Vig mantal1
uppskattadt fäbodeställe med en duglig ego-!
vidd af 87 tunnland 16 kappland, som jemte!

o9 tunnland 18,s kappland impediment, enligt!

1866 års afvittringsutslag, från angränsande

kronomark utbrutits. Nyssnämnda Vio man-,

tai är inberäknadt i Bele bys motståéndel
*3 V32 mantal.

Genom Kungl. bref den 21 oktober 1870
I är förordnadt att denna lägenhet om 31 tunn-J
land 30 kappland ängsmark; skulle förläggas
I under Norrfors by mot särskild af Konungens
''•befallningshafvande bestämd ränta.

Genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 18 november 1784 tillerkändes
Degernäs bv för då varande 4 3/4 mantal 3,800
tunnland duglig mark, men erhöll endast
1759 tunnland 6 kappland. I ersättning därför
har nämnda by enligt Konungens befallnings
hafvande» utslag den 31 januari 1874 af kro
nans område tilldelats 2,040 tunnland 26 kapp
land duglig mark jemte 906 tunnland 17,8
kappland impediment.

Hemmanet Degersjön har genom Konungens
befallningshafvandes utslag den 18 maj
1816 fastställts till * 1 * 3 * * * * * 9 * * * * * * 16/ig mantal, för hvilket enligt
Konungens befallningshafvandes utslag
den 31 december 1866 utbrutits 262 tunnland

16 kappland duglig mark jemte 281 tunnland
''31 kappland impediment.

| Hemmanet Djupbäck har vid afvittring
»och skattläggning tilldelats 350 tunnland

I (In frliir mot*!?- iomtA OQ4 G. f\ n l______i i

124

TAB. 5.

Fa b tig li e.tens

Namn

Nummer

Tiden

Skatt

Mantal

Då nybygge
beviljats till

Då afvitt- |
ringsutslag
meddelades.

Provi sionel -

Vid |
afvitt- ■
ringen 1
fast- |
stäld

Vid afvittringen

beräknad
| areal duglig j
! mark för
helt mantal

! Tunnland

Ersmark

Fjellholm

Flurkbränna

Flurkmark........................! i—5

i Fredrikshall ..................... 1

j Frihetsborg .....................j 1

Frängstorp .....................i 1—2

Fällforsen ........................; 1—5

Grafvuå ........................... 1

Granbäck ........................I

Granbäcksfors

Granbftcksfors

Granliden ........................ 1

Granlund ........................ 1

Grannas............................ 1

Granön ...........................| 1

Grisbacka ........................| 1—10

Grubbsvedjan (å Hörneåforsj

f. d. rekognitionsskog)......| 1—2

Grundfors

Grössjön ........................| 1

Gubböle...........................i 1—2

Gärdsjöbäck.....................1 1

Gärsjön ........................... 1

Haddingen........................; 1—2

Hallbäck ........................I 1

| Hammarkulla

3 ’/8	—	1789 21/« 1	—	|
1/a	1 1796 l 1805”/:;	—	— (	_ ]
V»	1866 3I/ia	1866 31/>2	—	‘/8
1 =7,6	—	1802 30/s	1 7/l6 j	—
13/64	1800	1866 31/i2	7®	13/64 1 _
V»	1832 24/n		— |	1/8 | -
1	1806 so/io		1
1 7/64	1825 23/s	1866 31/i2	_	7/64 _
1/l6	1833 13/a	>>	—	>/l6 _
78	1846 17/u	V		V8 —
’,8	1855 I6/io		—	1/a _ I
*/32	1846 5/ii		—	78* . - !
78	OO O O	5»	—	>/8 _
7/64	1828 10/4	i)	—	7/64 ! —
V*	183212/12	i)	—	1/8 - j
5 7/ ie	—
1	1806 »°/io	—	1
S/s*	/ 1786 B2/s ( 1817 a3/a	—		— I —
5/l«	r 1831 28/t \ 18 1 8 23/7	—	°/32	5/l6 - I
18/l6	—	—	I 15/l6	— — I
n/	\f 1803 2/5	1866 :,7u	1	9/64 1/32
v«	\ 1816 24/* 1797		j _	1 _ _
7“	—	179 9 27/o	—	— —
5/3!	1832 7/t	1866 31/i2	I —	5/32 -
7/l6	1833 3°/o		1 —	Vl6 | —

1,400

2,000

2,000

2.000 j

3.000 |

2,500

2.000
2,000
2,000
2,000
2,500
2,000
2,500

700

3,000

1,250

1,400

2,000

2,000

TAB. 5.

125

Areal af clet vid afvittringen fastighet tillagda område i

	år 1900 | förvärfvats af sågverks-| aktiebolag, andra såg-I verksegare och bruks-egare
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa
Tunn- land	■Kapp- land	Tunn- land	Kapp-i land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
—				[	—	—	—	—
—			-	—	—	—	_
36	8	213	24	490	19	740	19	—
45	10,8	360	29,2	432	19	838	27	—
36	19,1	213	12,9	113	23,5	363	23,5	1
—	—	2,850		616	23	_		1
—	—	—	—	—	—	—	_
15	30,98	257	15,02	146	7,95	419	21,95
23	11,9	132	28,1	188	29,4	345	5,4
37	22	212	10	187	27	437	27
37	27	212	5	236	20	468''	20
36	0,5	151	15,5	1	97	188,	15,7
36	15,6	276	0,4	285	18,8	598	2,8	>/8
27	17,7	191	6,3	61	21,9	280	13,9
34	20,51	277	27,49	327	22,8	640	6,8
518	13,4	2,361	9,9	1,045	22,2	3,925	13,5	—
—		2,850	_	1,344	2		—	1
—	_		—	—	—	|	—	—
46	29,o	595	23	635	15,4	1,278	4,0	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
	—	—	—	—			—	—
—!	—	—	_		- I	1	--''
49	27	262	21	499	25	812	9	_
27	17	97	15	140!	21	265	21

A n in ä r k n ingår

Ersmarks by tilldelades vid afvittring
10,127 tunnland 19 kappland enligt uppgift
från landskontoret, men enligt anteckning å!
afvittringskartan år 1785 synes framgå, att
denna by efter 1,400 tunnland för helt mantal
tilldelats för 3*/g mantal 4,796 tunnland ll|
kappland duglig mark, däruti inberäknadt
421 tunnland 10 kappland för samma mark
kring byn.

( Hemmanet Fjellliolm, som blifvit skattJlagdt
till 13/32 mantal, bär enligt Kammar-;
| kollegii utslag den 29 april 1879 förmedlats

l till V» mantal.

| Hemmanen Frängstorp n:ris 1 och 2 hafva!
/ tillkommit af Hörneafors bruks rekognitions-j
jskog och genom Kammarkollegii utslag den* 1 * 111

111 augusti 1837 faststälts till sitt mantal.

. Grisbacka by hade år 1802 blifvit till afvittring
beredd, men afvittringsåtgärden då
icke iaststäld. Enligt Konungens befall-!
ningsliafvandes afvittringsutslag den 31 december
1866 beviljades åt denna by för gamla1
skattetalet 445 mantal ett område beräknadt
efter 700 tunnland duglig mark för helt mantal,
men enär den utstakade egovidden ut-''
gjorde endast 2,879 tunnland 23,3 kappland1
sådan mark förutom 1,484 tunnland 16.6 kappland
impediment, uppkom en egobrist af 412
tunnland 4,7 kappland duglig mark.

I2Ö

TAB. 5.

Fastighet	ens
Samn	Nummer
Hammartorp.....................	1
Heleneborg .....................	1
Hissjön ..........................	1—8
Hjuksbäck ........................	1
Holmnäs ........................	1
Håksmark........................	1—7
Häggnäs...........................	1—2
Höggård..........................	1
Högland...........................	1
Höglund...........................	1
Högskurun........................	1
Hörneå och Bäcks byar......	1—7
Hössjön ...........................	1—10
Jemnåker ........................	1
Jonstorp..........................	1
Innertafle ........................	1—9
Kasamark .......................	1—3
Kassjön .........................	1—3
Klabb öle...........................	1—10
Klubben ...........................	1
Kroksjön ........................	1—5
Kåddis ...........................	1—5
Källänget och Källängsmy-
rån, lägenhet ..................	1
Lillsjöberg........................	1
Lindgård ........................	1
Långbrännan ...................	1
Långviken .......................	1—3

	T iden	Skatt		Vid af-vittringen
						beräknad
				Vid		areal duglig
	1			ti ^	mark för
Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- j sionel |	afvitt- ringen	M. © 2 n ! CJQ ^	helt mantal
anläggning j	meddelades	fast- stäld	0 t-i C= j 2-1 i	Tunnland
1			1			3,000
Vs	1832 10 1	1866 “Vio	—	1/8	—	2,000
2 29/32	—	1799 27/o	—	—	—	1,400
1 Vs	183113/4	1866 S1/u	—	Va	—	2,500
Ö/l6	»O O 00 t—H	1 | 1873 2C/7	—	6/i«	—	1,400
2 >/*	—	1791 s*/is	—	—		1,400
20/32		1786 "/»		1S/l6	_	1,400
S/6 4	1848 Va	1866 "Vis		V64	—	2,000
Va	1852 10/n	77		*/s	—	'' 2,000
3/s	, 1799 22/7 1 1816 */7	—	—	—	—
3/24	1817 "/a	—	—	—	—	1,400
3 47/64	—	1786 "/»	3 51/e4	3 31/64	—	1,400
3 S/3S			—	_	—	1,000
Vs	1831 %	1866 *7u	—	Va	—	2,000
3/32	1848 IS/s	»7	—	3/32	—	2,000
i 3	—	1784 is/n	3 Vs	—	—	1,300
23/32	_	—	—	—	—	—
125/128	—	—	—	1 S/lG	—	1,200
4113/s84	—	j 1786 20/9 1 1866 37u	I 3 53/C4		—	1,100
1/32	1794 Vio	—	—	V3>	—	2,500
99/3S	—	1802 30/s	i —	—	! —	—
2 Ver	—	i 1786 27/s	1 1 55/e 4	1 55/64	—	900
; _	_	1866 3V12	—		! —	I • —
9/64	1830 s ,3	77	—	9/64	—	2,000
3/l6	1828 18/n		—	3/l6	—	2,000
7“	1804 2''-''/s	77	—	1 1/4	—	2,000
43/ 64	—	—	—	•30/64	—	1,300

I

TAB. 5.

I27

Areal af (let vid afvittringen fastighet tillagda område i m

år 1900

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	j förvärfvats af sågverks j aktiebolag, i andra såg-| verksegare och bruks-ägare
tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	ITunn-I land	Kapp- land	Tunn-| land	Kapp- land
35	15,1	2,750		454	22	3,240	5,1	1
24	23,7	225	8,s	309	1,7	559	1,T	*/■ 48
—	—	—	—		—	—	—	_
31	5,4	281	10,G	99	29,7	412	13,7	—
57	19	379	29,0	225	25,5	663	9,5
—		—			—	—	—	—
126	4	1,244	28,o	552	28,o	1,923	28,0	V»
14	4	79	20	39	15,8	133	7,8
34	6	215	26,1	217	4,8	467	4,9	1/8
—	—	—	—	—		—	—	3/8
19	4	352	24	224	3	595	31	—
—		—	—	—	—	—	—	2 51/64
—	—	—	_	—	—			—
30	6	219	26	383	24	633	24	—
29	26,2	157	21,8	443	0,1	630	16,1	—
546	6	4,022	6	737	19	5,305	31	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
614	19	2,711	28,0	1,092	7,o	4,418	22	—
6	17	71	19	165	28	244	_	—
—	—	—	—	—	—	—	_	—
130	12 .	1,573	30	295	20	1,999	30	J/l 28
41	14,c	-''	_	29	5,1	70	19,7	—
42	25,5	238	14,5	784	15,9	1,065	23,9	—
65	12,8	309	19,7	634	14,G	1,009	14,6	—
55	6,7	444	25,3	529	14,7	1,029	14,7	—
—	—	. —	—	—	—	—	—	—

Anmärkningai

fTr. .Her?mailet Hammartorp har tillkommit af:
JHörneafors bruks rekognitionsskog och ge-j
Ho°o-1nKam.Park.°llepii utslag den 11 augustii
1183< faststälts till sitt nuvarande mantal.

( Hemmanet Holmnäs har vid afvittring och
J skattläggning tilldelats 137 tunnland 1(5 kapp|
land duglig mark jemte 225 tunnland 25 kappUand
impediment.

Genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 24 december 1791 tillerkändes
Haksmarks by för 2 Vis mantal en duglig* egoviddo
af 3,762 tunnland 16 kappland, 1 hvithet
område dock uppkom eu brist af 150 tunnland,
som enligt Konungens befallningshafvandes
afvittringsutslag den 31 december 1866
ej kunde fyllas af mark inom Umeå socken.
( Häggnäs n:is 1 och 2 tilldelades vid afvitt\nng
1,312 tunnland 16 kappland duglig mark.

/ Hörneå hemman tilldelades vid afvittring
\4,878 tunnland 4 kappland duglig mark.
f Hemmanen Hössjön n:ris 1—10 tilldelades
'' vid afvittring 3,156 tunnland 8 kappland dugelig
mark.

Klabböle by hade genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 29 september
1786 tillerkänts för då varande S53/^ mantal
en duglig egovidd af 4,210 tunnland 30 kappland,
men fatt sig anvisadt endast 3,270 tunnland
19 kappland. Till fyllande af bristen,
940 tunnland 11 kappland, kunde ej, enligt
Konungens befallningshafvandes afvittringsutslag
den 31 december 1866, någon mark
inom Umeå socken erhållas.

Genom Kungl. bref den 21 oktober 1870
har förordnats att denna lägenhet skulle förläggas
under Långviks by mot särskild, af
Konungens befallningshafvande bestämd räntas
utgörande.

Se anteckning
\ myran.

vid Källänget och Källängs -

Fas	tighetens	Tiden	Skatt
N a in n	~~-r~ Nummer	Då nybygge i Då afvitt-Mantal beviljats till ringsutslag 1 anläggning meddelades 1	Vid 1 afvitt-Provi-! ringen sionel fast-! stäld

“■ C:

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig
J mark för
helt mantal

Tunnland

Löflund ...........................

Mariedal ..........................|

Mellansvartbäck ...............j

74

1854 30/o	1866 31/i-i		7s	_	2,500
OO -	( 1816 22/s	—	hs	i	2,000
1797 u/10	1866 31/i2 \ 1873 2G/7		74		1,400

Mickelsträsk.....................|	1—2	»Vill!
Myrbäck södra..................j	1 i	74
Myrbäck norra..................	1	3/ 32
Mångman ........................	1	Vw
Nordansjö......................	1	°/64
Nordås ..........................	1	7s
Norrbacka........................	1	1/l6
Norrby ...........................	1	•V8
Norrböle .......................	1	9/64
Norrfors...........................	1-6	2 U/64
Norrland...........................	1	Vs
Norrmjöle ........................	1—5	1 3/4
Nydala ...........................	1	«/64
Nyland ...........................	1	3/l6
Nyliden ...........................	1	hs
Nyåker ..........................	1	''/in
Näsland ...........................	1	°/32
Odlarlön..........................	1	7«*
Obbola ...........................	1—5	2 V»
Pellboda...........................	i	3/33
Qvamsvedjan ..................	1—2	2S/64
Risbäck .........................	1	7*
Rismyrliden ....................	1	*>
Romsmyran ..............».....	1	| °/32
Rosendal .......................	1	7,''l28

—	—	—	—	—
1825 29/3	1866 31/i2	—	74	— ;
1826 5/i2	1873 2C/7	—	3/32	—
1806 23/8	—	—	—	—
1808 2I/i	1866 3t/i2	6/64	9/64	— ;
1833 22/n		—	''in	—
1797 V9		—	''/in	!
1843 s/:l		—	7s	—
1805 10/o	>?	—	®/64	—
—	1786 29/9	—	2 1/64	S/64
1835 17/2	1866 81/i2	—	Va
i- 00	1784 18/n	l3/4	—
1797 Vis 1801 2/s ''	_	3/8	—	—
1813 2% 1789 2*/9	1866 31/i2	—	S/l6	—
1803 - 5			7»	—
1859 w/n	»i	—	1/lC
1846 10/12		—	5/32	_
1825 ’°/o	i»	—	5/64	—
	( 1784 18/n	—	1 »1/39	S/32
1852 */n	| 1866 S1/i2 1866 31/i2	— •	8/32
1798 1800 2/4	_	25/64	j ~
1816 10/4 1835 16/s	1866 31/is		V8
1828 4,e	it n	—	1 V* ! 5/32
—	—	—	—

2,500

2,000

2,000

2,500

2,000

2,500

2,000

1,100

2,500

1,400

1.400

2,500

2,500

2.500

2,000

2,000

11.400
j 2,000

2.500

1,400

2.500

2,000

2,500

TAB. 5.

I29

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.	■
								år 1900	i
								förvärfvats	!
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	|
jord	jord	j Impediment	S u m m a	aktiebolag,	Anmärkningar
								andra såg-verksegare och bruks-
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-1	Kapp-	Tunn-	Kapp-
land	land	land	land	land i	land	land	land	egare
06	22,1	245	25,9	328	13,4	640	29,4	7»
19	0,5	230	31,5	no	3,8	360	3,8	7,	Genom Konungens befallningsliafvandes
39	15,2	310	16,8	197	8	547			utslag don 22 maj 1816 är detta hemman fast-! stäldt till 1/4 mantal med utmål efter 1,400
8	—	tunnland duglig mark för helt mantal och
									enligt Konungens, befallningsliafvandes ut-slag den 31 december 1866 har för hemmanet! utbrutits 350 tunnland duglig mark jemte1 197 tunnland 8 kappland impediment.
81	—	—	—	-I	—	—	—	113/l344	; Angående Mickelsträsks tillökningsskatt \se Snöttsjönäs.
30,1	543	1,9	414	19,4	1,039	19,4	—
23	28,9	163	19,1	179	15	366	31	—
33	20	245	20	457	29,0	739	5,6	I
139	18,c	172	29,4	272	5,3	584	21,3	—
50	28,o	74	3,4.	264	25,3	389	25,3		•
29	1,5	283	14,5	133	8,7	445	24,7		Genom Konungens befallningsliafvandes''
28
13,6	2o2	26,4	215	20,5	496	28,5	—	afvittringsutslag den 29 september 1786 häri
317	7,8	1,993	22,2	727	31,0	3,038	29,o	—	Norrfors by för 2 Vot mantals skatt tilldelats'' 2,217 tunnland 6 kappland duglig mark. Angående lägenheten Carlsängets förlag-j gande under Norrfors by, se anteckning vid
59	17,9	252	30,1	479;	13,3	791	29,3	>/8
i 495	4	1,955	28	1,100''	16	3,551	16	7»»	nämnda lägenhet.
j 44	16	424	8,1	231	21,1	700	13,2
77	6	235	10	332	13,5	644	29,5	_
46	23,8	109	16,2	643!	17,5	799	25,5	V 82
63	27,5	248	20,5	162''	13,6	474	29,6	_
22	0,7	134	7,3	340	11,7	496	19,7	1''/25S
252	6,8	2,591	17,2	1,424''	11	4,268	3	*/l6
27	31	206	13	222;	9,0	456	21,6	‘/in
	—	—	—	—	—	—	—	—	; Kvarnsvedjan n:o 1 är beviljadt till an-läggning år 1798 och n:o 2 år 1800.
72	14,2	240	1,8	627;	7,6	939	23,6	1/8
29	23,3	220	8,7	164	12,2	414	12,2	—
35	6,g	355	13,4	597	12,8	988	0,8	—
—	—	—	—	—i		—	—	—

I

1

TAB,

5-

I30

Fastighe	tens	Titl	e n	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
X a m n	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
1 Tunnland [

Röbäck ............................	1—31	12 53/ö4
Rödå ..............................	1—4	1
Rödåbäck ........................	1	3/l6
Rödåliden .......................	1	23/64
Rödånäs........................	1	3/l6
Rönnbäck ........................	1	°/3 2
Rönnholm.......................	1	V4
Salomonsbesök ..............	1	l5/64
Signildsbäck.....................	1	1/l6
Sjöliden...........................	1	“/er
Sjölund ...........................	1	’/64
Sjömellantjälen ...............	1	b''4
Skrafvelsjön .....................	1—5	1 337/a84
Skärträsk ........................	1	l/4
Slösbäck ........................	1	3/32
1 Snöttsjönäs eller Mickels-träsk.............................	j	(732)
Stenbäck ........................	1	5/32
Stenvall...........................	1	Va
Storhäggsjön ..................	1	7/32
Strängnäs ........................	1	7«
Ström..............................	1—5	1 201/250
Strömbäck ....................	1	7,0
Strömsör ........................	1	->/ö4
Stugunäs ........................	1	■’/l6
Stöcke ...........................	1-14	5 3/8

	Tf! OO 1-				900
—	—	2 23/32	—	—	—
n O CO ce OO	1866 37i2	—	3/l6	—	2,000 |s
1830 10/t	J?	—	27ci	—	2,000
1799 2/t	>>	—	7l6	—	2,500
1801 18/is	(1817 74 118664,712	—	722	—	1,400 |
1709 22/n,	—	V4	—	—	1,400
1802 272	1866 »7.2	—	15/64	—	2,000
1843 7/o		—	*/l6	—	2,000 |
1799 *7»		—	11 /64	—	2,500
1852 20/7	»»	—	V«4	—	2,500
(178 1 20/4		V4	_		1,400
1 18 1 3 24/s
—	1795 27o	l23/32	1**/»	—	— ''t
1799 n/2	1866 31/i2	—	7*	—	2,500
1826 29/o	11	—	722	—	2,500
1828 29,'':i	11	—	—	_	2,500
1 819 712	11	—	722	—	1,400
1835 29/i	11	—	>/8	—	2,500
1799 u/i2	„	722	732	—	2,000
1803 20/i2	11	Vl6	*/8	—	2,500
—	(1784 2*/7 11784 *7u	—	1‘7«4	. —	900
183121/s	1784 21/7	—	7l9	—	2,000
(1806 75	—	*,4	_	_	1,400 !
U820a7io
(1788		7ig			►4- C O
11818*712
—	1784 *7n	, 5 78	—	—	700 1 1

								Mantal, som t. o. m.
i Areal	af det	vid afvittringen fastighet tillagda område i
								år 1900
						I		förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	j S u in m a	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Tunn- Kapp-	Tunn-	! Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	! Kapp-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
									Röbäcks by både genom Konungens be-fallningsliafvandes utslag den 18 november 1784 för 129/s2 mantals skatt blifvit tillerkänd; 11,053 tunnland 8 kappland duglig mark, men fått sig anvisadt endast 3,207 tunnland 18 kappland. I ersättning för den uppkomna! bristen af 7,845 tunnland 22 kappland har till 1
									denna b 3’ af kronans mark anslagits dels 359
781		25,512							tunnland 21.6 kappland duglig mark och 192
27,0	29,o	2,681	4,0	28,975	28	_	tunnland 11 kappland impediment enligt
51	4,1	323	27,9	345	30,o	720	30,6	3/l6	Konungens befallningshafvandes afvittrings-utslag den 31 december 1866, dels ock enligt1
84	22,6	634	1,4	448	14,1	1,167	6,1	—	Konungens befallningshafvandes utslag den 31 januari 1874 ett område af 7,486 tunnland!
32	25,7	435	30,3	142	30,8	611	22,8	—	0,4 kappland duglig mark jemte 5,073 tunnland 25,5 kappland impediment.
									/ Hemmanet Rönnbäck bär efter afvittring
36	14,o	357	10	368	4,7	761	28,7	1 _	och skattläggning genom Konungens befall-ningshafvandes utslag den 8 april 1817 blifvitj faststäldt till 9/32 mantal med en duglig ego-
14 39	20 13,7	350 429	10,3	148 306	20,0	513	8,o	—	vidd af 393 tunnland 24 kappland, li vilket om-råde jemte 368 tunnland 4,7 kappland impe-
6,9	774	30,9	—	diment enligt Konungens befallningshaf-
16	11,7	108	20,3	417	7,1	542	7,1	—	vandes utslag den 31 december 1866 för hem-1 manet utbrutits.
92	3,5	337	18,5	371	3,9	800	25,9
44	10,4	229	3,6	512	9,4	785	23,4	—
26	8,o	323	24,0	208	25,0	558	25,o	—
253	21,o	1,347	12,5	604	21,o	2,205	22,5
94	30,6	530	1,4	747	12,8	1,372	12,8	228/5120
28	6 .	206	6	295	12	529	24	—
152	8,4	238	11,6	838	11,8	1,228	31,8	—	( Tillökningsskatt till Mickelsträsks by och ii byns förut uppgifna skatt inbegripen.
75	28	142	28	236	6	454	30	—
43	21,8	268	26,2	209	9,8	521	25,8	V.
69	3	368	13	513	13,4	950	29,4
31	31,9	280	16,1	267	20,7	580	4,7	740
193	21,o	1,365	13,o	294	14,o	1,853	16,0	"V**
60	6	314	26	604	15	979	15	—
58 39	27,5 29,o	420 747	10,5	1,275	14,o	1,754	20,o	—	Stöcke by hade genom Konungens befall-
19,o	279	—	1,066	16,o	—	ningsliafvandes utslag den 18 november 1784 blifvit tillerkänd 3.762 tunnland 20 kappland)
724	22,o	2,780	24,0	567	24,o	4,073	6,o	7>6	duglig mark, men i verkligheten undfått en-dast 3,157 tunnland 30 kappland, och uppkom alltså eu egobrist af 604 tunnland 22 kapp-1 and.

132

TAB. 5.

Fastighe	tens		Tiden	Skatt		I Vid af-vittringen beräknad
a m n	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	Vid 1 afvitt-ringen	a ^ B. 0 a n 0-.	areal duglig g mark för t helt mantal p
anläggning	meddelades	fast- stäld	fcä sr	Tunnland
Stöcksjö .......................	1_22	8 59/l?8		1 1786 2V''9 1 1866 31/i2	741/64			1,050
Sunnansjö........................	1	1/8	| 1799 31/i 1 1826 i4/2	—	1/8	—	—	1,400 1
Sunnantorp .....................	1	9/64	, 1831-''Va 1 1842 Va	1866 31/i2	—	9/64	—	2,000
Svallet ...........................	1	3/n2	—	1817 2/io	1/l28	—	—	1,400 j
Södervik..........................	t	7/4	1782 22/7	—	—	—	—	— ;
Sörböle ......... .................	1—4	1 13/64	1784 18/n	—	l17/84	—	—	1,400 (■
Sörfors ..........................	1—10	4 °/64	—	1786 ä9/9	—	—	—	1,100
i Sörmjöle...........................	1—1>	2 V4	—	1786 2>	—	23/l6	—	1,400 |
Tafvelsjön........................	1—''18	431/«4	—	1789 21/9	—	417/32	—	1,300
Tjernbäck.............:..........	1	732	1837 ::/5	1866 31/i-2	—	5/32	—	2,000
! Tjälamark........................	1—2	19/32	1793 15/a	1783 I0/s	—	l5/16	—	- •
i Tredingen ........................	1—2	29/s»	1806 30/io	—	29/32	—	—	3,000
Trehömingen ..................	1	V*	t 1799 % 1812 4/7	_	74	—	—	1,400
i Träskliden ......................	1	l/s	11817 4/io 184114/i	1866 37>2	_	>/s	—	2,500
Umeå kyrkoherde-, komini-		1 4I/i28 8 45/04		/ 1784 '' 1866 31/i2 1 1873 26/7 I 1786 29/9 1 1873 26/7				700 |
! sters- och klockareboställen Westerhiske och Grubbe	_		852''64			i 1,000 |
byar ............................. j Westanbäck .....................	1	7*	( 1824 24/7	1866 31/u		*/•		2,000
Westansjö........................	1	732	( 1828 20/7 182639	11	—	"/32	_	2,000

T AB.

O -

133

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Mantal,
som t. o. m.
år 1900

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment 1	Summa	| förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks -egare
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp-1 land	I Tunn-land	! Kapp-land	Tunn-j land	1 Kapp-land
935	27,5	3,029	3,0	1,214	22,o	5,179	20,5
14	20	160	12,0	62	23,o	237	25	—
49	20,1	231	19,9	450	9,3	731	17,3	—
—	—	—	—		—	—	—	—
—	—	—	—	—	-	—	—	—
—	—	—	—		—	—	—	74
					—	—	—	_
-	—	—	—	—	—	—	—	1 64
—	—	—	—	—	_	_	_	13/3S4
33	24,9	278	23,1	31	21,7	344	5,7
8	28	898	26,0	61	6,0	968	28	—
—	—	5,699	11	791	9	-	—	29/32
46	19	303	12	459	23	809	22
92	17,4	219	30,6	406	9	718	25	—
176	18,7	747	20,3	541	10,8	1,465	17,s	"
971	24,5	1,372	25	617	2 |	2,961	19
90	12,3	659	19,7	1,160	31,2	1,910	31,2	—
55	20,2	256	27,8	294	15,1	606	31,1	—

Anm ä.rkningar

Genom Konungens befallningsliafvandesutslag
den 29 september 1786 hade Stöcksjö!
by fått sig för741/64 mantal beviljad en duglig]
ego vidd af 8,022 tunnland 21 kappland, men!
tilldelats endast 3,852 tunnland 21 kappland.!
Den uppkomna egobristen 4,970 tunnland bär
enligt Konungens befallningsliafvandes utslag
den 31 december 1866 till en ringa del blifvit!
godtgjord genom tilldelande af 131 tunnland)
29,3 kappland duglig mark samt 30 tunnland
4,8 kappland impediment.

(Genom Konungens befallningsliafvandes
utslag den 29 september 1786 tillerkändes Sör-[
fors by för 4 mantal en duglig egorymcl afl
4,400 tunnland, men erliöll endast 3,791 tunnland
3 kappland, och uppkom alltså en ego-i
brist af 608 tunnland 29 kappland.
i Sörmjöle by har vid afvittringen tilldelats]
13,062 tunnland 16 kappland duglig mark.

Tafvelsiöns by tillädes vid afvittringen
|^ 5,925 tunnland duglig mark.

(Hemmanen Tredingen n:ris 1 och 2 hafva
tillkommit af Hörneåfors bruks rekognitionsskog
och genom kammarkollegii utslag den
11 augusti 1837 faststälts till nu varandemantal.

Kyrkoherdebostället 61/ö4 mantal, komini-*
stersbostället 3/ig mantal samt klockare-]
bostället 23/iM mantal hafva år 1784 blifvit till I
afvittring beredda, men först genom Konun-j
gens befallningsliafvandes afvittringsutslag]
den 31 december 1866 har deras utmål blifvit)
bestämdt till 924 tunnland 7 kappland duglig)
mark förutom inom området befintliga impediment.

Westerhiske och Grubbe hvar blefvo ge-;
nom Konungens befallningshaivandes utslag
den 29 september 1786 för tillsammans 813/16
mantal tillerkända en duglig ego vidd af 8,812
tunnland 16 kappland, men då tillgång tillj
falla utmålet saknades, tilldelades byarne
endast 1,905 tunnland 19,75 kappland duglig!
mark, hvadan uppkom en brist af 6,906 tunn-i
land 28,25 kappland. Sedermera hafva nämnda
byar genom Konungens befallningsliafvandes!
afvittringsutslag den 31 december 1866 tilldelats
439 tunnland 2 kappland duglig mark
jemte 474 tunnland 3 kappland impediment.
Westerhiske by utgör enligt jordeboken 4 ir,/ir>;
samt Grubbe by 3 48/w mantal. 1

I34

TAB. 5.

1 '' Fastighetens		Tid	e n	Skatt		Vid af-
								vittringen
			|			Vid		areal duglig
						a *3	mark för
N a ni 11	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi-	afvitt- ringen	m. a p hS ci-, a. £	helt mantal
			anläggning	meddelades		fast- stäld	^ 5*	Tunnland
i Westerbacka.....................	1	7«	1829 o/s	1866 sl/u		17/64		1,800
I Westerdal ........................	1	7"	1804 23/io		—	6/32	—	1,400
■ Westerland ....................	1	l/s	1852 9/s		—	V3	—	2,500
Westernäs........................	1	7/32	179 9 25/i	It	—	7/s2	—	2,000
Westernäs........................ Westertegs by se Österteg.	2	7 /64	1797 13/h	It	—	7/04		2,000
Westervik ........................	1	k/m	—	( 1802 3% I 1866 S1/u r 1816 10/o	—	7s	3/64	2,000
Westerå..........................	1	7°	1799 26/i	1866 31/h l 1873 20/7	—	7»	—	1,400 j
Westeråker .....................	1	S/64	1831 10/e	1866 S1/n	—	3/64	—	2,000
Y tterhiske .......................	1—8	2 S3/84	—		—	2 33/ö4	—	700
Yttersjö ...........................	1	6/l6	1805 19/s	—	—	—	_	—
j Yttertafle ........................	1—3	1 7/l0	—	1784 ls/n	1 7/.6	—	—	1,400
f Åheden ..........................	1—2	V4	1798 24/7	1866 »»/is	—	74	—	2,500
j Ådala .............................	1	Va	1807 “/s	Vs	—	—	—
i Åland.............................	t	7/64	1856 15/9	1866 *‘/n	—	7/64	—	2,500
Åliden .............................	1	S/lO	1827 18/n		—	Vin		2,000
j Ofverbodau ..................... Öns by se Osterteg.	1—8	2 43/64	—	1786 29/9	—	—	—	—
1 Önska ...........................	1	Va	1828 14/4	1866 S1/u	—	V2	—	2,000
1 Östansjö.........................	1	“/«4	1848 16/n		—	K/64	—	2,000
J Österbacka ..................	1	3/l6	1832 3/a		—	°/l6	—	2,500
Österbäck ........................	1	5/64	1802 29/;i		9/l28	—	—	1,400
1 Österland .......................	1	7«	1849 s/io	1866	—	7»		2,500
1 Östertegs, Vestertegs och»		13 105/l9»		/• 1784 «/u	13 «/64			850
1 Öns byar .....................1			l 1873 26/j
Östervik...........................	1	l/s	1797 24/io	1866 8,/is	—	7b	—	2,000
| Österå.............................	1	6/32	1827 712		—	5/32	_	2,500
j Österåker .......................	1	7»	1831 10/s	Ji		7b		2,000

i35

TAB. 5.

"^VlfLXltcXl

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i lson^ t „/
__ I år 1900

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	| Summa	j förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra sftg-verksegare och bruks-egare
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
88	4,4	389	31,6	84	2,o	562	6,9,
27	28,5	190	27,5	393	7,8	611	31,8	—
46	10,9	266	0,1	293	1,6	605	17,6	Vs
44	21,8	392	26,2	217	18	655	2
28	23	190	1	273	20	492	12
15	19,6	78	4,4	205	13,8	299	5,8	—
49	30,3	183	12,5	346	0,7	579	11,5	—
14	9	79	15	256	14	350	6	—
641	16,1	1,129	13,8	1,119	15,3	2,880	13,2	_
35	23,5	401	24,5	230	8,0	667	24,0	—
148	22	1,859	14	414	26	2,422	30
47	13,7	577	8,3	258	29,5	883	29,5	7l/l280
—	—	—	—	—	—	—	—	—
75	17,6	197	28,4	313	28,5	587	10,5	7/64
41	28	333	4	553	6	928	6
—	—	—	—	—	—	—	—	—
22	16,8	227	15,2	352	23,7	602	23,7	_
45	14,7	298	9,3	292	19,i	636	11,1	—
36	31,4	431	24,7	139	23,5	608	15,G	7l G
17	12,0	81	2	—	—	—	_	_
43	23,34	268	21,06	162	30,12	475	14,12	—
—	—	—	—	—	—	—	—	1 3518''''n/672000
32	30,3	217	1,7	776	21,4	1,026	21,4	7/64
56	12	334	8	467	14,9	858	2,9	—
32	25	217	7	336	14	586	14

Anmärkningar

Hemmanet Westerbacka blef enligt Konungens
befallningshafvandes utslag den 31
december 1866 afvittradt för n/M mantal, men
sedan lägenheten Tjern myran, som varit inbegripen
uti Westerbacka hemmans skatt,
blifvit genom Kungl. bref den 21 oktober
1870 tillerkänd Långvikens by,har förenämnda
hemman genom Konungens befallningshafvandes
utslag den 31 december 1872 skattlagts
till 1li mantal.

/ Motstående egovidd afser endast tillök-!
\ ningsskatten 3/a4 mantal.

( Hemmanet Yesterå har vid afvittring tillJ
delats 233 tunnland 10 2/7 kappland duglig]
J mark samt 346 tunnland 0,1 kappland impe-|
l diment.

(Ytterhiske by både år 1802 blifvit till af-j
vittring beredd, men först genom Konungens
befallningshafvandes afvittringsutslag den 31
december 1866 erhöll densamma för 2%
mantal sitt område bestämdt till 1,760 tunnland
30 kappland duglig mark, oberäknadt
därinom befintliga impediment.

Östertegs, Vestertegs och Öns byar hade
genom Konungens befallningshafvandes utslag
den 8 december 1784 för tillsammans
134*/g4 mantal tillerkänts en egovidd duglig
mark af 11,574 tunnland 7 kappland, men
enär tillgång till fullt utmål saknades, tilldelades
bvarne endast 4,898 tunnland och
uppstod alltså en brist af 6,676 tunnland 7
kappland. I ersättning derför har till nämnda
byar af kronomark anslagits dels enligt Konungens
befallningshafvandes afvittringsutslag
den 31 december 1866 eu areal af 575
tunnland 2,2 kappland duglig /nark samt 235
tunnland 25,4 kappland impediment, dels ock
enligt Konungens befallningshafvandes utslag
den 31 januari 1874 5,865 tunnland 5 kappland
duglig mark jemte 1,889 tunnland 19,5
kappland impediment; hvarförutom till f. d.
landsliöfdingebostället n:o 9 Westerteg särskilt
anvisats 235 tunnland 31,8 kappland
duglig mark samt 51 tunnland 7 kappland
impediment.

136

TAB. 5.

1 P a s t i g h	e tens		Tid	e 11	Skatt		!	1 Vid af-vittringen |
j									beräknad i
; Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge i beviljats till 1	Då afvitt-’ . , 1 nngsutslag	Provi- sionel	Vid ifvitt- dngen	g cfé	hrj O: Hi	areal duglig i mark för ] helt mantal j
			anläggning |	meddelades	fast- stäld	O HJ	5* fjr''	Tunnland 1
Vännäs socken.
! Berg ....................	1—2	55/64	_	—	_ 1	—			_
Bergbäck ..................	1	V64	i—4 00 fe X CC	1868 3‘/i2		7/G4			2,000
: Bergliden ....................	..... 1	V»	1854 22/2		—	1is		— ;	2,000
Berglunda .................	. 1	''/te	1855 22/u	»J	_	Vl6		—	2,000
Bergnäs .......................	1	41/64	1827 ''°/i2	>?	—			—	2,000
Björnlandsbäck.............	1	26/U8	1787 12/4	—	—	—		—	—
Björnlandsbäck ............	2	''5/64	1790 “/i	—	—	—		—	—
| Bojnäs ...... ..............	1	''/18	1831 "/8	1868 s''/i2	—	1/l6		—	2,000
Brån ........................	.... 1—6	2 V64	—	1788 18/s	—	—		—	1,200
Bränfors.....................	1	v*	1834 »/t	1868 3''/i2	—	V»		—	2,000
Brännan......................	1	5/ö4	1832 24/u	;j	—	ö/64		—	2,000
	1	’/s 6/64	1845 ”/» 1831 19/;			'';s			2,000 2,000
Dombäck ...................	1	5»	—	6/64		—
	1	r> /	1848 19/i2 1833 14/o			5/32 >.s			2,000 2,000
Fagerlund ..................	1			—		—
	1	V4	1815 3/s	( 1821 27/e		’/s		V*	2,000
			( 1868 3''/i2
Forsbacka ...................	1	v*	1855 °/io	1868 31/i2	—	1/8		—	2,000
i Fredrikshall ................	1	*/“	1856 */io	„		Vl6		—	2,000
Fällforsen ...................	1	5/l6	1764	>7	1 1/9	5/l6		—	2,000
Fällforsbäek ...............	1	Va	CO ce OO r-H		—	V»		—	2,000
Fällforsheden .............	1	6/3 5	1804 »,/s	?»	i —	6/S2		—	2,000
Fällforsselet ................	...... 1	''■Yste	, 1798 1 1819	—	i —	—		—
	1		1802 17/n 1831 17/n	1868 3‘/is 77	_	''7		_	2,000
Gransele.....................	.... 1	Va	—	Ve		—	2,000
J Gullbäcken ...............	.....! 1	V»	1804 Y"	r 1808 »/« I 1868 3''/i2	—	Ve		—	1,400
1 Gullsjön......................	..... 1-2	V4	1797 ''Y''	—	—	—		—	—
; Gullsjönäs .................	1	5/3 3	1853 2Y5	1868 3''/i2	—	5/32		—	2,000
	1	! 8/64 lö/64	1857 2Y1 1799		_	3/64		_	2,000
| Harrsele ....................	1	—	—		—
Harrselsfors ...............	1	13/96	1800 IS/8	—	—	—		—	—
Hedlund.....................	.....: 1	*/«	1828 ''Yn	1868 31/i2	—	Y32		—	2,000

TAB.

O1

*37

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. o. m	—
								år 1900
				i				förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag,	Anmärkningar
								andra såg-verksegare
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	i Tunn-	Kapp-	Tunn-	iKapp-	och bruks-
land	Land	land	| land	1 land	1 land	land	land	egare
	i -								(„ HcmmanBii Berg _N:ris 1 och 2 äro öfver-+Ij ttade från Umea till Vännäs socken enligt IKungl. bref den 23 november 1883.
20	2,6	198	21,4	107	0,6	i 325	24,6
28	0,5	i 221	1 31,5	137	11	387	11
22	20	: 102	12	83	28,3	208	28,3
51	4	292	20	170	16	514	8	—
26	28	98	4	154	25,6	279	25,6	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	f, Enligt afvittringsutslag den 18 mars 1788 / tilldelades Bran n:ris 1—6 2,318 tunnland 16
37	6,6	212	25,4	190	24,3	440	24,3	_	Ikappland duglig mark.
17	29	177	13	305	29,5	501	7,5	_
25	2	224	30	349	1,5	599	1,5	_
21	22,3	134	17,7	340	28,6	497	4,6	_
61	25,9	250	22,1	139	26,4	452	10,4	—	Hemmanet Fagernäs har genom Koniin-
28	13,5	221	18,5	145	1,7	395	l,7	Vs	gens befallningshafvande» utslag den 27 sep-tember 1821 blifvit skattlagdt till Vs mantal.
31	1,1	230	31,9	254	16,2	516	17,2	Vs	hvartill kommer ytterligare Vs mantal för tillöknings jord, som genom Konungens be-lallningshafvandes afvittringsutslag den 31 december 1868 skattlagts. Motstående i ko-
42	24,6	207	7,4	293	26,s	543	26,3 .
15 :	109	6,5		lump upptagna egorymd afser endast till-
25,5	92	16,6	217	16,6 ''		lökmngsskatten J/s mantal.
102	27	522	5	115	7,r	740	7,7
50	9	199	23	141	29,s	391	29,9 !
62	8,6	250	7,4	159	9	471	25	_
32	30	217	2 1	209	2	459	2	i Vs
24	29,2	225	2,8	425	13,8	675	13,8	!	f Hemmanet Gullbäcken har enligt Konun-
—	—	—		—	—	—	—	-	|gens befallningshafvandes utslag den 9 mai ,1808 och den 31 december 1868 tilldelats 175 tunnland duglig mark jemte 117 tunnland
- ■	—	—	—	—	—	—	— 1	_	(30,3 kappland impediment.
30	6	282	10	182	18,1	495	2,1	_ 1
24	2	69	22	208	1,5	301	25,5 !	—
50 1	11,1 !	262	4,9 S	159	22,8	472	6,8	5/32 j

18

138

TAB. 5.

Fastighetens

Namn

Nummer Mantal

Tid	e 11	Skatt
			Vid
Då nybygge	Då afvitt-		afvitt-|
beviljats till	ringsutslag	sionel	ringen
anläggning	meddelades	fast- stäld
1831 17/”	1868 31/i2	■	Vs
	1788 18/s	—	—
1800 I2/i2	1868 31/ia	—	V4
1832 30/3	»	—	7/64
1825 27/iä	„	—	7/64
1787	( 1814 29/9 \ 1868 31/i2		3/l6
'' 1827 27,i	1868 31/is	_	9/ö4
1833 -711	V	—	Va
! 1831 21/4	)>	—	3/32
1827 7/u	V	—	9/G4
1 1833 r''/a	..	—	8/g4
1833 s"/3		—	B/64
1829 10/9	fj	—	9/64
1826 G/s	„	—	B/32
—	( 179 1 24/i2 | 1868 sl/i2	—	1 V 32
1842 26 ii	1868 31/i2	—	6/32
1827 28/s	>>	—	3/re
1847 20/o	V	—	3/32
—	j 1815 2,/4 \ 1868 31/i2	—	4I/64
i 1826 22/ö	1868 31/i2	—	78
1831 7/i2	5)	—	V8
1794 5/4	( 1820 17/ 4 | 1868 S1/i2	—	3/16
1828 23/6	1868 31/i2	—	3/32
1829 6/a	5)	—	7/e 4
1—1 OO Öl OO	5>	—	3/32
1799 7''/er	)1	—	9/64
1849 22/io	J)	—	Va
1803 18/ii	1 1814 29/9 » 1868 s,/i2	—	V4
1819 24/e	1868 Sl/ii	—	19/64
1852 12/i		—	1/ä

ö

er?

Vid afvittringen

beräknad
areal/duglig
j mark för
helt mantal

Tunnland

Hednäs ...........:............... 1

Hj&ggsjön ........................| 1-2

Holmbäck ........................ i

Holmsjön .......................j 1

Håknäs ..........................j 1

Hällfors ..........................; 1

Hällnäs ...........................! 1

Höganäs.......................... 1

Högbäck........................... 1

Högland........................... 1

Höglunda ............. J 1

Högåker..........................j 1

Högås .... .........................1 1

Innergård ........................j 1

Jemteböle ........................ 1—4

Jemtland..........................] 1

Jerfdalen...........................I 1

Johannisdal .....................I 1

Kallhögen .................... j 1

Kamparbäck ....................| 1

Klintsjön...........................| 1

Kolksele..........................I 1

K råkmyran.......................j 1

Lillsjön ............................ 1

London ...........;.........1

Lybeclc ................. 1

Långfors...........................I 1

Långnäs...........................| 1

Långsjö ........................... 1

Långåker ........................I 1

27/32

V*

7/ö 4

7/o4

5/l6

®/0*

V8

3/3ä

°/64

:i/6*

5/64

Vu

bhi
1 6/m

5/32

3/l6

S/32

tl/u

v«

V8

S/16

3/s2

”/öl
3/32
9/ö 4

V8

V4

19/64

V8

l/8

1/s

2,000

1,400

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

(1,400

12,000

2,000

2,000

2,000

_ i 1,400

2,000

2,000

1,400

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

1,400

2,000

2,000

TAB.

139

5-

| Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, :Som t. 0. m	|
								år 1900
						I		j förvärfvats
1 Inrösnings-	i Afrösnings-					af sågverks-
i jord	jord	; Impediment	Summa	■aktiebolag,	Anmärkn in g a r
								andra såg-verksegare
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare	■
35	I i 20,1	214	11,9	93	6	343	6
52	24,2	—	—	—	—	—■	1 —.	—	( Enligt afvittringsutslag den 18 mars 1788 ; hav Hj aggsjön n:ris 1—2 tilldelats 1,1.87 tunn-
| 447	7,8	435	7,3	935	7,3	_	Iland 8 kappland duglig- mark.
42	27,i	175	28,9	60	21,8	279	: 13,8	_
37	24	181	—	76	12	295	4	—
51	8,»	19é	23,7	133	13,2	383	I 13,2	.	j Motstående egovidd afser endast hemma-!
						\ net Hänföra’ tillökningsskatt Vs mantal.
42	26,6	238	13,4	67	18	348	26	_	, , / r '' ''
26	19,4	223	12,6	88	6,6	338	6,6	Va
22	18,9	164	29,1	13	5,2	200	21,2
45	27,5	235	12,5	221	4,6	502	12,6	_
15	28,9	77	27,1	in	30,1	205	22,1	_
31	11,7	124	28,3	■249	7,5	405	15,5	_
43	12,9	237	27,1	34	13,2	315	21,2	_	_ Jemteböle by har för 1 V32 mantal under-
! 42 30	12,9 28,6	270 219	3,1	206	12	518	28	—	gatt afvittring enligt Konungens befallnings-hafvandes utslag den 24 december 1791, men derjemte erhållit tillökningsjord, som genom
3,4	179	4,6	429	4,6	—	Konungens belallningsliafvandes utslag den 31 december 1868 skattlagts till V« mantal 1
SI	10,3	261	5,7	135	15,4	447	31,4		Motstående egovidd afser endast tillöknings-'' jorden. För gamla skattetalet 1V*» mantal
1 42	21,4	332	10,6	153	27,4	528	27,4	—	har Jemteböle by tillagts 1,443 tunnland 22! kappland duglig mark.
i 22	30,6	164	17,4	173	30,7	361	14,7	>
102	18	138	2	154	24	395	12
33	27	216	5	196	19,i	446	19,1
49 !	19,5	200 ,	12,5	142	25,i	392	25,i		1 Hemmanet Kolksele liar enligt utslag den!
							1/ april 1820 blitvit afvittradt och skattlagdt'' 1 till V16 mantal med en duglig ego vidd af 262
					“	—	—	—	tunnland 16 kappland, som jemte 126 tunn-! land 25,1 kappland impediment enligt, Konun-gens befallnmgshafvandes utslag den 31 de-cember 1868 åt liemmanet utbrutits
29	0,8	158	15,2	207 !	6,8	394	22,8
21	17,4	197	6,6 |	195	11,3	414	3,3	___
'' 42	1,2 1	145 |	14,8	48	10,9	235	26,9	_
40	8,9	240	31,1 !	346	29,5	628			Hemmanet Långnäs liar enligt Koiiitngens befallningshafvandes utslag den 29 sentembev
; 34	28	215	4	83	24,1	333 !	24,i	— . j
1814 blifvit skattlagdt till i/4 mantal och till-erkändt ett utmål af 350 tunnland duglig
—	_
									mark, som jemte 33 tunnland 31,6 kappland
	22,8	498 ■	1,2 I	488					impediment enligt Konungens befallningshåf-
1 9o	25,3	1,082	17,3		vandes utslag den 31 december 1868 för hem-
42	8,8 1	207 1	23,2	279 ;	0,2	529	o;2;	— 1	manet utbrutits. ... • |

140

TAB. 5.

Fastighetens

Tiden

Namn

Nummer

I Då nybygge j Då afvittMantal
| beviljats till ringsutslag
meddelades

Skatt

Provi- .
sionel

Vid
: afvittringen

faststäld -

„ ^
3.

3 *

Vid afvittringen
|
beräknad j
areal duglig j
mark för i
helt mantal I

Tunnland

Mjösjön

Mjösjön

Mobiick

Mosjön ...
Nilsland • ■
Nordåker
Norrmalm

Nybo ......

Nyborg ...

Nyby ......

Nygård

Nyland .....

Nylandsnäs

Nyliden ...
Nynäs
Nyåker .
Näsåker ...
Odlarlön
Olofsbäck
Orrböle . ■.

Pengfors

Pengsjön .

Qvarnfors ■
Ovarnlund.

Selet ......

Seisberg...
Selsfors ...
Selslund
Sjöliden ...
Skafdalen

1—2

3

1

1—2

1

1

1

1

1

1—8

1—6

1

1

1—3

1

1

1

1

1

V» |

716
7/e 4

3/8
6/32
S/64
U/64
3/ IG
3/l6

2 7/i3

>/4

7/64

V8

Vs

1/l6

7/ss

>/8

3/04

3/32

5/46

S/32

1 35/64

V»

V»

Vs

Va

Vs

S/32

V»

1756

1800 l2/i2

1794
1849 */io
1855 22/n
1800
1829 26/s
1848»/»

1855 2S/ii

1856 s/10
1855 28/s
1804 8/n
1843 s/10
1825 10/e
1831 23/n
1796 20/i2

/ 180113/i

\ 18 1 5 20/9

1855 19/3
183121/n

183 1 23/n

1826 16/i2

1856 I4/io
1854 21/«
18312I/n

/ 1788 18/a

> 18683 7 is
1868 31/i2

I 1789 21/9

1 1868 31/i2

1868 3I/i2

1868 31/12
1868 31/i2

18683I/12

1868 37i2 | —

/ 1788 18/a

> 1868 31/i2

f 1814 27/o
| 1 1868 sVi2

1868 37i2

I | 1815 7fe
I >. 1868 37i2

1868 37i2

7/94

3/16 | -

7/ö4 I —

5/32
S/64

S/l6
:l/l8 j -

2

Vs

Vs

s/32

Vs

/ 32

’/32 |

v*!

7/Ö4 ;

Va |

i/a !

/8 j

Vl6 |

7/32 i

Vs i

S/64 !

s/32 I

6/l6 j

13764 j V16

1,400

1,800

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

1,400

2,000

1,400

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

2,000

TAB.

5- 141

Areal	af det	vid afvittringen fastig	liet tillagda område i	Mantal, som t. 0. in.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-
1 ord	lord	Impediment	S u in in a	aktiebolag,	Anmärkningar
								andra såg-verksegare
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
									Hemmanen Mjösjön nrris 1 och 2 Uro eu-
									ligt Kammarkollegii beslut den 16 januari 1782 skattlägga livartdera till 1/4 mantal och hafva
—	—	—	—	_	_				enligt Konungens befallningshafvandes af-
	10,2	284		421	29,5	759			vittringsutslag den 31 december 1868 till-
o3	5,8	13,5	_	sammans tilldelats 700 tunnland duglig mark
40	14	178	10	89	10	308	2	_	jemte 563 tunnland 13,9 kappland impedi-men t.
—	—	—	~	—		—	—	_	f Hemmanen Mosjön nrris 1 och 2 Uro öfver-t flyttade från Umeå till VUnnUs socken en-sligt kungl. bref den 23 november 1883.
45	18,2	266	29,8	167	3,5	479	19,5	_
15	8	78	16	165	16	259	8	''V 64
54	17,9	320	14,1	399	8	774	8
66	5,2	308	26,8	185	19,4	560	19,4		( Motstående egovidd afser endast Nyby
I 36	15,4	290	24,e	389	9,1	716	17,1		(bys tillökningsskatt 5/s»2 mantal. För gamla 1 {skattetalet 2 ‘-''/so mantal har Nyby nrris 1—$\
									1 tillagts 3,193 tunnland! 24 kappland duglig!
69	31,2								Imark.
280	0,8	92	2,3	442	2,3
24	15,5	194	8,5	123	6,3	341	30,3	—
! 40	25,2	134	6,8	ISO	4,3	325	4,3	—
32	23,4	217	8,0	185	11,5	435	11,5
28	26	96	6	135	8	260	8	_
83	11,8	354	4,2	255	10,3	692	26,3	_
38	27	211	5	212	8,7	462	8,7	9/512
23	16,9	70	7,1	166	3,2 19,7	259	27 9	®/64	/ Öf verflyttadt från Umeå till VUnnUs socken
32	24,9	154	23,1	203	391	3,7	Renligt kungl. bref den 1 juni 1877.
89	29,7	535	2,3	419	19,9	1,044	19,9		.
	—	—	—	—	—	—	—		/ Motstående ego vidd afser endast tillök-1 Iningsskatten Vie mantal. För gamla skatte-:
17	3,5	107	28,o	74	8,5	199	8,5		|talet 1 mantal har Pengsjö hy vid* af-! \vittring tilldelats 2.078 tunnland 18 kapp-
									(land.
32	22,8	217	9,2	176	17,1	426	17,i		Selets hy har enligt Konungens befall-
63	26,o	186	5,4	186	27,2	436	27,2	_	ningshafvandes utslag den 21 september 1789 blifvit af vittrad för 5/8 mantal samt tillerkänts!
									egovidd efter 1,400 tunnland duglig mark på
24	22	225	10	105	6	355	6	l/l28	mantalet och dertill025 tunnland såsom veder-! Mag för slimre jord invid hyn. eller tillsam-
39		210	4,6	143	29,7	393			mans 1,000 tunnland. Deriemto har hyn bi-.
27,4	29,7	—	behållits vid åtskilliga å kronomark befint-!
23	8,3	226	27,3	155		405		'' v«	liga Ungslägenheter mot särskild skatt, som
^,0	—, 5	genom Konungens befallningsliafvandes ut-
50 43	16,3	199 144	lo, 1 12	no	4,7 14,9	360	4,7	1/8	slag; den 31 december .1868 faststälts till Va'' mantal. Den i kolumnen här upptagna ego-
4	134	321	30,9	_	vidden, beräknad efter 2.000 tunnland duglig!
43	24,0	206	7,4	236	21,2	486	21,9	—	mark för helt mantal, afser endast byns tilf j ökningsskatt */• mantal. “ '' 1

142

TAB. 5.

hastig	hctens		Tid	e n	Skatt	i	Vid af- j vittringen
								beräknad 1
1					!	Vid	;	areal duglig i
*						g	mark för :
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	af vitt-ringen	1 *	helt mantal j
anläggning	meddelades	fast- stäld	° g	Tunnland
	...... t	ö/32	1825 V?	1868 31A2		ö/32		2,000
i Spöland....................	...... 1-5	29/32	—	—		—	—
Stennäs ....................	1	7/.32	1799 3/io	| 1814 2»/o t 1868 3,/‘2	—	V»	s/3»	2,000 I
Sterkesmark ..............	....... 1—4	1 ''Vl 6		179 1 24/l2		”
	...... 1—5	1 125/l58		1788 18/s		1125/l28		1,150
Strömbäck ................	1	5/64	1823 24/s	1868 3I/i2		5/64	—	2,000
Strömåker.................	......i 1	1/l2	—	J 1823 27/a 1 1868 34/i2		J/l2	—	1,400
Sunnanå .................	...... 1	i3/64	—	I 1812 22/4 1 1868 31/i2	—	9/64	1/l6	2,000
Svettåker .................	...... 1	5/32	1820 ‘/o	1868 31/i2	_	5/02	—	2,000
Tallberg....................	...... 1	“16	1801 V»	, 1808 17/s \ 1868 31/i2		3/l6	Ve	2,000
	1	i/4	1825 25/i	1868 31/i2		V‘	—	2,000
Trinnliden.................	......! 1	1S/64	1788	—	—		—	—
i Tväråbäck.................	...... 1	9/64	1833 12/s	18683I/i2	—	9/64	—	2,000
Ulriksdal .................	....... 1	5/G4	1854 *>/>			5/64	—	2,000
Westanbäck ..............	....... 1		18564/12			1/32	—	2,000
Westanåker ..............	.......1 1	Vs	1847 V10		—	*/8		2,000
; West erbäck ..............	....... 1	735	18293 n	>>	—	3/32		2,000
	....... 1	°/32	180217/v 1829 24/7		_	»/32	—	2,000
! Westerselet södra .....	....... 1	V*			Ve	—	2,000
	....... 1	®/64	1798	—	_	'' -	'' -
Westsjöbäck..............	....... 1	Vs	182712/io	1868 34/i2	—	Ve	—	2,000
Winbäck .................	....... 1	1/l6	1834 18/-i	>>	—	1/l6	—	2,000
Wännfors ................	....... 1—4	2 7/iG	—	—	—	—	—	—
Wännforsbäck ..........	....... 1	Vs	1807 26/s	—	—	—	—	— .
Wännäs...................	...... 1—17	4 V2		( 179 1 24/12 \ 1868 31/i2	■ —	—		1,350
! Ytterkolksele ..........	.......1 1	Vs	1802 28/i	| 1820 13/3 t 1868 31/i2	j —	1/8	—	1,400
! Äckelsjön .................	.......! l	>	1799 ”/v	1868 31/ri	—	V''34	—	2,000
1 Åkerbäck ......... .......	....... l	Vis	1833 6/9	>>	—	1/lG	—	2,000

TAB. 5.

I43

i

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	S u in m a
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- '' land 1	Kapp land	-j Tunn-. land	[ Kapp land
52	27,c	259	20,4	145	24,6	458	8,6
—	—	—	—	—	—	—	—
24	2,3	163	13,7	40	11,4	227	27,4
—	—		—	; —	—	j -	—
				i _
29	30,3	126	9,7	194	25,2	351	1,2
40	—	76	21,3	101	26,7	218	16
25	17,4	99	14,6	236	16	360	16
73	14,9	239	1,1	429	6,9	741	22,9
31	2	218	30	98	28,7	348	28,7
70	19,1	429	12,6	228	2,4	728	2,4
35	24,3	245	15,7	304	15,2	585	23,2
27	14	128	26	38	18,3	194	26,3
5	17,1	56	30,9	203	17,7	266	1,7
SB	0,3	213	31,7	107	8,3	357	8,3
44	4,8	268	11,2	134	-i-	446	16
83	20,7	478	27,3	187	11,6	749	27,c
40	11,4	209	20,6	243	13,5	493	13,5
31	23,1	218	8,9	179 ''	15,8	429	15,8 !
19	6	105	26	195	7,1	320	7,1
		—	— j	—	—	—	—
—			—	—	1 j	—	: _ 1
49	3,4 |	232	4,6;	422	16,0	703	24,6 !
22;	16,c	102	15,4 j	366 j	2,9	491	2,9,

Mantal,
som t. o. in.

år 1900
förvärfvats !
af sågverks- :

aktiebolag, j Anmärkningar

andra såg- |
verks egare j
och bruks- !
egare

_ i Enligt Konungens bofallningsliafvandes)

utslag den 29 september 1814 har hemmanet

— | Stennäs vid afvittring tillagtsJförJVs mantal

i JZ5 tunnland ''duglig mark, efter 1,400 tunnland I
7/''i2s för helt mantal, och genom Konungens be-''
'' ‘ , fallningshafvandes utslag den 31 december]

J 1868 har hemmanet för tillökningsjord åsatts

— | ytterligare 3/32 mantal. Den i kolumnen här
I upptagna ego vidden af ser endast tillöknino-sI
jorden.

\( Genom Konungens befallningshafvandes
i afvittringsutslag den 18 mars 1788liar Strands!

_ ) by för 129/32 mantal tilldelats 2,192 tunnland

I 6 kappland duglig mark. Enligt kungl. bref!
den 23 november 1883 är denna by Överflyttad
från Umeå till Vännäs socken.

/ Motstående egovidd afser endast till-1
^ökmngsskatteii i/w mantal; I

/ Motstående egovidd afser endast till-1
^oknmgsskatten Va mantal.

Vännäs by har enligt Konungens befall_
mngshafvandes utslag den 24 december 17911

olif vit af vittrad och efter 1,350 tunnland för
-— helt mantal tillagts 6,075 tunnland duglig

| mark, som jemte 1,433 tunnland 12,6 kappland
i/32 impediment enligt Konungens befallningshafvandes
utslag den 31 december 1868 blifvit
— . från angränsande kronopark afskilde. Wän näs

11:0 17 om 3/i6 mantal är kyrkolierdeboställe.

Hemmanet Ytterkolksele är enligt Kammarkollegii
utslag den 13 mars 1820 skattlagdt
till V8 mantal med en duglig egovidd
af 175 tunnland, som jemte 225.tunnland 9,i|
kappland impediment enligt Konungens bc-|
fallningshafvandes utslag den 31 december''
1868 åt hemmanet utbrutits.

J44

TAB. 5,

Fastighetens

Namn | Nummer

Åkertjera ........................j 1

Ånäset ...........................j 1

Önskanäset ....................! 1

Örsbäck ...........................] 1

Östansjö ........................I 1

Östanå ........................... 1

Östergård ........................| 1

Österselet norra ...............; 1

Österselet södra ...............} 1

Säfvars socken.

Afvaliden ........................I 1

Berga .............................. t

Bergdal ..........................j 1

Bergvall........................... 1

Bjensjön..........................j 1

Bjurfors ...........................! 1

Boberget ........................j 1

Bodbyn ........................... 1

Bodnäs ...........................; 1

Botsmark ........................! 1—7

Brattby ...........................I 1

Brattfors ........................'' 1

Bullbäcken........................ 1

B ullmark ........................ 1—5

Bygdenäs .......................j 1

Bäckheden........................ 1

Bäckliden .......................i 1

Bäcknäs gamla .............[ 1

Bäcknäs nya..................... 1

Dalfors ........... 1 1

Degerbyn ........................[ 1

Tiden

antal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades
“/84	1787	7«	1868 31/i2
5/ei	1855 S3/s
V»	1856	■V10
V»	1829	»/n	>>
			/ 1808 3%
5/32			\ 1868 31/i2
7«*	1791	■7»	1868 31/i2
V»	1829	7»	>>
Va	1829	7»	>>
7«	1828	7«	1)
^2	1858	%	1858 »/B
V»	1859	Va	1870 30/«
Vs	1831	7»	>>
Vs	1801	-°/i	1858 9/9
3/32	1846	3/l2	; 1870 3%
7»	1846	7a	>>
V32	1828	14/«	>»
Vs	1801	13/l2	!/ 1823 18/s j\ 1870 30/g
			f 1808 25/i
Va			l 1870 30/g

178 - 1 1794 -°/n

Vs I 1856 26/2 : 1870 3%

1/4 1780 V: i

“/er ! 1825 ?4/12 I 1870 30/e

1 °/ic | - i 1789 *Vs

764 ! 1824 m/t j 1870 3°/«

3/c4 | 1846”/» ; 1870 30/«

Vig 1845 W | ,>

»/64 ! 1829 %

3/32 ! 1830 ”/5

t 1828 ~~f& »>

5/o4 i 1833 in/3

Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
Provi- sionel	•Vid afvitt-1 ringen fast-stäld j	För tillök-ningsjord
	7		2,000
| -		—	2,000
— j	Va	—	2,000
-	Vig	-	2,000
-	Vs	V32 i	2,000
_ |	7»*	_	2,000
_	Va	—	2,000
*—	Vs	—	2,000
	3/g4		2,000
_	1/-32		2,500
	1/s2	—	2,500
I _	Vs	—	2,500
	Vs	—	2,500
_	V»	—	2,500
—	Va	—	2,500
—	732	-	2,400
-	Vs	-	1,400
-	Vs	-	O C Tf
—	Vs		| 2,500
-	U/8*	1 _	2,400
	7“	! _	2,500
_	3/G4	!	2,500
	V»	1 _	2,500
_	3/G4	—	2,400
_	3/s2	—	2,500
_	3/G4	—	2,400
—	1 7«4		2,500

TAB. 5.

*45

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Mantal,
som t. o. m.
år 1900

förvärfvats

Inrösnings-	Afrösning»-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare och bruks-
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
61	25,7	281	30,8	524	8,3	868	0,3	1I/64
24	6,8	132	1,2	146	25,1	303	1,''	—
53	13,6	196	18,4	86	1,2	336	1,2	—
32	18,8	92	13,7	194	0,6	319	0,6	-
11	25,t	50	22,9	2	24	65	8	-	f Motstående ego vidd afser endast till-\ökningsskatten Va* mantal. |
27	14	191	10	143	8	362	—	7«
38	19,8	211	12,2	158	26,4	408	26,4
33	12,o	216	19,4	59	1,1	309	l,i
55 20	8, G 2	225 58	31,4	330 125	3,4 16,8	611 203	11,4 20,8	_	/ Öfverflyttadt från Degerfors till Säfvars
2		\socken
31	16	46	20	333	6,3	411	10,3	—
103	2,3	209	13,7	496	1,7	808	17,7	7»	f Öfverflyttadt från Degerfors till Säfvars \ socken enligt kungl. bref den 13 december ''-1867.
60	20	251	28	1,314	-	1,626	16
41	24	192	20	817	26,8	1,052	6,8
107	3,5	205	12,5	745	5,1	1,057	21,1	Va
103	5,i	271	26,9	881	6,8	1,256	6,8	—
128	14,3	46	17,7	464	22,3	639	22,3		( Genom Konungens befallningshafvandes 1 utslag den 25 januari 1808 och den 30 juni /1870 Tiar hemmanet Bodnäs tilldelats för Vs
								_
									I mantal 175 tunnland duglig mark jemte 522
								43/l<.,2	Itunnl. 13,2 kpld impediment.
67	24	244	24	334	1,1	646	17,1
124	3,1	288	12,9	663	26,9	1,076	10,9	_	( Enligt afvittringsutslag den 21 september '' 1789 bär Bullmarks by tilldelats 2187 tunnland
	-	-	-	-	-	-	-	-
116 kappland duglig mark.
43	14,3	151	27,7	223	11,1	418	21,1	—
22	3,4	95	2,6	241	19,7	358	25,7	-
52	24,9	103	15,1	630	31,7	787	7,7	V*»
58	17,2	278	30,8	857	4,5	1,194	20,5	—
51	—	183	12	623	22,9	858	2,9
91	2,9	246	13,1	660	22,9	998	6,9	—
78	4, G	117	5,4	327	28,9	523	6,9	-

19

146

TAB. 5.

Fastighe	; e n s		Tiden	Skatt		1 Vid af-vittringen 1
								beräknad
						Vid		areal duglig |
						S N	mark för J
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsntslag	Provi- sionel	afvitt- ringen	P. OS Ö * S.S	helt mantal 1
	anläggning	meddelades	fast-	g sr
					stäld		Tunnland 1
Degerliden........................	1	Vs	1831 Vi2	1858 7»	—	v»	—	2,500
Fjäderbäck........................	1	7/ei	1833 13/9	1870 376	—	7«4	—	2,500
Flöda ..............................	1	S/32	1841 10/i	1858 7a		s/32	—	2,500
Forsliden ......................	1	6/6l	1831 s/3	„	-	7«	—	2,500
Forstorp...........................	1	JA	-	1 1808 -5/i 1 1870 s»/6	-	V4	-	1,400
Furunäs ...........................	1	xx/ei	1799 72	1870 s»/o	-	xx/oi	-	2,500
Gottland södra, ett torp ...	1	-	1871 sx/T	1871 sx/,	-	-	—	—
Graffors ...........................	1—3	7ie	-	-	—	-	—	—
Grafmark .......................	1—4	7»	-	-	-	-	-	—
Granbäck ........................	1	3/32	1858 71	1870 s«/e	-	s/32	-	2,000
Granträsk ........................	-	784	-	( 1819X77 1 1870 »»/o	-	9/64	-	1,400
Gripsholm ........................	1	s/32	1839 24/x	1870 s»/o	-	s/32	—	2,500
Grandbäck........................	1	S/61	1850 I6/u	>>	-	>1	—	2,500
Gunnisholm .....................	1	Vs	1811 si/12	rr	-	x/s	-	2,500
Gunnismark .....................	1—3	1 “/ei	—	1789	-	—	—	-
Hedlunda ........................	1	ö/ei	1848 s/i	1870 s»/o	-	7«	-	2,500
Hemmesmark ..................	1	s/: 16	—	—	-	— .	-	-
Hjåggmark........................	1	7l6	•—	-	-	-	—	-
Holmfors ........................	1	6/64	1830 s/d	OO 0 cT~	-	7cx	—	2,500
Holmön .''..........................	1—8	3 7 732	—	1791 24/i2 .	-	—	-	-
Högliden ........................	1—2	V4	1831 ls/2	1858 9/d	-	V4	-	-
Högsmyrliden ..................	1-2	2A/64	• 1828 14/xi	-	-	-	-
Högåker...........................	1	S/61	1853 ls/i	OD •*1 O 0 cT~	-	s/01	-	2,500
Ifvarsbodan .....................	1—2	17/32	-	/ 1789 21/o l 1871 sx/,	-	”/B2	-	1,400
Ifvarsnäs ........................	1	S/62	1826 13/,	1871 sx/7	-	S/62	-	2,500
Jemtland ........................	1	Vl6	1848 21/u	CD O I- GO	-	Vxe	—	2,500
Klappmark .....................	1	S/32	00^ CM OO		-	s/32	-	2,500
Krokbäck .......................	1	“/ei ''	1828 25/ix	rr	-	xx/oi	-	2,400
Krokfors...........................	1	Vis	1828 4/i	t r	-	x/xs	-	2,500
Kroknäs ...........................	1	762	1842 ’7i2	rr	-	s/32	-	2,500
Krokån ...........................	1	S/82	1826 “/11	rf	■ —	. . s/32	-	2,500
Krångelbäck .....................	1	6/ei	1851 24/xx	tr	-	s/oi	-	2,500
Lillåtjälen ........................	1	Ö/32	1800 ls/i2	ce Öl OO	_	s/32	-	2,500
Långåker ........................	1	7«*	1832 18/io	. 1870 s»/o	• _	7«*	-	2,500

T AB. 5.

147

Areal	af det	vid afvittringen fastig	liet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag-, | andra såg-verksegare och bruks-egare
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	| Summa
Tunn- land	Kapp-[ land	Tunn- land	Kapp- land	'' Tunn-| land	| Kapp-| land	'' Tunn-land	Kapp- land
43	26	268	22	426	20	739	4	1Ö/25G
49	5,1	224	8,9	242	16,3	515	30,3	—
in	31,2	278	20,8	399	31,8	790	19,8	- I
25	25	169	17	352	18	547	28	_ ./
86	17,1	243	4,9	938	21,5	1,368	11,5
47	3,5	109	4,5	265	27,4	422	3,4	— •
40	28,3	193	15,7	442	5,i	676	17,1	7«
90		106	20,o	544	17,4	741	13,4	7«
36	8,3	198	3,7	514	18,o	748	30,o	_
116	17,7	235	0,3	382	29,9	734	15,9	—
117	22,5	194	25,5	625	2,3	937	18,3	35/512
30	29,7	164	12,3	878	17,7	1,073	27,7	-
—	—	_	_	_	_	_	_	3/32
46	22,o	148	19,4	426	29,5	622	7,5	—
57	6	567	26	1,174	12,5	1,799	12,5	- l
-	-	-	—	—	_	_	_	29/l28 J
12	20,o	104	17,4	415	20,3	532	26,3	-
113	27,2	717	12,2	1,017	3,8-	1,848	11,8	-
44	28	189	16	196	17,7	430	29,7	3/32
70	18,5	85	21,5	359	13,5	515	21,5	—
68	-	166	12	663	22,8	898	2,8	-
71	25,1	340	22,9	548	12,5	960	28,5	55/1530
20	17,1	135	22,9	402	l,7	558	9,7 ,	-
88	11,8	302	8,2	605	28,9	996	16,9	25/384
90	28	143	16	721	26,5	956	6,5	-
56	1,5	139	8,5	391	26,5	587	4,5	-
68	24,8 ''	321	27,2	764	0,3	1,154	20.3	-
no	25,1 ;	162	20,9	335	1,5 i	608	15,5 1	—

Anmärkningar

( Öfverflyttadt från Degerfors till Saf vars
{socken enligt kungl. bref den 13 december.
''1867.

( Hemmanen Flöda och Förliden äro öfver-''
{flyttade från Degerfors till Säfvars socken 1
''enligt kungl. bref den 13 december 1867.

f Hemmanet Forstorp har vid afvittring till-!
\ delats 350 tunnland duglig mark jemte 899
''tunnland 27,4 kappland impediment.

I ( Lägenheten Gottland södra är enligt!
: I kungl. bref den 29 november 1889 Överflyttad
Ifrån Bygdeå till Säfvars socken. Lägenheten
V.har förvärfvats af sågverksaktiebolag.

f Vid afvittring år 1789 tilldelades hemömanen
Gunnismark n:o 1—3 1406 tunnland
''16 kappland duglig mark.

( Hemmanen Högliden och Högsmvrliden
| äro öfverflyttade från Degerfors till Säfvars

{ Öfverflyttadt från Degerfors till Säfvars
(socken jemlik! kungL-bref den 13 december
''1867.

D:o

D:o

148

TAB. 5,

Rastig be	tens	Tiden	Skatt	I Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för [ helt mantal 1
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Tunnland

Marielund
Melsbäok
Morbyn ..
Mångbyn
Norrby ..

Nyby .....

Olofsfors

Ostnäs ..

•'' 1 I 732

.. .1 : Vi"

- 1 7«

1 i >

.. 1 7»

..! 1 7>«

.. t 7»4

.. _ 3!'';.u

1842 30/io | 1870 3°/G

1799 22/ä |

1825 I5/i2 i
1849 28/o
1842 10/u

1847 29/i 1870 3%

1810 ''"/.o I

I 1784 IS/u
( 1870 s%

S/S2		2,500
7>«	—	2,500
3/ig	—	2,400
7ig	—	2,500
7»	—	2,500
7	—	2,500
!,/	-	2,400
V3	7/64	2,500

Pålböle .............

Qvarnfors ..........

Renträsk ..........

Risträsk.............

Rönnäs .............

Selsfors .............

Sjöårödd ..........

I Skogberget .......

i Skrafvelbäck.......

Stenfors .............

; Storliden ..........

Strandfors ..........

; Strömbäck..........

j Strömåker ..........

'' Sundbäck .........

Sunnanträsk .......

Säfvar................

Söderby .............

Tefteböle ..........

i Tefteå................

Tväråmark .......

Tåismark ..........

j Vestan träsk .......

Vestermark .......

i Vextholm ..........

1—2	49/g4		1870 3%
1	732	1828 4/i	1870 3% f 1820 17u
1	"/g4	—	\ 1871 31/;
1	7»	1858 30/u	1870 30/«
1	7»	1843 ,8/u	>>
1	7«*	1852 10/u	ii
1	ö/32	1799 V*
1	732	1846 -''Vs	>>
1	7>«	1833 %	H
1	3/32	1863 10/i	>>
1	7»2	O CO 0 OO
1	7»	1808 -8/‘	>»
1	7:,ä	1832 28/u	t»
1	%4	1832 28/u	>»
1	S/82	1799 ,4/u	)>
1	3/32	1844 -4/o	ii
1—19	Ii 3/64	-	—
1	*7*	1799 4/o
1	7*	-	— ''
1—11	3 47«4	—	—
1—5	1 r''7»4	-	1789 *7®
1—3	174	-	-
1	7«4	1845 "/g	CD -q O
1	''/g4	1834 2!l/4	„
1	7«	1834 21/u

- ! i0/u I ■ -

73* S -

- i 7« I -

1,400 |

2,500 |

1,400

7*

- ! 3/ig !

S/s2 I

1/i | "/32 |

7»» j

— ! J/,e :

7»» I

- ; 7«» :

- I 7« |

- ! 732 I

- 2,500
2,400
2,500
2,500
2,500
2,500

- j 2,500

2,500

2,400

- I 2,500

- ! 7“ 1 —

7» 1 -

— 732 ! —

2,500

2,400

2,500

- i 149/g4 I 732

2,500

7“ i —

V« 1 -

9/64 ! -

2,500

2,o00

2,400

TAB. 5.

149

Areal
af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	S u in m a	aktiebolag, andra såg-
								verksegare och bruks-
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
26	20	207	24	846	29,4	1,081	9,4	3/32
25	13,1	130	26,9	346	5,4	502	13,4	—
147	30,8	302	1,2	1,235	30	1,685	30	—
26 51	4,9	130	31,1	203	7,9	359	15,2	-	Ostnäs by har för 1/2 mantal blifvit afvitt-
24,5	260	23,5	455	30,9	748	14,9	_	raclt enligt Konungens befallningshafvandes
72	4,o	396	19,4	1,328	12,3	1,797	4,3	7 33	utslag den 18 november 1784 och enligt Konungens befallninghafvandes resolution
91	14,8	246	1,2	444	2,3	781	18,3	7l28	den 10 juli 1790 fatt bibehålla en öfverlopps-mark, hvilken sednare genom Konungens
53	5,7	220	8,3	581	17,4	854	31,4		befallningshafvandes afvittringsutslag den 30 juni 1870 blifvit åsatt 7/m mantal. Den i ko-lumn införda egovidden afser här endast tillökningsj orden.
									Påiböle by bär vid afvittring åren 1804
675	26,1	396	1,9	3,648	27,2	4,720	23,2 ''	49/c4	och 1822 föreslagits att erhålla utmål efter 1400 tunnland duglig mark på helt mantal,
58	4	176	8	635	18,9	869	30,9	7«*	hvilken ego vidd jemte der inom varande impediment enligt Konungens befallnings-
46	13	106	23	558	22	711	26	-	lialvandes utslag den 30 juni 1870 åt nämnda by blifvit afskild.
71	5,7	241	10,3	807	8,5	1,119	24,5	78
166	16	283	16	697	21,4	1,049	21,4	3/l6
42	22,3	191	21,7	563	25,1	798	5,1	-
54	9,i	336	10,9	1,527	26	1,918	14	732
39	30,9	194	13,1	629	10,G	863	22,6	7-32
49	26,2	106	13,8	419	4,8	575	12,8		/ Öfverflyttadt från Umeå socken enligt
82	20,o	151	23,4	631	22	866	2	_	\Kammarkollegii beslut den 5 december 1870.
112	29,4	277	22,o	528	30,3	919	18,3	—
83	9,2	216	22,8	507	20,3	807	20,3	''/s	f Öfverflyttadt från Umeå till Säfvars socken \ enligt Kammarkollegii utslag den 5 decem-
32	8	45	28	308	9,7	386	13,7
									Iber 1870.
53	17,2	141	24,8	574	11,6	769	21,0	—	D:o D:o
31	23,4	193	8,6	476	20,c	701	20,o	3/igo 8/s*	./ Hit öfverflyttadt från Umeå socken enligt
33	6,3	201	5,7	628	3,s	862	15,8	\Kammarkollegii utslag den 5 december 1870.
_	_			_				1S/32	/ Säfvar n:o 19 om :)7/m mantal är kyrko-
								flierdeboställe.
—	-	—		—	—	-	—	—	Tväråmarks by har enligt Konungens be-fallningshafvandes utslag den 21 september
19	28,3	58	-	85	15,7	163	19,7	--	1789 blifvit afvittrad för 149/g4 mantal och der-jemte bibehållits vid åtskilliga utom området
7,7	7«	belägna ströängar mot särskild skatt, som genom Konungens befallningshafvandes ut-
									slag den 30 juni 1870 faststälts till V32 mantal. Den i kolumn upptagna egovidden afser
57	11,7	137	30,3	517	22,3	713	0,3	-
endast tillökningsjorden.
40	2,3	155	7,7	339	27,4	535	5,4	—
69	7,4	268	8,6	536	10,9	873	26,9	—

TAB. 5.

150

Fastighet	ens	|	| Tiden	Skatt	| i	Vid af-
								vittringen beräknad
						Vid j		areal duglig
						H ^	mark för |
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag j	Provi-1 sionel'' *	afvitt- ringen	P. Os P t-i ; ao i cE2. £ I	helt mantal i
			anläggning	meddelades	fast- | stäld	8 sr 1 p- I	Tunnland
	1-4 j 1	1 3/l0 13/g4		1783
Ytterstmark ....................i	1800 “ io	( 1819 u/i2 > 1870 30/e	-	13/64	-	1,400
Ytterstmark .....................!	2 j	1/ir JM	1800 1/i2	/ 1819 47t l 1870 37g	-	7l6		1,400
Ytterträsk ........................! i	1—2	15/s2	1788 30/io	ce 0 rH t» 00 00 i“H r—l	-	"I»	-	1,400
		17/128		t 1815 13/io		V»	1/l28	1,400
		l 1858 s/9
	1	Va 9/g4	1800 19/e 1831 27n
Åkerbäck ........................	1	1870 37g	-	- 9/G4	-	2,400
| Åland ..............................|	1	9/g4	1832 14/is	1858 9/g	-	°/64	-	2,500
] •	1—2	51/l28		1820 ”/4		7»	3/l2S	1,400
\ Aträsks och Ytteråträsks
i hemmans tillökningsskatt V«> mantal.....................				1858 9/a ''				2,500
1 Ostanträsk.......................	1	764	1830 30/s	1870 37g	—	704	—	2,500
j Östermark .......................	1	»/«S	1831 %	..	—	792	—	2,500
Degerfors socken.				•
1 Abbortjern........................	1-3	89/l92	/ 1798 \ 1801	1858 79	_	87l92	S/lM	2,500
Abbortjern n:ris 1 och 2, till- | ökningsjord .................. ) Abbortjern 11:0 3, tillöknings-	1-2	7*8	-	1858 9/ö		-	V48	2,500
j°rd..............................	3	V*»	-	>>	—	—	748	2,500
	1	7«		7 1815 8S/S		V»		1,400
		1 1858 9/g
Afvalund ........................	1	”/g4	1855 24/.-.	I—4 00 C71 00 0	_	"/g*	_	2,500
Artlund ...........................	1	9/ö4	1847 6/4	,,	—	764	—	2,500
t Arfsele ...........................	1	19/64	1860 37i2	1860 37ia	-	l9/G4	-	2,500
	1	7a»	1850 7.1	/'' 1858 9/9		7«	V» 1	2,500
		l\ 1860 37ia

tab. 5.

151

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

som ti. o. m.
I år 1900
förvärfvats

Inrösnings- I Afrösnings -

jord

jord Impediment j Summa

af sågverksakfiebolag,

andra såg -

Tunn- land	Kapp land	-Tunn- land	Kapp j land	- Tunn-land	Kapp land	-i Tunn | land	Kapp land	verksegare - och bruks egare 1
-	-	—	—	| —	_	! _	_
79	0,8	j 205	11,2	681	19,1	965	31,1	-
42	9,2	45	6,8	357	12,9	444	28,9	—
157	1 17,1	498	22,9	1,475	24,9	1 2,132	0,9	l7''.n
82	10,3	255	5,7	426	18,8	764	2,8	-
44	31,2	306	18,8	339	19	691	5
-				-	-	-	-
12	24	65	12
29	30,9	165	11,1	456	13,3	651	23,3
78	31,4	155	12, G	415	9,7	649	21,7	3/32
22	30,9	81	6,9	1,581	30,2	1,686	3,6	■227!U20
15 j	30,5 i	36	4.2	537 j	9,9	589	12,6	~
7 j	0,4 i	''45 i	2,3 1	1,044 :	20,3	1,096	23	—
—	-	-	-	-	-	-	—	—
194	21.	469	15	8,302 1	12,i	8,966	16,1	18917s 294!
57	8,31	294	9,7	1,573	0,7	1,924	18,7	764
87	8,5 j	654	29,5	1,427	24,5	2,169	30,5	”/e*
32	11 1	202	1	257	23	492	3	_

A nmärkningar

Hemmanet Ytteråträsk har för dess gamla
-skatte t al vid afvittringen tilldelats 175 tunnland
duglig mark samt gemensamt med hemmanen
Aträsk 1295 tunnland 309 kappland
impediment.

Å 4nfÅende tillökningsskatten so hemmanen
A träsk. Hemmanet är från Degerfors socken
hit öfverflyttadt enligt kungl. bref den 13
december 1867.

■( Hit öfverflyttadt från Umeå socken enligt
''Ivammarkollegii beslut den 5 december 1870.

\ Hit öfverflyttadt från Degerfors socken
(enligt kungl. bref den 13 december 1867.

Hemmanen Åträsk n:ris 1 och 2 hafva för
S^mla skattetalet 3/s mantal vid afvittringen I
tilldelats 525 tunnland duglig mark samt!
gemensamt med hemmanet Ytteråträsk 1,295
tunnland 30,9 kappland impediment. Enligt
kungl. bref. den 13 december 1867 äro dessa
hemman hit öfverflyttade från Degerfors
socken. Tillökningsskattens här upptagna
egovidd är beräknad efter 2,500 tunnland för
helt mantal.

( „ He i kolumn här upptagna egoområdena
''alse endast hemmanen Abbortierns tillök\
ningsjord om 8/192 mantal.

( Hemmanet Aborrträsk har vid afvittring
'' °cli skattläggning tilldelats 612 tunnland 1(>
1 kappland dughg mark jemte 1,375 tunnland
(10 v* kappland impediment.

!52

TAB. 5.

Fastighetens

Namn

Tiden

Skatt

Bastuselet
Berglunda
Bergnäs
Bj urfors ...
Bj urlund...

Bjursele ...

Bjurselsfors .....................|

Bjurträskliden se Holmträsk.

Björkträsk........................

Björntjälen........................''

Björnåker ...

Blåliden......

Borås .........

Brackköping
Brattåker • ■ ■
Broknäs ......

Bränforsliden.

Bränforssund -

Bränland
Brännäs ■■
Bräntjern

Buberget..

Bäck ..............................

Böijern eller Gransjö n:ris 2
och 3 .......................••••

Degerfors

Timmer	Mantal |	Då nybygge beviljats till anläggning	Då af vitt- |. ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid j ifvitt-[ •ingen fast- j stäld	För tillök-ningsjord
1	v»	1804 10/i I	ce JO QO	•Vic	Va	—
1	Vin	1845 M/s	I	—	7	—
1	7«4	1813 7»	V	—	7“	—
1	V"	1831 712	»)	—	Va	—
1	V16	1858 %		—	Via	—
1	9/00		/ 1811 ‘7=		732	_
	/ 32		> 1858 7d
1	732	1846 :,1/r	f 1858 7»	_	Va	732
	1 1860 31/i2
1	7/G4	1858 9/9	1858 7o	—	7/64	—
. 1	, ‘7»*	—	1 1814 “/t » 1858 79	—	732	—
1	764 732	1847 27s	1858 7»	—	S/G4
1—2	1798 u/i2	))	—	7/32	—
1	7»	1860 sVi2	1860 37i2	—	Va	—
1	7«	3.	1)	—	Va	—
1	Va	1833 “A	1858 79	—	Va
1	”/a*	1845 ''-4/s	f)	—	764	1
1			( 1815 27io	_	732	3/o4
		> 1858 79
1	1U		I 1816 17/5		13/64	3/64
		l 1858 7s
1	Va	j 1846 72	1858 79	—	Va
1	*/«	1858 79	»	—	3/64	—
1	7*	1860 31/i2	1860 31/n!	—	4/l6	i -
1—4	®7«4	—	1858 79	—	Va	I 7«*
1	!,/ei	182128/9			764	•-
1	7»	1798 21/u	7 1808 27ö jl 1858 79		Va
1—10	2 7*	1 ■	1791 24/i2	1 _ j	—	1 "" J

Vid afvittringen

beräknad
ireal duglig
mark för

Tunnland

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

2,500

1,400

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

1,400

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

2,500

1,400

2,500

TAB. 5.

F53

| Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Inrösnings- jord	| Afrösnings-jord	— «—;- | Impediment	Su	in m a
j Tunn j land	(Kapp- land	1 Tunn land	-Kapp- land	Tunn 1 land	Kapp land	r ~ 1 Tunn ! land	-Kapp- land
41	19,5	1 270	28,5	490	26	803 ; 10
17	16,4	99	1 21,G	1,001	20,7	1,118	26,7
52	3	221	11	970	6	1,243	1 20
70	12	242	4	1 557	2	869	18
1 30	j 16	125	24	536	i	692	9
! 104	i 14,3	: 289	9,7	1,680	i 28,1	i 2,074	i 20,1 |
67	8,5	j 323	11,5	| 1,846	3,1	2,236	J j 23,i
44	1	229	| 13	750	2	1,023	16
94	V	124	22,3	936	8,5	1,155	0,5
21	22,5	95	15,5	127	4	244	10
112	17	434	11	2,787	30,8	3,334	, 26, s
103	22	208	26	602	25	915	9
38	6	274	10	1,444	8	1,756	24
75	26	236	22	1,143	1,5	1,455	17,5
66	25,8	284	24,2	1,371	11,8	1,722	29,8
				—	—	—
—	—	—	_ 1	1		_
83	15	229	i	1,269	21	1,582	5
19	22	97	16 [	527 [	11,6	644	17,6 |
22	25	133	15	484	29	641	5
246	28,7 !	521	27,3	1,906 j	21,7 S	2,675	13,7
59	1	292	17	2,034	30	2,386	16
—	—	—	—		—	—	—
—	—	—	l	I	—	—	~ |

Mantal,
som t. o. m.:
år 1900
förvärfvats j
af sågverks-
aktiebolag, j	A n m ä rknin ga r
andra såg-
verksegare
och bruks- j
egare	‘

3/04

l/z2

7/«
6/a 2

S/64

V«

• Y04

9/64

V16

°/64

51/260

I

Enligt Konungens befallningshafvandesl
26,?k‘ober 1815 har hemmanet
Bränforshden för dess gamla skatt s/33 mantal
tillagts, efter 1,400 tunnland på mantalet, 218
tunnland 24 kappland duglig mark och för
en ar 1818 upplåten tallökningsjord har genom
Konungens hefallmngshafvandes utslag den
9 september 1858 ytterligare åsätta «/« mantall
med en efter 2,500 tunnland för helt mantal
beraknad areal af 117 tunnland 6 kappland1
duglig mark. För både gamla och tillök1
gemensam areal impediment

, utgör 1,892 tunnland 10 kappland.

ft iiHeimm?^et Bfänforssundhar vid afvittring
tillagts 401 tunnland 18 kappland duglig mark!
förutom 1,317 tunnland 2 kappland impedi -

It B-emmanet Back är hit öfverflyttadt från
.Lycksele socken enligt Kammarkollogii be1
lslut den 23 juni 1869. s

I ( ,H®mmanen Böijern eller Gransjö n:ris 2
J och 3 samt Gransjö n:o 1 hafva vid afvittring
Jj gemensamt fatt sig tilldelade 78 tunnland 15
| kappland inrösningsjord samt 252 tunnland
j 12o. kappland afrösningsjord förutom impedi|
''■meiit. i

i .n:o" 5 om 13/m mantal Ur inköpt

II till boställe åt kyrkoherden>och i/us mantal
|ai k)egerfors n:o 6 till komministerboställe i

i IDcgeriors pastorat. ,

20

t 1

Namn

ten

Jf timmer

Tiden

Skatt

Mantal

Då, nybygge
beviljats till
anläggning

Då afvittringsutslag

meddelades

iProviI
sionel

Vid |
afvitt-1
ringen
| fast- 1
stäld

Vid af- ,
vittringen
beräknad
areal duglig
mark för
helt mantal I

Q:

'' K

Tunnland

Degerfors n:ris 11, 12, 13 och
14 se Nygård, Granåker,
Kulbäcksliden och Röbäck.|

Degerlund ..................... Degernäs ......................	1 i	*/32 V»
Degerås ...........................	1	A3/9G
Degerön...........................|	1	’/>
Djupsund ........................|	1	4:,/l92
Djursjön ........................	1	J/8
Eckornlund ....................	1	/1»
Eckornsele........................	1—3	11 MO
Eckornträsk ...................	1—2	47/,u
Edlunda...........................	1	S/32
Ekträsk ..........................	1	7/ 32
Eriksdal...........................	1	7»
Fjädernäs .......................	1	"/61
Flakabäck........................	1	7-12
Flarken ...........................	1	7i«
Forsbacka ........................	1
Forstorp eller Gransjö n:o 4	1	8/32
Fällbäck eller Kussjö iro 4	1	nh
Gladaberget ...................	1—2	7*
Grannas ..........................	1	73ä
Gransjö ..........................	i 1	i >

1858 7»	1858 7»		Vas i —
1831 27i»		—	Vs —
1802 7-i	—	—	— — :
	cs o OO r 00		3/ig j 1/i« |
	1 1858'' 7»
	, 1807 18/is		V 48 i 5/64
	cT" 00 »o OO
1813 s/2	1858 9/o	—	V8 | -
1845 “/»		—	3/ig | - |
	1 1858 °/9		V10
	l 1860 31/i-
i 1735	( 1798		«/«> i 704
t 1820	\ 1858 9/e
1848 17/i	O OS ce >o X rH	_	;I/g4 { 7°4
	t 1860 37i2
—	1860 “/n	—	7=» | —
1833 «/»		—	7* -
	00 OO		7ei —
	l 1858 »/»
1806 ‘7:1	i j -		- '' -
1860 31/u	1860 31/i2		VlG i —
			7 ,u ; —
o	n
cT" GO »o 00	1858 »A-		3 22 ! -
Tji -t 00		—	“/or | —
1 1779 27u		_	7« —
1 1798	,,
1832 1!l/5''		—	782 j —
1792	C 1808 27/s	_	Va; ; -
	\ 1858 9/»

2,BOO
2,500

2,500

11,400
12,500
2,500
2,500

,1,400

12,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

TAB. 5.

l55

Areal al det vid afvittrmgen fastighet tillagda område i

Mantal,
som t. o. m.
år 1900

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	i S u lii m a 1	förvärfvats af sågverks aktiebolag-, andra såg-verksegare cell bruks-ägare
Tunn land	Kapp- land	Tunn- lanp	Kapp- land	Tunn-| land	Kapp- land	Tunn- land	[Kapp- land
9	| 15	68	21				I	7
52	15,5	260	"’5	1,331	15,8	1,643	31,8
42	18	160	23	567	11	770	20	—
41	3	115	5	—		_
—-	—	—	—	—		*	_	43/384
50	2,8	262	13,s	2,246	(i	2,558	22	Va
88	19,5	380	4,5	—	—	—	—	27-56
—	—	—	—	—	—	—	—	G23/:J200
308	10,5	1,527	13,8	4 222	22,5	6,058	14,8	*7 64
50	5,5	184	6,5	435	17	669	29	3/32
95	1,3	451	26,7	7,147	10,1	7,694	6,1
55	30,5	256	17,5	352	15,5	664	31,5	—
—	—		_	—	—		—	9/256
—	1	—	_	-r-	—	- •	_	255/22528
331	29	122	11	413	16	569	24
12	15	182	27	399	24	595	2	5/64
18	19	215	25 1	—	—	—		7:12
167	31,G	261	22,4	—	- |	—		n/l2S
167 ■	0,9	770	15,1	3,795	17,5	4,733	1,5	111/tii
40	11,3	350	8,7	769	10,5	1,159	30,5 ,	19/640
		I	—	—	—	—	— !	716

A11 in ä r k n inga r

( Hemmanen Degerlund, Fällbäck, Kulfors
»och. Kullsjö hafva vid afvittring gemensamt
1 tillagts en areal af 5,892 tunnland 14.8 kapp-!
tland imj>ediment.

( Enligt Konungens befallningsliafvandes
|utslag den 9 september 1858 har Degerö hem-!
•i man för tUlökningsiord åsatts Vig mantal, för
I hvilken skatt tilldelats här upptagne 156!
''•tunnland 8 kappland duglig mark.

f Hemmtmet Djupsund tiar rid afvittring
)tilldelats 399 tunnland 15 Vs kappland duo-liS!
(mark jemte 5,492 tunnland 0 Vs kappland''raf!
Ipediment.

( Hemmanen Eckornlund ochEckornsele hafJva
vid afvittring tillagts gemensamt impedi-i
jmentomrade om 9,464 tunnland 10 V» kapp-''
Hand. !

[ , Hemmanen Eckornsele n:ris 1—3 hafva vid!
afvittring tillagts 1,031 tunnland 8 kappland
I duglig mark förutom impediment, såsom vid
lEckornlund är anfördt.

I/,. Hit öfverflyttadt från Vännäs socken enK
ligt Kammar Collegii beslut den 11 december

(n-, Hemmanet Fjädemäs har vid afvittring
\> tilldelats 196 tunnland 28 kappland dugli o|
mark jemte 1,322 tunnland 2% kappland hni»pediment.

So Deg-erfors.

f Åt hemmanet Forstorp eller Gransjö n:o 4!
Jsamt hemmanen Gransjö n:ris 1—3 har vid
| afvittring tilldelats i gemensamt skifte 2,836
'' tunnland 24,5 kappland impediment.

K Angående impediment till hemmanet Fiillibiiek
so anteckning vid Degerlund n:o 1.

( Gransjö n:o 1 samt Böiiern!

eller Gransjö n:ris 2 och 3 hafva vid afvittl.
rmg gemensamt fått sig tilldelade 78 tunn-!
land 15 kappland inrösningsjord och 252 tunnland
2o kappland afrösningsjord, förutom impediment.

!56

TAB. 5.

Fastighe	: e n s	T iden	Skatt	i Vid af-vittringen } beräknad [ areal duglig mark för i helt mantal [
Namn	Nummer ; Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	§.£ 1 2
Tunnland l

Gransjö n:ris 2, 3 och 4 se					1		|
Böijern n:o 1 och Forstorp|
n:o 1.	t							i
Granåker eller Degerfors n:o 12 ............................. Granölund .......................i	1	9/G4	1830 17is :	1858 7a	—	7«4	_ !	2,500 i
1	5/g4	1860 37i2	1860 n/12	—	764	1	2,500 ! 1
Granön ........................... Hedlunda ........................	1—8 1	2 S/l8 */4	1831 15/i»	1791 n/12 1858 7,	—	74	—	2,500
Hedlunda nya eller Hjuken]
n:o 8............................	1	1/i6	1848 27‘	5)	—	1/lG	i
Hednäs ...........................	1		1799 22/>	>>	—	5/32	— I	2,500 i
Helsingborg eller Helsingfors:								2,500
n:o 4............................	1	11 In /G*	1831 7/i2	»	—	n/64	—
Helsingfors .....................i	1—3	3/s -	—		—		~~
Helsingfors n:o 4 och 5 sej
Helsingborg n:o 1 och Hel-j
singlund n:o 1.
Helsinglund eller Helsingfors! n:o 5..............................:	1	764	1858 %	1858 70	—	764	—	2,500
Hjuken ...........................	1—6	2 764			—	| 2	S/64	2,500 |
Hjuken 11:0 7 se Hjukstjälen.
Hjuken n:o 8 se Hedlunda
nya. Hjukensjön .....................	1	764	1788 so/io	>»	7s	7«4	—	2,500
Hjuksfors se Renfors.				f 1816 Ve		Vs		1,400
Hjuksnoret .....................		i/8		\ 1858 79
Hjukstjälen ...................1	1	16/84	—	( 1814 ”/10 I» 1858 79	—	732	7«	(1,400 >2,500
Holmlund ........................j Holmsund........................|	1 1	n/64 732	1 1829 M/io ! 1847 74	1858 7g >» 1	=	! V8 7»	3> V*2	2,500 2,500
Holmträsk med Bjurträskli- den ..............................!	1	”/«*	1801 74	j / 1816 i7/5 1 1858 7,	1	'' ■ | 15/64 |		J.O ►— ''b< V 0 O 0 O

tab. 5.

*57

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i i

0 1

-1---------I år 1900

. j I förvärfvats

Inrösnings- Afrösnings- ! T af sågverks jord

jord ,1 Impediment | Summa | aktiebolag,

_I_ J j andra såg ZZT

hZZ 1 Zapr I Tmm'' iKapP‘ ITmm- ''Kapp-! ocZbrZks_ | Lmd | land ( lan<1 | land | land I land j land | egare

Anmftrkningar

43	13,5	308	4,5	_
27	4	! 168	1 6	1,672	16	1,867	26
—	—	—		_	_
63	j 28,1	561	; 3,9	1,476	1 13 ,	2,101	13
35	26	120	14	! _
123	24,5	266	j 27,5	; 1,262	9,7	| 1,652	29,7
—		—	—		_	( _	;
		_				—	— ;
—		—					— :
—	—	—	—	*	—	—
74	27 1	276	( 23 j	2,398	24,5	2,750	10,5
29	1	145	31	808	27,c	983	27,6
96-	20	333	2	1,005	29	1,435	19 |
67	29 |	322 :	23	2,425	1	2,815	21
-		—	—	—	—	_	_ |

l7/256

a/96

1/l6

f/32

7«»

37S/0144

n/64

f’/.T2

Hemmanen Granåker, Nygård, Kulbäckshden
och Bobäck hafva vid afvittring i gemensamt
skifte tillagts tillsammans 5.627 tunnsSfL3i
kaEPland impediment. Enligt laga
skifteshandlingar innehålla dessa hvar och
Degerfors by tillsammans 5,689 tunnland inrösnings-
och afrösningsjord. I

(r Tid afvittring år 1791 hafva hemmanen
3’062 tunnland 16''

Helsingborg 11:0 1 har vid af{
vittring tilldelats 429 tunnland 22 kappland
(duglig mark, förutom impediment.

Helsinglund har vid afvittring!
\ tilldelats 117 tunnland 6 kappland dugligmark I
I förutom impediment. ’

I , Den i kolumn här upptagna egovidden!
J af ser endast s/m mantals skatt, som Sjuk ens
Konungens befaUningshafvandes

Utslag den 9 aentomhm* 1«KQ 4;;,. n »i

Hjokstiälen har vid afvittring!
och skattläggning tilldelats 414 tunnland I
; kappland duglig mark beräknad för gamla
i skatten efter 1,400 tunnland och för tillökI
mngsskatten efter 2,500 tunnland för helt
(.mantal.

I Hemmanet Bjurträskliden om V,» mantal
!!S/nl!gt Konungens befallningshafvande^
tslag den 2 mars 1815 blifvit sammanla^dt
/.V/ /8 mantal Holmträslt, som därigenom

(tillagts ett område af 448 tunnland 14 kapp I

pediment11 ^ mark Jemte 2,440 tunnland lm -

i58

TAB. 5.

Fastighetens

Tiden

N a in n

j Då nybygge
Nummer I Mantal ''''eviljats till

anläggning

Då afvittringsutslag

meddelades

Skatt
Vid i

I afvitt-!

Provi-j ringenl | tf.
sionel i f ^ o |

1 stäld i

Vid af- !
vittringen
beräknad
areal duglig
mark för
helt mantal

Tunnland

Holmvik...

Holmön

Hägglund

Hällnäs ............................

Högbäck ........................

Högfällan .......................

Högland ........................

Högliden vestra ...............

Höglunda ........................

Högås .........................

Innerträsk........................j

Jemtland ........... j

i Kamsjö ..........................i

| Karleby ...........................j

Karlsro ..........................|

Kroksjönfis ...................

| Krokträsk ........................

1 Kryckeltjärn .....................

j Kryckeltjärn....................

i Kränged...........................

| Kulbäcksliden eller Deger|
fors n‘o 13 ....................

I Kulfors eller Kussjö n:o 5
! Kullsjö eller Kussjö n:o 3...

| Kusliden ..........................

i Kussjö ..........................

| Kussjö n:ris 3, 4 och 5, s<

! Kullsjö. Fällbäck och Kuli
fors.

1	11	1858	1858 7b	—	‘/in	—
1	7« |	18317.2 1	”	— 1	7»	—
1	Vin	1832 1 ii		— 1	7
1	11		»5	—	V»	3/32
		1.785	| 1808 27/ö		732
1	r» /,, /.12 j	''1 1858 7b		_
I	v»	1.832 --/ii	1858 7»	—	''/•*	- i
1	7>«	1858 7»	5’	— 1	7>“ i	- j
1	7b 1	1830 1 s	„	— 1	''■S	—
1	7»«	1860 37i2 |	1860 37ib	—	7ie	- l
1	•t'';,,	1832 -7.2	1858»b	— 1	7»2 i	—
1	7u> ;	1800	„	— 1	7* |	—
1 1	11/. JO		f 181137“	_ 1	V“2 j	7b
7	1831 m/b	^ 1860 31,12 1858 9/b	.—	732
1—2	«/oi	—	j 1858 7b j 1860 "712	—	n/oi	1/a2
1	7»»	1851 -’7i	1858 7o	—	ö/32
1		1860 3311 ~	t—i GO O O	—	7*	— i
1	1	n	”	—	’/*••	—
1	V''»	1845 ■-■75	1858 7b	—		—
1	''■''/is	—	( 1808272 \ 1858 7b	—	’"/is	—
2	Vin	1832 10 i 2	1858 7b	—	X/lG	! —
1	7»	1832 27s	»>		7«	!
1	7«	1858 7b	1858 7b	1 —	7»
1	7''“	( 1858 " i.	OO 00		7i«	7«
i 1860 37i2	1 1860 37i2
	''/i		1 1815 2ih		7*	—
		\ 1858 7»
1	7 «	1860 3712	O CD OO	—	7«	—
1—2	37	-

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

l1’4

\ 2,1

1,400

2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
I 1,400
l 2,500
2,500
| 1,400
\ 2,500
2,500
2,500
2,500
2,500

1,400

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Inrösnings jord -

Afrösnings jord -

Impediment S u m in a

Tunn;
land

52 j

56

36

Kapp land -

15

26,0

13,7

Tunn land -

103 j

255

119

Kapp-; Tunnland
land

Kapp-, Tunn- i Kappland
I land i land I

25

21,1

26,3

593 j 22,3 j 749 j 30,3

389 26,5 j 702 10,5 1

761 | 6,7 | 917 | 14,7

— —	_	—		; —	; —	—
44 13	i 268	3	1 185	i 12	497 28
11 21	144	19	333	! 6,1	489 14,i
49 24,7	262	23,3	3,757	" 28	4,070 12
20 '' 14	135	26	I 442	5	598 13
52 23,r	337	28,3	949	13	1,340 i 1
94 18	374	6	289	30,3	i 758	22,3
	338	6	1,581	13	1,972	1
- i -	—	—	—	—	—	—
86 1 25	303	27	1,394	3,3	1,784	23,3
11 11	105	27	438	22	555	28
25 25	130	15	876	25	1,033	1
86 3,5	304	16,5	2,112	12	2,503	—
70 0,4	301	27,6	922	13,4	1,294	9>4
26 i 7,2	130	0,8	1,732	5,6	1,888	13,6
32 | 5,4 |	280	10,6	815	12,6	1,127	28,c
38 1 2	274;	14	— J	— 1	_	_ 1
15 21	140	19	_	~ j	—	—
— ! — j	— ;	—	— !		—	—
17 i 28	99 |	10	307 j	10	424	16
104 24,3	653	18,8 1	919	2! |	1,678	0,1

Mantal,
som t. o. m.

år 1900
förvärfvats
af sågverksaktiebolag,

andra sågverkscgare

och bruksegare -

A n märkningar

JV-’56

7*

V»

“/

”/»•

7«

''"/lss

7»*

7»

"''*/256

7*«

■''/or

7-

1a3 .mantal Häggnäs har enligt beslut vid
18o0 ars jordransakning för tillökningsjord
b Invit åsatt ytterligare mantal, hvarefter

“®d Js^k“and,e af 1400 tunnland för gamlä
och _,o00 tunnland lör tillöknings^orden för
helt mantal, hemmanet enligt Konungens be|
laliningshafvandes utslag den 9 sept. 1858 tilllagts
o*» tunnland 12 kappland duglig mark
l jemte 1,783 tunnland 30 kappland impediment.
I , Hemmanet Hällnäs bär vid afvittring och
1 skattläggning tilldelats 218 tunnland 24 kappHanel
duglig mark förutom impediment.

| Hemmanet Innerträsk om n/32 mantal, derJnti
mberaknadt Vs mantal tillökningsskatt,
) /a1’ Vid afvittring tilldelats 618 tunnland 24
kappland duglig mark jemte 1,418 tunnland!
IV28 kappland impediment,

( Kamsjö hemman, 17/e4 mantal gammal och!
I {mantal tillökningsskatt, liar vid afvittring
j| tilldelats 4o0 tunnland t duglig mark jemt?
\_,o44 tunnland 31,i kappland impediment,

; Angående hemmanets areal af impediment
\se anteckningen vid Granåker n:o 1.

j Angående hemmanets impedimentområde
i se anteckning vid Degerlund n:o 1.

I (, Hemmanet Kullsjö n:o 1 eller Kussiö n:o 3''
)har vid afvittring tilldelats 350 tunnland!
I duglig mark och gemensamt med öfriga hem-i
I man i Kussjö by ett område af 5,892 tunnland

lv14 78^ kappland impediment.

/ ^ 1787 års afvittringskarta för Kussiö bv

II upptages motstående egovidd. I

i6o

TAB. 5-

Fastighetens

Tiden

Skatt

N a m n

Nummer

Mantal

Då nybygge
beviljats till
anläggning

Då afvittringsutslag

meddelades

Provi sionel -

Vid | ^

af vitt-!j £• §
ringeni Et
faststäld -

Vid afvittringen

beräknad
! areal duglig
I mark för
1 helt mantal

ill

Tunnland

Leddåfors .....................

Lillsandsjö ..................

Lillsandsjö.....................

Lillsandsjö n:o 3, se Sandtorp Lillsele

..........................

Lillsäfvarträsk

Lillträsk ........................

Lugnet ...........................

Lund ..........................

Långträsk .......................

Löfliden .........................

Löfö ...........................

Maltbrännan....................

Maltjärn eller Maltjälen ....

Malträsk .....,.................

Manilla ..........................

Manjaur..........................

Mesele .........................

Mesele ...........................j

Mårdsele ........................[

Mårtsbrännan .................

Norrby ...........................

Norrfors...........................I

Norrliden ........................I

Nybrännan ....................

Nyby .............................

Nygård eller Degerfors n:o It

Nyland ..........................

1 Nyliden ...........................;

1 Nytjernliden .....................

I Nytorp ...........................i

1	°/l6 j	1846 “V	1858 !,/9 1
1	764 :I/S2 j	—	1808 29/s	—
2	179 2 27/io	1858 n/9
1	7®	—	I 1815 n/io > 1858 ''9/o	—
1 1	B/V, 7*	1756	| 1808 “ V	_
1799 25/i	1 1858 b/o* 1858 9/o
1	1	1858 ”/o !	1860 87is	—
1	7b	1800 19/8	1858 9/s	3/as
1	7b	180017/ia		“/» 2
1	7 B	1833 u/s	»»	—
1	764	183127io		—
1	7b	1858 !l/a	>)	- I
1	I 17/g4	—		—
1	; 27«*	17741:i/i	>1	7s
1	Vis	1860 '',|l/is	1860 37is	- 1
1—3	*7«	1775	1858 9/9	7b
1 0	i/.		(1808 9/r,	_
/4 7®	] 1802 Vt	1 1858 9/o 1858 9/o	7»*
1	7=	—	»>	—
1	7»	1795 2/V	It	I -
1	7 B	1860 37is	1860 37is	—
1	7/:,s	184110/s	1858 °/o	| -
1	3/''lG	1790 b/is	1858 9/»	l 1/8
1	13/96	1845 27s	?>
i	7''b	1831 7/is		—
1	6/1(. /1°	1843 7»		—
1	7«*	1854 %	J?	—
1	1/lG	1858 ®/o	JJ	I -
1	7/g4	1858 °/o	| 1858 9/o 1 1860 31/is
i	7''s	1831 “/it	1858 9/s	| —

*''/l 6 | -

7»*

- | 7-

1/s Va2

:i/lL’8 "/l28

lA

3/o4

7«

7»

7»

/84
7;b
7»>

21/ei —

1/io. —

2 Veu —

7® 7®

"/as 1 —

Va —

7b i -7s I —
V® : -

7»! —

13/OG i -

Vs i -

6/l0 | —

S/C4 | —

7* I -7« ! 7»
- ! 7b . -

2,500

1,400

2,500

/ 1,400
l 2,500

1,400

2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
1,400
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500
2,500

117

I 2,1

2,500

2,500

TAB. 5.

l6l

1 | Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
j Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-
jord	jord	Impediment	Summa	| aktiebolag,	Anmärkningar
								■ andra såg-verks egare
[Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	. Tunn-	1 Kapp-	och bruks-	1
j land	land	land	land	land	land	! land	land	egare
79	23	1,326	17	! 1,584	: 22	2,990	j 30	°/16	( Hemmanet Lillsandsjö n:o 1 bär vid af vitt-
—	—	—	—	1 _					Jrmg tilldelats 144 tunnland 141/2 kappland 1 duglig mark jemte 510 tunnland 6 Vs kapp-lland impediment.
27	21	206	23	874	20,5	1,109	0,5	—
									f . Hemmanet LiUsele n:o 1 har vid afvittring
	—	j -	—	—	—	—	—	S/32	(fatt sitt egoområde bestämdt till 253 tunn-
							1	) Land 4 kappland duglig mark jemte 2,345 tunn-l iland 81jz ltappland impediment.
									| Motstående hemman har vid afvittring!
								9/ei	*1 tillagts 239 tunnland 27 kappland duglig mark ''förutom impediment.
95	5,7	529	26,3	1,390	4,5	2,015	4,5	Va
4	23	112	15	159	2	276	8	3/64 Va
47	30,5	264	17,5	1,095	7,3	1,407	23,3
63	31	248	17	3,064	5,6	3,376	21,6
42	18,7	269	29,3	877	6	1,189	22	Vm
61	10,1	290	7,s	675	6	1,026	24
59	3	253	13	944	8	1,256	24	Va	1 De för hemmanet Maltiärn här upptagna) S egoområden afse endast tillöknings] orden om
j 11	4,1	106	1,9	988	31,9	1,106	5,9
138	26	681	16	3,364	21,5	4,184	31,5		13/64 mantal. !
56	14	99	26	843	15	999	23	V1®	/ Hemmanet Mesele n:o 1 har vid afvittring
196	12	858	10	4,768	24	5,823	14	1 och skattläggning tillagts 453 tunnland 4 käpp-band duglig mark, derjemte hafva Mesele n:nsi
								11 och 2 ett gemensamt område af 2,245 tunn-
—	—	—	—		—	—	—	—	Hand 28 kappland impediment.
40	24	193	20	—	—	—	''	Va*
248	23,7	1,001	8,3	2,988	20,5	4,238	20,5
52	13,6	260	2,4	1,251	2,1	1,563	18,1	_
29	29	282	19	1,417	18	1,730	2	_	•
207	2	339	26	1,948	13,8	2,495	9,8	_	4
91	3,6	377	20,4	1,017	13,3	1,486	5,3	103/768
1 84	6,1 j	254	11,3	1,066	12,i	1,404	29,4	43/t 68
65	0,7 ^	247	15,3	368	23,5	681	7,5	—	( Hemmanen Nygård, Granåker, Kulbäcks-1
101 31	1 13	680 163	7 29	475 |	—	—			1 liden och Röbäck hafva vid afvittring i gemen- j jsamt skifte tillagts tillsammans 5,627 tunn-
26	671	4	6/l28	Iland 3 kappland impediment.
33	7	123	1	718	10,5	874	18,5	Via
32	1.4 i	241	—	830 j	2 |	1,103	16	Va*
41	16	271	—	317 !	_ /,5 ;	629	23,5	V*»

21

IÖ2

TAB. 5.

Fastighetens

Namn ; Nummer

Nyåker, se Ramsele.

Nyåkerstjern..................... 1

Nyås .........

Näsland
Olofsberg ...
Olofsborg ...
Olstorp ......

Ottonträsk

Petisträsk ...
Pettersberg

Pompej ......

Qvavnbrånet

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Qvarnbrännan ..................[ 1

Qvarntorp ........................'' 1

Qvarnlund.......................1 1

Qvarnsele eller Amsele n:o B 1

! Qyarnträsk .....................j 1

I Rambo ...........................I 1

Ramsele .......................... 1—4

| Ramsele med Nyåker........ j 5

Renfors med Hjuksfors ..... 1

Rengård.........................i 1

| Renträsk norra ............... 1

I Risliden........................... 1

| Rosinedal ....................... 1

i Rundaberg...................... 1

Röbäck eller Degerfors n:o 14 1

Rödingsberg se Svarfjern
i n:o 1.

i	I Tid e n	Skatt		Vid af-
						vittringen
				Vid		areal duglig
				P g	mark för
	Då nybygge	Då af vitt-	Provi-sionel |	afvitt-	M- Öl tf ^ i	helt mantal
Mantal	beviljats till	ringsutslag	ringen
anläggning	meddelades	fast- stäld	4 5" I P- tf |	Tunnland
Ö/32	—	/ 1823 % l 1858 9/o		V32	—	1,400
* /32	—	f 1819 7/i2 11860”31/i2		3/16	1/32	1 1,400 \
Vs	1833 21/s	1858 9/s	1	Vs	—	2,500
V39	1825 10/ii			6/3 2	—	2,500
3/g4	1860 31/i2	1860 31/i2		3/ei	—	2,500
7/48	1858 ''J/n	1858 9/9	—	V48	—	2,500
u/oi	1786 3/4	f 1813 18/i \ 1858 9/o	__ ;	ö/32		1,1,400 V 2,500
7/s 2	—	1858 9/9	—	7/32	__	2,500
V»	1832		—	V»	—	2,500
Vs	1860 31/i?	1860 31/i2	—	Vs	—	2,500
Vin	1799 7/ä	1858 °/9	—	Vm	—	2,500
%2	—	1 1805 4/i l 1858 9/9		V4	V32	( 1,400 |''2,500
3/o4	1860 31/i2	1860 81/i2	—	3/g4	—	2,500
V*	18312S/s	1858 »/»	—	v«	—	2,500
13/48		10 0 GO		V4	1/l8	( 1,400
	l 1858 9/9		\ 2,500
V32	1799 2J/i	1858 9/o	39/25G	5/32	—	2,500
Ve	1832 19/s		—	Vs	_	2,500
3/s	—	—	—	—		1,400
6/l6	—	: 1858 %	—	7lG	—	2,500
j “A*	—	1 1808 13/4 ; 1 1858 9/a	i —	19/g4		1,400
3/32	ö~ ce -t GO i—l	1 1864 25/é	—	3/32		2,500
V«*	1860 31/i2	1860 31/i2	—	3/g4	| —	2,500
3/ig	I / 1800 22/u	1 f 1858 9/9	| _	V32	| 1/32	2,500
i 1832 u/i2	j 1860 31/i2
M/«4	1797	; 1858 %	j 27S4	27g4	—	2,500
1/l6	1860 31/i2	1860 31/i2	: —	VlG	—	2,500
•/e*	1807 17/.	1858 9/d 1		3/32		2,500

TAB. 5.

163

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900 förvärfvats i af sågverks-aktiebolag, | andra såg-] verksegare j och. bruks-egare
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	! Summa
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	j Kapp J land	j Tunn-land	Kapp land	Tunn-] land	Kapp- land
44	19,3	174	1 4,7		—	—	—	27/2ö6
73	6,5	267	13,5	, 786	29	—	_
67	26	244	22	609	5	921	21
112	26,4	277	25,6	2,952	17,1	3,343	5,1
15	21	101	17	469	26	587
40	10	324	8,7	793	25,3	1,158	12	7/og
118	24,5	189	1,5	835	7,5	1,093	1,5	—
128	dl, 5	417	28,5	4,700	22	5,247	18
38	5	274	11	681	6,3	993	22,3	_
37	28	274	20	442	22	755	6	Vin
20	31	96	7	427	20	544	26	—
B7	28	254	20	771	7,3	1,083	23,3	3/32
—	—	—		—	—	—	—	1S/l8
55	17	335	3	864	27	1,255	15
67	11	245	5	559	25	872	9	Vl6 i
79	24	445	8	22	24	547	24	4
87	—	694	8	1,198	3,7	1,979	11,7	7 192 !
55	4	360	16	869	27	1,285	15
45	30	188	14	407	7	641	19
25	—	92	6	117	6	234	12	7-
109	19,5	359 i	4,5	2,392	30	2,861	22 !	:
92	15,i	727	26,9	2,343	5,2	3,163	15,2 !
12	—	144;	8	377	7	533	15	V1®
39	29,3	194	14,7		"		‘	Vie

Anmärkningar

( Hemmanen Nyåkerstjern och Sunnansjöl
) näfva vid afvittring erhållit ett gemensamt
U^edimenWåd6 af 2,958 tunnland 15 kapp (

Hemmanet Nyås har för gamla skatten!
J8/i6 mantal tilldelats duglig mark efter 1,4001
[och för tillökningsskatten 1/32 mantal efter1
12,500 tunnland för helt mantal.

f Hemmanen Qvarnhrånet och Sjöbrånet
Jn:o 1 hafva vid afvittring tillsammans ti!l-|
\ delats 625 tunnland duglig mark jemte 2,699
(tunnland 20 kappland impediment,
i Hemmanet Qvarnbrikman har vid afvittI
ring och skattläggning fått sig tilldelade 428|
.tunnland 4 kappland duglig mark samt,!
gemensamt med hemmanen Qvarnsele och
Vallnäs, 5,587 tunnland 13V3 kappland impev
diment.

/ Hemmanet Qvarnsele har vid afvittring
och skattläggning tilldelats 402 tunnland 2,7
/kappland duglig mark samt gemensamt med
hemmanen Qvarnbrännan och Vallnäs 5,587!
f tunnland 13 V3 kappland impediment.

1 / Motstående egovidd upptages å en år
1/1806 upprättad afvittringskarta för Bam!
(sele by.

f., Angående i Burträsks socken belägen tillöknings,
]''ord till hemmanet Bundaberg, se
I anteckning vid hemmanet i sistnämda socken.!
1 Angående hemmanets impedimentområdel
i se anteckning vid Granåker n:o 1.

164

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt
Hamn 1 Hummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid ''afvitt- ringen fast- stäld

Vid afvittringen

— beräknad1
areal duglig
*4 mark för
h helt mantal

o

? Tunnland

Rödå .....

Rödåborg

Rödålund

1—6

1

1

1 -3/3''

7ci

7 24

— I 1791 24/i2

1860 :''7i2 ! 1860 ”/i»

I 1815 u/i2

l 1858 3/9

7«4

7i»

\Us

2,500

(1,400

12,500

Sandtorp eller Lillsandsjö n:o 3..............................	1	764
Siksele nedra ..................	1	V32 I
Sirapsbacken ..................	1	V-
Sjöbotten ......................	1	"/«*
Sjöbrånet ........................	1	716
Sjöbrånet ........................	2	7/32
Sjöbrånet ........................	3	V»9
Sjölunda ..................,......	1	V16
Skatan ........................ ■ • •	1	764 |
Skifsjön............................	1—3	7»
Skurliden ........................	1	7» j

1832 37ii	( 1858 79 1 1868 37i2	—	3/64	3/82	2,500
1860 37i2	O CD 00	—	7/32	—	2,500
1846 37i2	| 1858 79 \ 1860 31/i2	—	7*>	1/l6	2,500
1799 10 k	1 1858 79 | 1860 31/i2	—	78	764	2,500
1788	| 1858 79 j 1860 37i2		9/G4	3/c4	2,500
1792 57io	1858 7o	—	7/s 2		2,500
ce ce GO	V	—	"/32		2,500
1819		764	7»	—	2,500
oo 0	1860 3I/i2	—	,!/64	—	2,500
1752 7i=	—	—	—	—	1,400
1860 37i2	1860 37i2	—	716	—	2,500

Skurträsk ................

Skäfsjön eller Säfsjön
Slipstensjön ............

Sparrsätra................

Stenbacka................

Stenliden ................

Stentriisk ................

Storberget ................

Storsandsjö .............

Storlund...................

Storsäfvarträsk..........

1—4	M/l28	1762	M/l	( 1858	7*>	—	7»	I3/l28 ''	2,500 1
		t 1881	37i
1	7s	1784	”A	1858	7»	5/32 |	V»	—	2,500
1—2	78	j 1793 l 1794	”/o 37l0		—		—	2,500 |
1	732	1860	37l2	1860	37l2	- j	I/32	—	2,500 j
1	732	>>			—	7»		2,500 1
1	7s	1831	“/12	1858	7»	—	7»		2,500
1	37c4	1818	27ii		»	7* i	“/64	—	2,500
1	>	1847				-	7X6	—	2,500
1—2	718	I 1766	u7i	1858	79		7“	—	2,500
	I 1797	?7n
1	7«4	1860	81/,,	1860	37X2	—	3/64	—	2,500
1	2			( 1819	“/10	_	15/,,,	—	1,400
				| 1858	7»			|

TAB. 5.

*65

1 Mantal

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i !SOm t o ’m

1	år 1900 | förvärfvats I af sågverks-! aktiebolag, j andra såg-verksegare och bruks-1 egare
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	; Impediment	i Summa
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp-1 land	; Tunn-! land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
			_					% 4
24	20,5	92	17,5	404	28,5	522	2,5	3/04
71	1	243	17,7	912	0,7	1,226	19,4	—
• 34	31	316	19	784	25	1,136	11	%4
47	15	499	13	752	18,5	1,299	14,0	7,,
34	18,5	257	29,5	580	27,5	893	11,5	7»
65	5,4	364	16,6	2,439	17,5	2,869	V	■v■«
154	25	470	6,5	2,699	20,2	3,324	19,7	7m
89	18,6	457	9,4	1,667	16,6	2,214	12,6	°/l024
72	15,7	318	4,3	1,466	27	1,857	15	%4
24	1,5	132	6,5	916	6	1,072	14	“/sos
32	25	84	13	636	7	753	13	—
137	29,3	562	2 7	461	29	1,161	29	19/igo
12	24	143	16	292	10	448	18	Vis
239	19,s	697	28,2	3,182	0,4	4,119	16,4	7 46
122	20	189	28	2,080	26,s	2,393	10,3	7»
206	19,4	730	28,o	3,442	0,7	4,379	16,7	7=8
21	17	56	19	261	9	339	13	7«
53	4,8	181	7,2	1,146	1,8	1,380	13,8
70	13,7	242	2,3	1,602	13,2	1,914	29,2	_
95	8	334	14	2,917	8	3,346	30	_
18	5	138	3	718	23,2	874	31,2	7»
219	6,5	874	17,5	4,593	16,5	5,687	8,5	—
31	—	86	6	200	11	317	17	—
—	- ,	—	—	—	—	—	—	*7*50

A11 m ä r k 11 i n g a r * I

{ Enligt afvittringsutslag den 24 december
/1791 hatva hemmanen Rödå n:ris 1—6 tillai
12,320 tunnland 10 kappland duglig mark.

c Ofvcrflyttadt till Degerfors från Umeå socken
enligt Kammarkollegii utslag den 25
''december 1870.

Hemmanet Sandtorp, ursprungligen bestående
af 3/ö4 mantal, har enligt Konungens
befallningshafvandes afvittringsutslag den 31

I december 1868 erhållit en ökeskatt af
mantal.

( ^ motstående arealbelopp äro jemväl egor ‘

11a till hemmanet J/i6 mantal Qvarnbrånet in\
beräknade.

[(-

A en år 1805 upprättad afvittringskarta
motstående ego vidd för Va mantal

fupptages
iSkifsjön.

Skurträsks by är hit öfverflyttad från
Lycksele socken enligt Kammarkollegii beslut
den 23 juni 1869. De för nämnda by här
i kolumn upptagna egoområden afse endast
det gamla skattetalet 3/8 mantal. Tillökningsskatten
n/i2§ mantal, hvars område förut tnlliört
hemman i örträsks socken, har enligt
denna sockens afvittringsutslag den 30 april
1881 tilldelats 706,83 qv.-ref inegor och 496,30
qv.-ref afrösningsjord förutom 1,321,55 qv.-ref
impediment.

Hemmanet Storsäfvarträsk 11:0 1 har vid
, afvittring och skattläggning tilldelats 656
| tunnland 8 kappland duglig mark jemte 1,655
(tunnland 8 kappland impediment.

i66

TAB. 5.

Fastig It e	tens		Tiden	Skatt	Vid af-vittringen | beräknad areal duglig mark för helt mantal
N a m 11	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen	För til ningsj
anläggning	meddelades	fast- stäld	0 sr t-i C«	Tunnland

Storsäfvarträsk.................	2	V*		1801 •""/:•■ 1 1859 V»		Va		1,400
Strandåker........................i	1	“/w	1845 30/io	1858	% I	—	13/32	—	2,500
Stryckfors ........................| Stry eksele........................	1 1—3	V» i	—	fy 55		—	Va Va	Vaa	2,500 2,500
Strömsjönäs .....................1	1	“/åt	1799 7/a	1860 31/i2	—	ll/24	- .	2,500
Sundfors..........................	1	Va*	1858 !l/a	1858	Va !	—	■!/ai	-- 1	2,500
Sundö..............................i	1	“/ei	1832 21/i			—	I1/04	—	2,500
Sunnansjö ....................>	1 i	V»2	1858 s/a			—	V»	- i	2,500
Sunnansjönäs ..................!	1	V3''3	1797 24/io			-‘	V32	1	2,500
Svanastorliden ..................	1	ö/64	1845 54/3			—	Va* t	—	2,500
Svartberget ....................	1	V»	1842 5c/u			—	Va*	J,/S2	2,500
Svartliden .......................j	1	■'',''32	1833 “V			—	Vaa	—	2,500
Svarttjern eller Rödningsberg	1	Va	—	1 1807 1 1858	% a/o	—	Va	—	1,400
Säfliden .........................|	1		1860 3Vi2	1860	V12	—	5/«	—	2,500
Säfö................................''	1	Vie	1858 8/3‘	1858	a/o	—	Via	—	2,500
Söderbäck ........................	1	732	5)	V		—	’/»2	—	2,500
Sörfors ..........................[	1	V4»	1842 %	5		—	3/it-	—	2,500
Tegslund .......................i	1	a/ei	5»	»		—	Val	—	2,500
Tegsnäset ........................1	1—3	1 Va	—	1791	“V12	—		—	—
Tillflygten ........................i	1	Via	1860 3Via	1860	S1/l2	—	V10	—	2,500
Tjernbäck ........................;	1	Va		>5		V»		2,500
Torberget ........................j	1	Via	51	5			V43		2,500
Trehörningen ................I	1	V»	1801 2%	1 1858 l 1860	Va 31/l2		3/02	V32	2,500 |
Trollberget........................|	1—2	13/ci	1801 T/ii	1858	Va	V»			1 2,500
Tuscnluin ........................	1	Via	1860 :,1/i2	1860	81/l2	—	1/l6		i 2,500 I
Tvärålund ........................	1	Va	1830 3/n	1858	a/o	—	Va	1 -	2,500
Tväråträsk.......................j	1—5	1 13/ia		1788		1 —	—	—	1,400
Umsjöliden .....................	1	Va	1802 24/n	1858	Va	1 —	Va	—	2,500 i
Uppland...........................	1	% 2	1845 2D/10	1 1858 l 1860	V» 31/l0	—■	5/32	Va	2,500
Wallnäs eller Amsele n:o 4!	1	Val	1858 a/9	1858	Va	—	Va*	—	2,500
Westerbäck .....................	1	V33	1860 31/ia	1860	31/l2	1 —	X/s2	—	2,500
Westerliden .....................	1	V32	1 1800 la/i2	1858	°/o	! —	6/32	—	2,500
Westerås ........................	1	Va	| 1831 21/a		5	1 —	i Va	—	j 2,500

TAB. 5.

167

Mantal,	--------------------1—
som t. o. m.
år 1900
förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-	Anmärkningar
egare *-■

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summ a
Tunn- land	Kapp- land	j Tunn-1 land	''Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	i Tunn-| land	Kapp- land
285	27	~ 729	25,5	9,192	15,8	10,208	4,8
73	11,8	316	8,7	921	28	1,311	16
238	31,9	| 1,011	1	1,983	17,c	3,233	18,o ■
153	5,6	992	21	2,077	26,5	3,223	21,1
19	26	97	12	282	9	399	15
84	27,5	344	26,5	1,056	6,3	1,485	28,s
86	7	304	13	—	1 _	_	1 _ !
60	12,7	330	7,3	399	19,5	790
43	2	152	8	478	10,5	673	i 20,5
42	19,9	269	1 28	964	2,5	1,276	18,4
57	27,5	332	24,5	1,422	6,3	1,782	26,8
35	19,5	139	12,5	574	10	749	10
35	7	160	3	570	_	765	10
26	8	130		303	9	459	17
115	1,8	431	26,7	930	16,3	1,477	12,3
56	23	412	1	543	5	1,011	29
104	15,5	247	o r.	1,032	22	1,384	8
190	V	1,328	21,7	399	17	1,918	9,4
34	30	121	10	555	9	711	17
42	25	269	23	476	14	788	30
28	7,3	128	0,7	645	27,8	802	3,8 |
50	12,6	262	3,4	1,609	V	1,921	17,7
66	6	441	20	1,168	27,5	1,676	21,5 j
16	— i	140)	8 1	143	10	299	18
80	4,5	232	11,5 1	277	23	590	7
382	2	2,155	14	1,317	15	3,854	31
60	14	252	2	1,388	14	1,700	30
127	18,5	575	17,5	1,065	17	1,768	21
41	17,5	153	24,5	_
23	13	54	23	403	15	481	19
80	1,0	310	18,4	1,319	9,9	1,709	29.9 j
54	9	258	7	609	3	921	19

“/lisa

Vl28

Vto

7»

7ci

V»

7«

»/las

//S2

Vi»

7ig

Vaa

7io

7«4

%2

Vaa

Vaa

f . Hemmanet Storsäfvarträsk n:o 2 har vid
) afvittring och skattläggning tilldelats 175
)tunnland duglig mark jemte 472 tunnland
125 kappland impediment.

( Hemmanet Sunnansjö har gemensamt med
) hemmanet Nyåkerstjern vid afvittringen till|
lagts ett impedimentområde af 2,958 tunnland
15 kappland.

{ A 1787 års afvittringskarta för Tegsnäsets
1 by upptages motstående egovidd.

Hemmanet Trollberget är från Umeå socken
hit öfverflyttadt enligt Kammarkollegii
(beslut den 5 december 1870.

f Hemmanen Wallnäs, Qvarnbrännan och
JQvarnselet hafva vid afvittring gemensamt
(fatt sig tillagde 5,587 tunnland 13 Va kappland
limpediment.

i68

TAB. 5.

Fastighet	e 11 s		T i d e n	Skatt	!	Vid af- j vittringen beräknad I
	Nummer	Mantal	På nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi-	Vid | afvitt-1 ringen	P. C« P * I Cfq ! a. £	areal duglig i mark för | helt mantal j
Namn	sionel	i fast-| stäld	5 5T 6 ■	Tunnland j
	1	2%4		1858		--V--. 4	_	2,500 i
	2	3/g,''	—	?!	_	3/32	—	2,500
Widstrandsnäs .................. Willsjö .........................	1 i 1	V» 7» Va	1821 9/g 1851 J7/''| 1854 %	>>	—	i 732 7s Vs	1/qg	11,400 12,500 2,500 2,550 |
	1	%r	1808 -''71»	V		7«	—	2,500
	1	V10	1847 22/.-,	»>	; —	Vis	—	2,500 ;
! Åliden ........................... I Åmsele ..........................	1 1—2	5/c4 SA	1846 ls/u	>» 1789 279		73*	—	i 2,o00 1,400

Åmsele n:ris 3 och 4 se Qvarnsele
och Wallnäs.

Anäset ..........................

Örträsk ...........................

Östansjö ........................

Österbäck ........................

Östersjön ........................

Byssträsks och Bastunäs’
byars tillökningsskatt ......

Bygdeå socken.

Alqvittern ...
Altarliden ..
Andersliden

Antnäs .....

Bastuliden • ■

Berga

Bergliden
Bergnäs...

Bjenfors .
Bjensjön •

1—3		—	1858 9/u	—
1	»/«*	—	1881 3%	- i
1—2	'' 13/g4 |	1837 s/s’	1858 9/s 1858 9/s 1 1860 sl/i2 |
1		1858 %
1	a/s2	1854	1858 9/s 1 j	- |
	VlG	—	1882 1g/5
1	3/s2	1798	1871 31/t	- |
1	7/g4	1832 30/i	»>
1	7«	183 0 20/ii	»>	- i
1	7«*	1860 6/i2		—
1	*/“	1826 20/3	1 1818 2C/u | 1871 :i7t
1	‘/b
1	3/32	1828 ,8/u	i 1871 31/i	_
1	7m	1850 9/g	„ 1 1802 s%	| “
1	3/i«	_ 1	\ 1871 31/i
1—2	V33	1 1788 2J/io	1871 alh	—

26/32

“/W

,3/oi

1/lG

3/32

Vl6

3/32

7/g4

7°*

6/c 4
6/c4

7»

3/32

Vl6

7io

*/»»

V64

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

2,500

1,400

2,500

TAB. 5.

169

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-
jord	i ord	Impediment	Summa	aktiebolag,	Anmärkningar
								andra såg-verksegare
Tunn-	Ka]jp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	JKapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
153	9,6	823	8,4	3,987	13,1	4,963	31,1	el6/e656
36	15	197	29	1,504	3	1,738	15	7»*	1 Hemmanet Widstrandsnäs bär vid afvitt-
—	—	—	16,5	—	—	—	—	—	I ringen tilldelats 244 tunnland 25 Va kappland | duglig mark jemte 791 tunnland 15 n/i2 käpp-band impediment.
66	31,5	245	1,608	14,7	1,920	30,7	—
49	5	263	11	261	3	573	19	—
59	17,7	292	0,3	955	14,7	1,307	0,7	—
28	15,5	127	24,5	1,455	8,5	1,611	16,5	V» 6/192	Enligt en år 1786 upprättad afvittringskarta [för Amsele :,/4 mantal, ansågs detta böra, efter
37	4,5	158	5,5	892	6,5	1,087	16,5
7*0	11,400 tunnland duglig mark för helt mantal, 1 tilldelas 1,050 tunnland sådan mark, med till-
	lägg af 266 tunnland 16 Va kappland för ut-lliuggen skog.
250	28,5	1,702		1,807	27,2			4n/ior,o	Utgör tillökningsskatt till liemmanen n:ris
7,5	3,760	31,2	[5, 6, 7 och 8 i Örträsks by, Lycksele socken,
104	22,3	324	31,7	1,241	26	1,671	16	—	J och är, ehuru belägen inom Degerfors'' soc-j 1 ken, afvittrad i Örträsks kapellförsamling enligt Konungens befallningsliafvandes ut-
79	1	428	25	2,885	31	3,393	25	,S/«4
					Inslag den 30 april 1881.
33	3	162	7	873	0,8	1,068	10,8	5/(14
51	4	183	8	834	6,9	1,068	18,9	v«	Motstående Vis mantal tillökningsskatt till! Byssträsks och Bastunäs byar i Lycksele soc-ken är belägen inom Degerfors’ socken, men har afvittrats inom Lycksele socken och ge-nom Konungens befallningsliafvandes utslag
						lfi/2r,6
	den 16 mai 1882 tilldelats 156 tunnland 8,1 kappland duglig mark jemte 1.120 tunnland
									0,8 kappland impediment.
42	21,1	191	22,9	286	16,3	520	28,3	•7.22
42	5	231	9	408	21	682	3	7,,4
42	2,9	231	11,1	1,022	30,2	1,296	12,2	7/ll4
15	25,7	179	16,3	368	24,2	563	2,2	_
60	23,o	134	18,5	688	21,2	883	31,2	5/64
66	30,9	108	1,''	614	20	789	20	V»
49	8,5	185	3,5	293	25,7	528	5,7	7»
25	31,5	130	8,5	140	19,4	296	27,4
126	19,1	135	28,9	675	4	937	20	764
161	3,i	229	16,6	897	20,5	1,288	8,5	207fl400

22

170

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt
Namn ! Nummer [ Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord

Bjensjöå .
Björkliden

Bobacken

1-2

1

1-5

j Brattfors.................

j Brattliden .................

Brednoret ..................

Broängel. ..................

Brändal .....................

Brände .....................

1 Bäck ......................

j Bäckliden ..................

] Bäcklund .................

j Bäcknäs eller Björknäs

Bäcksjön ..................

Bölesbäck ..................

Dalkarlså ..................

1

1

1

1

1

1

1 — 4
1
1

1

1

1

1-5

Djekneboda

1-5

•VlG

V» *

1 "/er

•7»
S/.12
5/(il
a/3 2
1 */*
7«

Ver

7«

Ver
"/,u
1 21/84

1 a/8

1831 5/i2

1799 19/s
1848 "/n

1800 V 1835

,4/u

1832 ;
1832 :

1832 3,/i

1801
1871 81/i
/ 1789 21/a
''1871 31/i
/ 1816 V’
'' 1871 s,/7
1871 31/’
1787
1871 31/i

1871 »‘/t

1815 6/>»
1871 31/7
1871 81/7
f 1816 12/ö
\ 1871 31/r
1787

I 1789 21/9
'' 1871 31/7

7“
1 “/«*

r,/er

”/ar

7»

Val

7»

V64

Val

B/er

7/ar

11/ai

1 23/ar

V:,2

V«4

Edfastmark .....

Elglund ........

Erlandstorp .....

Floremark ........

Fogelsång ........

Framnäs .........

Frodtjernbäcken

Fräkenbäck —

1-6

1

1

1

1

1

1

1

2 41/ö4

7“

3/32

3/B2

Var

3/er

9/ar

Va

1832 8%
1851 Va
1849 17/s

1832 2%
1798 26/a

f 179 1 23/12
'' 1871 31/7
1871 31/j

| 1818 4/u

j 1871 sl/7
1871 81/7

| 1823 V»
I 1871 31/1

2 ‘/ar

3/ra

3/m

3/na

7/ar

3/er
9fei

Va

Vid af- ''
vittringen
beräknad
areal duglig
mark för
helt mantal

Tunnland

2,500 |

1,400

1,400

2,000

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400
2,500
| 1,400

2,000

2,500

2,500

2,000

2,000

1,400

2,500

2,500

1,400

Areal	af det	vid afvittringe	n fastighet tillagda område i	Mantal, som t. o. m. år 1900
Inrösnings- jord	1 j Afrösnings-jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	''Kapp-j land	Tunn- land	Kapp-I land
-	—	—	—	—	—		—	—	; Hemmanet Bjensjöå liar vid afvittring till-\ delats 437 tunnland 16 kappland duglig mark.
83	21,7	189	24,3	367	7,5	640	21,5	—	Bobackens by består af 1 “/sé mantal gam-mal skatt, som afvittrats enligt Konungens liefallningshafvandes utslag den 21 september 1789, samt Vs? mantal tillökningsskatt, hvilken senare enligt Konungens befallningsliaf-
—	—	—	—	—			—	—
47	5,2	62	6,8	508	10,9	617	22,9	-	vandes utslag den 31 juli 1871 tillagts, efter 1,400 tunnland för helt mantal, 43 tunnland 24 kappland duglig mark jemte 35 tunnland 12 kappland impediment.
72	16,6	271	7,4	616	22,9	960	14,9	~
32	13,7	201	30,3	506	6,3	740	18,3	_
33	14,8	158	27,2	348	6,2	543	16,2	—
35	8	199	3,6	457	24,5	692	4,5	-
122	26,s	150	19,2	540	8,9	813	22,9	7/W
30	16,o	164	25,4	362	19,1 -	557	29,1	-	f Detta hemman har vid afvittring och 1 skattläggning tilldelats 109 tunnland 12 käpp-band duglig mark förutom impediment.
77	21,7	195	24,3	715	31,1	989	13,1	''/ei
24	26,3	215	25,7	451	19,1	692	5,i	V «	/ Hemmanen Dalkarlså n:ris 1—5 hafva vid
									| afvittring år 1787 tilldelats 1,660 tunnland 5 \ kappland duglig mark. ( Djekneboda hy, som för dess gamla skatte-
15	15,2	15	24,8	53	8,9	84	16,9		i tal 1 23/&4 mantal af vittras enligt Konungens hefallningsliafvandes utslag den 21 september 1789, har enligt Konungens befallmngshaf-vandes utslag den 31 juli 1871 erhållit en ökeskatt af Ve4 mantal, för hvilken senare motstående egovidd tilldelats. ( Edfastmarks hy liar för dess gamla skatte-tal 2 Vei mantal afvittrats enligt Konuneens
165	10,8	1,397	5,2	4,282	30,3	5,845	14,3	2 36/84	Jbefallningshafvandes utslag deri 23 december j 1791; den i kolumn här upptagna ogovidden
72	29	395	27	140	16	609	8	—	hafser endast byns tillöknlngsjord 6/s mantal.
72	3,8	115	12,2	394	18,6	582	2,o
47	10,G	140	5,4	227	8,3	414	24,3	-	( Hemmanet Fogelsång har vid afvittring
—	—	—		—	—	—	—	7m *	I tilldelats 153 tunnland 4 kappland duglig i mark jemte 638 tunnland 14,3 kappland lm-Ipediment.
14	1,7	103	4,3	172	9,7	289	15,7	3/
64	7	287	11	451	15	803	1	7m	( Hemmanet Fräkenbäck har vid afvittring \ tillagts 175 tunnland duglig mark jemte 593 ''tunnland 11,7 kappland impediment.
			"					Vs

172

TAB. 5.

Fastighetens	Tid	e n		Skatt
					,	I	Vid 1
			Då nybygge	Då afvitt-		afvitt-
Namn	Nummer j	Mantal	beviljats tillj	ringsutslag		ringen
			anläggning |	meddelades		fast- I
			i				stäld
Fällforsen eller Sjulsmark
11:0 1 .........................	i	6/l6	—	1801		-	-
Gottland norra..................	1	Va*	1851 47.0	1871	7 T	-	732
Grafbäck .......................	1	7«*	1854 2%			-	’/64
Graffors ..........................	1	7»«	1798 24/io	>		-	746
Granberget.....................	1	7«	1837 474			-	V«4
Granfors .........................	1	764	1832 *4/2			-	764
Gransjö .........................	1-2	37266	1792			-	-
Gryssjön .......................	1-2	74	1786 a/a	1871	37 T	-	74
Gräsnäs .......................	1	7»«	1830 8/3			—	a/32
Gallmark .......................	1-5	1 J7g4		( 1789	”/•		1 44/64
				*. 1871	37.
Gulltjern .......................	1	74	1799 4/.o			-	-
Häggnäs ........................	1-2	''/*	-	1 1808 l 1871	7a 3‘/t	-	74
Högfors .........................	1	u/«	1799 479	1871	8./,	-	4‘/64
Högaliden .......................	1	764	1831 37i2			-	4/6,
Jomark .........................	1-2	7»	—	1806	7«	—	—
Junkbodan .......................	1-3	144474128	—			—	—
Kjettbergsheden ...............	1	’/64	1798 ‘Va	1871	37''.	-	4/64
Korssjön ........................	1-3	‘Vl.i	-	1800	72	-	-
Krokbäck ......................	1	7»	1793 Vt	1871	31/,	—	732
Kroksjönäs ....................	1	5/«2	1798			-	-
Kroksjösundet ................	1	764	-	/ 1814 '' 1871	47, S,A	-	764
Krokan .........................	1	78.	1829 2,/s			-	732
Kullholmen ...................	1	''/4	-	/ 1811 * 1871	27.o 3./,	-	74
Landtnäs .....................	1	7»2	1835 27e	1871	34/,	-	a/32
Landtv allen .....................	1	76.	1816 37ii		>	-	764
Ledgeå ..........................	1-2	*44/32	-	1789	2‘/o	-	-
Liden .................... .......	1	764	1827 47»	1871	3./,	—	a/64
Liljabäck ........................	1	746	-	f 1818 \ 1871	26/ll 34/,	-	3/46
Lustigkulla ..............—	1	4/64	1836 711	1871	“A	-	7/64
Matsneke ......................	1	722	1850 27i2		>	—	732
Mjösjöbäck, ett torp ........	1	-	1871 31/7		>	—	—

Vid af]
vittringen
beräknad
areal duglig
mark för
helt mantal

Tunnland

2,500

2,500

2,000

2,500

2,500

2,000

2,500

1,400

1,400

2,000

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

1,400

2,000

2,000

2,500

1,400

2,000

2,500

TAB. 5.

173

Areal af

	år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare
Inrösnings- jord	Afrösning^- jord	Impediment	Summa
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	j Kapp-! land	Tunn- land	Kapp- land
33	2,8	201	9,3	60	27,5	295	7,5
65	-	208	14	319	22	593	4	Ve i
34	26,3	280	5,7	1,147	13,7	1,522	13,7
44	6,4	229	7,6	553	5,9	826	19,o	—
107	8	244	10	492	10	843	28
133	28, ii	366	3,1	1,115	20,3	1,615	20,3	-
117	5,1	273	14,o	788	6,3	1,178	26,3	7«
18	10,3	69	5,7	»	31,4	105	15,4
189	12,6	160	19,4	953	27,2	1,303	2^3	_
53	9,1	290	14,0	657	1/4	1,000	25,2	_
31	2,3	242	11,7	339	13,4	612	27,4	7«4
106	29,1	166	16,0	395	16,3	668	30,3
65	14,8	162	29,2	682	31,4	917	11,4	—
58	1,1	176	10,o	179	22,0	414	2,9	"/420
49	22,o	300	9,1	1,399	-	1,749	-	-
105	21	206	27	491	20	804	4,8	—
OO	20	225	20	460	17,1	741	25,1	—
29	8	166	2	415	5	610	15	7«4
124	2,8	138	13,2 :	857	25,2	1,120	9,2	762
23	4,4	195	19,6	117	27	336	19	_:
32	6,6	202 I	5,4	423	14	657	13,4	762
28	10,0	166	31,1	349	0,3	544	10,3

Anmärkningar

f Hemmanet Fällforsen liar vid afvittring
. tilldelats 437 tunnland 16 kappland duglig
Vmark.

Gullmarks by bär för dess gamla skattetal
afvittrats enligt Konungens befallningshafvandes
utslag den 21 september 1789. Den
i kolumn bär upptagna egovidden afser endast
den enligt Konungens befallningsbafvandes
utslag den 31 juli 1871 afvittrade ocli skattlagda
tillökningsjorden.

f Hemmanen Korssjön n:ris 1—3 kafva vid
I afvittring'' tilldelats 1,312 tunnland 16 käppband
duglig mark.

f Hemmanet liar vid afvittring ocli skattläggning
tilldelats 109 tunnland 12 kappland
| duglig mark jemte 511 tunnland 3,4 kappland
^impediment.

*74

TAB. 5.

Fastighetens

Namn

ens		Tid	e n	Skatt		Vid af-vittringen beräknad
hummer	Mantal	I Då nybygge beviljats till anläggning	Då af vit t-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	1 Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord	areal duglig mark för helt mantal Tunnland
1	6/32	1798 742	1871 uh		6/m	__	2,000
1	6/6i	1826 740	>)	—	''764	—	2,500
1	Vl6	1825 m/u	V	—	746	—	2,500
1-4	31/82	—	—	—	—	—	—
1	7*	1849 M/8	1871 37i	—	746	—	2,500
1	7«	1832 »Va		—	746		2,500
1	VlB	1851 79	»	—	746		2,500
1	7»	1829 m/40	)»	—	V«	—	2,000
1—4	1 3/l6	—	1789 27o	—	—	—	—
1	7*8	1832 m/h	1871 37t	—		—	2,500
1	V»»	1843 l4/o	V	—	''/»»	—	2,500
1	7»	1800 7u	t)	—	Va	—	2,500
1—4	“/«!	—	1789 m/8	—	—	—	—
1	7»	1767 m/j	—	_	7»	—	2,500
1	7«	—	1787	—	—	—	1,250
1-15	4 M/84	—	1787	_	—	—	1,150
1	7s	—	/ 1816 m/6 I 1871 a1/,	—	V3	—	1,400
l	7«	1793	—	—		—	—
1—2	M/64	—	1 1817 ”/4 1 1871 »7i		716	3/e,	2,500
1	7»»	1820 w/u	1871 *77	—	3/32	—	2,500
1	7»	—	( 1814 “/ro l 1871		7»	—	1,400
1	7«	1831 M/a	1871 »77		7»	—	2,000
1	746	—	/ 1816 m/s t 1871 «7t	—	6/46	—	1,400
1	746	1835 ‘73	1871 >7»	—	746	—	2,500
1	7»	—	—	—	—	---	—
1	764	—	f 1818 m/io 1 1871 31/;	—	764	—	1,400
2	746	—	/ 1818 M/t0 l 1871 37t	—	7i«		1,400
1—6	1 «/.»		1797 »/10		1 “/ja	[ "	1,350

Mjösjön ........................

Nidolf...........................

Norrfors........................

Norum .......................

Nyborg ........................

Nyböle ........................

Nyliden ........................

Nyvik...........................

Näs.............................

Olsliden.......................

Qvarnfors .....................

Qvarnrödningen ...............

Rata ..............................

Ratubäcken .....................

Ratuvik ...........................

Rickleå ...........................

Risbäck ...........................

Risböle ...........................

Risträsk...........................

Risträskbäck.....................

Ryssjön ..........................

Rödås ............................

Sandåsen ......................

Seisberg............... .........

Selsfors .........................

Siknäs ...........................

Siknäs..............................

Sikeå ..............................

Sjuismark n:o 1 se Fällfors
n o 1.

TAB. 5,

175

								—	—---Lull''--J!L, . ■—
Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m	■ ■
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
.lord	lord	Impediment	Summa	aktiebolag,
								andra såg-
							Kapp-
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
90	17,!	221	30,9	822	16,0	1,135	0,6
20	16,5	174	25,5	408	3,3	603	13,3
23	15,2	132	24,8	49	20	205	28	—
—	—	—	—	—	—	—	—	*/« Ym
14	4,<;	142	3,4	368	28,o	525	4,c
43	7,4	113	0,o	440	28	597	4
23	27	132	13	231	26	388	2	''/te
ISO	0,2	287	15,7	403	12,3	840	28,3	_
53	10	181	2	369	28	604	8
27	25,4	206	18,c	468	12,7	702	24,2	_
41	31	270	17	212	27	525	11	—	f Hemmanen Rata n:ris 1—4 hafva vid af-< vittring år 1789 tillagts 1,159 tunnland 12 kapp-fland duglig mark.
						—	—	—
27	23,2	284	24,8	741	5,4	1,053	21,4	Vs
_	_	_				f Vid afvittring år 1787 liar hemmanet Rata-
									< vik tilldelats 196 tunnland 28 kappland dug-
—		—	—	—	—	—	_	7/32	Ilig mark.
								| Hemmanet Risbäck bär vid afvittring och
					—	—	—	Vs	1 skattläggning tillagts 175 tunnland duglig | mark jemte 662 tunnland 23.6 kappland lm-
—	—	—	—	—	—	_	_		Ipediment.
21	28,5	95	9,5	375	31	493	5	“/lss	f Motstående i kolumn upptagna egovidd i afser endast hemmanets tillökmngsskatt a/*» Vmantal.
43	12	191	—	413	1,1	647	13,1	_
50	5,i	124	26,9	651	21,7	826	21,7	Vs
44	15,4	205	16,o	383	0,5	633	0,5	__
197	20,e	239	27,4	998	1,1	1,435	17,1	—
29	4,5	127	3,5	175	8,0	331	16,e		f Hemmanet Selsfors har enligt kunel. bref
								1 den 28 juni 1822 blifvit åsatt 3/io mantal och
									1 hemmanets egor dervid uppgifvits till 382 tunnland 29 kappland duglig mark jemte 524 Vtunnland 26 kappland impediment. | Hemmanet Siknäs n:o 1 har vid afvittring
				—	—	—	—	"/«	f tilldelats 196 tunnland 28 kappland duglig \ mark jemte 634 tunnland 16,3 kappland lm-
59									Ipediment.
21,5	27	26,5	394	3,8	481	19,8	Via
						"	—	6S/lS8

TAB. 5.

176

Fastighet	ens			Tid	I e n	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
Namn	Nummer j	Mantal	Då nybygge reyiljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel 1	Vid | afvitt- i ringen fast- I stab!	För tillök-ningsjord
i Sjuismark ........................	2—4	6V«*	—		[ 1802 “/s | 1871 »Vt	—	37o4 !	732	2,500
Sjöbäck .........................	1	7*’	1825 *7»	1871 37t	—	7» i	—	2,500
Sjönäs norra.....................[	1	V»	1822	7» !		—	7>« |	—	2,500
Sjönäs södra................•••	1	‘A	—		f 1808 “/1 l 1871 m/7	—	I	— i	1,400
1 Skinnarbyn ....................	1—7	1 17/g2	—		1789 »7»		_ 1	—	—
Smårödningen .................	1	'' 1S/64			1 1820*77 1 1871 »77	—	1S/04	—	1,400
Stenfors.................. ........	1	7*	—		1818 “/n	—	■ 7‘	—	1,400
Stensäter ......................	1	"A*			—	—	—	—
Stenträsk ........................	''	>4	1822		1871 37t	—	9/04	—	2,500
| Storbäcken nya ...............	1	9/a 2			—	—	—	—	- 1
Storbäcken yttre ..............	1	7.->2	1799		1871 m/7	—	7*2	—	2,000
Storliden ........................	1	7»	1851	28/,	»)	—	7"	—	2,500
Storrödningsberg...............	1	732			1808 74		732	—	1,400
Stötjern norra..................	1	•A*	1799		1871 37i	—	734	—	2,500
Stortjern södra................	1	"A«	1794	»/T	5»	—	3/40		2,000
Strandholm .....................	1	732			»>	—	732		2,000
Strömbäck, ett torp .........	1	—	1871	81A	,,	—	—	—	—
Ståbäcken .......................	1	732	1797	“/12		—	8/32	—	2,000
Säfträsk..........................	1	V8	1797			—	7»	—	2,500
Sörbäck norra ..................	1	7/04	1826	>7n	»»	—	7«4	—	2,500
Sörbäck södra ..................	1	Y		t	V	j —	764	—	2,500
Sörfors ..........................	1	9/32	1827	"A	it	—	9/G2	1 —	2,000
Trysjön ...........................	1	7/g 4			( 1820 *77 \ 1871 37t	—	V04	! —	1,400
Trågaliden........................	1	78	1789	WA	1871	—	7"	!	2,500
Ulter-vattnet ...................	1—12	2 11/ie			—	—	—	i	—
Wargliden .......................	1	Va			1 1813 7a t 1871 *77	—	7«		1,400
Westanå...........................	1	1/l6	1852	«/8	1871 «/7	—	7»«	—	2,500
Westervik ........................	1	u/ei	1821	M/ll	>>	'' -	n/64	; —	2,000
Willnäs ...........................	1	6/64	1831	"/ll	»	—	764	—	2,500
Wimmerby.......................	1	V«*	1871	"A		—	Y«4	—	2,500
Wänfors.........................	i 1	7«*	1831	27u		1	3/64	—	2,500

Lreaj

Inrö:

j''

unn and 123 41 31 30 180 54 134 75 81 72 108 63 52 26 56 22 22 84 42 33 51 74 23 20 19 -

TAB. 5.

J77

itringen fastighet tillagda område i

i-d

Kapp land -

Impediment

Tunn- Kappland
[ land

Summa

Tunn- Kappland
I land

Mantal,
som t. o. m.

år 1900
förvärfvats
af sågverksaktiebolag,

andra sågverksegare

och bruksägare -

Anmärkningar

29,8	1,222	19,4	1,925	23,4
15,4	479	17,1	713	29,1
10,9	439	24,g	596	0,c	7»
17,7	683	13,7	1,033	13,7	—	( 1/4 mantal Skinn arbyn n:o 4 är boställe för
	j	-	—	—	—	) komministern i Bygdea församling. | Denna bv har vid afvittring tillagts 1,233 \tunnland 8 kappland duglig mark.
						( Hemmanet bär vid afvittring och skatt-
26,3	789	18,8	1,139	18,8	2"/l53G0 7*	jläggning tilldelats 284 tunnland 12 kappland Oduglig mark jemte 395 tunnland 15,4 kapp-uand impediment.
26,r,	505	16,9	857	2,9	9/ei
—	—	—	—	—	B/»> 9/m	I
15,4	691	28,5	1,254	12,5
5,1	595	26,3	908	10,3	Va
15,4	173	15,3	392	7,5
22	312	27	664	13	_
20,5	515	24	890	24	_
7,4	308	14,3	620	30,3	6/»2
10,3	297	17,1	453	25,1	_
12	288	11,5	475	27,5	_
14	732	30	1,045	14	Va
18,8	320	12,4	593	26,4	7«
7,7	460	11,7	655	21,7
29,7	913	25,7	1,476	9,7	—	( Vid afvittring har hemmanet Trysjön till-
31		—	—	—	764	) delats 153 tunnland 4 kappland duglig mark | jemte 550 tunnland 26,9 kappland impedi-iment.
231	9	543	25	—
—	—	—	—	—	683/»600
21,8	581	1,6	756	1,6	—
9,8	383	28	540	6	7ic
4,7	437	27,3	781	19,3
15,1 i	485	0,8	680	10,8	V9*
4,9 i	251	0,3	446	10,3	6/ei
16,3	524!	13,4	641	19,4	764

23

178

TAB. 5.

_ Fastighetens	Tiden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Tunnland

Ytterklinten .....................	1-4	1 V128
Zakrisborg........................	1	J)/o4
Åkulla .........................	1-4	27/»2
Åkullsjön ........................	1-5 1
Ånäset nya .....................	1	>1
Åselet...........................	1	C/48
Åsjön ..............................	1	Va
Öfverklinten .....................	1-10	2 ”/»a
| Onderbyn ........................	1-4	1 8Jly27M
j Ösjön ..............................	1	6/32
| Österboda ........................ I	1	7io
Burträsks socken.
Adamsgård .....................	1	Va
Afvaberg ........................	1	Va
Afvaborg ........................	1	J/
Afvanäs ...........................	1	3/lG
Altjernliden .....................	1	3/ä2
Andersvattnet .................	1-5	1 ''1/q2
Aspliden .....................	1	Va ”/d4
Backviken........................	1
Barliden..........................	1	11 Jet
B er gliden ........................	1	Va
Berglund ........................	1	Va
Bergnäs ..........................	1	”/so
Bergsvedjan .....................	1	Va
Bergviken ........................	1	*A
Bjurbäck .......................	1	V*
Bjurfors ...........................	1-2
Bjurfors eller Brattby n:o 1	3	3/32
Bjursjön...........................	1	9/c4
Björkliden ........................	I	a/s2
Björknäs ........................	1	Va

_	1804 31/i2	—	17l0	-	1,400
1807 1/i2	1871 31/i2	-	n/G4	-	2,500
—		—	—	-
_		—	—	—	—
_	1815 6/io	—	7 64	-	1,400
-	j 1818 28/n 1 1871 31/t	-	6/48	-	1,400
—	—	—	—	-
—	1791 2J/n	-	-		-
—		—	—	—	—
1797 30/io	1871 31/1	—	6/82		2,000
1830 le/ii	”		1/l6		2,500
1831 3%	1868 3%		Va		2,500
1832 23/n	1876 2G/5	—	. Va	-	2,500
1853 12/s	1868 3%	—	9/G4	—	2,500
1868 3%	>»	—	3/lC	—	2,500
1798 */>2	)>	—	S/s2	—	2,500
—	1789 V9	—	—	—	—
OO 0	1868 3%	—	Va	—	2,500
1798 26/i	>»	—	16/G4	-	2,500
1824 V	It	—	”/C4	-	2,500
OO — GO T—t	It	—	Va	-	2,500
1868 30/=	It		Va	-	2,500
—	—	—	—	—	—
1801 o/n	1868 00/5	—	Va		2,500
1787 12/i2	—	—	—	-	-
1832 4/i»	1868 3%	—	V*	—	2,500
1785 2/2	It	—	3,/64	—	2,500
1801 3/i	It	—	S/32		2,500
1761 23/n	It	—	764	—	2,500
1858 13/io	It	—	732	—	2,500
1829 13/n	It	-	Va	i -	2,500

TAB. 5.

I79

Area’	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-	Anmärkningar
I Tunn-land	I -^aPP land	Tunn- land	Kapp land	Tunn- land	Kapp land	Tunn land	| Kapp-land	och bruks-ägare
85	30,3	343	23,7	898	14,3	1,328	| “ 4,3	—	( Enligt afvittringsutslag den 31 december \ 1804 bär Ytterklintens by tilldelats 1,487 tunn-band 16 kappland duglig mark.
	-	-	-	-	-	-		-	f Hemmanet liar vid afvittrine tilldelats 196
48	13,7	96	23,9	206	5,8	351	il,4		■(tunnland 28 kappland duglig mark förutom ''impediment.
-	-	-	i ~~	—	_	—		‘V**
—	—	~	—	—		—		—
65	9	247	7	672	14,3	984	30,3	26/256
34	6,3	122	1,7	490	21,7	646	29,7
37	12,5	275	3,5	1,062	22	1,375	6	V* Va
61	27	251	21	1,512	14,4	1,824	30,4
44	28	306	22	289	11	640	29
47	12	421	12	1,170	29	1,639	21
34	8,5	200	3,5	176	20	411	_	_	/ Den dugliga marken utgjorde 1,531 tunn-
—		—	_	_
75	14	237	2	670	7,7	982	23,7 |	_	\land
60	7	525	23	716	11	1,302	9	_
93	29,3	335	24,7 1	1,348	8,7	1,777	30,7	_
47	13	265	3	673	12	985	28	V»
46	2	266	14	210	8	522	24	Va
66	15	246	1	765 !	26	1,078	10	Va
100	22	524	10	1,266	29	1,891	29
145	6	1,300	4	521	2	1,996	12	1UA 048
40	24	193	20	340	30	575	10	-
51	5	300	13	956	28	1,308	14	_
18	18	215	26	566	16	800	28
25	20	286	28 1	748 1	18	1,061	2	V» 1

i8o

TAB. 5.

Fastighet	ens
Namn	Nummer
Björnliden........................|	1
Blisterliden vestra ............	i
Blisterliden östra ............j	1
Blåbergsliden ..................i	1
Blåbergsliden, lilla ...........|	t
Bodbyn ...........................	1-15
Boliden .........................]	1
Bonäs.............................	t
Brattberget ....................|	1
Brattfors .....................	1
Brattliden .......................	1
i Brattlund ........................	1
! Brännan......................	1
Brännbergsliden ...............	1
1 Brännby ........................	1
Brännfors ........................	1
j Bränntjäln.......................	1
Brännvattnet.....................	1
Brännas .........................	1
Brännäs östra ..................	l
1 Brönstjern........................	1-2
j Burliden..........................	1-2
Bursiljum ........................	1-9
Bygdeträsk ....................	1-11
Bygdsiljum ....................	1-10
Bäckliden ........................	1
j Bäcknäs .........................	j 1
Dalfors ...........................	1
Degerliden........................	1
I Degerliden norra ...............	1
| Degerlund ........................	1
Degernäs .......................	1
i Ekeby.............................	1
1 Fiskberget.......................	l
J Fisktjernliden .................	1

Tiden

Mantal	Dä nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades
732	1790 2%	1868 375
7*	1800 6/o	»J
732	1778 »/a	it
S/lG	1736	1801 >7i
*/«	1788 n/i2	1868 37ö
5 15/»2	—	-
>/4	1788 7/10	/ 1804 75
		t 1868 375
7»	1853 *711	1868 37ä
6/B4	1831 u/a	it
S/32	1832 23/li	It
13/64	1830 7ii	tt
6/64	1799 27s	tt
74	1815 5/u	tt
6/32	1784 14/io	it
7»	1829 7u	tt
7-	1784 37o	-
V64	1827 7ii	1868 376
7«	—	1799 27/9
V»	1832 23/ii	1868 37s
733	1830 711	„
746	1783 14/s	it
7*	1784 a3/a	—
3 7»	|	—
2 7/s	_	_
2	_	—
>4	1835 27:J	1868 37s
Va	1830 “/''.o	„
Va	1868 375	It
Vb4	1798 14/s	it
764	1831 7io	„
V»	1854 “/11	it
”/B4	1829 4/i2	„
3/32	00
13/90	—	-
''A	S 1785 23/a	f 1808 75 Il 1868 37s

Skatt _		Vid af-vittringen beräknad !
Provi-| sionel	Vid afvitt- ringen	För til ningsj	areal duglig mark för helt mantal
fast- stäld	8 5?	Tunnland |
_	7/»2	_	2,500
_	Va	—	2,500
—	732	-	2,500
_	—	—	—
—	764	-	2,500
—	-		_
—	V4		1,400
	7»		2,500
_	764	—	2,500
_	S/32	—	2,500
_	13/64	—	2,500
__	*/«	-	2,500
_	''A	—	2,500
i -	732	—	2,500
	V«	-	2,500
_	—	—	—
_	7/G4	—	2,500
_	_	—	1,400
__	7»	—	2,500
_	3/-32	—	2,500 j
-	7ie	-	2,500
_	_	—	—
-	-	-	1
—	—	—
—	764	—	2,500
—	7s	—	2,500
_	7»	—	2,500
—	7/g4	—	2,500
_	7«4	—	2,500
	7s	—	2,500
—	44/64	—	2,500
-	S/32	-	2,500
—	1 _	—	r 1,400
	3/l6	746	1 2,500

TAB. 5.

l8l

Areal af det Inrösnings- jord	rid afvittringe Afrösnings- jord	11 fastighet till Impediment	agda område i Summa	Mantal, som t. 0. m. år 1900 förvärfvats af sågverks-| aktiebolag, andra såg-verlcsegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	! Kapp-land	Tunn- land	Kapp- land 1	Tunn- land	i Kapp-land
99	30	446	30	389	7	936	3
46	28	265	20	1,095	14	1,407	30	v«
53	20	337	-	253	28	644	16
—	I -	—	—	—	—	—	__	7«
78	4	273	14	1,474	1	1,825	19
	—	“	—		-	—		''/«
51	13	298	19	259	19	609	19	V*
40	28	271	20	255	16	568	_
43	15	151	26,5	1,512	4,5	1,707	14,5	_
70	8	164	4	719	15	953	29	_
62	11	445	15	1,047	6	1,555	_	“/el	i
31	8	164	2	279	9,5	474	19,5	7«*
152	3	472	29	2,653	21,5	3,278	21,5		!
58	16	332	4	852	12	1,243	_	_
63	30	248	18	886	12	1,198	28	-
52	22	220	24	753	7	1,026	21
—	—	—	—		_	_			/ Hemmanet innehade vid afvittringen 175
40	20, •	271	27,5	1,798	23,5	2,11.1	7,5	Va	^tunnland duglig mark.
31	24	202	20	1,795	31	2,030	11	S/»2
in	5	670	3	774	7,5	1,555	15,5	—
~			—	—	—	-	-	—	( Bursiljum n:r 7 benämnes äfven Svarfjern
—	—	—	_						Jn:r 1. Bursiljum n:o 8 benämnes äfven Svart-
									jtjern n:r 2. Bursiljum n:r 9 benämnes äfven
—		_	—	—	—	—		—	lSvarfjern n:r 3.
—			—	—	_	_	—	3/32
30	15	321	3	323	30	675	16
30	11	282	5	341	6	653	22	7»
41	11	271	5	589	4,5	901	20,5	7»
54	31	218	15	558	6,2	831	20,2
71	16,-i	201	29,7	596	3,7	869	17,7	_
41	26	270	22	765	—	1,077	16	7«
68	19	361	3	824	28	1,254	18
20	11	214	1	185	27	420	7	—
~	—	-	-	-	-	--	-	13/m	( Hemmanet Fisktjernliden J/4 mantal bär
								„ .	) vid afvittring- tilldelats 418 tunnland 24 kärn,-
								VIO	iland duglig mark jemte 1,640 tunnland 21

kappland impediment.

182

TAB. 5.

Fastighe	; e n s		Tiden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid af vitt-! . ringen fast-stäld |	För tillök-ningsjord
Tunnland
	1	»/i*	1868	1868 3%		Vie	_	2,500
Forsliden .......................	1	3/io	1766 “/1		—	“/ie	-	2,500
Forsnäs ...........................	1	•/.	1802 13/2	—	-	-	—
Forstjern ....................	1	78	1786		-	—	—	—
Frängsliden ...................	1	7/48	1801 20/ii	—		—	—	—
Fäbodliden .....................	1	7*	1803 I7/0	1868 33/5	-	7*	—	2,500
Fäbodliden .................	2	V»	1802 -5/n	11	-	7»		2,500
Fäbodtjäln ....................	1	“/er	1826 23/s	11	-	“/64		2,500
Gammelbyn .....................	1-20	6 “/sa	—	—	—	~	—	—
Godtland .......................	1	8/3a	1830 °/40	1868 33/5	-	3/32	—	2,500
Graflund ........................	1	>	1806 28/e	11	-	3/32	-	2,500
Granliden ......................	1	Ve	1826 23/10	„	-	7«	-	2,500
Granlunda .......................	1	Ve	1851 37,0	11	-	7e	-	2,500
j Grannas...........................	1	°/64	1819 6/a	„	-	9/64	-	2,000
Grantjäln ........................	1	73»	1796 “/1	>>	-	6/3 2	-	2,500
Granträsk n:ris 1 och 2 eller
Willvattnet n:ris 13 och 14		7*	—		-			—
Granöliden.......................	1	7e	1801 2G/5	1868 3»/5	-	Ve		2,500
Granöträsk .....................	1	7»	1788 6/o	V	-	Ve	-	2,500
Grundfors ........................	1	°/04	1789 371	11	-	3/64	-	2,500
Gustafsberg ....................	1	3/64	1835 18/n	11	-	3/64	-	2,500
Gäddträsk .....................	1	6/3ä	1801 Vo	11	-	6/32	-	2,500
Halliden........... ...............	1	7*	1802 4/s	11	-	7*	-	2,500
Haratjäln ......................	1	3/04	1787 10/3	11	-	3/64	-	2,500
Hedbacka .. .....................	1	7e	1853 9/e	11		7e	—	2,500
| Hedlunda ......................	1	Vi0	1832 s/4	11	—	7»	-	2,500
Hedspon .....................	1	7»	1851 20/e	11	-	Yie	-	2,500
Holmliden.......................	1	3/16	1789 33/4	1*	—	3/46	—	2,500
Holmsund ........................	1	5/04	1837 10/,	>>	-	6/64	-	2,500
Holmtjernliden ..............	1	7s	1829 a/u	11	-	78	-	2,500
Hvälfsjön ........................	1	6/04	1798 “/8	11	-	6/64	-	2,500
Hvälfsjöliden ...............	1	I5/«4	1792 4/io	11	-	“/e!	-	2,500
Hägglunda ..................	1	Va	1868 ao/B	11	-	7®	-	2,500
Häggnäs ........................	1	6/32	1829 a/u	11	-	5/32	-	2,500
Hällfors ..........................	1	7»	1782	-	-	-	-	“
Högliden ............ ..........	1-3	733	—	-	-	-	-	—
Högtjäln ......................	1	Va	1830 ,!/2	1868 3%	-	7s	—	2,500

TAB. 5.

183

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
		1						förvärfvats
Inrösnings-	| Afrösnings-					af sågverks-
jord	jord	impediment	Summa	aktiebolag,
								andra såg-verksegare
Tunn-							,
napp-	Tunn-	Kapp-	TMnn-	[ Kapp	Tunn-	Kapp	och bruks-
land	I land	land	land	land	I land	land	land	egare
13	1 ^	142	25	288	15	444	23	Y32
52	28	415	28	846	2	1,314	26	5/32
-	-	-	-	-	-	—	—	Vte
		—	—	—	—	—	_	_
107	20	517	12	483	25	1,108	25	_
44	6	268	10	711	27	1,024	11	_
103	17	326	5	1,010	12	1,440	2	—
—	—	—	—	—	—	_	_	''/te
23	6	211	6	632	22	867	2	s/32
47	24	186	20	336	2	570	14
41	28	270	20	565	5	877	21
41	5	271	11	333	31	646	15	Vig
56	21	224	19	162	—	443	8
73	9	317	11	1,482	2,5	1,872	22,5	-
—	—	_	_	__	_	_	_	‘A 7»
55	26	256	22	1,205	28	1,518	12
49	10	263	6	1,563	22	1,876	6
43	12	308	6	646	26	998	12
14	5	CO O r—1	1	1,117	12	1,234	18	7et 6/256 7l28
65	10	325	10	1,744	5	2,134	25
287	2	-	-	—	-	-	—
7	15	109	23	439	14	556 1	20	% 1
53	25	258	23	444	7	756 ;	23	7*
20	9	135	31	199	9	355	17
23	30	132	10	352	3	508	11	Vte
86	10	382	14	457	9	926	1
43	1	152	9	2,034	15	2,229	25,3	5/et
61	8	251	8	1,112	24	1,425	8	_
21	28	173	14	280	10	475	20
43	2	542	28	457	13	1,043	11
30	14	282	2	367	23	680	7	V®
39	22	350	30	443	15	834	3
—	—	—	-	-	-		-	Vt»
—	—	—	—	—	—	— |	—	_
42		270	16	1,360	28	1,673	12	V8

Anmärkningar

/ 7/i6 mantal Gammelbyn n:r 20 är kyrka

Iheraeboställe i Burträsks pastorat.

J Hemmanet Halliden har vid afvittring
J gemensamt med Kalfträsks bys tillöknings|jord
tillagts 956 tunnland 19 kappland afrösningsjord
jemte 4,904 tunnland 17 kappland
^impediment.

184 tab- 5-

Fastighet	ens		Tid	1 3 n	Skatt		Vid af-vittringen beräknad
Namn	1 Nummer	Mantal	Då nybygge 3eviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen	H ^ P. O: P H ?Q ^ pCD_ P.	areal duglig mark för helt mantal
anläggning	meddelades	fast- stäld	O t? H Ce P- tf	Tunnland 1 1
	i	V» Vs 7™	1787 22/o 1787	I		_
	i	—	—	—	—
	i		1816 7/5	_	Vs	3/l6	/ 1,400 1 2,500
	1—8		l 1868 s0/5	_	_	_
	1	7»* Vs	1793 6/‘ 1828 s/o	1868 30/ö	—	732	—	2,500
	1	11	—	V8	—	2,500
	1	V04 Veu	1798 23/7	„	—	7	—	2,500
	1	1792 2/n	1868 3%	—	7“	—	2,500
	1	Va	_	—	—	—	—	__
Kalfträsk n:ris i, 2, 3, se Willvattnet n:ris 9, 10, 11	1	Vs	1868 3%	1868 S0/5	—	Vs	—	2,500
	1	Vie	1798 s/9	n	—	3/l6	—	2,500
	1	6/ei n/32	1858 27/io	ii	—	VC4	—	2,500
	1	h-* OO o ^ • o	ii	_	732	—	2,000
	1	3/32	—	—	| -	—	—	—
I Kroksjöudden stora, se Lub-| boträsk n:o 2.	1	8/32 */32	»o 00	1868 3%		3/32		2,500
	1		/ 1806 17/s	|_	1S/64	3/g 4	2,500
	1	6/s2 16/64 Vs 2 3/32	1797 28/t	l 1868 3% 1868 3%	_	6/32	_	2,500
	1	1798 6/n 1830 s/u		j -	J704	—	2,500
	1			Va	—	2,500
	1—5	_				—	—
	1	1830 20/io	1868 3%	—	3/32	—	2,500
	1	3/32	1830 s/n		—	732	—	2,500
	1—2	?/32	_		—		—	—
Lidträsk n:o 1, se Willvatt
	1	3/ig Vs 3/32 “/S2 1 V3	1783 4/i	_	—	—	—	—
	1	1785 2/2	_	—	—	—	—
	1	180 0 30/i	1868 3%	—	3/32	—	2,500
	1		/ 1819 20/3 l 1868 3% 1868 s%	—	Va	"*/32	2,500
Ljustorp.........-................	1	| 1831 r''/i2	i —	Vs	—	2,500

TÅG. 5-

i85

								Mantal,
Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
—	—	—	—	—	—	—	—	v«
								7»	( Hemmanet Hvädersträsk har vid afvittring
—	—	—	—	—	—	—	—	7»	i tilldelats 331 tunnland 8 kappland duglig mark »samt gemensamt med hemmanet Södervik
	_							6/64 5/ä2	(2,136 tunnland 19,5 kappland impediment.
62	30	327	22	911	11	1,301	31
109	1	203	15	822	11	1,134	27	Vs
29	29	165	13	388	4	583	14
26	13	247	1	292	20	566	2	—
					“			Vs .
58	31	253	17	958	21,5	1,271	5,5	9/l28 7s
20	2	136	6	309	2	465	10
18	—	177	10	812	20	1,007	30	V64
28	8	159	8	54	9	241	25	—
37	4,1	197	7,9	361	31,7	596	11,7
7	9	31	25	6	20	45	22	^ S/256	) Motstående egovidd afser endast liemma-»nets tillökningsskatt */»4 mantal.
104	11	286	9	984	4	1,374	24	_
55	2,5	530	27,5	1,053	12,5	1,639	10,5	15/l28
55	24,5	256	23,5	1,046	12	1,358	28	—
37	22,3	196	21,7	501	16,i	735	28,1
45	7	189	5	765	28,5	1,000	8,5	7»
—	—	—	—		—	—	—	%ia 7«
37	1	197	11	212	12	446	24	—
108	1	565	24	1	23	675	16	7»»	/ Motstående egovidd afser endast hcmnia-• nets tillökningsskatt 1f32 mantal.
41	14	271	2	433	16	746	—	Vs

24

i86

T AB. 5.

Fastigke	tens		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Ljusträsk ........................	1	7c.i	1846 M/i	1868 M/s	__	9/64		2,500
Ljusvattnet ...................	1—12	3 16fn	—	—	—	—	—	—
Lossmen..........................	1	9/64	1815 *712	—	--	—	—	—
Lubboträsk ....................	1	V»	—	—	—	—	—	—
Lubboträsk med stora Krok-sjöudden ........................	2	15/(54	1800 4/i2	1868 37r,	_	V*	7/64
Lubboträsk med Rennäs ...	3	-s/e4	1789 u/j 1796 as/i2	/ 1820 “/s	_	732	7/64
Lugnet ...........................	1	732	l 1868 *7* 1868 s7s	_	*/;«	2,500
Långträsk, se Willvaltnet n:o 2. Långträskliden..................	1	« v«	1801 >7io	”		7»		2,500
Mjödtjern .......................	1	7*	1829 ”/»		—	7»	—	2,500
Mjödtjernberget ...............	1	VlG	1863 m/7	y>	—	7<«	—	2,500
Mjödtjernlid ....................	1	>7,0	1795 s,/3	1>	-	»7m	—	2,500
Mjödvattnet n:ris 1 och 2, se Tjern n:ris 1 och 2. Mjödvattnet .....................	3—14	2 7»
Morliden .......................	1	V-	1851 -710	1868 »7»	—	7»	—	2,500
Mullberg, lilla ..................	1	7.1,1	1798 24/i	»»	—	V«4	—	2,500
Mullberg, stora ...............	1	7*	1784 a0/»	,,	—	Vie	—	2,500
Myrträsk ........................	1	7«	1796 27io	—	—	7*	—	2,500
Nilsmyrliden....................	1	7»	1868 »7»	1—» OO C5 OO za	—	7a	—	2,500
Norrliden ..................... •	1	7»->	1832 M/u	,,	—	7»»	—	2,500
Nybrännet........................	1	7»	1825 79	Ji	—	732	—	2,500
Nybrännliden och Risån	1	7«	1800 72	,,	—	7«	—	2,500
Nyby ............................	1	7g*	1846 Va	,,	—	734	—	2,500
Nygård ...........................	1	7*o	1834 21/11	,,	—	7*9	-	2,500
Nyliden ...........................	l	7<«	1791 *7io	„	—	7“	—	2,500
Orrberget .......................	1	7»	1793 7’t	1?	—	7»	—	2,500
Qvarnbyn .......................	1—13	2 Va	—	1789 “/s	—	—	—	—
Qvistliden eller Qvistberget	1	7»	1801 11/i	1876 “/b	—	—	—	—
Rackberget .................	1	7.14	1804 *712	1868 »7b	—	7...	-‘	2,500
Renbergsvattnet ...............	1-8	2 7„,	—	—	—	—	—
Renfors ...........................	1	7<»	1788 le/io	1868 »°/b	—	7»>	—	1,800
Rennäs, se Lubboträsk n:o 3. Rensjöliden ....................	1	7“*	1831 4/«	_	7“		2,500

TAB. 5.

187

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	1 Mantal, jsom t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	I för värf vals af sågverks-aktiebolag, ! andra såg-| verksegare och bruks -egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land 1	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
41	14	310	4	676	i 6	1,027	24	7~
—		—	—	—	—	—	—	7/‘25(i
—	—	—	—	—	—	—	—	u/n>8
	—		—	—	—	—	—	—
—	—			—	—	—	—	—
—	—			—	—	—	—	245/T«8
85	27	304	25	588	7	978	27	—
Öl	13	251	3	1,447	25	1,760	9	7«
LO	18	286	30	576	13	888	29	7»
! 11,	8	145	—	283	7	439	15	7™
(10 1	7	447	19	766	31	1,274	25
	__	_
75	—	237	16	571	21,5	884	5,5	7i»
27	28	167	14	183	7	378	17
28	7	128	1	412	10	598	18	_
51	19	143	23	1,265	16	1,460	26	5/04
35	14	277	2	409	■ 27	722	11	7»
64	9	170	3	454	29	689	9
1 ^	12	471	16	1,480	5,5	2,027	1,5	7/-S2
80	3	271	15	724	21	1,076	7	764
107	5	244	13	978	11	1,329	29
25	11	130	29	304	2	460	10
57	27	410	29	466	19	935	11	—
48	17	263	31	690	31	1,003	15	_
—	—	_	—	—	—	—	-		/ Den dugliga marken utgjorde 3,628 tunn-j »land 4 kappland.
					—	—	—
26	17 i	168	25	152	13	347	23	—
—	— 1	~	—		—	—	—	7a»
73 j	12 i	264	4	17	4,5	354	20,5	—
77 i	0,5 |	274	17,5 !	542	24,0	894	10,9

i88

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt
						Yid	H $ ‘
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till 1	Då afvitt-ringsutslag	Provi- i sionel	afvitt- ringen	E. O: P * i
			anläggning	meddelades	fast- stäld	h £i Pj Pi
■ Renträsk ......................	1	''fa	1868 80/s	1868 8%		7«	_
j Risliden nya..................	1	732	1804 ''-’8/i	”	_	V»	-
| Risliden vestra................	1	3 fa	1868 80/s	tt		fao	—
Risnäs ...........................	1	S/l6	1799 S8/s	—		-	—
Risvattnet .......................	1	V*	1782	1868 88/s	-	7*	—
Risåkläppen ....................	1	fa	1800 S8/8	-	_	-	-
Ris åt jern ....................... Risåträsk n:ris 1 och 2, se	1	7/n	1829 10 U	1868 87b		7/,u
Willvattnet n:ris 7 och 8.
Rotsjön .........................	1	7»	1735	1868 88/b	-	7«	_
{ Rundaberg .....................	1	''fa	-	tt	—	7*«	_
Rödningsheden.................	1	7»	1799 7u		—	7b	—
! Rödningstjälen..................	1	7»	1868 8%	>>	-	7»	—
| Rönnbäcken .....................	1	''/»	1799 u/r,	?>		7b	—
Rönnliden ........................	1	:''fa	1799 4/n			732	—
Salberg ...........................	1	''fa	1788 Vi	r 1808 27s 1 1868 8%		6/04	764
Selsliden .....................	1	sfa	1856 18/s	1868 80/s	-	7*	—
Sikfors ........................	1-2	9/32	| 1785 -5/7 \ 1788 Vio	1868 8%	-	B/32	-
Siknäs ...................''......	1	7«	1853 12/s	tt	—	7»	—
Sittuträsk ........................	1	S/l6	1868 80/b	tt	-	8/ie	-
Skursjön ........................	1	''fa	1832 e/9	tf	-	7“	—
Slyberget .......................	1	8/s2	1800 s/i2	tt	—	S/»2	—
Småbacka ........................	1	5/82	1785 w/8	tf	—	732	—
Spol träsk ........................	1	761	1832 23/n	tt	-	701	-
Staflund...........................	1	7»	1868 8%	tt	—	Vs	—
Stafträsk ........................	1	11 fa	1822 10/7	1 1820 13/s \ 1868 80/s	-	7»	7 46
Stenbacke ........................	1	sfa	1856 ]7.	1868 80/s	—	732	-
Stenbäcken ....................	1	7*	1794 7n	>>	—	7*	—
Stenfors..........................	1	S/32	1830 “/10	tt	—	3/32	-
Stenliden ........................	1	7b	1845 M/u>	tt	—	7»	-
Stensträsk........................	1	fa	1785	—	-	-	-
Storberget ........................	1	8/e 1	1784 Vio	1868 88/b	-	8/ei	-
Storbrännan .....................	1	6/32	1868 80/s	tt	—	732	—
Storbäcken........................	1	nfa	-	-	-	-	-

Vid afvittringen

beräknad I
areal duglig I
mark för
helt mantal

Tunnland

2,500

2,500

2,500

2,500 |

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500
f 1,400
\ 2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

TAB. 5.

189

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
j Tunn-land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
28	7	128	1	753	23	909	31
66	18	480	10	1,052	19	1,599	15	\ 3/32 J
49	30	418	26	630	22	1,099	14
77	30	547	2	865	15	1,490	15	''/>
27	15	245	31	230	29	504	11	764
152	25	784	23	858	3	1,795	19		( Hemmanet Rundaberg liar jemväl egor]
15 30	9	140	31	1,013	7	1,169	15	-	J belägna inom Degcrfors socken, hvilka der-j Istädes blifvit afvittrade och skattlagde till
16	282	—	157	31	470	15	_	O/w mantal.
31	15	281	1	398	21	711	5	Vs
41	-	271	16	388	23	701	7
43	31	346	21	403	9	793	29	-	( Hemmanet Salberg bär vid afvittring till-! delats 471 tunnland 14 kappland duglig mark
~					—	—	—	7«	{ förutom inom tillöknings]ordens område be-Ifintliga 1,529 tunnland 26 kappland impedi-
79	19	389	5	1,298	3,5	1,766	27,5	7ie
97	27	605	9	599	2	1,302	6	7»
55	28	256	20	252	10	564	26	_
85	5	383	19	941	21	1,410	13	S/l6
33	13	122	27	87	30	244	6
47	12	187	—	211	21	446	1	_	-
42	10	348	10	426	18	817	6	_
68	5,5	283	12,5	3,693	2	4,044	20	—
73	7	239	9	1,292	25	1,605	9	-
153	3,5	628	4,5	2,073	28	2,855	4	S3/l2S	I Motstående # egovidd afser endast hem-l manets tillökningsskatt *»/16 mantal.
26	18	207	26	416	16	560	28	_
134	26	490	6	1,198	31	1,823	31	_
22	29	211	15	202	14,4	436	26,4	_
57	29	254	19	736	-	1,048	16	-
48	16	303	2	577	22,2	929	28,2
54	-	336	20	667	30	1,058	18	Vas
—	—		-	-	-	-	-	“/m

190

TAB. 5.

Fastighetens		Tiden	Skatt		Vid af-
								vittringen beräknad
						Vid		areal duglig
						B ^	mark för
Namn	Nummer	Mantal	Dä- nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	afvitt- ringen	H* os P n Cfc r+- co fj.	helt mantal
			anläggning	meddelades	fast-	y O:
					stäld		Tunnland
	i	7-		| 1802		7«*	7m	1 1,400
		1 1868 °%		\ 2,500
	i	7-	1868 :7'',	1868 37=		7=»		2,500
Stortjäln........................	i	Viu	17!It) -7ä	JJ	—	y.o	-	2,500
Storträsklidon ...............	i	7i«	1868 :l"/.	11	—	7*«	-	2,500
Strandholm ...................	i	7»»	1796 7...	„	—	7/s2	-	2,500
Sunnansjö...................... Svarttjern n:ris 1, 2, 8, se	i	7 m	1830 !l/10	"	—	7m	—	2,500
Bursiljum n:ris 7, 8, 9.	i	7» 7>*	1788 37. 1826 ”/.	1868 s7o		Va 2		2,500 2,500
Söderby ........................	i	-	>	-
	i	y/ö4		( 1816 7/r.		7»	7«	2,500
			i 1868 s7ö
Södervik .......................	i	7m	1832 ‘/ir	1868 :l%		7»r	—	2,500
Tafträskliden ...............	i	>	1868 •!%	1868 “/o	—	7i«	—	2,500
Talliden..........................	i	7>*	1837 ä7,.	11	—	7.2	—	2,500
	i	7* u/ni		1791 “/.o		‘A		2,500
Tjern eller IVJ/jödvattnet ....	i	—	—
Tjern eller Mjödvattnet......	2	7»	-	—	-	-	-	-
	i	78	1800 ->8/u	—				_
	i	7*	1798 ,s/u	QO o		V3		1,400
		1 1868 =75
Tjerntjernliden.................	i	7m	1787 7.	1868 87b	—	7m	—	2,000
Torrbergsliden .................	i	7b	1803 ”/o	,,	-	7*	—	2,500
Träskliden......................	i	7b	1826 73		—	7«	—	2,500
	1	7sä 7m 7»	1782 3 7.2 1829 7n ( 1798 7*			732 7m 7*.		2,500 2,500
	1
	1				2,500
		\ 1826 s7s
Westby ..........................	i	7b	1826 27s	>>	—	7b	-	2,500
Westby ...........................	2	7ei	1833 7u	„	—	7m	—	2,500
	1—4	1 7l6		| 1791 =7.2 1 1868 =75		1 732	732	2,500
Willvattnet eller Asen n:ris
1 och 2 ......................	5—6	7.6	-	1 1801 lc/e l 1868 s7s	-	V3	7.6	2,500

TAB. 5.

I9I

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m
_								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag,	Anmärkningar
								andra såg-verksegare
Tunn-	Kapp-						—
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp	och bruks-
land	land	land	land	land	| land	! land	land	egare
									< Hemmanet Storliden liar vid afvittrinp-
		~		—	—	—	—	-	) tilldelats 235 tunnland 30 kappland duglig jmark förutom inom tillökningsjordens om-(rade befintliga 94 tunnland impediment.
97	26	449	2	1,095	14	1,642	10	7» Vin
18	31	137	9	430	26	587	2
24	9	131	31	494	2	560	i°
47	13	499	15	896	5	1,443	1	“/JU!
26	12	90	26	691	1	808	7	7«
101	12	445	16	932	25	1.479	21	7«»
60	27	407	29	248	24	717	16	7»
11	0,5	106	5,5	408	6,5	525	12,5	-	/ Motstående egovidd afser hemmanets till-(öknmgsskatt a/M mantal.
									Södervik har vid afvittring
			—	—	—	—	—		1 tilldelats gemensamt med 3/1G mantal II väders-
25	24	ISO	16	444	1	600	9	7*«	j träsk 2,136 tunnland 19,5 kappland impedi-{menk ^
60	17,5	330	2,5	1,686	24,5	2,077	12,5
•78	30	858	18	2,177	7	3,114	23	% :	> Motstående egovidd afser endast tillök-
		_	—	—	—	—		1 mngsskatten % mantal. ,
54	14	295	18	83	_	433	:	74
31	18,5	124	21,5	24	18	180	26 j
128	16,8	183	31,2	600	9,5	912	25,5 |
31	26	255	22	576	4	863	20	7«
69	6,5	477	21,5	320	30,5	867	26,5
38	26	312	24	1,280	13	1,631	31	7««
22	2,5	290	13,5	346	28,5	659	12,5	—
66	11 I	246	5	307	23	620	7
34	9	161	1	186	9	381	19	_
87	16,5 ''	615	19,5	3,398	22,5	4,101	26,5	S9/J04	1 Willvattnet n:o 2 benämnes äfven Lång-{träsk n:o 1. Här upptagne egovidd afser
						[endast tillöknmgsskatten 9/32 mantal.
- J			—		-	-		“/lss	Motstående egovidd är beräknad för till-okmngsskatten ''-

192

TAB. 5.

Fastighetens		Ti d	e n	Skatt		1 Vid af-vittringen
								beräknad
						Vid		areal duglig
						B *4	mark för
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljas till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	afvitt- ringen	p- 0: P H crq (■+- ^ M-	helt mantal
anläggning	meddelades	fast-	O P^ H O:
					stäld	P1 PT1	Tunnland
j Willvattnet eller Risåträsk j n:ris 1 och 2 ................. Willvattnet eller Kalfträsk	7—8	7*	—	/ 1790 V» i 1868 30/z 1 1801 16/i \ 1868 3%		V4	V*	2,500
n:ris 1, 2, 3 ..................	9—11	*A	—		V9	V4	2,500
Willvattnet eller Lidträsk... Willvattnet eller Granträsk	12	n/61	—
n:ris 1 och 2 ..................	13—14	V4	—	—	—	—	—	—
Vimin erby........................	1	7»	1856 10/i	1868 3%	—	732	—	2,500
Ytteråträsk .....................	1	Vs	1808 17/io	1)	—	Ve	—	2,500
Åbyn ..............................	1—20	4 19/32	—	1793 18/io	_	—	—	1,200
Åliden.............................	1	7/g 4	1801 “/4	1868 37s	—	7/g4	—	2,500
Ånäset yttre.....................	1	13/64	—	—	—	—	—	—
Årtoliden ........................ Åsen n:ris 1 och 2, se Will-	1	13/	1788 29/s	1868 37s		“/«. 4		2,500
vattnet n:ris 5 och 6. Ödemark .......................	1	• 7/g4	©'''''' xC OO rH	1868 37b		7/ö4	—	2,500
Skellefteå.
Andersberg ...................	1	732	1840 17/s	1862 3I/i2	_	732	—	2,500
Bastuliden.......................	1	“/er	1806 27s	”	—	“/C4	—	2,500
Bastunas ........................	1	7s	178 6 27/i2		7 A6	V8	—	2,500
Bastuträsk........................	1	V4	1778	—	—	—	—	—
Berget..............................	1	V.e	1849 19/:i	1862 31/i2	—	V16	—	2,500
Bergfors norra..................	1	71»	1799	—	—	—	—	—
Bergfors södra..................	1	7»	1795 9/i2	1862 31/i2	Ve	732	—	2,500
Bergliden .......................	1	7-	1799 29/e	1862 31/i2	—	V«	—	2,500
Bergsbyn .......................	1—8	2 15/l0	—	—	—	—	—	—
Bjurfors.........................	1	7»«	1789 27/u	1862 31/i2	—	7,c	—	2,500
Bjurliden ........................	1	7ie	OO oo rH		—	6/ig	—	2,500
Bjurström ........................	1	3/16	1831 7/e	>•	—	^lG	—	2,500
Bjurvattnet ....................	1—3	9/ic	—	—	—	—	—	—
Bjurån ...........................	1—2	47oi	1776 18/s	1862 sl/i2	—	43/	—	2,500
Björkdal...........................	1	°/32	0 S'''''' T* — OO		—	732	—	2,000
Björnberg ......................	1	Vs	öo~" OO	»	—	V9	—	2,500
Blekänget ........................	1	Vs	| 1832 2/s	)>	—	7-	1 —	2,500
Blåfors ..........................	1	"/;,2	1 1787 27i	tf	—	"/32	—	2,500

TAB. 5.

193

I

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område iLnf I

_								år 1900
Inrösnings- jord	1 Afrösnings-jord	I Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-	Anmärkningar
Tunn land	-Kapp- land	Tunn land	Kapp land	Tunn- land	Kapp land	-j Tunn land 1	-Kapp- land	verksegare och bruks-egare
174 180	10 3,5	581	! 1	3,525	2	| 4,280	13	Va	( ■ \ x“*n,tal tillökningsskatt till Villvattnet |Ji:is 9—11 bär, förutom, motstående 180 tunn-band 3,5 kappland inegor, vid afvittringen ^ gemensamt med hemmanet Halliden till-delas 956 tunnland 19 kappland afrösnings-chmentmte 4,904 tunnland 17 kappland impe-
20	8	214	4	256	10	490	22	3/32 Via
53	6	259	i 10	1,686	6	1,998	22
34	11,2	239	2,8	848	25,3	1,122	7,3
68		—	—	—	—	—	—	13/gi
17	439	9	662	23	1,170	17	—
49	6	224	8	382	3	655	17
54	30	335	22	429	31	820	19
61	14	368	8	385	17	815	7
43	7,4	269	8,6	328	3,3	640	19,3	—
28	31	127	9	324	29	481	5	—
45	17 |	188	27	652	30,o	887	10,6
182	10,3	755	5,7	511	12,9	1,448	28,9	—
290	- ''	1,116	8	574	0,7	1,980	8,7
253	18	527	22	1,334	29	2,116	5
80	8	388	16	311	30	780	22	—
244	25,1	936	14,9	126	26,8	1,308	2,8
99	—	463	16	127	27,7 •	690	11,7	_
46	9	266	7	266	16,5	579	0,5
54	28	257	20	593	16	906	_
258 1	99 7	1,069	13,8	519	10,i	1,847 !	14,1	—

25

194

TAB. 5.

Fastighetens

Namn * I

Boden.....................

Borup....................

Boviken..................

Bni träsk ...............

Brännberg..............

Brännet..................

Brännfors ...............

Brännkläppen .........

| Brännvattnet............

| Bureå.....................

j Burvik ..................

j Bäck ....................

I Bäckfors..................

i Böle .....................

Bölesvik.................

Dalen....................

Dalfors ...............

Dalliden.................

Degerbyn ..............

Djupgrofvan . .........

Djupliden ..............

Eriksberg ..............

Eriksdal.................

Eriksliden..............

Ersmark.................

Falkliden ..............

Fallet.................

F almark.................

Finnfors.................

Finnforsberget ........

Finnsele................

Flocktjern..............

Forsbacka..............

Forsberget, ett torp

Frängsberget...........

Furunäs.................

s	Tiden	Skatt	1 Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
timmer	Mantal	Då nybygge leviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Tunnland
1—3	7«		1786	_	—
1	6/32	1862 37i2	1862 37i2	—	732		2,500
1—4	1 J!l/32	—	1791 24A	—	—		1,200
1	"e*	—	—		—		—
1	:''l32	1845 M/n	1862 31/i2	—	7»		2,500
1	7	1835 27:l		—	7m	—	2,500
1	732	—	,,	—	5/;d2 I	—	2,500
1		1827 “/o	„	—	17<-.4	—	2,500
1	“/48	1799 17/4	—	—	—		—
1-8	3 7»	—	—	—	—		—
i-h	3 87c4	—	1785 74	—	—		—
1-11	3 ''''7(54	—	—	—	—		—
1	732	1829 10/3	1862 87i2	—	3/32		2,500
1-12	5 lr’/li4	—	—	—	—		- 1
1	7«	1789 n/5	1862 31/i»	—	®/«4	—	2,500
1	7/i;j	1845 23A	,,	—	7»4	—	2,500
1		1771	—	—	—	—
1	''A	_	1862 37i2	—	7*	—	2,500
1—7	2 ''-''732	_	1793 18/io	—	—	—	1,200
1	701	1833 274	1862 3,/i2	—	7g t	—	2,500
i	7s	GO W O 0		_	V8	—	2,500
		1 1847 n/i
1	Vi	1840 J7io	,,	—	7*	—	2,500
1	7.12	1818 23A	„	—	5/32	—	2,000
1	V»	1827 7u	,,	—	7b	—	2,500
1—15	4 ls/ui	—	—	—	—		—
1	7»	1838 “A	1862 37>2	—	1/32	—	2,500
1	7>«	1846 ,8A	„	—	3/l6	—	2,500
1—20	7 732	—	—	—	—		—
1—2	7''8	—	1791 27i2	—	—	—	1,400
1	7«»	1845 “A	1862 37i2	—	3/s2	—	2,500
1	7«	1834 7g	„	—	7»	—	2,500
1	’/4	1784	—	—	—
1	>7g4	1835 7u	1862 31/i2	—	13 År	—	2,500
1	—	1862 37i2	,,	—	—		—
1	7G4	1839 37to	„	—	764	—	2,500
1—3	7ie	_	—	—	—	—	—

TAB. 5

!95

Areal	af det	vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. o. m.	......:-''—
								år 1900
								! förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					1 af sågverks-
jord	jord	Impediment	S u m m a	aktiebolag,	Anmärkningar
								andra såg-
Tunn-	Kapp-
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
—		—	—	—				7l6
79	29	310	23	388	18,5	779	6,5
—	—	—	_	_		r		/ Den dugliga markon utgjorde 1,912 tunn-
—	_	__							1 land 16 kappland.
31	29,5	202	14,5	152	18,9	386	31
44	7	307	U	134	.14	486	_
55	23	334	29	301	28	692	16
Bo	0,7	396	21,3	29	29	459	19	—
-	—	—	—	—	—	—	—	“‘/128
		—	—	—	—	—	—	—
38	29,2	195	14,8	352	25	587	5	I
46	19,2	304	30,8	451	1,6	802	19,o
33	10	240	4	151	6,6	424	20,c	_
—	—	—	_	_					Degerbyn, som enligt Konungens befall-mngshafvandes utslag den 18 oktober 1793 borde hafva erhållit 3,412 tunnland 16 kapp-
186	10	438	22	755	29	1,380	29
51	10	—	—	—	—	—	—	7»	/land duglig mark, efter 1,200 tunnland för \lielt 12,666 n tunnband 28,r, kappland, och uppstod
144	—	376	28	572	6
						alltså i utmalct en brist af 745 tunnland
38	10,5	274	5,5	243	22	556	6	—	''19,4 kappland.
; i45	8	479	24	975	29	1,600	29	74
60	4	252	12	38	26,4	351	10,4
| 34	12	278	4	20	15,4	332	31,4	—
6	18	71	18	36	15	114	19
60	14,5	408	9,5	325	28,5	794	20,5	—
	—	_	_						f Utgjorde vid afvittringen w/32 mantal med »568 tunnland 30 kappland duglig mark. [ Motstående egovidd afser 7/ö4 mantal, hvar-till hemmanet Finnsele genom Konungens
32	26	201	18	312	19,5	546	31,5	—
18	15	254	31	9.19.	17	545	31
						beiällningshafvandes utslag den 31 december
				—	—	—	—	—	1862 blifvit skattlagdt, men genom kungl.
75	20	432	6	223	1	730	27	—	bref den 10 augusti 1866 förordnades att egor motsvarande Vw mantal skulle från hem-
10	7	106	31	99	26	217			manet Åkerlund till Finnsele förläggas, och
41	9	154	1	98	22	294	—	_	sistnämnda hemman svara för Va mantal.
—	—	—	—	—	—	—	—	—

TAB. 5.

196

? 1 s t i g k e	tens		Tiden	Skatt	I	Vid af-vittringen beräknad
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi-sionel j	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord	areal duglig mark för helt mantal Tunnland
Fått................................	1	V»	1851 =72	1862 “742		7»	_	2,500
Fällbäcken........................	1	764	1798 “/8	„	—	764	—	2,500
Gillervattnet.....................	1	n/64	1835 “/8	,,	—	1J/64	—	2,500
Gran ..............................	1	7«»	1808 “/u	5?		7»	—	2,000
Granfors...........................	1	7°	1800 =7s	—	—	—	—	—
Granholm ........................	1	Va	q O X T—t	1862 sVi2	—	7»	—	2,500
Grannas.........................	1	764	cT~~ O CO r—1	„	—	764	—	2,500
Granå..............................	1	732	1831 “/a	„	—	3/32	—	2,500
Grundfors norra ...............	1	U/64	1840 14/io		—	3 764	—	2,500
Grundfors södra ...............	1	764	1836 »V»	?)	—	764	—	2,500
Grundnäs ........................	1	19/64	1799 ''Vs	—	—	—	—	—
Gråberg...........................	1	710	1799 =75	—	—	—	—	—
Gråliden.........................	1	3/32	©~ CO 77 CO	1862 »7u	—	732		2,500
Grånäset ....................	1	7«	1791	—	—	—	—	—
Grönliden ........................	1-2	732	1828 M/s	—	—	—	—	—
Gum mark ........................	1—8	4 °/i«	—	1786 =79	—	—	—	1,300
Gärdsmark ............. .......	1—4	1 Va	—	1786 =79	—	—	—	—
Hedensbyn ...................	1—15	4 18/i«	—	—	—	33/64	—	2,500
Hedlunda .....................	1	*764	1828 “/s	1862 37i2	—	—
Hedåker...........................	1	7»	—	,,	—	Va	—	2,500
Hjåggböle .......................	1—9	3 72	—	1786 »Va	—	—	—
Holm fors ........................	1-2	7*	1770	—	—	—	—
Holmlund ........................	1	!l/64	1846 M/a	1862 37i2	—	764	—	2,500
Holmselet ........................	1	s/ie	1822 =77	„	—	7*	—	2,500
Holmsvattnet ..................	1—2	“/ib	—	1785 74	—	—	—	—
Häbbersfors .................... Häbbersfors östra, se Sand-fors.	1	=764	1767 711	1862 »7u	V8	27«4		2,000
Häbberslid........................	1	17/B4	1802 Ve	1862 *7«	—	17/64	—	2,500
Häggnäs ........................	1	7*	1800	—	—	—	—	—
Hällbergssvedjan...............	1	7l6	1806 12/u	1862 “712	—	3/l0	—	2,500
Hälliden...........................	1	7/ö4	1845 m/j	,,	—	7/e4	—	2,500
Högdalen .......................	1	”/G4	—	}•>	—	V3	1/m	2,500
Höglund...........................	1	n/64	1833 =74	..	—	13/64	—	2,500
Högnäsfors .....................	1	7/s2	1796 *71	—	—	—	—
Högstliden........................	1	764	1840 ”/b	1862 M/u	—	7/64	—	2,500

TAB. 5.

197

/

Areal af det vid afvittringen fastig	het tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.	—
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	impediment	Summa	aktiebolag,
								andra såg-verks egare
|Tunn-	I Kapp-				1
Tunn-	Kapp	Tunn-	Kapp-	Tunn-	i Kapp-	och bruks-
1 land	land	land	land	land	1 land	land	| land	egare
58	16	175	28	803	4	1,037	16	3/a2
35	27	159	15	12	24	208	2
80	15	349	7	501	28	931	18
93	16,5	468	81,5	133	16,i)	696	0,9	—
107	16	205	_	280	28	593	12	I
118	7	233	11	787	29	1,139	15	-
28	3	159	i 13	32	0,8	219	16,8	_	*
78	12	351	10	104	15	534	5
03	31	287	19	423	1	774	19	—
47	4,5	187	7,5	341	0,5	575	12,5	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	/ Den dugliga marken utgjorde 5,443 tunn-
									\ land 24 kappland.
_	_								/ Denna by både vid afvittringen 2,437 tunn-
_	_								\land
141	7	366	19	196	7	704	1
46	14,2	266	1,8	283	14,6	595	30,6	—
					—	—	—	—	Deri dugliga marken utgjorde 4,450 tunnland.
46	31	304	19	152	4	503	22
83	24	385	—	204	4	672	28	_
119	31,8	661	8,2	428	—	—	—	—	; Den dugliga marken utgjorde 1,137 tunn-eland 16 kappland.
22,7	1,209	30,7	—
59	0,9	605	l,i	46	19,3	710	21,3	—
98	17,5	370	6,5	328	29,9	797	21,9	v*
55	12	218	2	305	11,2	578	25,2	_
2	19,5	36	14,5	7	4,5	46	6,5	—	I Motstående egovidd afser endast hemma-jnet Högdalens tfllökningsskatt Vm mantal.
55	30,7	373	23,3	98	20,7	528	10,7	—
61	25,5	211	20,5	609	2,5	882	16,5	—

198

TAB. 5.

Fastighet	ens		Tiden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge oeviljats till 1 anläggning	Då afvitt- I ringsutslag meddelades	. ! Provi- 1 sionel	Vid 1 rfvitt-1 ringen fast-stäld j	E.S tW rt- <2. ti II
Tunnland j
I Innerursvik ...................	1 1-3	1 »/.2	I _	_			—
Innervik .........................\	1—19	57/lG	—	-		—	—	—
Istermyrliden .................	1		1779	1862 »Va	v»	>7*4	—	2,500
Johannistorp.....................	1	7»	J1827 "/» 11842 24/n	)t	—	''732	—	2,500
Karsträsk .....................	1 — 2	7/	1798	—	—	—	—	—
Klintforslid .....................	1	7*	1776 18/r,	1819 7t	—	7*	—	1,400
Klockarberget .................	1	S/e4	1843 a4/io	1862 37i2	—	764	—	2,500
Klockarebordet.................	1	7	_	—	—	—	—
Klutmark .......................	1—10	3 I7/g4		—	—	—	—	—
Komministersbostället ......	1	■''Viss	—	—	— 1	—	—	—
d:o	2		—	—	—	—	—	—
Kroknäs..........................	1	7''	1798 2s/s	1862 «7u	—	y>	—	1,400
| Kroksjön .......................	1-3	*7»		—	—	—	—	—
] Krångfors .......................	1	7«	-	1862 37i2	—	3''/96	17/96	(1,400 (2,500
| Krångnäs, ett torp ..........	1	—	1862 37i2	It	—	—	—	—
I Krångsvarf .....................	1	"/•*	1799 7g	”	—	7«4		2,500
Kusliden .......................	1	®/s2	1806 “/»		—	7»2	—	2,500
Kusliden ........................	2	s/a2	lO — X		—	7''32	—	2,500
Kusmark .......................	1-23	6 48/64	—	1791 24/12	—	—	—	1,100
Kyrkbäcken .....................	1	7*4	183147«	1862 37i2	—	7g4	—	2,500
Kågeträsk ........................	1-5	1 “/l6	—	—	—	—	—	—
Lidberget ........................	1	n/u	OO to 00"	1862 37i2	—	”/el	—	2,500
Liden ..............................	1	748	1797 Vii	It	—	716	—	2,500
Liden .............................	2	7*	1846 ‘7a	It	—	7»	—	2,500
Ljusvattnet ....................	1	7«	1797	It	—	V®	—	2,500
Loberget .......................	1	u/32	1827 Va	ti	—	‘7<3	—	2,500
Lund ..............................	1-6	2 19/32	—	1787 279	—	—	—	—
Långbacka........................	1	7»	1846 14/i 1	1862 37ia	—	7»	—	2,500
Långberget .....................	1	»/s«	1839 2:/s	It	_	732	—	2,500
Långbäck ........................	1	’/04	1830 27u	It		764	—	2,500
Långdal..........................	1	7“	1839 27a	it	! _	7^	—	2,500
Långheden.......................	1	7»	OO rf*. 0 0	It	—	7«	—	2,500
Långselet .......................	1	7„;	180 1 22/i	It	—	''/>''•	—	2,500
Löflund .........................	1	7»4	1798 27n	„	—	764	—	2,500
Löparnas .......................	1	7l6	1824 18/8	It	—	3/l6	—	2‘500

TAB. 5-

199

Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	1 Mantal, som t. 0. m år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn-■ land	Kapp- land	Tunn- land	| Kapp-! land	Tunn- land	1 Kapp-land
_	_	_	_			_	_
—	—	—	—	—	—	—	—	—
105	31	323	23	654	1	1,083	23
30	14	203	30	188	9	422	21	—
—		—	—	—	—	—	—	—	f Genom Konungens befallningshafvandes )utslag den 8 juli 1819 Tiar hemmanet Klint-
									\ forslid för V4 mantal tilldelats 350 tunnland
60	1,5	135	8,5	130	24	326	2	—	(duglig mark.
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—		—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	•
115	8	234	24	840	3,4	1,190	3,4	—
—	—	—		—	—	—		—	✓ Hemmanet Krångfors har vid afvittring tilldelats 894 tunnland 25,3 kappland duglig J mark, beräknad för gamla skatten efter 1,400
						~			| tunnland och för tillökningsskatten efter 2,500 tunnland å helt mantal, förutom 1,281 (tunnland 6 kappland impediment.
48	—	147	10	322	13	517	23	—
49	1	302	17	in	22	463	8	_
106	15,5	596	20,5	372	10,5	1,075	14,5	_
46	1	188	11	558	7,5	792	19,5	—	1 Vid afvittringen innehade denna hy 7,339
								—	ltunnland duglig mark.
22	0,9	173	9,1	394	20,3	589	30,3	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
70	30	358	24	668	15	1,098	5	"/vm
89	29,5	378	26,5	184	4,4	652	28,4	_
35	0,7	277	15,3	218	10,5	530	26,5	_
61	2	251	14	700	21	1,013	5	_
157	4	702	8	1,075	14	1,777	22		f Denna by både vid afvittringen 2,208 tunn-eland 8 kappland in- och utegor.
58	—	254	16	429	28	742	12	—
44	29	189	15	419	7	653	19	_
47	12	226	2	129	15,7	402	29,7	—
63	19	561	13	319	20	944	20	—
101	2	211	14	540	—	852	16	—
174	14	919	10	864	26	1,958	18	—
39	12	312	6	113	21	465	7
63	—	405	24	439	17	908	9	—

200

TAB. 5.

Fastighe	tens
Namn	Nummer	Mantal
Medle..............................	1-12	4
Morön ...........................	1—5	1 “/ig
Mullbacka .....................	1	V«
Mulltjäln ........................	1	13/g4
Myckle .........................	1-9	4
Myrliden ........................	1	6/ä2
Norrberget .....................	1	a/ei
Norrbäck • .....................	1	S/l6
Norrliden .......................	1	9/32
Norrström ........................	1	Ver
Nyborg ..................... .....	1	‘A
Nydal ............................	1	7«4
Nyfors södra....................	1	6/32
Nygård ..........................	1-2	9/c4
Nyheden..........................	1 0	6/32
Nyholrn ........................	1—2	7«>
Nyland ..........................	1	;IT/er
Nyliden .........................	1	Vs
Nyliden vestra eller öfra	1	V32
Olofsberg ......................	1	Vs
Olofsberg södra .............	1	Vs
Orrbäcken.......................	1	6/s2
Orrliden..........................	1	V*
Orrträsk ........................	1	28/g4
Ottertjern, ett torp............	1	—
Plan .............................	1	13/c4
Prestbordet ... ................	1	1 21/g4
Qvamforsliden .................	1	,5/ci
Ragvaldsträsk ..............	1—9	2 45/m
Rismyrliden .................. •	1	7.0
Risön ............... ...........	1	•7«
Räftkläppen ....................	1	13/04
Röjnoret .........................	1	23/g4
Rönnberget ....................	1	16/«4

Tiden	Skatt		Vid af-vittringen
Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen''	För til ningsj	areal duglig mark för helt mantal
anläggning	meddelades	fast- stäld	S 5T p- tf	Tunnland
—	f 1789 1 1862 äl/i2	—	—	—	1,150
1807 27»	—	—	—	—	—
1803 °/t	1862 31/i2	—	1S/04	—	2,500
—	1793 18/iq	—	—	—	—
1829 2%	1862 31/i2	—	732	—	2,500
1847 13/9	»	—	s/g 4	—	2,000
00 CM 00 T—(	It	—	>	—	2,500
1804 12/s	—	—	—	—	—
1800 c/4	1862 31/i2	—	V»4	—	2,500
1802 9/i	1 1817 10/9 l 1862 31/i2	—	v«		1,400
1843 81/io	1862 31/t2	—	*/B4	—	2,500
1845 28/io	1»	—	7s«	—	2,500
J 1826 22/u I 1841 27io	—	—	—	-	—
1800 18/s	1862 31/i2	—	732	—	2,500
-a 05 ce	)»	—	7»	—	2,000
—	»>	—	s/ie	VG4	2,500
1829 V40	>>	—	Vs	—	2,500
1829 “/12	—	—	—	—	—
1836 22/3	1862 31/,2	—	Vs	—	2,000
1842 21/i2	1»	—	Vs	—	2,500
1804	»1	—	6/32	—	2,500
! 1798 23/r	—	—	V*	—	2,500
—	1862 3,/I2	—	23/04	—	2,500
1862 31/i2	tf	—	—	—	—
1846 18/;,	tf	—	13/G4	—	2,500
—	—	—	—	—	—
1820 22/r	1862 31/i2	—	“/Öl	—	2,500
—	1786 27/9	—	—	—	—
1825 31/io	1862 31/i2	—	:''/vt	—	2,500
—	(1789)	—	—	—	—
1806 2V"''	1862 3t/''G	—	7«	—	2,500
1771 w/3	tf	—	23/G4		2,500
1825 s/9	tf	—	J7«4		2,000

TA».

201

5-

Areal af det	vid afvittringen fastig	h.et tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verks egare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
—	—	—	—	—	—			Veu	Vid afvittring år 1789 hade Mord by för 1 n/io mantal efter 1,150 tunnland duglig mark å helt mantal fått sig tillerkändt 1,940 tunn-
									land 20 kappland sådan mark, men endast kommit i åtnjutande af 494 tunnland 14 kapp-
95	■ —	422	—	—	—	—	_	—	land. I ersättning för bristande 1,446 tunn-land 6 kappland liar byn enligt Konungens
13	13	287	4	804	30	—	befallningsliafvandes utslag den 31 december 1862 tilldelats tvenne allmänningstrakter, in-
				''			—	—	infattande tillhopa 718 tunnland 1 kappland
71	7	319	13	751	30	1,142	18	—	duglig mark samt 188 tunnland 17 kappland impediment.
42	20	238	20	101	27,4	443	3,1	—
34	27,r,	433	28,5	04	14	533	0	—
59	—	214	14	200	3	539	17	_
14	11	180	31	—	—			—	/ Hemmanet Nyborg har vid afvittring till-\ delats 350 tunnland duglig mark. { Hemmanet liar vid afvittringen tillagts \ gemensamt med Vs mantal Bodal i By ske
50	15	340	5	428	17	819	5	—	1 socken 277 tunnland 23 kappland impediment.
62	25	327	27	357	12	748
221	81,*	903	0,8	544	15	1,009	15	_
8	17	30	17	22	3,3	Öl	5,3	—	/ Motstående egovidd af ser endast hemma »Hets tillökningsskatt Vin mantal.
46	13,«	206	2,4	207	6,0	519	22,0	—
44	20	205	0	61	19,3	311	19,3
51	1	201	15	147	21	400	5	_
40	23,7	349	28,5	144	7	534	27	_
90	8	534	24	314	19,5	939	19,5	_
188	9	710	5	927	19	1,826	1	_
32	10	123	24	490	29	653	5	_
84	31	422	27	098	7,5	1,206	1,0	—
—	—	—	—	—	. —	—	■—	—	Kyrkoherdeboställe.
93	7	492	23	151	3,8	737	v
—	—	—	—	—	—	—	—
77	25	390	31	534	28,8	1,003	20,8	—
08 147	27 13	438 751	31 1	341 2,232	10 29,8	849 3,131	4 11,8	—
98	20	309	30	243	1 6,2	712	8,2 1	—

26

202

TAB. 5.

Fastighe	} e	11 s			T iden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
'' Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- . ringen fast- stäld	För tillölc-ningsjord
Rönnbäcken .....................	1	_2							~		_
Sandberg ....................		1		v*-	1801!	7;n	1862 27,2	—	732	—	2,500
Sandfors eller Häbbesfors
östra .............................		1			1767	1B/n		7s	18/«t	—	2,000
Sandviken .......................		1		5 jil‘2	1797	*»/l»	It	—	732	—	2,500
Sidberg eller Sidbergsliden		1		''/«■	1788		„	—	7--''*	—	1,400
Sidtorp ..........................		1		7«4	1831	27,-,	n	—	7*	—	2,500
Skråmträsk .....................	1	-9	2	r''7ei			1 1793 18/n > 1862 »Vis	—	2 13/lO	7o.t	11,300 12,500
Slut................................		1		7»	1847	27)0	1862 37i3		7»	—	2,500
Slyberg ..........................		1		7:13	1845	27 u	tt		7''2	—	2,000
Stafbäck ............... ........		t		7:13	1829	7>«	tt	—	732	—	2,500
Stemningsgård...............	1	—5	1	'' 7»*			—	—	—	—	—
Stensund ......................		1		7/g4	1802	"y.o	1862 »‘/u	—	7*4	—	2,500
Storkåge .......................	1	—24	8	7»			/ 1791 l 1864 272	—	—	—	1,000
Storselet ........................		1		7-	1827		1862 nyi2	_	7<«	—	2,000
Storön..............................		1		7>«	1797	‘7*	5>	—	7 i»		2,500
Strömfors ......................		1		7‘»	1778	*7,3	»>	—	7l8		2,500
Strömsgård .....................		1		7*	1845	7*	tt	—	7»		2,500
Stöfverfors .....................		t		V''i	1802	*y.«	—	. —	—	—	—
Stöfvernäs.....................		1		7«‘			1862 »7ia	—	7» ‘		2,500
Sunnanå ........................	1	—5	2				—	—	—	—	—
Svanfors.........................		1		7»	1767		1862 31/i»	—	72	_	2,000
Svanström......................	1	_2		Va	1767		—	—	—	—	—
Svedun ........................		1		"l>; 1	1799	‘-''/t	1868 37i2	—	ii/or	—	2,500
Sörträsk .......................		1		7/:i2	1810	27.	)»	i/s	7»»	_	2,500
Talliden.........................		1		71''-''	1837	'' 7<	n	—	5/s»	_	2,500
Tarsbäckliden, ett torp ....		1		—	1862	»Vl3	»j	—	-	—	—
Tarsmyran ....................		1		;/:l2	1819	*7»	>)	—	7»»	—	2,500
Tarsnäs .........................		1		7»»	1804	10/2	tt	—	7**	—	2,500
Tjern ..........................	1	-6	1	’7«			1786 27,	—	—	—	—
T åfvan ........................	1	3	1	7=»			tt	—	—	—	—
Walliden vestra .............		1		''V1C	1828	■-:/u	1862 »‘/t»	—	Va:	—	2,500
		1		**/it •»	1829	s	tt		722		2,500
Waruträsk ......................	1	-4	1	7:13	-		—	—	—		—
Wikdal ...........................		1		7"	1795		1862 »''/12	—	7*	—	2,500

TAB. 5.

203

Areal af det vid afvittringén fastighet tillagda område i |som t_ 0'' m

j år 1900

								i förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					[ af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
Tunn-	.Kapp-	Tunn-	jKapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	''Kapp-	och bruks-
land	land	land	| land	land	land	land	land	egare
140	18	250	2	688	1	1,078	21	::
55	9	350	31	68	2,5	474	10,5
36	6,3	354	I 13,7	125	12,5	516	0,5	—
79	0,4	329	10,3	130	21,3	539	—	—
33	23,7	239	22,3	92	15,8	365	29,8	—	f Skråmträsks by bär vid afvittring: tilldelats
									l 3,790 tunnland 20 kappland duglig mark jemte 14,422 tunnland 12,7 kappland impediment.
32	—	280	16	105	3	417	19	—
22	20,1	164	27,3	45	21,3	233	5,3	—
40	26	193	18	171	17	405	29	—
_	_	_	_	__					Vid 1791 års afvittring både Storkaxe bv
31		241	20,o		22,1				för 8 3/4 mantal tillerkänts 8,408 tunnland 16
25,1	75	349	4,1	—	kappland duglig mark, efter 1,000 tunnland för helt mantal, i livilket utmål dock uidd-
—	—	—	—	—	—	—	—	”/»	stod en brist af 1,952 tunnland 28 kappland. I ersättning bärför tillädes byn genom Ko-:
114	27	760	5	283		1,158			nnngens beiallningsliafvandes utslag den 24
24,2	24,2	__	februari 1864 af kronoöfverloppsmarker 1,071 tunnland 14,2 kappland duglig mark jemte 171 tunnland 3 kappland impediment.
19	29	136	11	863	29	1,020	5	—
138	6	643	2	695	16	1,476	24	—
61	5	251	11	252	5	564	21	_
84	0,6	267	17,4	131	12,7	482	30,o	—
210	29,1	789	2,3	602	13,4	1,602	13,4	—
21	2	408	20	297	16,2	727	6,2
119	11	427	17	1,090	13	1,637	9	—
87	—	303	20	509	15	900	3	—
78	23,5	155	20,5	270	0,5	504	12,5	—
131	17,9	415	10,i	383	16,9	930	12,9	—
73	29,5	160	14,5	424	31,5	659	11,5	—
83	U,''	385	12,9	192	1,0	660	25,0	—
59	23	330	29	241	9,5	631	29,5	—
62	23,5	406	0,5	359	15	828	7	—

204

T AB. 5.

.Fastighetens

Namn

Nummer j Mantal

T i d e n

Då nybygge
beviljats till
anläggning

Då afvittringsutslag

meddelades

Skatt

'' Vid'' I
! afvitt- 2.
Provi''! ringen 4

sionel i

fast stäld -

Vid afvittringen
|
. beräknad j
areal duglig
mark för
i helt mantal I

Tunnland

Wikmyran •.
Wästbäck
Ytterursvik
Yttervik ..
Åkerlund .

Åliden........

Orliden —

Byske socken.

Åfvan..........................

Aspliden .......................

Aspliden ..........................

Aspliden ........................

Aspliden, ett torp ............

Backa..............................

Bjurselet n:o 1, se Selet n:o 3.

Björklund ........................

Björkträsk

Blåfors

Bodalen ...

Borgfors

Brattliden

Brännan ...

Brännland

Brännlund

Brännäs

Bränntjälliden
Butjern .........

Byske...........

Båtfors norra
Bäckliden .....

1

1

1—6

1—7

1

I

1

1—2

1

2

3

4
1

1

1

1—8

1

1

S/l6

7«

1 y/l6
2 19/32
7»
V»

lö/lG

‘/to
°/et
11 lu

nA*

ÖAä

7»

”/»s

7»

7»

7»»

7s

”A*

7«

11m

ȁr

»Ai

7«

7*

1801»»/» —
184415A i 1862 »Vis

1862 s,/i2

1799 16/5
1832 14/n

1800 “A

1845 3/i
1842 2G/t

1862 31/i2

1815 28A

I 1829 »A
'' 1837 18/io
1830 »/t
1787 2»/i

1818 26/u
1832 “/i

1818 17A

1847 “A
1862 M/u
1794 2e/n

1782 19/i

1862 31/i2

1803

1802 23/n
1845 »/it

1862 3l/i->
it

1862 31/i2

1798 19A

1862 31/iä

1862 31/i2

1862 37n>

/ 1815 »/ro
I 1862 31/i2

1862 31/i2

1862 37i2

“År

/«*

ȁr

3/xG

7«

7“ -

7A2 -

>| -

7» 1 -

»A* —

1''s —

7m | -

7» 7»2

ȁr i -

3/l6 I -

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

/ 1,400
I 2,500
2,500
2,500

2,500

2,500

TAK. 5.

205

Areal	af det vid afvittringe	11 fastig	liet tillagda område i	Mantal, som. t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösning^ -jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- Kapp-land land	Tunn- land	Kapp- land
								6/32
59	13	214	1	133	28	407	10	—
—	—	—	—		—	—	—	v«	Motstående egovidd afser %4 mantal, livar-
62	1	289	17	_ 438	3	789	21	16/25G	till detta hemman vid afvittring blifvit skatt-lagdt; men genom Knngl. bref den 10 augusti ! . 1866 bär förordnats att egor motsvarande Vm
87	10	381	14	354	23	823	15	_	mantal skulle till Finnsele förläggas från hem-manet Åkerlund, hvars skattemål derigenom
55	12,4	296	5,6	227	5,4	578	23,4	—	nedsattes till Vs mantal.
—	—	—		—	—	—	—	—	1 Vid afvittringen tilldelades denna by 1,312 ^tunnland 16 kappland duglig mark.
84	15,4	267	2,c	538	17,5	890	3,5	_
82	5,4	347	16,o	415	2,5	844	24,5	_
14	25,1	219	18,9	136	3,0 4	371	10,4	—
59	18,7	370	3,3	645	28,6	1,075	18,0	—
63	6	327	14	784	23	1,175	11	—
42	2	270	14	167	4	479	20	—	1 Öfverflyttadt från Skellefteå till Byske
258	22,7	1.069	13,3	519	10,1	1,847	14,1	_	/socken enligt Kammarkollegii beslut den 17
52	10,4	260	5,6	798	2,4	1,110	18,4	—	(september 1886. f Hemmanet har gemensamt med 5/s4 mantal \ Nydal i Skellefteå socken vid afvittringen ''tillagts 277 tunnland 12 kappland impediment.
44	31	189	13	589	5	823	17	_
51	15	261	1	125	14	437	30	_
57	10	372	12	555	10,3	985	0,3
								—	/ Hemmanet Brännas har vid afvittring till-
	~		—	—	—	—		—	| delats 409 tunnland 12 kappland duglig mark (jemte 468 tunnland 13,7 kappland impediment.
58	30	292	20	316	15	668	1		( Hemmanet Butjern bär vid afvittring till-
—	—	—	—				%4 16/04	I delats 351 tunnland 18 kappland duglig mark '' samt gemensamt med hemmanen Lindesmark [och Rösnäset 1,201 tunnland 7,1 kappland [impediment. 1 Hemmanet Byske n:o 8, 3/ie mantal, är \ kyrkoherdeboställe.
_	_	_
185	28	801	20	742	25	1,680	9	S/f)2
146	14	322	10	716	7	1,184	31	—

200

tab 5.

Fastighetens		Fide n	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
Namn	| Nummer j	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen- fast- stäld	För tillök-ningsjord
Dalbäck .........................	1	”A»	1800 ”/.i	1862 »712	_	7»		2,500
Dalmyran ........................	1	Vin	1843 so/io	»J	—	710	—	2,500
Degerliden .....................	1 !	7»»	1820 14/a	JJ	—	732	—	2,500
Drängsmark ................. ..	1—16	4 5/a	—	>>	—	4 */8	— !	2,000
! Ekenäs ...........................	1	7 w	1847 i:yy	>>	—	704		2,500
Finnträsk .......................	1—3	17*	1761 13/«	>>	—	172	—	2,500
Forsheden.......................	1		1845 7u	f J	—	”/64	—	2,500
Forsliden ........................	1	:,/i»	1801 “/i		—	:l/io	—	2,500
Frostkåge .......................	1—15	3 ‘‘''In	—	—	—	—	—	—
Fällfors ...........................	1—4	1 6/3»		1 1799 =7.	—	_		1,400
				1 1862 31/i2	—
Fällforsliden.....................	1	■Vid	■ 1816 ]7u	1862 »V12	—	7l»		2,500
Gagsmark.......................	1—6	1 t8/e1	—	—	—	—		—
| Graflund ........................	1	10/64	1806 ''-''Va	1862 31/i2	—	19/64	—	2,500 |
Harrsjö ...........................	1	7»*	1862 »7l2		—	732	—	2,500
Hedfors .......... ................	1	17/04	1832 Vit	JJ	—	17/64	—	2,500
Hednäs .........................	1		1832 »/it	,,	—	7«	—	2,500
Hemmistjern....................	1	7b	1862 37i2	>)	—	7®	—	2,500
Holmstrand ............ ........	1	7*	1805 Vin	)»	—	7''*	—	2,500
Hvitsjön..........................	1	732	f 183018/io 1 1845“/u	V	_	782	—	2,500
Hälleström .....................	1	7i«	184511/a	U		7“	—	2,500
Hällfors...........................	1	7*	178414/io	V	—	''li	—	2,500
Högtället ........................	i	7®	1862 37i»			7»	—	2,500
Innanbäck .......................	1	13/e4	1846 ''‘‘Ilo	»>		x7“	—	2,500
Islandsbäck .....................	1	Via	1822 ''»/v.	J*		716	—	2,500
Jakobsfors.......................	1	7 764	1836 74	»		47«4	—	2,500
Kinnbäck ........................	1-3	«/m	—	—	—	—	—	2,500
Klöfversfors .....................	1	“/e*	—	1
Klöfversfors ....................	2	ö/32	1814 u/\	1 1862 »Vi2	—	7®	—	2,500
Klöfversfors eller Lidtjern...	3	e/«4	1844 ”/a	J
Krokliden ........................	1	7io	1844 27a	1862 »742		7»	—	2,500
Kälfors eller Tjälfors.........	1	18/«*	1807 “/12	>»	! —	10/64	—	2,500
| Källbomark ....................	1—4	1716	—	—	—	—	—	2,500
Källdal ........................ ..	1	3/32	1836 ”/»	1862 31/ia	—	'' jn	—	2,500
Landfors ........................	1	3/l6	184118/io	>>	—	3/l«	—	2,500
i Larsbo .........................	1	7»	1842 m/9		—	7«	—	2,500

TAB. 5.

207

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- Kapp-land land	Tunn-, Kapp-land land	Tunn- Kapp- Tunn- Kapp-land land I land land

									( Hemmanet Dalbäek har vid afvittring till-
	—	—	—	—	—	—	—	—	J delats 468 tunnland 24 kappland duglig mark | samt gemensamt med hemmanet Kälfdal 815 ''tunnland 6 kappland impediment.
89	2,4	692	5,c	691	28,4	1,473	4,4	—
52	22,s	337	29,2	529	9,5	919	29,5	—
1,892	11	7,357	21	10,383	27,5	19,633	27,5	*/«*
33	1,5	318	16,5	354	25	706	11
495	8,5	3,254	23,5	3,084	24,7	6,834	24,7	_
76	26	352	28	1,045	8	1,474	30	—
66	2	402	22	575	16	1,044	8	3/32
									( Fällfors by liar vid afvittring tilldelats
							—	%2	11,618 tunnland 24 kappland duglig mark för-! ''utom impediment.
60	4	408	20	905	11,5	1,374	3,5	7-12
—	—	—	—	—	—	—	—	V»
105	26,8	636	11,2	437	11,5	1,179	17,5
48	26	341	26	361	17,5	752	5,5	—
137	9	526	25	663	27	1,327	29	—
64	21	560	10,5	556	20	1,181	20	—
48	15	264	1	628	31,4	941	15,4	—	,
114	17,3	510	14,7	1,209	17,8	1,834	17,8	““
56	12	334	8	665	7,3	1,055	27,3	—
64	2,7	404	21,3	646	10,7	1,115	2 7	7*«
121	12,c	503	19,4	1,144	16,0	1,769	16,0
43	27	268	21	756	15	1,068	31	_
99	20	408	6	786	6	1,294	—	__
78	28,5	389	27,5	488	1,5	956	25,5 |	_
70	6,7	515	23,8	566	18,5	1,152	16,5	-
318	15,5	1,244	0,5	1,787	29,3	3,350	13,3	7»
82	1	386	23	452	10	921	2	-•
95	25,5	646	12,5	241	2,3	983	8,3	—
—	—	—	- 1	—	—	—	—	7-i2 |	{ Hemmanet Källdal har vid afvittring till-
- i	—	—	- 1	- 1	_	_	_		Idelats 234 tunnland 12 kappland duglig mark!
83	26	384:	30		10	714			samt gemensamt med hemmanet Halhäck!
245	2	—	1815 tunnland 6 kappland impediment.
37 |	6	275	10	509 J	30	822	14	—

208

tab. 5.

Fastig li e	e n s		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad
Namn	Nummer	Mantal	På nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	1 Provi- j sionel	Vid afvitt-j ringen fast stäld	För tillök-ningsjord	areal duglig mark för bett mantal Tunnland
Lidbacken ........................	1	7*o	1800 2,/i	Öl CD GO T“1	—	7*c	—	2,500
Lidtjern, se KlBfverfors n:o 3	—	-	-	-	—	— ;	—	—
Lillkågeliden.....................	1	7»*	1843 13/i	1862 3*/i2	—	7''.2	—	2,500
J Lillkågeheden ..................	1	V*»	1842 29A	>>	—	7*o	—	2,500
Lillkågeträsk .................	1-3	V.c	~		—
Lindesmark .....................	1	!,/32	1847 7**	1862 ■1‘/i2	—	7 32	—	2,500
Lundbäck ........................	1	7*	OO 4- O ^0		—	7"	—	2,500
Lundfors .......................	1	27«*	1797 24/s	>>	—	2,/c4	—	2,500
Lundåker ........................	1	7s	1842 3%	v	—	7»	—	2,500
Långsjö ...........................	1	7*	C ia~ O -T OO r—!	„	—	7*	—	2,500
Långsjöliden.....................	1	o/e 1	1856 29/io	>»	—	9/ö4	—	2,500
. Löfholm...........................	1	o/ei	1845 2/i		—	9/ei	—	2,500
1 Malbäck.........................	1	7to	1822 19/io			5/io	—	2,500
Maltjäln..........................	1	7*	1842 7c	1869 12/c	—	7»	—	2,500
| Mullberg ........................	1	V*»	1795 18/u	1862 o*/12	—	7ic	—	2,500
Nide .............................	1	7«*	1833 2G/4	»»	—	9/c4	—	2,500
Nordanå...........................	1	7«	1862 o*/*o	»>	—	7»	—	2,500
Norrbacka........................	1	7"	1846 ‘»/c		—	7»	—	2,500
| Norrfors...........■«..............	1	7*	1826 *7s	»>	—	7*	—	2,500
j Norrlångträsk ..................	1—2	7*o	—		—	9/l0	—	2,500
Ny fors ...........................	1	1!i/ei	1817 *7i«	187 7 20/u	—	*704	—	2,500
Orrtjern .........................	1		1788 5/4	1862 31/12	—	7:,2	—	2,500
Ostvik ..........................	1—12	3 4*/oi	—	—	—	—	—	—
Perstorp...........................	1	15/04	1824 8I/j	1862 3*/i2	—	*70*	—	2,500
Pitmanliden ....................	1	7»»	1846 29/s		—	7»	—	2,500
j Rismyrliden norra ............	1	7»	1843 6/in	»	—	7«	—	j 2,500
! Rösnäs ..........................	1	5/oi	1831 7»	»»	—	7“	—	2,500
Segerlund ........................	1	7»	"tf OO	V 11799 27o 11862 9*/i2	—	7»		2,500
Selet ..............................	1-3	7»	—	—	*7»		2,500
Selfors ..........................	1	0/01	1830 27i-2	1862 n,/12	—	7«	—	2,500
| Selsmoran ......................	1	7»	1842 s/;		—	7b	—	2,500
Selsvik ...........................	1	7*«	1830 *"/io	»»	—	7,c	—	2,500
Skogfors........................	1	,r''/e 1	1835 7u	»>	- —	15/C4	—	2,500
j Skurudal .......................	1	7«	1846 *%		! —	9/c4	—	2,500
Stafsjön..........................	1	7»	1835 *8/..		—	7»	—	2,500
1 Stensjön........................	1-2	7»	1780 2/n	>>		7-*		2,500

T AB. 5.

209

Area]	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m	------
								år 1900
				1				förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-
jord	lord	Impediment	Summa	aktiebolag,	Anmärkningar
								andra såg-verksegare och bruks-
Tunn-	Kapp-	Tunn-	i Kapp	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-
land	j land	land	land	land	land	land	land	egare
90	27	377	29	387	6,9	855	30,9	—
26	12,1	207	31,9	67	29	302	9
22	1	134	7	87	24	244	_	_
—	—	—	—	—	—	—	—	—	( Hemmanet Lindesmark har vid afvittring tilldelats 703 tunnland 4 kappland duglig
—	—	—	—	—	—	_		7>o	''mark samt gemensamt med hemmanen Bu-
24	26,t	287	21,9	451	16,0	764	0,o	tjern och Rösnäset 1,201 tunnland 7,1 kapp-land impediment.
133	24,i	920	29,9	610	2,8	1,664	24,8	—
39	20	272	28	148	1	460	17	—
61	16	563	16	1,000	27	1,625	27	—
42	14	309	4	402	—	753	18	—
57	23,4	293	26,o	618	24,9	970	10,9	—
136	2	645	6	381	15,6	1,162	23,5	—
42	26,o	269	21,i	554	4,1	866	20,i	—
90	27	377	29	387	6,8	855	30,8	—
35	3,c	316	14,4	319	27	671	13	—
44	12	268	4	502	5	824	21	—
74	15,5	238	0,5	814	0,5	1,126	16,5	—
87	11,1	537	20,9	520	29,i	1,145	29,1	—
326	24,5	1,079	15,5	1,598	18,4	3,004	26,4	—
98	14,1	409	11,9	357	9,8	865	3,8	—
54	—	336	20	577	27	968	15
55	9,9	530	20,1	228	17,8	— 814	15,8
34	7	200	5	583	8	817	20	_
63	15	327	5	605	14,5	996	2,5		Hemmanet Rösnäs har vid afvittring till-
								| delats 195 tunnland 10 kappland duglig mark
81							—		j samt gemensamt med hemmanen Éutjern
7,2	309	12,8	92	13,5	483	1,5	—	I och Lindesmark 1,201 tunnland 7,1 kappland (impediment.
22 29	31.5 12.5	211 322	12,5	243 655	24,5	478	4,5	—	i Motstående egovidd är beräknad endast för tillökningss katten 3/3 2 mantal. Sel et 11:0 [3 benämnes äfven Bjurselet 11:0 1.
5,5	4,5	1,006	22,5	7«
45	15	267	1	476	26	789	10	—
29	22	126	18	880	9,9	1,036	17,9	—
63	9	522	21	482	8	1,068	6	—
41	8	310	10	314	31	666	17	—
58	13	332	7	733	15,8	1,124	3,8	7a»
122	27, s	1,127	4,7	599	16,9	1,849	16,9	—

27

210

TAB. 5.

Fastighe	tens		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad
N amn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då af vitt-ringsutslag	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen	ö ^ P. O: P * er? ^ <2. £	areal duglig mark för helt mantal
anläggning	meddelades	fast- stäld	g oT P- PT1	Tunnland
Stensjön.........................	3	”/**		—	—	—	—	—
Storbrännan .....................	1	“/IB	1800 6/4	1862 »Vi.	—	*7.0	—	2,500
Storliden ......................	1	S/32	1840 l6/io	>>	—	7«»	—	2,500
Storvik .........................	1	7>o	1819 7io	V	—	7.0	—	2,500
Svartå .................... ■ ■ ■	1	“/er	1824 "/s	It	—	16/04	—	2,500
Tväråfors ........................	1	,S/04	1823 I4/.o	n	—	‘7 04	—	2,500
Tvärån ..........................	1	74	1797 “/s		—	7«	—	2,500
Tåmeträsk ......................	1—2	•’7	1815 2/.o	—	—	—	—	—
Tårneå ..........................	1-5	1 B/lG	—	—		—	—	—
Tallberget.......................	1	7-	1845 22/t	1862 sVn	—	7a	—	2,500
Wackerheden .................	1	“/**	1862 a7u	»	—	‘Vo,	—	2,500
Åbyn ...........................	1—6	2 T/io	—	—	—	—	—	—
Åfors ..............................	1		1842 3%	1862 »Vts	—	1 7 04	—	2,500
Åkerberg .......................	1	*7“	1817 )s/io		—	“/er	—	2,500
Åkerbo ........................	1	”A»	1862 »7u	>»	—	”/04	—	2,500
Ålund..............................	1-2	7h	—		7io	Va	—	2,500
Ostanbäck......................	1—15	4 “/sb	—	1806 4/c	—	—	—	—
Östbäck.......................	1	7»	1817 »/«	1862 31/is		7"		2,500
Jörns socken.
Andersfors ......................	1	7**	1861 n/9	1869 12/b	—	7.0	—	2,500
Andersträsk ....................	1	7 in	18 1 4 22/i.	>)	—	7,0	—	2,500
Aspliden .......................	1	7»*	1842 7.0	)>	—	764	—	2,500
Bastuliden .....................	1	6/ä2	1802 M/s	J»	—	6/32	—	2,500
Bastulund .....................	1	Va	1823 7.0		—	7»	—	2,500
Bergnäs ......................	1	Va	1810 27»	>>	—	Va	—	2,500
Björkliden.......................	1	7.0	1801 7.2	)>	—	7.0	~	2,500
Blanktjernselet eller Blank-						7a		2,500
selet ...........................	1	Va	1808 7.	it	—	—
Boliden, ett torp ...........	1	—	1869 12/c	t)	—	—	—	—
Brandfors .... ...............	1	7»a	1842 8/i	tf	—	7»	—	2,500
Brännbacka ....................	1	S/-32	1843 4/.o		—	7,>2	—	2,500
Brännliden, ett torp .........	1	—	1869 12/c	V	—	—	—	2,500
Brännäs .........................	1	Va.	1844 18/.ä	JJ	—	Ve*	—	2,500
Dalliden....................... -•	1	*/b>	1844 “/s	i)	! -	732	1 -	2,500

TAB. 5.

211

Areal	af det vid afvittringe	n fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m år 1900
Inrösnings- jord	| Afrösnings-jord 1	Impediment	S unna a	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn. [ land	Kapp-| land 1	J Tunn-land 1	I Kapp land	Tunn- land	Kapp land	och bruks-ägare
—	_	_
215	2,1	1,503	21,0	1,012	11,9	2,731	3,9
13	23	220	21	176	5	410	17	_
74	23	394	1	635	21	1,104	13	_
101	20,8	484	9,2	1,488	31	2,074	29	_
73	0,!)	669	5,1	344	8	1,086	14	_
63	25,8	561	6,2	607	18,4	1,232	18,4	—
| _								—	) Don dugliga markon utgjorde vid af vitt-
84	11	228	5	1,128	17	1,441	1		''l ringen 1,837 tunnland 16 kappland.
90	25	338	29	742	8,3	1,171	30,3	J,/(U
33	31,2	473	26,8	196	0,6	703	26,c	Vi»
102	21,4	327	0,6	943	22,4	1,373	12,4	_
82	21,5	581	12,5	1,113	22,5	1,777	24,5	17/ei
219	29	1,342	19	525	2,o	2,087	18,9
—	_						0/128	1 Donna by innehade vid afvittrineen 5.737
35	18	276	30	420	14,8	732	30,8	\ tunnland 16 kappland duglig mark.
40	16	115	24	483	5,8	639	13,8	7» Vi6
177	21,4	291	2,6	2,037	24	2,506	16
69	14,3	203	31,7	916	18	1,190	_
100	21,1	289	30,o	882	8	1,272	28
106	23,4	205	24,6	970	—	1,282	16	Va
97	22,3	214 j	25,7	736	0,2	1,048	16,2
262	23,4	1,143	16,6	1,204	10,6	2,610	18,6	—
70	5	242	11	1,603	15	1,915	31	Va
32	20,2	84	17,8	440	8,5	557	14,5
31	12, ii	202	31,1	605	10	839	22	_
42	21,7	191	22,h	668	10,6	902	22,6	_
27	1,*	M	2,8	350	19,4	428 :	23,4	_
58	30	292	20	1,563	19	1,915	5	81 % 114
131	15,7	259	4,3	1,091	28,8	1,482 |	16,8	—

212

TAB. 5.

Fastighetens

Namn	Nummer	Mantal
Degerberget ...................	1	7«
Degerträsk........................	1	“/»2
Degervattnet....................	1	7»
Djupfors .........................	1
Djup träsk ............ ..........	1	7»2
Djupträsk .......................	2	7"
Elgliden..........................	1	7»
Elgträsk........................	1	7.
Eriksberg .......................	1	7«
Eriksberg östra ..............	1	7»*
Falkström ......................	1	7»
Finnliden ........................	1	7«*
Fjellboda .......................	1	7.2
Fjellboheden....................	1	7*
Fogelberg .......................	1	7»
Gaminelboliden ............	1	7*
Granberg ......................	1-2	’7»
Granbergsträsk.................	1	33/«4
Granhult ..........................	1	“/SS
Granliden ........................	1	Va
Grantjäln .......................	1	7»
Grundträsk ..................	t	764
Gråliden ........................	1	7«
Gäddträsk, ett torp...........	1	-
Halliden .........................	1	7»2
Hedträsk .......................	1	7*
Hej .............................	1	7>»
Hemberg ........................	1	“/w
Hobergsliden .................	1	7»
Hobergsträsk ...................	1	7
Hornträsk .......................	1-2
Hvithatten, ett torp ........	1	-

Ticlen	Skatt
Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt- ! ringsutslag meddelades	Provi-j 1 sionel	Vid i afvitt-1 ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
:	f 1808 7''s f 1869 12/e		7»	7»
! 1833 «/u	-	—	—	—
GO 0 01	1869 12/e	-	“/»*	—
QO -— GO		—	3/aa	—
OS -T OD rH		—	7«	—
1816 16/n	)>	—	7«	—
1796 27o	77	—	7*	—
GO CM OO	77	—	764	—
1842 7/u	77	—	7«	—
1840 16/n>	77	-	7*	—
1843 ”/»	77	-	7-	—
1823 716	77	-	7»	—
1854 710	77	-	7«	—
1823 “/d	77	-	7«	—
1820 12/io	77	-	7»	—
1794 »7,	j 1811 27a \ 1869 12/6	-	7»	732
-	( 1800 “/a \ 1869 13/o	-	>782	764
CO CO GO T-—1	1869 12/a	-	732	-
1798 7u	—	—	—	—
1861 14/io	1869 12/e	-	7»	-
1844 18/u	77	—	764	—
1847 7»	77	—	76,	—
1869 12/c	77	—	—	—
1842 f n	77	-	732	-
1819 »/i»	77		V«	—
1836 *73	77	-	7:42	-
1802 u/7	f 1820 18/é 1. 1869 12/e	-	764	S/32
CD O O	1869 lä/o	-	7»	-
1839 7u	„	-	764	-
-	C 1791 24/o j 1869 12/e	-	15/«»	-
1869 ”/o	1869 “/o	-	-	-

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig
mark för
helt mantal

Tunnland

/ 1,400
\ 2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

TAB. 5.

213

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	, Tunn-land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
-		—	—	—	—	—		T/«
142	20, a	372	31,7	2,443	9,4	2,958	29,4	-
143	2,o	716	9,1	634	15	1,493	27	—
52	—	182	12	826	! 15	1,060	27
62	18	249	30	1,096	11,5	1,408	27
170	5	142	! 11	718	2	1,030	18
207	16,1	417	i 15,o	888	21,3	1,513	21,3
105	28,o	245	21,1	699	25	1,051	11
59	30,3	213	15,7	613	13,4	886	27,4
48	20,7	263	27,3	608	9,8	920	25,8
103	10,2	170	3,8	1,026	24,5	1,300	6,5	_	«
125	14,8	421	13,2	1,356	24,5	1,903	20,5	_
67	7,8	245	8,2	759	18,6	1,072	2,6	_
101	15,2	211	0,8	904	24,8	1,217	8,8	_
64	8,0	248	7,4	1,063	8,4	1,375	24,4	—
35	3,3	355	16,7	1,306	15,3	1,697	3,3	-	; Don här uppgifva egovidden afser endast! \ hemmanets tillökningsskatt fi/32 mantal.
51	9,3	222	4,7	505	29,5	779	11,5	-	; Motstående egovidd afser endast hemma-''inets ökeskatt 7/ö4 mantal.
70	22,0	163	21,1	411	31,6	646	11,6	-
105	13	207	3	948	13	1,260	29
74	30,3	120	11,7	968	26	1,164	4
36	4,9	237	9,1	414	30,o 1	688	12,9
9	6	108	—	256	14	373	20
43	5,1	191	6,9	699	8	933	20
52	15	260	1	824	6	1,136	22
35	18,2	198	25,8	528	25,7 i	763	5,7 |
40	29,7	193	14,3	1,142	18	1,376	30	-	/ Motstående egovidd afser endast liemma-^nets tillökningsskatt 3/32 mantal.
65	10,3	247	5,7	1,115	9,7 j	1,427	25,7 |	_
75	21,4	119	20,6	888	8,3	1,083	18,3	—
308	28,4	347	11,6	1,122	31,5	1,779	7,5	-
24	5	93	1	302	3,9 |	419 !	9,9 |	—

214

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt	1 Vid af-vittringen 1 beräknad areal duglig | mark för helt mantal j
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Tunnland j i

Häbbersholm
Högbränna
Högbrännet .

Högdal ......

Högheden ....
Högliden ....

Högtjäln ......

Jörn ............

Kankberg ....

Karlbrännan ...........

Karlslund ...............

Katrineberg, ett torp
Kaxliden ...............

Klintträsk

Klintå.......

Klockträsk .
Klöfverberg

Kåtaselet ..

Lejontorp ......

Lidlund .......

Lillgranberget

Lillträsk.......

Lundbacka
Långnäs träsk
Långnästräsk

Löflund .......

Löflund .......

Löftjern ........

Melsträsk ... ■

Midtliden ......

Missenträsk ..
Mossarotträsk
Myrheden .....

1

1

1

1

1

1

1

1 — 2

1

1

1

1-2

1

1

1

1

1

1

2
1
2
1

1

1

1-3

1

1

Vs

>3/g4

6/33

3/32

7-''

*/«*

Vs

■"’/m

3I/g4

Ver

;,/04

7 «>
;V2

1S/32

13/g4

21,/g4

6/ei

9/g4

13/64

6/g4

3/l6

3/lG

7/32

3/ig

7/32

v«

3/l8

3/ei

V2

3/ig

Vs

1829 14/3
1849 "/g

1847 :i/3
1782 ls/i2
1822
1800 8/.i

1788 24/i2

1778

1854 ”/g

1848 >/»
1869 12/g
1845 -s/r,

1769

1840

1822 s/u
1845 22/3

1786 ''%

1842 3/i

1849 3%

1841 20/o
1849 %

1820 12/io

1857 10/g
1848 26/2
>>

1843 ,b/.j

1779

1860 8%
1774 s/u
1781 18/i

1842 u/3

1869 12/«

1815 4/a
1869 12/o
1869 12/o

f 1818 8/io
l 1869 ,2/g
1869 12/c

1869 12/«

I 1829 13/j
l 1869 ,2/c
1869 >2/e

/ 1823 2:l/»
I 1869 I2/s
1869 12/e

Vs

,3/,u

6/32

S/32

732

>1

V8

2»/04

7/lC

7/g4
3/g 4

!,A4

3/lG

3/32

I3/g4

21/g4

6/c4

%4

13/g4

6/g4

a/lu

7/32

3/lG

7/32

V48

3/ig

3/g4

V2

3/ig

Vs

>/32

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,400

2,500

2,500

2,500

2,500

TAB. 5.

215

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar .
Tunn- land	Kapp land	Tunn land	Kapp land	Tunn- land	Kapp land	Tunn- land 1	Kapp- land
99	3	213	13	829	30,5	1,142	14,5
142	28	364	30	1,137	19,5	1,645	13,5	—
102	11	288	9	915	20	1,306	8	_
64	20,9	169	23,1	772	22,3	1,007	2,3	—
266	9,o	280	18,4	2,138	1	2,684	29	—
96	21,7	254	28,s	1,567	29,9	1,919	15,9	7™
67	0,7	245	15,3	1,059	12,1	1,371	28,1	—
308	29,8	823	28,2	2,463	11	3,596	5	’A 0	“Ad mantal Jtirn n:o 2 är kyrkolierdeboställe.
13	29,1	103	8,9	778	8,0	895	14,o	-	f Motstående egovidd afser endast till-] \ ökningsskatten 3/M mantal.
36	8	237	6	250	27,5	524	9,5	_
30	3,1	87	2,9	476	7,o	593	13,o
69	5,1	165	6,9	598	3,o	832	15,5		*
86	4,7	265	13,3	793	24,o	1,145	10,c	7.58
142	7,2	198	12,8	2,415	30,7	2,756	18,7	7«
80	30,3	153	13,7	601	1,2	835	13,2	-
126	23	381	3	643	14	1,151	8	''7«
44	2,3	268	13,7	2,442	10,8	2,754	26,8		; Motstående egovidd afser endast till-\ ökningsskatten Vs mantal.
44	13,1	150	28,9	876	9,4	1,071	19,4	7»i
71	5,2	280	12,8	683	—	1,034	18	_
115	14,7	392	11,3 1	760	1	1,267	27	_
52	0,G	143	9,4	1,083 j	26,2	1,279	4,2	_
121	3,4	347	20,0	844	14,o	1,313	6,0	-
183	24,2	363	3,8	1,572	20	2,119	16	18''/3072 14Yo141
93	15,9	375	8,1	670	19,3	1,139	11,3	7/l92
100	10,8	446	17,2	1,128	15,8	1,675	11, s	—
36	19	119	21	352	16	508	24	—
125	18,5	136	29,5	1,613	27,8	1,876	11,8	-
16	17	100	21	268	1,2	385	7,2	•>
617	10	632	22	3,934	21,3	5,184	21,3
120	27,4	347	28,o	969	0,3	1,437	24,3	—
77	13,7	235	2,3	990	5,1	1,302	21,1	-

2X6

TAB. 5.

F a s t i

N a m n

n s	Tiden	Skatt	Vid af. vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
irrnner	Mantal	På nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades j	Provi-sionel I	Vid 1 afvitt- ringenl fast- stäld	För tillök-ningsjord
1	>4	1841 29/9	1869 “/b		7fl4	_	2,500
1	7/32	1827 “/»	,,	-	7/ä2	-	2,500
1	732	1848 7.1	„	-	732	—	2,500
1	7«	1843 */n	,,	-	7»*	-	2,500
1	7''u	1846 6/ii	-	-	-	-	—
1	732	1861 “/w	1869 “/o	—	732	-	2,500
t	764	1826 10/w		-	>4	-	2,500
1	784	1845 "/«	,,	—	7/g4	-	2,500
1	J/l6	1848 74		—	Y10	-	2,500
1	7l8	1792 le/8	,,	—	7l8	—	2,500
1	Va	1844 ”/a		-	7»	-	2,500
1	“/B4	1820 “/10	„	-	“/b.4	-	2,500
1	''732	1781	-	-	-	-	—
1	V»*	1849 73	1869 12/e	-	704	-	2,500
1	764	1842 4/i	D	-	7 84	-	2,500
1	_	1869 *76	„		-	-	—
1	732	1836 7U	”		732	-	2,500
1	Va	1823 “/to		—	7»	-	2,500
1	732	1799 >7»		—	732	-	2,500
1	7'',r,	1834 14/r.	,,	-	7''»	-	2,500
1	5/32	1799 17ia	,,	—	7.32	-	2,500
1	732	1800 “/3		—	732	—	2,500
1	7/g4	1842 7it	,,	—	7«	-	2,500
1	732	1806 *710		_	732	—	2,500
t	9/64	1785	>1	—	7~	-	2,500
1	764	1836 ’7-i	,,	—	*/•*	-	2,500
1	Va		„	—	7»	-	2,500
1	7,6	»)		-	7,6	-	2,500
1	764	1810 27o	„	—	7“	—	2,500
1	Va	1842 »70	,,	—	7»	—	2,500
1	764	1840 72		-	784	—	2,500
1 9	1/2		/ 1799 ”/b		7ic	7 to	2,500
			\ 1869 ‘7o
1-2	7*	1815 7it	1869 >7»	-	7*	-	2,500
1	7s»	1849 20/n	„	—	733	-	2,500
1	S 7«	1837 27«	n	—	7«	-	2,500
1	7a	1829 m/3		-	7»		2,500

Nickusberg
Nilsliden
Nordanås
Norsberget

Nybo .....

Nyborg
Nybäck ...
Nygård ..
Nylund •
Nyträsk ...
Näfverlund

Näset ......

Perlström
Piptjern ...
Qvarnfors
Qvarnliden, ett

Renfors ......

Renström ......

Ribb fors ........

Rörliden ......

Rörträsk.......

Sandliden
Selsliden
Skärudden
Småträsk
Snapp
Snipp •

Snorum
Stafträsk vestra
Stafträsk östra
Stafvalund .......

Stafvaträsk

Sten träsk • •
Storberget ..
Storklinta ..
Stornäs .....

T AB. 5.

217

Areal af det vid afvittringe	n fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	, förvärfvats af sågverks-! aktiebolag, andra såg-; verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	j Kapp-land	Tunn- land	Kapp land	- Tunn-land	Kapp land
128	28,i	222	21,0	220	26,2	572	12,2
140	21	406	7	981	23	1,528	! w	_
41	4,3	193	7,7	503	20,9	738	0,9	:l iu
(19	1.1,4	204	2,o	325	13,3	598	I 27,3	—	r
—		—	—	—	—	1 -	—	7,14
140	29,7	93	14,3	720	31,9	955	11,9	_
51	26	299	24	662	28	1,014	14	_
54	29,7	218	16,3	419	29,0	693	11,0	_
34	21,7	121	18,3	632	20,7	788	28,7	_
120	5,2	342	18,8	1,642	22,3	2,111	14,3
130	26	181	22	553	21,5	866	5,5	7« 17«4
127	13,1	380	12,9	1,550	28,o	2,058	22,0
70	15,1	202	30,9	946	25,2	1,220	7,2	’/..4 ''
38	3,7	157	6,3	304	20,3	499	30,3
9	16,n	107	21,4	271	15	388	21	—
36	9	198	3	408	26	643	6	—
41	6	271	10	564	26	877	10	—
61	15,4	329	4, c	1,029	3,7	1,319	23,7	7*»
53	14	102	26	681	17,7	837	25,7
134	29,3	255	22,7	1,008	1,5	1,398	21,5	_
79	14,4	311	5,o	1,254	1,1	1,644	21,1	_
90	23,8	182	22,2	745	8,0	1,018	22,o	—,
30	23,2	203	20,s	893	12,2	1,172	24,2	_
138	10,0	213	7,1	2,172	31,4	2,524	17,4	_
49	16	67	22	855	25,7	972	31,7	—
53	0,o	259	15,4	827	16	1,140		—
50	29,i	105	10,9	719	24,3	876	0,3	Vin
133	2,8	218	15,2	506	18,2	858	4,2	—
76	27,4	235	20,0	1,153	10,3	1,465	26,3	—
119	27,i	231	22,0	829	18,7	1,181	4,7	—
41	5,7 ;	115	2,3	587	11,1	743	19,1	—	( Motstående egovidd afser endast tillök-|ningsskatteii »/»« mantal.
319 i	n,s	305	20,8	2,177	10,1	2,802	10,1	_
90 |	4,9	144	7,''	980	13,4	1,214	25,4	__
62	30,3	249	17,7	706	18,o	1,019	2,o
146	17,4	165	30,0 1	1,248	4,3	1,560	20,3	7»

28

2l8

TAB. 5.

Fasti g ke	tens		''fide n	Skatt
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till | anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi-! sionel	Vid afvitt-1 ringen ] fast- ■ stäld	För tillök-ningsjord
Storträsk ............... ......	1	u	1777	1	1 1818 8/io > 1869 12/e	_		"Åt
Strandfors.......................	1	1/ie	1849		1869 «/e	—	7«;	—
Strinne .......................	1	V»	1839		v	—		—
Stryckfors ........................	1	’/:«	1796	;/•	1}	—	''/** !	—
Strycksele ................ ......	1	v*	1803		»		7»
Stöfverberg ....................	1	7=->	1840	7«	>•	—	"A2	—
Sundheden ...................	1	7«*	1858	7 T	»	—	7“	—
Svartlund ........................	1	7-	1862	“A	II	—	7«	—
Svarttjernlid.....................	1	''V	1829		”	—		—
Säljedal .........................	1	7>*	1828	''7»	”		V32
Säljeliden, ett torp ............	1	—	1869	’7°
Tallbacka ........................	1	7»	1841	>7 m			''V32
! Tallberget.......................	1	7«	1839	7"	■■		‘A*	—
Tallberg norra..............	1	7>«	1842	7			7,i;
Talliden Vestra ...............	1	7<«	1841	™A			7m
Tjernheden, ett torp ........	1	—	1869	*7"	-		—	—
Tjemliden .......................	1	7»»	1828	-il/o	”		7»>
Träskkol m ......................	1	Va	1847	;l/:l			''/Va
Tvärliden .......................	1	"! Va	1843	•>	1-		7«<	—
Tväråberget ..................	1	>/s	1842	Jl/	—			—
Ullbergs träsk .................	1-2	"7	_		1 1789 1 1869 ''Va	—	7«	’7«‘
Ulriksberg........................	1	"/»*	1827		1869 ”/n	—	"Åt	—
Vac.kerliden ...................	1	7»*	I808	"A	”		"A2	__
V albränna........................	1	!’/	1841	•->	Jl		7«*	—
! Vargträsk ...................... Vilkoret, ett torp	1 1	7.1	1800 1869	4A 12/g	,,	—	Vt
Vänträsk .......................	1	7«	1860		1)		"Åt
1 Ytterstberg ................... Abränna .....................	1 1	7* 7*«	1858 1843	"A ''"A		—	•''/3« 7>«	—
Åkerheden .....................	1		1835	7»			"/•■■-''	—
Åkalla .........................	1	1 /	1846	'' H/l!	”		7s	—
; Åliden vestra ... .............	1		1842	7"	"		"A''
Åliden östra ...............	1	Vh	1844	’7»	>■	j -
Åland ............................	1		1845	n/:l		—	"Åt	,
1 Ålyckan .........................	1	■''Va	1 1858	"/7	„	i	"A*

Vid afvittringen.

beräknad
areal duglig
mark för
helt mantal

Tunnland

I 1,400
I 2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

TAB. 5.

219

i Areal af det Inrösnings- jord	rid afvittringe Afrösnings- jord	a fastighet tillagda område i Impediment ; Summa	Mantal, som t. 0. m. år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
338	10	260	4	3,082	0,7	3,680	14,7
30	28	125	12	488	29,7	645	5,7	V»
98	14,3	214	1,7	954	20,o	1,267	4, G	V»
189	19,3	357	8,7	2,053	8,2	2,690	4, *2	—
91	3,2	229	12,8	1,400	1	1,712	17	—
60	5,4	174	6,0	610	26,9	845	6,n	—
91	4,3	104	5,7	856	3,5	1,051	13,5	—
36	29,7	80	8,3	367	9,2	484	15,2	—
106	12,9	206	3,1	1,177	27,2	1,490	11,2	7»
61	17	329	3	773	5	1,163	25	—
17	4,3	139	3,7	402	31,2	559	7,2	—
49	31,2	184	12,8	693	21,7	928	1,7	7»*
72	12,7	201	1,8	685	22,c	959	4,o	—
55	2,9	101	5,2	528	14,3	684	22,«	—	j
113	3,6	355	20,4	958	22,9	1,427	14,o	—
49	20	106	20	632	19,7	788	27,7	—
31	8,4	203	3,(5	468	24,o	703	4,o	—
92	28,9	180	17,1	1,462	17,1	1,735	31,1	7/M
37	16,2	157	25,8	509	14,1	704	24,1	—
i 266	5,3	281	20,7	1,477	18	1,985	12	—	/ M otstående ego vidd afser endast tillök- \ningsskatten
56	10,6	295	7,4	596	14	948	—	—
43	31,2	190	12,8	720	21,1	955	l,i	3/»2
62	31	228	19	913	15,8	1,265	1,8	—
197	0,8	427	31,2	1,271	11,4	1,896	11,1	7*
24	5	93	1	272	31	390	5	J—
99	7,3	252	10,7	1,097	27,2	1,449	13,2	—
98	13,5	135	30,5	322	23	557	3	3/32
36	21	119	19	316	13,7	472	21,7	Vie
140	8,8	250	11,2	1,650	7,9	2,040	27,9	—
41	21,4	270	26,c	480	3,1	792	19,1	—
89	15	262	3	1,106	8,3	1,457	26,3	—
112	15,7	200	0,3	896	1,8	1,208	17,8	—
27	31,7	167	10,3	578	30,1	774	8,1	'' 5/m
46	3,2	149	6,8	334	21,2	529	31,2	—

220

TAB. 5.

Fastighetens
Namn	Nummer	Mantal
Ånäset n:o 1 under Granberg
11:0 2.
Änäset .........................	2—4	1 V:i-
Äselct ...........................	1—2	27u2
Norsjö socken.
Afva liden .....................	1	,:''/04
Almlund ..........................	1	‘A
Anderstjern ....................	J	"/ris
Bastu (jern ......................	1	7*
Bastuträsk.......................	1—3	s,/32
Bjurfors ;.........................	1	7«*
Bjurlieden ............ ...........	1	7«
Bjurselet.........................	1—3	Vi«
Bjurselet........................	4
Bjurträsk ........................	1	7*
Björknäs ..........................	1	%S
Björkås ...........................	1	7/» l!
Bodan ..........................	1	7«
! Bodberget .....................	1	7i«
Boliden ............ ............	i	”/m
Bomarsund .....................	1	S/32
Borup ............................	1	1/l0
Braxträsk .......................	1	18/«4
Bredsele.........................	1	7«
Bredträsk ......................	1	7“
Brinken ...........................	1—2	V4
Brännlund .......................	1	1S/64
Brännliden........................	1	6/m
Brännland .......................	1	13/o4

T iden

Uå nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades
I 1785	GO O GO
'' 1795	\ 1869 12/u
1757	( 1811 s7b
	[ 1869 12/a
1802 20/2	1867 37n>
CO -1
1830 21/4o
1777 IS/:l	„
	f 1791 24/i2
	1867 37i2
186 2 27/b	1867 :iVi2
1843 12/io	JJ
1 1778 2J/i2	/ 1816 ”/o
> 1802 273	> 1867 37i2
1857 13/c	1867 37i2
	f 1811 37a
	\ 1867 31/i2
1822 2c/i	f 1820 ”/j
	1 1867 37i2
1860 10/2	1867 37i2
1855 c/io	»5
1802 28/s	1»
1802 14/s	)’
1855 22/i
1867 “/«	)’
1815 28/d	V
1853 7?
h^- 00 OI 00	»?
, 1831 »*/u
1 1856 73
r GO	5)
05 g* GO	1819 ls/9
1802 "/4	—

Provi sionel -

S k a 11

Vid
afvittr
i ngen

Vid af -vittringen
beräknad
areal duglig
mark för
lielt mantal

stäld

7 i Tunnland

2,500

7»	732
I3/04	—
7»	—
6/s2	—
-7M	13/!H>
23/a2	7‘
%4	—
1	—
r’/ie 1 /	. ''/b
/4 7/32	9/m
7/s2	Vid
7/30	—
7“	—
5/lS	■—
”/04	—
3/32	—
7«	—
J»/o4	—
3/g4	—
>4	—
V4	—

11,400

12.500

2.500

2.500

2,500

11,400
''2,500

2,500

2,500

2,500

11,400

12.500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

IS/46 —

r’/si 764

2,500

11,400
>2,500

TAB. 5.

221

Areal af det vid afvittringen fastig	liet tillagda område i	Mantal, som t. 0. in.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	| Impediment	| Summa	1 aktiebolag,
								andra såg-verksegare
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
60	20,7	248	27,3	1,164	24,2	1,477	8,2	_	f Motstående egovidd afser byns tillöknings-»skatt Va mantal.
304	5,7	805	6,3	2,328	—	3,437	12	2(7***»
100	17	407	9	1,737	17	2,245	11
53	28,7	258	19,3	925	29,7	1,238	13,7	Vid
116	30,1	273	21,3	2,122	8,1	2,512	28,1		Hemmanet Bastutiern har vid afvittring 7och skattläggning tilldelats 676 tunnland 31,8
—	—	_	_	_
									\kappland
72	21	552	11	3,996	29	4,621	29		/ Motstående för Bastuträsks by upptagna '' egovidd afser endast tillökningsskatten 1/41 ''mantal.
39	12	312	6	1,069	10	1,420	28	_	I
25	28,8	130	11,2	140	30,8	297	6,8
54		258	9	2,559		2,871		( Motstående egovidd afser endast ökeskat-
7	8	24	—	Jten Va mantal, men Bjurselets gamla skatt, |6/ig mantal, har vid afvittring tilldelats dug-
73	28,3	551	3,7	1,332	8,3	1,957	8,3	—	Ilig mark efter 1,400 tunnland för helt mantal.
53	21	649	15	2,127	18	2,830	22	Vid	/ Motstående egovidd afser endast tillök-»ningsskatten °/32 mantal.
8	16	147	24	925	17	1,081	25	—	D:o d:o d:o Vis mantal.
36	9,5	145	31,8	886	24,2	1,069	1,5
87	9	381	15	1,124	24	1,593	16	_
137	7	644	1	914	9	1,695	17	_
125	2	304	20	1,986	10	2,416	—	a/04
45	12,3	188	31,4	1,404	18,3	1,638	30,3
16	24,8	139	15,2	239	7,2	395	15,2	_
105	17	636	20	1,417	16	2,159	22	_
8	23,2	108	14,8	54	8,3	171	14,3	_
96	6	255	12	1,144	17,7	1,494	3,7	7«
104	19	520	12,5	1,916	28,5	2,541	28,5	—
139	2,o	368	23,4	2,081	26,o	2,589	20,o	—	/ Hemmanet Bränniiden har vid afvittring ''tilldelats 304 tunnland 22 tunnland duglig
	--	—	—	—	—	—	—	_
									(mark förutom impediment.
—	- 1	—	—	—	—	—	—	—

222 TAB'' 5-

Fastighet	ens		T i d e n	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal Tunnland
| Namn	Nummer	Mantal	| Dä nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag ; meddelades 1	Provi- sionel	Vid rfvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
j Bränntjemliden.................|	1	3/io	1806	°/4	1867 3Vis	_ 1	3/lu	—	2,500
Båtfors ...........................	1	13/u4	1796	17/u	V	—	13/64		2,500
i Båtfors ..........................	2	C/32	1841	18/i	>>	—	3/32		2,500
Bäfverhnlt ........................	i	Vin	1858	27/io			764		2,500
Böle ...............................	i	5/32	1856	1J/io			V 32	—	2,500
Dragnäs ...........................	i	5/32	1802	27io	»	:i/io	“/32	—	2,o00
Dragnäs .........................	2	Vs	1860	lc/2	>»	—	Vs	—	2,500
Ensamheten ....................	i	Vl«	1856	Vs		—	V10	—	2,500
Finnberg..........................	!		1834	14/e	,,	—	7/g4.	—	2,500
Finnbo .............................	1	Val	1842	7«			7/r.l		2,500
; Finnliden ......................	1	V32	1864	13/io	,,		S/d2	—	2,500
j Frautjäln eller Trantjäln ...	1	7»	1778	10/i«	V	—	Vs	—	2,500
Fromheden.......................	1	7s*	1858	27/io	)J	—	9/64	—	2,500
Gallejaur..........................	1	1/32			1890 ö/ö	—	V32	—	2,500
| Gissträsk........... . ............	1	U/32	1801	23/l	1 1819 7-b i 1867 31/i2	—	1T/ei	V04	j 1,400 12,500
1 Gissträsk..........................	2	Va	1856	:,1A	1867 31/is	—	764	—	2,500
Gissträsk.........................	o	% t		J		—	764	—	2,500
Godtjern..........................	i	V«	1831	-7/u	»J	—	V»	_	2,500
! Granbergsliden ..................	i	7V	1801	äl/io		_	7/32	1-	2,500
Granliden ......................	i	6/ig	; 1800	31V	»5	—	Vin	—	2,500
Granlund .......................	i	3/32	1858	"A«	>>	—	3/32	—	2,500
Grannas n:o 1, se Pjesörn.									2,500
j Gransjö ...........................	i	V*	1782	-2A		—	V*	—
; Granström.......................	i	3Ao			J 1824 3/.i | 1867 31/ia	—	Vs	Va;	2,500
Granudden ......................	i	n/si	1827	30/u	1867 31/i-,	—	“/o*	—	2,500
| Gräsliden ........................	i	Va	1855	■’7i	>1	—	7«	—	2,500
Gumboda .......................	i	3/s	1781	“A	V	—	Vs	—	2,500
Gårdbäck .......................	i	7/,u	1834	g/g	»	—	7/li4	—	2,500
Gårdkläppen.....................	i	Vs	1829	s/s	»	—	Vs	—	2,500
Haraliden ......................	i	Vs	1858	"A	V	—	Vs	—	2,500
Haraliden .......................	2	% 1	1858	27/lO	V	- —	764	—	2,500

TAB. 5.

223

; Areal åt det	vid afvittringen fastighet tillagda område i	som t. 0. m
								1 år 1900
				I		I		j förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärk n i n g a r
jord	jord	i Impediment	[ Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
land	land	land	| land	j land	land	I and	land	egare
95	14,7	373	9,3	1,153	22,7	1,622	14,7
73	17,5	434	8,5	477	19	985	13	—
75	! 24,n	314	27,4	834	28,o	1,225	16,6	—
47	2	226	12	357	14	630	28	7/128
63	23	326	29	958	11	1,348	31	—
73	19,7	317	0,3	752	15,1	1,143	3,1	—
94	12,5	218	3,5	866	29,8	1,181	13,8	—
53	8,1	102	31,9	678	24,i	835	0,1	—
45	27,o	227	18,1	859	30	1,133	12	7/128
35	14	238		794	10	1,067	24	—
17	21,1	216	22,9	342	25,3	577	5,3	—
147	18	789	30	2,897	10	3,834	26	—
30	16	321	2	633	14	984	22	_	( Större delen af Gallejaurs by Ur belägen i inom Arvidsjaurs socken af Norrbottens län
22	16	55	20	147	22	225	26	—
									''och der af vi tirad.
	1,''								Gissträsk 11:0 1 liar vid afvittring för gamla skatten 17/ö4 mantal tillagts 371 tunnland 28j kappland duglig mark och för tillöknings-skatten r»/ai mantal 35 tunnland 25,5 kapp-land inrösningsjord, men afrösningsjord^! för]
38	—	—	—	—	—
42	25,o								donna senare ingar i ett jemväl lör Gissträsk
—	—	—	—	--1	—		n:ris 2 och 3 gemensamt skifte om 409 tunn-
71	16,5	240	31,5	930	21,5	1,243	5,5	—	land l(),i kappland. För Gissträsk n:ris 2 och 3 jemte tillökningsskatten till n:o 1 Gissträsk utgör arealen af impediment tillsammans
									3,097 tunnland 21,8 kappland.
133	11,3	647	— 28,7 j	—	— j	—	--	—	j Hemmanet Granbergsliden bär vid afvitt-1 ringen fått sina cgor afsatte i gemensamt skifte ''med hemmanet Granudden (se detta senare).
3,908	27,5	4,690	3,5	—
78	21,3	155	22,7	1,164	20,3	1,399	0,3
113	21	511	11	2,500	10	3,125	10	_
45	30	no	10	798	12	954	20	/-(O	/ Motstående areal är beräknad endast för
	(tillökningsskatten 7ig mantal. För hemmanen Granudden och Granbergs-1 iden hafva vid afvittringen i gemensamt skifte
	;		;	- ,	—	- 1	- 1	—	afsatts tillsammans 165 tunnband 29 kappland
57	20, s	215	25,2 ;	655	18,t	929	0,4		inrösningsjord, 810 tunnland 21 kappland af-rösningsjord samt 1,837 tunnland 12 kappland
									impediment.
									j Hemmanen Gumboda och Tjernheden hafva
—	—	—	--i	—	_ 1	_	_		vid afvittring i gemensamt skifte tilldelats
78 70	3 24	195 241 |	11 24	777 881	30 12	1,051 1,193	21 28	—	330 tunnland 16 kappland inrösningsjord och 1,544 tunnland 16 kappland afrösningsjord [jemte 735 tunnland 16,8 kappland impediment.
42	24	269	24	819	21,5	1,132	5, t:
61	5	290	13	855	23	1,207	9	''"7.118	i

224

TAB. 5.

Fastighe	t e 11 s		Tiden	Skatt		Vid af-
								vittringen
						Vid		areal duglig !
						H i	mark för 1
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	afvitt- ringen	O: P H | CfQ «-*-	helt mantal
			anläggning i	meddelades	fast-	g 5?
						ställ!	.	Tunnland
				| 1791 24/io 1 1867 »7«			7«	2,500
Hemmingen .....................	1-2	V''-''	—	—	7 »
	1	7 32	1805 7-2	1867 »Vis	_	7» 2	_	2,500
			2,500
	87"‘		, 1823 »72 1 1867 »7u	”/ M
Holmträsk.......................	1	1801 -7''.-,	—	7«
Högberget............... ........	1	7-	CO CM ce T-1	1867 n,/i2	—	7»	—	2,500
Högkulla vestra ..............	1	*7«	1831 «/u	,,	—	“/m		2,500
Högkulla östra................	1	7„	1832 u/i-	„	—	Veu		2,500
Högliden ........................	1	7«	1855 22/r	n	—	7»	—	2,500
Isträsk ...........................	1	7"''	18-17	„	—	7«*	—	2,500
Jonträsk ........... ..............	1	7»	1820 2"/i 1	„	—	Vs	—	2,500
Karlberg..........................	1	7“	1853 21/.o	,3	—	7«*	—	2,500
	t	''''/«• ''■’7«*	1822 ”/.■!		_	7«*	_	2,500
Kattisträsk ....................	1		, 1791 27i-. 1 1867 »712	—	7“	2,500
Kattisträsk ...................	2		—	1 1791 2712 t 1867 »7.2 , 1791 äJ/i2 1 1867 »7.2	—	7«»	Ym	2,500 2,500
Kattisträsk eller Långvattnet	3	’7»*		—		7>«
Kedträsk eller Svanbeden	1	7-	1819 "/s	1867 »7t2	—	‘V22		2,500
Klingnäs ......................	1	7«	1838 m/lo	,,	—	7»	—	2,500
Klockarliden.....................	1	7-	1843 Vin	,,	—	7''»	—	2,500
Kusfors ...........................	1	7»	1807 »7.3	„	—	7»	—	2,500
Lidbränna.......................	1	7»	1825 Yr	„	—	7»	—	2,500
Lidsträsk .......................	1	7:»	1826 "Yt	,,	—	Y»»	—	2,500
	1—2	7» 1/4	1781 »/»			7»	_	2,500
Lillholmsträsk ................	1	1801 2 7,-,	—	—	—	—
	t	7	1802 17r>	1867 2 712		7»»	_	2,500
Ljusliden ........................	1	7	1800 "h	,,	—	V«	—	2,500
Lustigkulla ...................	I	7*	1860 "y3	”	—	7»	—	2,5:0
	1	7,a	1820 Vi»			7«	_	2,500
	1	1 1791 27io			1 1,400
Långträsk ........................	t--4		1 1867 »7.2		27/;l‘->	! 5/:i2	1 2,500

Långvattnet, se Kattisträsk
n:o 3.

TAB. 5.

225

Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. in.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösning»-					af sågverks-	‘
jord	jord	; Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-	A n in i\ r k n ingå r
								- V vllxoO^,cll O
Tunn-	Kagp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	! Tunn-	Kapp-	1 och bruks-
land	land	land	land	land	land	land	land	egare
34	19	277	29	1,442	14	1,754	30		t Motstående egovidd afser endast tillök-
					\ningssk
88	7	302	13	1,411	26	1,802	14	—
41	15	292	31	1,322	10	1,656	22	—	) Egovidden afser bär endast tillöknings-'' \ skatten Va mantal.
91	17,5	220	30,5	881	12	1,193	28	_
92	24	336	30	2,289	17	2,719	7	—
02	16	210	30	1,072	7	1,345	21	—
70	20,o	235	27,4	893	7,4	1,205	23,4	—
36	20,1	236	25,9	364	4,8	637	18,8	v.»
90	23,7	221	24,3	1,203	13,7	1,515	29,7	v»
46	28	226	18	477	1	750	15
114	30,c	284	23,4	1,973	4,6	2,402	26,e	—
41	28	153	14	966	21	1,161	31	—	; Egovidden för detta hemman afser endast \ tillökningsskatten.
48	17	224	29	822	21	1,096	3	—	Pro d:o
72	19	396	*'' 5	1,951	18	2,420	10	“A so	Pro dro
76	17	314	3	1,329	2	1,719	22	_
41	9,7	271	6,3	1,410	10,7	1,752	26,7	7 H
59	12	292	6	987	26	1,339	12
49	13	263	3	1,072	23	1,385	7	—
53	11	259	5	350	8	662	24	_
149	11	397	17	1,188	19	1,735	15	—
159	25,3	777	22,7	4,414	2	5,351	18	—
90	22,5	299	29,5	990	2,5	1,380	22,5		/ Hemmanet har förut benämnts Ljuslieden, ''men erhållit namnet Ljusliden enligt Kärn-
39 1	30	233	16	735	25 :	1,009	7	7«*
48	12	264	4	727	25	1,010	9		Imarkollegii beslut den 8 november 1888.
					( Hemmanen Långnäs och Rensund hafva |vid afvittring i gemensamt skifte tilldelats
					~ j	_			170 tunnland 22,6 kappland inrösningsjord, 319 | tunnland 29,4 kappland afrösningsjord samt 12,042 tunnland 6,4 kappland impediment. [ _ Långträsks by liar vid afvittring tilldelats 11,529 tunnland 22 kappland duglig mark för-
jutom inom tillökning^orden befintliga 3,737j ltunnland 2G kappland impediment.

29

22Ö

T AB. 5.

Fa, sti g hetens

Tiden

Skatt

Vid afvittringen -

			beräknad areal duglig | mark för helt mantal Tunnland
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Löflund, ett torp ..............	1		—	1867	"/l5	1867 3l/i2	—	—	—	—
Maurliden ......................	1		:l/l6	1804	X2/J	,,	—	*/.«	— ,	2,500
Maurselet ....................	1		V»	1832	24/u		—	Vs	—	2,500
Melsliden ....................•••	1		V*	1798	15/to	—	—	‘A	—	2,500
	1—2		Vs			/ 1811;31/s				/ 1,400
Menstrftsk.......................				1 1867Tl/is		9Ji •»	s/3e	* 2,500
Mensträsk........................	3		r’/lG	1802	23/l2	1867 3,/i5	—	7*	—	2,500
Mullberg ........................	1		3/s2	1828/	“/■>	J»	—	S/32	—	2,500
Myrberg ..........................	1		7s	1819	uk	7,	—	Vs	—	2,500
Mörttjcrn ........................	1		*/~	1833	28A		—	0/g4	—	2,500
Norrbrännan.....................	1		5/a 2	1823	n/e		—	5/32	—	2,500
Norrby ........................	1		V»	18.56	“A		—	‘A	—	2,500
Norreträsk.....................	1		3/32	1802	u/x ■	—	—		—
Norreträsk........................	2		5/3 •>	1857	13/7	1867 a,/u	—	5/32	—	2,500
1 Norrliden ........................	1		732	1861	2B/ll		—	7“	—	2,500
Norsjö ..........................	1—16	4	''As			—	—	—	—	—
Nyberg ...........................	1		9/c4	1828	30/9	1867 3I/i2	—		—	2,500
Nybrännan .....................	1		°/«4	1829	10/12	..	—	o/ex	—	2,500
Nymyrliden ...................	1		1/32	1831	2°/ll		—	fl/S2	—	2,r>00
Näset, ett torp..................	1		—	1867	SI/12	>>	—	—	—	—
Persliden ........................	1		v>«	1838	as/*°	„	—	Vio	—	2,500
Petiknäs...........................	1—2	1	V»	1770	M/<	>»	—	1 1/s	—	2,500
i Petikträsk.......................	1—3	1	V*	1767	V''1	) 1811 29/5 1 1867 n/15	—	7®	7s	t 1,400 1 2,500
Pjesörn eller Grannas ......	1		*7«‘			/ 1791 34/io 1 1867 i‘/i5	—	57»4	1/32	2,500
Qvafvisträsk n:o 1, se Nor-
sjö n:o 14.
Qvamarn ........................	1—2		ir,/32			1 1811 24/s 1 1867 “V 12	—	7/lC	■*/ 32	2,500
1 Qvamarnäs ....................	1		1!1/04	1801	“S/10	1867 3,/i5	—	10/ex	—	2,500
Raggsjön ........................	1		"/;;;	1773		1 1811 3l/ä 1 1867 s,/u	—	u/ex	o/ex	I 1,400 \ 2,500
Rengård...........................	1		7/:i2	1800	si/7	1867 31/15	—	7/:12	! -	2,500
Rensund .......................	1		“/"■>	1856	70	,,	—	7«4	—	2,500
Risberg ...........................	1		V8	1778	"/»			j

TAB. 5.

227

; Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område

Inrösnings- I Afrösnings- j

jord t jord | IinPe6iment j Summa

Tunn- land	j Kapp-land	! Tunn-! land 1	Kapp land	Tunn ! land	Kapp land	Tunn- land	Kapp land
34	; 19	238	27	1,294	6	1,567	20
65	5	403	19	1,302	17	1,771	9
55	19,4	256	28,c	1,016	20,8	j 1,329	4,8
122	16,3	502	15,7	2,035	16,3	2,660	16,3
—	—	—	—	—	—	—	—
160	9,4	620	30,0	1,949	22,2	2,730	30,2
42	27	191	17	708	4	942	16
42	10	270	6	1,305	9	1,617	25
68	14	283	4	1,238	9	1,589	27
81	14	309	6	875	26,8	1,266	14,8
44	31	267	17	782	26	1,095	10
—	—	—	—	—	__	—	_
34	13	356	7	1,595	7 f	1,985	27
32	12	202	—	701	22	936	2
—	—	—	—		—	—	_
63	18	288	—	1,425	18	1,777	4
74	20,3	276	29,7	1,060	8,6	1,411	26,o
51	9	183	3	776	4	1,010	16
13	26	142	14	371	—	527	8
51	17	104	23	403	16	559	24
342	31,3	2,469	16,8	1,038	8,8	3,850	24,8
—	—	—	—	—	—		—
32	4	336	5	2,338	29	2,707	6
23	17	54 1	19	294	9	372	13
118	27,5	623 i	10,5	2,831	8	3,573 |	14
127	4	224	14	2,286	1	2,637	19
in	14	435 i	14	1,451	16	i 1,998	12
	—	— 1	—	—	_	_ |	_
1		1	—	—	—	—	1

| Mantal, som t. 0. m år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare	Anmärkningar
S/l6 Vl6 **/32	f Hemmanen Mensträsk n:ris 1 ocli 2 hafva! vid afvittring tilldelats 628 tunnland 4 kapp-'' .''land duglig mark förutom inom tillöknings-f iordens område befintliga 1,882 tunnland 26 Ikappland impediment.
n/32 7/l28	f Nors i ö n:o 14 upptages under benämningen {Qvafvedsträsk n:o 1. Norsjö n:o 15 om Vs man-tal är kyrkolierdeboställe.
>4
5/»2	( Petikträsks by har vid afvittring beviljats ett område af 2,437 tunnland 16 kappland Idughg mark förutom inom tillöknings jorden | befintliga 3,295 tunnland 26 kappland impedi-'' 1 inent.
35/512	Motstående egovidd afser endast till-; öknmgsskatten 6/32 mantal.
16/i28	Motstående egovidd är beräknad endast iför tillökmngsskatten 1/32 mantal.
9/2M _ -	[ Motstående egovidd afser endast till-'' ökmngsskatten 9/e4 mantal. Hemmanets gamla skatt ial64 mantal har vid afvittring tilldelats 284 tunnland 12 kappland duglig mark, efter 11,400 tunnland för helt mantal. Hemmanen Rensund och Långnäs, hvart-; dera */64.mantal, hafva vid afvittring i gemen-samt skifte tilldelats tillsammans 70 tunnland 22,6 kappland inrösningsjord, 319 tunnland 29,4 kappland afrösningsjord samt 2,042 tunn-eland 6,4 kappland impediment.

228

TAB. 5

Fastighetens		Ti ygge s till	ten Då afvitt-ringsutslag	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig mark för helt mantal
Namn	Nummer	Mantal	Då ny b bevil.iat	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen	För til ningsj
anläggning	meddelades	fast-stäld j		Tunnland
Risliden...........................	1—5	1 Vin			1867 S1/l2 j	—	1	3/lC	2,500
Ristjäln ...........................|	i	b/j2 :	1837 »7?	it	—	5/y2	—	2,500
Råberg ........................	t	7/ei	1825	7"	it	- j	7 ju j		2,500
Råliden .......................	i	■7m	1856	73	n	- 1	°/64	— !	2,500
Rålund	i	7*	1848	7»	>1	—	7*	— ,	2,500
Rönnfällan ..................	i	732 i	1824	’7.o	}1	—		—	2,500
Rönnliden .......................	i	7«	1856	V3	11	—	7/64	—	2,500
Rörträsk .....................	i	7*	1794	7"	n	—	7»	—	2,500
Stenbrånet ....................	i	7*	1853	*7»	,,	—	7b	—	2,500
j Steninge .......................i	i	3/m ''	1836	J6/n	»5	—	3/;i2	—	2,500
! Stennäs ...........................	t	3/(U	1855	B/tU	»1	—	■''/ei	—	2,500
i Stensborg .......................	t	7/«4	1799	3»/l2	1)	—	7/64	—	2,500
1 Stensliden........................	i	»3/tu	1804	7>-	J1	—	1S/G4	—	2,500
! Storklinten ...................	t	7»	1831	27u	11	—	7»	—	2,500
j Storliden .......................	1—2	1 ‘/aa	1801	»u/8	i / 1819 13/9 1 1867 »‘/ut		»»/w	7/48	/ 1,400 1 2,500
1 Storliden södra ..............	1	7«*	1861	»Vio	1867 3*/12	—	7/64	—	2,500
Storsele ..........................	1	6 In	1838	23/l(l		—	5/3!	—	2,500
Sunnanå...........................	1	7»	1845	>»/»	„	—	7»	—	2,500
Svanfors ..........................	1	7«*	1846	»P/7	-	—	®/84	—	2,500
! Svanheden, se Kedträsk.
Svansele.........................	1—2	1	1764	7»	1867 3l/‘-	—	1	—	2,500
Svauström .....................	1	7»	1860	7»	>1	—	7b	—	2,500
Svartlund ........................	1	*/»«	1802	26/to	! / 1819 13/9 1 1867 3,/ta	_	»Vtu	B/(U	1 1,400 1 2,500
1 Svartnäs .........................	1	7/«. i	1854	27*	1867 3l/i2	—	7b»	—	2,500
j Sämsktjäln ..................... Tulle ............................	1 1	7b 7	1831 1860	27/9 “/*	11 11	—	7b 9/64	: —	2,500 2,500 ,
Tjernberg .......................	1	7»	1802	BB/8	11		j 7b		2,500 o *nn
I Tjernheden ..................... Tjernliden ........................	1 1	7b "/m	1856 1830	7» 30/,,	11	—	7» »»/«*	—	2,500
Tjernliden .......................	2	Va	1857	13/,	1 1819 »/o 1 1867 3»/ta		7b
1 . ’ Tjäln ..........................	1	17>u	1816	27°	—	»‘/tu	7»b	2,500
1 Torrberget......................	1	5/32	1822	6/ll	1867 sl/t2	—	s/32	—	2,500
| Trantjäln, se Frautjäln. Träskliden........................	1	3/32	1829	27 tO	1,	—	! S/32	—	2,500

TAB. 5.

229

Areal	af det	vid afvittringen fasti	gliet tillagda område i	Mantal, som t. 0. in.
								år 1900
								förvärfvats
Inrös	nings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
.lord	lord	Impediment	Summa	aktiebolag,
								andra såg-verksegare
Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	och bruks-
1 and	land	land	land	land	land	land	land	egaro
61	18,5	407	5,5	2,745	25,5	3,214	17,5		i Egovidden afser bär endast byns till-
112	28	277	24	1,735	28,3	2,126	16,3	_	i ökningsskatt a/i6 mantal.
72	16	200	30	514	13	787	27	—
40	18	154	24	391	21	586	31	—
114	17,7	510	14,3	543	8	1,168	8	—
63	11	483	17	952	6,3	1,499	2,3	_
3!)	15,1	223	30,9	580	18	854	—	''/o,
87	10,5	537	21,5	2,119	26,3	2,744	26,3
75	27	236	21	1,750	2	2,062	18	—
56	28,5	177	15,5	896	5,5	1,130	17,5	—
16	6,3	100	31,7	419	4	536	10	—
45	10,5	228	3,5	1,538	29,5	1,812	11,5	Vin
81	4,6	426	21,4	1,971	8,6	2,479	2,6	''7 256
54	2	258	14	1,672	12	1,984	28	V»	Hemmanen Storliden n:ris 1 och 2 hafva 1 vid afvittring tilldelats 641 tunnland 21,4 kapp-
			~		-•	—	—	—	»land duglig mark förutom inom tillökning-j jordens område befintliga 1,255 tunnland 15,7
42	26,5	230	19,5	608	31,5	882	13,5	—	Ikappland impediment.
58	8	332	12	354	11	774	31	v»>	'' •
52	28	259	20	968	17	1,281	1	—
36	10	315	8	1,427	4	1,778	22	—	Hemmanen Svansele n:ris 1 och 2 samt ( Svanström n:o 1 hafva vid afvittring i gemen-samt skifte tilldelats 266 tunnland 14 kapp-
—	—	—	—	—	—	—	—	''*/40	Iland inrösningsjord, 2,546 tunnland 2 käpp-band afrösningsjord jämte 3.895 tunnland
—	—	—	—	—	—	—	__	Voe	(15,5 kappland impediment.
								( Hemmanet Svartlund bär vid afvittring
	—	—	—	—	—	—	—	7	J tillagts 592 tunnland 6 kappland duglig mark 1 förutom inom tillöknings] ordens område be-
56	—	217	14	1,124	—	1,397	14	7/«4	Ifintliga 390 tunnland ^0 kappland impedi-ment.
114	20	.197	28	602	26	915	10	—
127	15	224	3	860	12	1,211	30	a/et	Hemmanen Tjernlicden, Vs mantal, och
126	23	810	25	828	15	1,765	31	Gumboda, 5/s mantal, hafva vid afvittring till-delats 330 tunnland 16 kappland inrösnmgs-
85	21	—	—	—	—	—	—	—	jord och 1,544 tunnland 16 kappland afrös-ningsjord förutom 735 tunnland 16.8 kappland
344	1	1,279	15	1,709	5	—	impediment.
51	1,4	261	14,6	1,114	14,4	1,426	30,4	—
42	0,8	114	7,2	747	16	903	24		i Motstående egovidd är beräknad endast
			\för hemmanets tiLLökningsskatt Vin mantal.
95	4	295	16	2,393	1	2,783	21	—
55	4	179	8	759	5 |	993	17	_

230

TAB. 5.

Fastighetens I Tiden Skatt

Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge | beviljats till j ! anläggning j	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi-sionel j	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Träskliden vestra..............j	1	7«	(1828 30/9) |	1867 31A2	_	Va	_
Tvärliden ........................	1	732	CD »c: 00	V	-	732	-
Udden.............................	1	V»	1867 31/i.	?>	-	Va	-
Ulriksdal ........................	1	Va		5»	-	Va	—
Utternäs...........................	1	•>	1853	»>	-	''!/g4	—
Wikborg...........................	1	“A*	1824 74	/ 1824 V* '' 1867 37i2	__	7g4	3/G4
Åliden ...........................	1	V.o	1830 28/,„	1867 »V*2	—	7u	-
Åmliden...........................	1-2	Vid	OO OO 2 L^i		-	3/ig	-
Ämnäs ...........................	1	7»	—	-	—	—	—
Åmträsk...........................	1	s7«*	1782	1867 al/i2	—	-''7g4	-
Åsen ............................	1		1857 17-	>,	—	7/o4	-
Örträsk ........................	1	V*	1778	1824 3%	—	7“	Va
Löfångers socken.
Åfvan..............................	1-3	1 ''/IB	! _	1864 la/i2	—	1 7A«	-
Bissjön ........... ...............	1-6	2 “/in	-	1791 -,4/i2	-	-	-
Bjurön ..........................	1-4	1 ”/lo	-	-	—	—	—
Blacke ...........................	1-5	1 “/o4	—	—	-	-	—
Bodan.............................	1-6	2 ö/a2	-	1 1793 27n 1 1864 1V12	-	-	-
Brattjern ........................	1	*7»*	1784 27/i2	1864 19/i2	—	2‘A*	j -
Bråttas .......................	1-2	Va	, 1789 “/« ( 1790 7''r,	, 1829 1G/o I 1864 ,9/i2	-	21/04	3/«4
Broträsk .......................	1-3	1 e/to	—	1791 2*/i2	-	-	-
Broänge...........................	1-2	1 ‘/io	—	„	-	-	-
Bränntjäln........................	1	''/a	1795 n/,	1864 19/i2		V«	—
Bäekboda ....................	1	‘A	—	—	—		| —
Böle................................	1-3	1 7A*	—	-	—	; -	-
Daglösten .......................	1-4	61/ei	-	1791 2Yi2	-	i —	! “
Djeknesjö .......................	1	7/48	1792 4/io	-		—	—
Elgnäs .........................	1	2 Va*	-	—	1 —	1 —	! —

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig''
mark för
helt mantal

Tunnland

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500
) 1,400
1 2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

2,500

1,088

1,250

1,250

2,500

1,400
I 2,300

1,600

TAB. 5.

231

I

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område :

Inrösnings- j Afrösnings- I

jord j jord ! Impediment j Summa

Mantal,
som t. o. m.

år 1900
förvärfvats
af sågverksaktiebolag,

andra såg -

Anmärkningar

i Tunn-	Kapp			-|----				verksegare
-! Tunn	Kapp	- Tunn-	i Kapp	Tunn	! Kapp	och bruks-
i land	land	| land	| land	| land	land	land	| land	egare
71	20	! 240	i 22	| 1,414	28	! 1,727	12		k. Enligt 1849 års jordransaknin^protokoll
40	18	187	26	959	9	1,193	21		| » Peviijnrtt till anläggning den 7 december 1842.
53	10	259	6	446	19	759	3
41	14,1	[ 271	1,9	391	j 25,7	704	9,7	_
16	0,6	101	5,4	516	14,6	633	20,c	—
82	12	231	22	1,682	n	1,996	! 13	—
120	8.4	348	15,6	1,575	22,4	2,044	14,4	_	''
1 90	28	377	28	1,635	14	2,104	6	-	•
259	29,ö	638	16,5	4,577	10,5	5,475	24,5	—
77	3	196	11	827	—	1,100	14	_
10	20	295	22	1,548	14	1,860	30		) Motstående egovidd afser endast tillök-: \ningsskatten Vs mantal.
259	20,9	896	11,1	1,010	0,7	2,166	0,7
—		—	—	—	—	_	_	_	/, Den dugliga marken utgjorde 2,657 tunn-
									Vand 14 kappland.
-	-	-	-	-	-	-	-	-	Genom Konungens befallningshafvandes afvittrmgsutslag aen 24 december 1793 till-erkändes Boda by 2,695 tunnland 10 kappland
	—	—	—	-	-			- i	auglig mark, men kunde ej undfå mera än| J29 tunnland. Bristen i området har enligt
108	10	711	26
733	27,6	1,554	5,6		19 december 1864 till en del blifvit ersatt genom tilldelande från kronans mark af 773 tunnland 8,1 kappland duglig mark jemte 89 tunnland 11,l kappland impediment.
									( . Hemmanen Bråttas n:ris 1 och 2 hafva vidi
			—	—	—	—	—	_	f afvittring tilldelats 561 tunnland 6 kapplandi
									| (lullig mark förutom inom tillöknings)orden: 1 ment ^ tunnland 8,8 kappland impedi-j
		1	— j	—	—	—			L „„?r?träsks ky tilldelades vid afvittringen 1 lli''71 tunnland 28 kappland duglig mark. |
		- j	—	—	— ;	—	_	_	!, o„?enna, V tillerkändes vid afvittringen
30	19	163	13	245	13	445	13	!	1,328 tunnland 4 kappland duglig mark.
	~	—	—	—	— j	—	-	-	Förut Webomark n:o 20.
		—	—	— I	—	—	—	—
—		—		-	-	-	~	—	1
		—	—	~ :	-	-	-	—

Förut Fjälbyn n:o 1,

232

TAB. 5.

|

Fastighetens

T i d e n

Skatt

Namn	Slummer	Mantal	Då nybygge beviljats till | anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
t Ersnäs ...........................	1	V»	1799 “/it	1 1813 M/i 1 1864 47i2	-	''/»	-
Fjellboda ........................ Fjiilbyn ..........................!	1 ; ,-H |	732 3 732	1789 ~	zo ce		732 3 764	V»4
Fällan..............................	1	15/ig	-	1 1788>73 1 1864 ln/i9	-	15/l«	—
Gammelbyn .....................	1-2	1 7ig	—	I 1793 47io	—
Gärde..............................	1-7	2 “/fil		1 1864 ''7.2
Hällnäs ...........................|	1	V«i	1805 24/k	1864 >712	732	7*4
Hökmark .......................	1-17	4 7/s	—	1789 7»	-	-	-
Hötjern ...........................	1-4	1 ’r''/32	-	1788 »7t	-	1 —	—
Kräkånger........................	1-7	2 ’7,g	-	1791 24/i»		—
				, 1788 la/s		1 "/.G	704
Kåsböle ..........................	1-0	1 4 Val	—	\ 1864 19/i2
	1-5	1 11/ta		\( 1793 “/1 o
Mångbyn ........................		1 1864 ,0/i2
Mårtensboda.....................	1-3	’7l G
Nolbyn .........................	1-7	1 2 */8	__	1864 1712	-	2 7>r'' | V10
Noret .............................	1-3	174	-	1791 "4/12	—	—
Risböle ..........................	1-3	1 1>7»	—	—
Selet .............................	1-fi	'' 2 ir,/:l2		f 1791 24/i2 ( 1864 >7.2

Vid afvittringen

beräknad i
areal duglig j
mark för |
helt mantal I

Tunnland j

1,400

2,500

1,250

1,200

1,250

1,400

1,350

1,250

2.300

1.300

TAB. 5.

233

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Mantal,
som t. o. m.
år 1900''

1 Inrösnings-jord	Afrösnings- jord	1 Impediment	1 S 11 m m a	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-| verksegare och bruks-egare
Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land	Tunn- land	Kapp- land
	_	_	_					_
35	14	355	6	519	27	910	In
10	4,2	9	12,8	1	25,4	21	10,4	-
-	-	-	-	-	-	-	-	-
-	-	-	-		-	-	-	-
-	-	-	-	-	-	.	-	-
14	22,9	94	21,1	74	19,7	183	31,7	—
—	—	—	—	—	—	—	—
-	-	-	-				-	-
-		-	-		-		_	-
-		-	-	-		-	_	-
-		-	-	-	-	-	-	—
						—		—
26	13,1	117	10,9	22	10	166	8
-	-	-	-	—	-	—	-	_
—	—	—	—	-	—	-		-
	_			~

A n m ä r k n i n g a r

j / Hemmanet Ersnäs har vid afvittring till-!
Idelats 175 tunnland duglig mark jemte 491
; (tunnland 30,1 kappland impediment.

I Tillökningsskatten 7 ! / erkänts motstående egovidd. Fjälbyn 11:0 1
(utgör nu mera Elgnäs n:o 1.

/ Hemmanet Fällan liar vid afvittring till/
delats 1,125 tunnland duglig mark jemte 516:
(tunnland 14,5 kappland impediment.

(Gärde by tillerkändes genom Konungens!
befallningshafvandes afvittringsutslag den!
18 oktober 1793 för 243/ö4 mantal 3,340 tunnland)
duglig mark, men kunde då ej undfå mera
än 94d tunnland sådan mark. I ersättning
för bristande området bär byn sedermera tilldelats
dels en öfverloppsmark om 385 tunnland
26 kappland, dels ock enligt Konungens
befallningshafvandes utslag den 19 december!
1864 en egorymd af 635 tunnland 20,2 kappland
duglig mark jemte 248 tunnland 7,9 kappland
impediment.

» Hökmarks by erhöll vid afvittringen 5,681
\ tunnland 8 kappland duglig mark.

/ Den dugliga marken utgjorde enligt af-j
'' vittringsrättens protokoll 1,919 tunnland 12!
1 kappland.

/ Byarne Kräkånger och Noret hafva vid
'' afvittringen tillsammans erhållit 5,025 tunnband
duglig mark.

( För tillökningsskatt om 3/ JKåsböle by tilldelats 63 tunnland 9 kappland
|duglig mark jemte 1 tunnland 13 kappland!
(impediment.

Mångby by tillerkändes vid afvittring enligt
Konungens befallningshafvandes utslag
den 18 oktober 1793, efter 1,250 tunnland för
helt mantal, ett område af 2,108 tunnland 12
kappland, men kunde då ej undfå mera än
712 tunnland 4 kappland duglig mark. Genom
Konungens befallningshafvandes utslag den
19 december 1864 har i ersättning för eu del
af det bristande området nämnda hy tilldelats;
574 tunnland 10,4 kappland duglig mark jemte!
61 tunnland 19,7 kappland impediment.

/ Nolby bys _ tillökningsskatt, 7ig mantal,
''bär vid afvittring tilldelats motstående ego(vidd.

Se anteckningen vid byn Kräkånger.
Enligt Konungens befallningshafvandesI
utslag den 24 december 1791 ansågs Selets by
böra, efter 1300 tunnland för helt mantal, till-)
delas ett område af 3,209 tunnland 12 kappland
duglig mark, men kunde då ej undfå mera!
än2,030 tunnland 30kappland. Genom Konun- ■
gens befallningshafvandes utslag den 19 december
1864 bär nämnda by, till minskande!
af egobristen, tilldelats 202 tunnland 21,5 kappland
duglig mark jemte 72 tunnland 1 kapp-''
land impediment.

3°

234

tab. 5.

Fastighetens

Namn

Nummer

	Til	e 11	Skatt		Vid af-vittringen beräknad
Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt-j ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord	areal duglig mark för helt mantal Tunnland
17/64 3/l«	1793 ‘Vid 1793 l7s	f 1813 22/i		. 17/64		1,400
5© CO 00 00	7«	S/l6	—	1,400
1 29/32	—	1791 24/i?	—	—		1,400
2 19/ö4	—	—	—	—		—
3 9/io	—	17912Vi2		—		1,000
6 59/ei	—	—	—	—	—	—
2 7/64	—	1791 24/i2
7/c4	1799 ''7a	1872 ''/«	_	7«*	_	2.400
3 M/e*	—	—	—	—		1
5/32	_	—	—	—	—	—
lS/64	—	—	—		—	—
7 >«		—	—	—	—	—
''!*	—	—	—	—	—	-*
7/C-t	1799 15/s	1872 7o	—	7/64	—	2,400
®/:l2	1829 7/n	tf	—	n/n 2	—	2,400
7° 764	1775	f 1823 19/2		70	—	1,400
1829 ä7o	1 1872 ''/c 1872 */«	_	5/e 4	—	2,400 j
3 Vie	—	—	—	—	—	—
581 /64	—	—	—	—
4 *7«i	—	—	—	—	—	—
78 78	1797 7u	1872 76	—	78	—	2,000
[2 “/**	—	1789*79	—	—	—
j 3 •»/:«	—	—	—	—	! —	—
78	—		—	—	—
1 23/32	—	1788 12/9	_	—	1	-

Stafvattenstjäln

Storsandsjön.....

Svarfjern ........

Uttersjön ........

Wallen ...........

Webomark .....

Önnesmark .....

Nysätra socken.

Bjurmyrkammen .......

Brände ...................

Brändfors ................

Brändfors ................

Bäcken ..................

Bäckfors ................

Bäckfäbodarne..........

Bäckmyran ...........

Degerfors ...............

Eskilsbäck .............

Estermark ...............

Flarkbäcken .............

Flarken .........

Flarklund ......

Gerusalen ......

Grinismark......

Gumboda .....

Gumbodabäck

Gunsmark .....

1

1

1—4
1—7
1—9

1—22
■I 1-7

1

1—18

1

2

1

1

1

1

1—15

1

1—20

1

1

1—6

1—16

1

1—6

TAB. 5.

235

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Mantal,
som. t. o. m.
år 1900

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	S u m in a
1 Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-	Tunn-	Kapp-
land	land	land	land	land	land	land	land
—	—	—	—	—	—	_	_
70	27	191	21	403	12,1.	665	28,i
—	—	--	—	—	—	—	—
	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—			—	—	—
—	—	—	—	—	—	=	—
Bo	2,7	227	13,3	485	14,6	747	30,5
—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	—	—	—	—		—
—	—	—	—	—	—	—	_
—	—	—	—	_	—	—	— :
27	12,6	235	3,4	333	30	596	14
14	16,6	210	15,6	310	—	535	— :
70	30,3	162	12,4	468	29,3	702	8
19	6	168	10	204	28	392	12
—	—	—	—	—	—	—	— i
	*-	—	—	—	—	—	—
—	—		—	—		—	—
24	3,4	225	28,6	366	31,6	616	31,6
—	—	—	—	—	—	—	—
							-

förvärfvats
af sågverksaktiebolag,

andra sågverksegare

och bruks- 1
egare

A 11 m ä r k n i n g a r

I Hemmanet Stafvattonstjäln har vid afvitt tilldelats 371 tunnland duglig mark för11
utom impediment.

Svarttjerns by erliöll vid afvittringen 2,GG8
tunnland 30 kappland duglig mark.

Denna by tilldelades vid afvittringen 3,562;
1 tunnland 16 kappland duglig mark.
j # Webomark n:o 20 upptages nu mera underj
j\ benämningen Bäckbocla n:o 1.

f Brände n:o 1 utgör nu mera Brändfors n:o 1.
I'' . Brände n:o 10 „ „ Brändfors 11:0 2.

( Brände n:o 14 n n „ Qvarnfors n:o 1.

. ( Hemmanen Brändfors n:ris 1 och 2 hafva
I IJ förut tillhört Brände by, men upptagas under

)'' 1 \ nu varande benämning enligt Konungens beI
fallningshafvandes resolutioner den 28 maj
j 1-1799 och den 6 maj 1800.

, i Har förut varit upptaget under n:o 5 i byn
J Trehörningen men nu mera uppfördt såsom
P/4 mantal Bäckfors enligt Konungens befall1
ningshafvandes resolution den 26 september
1''1801.

( Har förr utgjort en del af byn Flarken,
Jmen upptages under motstående benämning:
Renligt Konungens befallningshafvandes resovlution
den 24 februari 1794.

( Flarken n:ris 1, 17, 18 och 19 upptagas nu
v mera under benämning af Flarkbäcken n:o 1,
(Lund 11:0 1 samt Pellboda n:ris 1 och 2.

( Utbrutet från byn Flarken enligt Konun•''gens
befallningshafvandes resolution den 2
(augusti 1798.

) Denna by innehade vid afvittringen 2,771
i tunnland 7 kappland duglig mark.

/ Gumboda n:ris 1, 11 och 15 benämnas nu
ornera n:ris 3, 1 och 2 Strandfors.

( Har utgjort en del af Gumboda n:o 8, men
f upptaget såsom särskild! hemman enligt Koinungens
befallningshafvandes resolution den
(22 februari 1800.

f Enligt afvittringsrättens protokoll utgjorde
.den dugliga marken 2,406 tunnland 8 kapp|
''land.

336

T A Ii.

0-

Fastighe	t e n s	T iden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig i mark för helt mantal
N a m n	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades''	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Tunnland

Gåstjernbäcken .............. 1 |

Hertsånger .................... '' 1—8

Holvattnet....................... 1

Hörneborg........................ 1

Hörnas ...........................j 1

Jonasmarken ................. 1

Jonasmarken, clt torp ....... 2

Klankliden .................... 1

Klintsjön ........................ 1—8

Krokvattnet ....................| 1

Krokvattnet, ett torp ........ 2

Kålaboda .......................| 1—9

5/61	1798 271	1872 ’/6	—	"7 64
1 7/e	—	1788 2G/9	—	—
15/C4	1797 s!l/i	1872 VG	—	l5/ö4
°/82	—	—	—	—
7-	—	—	—	—
7/32	1797 4/i 1	1872 V6	—	V,
—	1872 ''/,	„	—	—
7°*	1832 13/7	»J	—	!,/64
2 Vi	—	—	—	—
7.6	—	1 1800 28/s 1 1872 Ve	—	3/l0
—	1872 V,	1872 V6	—	—
lä/sa	—		—	—

2,000

1,350

1,800

1,800

2,000

1,100

Lund ...............

Norrbäck .........

Nybo ...............

Nybyu ............

Nyliden ............

Pellboda .........

Qvarnfors .........

Risvattnet .........

Rödmyrberget ...
Rödmyrgärdet ...

Sjödala ............

Skäran ............

Strand ............

Strandfors.........

Strömbäck.........

Svenmarken .....

Söderbäck.........

Trehörningen •
Trehörningsbäck

Zachrismarken ••

Amarken ........

Ånäset ..........

Östanå, ett torp

1	''7g*	—	—	—	—	—
1	7»	1829 s"/;,	1872 Ve	—	7«	—
1	3/61	1799 12/9	1872 V0	—	3/64	—
1-7	1 V 32	—	—	—	—	I
1	V8	1834 7.2	1872 >/„	—	v»	—
1—2	''-•''/Öl	—	—	—	—	—
1—2	27/g4	—	—	—	—	—
1—5	-7/32	—	—	—	—
1	3/a2	1798 27i2	1872 Ve		3/32
1	n/«4	1797 :l"/3	»J		ll/64	—
1	3/04	1833 u/i		—	3/ö4	- j
1—7	1 17/32	—	179 1 24/i2	—	—	—
1—2	V2	—		—	—	—
1—3	43/6 4	—	—	—	—	—
1	5/04	O CO OO	1872 Ve	—	S/64	— ;
1	716	—	—	—	—	—
1	°/«4	179 9 28/12	1872 V.	—	°/64	—
1—5	72		—		—	—
1	732	—	—		—
1	V»	1805 -77	/ 1808 >/4	_	7«	_
			1 1872 ‘/o
1	7/64	1799 15/s	1872 Ve	—	7/64	—
1-4	1 17,/64	—	—	—	—	—
—	—	i 1872 7,	1872 Va	1	—	! —

1,800

2,400

1,800

2,400

2,400

2,400

2,400

1,800

1.400

2.400

T AB. 5.

237

Areal af det vid afvittringeu fastighet tillagda område i ! som.''™ o.’m

_____________________________________ år 1900

i förvärfvats

Inrösnings- jord	| Afrösnings-jord	1 Impediment	S u in in a	af sågverks-akjiebolag, andra såg-verksegare och bruks-ägare	Anmärkningar
Tunn- land	1 Kapp-'' land	Tunn-1 land 1	Kapp land	, Tunn-land	Kapp ; land	- Tunn-1 land	Kapp- land
m	16,4	141	i 23,6	195	2,2	351	10,2	6/64	f Vid afvittringen erliöll denna hy 2,453 tunn-eland .14 kappland duglig mark.
76	24,5	345	3,5	630	4,6	1,052	0,6	—
—	—	—	—	—	—		—	—	Förut Trehörningen 11:0 3.
							—	—	/ '' Har förr utgjort ^en del af byn Treliör-1 ningen. < Motstående ego vidd är beräknad såväl
'' 09 1	7,7	380	24,3	709	19,9	1,159	19,9	Val,	[för hemmanet som torpet Jonasmarken. Tor-Ipet är förvärfvadt af sägverksaktiebolag.
41	10,4	239	29, g	557	5,7	838	13,7	°/6 4
70	9,1	192	6,9	617	2	879	18	—
15	16,6	134	15,4	120	14,8	270	14,8		Förvärfvadt af sågverksakti©bolag.
—	_	—	—	-		—	—	—	; Kålaboda n:o 1 utgör nu mera Svcninarken \n:o 1.
—	-	—	_	_					; Hemmanet Lund 11:0 1 utgjorde förut 11:0 17
28	25,4	196	6,6	237	1,5	462	1,5		\ i Flarkcns by.
7	13,4	105	2,6	248	25,7	361	9,7	::/G4
—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 Nybyn n:o 6 om Va mantal är kyrkolierdc-
28	16,3	196	15,7	297	25,8	522	25,8	—	i Förut upptagna under närig 18 och 19 i 1F1 arkens by. 1 Qvarnfors n:o 1 liar förr utgjort n:o 14 i
_									4 Brände by.
21	18,8	203	13,2	294	0,6	519	0,6	"la 2
60	13,7	352	i	594	18,9	1,007	2,9	J1/64
13	4,c	99	11,4	72	22,8	185	6,8	1 Vid afvittringen beräknades för denna t by 2,142 tunnland 22 kappland duglig mark.
_									/ Hemmanen Strandfors n:ris 1. 2 och 3 förut
IB	18,9	171	29,1	304	14,3	491	30,3	—	i upptagne under luns 1,11 och 15 i Gumboda by.
—	—	—	— :	~ 1	—	—	—	—	Har förut tillhört Ivålaboda by.
37	10	215	26	330	3,4	583	7,4	—	/ Trehörningen n:ris 3, 4 och 5 upptagas nu {mera under benämning af Hörneborg n:o lj
—	—	_	—	—	—	—	—	—	\ Hörnäs n:o 1 och Båckfors n:o 1.
27	8,9	147	28,1	352	20,9	627	20,9	Vid
28	18,3	233	29,7	301	12,3	563	28,3	—
13	27,7	173	20,3	137	29,3	325	13,3	•	Förvärfvadt af sägverksaktiebolag.

238

TAB. 5.

Fastiglie	; e n s	''	T i cl e n	Skatt		Vid af- : vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal
N a in 11	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning''	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Qvadratref
|			i

Malå socken.

Afvanäs...........................;	1	v>	1887 ‘7i2	- j V»	_ i
Afvaås ...............>...».......|	1	1 /l 6 -	)>		—
Almbo.............................	1	3, 64 1887 ‘7l2	V	— 764	—
Aspliden...........................!	1	74 —	)>	- i 74	—
1 Aspliden...........................j	2	5/32 ! 1860 23/io	})	—• 7:)-''	—
I Asplund..........................	1	»''/** i 1804 *7»	>1	— S1/3''.
1 1 Bastunas ........................	1	>/»- 1867 37is	V	— 732
t Bastusele ........................	1	1 764 i 1800 1S/4	V	■- 1 764
Berg ..............................	1	716 !	n	- 3/]0
i Bergås ...........................	1	;,/32 1 87 2 10/2	11	— i ®/3»	_
Björkås ...........................	1	*762 ! 1822 n/i2	v	- ) 19/32	1
Brunnäs...........................	1	764 ! 1867 S,/fJ	V	- I 9/64
j Brännlund........................	1	7» , 1887 >712	tf	— i V32
j Brännäs...........................	1	2732 : 1799 */5	»	_ 2732
! Brännträsk .....................	1	7/ib j 1815	))	— ! V16	—
j Brännträskliden ...............	1	°/64 -	}"»	7s j 764	— j
| Erikslund ......................	1	''/s 1887 *7.2	1)	— V8
1 Friheten..........................	1	716 1867 5/i	»	— I 716
; Fårberg eller Fårträsk .....	1	1 >/s J 1770 3''/::		— ! 1 1/s	—
1 Fårberg eller Fårträsk .....	2	1 71° 1		— 11716	—
		•

12,000

12.500
15,000

13.500

14.500
| 17,500

i 16,000

18,000

15,500

14,500

14.500

12.500

14.500
18,000

(15,500
j 14,500
112,500

17.500

17.500

12.500
15,000

< 18,000
\ 12,500

I 18,000

1 12,500

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i I so^T^'' m 7

år 1900 ''!

förvärfvats j
af sågverks- i
aktiebolag, j
andra sågverksegare
j
och bruksägare
[

| Inrösnings-jord -----	Afrösnings- jord	! Impediment j Summa
Qv.-[ ref	Stän- ger	Qv.- ref	j Stftn-j. ger	Qv.- 1 Ställ- Qv.-j ref | ger ref	Stän- ger
1 1,144	50	1,500	|	I 1,201 75 1 3,846	25
221	i 55	781	25	106 — 1,108	80
83	; so	703	13	r 05 Öl 00 A''-	25
4,217	55	10,125	—	! bl 63 46 123,506	0,1
814	90	2,265	63	3,221 35 6,301	; 88 1
	_				j
346	__ 30	2,039	_ j 6	3,843 56 6,228.''	92
			—	_• 1	—
Ii, 914	30	10,414	6	13,400 62 , 30,728	98
J 6,300	90	10,117	19	15,413 j 0 j 31,831	15
1,232	30	1,562	50	2,282 72 5,077	52
260	68	937	50	166, 45 1,364	63

Anmärkningar

7»

''/•i

7A«

»/3.

"/«

5/oi

v«

f. Hemmanen Asplund n:o 1 och Nylund n:o
i L Vld nivittring gemensamt tilldelats |

||,(ly-''re| iv.-st. duglig mark, jemte
f24,467 qv.-ref 81 qv.-st. impediment. Kir i/M
j-v mantal af Asplund n:o 1 samt «/« mantal afl
n:o 1 bär skogsanslag beräknats efter!

i lr;i i ?7''‘ref'' 1f*en 1 öfrigt efter 17-500 qv.-ref i
! llor helt mantal. j

I (, ,-^f hemmanen Bastunäs n:o 1 och »/»man-!
(tal al Öberget n:o 1 har vid afvittringen ge-1
| mensamt tilldelats 9,292,n qv.-ref duglig mlrkl
(jemte 14,689,85 qv.-ref impediment.

fi femmanen Bastusele och Tullberg n:o 1;

I “J? V1(l af^ringen gemensamt tilldelats
124,705,26 qv.-ref duglig mark jemte 18,208,55
\ qv.-ref impediment.

f-naf-1 hemmänen Berg, Bergås, Björkås och!
J Koka har vid afvittringen tilldelats eu gemensam
egovidd af 8,201,io qv.-ref inegor, 17,390,64
I SLV.-ref duglig skogsmark jemte 29,898,05 qv.-ref
(.impediment. 1 ^

). Angående egovidden för Bergås och Björk-1
jas, se anteckning vid hemmanet Berg.
fn Hemmanen Brännlund n:o 1 och Stenbår-i
il.-??1! ,|1:? f hafva vid afvittring gemensamt''
7 tilldelats 52,60 qv.-ref inegor, T,0Sl,as qv.-ref
duglig skogsmark jemte 1,043,lo qv.-ref im!
(pediment.

( Motstående egovidd är beräknad för «/M
at Brännas n:o 1. Rörande egorna
1 bill återstående “/gi mantal, se anteckning vid
(hemmanen Farträsk och Högåker.

a/w mantal FårtrUsk n:ris 1 och 2 hafva vid!
afvittring tillsammans med mantal Vännäs
n:o 1 och J/io mantal af Brännäs n:o 1
gemensamt tilldelats en ego vidd af 1,229,68
qv.-ref inegor, 3,710,82 qv.-ref duglig skogsm
nr k ipmtd Fifii as n,r ____i •___0

qv.-ref impediment.

240

T AB. 5.

Fastighetens

T i d e n

Skatt

N a m n

Nummer Mantal

Granberget .....................|

Grannas n:o 1, se Långudden.
Grannas...........................!

Gran vall...........................

Grundnäs .......................

G rand (rask n:o 1, se Storkärret
11:0 1.

Grundträsk södra ............

Holmsjö ■

Hundberg .....

Högnas ........

Högnäs ........

Högåker.......

Jakobslund •
Johannisberg
Karolinelund
Karlsgård ....
Keppejaur ....

Kok t räsk

Kåtaträsk .........

Lainejaur vestra

Lainejaur östra

Vid

Vid afvittringen

beräknad
| areal duglig
.! skogsmark

Då nybygge
beviljats till
anläggning

Då afvitt- i . I af vitt-1 | gf | för l7elt

, 1 Pro vi-1 . j do ''1 mantal

ringsutslag I . ringen! ^2 g i
° , 1 Isionel)
meddelades

stöld ! ^ ^ Qvadratref i

1—2

1—3

1

2

1

1

1

1

1

1

3, 1 s/82	i 1865 18/s	1887 ''7.2		3/32	—	19,000
3/3 2 i	1887 l0/i2	))	—	s/:i2	_ |	15,000
1/:l2 i		1)		V32 1	1	O O O
7/oi 1		1>	V	7/c4 i		17,000
“•/«	1806 11/t	»)	—	s7oi	—	17,500 1
,:./01		1)	—	5704	—
m/:12		15	—		—	16,000
7/32	1826 27/,''	15	7	7/32	—	16,000
l/m 7/C1	1865 -’4/a	1»	—	1/l6	—	16,000
_	1»	1/l6	7/ö4 .	—	14,500
734 11 ''.a	1887 14,/l 2	* 1)	—	764	—	13,000
—	1»	I ''(JO	''764	—	15,000
a/,o 7»	1867 ''/i	11	—	7l0	—	• 12,500
_	11	S/.12	1/8	—	15,000
U/,0	1836 ir,/i.2	11		'' *''/i6		13,000
47«i	—		7/.12	i 43/C4	—	15,000 s
1 J-M	1887 ,0/u	5)	—	V32	—	14,500
1 732	1781	5)	—	1 ''1/32	—	1 12,500 1. 17,500
						I 18,500
1 732	1792	>1	| "	1 s/32		17,500 1 13,000

TAB. 5.

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Inrösnings- jord	Afrösnings-jord Impediment! Summa
Qv.- ref	Stän- gel''	Qv.- ref	Stän-.l Qv.-ger ref	Stän- | Qv.-ger ref	Stän ger
502	71	1,781	25 3,260	43 5,544	39
836	39	1,859	37 2,706	85 ; 5,402	Öl
1,882	17	5,593	75 7,493	70 14,969	62
7,618	0	14,500	13,099	4 35,217	6
1,704	74	3,500	6,010	12 11,214	86
384	76	1,000	— ! 2,302	13 3,686	89
967	10	1,015	62 ^ 2,247	60 '' 4,230	32
1,030	5	2,578	13 1,853	35 5,461	53
1,464	44	2,343	75 ; 2,112	80 5,920	99
898	25	1,875	2,563	80 ! 5,337	5
2,811	55	8,125	10,506	34 21,442	89
	—	—	—		-
7,463	69	15,234	38 1 11,086	20 33,784	27
9,543	63	16,874	97 15,672	56 42,091	16

241

Mantal,
som t. o. in.

år 1900
förvärfvats j
af sågverks aktiebolag,

A 11 m ä r k n i n g a r

andra sågverksegare

och bruksegare -

Hemmanet Grannas n:o 2 och j/ig mantal!
af Långudden eller Grannas n:o 1 hafva vidi
i \ afvittring gemensamt tilldelats 761,97 qv.-ref
! [inegor, 2,343,22 qv.-ref duglig skogsmark samt''
* ''2,443,22 qv.-ref impediment.

I Hemmanen Granvall n:o 1 samt ^/at man-!
tal af Holmsjö n:ris 1 och 2 hafva vid afvitt-!
ring tilldelats gemensamt en egovidd afl
ij 2,893,29 qv.-ref inegor och 8,750 qv.-ref duglig
. skogsmark förutom 18,854,12 qv.-ref impediment.

- Hemmanen Grundträsk södra samt Grund-!
, . j , träsk n:o 1 eller Storkärret hafva vid afvitt-!

/in i ringen gemensamt tilldelats ett område af;

! (7,594,3 qv.-ref inegor, 11,434,38 qv.-ref duglig.
I skogsmark jemte 14,617,76 qv.-ref impediment,
i ( Angående Holmsjö hemmans egovidd för
4 mantal se anteckning vid hemmanet
• Vin i | Granvall. 0 ;

Motstående egovidd är beräknad för u/3«,j
[mantal.

7 Hundberg n:o 3 benämnes nu mera Lund-!

I ‘ berg 11:0 1.

Jl/,28 I

\( Hemmanen Högåker n:o 1, Nynäs 11:0 1,1
Vg4 mantal af Brännäs n:o 1 samt 19/e4 mantal afl

II Vännäs n:o 1 hafva vid afvittringen gemenil
samt tilldelats en egovidd af 3,947,97 qv.-ref i

— *0,398,44 qv.-ref duglig skogsmark samt

9,666,1 qv.-ref impediment.

Hen i kolumn upptagna egovidden för
Keppejaur li;o \ är beräknad för r>/g mantal,
men egorna till återstående Vig mantal är o
| afvittrade gemensamt med hemmanet Skolan
»/,o I I11'' H*» sa aH Vig mantal Keppejaur 11:0 1, SkoI
jan n:o 1 samt mantal af Malåträsks by
hafva vid afvittring gemensamt tilldelats eii
I egovidd af 9,272,50 qv.-ref inegor och 38,187,50
| qv.-ref duglig skogsmark jemte 41,318,45 qv.-j ref impediment.

j ( Vid afvittring hafva hemmanen Krokträsk
! 11:0 1 och Stennäs 11:0 1 tilldelats en gemen•V,
fi | sam ego vidd af 6,938,15 qv.-ref inegor, 12,187,50

j qv.-ref duglig skogsmark samt 22,253,80 qv.-ref
I ^impediment.

\) Angående ego vidden för hemmanet Kåtaj
\träsk, se anteckning vid Släppejaur 11:0 1.

V-*

31

242

TAB. 5.

Fastig li etens		T i d e 11	Skatt		Vid af-vittringen beräknad
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- xingen fast- stäld	För tillök-ningsjord	areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref
Ljungby...........................	1	7=2	1887 10/is	1887 10/i2		1/32		15,000
Långträsk eller Rackejaur ..	1	V*	1848 >712	tf	1S/l28	7«	—	15,500
Långudden........................	1	3/s	00 4^ 00 t-0		J/l6	s/8	—	15,000
Löfberg ...........................	1	U/e4	—	tf	78	>764		18,000
Liebränna........................	1	*/*»	1887 ,0/i2		—	3/32	—	13,000
Malåliden ........................	1	5/e 4	>>	tf	—	5/64	—	13,000
Malånäs...........................	1	n/64	00 0 ^Ci		—	“/er	—	1 14,000 1 13,500
Malånäs norra ..................	1	»/as	—	>>	—	5/32	—	13,000
Malånäs södra ..................	1	23/« 4	—	y	—	23/64	—	13,000
Malåträsk .......................	1	’/*	1770 3,/.i	„	—	7»	—	13,500
Malåträsk ........................	1—3	2 ö/64	It	j»	—	2 G/64	• —	13,000
Mörtberg .......................	1	13/64	1835 s»/s	”	—	1S/64	—	15,000 f 17,500 \ 15,000 1 17,500
Mörttjern .......................	1	m/64	1790 M/j	>»		öl/6 4
Nylund ...........................	1	7»	1827 1T/i2	->	—	V»		1 16,000
Nynäs .............................	1	r>/32	—	it	3/j2	5/32	—	14,500
Näsberg...........................	1	in/64	1800 2i/6		Vs	15/64	—	17,000
Näsliden...........................	1		1830 *«/,i		S/64	5 /o# r‘“	_	17,000
Qvarnlieden .....................	1	,3/G4	1830 ,9/m	--	8/jj 0	''764	—	f 15,500 \ 16,000
Qvorbevare ..................... Rackejaur, se Långträsk.	1	ia/3-2	1827 V3	>>	—	1S/M	—	16,000
Rengård..........................	1	5/64	1887 ln/is	»,	—	5/64	—	14,000
Rentjern..........................	1-2	1 Ä/lO	1791 19/s	,,	—	1 r,;''ie	—	19,000
Kent jula eller Rentjernbergét	1	9/32	1832 74	„	—	9/32	—	19,000
Rökå ..............................	1	13/:lä	—	>>	—	1 **/32	—	14,500
Sandfors.........................	1	>	1800 29/u	»>	1 /u /8	9/32,	—	17,000

TAB. 5.

243

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Mantal,
som t. o. in.
år 1900

Inrösnings jord -

Afrösnings jord -

Impediment Summa

förvärfvats
af sågverksak
tiebolag,

! andra såg -

Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	verk segare och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
1,607	31	3,874	99	3,762	29	9,244	57	ö/64
1,281	37	4,687	50	7,347	22	13,316	9	1/l6
435	45	3,093	75	3,574	17	7,103	37	''>/64
1,344	—	1,218	75	7,603	20	10,165	95	—
969	—	1,015	62	in	11	2,095	73	—
1,914	98	2,375	_	8,719	5	13,009	3	732
1,563	40	2,031	25	1,539	15	5,133	80	—
2,313	80	4,671	88	2,634	6	9,619	■ 74	17/2o ii
630	48	1,687	50	1,770	6	4,088	4	7/32
1,690	89	4,062	50	3,322	36	9,075	75	5/128
1,025	75	3,179	69	2,699	65	6,905	9	1/l6
3,619	75	6,560	—	11,384	35	21,504	10	—
984	80	1,093	75	967	68	3,046	23	_
11,863	35	24,937	50	28,463	13	65,263	98	—
1,683	75	5,343	74	7,869	36	14,896	85	—
—	—	—	—	—	—	—	—	19/266
5,664	95	4,781	25	8,638	65	19,084	85	—

A11 märkningar

iHemmanen Ljungby och 5/g4 mantal af
I Öberget, hafva vid afvittringen gemensamt
''tilldelats 688,50 av .-ref inegor, 1,640,63 qv.-ref
duglig skogsmark samt 2,730,35 qv.-ref imIpediment.

( Motstående ego vidd är beräknad för c/ie
Imantal af hemmanet Långudden. För åter I

stående Vis mantal äro egorna tilldelade i
gemensamt skifte med hemmanet Grannas
11:0 2. Se detta hemman.

(Rörande egovidden för motstående 25/&i
mantal af Malåträsks by, se anteckning vid''
hemmanet Keppeiaur n:o 1. 9/«4 mantal Malåjträsk
11:0 3 är kyrkoherdeboställe i Mala
(pastorat.

< Hemmanet Mörtberg samt 35mantal af
JMörttjern n:o 1 hafva vid afvittringen gemen Isamt

tilldelats 7,274,55 qv.-ref inegor, 11,250
qv.-ref duglig skogsmark samt 10^43,02 qv.-ref impediment.

( Motstående ego vidd är beräknad för 1/41
I mantal af hemmanet Mörttjern n:o 1. BeJ
träffande egorna till återstående mantal,’
(se anteckningen vid hemmanet Mörtberg n:o 1.
/ Angående egovidden för Nylund n:o 1, se|
\ anteckning vid hemmanet Asplund.

( Angående hemmanet Nynäs’ ego vidd, se
^anteckning vid hemmanet Högåker.

I Hemmanen Näsberg n:o 1 och Näsliden
j|n:o 1 hafva vid afvittring gemensamt till 1

delats eu egovidd af 3,029,35 qv.-ref inegor,
6,640,62 gv.-ref duglig skogsmark samt 15,979,33
qv.-ref impediment.

( Angående hemmanet Näslidens egovidd,
^se anteckning vid Näsberg n:o 1.

j Angående egorna till hemmanet Rökå, se
\ anteckning vid hemmanet Berg n:o 1.

244

TAB. 5.

F a s t i g h e 1

X a in 11

Skidnäs ........................I

Skolan .........................

Släppejaur eller Släppträsk

Stenbacken ....................

Stennäs .........................i

Storkärret eller Grundträsk
Strörnfors .......................

Suovdoive ........................

Svanaberget ....................

Svartlund ..... ..................

Tjernberg .......................

Tullberg .........................

Wågträsk ......................

Wftnnäs .......................

Öberget .........................

Lycksele socken.

Abborträsk ...............

Afvalund ..................

Afvanäs ...................

Ajaur ......................

11 s		T i d	e 11	Skatt	Vid af-vittringen beräknad
Nummer	Mantal	I)å nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt-ringen fast- stäld	areal duglig w | skogsmark 3. 0 j för helt er? rt- 1 mantal a. E ° a ^ 7 Qvadratref
1	V10	1887 10/iu	1887 10/i»		V*«	— 15,000
1	u/«	1860 s''/-.	JJ	—	”/er	13,000
1	u;l/oi	1799 1	>>	—	''7m	14,500
1	7»	1887 l0/n	>)	—	7»	15,000
1	7«	1871 1'' ''/i;		—	7«	15,000
1	“/•«	_		—	"/■«	— 17,500
1		—	>>	—	7,	— j 16,500 1 12,000
t	7''	1888 li/.i	”		''h	1 15,000
1	7»*	1887 "''/iv		—	7»	— 12,000
1	7»	—	>>	7«J	7»	— j 15,000
1	1	_	>■	—	''■''"/or	f 15,500 .1 12,000
1		1887	”	—	7«	— 15,500
1	7*	1846 ‘Vin	1891 l5/f,	—	7*	— 15,000 t 14,000
1	E,J/lU	—	1887 1	—	f,,l/G4	'' 12,000 l 13,000
1	al/Ui	1881 37i2	»		:i7''o	15,000
t	7»	1860 ,7/!	1882 w/5		7«	— 17,000
1	7»«	—	>>	—	7w	— 13,500
1	7“	1863 31/s		—	5/g4	— 14,000
1	23h?	1762			28/32	15,000

T AB. 5.

245

Areal									—
åt det vid afvittringen fastighet tillagda område i	som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	S ii in m a	aktiebolag, andra såg-
								verks egare och bruks-
Qv.-	Stan-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Ställ-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
729	70	937	50	3,034	70	4,701	90
							3/32	f Rörande hemmanet Skolans egovidd, so
								\ anteckning vid Keppejaur 11:0 1.
									( Hemmanen Släppejaur n:o 1 och Kåtaträsk
								*»/l58	)n:o 1 hafva vid afvittringen gemensamt till-\ delats en ego vidd af 6,285,09 qv.-ref inegor, 114,726,66 qv.-ref duglig skogsmark och 17,859,20 (qv.-ref impediment.
—			—	—			—	7»	) e Rörande hemmanet Stenbackens egoom-»råde, se anteckning vid hemmanet Brännlund.
								1/l©	/ Angående hemmanet Stennäs’ vid afvitt-
								J ring tilldelade egor, se anteckning vid Krok-\ träsk n:o 1.
									{ Hemmanen Storkärret n:o 1 och Grund-
602	68	2,320	31	1,587	84	—		•''764	I träsk södra hafva vid afvittringen tilldelats ^gemensamt område af 7,594,3 qv.-ref inegor,
4,510	83		113,484,38 qv.-ref duglig skogsmark samt 14,617,76 (qv.-ref impediment.
2 2 25	35	3,656	25	1,421	41	7,303	1	V;,.
507	20	1,125	—	1,627	80	3,260	_	3/u2
890	51	1,875	—	2,793	70	5,559	21	—
5,344	80	13,851	55	15,708	50	34,904	85	V»
		_							/ Rörande egovidden till hemmanet Tull-
									1 berg 11:0 1, se anteckning vid Bastusele n:o 1.
1,102	28	2,812	50	5,497	94	9,412	72	710	f Hemmanet Vågträsks egorj inom Arvids-1 jaurs socken af Norrbottens län äro der sär-
									''skildt afvittrade och skattlagda.
									( Motstående egovidd är beräknad för r‘k\
5,472	1	7,484	38	11,071	87	OO CM CM	26	''704	) mantal. Angående egorna till återstående |22/64 mantal af Wännäs 11:0 1, se anteckning (vid hemmanen Fårträsk och Högåker.
					*				( Den i kolumn här upptagna egorymden
756	35	1,640	62	4,184	82	6,581	79	5/:l2	) afser endast 7/ö4 mantal. I öfngt liar 5/
	\ tal 1 afvittrats gemensamt med hemmanet 1 Ljungby n:o 1 och 19/g4 mantal tillsammans med Bastunäs n:o 1; hvarom se anteckningar
									''vid dessa hemman.
166	30	2,125		1,906	37	4,197	67	7*
_	_		_						/ Angående hemmanets afvittrade egor, se
131	07	1,093	75	4,669	35	5,894	17	—	^ anteckning vid Umgransele by. ( A i aurs by och. hemmanet Högnäs n:o 1
—	—	—	—.	—	—	__	—	21/64	J hafva vid afvittring i gemensamt skifte till-
								idelats 3,696,90 qv.-ref inegor, 12,187,50 qv.-ref 1 duglig skogsmark jemte 27,768,74 qv.-ref im-
									(pediment.

tab. 5.

246

F 11 s t i	g li e t 0 n s		Tiden	Skatt	Vid af-vittringen ! beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref |
N a m n	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Alsmark..................	......... 1	”/Cl	1827 I4/c	1885 24/»	1/tr l,G	1,/64	—	17,500
Alvik ....................	......... 1	7*	185 2 26/7	1882 10/5	—	78	—	14,000
Anderslund ............	......... 1	Vl6	1857 s/9	”	—	Vio	—	15,000
Annelund ...............	......... 1	5/a 2	1820 2t;/8	ii	—	7«	—	15,000
Ararat.....................	......... 1	"/64	1845 8/i	„	—	“/64	—	15,000
Arfliden ..................	.......... 1	15/32	179,''i -,8/i	”	7s	! lö/32	_	12,000
Arfnäs ..................	......... 1	9/ci	1831 3/io	ii	7»	9/84	—	14,000
Arfträsk.................	......... 1	1 Va*	1749 *7»	J»	—	1 V04	—	14,000
Arialund.................	......... 1	784	1863 *7r	ii		6/ö4	_	12,000
Aspås.....................	......... 1	Va	1859 ”/u		—	7»		16,000
Bastunäs ..............	......... 1	,0/04	1815 21/io	ii	_	19/64		15,000
Bergdala ...............	......... 1	1/l6	1882 "//;,		—	7l«	—	14,000
Berglunda ...............	........ 1	74	1827 «V	5»	V10	V4	—	13,000
Bergvattnet ............	......... 1	“*/Gl	1813 14/s	V	7i«	2 764	—	12,500
Bergås.....................	......... 1	5/32	s vC> OO	ii	7»	V»	—	14,000
Betsele ..................	......... 1	”/ic	1779 22/n	ii	—	”/16	—	12,500
Bjurfors ..................	....... 1	2n/ci	—	H	Ve	2''Y 64	—	12,000
Bjurholm ...............	......... 1	S/S2	—	♦	—	3/82	—	14,000
Bjurträsk ...............	........ 1	4:1/ /Öl	1791 7»	ii	—	48/ö4	—	19,0U0
Bjuråker..................	......... 1	3/32	1846 31/i2	ii	7«	3/32	—	13,500
Bjurås....................	......... 1	15/6 4	1828 V»	„	Vs	1S/64	—	12,000
Björkberg ...............	......... 1	1 l7/32	1788 72	1885 24/2	—	1 >732	—	17,500
Björkliden ...............	........ 1	7/61	—	in 0 Öl 00 CO	7si	764	—	12,000
Björksele ...............	......... 1—2	2 19/l6	—	ii	—	2 10/l0	—	12,500
Blåvik ....................	......... 1	7>«	1826 “7c	a ■		7l6	—	15,000

TAB. 5.

247

Arenl af det vid afvittringen fastighet tillagda område i ! somT^ei

år 1900
för värf vats

Inrösnings- jord	1 Afrösnings-jord	Impediment	8 u m 111 a	af sågverks aktiebolag andra såg-verks egare och bruks-egare
Qv.- ref	Stän- ga-	Qv.- ref	Stän- 1 ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- gel*
—	—	—		1 _	1 _	_		3/sd
181	15	1,750		5,595	95	7,527	10
	—	—	—	■-	I —	—	—	Va;
—	—	—	—	—	—	—	—	5/32
—	I —	—	—	—	—	—	--	73-’
—	—	—	—	—	—	—	—	■7»
398	40	1,968	75	2,804	36	5,171	51	9/64
—	—	—	—	—		—	—	,S,.3K4
—	—		_	_	_
218	—	2,000	—	1,343	40	3,561	40	7»
—	—	—	—	_	_
49	70	875	—	239	17	1,163	87	1
261	40	3,250	—	1,218	30	4,729	70	—
1,784	12	4,101	56	3,230	14	9,115	82	—
—	—	—	—	—	—	—	—	1:’/I2S
1,481	28	8,593	75	2,991	1	13,066	4	764
858	91	4,312	50	1,392	70	6,564	11	-764
318	43	1,312	50	2,396	30	4,027	23	3/32
				—	—	- 1	—
—	—	—	—	_	_
1,444	68	2,812	50	8,269	97	12,527	15	15/64
—	—	—	—	—	—	—	—	37/l28
337	60	1,312	50	713	60	2,363	70	Va»
—	—	—	—	—	—		-	>"7u«
—	—	—		—	—	—	—	—

A n m ii v k 11 inga r

I Angående ’ hemmanet AJsmarks egovidd
ise anteckning vid Björkberg.

,/ _ Rörande hemmanets afvittring, so anteckining
vid Siksele by.

1 Hemmanen Annelund n:o 1 och Mastatjern
J n:o 1 hafva vid afvittring i gemensamt skifte
i tilldelats 824,05 qv.-ref inegor, 3,046,88 qv.-ref
duglig skogsmark samt 1,484,30 qv.-ref impedi''
merit. F

i Rörande egorna till hemmanet Ararat, so
I anteckning vid Bäfverträsks by.

( . Hemmanen Arfliden och Kråkvinkel hafva
iM afvittring gemensamt tilldelats 2,189,50
1 qv.-ref inegor och 6,937,50 qv.-ref duglig skogsi
mark jemte 3,396,22 qv.-ref impediment.

( A rf trä sk n:o 1 och Backlund n:o 1 hafva,
)i gemensamt skifte vid afvittring tilldelats
14,372,08 qv.-ref inegor och 16,625 qv.-ref duglig
(skogsmark jemte 17,155,34 qv.-ref impediment.

! / Hemmanen Arialund, Norrby och NorrI
holm hafva i gemensamt skifte vid afvittring
''tilldelats 4,347,43 qv.-ref i inegor och 16,437,50
qv.-ref duglig skogsmark jemte 20,024.20 qv.-Iref impediment.

C Hemmanen Bastunäs, Byssträsk och DanaJ
holm hafva vad afvittring i gemensamt skifte

, tilldelofc'' A 7Q7 nn ivrr 2 _____1, nn irn , ..

I ''iv.-ri
''■ref u

I-l, 1 1 ------ »4''lTOlulg X gcjuucnscblllO

tilldelats 4,737,90 qv.-ref inegor och 20,156.25
— "ef duglig skogsmark jemte 21,340,24 qv.

: impediment.

|/ Angående hemmanet Bergås egor, so an\teckmng

1 Hemmanen Bjurträsk och Söderby äro
|J afvittrade i gemensamt skifteslag med eu
\ areal af tillsammans 7,529,25 qv.-ref inegor
I och 16,328,14 qv.-ref duglig skogsmark jemte
; ''26,879,06 qv.-ref impediment,
j j o Börande egovidden till hemmanet Bjur1
|åker, se anteckning vid Wormsele by.

/ Björkbergs by och hemmanet Alsmark
J hafva vid afvittring i gemensamt skifte till»delats
11,971,08 qv.-ref inegor och 29,804,69
I qv.-ref duglig skogsmark jemte 52,210,02 qv.-''ref impediment.

/ Björksele och Zäters byar hafva vid ’af|
vittring i gemensamt skifte tilldelats 10,197,87
\ qv.-ref inegor och 40,546,87 qv.-ref duglig
[skogsmark jemte 41,702,62 qv.-ref impediment.

( Hemmanen Blåvik och Hjalmarslund
jhafva vid afvittring emensamt tilldelats!
j 1,334,06 qv.-ref inegor, ,328,13 qv.-ref duglig!
[skogsmark och 9,338.07 qv.-ref impediment.

248

TAB. 5.

F a s t i g	Ii ('' t ens		T i d	e n	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig i skogsmark j för helt mantal Qvadratref
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Borås .......................	......; 1	”/ 04	1863 -K/ii	1882	_	7	■_	20,000
Brattfors..................	......1 1—2	1 aViu	1707	tf	—	1 *”/w	—	13,000
Brattfors norra ........	...... 1	17/64	1819 ”/o	V	7»	17;m		13,000
Brännfors .................	1	710	1817 ”»/h	•n	''/te	8/l0	—	15,000
Brännan .................	...... 1	Vl6	1869 12,r,	ff	—	1/i»	—	20,000
Brännland.................	...... 1	7 Au	1845 **/u	»?	7i«	7/G4	—	13,000
B11 sjön ....................	......., 1—2	-7m	/ 1768 ■ */10 \ 1818 7u	1885	—	39/e«	—	14,000
Byssträsk .................	....... 1	01/oi	1761	1882 ’7r,	—	G7(»	—	15,000
Bäcklnnd .................	.......! 1	“/04	1823 I2/n	»1	V4	"/er	—	14,000
Bäcknäs .................	........ 1	’7m	—	»)	7«	13/o4	■ —	14,500
j Bäfverträsk .............	...... 1	“7/o4	176 6 22/t	tf	—	37/r,4	—	15,000
! Carinslund ................	....... 1	3/32	1882 ««/*	ff	—	732	—	16,000
i Carlberg...................	....... 1	Va	1863 *7»		—	7»	—	13,000
Caronsbo ................	....... 1	7«>	1845 ln/„	It	—		—	13,000
Dalbäck...................	....... 1	7	1848	it	Vin	B/«*	—	15,000
Dallund ...................	....... 1	7*	1868			7*	—	13,000
! Dalskog...................	....... 1	7"	1845 2s/io	tf	r,/.u	7*4	_	13,500
! Danaholm..... ...........	...... j 1	7»»	1855 212		—	732	—	15,000
j Ekorrsjö ...................	....... 1	V«	1821	00 X	1 8	!I''(U	—	15,000
Elgträsk ................	....... 1	3/:>2	1882 w/r.	1882 ''“V.	—	732	—	13,000
Elgås ......................	....... 1	"V 04	1861 27i3		—	734	—	13,500
Falmark ..............	....... 1	73S	1843 j; i	,,	7”2	732	—	12,000
Fal träsk ................	....... 1—2	1 732	1713	5»	—	1 732	—	14,000
Fal åborg ................	....... 1.	7 r.4	1863 :7i3	ti	—	7/fi4	—	14,000
i Falåstrfirn ................	...... 1	''”/in.	1855 17 i -	,,	''1 in	’”/G4	—	13,000
Fikonsgård ...........	.......i 1	s>	1838 :i7t	1885 2 72	3/lO	’7«*	—	13,000
i Fjellberga ...............	...... 1		1857 M/it	1882 ''7*	7*«	7«	—	20,000
j Flakaträsk................	....... 1—2	1 ””/in	/ 1775 >74			1 37«4		17,000
			l 1816 27u
Forsheden................	....... 1	’7-	182 7 27/io	»»	—	,!l/«4	—	13,000
Forsholm ................	...... 1	Va-.-	1812 "/1		7»	>	—	13,000
Forsholm ................	....... 0	,04	1882 17''.			7«4	—	15,000
1 Forsvall...................	...... 1	7«	1830 -''Vin	>»	—	!i/m	—	12,500

TAR-.

5- 249

Areal	af det vid afvittringe	11 fastig	bet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.	■
								år 1900
								förvärfvats
Jnrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	A n in ä r k n i 11 g a r
lord	iord	Impediment	S u in m a	aktiebolag,
								andra såg-
Qv.-
. Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	! Ställ-	Qv.-	Stän-	och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
223	80	937	50	2,689	70	3,851	—	—	/ Brattfors by jemte hemmanen Norra Bratt- fors, Wänfors, Ledåfors, Knäppingen och Carl-
								193l/3200	J berg hafva vid afvittring i gemensamt skifte j tilldelats 7,460,83 qv.-ref inegor, 30,265,G2 qv.-ref duglig skogsmark och 19,712,30 qv.-ref ''impediment.
1,803	5	2,812	50	5,303	—	9,918	55	248t>/24ooo	/ Angående egorna till Brattfors norra, se ^förestående anteckning.
—	__	_	_	■ _	_		_	1/,,*	j Angående egovidden till hemmanet Brän-\nan, se anteckning vid byn Winliden.
165	3	1,421	88	732	81	2,319	72	/IG
8,285	38	8,531	25	15,539	15	27,355	78	”/»*
—	—	—	—	—	—	—	—	ö/32	/ Angående hemmanet Byssträsks egovidd, \se anteckning vid Bastunas.
453	—	2,945	—	—	—	—	—	“/•*	/ Rörande hemmanets egovidd, se anteck-ning vid ArftrHsk n:o 1. , Hemmanen Bäfverträsk och Ararat hafva
50	31	10,338	11	13,736	92	—
—	—		—	—	—	—	—		JyhJ afvittring i gemensamt skifte tilldelats i j 4,220,oo qv.-ref inegor och 15,937,50 qv.-ref!
210	90	1,500	—	921	93	2,632	83	ft/32	(duglig skogsmark förutom 30,542.52 qv.-ref! impediment. i Angående hemmanets egovidd, se anteck-
—	—	—	—	—	—	—	—	89/400
122	70	1,421	87	827	85.	2,372	42	(ning vid Brattfors by.
465	30	1,171	88	1,299	55	2,936	73	5/64
164	—	1,625	—	1,046	60	2,835	60	‘/s	t Hemmanen Dalskog och Qvickåker hafva
_								3 /64	;vid afvittring gemensamt tilldelats 210,i o
									j qv.-ref inegor och 1,476,56 qv.-ref duglig skogs-\ mark förutom 1,699,oo qv.-ref impediment.
—	—	—	—	—	—	—	—	—	( Angående hemmanets egovidd, se anteck-! flinig vid hemmanet Bastunäs n:o 1.
403	14	2,109	37	2,610	94	5,123	45	—
219	28	1,218	75	974	60	2,412	63	—
1,015	45	1,875		—	74	15,988	19	^04	/ Rörande hemmanets afvittrade egor, se (anteckning vid Ruskträsks by. i Falträsks by och hemmanet Åt jern hafva
—	13,097	">
—	—	—	—	_	—	_	—	97/l92 7 /<*. yG4	(vid afvittring gemensamt tilldelats 5,499.03
237	60	1,531	25	5,883	78	7,652	63	\ qv.-ref inegor och 15,750 qv.-ref duglig skogs-, (mark förutom 33.320,91 qv.-ref impediment.
539	15	2,640	63	9,727	14	12,906	92	,:i/ö4
2,124	56	5,078	12	9,503	32	16,706	—	—
379	50	937	50	6,550	60	7,867	60	—
5,769	41	26,296	88	34,809	55	66,875	84	"/■is#
1,279	9	3,859	38	9,527	86	14,666	33	V
319	55	2,843	75	1,644	25	4,807	55	—
860	50	1,171	87	2,192	60	4,224	97
601	90	1,757	81	6tJ7	7	3,026	78	—

32

250

TAB. 5.

F a s t i g h e	e 11	s		T iden	Skatt
N amn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till! anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	i Pro vi-ll sionel |	Vid rfvitt-! ringen fast- | stöld	För tillök-ningsjord
Fredrikshall .....................		1	S/»2	1868 ''»/«	1882 *»/5	| _ 1	3/32	—
Fäboliden .......................		1	lä/l8	1787 ?l/4	»1	-----	*‘/l6	—
Försöket..........................		1	V»	1826 7it	1885 24/-i	—	V8	—
Genberg...........................		1	9/ö4	1864 ‘/s	1882 l7s	■ —	7«4	—
Grafmark ........................		1	7*	1837 12/5	»f	7«	V4	—
Grafsjö ...........................		1	7»4	1869 ,2/5	?»	—	°/64	—
Granberg ........................		1	7/04	OD Cfc ^0	V	— ''	7/ö4	--
Graned ...........................		1	‘''/6*	1812 “/10	1885 24/-->	''/«	“/«4	—
Gran fors...........................		1	V*	1835 m/4	»0 "M ac	a/l6	•Vs	—
1 Granhöjden ...................		1	7«.	1882 ,6/5	it	—	3/:t2	—
; Granselelund.....................		1	11/u.	1860 °/u	1»	—	11 /64	—
Granträsk .......................		1	1 ''/32	1778 %	»1	—	1 1/32	—
i Grundfors ........................		1	1/l6	1868 19/i-i	v	—	^io
Grundsund.......................		1	7/64	>»	»»	—	7/64	—
Grundträsk .....................		1	*/•	1837 ,9/i2	>>	--	4/8	—
Gubbträsk ........................		1	7/e<	1868 19/i2	„	—	^64	—
Gustafsholin ...................		1	1/lQ	186 1 24/9	V		7l6	—
Gustafstorp .....................		1	V82	1814 30/i-i	It	7»	7/m	—
Gäddträsk.......................	1	_2	1 “/«4	1742 2/s	»)	! —	1 25/64	—
Harrbosele..................... • •		1	V*	1864 °/4	»»	—	7»
Hede .............................		i	3/64	1844 74		—	3/ö4	—
Hedlunda ........................	1	_2	1 :y32	1813 “/ii	M	—	1 7.12	--
Hedmark .......................	I	—4	41/64	f 1795 >7» 1 > 1836 »»/t,	it	—	47«4	—
Hedvik .........................		1	"/»2	1812 27t2	It	7	■732	—
Helsingfors ....................		1	17/64	1816 14/o	ti	7l6	l7/ö4	—
Hjalmarslnnd ..................		1	7«4	—	it	—	4
Holmlund ........................		1	1S/G4	1828 27t	*1	7»*		'' ~
Holmsund ........................		1	7;V,	1844 24/2	tf	78	V82
Holmträsk........................	1	_2	31/C4	1780 27.	tf	—	sy«4	—
Holmträsk lilla..................		1;	>/4	—	it	7lS	V4
Holmträskbränna..............		1	15/04	—	11	:i/l6	‘7«*	—
Horninyr .......................	1	—3	1 ,a/l6	17(>t> ‘26/*2	11	—	1 >7ia	—
Husbondliden .................	1	_2	/8	1756 22/tä	..		ö/g	—

Vid afvittringen

! beräknad
areal duglig
i skogsmark
för helt
j mantal

I Qvadratref

16,000

19.000

13.000

15.000

13.000

14.500

19.000

16.000

16,000

18,000

16,000

19.000

13.000

15.000

15.000

16.000

15.000

12.000

15.000

12.500

13.000

13,000

13,000

13,000

13.000

15.000

13.000

14.500

14.500
12-000

20.000

19,000

12.500

TAB. 5.

251

Areal af det vid afvittringen	fastighet tilla	gda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	S u m m a	af sågverks-aktiebolag, andra såg-
								verksegare och bruks-
Qv-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv-	Stän-	Qv-	Stän-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
263	60	1,500		501	59	2,265	19	, 3/82
5,798	58	17,812	50	25,656	40	49,267	48	227/060
577	60	1,625	— 1	2,175	22	4,377	82	—
283	65	2,109	37	no	60	2,503	62	9/64
778	20	3,250	—	6,501	27	10,529	47	V*
370	38	2,039	6 i	1,119	20	3,528	64	7/64 ll/«4
822	85	2,750	—	3,629	82	7,202	67
730	70	6,000	—	7,759	50	14,490	20	Va
71	40	1,687	50	545	—	2,303	90	7»*
233	60	2,750	— !	2,298	60	5,282	20	—
5,178	4J	19,593	75	39,129	95	63,902	11	33/64
157	10	812	50	791	15	1,760	75	Vl6
128	45	1,640	59	2,598	56	4,367	60	’/«4
662	—	1,875	—	2,902	15	5,439	15	Vs
403	40	1,750	—	4,186	35	6,339	75	764
102	80	937	50	915	27	1,955	57	—
788	12	2,625	— j	8,596	68	12,009	80	764
450	20	1,562	so j	1,019	87	3,032	57	_
38	50	609	37	347	20	995	7	3/ö4
1,866	90	14,218	75	6,996	85	23,082	50	—
2,240	65	8,328	13	21,637	1	32,205	79	31/l28
1,118	30	4,468	75 1	12,967	32	18,554	37	—
1,176	35	3,453	13	1,612	10	6,241	58	—
508	17	2,640	62	1,911	18	5,059	97	*764
925	70	3,000	—	7,260	90	11,186	60	^/öö V8 5/ 32
								9/l6
3,204	6	7,812	50	12,621	21	23,637	77	6/*4

A 11 in ä r k 11 i 11 g a r

( Angående hemmanets afvittrade område,
\se anteckning vid Vägsele b}*.

(Gäddträsks by och hemmanet Insjö hafva
vid afvittring: i gemensamt skifte tilldelats
5,826,51 qv.-ref inegor och 21,796,87 qv.-ref dug}|
lig skogsmark förutom 26,224,51 qv.-ref impediment.

( Hemmanen Hjalmarslund och Blåviken
Ihafva vid afvittring gemensamt tilldelats.
\ 1,334,06 qv.-ref inegor och 6,328,13 qv.-ref dug-;
Ilig skogsmark förutom 9,338,07 qv.-ref impediment.

/ Angående egorna till hemmanet Holmsund,
\se anteckning vid byn Holm träsk här nedan.''
[ Holm träsks by jemte hemmanen Holm*
Isund och Stensund hafva vid afvittring ge''
mensamt tilldelats 2,717,15 qv.-ref inegor och

112,007,80 qv.-ref duglig skogsmark förutom
20,455 qv.-ref impediment.
f Börande hemmanets ego vidd, se anteckAning
vid Kroksjö by.

I Hornmyrs by och hemmanet Ulriksborg
I hafva vid afvittring gemensamt tilldelats

17,246,48 qv.-ref inegor och 35,375 qv.-ref duglig
skogsmark förutom 59,797,86 qv.-ref impediment.

252

TAB. 5.

F a s 1- i g li e	i e 11 8		Tic	e n	Sk att		Vid af-vittringen beräknad
N a m 11	Nummer	Mantal .	Hå nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord	areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref
Högland................ .........	1	„ “.64	1865 2/i	1882 lc/s		7 64		14,000
Högnäs .........................	1	■v.™	1845 l''/8	)>	—	:l/32	—	15,000
Högås.............................	1		—	”	—	»/»s	—	14,000
Hörningen........................	1	°,32	1882 1B/5	■ »			—	15,000
Insjö ..............................	1	>	1846 »‘/is	>>	_	*/l3	_	15,000
Jernstör]) ...........................	1	>/l6	1867	V	—	V16	—	14,000
Junkerafvan .....................	1	7«a	1845 ‘Ve	>>	Vs	3/ 32	—	14,000
Kattisafvan .....................	1—3	1 -7/64	1755	”	—	1 27/«4	—	13,000
Knafhsu ..........................	1—6	3 "/64	1713 I0/i		—	3 U/64	—	14,000
Knäppingen .....................	1	9/64	1827 ‘Va		Vs	9/64	_	13,000
Kristineberg ....................	1	>/S	1882 l6/ä	n	—	V*	—	13,000
Kroksjö .........................	1—3	1 °/38	1781 Vs		—	1	—	20,000
Krontorp ........................	1	3/64	1882 ««/»		—	764	—	15,000
Kronåker ........................	1	>/l6			'' ‘	Vie	_	14,000
Kronås ...........................	1	V»	n		—	V''8	—	12,000
Kråkvinkel........................	1	7/«4	ce Tf! 00		1/16	764	—	12,000
Kulla ..............................	1	V: 12	1845 20/i»		V16	V»*	—	13,000
Königslund .....................	1	13/64	1831 »/,»	v	Va	18/ö4	—	15,000
Ledningsmark ..................	1	“/64	1843 s7o		3/32	764	—	20,000
Ledningsvall.....................	i	7*	CO X r—l	V	3/8	V4	—	20,000
Ledåberg .......................	1	7/32	1845 10/io	V		732		16,000
Ledåfors...........................	1	6/sä	—		V»	7»2	—	13,000
Liden ..............................	1	V>»	1855 20/i!	>>	—	4 / X 6	—	16,000
Lillberg ...........................	1	7 35	1834 24/io	1)	—	’3/ 32	—	20,000
Lillå ..............................	1—2	15/t4	1 1826 ,0/s t 1868 ,9/i2			15/64	—	15,000
Lomfors ...........................	1		1744 84/u	5»''	V*	19/32	—	13,000
Lugnet ...........................	1	"7 64	1818a7s		7*	2764	—	12,500
Lund ..............................	1	764	—		• —	7«4	—	14,000

TAB, 5.

353

Areal	af det vid afvittringen fastig	het tillagda område i	[ Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
				1		I		förvärfvats
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	af sågverks-aktiebolag, i andra såg-	Anm ärkningar
								verks egare och bruks-
Qv.-	Stim-	Qv.-	stan-	Qv-	1 C ! St&n-	Qv-	j Ställ-
ref	ger	ref	ger	! ref	ger	ref	1 g«r	egare
77	20	1,093	75	337	10	1,508	5	5/64
1,323		—	—	—	—	'' —	— ■	t/at	; Rörande hemmanets egovidd, se anteck-\ ning vid byn A jaur.
5	3,937	50	5,245	78	10,506	33	—	f Hemmanen Hörningen och Va mantal af n:o 1 Nydala hafva vid afvittring gemensamt ‘ tilldelats 401,55 qv.-ref inegorXocn 3,281,25 qv.-
—	—	—			—	—	—	>
| ref duglig skogsmark förutom 1,141,05 qv.-ref [impediment.
182		—	—	—	—	—	—	—	» Angående hemmanets egovidd, se anteck-\ ning vid byn Gäddträsk.
50	875	—	341	17	1,398	67	—	[ Hemmanen Junkerafvan och Lund hafva
							»/o.	/vid afvittring gemensamt tilldelats 343,45 | qv.-ref inegor och 2,406,25 qv.-ref duglig skogs-mark förutom 5,969,80 qv.-ref impediment.
6,253	39
18,484	38	33,267	78	58,007	55 .	1S7/384
		( Knaftens by och hemmanet Bergås hafva vid afvittring i gemensamt skifte tilldelats
—	—	—	—	—	—	—	— •	1 >7w	J 8,213,39 qv.-ref inegor och 46,593,75 qv.-réf{dug-| lig skogsmark förutom 32,967,52 qv.-ref im-
									1 pediment.
									1 Angående hemmanet Knäppingens ego-
934	45								^vidd, se anteckning vid Brattfors Sy.
1,625	—	3,419	32	5,978	77	481,060	Kroksjö by och hemmanet Holmträsk-brännan hafva vid afvittring i gemensamt
—	—	—	—	—	—	■-	—	[ skifte tilldelats 7,884,04 qv.-ref inegor och 30,312,50 qv.-ref duglig skogsmark förutom (36,854,42 qv.-ref impediment.
62	70	703	13	275	95	1,041	78	—
52	12	875	—	258	34	1,185	46	—
427	70	1,500	- -	970	79	2,898	49	7/64.	t Rörande hemmanets ego vidd, se anteckning
								\ vid Arfliden n:o 1.
87	75	406	25	11	20	505	20	7»*
783	5	8,046	87	344	42	4,174	34	°/c4 ;	j Rörande hemmanets egovidd, se anteckning
								^ vid byn Åttonträsk.
1,612	'' 27	5,000	—	22,776	65	29,388	92	—	/ Hemmanen Ledåberg och Liden hafva vid J afvittring gemensamt tilldelats motstående \ ego vidd.
940	2	4,500	—	6,567	78	12,007	80	V»
									/ Angående hemmanets afvittrade-egor, so
									anteckning vid Brattfors by.
								7‘6	Hvad hemmanets ego vidd angår, se an-
								^teckning vid Ledåberg n:o 1. ( Hemmanen Lillberg, Norrberg och Råberg hafva vid afvittring i gemensamt skifte till-
	_								J delats 3,641,24 qv.-ref inegor och 6,250 qv.-ref
									! duglig skogsmark förutom 28,702,47 qv.-ref 1 impediment.
	•								( Hemmanen Lillå n:ris 1 och 2 samt Sun-nanå n:o 1 hafva vid afvittring gemensamt
1,540	—	7,718	—	—	—	—	— !	°/64	tilldelats 654,20 qv.-ref inegor och 4,921,87 qv.-Iref duglig skogsmark förutom 3,887,25 qv.-ref [impediment.
TB	75	2,527	59	11,787	10	—
1,278	2	4,882	81	4,317	79	10,478	62	15/64 6/«4	/ Angående hemmanets afvittrade egor, se
					■-	—	—	anteckning vid Junkerafvan n:o 1.

254

TAB. 5.

Fastighetens

N a m n ! Nummer

Lyckan ........................... 1

Lycksaberg ......... 1

Lycksele prestebol ............ 1

Lycksele skolebol............... 2

Långliden ........................ 1

Löfås .............................. 1

Malmed ...........................J —

Masta tjern....................... 1

Medelås .......................... 1

Mellansjö ....................... 1

Mjödtjernliden .................. 1

Myrträsk ....................... t

Nordanskog ..................... 1

Nordanås ...................... 1

Norrberg........................... 1

Norrby ...........................j 1—2

Norrbäck .......................j 1

Norrfors......................... i 1

Norrholm ........................ 1

Norrkulla ........................j 1

Norrliden ........................ 1

Norrlunda........................ 1

Norrvik ......................... 1

Norråker .......................j 1

Norrås ........................... 1

Nyborg ...........................! 1

Nyby ............................. 1

Nydala .......................... 1

Nygård ........................... I

Nyklinten ........................ 1

Tiden

Skatt

i Dä nybygge tantal beviljats till j anläggning	Då afvitt- . ^ , Pro vi-nn gsutslag . 1 ., , , ; sionel meddelades	Vid ; ifvitt- 5 •ingen: g fast- ° stäld
7»	_	1885 m/s	—	7s
V*	1802 m/4 1	1888 M/i>	-	7» !
36/»	-	1882 «/s	—	“/»»■
1 »/a« :		„	— j	l33/äS j
7»	1860 -s/»	„	- i	7X6 |
3/oi	1863 -B/n	M		S/64 :
*/«	1831 ”/o	1882 le/«	7“	3/64
1 u /2	1807 7*	1»	7* :	7»
s/m i	1 1825	••	—	5/»«
	l 1856 “/t	-
s/us ;	CM 00 OO 8		-	3/ss
	1796 3%	„	7*	M/64
“/«4	-	”		13 64
7«*	1848 ,#/s		V**	7“
	1832	11	732	7»
13/32	/ 1790 “/u		_	1 3/as- 1
	* 1813 >7»
1 V«*	1807 7u	„		1 764
7«	1844 3/i	»1	—	7/g± ,
ah	1860 -3/io	11	-	3/SS
3/xo	1828 -B/7	tf	V®	7xo
7/04	1855 “/.	1)	V8	‘/o* :
3/ig	1825 •’/»	»»	7*	7xo ]
V*	1829 »/a	1888 »»/a	7m	7* ;
7*«	1868 19/i5	1882 16/5	-	7X6
V3	1859	»	-	78
7»	1868 18/u	11	-	7«
53/ie	1789 ”/*	,t	-	l /ip 1 /16 1
m/64	1826 “/»		. -	i 18 /V, i /64
5/32	1882 16/u	tt	; -	732 I
	1838 u/t	1 1882 ,0/5	3/ss	7«* |
		1 1885 m/s

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig
skogsmark
för helt
mantal

I Qvadratref

13.000

14.000
13,500 ''

13,500

20.000

19.000

15.000

12.000

15.000

14.000

20.000

15.000

12,500

20.000

18,000

19.000

12.000

13.500
13,000

12.500
13,000

13.000

12.000
12,000
18,000

13.000

14.000

12.000

tab. 5.

255

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i j som ^ 0 ’j

år 1900

---	-------	—						förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	A n m ä rkni n g a r
jord	jord	Impediment	S u in m n	aktiebolag, andra såg-
								verksegare och bruks-
Qv.-	Stän-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv-	Stän-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
no	95	] ,625	_	282	35	2,024	30	Va
2,728	37	7,000		14,926	8	24,654	45	—	( Lycksele prestebol och skolebol*hafva vid
-	-	-		-	-	-	-	1 ''A	)afvittring gemensamt tilldelats 4,069,54 qv.-ref ^inegor och 33,750 qv.-ref duglig skogsmark
									^förutom 17,719,13 qv.-ref impediment. / Angående skolebolets afvittrade egor. se
									^anteckning vid prestebolet.
310	85	1,250	_	8,347	7	9,913	42	»/i»
-	-	-	-	-	-	- ■	-	-	/ Angående hemmanets egoområde, se an-teckning vid Vägsele by.
								■/«	/ Beträffande hemmanets afvittrade egor, se
2,425								^anteckning vid Annelund n:o 1.
75	6,000	-	4,244	25	12,670	—	V®*
323	20	1,171	87	2,032	12	3,527	19	3/04	| Hemmanen Mjödtjernliden och Olofstorp j hafva vid afvittringen gemensamt tilldelats
—	—	—	—	—	—	—	—	—	1489.28 qv.-ref inegor och 2,406,26 qv.-ref duglig
2,837	80	5,937	50	26,215	50	34,990	80	13/l28	I skogsmark förutom 1,064,48 qv.-ref impedn (ment. 1 Hemmanen Nordanskog och Rockträsk [hafva vid afvittring gemensamt tilldelats
		~			—			15/«a	1328,30 qv.-ref inegor och 4,921,88 qv.-ref duglig skogsmark förutom 3.819.52 qv.-ref impedi-
									iment.
-	-	-	-	-	-	-		7«*	1 Angående hemmanet Nordanås afvittrade \egor,
	-	-	-	-	-	-	-	Vas	( Rörande hemmanets egoområde, se anteck-ning vid Lillberg n:o 1.
-	-	-	-	-	-	-	-	-	f Angående hemmanets egoområde, se nn-»teckning vid Arialund 11:0 1.
5,907	10	18,281	25	65,419	32	89,607	67	1/l«	; Angående hemmanets afvittring, se anteok-
								\ning ; Angående hemmanets afvittrade egor. se
						—			\ anteckning vid Arialund n:o 1.
-	20	-	-	-	-	-	-	23/128	; Rörande hemmanets afvittrade egor, se
341	1,421	88	2,493	45	4,256	53	7
230	09	2,343	75	1,105	95	3,680	39	-	| Hemmanen Norr vik, Pausele, Paulund och jTrefnaden hafva vid afvittring gemensamt
				—	—	—	—	—	1 tilldelats 2.516.80 qv.-ref inegor och 14.218.751
36	60	843	75	661	80	1,542	15	Vie	[qv.-ref duglig skogsmark förutom 19.782.65 tqv.-ref impediment.
107	50	1,500	—	367	55	1,975	5	Va
254	25	1,500	-	1,468	90	3,223	15	V®
3,145	30	14,624	99	18,912	22	36,682	51	87»«	Motstående egovidd är beräknad för s/81i
65	40	1,015	63	487	70	1,568	78	i/s	[mantal af Nydala 11:0 1. Återstående V» man-
		jtal Nydala bär blifvit afvittradt tillsammans
30	67	437	50	40	75	508	92	1 /no	[med hemmanet Hörningen; se anteckningen Vvid detta senare.
029	80	1,687	50	2,823	42	5,140	72	7>«

256 TAB- 5-

F a s t i g h	e t e n s	''	T i Då nybygge beviljats till anläggning	l e n	Skatt		Vid af-vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal
Namn	i Nummer	Mantal	Då afvitt-ringsutslag ! meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök -ningsjord
Qvadratref
Nyland .......................	1	6/	1848 72	• 1882 16/r»	716	764	_	20,000
Ny torp ........................	1	7*	1828 14/ii		—	V16	—	13,000
Nyträsk .......................	1	7 ■«	1864 72	>>	—	Yi«	—	13,500
Näsland .......................	1	7:13	1882 «/5	k >.	—	7»	—	14,000
Olofslund ....................	1	784	1848 -75	»>	7»«.	7ei	-	15,000
Olofstorp ....................	1	Voi	1863 27,	>>	—	764	-	14,000
Orrberg .......................	1	7*	1857 ?7u	n	-	7l6	—	14,000
Paulund .......................	1	“/e*	1828 M/«	1888 M/t2	7-	*764	—	13,000
Pausele .......................	1	7*	1796 ö/12	)>	710	7*	-	13,000
Qvickåcker....................	1	7ie	1846 «/u	1882*75	-	7«	-	13,500
Renträsk ...................	1	ö/64	1856 Vs	11	—	7«4	—	15,000
Roekträsk ...................	1	733	-	11	—	732		15,000
Rotenträsk....................	1	716	1832 2,/u	11	7»	3/ir /IG	-	14,000
Rusele .......................	... 1—6	2 47	1736	11	-	2«/6*	-	12,000
Rusksele ......••.............	1-2	1 64/e4	1713 >7i	11	-	1 61/o4	-	13,000
Ruskträsk ....................	.... 1—2	»7*4	1744 34/n	11	—	"7«4	—	13,500
Råberg .......................	1	7''u:	-	11	7«	3/1(,	-	20,000
Rödingsträsk ................	.... 1—2		1777 w/>i	„	-	M/«4	—	16,000
Rönnfors ....................	i-	7-«	1834 M/io	,,	7»	7/ö4		20,000
Rönnås .......................	1	7«4	1823 ”/it	11	7.2	I 7-4	-	20,000
Sandfors......................	1	7«*	1829 Vin	11	7*«	V«‘	-	13,500
Sandvik .....................	1	7»*	1868 ‘7.2	11	-	7:i2	-	15,000
Sandås .......................	1	7 us	1820 ”/in	1885 s4/ä	*r	7m	—	16,000
Siksele .......................	.... 1—4	1 7m	1738	1882 >7,-,	—	l 7m	—	15,000
Sjönäs ......................	1	7*	1825 7»	»»	7«	76	-	14,000
Skaraborg....................	1	7«	1869 >7:,	V	—	8/fl4	-	20,000
Skoträsk ...................	1	7»	1882 17r,	11	—	732	—	12,500
Släpp träsk...................	1	7«	-	11	•-	7l8	—	16,000
Stenhamn ...................	....1 1	733	00 •f-	11	—	a/s2	—	13,500
Stenkulla ...................	1	!*/:,3	1817 ”/10	11	-	732	-	13,500
Stenäs .....................	....'' 1	7*«	1868 ''7.2	11	-	7‘«	-	15,000
Stensund ...................	1	V8	1862 w/6	11	-	7»	| -	14,500

TAB. 5.

257

Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa
Qv.- ref	Stän- gel''	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- ger	och bruks-egare
201	20	812	- 50	174	80	1,188	50	-
38	60	843| 75	1,123	10	2,005	45	Vi"
108	27	1,312	50	309	■ 7	1,729	84
279	75	1,171	88	650	55	2,102	18	-
93	25	875	—	370	5	1,338	30	v«
		—	—	—	—	—	—	- 1 (
—	—	—	—	_	_	_	_	V»
135	75	1,171	88	1,180	42	2,488	5	6/ei
—	—	—			—	—	—	s/8 2
664	40	2,625	-	4,027	40	7,316	80	—
9,831	1	33,187	50	45,071	19	88,089	70	“/e*
4,088	13	23,359	37	14,913	42	42,360	92	7/32
"				“*	—		—	7«
-	-	-	-	-	-	-	_	-
—	_	_	_	_
254	22	2,187	50	1,711	13	4,152	85	7/ö4
1,118	10	2,812	50	9,253	50	13,184	10	9/ei
206	71	1,054	68	2,022	29	3,283	68	6/oi
1,343	40	5,000	-	21,197	46	27,540	86	29/l0 24
—	—	—	_	_	_	_	_	105/l28
371	20	1,750	-	4,238	30	6,359	50	Va
101	10	937	50	1,057	77	2,096	37	Va*
476	40	1,171	88	2,673	19	4,321	47	—
2,255	85	3,000	—	13,440	41	18,696	26	J/32
86	26	1,265	62	752	41	2,104	29	32
—	—	—		-	-	-	-	r’/64
	-	-	-	-	-	-	-
	“	-		-	-	-	-	7*0

Anmärkningar

fi Hemmanen Nyland och Svannäs n:o 1
o-!«a Y1(* ^vittring gemensamt tilldelats
|2,ol0 9o qv.-ref inegor och 5,312.50 qv.-ref duglig
skogsmark förutom 19.180,55 qv.-ref impediment.

/ Angående hemmanets afvittrade egor, se
^anteckning vid Mjödtjernsliden 11:0 1.

f Angående de afvittrade egorna till hemv
manen Paulund och Pausele, so anteckning:
\vid Norrvik n:r 1.

) Angående hemmanets afvittrade egor, se
\ anteckning vid Dalskog n:o 1.

/ Rörande hemmanets afvittrade egor, se
\ anteckning vid Nordanskog n:o 1.

fm Huskträsks by jemte hemmanen Elgås och
I Tafle hafva vid afvittring gemensamt tilldelats
2,333,54 qv.-ref inegor och 10,757,81 qv.-ref duglig skogsmark förutom 12,382,05 qv.-ref
I impediment.

Angående hemmanets afvittrade egor, se
anteckning vid Lillberg n:o 1.

I [ Rödingsträsks by samt hemmanet Åliden

II hafva vid afvittring i gemensamt skifte ti 11-I delats 2,896,15 qv.-ref inegor och 11,500 qv.-ref

duglig skogsmark förutom 14,911.40 qv.-ref imI
Ipediment.

I . Hemmanen Sandvik och Stennäs hafva
I vid afvittring tillagts ett gemensamt område
|fd 200,30 qv.-ref inegor och 2,343,75 qv.-ref
duglig skogsmark förutom 2,064,70 qv.-ref
^impediment.

f by jemte hemmanen Anderslund

I Alafvan hafva vid afvittring gemensamt
^tilldelats 4,198,61 qv.-ref inegor och 20,156,25
qv.-ref duglig skogsmark förutom 16,769,38
^qv.-ref impediment.

/ Rörande hemmanets afvittrade område, se
^anteckning vid Umgransele by.

Se anteckningen vid hemmanet Sandvik.

( Rörande hemmanets afvittrade område, se
^anteckning vid byn Holmträsk.

33

258

TAB. 5.

Fastighetens

Tiden

Skatt

Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi-1 sionel	Vid 1 afvitt-j ringen I fast- stäld
Stenträsk ........................	1	B/ö2		1882 w/6	782	7s*
! Storbacken ....................	1	7»	—	it	7b	7/aa
! Stryckfors........................	1	*/o4	1863 14/i2	1 1882 J7a | 1885 24/2	782	7«
j Sunnanå ........................	1	8/s2	1868 19/i2	ko CD CM X OO	—	3/32
j Svannäs..........................	1	S/l6	1844 6/4	»» !	Vs	S/lG
Svarfudden ....................	1	1jl6	1838 26/9	it	—	4/ig
! Svartliden.......................	1	23/o4	1815 23/io	it	—	28/o4
Söderby..........................	1	n/1(i	1848 24/2	it	—	7.8
Söderfors ........................	1	74	1832 7/io		3/li2	1/1
| Södervik ........................	1	“/er	1830 27/io	it	S/32	nA4
1 Söderås ..........................	1	9/	1857 6/a	>>	—	9/G4
Tafle ............................	1	9/64	1824 6/’	>>	7 8	9/64
Tallberg...........................	1	u/m	1862 «/,5	it	—	U/64
j Tallträsk ........................	1	“/»»	1807 7i>	it	7ie	4732
1 Tannbäck ........................	1	”/er	1827 24/j	it	7»	17/04
1 Tannfors ........................	1	”/er	1830 4/ii	a	7a	17ei
j Tannlund .......................	1	7«	1863 27n		^32	7l6
S Tannsele ........................	1		1782	»»	—	29/32
Tjernberg ........................	1	6/ö4	1845 “/*		71»	764
Trefnaden .......................	1	17/o4	1845 27io	1888 22/i2	7a	I7/64
: Tufträsk ..........................	1	1	1763 10/i	1882 “/g	—	1
Tuggensele .....................	1-2	89/61	1761 8/4	JJ	—	39/64
Ulriksborg........................	1	7«	1882 le/s	it	—	704
Ulriksdal .....................	1	7‘	1803 4/4	it	8/48	Vl
Umgransele .....................	1—2	1 26/61	I 1700 1 1753	It	—	12784
Westansjö......................	1	7*	1862 *7i	1885 24/s	—	1/4
Windelgransele ..............	1—2	3 7/q4.	1751 27io	1882 “/g	—	3 7/64
j Winliden ......................	1	1 27/64	1778 “/u	1»	—	l2,/64
Wormheden .....................	1	,3/64	1819 87d	”	—	28/ö4
Wormsele .......................	1—2	1 «/..	1742 2/s	I ''	_	l26/32
| Wormträsk ....................	1-2	7»	1767 8I/u	>>	—	Va

8 a
P* K

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig
skogsmark
för helt
mantal

Qvadratref

12.500

13.000

13.500

15.000

20.000

13.000

12.500

19.000

12.000

14.000

13.000

13.500

14.000

13.000

13,000

13.000

14.000

13.000

20.000

13.000

16.000

13,500

20,000

12,000

13,500

12,000

13.000

19.000

— 12,500

12,500

14,000

TAB. 5.

259

Areal af det vid afvitfcriugen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
469	90	1,953	12	3,716	40	6,139	42	739
790	90	2,843	75	1,138	30	4,772	95	—
175	20	1,054	68	2,087	72	3,317	60		; Beträffande liemmanets afvittrade egor, se
								732	\ anteckning vid hemmanen Lillå n:ris 1 och 2. f Rörande hemmanets afvittring, se anteck-
							—	—	\ning
80	30	812	50	442	60	1,335	40	V»	; Rörande hemmanets afvittring, se anteck-
									\ning
								3/640	1 Beträffands hemmanets afvittrade område, *
							—	i se anteckning vid Bjurträsk n:o 1.
829	54	3,000	—	3,412	22	6,741	76	—
471	25	2,406	25	1,377	2	4,254	52	—
272	88	1,828	12	1,060	18	3,161	18	—
813	—	—	—	—	—	—	—	J Rörande hemmanets afvittring, se anteck-! \ning
86	2,406	25 -j.»	2,188	53	4,908	64	—
3,161	30	6,093	75	12,121	5	21,376	10	—
570	78	3,453	13	1,843	40	5,867	31	—
432	5	2,234	38	400	60	3,067	3	—
254	90	875	—	1,435	45	2,565	35	—
1,273	27	11,781	25	4,888	60	17,943	12	,97/m
466	30	1,562	50	3,848	95	5,877	75	—	1 Rörande hemmanets afvittrade egor, se an-
									^teckning vid Norrvik.
4,268	90	16,000	—	16,634	30	36,903	20	78
1,638	30	8,226	55	6,803	15	16,668	—	”/Cl 7«i	Angående hemmanets afvittrade egor, se
769	25							anteckning vid byn Hornmyr.
3,000		1,023	—	4,792	25	7* 13»/G40	/ Umgransele by jemte hemmanen Afvalund, Norrkulla och Stenkulla hafva vid afvittring
				~	—		—	; gemensamt tilldelats ett område af 9,498,25 qv.-ref inegor och 25,945,31 qv.-ref duglig skogsmark förutom 67,928,42 qv.-ref impedi-'' men t.
548	5	3,000	—	1,373	25	4,921	30	7*
9,664	—	40,421	87	49,071	70	99,157	57	1S7/m 73917l47456	( Hemmanen Winliden och Brännan hafva Jvid afvittring gemensamt tilldelats 6,514,85 | qv.-ref inegor och 28,265,62 qv.-ref duglig skogs-
							—
									Imark förutom 24,256,33 qv.-ref impediment. ; Angående afvittring af hemmanet Worm-
							—		\ heden, se anteckning vid Wormsele by.
									( Wormsele bv samt hem.manen Svartliden.
								167/512	I Wormheden, Nordannås, Åsen och Bjuråker 1 hafva vid afvittring i gemensamt skifte till-
—	—	—	—	—	—	—	—	| delats 9,584,42 qv.-ref inegor och 34,937,26 qv.-ref duglig skogsmark, förutom 47,182,32 qv.-''ref impediment.
3,612	72	12,250	—	29,104	70	44,967	42	21/e i

2Ö0

TAB. 5.

Fastighetens		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref
Namn !	Nummer	Mantal 1 ''	DS nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades 1	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Wägsele...........................	1-2	1 w/ie	1705	1882 w/8	—	1 ”/re		19,000
Wänfors ........................	1	7-	1826 7»	»»	_	7»	__	13,000
Wänjaurbäck ..................	1—2	1 T/i(|	1756 **/u	>>	—	1 Vis	—	16,000
Wänjaurträsk ..................	1—4	1 2,/32	1756 **/u		—	1 av».	—	14,000
Yppersta .....................	1	S/<)4	-		7.6	764	—	13,000
i Ytterboda .......................	1	3/32	1846 7a	tt	7»	732	—	13,000
i Yttersfors .......................	1	7“	1882 16/6		—	7/g 4	—	19,000
j Zefansvik ........................	1		1848 m/6		—	17«4	—	12,000
| Zäter .............................	1	"/«	1846 M/n	tt	—	S764	—	15,000
Älafvan ...........................	1	732	1857 I:l/s	>>	—	3/s2	—	15,000
Aliden .. .......................	1	11/C4	1827 -710	>>	—	“/oi	—	16,000
Åmberg.........................	1	704	1868 “/ii	tt	—	764	—	12,000
Ämnäs ........................	1	7*	1811 75	It	S/l6	71	—	14,000
Åsen ..............................	1	764	1848 s7s	tf	—	7e*	—	13,500
] Ätjern ..........................	1	732	—	”		732	—	14,000
Attonträsk........................	1—2	S7(14	1785 *7*			•>764		20,000
Öfverbo ...........................	1	7»	1846 M/io	tf	7,6	7*	—	12,000
i (trafven ...........................	1—2	1 "/04	, 1781 7i 1 1790 274	tf		1 *704	—	13,000
Öreberg ...........................	1	VlO	—	tt	S/S2	1/l6	—	13,500
! Öreboda......... .................	1	a/32	—	tt		732	—	13,000
■j Örehult ..........................	1	764	1855	tt	—	764	—	13,000
Öresund...........................	1	7«	1882 “/8	tt	—	7»	. —	14,000
Öretorp .......... ................	1	7»	o" C-i O Öl OO	M	—	7»		13,000
Stensele socken.
Abborberg........................	1	733	1859 ”/b	—	—	—	—	—
Ankarsund ...................	1	•■•/aa	1815 u/8	—	—	—	—	—
Balstaberget....................	1	”/o*	00^ CO OO OO	00 X 00 t-i	—	»764	i	13,000
Barrsele........................	1—2	”/»»	1771 "7,3	„	__	*782	—	14,000
Barrsele n:o 3 se Nysele.
Bastansjö .....................	1	7»	1837 >7*	—	—	| ~	—	—

TAB. 5.

2ÖI

Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inlösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän.	och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
								9/lC	/ Wägsele by jemte hemmanen Granberg, I Norrfors och Löfas hafva vid afvittring gemen-
								''samt tilldelats 9,206,54 qv.-ref inegor och 139,484,39 qv.-ref duglig skogsmark förutom 1,60,403,77 qv.-ref impediment.
2,666	—	23,000	—	—	—	—	—	J/20	/ Rörande afvittring af hemmanet Wänfors, »se anteckning vid Brattfors by.
1	—	19,278	14	44,944	15	!,7/jL280
5,665	28	25,812	50	15,906	—	47,383	78
42	20	609	38	496	92	1,148	50	S/€l
91	35	1,218	75	601	60	1,911	70	S/32
638	7	2,078	13	1,224	47	3,940	67	—
677	42	3,187	50	3,851	72	7,716	64	323/l280 “/«	; Angående hemmanets afvittrade egor, se
								\ anteckning vid Björksele by. ; Angående afvittring af hemmanet Alafvan.
								\ se anteckning vid Siksele by. / Beträffande hemmanets afvittring, so an-
			—	—	—	—	—	—	\ teckning vid Rödingsträsk.
204	20	937	50	875	70	2,017	40	—
868	75	3,500	—	5,046	80	9,415	55	Va
—	—	—	—	—	—	—	—		j Angående hemmanets afvittring, se Worm-^sele by.
—	—	—	—	—	—	—	—	7»	Se anteckningen vid Falträsk n:ris 1 och 2.
								( Attonträsks by och hemmanet Ledingsmark 1 hafva vid afvittring i gemensamt skifte till-
''			—	"—	—	—		—	\ delats 6,005,75 qv.-ref inegor och 18,125 qv.-ref 1 1 duglig skogsmark förutom 47,186,33 qv.-ref ''impediment.
100	15	1,500	—	1,483	65	3,083	80
7,141	95	15,640	62	30,566	5	53,348	62	161/2M
199	84	843	75	71	80	1,115	39	7»
192	65	1,218	75	272	58	1,683	98	V»
553	30	1,015	62	1,908	43	3,477	35	__
88	75	875	—	1,947	38	2,911	13	—
1,149	41	1,625		981	15	3,755	56	7*
109	89	2,640	63	492	88	3,243	40	3/ie
3,617	80	11,812	50	14,697	83	30,128	13
—	—	—	—	—	—		—	—

262

TAB. 5.

1'' a s t i g li c	; e n s		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad
Namn	Nummer	Mantal	l)å nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord	areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref
Bastuträsk.......................	1—6	37/s	1744 24/u	1888 8/2				14,000
Berglunda ........................	1	V»	1—‘ OO OO 00 ^QO to''	»5	—	7»	—	15,500
Bergnäs ...........................	1—B	*7»	1825 10/it	V	—	]9/32	—	17,000
Björnabäek........................	1	”/er	—	n	Va	”/er	—	18,000
Bleckfjäll .....................	1	7»	1842 2“/3	_		—	—	—
Brattbäck ........................	1	Vs	00 OT to ^00 0	00 00 00	—	''/s	—	14,000
Brattåker .....................	1	6/32	1835 8/s	—	Vs	6/32	—	20,000
Brännholm ......................	1	7«	1843 22/e	—	Vie	3/cr	—	16,000
Bäcklund ...... ................	1	Vic	00 00 00 T—(	00 00 00 00 t—i	—	''/re	—	14,000
Bäckmark .......................	1	”/er	1825 1!,/a		Vs	”''''/o.		18,000
Bortingsberg ...................	1	S/8*	OD GO 00	>’	—	Ver	_	20,000
Dal .................................	1	7/g4	1821 24/s		7«	7/g4	—	16,500
Ensamheten ...................	1		1888 "/*	»	—	V«r		16,000
Ersmark ..........................	1	Ver	1846 28/«	J)	Va	7/cr	—	18,000
Finnäs ............................	1	Vid	1827 13/s	»)	Va	Vid	—	18,000
Fjellbosjö ........................	1	“/er	—		1/s 2	”/er	_	18,000
Fjellsjö ..........................	1	3/l6	1837 4/s	—	—	—	—	—
Forsmark .......................	1.	Vs	1821 V9	—	—	—	—	—
Forsvik ..........................	1	9/er	—	1888 s/2	V16	9/er	—	14,000
Fredrikssten .....................	1	9/er	1851 2/i	V	V18	9/or	—	15,000
Friden................... .........	1	3/32	1855 6/e	V	—	3/32	—	18,000
Friheten ...........................	1	Veu		V	;’/er	“/sa	—	18,000
Gardsjönäs................. ......	1	Vs	1817 13/e	—	—	—	■ —	—
Grannäs .........................	1	Vs	1815 19/s	—	—	—	—	—
, Grundfors ........................	1	»Ver	1789 20/r I 1796 s0/i2 ^ 1845 18/i2	1888 7»		63/64	—	14,000
Gubbträsk .......................	1—3	34/er	>>		34/er		15,000
Gönnarberg .....................	1	7»»	1864 17/i2		v»>	Va»	—	16,000
Harrsjö ...........................	1	3/32	1844 21/u	—	“	—	—	—
i Harrvik ...........................	1—2	7‘»	f 1826 21/s t 1848 19/2	—		—	—	—
> Holmsund .......................	1	7/C4	1888 7*	1888 8/2	—	7/g4	—	14,000

TAB. 5

263

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-ägare
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa
Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.-) ref	1 Stän-I ger
—	_
293	85	1,937	50	2,127	62	4,358	97	-
4,753	51	10,093	75	66,986	69	81,833	95	_
2,376	98	4,781	25	32,232	75	39,344	98	—
956	62	1,750	_	389	25	3,095	87
1,620	40	3,125	—	13,857	43	1.8,602	83	—
—	—	_	—	—	—	—	—	_
70	90	875	—	345	91	1,291	81
—	—	—	_	—	_	_
286	35	1,562	50	8,703	10	10,551	95	_
1,626	20	1,804	68	9,732	44	13,163	32	—
	—		—	—	—		—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	732
_	—	—	—	—	—	—	—	—
175	69	1,968	75	8,352	61	10,497	5	—
567	90	1,687	50	21,586	23	23,850	63	7m
—	—	—	—	—	—	—	—	—
4,385	64	13,781	25	17,877	18	36,044	7	—
—	—	—	—	—	—	—	—	7»
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—

A n m ärkningar

| ( Bastuträsks by och hemmanet'' Yestervik
hafva vid afvittring såsom ett skifteslag ge>
mensamt tilldelats 16,605,48 qv.-ref inegor och
156,218,74 qv.-ref duglig skogsmark förutom
[64,049,9° qv.-ref impediment.

; ( Hemmanen Brännholm och Gönnarberg
I) hafva vid afvittring gemensamt tilldelats
!) 673,88 qv.-ref inegor och 2,250 qv.-ref skogsj
v mark förutom 4,450,13 qv.-ref impediment.

Hemmanet Bäckmark, 1h& mantal af hem
manet Tallträsk samt hemmanen Olofsberg
, ock Fjellbosjö hafva vid afvittring i ett skiit
teslag gemensamt tilldelats 4,514,25 qv.-ref inegor
och 9,000 qv.-ref duglig skogsmark förlutera
24,482,12 qv.-ref impediment.

( Hemmanen Ensamheten och Rönnäs hafva
) vid afvittring gemensamt tilldelats 549 qv.-jref inegor och 1,750 qv.-ref duglig skogsmark
lförutom 2,604,93 qv.-ref impediment.
j Angående hemmanet Ersmarks afvittrade
1 egor, se anteckning vid Sandvik 11:0 1.

/ . Angående hemmanets afvittring, se antecl<

\ mng vid Pauträsk by.

1 Angående hemmanets afvittring, se antecls
\ mng vid Bäckmark n:o 1.

; Angående hemmanets afvittring, se anteckning
vid Gubbträsks by.

1 Angående hemmanets afvittring, se anteck\
ning vid byn Pauträsk.

[ Gubbträsks by och hemmanet Fredrikssten
hafva vid afvittring i gemensamt skifte tilldelats
4,286,2° qv.-ref inegor och 10,078,13 qv.-ref duglig skogsmark förutom 25,679,11 qv.-ref
^impediment.

/ Rörande afvittring af Gönnarberg n:o 1, se
\anteckmng

( Hemmanen Holmsund och Sundsvall hafva
vid afvittring gemensamt tilldelats 824,41 qv.
ref inegor och 3,062,5° qv.-ref duglig skogs
mark förutom 3,663,62 qv.-ref impediment.

264

TAB. 5.

Fastighetens

Namn ] Nummer

Holmträsk........................ 1

Hällnäs ...........................| 1

Högland.......................... 1

Höglund........................... 1

| Joranträsk........................ 1

I Järfsjö............................. 1

Kaskelougt

Kyrkoberg ........................

| Laisbäck...........................

Lubbträsk ........................I

Lumsen ..........................

Luspen ...........................

| Luspholm ........................i

j Luspsjö ...........................

j Långbäck ........................

Långnäs ...........................

Långvattnet ....................

Lönnberg .......................

Nordanås .......................

Norrberg.........................

Norrbäck ........................

Norrdal .........................

Norrheden ........................

Norråker..........................

Nyholm ..........................

Nysele eller Barrsele n:o 3
Näsvattnet........................

Olofsberg ........................

Pauträsk...........................

Renberg ...........................

Rönnäs ...........................

1

1

1

1

1—3

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1—2

1—2

1

	Tida n	Skatt		Vid af- • vittringen beräknad
Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	Vid afvitt-ringen!	H ^ 5'' « 95 rf- ce et. ■ C_J. “ i 1	areal duglig skogsmark för helt mantal
	anläggning	meddelades	fast- stäld	s a j pi tf 1	Qvadratref
V»	1848 19/2			_ |
''V 64	1850 15/5	—	—	—	—	—
3/64	185 1 27/2	1888 8/a	1/32	3/64	—	18,000
''/l6	1845 28/io	—	—	—	—	—
25/64	—	1888 s/3	—	25/64		16,000
V16	1842 26/-''	—	—	—		—
37/64	/ 1803 "A \ 1812 >5/7	1888 8/s	—	37/64	_	17,500
3/32	1845 27/3	it	—	3/32	—	18,000
7/64	—		>/is	7/64	—	16,500
3/l6	1843 so/2	n	Vs	3/l6	—	18,000
V*	1888 s/2	it	—	X/8	—	14,000
I3/x0	1764 s/6	it	—	13/l6	—	15,000
13/:s2	1793 9/4	5»	__	X3/:32	—	18,000
3/g4	1864 17/i2	>>	1/l6	3/64	—	17,000
>/s	1821 28/s	»»	—	>/8	—	18,000
‘V	1811 29/i		—	X/4	—	19,000
29/32	1795 »h	it	—	29/32	—	19,000
3/32	1838 2I/9	a	—	S/32	—	16,000
•/s	1846 28/i2	—	—	—	—	—
7/32	1837 10/s	1888 8/a	—	7/32	—	18,500
6/32	1845 28/io	>) ''	5/	5/32	—	14,000
“/«	—	tf	V8	>‘/64	—	18,000
9/64	1840 22/e	tf	Vxo	°/64	—	19,000
3/ic	1825 12/i	tf	>	3/l6	—	17,000
9/C4	, 1838 13/s 1 1850 10/12	tf	Vxo	9/6 4	—	14,000
19/c4	—	tf	"A"	19/s4	—	14,000
11/,,	1796 S0/4	”	23/04	XX/32	—	18,500
1/l6	1846 22/n	tf	1/s2	X/l6	—	18,000
1 3/s	_	tf	—	1 8/s	_	18,000
9/G4	1 1846 28/i2 l 1852 11 It	tf	V8	9/04	•—	17,000
V16	1854 7/4	it	1	1 /16 1	—	16,000

T AB. 5.

265

								Mantal,	-
Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	som t. 0. m.
								år 1900 förvärfvats
Inrösnings-	Afrösning^-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	S u m m a	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Qv.-	Stän-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	ock. bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
—	—	_	—		—	—		—	/ Angående‘hemmanets
									»ning vid Sandvik n:o 1.
5,305	— ''	6,250	—	9,187	45	20,742	45	s/a2
3,043	81	10,117	19	45,226	62	58,387	62	Vid
—	—		—	—	—	—	_	—	/ Rörande hemmanets afvittring, se anteck-ning vid Sandvik n:o 1.
1,325	16	1,804	68	9,140	91	12,270	75	—	-
2,279	66	3,375	—	30,676	7	36,330	73	—
432	10	1,750	—	3,910	35	6,092	45	yio	/ Angående de af vittrade egorna till bynj
				*"				»Liispén, se anteckning vid Stensele hy.
1,906	6	7,312	50	38,480	7	47,698	63	—
214	89	796	88	1,428	27	2,440	4	—
772	55	2,250	—	5,265	15	8,287	70	—
6,179	90		75	—	—	—	—	''/>	! . Angående hemmanets afvittring, se anteck-ning vid Skarfsjö by.
17,218	74,535	38	97,934	3	—
	_								) Angående hemmanets afvittrade egen*, se
									»anteckning vid Stensele by.
_ 793	50	—	50	—	—	—	—	—	1 Angående hemmanets afvittrade egor, se »anteckning vid byn Näsvattnet.
2,187	3,046	—	6,027	—	—
2,354	76	3,093	75	21,887	67	27,336	18	—
2,245	97	—	50	—	~	—	—	1 Rörande hemmanets afvittrade egor, se »anteckning vid Skarfsjö hy.
3,187	15,162	61	20,596	8	—
529	29	1,968	75	1,111	75	3,609	79	—
1,584	84	4,156	25	4,763	24	10,504	33	_
8,024	35	10,406	25	74,410	39	92,840	99	~~	( Motstående egovidd är vid afvittring ge-''vmensamt tilldelad hemmanen Näsvattnet och ''Norrberg.
							—	■	f Angående hemmanets afvittring, se anteck-ning vid Bäckmark n:o 1. j Pauträsks by samt hemmanen Finnas och 1 Friheten hafva vid afvittring gemensamt till -\ delats 13,571,20 qv.-ref inegor och 29,812,50 qv.-
1,354	90
Iref duglig skogsmark förutom 110,975,09 qv.-Iref impediment.
2,390	62	2,975	58	6,721	10
									f Rörande detta hemmans afvittrade egor,
—				—	—		—	—	\ se anteckning vid hemmanet Ensamheten!
									'' n:o 1.

34

266

TAB. 5.

Fastighet	ens		T i d e n	Skatt		Vid af-vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref
Namn	Nummer i	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
j Sandvik ...........................	1	. >	1812 ,6/7	1888 8/2	—	9/3 2		18,000
I Skarfsjön .......................	1—2	1 2I/32	1789 274	»»	_	1 “/s*	_	19,000
Skäggvattnet...................	1	7«4	00 00 00 i—l		—	S/64	—	19,000
Slussfors .......................	1	7»	1825 18/s	—	—	—	—	—
| Stenlund...........................	1	V«4	1825 12/4	1888 72	7ie	764	■	18,000
j Stensele...........................	1—3	1 v*	1777 7c	1)	—	1 7*	—	16,000
1 Stentorp..........................	1	732	1825 ”/s	>>	7.6	3/82	—	16,000
Storholm ........................	1	78	00 Ot -1 O	—	—	—	—	—
! Stornäs ...........................	1	''/as	1846 27i3	00 00 oc	—	732	—	18,000
Storsten ...........................	1	V»	1888 72		—	J/82	—	19,000
Strandkulla .....................	1	7« 4	it	>>	—	764	—	19,000
Strömsund........................ !	1	*7«4	1 1800 74 1 1851 7o	»	716	2764	—	15,000
Sundsvall .......................	1	V04	1858 ''7c		7."	764	—	14,000
Tallträsk ......................	1	7 in	—	V		704	—	18,000
Torpsta ...........................	i	7»	1845 27s	—	—	—	—	—
Umestrand norra...............	1	V»2	00 oc 00	1888 72	j —	7«*	1 —	18,000
Umestrand södra...............	1	7C4	>»	it	—	764	—	17,500
Ullisjaur.........................	1	7»	1851 27c	—	—	—	—	—
Umenäs .......................	1	''7S2	1812 2''/;,	—	—	—	—	—
Wallnäs (iller Luspen n:o 1	1	704		00 00 00	j —	7’04	—	15,000
| Werksamheten ..................	1	VC4	1821 ''/o	»	7i«	7/g4	—	18,000
i Westervik .......... ...........	1	°/64	00 -t- OD r—H	)>	>/32	9/64	—	14,000
	1	3/s2 V-	1850 la/i 1851 ''7»		Vin	732	_	17,000
Anäset.............................	1	)>	! L	78	—	18,000
i Åskilje .......................	1^2	1 Va	—	»	1 —	1 7«	—	13,000
Ostansjö..........................	1	7>«	j 1828 27?		V12		—	18,000
j Östervik ..........................	1	7«	1827 V?	i)	! Va	764	1 —	19,000

TAB. 5.

267

								Mantal,
Areal af det vid afvittringen fastighet tilla	gda område i	som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösning^-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare och bruks-
Qv.- |	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.- I	Stän-
ref I	ger	ref	ger	ref	ger	ref j	ger	egare
									Enligt Konungens befallningshafvandes
									afvittringsutslag aen 8 februari 1888 hafva hemmanen Sandvik, Stenlund, Ersmark,
								>	Kyrkberg och Högland i gemensamt skifte tilldelats 4,197,95 qv.-ref inegor och 11,531,25 qv.-ref duglig skogsmark förutom 47,435*27 qv.-ref impediment.
									Skarfsjö by jemte hemmanen Långnäs, Norrheden och Verksamheten hafva vid af-
•—	—	—	—	—	—	—	—	vittring gemensamt tilldelats 14.749,55 qv.-ref
192		890	62	1,354!	37	2,436	99	—	inegor och 40,859,37 qv.-ref duglig skogsmark förutom 202,271,70 qv.-ref impediment.
									i Angående detta hemmans afvittring, se
									\anteckning vid Sandvik n:o 1. Stensele by jemte hemmanen Luspen, Lönnberg, Stentorp och Winliden hafva vid afvittring gemensamt tilldelats 10,454,71 qv.-| ref inegor och 36,781,25 qv.-ref duglig skogs-
—	_	—	_	—	—	—	_	”/12S
								(mark förutom 83.278.99 qv.-ref impediment.
									Stensele n:o 3 om ! herdeboställe.
									/ Angående hemmanets afvittring, se före-
									t stående anteckning vid Stensele by.
—	—		—	~	~		—	—	( Hemmanen Stornäs och Umestrand norra J hafva vid afvittring f gemensamt tilldelats 1351,20 qv.-ref inegor och 1,125 qv.-ref duglig
23	2	593	75	2,486	76	3,103	53	—	(skogsmark förutom 6,813,75 qv.-ref impediment.
262	84	1,484	37	7,859	35	9,606	56	—	•
1,861	86	5,390	''63	2,844	56	10,097	5	—	j Rörande hemmanets afvittrade egor, se
		281		1,836	45	2,161			^anteckning vid Holmsund n:o 1. j Här upptagen egovidd är beräknad för Vta mantal. För återstående Vis mantal har hem-
43	50	25	20	—	(manet vid afvittringen tillagts egor gemen-samt med Bäckmark m. fl. hemman; se an-
			—						(teckningen vid Bäckmark 11:0 1.
—	—	820	—	2,152	—	—	—	—	1 Angående hemmanets afvittrade egor, se »anteckning vid Stornäs n:o 1.
41	80	31	4	3,014	15	I
472	64	2,109	37	3,017	9	; 5,599	10	—
—	—			—	—	—	7/m	/ Angående hemmanets afvittrade egor, se »anteckning vid Skarfsjö by.
—	—	—	—	—	—	—	—	—	) Angående hemmanets afvittring, se anteck-ning vid Bastuträsks by.
—	—	—	—	—	—	■ —	—	—	/ Se anteckning om Winliden vid Sten-Isele by.
234	95	1,625	—	1,542	70	3,402	65	—
5,012	47	14,625	—	9,469	88	29,107	35	3/l«
567	68	2,437	50	1,126	46	4,131	64	—
830	90	2,078	13	7,424	84	10,333	87	1 —

268

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt	Vid af. vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Qvadratref

Sorsele socken.
Abmoberg........................	1	7«*	1836 “/a	1887 ‘»/i	—	V«4	—	12,000
Afvanäs..........................	1	7»	1850 ,6/6	„	Via	732	—	15,000
Aha.................................	1	a,/C4	1786 24/s	it	—	37g4	— ■	14,000
Asplund..........................	1	7*	1842 4/2		—	‘,8	—	20,000
Bergnäs...........................	1	V»	1830 ''A	—	7»		—	—
Bergnäs nya ..................	1	V»*	—	—	7»>	—	—
Bertejaur ........................	1	7«	1848 3/i	—	Vs	1 */..	—	14,500
Blattniksele .....................	1	13/32	1772 8/a	1887 “/1	—	—
Blattnikselc nya ..............	1	V»	1823 7<,	>»	8/»J	V3	—	14,500
Blomåker ........................	1	7«	1850 l3/-		7*a	733	—	14,500
Bockträsk.......................	1	M/g4	1807 ”/1	5»	—	88/04	—	15,000
Breskafors.......................	1	2,/04	1816 7a -		7»	*7“	_	15,000
B ure .............................	1—3	1 ’/G4	/ 1835 27« 1 1838 Va	1893 80/«	—	1 764	—	14,000
Bäckmyrheden eller Rack-itiyrheden.......................	1	i »/«*	1827 370	1887 ,0/i	—	n/64	—	16,000
Bäcknäs...........................	1		1845 37u	1887 ‘7i	__	732	—	15,000
Djupfors...........................	1	‘/io	1852 “/*	—	Via	—	_	—
Edsträsk .......................	1	8/e4	1851 "/«	1887 ”/1	—	7g 4	_	14,000
Fjellnäs.....................	1	u/«i	—	1893 »°/i.	—	‘7G4	—	14,000
Fjellsjönäs........................	1	Vi*	1829 27i4	—	7»	—	—	—
Forsbacka ......................	1	7»	1828 27i	—	7»	—	—	—
Fredriksborg.....................	1	%2	1862 “/8	1887 ,6/i	—	732	—	15,000
Fårträskudden ..................	1	7»	1863 “/>	1891 >«/«	7ie	1/''32	—	20,000
Försöket . .....................	1	7i«	1853 >77	—	7i«	—	—	—
Gargnäs...........................	1—3	1 v»	/ 1756 S0/4 » 1829 4/6	1887 >»/i	—	1 7»	—	14,000
Gargås ...........................	1	7*	1853 ”/j	1»	—	7«	—	14,000

TAB. 5.

269

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Mantal,
som t. o. in.
år 1900

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	förvärfvats af sågverks aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-egare
Qv.- ref	Stan-* ger	Qv.- ref	Stän- gel-	Qv.- ref	Stän- gel''	Qv.- ref	Stän- ger
1,109	70	1,312	50	1,862	71	4,284	91
—	—	—	—	—	—	—	—	—
3,790	55	0,781	25	7,853	25	18,425	5	1/8
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	■ —	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—		—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	_
	—	—	—		—	—	—	—
	—	—	—	—	—	—	—	3/32
							■
7,741	89	15,531	25	41,366	74	64,639	88	3/64
—	—	—	—	—	—	—	—	—
	__	_	_	_	_	_	_	_
—	—	—	—	--	—	—	—	—
841	20	656	25	1,468	45	2,965	90	»/Öl
—	~	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—
479	30	625	—	1,216	35	2,320	65	—
—	''-	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
		_						V»

A nmärkningar

(Angående hemmanets afvittrade egor, se
anteckning vid Sandsele hy.

( Hemmanen Asplund, Joliannisberg, RenI
I gård, Lotträsk och Ostra Lotträsk hafva vid
/afvittringi gemensamt skifte tilldelats5,664,55

Iqv.-ref inegor och 25,000 qv.-ref duglig skogsmark
förutom 20,573,25 qv.-ref impediment.
Blattniksele by jemte hemmanen Blatt Iniksele

nya, Blomaker och Österås hafva
vid afvittring gemensamt tilldelats 9,246,88
qv.-ref inegor och 20,390,63 qv.-ref duglig
| skogsmark förutom 21,654,51) qv.-ref impediment.
'',

K Rörande hemmanets afvittrade egor, se
förestående anteckning vid Blattniksele.

Se anteckningen vid Blattniksele n:o 1.

Hemmanet Bockträsk och 9/ö4 mantal afl
ln:o 1 Nordsjö hafva vid afvittring gemen-:
•{samt tilldelats 7,219,50 qv.-ref inegor och
15,937,50 qv.-ref duglig skogsmark förutom
(17,773,96 qv.-ref impediment.
t Angående hemmanets afvittrade egor, so
»anteckning vid Gautsträsk.

( Angående hemmanets afvittrade egor, se
1 \ anteckning vid Saxnäs by och hemmanet
''Huftasjö.

t Hemmanen Bäcknäs, Joliannisberg vestra
J och Högbränna hafva vid afvittring gemen Isanit

tilldelats 5,809,25 qv.-ref inegor ocli 11,250
qv.-ref duglig skogsmark förutom 12,286,65
qv.-ref impediment.

( Hemmanen Fjellnäs, Nordanås och Moskc|
naive hafva vid afvittring gemensamt till I

delats 6,012,16 qv.-ref inegor och 7,875 qv.-ref
duglig skogsmark förutom 31,381,36 qv.-ref
impediment.

1 Angående hemmanets afvittring, se anteckning
vid Sapetnäs n:o 1.

G argnäs by jemte hemmanen Gargås,

; Westanås, Kläppnäs, Kronås, Lillträskudden,

! Östersund, Jönsarbo och Grundsund hafva
j vid afvittring i gemensamt skifte tilldelats

113,949,60 qv.-ref inegor och 41,343,75 qv.-ref.
duglig skogsmark förutom 67,872,32 qv.-ref
impediment.

» Angående hemmanet Gargås afvittring, sej

A förestående anteckning vid Gargnäs by. i

270

T AB. 5.

Fastighetens	T iden	Skatt	Vid af. vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref
Namn .	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljas till anläggning	Då" afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Gautsträsk ....................	1—2	1 :‘7/64	1756	''-712	1887	15/i	_	1 3 7(14	_	15,000
Gautsträsk öfra ...............	1	v*	( 1803	‘7*			7*	_	_	_
			1 1824	MA
Gillisnoule .....................	1	V»	1832	7®			7®	—	—	—
Gittjaur...........................	1	7*	1809	*7*			7*	—	—	—
Granåker ........................	1	7“	1848	>712			7»®	—	—	—
Grundsund ....................	1	732	1864	9/6	1887	"A	—	732	—	1,400
Gustafsberg .....................	1	”/m	1850	»A	„		—	”/er	—	1,500
Gärtsbäck........................	1	7 8	1792	7*			7®	—	—	—
Hednäs ..........................	1	-5/l28	1854	“/s	1887	“/1	—	25/l28	—	13,000
Hemnäs...........................	1	6/;,2			„		732	ö/32	—	16,000
Holmfors ........................	1	3A«	1808	“A	n		—	7ie	—	15,000
Holmsele ........................	1	7»S	1863	“A	-		—	732	—	15,000
Holmön...........................	1	“/48	1842	7®	”		—	>7*8	—	14,000
Huftasjö...........................	l	3/:V2	1845	37l2				782	—	15,000
Häggås ..........................	1	3/32	1848	“A			7>2	—	—	—
Hällnäs ...........................	1	7®	1842	7®			73	—	—	—
Högbränna........................	1—2	7*	1 1851 '' 1851	7» a7»	1887	“/1	732	73	—	15,000
Höliden ...........................	1	7i»	1859	“A			Yl6	—	—	—
Jobannisberg .................	1		1825	27u	1887	>7i	—	7«	—	20,000
Johannisberg vestra .........	1	732			”		^6 4	7»*	—	15,000
1 Juktfors ...........................	1	7io	1858	>7»	/			7>o	—	15,000
Juktnäs ...........................	1	734	1851	”A	”		—	764	—	17,000
Juktån ...........................	1-2	”/sa	1790	-710	"		—	17/32	—	17,000
Jönsarbo..........................	1	S/S2	1887	“A			__	732	_	14,000
Karlsgård ........................	1	732	1848	13/V2			732		—	—
Karlslund .......................	1	7*»	1848	“/o			7*		—	—
Karlsten.........................	1	7«	1832	M/a	1887	“A	8/32	7®	—	15,000
Klippen ...........................	1	3/32	1857	7‘			732		—	—

TAB. 5.

271

Mantal,

''Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i som o. m.

år 1900

Tnrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa
Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-!
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger
• _	—	—				—	- !
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	— :
—	—	--	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
1,105	62	2,578	13	5,608	81	9,292	56
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	- .
1,796	75	2,500	—	16,982	7	21,298	82
1,065	75	2,812	50	4,323	1	8,201	26
	—	-‘	—	-''	—	—	—
_		—	—	—	—	—	—
—		_	—	—	—	—	—
—	—	_	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
—		—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—		—	—	—		—
_	.-		_	_	_	_	_
1,572	62	1,859	37	5,689	2	9,121	1
—	—	—	—	—	—	—	—
—	_	_	—	_	_	_	_
—	—	—	—	. —.	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
—	! —	—	—	—	—	—	- •

förvärfvats
af sågverksaktiebolag,

andra sågverksegare

och bruksegare -

1/:!2

7»

11 /

/

9G

10/G4

V»

A n m ä r k n i n g a r

i Gr au ts träsks by jemte hemmanen Breskajfors,
Karlsten och Sjöbonäs hafva vid af-!

(vittring gemensamt tilldelats 13,674,99 qv.-ref
inegor och 82,578,13 qv.-ref duglig skogsmarkI
förutom 50,043,93 qv.-ref impediment.

f Angående hemmanets afvittrade egor, se
^anteckning vid Gargnäs by.

/ Angående hemmanets afvittring, se anteckning
vid Råstrand 11:0 1.

) Angående hemmanets afvittrade egor,’so
^anteckning vid Sandsjö by.

( Hemmanen Holmön och Staggträsk hafva
Jvid afvittring gemensamt tilldelats 3,910,20
| qv.-ref»inegor och 9,625 qv.-ref duglig skogsmark
förutom 16,117,05 qv.-ref impediment.

( Hemmanen Huftasjö och 3/e4 mantal af
JRockmyrheden hafva vid afvittring gemen Isamt

tilldelats 1,214,01 qv.-ref inegor och
2,156,25 qv.-ref duglig skogsmark förutom
2,544,67 qv.-ref impediment.

/ Rörande hemmanets afvittring, se anteckning
vid Bäcknäs 11:0 1.

) Rörande hemmanets afvittring, se anteck^
ning vid Asplund n:o 1.

) Angående hemmanets afvittrade egor, se''
‘anteckning vid Bäcknäs n:o 1.
i Hemmanen Juktfors och Lomfors öfre
) hafva vid afvittring gemensamt tilldelats
14,710,85 qv.-ref inegor och 5,625 qv.-ref duglig
|j skogsmark förutom 11,261,13 qv.-ref impediI
linent.

I Enligt Konungens befallningshafvandes''
afvittringsutslag den 15 januari 1887 hafva
Juktå by och hemmanet Sandvik gemensamt
11 tilldelats 5,459,19 qv.-ref inegor och 11,156,25
qv.-ref duglig skogsmark förutom 36,608,01
I * qv.-ref impediment.

7 Rörande hemmanets afvittrade egor, se
‘ anteckning vid Gargnäs by.

I Rörande hemmanets afvittring, se anteck jning

vid Gautsträsks by.

272

tab. 5.

								Vid af-
Fastighetens		Tiden	Skatt		vittringen
								beräknad
								areal duglig
						Vid		skogsmark
			Då nybygge	Då afvitt-	Provi- sionel	afvitt-	M- B:	för helt
Namn	Nummer	Mantal	beviljats till	ringsutslag	ringen	Cfq ej-&	mantal
			anläggning	meddelades	fast-	g s
						stäld		Qvadratref
Kläppnäs .......................	1	“/»»	1832 7/o	1887 “1	7»	n/a2	—	14,000
Kraddsele ......................	1	7>«	1 1792 »Va		»/ta
		1 1833 M/ii
Kron&s ...........................	—	"/a 2	1859 n/u	oo ce	—	s/sa	—	14,000
Krutträsk ........................	1	7*	1825 “/t	11	—	7*	—	14,000
Kåtaliden ........................	1	”/aa	—	11	78	”/sa	—	14,000
Kåtenoive ........................	1	’7«	—	11	Va	*764	—	O 8 T*
	1	-''•/er	ce ce			*V«4		13,000
Leksudden........................	1	Va*	ce O •X OO	11	—	732	—	15,000
Lillträskudden ................	1	°/ei	1836 »®/7	11	—	764	—	14,000
Lomfors nedre ..................	1	17/o4		1)	,7/c4	I7/04	—	14,000
Lomfors öfre ....... ............	1	•r>/lO	1834 »-Va	>»	V10	7l0	—	15,000
Lomsele ...........................	1	7b	—	»>	—	Va	—	15,000
Lomselsnäs .....................	1	Va	1830 3/a	V	—	7a	—	15,000
Lotträsk...........................	t	7*	1801 ''%	”	—	7*	—	20,000
Luspebacken ....................	1-2	:1/ö4	1863 %	J»	—	7«	—	, 14,000
Malåberg .....................	1	7w.	1838 !7/»	-*	—	7*«	—	15,000
	1	7“ 7»* ■ "/ut 7«		1893 ;t0/i2		7»4	__	14,000
	1 1 1	1845 %	7»>	_
		1893 a0/i2 >♦	71» V"	_	14,000
Nordsjö ...........................	1830 ~7i	—	—	15,000
	1—2	"/«	/ 1794 1B/io	1887 ''Vt		''7«4		) 15,000 \ 12,000
		1 1820 -7.1
Nyby ..............................	1	7«	1837 m/«	„	—	7«	—	14,000
Nysjö .............................	I	7»	1849 ''•''/«,	)»	—	7>«	—	15,000

Rackmyrheden, se Bäckmyrheden.

T AB. 5.

273

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i

Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	S u m m a
Qv.- ref	Stän- gel-	Qv.- j Stän-ref ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Ställ ger

Mantal,
som t. o. m.

år 1900
förvärfvats
af sågverltsaktiebolag,

andra sågverksegare

och bruksegare -

Anmärk ni n g a r

1,801

5 3,500

7,254 75 | 12,555 80

1,642 50 | 3,046

5061 95 1,406

88

25

1,270 75

477 17

331'' 50

937

5,960

2,390

''A

13

37

"h

3/:l 2

V |p>

n/io

50 ! 656

2,329; 66 ; 3,515
• 1.325 47 i 13,828

62 i 5,460
13 i 20,562

92

1,925 92

70 11,305 98

26 j 38,735'' 86

‘A

;

\mn

Angående hemmanets afvittring, se anteck

vid G argnäs hy.

; .

\ mn.

3A*

f Rörande hemmanets af vittrade egor, se an
{teckning vid G argnäs hy.

( Hemmanen Kåta]iden oclrKåtenoive hafva
jvid afvittring gemensamt tilldelats 4,138,81
\ qv.-ref inegor och 8,093,75 qv.-ref duglig skogsI
mark förutom 21,571,11 qv.-ref impediment.

/ Angående afvittring af detta hemmans egor,

1 se anteckning vid Kåtaliden n:o 1.

( Motstående egovidd är beräknad för 15/o4
) mantal af hemmanet Källbäck. Rörande
\ egorna till återstående 3/s2 mantal, se anteckning
vid byn Råstrand.

Angående hemmanets afvittring, se anteckning
vid Gargnäs by.

( Hemmanen Lomfors nedre och SadellidenhafJ
va vid afvittringen gemensamt tillagts 4,530,6c
\ qv.-ref inegor och 15,468,75 qv.-ref duglig skogs(mark
förutom 17,976,33 qv.-ref impediment.
f Angående afvittring af hemmanet Lomfors
1 öfre, se anteckning vid Juktfors n:o 1.

Angående hemmanets afvittring, se anteck
id Sandsjö by.

d:o eko

Rörande hemmanets afvittrade område, se
^anteckning vid Asplund n:o 1.

( Hemmanen Luspebacken n:ris 1—2 och 9/32
mantal af Saxnäs 11:0 2 hafva vid afvittring
{ gemensamt tilldelats 1,548,36 qv.-ref inegor och
14,593,75 qv.-ref duglig skogsmark förutom
u’426,29 qv.-ref impediment.

Angående hemmanets afvittrade egor, se
anteckning vid Fjellnäs 11:0 1.

. Rörande hemmanets afvittrade egor, se an
{teckning vid Fjellnäs n:o 1.

Motstående egovidd afser endast 15/ö4 mantal
Nordsjö n:o 1. Återstående °/&i mantal är
afvittradt tillsammans med hemmanet Bockträsk
n:o 1, hvarom se detta.

I motstående egovidd .inberäknas jemväl
området till hemmanet Ostanå n:o 1. För
19/84 mantal eller s. k. Öfre Norrsele är skogsanslaget
beräknadt efter 15,000 qv.-ref och för
15/32 mantal eller Nedre Norrsele efter 12,000
qv.-ref för helt mantal. Norrsele 11:0 2, 17/g4
mantal, benämnes äfven Svergoträsk.
f Angående hemmanets afvittring, se anteckning
vid byn Stensund.

/ Rörande hemmanets afvittring, se an te de lning

vid Sandsjö by.

35

274

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
, Qvadratref
Racknäs .......................	1	3/3S	P- 00 00	1887 ''7i		732		15,000
Ren gård .......................	1	7*	1834 M/g	»J	3/82	7»	—	20,000 ''
Risnäs ...........................	1	V*	1801 ''74	—	7*	_	—
Råppstockheden ........... ....	—	13/04	1827 *7»	1887 ’7i	Va	’7C4	—	13,000 1
Råstrand ........................	1	77/128	1817	>»	—	""/.23	—	13,000
Råstrand ...................■••••	2	”/er	—	„	—	''''/G4	—	12,000
Sadelliden.......................	1	Va	1849 ''7g	))	—	7»	—	14,000
Sandsele ......................	1—3	17*	1756 »7*	»»	—	172	—	I 14,000 1 15,000
Sandsele öfra ..................	1	7.0	1807 “/u	—	7i»	—	—	—
Sandsjö ...........................	1—3	V/lC,	1774 “/u	1887 ]7t	—	P/.G		15,000
Sandvik...........................	1	Va	1853 ''77	i»	—	7»		17,000 J
Sapetnäs ........................	1	i6/gi	1816 ''712		—	''7G4	—	13,000
Saxnäs .........................	1—2	1 ö/lO	1752 %	»)		P/10		16,000
Sjöbonäs ........................	1	7C4		>>		7°4	—	15,000
Skansnäs .......................	1	6/32	1825 »7*	~	732	—	—	—
Slagnäs...........................	1	7.0	1887 >7,	oo 00	—	7m	—	18,000
Sorsele, pastorsboställe......	1	18/»2	—		—	''732	—	12,000
Staggträsk ...................	1	”/»l	1835 75	)» ’	—	llhi	—	14,000
Stennäs ...........................	1	7.0	1835 *»/8	—	7»	—	—	—
Stensund ........................	1—3	P/o	—	i> 00 00	—	P/s	—	14,000
Storbacka .......................	1	9/04	1854 10/s	>»	732	764	_	16,000
Storsjö ...........................	1	7.0	1845 87i2	—	7m	—	—	—
Stridsmark .....................	1	7o.	i C 00 T—(	1887 >7t	—	7«	—	14,000
Svarfjern .......................	1	7»	—	—	V9	—	—	—
Svergoträsk, seNorrselen:o2.
Tjulträsk .......................	1	n/sa	1845 “/is	—	732	—	—	—

TAB. 5.

275

Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m. år 1900	*
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	; Impediment |	Summa	förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-verksegare och bruks-ägare	Anmärkningar
Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- 1''of	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- der
331		1,406	25	1,921	23	3,658	48
—	—	~	_	—	—	—	—	/ Beträffande hemmanets afvittring, se an-\ teckning vid Asplund n:o 1.
									t Angående hemmanets afvittring:, so an-
2,5(51	90	2,062	50	12,096	82	16,721		~	\ teckning vid Råstrand här nedan. ( Hemmanen Råstrand n:o 1 och Hednäs, J Råppstockheden och Källbäck hafva vid af-vittring gemensamt tilldelats 5,122,39 qv.-ref Jinegor och 14,218,75 qv.-ref duglig skogsmark
							(förutom 9,032,53 qv.-ref impediment. / Angående hemmanets afvittring, se antcck-''
11,412	82	23,04(5	88	39,078	95	73,538	65	-''/ui	»ning vid Lomfors nedre. / I motstående arcalbelopp är jemväl liem-* manet Afvanäs egoområde inberäkna^. Sandsjö by jemte hemmanen LomsoleJ
- .	—	_			_		_		ILomselenäs, Holmsele, Nysjö och Ön hafva! 1 vid afvittring gemensamt tilldelats 13,277,86 qv.-ref inegor och 26,468,75 qv.-ref duglig skogs-! (mark förutom 115,472,62 qv.-ref impediment. / Angående detta hemmans af vittrade om-
									‘råde, se anteckning vid Juktå by. | Hemmanen Sapetnäs, Torviksele och Frod-Jriksborg hafva vid afvittring i gemensamt! 1 skifte tilldelats 3,365,15 qv.-ref inegor och
								*/«	17,265,63 qv.-ref duglig skogsmark förutom (12,488,76 qv.-ref impediment. 1 V32 mantal af Saxnäs by samt Vs mantal 1 Bäckmyrlieden hafva vid afvittring gemen- J samt tilldelats 6,784,16 qv.-ref inegor och 18,500 qv.-ref duglig skogsmark förutom 19,749,80!
-		—		—	—	—	—	7«.i	qv.-ref impediment. ,J/32 mantal af Saxnäs n:o 2 är afvittradt tillsammans med hemmanet ^Luspebacken. 1 Angående hemmanets afvittring, se an-! (teckning vid Gautsträsk.
1,379	50	1,125	--	6,314	70	8,819	20	—
2,033	71	7,125	_ |	8,838	54	17,987	25	_	f Rörande hemmanets afvittrade område, \se anteckning vid Holmön n:o 1.
—	—	—	—				"V KO
—	—	—	— !	_	_			_	( Stensunds by jemte hemmanen Nybv och
—	—	—	—	—	—		_	—	Stridsmark hafva vid afvittring gemensamt i tilldelats 6,083,30 qv.-ref inegor och 18,375 qv.-ref duglig skogsmark förutom 15,721,19 qv.-ref [impediment. Rörande afvittring af hemmanet Storbacka, se anteckning vid Tväråträsks by.
-r	—	—		—	—	—	—	—
									Angående hemmanets afvittring, se an-
—	—	—	—	—	—	—	—		teckning vid Stensunds by.
—	—	—	— i	—	— 1	_	—

276

TAB. 5.

Fastighetens

Namn

Nummer

	liden	Skatt		Vid af-vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref
ntal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades |	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
3/w	1820 27io	1887 u/i	7»	3/io		15,000
13/gi	1 1786 2/s t 1837 37i,	it	—	1 13/64		f 15,000 1 16,000
1/l6	1848 27-2	—	7ic	—	—	—
*A«	1823 7.5	1887 16/i	7-	7 ro	—	14,000
3/g4	1864 27i	—	704	- —		—
V32	—	—	1/32	—		—
7»	1860 1B/i	1887 ls/i	—	''73	__	16,000
:i/ni	1819 1B/i	—	3/lU	—		—
3/32	1830 Vi	—	—	—		—
S/32	1887 ,6/i	1887 lc/i	—	732	—	15,000
Va	1845 ’7i	it	1/l6	7*	—	13,000
7u;	1887 16/i	it	—	6/io	—	12,000 .
7«	1841 16/a	it	7l»	7b	—	14,000
1/iö	1858 12/j	it	—	7*6		14,500
16/ie	1788 27i	1884 27i3		1 ‘7ig		17,000
7	1857 13/ii	—	>	—	16,000
“/Öl	_		—	1 ‘7G4	—	16,500
Ver	1884 27i2	it	—	7g4	—	15,000
^132	1847 3/3		—	5/32	—	19,000
VlG	1778 -°/i«	. it	—	1 7l6	—	16,500
78	11790 77 1 1848 10/s	it	—	78	—	13,000
7,«	_		7*	°/lG	—	15,000
7s >.1	_		—	1 3/s	—	13,000
1884 23/i-		—	7g4	—	18,000
2732	175 6 22/i2	it	—	3 2 732	—	16,500 ■
704	1869 27s>	it	—	764	—	17,000
7»	1768 13/r.	it	—	1 72	—	14,000
7«i	1867 le/i	it	—	7 04	—	16,000
V»	1 1674 ! 1 1812 77	it	—	7 7b	—	15,000

Torviksele .
T värå träsk

Wallnäs.......

Westanås ....
Windelberga
Wuovisberg .

Wänfors......

Wännäs .......

Åbacka ......

Öberget .......

Ön ............

Östanå ......

Östersund ...
Österås ......

Asele socken.

Afvasjö ...
Algovik ...
Almsele ...
Asplunda
Berglunda
| Björksele

Bomsjön...

Borgen ......

Borgsjön ...
Dalsjöberget

Elgsjön ...
Erikshall
Forsnäs ...
Fäboliden

Gafsele

1

1—2

i

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1—2

1

1-2

1

1

1

1

1—2

1

1—3

1

1—2

1 -

1—6

TAB 5.

277

Areal	af det	vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	.i ord	Impediment	S u m m a	aktiebolag,
								i andra såg-verksegare
Qv.-						—
Stim-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	! och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	ogaro
—	—	—	—	—	—	—	—	■/«	) Rörande hemmanets afvittring, seanteck-»ning vid Sapetnäs n:o 1.
10,187	—	23,296	88	59,067	65	92,551	53	7«	( I motstående arealbelopp äro jemväl egorna t till hemmanen Storbacka och Wänfors in-
_	_								''beräknade.
—	—	_	_	_					/ Rörande hemmanets afvittring, so anteck-‘ ning vid Gargnäs by.
—	—	—	—	—	—	—	—	—
I					—	—	—	V»	/ Rörande hemmanets afvittring, so anteck-
—	—	—	—	—	—	—	—	»ning vid Tväråträsk.
1,662	60	1,406	25	1,840	20	4,909	5	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	; Angående hemmanets afvittrado område, i se anteckning vid Sandsjö by.
				—	—		—	—	/ . Angående hemmanets afvittring, so anteck-! ‘ning vid Norrsele by.
			~	—	—	—	—	7m	/ Angående hemmanets af vittrade egor, so »anteckning vid Gargnäs by.
									/ Angående hemmanets afvittring, so an-1 teckning vid Blattniksele 11:0 1.
8,092	22	32,937	50	45,003	93	86,033	65
187	45	1,750	—	1,220	86	3,158	31	7« . 6/ig
5,998	20	21,398	44	54,781	8	82,177	72
213	50	1,171	87	494	90	1,880	27	_
—	—	—	—	_	_			6/32	; Börande hemmanets afvittring, so anteck-
2,887	—	17,531	25	21,711	65	42,129	90	\ ning vid Lillögda by.
1,050	23	8,125	—	6,645	65	15,820	88	735
1,270	36	8,437	50	15,132	91	24,840	77	”/dl	[ Borgsjö by och 3/g mantal af hemmanet | Gigsele hafva vid afvittring gemensamt till-
			—	—	—	—	—	j delats 3,304,7“ qv.-ref inegor och 24,125 qv.-ref
244	47	1,406	25	624	—	2,274	72		I duglig skogsmark förutom 18,860,95 qv.-ref /impediment.
									/ Elgsjö by och hemmanet Söderberg hafva
		—	—	—	—	—	—	1 732	/vid afvittring gemensamt tilldelats 8,871,44
86	25	1,328	12	1,280	90	2,695	27	6/	| qv.-ref inegor och 61,921,87 qv.-ref duglig skogs-''mark förutom 66,402,03 qv.-ref impediment.
5,377	74	21,000	—	17,938	41	44,316	15	1 s*/m
280	60	1,250	—	1,048	42	2,578	92	6/0i
12,218	28	118,125	—	93,051	84	223,395	12	3 m751J

278

T AB. 5.

Fastighet

Namn

Gigsele ............

Granberg .........

Grankulla .........

Gärdsjön ........

Herrskog ........

Holmträsk .........

Häggsjön .........

Hälla ...............

Insjön...............

Kalm sjö ............

Klingerberg ......

Kullerbacka ......

Kåkarberget ......

Lakasjö ............

Lillögda............

Lomsjön............

Långvattnet .....

Löfberg ...........

Löfnäs .............

Lögdaberg.........

Malmed ...........

Noret ............

Nytjern ...........

Olofsberg ........

Orrberg ...........

Oxvattnet ........

Qvällträsk ........

Renberget ........

Rissjön ..........

Rosendal ........

Sandsjön ........

Siksjön ...........

Stenkulla ........

							Vid af-
e 11 s		Tiden	Skatt		vittringen j
							beräknad areal duglig |
					Vid		skogsmark
Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi-1 sionel I 1	afvitt- ringen	B. a ts n §.£	för helt mantal
		anläggning	meddelades	fast- stäld	S ce ] p- ^ i	Qvadratref j
1	M/w	1767 ''7«	1884 *-''3/12		26,7		13,000
1	7«	1865 l3/?	V	—	733	—	16,500
1	7«	1884 33/,2	»»	—		—	18,000
1	78	1800 20/i	V	—	7b	—	16,000
1	7»	1865 13/7	V	—	7«	—	16,000
1—3	”/»	1728 -''712	V	—	2732	—	17,000
1	”A»	1793 -''/i	>>	—	27“	—	17,500
1—4	2	1 1696 I 1753		—	2	__	15,000
1		1797	-		3732	—	17,500
1	733	1871 ''72	V	—	V32	—	15,000
1	''7«*	1857 7,..		—	13/«4	—	15,000
1	17/«4	1784 ''7--''	1 1823 13/la \ 1884 28/i2		74	764	16,000
1	7»	1835 -''75	1884 23/i2	—	7«	—	19,000
i	43/.;i	1838 ,:/7	»»	—	43/64	—	19,000
1—2	1 ''-''764	1784 s,1/3	:i	—	1 S3/,l 4	—	19,000
1—6	3 «/m	1746 ''-''Vt		—	3 W/si	—	15,000
1-3	1 S3/ei	1795 7i	i)	—	1 33/g4	—	15,000
1	7m	1884 23/i2	v	—	764	—	16,500
1	7»j	1845 M/8	V	—	732	—	17,500
1	V*		5)	—	V*	—	19,000
1	7«	1884 33/i2	>*	—	7,6	—	20,000
1—4	6 3/6l	1 1701		_	6 3/64	—	16,500
1 1798
1	W/04	1863 37i2	1»	—	W/64	—	19,000
1	6/64	CM t-» ce	J»	—	704	—	16,500
1	7m	1867 71	5»	—	764	—	16,000
1	V»	1767 16/6	JJ	—	Vä	—	16,500
1	1	1759 7i	»>		1	—	15,000
1	1/l6	•rH X GO i—H	n	—	7«	—	18,000
1—2	2 72	1755 -''V»	>>	—	2 7»	—	14,000
1	732	1869 29/s	*>	—	732	—	17,500
1—2	33/ö4	1803 275	f)	—	63/e4	—	20,000
1—2	6704	! 17 8 7 26/4	1	—	3764	—	17,500
1	71	1846 27io		—	7*	—	16,000

TAB. 5.

279

								Mantal''
| Areal af det vid afvittringen fastig	het tillagda område i	jsom t. 0. m
								år 1900
								! förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	| Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare och bruks -	•
Qv-	j Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	! Ställ-	1 Qv.-	Ställ-
ref	ger	ref	ger	j ref	ger	ref	ger	egare
									f Motstående egovidd är beräknad för I3/3,
1,290	71	5,281	25	5,988	80	! 12,560	76	—	Imantal; återstående s/g mantal är afvittradt tillsammans med Borgsjö liv och bär gemen-
221	40	1,546	87	4,246	48	6,014	75	7»»	(samt med donna senare tilldelats egor på 1 sätt vid nämnda by är an tock nåd t.
261	85	1,125	—	2,289	76	3,676	61	7,0
2,878	54	10,000	—	29,807	65	42,686	19	“/oo
382	65	2,000	'' —	3,751	91	6,085	56	7s
2,625	15	14,343	75	34,248	61	51,217	51	28/o4
2,702	18	14,765	62	15,514	5	32,981	85	*7"
3,861	—	30,000	—	32,069	46	65,930	46	40 7960
3,202	9	16,953	12	42,235	67	62,390	88	“''b
386 60	3,281	25	6,934	70	10,602	55	7»»
493		3,046	87	4,811	26	8,351	13	”/04
48	30	250		157	10	455	40	—	| Motstående egovidd afser endast tillök-Iningsskatten Vm mantal.
—	_	_	_		_			7,0 "/j*	/ Angående detta hemmans afvittring:, se an-''
1,496	60	12,765	62	24,783	18	39,045	40	\teckning vid Lillögda by. J Lillögda by och hemmanen Lögdaberg, JBerglunda och Kåkarberget hafva vid af vitt-
—	_	__		_	_			1 27o, 1 766/8oo 1 SS/o4 7m
10,739	97	48,515	62	61,170	78	120,426	37	1 ring gemensamt tillagts 10,936,58 qv.-ref in-! egor och 37,109,37 qv.-ref duglig skogsmarkj
5,521	82	22,784	38	42,783	13	71,039	33 |	(förutom 132,471,08 qv.-ref impediment.
146	69	1,289	6	796	40	2,232	15 :
—	—	—	—	—	—	—	—	107l024	/ Rörande hemmanets afvittring, se anteck-ning vid Siksjö by.
152	—	1,250	—	—	95	_	—	7 -	i Rörande hemmanets afvittring, se anteck-ning vid Lillögda by.
5	—	1,506	2,909	—	—
9,127	11	99,773	43	97,349	19	206,249	73	3 14D/»oo
1,094	94	4,453	12	6,638	34	12,186	40	_
434	30	1,289	6	1,409	65	3,133	1	6/04
142	5	1,250	—	972	20	2,364	25	V04
4,817	76	14,437	50	12,710	13	31,965	39	7»
1,783	10	15,000	—	10,211	60	26,994	70	1.
49	—	1,125	—	293	50	1,467	50	7,0
6,387	25	35,000	—	25,433	32	66,820	57	2 7s
293	35	2,734	38	3,239	25	6,266	98
5,985	81	16,562	50	77,807	19	100,355	50	“/l»8	| Siksjö by samt hemmanen Löfnäs och | Stennäs hafva vid afvittring gemensamt till-
—	—	—	—		—	—	—	"/in	1 delats 6,354,17 qv.-ref inegor och 22,617,19 qv.-| ref duglig skogsmark förutom 54,330,49 qv.-ref ^impediment.
5501	29	4,000	—	11,849	24	16,400	53

								Vid af- -
Fastighe	tens		Tiden	Skatt		vittringen
								beräknad
								areal duglig:
			Då nybygge"	Då af vitt-	Provi- sionel	Vid afvitt-	a ^ p. 0:	skogsmark för helt
N a m n	Nummer	. Mantal	beviljats till	ringsutslag	ringen		mantal
			anläggning	meddelades	fast-
					stöld		Qvadratref
Stennäs ...........................	1	16/d	1835 -n/t	1884 23/i2		15/64		16,000
Stenselekroken..................	1		—		—	■-"M	—	16,000
Storsjön..........................	1	1 Vh	1759 4/l		—	1 Vs	—	18,000
Svartbäcken ...................	1	7	1847 7j		7>"	:,/ö4	—	16,000
Säljberget ......................	1	7*	1868 ,9/i2	n	—	Va	—	14,000
Söderberg ......................	1	7»	1856 4/:l	»i	—	732	—	17,000
Sörstrand .......................	1	7>«	1861 a%			7.o	—	16,000
Söråsele .........................	1—2	3 16/04	1712		—	3 »/„	—	16,000
Tallberg..........................	1	7»	1814 4/t	))	—	7«	—	17,500
Tegelträsk........................	1	47«4	1759 4/i		—	47o4	—	17,500
Tennsjön ........................	1	74	1790 ''%	v		74		18,000
Torfsele ..........................	1	Va	1756 "712			Va	—	15,500
Torfsjön...........................	1—2	2 ®/e*	1752 7®	V	—	2 7«4	—	17,500
Trehörningen....................	1	n,/(u	1799 14/i2	»>		■■>4	—	16,000
Waksjöberg .....................	l	7» ■	1847 7b	>)	—	7»»	—	16,000
Warpsjön .......................	1—2	2	1762 s«/i	>>	—	2	—	16,000
Westansjö........................	1	7®	1834 24/io	)»	—	7®	—	17,000
Ytterrisjön........................	1—2	i Va	—	)>	—	1 7s	—	17,000
Yxsjön ...........................	1—3	2 732	1767 ''7«		—	2 7:12	—	17,000
Åkerberget........................	1	7®	—	>»	—	7s	—	18,000
Åsele, pastorsboställe ........	1	1	—	—		~~	—	—
Åsele, skolebord ...............	2	7*	—	—	i —		—	—
Österberg .......................	i	7 ->	1857 2/io	1884 27i2		7«4		16,000
Fredrika socken.
Alskaliden.......................	i	”/ro •	r 1844-7; 1 1872 7;!	1884 ’7i2		>V04	—	\ 19,000
Alskaliden........................	2	8/s 2	1872 %	)»	—	732	—	1
Alsmark......,....................	i	7«	1861 M/to	»>	—	7«	—	19,000
Andersmark .....................	i	7b	1863 27,o		7*	7®	—	17,000
Baksjöborg .....................	i	”/m	1846 -:,/3	>)	7»	“/C4	—	17,000
Bäcknäs...........................	i		1819 7,0		—	’7««	—	19,000

TAB. 5.

28l

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	I Mantal, som t. 0. m. år 1900 förvärfvats af sågverks-aktiebolag, andra såg-yerlrsegare och bruks-egare
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	Anmärkningar
Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- ref	Stän- ger	Qv.- | ref	Stän- ger
									f Angående hemmanets afvittring, sé anteck-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	t ning vid Siksjö hy.
1,383	—	5,250	—	3,417	20	10,050	20	21/G4	{ Hemmanet är utbrutet från Torfsjö by.
3,214	52	20,250	—	22,980	38	46,444	90	1 V»
313	54	2,250	—	847	85	3,411	39	>
199	64	1,750	—	1,731	74	3,681	•38	V» 3/32 */l28 3,/m	/ Rörande hemmanets afvittrade egor, se an-
								\teckning vid Elgsjö by. / Rörande hemmanets afvittring, se Söråsele
								\by här nedan. ( Söråsele by och hemmanet Sörstrand hafva Jvid afvittring gemensamt tilldelats 4,774.74
—	—	—	—	—	—	—	—	\ qv.-ref inegor och 52,750 qv.-ref duglig skogs-
906	27	6,562	50	13,455	60	20,924	37	—	Imark förutom 41,569,25 qv.-ref impediment.
2,340	20	12,851	56	15,604	32	30,796	8	U/e4
3,686	81	13,500	—	27,890	32	45,077	13	Va
1,441	35	9,687	50	14,493	72	25,622	57	6/s
11,725	35	37,460	94	81,847	77	131,034	6	1 27/l28
1,654	30	7,750	_	25,439	84	34,844	14	31/g4
399	38	1,500	_	686	10	2,585	48	S/32
8,211	23	32,000	—	40,527	26	80,738	49	107/l92
2,388	71	10,625	—	22,661	11	35,674	82	6/ig
3,656	15	19,125	—	16,026	82	38,807	97	Ö1/206
6,694	41	34,531	25	61,362	35	102,588	1	1 3/4
1,415	20	6,750		9,166	45	17,331	65	7®
—	_	_	_	—	—	—	—	—
—	—	—	_	—	—	—	—	6/24
184 1,109	10 56	750 5,046	87	173 11,790	76 13	1,107 17,946	86 56	3/G4 j >Vg4 1 3/32	f Rörande hemmanets afvittring, se anteck-
—	—	—	—	—	—	—	—	3/G4	\ ning vid byn Långbäcken.
353	83	2,125	—	2,963	53	5,442	36	V®
984	25	2,921	87	7,030	50	10,936	62	—	/ Rörande hemmanets afvittring, se anteck-
	''							Vs	\ning 36

282

TAB. 5.

Fastighetens Tiden j Skatt

I

Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Fjelltuna ....................	1—2		7/32		.	1884 “A>		7/s2
Fristad ..........................	1		V*	1847	2 7/12		—	7A	—
Godåker ..........................	1		7/e4	1863	“/12		V»	7/ö4	—
Grafvasjö eller Norrgrafvasjö	1		3Ac	1789	"A		—	3/ie	—
Grafvasjö eller Sörgrafvasjö	2		Vin			V	—	746	—
Hemstad.........................	1		S/s2	1850	“/s	M	—	S/S2	—
Holmsele ........................	1		V*	1768	*7=	)>
Hvitklippen, se Klippen n:o 2
Högåsen..........................	1		“/SJ	1846	“/•	)»	Vs	S/s2	—
Klippen .........................	1—2		68/gi	1773	18A	V	—	6S/64	—
Lustigkulla .....................	1		“/Cl	/ 1837 \ 1867	»®A 7i	>)	—	3/64	—
Långbäcken .....................	1—2	1	Y16	1783	''/»	ii	—	1 3/l0	—
Löfnäs.............................	1		%2	1868	»7»	„	—	732	—
Lögda.......................... • ••	1—4	2	67/64	1762	“A		—	2 57/B4	—
Lögdasund.......................	1		9/64	1789	•A		_	764	—
Myrbränna.......................	1		6/82	1850	%		_	Y*s	—
Myrheden ......................	1		3/s2	1863	17ia		3/g4	732	—
Nordanås ........................	1—3	1	“/«»	1781	7«	ii	_	1 19/82	—
Nordås ..........................	1		*/■	1870	7®		—	7®	—
Norrfors...........................	1		>	1807	7®		—	7/ie	—
Orrberg ...........................	1		7«	1799	7»	ii	7»	7*	—
Råberg ..........................	1		Ve 4	1861	“/10	ii		7/64	—
Stafsberg ...................	1		U/8i	1835	Ve	i)	—	17®*	—
Stafvarsjö vestra...............	1-2		V*	1785	u/io		_	V4	_
Stensjön.........................	1—2		Va	1781	Ve		_	Va	_
Strand...........................	1		7/32	1821	,8/e		_	7/32	_
Strömbäck .....................	1		7»	1838	*7»		_	732	_
Tallboberg........................	1		Vie	1861	10/3		7»4	Vie	_
Tallsjön .........................	1—6	3	“/er	1768	30A	V	—	3 13/64	—
Wiska............................	1-3	1	47/04	1 1767	16/°			1 47/64
			V 1819	I4/9	”
Wiskanäs ......................	1		S/32	1859	SS/9		_	3/32	_
Wolmsjön r.......................	1		S8/w	1781	7®		—	23/64	—

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig
skogsmark
för helt
mantal

Qvadratref

18,000

16,500

14.000

16,500

16.000

17,000

16.500

15.000

15.500

16.000

19.000

16.000

16,000

16,000

18.500

18,000

17.500

17,000

16.500

17.000

16.000

17,000

17.000

17.500

18.500

16.000

18,000

16.500

16,000

16,000

15.500

TAB. 5.

283

								Mantal,
Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	som t. 0. in.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	S u m	m a	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Ställ-	Qv.- Stän-	och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
1,019	33	3,937	50	3,120	6	8,076	89	7/y2
—	—	—	—	—	—	—	—		/ Angående hemmanets afvittring, so anteck-•ning vid Holmsele.
175	23	1,531	25	1,610	80	3,317	28	Vin
756	38	3,093	75	7,230	95	11,081	8	! v i»
984	59	5,000	—	3,472	93	9,457	52
—	—	—	—	—	—	—	—	>	1 anteckning vid byn Långbäcken.
									( Hemmanen Holmsele och Fristad hafva Ivid afvittring gemensamt tilldelats 1,583 qv.-
								—	|ref 70 qv.-st. inegor och 12,375 qv.-ref duglig I skogsmark förutom 15,969,98 qv.-ref impedi-
									I ment.
275	86	1,406	25	1,247	20	2,929	31	Va,
5,249	70	12,835	94	11,762	60	29,848	24	*7«	{ Klippen n:o 2 benämnes äfven Hvitklippen.
256	57	750	—	348	65	1,355	22	%*	( Hemmanen Långbäcken, Alsmark, Bäck-näs och Hemstad hafva vid afvittring ge-
—		—	—		—	—	—	C3/i28	Jmensamt tilldelats 10,437,16 qv.-ref inegor och 128,906,25 qv.-ref duglig skogsmark förutom
142	13	1,500	—	2,303	25	3,945	38	73* “/l28	133,898,51 qv.-ref impediment.
7,632	93	46,250	—	57,147	35	111,030	28	{ Hemmanen Lögdasund och Strömbäck
_	_	_	_	_				U/(I4	{hafva vid afvittring gemensamt tilldelats
1,037	18	2,890	63	1,560	75	5,488	56	11,265,85 qv.-ref inegor och 6,000 qv.-ref duglig (skogsmark förutom 4,937,4 5 qv.-ref impediment.
142	77	1,687	50	3,942	65	5,772	92	'' “/3S
7,889	87	27,890	63	28,129	84	63,910	34	7»
510	35	6,375	—	1,486	45	8,371	80
2,039	51	7,218	75	3,792	92	13,051	18
969	35	4,250	—	4,341	28	9,560	63	7«
336	15	1,750	—	1,692	25	3,778	40	7«
402	28	2,921	88	4,283	—	7,607	16	17ei
644	25	4,250	—	8,645	15	13,539	40	7*
3,516	94	6,562	50	7,232	28	17,311	72	7*
1,171	64	4,046	88	12,999	58	18,218	10	7/l28 7»	j Angående hemmanets afvittring, se anteck-
						" ''	—	\ ning vid Lögdasund n:o 1.
504	4	1,125	—	1,932	92	3,561	96	7»
7,210	56	52,851	56	50,021	15	110,083	27	2 ”/siB
4,781	9	27,750	—	38,141	7	70,672	16	13/64	i ö/i6 mantal Wiska n:o 2 är kyrkolierdebo-\ ställe.
109	29	1,500	—	2,310	71	3,920	—	8/b2
1,319	16	5,670	31	6,699	54	13,589	1	—

284

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt	Vid af-vittringen beräknad areal duglig skogsmark för helt mantal Qvadratref !
Nam n	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	* Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord
Örträsks socken.
Abbortjernliden ...............	1	°/04	—	1881	76	9/64	—	18,000
Adamstorp .....................	1	5/64	1830 20,/io	J»	■7»	764	—	13,000
Björkliden........................	i	,/io	—	»>	3/ö 4	7,6	—	13,000
Bäckfors ........................	1	”/64	1826 28/s		7»	‘764	—	13,000
Erlandstorp eller Skurträsk
n:o 4 ...........................	1	''''jöi	—		—	3/64	—	17,000
Godåker........................	1	8/32	1-^- OO OT	tf	3/32	5/32	—	12,500
Gustafsberg .....................	1	3/64	186 1 24/o	V	—	3/6i	—	17,000
Johannisberg ..................	1	V32	1860 !6/a	V	—	7»	—	17,000
Långsele ........................	1—6	2 :l761	—	V	—	2 37A4	_	13,000
Nyliden ...........................	1	26/64	—	„	V«	25A4	—	13,000
Qvarnfors .......................	1	S/32	1846 24/io	tf	—	3Aä	—	13,000
: Skärda ..........................	1—2	55/64	—	tf	—	“/64	—	13,000
Strömåker ........................	1	3/l6	—		4/16	S/l6	—	13,000
Vargträsk ........................	1-3	1 3S/64	—	5)	—	1 33/64		17,000
Örelund ..........................	1	7/64	—		3/16	7/64		13,000
Örträsk ...........................	1—11	6 “/I6	—	n	—	6 U/l6	—	13,000
Vilhelmina socken.
Albroscle eller Stensele.....	1	21/64	—	1886 31A	—	2764	—	16,000
Andersmark ....................	1	''A	1845 ”A	J?	—	74	—	17,000
Annivare ......................	1	1/l6	1886 81/a	tf	—	4/16	—	18,500
Annivare lilla .................	1	6/fl 4		))	—	6lm	—	17,500
Aronsjö ........................	1	‘/8	1857 5/i2	n	15A*	1/8	—	14,000
Backe..............................	1	1/l6	1886 3''A	tt	—	Va,	—	17,500
Backsjöberg ....................	1	8/64	1861 °/12	tt	—	764	—	20,000
Bengtistjern .....................	1	7*	1815 18/i2	”	7»	74		13,500
Bergbacka......................	1	78	1848 3A	>»	—	78	-	16,500
Bergland .......................	1	7«	1849 16A	—	—	—	—
Bernhardstorp ..................	1	7''ss	1886 34A	1886 31A	—	732	—	16,000

TAB. 5.

285

								Mantal,
Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	Summa	af sågverks-aktiebolag, andra såg-	Anmärkningar
								verks egare
Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
789	20	2,531	25	7,511	60	10,832	5	9/ö4	i Rörande hemmanets afvittrade egor, se
j -	—	—	—	—	—	—		—	^anteckning vid Örträsks by.
325	15	812	50	520	80	1,658	45	J/l6	/ Angående hemmanets afvittrande cgo-^ område, se anteckning vid Långsele by.
								17/&4
214	10	796	87	544	25	1,555	22	—
617	15	1,953	15 88	87	10 30	2,657	40 53	5/y 2	( Enligt Kammarkollegii beslut den 10 okto-
298	35	796	573	1,668	3/64 |	Iber 1887 skall hemmanet Joliannisberg sam-
124	70	531	25	406	10	1,062	5	_ 1 142;''/1034	\ manläggas med Gustafsberg n:o 1, som der-l igenom ’förhöjes till 5/ö4 mantal. ( Långsele by och hemmanet Bäckfors hafva | vid afvittring gemensamt tilldelats 8,113,36
								1 q v.-ref inegor och 39,203,12 qv.-ref duglig skogs-
1,283	76	5,078	12	2,938	6	9,299	94	—	Imark förutom 16,128,88 qv.-ref impediment. / Rörande hemmanets afvittrade egoområde, ■^se anteckning vid Örträsks by.
2,050	80	11,171	85	6,334	95	19,557	60	695/l024
460	70	2,437	50	515	35	3,413	55	—
3,719	99	25,765	63	28,429	70	58,921	82	51/64 6/64	/ Angående hemmanets afvittrade egor, se
								^anteckning vid Örträsks by.
									( Örträsks by samt hemmanen Örelund,
								9 331/768	j Adamstorp ocli Qvarnfors hafva vid afvittring Isåsom ett skifteslag gemensamt tilldelats 11,7-94,19 qv.-ref inegor och 90,593,75 qv.-ref duglig skogsmark förutom 62,032,1 o qv.-ref impediment.
3,324	90	5,250	—	11,625	10	20,200	—	°/64
—	—	—	—	—	—	—	—	‘A	Se anteckningen vid hemmanet Tjäl.
350	40	1,156	25	1,461	29	2,967	94	—	/ Afvittradt tillsammans med Latikbergs by.
									Ise anteckning vid denna senare.
									/ Angående hemmanets afvittring, se an-
									teckning vid Yolgsele by.
261	—	—	50	18,655	—	—	92	1/l6	/ Rörande afvittring af hemmanet Backe, • se anteckning vid Djupdal n:o 1.
5	1,562	37	20,478	V4
			/ Afvittradt tillsammans med Bäsksele by,
								^se anteckning vid denna senare. ( Hemmanen Bergbacka, Bäcksjönäs, Gran-1 berget och Vilhelmina prestebol hafva vid [ afvittring gemensamt tilldelats 3,798,66 qv.-ref inegor och 18,820,30 qv.-ref duglig skogs-
—	, 52	500	—	318	10	846	62	—
imark förutom 46,323,69 qv.-ref impediment.
28	—	—

286

TAB. 5.

Fastighetens		Tiden	Skatt		Vid af-vittringen
								beräknad
						Vid		areal duglig
						M ^	skogsmark
			Då nybygge	Då af vitt-	Provi- sionel	afvitt-	3.0	för helt
Namn	Nummer	Mantal	beviljats till	ringsutslag	ringen	aq ^ CD M •	mantal
			anläggning	meddelades	fast-	w > H O:
					stäld		Qvadratref
Blajkliden ........................	1	3/32	1850 u/3
Blomsterdal, se Heligfjell ...	—	—	—	_	_	_	_
Borkan ..........................	—	—	1861 13/o	__	_	_
Bränberg .......................	1	3/64	1886 »73	1886 31/;i	_	764	_	16,500
Brännåker.......................	1	0/32	1851 75	1887 72	—	7 32	_	17,000
Bångnäs...........................	1	7»	1846 37s	_	__
Bäckstrand ....................	1	V16	OO iH	1887 72	3/64	1/l6	_	18,000
Bäsksele..........................	1—4	2 5/64	1771 8/2	1886 37s	—	2 764	—	13,500
Bäsksjö .........................	1—4	3 -’7»2	1781 7c			3 2 732	—	20,000
j Bäcksjönäs .....................	1	732	1861 13/o		_
Dajkanvik........................	1	3/l6	1817 15/o	—	—	—	—	_
Dalasjö ...........................	1—2	2 s/i«	11771 72 \ 1819 27/io	1886 37e	—	2 1/l6	—	17,500
Dikanäs .....................	l	3/ie	1815 m/8
Djupdal ...............	1	1 7/32	1807 Ve	1886 37s		1 7/32		15,000
Djupsjön .......................	1	Ve	_		3/32	Va		20,000
Dojnsjö ...........................	1	74 ’	1833 27i		_	_	_
Dånes eller Doms ............	k	74	1827 "/-i	_	_	_
Eriksberg ........................	1	5/l6	1822 lsko	_		_
Fianberg ..................	1	11/»2	ro 0 ’■*—i OO r—(	1886 3 7.3	, —	”/S2	—	19,000
Fjellboberg ....................	* 1	•7:;=	—	>>	—	732	—	18,000
Fredrikshall .....................	1	6/:i2	1858 4/e		3/l6	5/32	_	18,001,3 4
Gammelbränna..................	1	3/64	1886 37s		_	3/64	_	20,000
Granberg ...................	1	15/64	1836 77		7»	^64	_	16,500
Granhöj den ..................... Granliden .......................	1 1—2	7“ 4764	1862 27s 1822 274	n		8/64 49/64	—	18,000 17,000
Grannas .....................	»> 1887 7»
1	764	1850 6/s	3/64	19,000
Gransjö ..........................	1—2	6764	/1799 >7» >1849 7#	1886 37s	—	63/64	—	18,000
Grundfors ........................	1	7*6	1846 274	—	—	—	—	—

TAB. 5.

287

Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.	—
								år 1900
								förvärfvats
Inrösrdngs-	Afrösning^-					af sågverks-	Anmärkningar
lord	lord	Impediment	Summa	aktiebolag,
								andra såg-verksegare
Qv.-	Stän-
Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	och bruks-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
—	—	—	—	—	—	—	—	—	^skattla^lf6 °^van 0(Hingsgränsen; ännu ej
790	30	773	43	6,967	67	8,531	40	_
—	—	—	—	—	_			/ Angående hemmanets afvittring, se an-
—	—	—	_	_	_				^teckning vfd Luspen nya n:o 1.
1,234	95	1,125	—	38,071	15	—	_	1/32	/ I motstående areal äro jemväl egorna till lhemmanet Bengtistjern inberäknade.
9,242	50	31,429	68	34,681	73	75,353	91	1
t Bäsksjö och Ulfvabergs byar jemte hem-1 manen Gammelbränna, Myrberget, Mara-
								1 3/l6	) backsbranna, Rönkullen och Strandkullen \ hafva vid afvittring tilldelats 26,263,70 qv.-ref ll?e^or °°k 84,413,34 qv.-ref duglig skogsmark Iförutom 88,780,99 qv.-ref impediment.
—	—	—	—	_	. _				/ Motstående hemman har år 1887 under
—	—	—	—	—	—	—	_		\benämningen Baksjönäs åsatts s/32 mantal.
8,993	30	36,093	75	24,334	30	69,421	35	1 9/C4
6,287	58	19,375	—	60,165	73	85,828	31	41/ö4	/ . I motstående areal ingå jemväl egorna l till Vi6 mantal Backe n:o 1.
—	—	—	—	—	—	—	—	_	( Rörande hemmanets afvittring, se anteck-\ ning vid Risträsk n:ris 1 och 2. i taxerings-Uängden benämnes hemmanet Djursjön.
_	_	_	I		—	—	—	7‘
—	—	—	—	—	—	—	—	—	/ Angående hemmanets afvittrade egor, se
									‘anteckning vid Grundsjö by.
									\ Hemmanen Fjellboberg, Kroksiö och Löf-
								5/l28	) !1i'';Vla va v*cl afvittring gemensamt tilldelats j 4,993,36 qv.-ref inegor och 11,812,50 qv.-ref duglig skogsmark förutom 32,896,47 qv.-ref ^impediment.
				—	—	—	—	—	/ . Rörande hemmanets afvittring, se anteck-ning vid Nästansjö by.
			~		—	—	—	—	1 Angående hemmanets afvittring, se an-teckning vid Bäsksjö hy.
					~~		—	“	Se anteckningen vid hemmanet Bergbacka.
		—	—	—	—	—	—	—	Se anteckningen vid Strömnäs hy.
6,056	39	13,015	63	33,674	98	52,747	—	—	( r Hemmanen Grannäs och Krim hafva vid
—	—	—	—	—		—	—	S/ö4	) afvittring gemensamt tilldelats 2,431,75 qv.-jref inegor och 2,671,88 qv.-ref duglig1 skogs-
8,674	52	14,906	25	72,785	95	96,366	72	3/s	Imark förutom 50,307,02 qv.-ref impediment.
—	—	—	-	—	—	—	—	—

288

TAB. 5.

Fastighetens

Skatt

Tiden

Namn

Nummer . Mantal

Då nybygge
beviljats till
anläggning

Då afvittringsutslag

meddelades

Provi sionel -

Vid

givitt ringen fast stäld -

3 o
& 77

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig
skogsmark
för helt
mantal

Qvadratref

Grundsjön........................

Grytsjön ........................

Gråtanliden .....................

Hacksjön .......................

Hansbo ..........................

Heligfjell eller Blomsterdal

Henriksfjell .....................

Henriksfjell .....................

Hornsjö...........................

Hvalsjönäs .....................

Hällfors..........................

| Idbacka.........................

Idvattnet ........................

I Iliden eller Simaskalet ......

Jerfsjön .........................

Karlsbacka .....................

Kettilsfjell........................

Klimpfjell .......................

Krim ..............................

Kristineberg ....................

Kroksjön .......................

Krutberg ........................

Latikberg .......................

Laxbäcken .....................

Liden .............................

Lomsjönäs .....................

Lugnet .........................

Lugnet norra .................

Luspen nya ...................

Långstrand .....................

Långtjern ........................

Långtvist ........................

Löfberg ..........................

Löfberget .......................

1—3	1 7/32	f 1793 22/i » 1821 2%	1886 373	_	1 7/32 ''	—	5° 0 0 0
1	7*	—	—	—	— |	—
1	1/32	1887 6/2	1887 6/2	—	1/32	—	15,000
1—2	2 Va a	1781 V°	1886 31/3	—	2 ‘/o2	—	17,785
1	716	1849 8/u	1887 72	—	7m	—	17,500
1		1809 "/a	1886 37a	—	>764	—	18,000
1	Va	1824 %2	—	—	—	—	—
2	9/61	1858 21/i2	—	—	—	—	—
1	5/aa	■<# s" ce 00 rH	1886 31/3	—	732	—	19,500
1	s/s*	1886 31/3	,,	—	S/32	—	18,000
1	V»	1851 la/9	—	—		—	—
1	3/e 4	1886 31/»	1886 S1/a	_	3/el	—	18,000
1-2	1 7/32	1759 4/i	„		1 7/32	—	16,500
1	7“>	1887 6/2	1887 72	—	7‘*	—	15,755,20 j
1—3	1 43/ei	1781 21/5	1886 31/3		2 43/64	_	18,565,3 8
1	I3/61	1845 I8/a	1886 31/y	7®	13/64	—	15,500
1	3/s	18 1 5 22/a	—	—	_	—	—
1	7®	1832 17/i	—	—	—	—	—
1	3/32	1867 12A	1887 72		3/32	—	19,000
1	3/l0	1852 s/a	1886 3i/3	—	3/l6	—	17,500
1	3/aa	1845 “/a	1»	—	3/32	—	18,000
1	3/32	1851 13/»	—	—	—	—	—
1—5	3 7/a	1 1778 20/io \ 1837 ”/a	1886 3V3	—	3 7/a	—	17,500
1—2	1 7/s	1781 7°	„	—	1 7/a	—	14,426
1	ll/64 J/82	1816 ‘»/a	1887 72	—	“/«4	—	15,755,2 0
1	1886 ”‘/a	1886 3‘/a	—	Y32	—	18,000
1	3/32	1849 8/u	1890 ‘7<	J/l6	3/s2	—	20,000
1	X/32	—	1886 s‘/3	—	732	—	19,000
1	7“	1828 14/6	1887 72		3/l6	—	17,000
1	3/32	1859 28/io	11	! —	| 732	—	19,000
1	Va	1855 16/i	1886 al/3	3/l6	1/8	—	18,000
1	7®	1853 19/i	,,	7ie	7®	—	19,000
1	V2	1823 13/a		—	—	—	—
1	1 1/32	1886 8l/a	1886 3‘/a	—	V«2	—	19,000

TAB. 5.

289

1 Areal	af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	Mantal, som t. 0. m.
								år 1900
								förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
								verksegare
Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	och bruks-
[ ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
I “		—	—	—	—	—		—	( Grundsjö by jemte hemmanen Fianberg, jLöfberget och Lugnet norra hafva vid af-| vittring gemensamt tilldelats 9,818,74 qv.-ref inegor och 30,875 qv.-ref duglig skogsmark
	—	—	—	—	—	—	—	—	(förutom 89,668,75 qv.-ref impediment.
6,320	—	—	—	—	—	—	—	—	) Rörande hemmanets afvittring, se anteck-\ning
89	36,125	79	91,224	82	133,671	50	f>/8
1,484	90	1,093	75	20,910	88	23,489	53	V“
4,467	75	4,218	75	28,517	75	37,204	25
3,421	22	3,046	88	9,891	18	16,359	28	7°*
266	80	1,687	50	1,531	40	3,475	70
246	70	843	75	1,406	95	2,497	40	7ei
11,348	54	20,109	37	33,452	—	64,909	91	—
2,128	80	4,036	38	21,729	91	27,895	9		| I motstående areal ingår jemväl ego-
		1 området till hemmanet Liden.
19,770	3	49,604	34	93,299	61	162,693	98	7*»
589	22	3,148	44	11,588	65	15,326	31	7<«
—	—	—	—	—	—	—	—	7»	j Angående hemmanets afvittring, se an-teckning vid Grannas n:o 1.
—	—	—	—	—	_	_	_	_	f Beträffande hemmanets afvittring, se an-
									i teckning vid Svannäs by.
							—	7»»	Se anteckningen vid Fjellboberg n:o 1.
22,985	23	69,179	69	108,647	31	200,812	23	Sa/64	J I motstående areal äro jemväl egorna till 1 hemmanet Ahnivare lilla inberäknade.
7,488	49	27,048	75	56.170	86	90,708	10	7«	f Hemmanen Liden och Iliden äro till-
—	—	—	—	—	—	—	—		1 sammans afvittrade och tilldelade gemen-samt vid hemmanet Iliden upptaget om-
81	—	562	50	1,032	30	1,673	80	—	träde.
2,007	65	1,875	—	4,664	97	8,547	62	—	./ Angående hemmanets afvittring, se an-\teckning vid Grundsjö by.
—	—	—	—	—	—	—	—	—
i Hemmanen Luspen nva, Brännåker, J Gråtanliden och Sjuismark hafva vid af vitt-1 |ring gemensamt tilldelats 4,796,16 qv.-ref in-
—	—	—	—	—	—	—	—	—
497	45	1,781	25	24,948	95	27,227	65	—	I egor och 9,500 qv.-ref duglig skogsmark för-utom 48,747,66 qv.-ref impediment.
1,096	40	2,250	—	2,364	—	5,710	40	—	J Angående hemmanets afvittring, se an-
									\tecknmg
									j Hemmanet Löfberget är af v i tirad t till-
									\ sammans med Grundsjö by.

37

29°

TAB. 5.

								Vid af-
Fastig he	tens		Tiden	Skatt		vittringen
								beräknad areal duglig:
						Vid	För til ningsji	skogsmark
N a m n	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till	Då afvitt-ringsutslag	Provi-	afvitt- ringen	för helt mantal
			anläggning	meddelades		fast-	2 Oe
						stäld	i—'' ^	Qvadratref
Löfliden..............................	1	1 Vie	1798 90/2	1886 37e		1 Vin		15,000
Löfnäs ...........................	1—2	I3/32	1815 V»	It	—	13/32	—	18,000
Löfstrand ........................	1	S/l6	Is» OO	)!	—	8A«	—	17,500
Malgovik ........................	1—3	1 29/32	i 1788 12/2 1 1826 23/-..	7)	—	1 29/32	—	16,500
Mark .............................	1—2	7l6	1847 24/r		—	VlG	—	16,000
Marsliden ........................	1	Va	1853 21 /11	—	—	—	—	—
Marsvik..................... .....	1	7-	1859 72	1886 373	3/16	7i«	—	17,500
Matiasdal ........................	1	72	1817 jo	—	—	—	—	—
Mellanås .......................	1	‘Ver	1813 19/5	1886 äl/3	—	4Yer	—	17,500
Mesjö...................... ......	1	7‘	1856 12/9	»	—	Y4	—	16,000
Myrberget........................	1	716	1886 37o	it	—	Yre	—	20,000
	1		1829 1T/n 1886 3 Ve			3/l 6 7cr		19.000 20.000
Märabäckbrännan ...........	1	Ver	»»	—	_
	1	l,/32	1847 ‘Va			n/s>		20,000
Nordanås ......................	1	7»	1859 28/io	»)	—	7*	—	15,000
Norrbäck .....................	1	5/6*	1887 5/2	1887 6/2	—	3/er	—	20,000
Norrvik .........................	1	”/m	/ 1820 2,/ro	1886 31/3		27er		20,000
		11825 I2/i
	1	78 78	1859 Va 1851 7r			Ys Y«		18,000 19,000
Nyland ...........................	1	it	1/l6	—
Nyliden .........................	1	"/c*	1852 s/8	5»	—	1''/er	—	19,000
Nästansjö .....................	1—3	4 Ver	/ 1766 1 1816 710	t)	—	4 e/oi	—	18,001,34
	t	3/S2 Yr»	1861 712 1859 72			7>* 1/s 2		17,000 19,500
Rekansjö ......................	1	ti	—
	1	11/er			Y»	11/G4 27/ö4		16,500 18,000
Rismyrliden ....................	1	”/er	1813 7 7	>>	—
Risträsk...........................	1—2	59/er	1796 l2/8	it	—	"/er	—	20,000
	1—2	1 26/er 7:12	1752 V4			1 2“/er Y*>		15,500
Rönnkullen ...................	1	1886 3 Va	>5	—	_	20,000
Rönnäs ........................	1—2	1 >/8	1781 7«	1886 3Ve	—	1 Va	—	18,000
Sandvik...........................	1	Yre	1860 28/io	1887 V2	—	Vie	—	18,081,07 i
	1	Y4
Saxnäs ..........................	2	1862 72	_■	_	_	_	_
Siksjön ..........................	1—2	1 3/lO	1787 27i	1886 3 73	—	1 3/,o	—	18,000 1

T AB. 5.

291

								Mantal,
Areal af clet vid afvittnngen fastig	het tillagda område i	som t. 0. in.
								år 1900
	|							förvärfvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	A n m il rkningar
jord	jord	Impediment	S u m m a	aktiebolag, andra såg-
								verksegare och bruks-
Qv.-	Stän-	Qv.-	Stim -	Qv.- !	Stän-	Qv.- I	Stän-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger	egare
4,728	40	15,937	50	22,833	10	43,999		”/lss
									; Angående detta licmmans afvittring, se
									\ anteckning vid Fjellbobcrg n:o 1.
—					—	—	—	—	Se anteckning vid Skansholms by.
6,5] 8	61	34,289	6	29,469	8	70,276	75	2,6Aio	/ I motstående areal äro jemväl egorna till | hemmanet Rembacka inberäknade.
3,178	44	5,000	—	9,634	66	17,813	10	C/64
749	73	1,093	75	6,891	95	8,735	43
5,438	78	11,210	94	36,586	33	53,236	5	“/o6
1,841	55	4,000	—	16,160	60	22,002	15	7*
j —	—	3,562	—	11,572	—	—	—		I Angående hemmanets afvittring, se än-J ^ teckning vid Bäck sjö by.
3,081	82	50	98	18,217	30
—	—	—	—	—	—	—	—		d:o d:o d:o
2,278	64	6,875	—	37,231	9	46,384	73	—
1,639	70	1,875	—	4,104	80	7,619	50	7b
764	90	1,562	50	7,693	85	10,021	25
3,841	40	6,562	50	68,457	79	78,861	69	*7«	1 Hemmanet är afvittradt tillsammans med
									\ Statsås by; se anteckning vid denna senare.
1,104	50	2,375	_	4,399	26	7,878	76	—
							f Hemmanet är afvittradt tillsammans med
									Storsele by; se anteckning vid denna senare.
13,679	67	76,224	50	119,069	97	208,974	14	2Gi5/ll648	1 I motstående arealbelopp äro jemväl egorna till hemmanet Fredrikshall inberäkna^.
									; Afvittradt tillsammans med Tjäls by; se
							—	—	\ anteckning vid denna senare.
539	57	1,218	75	5,047	10	6,805	42	V32 n/l28
								) Afvittradt tillsammans med Malgoviks by;
			■	''	—	~~	—	^ se anteckning vid denna senare.
2,905	78	7,593	75	33,068	3	43,567	56	''Y16	Risträsks by jemte hemmanen Hjupsjö och iTjernliden hafva vid afvittring gemensamt
—	—	—	—	—	—	—	—	—	4 tilldelats 9.475,24 qv.-ref inegor och 21,437,50
12,832	30	21,554	68	30,853	2	65,240	—	7“	I qv.-ref duglig skogsmark förutom 66,656,09 l qv.-ref impediment.
—	—	20,250	—	—	—	62,897	—	—	j Rörande hemmanets afvittring, se anteck-ning- vid Bäsksjö by.
8,681	81	—	33,966	2	83	G6/m
—	—	—	—	—	—	—	—	—	) Afvittradt tillsammans med Tresunda, by; ‘se anteckningen vid denna senare.
—	—	—	—	—	—	96,443	—	—	) Saxnäs n:o 2, nybygge ofvan odlingsgrän-^ sen, ännu ej skattlagdt.
6,156	54	21,375	—	68,911	76	30	•‘7102

292

TAB. 5.

Fastighetens	Tiden	Skatt
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till anläggning	. Då afvitt-ringsutslag meddelades	Provi- sionel	Vid afvitt- ringen fast- stäld	För tillök-ningsjord

Siksjönäs .......................

Sjuismark .......................

Sjöberg ..........................

Sjölund .......................

Skansholm.......................

Skansnäs .....................

Skog ............................

Stalon ..........................

Statsås ..........................

Stennäs ..........................

Stensele norra .................

Stensele se Albrosele.

Stornäs ..........................

Storsele .......................

Storvall ........................

Strandkullen ................

Strömnäs .......................

Strömåker.......................

Sunnansjö .....................

Svanaberg eller Svannäs

Tjernliden......................

Tjäl.............................

Tresunda .......................

Ulfvaberg ...................

Westanbäck ...................

Westansjö....................

Wikennäs.......................

Wilhelmina prestbol .......

Wolgsole ... ...................

1—3	15/16	1784 26/2
1	s/ie	1830 13/i2
1	3/02	1847 24/4
1	''/l6	1850 18/5
1—2	1 5/8	_C5^ 00 OO
1	1/2	1823 5/6
1—2	11/l6	1842 ls/i2
1	7»	1835 5/j
1	3/8	1812 71
1	VlG	1849 16/e
1	“764	—
1	7»	—
1	49/o4	1799 >76
1	78	ce CM OO T—t
1	3/<>4	1886 3‘/:>
1		1781 70
1	«/64	1863 31/s
1	7.6	1847 24/4
1—2	1 »764	OO OO L''-
1	3/32	1886 37»
1	1 764	1825 23/i2
1—2	1 78	1796 I2/4
1—2	»784	/ 1825 ‘Ve
	» 1832 19/4
1	3/l6	1848 “/s
1	V8	1837 n/2
1	3/32	/ 1829 V4
	30'''' -T OO
1	7»	1776 Vio
1	45/«4	1783 IC/5

1886 37s	—	lö/l6	—
1887 3/2	—	S/l6	—
1886 31/s	—	3/s2	—
—	—	—	''-
0 CD X OO	—	1 3/8	—
—	—	—	—
1886 378	—	“/16	—
1886 31/s	—	7»	—
—	—	—	—
1886 31/s	—	4764	—
—	_	—	—
1886 373	—	49/64	_
—	—	—	—
1886 37a	—	3/e4
u	—	2732	—
»j	1O/04	«/64	—
—	—	—	—
1886 s‘/3	—	1 »764	—
	—	732	—
»j	—	1 3/ö4	—
1887 72	—	1 >/8	—
1886 37s	—	»764	—
1887 3/2	—	3/ie	—
	—	—	—
1887 6/2	—	S/32	—
1886 »Va	—	7/8
1890 16/4	—	43/ö4	—

Vid afvittringen

beräknad
areal duglig
skogsmark
för helt
mantal

Qvadratref

20,000

17.000

19.000

17.500

18.000
18,000
16,659,5 7

19.000

20.000

18,000

16.500

17.500
16,000

17.000

18.081.0 7

20.000
18,081,67

17.000

16.500

14.000

T AB. 5.

293

Mantal, som t. o. m.
år 1900
förvärfvats af såg verks -aktiebolag,	A n m ärkningar
andra såg-verksegare och bruks-
egare

Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i
Inrösnings- jord	Afrösnings- jord	Impediment	S u ni m a
Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger
7,313	31	18,750	—	52,709	70	78,773	1
—	—	—	—	—	—	■-	—
1,267	5	1,781	25	313	55	3,361	85
—	—	—	—	—	—	—	—
6,063	54	31,718	75	44,870	57	82,652	86
—	—	—	—	—	—	—	_
7,562	94	12,375	—	19,011	46	38,949	40
4,189	18	12,234	37	8,643	—	25,066	55
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	—		—
—	—	—	—	—	—	-
—	—	—	—	—	—
4,142	99	16,312	50	23,846	58	44,302	7
465	63	2,320	31	2,056	57	4,842	51
—	—	—	—	—	—	—	—
9,660	84	29,257	81	43,964	38	82,883	3
—	—	—	—	—	—		—
—	—			—	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	~	—	—	—	—
1,415	75	1,593	75	28,521	85	31,531	35
_
5,876	94	11,593	75	58,748	78	76,219	47

V»

7b

710

/64

It Angående detta liemmans afvittring, se
1 anteckning vid Luspen n:o 1.

/ I motstående arealbelopp är jemväl ego-i
Yvidden till hemmanet Löfstrand inberäknad.j

1 _ m.....Hl

| qv.-ref inegor och 9,000 qv.-ref duglig skogs-i
* mark förutom 39,930,82 qv.-ref impediment.

Hemmanen Statsås och Norråker hafva
vid afvittring gemensamt tilldelats 3,976,26

(Hemmanen Storsele, Långtvist ochNyliden
hafva vid afvittring gemensamt tilldelats
5,161,46 qv.-ref inegor och 20,187,50 qv.-refi
j duglig skogsmark förutom 33,415,14 qv.-refi
'' impediment.

It Angående hemmanets afvittring, se an-''
åteckning vid Bäsksjö hy.
if Uti motstående arealhelopp äro jemväl
Kegorna till hemmanet Granhöjden inberäk-i
''nade

i Motstående areal innefattar jemväl de af-j
\ vittrade egorna till hemmanet Kristineberg.j
i Afvittradt tillsammans med Bisträsks by;
\se anteckning vid denna senare.

( Hemmanen Tjäl, Andersmark och Olofs-!
bäck hafva vid afvittring gemensamt till-;
/delats 10,899,29 qv.-ref inegor och 23,640,62
qv.-ref duglig skogsmark förutom 63,093,34 i
qv.-ref impediment.

f Tresunda by jemte hemmanen Westanbäck
och Sandvik hafva vid afvittring i!
''gemensamt skiftelag tilldelats 9,515,70 qv.-ref;
I inegor och 24,862,28 qv.-ref duglig skogsmark1
[förutom 144,254,29 qv.-ref impediment.

/ Hemmanen Ulfvaberg n:ris 1 och 2 äro
/afvittrade tillsammans med Bäsksjö by; se|
j l anteckning vid den sistnämnda.

Afvittradt tillsammans med Tresunda by;
se anteckningen vid denna senare.

<

>3/358i

I Wilhelmina prestbol samt hemmanen
Bergbacka, Backsjönäs och Granberget hafva,
vid afvittring gemensamt tilldelats 3,798,66;

| qv.-ref inegor och 18,820,30 qv.-ref duglig skogsImark
förutom 46,323,69 qv.-ref impediment. ''
/. \ den för Wolgsele här upptagna areal
< ingår jemväl egovidden till det gemensamt
^härmed afvittrade hemmanet Aronsjö.

294

TAB. 5

				I				Vid af-
Fastighetens		T iden	Skatt		vittringen
								beräknad areal duglig
						Vid		skogsmark
			Då nybygge	Då afvitt-	Provi- sionel	rf vitt - !	6. os Ö !	för helt mantal
Namn	Nummer	Mantal |	beviljats till	ringsutslag;	ringen	$ r,
anläggning	meddelades	fast- j	d |
						stäld		Qvadratref
Dorotea socken.
j Alfvasjö..........................	1	V4	—	—	—	—	—	—
Alfvaträsk........................	1—6	3 47/«4	1751 30/i	1885 277	—	3 47/ö4		17,000
! Arksjön ...........................	1-2	3 7 64	1776 Vio	”	—	37/G4	—	17,000
Bellvik norra ..................	1	1	1724	1856 7.2	—	1	—	—
1 Bellvik södra ..................	1	1	J»		—	1	—	—
Bergvattnet .....................	1-3	1 5/4	f 1776 7/io \1834	»O GO 00	—	1 °/4	—	16,000 | I
Bredsele...........................	1	15/g4	GO CM GO rH	„	V4	,5/C4	—	17,500
Brännåker........................	1	3/32	1830 2/s	00 00 00 rH	—	3/32	—	20,000
Båtas ..............................	1—2	V4	1822 “Vi?	—	—	—	—	—
Dabbnäs .......................	1	5/l6	1825 31/12	—	—	—	—	—
Djupbäck ........................	1	S/l6	1885 2''7?	1885 37''?	—	3/lÖ	-	15,000
Fjellbränna .....................	1	9/04	?>		—	°/64	—	19,000
Fjelltuna ........................	1	1/ie	1872 19/2	»)	—	7ie	—	20,000
Fogelberget .....................	1	1/ie	1885 >77	»J	—	1 /16	—	16,000
Forsnäs eller Snårberget ...	1	V16		J»	—	7.6	—	17,000
i Granberget ....................	1	7/64	—	1888 27i?	—	7/ö4	—	20,000
I Granliden .......................	1-3	1 >	1797 “''/e	lO 00 00	—	1 3/32	—	20,000
Granås ...........................	1—2	1 15/«4	1797 j4/.2		—	1 I5/e4	—	17,000
Harrsjön eller Harrsjöhöjden	1	35/64	1814 ”/e	JJ	—	35/64	—	19,000
Hemmyran ....................	1	4 y 32	1885 21/7		—	732	—	17,000
Häggås ...........................	1-3	31/» 2	1794 7i	>	! —	31 / 32	—	20,000
Högland...........................	1	5/l6	1822 "/s		i 3/16	5/l0	—	17,500
Korssele ...........................	1 ''	7.6	1885 sl/7	>>	—	'' 1/l6	—	16,500
Krokå .............................	1	3/32	! 1828 *7»	>>	—	! -	—	18,000
Lafsjön .........................	1—5	4 2732	| 11740 30/i? i 11865 17/8	1888 M/i2		42 732	—	13,000
i Laiksjön ........................	1—3	4 13/c4	1751 3%	1885 277	—	; 4 1 ''*/64	—	14,000
Lillånäset ........................	1	! ''/«	—	--	i	! _		—

TAB. 5.

295

Areal af (let vid afvittringen fastighet tillagda område i Som t^o^m
____________ år 1900

förvärfvats

Inrösnings-	Afrösnings-					} af sågverks-	Anmärkningar
jord	jord	Impediment	Summa	I aktiebolag,
								1 andra såg-verksegare
Qv.-
Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	i Ställ-	och bruks-
ref	1 ger	ref	ger	j ref	ger	ref	ger	egare
		_						14	Af vaträsks by samt hemmanen Hemmyran
						“		2 232y6336	J och Tvåtjern hafva vid afvittring gemen-samt tilldelats 14,183,17 qv.-ref inegor och 165,609,38 qv.-ref duglig skogsmark förutom. U05,669 qv.-ref impediment.
2,662	57	12,484	38	26,735	93	41,882	88		( I motstående areal äro jemväl egorna till \hemmanet
									Detta hemman, som enligt Kungl. bref
									den 1 november 1889 öfverflyttats till Boro te a socken från Tåsjö socken i Vesternorrlands
			—	—	—	—	—	1	län, är afvittradt i sistnämnda län och har
									\ enligt Konungens befallningshafvandes ut-slag den 1 december 1856 för 1 mantal till-I delats 14,000 qv.-ref duglig mark med åtföl-Ijande 17,753,75 qv.-ref impediment.
									( För hemmanet Bellvik södra galler äfven
					“	—	—		f näst förestående anteckning medlen ändring | att detta hemmans impedimentområde ut-göf 16,302,97 qv.-ref.
3,488	85	28,000	—	15,927	92	47,416	77	102l/s688	/ Hemmanet 3/8 mantal Bergvattnet n:o 2 är \ kyrkoherdeboställe.
—	—	—	—	—	—	—	—	15/e 4	f Angående hemmanets afvittring, se an-teckning vid Vestra Ormsjö by.
362	60	1,875		12,698	43	14,936	3
—	—		—	_	_•		_	°/32 7/32
261	—	2,812	50	3,361	30	6,434	80		i Angående hemmanets afvittring, se an-teckning vid Vestra Ormsjö by.
—	—	1,250	—	—	—	—	—	—
373	71	—	4,509	64	6,133	35	—
71	45	1,062	—	—	—	—	—	7l6	1 Angående hemmanets afvittrade område, (se anteckning vid Stenbacka n:o 1.
50	509	50	1,643	45	—
1,131	15	2,187	50	43,353	2	46,671	67	7/64	/ Angående afvittring af nås 1—3 Granliden,
3,218	6	20,984	—	—	—	—	—	5I/G4 |
\se anteckning vid Vestra Ormsjö by.
37	17,754	76	41,957	19	1 S/32
5,736	10	10,390	62	36,795	92	52,922	64	™/6i	i Angående hemmanets afvittring, so an-
8,201	45	—	—	—	—	—	—	732
(teckning vid Afvaträsks by.
19,375	—	28,869	80	56,446	25	7 64
93	17	—	—	—	— ''	—	''/16	f Angående hemmanets afvittring, se an-teckning vid Långsele by.
1,031	25	910	94	2,035	36	716
							> ■	Angående hemmanets afvittring, se an-
								teckning vid Långfors n:o 1.
7,837	89	60,531	25	52,174	61	120,543	75 i	3 10 *71280	Lafsjön n:o 5 är beviljadt till anläggning enligt Konungens befallningshafvandes ro-
									solution den 17 augusti 1865.
8,87)	20 [	58,843	75	41,420	42	109,135	43	2 M/676
- 1		_	_	_					Hemmanrt är öfverflyttadt till Dorotea

; -------.5Y »''urtru.i; lux iiuroreu

/>■* "(Socken tran tröst vikens socken i Jemtlands
''län enligt Kung!, bref den 12 maj 1865.

296

TAB. 5.

		I		j				Vid af-
Fastighetens		Tid	e 11	Skatt		vittringen
								beräknad L areal duglig
						Vid		skogsmark
Namn	Nummer	Mantal	Då nybygge beviljats till J.	Då afvitt-ringsutslag	Provi- sionel	afvitt- ringen	S.a ö n	för helt mantal
anläggning	meddelades	fast-	S C«
					stäld		Qvadratref
Långfors ........................	1	17/e 1	1821 75	1885 27?	—	17/64	—	18,000
Långsele .......................	1—2	1 »/«	1799 %	11	—	1*732	—	17,500
T ■* f *	1	710	1832 8l/io	—	—	—	—	—
Löfstrand ........................	1		1840 24/9	1885 277	V*	3/8	—	16,000
Månsberg ........................	1	3/l6	1865 ''7s	»t	764	3/l6	—	16,000
Mårdsjön .......................	1—4	2 “/10	1769 lr,/2	11	—	2 713	—	17,000
Nyland ..........................	1	7»	1885 27j	)>	—	V«	—	20,000
Olofstorp .......................	1	’A«	5»	”	—	*/io		17,000
Ormsjön östra ..................	1—2	r,!l/cr	1758 27i	”	—	M/o4	—	16,000
Ormsjön vestra ...............	1-4	3 1,/:>2	1736	V	—	3u/;12	—	15,500
Risbäck ...........................	1	>732	—	11	—	"/32		20,000
Rissjön ........................... Sandvik ...........................	■ 1 i	5/32 1/32	1821 16/i° 1865 20/5	1885 27j	—	V32		20,000
Sandviksmon .................	1		1863 >712	>5	—	V3	—	12,000
Sirnsjö............................ Stafsjö ........................... Stenbacka ........................	1 1 1	«/32 11 ,''64 3/l6	1865 ”/s 1857 27? 1865 ''7s	11 H	5/32	732 * * /64 3/l6	—	16,500 17.000 16.000
Storbäck ........................	1	>764	1820 712	11	—	*734	—	19,000
Stornäs ..........................	1	Yl6	1845 ''7.2	1)	—	7.6	—	19,000
Subben eller Snbbme.........	1	S/l6	1832 2 74	—	—	—	—	—
Svanaby...........................	l—ö	3 704	I 1712 1 1757 »7l	1885 2 77	—	3 7««	—	18,000
Söderfors ......................	1—2	V*6	—	11	—	7/l0	—	19,000
	1	5/32	1865 ,8/o	11	• ;>	5/32	—	17,000
Tvåtjern......................... Tvärselet ........................	1	3/s2	1827 7.	11	5/32	3/32	—	17,000
1	7>6	1847 ''7*	—	—	—	—	—
Wallsjön ........................	1	‘732	—	1885 2 7?	—	*7:12	—	16,500
W estbostrand .................	1—2	S/ö2	—	>>	—	3/:i2	i —	18,000
Wegsjön eller Weksjön......	1	3/l0	1793 7''.	11	7»	7,6	i —	14,000
Wiktorp..........................	! 1	V»	1865 OT/io	11	| S/32	7*	—	16,500

T AB. 5.

297

									Mantal.
Areal af det vid afvittringen fastighet tillagda område i	som. t. 0. m.
									år 1900
								lörvartvats
Inrösnings-	Afrösnings-					af sågverks-	Anmärk ni 11 gar
jord	jord	Impediment	Summa	aktiebolag, andra såg-
								yerksegare och bruks-
Qv.-	Ställ-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-	Qv.-	Stän-
ref	ger	ref	ger	ref	ger	ref	ger		egare
3,584	40	6,468	75	43,828	88	53,882	3		17/01 17»*	J I motstående areal äro jemväl egorna till »hemmanet Krokå vid afvittringen beräknade. ( Långselo by och hemmanet Högland hafva /vid afvittring gemensamt til klelats 17,546,92 | qv.-ref inegor och 28,984,38 qv.-ref duglig skogs-
_	_	_	_	_	_	_	_		3/a2	‘mark oafsedt 93,148,68 qv.-ref impediment.
									1/é 0	; Se anteckning om det afvittrade området
									\vid Östra Ormsjö by.
—	—	—	—	—	—	—	—		3/16	d:o d:o
9,053	93	40,375	—	74,047	82	123,476	75		2 15/64	/ I motstående areal äro jemväl egorna till ^ hemmanet Olofstorp, J/i6 mantal, inberäknade.
234	50	2,500	_	3,219	17	5,953	57		lrs
							; Afvittradt tillsammans med Mårdsjö by:
—	—	- .	—	—	—	—	—		—	\sc anteckning vid denna senare.
										( Östra Orms^ö by jemte hemmanen Löf-I strand och Mansberg hafva vid afvittring
—	—	—	—	—	—	—	—			) gemensamt tilldelats 6,576.79 qv.-ref inegor I och 23,750 qv.-ref duglig skogsmark oafsedt
									1 "/.lä	149,398,20 qv.-ref impediment.
									/ Vestra Ormsjö och Granlidens byar jemte hemmanen Bredsele, Finbränna, Sandviks-) moen och Wiktorp hafva vid afvittring
■										J gemensamt tilldelats 25,139,26 qv.-ref inegor I och 84,039,05 qv.-ref duglig skogsmark förutom *156,320,50 qv.-ref impediment.
2,01 i	48	7,500	—	72,358	17	81,869	65		10/64	| I den för hemmanet Risbäck här upp-\ tågna areal ingå jemväl egorna till V32 man-ual Sandviken.
_	_		_				_
										; Afvittradt tillsammans med hemmanet
	''						......		1/32	\Risbäck; se anteckningen vid detta senare. 1 Angående hemmanets afvittring, se an-
				—	—	—			7«	\ teckning vid Vestra Ormsjö by.
169	90	1,546	88	2,379	72	4,096	50			» Afvittradt inom Dorotea, men upptages \i taxeringslängden inom Asele socken.
536	30	2,921	88	3,184	10	6,642	28		•7,6	( Hemmanen Stenbacka och Fogelberget ) hafva vid afvittring gemensamt tilldelats
—	—	—	—	—	—	—	—		\ 658,42 qv.-ref inegor och 4,000 qv.-ref duglig
2,655	11	4,453	13	27,715	28	34,823	52		_	I skogsmark förutom 4,173,46 qv.-ref impedi-ment.
632	65	1,187	50	7,566	79	9,386	94		*/l6
9,870	9	54,281	25	65,857	83	130,009	17		1 1033/ll52
3,945	31	8,312	50	57,490	40	69,748	21		S/tG »/a*	f Rörande hemmanets afvittrade egor, se
									\ anteckning vid Arksjö by.
										/ Rörande hemmanets afvittring, so anteck-
										Ining vid Afvaträsks by.
840	23	6,703	13	2,946	40	10,489	76		I3/32
168	13	1,687	50	1,997	42	3,853	5		—
464	2	2,625	—	5,939	70	9,028	72		3/l6	f Angående hemmanets afvittring, se an-
		—			—	—	—			^teckning vid Vestra Ormsjö by.

3»

;

:

BILAGA

TILL RESERVATION

AF

H. CLAÉSON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

På uppdrag af ledamöterna i Norrlandskomitén, herrar H. Claeson,
F. Kempe och Arvid Lindman, har undertecknad utarbetat nedannämnda:

I:o. Texttabeller:

Tab. A. Inego-arealen i förhållande till hela egovidden fast mark år 1900
i Norrland och Kopparbergs län samt i öfriga Sverige. (Band I, s. 463.)

Tab. B. Åkerareal, skörd och boskap i Norrland och Kopparbergs län samt
i öfriga Sverige, åren i8yi—1900. (Band I, s. 465.)

Tab. D. Foder skörden och den derför använda åkerarealen i Norrland och
Kopparbergs lån samt i öfriga Sverige, i medeltal åren 1896—1900. (Band I, s. 467.)

Tab. E. Antal arbetare samt produktionsvärden inom sågverks-, trä- och
pappersmasse- samt träkolsmdustmen 1 Norrland och Kopparbergs län samt i öfriga
Sverige, i medeltal åren 1896—1900. (Band I, s. 475.)

Tab. H. Antal arbetare samt produktionsvärden för sågverksindustrien (o. d.),
öfrig fabriksindustri äfvensom bergshandtering i Norrland och Kopparbergs län samt
i öfriga Sverige, i medeltal åren 1896—1900. (Band I, s. 489.)

Tab. I. Produktionsvärden för jordbruk och boskapsskötsel, bergshandtering,
sågverks- 0. d. industri äfvensom öfrig fabriksindustri i Norrland och Kopparbergs
län samt i öfriga Sverige, i medeltal åren 1896—1900. (Band I, s. 490.)

Tab. K. Åkerarealens, skördens och boskapsstockens ökning eller minskning
0 $0 från åren i8yi—yp till åren 1896—1900 inom dels »bolagssocknar» och dels
öfriga socknar i Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlands län. (Band I, s. 492.)

Tab. L. Folkmängdens tillväxt från åren i8yi — yp till åren 1896—1900 i
Norrland och Kopparbergs län samt i öfriga Sverige. (Band I, s. 494.)

302

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

II:o. Tabellbilagor:

Tab. 1. Åkerareal, skörd och boskap åren 1871—1900. A. Norrland och
Kopparbergs län. B. Öfriga Sverige. (S. 310—325.)

Tab. 2. Åkerareal, skörd och boskap i dels »bolagssocknar» och dels öfriga
socknar inom Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlands län åren 1871—75 samt
1896—1900. (S. 326 — 327.)

III:o. Anmärkningar. (S. 303—309.)

Stockholm i oktober 1904.

Gunnar Huss.

Fil. dr.

Anmärkningar.

Allmänna anmärkningar om de använda jordbruksstatistiska uppgifterna.

Från och med år 1865 hafva statistiska uppgifter rörande jordbruket och
boskapsskötseln insamlats genom hushållningssällskapen samt bearbetats och publicerats
'') af Kungl. Statistiska Centralbyrån. Från nämnda tidpunkt föreligger sålunda
ett i stort sedt likartadt material för bedömandet af dessa näringsgrenars utveckling.
De stora svårigheter, som alltid måste vara förenade med införskaffandet af dylika
uPP8''fter> förorsakade emellertid, att för vissa trakter och i särskilda afseenden de
erhållna primäruppgifterna åtminstone ej genast från början kunde blifva så fullständiga.
Det har derför synts säkrast att för jemförelser med senare tiders förhållanden
ej använda siffror för de första åren efter 1865, innan ännu en fast praxis
och klar uppfattning af insamlingsarbetet hunnit utbilda sig under kontroll af hushållningssällskapens
sekreterare och Kungl. Statistiska Centralbyrån.

Äfven om mot de ifrågavarande statistiska uppgifterna af senare datum berättigade
anmärkningar kunna riktas, så torde de emellertid i stort sedt vara ganska
tillförlitliga mätare för relationen mellan olika tider och olika delar af landet. Särskildt
måste detta omdöme gälla i samma mån större områden jemföras eller medeltal för
flera år användas, då möjligen förekommande lokala eller temporära felaktigheter
utjemnas.

Erinras må emellertid, att från och med år 1885 användts ett i vissa afseenden
något ändradt formulär för primäruppgifternas insamlande, hvarigenom föranledts den
väsentliga skiljaktigheten, att från nämnda tidpunkt endast dén "från odlad jord"
erhållna foderskörden redovisats* 2). Denna förändring var naturligtvis af särskildt
stor betydelse för siffrorna rörande de nordligaste länen, där ängsskörden spelat och

'') I serien “Sveriges officiella statistik: Hushållningssällskapens berättelser".

2) Redan före 1885 synes emellertid detta redovisningssätt hafva varit det vanliga i mellersta
°fh södra Sverige,

304 BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

allt fortfarande spelar en jemförelsevis mycket betydande roll. För Vesterbotten
vidtog denna ändrade redovisning, i enlighet med formuläret, redan år 1885, under
det att för Norrbotten förändringen faktiskt genomförts först i 1889 års siffror.

Med hänsyn till de variationer, som skörden — och i samband dermed äfven
i viss mån kreatursstocken — företer allt efter vexlande årsväxtförhållanden, hafva
5-års medeltal i allmänhet användts för vinnande af fullt jemförliga genomsnittssiffror.

Beträffande det sätt, hvarpå vissa i tabellerna meddelade uppgifter erhållits
ur de officiella statistiska publikationerna, må här nedan lemnas de närmare upplysningar,
som torde kunna påkallas.

Tabell 1. (S. 310 — 325) och texttabellerna litt. A, B och D. (Band I, s. 463,

465 och 467.)

Siffrorna för “areal trädgård, åker och annan odlad jord" hafva vunnits genom
sammanslagning af uppgifterna i den officiella jordbruksstatistikens kolumner för dels
“träd-, humle- och kålgård" och dels “åker och annan odlad jord".

Att de sålunda erhållna talen blifva större än surtiman af dels den för sädesoch
rotfruktodling och dels för foderskörd använda åkern, beror derpå, att i desamma
dessutom ingår arealen af för “spånadsväxter“ och “andra växtslag" äfvensom för
“träda" använd åkerjord.

Skördesiffrorna för hvete och råg omfatta både höst- och vårsäd. I beloppet
för “baljväxter" ingå “ärter", “bönor" och “vicker", liksom kolumnen för “rotfrukter"
innefattar både “potatis11, “rofvor, rötter o. d.“ samt “sockerbetor".
Sockerbetorna, som i den officiella statistiken redovisas efter vikt, hafva reducerats
enligt i densamma användt beräkningssätt af O.62 deciton på 1 hektoliter.

De jemförelsevis betydelselösa skördebeloppen för lin, hampa, gräsfrö, bohvete,
raps, tobak och spergel hafva icke alls medtagits Sädes-

och rotfruktskördens reducering till rågvärde har skett enligt de grunder,
som af Statistiska Centralbyrån derför antagits; sålunda 10 hektoliter råg =
7 hektoliter hvete = 8 hektoliter ärter eller annan trindsäd = 11 hektoliter korn —
14 hektoliter blandsäd =17 hektoliter hafre = 40 hektoliter potatis eller andra
rotfrukter.

Bland uppgifterna om boskapen hafva ej intagits den officiella statistikens
siffror för bisamhällen, fjäderfä och renar.

Vid kreatursstockens reducering till nötkreatursenheter äro likaledes tillämpade
de regler, som härför uppställts af Statistiska Centralbyrån, hvarvid 1 nötkreatur
räknas = 2 ungnöt = % häst = 4:, unghäst = 10 får = 12 getter = 4 svin.

Med afseende å beräkningen af 5-års medeltalen må slutligen anmärkas, att
i de fall, då uppgifter saknats för något eller några år under en femårsperiod, de
felande siffrorna ej approximerats, utan i stället medeltalen beräknats för det antal år,
beträffande hvilka erforderliga uppgifter förefunnits,

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN. 305

Texttabell I. (Band I, s. 490.)

I denna tabell hafva uppförts beräknade produktionsvärden för vissa vigtigare
näringsgrenar. För åtskilliga andra vigtiga näringar finnas där inga uppgifter, beroende
på att sådana ej kunnat erhållas. Påpekas må särskild^ att handtverkerierna
lemnats å sido, enär den officiella statistiken ej rörande dem lemnar erforderliga
värdeuppgifter.

Samtliga siftror ange bruttovärden; motsvarande nettobelopp kunna ej på
statistikens nuvarande ståndpunkt beräknas. En näringsgrens nationella betydelse
torde ej heller klarare belysas af nettosiffror, hvilkas storlek är mer beroende af och
fluktuerar allt efter växlande konjunkturer och värdeförhållanden å handelsmarknaden.
Bruttovärden gifva ock en rigtigare bild af en näringsgrens omfattning, i det att
nettobehållningen inom en relativt mindre gren kan blifva betydligare än inom en
större sådan. Denna synpunkt är i förevarande fall af så mycket större vigt för ett
bedömande af resp. näringsgrenars betydelse, som inga fullt jemförliga och säkra
uPPg‘fter förefinnas rörande det antal personer, som af de olika näringsgrenarne
erhålla sin utkomst — en jemförelse härutinnan skulle eljest vara synnerligen upplysande
för uppfattningen af de olika näringarnes omfattning och vigt.

Tabellens uppgifter rörande bergshandteringens produktionsvärde hafva ur
Kommerskollegii vederbörande berättelser för åren 1896 — 1900 sammanställts af
öfveringeniören i Jernkontoret J. A. Brinell. Dervid har särskild vigt lagts vid att
undvika de dubbelräkningar, som skulle uppkomma, om malmer och mellanprodukter
såväl som de af dem tillverkade färdiga fabrikat hvar för sig upptagas till sina
fulla värden.

För industrien kunna dylika dubbelräkningar ej helt och hållet undvikas.

I Kommerskollegii berättelser om industri och handtverk hafva äfven sådana mellanprodukter,
som inom landet undergå ytterligare bearbetning och förädling, i regel
uppskattats till fullt värde, hvadan en dubbelräkning egt rum beträffande sådana
fabriksvaror, för hvilkas framställande dylika mellanprodukter varit använda. Detta alfabet
med flera af de under rubriken “Öfrig fabriksindustri" i tabellen sammanslagna
fabriksklasserna; likaså ingår den trämassa, som inom landet bearbetas till papper,
till fullt belopp i såväl trämassefabrikernas som pappersbrukens angifna produktionsbelopp.

Af ganska stor betydelse är slutligen den dubbelräkning, som eger rum derigenom
att träkolsindustriens produktion ingår jemväl i bergshandteringens tillverkningsvärde.
Att observera är dervid, hurusom siffrorna för det “öfriga Sverige"
företrädesvis ökas, enär eu stor del af de norrländska träkolen komma den mellansvenska
jernhandteringen till godo.

Alldeles särskilda svårigheter möta emellertid vid beräknandet af jordbrukets
och boskapsskötselns sammanlagda produktionsvärde.

39

306 BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLaKsON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

En dylik beräkning har af professor Fahlbeck (“Det svenska jordbrukets afkastning")
verkställts för åren 1885 — 88, hvarvid ingående undersökningar gjorts
rörande brutto- och nettovärden för alla de olika konton, som skulle ingå i ett bokslut
för jordbruket och boskapsskötseln. Oaktadt denna beräkning är gjord för hela
Sverige, hafva på nästan alla punkter approximeringar varit nödvändiga för erhållandet
af vissa för kalkylen nödvändiga faktorer. Då det här gäller att finna motsvarande
siffror för olika delar af landet, är den af professor Fahlbeck utarbetade metoden icke
användbar — import-, export-, konsumtions- m. fl. siffror låta sig ej exakt fördela
på skilda landsdelar — för så vidt man vill undvika att i än större utsträckning
bruka siffror, som framgått ur ungefärliga värderingar. Enär vidare här ej fordras
någon specifikation på olika konton (för skörd, ladugård, mejeri, stall o. s. v.) utan
endast totalsummor för jordbrukets och dess binäringars bruttoafkastning utan dubbelräkningar
(af t. ex. den för boskapens utfodring använda skörden), så torde en annan
metod lättare och med ungefärlig korrekthet leda till målet.

I Statistiska Centralbyråns sammandrag af hushållningssällskapens berättelser
förekomma under en följd af år beräkningar rörande skördens bruttovärde, hvari
dock ej inbegripits värdet af grönfoder och bete å odlad jord *)• Beträffande denna
sistnämnda produktionspost har emellertid f. d. öfverdirektören i Statistiska Centralbyrån,
E. Sidenbladh, verkställt en undersökning. Med användande af de sålunda
utarbetade metoderna har nu värdet af hela skördens bruttoalkastning uträknats för
de här ifrågavarande särskilda landsdelarne. I de erhållna beloppen ingå följaktligen,
bland annat, äfven värden å stråfoder, säd, rotfrukter och strö m. m., som användts
för boskapen och som betingat dess produktion.

Vid beräknandet af boskapens afkastning skulle man sålunda ej få taga bruttosiffror
utan endast skillnaden mellan fodrets värde och de förädlade produkternas,
med tillägg af värdet utaf boskapsdjurens (t. ex. dragarnes o. s. v.) öfriga prestationer.
Då nu emellertid samtliga dessa faktorer, såsom nyss nämnts, icke låta sig beräknas
för olika landsdelar och då å andra sidan boskapens handelsvärde måste beräknas
med hänsyn till de nu nämnda faktorerna, torde just detta handelsvärde lämpligen
kunna läggas till grund för en undersökning öfver värdet af boskapsskötselns afkastning.

I sitt arbete “Sveriges nationalförmögenhet" har professor Fahlbeck, med
ledning af uppgifter från hushållningssällskapens sekreterare gjort en beräkning öfver
det genomsnittliga värdet för hvarje djur af de skilda boskapsslagen. Dervid har
han funnit sig böra indela länen i tvenne grupper med något olika värdebelopp; till
gruppen med lägre värden hänföras de norrländska länen, Kopparbergs län samt ännu
några andra. Denna värderingsnorm har här upptagits med endast den — på resul i)

Betet från ej odlad jord belöper sig hufvudsakligen på skogsmarken och torde vid här ifrågavarande
beräkning lämpligen böra lämnas å sido. Jfr E. Sidenbladh i Stat. Tidskrift 11)04: 2, s. 121, där
detta bete sammanföres med skogens afkastning.

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN. 307

taten föga inverkande — förändringen att, för underlättande af kalkylerna, Norrland
och Kopparbergs län ensamma hänförts till gruppen med lägre värdebelopp.

Med tanke på de afsevärda prisstegringar, som på många områden egt rum efter
den tidpunkt, år 1885, som professor Fahlbecks sist berörda undersökning afser,
kan det förefalla egendomligt att bibehålla de värden, han fann för nämnda år. Härtill
må emellertid påpekas, att professor Fahlbeck sjelf anmärker, att de af honom
använda medelvärden då voro “otvifvelaktigt för höga". Ett tillfälle till kontroll
erbjuda vidare de i försäkringsinspektionens årsberättelser förekommande statistiska
uppgifterna om värdet å försäkrade hästar (uppgifterna för nötkreaturen kunna ej
användas, enär deri inräknats flere olika slag af nötkreatur — med olika värden —
äfvensom ett mindre antal svin). Medelvärdet åren 1896—1900 för samtliga försäkrade
hästar utgjorde 366 kronor, hvadan de efter Fahlbeck för tabellen använda
prisbeloppen af resp. 400 och 350 kronor tydligen äro att anse såsom fullt tillräckliga.
Erinras må också, att det här gäller att fastställa medelvärdet för samtliga
kreatur, sålunda ej blott yngre och bättre, utan äfven äldre och sämre sådana.

Boskapsstockens kapitalvärde har sålunda beräknats med ledning af följande,
från professor Fahlbecks ofvannähinda afhandling hemtade medelvärden för hvarje
djur af de olika kreatursslagen inom å ena sidan Norrland och Kopparbergs län, å
andra sidan det öfriga Sverige, nemligen:

	Hästar	Tjurar.	Oxar.	Kor.	Nötkreatur
	öfver under				under 2 år.
	3 ar* Kr. Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
Norrland och Kopparbergs län	350 150	150	!5o	80	40
Öfriga Sverige ........................	400 200	200	200	125	70
“För de smärre djuren	har tagits ett	och samma	medelvärde för	hela riket,

nemligen för får och lam ro kronor, getter 8 kronor, svin och grisar 25 kronortl *)•

En normal kapitalränta om 5 procent å de med dessa reduktionstal erhållna
kapitalvärdena skulle sålunda angifva värdet af boskapens direkta afkastning utöfver
värdet å de af densamma förbrukade skördeprodukterna. Härtill kommer emellertid
vidare värdet af den omfattande förädlingsverksamhet — delvis af industriell karakter —
som direkt anknyter sig till boskapsskötseln, såsom t. ex. smör- och ostberedning
o. s. v. Värdet af denna förädlingsverksamhet kan icke bestämdt beräknas med
ledning af några säkert kända faktorer; då den otvifvelaktigt är jemförelsevis stor,
torde den förslagsvis böra anslås till likaledes 5 procent å boskapens kapitalvärde.
Dennas hela afkastning, utöfver värdet af den förbrukade skörden, skulle sålunda
motsvara 10 procent å dess kapitalvärde.

J) Fahlbeck: Sveriges nationalförmögenhet, s. 41. I nämnda arbete har äfven medtagits värdet
af renar. Denna grupp af boskapsdjur har dock här såväl som i öfriga tabeller utelemnats, enär den icke
torde kunna hänföras till boskapsskötseln i bemärkelsen af en jordbrukets binäring.

308 bilaga till RESERVATION AF H. CLAÉSON, f. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Efter de här ofvan angifna grunder hafva beräknats de i tabell J uppförda
talen för värdet af jordbrukets och boskapsskötselns afkastning i dels Norrland och
Kopparbergs län och dels det öfriga Sverige. Såsom förut omnämnts, måste talen
för skördeafkastningen, hvilka framgått ur bepröfvade beräkningsmetoder, anses så
säkra som öfverhufvudtaget i detta fall är möjligt. Deremot är naturligtvis värderingen
af boskapsskötselns nettoafkastning baserad på temligen godtyckliga antaganden, som
dock böra tillnärmelsevis träffa det rätta. Då vidare metoden för beräkningen tillmäter
denna senare del af densamma en jemförelsevis obetydlig roll, så kunna eventuella
felaktigheter härutinnan ej i afsevärd grad influera på slutsummornas korrekthet
i hufvudsak. Äfven om en felvärdering på denna punkt skulle belöpa sig till ett
i o-tal millioner kronor, kan ett dylikt fel ej inverka på uppfattningen af näringsgrenens
betydelse, då värdet af dess afkastning uppgår till många hundra millioner kronor.

Anmärkas må slutligen, att vid dessa beräkningar öfver jordbrukets och boskapsskötselns
afkastning tagits hänsyn till all skörd och all boskap (undantagandes
renar), under det att i öfriga tabeller de obetydligaste skörde- och boskapsslagen
utelemnats för ernående af större öfverskådlighet.

*

Tabell 2. (S. 326 — 327) och texltabell K. (Band I, s. 492) hafva utarbetats

för att medelst officiella statistiska uppgifter belysa jordbrukets och boskapsskötselns
utveckling inom å ena sidan de socknar, som framgent till största delen besittas
af sjellegande bönder, och å andra sidan sådana socknar, der sågverks- och bruksegare
innehafva och innehaft jordbruksfastighet i sådan utsträckning och under så
lång tid, att nämnda näringsgrenars utveckling deraf kan hafva märkbart påverkats.
Urvalet af dessa socknar, “ bolagssocknar “, har verkställts med ledning af uppgifter
i den “redogörelse för bolags förvärf af jordegendom inom Dalarne och Norrland",
som utarbetats af Kungl. Statistiska Centralbyrån. Dessa uppgifter afse såväl år
1885 som år 1895; vid här föreliggande urval hafva förhållandena vid den förstnämnda
tidpunkten ansetts böra läggas till grund, enär det ju gäller att uttaga de
trakter, som under så lång tid stått under sågverks- och bruksverksamhetens inflytande,
att deras utveckling kunnat taga afsevärdt intryck deraf. Då det vidare är
önskvärdt erhålla ett ej alltför ringa antal sådana socknar, på det att ej siffrorna i
så hög grad skola påverkas af lokala egendomligheter eller tillfälliga felaktigheter,
har det blifvit nödvändigt att sätta gränsen temligen lågt och sålunda såsom typiska
“bolagssocknar" uttaga alla dem, inom hvilka redan år 1885 minst 40 procent af
mantalet- för jordbruksfastigheter innehades af sågverks- eller bruksegare (1895 års
motsvarande procenttal för dessa socknar äro naturligtvis i regel betydligt högre).
Nu angifna villkor fyllas af följande socknar: inom Kopparbergs län: Malingsbo,
Säfsnäs, Grangärde, Silfberg, Norrbärke och Garpenberg; inom Gefleborgs län: Voxna,
Ramsjö, Ockelbo (med Åmot), Bjuråker, Högbo, Los (med Hamra), Torsåker och
Hille; inom Vesternorrlands län: Graninge, Skorped, Viksjö, Öfver Lännäs, Fjellsjö,

310 BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAÉSÖN, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. I.

Åkerareal, skörd o c

A. Norrland oc

			Areal					S	kör	d
		i	trädgård, åker och annan odlad jord	Hvete	Eåg	Kom	Hafre	Blandsäd i	Balj- växter	Rotfrukter
	Norrbottens län.	Har				H e	k	t 0 1	i t e r
1	Medeltal åren: 1871 — 1875 ...		21,548	—		12,174	264,669		373	50	-		107,11
2		„ 1876-1880...		27,311	10		14,683	286,328		-	-	-		1 1
3	11	„ 1881-1885 ...		27,787	-		11,997	314,192		10,965	234	-		168,
4	11	„ 1886-1890 ...		34,668	-		9,854	296,719		6,213	101	11
5	11	„ 1891-1895 ...		36,167	-		6,385	271,497		-	-	-		1
6	11	„ 1896-1900 ...		35,646	-		8,717	356,466		12,600	779	-
	Ökning (+) eller minskning
	(-)	i absoluta tal:
7	Aren	1871/75 —1876/80 ......	+	5,763	-	+	2,509	+ 21,659		-	-	-	+	0,
8	11	1876/80-1881/85 ......	“f*	476	-	-	2,686	+ 27,864		-	-	-	+	55,
9	11	1881/85-1886/90 ......	+	6,881		-	2,143	- 17,473		-	-	-	-	13,
10	„	1886/90 —1891/95 ......	+	1,499	-	-	3,469	- 25,222		-	-	-	+	20,
It	11	1891/95-1896/1900 ..		521	—	+	2,332	+ 84,969		—		—	+	10,44
12	11	1871/75-1896/1900 .	+	14,098	-	-	3,457	+ 91,797		-	-	_	+	79,
	Ökning (+) eller minskning
	(-)	i relativa tal (%):		%	%		%	%		%	%	%		%
13	Åren	1871/75-1876/80 .....	+	26.7	-	+	20. c	+ 8.2		-	-	-	+	6.
14	11	1876/80-1881/85 .....	+	1.7	-	-	18.3	+ 9.7		—	-	-	4“	48.
15	11	1881/85-1886/90 ......	+	24.8	-	-	17.9	j — 5.6		-	-	-	-	7.
16	„	1886/90-1891/95 .....	4*	4.3	-	-	35.2	- 8.5		-	—	-	+	13.
17	11	1891/95-1896/1900 ...	-	1.4	—	+	36.5	+ 31.3			—	—	4*	5.
18	11	1871/75-1896/1900 ..	+	65.4	—	—	28.4	+ 34.7		—	—	—	+	74.

*) För några norrländska län äro skördesiffrorna för hvete, hafre och baljväxter så obetydliga eller sporadis
kunna göras. I dessa fall hafva sålunda inga absoluta eller relativa öknings- eller minskningstal införts i vederböran e
fruktskörden reducerad till hl. rågvärde. Erinras må, att dessa skördesiffrors nyssberörda beskaffenhet betingas deraf, t

BILAGA TILL RESERVATION AF IT. CLAKSON, F, KEMPE. OCH ARVID LINDMAN. 309

Trehörningssjö och Bodum; inom Jemtlands län: Kall och Lillherrdal; inom Norrbottens
lån: Öfver Luleå (med Edefors), Råneå och Gellivare. För Vesterböttens län
erhölls sålunda ingen “bolagssocken", för Jernhand endast tvenne, hvilket gifvetvis
icke är tillräckligt för ett någorlunda tillförlitligt resultat. Dessa båda län måste
derför utan vidare vid denna undersökning lämnas å sido, och under sådana förhållanden
inskränktes densamma till endast de 3 södra länen (med uteslutande jemväl
af Norrbottens län), för hvilka ett någorlunda omfattande material syntes föreligga.

Vid den jemförelse mellan å ena sidan bolagssocknarne och å andra sidan
öfriga socknar inom södra Norrland och Kopparbergs län, som sålunda skulle anställas,
hafva användts 5-års medeltal för åren 1871—75 och 1896—1900.
Emellertid har det icke varit möjligt att för samtliga de angifna socknarna få fullt
jemförliga siffror för de båda tidsperioderna. Dels hafva uppgifterna varit sammanförda
med sådana för andra socknar, dels hafva regleringar egt rum, som afsevärdt
förändrat deras omfattning och dels har någon viktigare uppgift ej funnits specificerad.
Af dessa skäl hafva socknarne Malingsbo, Silfberg, Los (med Hamra) och Trehörningssjö
ej kunnat medtagas bland “bolagssocknarne". Såsom sådana äro derför
i tabellerna betecknade: i Kopparbergs lån: Säfsnäs, Grangärde, Norrbärke och
Garpenberg; i Gefleborgs län: Voxna, Ramsjö, Ockelbo (med Årnot) Bjuråker, Högbo,
Torsåker och Hille; i Vester norr lands län: Graninge, Skorped, Viksjö, Öfver-Lännäs
Fjällsjö och Bodum.

Med afseende å de i tabellerna meddelade siffror må påpekas, att beträffande
den första perioden, 1871 — 75, inga för socknar specificerade uppgifter om åkerarealen
föreligga för Vesternorrlands län.

I öfrigt bör naturligtvis vid bedömandet af de här ifrågavarande tabellernas
resultat ihågkommas, att, såsom af den föregående redogörelsen framgår, benämningen
“bolagssocknar" icke innebär, att de derunder sammanfattade socknarne helt och
hållet eller nödvändigtvis ens i öfvervägande grad tillhört och tillhöra sågverks- och
bruksegare, äfvensom att dessa å andra sidan inom många af de “öfriga socknarne"
egt och ega betydande jordbruksfastigheter.

3i6

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAKSON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. i. (Forts.)

Åkerareal, skörd oc

A. Norrland oc

			Areal				s	kör	d
			trädgård, åker och annan odlad jord	Hvete	Båg	Korn	Hafre	Blandsäd	Balj- växter	Kotfrukter
	Vesternorrlands län.	Har			H e	c	0 1	t	e r
1	Medeltal åren: 1871 — 1875 ...	58,308	24	28,973	279,883		29,891		21,027	4,173!		346,62
2		„ 1876-1880..	58,308	8	30,144	285,325		37,902		20,651	4,114		327,51
3		„ 1881-1885...	59,023	-	28,137	277,458		52,716		13,339	3,044		310,37
4		1886-1890 ...	64,587	-	30,496	314,372		95,159		11,764	3,063		431,27
5		„ 1891-1895...	66,696	-	29,593	294,077		100,795		10,770	2,178		391,27
6	it	„ 1896-1900...	72,461	42	30,115	343,954		123,898		9,501	1,666		398,02
	Oknin	g (+) eller minskning
	(-)	i absoluta tal:
7	Åren	1871/75-1876.80 ......	—	-	+ 1,171	+ 5,442	+	8,011	-	376	- 59	-	19,11
8	it	1876/80-1881/85 .....	+ 715	-	- 2,007	- 7,867	4-	14,814	-	7,312	- 1,070	-	17,14
9	it	1881/85-1886/90 .....	+ 5,564	-	+ 2,359	+ 36,914	+	42,443	-	1,575	+ 19	+	120,90
10	it	1886/90-1891/95 ......	+ 2,109	-	- 903	- 20,295	+	5,636	-	994	- 885	-	39,99
11	it	1891/95-1996/1900 ...	+ 5,768	-	+ 522	+ 49,877	+	23,103	—	1,269	- 512	+	6,751
12	it	1871/75-1896/1900 ...	+ 14,156	-	+ 1,142	+ 64,071	+	94,007	-	11,526	- 2,507	+	51,401
	Oknin	g (+) eller minskning
	(-)	i relativa tal (%)■.	%	%	%	%		%		%	%		%
13	Åren	1871/75-1876/80 ......	-	-	-t- 4.o	+ 1.0	+	26.8	-	1.8	- 1.4	-	5.5
14	it	1876/80-1881/85 ......	+ 1.2	-	- 6.7	- 2.8	+	39.1	-	35.4	— 26,o	-	5.
15	it	1881/85-1886/90 ......	+ 9.4	-	+ 8.4	+ 13.3	+	80.5	-	11.8	+ 0.6	+	39.
16	„	1886/90 — 1891/95 . ...	4* s	-	— 3.o	- 6.5	+	5.o	-	8.4	- 28.o	-	9.3
17	it	1891/95-1896/1900 ...	+ 8. c	—	+ 1.8	+ 17.o	+	22.o	—	11.8	- 23.5	+	1.7
18	\ 1f	1871/75-1896/1900 ...	+ 24.3	—	+ 3,o	+ 22.o	+	31J c	-	54.8	— 6O.1	+	14.8

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN. 315

kap åren 1871-1900.

opparbergs län.

									B o	s	k a	P
Hela sädes-ch rotfrukt-skörden educerad till hl. råg	Foder- växter	Hästar	Oxar	Tjurar		Kor	Ungnöt	Får	Getter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad till nöt-kreaturs-enheter
Öfver 3 år	1 Under 3 år
	Deciton										A n	t	a 1
243,666		86,095		10,510		2,056		188		1,748		36,771		9,420		65,980	40,459		4,232		71,752
236,027		149,488		10,919		2,822		276		2,090		39,333		10,639		67,078	42,158		5,115		77,015
257,000		294,495		11,502		3,352		206		2,076		40,811		11,454		65,207	39,450		6,462		80,011
237,700		741,964		11,752		3,054		35		1,223		41,809		12,036		62,763	32,395		8,078		80,000
253,892		944,836		11,862		2,406		4		809		43,869		13,261		56,799	29,929		7,559		80,975
253,293		906,877		12,192		2,341		23		1,073		46,068		13,159		57,657	28,715		8,138		83,981
7,639	+	63,393	+	409	+	766	+	88	+	342	+	2,562	+	1,219	+	1,098	+ 1,699	+	883	+	5,263
+ 20,973	4-	145,007	4-	583	+	530	-	70	-	14	+	1,478	+	815	-	1,871	- 2,708	+	1,347	+	2,996
19,300	+	450,469	+	250	-	298		171	-	853	+	998	+	582	-	2,444	- 7,055	+	1,616	-	11
+ 16,192	+	199,872	+	no	-	648		31	-	414	+	2,060	+	1,225	-	5,964	- 2,466	-	519	+	975
599	-	37,959	+	330	-	65	+	19	+	264	+	2,199	-	102	+	858	- 1,214	+	579	+	3,006
+ 9,627	+	820,782	+	1,682	+	285	-	165	-	675	+	9,297	+	3.739	-	8,323	-11,744	+	3,906	+	12,229
%		%		%		%		%		%		%		%		%	%		%		%
3.1	+	73.o	+	3.9	+	37.3	+	46.8	+	19.6	+	7.0	T	12.9	+	1.7	+ 4.2	+	20.9	+	7.3
8.9	+	97.0	+	5.3	+	18.8	-	25.4	-	0.7	+	3.8	+	7.7	-	2.8	— 6.4	+	26.3	+	3.9
7.5	+	153.0	+	2.2	-	8.9	(-	83.0)	-	41.1	+	2.4	+	5.1	-	3.7	- 17.9	+	25.0	—	O.o
+ 6.8	—	26.8		0.9	-	21.2	(-	88.6)	-	33.9	+	4.9	4“	10.3	-	9.5	- 7.6	-	6.4	+	1.2
0.2	—	4.o	+	2.8	—	2.7	(-	475.0)	+	32.6	+	5.o	-	0.8	+	1.5	— 4.1	+	7.7	+	3.7
4.0	+	953.3	+	16.0	+	13.9	(-	87.»)	—	38.6	+	25.3	+	39,7	—	12.o	- 29.0	+	92,3	+	17.0

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAÉSON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

314

Talj. 1. (Forts.)

Åkerareal, skörd o

		Areal trädgård, åker och annan odlad jord	Hvete	Råg	Korn	Skör Hafre	d Blandsäd
	Jemtlands län.	Har				H e	r t	0 1	i t	e r
1	Medeltal åren: 1871 — 1875 ...		19,600	2		14,798	161,735		7,050		10,008
2	„ „ 1876-1880...		20,817	2		14,758	155,368		8,848		9,525
3	„ „ 1881-1885...		31,487	3		13,442	169,535		15,541		7,756
4	1886-1890...		45,826	6		10,514	152,021		19,684		3,960
5	„ „ 1891-1895...		48,170	-		12,562	162,884		26,071		3,571
6	„ „ 1896-1900...		51,346	-		14,966	185,600		19,403		3,777
	Ökning (+) eller minskning
	(—) i absoluta tal:
7	O X L''''* 00 T— I I- 00 S	+	1,217	-	-	40	— 6,367	+	1,798	—	483
8	„ 1876/80-1881/85 ......	+	10,670	-	-	1,316	+ 14,167	+	6,693	—	1,769
9	„ 1881/85-1886/90 ......	+	14,339	-		2,928	- 17,514	+	4,143	—	3,796
10	„ 1886/90-1891/95 .....	+	2,344	-	+	2,048	+ 10,863	+	6,387	—	389
11	„ 1891/95-1896/1900 ...	+	3,176	—	+	2,404	+ 22,716	—	6,668	+	206
12	„ 1871/75—1896/1900	+	31,746	-	+	168	+ 23,865	+	12,353	-	6,231
	Ökning (+) eller minskning
	(—) i relativa tal (%)•.		%	%		%	%		%		%
13	Åren 1871/75 1876/80......	4-	6.2	-	-	0.3	3.9	+	25.5	—	4.8
14	„ 1876/80-1881/85 ......	+	51.3	-	—	8.9	+ 9.:	+	75.6	—	18.0
15	„ 1881/85 1886/90 .....	+	45.5	-	-	21.s	- 10.3		26.7	—	48.9
1(5	„ 1886/90-1891/95 ......	+	5.1	-	+	19.5	+ 7.1	+	32.4	—	9.8
17	„ 1891/95-1896/1900 ...	+	6.c	—	+	19.1	+ 13.9	—	25.6	+	5.s
18	„ 1871/75-1896/1900 ...	+	162.0	-	+	l.i	+ 14.3	+	175.2	-	62.3

A. Norrland o h

Balj- växter	Rotfrukter
8,938		237,4
12,381		210,1
12,644		235,7
7,608		260,2
11,303		244,9
8,711		178,4
+ 3,443		27,2
4- 263	+	25,6
- 5,036	+	24,4
+ 3,695	-	15,2
- 2,592	-	66,5.
— 227	-	59,0
0/ JO		%
4- 38.5	-	11.
+ 2.1	+	12.
- 39.3	+	10.
+ 48.0	-	5.
- 22.9	-	27.
- 2.5	_	24.

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAÉSON, F. KEMPE OCH ARVID . LINDMAN.

boskap åren 1871—1900.

Kopparbergs län.

sädes-ort! rotfrukt-skörden reducerad till hl. råg 0	Foder- växter I Deciton									Bos	k a	P
(	Ha Ifver 1 år	star Under ■''i år	1 Oxar	Tjurar	Kor | Ungnöt	Får	1 G-etter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad till nöt-kreaturs-enlieter
							Ant	a 1
	287,257		1,382,755		9,442		2,276	'' 350		1,407		39,781	8,973		60,156		4,993		4,687		69,499
	307,152		1,449,331		9,557		3,363	80b		1,672		40,450	8,379		51,984		4,256		4,717		70,708
	321,537		1,093,892		10,035		2,665	380		1,638		38,804i	7,350		43,899		3,608		5,669		67,656
	323,116		618,220		10,855		2,207	136		1,643		42,138	9,249		44,817		4,422		6,297		72,905!
	370,070		894,181		11,786		2,073	91		1,797		48,331	12,891		49,682		3,657		6,418		82,779
	368,298		1,179,900		12,920		1,834	72		1,867		57,5491	11,907		62,411		3,433		8,172		94,768
+	19,895	+	66,576	+	115		1,087	+ 456	+	265	+	669 -	594		8,172		737	+	30	+	1,209
+	14,385	—	355,439	+	478	-	698	- 426	-	34	—	1,646 -	1,029	—	8,085	—	648	+	952		3,052
+	1,579	—	475,672	+	820	-	458	- 244	+	5	+	3,334 +	1,899	+	918	+	814	+	628	+	5,249
+	46,954	+	275,961		931	-	134	- 45	+	154	+	6,193 +	3,642	+	4,865	—	765	+	121	+	9,874
	1,772		285,719	+	1,134	—	239	- 19	+	70	+	9,218 -	984	+	12,729	-	224	+	1,754	+	11,9891
+	81,041	-	202,855	+	3,478	-	442	- 278	+	460	+	17,768, -f	2,934	+	2,255	-	1,560	+	3,485	+	25,269
	%		%		%		%	%		%		%	%		%		%		%		%
+	6.9»j	+	4.8	+	1.2		47.8	-I- 130.3	+	18.8	+	1.7 -	6.0	—	13.0	—	14.8		O.o |		I.7 |
+	4.7	—	24.5	+	5.o	-	20.8	— 52.9	-	2.0	—	4.1 —	12.3	—	15.6	—	15.* 2	+	20.2		4.3
+	0.5 1	—	43.5	+	8.2	-	17.2	— 64.2	+	0.3	+	8. c -|-	25.8	+	2.1	+	22.0	+	11.1	+	7.8
4-	14.5 i		44.c	+	8.0	-	6.1	- 33.1		9.4	+	14.7 +	39.4,	+	10.9	—	17.3 |	+	1.9	+	13.5
	0.5	+	32.0	+	9.0		11.5	- 20.9	+	3.9	+	19.i -	7.0.	+	25.0	-	6.1	+	27.3	+	14.5
+	28.2	-	14.7	+	36.8	-	19.4	— 79.4	+	32.7	+	44.7 +	32.7	+	3.7	—	31.2 !	+	74.4	+	36.4

40

1

o

3

4

6

/

9

10

11

12

13

14

15
1(1
17

18

312 BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAÉSON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. i. (Forts.)

Åkerareal, skörd och

A. Norrland och

			Areal					S	kör	d
			trädgård, åker och annan odlad jord	Hvete	Råg	Kom	Hafre	Blandsäd	Balj -växter	Rotfrukter
	Vesterhottens län.	Har				H e	k	0 1	i t	e r
1	Medeltal åren: 1871 — 1875 ...		31,474	3		8,510	241,392		8,086		6,398	11		199,822
2		„ 1876-1880 ...		31,474	-		8,082	274,006		7,858		5,309	13		166,173
3		„ 1881-1885 ...		34,783	—		7,179	270,946		12,465		4,065	16		231,147
4	li	„ 1886-1890 ...		51,596	1		6,043	264,549		30,294		5,220	-		220,097
5		„ 1891-1895 ...		63,624	-		10,114	294,691		35,083		4,881	-		271,728
o	it	„ 1896-1900 ...		72,669	-		7,805	303,952		32,365		4,439	-		247,857
	Oknin	5 (+) eller minskning
	(-)	i absoluta talj
7	Aren	1871/75-1876/80 .....		-	-	-	428	+ 32,614	-	228	-	1,089	-	-	33,649
8	t}	1876/80-1881/85 ......	+	3,309	-	-	903	- 3,060	+	4,607	-	1,244	-	+	64,974
9	it	1881/85-1886/90 ......	+	16,813	-	-	1,136	- 6,397	+	17,829	+	1,155	-	-	11,050
10	„	1886/90-1891/95 ......	+	12,028	-	+	. 4,071	+ 30,142	+	4,789	-	339	-	+	51,631
11	”	1891/96-1896/1900 ...	+	9,045		-	2,309	+ 9,261	—	2,718	—	442	—	—	23,871
12	„	1871/75-1896/1900 ...		41,195	-	_	705	+ 62,560	+	24,279	-	1,959	-	+	48,035
	Oknin	g (+) eller minskning
	(-)	i relativa tal (%):		%	%		%	%		%		%	%		%
13	Åren	1871/75-1876/80 ......		-	-	-	5.o	+ 13.5	-	2.s	•—	17.0	-	-	16.8
14	tf	1876/80-1881/85 ......	+	10.5	-	-	11.2	- l.i	+	58. c	-	23.4	-	+	39.1
15	ti	1881/85-1886/90 ......	+	48.3	-	-	15.8	2.4	+	143.0	-i-	28.4	-	-	4.8
16	„	1886/90-1891/95 .....	+	23.s	-	+	67.4	+ 11.4	+	15.8	—	6.5	-	+	23.5
17	It	1891/95-1896/1900 .	+	14.2	—		22.8	+ 3.1	—	7.7	—	9.1	—	—	8.8
18	ti	1871/75-1896/1900	+	130.U	—	—	* 8.3	+ 25.9	+	300.3	-	30. c	—	+	24.0

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN. 311

oskap åren 1871—1900.

opparbergs län*).

Hel och sl redu b											B o	s	k a	P
a sädes-rotfrukt-törden cerad till 1. råg	Foder- växter Deciton	Hästar Öfver 1 Ui 3 år 3	idel* år	Oxar	T	urar	Kor	Ungnöt	Får	Getter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad till nöt-kreaturs-enheter
					A n	t	a 1
	279,816		1,613,417		8,208		971	88		902		34,922		6,389		60,002		2,070		1,011		58,573
	303,396		1,569,595		8,028		1,174	67		1,009		34,347		8,399		40,801		1,682		1,120		57,046
	346,404		1,488,655		7,965		1,044	42		1,030		32,310		6,459		31,884		1,451		2,174		53,196
	322,227		1,136,372		10,367		998	17		1,105		41,695		6,661		34,691		1,684		3,035		66,816
	297,324		423,200		10,445		647	17		985		34,559		5,774		25,050		1,409		1,512		57,601
	387,482		427,000		10,767		780			1,022		37,827		7,609		21,083		1,782		3,070		62,416
+	23,580		43,822		180	+	203	21	+	107		575	+	2,010		19,201		388	+	109		1,527
4"	43,008	-	80,940	-	63	-	130	25	+	21	-	2,037	-	1,940	—	8,917	—	231	+	1,054	—	3,850
-	24,177	-	352,283	+	2,402	-	46	25	+	75	+	9,385	+	202	+	2,807	+	233	+	861	+	13,620
-	24,903!	-	713,172	+	78	-	351	-		120	-	7,136	-	887	-	9,641	—	275	—	1,523	—	9,215
+	90,158	+	3,800	4~	322		133	—	+	37	4*	3,268	+	1,835	-	3,967	+	373	+	1,558	+	4,815
+	107,666		1,186,417	+	2,559	-	191	-		120	+	2,905	4~	1,220	-	38,919	-	288	+	2,059	+	3,843
	%		%		%		%	%		%		%		%		%		%		%		%
+	8.4	-	2.7	-	2.2	+.	20. o	- 23.9	-fc	11.9	-	1.6	+	31.5	-	32.0	—	18.7	4*	10.8	—	2.6
+	14.2	-	5.2	-	0.8	-	ll.i	- 37.3	+	2.1	-	5.9	-	23.1	—	21.9	—	13.7	+	94.1	—	6.7
-	7.0	-	23.7	+	30.2	-	4.4	- 59.5	+	7.3	4"	29.0	+	3.1	4"	8.8	+	16.1	+	39.6	+	25.0
-	7.7	-	62.8	+	0.8	-	35.2	-	-	10.9	-	17.1	-	13.3	-	27.8	-	16.3	—	50.2	—	13.8
+	30.3	+	0.9	+	3.1	-1-	20. c	—	+	3.8	+	9.5	+	31.8	-	15.8	+	26.5	+	103.Ö	4*	8.4
+	38.5 !	—	73.5	+	31.2	—	19.7	—	4“	13.8	+	8.3	+	19.1	—	64.9	—	13.9	+	203.7 |	4-	6.o

inkommande, att några jämförelser beträffande de olika femårsperioderna med afseende å dessa skördeslag ej lämpligen
ol. å tabellerna; deremot ingå dessa skördeqvantiteter naturligtvis öfverallt bland uppgifterna om hela sädes- och rote
ifrågavarande skördeslagen antingen i endast, ringa grad förekomma eller ock endast undantagsvis lämna mogen skörd.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN. 317

boskap åren 1871—1900.

Kopparbergs län

Boskap

Hela sädes-och rotfrukt-skörden reducerad till hl. råg	Foder- växter	Hästar Öfver 1 Under 3 år | 3 år	Oxar	Tjurar	Kor	Ungnöt	Får	Getter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad till nöt-kreaturs-enlieter
	Deciton										A n	t	a 1
	407,921		629,641		13,501		1,331		161		1,617		45,060		9,052		59,288		15,061		6,516		81,427
	413,600		899,182		14,062		2,070		246		1,695		47,923		9,903		62,864		14,848		7,898		86,960
	402,307		672,165		14,197		2,099		181		1,672		48,017		10,296		58,379		12,619		8,872		86,996
	492,315		543,147		14,946		1,919		146		1,539		49,061		11,046		59,108		12,526		10,549		89,719
	464,462		611,445		15,116		1,869		77		1,622		51,926		11,400		57,374		11,594		11,235		92,907
	524,117		857,638		15,580		1,430		51		1,626		59,761		13,390		69,626		13,919		12,146		103,736
+	5,679	+	269,541	4-	561	+	739	4-	85	4-	78	4-	2,863	4-	851	4-	3,576		213	4-	1,382	4-	5,533
-	11,293	-	227,017	-1-	135	4-	29	-	65	-	23	4-	94	4-	393	-	4,485	-	2,229	4-	974	+	36
+	90,008	-	129,018	4-	749	-	180	—	35	—	133	4-	1,044	4-	750	4-	729	—	93	4-	1,677	4-	2,723
-	27,853		68,298	-i-	170	—	50	—	69	4-	83	4-	2,865	+	354	-	1,734	—	932	4-	686	4-	3,188
+	59,655	+	246,193	4-	464	-	439	-	26	+	4	4-	7,835	4-	1,990	4-	12,252	4-	2,325	4-	911	4-	10,829
+	116,196	+	227,997	4-	2,079	4-	99	-	no	+	9	4-	14,701	4-	4,338	4-	10,338	-	1,142	4-	5,630	4-	22,309
	%		%		%		o/ /o		%		%		%		%		%		%		%		%
+	1.4	+	42.8	4-	4.2	+	55.5	4-	52.3	4-	4.8	4-	6.4	4-	9.4	4-	6.o	-	1.4	4-	21.2	4-	6.s
-	2.7	-	25.2	4-	1.0	+	1.4	-	26.4	-	1.4	4-	0.2	4-	4.o	-	7.1	—	15.0	4-	12.3	+	O.o
+	22.4	-	19.2	4-	5.3	-	8.6	-	19.3	-	8.o	4-	2.2	+	7.3	+	1.2	-	0.7	~{~	18.9	4-	3.1
-	5.7	+	12.0	+	1.1	-	2.6	-	47.3	4-	5.4	4-	5.8	4-	3.2	-	2.9	—	7.4	4-	6.5	4-	3.6
+	12.8		40.3	+	3.1	—	23.5	-	33.8	4-	0.2	4-	15.i	4-	17.5	4-	21.4	4-	20.1	4-	8.i	4-	11.7
+	28.5	+	36.2	4-	15.4	4-	7.4	—	68.3	4-	0.6	4-	32.6	4-	47.9	4-	17.4	—	7.0	"f	86.4	4-	27.4

1

2

a

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

3x8

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. i. (Forts.)

Åkerareal, skörd och

A. Norrland och

		Areal							S	kör	d
		trädgård, åker och annan odlad jord	Hvete	Råg	Korn	Hafre	Blandsäd	Balj- växter	Rotfrukter
	Gefleborgs län.		Har	1					H e	k	t O 1	i t	e r
1	Medeltal åren: 1871 — 1875 ...		74,951		1,858		83,842		222,448		157,709		77,451		13,360		428,688
2	„ „ 1876-1880 ...		82,594		2,070		77,264		209,302		192,309		69,702		11,160		433,603
3	„ „ 1881-1885 ...		87,443		2,176		70,968		212,526		246,286		59,988		14,010		454,351
4	„ „ 1886-1890 ...		90,318		1,933		72,293		230,233		377,650		35,089		9,800		627,562
5	„ „ 1891-1895...		99,034		1,578		77,188		262,299		469,827		26,981		8,525		531,776
6	„ „ 1896-1900 ...		100,280		1,790		68,282		251,306		444,264		22,347		8,184		489,050
	Ökning (+) eller minskning
	(—) i absoluta tal:
7	Åren 1871/75-1876/80 ......	+	7,643	+	212	-	6,578	-	13,146	+	34,600	_	7,749	_	2,200	+	4,915
8	„ 1876/80-1881/85 ......	+	4,849	+	106	—	6,296	+	3,224	+	53,977	—	9,714	+	2,850	+	20,748
9	O Öl :c 00 00 rH 1 oo_ 00 00 t-d	+	2,875	-	243	+	1,325	+	17,707	+ 131,364	-	24,899	-	4,210	+	173,211
10	„ 1886/90-1891/95 ......	+	8,716	-	355	+	4,895	+	32,066	+	92,177	_	8,108	—	1,275	-	95,786
11	„ 1891/95-1896/1900 ...	+	1,246	+	212	-	8,906	-	10,993	-	25,563	-	4,634	-	341	-	42,726;
12	„ 1871/75-1896/1900 ...	4*	25,329	—	68	—	15,560	+	28,858	+ 286,555	_	55,104	_	5,176	+	60,362
	Ökning (+) eller minskning
	(—) i relativa (%) tal:		%		%		%		%		%		%		%		%
13	Åren 1871/75 — 1876/80 ......	+	10.2	+	11.t	-	7.8	-	5.9	+	21.o	—	10. o	—	16.5	+	1.,
14	„ 1876/80-1881/85 ......	+	5.9	+	5.i	—	8.1	4*	1.5	+	28.1	_	13.o	+	25.5	+	4.8
15	„ 1881/85-1886/90 ......	+	3.3	-	11.2	+	1.9		8.3	+	53.3	_	41.5	_	30. o	+	38.1
16	.. 1886/90-1891/95 ......	+	9.7	—	18.1	+	6.8	+	13.0	4“	24.4	—	23.1	—	13.0	_	15.8
17	„ 1891/95-1896/1900 ...	+	1.3	+	13.1	-	11.5	-	4.2	-	5.4	-	17.2	-	40.o	-	8.o
18	„ 1871/75-1896/1900 ...	+	33. s	—	3.7	—	18.o	+	13.0	+	181.7	_	71.i	_	38.7	+	14.1

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAÉSON, F. ICEMPE OCH ARVID LINDMAN.

boskap åren 1871—1900.

Kopparbergs län.

								B o	s	c a	p
Hela sädes-och rotfrukt-skörden ireducerad till hl. råg	Foder- växter	Hä Öfver 3 år	star Under 3 år	Oxar	Tjurar	Kor	Ungnöt	Får	Getter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad till nöt-kreaturs-enheter
Deoiton								A n	t	a 1
	560,685		677,749	14,659		1,270		499	1,529	52,119		11,985		59,596	15,703	12,116	93,380
	555,760		1,094,006	15,517		2,485		559	1,889	56,035		13,577		64,026		8,771	15,535	101,430
	536,106		1,130,692	16,124		3,064		472	2,104	61,741		14,661		61,083		6,550	17,151	109,373
	700,709		1,077,898	16,199		2,391		351	1,846	64,037		14,500		67,658		5,529	17,923	111,284
	757,137		1,524,839	16,466		1,534		293	1,261	63,858		17,438		72,015		7,028	18,201	112,319
	709,086		1,842,266	16,475		1,372		285	1,150	64,404		18,232		73,173		8,040	17,797	113,133
_	4,925	-1-	416,257	+	858	+	1,215	+	60	+ 360	+ 3,916	+	1,592	+	4,430		6,932	4- 3,419	+ 8,050
+	30,346	+	36,686	+	607	+	579	-	87	+ 215	+ 5,706	+	1,084	+	57	-	2,221	4- 1,616	+ 7,943
	114,603	-	52,794	: +	75	--	673	—	121	- 258	+ 2,296	—	161	4-	3,575	—	1,021	4- 772	4- 1,911
+	56,428	+	446,941	+	267	-	857	-	58	- 585	179	+	2,938	+	4,357	4-	1,499	4- 278	4- 1,035
—	48,051	+	317,427	+	9	-	162	-	8	- in	+ 546	4-	794	4-	1,158	4-	1,012	- 404	4- 814
+	148,401	+	1,164,517	+ 1,816	+	102	-	214	- 379	+ 12,285	4-	6,247	~f* 13,57 /	-	7,663	4- 5,681	4- 19,753
	%		%		%		%		%	%	%		%		%		%	%	%
1 -	0.9	+	61.t	+	5.9	+	95.7	+	12.0	+ 23.5	+ 7.5	+	13.3	4-	7.i	-	44.1	4- 28.2	4- 8.c
+	5.5,	+	3.4	+	3.9	+	23.3	-	15.9	+ 11.t	+ 10.2	+	8.o	4-	O.i	—	25.3	4- 10.4	+ 7.8
j +	19.i	-	4.7	4-	0.5	-	22.o	-	25.6	- 12.3	+ 3.7	—	l.i	4-	5.o	—	15.0	4- 4.5	4- I.?
+	8.1	+	41.5	+	1.5	-	35.8	-	16.5	- 31.7	- 0.3	+	20.3	4-	6.1	4-	27.i	4- Ko	4- 0.9
'' —	6.H	+	20.8	4-	0.1	—	10.5	—	2.7	— 8.8	+ 0.9	+	4.0	4-	1.1	4"	14.4	— 2.2	4- 0.7
+	26.5	+	171.8	+	12.4	+	8.0	—	42.9	— 24.8	+ 23.0	+	52. i	4-	22.8	_	48.8	4- 46.9	4- 21.2

320 BILAGA TILL RESERVATION AF IT. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. i. (Forts.)

Åkerareal, skörd och

A. Norrland och

		-	Areal							s	kör	d
			trädgård,
			åker och. annan odlad jord	Hvete		Råg	Korn	Hafre	Blandsäd	Balj- växter	Rotfrukter
	Kopparbergs län. Medeltal åren: 1871 — 1875 ...	Har						H e	k	; o 1	i t e r
t		85,882		6,067		170,888		113,624		482,386	150,075	14,834		533,424
2		„ 1876-1880...		87,529		4,902		167,061		100,242		518,440	124,382	12,104		456,941
3		1881-1885...		90,060		6,512		174,039		102,676		600,351	137,468	12,002		479,519
4		„ 1886-1890 ...		96,510		8,677		211,203		71,940		611,849	105,324	7,531		526,193
5		., 1891-1895...		99,134		10,108		224,397		85,929		776,149	111,864	10,755		599,245
6	tt	„ 1896-1900 ...		100,289		10,557		242,247		53,791		794,732	62,972	6,191		470,693
	Oknin	g (+) eller minskning
	(-)	i absoluta lal:														*
7	Åren	1871/75 1876/80 ......		1,647	-	1,165	-	3,827	-	13,382	+	36,054	- 25,693	- 2,730	-	76,483
8		1876/80 1881/85 .....	+	2,531	+	1,610	+	6,978	+	2,434	+	81,911	+ 13,086	102		22,578
9	tt	1881/85 1886/90 ......	+	6,450	+	2,165	+	37,164	-	30,736	+	11,498	- 32,144	- 4,471		46,674
10	tf	1886/90 1891/95 ......	+	2,624	+	1,431	+	13,194	+	13,989	+	164,300	+ 6,540	+ 3,224	+	73,052
11	It	1891/95-1896/1900 ...	+	1,155	+	449	+	17,850	-	32,138		18,583	- 48,892	— 4,564	—	128,552
12	''.t	1871/85-1890/1900	"f*	14,407	+	4,490	+	71,359	-	59,833	+ 312,346	- 87,103	- 8,643	-	62,731
	Ökning (+) eller fhinskning
	(-)	i relativa (%) tal:		%		%		%		%		%	%	%		%
13	Åren	1871/75-1876/80 .....	+	1.9	-	19.2	-	2.2	-	11.8	+	7.5	- 17.i	- 18.4	-	14.3
14	tt	1876/80 1881/85 ......	+	2.o	+	32.8	+	4.2	+	2.4	+	15.8	+ 10.5	0.8	4*	4.0
15	tt	1881/85- 1886/90 ......	+	7.2	+	33.2	+	21.4	-	29.9	+	1.9	- 23.4	- 37.3	+	9.7
10	tt	1886/90-1891/95 ......	+	2.7	+	16.5		6.2		19.1	+	26.9	+ 6.2	+ 42.8	+	13.9
17	”	1891/95-1896/1900 ...	+	1.2	+	4.1	+	8.o	—	37.4	+	2.i	43.7	- 42.4	—	21.5
18	tt	1871/75-1896/1900 ...	+	16.8	+	74.0	+	41.8	—	52.7	+	64.8	— 58.o	- 58.3	-	11.8

BILAGA TILL RESERVATION AP II. CLAESON, F. KEMFE OCH ARVID LINDMAN.

321

oskap åren 1871—1900.

opparbergs län.

I Hela sädesoeh
rotfrukt-;

skörden
■reducerad till
hl. råg

825,701!
788,374''
862,906:
865,103''
1,016,670
944,110 |

- 37,327 +

+ 74,532 1 +

''+ 2,197

+ 151,567 j +

- 72,560 +

+ 118,409![ +

+

+

+

4.5 +
9.'') +
O.i -

17.5 +
7.i ! +

+ 14.3 ! +

Boskap

Foder- växter	Hästar Öfver | Under 3 år ( 3 år	Oxar	Tjurar	Kor-	Ungnöt	Får	Getter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad i till nöt-kreaturs-1 enheter
Deciton								Ant	a 1
657,087	16,591	I 652		481		1,412	61,772		12,704		74,812	31,801	9,587		107,929
845,442	16,801	1,168		5or		1,485		64,008		13,491		76,509	33,638	11,876		112,256
890,832	17,213	1,784		555		1,639		66,446		14,577		76,711	29,959	12,709		116,432
832,959	16,688	1,867		308		1,609		65,612		14,336		65,435	24,452	15,709		113,638
1,159,323	17,011	1,568		116		1,699		69,364		14,646		56,142	16,223	20,151		117,199
1,403,681	17,005	1,392		101		1,186		68,792		14,384		52,541	14,195	18,668		114,927
188,355	+ 210	+ 516	+	23	■+*	73	+	2,236	+	795	4-	1,697	+ 1,837	+ 2,289		4,327
45,390	+ 407	+ 616	+	50	+	154	+	2,438	+	1,078	+	202	- 3,679	+ 833	+	4,176
57,873	- 525	+ 83	-	247	-	30	-	834	-	241	—	11,276	— 5,507	+ 3,000		2,794
326,364	+ 323	- 299	—	192	+	90	+	3,752	+	310	—	9,293	- 8,229	+ 4,442		3,561
244,358	6	- 176		15	—	513	-	572	-	262	-	3,601	- 2,028	- 1,483		2,272
746,594	+ 409	+ 740	-	381	-	226	+	7,020	+	1,680	-	22,271	- 17,606	+ 9,081	+	6,998
%	%	%		%		%		%		%		%	%	%		%
28.7	+ 1-3	+ 79.1	+	4.s	+	5.2	+	3.G	+	6.3	+	2.3	+ 5.8	+ 23.9	+	4.o
5.4	+ 2.t	+ 52.7	4“	9.0	+	10. t	+	3.8	+	8.0	+	0.3 ;	- 10.9	+ 7.0	+	3.7
6.5	- 3.1	+■ 4.7	-	44.5	-	1.8	-	1.3	—	1.7	—	14.7	- 18.4	+ 23.6		2.4
39.2	+ 1.3	- I6.0	-	62.3		5.0	4~	5.7 i		2.2	—	14.2	- 33.7	+ 28.3	+	3.1
21.1	— O.ii	- 11.2		12.9	~	30.2	—	0.8	-	1.8 j	-	6.4	12.5	- 7.4	-	1.9
113.0	+ 2.5	+ 113.r,	-	79.0	-	I6.0	+	11.4		13.2	—	29.s	— 55.4	-1- 94.7 ''	4-	6.5

4i

1

2

3

4

5

6

7

8
9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

322

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. i. (Forts.)

Åkerareal, skörd oc

A. Norrland o

1

2

3

4 i

6

8

9 |
10
11

12

13

14

15
10

17

18

Sammandrag.

Medeltal åren: 1871 — 1875 ...

1876-1880 ...
1881-1885 ...
1886-1890 ...
1891-1895 ...
1896-1900 ...

Ökning (+) eller minskning]
(—) i absoluta tal:

Åren: 1871/75 —1876/80 ......1

„ 1876/80-1881/85 ......

„ 1881/85-1886/90 ......

„ 1886/90—1891/95 ......

„ 1891/95-1896/1900 ...

„ 1871/75-1896/1900

Ökning (+) eller minskning
( —) i relativa tal (96):

Åren: 1871/75-1876/80 ......

. „ 1876/80-1881/85 ......

1881/85-1886/90 ......

„ 1886/90 -1891/95 ......

„ 1891/95-1896/1900 ...

V

V

Jf

•’

It

1871/75 1896/1900

Areal						Skör	d
trädgård,
åker och annan	Hvete		Råg	Korn	Hafre	Blandsäd	Balj- växter
>dladjord
Har					H e	1c t 0 1	i t e r
291,763		7,954		1 319,185	1,283,751	685,495	265,009		41,316
308,033		6,992		311,992	1,310,571	765,357	229,569		39,772
330,583		8,691		305,762	1,347,333	938,324	222,850		41,716
383,505		10,617		340,403	1,329,834	1,140,849	161,458		28,013
412,825		11,686		360,239	1,371,377	1,407,925	158,067		32,761
432,694		12,389		372,132	1,495,069	1,427,262	103,815		24,752
+ 16,270		962		7,193	+ 26,820	+ 79,862	- 35,440		1,544
+ 22,550	+	1,699	—	6,230	+ 36,762	+ 172,967	- 6,719	+	1,944
+ 52,922	+	1,926	+	34,641	- 17,499	+ 202,525	- 61,392	-	13,703
+ 29,320	+	1,069	+	19,836	+ 41,543	+ 267,076	- 3,391	+	4,748
+ 19,869	"k	703	+	11,893	+ 123,692	+ 19,337	— 54,252		8,009
+ 140,931	+	4,435	+	52,947	+ 211,318	+ 741,767	- 161,194	-	16,564
%		%		%	%	%	%		%
+ 5.6	—	12.1	—	2.3	+ 2.1	+ H.7	- 13.4	—	3.7
+ 7.3	+	24.3	—	2.0	+ 2.8	+ 22.o	- 2.9	+	4.9
+ 16.o	+	22.3	+	11.3	- 1.3	+ 21.o	- 27.5	-	32.8
+ 7.6	+	10.1	+	5.8	+ 3-''	+ 23.1	- 2.i	+	16.9
+ 4.8	-V	6.o	+ 3.8	+ 9.0	+ l.i	- 34.3	—	24.4
+ 48.3		55.8	+	16.0	1 + 16.5	+ 108.2	- 60.8	-	40.1

Rotfrukter

1,853,1

1,707,9

1.879.8

2.220.9
2,215,4

1.970.9

- 145,1

+ 171,8

+ 341,0

5,4

- 244,6

+ 117,

%

— 7.

+ 10.

+ 18.

0

11

+ 0

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAKSON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN. 323

oskap åren 1871—1900.

opparbergs län.

Boskap

Hela sädes-cli rotfrukt-skörden educerad till hl. rftg	Foder- växter	Hästar Öfver 1 Under 3 &r 3 år	Oxar	Tjurar	Kor	Ungnöt	Får	Getter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad till nöt-kreaturs-enlieter
		Deciton								A n	t	a 1
	2,605,046		5,046,744		72,916,	8,556		1,768		8,615	270,425		58,523	379,834	110,087		38,149:	482,560
	2,604,309		6,007,044		74,889:	13,082		2,459		9,840	282,096		64,396	363,262	105,353		46,261	505,415
	2,776,260		5,570,731		77,036	14,008		1,836		10,159	288,129		64,797	340,163	93,637		53,037,	513,664
	2,941,170		4,953,560		80,807	12,436		993		8,965	304,352		67,828	334,472	81,008		61,591	534,362
	3,159,555		5,557,824		82,686	10,097		598		8,173	311,907		75,410	317,062	69,840		65,076|	543,780
	3,186,386		6,617,362		84,939	9,149		532		7,924	334,401		78,681	336,491	70,084		67,991	572,961
	737	+	960,300	+	1,973 -|-	4,526	+	691	+	1,225	+ 11,671	+	5,873	- 16,572	- 4,734	+	8,112	+ 22,855
+	171,951	-	436,313		2,147 +	926	—	623	+	319	-j- 6,033	+	401	- 23,099	- 11,716	+	6,776	+ 8,249
+	164,910	-	617,171	+	3,771 -	1,572	—	843	-	1,194	+ 16,223	+	3,031	- 5,691	- 12,629	+	8,554	+ 20,698
+	218,385	4-	604,264	+	1,879; -	2,339	-	395	-	792	+ 7,555	+	7,582	— 17,410	- 11,168 +	3,485	+ 9,418
+	26,831	+ 1,059,538	+	2,253 -	948	-	66	-	249	+ 22,494	+	3,271	+ 19,429	+ 244 +	2,915	+ 29,181
+	581,340	+	1,570,618	+ 1.2,023: +	593	-	1,236	-	691	+ 63,976	+	20,158	- 43,343	- 40,003 + 29,842:	+ 90,401
	%		%		%	%		%		%	%		%	%	%		%	%
-	O.i	+	19.o	+	2.7 ; +	52.9	+	39.1	+	14.2	4- 4.s	+	lO.o	- 4.4	— 4.3	+	21.3	+ 4.7
+	6.0	-	7.3	+	2.o +	7,i	-	25.3	+	3.2	+ 2.1	+	0.6	6.4	- n.i	+	14.6	-f" 1 .G
+	5.o	-	ll.i	+	4.o —	11.2	-	45.9	-	11.8	+ 5.6	+	4.7	- 1.7	- 13.5	+	16.1	+ 4.0
+	7.4	+	12.2	+	2.3 -	18.8	-	39.8	-	8.s	+ '' 2.5	+	11.2	— 5.2	- 13.8	+	5.7	+ 1.8
+	0.8	+	19.1	+	2.7 —	9.4	-	11.0	-	3.0	+ 7.2	+	4.3	+ 6.1	+ 0.3	+	•4.5	+ 5.4
+	22.3	+	31.1	+	16.5 | +	6.9	—	69.9	—	8.o	+ 23.7	+	34.4	- 11.4	- 36.3	+	78.2	+ 18.7

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

324 BILAGA TILL RESERVATION AP LI. CLAESON, F. ILEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. 1, (Forts.)

Åkerareal, skörd oc

B. Öfrig

			Areal					Skör	d
			trädgård, åker och annan odlad jord	Hvete	Råg	Korn	Hafre	Blandsäd	Balj- växter	Rotfrukter
			Har				H e	k t 0 1	i	t e r
1	Medeltal åren: 1871 — 1875 ...	2,379,827	1,099,948		6,084,493	3,745,241	12,774,338		1,480,462		857,936		16,412,256
2	it	„ 1876-1880 ...	2,552,954	1,113,167		6,189,917	3,648,737	15,568,789		1,627,329		828,272		17,225,099
3	tf	„ 1881-1885...	2,693,696	1,174,089		6,320,383	3,739,783	17,203,760		1,933,805		872,953		17,069,388
4	„	„ 1886-18110 ...	2,855,450	1,395,530		6,936,728	3,550,110	18,424,538		2,344,519		836,466		21,937,077
5	„	„ 1891-1895 ...	2,991,613	1,443,325		7,134,004	3,426,810	19,749,007		2,830,862		829,567		27,065,349
6	tf	„ 1896-1900...	3,079,311	1,674,215		7,437,386	3,325,323	18,690,023		3,160,769		745,272		30,977,120
	Ökning (+) eller minskning
	(-)	i absoluta tal:
7	Aren:	1871/75-1876/80 ......	+ 173,127	+ 13,219	+	105,424	- 96,504	+ 2,794,451	+	146,867	-	29,664	+	812,843
8	tf	1876/80-1881/85 .....	+ 140,742	+ 60,922	+	130,466	+ 91,046	+ 1,634,971	+	306,476	+	44,681	-	155,711
9	tf	1881/85-1886/90 ......	+ 161,754	+ 221,441	+	616,845	- 189,673	+ 1,220,778	+	410,714	-	36,487	+	4,867,689
10	tf	1886/90-1891/95 ......	+ 136,163	+ 47,795	+	197,276	- 123,300	+ 1,324,469	+	486,343	-	•6,899	+	5,128,272
11	tf	1891/95-1896/1900 ...	+ 87,698	+ 230,890	+	303,382	- 101,487	- 1,058,984	+	329,907	-	84,295	+	3,911,771
12		1871/75 — 1896/1900 ...	+ 699,484	+ 574,267	+	1,352,893	- 419,918	+ 5,915,685	+	1,680,307	-	112,664	+	14,564,864
	Oknin	; (+) eller minskning
	(-)	i relativa tal {%):	%	%		%	%	%		%		%		%
13	Aren:	1871/75-1876/80 ......	+ 7.3	+ 1.2	+	1.7	- 2.0	+ 21.9	+	9.9	-	3.5	+	5.o
14	tf	1876/80-1881/85 ......	+ 5.5	+ 5.5	+	2.1	+ 2.5	+ 10.5	+	18.8	+	5.4		0.9
15	„	1881/85-1886/90 ......	+ 6.0	+ 18.9	+	9.8	5.1	+ 7.1	+	21.2	-	4.2	+	28.5
1«	>>	1886/90-1891/95 ......	+ 4.8	+ 3.4	+	2.8	— 3.5	+ 7.2	+	20.7	-	0.8	+	23.4
17	•I	1891/95-1896/1900 ...	+ 2.9	-}- I6.0	+	4.3	— 3.0	— 5.4	+	11.7	-	10.2	1 T	14.5
18	tf	1871/75-1896/1900 ...	+ 29.4	+ 52.2	+	22.2	- 11.2	+ 46.3	+	113.5	—	13.1	+	88.7

BILAGA .TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. KEMPE OCH ARVID LINDMAN. 325

boskap åren 1871—1900.

Sverige.

Boskap

Hela sädes-och rotfrukt-skörden reducerad till hl. råg	Foder- växter	Hästar	Oxar	1			Ungnöt	Får	G-etter	Svin	Hela kreaturs-stock eu reducerad till nöt-kreaturs-cnlieter
Öfver 3 år	Under 3 år	jurar	Kor
	Deciton							A n	t	a 1
24,807,885	12,927,140	323,147		44,664	282,850		36,077	1,042,902		417,054	1,253,209		11,594		365,967	2,306,354
26,759,294	14,209,602	321,030		53,957	289,540		36,804	1,105,569		414,814	1,160,775		29,369		378,565	2,374,499
28,257,142	15,622,420	321,135		59,388	283,033		38,974	1,172,811		426,058	1,065,992		7,465		406,375	2,442,906
31,200,187	15,951,546	332,025		57,864	. 260,008		40,275	1,245,802		430,216	1,037,561		7,205		537,667	2,541,402
33,753,582	20,388,665	346,991		57,351	253,055		42,654	1,341,493		461,285	1,013,802		9,365		657,173	2,697,798
34,779,838	22,878,857	361,636		66,352	227,817		44,426	1,412,064		464,165	949,980		8,019		736,900	2,788,499
+ 1,951,409	|+ 1,282,462	- 2,117	+	9,293;+ 6,690	+	727	+ 62,667		2,240	- 92,434 + 17,775	+	12,598	+ 68,145
+ 1,497,848	+ 1,412,818	+ 105 +	5,431	— 6,507	+	2,170	+ 67,242	+	11,244	- 94,783	-	21,904 +	27,810	+ 68,407
+ 2,943,045	+ 329,126	+ 10,890	-	1,524	- 23,025	+	1,301	+ 72,991	-i-	4,158	- 28,431	-	260,+ 131,292:	+ 98,496
+ 2,553,395	+ 4,437,119	+ 14,966	-	513	— 6,953	+	2,379 + 95,691	+	31,069	- 23,759 +	2,160,+ 119,506,	+ 156,396
+ 1,026,256	+ 2,490,192	+ 14,645	+	9,001	- 25,238	+	1,772 + 70,571	+	2,880	- 63,822	-	1,346 +	79,727	+ 90,701
+ 9,971,953	+ 9,951,717	+ 38,489 + 21,688	— 55,033	+	8,349 + 369,162	+	47,111	- 303,229	-	3,575	+370,933:	+482,145
%	%	%		%	%		%	%		%	%		%		%	%
+ 7.1)	+ 9.i)	- 0.7	+	20.8	+ 2.4	+	2.o	+ 6.0	-	0.5	— 7.4	+	153.3	+	3.4	+ 3.o
+ 5.o	+ 9.9	+ O.o	"f	10.1	2.2	+	5.9	+ 6.1	+	2.7	8.2	-	74.0	+	7.3	+ 2.9
+ 10.4	+ 2.1	+ 3.4	-	2.o	- 8.1	+	3.3	+ 6.2	+	1.0	— 2.7	-	3.5	4-	32.3	+ 4.o
+ 8.2	+ 27.8	+ 4.5	-	O.o	2.7	+	5.9	+ 7.7	+	7.2	- 2.3	+	30. o	+	22.2	+ 6.s
O CO +	+ 12.2	+ 4.2	+	15.7	- 10.o	+	4.2	+ 5.8	+	0.6	— 6.3	-	14.1	+	12.1	+ 3.4
+ 40.2	rf 77.0	+ 11.0	+	48.o	- 19.5	+	23.1	+ 35.4	+	11.3	- 24.2	_	30.8	+	101.4	+ 20.9

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

326 BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAESON, F. ICEMPE OCH ARVID LINDMAN.

Tab. 2. Åkerareal, skörd och boskap i dels “bolagssocknar“ och dels öfriga socknar

				S k	i r d
	Areal
	träd-
	gård,
	åker					Bland-	Balj-
		Hvete 1	Råg	Korn	Hafre	säd	växter
	annan
	odlad
Kopparbergs län.	jord
Har		H e	k t 0	1 i t	e r
J3uJ/LiyööuCk''''H Cti •
Medeltal åren 1871/75 ...................................	5,612	104	14,315	2,919	37,110	1,447	37
„ „ 1896/1900 ................................	6,366	431	17,845	1,403	47,222	1,212	146
Ökning (+) eller minskning (—) åren 1871/75 — 1896/1900
i absoluta tal ..............................................	+ 754	+ 327	+ 3,530	- 1,516	+ 10,112	— 235	+ 109
i relativa tal (%)............................................	+ 13.4	+ 314.4	+ 24.7	— 513»	+ ’ 27.2	- 16.2	+ 294.0
Öfriga socknar.
Medeltal åren 1871/75 ...............................	80,270	5,963	146,573	110,705	445,276	148,628	14,797
„ „ 1896/1900 .................................	93,923	10,126	224,402	52,388	747,510	61,760	6,045
Ökning (+) eller minskning (—) åren 1871/75 — 1896/1900
i absoluta tal ............................................	-f- lo,653	+ 4,163	+ 77,829	-58,317	+ 302,234	- 86,868	— 8,752
i relativa tal (%)..........................................	+ 17.o	+ 69.s	+ 53.1	— 52.7	+ 673»	- 58.4	— 59.1
Gefleborgs län.
B olag ssocknar.2)
Medeltal åren 1871/75 .................................	11,700	667	18,583	24,405	32,046	5,641	907
„ „ 1896/1900 ...............................	16,087	647	15,265	23,844	91,473	2,418	487
Ökning (+) eller minskning (—) åren 1871/75 — 1896/1900
i absoluta tal ...............................................	+ 4,387	- 20	- 3,318	- 561	+ 59,427	- 3,223	- 420
i relativa tal (%) ...........................................	4- 37.5	— 3.0	— 17.9	- 2.3	+ 185.4	- 57.1	- 46.3
Öfriga socknar.
Medeltal åren 1871/75 .................................	63,251	1,191	65,259	198,043	125,663	71,810	12,453
„ „ 1896/1900 .................................	84,193	1,143	53,017	227,462	352,791	19,929	7,697
Ökning (+) eller minskning (—) åren 1871/75 — 1896/1900
i absoluta tal .............................................	+ 20,942	- 48	-12,242	+29,419	+ 227,128	- 51,881	— 4,756
i relativa tal (%) .........................................	+ 33.1	— 4.0	- 18.8	+ 14.0	+ 180.7	— 72.2	- 38.2
Vesternorrlands län.
Bolagssocknar.s)
Medeltal åren 1871/75 ...................................	_	—	1,491	13,040	1,489	230	298
„ „ 1896/1900 ...............................	4,216	12	1,481	19,431	3,951	190	127
Ökning (+) eller minskning ( —) åren 1871/75 — 1896/1900
i absoluta tal .............................................	-	-	- 10	+ 6,391	+ 2,462	- 40	- 171
i relativa tal (%)............................................	—	-	— 0.7	+ 49.0	+ 165.3	- 17.4	- 57.4
Öfriga socknar.							00J
Medeltal åren 1871/75 ...................................	_	24	27,482	266,848	28,412	20,797	3,875
„ „ 1896/1900 ...............................	68,248	30	28,634	324,523	119,947	9,311	1,539
Ökning (+) eller minskning (—) åren 1871/75 — 1896/1900
i absoluta tal ................................................	-	+ 6	+ U52	+57,680!+ 91,535	— 11,486	- 2,336
i relativa tal (%) ...........................................	-	+ 25.o	+ 4.2	+ 21.6	•+ 322.2	— 55.2	— 60.3

*) Säfsnäs, Grangärde, Norrbärke och Garpenberg. ■) Voxna, Ramsjö, Ockelbo (med Åmot), Bjur&ker, Torsåker,

BILAGA TILL RESERVATION AF H. CLAKSON, F. KEMPE.OCH ARVID LINDMAN. 327

inom Kopparbergs, Gefleborgs och Vesternorrlamls län, åren 1871/75 samt 1896/1900.

Boskap

Rot- frukter	1 Hela sä-[ des- och rotfrukt-skörden reduce-rad till hl. råg	Foder- växter	Hästar Öfver Under 3 År '' 3 År	• Oxar	Tjurar		Kor	Ungnöt		Får	Getter	Svin	Hela kreaturs-stocken reducerad till nöt-kreaturs-enheter
Deciton								A n	t	a 1
87,682	61,945		58,360	1,649		50	47		240		5,719		1,058		6,265	726		632		9,878
45,453	59,435		84,993	1,325		95	27		136		5,722		1,429		4,823	193		1,235		9,566
-42,229	- 2,510	+	26,633	- 324'' +	45	- 20	—	104	+	3	+	371	—	1,442	- 533	+	603	_	312
- 48.2	4.1	+	45.6	- 19.6	+	90. o	- 42.6	-	43.3	+	0.1	+	35.1	-	23.o	- 73.4	+	95.4	-	3.2
445,742	763,756		598,727	14,947		602	435		1,172		56,053		11,646		68,547	31,075		8,955		98,051
425,240	884,675	1,318,688	15,680		1,297	74		1,050		63,070		12,955		47,718	14,002		17,433		105,361
-20,502	+120,919	+	719,961	+ 733	+	695	- 361	—	122	+	7,017	+	1,309	—	20,829	-17,073	+	8,478	+	7,310
— 4.6(	+ 15.8	+	120.2	+ 4.!)	+ 115.4	- 83.0	—	10.4	+	12.5	+	11.2	—	30.4	— 54.0	+	94.7	+	7.5
66,631	82,396		113,113	2,387		74	174		218		7,609		1,863		7,722	2,995		1,502		13,942
71,674	135,963		270,396	2,601		172	94		156		9,961		3,556		11,992	623		2,276		17,946
+ 5,043	+ 53,567	+	157,283	+ 214	+	98	- 80	—	62	+	2,352	+	1,693 + 4,270	- 2,372	+	774	+	4,004
+ 7. c.	+ 65.o	+	139.0	+ 9.0	+ 132.4	- 46.0	-	28.4	+	30.0	+	90. o	+	55.3	— 79.2	+	51.6	+	28.7
362,057	478,289		564,636	12,272		1,196	325		1,311		44,510		10,122		51,874	12,708		10,614		79,438
417,376	573,123		,571,870	13,874		1,200	191		994		54,443		14,676		61,181	7,417		15,521		95,187
+ 55,319	+ 94,834	+ 1,007,234	+ 1,602	+	4	- 134	—	317	+	9,933	+	4,554 +	9,307	- 5,291	+	4,907	+	15,749
+ 15.3	+ 19.8	+	178.4	+ 13.1	+	0.3	- 41.2	—	24.2	+	22,3	+	45.0	+	17.9	- 41,o	+	46.2	+	19.8
13,215	18,565		37,561	712		64	10		85		2,275		340		3,693	2,128		231		4,264
17,785	26,249		53,080	734		55	2		109		3,410		760		4,432	2,062		607		5,812
+ 4,570	+ 7,684	+	15,519	+ 22	—	9	- 8	+	24	+	1,135	+	420	+	739	- 66	+	376	+	1,548
+ 34.0	+ 41.1	+	41.3	+ 3.1	-	14.1	- 80. o	+	28.2	+	49.o	+	123.6	+	20.o	- 3.1	T*	162. s	+	36.3
333,412	389,356		592,080	12,789		1,267	151		1,532		42,785		8,712		55,595	12,933		6,285		77,163
380,243	497,868		804,558	14,846		1,375	49		1,517		56,351		12,630		65,194	11,857		11,539,		97,924
+46,831	+ 108,512:	+	212,478	+2,057	+	108	- 102	—	15	+ 13,566	+	3,918 +	9,599	— 1,076	+	5,254	+	20,761
+ 14.0	+ 27.0,	+	35.0	+ 16.11 +	8.5	- 67.5	-	1.0	+	31.7	+	45,o	+	17.3	- 8.3	+	83.o |	+	26.0

Kille och Högbo. :|) Graninge, Skorpcd, Viksjö, Öfver-Länniis, Fjällsjö och Bodinn.