HANDELS- OCH SJOFARTSKOIITÉN.

ÅTGÄRDER I FRÄMMANDE LÄNDER

FÖR HÖJANDE AF

SJÖFART OCH UTRIKES HANDEL

JÄMTE REDOGÖRELSE FÖR

DE FÖRENADE RIKENAS KONSULERS ÅSIKTER OM
HVAD I SVERIGE BÖR GÖRAS FÖR
ENAHANDA ÄNDAMÅL, M. M.

STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

1900

INNEHÅLL.

Sid.

Underdånig skrifvelse..................... 9.

Inledning...........................11.

Berättelser m. m. för de särskilda länderna.

Finland..........................19.

I. Åtgärder i Finland till sjöfartens och utrikes handelns främjande
.........................21.

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten

och handeln mellan Sverige och Finland......... . 24.

A. Sjöfarten.....................24.

Generalkonsuln grefve Björnstjernas åsikt.......24.

B. Handeln...................• • .25.

Generalkonsuln grefve Björnstjernas åsikt.......25.

Ryssland.......................• . . 27.

I. Åtgärder i Ryssland till sjöfartens och utrikes handelns främjande
.........................29.

A. Sjöfarten.....................29.

B. Utrikes handeln.................30.

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten

och handeln mellan Sverige och Ryssland.........31.

Generalkonsul Danibergs åsikt . . ..........31.

Riga konsulsdistrikt.....................32.

A. Sjöfarten.....................32.

Konsul Titz'' åsikt.................34.

B. Handeln.....................34.

Konsul Titz’ åsikt.................36.

J fan dels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 1

Åtgärder i främmande länder.

Sid.

Archangels konsulsdistrikt...................38.

A. Sjöfarten.............•.......38.

T. f. generalkonsul Falsens åsikt............39.

B. Handeln.....................40.

T. f. generalkonsul Falsens åsikt...........40.

Baku konsulsdistrikt.....................41.

Konsul Hagelins åsikt................42.

Danmark....................•.....45.

Åtgärder i Danmark till sjöfartens och utrikes handelns främjande
.........................47.

Tyskland..........................49.

I. Åtgärder i Tyskland till sjöfartens och utrikes handelns främjande
.........................51.

A. Sjöfarten.....................51.

B. Utrikes handeln.................51.

IT. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Tyskland.........55.

A. Sjöfarten.....................55.

Generalkonsul Bödtkers åsikt. .............55.

B. Handeln.....................57.

Generalkonsul Bödtkers åsikt.............62.

Lubecks konsulsdistrikt....................67.

A. Sjöfarten.....................67.

Generalkonsul Asches åsikt ..............67.

B. Handeln.....................75.

Generalkonsul Asches åsikt..............75.

Storbritannien och Irland.................87.

I. Åtgärder i Storbritannien och Irland till sjöfartens och utrikes
handelns främjande...................89.

A. Sjöfarter^.....................89.

B. Utrikes handeln........... 92.

IT. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Storbritannien och Irland . . 95.

A. Sjöfarten.....................95.

T. f. generalkonsul Tornöes åsikt...........95.

Yttranden af konsulerna.

Sid.

]i. Handeln..................... 97.

T. f. generalkonsul Tornöes åsikt........• • • 97.

Liverpool......................... 99.

A. Sjöfarten.................... 99.

Vice konsul Ehrenborgs åsikt............ 99.

B. Handeln.....................190.

Vice konsul Ehrenborgs åsikt............100.

Le it hs konsulsdistrikt....................10

~~Sjöfarten.....................l(,''s T.~~

~~f. konsul Fallenius åsikt.............108.~~

B. Handeln.....................H^-

T. f. konsul Fallenius’ åsikt.......... 113.

Nederländerna.......................‘19-

I. Åtgärder i Nederländerna till sjöfartens och utrikes handelns
främjande.......................

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Nederländerna • 133.

Generalkonsul Philipsons åsikt....... 133.

Bilaga. Nederländernas transmarina exporihandel och staten (Uttalande
af en nederländsk köpman).........136.

Belgien...........................143.

I. Åtgärder i Belgien till sjöfartens och utrikes handelns främjande
.........................119-

A. Sjöfarten....................140-

B. Utrikes handeln.................149-

1. Handelsundervisningen . . . .........149.

2. Handelsmuseer o. d...............ISO.

3. Lokal ock central representation för näringarna 150.

4. Handelsstipendier...............152.

5. Konsulatväsendet...............153.

6. Naturliga förutsättningar, m. m........157.

7. Nya aflägsna marknader. Kolonialpolitik . . . 158.

4

Åtgärder i främmande länder.

. . Sid.

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Belgien......161.

A. Sjöfarten....................161.

T. f. generalkonsul Eckells åsikt...........161.

tf Handeln.....................162.

T. f. generalkonsul Eckells åsikt...........162.

Frankrike..........................733.

I. Åtgärder i Frankrike till sjöfartens och utrikes handelns främjande.
........................165.

A. Sjöfarten....................165.

B. Utrikes handeln.................167.

it. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Frankrike.....168.

Generalkonsul Danielssons åsikt...........168.

Marseilles konsulsdistrikt...................168.

A. Sjöfarten....................168.

Konsul Degrons åsikt...............168.

B. Handeln.....................171.

Konsul Degrons åsikt................171_

0. Utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten
i Medelhafvet...............171.

Konsul Degrohs åsikt...............171.

Spanien.......................... 173

I. Åtgärder i Spanien till sjöfartens och utrikes handelns främjande.
............................

A. Sjöfarten....................175.

1. Skeppsbyggnadspremier............175.

2. Tull- och fraktfartsbestäminelser........175.

3. Statssubvention till ångbåtslinier.......176.

B. Utrikes handeln.................177.

1. Handelskammare...............177.

2. Handelsstipendier...............178.

Yttranden af konsulerna.

5

Sid.

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Spanien......178.

T. f. generalkonsul Bagges åsikt...........178.

Bilhao konsulsdistrikt....................180.

A. Sjöfarten ....................ISO.

Konsul Schanches med fleres åsikter.........180.

B. Handeln.....................183.

Konsul Sehanches åsikt...............184.

Italien............................185.

I. Åtgärder i Italien till sjöfartens och utrikes handelns främjande 187.

A. Sjöfarten....................187.

1. Sjöfarts- och skeppsbyggnadspremier......187.

2. Statssubvention till ångbåtslinier.......190.

3. Understödskassor för sjöfolk..........191.

4. Lagbestämmelser om försäljning och pantsättning

af fartyg...................192.

B. Utrikes handeln.................194.

1. Handelskammare...............194.

2. Handelsmuseer................195.

3. Handelsstipendier...............196.

4. Högre handelsskolor..............197.

5. Frihamnar (Depositi franehi).........198.

6. Upplagsmagasin (Magazzini generali)......198.

7. Utförselspremier...............198.

Verkan af dessa åtgärder...............199.

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Italien....... 203.

A. Sjöfarten....................203.

Generalkonsul Conradis med fleres åsikter....... 203.

B. Handeln.....................209.

Generalkonsul Conradis åsikt............ 209.

Messina konsulsdistrikt....................212.

Konsul Martens'' åsikt...............212.

6

Åtgärder i främmande länder.

Sid.

Turkiet...........................215.

1. Europeiska Turkiet................ . 217.

Ministern grefve Steenbocks åsikt..........217.

2. Asiatiska Turkiet..................218.

A. Sjöfarten.....................218.

Konsul Zethelius'' åsikt...............218.

B. Handeln.....................219.

Konsul Zethelius'' åsikt...............219.

Egypten..........................221.

Generalkonsul Östbergs åsikt............... 223.

Tunis............................ 225.

Konsul Rosenlunds åsikt............. 227.

Alger............................231.

Konsul llouges åsikt.................. 233.

Kapkolonien ....................... 237.

Generalkonsul Ohlssons åsikt............... 239.

Sydafrikanska republiken................241.

T. f. konsul Suhrkes åsikt............... 243.

Japan ........................... 247.

Kina............................251.

I. Utrikes handelns nuvarande ställning i Kina..... 253.

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande

af sjöfarten och handeln mellan Sverige och Kina . . . 267.

T. f. generalkonsul Hagbergs åsikt............. 267.

III. Utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten
i de ostasiatiska farvattnen........... 268.

T. f. generalkonsul Hagbergs åsikt ............ 268.

Kanada .........................271.

Konsul Scliwartz'' med jleres åsikter........... 273.

Amerikas förenta stater ... ............. 277.

I. Åtgärder i Amerikas förenta stater till sjöfartens och utrikes

handelns främjande................... 279.

Yttranden åt konsulerna.

II. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Amerikas förenta
stater ........................

Minister Grips åsikt..................

Newyorks konsulsdistrikt ... ...............

A. Sjöfarten.....................

T. f. konsul Améens åsikt.............

B. Handeln .....................

T. f. konsul Améens åsikt.............

Sid.

279.

279.

280.
281.
281.
283.
283.

Brasilien............

Generalkonsul Bolstads åsikt

Argentina.........................

I. Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af
sjöfarten och handeln mellan Sverige och Argentina

Generalkonsul Christophersens åsikt............

287.

289.

293.

295.

295.

IT.

Utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten
i sydamerikanska farvatten...........

Generalkonsul Christophersens åsikt ...........

301.

301.

Generalkonsul Bolstads åsikt beträffande Argentina

. . 304.

Uruguay, Chile, Peru och Ecuador

Generalkonsul Bolstads åsikt . . .

Columbia och Venezuela.....

Generalkonsul Bolstads åsikt . .

309.

309.

310.
310.

Sakregister

311.

TILL KONUNGEN.

Den af Eders Kung!. Maj: t enligt nådigt bref deri 1 juli 1898
tillsatta komité för afgifvande af underdånigt utlåtande och förslag
angående de åtgärder, som må kunna vidtagas till beredande

Handels- och sjöfart sko miténs betänkande: Åtgärder utrikes. in. m 2

10

Åtgärder i främmande länder.

af lättnader för och till höjande af den svenska sjöfartsnäringen
samt till främjande af Sveriges direkta utrikes handel, särskild!
på aflägsna länder, har, med afseende därå, att det enligt det
nådiga uppdraget äfven tillhör komitén att inhämta ärendet rörande
upplysningar och åvägabringa den öfriga utredning, som i ämnet
kunde anses nödig, och med stöd af det komitén lämnade bemyndigande
att hos vederbörande ämbetsmyndigheter omedelbart äska
erforderliga upplysningar, i skrifvelse af den 14 september 1898
påkallat kommerskollegiets mellankomst för inhämtande från vissa
de förenade rikenas konsuler af upplysningar och uttalanden rörande
åtskilliga i skrifvelsen närmare uppgifna ämnen, hufvudsakligen,
hvilka åtgärder'' i främmande länder vidtagits för främjandet
af dessa länders sjöfart och direkta utrikes handel samt
hvilka åtgärder vederbörande konsul ansåge böra här vidtagas för
att höja så väl sjöfarten med svenska fartyg som handeln mellan
Sverige och det land eller det konsulsdistrikt, där konsuln vore
anställd;

och får komitén härmed till Eders Kungl. Maj: t i underdånighet
öfverlämna en af komiténs sekreterare utarbetad redogörelse
för de yttranden, som med anledning af komiténs begäran
från konsulerna inkommit.

Stockholm den 7 april 1900.

Underdånigst

STAFFAN CEDERSCHIÖLD.

O. A. Brodin. Axel Johnson. Olof Melin.

John Rettig. G. O. Wallenberg. Wilh. R. Willborg.

Adolf Berencreutz.

Inledning.

Do, är påtagligt, att det ej utan noggrann undersökning och
pröfning får tagas för afgjordt, att lagstiftnings- dier andra åtgärder,
som i främmande länder visa,t sig ägnade att främja utrikes
handel och sjöfart, skola, anlitade i vart land, medföra samma
gynnsamma verkan. Nationella olikheter hos folket, skiljaktiga
naturliga förmåner, andra konkurrensvillkor för de särskilda näringsgrenarna,
grundmotsättningar i lagstiftningen, historiska förhållanden
kunna tilläfventyrs hafva hos oss danat en sådan jordmån,
att samma åtgärder, som annorstädes visat sig fruktbärande, här
skulle bära ingen skörd eller till och med kunna lända till skada.

Men lika påtagligt är att, då det nu gäller att söka finna
utvägar till främjandet af Sveriges sjöfart och dess handel på
andra länder, dessa länders föredömen icke få lämnas utan tillbörlig
uppmärksamhet. Och detta så mycket mindre, som den i
handels- och sjöfartskomiténs betänkande redan ofta framhållna
grundsatsen om internationell likformighet i den lagstiftning, som
reglerar nationernas samfärdsel, gör sig med allt större makt
gällande. »

Med afseende å komiténs uppdrag har det därför ansetts angeläget
att inhämta kännedom såväl om de åtgärder, hvarmed dessa
näringar i andra länder understödts, och den lagstiftning, hvarunder
de där förkofrats, som ock om de villkor, hvarunder de där
arbeta.

Uppgiften för komitén blefve därefter att väga dessa åtgärder
och denna lagstiftning på den vågskål, våra förhållanden anvisa,
mäta dem efter svensk måttstock, antaga, ombilda eller förkasta
dem. Vid detta arbete blefve naturligtvis äfven den utredning vägledande,
som komitén, genom att vända sig direkt till de i dessa

Införskaffad

redning.

INLEDNING. 12

Åtgärder i främmande länder.

näringar intresserade inom landet och till deras målsmän, föreningar
och nämnder, sökt vinna om deras åsikter och önskemål.
Dessa blefve, om de ginge ut på att begära någon åtgärd, som i utlandet
är anlitad och där befunnen god, en ytterligare anledning
att noggrant tillse, om densamma ej också för oss skulle vara
lämplig.

kör att erhålla fullt tillförlitliga källor för en framställning
af hvad i främmande länder vidgjorts i enahanda syften, som dem
komité ns uppdrag af ser hvad angår Sverige, ville komitén, med stöd
åt det. komitén i nåder lämnade bemyndigande att från vederbörande
ämbetsmyndigheter inhämta erforderliga upplysningar,
taga svenske och norske konsulernas medverkan i anspråk, och påkallade
komitén lör detta ändamål i skrifvelse den 14 september
1898 kommerskollegiets åtgärd.

Med hänsyn särskildt till det ofta och skarpt betonade förhållandet,
att samfärdseln och sjöfarten vore mera betungad med
avgifter i våra hamnar än i andra länder, ett förhållande, som
åter från visst annat håll blifvit bestridt, ansågs det jämväl nödigt,
att pa ort och ställe inhämtades fullt tillförlitliga upplysningar
om de allmänna avgifter och pålagor, som i främmande
länder vore lagda a den utrikes sjöfarten. Äfven härom påkallades
därför i sagda skrifvelse utredning af konsulerna.

Vår statistik lämnar ej material tillfyllest för bedömande af
i hvad mån varuförseln mellan Sverige och främmande länder
sker genom omlastning, hvilka vägar den indirekta varuförseln
tager, och huruvida den kommer till stånd genom direkta affärsförbindelser
mellan exportörer i ursprungslandet och importörer i
konsumtionslandet eller i hvilken grad den förmedlas genom mellanhänder.
Genom konsulernas medverkan ansågos upplysningar äfven
om den indirekta handeln möjligen kunna vinnas.

Samtidigt ville komitén taga i anspråk vederbörande konsuls
särskilda erfarenhet om det främmande landets förhållanden, för
att erhålla på sådan erfarenhet grundade omdömen om hvilka
åtgärder borde vidtagas för främjande af sjö- och handelsförbindelserna
mellan å ena sidan detta land eller det distrikt däraf,
där konsuln hade att utöfva sin verksamhet, och å andra sidan
Sverige.

Yttranden af konsulerna.

13 INLEDNING.

På grund af komiténs begäran aflat kollegiet den 17 september
1898 cirkulärskrifvelse till vederbörande konsuler.

Däruti anmodades generalkonsulaten i Helsingfors, S:t Petersburg,
Köpenhamn, Hamburg, Amsterdam, Antwerpen, London, Havre,
Lissabon, Barcelona, Genua och Washington att, i den mån så
kunde ske, hvar för det land, där konsulatet vore inrättadt, inhämta
och meddela:

1) hvilla viktigare lagstiftnings- och andra åtgärder i respektive
Finland, Ryssland, Danmark, Tyskland, Storbritannien och
Irland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Portugal, Spanien, Italien
och Amerikas förenta stater vidtagits för främjandet af ett
hvart af dessa länders sjöfart och direkta utrikes handel;

2) Indika allmänna avgifter och pålagor i det främmande
landet äro lagda, på den utrikes sjöfarten; samt

3) upplysningar om omfattningen och arten af den varu försel,
som under är 1897 ägt ruin mellan Sverige och det särskilda f rämmande
landet.

Tillika anmodades samma myndigheter, förutom generalkonsulatet
i Köpenhamn, som vid den tiden förestods af komiténs ordförande,
att uttala sin åsikt om

4) hvit ka åtgärder borde i Sverige företrädesvis ifrågakomma
att vidtagas för att höja så väl sjöfarten med svenska fartyg som
handeln mellan Sverige och det främmande landet.

Från generalkonsulaten i Amsterdam, Antwerpen, Havre, Lissabon,
Barcelona, Gemm och Washington äskades särskildt upplysning
om den varuförsel, som 1897 skett genom mellanhänder från Sverige
öfver annat land till det främmande landet, där vederbörande hade
att utöfva sin verksamhet, samt vägarna för denna varuförsel,
såvidt den skett indirekt.

Generalkonsulaten i Helsingfors, Köpenhamn, Hamburg, London,
Amsterdam, Antwerpen och Havre hade därjämte att lämna
upplysningar, såvidt möjligt vore, om den varuförsel mellan Sverige
och annat land, som sagda år transiterat det land, där generalkonsulatet
funnes.

Frågorna 2, 3 och 4 lämnades därjämte till besvarande af
generalkonsulaten i Alexandrin, Kapstaden, Shanghai, Rio de Ja -

Frågor.

INLEDNING. 14

o

Åtgärder i främmande länder.

neiro och Buenos Ayres, Kungl. Maj:ts beskickning i Konstantinopel
samt konsulaten i Tunis, Alger och Quebec.

Vidare äskades af generalkonsulaten i Arkangel och Ltibeck,
konsulaten i Raja, Leitli, Marseille, Bilbao, Messina, Newyork och
Montevideo svar på frågan 4, såvidt det särskilda konsulsdistriktet
anginge.

Konsulerna i Baku, Smyrna och Johannesburg anmodades att
besvara frågan 4, i hvad densamma afsåge den direkta handeln
mellan Sverige och ifrågavarande konsulsdistrikt Bär

anledning därtill förekom, begärdes vederbörandes uttalande
om, huruvida för åstadkommande af sjöfartsförbindelser
mellan de respektive länderna skulle vara nödigt, att fartygen
intoge last i någon mellanliggande hamn.

Slutligen anmodades särskilt de konsulat, som ansåges kunna
lämna sådana uppgifter, att uttala sig om utsikterna för svenska
fartyg att deltaga i fraktfarten dels i Medelhafvet, dels i sydafrikanska,
östasiatiska eller sydamerikanska farvatten.

Svaren borde insändas till kollegiet före den 1 februari
1899.

Till följd häraf hafva till komitén undan för undan öfverlämnats
konsulernas svarsskrifvelser, hvaruti innefattats eller hvarmed
följt den äskade utredningen, hvilken ofta stödts på skrifvelserna
bilagda lagar eller utgifna arbeten. Den senaste svarsskrifvelsen
ingick till komitén först den 6 juli 1899. Endast från
generalkonsulatet i Lissabon samt konsulatet i Montevideo hafva svar
ännu icke, då denna redogörelse afgifves, kommit komitén till hända.

Vid meddelandet af det rika material, som inkommit, och
hvilket därjämte i liera delar fullständigats från andra källor,
lagsamlingar och arbeten, följes den plan, att i ett sammanhang
redogöres för hvad inom ett hvart af de ifrågakomna länderna i
hufvudsak är stadgadt eller vidtaget i det föreliggande syftet
(frågan 1 här ofvan). Endast så torde en samlad bild kunna vinnas
af åtgärderna i hvarje land, hvilka naturligen icke böra ses
lösryckta, utan i samband med hvarandra, då de inbördes motväga
eller fullständiga hvarandra.

Redogörelsen för de särskilda åtgärder, vederbörande konsuler
ansett böra här vidtagas för att främja vår maritima och kom -

Yttranden af konsulerna.

15 INLEDNING.

mersiella samfärdsel med vederbörande land eller konsulsdistrikt
(frågan 4), berör visserligen ofta samma ämne som redogörelsen
för de åsikter och önskemål, som inom landet uttalats. Då emellertid
de åsikter, konsulerna i ämnet uttalat, helt naturligt ofta sluta sig
nära till hvad de meddelat om de åtgärder, som i det främmande
landet vidtagits, redogöres för konsulernas åsikter i samband med
svaren å frågan 1.

För de med anledning af frågan 2 inkomna uppgifterna om
sjofartsafgij''terna i de främmande länderna lämnas en redogörelse
med tillhörande tabellariska sammanfattningar i en bilaga (bil. C.)
till komiténs betänkande V. Sjöfartsafgifter.

De från konsulerna inhämtade uppgifterna om Sveriges varuförsel
(frågan 3) äro, i den mån de bjudit material därför, statistiskt
bearbetade i samband med den statistiska redogörelsen för
vår handel och sjöfart i allmänhet.

För vinnande af erforderlig öfversikt och för att underlätta
begagnandet af förevarande arbete är detsamma försedt med sakregister.

Stockholm i december 1899.

Adolf Berencreutz.

BERÄTTELSER M. M.

FÖR

DE SÄRSKILDA TÄNDERNA.

Handels- och sjöfartskomitens betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

3

Finland

Handel:

Export från. Sverige 1875: 4,2 mill. kr. Hufvudvaror 1875: järnvaror, maskiner,

böcker.

1897: 9,9 » » '' 1897: maskiner, järnvaror,

hudar och skinn.

Import till Sverige 1875: 4,6 » » Hufvudvaror 1875: smör, spannmål, trä varor.

1897: 7,8 » » 1897: trävaror, smör, spann mål,

kött.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 782 om 88,357 ton.

1897: 1,401 » 197,370 »
ankomna till Sverige 1875: 836 » 109,454 »

1897: 1,364 » 191,721 »

Myndigheter för handel och sjöfart:

Kejserliga senaten för Finland.

Ekonomidepartementet.

Handels- och industriexpeditionen.
Industristyrelsen.

Sjö fartsinspektören.

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Helsingfors grefve ML. Björnstjerna.

Finland.

I.

Åtgärder i Finland till sjöfartens och utrikes handelns främjande.

Generalkonsuln i Helsingfors grefve M. Björnstjerna hänvisar
i skrifvelse af den 13 februari 1899, beträffande de i Finland
vidtagna viktigare lagstiftnings- och andra åtgärder till främjande
af landets sjöfart och direkta utrikes handel, till en af handelsoch
industriexpeditionen inom därvarande kejserliga senat på
generalkonsulns begäran utarbetad uppsats i ämnet.

I denna meddelas, att ifrågavarande näringsgrenar i allmänhet
öfverlämnats åt det enskilda initiativet.

Bland lagstiftningsåtgärder i antydt syfte är sålunda endast inteckning i
att anteckna förordningen af den 11 november 1889 angående
skeppsregister, hvilken förordning särskildt åsyftat att för fartygsägare
och rederier underlätta erhållande af lån emot pant
i fartyg. Denna utväg till erhållande af kredit emot inteckning
i fartyg har dock i allmänhet icke synnerligen anlitats, hvilket
framgår häraf, att utaf hela antalet 2,125 inregistrerade fartyg
om sammanlagdt 262,435,45 registertons endast 64 fartyg vid
utgången af år 1898 voro intecknade till säkerhet för inalles
3,275,692 mark 50 penni, 39,000 rubel och 13,541 kronor.

I fråga om lagstiftningsåtgärder för sjöfartens befrämjande Sjöoyärdiga faromnämnes
också, att regeringen redan för några år sedan tygs urnan an e.
väckt förslag om ändringar i vissa delar af gällande sjölag af
den 9 juni 1873, särskildt i syfte att förekomma odugliga fartygs
användande i sjöfart och att bringa stadgande^ om haveri i
öfverensstämmelse med den nyare lagstiftningen i ämnet, Denna
fråga har dock ännu icke ledt till lagstiftningsåtgärd.

Enligt ett senare meddelande har emellertid af den ifråga- Sjöfnrtsinspektör.
satta lagstiftningen bragts till verkställighet ett afgifvet förslag
om inrättande af ett sjö fartsinspektör sämbete. 1 förordningen i
ämnet af den 21 april 1899 angifvas de sjöfartsinspektören tillhörande
åligganden sålunda:

FINLAND. 22

o

Åtgärder i främmande länder.

Subventioner.

att öfvervaka efterlefnaden af hvad som är eller varder stadgadt
angående fartygs sjöduglighet, utrustning och begagnande;

att hafva tillsyn öfver besiktningen af passagerareångfartyg
och biträda industristyrelsen vid handläggningen af alla de ärenden,
som jämlikt nådiga förordningen den 27 mars 1890, angående
passagerareångfartyg, å myndigheterna ankomma;

att meddela vederbörande fartygsbefälhafvare erforderliga anvisningar
vid tillämpningen åt reglerna till förekommande af
fartygs sammanstötning i sjön;

att handhafva inspektionen af navigationsskolorna och därvid
ägna särskild uppmärksamhet åt åvägabringandet af enhetlig
undervisning i de skilda läroanstalterna;

att biträda vederbörande expedition i senaten vid inseendet
öf\ei sjömanshusen och att utöfva kontroll öfver skeppsmätarnes
i landet verksamhet;

att upprätta skeppskalendern öfver finska fartyg; samt
att med uppmärksamhet följa med sjöväsendets utveckling
inom och utom landet samt föreslå de åtgärder, som ä.ro ägnade
att befrämja landets sjöfart.

Af finska statsmedel utgå åtskilliga subventioner till förmån
för landets sjöfart.

Finska ångfartygsaktiebolaget åtnjuter ett räntefritt lån ur
allmänna medel å 360,000 mark på tio års tid, räknadt från den
1 november 1891, för upprätthållande af regelbunden ångbåtsförbindelse
året om emellan England och Finland. Berörda lån
kan efter utgången af nämnda tid efterskänkas bolaget, i händelse
den trafik, bolaget emellan sagda land förmedlat, befunnits
hafva blifvit regelbundet och till nytta för landet handhafd.

Samma bolag åtnjuter en subvention af 35,000 mark årligen
under sju år, räknadt från hösten år 1893, för befordrande af
postep emellan Hangö och Stockholm.

Ångfartygsaktiebolaget »Bore» i Åbo har tilldelats en subvention
under två års tid, räknadt från den 15 november 1898,
för upprätthållande af kommunikation emellan Mariehamn och
Abo å finska sidan samt Stockholm å svenska sidan under tiden
emellan den 15 november och 15 april, till belopp af 1,500 mnark
för hvarje af högst 15 fullgjorda tur- och returresor emellan Åbo
eller sagda stad närbelägen hamn på fasta landet och Stockholm
eller denna stad närbelägen ort.n

Aktiebolaget »Avance» i Åbo har för anskaffande af ett isbrytarefartyg
för underlättande och säkerställande af sjöfarten
vintertid på utlandet till och från sagda stad beviljats en sub -

Yttranden af konsulerna.

23

FINLAND.

version till belopp, motsvarande två tredjedelar af kostnaderna
för fartyget, dock icke utöfver 400,000 mark.

I sammanhang härmed omnämnes, att finska statsverket
anskaffat och underhåller två isbrytareångfartyg för sjöfartens
underlättande under vintermånaderna.

Härförutom meddelas, att ett belopp af inalles 2V2 million
mark af statsmedel beviljats såsom lån till särskilda rederibolag
för anskaffande af större dels segelfartyg af järn eller stål, dels
ångfartyg. Lånesumman är enligt en vid handels- och industriexpeditionens
skrifvelse fogad bilaga sålunda fördelad:

Finska Lloyd 450,000 mark; bolagets ansökan afsåg ett lån
på 1 million mark för anskaffande af tvänne 5,000 tons lastångare
;

kommerserådet V. Ek, konsul G. Paulig samt sjökaptenerna
Th. Hjelt och A. Hellgren likaså 450,000 mark; ansökan afsåg ett
lån på V2 million mark för anskaffande af en 5,000 tons lastångare;

kommerserådet A. Tötterman in. fl. i Kristinestad 450,000
mark; låneansökan afsåg ett belopp af V2 million mark för anskaffande
af tvänne ångare, den ena å 4,000 och den andra å
2,500 tons;

Björneborgs ångfartygsaktiebolag 500,000 mark; bolaget hade
anhållit om ett lån af 1 million mark för anskaffande af två järnoch
stål-lastångfartyg;

konsul G. A. Lindblom m. tf. i Abo 250,000 mark eller
samma belopp, som sökandena anhållit om för anskaffande af
tvänne seglare af stål å 2,700 tons död vikt, hvilka fartyg för
öfrigt redan inköpts;

Laivarakennusyhtiö Rauraa i Raumo 240,000 mark för inköp
af minst tre järn- eller stålsegelfartyg; samt

Vasa—Nordsjö ångfartygsaktiebolag 160,000 mark för inköp
af ett ångfartyg.

De beviljade lånen utgifvas på 15 års tid mot 4 procent
ränta och inteckning i fartygen.

I öfrigt äro af åtgärderna från statsverkets sida för befrämjande
af landets sjöfart och utrikes handel att omnämna egentligen
endast de ganska kostsamma hamnbyggnaderna i Iiangö i syfte
att, möjliggöra upprätthållande af regelbunden ångbåtskommunikation
vintertid på utlandet, äfvensom att för exportens underlättande
järnvägsfrakten nedsatts för gods, som å stats]ärnvägarna
befordras mellan den 15 december och 1 maj för export öfver
någon af landets hamnstäder.

Slutligen framhålles bland åtgärder i förberörd! syfte från
tullagstiftningens område, att fartyg af järn eller stål, för segel

Isbrytare.

Lån af statsmedel.

Hamnbyggnader.

Nedsatta järnvägsfrakter.

FINLAND. 24

o

Åtgärder i främmande länder.

Tullfrihet för eller ånga, af mer än 700 registertons bruttodräktighet äro vid
fartyg. införsel till landet tullfria.

II.

o

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Finland.

A. Sjöfarten.

Generalkonsuln I denna fråga har generalkonsuln såsom sin åsikt uttalat, att

grefve Björnst jer- från det allmännas sida några åtgärder i syfte att underlätta regelnas
åsikt. bunden förbindelse mellan Sverige och Finland med svenska ångfartyg
svårligen torde kunna föreslås, utan borde statens åtgärder
inskränka sig till att i möjligaste måtto underlätta de sträfvanden,
som från enskilda svenska personers sida i sådan riktning möjligen
kunna göra sig märkbara. Trafiken emellan Sveriges förnämsta
handelsplats vid Östersjön, Stockholm, och samtliga hamnar
i södra och sydvästra Finland, Aland till och med däri inbegripet,
ligger numera helt och hållet i några mycket kapitalstarka samt
ej obetydligt subventionerade finska ångbåtsbolags händer. Att
tänka sig kunna på dessa linier uppträda som konkurrent med
ofvannämnda bolag torde för närvarande väl vara nästan omöjligt
för något svenskt bolag, allra helst så länge som kustfarten i
hela ryska riket är förbehållen den inhemska flaggan, och, såsom
det heter, »följaktligen den förmånliga trafiken på S:t Petersburg
ej kan af svenska fartyg få kombineras med trafik på öfriga
hamnar vid norra kusten af Finska viken».

I fråga om den regelbundna trafiken emellan de vid Bottniska
viken belägna svenska och finska hamnar synes någon större
lifaktighet däri knappast förefinnas, annat än hvad beträffar
trafiken emellan Hernösand och Vasa, där förbindelsen hufvudsakligast
förmedlas genom svenska ångaren »Sundsvall», hvilken
under loppet af år 1898 emellan dessa båda orter fullgjort cirka
30 hela turer fram och åter, vanligen med god last. Några
ytterligare ångare på denna linie torde dock, enligt hvad blifvit
från fullt tillförlitliga personer i Vasa meddeladt, ej för närvarande
vara af behofvet påkallade.

Fn ny trafiklinie, som under loppet af år 1898 blifvit öppnad,
är den emellan Luleå och Gamla Karleby; förbindelsen har
underhållits genom svenska ångaren »Alfa», som dock under sina

Yttranden af konsulerna.

25 FINLAND.

17 hela resor fram och åter endast en enda gång medfört någon
last (en sill-last) från Sverige till Finland, hvadan åtminstone för
den svenska exporten på Finland några ytterligare fartyg på denna
trade knappast torde kunna anses erforderliga.

Den gamla traden emellan Stockholm och Vasa med anlöpande
af Björneborg och Kristinestad, som under en lång följd
af år med framgång underhållits af svenska ångaren »Carl von
Linné», fortfar visserligen ännu, sedan bemälde ångare, just för
de med kustfart på Finland förenade svårigheter för svenska fartyg,
nödgats öfvergå till finsk nationalitet, men de försök, som
såväl från svenskt som finskt håll blifvit på senare tider gjorda
för att åvägabringa en ny regelbunden ångbåtsförbindelse emellan
Björneborg och någon lämplig hamnplats på Uplandskusten,
hafva ännu ej krönts med framgång. Allt synes sålunda tala för
att någon vidare utveckling af den direkta ångbåtsförbindelsen
emellan Sverige och Finland ej för ögonblicket framträder för
trafikanterna i Sverige såsom ett trängande behof.

Den stora utveckling, som Finlands handelsflotta under det
senaste årtiondet vunnit, och det särdeles praktiska sätt, hvarpå,
i sammanhang därmed, jämväl den direkta exporten på England
af Finlands måhända förnämsta exportvara, smöret, kunnat ordnas,
har äfven i sin mån bidragit att minska betydelsen för Finland
af transitotrafiken öfver Sverige.

B. Handeln.

Några särskilda önskningsmål i afseende på handeln emellan
Sverige och Finland hafva aldrig, meddelar slutligen generalkonsuln,
blifvit hos honom anförda, och han förmäler sig för egen
del ej heller vara i tillfälle att kunna föreslå vidtagandet af några
åtgärder i Sverige, som skulle kunna leda till höjandet af denna
handel.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, in. m.

4

Ryssland.

Handel:

Export från Sverige 1875:

1897:

1,4 null. kr. Hufvudvaror 1875: järn och stål.

5,2 » » 1897: järn och stål, tegel, ler varor.

Import till Sverige 1875: 13,6
1897: 19,4

Hufvudvaror 1875: spannmål,linfrö,hampa.

1897: spannmål, linfrö, oljor,
kautschuk.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 342 om 71,750 ton.

1897: 651 » 199,261 »

» ankomna till Sverige 1875: 414 » 78,935 »

1897: 766 » 393,375 »

Myndigheter för handel och sjöfart:

Kejs. finansministeriet.
Kommersiella agenturer.

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i S:t Petersburg G. M. Damberg.

» » i konsuln i Piga C. A. Titz.

» » » t. f. generalkonsuln i Archangel II. A. Falsen.

» » » konsuln i Baka W. Hagelin.

Ryssland.

I.

Åtgärder i Ryssland till sjöfartens och utrikes handelns främjande.

Generalkonsuln i S:t Petersburg G. M. Damberg meddelar i
skrifvelse af den 26 januari 1899 i förevarande afseende följande:

A. Sjöfarten.

• En särdeles viktig lagbestämmelse till befrämjande af Rysslands
sjöfart och dess direkta utländska handel utfärdades den
27/''i5 maj 1898 och trädde i kraft den 13/''i juli samma år. 1 enlighet
med denna lagbestämmelse kunna numera utomlands förvärfvade
eller nybyggda sjöfartyg tullfritt införas till Ryssland och
likaså ankare, kättingar och stål trossar, afsedda för fartyg, som
byggas inom landet.

I hvilken grad denna åtgärd bör bidraga till höjande af
Rysslands sjöfart, framgår däraf, att i tull för ett järnfartyg i
fullt sjödugligt skick förut erlades i guld pr ton:

intill 100 ton__......................... Rbl 38: —

för 100 till 1,500 ton............. » 20: —

» 1,500 ton och däröfver... » 10: —

samt för ett träfartyg, likaledes i guld pr ton:

intill 100 ton .......................... Rbl 12: —

för 100 ton och däröfver....... » 6: —

Sålunda uppgick tullafgiften för ett järnfartyg om 1,000 ton till
21,800 rubel i guld eller 32,700 kreditrubel, och för ett träfartyg
om samma tontal till 6,600 rubel i guld eller 9,900 kreditrubel.
Afsikten med dessa höga tullsatser var att framkalla en
skeppsbyggnadsverksamhet inom landet, som aldrig uppnåddes, ty
med undantag af några flodångare på Volga och några mindre
ångfartyg i Riga byggdes inga handelsfartyg i Ryssland.

Behofvet af sjögående ångare var det oaktadt så stort, att
ett icke ringa antal fartyg infördes, synnerligast för den s. k. frivilliga
flottan, som gjorde stora beställningar i England och Tyskland,

Tullfrihet
för fartyg och
fartygsmateriel.

RYSSLAND. 30

Åtgärder i främmande tänder.

Järnvägs anläggningar.

Nedsatta

järnvägsfrakter.

Rysslands utländska handel under speciell rysk flagg var på
grund af ofvan anförda orsaker obetydlig och nästan hela exporten
ombesörjdes af utländska fartyg. Med undantag af »ryska sällskapets
för sjöfart och handel», af »frivilliga flottans» och af »Munnanssällskapets»
fartyg deltogo nästan inga ryska fartyg i fraktfarten
på utlandet, men det är antagligt att detta förhållande i framtiden
skall ändra sig; åtminstone är upphäfvandet af tullen ä fartyg
tillkommen i sådant syfte. 1 hvad mån denna åtgärd kan
hafva inflytande på den svenska skeppsfarten, som hittills tagit
en liflig del i så väl import till som export från Ryssland, är svårt
att bestämma. Då emellertid Rysslands från år till år stigande
handelsomsättning af sig själf framkallar en lifligare sjöfart, som
på långt när icke kan tillfredsställas medelst ryska fartyg, äfven
om en förökning af Rysslands handelsflotta i framtiden''med skäl
kan förväntas, så torde nog riklig tillgång till frakter för svenska
fartyg ännu länge kunna påräknas. Ett större inflytande utöfvar
konkurrensen af de stora utländska linieångarna. Dessa, som
hafva sina router bestämda för hela navigationsperioden, medtaga
ofta, för att ej gå tomma, laster till betydligt reducerade frakter.
Exempelvis må anföras, att frakt för tackjärn från England icke
sällan är billigare än från Sverige.

B. Utrikes handeln.

Andra lagbestämmelser än den ofvan anförda, till underlättande
eller befordrande af Rysslands utländska handel, ha icke
tillkommit, men regeringen uppbjuder allt för att dels genom
utdragande af de redan befintliga, dels genom nya järnvägar underlätta
exporthandeln. Bland järnvägslinier, som för detta ändamål
under de senare åren tillkommit, må nämnas:

en direkt järnvägsförbindelse mellan Rybinsk och Riga—Libau,
hvilken möjliggör en export af spannmål öfver Riga eller
Libau under de flera månader, som Ki-onstadt och Petersburg
äro blockerade af is;

järnbanan från Perm till Ko tias vid nordliga Duna, på hvilken
väg den billiga sibiriska spannmålen kan befordras till utlandet;
samt

banan till Novorossisk vid Svarta hafvet, för hvilken ort
dessutom betydande summor anslagits till hamnbyggnader.

Härförutom har regeringen, i syfte att underlätta exporten,
nedsatt transporttariffen med 20 procent för mjöl, som försändes
till exporthamnarna, och med 15 procent för omalen spannmål,
afsedd att förmalas, innan export äger rum.

Yttranden af konsulerna.

31 RYSSLAND.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Ryssland.

Då sjöfarten mellan de båda länderna i hög grad beror af Generalkonsul
varuomsättningen, berör generalkonsuln först de hinder, som möta Dambergs asikt.
importen af svenska produkter till Ryssland.

Om man tager hänsyn till den omständigheten, att pro- Produktionskostduktionskostnaderna
för en stor de! svenska artiklar ställa sig nåder,
högre än för liknande artiklar från andra länder (åtminstone är
detta den förklaringsgrund, som i allmänhet anföres af producenterna),
och om därtill fogas, att råmaterialet i allmänhet ställer
sig dyrare, så ligger däri en förklaring, hvarför den svenska
varuutförseln till Ryssland har svårt att bestå i konkurrensen
med andra länders. Varuförselns inflytande på sjöfarten mellan de
båda länderna blir härigenom förklarlig. Sättet att åstadkomma
ändring i dessa förhållanden och att befrämja varuutförseln till
Ryssland är svårare att angifva. Det torde vara för mången
svensk producent svårt och för andra omöjligt att så utvidga
sin produktionsförmåga, att några större ordres från Ryssland
kunna inom en kortare tid utföras.

Erfarenheten har lärt att många uppdrag, t. ex. inom Annonser,
järnindustrin, som i annat fall skulle kommit Sverige till godo,
af denna orsak icke kunnat antagas. I allmänhet sky, såsom det
synes, producenterna i Sverige nödiga uppoffringar för att göra
sina produkter kända i Ryssland. Det är sällan som i ryska
tidningar ses en annons om svenska produkter, och dock spela
annonser en så stor roll. Detta sätt blir i alla händelser lika
billigt som att utsända resande, hvilka, obekanta med språk och
seder, ingalunda ha en lätt uppgift och därför, trots ihärdigt arbete,
röna så ringa framgång. Reseombudens uppgift bör vidtaga, sedan Handelsagenter.
eu viss kundkrets redan förefinnes, ty då är det af vikt att genom
personliga besök inhämta kundernas önskningar och äfven klagomål.
Kunna lämpliga agenter, bosatta inom landet, vinnas, så
är deras förmedling nog att rekommendera, men därvid får icke
förbises, att en hos köparne väl införd agent bör kunna påräkna
ett skyndsamt utförande af lämnade uppdrag och att säljarens
leveransförmåga motsvarar behofvet sålunda, att agenten finner
med sin fördel förenligt att arbeta för afsättningen. En annan

RYSSLAND. 32

Åtgärder i främmande länder.

erfarenhet har visat, att agenturer oftast anförtros åt personer,
som sakna nödiga insikter eller icke hafva sådan ställning, att
de kunna uppträda med erforderligt inflytande.

Riga konsulsdistrikt.

Frågan om de åtgärder, som borde i Sverige vidtagas, besvaras,
så vidt Riga konsulsdistrikt angår, af konsuln i Riga C.
A. Titz, som i skrifvelse af den 28 januari 1899 anför följande:

A. Sjöfarten.

För bedömande af frågan, huru den svenska skeppsfarten på
Riga distrikt gestaltat sig, öfverlämnar konsuln dels en tabell,
upptagande såväl antal som tontal af de till distriktet ankomna
och därifrån afgångna svenska fartyg i medeltal för de tre femårsperioderna
1881—1885, 1886—1890 och 1891—1895 samt för
hvardera af åren 1896 och 1897, dels ock, till jämförelse därmed,
en dylik sammanställning rörande den norska skeppsfarten på
distriktet för samma tidsskeden och år.

Nämnda sammanställningar utvisa följande resultat:

Antalet af samtliga till Riga distrikt ankomna svenska fartyg
utgjorde under femårsperioden 1881—1885 i medeltal 402
och uppgick år 1897 till 418, samt hade sålunda stigit med
endast 3,98 procent. Tontalet åter af sådana fartyg uppgick
förstnämnda period till 91,926 lön och år 1897 till 144,169 ton,
motsvarande en tillväxt af 56,83 procent.

De med last ankomna svenska fartygens antal ökades från
i medeltal 115 till 166 eller med 44,35 procent samt deras dräktighet
från i medeltal 22,150 till 61,653 ton eller med 178,34
procent. De från Sverige med last ankomna fartygens antal ökades
samma tid från i medeltal 69 till 78 eller med omkring 13 procent
och deras dräktighet från 10,723 till 18,700 ton eller med
74,39 procent.

Den svenska skeppsfarten har sålunda gjort framsteg, som
väl förtjäna att beaktas. Synnerligen afsevärda äro dessa framsteg
i jämförelse med den norska skeppsfarten. Denna senare
har, enligt hvad tabellen utvisar, i afseende å antalet fartyg
undergått en betydlig minskning samt i afseende å tontalet förblifvit
nästan stillastående. Detta är dock ett förhållande, som
för den norska sjöfarten i allmänhet på Östersjöhamnarna gör
sig gällande.

Yttranden af konsulerna.

33 RYSSIANI).

Den svåraste konkurrenten i skeppsfarten på Riga distrikt
har den svenska handelsflottan i Danmark, hvars sjöfart på distriktet
hade att år 1883 uppvisa ett antal af 508 fartyg om 190,731
ton dräktighet mot 799 fartyg om 487,442 ton år 1897; och
har den danska sjöfarten sålunda tillväxt i antalet fartyg med
57,28 procent och i tontal med 155,58 procent. Danmarks andel i
sjöfarten å distriktet utgjorde förstnämnda år 12,53 procent åt
antalet och 13,06 procent af dräktigheten utaf samtliga till distriktet
ankomna fartyg samt uppgick år 1897 till respektive 26,ei
procent och 26,03 procent, under det att den svenska sjöfarten
utgjorde förstnämnda år endast respektive 11,42 procent och 7,iv
procent samt sistberörda år respektive 13,4 procent och 8,78 procent.
Danmark intog år 1897 i afseende å antalet första och i afseende å
dräktigheten andra rummet af de till distriktet ankomna fartygen.
Danmarks sjöfartsnäring har uppnått sådana resultat, utan att densamma
kan anses genom några särskilda förmåner hafva varit framför
andra nationer gynnad. Det vill i allmänhet synas och torde
äfven utan öfverdrift förtjäna att framhållas, att de danska rederierna
i de flesta fall bättre än de svenska förstått att begagna sig af
konjunkturerna och med uppmärksamheten fäst på fraktmarknadens
kraf vetat att i rätt tid och på rätta platser upprätta fasta ångbåtslinier
samt att, utan afseende å en ögonblicklig större eller
mindre vinst, med ihärdighet och järnhård konsekvens söka upparbeta
dessa linier.

Väl hafva under de år, tillvaratagandet af de förenade rikenas
handels- och sjöfartsintressen på denna plats varit konsul Titz
anförtrodt, upprepade försök gjorts att underhålla regelbunden fart
mellan svensk hamn och en eller flera af distriktets hamnar. Så
upprätthölls eller skulle åtminstone upprätthållas sådan fart mellan
Stockholm och Riga åren 1884—1888 med ångfartyget »Linné»
samt åren 1889—1890 med ångfartyget »Solide». Från senare
hälften af år 1886 till och med år 1887 underhölls regelbunden
fart med ångfartyget »Rurik» mellan Vestervik och Liban, men
då denna linie visade sig föga vinstgifvande, förändrade rederiet
ångfartygets turer till Stockholm—Riga—Libau—Vestervik, och
fortgingo desamma till den 28 oktober 1891, då fartygets resor
helt och hållet inställdes. Under de fem år, som ångfartyget
»Rurik» underhöll dessa resor, åtnjöt dess rederi bidrag af såväl
svenska som ryska postverken, men detta oaktadt var affären så
föga lönande, att, då statsbidragen indrogos, rederiet icke ansåg
sig kunna fortfarande upprätthålla trafiken på denna linie. Sedermera
har rederiet för ångfartyget »Rurik» med växlande framgång

Handels- och sjöfartshomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 5

RYSSLAND. 34

Åtgärder i främmande länder.

underhållit en trafik på Riga, som val till namnet varit regelbunden,
men i verkligheten föga motsvarat detta namn, enär fartygets
resor under högsommaren oftast varit hela veckor alldeles
afbrutna och detsamma då användts i annan fraktfart. Följden
häraf har naturligtvis blifvit, att personer, som varit benägna att
från Sverige införskrifva gångbara artiklar, på grund af bristen
på fartygslägenhet afskräckts därifrån. Ty naturligt är, att fabrikanten
och handlanden helst inköper sina varor från platser, hvarifrån
de kunna med säkerhet påräkna att inom kortaste tid erhålla
dem. Därjämte hafva fraktsatserna å nämnda ångfartyg varit så
föga noggrannt beräknade, att det mången gång varit med fördel
förenad! att från Stockholm till konsulns distrikt befordra
varor öfver Stettin eller Lybeck, oaktadt den större våglängden
och oaktadt omlastningar.

Då under år 1899 den järnväg, som skall förbinda Windaus
ständigt isfria hamn, för hvars utvidgande och förseende
med lämpliga anstalter för handelns befordrande arbeten redan
pågå, med de öfre delarna af det vidsträckta riket, kommer att
öppnas, torde det för de svenska rederier, som vilja sysselsätta
sig med fraktfart på distriktet, vara nödvändigt att i tid söka
inleda underhandlingar för åstadkommande af lämpliga ångbåtsförbindelser
med därför ändamålsenliga fartyg samt att framför
allt vid upprätthållandet af regelbunden trafik på Sverige bestämma
fraktsatser, som stå i rimligt förhållande till så väl väglängden.
som det transporterade godsets värde och kubikinnehåll.

Konsul Titz’ _ Enligt konsulns åsikt torde från styrelsens sida eller på lagåsikt.
stiftningens väg icke något för sjöfartens utveckling på detta
distrikt vara att uppnå.

B. Handeln.

Konsuln öfvergår härefter till frågan om de åtgärder, som
anses kunna ifrågakomma för höjande af Sveriges handel med
detta distrikt och genom dess förmedling med de stora inre
delarna af riket, samt redogör äfven i detta afseende för Sveriges
handel på distriktet, sådan densamma under senaste årtiondet gestaltat
sig.

Import och ex- Sammanlagda värdet af införseln till Riga utgjorde under de
portförliållanden.fem åren 1886—1890 i medeltal 21,140,000 rubel,"steg under följande
femårsperiod 1891—1895 till i medeltal 25,946,000 rubel
samt uppgick år 1896 till 42,081,000 och 1897 till 43,578,000
rubel. Värdet af införseln från Sverige utgjorde samma femårsperioder
och år respektive 330,000, 482,000, 743,000 och 815,000
rubel.

Yttranden af konsulerna

35 RYSSLAND.

Värdet af införseln till Libau uppgick samma perioder och
år till respektive 17,758,000, 17,776,400, 17,211,000 och 17,568,000
rubel samt, värdet af införseln till sistnämnda stad från Sverige till
respektive 364,800, 889,800, 798,000 och 111,000 rubel.

Sammanlagda värdet af utförseln från Riga beräknades åter
åren 1886—1890 i medeltal till 53,214,000 rubel, åren 1891—1895
till 51,233,000 rubel, samt år 1896 till 64,889,000 och år 1897
till 66,600,000 rubel, hvaraf värdet af utförseln till Sverige utgjorde
respektive 2,158,000, 1,313,000, 1,410,000 och 1,927,000
rubel.

Li.baus sammanlagda utförselvärde åter beräknades till respektive
38,599,200, 34,177,800, 33,903,000 och 35,941,000 rubel,
hvaraf värdet af exporten till Sverige beräknades till respektive
2,778,400, 1,322,400, 1,371,000 och 2,878,000 rubel.

Af hvad sålunda anförts framgår, att Sveriges införsel till
och utförsel från distriktets två förnämsta hamnar icke är af någon
synnerlig betydelse. En alldeles underordnad roll spela distriktets
ofri ga hamnar i afseende å handeln med Sverige.

Införseln från Sverige utgöres hufvudsakligen af bland annat
plogar, spadar och spadblad, maskiner för jordbrukets och industrins
behof, verktyg och redskap, träbearbetningsmaskiner, separatorer,
telefon- och telegrafapparater, ångturbiner, sprutor, lampkök,
kaminer, tackjärn, stångjärn, stål, klorsyradt kali, kopparvitriol,
tjära, fältspat, kvarts, krita, kalksten, gatsten, huggen sten,
lera, dräneringsrör, tegel, eldfast och andra slag, tömma fat, sill, etc.

Om afsättningen på Ryssland, af den svenska metall- och
maskinindustrins alster icke uppnått ett sådant uppsving, som
kunnat förväntas på grund af den höga ståndpunkt, samma industri
för närvarande i många hänseenden intager, torde detta väl
hufvudsakligen varit beroende däraf, att de svenska fabrikerna
isynnerhet de senare åren varit fullt upptagna med tillgodoseendet
af den inhemska marknadens behof och icke varit i stånd att
ens tillfredsställa detta behof; att den svenska maskinindustrin
icke, såsom förhållandet är t. ex. i Tyskland eller i utlandet
i allmänhet, kunnat ägna sig åt enstaka grenar af industrin samt
genom tillverkning i stor mängd satts i stånd att till billigt pris
afyttra sina produkter; och att densamma dessutom icke har större
lager på hand samt oftast icke är i stånd att på kort eller inom
öfverenskommen tid verkställa förut uppgjorda beställningar. Efter
samstämmande omdömen af personer, som inom konsulsdistriktet
sysselsätta sig med handel med och tillverkning af metallarbeten
och maskiner, lärer ännu finnas ett rikt fält för afsättning därstädes
och i det inre Ryssland af en mångfald utaf den svenska industrins

RYSSLAND. 36

o

Åtgärder i främmande länder.

Konsul Titz''
åsikt

alster. Det är visserligen sant, att den ryska industrin sedan början
af It80-talet gjort oerhörda framsteg. Det ena industriella företaget
har uppstått efter det andra, och det torde för visso kunna antagas,
att den ryska metall- och maskinindustrins produktion sedan början
af 1880-talet stigit med minst 90 om icke 100 procent, Men oaktadt
skal skulle vara för handen att antaga, att till följd af den ofantliga
utveckling, som under de senaste två decennierna i den
ryska industrin ägt rum, införseln från utlandet skulle hafva
lidit ett nämnvärdt afbräck, är förhållandet alldeles omvändt. Antagligt
är ock, att en lång tid kommer att förgå, innan landets
inhemska produktion kan vara i stånd att annat än på vissa enstaka
områden fylla de alltjämt växande behofven. Att Ryssland
för närvarande icke är i stånd därtill, tyckes äfven regeringen hafva
erkänt, då den ansett för ändamålsenligt att medgifva dels tullfrihet,
dels nedsättning i tullafgifterna å vissa slag af maskiner.

Då emellertid den sibiriska banan alltmera närmar sig sin
fullbordan och för Ryssland därigenom öppnar sig ett ofantligt
område för afsättning af dess produkter, torde det dock för den
ryska industrin, därest densamma skall kunna, med bibehållande
af den inhemska marknaden, jämväl eröfra det stora asiatiska området
och förse detsamma med därstädes behöfliga produkter, blifva
nödvändigt att äfven anlita den hjälp, som västra Europas industri
kan erbjuda, Frågan blir då, huruvida den svenska industrin
genom kraft och ihärdigt arbete skulle vara i stånd att bemäktiga
sig någon del af denna marknad i stället för att stillatigande åse,
icke allenast huru denna marknad går oss förlorad, utan äfven huru
vi af andra länder undanträngas från områden, där vi redan vunnit
en viss afsättning. Flera af våra industriidkare hafva trott sig finna
en utväg att bereda sig afsättning genom anställande i någon af
rikets medelpunkter, såsom t. ex. Petersburg, Moskva eller Riga,
af en generalagent, hvilken uteslutande skulle hafva att förmedla
beställningar från olika delar åt landet. Ett sådant system anser
konsuln sig dock icke kunna på något sätt förorda. Ty för en enda
person, vore han än aldrig så kunskapsrik, torde det vara hardt
när omöjligt att kunna äga full kännedom om marknadens behof
i alla de särskilda delarna af ett så vidsträckt land som Ryssland
eller om förmögenhets- och kreditförhållandena hos de personer,
som skulle vilja från Sverige hämta varor. Ryska handlande och
fabrikanter, äfven om de äro aldrig så förmögna, inlåta sig icke
gärna i affärer utan att ifrågasätta en lång kredit. Sådan beviljas
dem äfven vanligen af de tyska agenterna, som i alla riktningar
genomkorsa landet, och efter hvad konsuln varit i tillfälle att
från skilda håll inhämta, hafva sålunda uppgjorda affärer sällan

Yttranden af konsulerna.

37 KYSSLAND.

I>et ejfiiii
initiativet.

vant åtföljda af någon betydligare årlig förlust. Men naturligtvis
måste dock nödig försiktighet iakttagas och noggrann personalkännedom
ägas. Därför skulle det ock enligt konsulns förmenande
vara lämpligare, om flera af de svenska industriidkarne kunde Kollektivagenter,
förena sig om att på vissa platser i de olika delarna af landet
hålla gemensamma agenter, hvilka då skulle vara i stånd att
ägna uppmärksamhet åt förhållandena på marknaden inom deras
distrikt och lära personligen känna de förnämsta afnämarne och
deras tillfälliga behof.

Det är naturligtvis i främsta rummet beroende af de svenske
industriidkarnes eget initiativ och deras lust att uppsöka nya marknader,
huruvida ett godt resultat för afsättning i Ryssland af
deras produkter skall kunna uppnås.

Men om det sålunda är de enskildes verksamhet, omtanke
och förutseende, som hufvudsakligen böra tagas i anspråk för uppnåendet
af ett sådant mål, torde dock staten icke helt och hållet
kunna eller böra undandraga sig att lämna sitt mäktiga skydd och
äfven bidrag därtill. Redan nu finnas på riksstat anvisade extra
anslag till han delsstipendier, och det lider intet tvifvel att, därest
dessa stipendier tilldelas i allo lämpliga personer, i enlighet .med
de för erhållande af sådana stipendier meddelade föreskrifter,
desamma skola i sin mån kunna bidraga till spridande af kännedom
om hvad som behöfves för beredande af afsättning. Frågan
blir, huruvida skäl icke skulle vara för handen att bygga vidare
på den en gång lagda grunden och genom ökade anslag bereda en
utväg därtill. Konsuln föreställer sig i sådant hänseende att, för
den händelse nödiga anslag kunde beredas, tid efter annan borde
vid Kungl. Maj:ts beskickning i S:t Petersburg, i egenskap af
attaché för tekniska och kommersiella ärenden, anställas en teoretiskt
och praktiskt fullt utbildad tekniker, som därjämte är i besittning
af nödiga insikter i handelsväsendet. Denne, som borde
efter förslag af kommerskollegium anställas för eu tid af högst två
skulle det åligga att, jämlikt särskild instruktion och på för -

Handels stipendier.

Kommersiella

attachéer.

ar

hand uppgjord plan, beresa de viktigaste distrikten för rysk handel
och industri; att där inhämta noggrann kännedom om såväl
handelsomsättningen som de särskilda industrigrenarnas tillverkningsmetoder
samt redskapens och maskinernas konstruktion och
beskaffenhet, äfvensom att, hvarje gång en sådan resa företagits,
ofördröjligen afgifva utförliga rapporter med bifogande om möjligt
af ritningar eller modeller, på det att våra industriidkare
måtte beredas nödig kännedom om beskaffenheten af de redskap
och maskiner, som företrädesvis därstädes begagnas, samt kunna
rätta sina tillverkningar efter marknadens behof. En sådan per -

RYSSLANI). 38

Åtgärder i främmande länder.

son borde därjämte vara i besittning af nödig språkkunskap, hvartill
konsuln räknar kännedom icke blott om de tyska och engelska
språken, med hvilka man ju i många fall kan komma till rätta i
Ryssland, utan äfven af det ryska språket. Detta senare vore så
mycket nödvändigare, som den ifrågasatte attachéen för att kontrollera
honom meddelade uppgifter af personer, som, ehuru aldrig
så tillmötesgående, dock möjligen afsiktligt ville vilseleda
honom, ofta på sina resor kunde tänkas behöfva inhämta upplysningar
vid industriella inrättningar af arbetare eller förmän, hvilka
i allmänhet icke kunna förutsättas äga kännedom i annat språk
än det ryska.

Anledningen hvarför konsuln anser omförmälda tekniska och
kommersiella biträde böra i viss mån fästas vid Kungl. Maj:ts beskickning
är att, då särdeles i de inre delarna af Ryssland en persons
officiella ställning ännu är af stor betydelse, en i sådan egenskap
anställd person skall lättare blifva i tillfälle att erhålla understöd
och hjälp åt de vederbörande, han därom anmodar, samt äfven
med större beredvillighet få tillträde till sådana anstalter, hvilka
det för honom är af vikt att lära känna.

Archangels konsulsdistrikt.

T. f. generalkonsuln i Archangel H. A. Falsen anför i skrifvelse
åt den 16 februari 1899 hufvudsakligen följande:

A. Sjöfarten.

Archangels Skibsfart o g Handel — nu saagodtsom udelukkende
Export af Trtelast — har i en lång Aarrtekke vist eu sörgelig
Tilbagegang, og Handelsverdenen har vistnok derför heller ikke
ftestet synderlig Opmterksomhed ved denne nordlige, afsidesliggende
By paa henved 20,000 Indbyggere. Den har holdt sig oppe ved
Trmlastexport og sin, af Yderverdenen upaaagtede Tuskhandel
med Nordnorge.

Med et Slag synes nu Forholdene åt skulle forandre sig. Jeg
sigter til den Omsttendighed, åt vi nu snart kan vente Aabningen
af eu Jernbanelinie Perm—Wjatka—Kotlas. Fra Perm ex is tern-1
allerede Jernbane til Tjumén ved Obfloden i Sibirien, ligesom
ogsaa Perm over Tscheljabinsk staar i Förbindelse med den transsibiriske
Jernbane. Her aabnes saaledes store Muligheder for en
fremtidig (^blomstring af Archangels Handel og Skibsfart, og
man stiller sig da ogsaa her de störste Forhaabninger.

Yttranden af konsulerna.

39 RYSSLAND.

Archangelsk havde för i Tiden (30 ä 40 Aar siden) en livlig
Handelsförbindelse med Wjatkas Guvernement. Herfra hentedes
Korn til Export, og adskillige Varer fandt da ogsaa fra Archangelsk
Vei ind i Wjatka. Da Dampskibsfart begyndte paa Wjatkafloden,
fik denne Handel sit Dödsstöd, idet Kornet nu fandt en billigere
Vei over Rybinsk til St. Petersburg. Hovedexportörerne i Archangelsk
overflyttede sine Kontorer til Hovedstaden, og dermed
var Archangelsk dömt til Fald. Nmvnte Jernbanelinie vil gjöre
det rnuligt nu åt knytte den gamle Handelsförbindelse med Wjatka
Guvernement, og en foröget Kornexport fra Archangelsk tör derför
efter al Sandsynlighed forventes i en noar Fremtid. Selvfölgelig
gjör man sig her Forhaabninger om ogsaa åt blive tilfört större
Partier af Vestsibiriens Produkter, Hvede, Linfrö etc. Dette er
de Muligheder Archangels Exportörer kan regne med.

Efterspörgselen efter udenlandsk Tonnage til Transport af
disse paaventede Varekvanta tör derför vistnok forudsiges åt ville
stige efter en hidtil uanet Maalestok.

Her aabner sig da ogsaa Mulighed for den svenske, som for
andre Ländes, Koffardifiaade til åt söge sin Fragt i Löbet af
Archangels 4—5 Maaneders Skibsfartssaison.

Alt dette er imidlertid kun Fremtidsudsigter, og det vilde T. f. generalkonsul
vistnok vmre vanskeligt, om ikke umuligt, allerede paa Sägens Falsens åsikt.
nuvserende Ståndpunkt, åt udtale nogen bestemt Formening om,
hvilke Forholdsregler eventuelt vil kunne lette Sverige Konkurancen
i Deltagelsen af de forventede Varekvantas Transport. Man maa
vistnok indtil videre forholde sig afventende for åt se, til hvilke
Resultater Russernes egne Forholdsregler — Bygning af Jernband’,

Uddybning af Indseilingen til Archangelsk etc. — vil före.

Som en almindelig Regel, gj ad derute ikke for Archangelsk Konsulat allene,

maa man vistnok give ethvert Förslag, der tilsigter en afgifterna.

Nedscettelse i Konsulatafgifter ne, sin varmeste Tilslutning. Baade
svenske og norske Skibsförere udtaler stadigvsek sin Misfornöielse
med de nu existerende höie Afgifter, der, specielt hvor der er
Tale om Timecharter, gjör det vanskeligt åt konkurrere med andre
Nationers Skibe.

Praxis har vist, åt en Flerhed af Dampskibe i Fart paa
Archangelsk regner det fordelagtigst åt sikre sig aarlig flere Ganges
Reise mellem Archangelsk og engelsk Havn, og i Almindelighed
gjör Skibene 2—3 Reiser paa denne Route i hver Saison.

Farten mellem Archangelsk og England faar saaledes, mener
jeg, mere og mere Praeget, af fast Route. Nu er Udgifterne her
i Archangelsk i Förveten saa höie, åt en saa betydelig Extraafgift,

RYSSLAND. 40

Åtgärder i främmande tänder

som vore Konsulatafgifter, hver Gång Archangelsk anlöbes, kun
kan have en skadelig Indflydelse.

Jeg for min Del vilde ikke tage i Betamkning al give det
Förslag, der stetter Konsulatafgifterne lavest mulig, min fulde
Tilslutning.

Expeditionstaxan. Paa den anden Side synes Retfserdighed åt tale for, åt den
for Konsulaterne gjseldende Expeditionstaxa gjennemgaaende, med
enkelte IJndtagelser, bliver forhöiet endel; saaledes åt de Skibe,
der under extraordinsere Omstaendigheder blive nödsagede åt ty
til Konsulatets Hjielp, derved i större Grad end nu er Tilbeldet,
bidrage til Konsulatvfesenets Underbold. Udgifterne vilde saaledes
blive mere retfterdigt fordelte mellem Skibsrederne end hidtil.

Sammanslutning. Som en almindelig Regel kan vistnok ogsaa fastslaas, og har
vel ogsaa ofte nok vteret fremholdt, åt en Sammenslutning af en
Flerhed af de större Redere synes det bedste Middel til åt faa
sine Interesse!'' varetagne, f. Ex. ved åt faa diverse Klausler, dels
udströgne af, dels tilföiede i Certepartierne.

B. Handeln.

T. f. generalkonsul Handelen har, som Fölge af den naevnte Jernbanelinie, ogsaa
Falsens åsikt, sine Fremtidsmuligheder. Jernbanen saetter os, som sagt, foruden
med Sibirien, ogsaa i directe Förbindelse med Guvernementerne
Wjatka og Perm. Da hver af disse Guvernementer har c:a 3
Millioner Indbyggere, repraäsenterer de saaledes hver for sig et
ganske vidstrakt Marked. — Jeg drister mig ikke til her åt
udtale nogen Formening om hvorledes Efterspörgselen efter udenlandske
Fabrikata efter Jernbanens Aabning vil stille sig. Forholdene
synes imidlertid åt v»re af den Art, åt de bör gjöres
til Gjenstand for nasrmere Undersögelse.

Åt Konsulatet har sin fulde OpuiEerksomhed henvendt paa disse
Forhold er en Selvfölge. En eventuel — tidligere foreslaaet —
Udvidelse af Konsulatdistriktet, saaledes åt ogsaa de ntevnte
Guvernementer indgaar i samme, vil maaske lette Konsulatets
Bestrabelser for åt indhente flest inulige Oplysninger om disse
nye Markeder. Desuden tror jeg absolut åt burde tilraade UdsenHandelsagenter.
delse af Agenter til disse Egne. Vedkommende Agent eller
Statsstipendiat, der eventuelt vilde paatage sig en saadan Opgave,
maa imidlertid absolut vaere kjendt med russiske Forhold i Almindelighed,
og det russiske Sprog i Saerdeleshed. Uden disse
Betingelser vil Udsendelsen af Agenter vistnok veere bortkastede
Penge.

Yttranden af konsulerna.

41 RYSSLAND.

Härefter meddelar t. f. generalkonsuln, att lian, i betraktande Maskinimport,
af det jämförelsevis stora behofvet af maskiner för sågverk m. in.
i Arkangel redan före sin ankomst till denna plats fäst uppmärksamhet
vid, att det saknades någon för hemlandet utsänd representant
för de skandinaviska mekaniska verkstäderna.

Det hade, yttrar t. f. generalkonsuln, varit hans fasta öfvertygelse,
att eu duktig agent i denna branche skulle kunna i
Arkangel göra goda affärer, och denna t. f. generalkonsulns öfvertygelse
hade blifvit ytterligare befästad, sedan han i ämnet rådfört
sig med affärsmän.

Emellertid hade numera ett af Sveriges större, mest kända bolag
sändt till Arkangel en yngre ingeniör, som redan kunnat sända hem
ganska betydande order. De maskiner, som kommit till Arkangel,
hade af alla, med hvilka t. f. generalkonsuln samtalat i ämnet,
erkänts vara utmärkt vackert arbete.

Det hade redan lyckats Sverige att i dessa trakter vinna en
marknad, hvilken, med hänsyn till förestående förbättringar, kunde
sägas lofva det bästa för framtiden. Den tid kunde därför icke
vara långt aflägsen, då Sverige skulle anse norra Ryssland vara
något helt annat än ett område, där uteslutande norska intressen
dikterade nödvändigheten af en konsulär representation.

Bakii konsulsdistrikt.

! skrifvelse af den 24 december yttrar konsuln i Baki! W.

Hagelin följande:

Baki) och företrädesvis Kaspiska hafvet och Volgafioden äro
sedan länge förtrogna med alster af svensk industri, företrädesvis Ångfartyg-.
ånqbåbtar af olika slag och storlekar.

År 1878 började nämligen bolaget Bröderna Nobel genom
sin grundläggare Ludvig Nobel att i Motala beställa cisternångare
för Kaspiska hafvet och Volgan, och äger bolaget för närvarande,
oberäknadt hvad som byggts vid ryska varf, tolf stora cisternångare
för Kaspiska hafvet och elfva bogser- och flodångare på
Volgan, alla af svensk tillverkning.

Bolagets exempel följdes snart af flera bakuiska industriididkare,
ägare af fabriker för tillverkning af lys- och smörjoljor,
ångbåtsbolag och enskilda exportörer, så att i närvarande stund
af Kaspiska hafvets till i det närmaste 220 ångbåtar uppgående
handelsflotta ungefär 60 stycken byggts vid svenska skeppsvarfven
Motala med Norrköping och Lindholmen, Bergsund, Södra varfvet
i Stockholm, Kockums varf och Oskarshamn.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, in. in.

6

RYSSLAND. 42

Åtgärder i främmande länder.

Konsul Hagelins
åsikt.

Krediten.

Järn- oeh stål''
varor.

Öfriga båtar äro från engelska och på senare tider äfven
från tyska skeppsbyggeri. De inhemska hafva ej bidragit med
så stor del, som man skulle förmoda, dels i följd af de betydligt
högre pris de satt på sina båtar och dels emedan de för det
mesta varit upptagna af de mera vinstgifvande storartade kronobeställningarna
för järnvägar och flotta.

De svenska skeppsvarfven åtnjuta inom Baku distrikt ett
stadgadt anseende genom reelt och omsorgsfullt och på samma
gång alltid med smak och elegans utfördt arbete.

För närvarande hafva de förut talrika ångbåtsbeställningarna
betydligt aftagit, emedan under de tre sista åren i följd af de
höga frakterna eu sådan massa båtar förvärfvats för Kaspiska
hafvet, att tillgången öfverstiger efterfrågan, och frakterna nu
fallit med mer än 50 procent.

Om några år torde dock beställningar komma att göras, och
vore då ensidigt, att de svenska verkstäderna, för att draga till
sig kunder, beviljade längre kredit, ty en bakuisk köpman, om
ock mångmillionär, betalar högst ogärna något kontant.

De i närheten af Baku vid byarne Balachani, Sabuntschi och
Bibiejbatt belägna naftafälten skulle äfven under vissa villkor
kunna erbjuda riklig afsättning för alster af svenska järn- och
stålindustrin.

För naftaborrningarna, som numera bedrifvas på djup, ofta
öfverstigande 200 ryska famnar (1,400 eng. fot), erfordras ofantliga
kvantiteter rör med diameter från 30 tum upptill, så småningom
aftagande till 8 å 6 tum nedtill i de djupaste borrhålen.
Rör från 30 till och med 12 tums diameter nitas ihop på platsen
af bästa sorts plåt, med tjocklek från 3/ie till 3/s tum, hvarje
rör med längd antingen 43At eller 7 fot = 2 eller 3 ryska
arschin.

Bolaget Bröderna Nobel har under 1898 förbrukat ungefär
200,000 pud plåt (ett pud = 38 44) endast till horrör, och om dessa
siffror multipliceras med 10, så får man ungefärliga totalsumman
af hvad som i sin helhet åtgått af borrörsplåt för samtliga
naftafält i Baku under år 1898. Rör, såväl smides- som
tackjärns-, från 10 tum till mindre dimensioner, finna där afsättning
i oerhörda massor och beställas uteslutande vid ryska och
polska järnverk.

Ångmaskiner, alla slag af motorer för gas, nafta, kerosin
och benzin, armatur för dylika och för ångpannor, goda pumpar
m. in. kunna äfven påräkna riklig afsättning.

Alla för naftaborrningen nödiga gröfre instrumenter, såsom
mejslar från 2Va fots diameter, upprymmare, freifall, borr- och

Yttranden af konsulerna.

43 RYSSLAND.

fångstänger stå här högt i pris, t)- de fordra ett synnerligen noggrant
smide och allra bästa sortens material.

För järn och stål i stänger af olika dimensioner, balkar, vinkeljärn
in. m. dylikt af prima vara finnes äfven god marknad
i Baki!.

De polska och ryska fabriker, från hvilka i Baki! saluförd
plåt, fasonjärn, stål och rör vanligen beställes, kunna i regel
effektuera ingångna beställningar inom tre månader, ifall köpmännens
vanligen dock rikligt försedda lager för tillfället skulle
vara upprymda.

Ångmaskiner, pumpar och alla slags motorer af gångbara
dimensioner måste alltid hållas på lager, ty ehuru deras anskaffande,
som uteslutande sker från England och Tyskland, kan ske
på tre högst fyra månader, finna sig ej köparne i att vänta så
länge, då dessa varor mången gång plötsligt behöfvas.

Endast i allra lyckligaste fall skulle man kunna få svenska
beställningar till Baki! på tre månader och då med ångbåt öfver
Batuin, men detta fördyrar i så väsentlig mån frakten, att afsättning
till konkurrenternas pris vore omöjlig.

Billigaste fraktvägen från Sverige till Baku är öfver Petersburg
genom kanalsystemet och Volgan, men i detta fall läte
tiden för varans erhållande svårligen bestämma sig.

Kortaste tidrymden vore nog i gynnsamma fall sex månader,
men det skulle äfven kunna dröja ett år och ännu mera.

Bolaget Bröderna Nobel beställde t. ex. år 1897 vid ett svenskt
järnverk ett parti större mejslar för naftaborrning, hvilket erhölls
först efter 18 månader. Ett sådant dröjsmål omöjliggör naturligtvis
alla affärer.

Enda möjligheten vore, att de svenska verkstäderna slete sig
tillsamman och i Baku upprättade ett kommissionslag er, som anförtroddes
åt någon för saken intresserad, pålitlig dervarande
köpman, och en lämplig sådan skulle nog kunna anskaffas.

Denne, förtrogen med förhållandena, skulle lättast kunna
bedöma vidden af de olika varornas afsättning och genom i tid
gjorda rekvisitioner alltid sörja för att lagret hölles möjligast
välförsedd

Genom ett sådant anordnande skulle nämnda varor af svenskt
ursprung sannolikt kunna påräkna god afsättning i Baku.

Kommissions liisrer.

Danmark.

Handel:

Export från Sverige 1875: 23,8 null. kr. Hufvudväror 1875: trävaror, nötboskap,

smör, järn och stål,
tändstickor.

1897: 43,2 » » 1897: smör, trävaror, järn

och stål, fläsk,
hudar.

Import till Sverige 1875: 46,« » » Ilufvudvaror 1875.'' spannmål, vålnader,

kaffe, socker, maskiner,
fläsk.

1897: 48,» » 1897: maskiner, spannmål,

väfnader, kaffe,
skinn, oljor.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 9,602 om 600,206 ton.

1897: 14,304 » 1,833,697 »

» ankomna till Sverige 1875: 10,088 » 735,124 »

1897: 16,041 » 2,261,644 -

Myndigheter för handel och sjöfart:

Inrikesministeriet.

Meddelare: Svenske och norske tjänstförrättande generalkonsuln i Köpenhamn

A. It- Land,ström.

Danmark.

De förenade rikenas tjenstförrättande generalkonsul i Köpenhamn
A. R. Landström har med skrifvelse af den 4 februari 1899
öfverlämnat en inom danska Indenrigsministeriet utarbetad promemoria
rörande de åtgärder, som i Danmark vidtagits till sjöfartens
och utrikes handelns främjande.

I sådant afseende nämnes emellertid endast, att af danska Subventioner,
statskassan subventioner årligen utgå till »Det forenede Davnpskibsselskab»
för upprätthållande af regelmässiga ångfartygsförbindelser
mellan Esbjerg och Parkeston samt mellan Esbjerg och
Grimsby, äfven som att de för fartygen erlagda »Bropenge» i
Esbjerg blifva bolaget restituerade. Statens utgifter till följd
häraf hafva för de båda ruterna under finansåret 1897—1898
utgjort respektive 213,793 kronor 66 öre och 40,424 kronor 97 öre.

Enligt meddelande i Första kammarens tillfälliga, utskotts
utlåtande n:r 2 år 1898 utgår därjämte godtgörelse till samma
bolag för postbefordran till Malmö, Gjedser och Island.

Men det bör härvid icke glömmas, att man i Danmark vid- Frilager, kredittagit
äfven andra och kraftigare åtgärder i förevarande syften. fn’

Så njuter sedan länge den danska utrikes handeln förmånen utaf
frilagers- och kreditupplag sinstitutionerna, och allt sedan 1895 är
Köpenhamns frihamn i verksamhet. Vikten af särskilt frilagersinstitutionen
såsom medel till handelns främjande är allmänt
erkänd, och äfven frihamnen har numera gått så framåt, att
man ej längre kan hysa någon tvekan om att den skall framkalla
en sådan utveckling af Danmarks utrikes handel, exportindustri
och sjöfartsförbindelser, att den kan väl motsvara, det
på anläggningen nedlagda betydande kapital. En närmare redogörelse
för ifrågavarande institutioner återfinnes i Frilagers- och
frihamnskomiténs betänkande 1894, Bilagor, sid. 29 o. f.

Tyskland.

Handel:

Export från Sverige 1875: 12,9 mill. kr.

1897: 45,8 » »

Import till Sverige 1875: 55,o » »

1897:133,2 » »

Hufwudvaror 1875: trävaror, metaller.

1897: trävaror, metaller,
sten, fisk.

Hufwudvaror 1875: maskiner, spannmål,
yllevaror, kaffe.

1897: kaffe, yllevaror, spannmål,
tobak, hudaroch
skinn.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 1,906 om 202,252 ton.

1897: 5,530 » 1,170,290 »

» ankomna till Sverige 1875: 2,340 » 325,570 »

1897: 5,342 » 1,590,221 >

Myndigheter för handel och sjöfart:

Auswärtiges Amt des deutschen Reichs.

Handelspolitische Abtheilung.
Reichs-Amt des Innern.

Handelskamrar, resp. Handels- und Gewerbekammern o. d.

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Hamburg B. AnJeer Bödtker.

» » » » » Lubeck D:r Harald Asche.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

7

Tyskland.

Beträffande Tyskland har utredning inhämtats från de förenade
rikenas generalkonsul i Hamburg B. Anker Bödtker. Svaret
är af den 27 januari 1899.

I.

Åtgärder i Tyskland till sjöfartens och utrikes handelns främjande.

I sammanhang med besvarandet af denna fråga meddelar
generalkonsuln några uppgifter angående Tysklands sjöfart och
handel särskild! på Sverige.

A. Sjöfarten.

Rörande sjöfarten mellan Sverige och Tyskland 1897 meddelas
en tablå, enligt hvilken af fartyg, ankomna till Sverige från
Tyskland, de svenska utgöra 52,i %, under det att af fartyg,
ankomna till Tyskland från Sverige, 53,2 % äro svenska.

Det framgår häraf, i hvilken betydlig grad trafiken mellan
Sverige och Tyskland sker under svensk flagga.

Efter att hafva angående vår handelsflottas storlek i förhållande
till andra länders meddelat några uppgifter fortsätter
generalkonsuln:

»Sverige indtager altsaa en meget beskeden Plads, uagtet det
af Naturen synes bestemt til åt skulle kunne spille en ganske
anden Rölle. Her har man ogsaa et Eksempel paa, åt vi ikke har
forstaaet åt udnytte Forholdene.»

B. Utrikes handeln.

I generalkonsulns rapport förekommer vidare en redogörelse Tysklands ekonor
uran de Tysklands ekonomiska utveckling. miska utveckling.

Betegnende for vor Tid — heter det — er de store ekonomiska
Fremskridt. Det maa vel fornemmelig siges åt vmre det
af Fyrst Bismarck’s nationalökonomiske Politik ledede Tyskland,
der saaledes har prmget Tiden, givet de andre Lande et gavnligt
Eksempel og stadig öget den internationale Kappestrid paa de
ökonomiske Felter. Hvorledes Tyskland er gaaet frem, kan man

TYSKLAND. 52

o

Åtgärder i främmande länder.

skifte sig til af fölgende Tal: Folkemaengden i det mmerende
tyske Rigsgebet var i:

1816 .
1870 .
1890 .
1898 .

24.8 Millioner

40.8 »

49.4 t

54.4 »

Det dyrkede Areal er i Tidsrummet 1882 til 1896 förödet
med 3 billioner Hektar eg Udbyttet af Landbruget vard stött es nu
til 6a 6/2 Milliarder Mark. Antallet af de i Handel, Industri
og Haandvaerk sysselsatte Folk var i Perioden 1882—1895 steget
fra 7,340,789 til 10,269,269. Den samlede Ind- og Udförsel belöb
sig i 1897 til 8,6 Milliarder mod 7,3 Milliarder i 1889

Med den väsende Udvikling og stigende Arbeidsfortieneste
er ogsaa Befolkningens Konsumtionsevne i höi Grad foröget. Fra
1879 til 1897 er Forbruget per Hoved af fölgende Artikler steget
saaledes: °

Rug fra 116 Kg. til 131 Kg.

Hvede» 57 » » 75 »

Kul » 1,169 » » 2,153 »

Jern » 51,e » » 172,9 »

Af Petroleum konsumeres nu 17,15 Ivg. pr. Hoved.

Ft Lands Handel vid, saavel hvad dens Omfång som dens
Natur angaar, som Regel vtere et Udtryk for Civilisationens Höide
Befolkningens Dygtighed og Flid og det Ståndpunkt, Nteringerné
har naaet. Dette gjenfinder man ogsaa i Tyskland. Efterhaanden
som Tyskland er traadt i Forgrunden som Industristat, er dets
Import af alslags Raaproduktér og Eksport af Industrivarer vokset
betydelig. liltrods for Landets ögede Konsumtionsevne formaar
det indenlandske Marked ikke lamgere åt absorbere Industriens
Produkter, og disse maa nu naturligen opsöge de udenlandske
Markeder.

Nedenstaaende Tabel vil give et Overblik over Tysklands
udenrigske Handel i 1896.

Indförsel fra

Vserdi

i

Mill. Mk.

Udförsel til

Vserdi

i

Mill. Mk.

Storbritannien ....

Rusland......

Forenede Stater, Amerika
0sterrige-Ungarn ....

647.4
634,7

584.4
578,o

Storbritannien ....
0sterrige-Ungarn ....
Forenede Stater, Amerika
Rusland......

715.1
477,3
383,7

364.1

Transport

2,444,5

Transport

1,940,2

Yttranden af konsulerna.

53 TYSKLAND.

Indförsel fra

Värdi

i

Mill. Mk.

Udförsel til

V»rdi

i

Mill. Mk.

Transport

2,444,5

Transport

1,940,2

Frankrige.......

233,6

Holland........

262,3

Belgien.........

175,7

Schweiz........

244,o

Britisk Ostindien etc. . .

171,2

Frankrike.......

201,6

Holland........

162,6

Belgien.........

168,o

Schweiz........

146,3

Danmark........

97,4

Italien.........

137,5

Italien..........

85,6

Argentinien......

108,s

Sverige.........

78,9

Britisk Australien . . .

103,2

Brasilien........

60,3

Brasilien........

100,i

Britisk Ostindien, etc.. .

49,2

Chili..........

79,3

Norge.........

48,3

Holländsk Ostindien etc. .

77,i

China.........

45,3

Sverige.........

74,o

Argentinien......

44,i

RumEenien.......

69,3

Hamburgs Frihavn . . .

39,5

Danmark........

58,2

Spanien........

39,4

China.........

41,8

J apan.........

35,6

Centralam. Republiker. .

39,7

Chili..........

34,6

Spanien........

35,9

RumEenien.......

32,8

Y estafrika (uden tyske Be-

Britisk Arostralien . . .

29,3

siddelser).......

33,5

Tyrkiet........

28,o

Tyrkiet.........

25,9

Kaplandet.......

15,7

Kaplandet.......

21,i

Britisk Nordamerika . .

15,3

iEgypten.........

20,2

Mexico.........

15,0

Norge.........

19,i

Holländsk Ostindien etc..

13,8

Venezuela.......

16,o

Transvaal .......

13,7

Hamburgs Frihavn . . .

15,6

Portugal........

13,4

Portugal ........

15,2

Centralam. Republiker. .

10,7

Haiti..........

13,7

^Egypten........

9,9

Portorico, Cuba ......

13,5

Uruguay....... .

9,6

Mexico.........

13,i

Yestafrika (uden tyske Be-

J apan.........

11,4

siddelser).......

8,5

Uruguay ........

10,5

Peru..........

7,3

Gi-rsekenland......

9,3

Kolumbia.....• . .

6,9

Kolumbia........

8,6

Venezuela.......

6,4

Britisk Yestindien, etc. .

7,1

Bulgarien.......

5,3

Serbien.........

6,6

Portorico, Cuba.....

4,5

Östafrika (orden tyske Be-

Grgekenland......

4,1

siddelser).......

6,0

Tysk V estafrika . . . .

4,0

Ecuador ........

5,8

Philippinerne, etc.....

3,1

Peru..........

3,8

Östafrika (uden tyske Be-

Bulgarien.......

3,7

siddelser).......

0,1

Tysk Yestafrika ....

3,5

Serbien.........

2,5

Britisk Nordamerika . .

3,0

Haiti..........

1,8

Bolivia.........

l,i

Tysk Östafrika.....

1,2

Ovrige Lande......

11,9

Ovrige Lande......

13,6

Totalindförsel

4,558,0

Totaludförsel

3j /53?8

TYSKLAND. 54

Export föreningar.

Handelsagenter.

Undersöknings kommission.

Åtgärder i främmande länder.

Man vil heraf se, åt Handelen med de i1 term estli ggend e Lande,
ister England, indtager den fornemste Plads. Den stterke Udvikling
i Industrien har imidlertid fört til, åt man nu specielt retter
Opmairksomheden paa Udnyttelsen ogsaa af de fjerntliggende
Markeder, hvor der aabner sig ubearbeidede Felter för Virksomhed,
og hvor Konkurrencen ikke er saa skarp som i de gamle
Lande. Som bekjendt udgik i sin Tid Bevtegelsen for åt knytte
Handelsförbindelser med de oversöiske Lande fra Hansesttederne;
fra disse af oprettedes Handelshuse i de fremmede Verdensdele, etableredes
udeneuropeiske Dampskibsforbindelser etc. Nu har denne
Betygelse udstrakt sig snart til hele Tyskland. Store Kompanier
dannes for åt skaffe den tyske Handel og Foret-agsomhed Indpas i
snart allé udeneuropteiske Lande, i det forlöbne Aar saaledes et med
det Formaal i kommerciel Ilenseende åt nyttiggjöre de i Kina erhvervede
Straekninger. Som Eksempel paa, hvorledes Tyskland er interesseret
i udeneuropteiske Lande, kan ntevnes, åt der i Guatemala skal
vtere anbragt af tyske Penge 140 Millioner Mk., i Mexico 184 Millioner
Dollars, i Venezuela 200 Millioner Mk., i Brasilien over 600
Millioner Mk., i Chile 100 Millioner Mk., i Afrika 100 Millioner Mk.

Blandt Selskaberne til Fremrne af den udenrigske Handel bör
kanske sirlig na''vnes Ekspor tf or eninger n e. De har et meget stort
Antal Medlemmer og hegger Hovedvtegten paa åt udsende en talrig
Skare reisende og fäste Agenter, efteråt de först nöiagtig har
undersögt Mulighederne for åt indlede Handel med vedkommende
nye Omraade. Som Eksempel paa, hvilke Öfre man bringer disse
forelöbigc Undersögelser, kan ntevnes, åt den sachsiske Eksportforening
fra 1886—1895 har givet ud 380,000 Mk. i saadant
Oiemed. »Deutscher Colonialverein» i Berlin skal beskjteftige 250
Agenter. I Lighed med, hvad der har fundet Sted i Frankrige,
England og Amerika, udsendte for omtrent IV2 Aar siden flere
tyske Handelskammere i Ftellesskab med Understöttelse af det
Ofientlige en Kommission af sagkyndige Mtend til Ostasien for
der åt hide undersöge Markedet för den tyske Industris Produkter
samt disse Ländes egen Produktionsevne. Ved Kommissionens
Tilbagekomst foranstaltedes der i Berlin en större Udstilling af
medbragte Varer. I förste Linie udgaar Initiativet til de Skridt,
der i Tyskland tages for åt fremrne Handelen, fra privat Hold.
forsaavidt. er Forholdet det samme i Tyskland som överalt ellers
og maa ogsaa vtere det; thi der gives vel ingen Ntering, der mer
end Handelen filtrtenger det private Initiativ til sin Udvikling.

I Tyskland har imidlertid ogsaa det Offentlige med mogen
Indsigt og Energi grebet ind her. Hvad sterskilt Udenrigshandelen
angaar, har Staten ligesaavel som Privatman^ forstaaet,

Yttranden af konsulerna.

55 TYSKLAND.

åt den tyske Industri har naaet det Ståndpunkt, da dens Produktion
behöver åt skaffes Aflöb til de fjernest liggende Markeder,
og arbeider nu systematisk og selvstaendig paa ved ethvert rationelt
Middel åt tilfredsstille dette Behov. Blandt de Foranstaltninger,
som er trufne i dette 0iemed, kan naivnes Rigets Subventionering
af visse Dampskibslinier, nemlig paa 0stasien, Au- Subventioner,
stralien og Afrika. Videre har man nedså! Statsjernbanefragterne Nedsätta järnfor
visse Artikler, der föres fra det Indre af Tyskland for åt eks- väg-sfrakter.
porteres. Udförselen af Sukker og Spiritus har man sögt åt
frernme ved Hjaelp af Udförselsprcemier; om disses Berettigelse Exportpremier,
reises der dog nu stserk T vivi. Eksporten af tysk Korn og Mel
lettes ved Udstedelsen af de saakaldte »Einfuhrscheine». Det
Offentlige har indseet det Skpeve i, åt tyske Undersaatter gaar
takt for Moderlandet gjennem Emigration, og bestneber sig nu Emigrationens
för åt lede denne til Egne, der byder sasrlige Betingelser for, åt ledande,
den Udvandrede kan bevare sine national Eiendommeligheder og
Interesser, vedblive åt staa i nser Förbindelse med Tyskland og
derigjennem blive dettes Handel til mere Nytte, end den store
Emigration til Nordamerika hidtil har vieret. Til Slutning kan
her mevnes den tyske Kolonialpolitik, der jo ogsaa danner et Ud- Kolonialslag
af Statsmagternes Bestrtebelser för åt skaffe Aflöb for tyske 1,0111 e11*
Varer.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Tyskland.

A. Sjöfarten.

De svenske Sömcend hörer ligesom de norske til Verdens Generalkonsul
bedste. Vi har dog ikke tilstraekkelig faaet Diet op for, hvor Bödtkers åsikt.
vigtig det vilde vaire for Landet, om vi forstod selv åt anvende
dem; en betydelig Del af dem farer med fremmede Skibe og gaar Sjöfolk,
derved tabt för Landet. Skadeligst er denne Art Udvandring for
Söfolkene selv. De lokkes af de större Hyrer ombord paa de
fremmede Skibe.. Men Profiten svarer ikke til Forventningerne.

Gjennem den hyppige Afmönstring og de dermed forbundne länge
Ophold iland bliver deres Nettofortjeneste liden, ofte ingen. Derhos
er det et ubestrideligt Faktum, åt vore Söfolk let demoraliseres
ved stadig åt leve blandt og arbeide sammen med de fremmede
og vsere unddragen den Kontrol, som Landsmaend udöver
over sine egne. Tilslut fabel* de fuldstaendig Lysten til åt vende
filbåge til Moderlandet, og gjör de dette, er det som oftest först,
efteråt de er reducerede paa enhver Maade.

TYSKLAND. 56

Åtgärder i främmande tänder.

Det naturligste Midclel til åt afvmrge Jette Onde, förekommer
mig åt vtere, åt Sveriges Handels- og Fiskeflaade udvidedes saaledes,
åt den selv kan sysselsätta den söfarende svenske Befolkning.

Skeppsbyggeri. Ligesaa stor Betydning som en god Sömandsstand har Skibsbyggeriets
Floreren Liden Landet selv for Skibsfarten. Dette har
Erfaring altid vist. Tidligere, da Skibsfarten foregik med Trmskibe,
var Sverige särdeles heldig stillet, forsaavidt som passende
Skibsbygningsmateriale i rigelige Slängd er fandtes i Landet selv.
Nu, da Sta al og Jern fortrinsvis anvendes, stiller derimod Sägen
sig anderledes. Det svenske Jern og Staal falder nemlig för dyrt.
Ogsaa her ser man, hvor vigtig! det vilde vivre for Sverige åt
kunne producere disse Artikler paa en billigere Maade. Det Spörgsmaal
förekommer mig åt ligge mer, om det ikke skulde vtere
saavel i vor Jerntilvirknings som vor Skibsfarts Interesse, åt der
af Staten ydedes Premie tor Skibe, byggede paa svensk V torf t,
for svensk Regning og af indenlandsk Material. I Tyskland söger
man åt komme Skibsbyggeriet til Hjielp gjennem Moderation
i Jernbanefragter for Skibsmateriale, der föres fra Indlandet til
Vserfterne.

Udviklingen i Skibsfarten har fört med sig, åt det nu mere
end nogensinde tidligere gj»lider åt fölge med i de Fremskridt,
der gjöres i Konstruktionen af Skibstyper og Skibsmaskiner. Jeg
tror her åt burde anföre, åt der i Skotland, hvor Skibsbyggeriet
som bekjendt staar meget höit, ved Universitetet i Glasgow er
Adgang til theoretisk åt studere de herhenhörende Fag.

Det er af stor Vigtighed åt afpasse Fartöiernes Konstruktion
efter den Fart, hvori de skal employeres, efter Ladningens Art,
Farvandets Beskaftenhed etc. Som bekjendt har man i den senere
Hd i Sverige tildels havt Opmaerksomheden henvendt derpå»,
nemlig ved Konstruktion åt Skibe, sirlig bestemte for Tradasttraden.

For forholdsvis kapitalfattige Lande som Sverige vil det vaere
af saklig Betydning åt kunne anvende billige Fartöistyper ved
Transporten åt sine Varer. I flere af mine Rapporter har jeg
henledet Opmterksomheden paa Muligheden for åt faa indfört söBogscrade
s. k. gaaende Lcegtere, bugserede af Dampskibe. Siden Keiser Wilhelm
Kanalens Anlmg har denne Transportmaade faaet et betydeligt
Opsving imellem de tyske Havne ved Nord- og Ostersöen. Ogsaa
fra svensk Side er man begyndt åt anvende saadanne Lmgtere i
Traelastfarten fra svenske Ostersöhavne til Tyskland. I en vedlagt
Bergning1 fra det her väsende Trmlastagentfirma Pettersson, Möller
& C:o vil det fremgaa, hvormeget de vil vrnre åt foretrmkke for

1 Denna berättelse är bär icke aftrycka

Yttranden af konsulerna.

57 TYSKLAND.

de nu almindelig brugte gamle Traeskibe. I sterskilte Rapporter
har jeg videre opkastet det Spörgsmaal, om saadanne Laegtere
ikke skulde kunne anvendes til Transport af Jernmalm fra Sverige
opad Rhinen og Dortmund—Emskanalen, der snart skal aabnes,
samt af Kul og Cokes filbåge for derigjennem åt fremkalde
en större Jerntilvirkning i Sverige. Det kan her bemaerkes, åt
Sten nu udföres i Laegtere fra Bornholm til Tyskland.1

B. Handeln.

Beträffande handeln erinrar generalkonsuln, hurusom nu för
tiden äfven hos oss ett stort intresse visar sig för den utrikes
handelns utveckling. Han säger:

Der hersker för Tiden endog en ren Mani for åt ekspor- Export i allmäntern
alt muligt og umuligt, Rub og Stub. Man synes åt gaa liet‘

ud fra, åt en stor Eksport i og for sig maa va?re et Tegn
paa Velstand og Fremskridt. Det er imidlertid eu stor Vildfarelse.
Hos os f. Eks. er den store Eksport af Trselast mere
end noget andet et Bevis paa, i hvilken Grad en af Landets fornemste
Rigdomskilder, Skoven, ruineres. Ved naermere Undersögelse
ville vi finde, åt Forholdene hos os er ganske forskjellige
fra de tyske. Tyskland er, som vi har seet, et Land, hvis Nairinger
er saavidt oparbeidede, åt de kan sysselsaette en stor Befolkning
og kaste af sig en Överflöd af Fabrikater, som, efteråt
det store indenlandske Marked er udnyttet til det yderste, er tilstraakkelig
til ogsaa åt skaffe fornödent Stof for en maegtig Eksporthandel.
Ganske anderledes er det hos os. Vi er paa Nteringernes
Felt et saagodtsom nyt Land. Vore Resourcer er neppe
kjendte og endnu mindre udnyttede. Vor Befolkning er yderst
länge, og naar vi trods dette har havt en saa talrig Emigration,
er dette ikke, fordi Landet mangler de naturlige Betingelser for
åt kunne skäfte Indvaanerne Beskjaeftigelse, men fordi vi ikke
forstaar åt udnytte dem. Naar vi nu idelig fremhsever Vigtigheden
af åt fremtne vor Eksport, som om Landets bele materielle
Opkomst afhang heraf, skulde man tro, åt det hos os bugnede af
Fabrikker og af Varer, som ventede paa et Marked i Udlandet.

Ganske det Modsatte er Tilfaeldet. Det lave Ståndpunkt, som vore
Nas ringer staar paa, gjör, åt Anfallet af de Varer, som vi kunne
producere, er meget lidet. Vor Eksport er fornemmelig baseret
paa Raaprodukter, hovedsagelig Trselast, Jern, Sten, Malm og Fisk.

Af egentlige Industrivarer til Eksport har vi meget faa. De bestaar
vsesentlig af Produkter af Traevirke som f. Eks. Fyrstikker,

1 Jfr generalkonsulns i Liibeck berättelse.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

8

TYSKLAND. 58

o

Åtgärder i främmande länder.

Omsättningen
med Tyskland.

T rama sse og Papir. Vor Import omfatter derimod timsten alle
Sorter Industriprodukter. Statistikken opviser neppe nogen Industribranche
med Undtagelse af ovennaivnte, hvor Importen ikke er
större end Eksporten. Gjennemgaar man den svenske Eksportstatistik,
vil man finde, åt der bortseet fra Papir, Cellulose, Jernvarer,
Fyrstikker, bild- og Bomuldsvarer, Glasvarer, Gummivarer og
Separatorer neppe findes en eneste Kategori af Industriprodukter,
hvis Udförselsvserdi överstiger 1 Million Kröner. Åt ogsaa vi har
stor Interesse af åt fremme Afsmtningen af de Varer, hvoraf vi har
Överflöd, til alle Verdens Kanter, benmgtes selvfölgelig ikke. Det
er tvertimod af stor Vigtighed; men i vore Bestraebelser herfor bör
vi ikke forglemme Hovedsagen, det indenlandske Marked og Oparbeidelsen
af Nair inger ne inden Landet selv. Vört Formaal maa vsere
det åt udnytte vore egne Hjadpekilder til Fordel for vört eget Land
for derved åt kunne underholde en större, velhavende og forbrugsdygtig
Befolkning. Vi maa ikke som nu lmgge Hovedvmgten paa
åt eksportere vört Raamateriale hovedsagelig til bedste for Udlandet.

Innan emellertid generalkonsuln meddelar sin åsikt om de
åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för främjande af handeln
på Tyskland, lämnar han några uppgifter om vår nuvarande
handelsomsättning med Tyskland och arten af densamma.

Ifölge den svenske Statistik belöb i 1897 Sveriges Indförsel
fra Tyskland sig til ca. 135 Mill. Kröner og dels Udförsel did
til ca. 46 Mill. Kröner. Dette giver imidlertid intet sandt Udtryk
for Sveriges Handelsomsaetning med Tyskland. Den svenske Statistik
medtager nemlig ogsaa de Varer, der udföres til og kommer
fra Hamburgs Frihavn, der her betragtes som Toldudland. For eu
Del af disse gjmlder imidlertid, åt de ikke kommer fra eller er
bestemte for det tyske Toldomraade, men kun passerer Frihavnen
paa Veien fra andre Lande til Sverige eller omvendt. Denne
Transithandel over Hamburg, der ikke medtages i den tyske Statistik,
skal senere särskilt omtales.

I den tyske Statistik opgives Indförselen fra Sverige i mevnte
Aar til 87,5 Mill. Mk. og Udförselen did til 92,9 Mill. Mk.

Hovedindförselen bestod ifölge den tyske Statistik af:

Trse og Varer deraf

Malme.......

Sten og Stenvarer .
Jern og Jern varer .
Fersk Fisk . . . .
Huller og Skind . .

Kvseg.......

Papir og Pap . . .

M. 36,000,000
19,540,000
» 8,400,000

6,820,000
» 4,300,000

» 2,150,000

» 2,150,000

» 1,600,000

Yttranden af konsulerna.

59 TYSKLAND.

Hovedudförselen fra Tyskland til Sverige bestod af:

Uld og Uldvarer..........M. 15,735,000

Droger-, Apotheker- og Farvervarer » 8,600,000

Instrumenter og Maskiner.....» 6,950,000

Korn etc..............» 6,800,000

Jern og Jernvarer........ . » 6,400,000

Lseder og Lsedervarer.......» 4,550,000

Bomuld og Bomuldsvarer..... » 4,000,000

Material-, Speceri- og Conditorivarer » 3,660,000

Silke og Silkevarer........» 3,580,000

Kortevarer............» 3,165,000

Kobber og Kobbervarer.......» 3,150,000

iEdle Metaller, Malme etc. ...... 2,800,000

Kladder og Undertöi........» 2,760,000

Litersere og andre Kunstgjenstande . » 2,380,000

Papir og Papvarer.........» 2,135,000

Grummivarer............» 1,810,000

Huder og Skind..........» 1,770,000

Lingarn og andre Linvarer.....» 1,440,000

Olie og Fedte...........» 1,325,000

Humle...............» 1,250,000

Hamp og andre Spindestoffe ....:> 1,000,000

Hvad der er sagt om Sveriges Handel i sin Almindelighed,
gjaelder ogsaa dets Handel med Tyskland, idet denne, hvad Eksporten
angaar, hovedsagelig omfatter Raaprodukter, medens Importen
fra Tyskland vassentlig bestaar af forsedlede Varer. Allerede
heri synes åt ligge, åt Fordelen af Handelen imellem Sverige
og Tyskland maa falde paa det sidstnsevnte Land.

Med det her anförte for 0ie turde det vane af Interesse med
nogle Ord nsermere åt omtale de vigtigste af vore Eksportartikler
til Tyskland.

Först i Raekken kommer Tratlast. Deraf gaar der stadig
mere og mere til Tyskland. Heri kan man vel neppe se noget
ubetinget Gode, naar man er opmterksom paa, åt Sveriges Trtelastudförsel
allerede forlsengst har naaet et saadant Omfång, åt
en Forögelse nödvendigvis maa betegne et tilsvarende Angreb paa
Skovbestanden eller Skovkapitalen. De lave svenske Friser, der er
blevne en nödvendig Fölge af den staerke Eksport, sadter paa den
anden Side de fremmede tneproducerende Lande istand til åt spare
paa sin egen Skov.

Jernmalm. Det er i Löbet af de sidste 7—8 Aar, åt Eksporten
deraf fra Sverige har naaet sin mmerende Betydning.
Naar man nu tager i Betragtning Varens store Billighed ved de
svenske Gruber og, åt Transporten hid til Tyskland hovedsagelig
foregaar med udenlandske Fartöier, er det klart, åt de Fordele,
som Sverige höster af denne Handel, maa blive forholdsvis länge.

Trävaror.

.Järnmalm.

TYSKLAND. 60

Åtgärder i främmande länder.

Järn och stål.

Sten.

Fisk.

Kreatur.

Hudar och skinn.

Vistnok bär Sverige i og for sig meget vel Raad til åt afse en
betragtelig Del af sin Rigdom paa Jernmalm til Udlandet. Hovedopgaven
maa dog ikke vaesre åt sende Malmen ud af Landet, men
fremfor alt sel v åt forasdle den til Jern og Staal. Naar man nu
betaenker, åt Malmen ved Gruberne koster 3 ä 4 Kröner pr. Ton,
og åt det Jern, der kan tilvirkes af 1 Ton Malm, koster over
15 Gånge saa meget, vil man indse, åt det först er Fortedlingsarbeidet,
der bringer den egentlige Gevinst. Tiltrods for sin Rigdom
paa Malm formaar dog Sverige ikke selv åt producere et
tilstraekkeligt billigt Jern. Dette har som venteligt en hemmende
Indflydelse paa Landets hele industrielle Udvikling. Eksempelvis
kan her nasvnes Skibsbyggeriet.

Svensk Jern og Staal finder fremdeles Anvendelse i Tyskland
ved Fabrikationen af finere Arbeider. Den udviklede tyske Jerntilvirkning
vil vel imidlertid Undre en videre Udbredélse af det
svenske Jern.

Sten. Den tyske Import af svensk Sten er, som det vil sees,
ganske betydelig. Den omfatter dog hovedsagelig raat tilhuggen
Vare, fornemmelig Gadesten. De mere forarbeidede Sten holdes
ude ved höie Toldsatser.

Fisk. Om denne Eksport, der hovedsagelig bestaar af fersk
Sild, er saa fördelaktig for Sverige, er tvivlsomt. Sildetisket foregaar
som bekjendt i et meget kort Tidsrum af Aaret, hvilket gjör,
åt store Masser af Varen med en Gång kastes ind paa Mark ed et,
hvorved Prisen ofte falder ned til lidet eller intet. I en Rapport
af Februar f. A., hvori jeg omhandlede den store Udvikling, som
de tyske Fiskerier har undergaaet ved åt tage Dampskibe i sin
Tjeneste, paaviste jeg Vigtigheden af, åt Sverige i dette Stykke
efterlignede Tyskland og de andre Lande, der deltager i Nordsötisket.
Jeg paaviste videre Nödvendigheden af gjennem billige
Jernbanefragter og hensigtsmtessige Methoder för Fiskens Opbevaring
åt kunne skaffe Afstetning for Varen först og frernst
paa de svenske Markeder, og åt dette vilde vmre långt mere i
vor Interesse end en forceret Afskibning af de store Masser til
Udlandet til de nu ofte lave Priser.

Foa:g. Indförselen hertil fra Sverige er som bekjendt nu
forbudt og vilde, om den var tilladt, i höi Grad vanskeliggjöres
ved de stramge veterinmre Forholdsregler, som det har lykkes
Agrarerne åt opnaa fastslaaede overfor alt levende Kvmg, der
agtes importeret.

Den tyske Import af svenske Huder og Skind, fornemmelig
Kalveskind, er betydelig; samtidig udförer dog Tyskland til Sverige
större Mamgder af det fler dige Produkt, Länder.

Yttranden af konsulerna.

61 TYSKLAND.

Fra Hamburgs Frihavn eksporteredes 1897 til Sverige Varer
til en Vser di af M. 56,698,940; der importeredes i samme Aar
til Frihavnen fra Sverige Varer for M. 15,224,810.

Sveriges Eksport til Hamburg af Varegrupper, der er ndförte
til en Vaer di af M. 400,000 eller mere, stillede sig i 1897 saaledes:

Bärjern, Stöbejern og Staal.....

Fyrstikker........... •

Trselast, forarbeidet og nforarbeidet

Sand og G-ranitsten........

Papir...............

Trsemasse............

Jern- og Staaltraad.......

Spiger.............

M. 4,832,000
» 2,545,000
» 1,465,000
» 960,000

» 810,000
» 740,000

» 544,000

» 401,000

Af de fra Sverige til Frihavnen ankomne Varer er der eu
Del, som f. Eks. fersk Fisk, Kvseg og Sten, der udelukkende er
bestemt til Tyskland; af andre, som f. Eks. Fyrstikker, sendes
den störste Del videre sövserts og ätter andre som Jern, Staal,
Papir, Trsemasse og Trcevarer gaar dels ind i det tyske Toldomraade,
dels videre oversöisk. I Statistikken opgives ikke, i
hvilke Maengder eller hvorhen de svenske Varer föres videre fra
Hamburgs Frihavn. Den giver derimod Oplysninger af denne
Art, forsaavidt angaar Udförselen herfra overhovedet liden Angivelse
af Varens Oprindelse. Man kan saaledes ikke vide, i
hvilken Udstrsekning og hvorledes f. Eks. til Frihavnen indfört
svensk Staal, Jern, Papir og Traemasse fordeles til fremmede
Pladse. Det er dog klart, åt en erfaren Handelsmand ved Bedömmelsen
deraf altid vil kunne Ende betydelig Veiledning i den
foreliggende Statistik.

I Modssetning til den svenske Eksport til Hamburgs Frihavn
af Varer, der forsendes videre sövierts, er Sveriges Import fra
Hamburgs Frihavn, specielt af oversöiske Produkter, meget betydelig.

Sveriges Import fra Hamburg af Varegrupper, der er indförte
til en Vserdi af M. 400,000 eller mere, stillede sig i 1897 saaledes:

Kafle...............M. 21,840,000

Kiöd, saltet, röget og tilberedt ...» 4,590,000

Bomuld og Bomuldsaffald......» 2,720,000

Jute................» 1,750,000

Chilisalpeter............» 1,580,000

Huder, törrede og saltede......» 1,560,000

»Abraum»Salte...........» 1,380,000

Farvestoffe.............» 1,070,000

Uld- og Halvuldvarer........» 1,030,000

Omsättningen
med Hamburg.

TYSKLAND. 62

Generalkonsul
Bödtkers åsikt.

Mellanhänder.

Åtgärder i främmande länder.

Fede Olier.........

Tobak........ . . .

Maskiner..........

Hvede og Hvedemel . . . .

Fine Jernvarer.......

Saalelseder og andet Lseder .

Bomuldsvarer.......

Papir...........

Finere Treesorter......

Uld............

Mineralolie.........

Uld- og Bomuldsgarn . . . .

Caustik Soda........

Robber...........

M. 1,000,000

940.000

860.000

760.000
» 690,000

600.000

550.000

540.000

513.000

470.000
» 442,000

420.000

400.000
400,000.

Efter denna redogörelse fortsätter generalkonsuln:

Det er naturligt, åt sandig de, der i Udlandet er satte til
åt varetage vore kommercielle Interesser, bliver opnrerksomme
paa, hvor lavt vor Handel paa fjernere Markeder staar og derved
let. kommer til åt beskjteftige sig med Tanken paa, hvorledes den
bedst. skal kunne hseves. Med andre Ländes Eksempel for 0ie
fremkom jeg under min Ansrettelse i Konstantinopel med Förslag
til Dannelse af en svensk-norsk Eksportforening efter schweitzisk
Mönster, hvis Opgave skulde vrere den, gjennem Etablering af
svensk-norske Handelshuse åt stette de forenede Riger i direkte
förbindelse med fjerne Lande. Denne Tanke omfattedes med
Velvillie; men hverken det.te eller noget andel Förslag i lignende
Retning har hidtil ledet til noget praktisk Resultat. Grunden
dertil er vel, åt Forudssetningerne for saadanne direkte Förbindelser
overhovedet endnu ikke föreligger.

Idealet for Handel med Udlandet er selvfölgelig altid den
direkte umiddelbare Udvekslen af Varerne. Benyttelse af Mellemmcend
er i og for sig kostbar, og man kan vistnok al tid gaa ud
fra som en Selvfölge, åt en Mellemmand ialfald ikke har större
Interesse for \rarens hensigtsrnaissige Udbredelse end den egentlige
Sailger. Der kr teves imidlertid flere nödvendige Betingelser
för, åt et Land med Held skal kunne realisere det ntevnte Ideal,
först og freinst maa Landet i Virkeligheden besidde tilstraekkelige
Kvanta Eksportvarer eller tiltraenge tilstrsekkelig stor<^ og regelmasssige
Vareforsendelser fra vedkommende fremmede Land, forat
direkte Transport overhovedet kan lönne sig og kan foregaa med
en sandal! Stadighed, åt Tilfredsstillelsen af Markedernes Behov til
enhver Tid bliver mulig. Derntest maa Handelsverdenen besidde et
indgaaende Kjendskab til Udlandets Markedsforhold, dels Sinag,
Konsumtions- og Produktionsevne. Da disse Betingelser ikke före -

Yttranden af konsulerna.

63 TYSKLAND.

ligger, er jeg, som fremholdt i mine samtlige A årsrapporter herfra,
af den Anskuelse, åt den svenske Handel paa de fjerne Markeder
ialfald för Industriprodukternes Vedkornmende forelöbig bör foregaa
gjennem Mellemmsend. Af de svenske Eksportartikler forefindes
der endnu for lidet af hver Sort til, åt vi selv kan sprede
dem til de forskjellige fjerntliggende Pladse. Dertil krrnves et
storartet og indviklet. Apparat, som kun forefindes i de europadske
Handelscentrer. Heller maatte det da vaere Sveriges Import fra
oversöiske Steder, der skulde kunne afgive Stof for direkte Handel,
idet den jo, som vi har seet, er Eksporten långt overlegen.

Desuden mangler de svenske Forretningsintend endnu det uundvasrlige
Kjendskab til vedkornmende Markeder. I det jeg forövrigt
henviser til, hvad jeg i mine Aarsrapporter fra de senere Aar har
sagt om disse Forhold, benytter jeg her Anledningen til atter åt
henlede Opnnerksomheden paa de Forudsaetninger, Hamburg gjennem
sine regelmressige Dampskibslinier til alle Verdens Kanter,
med sine egne Handelshuse rundt om i oversöiske Lande, sin
fremtrsedende Handelsstand og de gunstige Betalingsvilkaar, som
her bydes, har for åt tjene som Sveriges Mellemmand. Selv Lande
som 0sterrige og flere af de tyske Stater maa benytte Hamburg
paa denne Maade. Dette hindrer selvfölgelig ikke, åt svenske
Kjöbmaend, bosatte i Hamburg og kjendte saavel med svenske ''
som med vedkornmende fremmede Forholde, overtog denne Stilling
som Mellemmsend. Tvertimod, dette vilde värre baade naturligst
og fordelagtigst. Det var ogsaa et svensk her bosat Firma, der
i sin Tid skalf ed e de svenske Fyrstikker Indpas paa de fjerne
Verdensmarkeder. De Forsög, som i de sidste Aar er blevne gjort
for åt bringe svenske Uld- og Bomuldstöier ind paa sydamerikanske
og afrikanske Markeder, er ogsaa udgaaet fra en her bosat svensk
F orretningsmand.

Oprettelse af svenske Mönsterlagere i Hamburg, saaledes som Minister lager,
jeg flere Gånge har beskrevet dem, vilde efter min Mening ogsaa
absolut vtere tjenlig.

'' Åt der for Udviklingen af den svenske Industri og Handel
behöves et större Marked end det, Sverige aabner, benegtes ikke.

Det naturligste og mest praktiske förekommer mig imidlertid åt
vasre da åt opsöge de merrnestliggende Markeder. Åt saa er Tilfaeldet
viser Sveriges og Norges Handelsstatistik fra Tiden under
Mellemrigsloven. Sveriges Eksport af Tekstilvarer har f. Eks.
aldrig vasret saa stor til noget Land som dengang til Norge og
omvendt. Istedetfor åt strida om Toldtariffer burde, förekommer Sverige och Norge
det mig, Sverige og Norge slutte sig sammen til et Toldforbund 1 tullförhund.
i Lighed med det, de tyske Stater dannede i Löbet af dette Aar -

TYSKLAND. 64

Åtgärder i främmande länder.

Näringarnas

höjande.

hund reel e. England, der altid hos os tages til Eksempel, synes
ogsaa åt have 0ie for Betydningen af, åt naerbeslasgtede Lande
saaledes slutte sig sammen, idet det nu som bekjendt arbeider
paa åt realisere samme Tanke overfor sine Kolonier. De stadig
höiere Toldsatser, som mode os i Udlandet, vil vel forhaabentlig
med Tiden bringe de to Lande paa den skandinaviske Halvö til
åt aabne sine Markeder for hinanden. Hvorledes Feltet for Virksomhed
derved vilde öges, indsees, naar man erindrer, åt det faelles
Marked vilde omfatte ca. 7 Millioner Mennesker; hertil kommer,
åt der i vore Lande i Modsaetning til de allerede overbefolkede
Kulturlande föreligger en stasrk Sandsynlighed for, åt Indbyggerant
al let kan mangedoble sig.

Af hvad jeg ovenfor har anfört om det Afhaengighedsforhold,
hvori et Lands Handel staar til Näringerne og om det forholdsvis
la-ve Ståndpunkt, hvorpaa disse endnu befinder sig i Sverige,
vil min Lösning af Spörgsmaalet, hvorledes Handelen bör afhjmlpes,
blive forstaaelig. Det er Grundvolden for Ilandelen, de forskjellige
Naeringsveie, vi först maa bygge op. Det er alene Fremskridtene
eller Stilstanden i liden Landbruget, Industrien, Skovbruget,
Bjergvserksdriften etc., Handelen til ethvert Tidspunkt
giver Udtryk for. Först naar Naeringerne har naaet eu vis Höide
og Betingelserne for en större lidenrigsk Handel saaledes föreligger,
bliver Spörgsmaalet om, hvorledes man ved sterlige Forholdsregler
kan fremme denne, virkelig praktisk. Indtil det Tidspunkt
traeder det starkt i Baggrunden, og heller ikke vil man
tuldt kunne överse de Forhold, der maa komme i Betragtning
ved dets Besvarelse.

Det bliver altsaa paa Naeringsveiene, vi först og fremst maa
rette vört Blik. Hidtil har Nationen ikke havt den rette Forstaaelse
af deres Betydning. Fn af Hovedgrunderne dertil maa
söges i, åt vi aldrig har ladet os lede af praktiske ökonoiniske
Lmresaetninger, afpassede efter vore hjemlige Forhold.

Det er det inge Englands statsökonomiske Principer, vi har
fulgt-; derover kunde de tildels höre hjernme, men overfor-os
burde de vistnok have vaeret betragtede som mere eller mindre
idealistiske. England var dengang saa långt förtid for de andre
Nationer, åt Manchestertheorierne maatte konvenera det, forsaavidt
Frihandelstheorierne angaar, endog ubetinget. Man ser imidlertid,
åt selv England nu begynder åt drage »laissez-faire-, laissezaller»-Theoriernes
Holdbarhed i Tvivl, efteråt Ivonkurrencen med
andre Lande er bleven skarpere. Disse Theorier har forövrigt i
England aldrig vseret fulgte saa ubetinget, soin man ofte tror.
Ogsaa der skrider det Offentliga hyppig ind for åt ophjaelpe denne

Yttranden af konsulerna.

65 TYSKLAND.

eller hin Närings vei o g, naar det har vist sig nödvendigt, kanske
betydelig kraftigere end i noget andet Land. Långt mere paakrsevet
skulde en saadan Indgriben fra Statens Side vsere i et
nyt Land som Sverige med vanskelige Naturforhold. Hos os burde
det vajre selvindlysende, åt Selvhjselp maa gaa Haand i Haand
med Statshjaflp for åt naa til nogel Resultat, og intet Sted skulde
Behovet kunne vsere större for dygtige Statsmsend med den fornödne
Indsigt til ved enhver Leilighed åt Ande det adaequate Udtryk
for Statens Intervention. Staten har hos os troet i Hovedsagen
åt have indfriet sine Förpligtelse!- ved Aid te g af Jernbaner
og har forövrig ladt Nteringslivet gaa sin egen Yei. I den offentlige
Diskussion af ökonomiske Emner har Spörgsmaalet om Dold
eller ikke Told vasret saa åt sige det eneste, der har samlet Interessen
om sig. Indtil for kort Tid siden har man ved åt överse
de anvendte Naturvidenskabers Betydning ladet den fornemste
Löftestang og det bedste Beskyttelsesmiddel upaaagtet. Det er
fremfor alt andet disse, Landet maa ty til for i vor Tid åt
kunne staa i Konkurrencen med de andre Lande. I Sverige er
det först i den seneste Tid, åt man fuldt ud har indseet disse
Videnskabers Betydning for Landets materielle Fremme. En
höiere teknisk Skole har Sverige faaet, men det har endnu ingen
höiere videnskabelig Ltereanstalt for Landbrugsvidenskaben.

Tyskland er vel det Land, som naermest bör tjene os til
Eksempel. De store Fremskridt, som Nteringerne og derigjennem
ogsaa Handelen her har gjort, skyldes först og fremst de udmterkede
naturvidenskabelige tekniske Lcereanstalter. Specielt fortjener
den Tendens åt bemaerkes, der nu gjör sig gjafldende i
Tyskland for åt henfegge Studiet af de naivnte Fag til Universiteterne.
De svenske Universiteter vilde utvivlsomt långt mere
komme Landet og Nteringerne tilgode, om man indrettede dem i
Overensstemmelse med disse tyske Forbilleder og derigjennem
udvidede deres Opgave, der for Tiden hovedsagelig bestaar i åt
uddanne Embedsimend. Lignende 0iemed tjener, som jeg har
omtalt i flere af mine Rapporter, i Tyskland de betydningsfulde
videnskabelige praktiske Forsögsstationer, saaledes f. Eks. den i
Berlin, hvis Formaal bl. a. er åt arbeide for Spiritusens Anvendelse
i industrielle 0iemed og specielt som Belysningsmiddel til
Reinplaceren af Petroleum. Lige ned til Fjaerkraeavlen har her
sine Forsögsstationer. Paa intet Omraade skulde statsunderstöttede
Forsögsanstalter have större Opgave åt löse end i den svenske
Jerntilvirknings Tjeneste. Det er selvindlysende, hvilken Betydning
det vilde have, om man ved Siden af de dyre Trtekul kunde

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 9

Undervisnings väsendet.

TYSKLAND. 66

Åtgärder i främmande länder.

Itere åt arrende nye Smeltningsmethoder f. Eks. ved Torv eller
Elektricitet, fremstillet ved de sirlig i det nordlige Sverige saa
talrige Fosse. Selv om man her gav ud Millioner af Kröner til
Anstillelse af Forsög, vilde det sikkerlig vise sig åt vivre vel anvendte
Penge.

Naar man ser hen til, hvad jeg ovenfor har sagt om Sveriges
ökonomiske Udvikling, kan man ikke undre sig over, åt Sverige
endnu ikke har faaet det for ethvert Lands Opsving saa aldeles
Departement för uundvterlige Departement ''för Nceringer. Et saadant förekommer
näringarna, mig kaldet til åt udgjöre kanske det vigtigste af alle vore Departementer.
I en Rsekke af Aar har Spörgsmaalet om Oprettelse
af et Na3ringsdepartement vaäret paa Tale. Hindringer af konstitutionel
og af anden Natur har imidlertid stadig stillet sig
iveien. Der mangler en Statsmyndighed, fra hvem Ledningen og
Initiativet kan udgaa i alt, hvad Landets materielle Udvikling
angaai\ Saalamge. der ingen Oversigt er over disse Ting, vil man
gaa iblinde, der vil gaaes frem uden nogen bestemt Plan, og det,
som udrettes, vil nidsk ram ko sig til Bagateller.

Den förste Betingelse for Afhjadp af tilstedevaerende Mangler
og Ophjaelp af Landets Naeringer er dog fremfor alt, åt vi häleri
klar Opfatning af vor Stilling. Dette er det ulykkeligvis netop,
som vi ikke har, idet vi i höi Grad överdriver de Fremskridt, vi
har gjort, samtidig som vi undervurderer Landets Resourcer. Man
henviser saaledes stadigen til, åt denne eller hin Naeringsvei i
Löbet af et vist Tidsrum er gaaet frem med saa og saa mange
Procent og overser, åt en saa ubetydelig Produktion, som vor for
flere Grenes Vedkommende gjerne kunde inangedobles, uden derför
åt blive betydlig, i Forhold til Landets Resourcer. Bedre
vilde det vel vtere åt have 0inene aabne for, hvad der staar tilbage
åt udrette og ikke åt glemme, åt Ba-lancen i en Raekke af
Aar alene har vteret opretholdt ved Angreb paa Landets fornemste
Rigdomskilde, Skovkapitalen, og åt Emigrationen har floreret
i en foruroligende Grad. Herom tales lidet eller intet.

Ved Besvarelsen af Spörgsmaalet, hvad der specielt bör gjöres
för åt hteve den svenske Handel paa Tyskland, bör man holde
sig för 0ie den Virksoinhed, Tyskerne udfolder for åt hseve sin
udenrigske Handel. De indskrasnker sig ikke til kun åt besöge
vedkommende fremmede Land for kortere Tid og åt sende sine
Agenter did; for fuldt ud åt vinde det fornödne Kjendskab til
Svenska handels- vedkommende Land og dets Handelsforhold anser de det nödhus
i utlandet, vendigt i vid Udstraekning selv åt etablere sig der. Det samme
maa de svenske Handlende gjöre overfor Tyskland.

Yttranden af konsulerna.

67 TYSKLAND.

Ogsaa for Staten synes der mig her åt maatte foreligge en
stor Opgave i åt tage til Forbillede det Offentliges Virksomhed
paa det ökonomiske Felt her i Tyskland. Hidtil er der hos os
gjort lidet i denne Retning. Vore Konsulater i Tyskland, deriblandt
ogsaa det, der er bestemt til åt vtere det vigtigste, nemlig KonsnlatväsenHamburgs
Generalkonsulat, er ikke udstyrede saadan, åt de kan det>
opfylde de Fordringer, som stilles til dem. Jeg holder den Opgave,
der her föreligger, overhovedet for saa vigtig, åt hverken
Legation eller Konsulater kan vtere tilstraskkelige til dens Lösning.
Formenlig vilde det rette vrnre åt udsende for ltengere
Tid Mtend, sirlig uddannede paa det ökonomiske Gebet, hvis Opgave
udelukkende skulde Vivre åt studere og bringe til Hjem- Kommersiella
landets Kjendskab alt, hvad der her foregaar paa det ökonomiske attachéer.
Omraade. Seedet for disse Udsendinger maatte selvfölgelig vivre
Berlin, hvor de burde attacheres til Legationen. Saadanne Poster
har Tyskland og flere andre Lande oprettet ved enkelte af sine
Legationer. Sirlig nu, da Spörgsmaalet om Dannelse af et eget
Departement for Nteringerne reiser sig, förekommer det mig åt
maatte vaere af den störste Vigtighed, åt Staten ad denne Vei
satte sig i Rapport med Nseringslivet i Kulturstaterne.

Liibecks konsulsdistrikt.

Generalkonsuln i Liibeck D:r Harald Asche har i skrifvelse
af den 17 december 1898 beträffande Liibecks konsulsdistrikt
besvarat frågan om hvilka åtgärder borde i Sverige vidtagas i
förevarande syften. Han skrifver:

A. Sjöfarten.

Med Hensyn til den svenske Skibsfart paa Liibeck med under- Den svenska sjö
liggende 14 Vicekonsulater i de sidste Äar stiller det sig saa- fa|''ten på Liiheck
ledes, åt der aarlig ankom fölgende Antal Fartöier af vedföiede
Drtegtighed:

Aar.

Seilfartöier.

Dampskibe.

Tilsammen.

Antal.

Tons.

Antal.

Tons.

Antal.

Tons.

1892 ....

1,029

117,775

715

211,044

1,744

328,819

1893 ....

1,146

125,670

667

202,576

1,813

328,246

1894 ....

1,153

120,584

849

260,040

2,002

380,624

1895 ....

1,023

100,711

742

222,459

1,765

323,170

1896 ....

1,205

129,132

823

245,407

2,028

374,539

1897 ....

1,223

129,426

704

214,533

1,927

343,959

TYSKLAND. 68

Ångfartygs trafiken.

Åtgärder i främmande länder.

Heraf falder for de to sidstforlöbne Aars Vedkommende paa
Ii ov edstationen:

Aar.

Seilfartöier.

Dampskibe.

Tilsammen.

Antal.

Tons.

Antal.

Tons.

Antal.

Tons.

1896 ....

1897 ....

284

325

39,065

44,599

572

532

183,282

176,990

856

857

222,347

221,589

Af de til Distriktets Havne indklarerede svenske Fartöier ankommer
den aldeles overveiende Del fra Sverige. Exempelvis kan
anföres, åt af det ovenfor opgivne, i 1897 til Ltibeck indklarerede
Antal svenske Skibe ankom 520 Dampskibe o g 298 Seilskibe fra
svenske Havne.

Förliden disse 520 svenske Dampskibe og 298 svenske Seilskibe
ankom der i förrige Aar til Ltibeck 91 Dampskibe og 49
Seilfartöier fra Sverige under andel Flag, hvoraf vil sees, åt Skibsfarten
mellern Sverige og Ltibeck for den overveiende Del er i
svenske Htender.

Mellem Sverige og Ltibeck underholdes der fölgende regelmcessige
DampsJcibsruter for Passager- og Godsbefordring:

Do) Ltibeck—Kjöbenhavn—Malmö, — i den störste Del af
Aaret dagligen, samt den svenske Vestkyst opover indtil Göteborg
4 Gånge (tidligere 3 Gånge) ugentlig. Farten udföres af det
Halländske Angbåts-Aktiebolag med 6 Dampskibe af en Drtegtighed
fra 268 til 370 Register-Tons, i Förening med Dampskibet
»Malmö», 365 Register-Tons, tilhörende »Malmö nya Ångbåtsaktiebolag».
Dampskibene er forsynede med gode Passagerbekvemmeligheder
og maa siges paa en meget tilfredsstillende
Maade åt betjene disse Ruter. Deres Afgangstid fra Ltibeck om
Eftermiddagen har sirlig gjort Ruten velseet af det reisende
Publikum, som i Almindelighed anser sig åt vinde Tid ved
Överfarten om Natten. Ligesaa i omvendt Retning. Selskabet
arbeider sig vel fremad og vil visselig ikke undlade paa tilfredsstillende
Maade åt fölge med i alle rimelige Fordringer saavel
fra Passager- som fra Godstrafikkens Side. Med stigen de
Trafik er det vel sandsynligt, åt der tiltrsenges mere Ruin, sandig
for den tiltagende Stykgodsbefordring, men det antages ikke åt
vsere Tvivl underkastet, åt de mevnte Angbåtsaktiebolag vil
vide ved nödvendige Udvidelser åt hmvde sin engang erhvervede
Plads i Ruten. Dampskibene förer Post mellem Ltibeck og Kjöbenhavn
og oppebar derför i förrige Aar ca. 2,340 Mark, foruden åt

Yttranden af konsulerna.

69 TYSKLAND.

Postbefordringen medförte Frihed for Havne- og Lodsafgifter i
Lubeck.

2:o) Lubeck—Kalmar—Stockholm 2 Gånge ugentligt i begge
Retninger. Farten har hidtil i den störste De! af Aaret vseret
udfört med Dampskibene »Svithjod», 532 R.-Tons, og »Gauthjod»,
544 R.-Tons, samt i Vintertiden af Dampskibet »Bore», 420 R.-Tons,
ved Siden af hvilket sidste nu vil blive saf et nyt Fartöi paa
omkring 1,000 R.-Tons. Ogsaa denne Rute, der betjenes paa serdeles
tilfredsstillende Maade, har god Sögning baade for Passagerog
Stykgodsbefordring, hvorfor den maa antages åt vaare til—
strekkelig haevdet for dens nuverende Indehaver.

3:o) Lubeck—Karlskrona—Kalmar—Norrköping—Stockholm
(Dampskib »L. Torstensson» 378 R.-Tons og »Gustaf Wasa» 296
R.-Tons), 1 Gång ugentlig.

4:o) Lubeck—Ystad—Cimbrishamn—Karlshamn—Karlskrona
(Dampskib »Sydkusten» 186 R.-Tons) hver 14de Dag.

5:o) Lubeck—Gefle—Sundsvall—Söderhamn—Hernösand under
Seglationstiden, sedvanligvis en Gång ugentlig.

Godsbefordringen i de under 3, 4, 5 nevnte Ruter bestaar
vesentligst af Stykgods, men dog ogsaa for nogen Del af större
Varepartier. Paa Grund af de sidstnevnte Ruters mange Anlöbssteder
indskrenker selvfölgelig Passagerbefordringen dersteds sig
vesentligst til Reisetrafikken mellem Anlöbsstederne indbyrdes.
Ruterne maa ansees for åt vere godt oparbeidede og har visselig
med den stadig voxende Varetrafik mellem Sverige og Tyskland
fremdeles god Udsigt til Fremgang.

Foruden af de nevnte Rutefartöier besöges Lubeck ogsaa åt
adskillige andre svenske Dampskibe, der vesentlig bringer Trelast,
samt tildels Jern og Jernmalm fra det nordlige, Sikt og andre
Fiskevarer fra det vestlige, samt Sten fra det sydlige Sverige.

Det vil af ovenstaaende Fremstilling sees, åt den svenske
Dampskibsfart her paa Pladsen har vundet en fast Stilling, der
lover godt for fremtidig videre Udvikling. Der kan vel tenkes åt
ville indtrede Konkurrence fra tysk Side ogsaa i de mere regulere
Ruter, men nogen större Fare derför synes dog ikke åt vaare forhaanden.
Meget mere maa det under fortsatte gunstige Forholde
antages, åt den svenske Dampskibsfart vil gaa jas vilt og gradvis
fremad, og specielt vil den om ikke saa lång Tid forestaaende Aabning
af Kanalanlaegget mellem Lubeck og Lauenburg ved Elben,
hvorved Lubeck vil komme i Vandfor bindelse med det hele Elbgebet
lige ind i Böhmen, bidrage rmegtigt til Udvildingen af Vareforbindelsen
mellem Sverige og Lubeck, idet alle Slags Varer, der
paa Grund af Volum eller Tyngde hidtil ikke kunde baere den

TYSKLAND. 70

o

Åtgärder i främmande länder.

kostbarere Jernbanefragt til eller fra Liibecks Opland, nu vil faa
en bekvem og billig Befordring ad Kanalen. Herved ttenkes, forJäriimalm,
sten, saavidt angaar Retningen fra Sverige, vsesentligst paa Jernmalm
travaror. Sten og Trähäst. Hvorvidt Befordringen af disse Varer vil komme
til vaesentligst åt foregaa pr. Dampskib eller Seilskib, er ikke let
åt udtale sig om paa Forhaand, da dette vil aflinge af endnu
ikke kjendte Fragtkonjunkturer, men der synes dog åt vivre en
betydelig Tendens tilstede for tiltagende Änvendelse af Dampskibe,
hvorfor der er al Grund for svenske Dampskibsrederier til
itide åt have sin Opmaerksomhed henvendt paa Sägen for mulig
Anskaffare af passende Fragtdampere. Naar den nye Vandvei er
aabnet, vil den gjensidige Vareudvexling mellem Sverige og de
Distrikter, med hvilke det med engang vil komme i let og billig
Förbindelse, visselig ikke klänge lade vente paa sig, og det vil da
vmre_ af störste Vigtighed åt kunne frembyde de fornödne Befordringsmidler,
for åt ikke denne Trade fra Begyndeisen af skal
komme i fremmede Hinder. Da der i Kanalen alene vil kunne
anbringes lidet dybtgaaende og ganske tiadbundede Fartöier, har
det vmret forudsat, åt Omladning vil Ande Sted i Lubeck, men
Bestraybelserne. vil dog gaa i den Retning i videst rnulige Udstraskning
åt tilveiebringe Adgang til direkte Omladning hersteds
fra Skib til Skib. Allerede denne Omstgendighed vil give de
hertig ankommende Dampskibe et Fortrin i Konkurrencen med
Seilskibene, da de förstneevnte ville have lettere for i alle Iienseender
åt akkomodere sig efter de med dem korresponderende
Kanalfartöier og sirlig paa Forhaand vil kunne opgive, paa hvad
lid Omladningen vil Ande Sted, saa åt lcengere Paaventning kan
undgaaes. Yed Änvendelse af Seilskibe vil Oplasgning af Varerne
hersteds formentlig ofte blive nödvendig, hvilket vil nedföre större
Omkostninger.

Hvorledes Befordringen paa Kanalen vil komme til åt ordnes,
ei endnu ikke definitivt bestemt. Det mest nmrliggende vil vmre
dersteds åt anbringe mindre Shebedampskibe, der förer en Rmkke
Uogsynide s. k. Laigtere, og paa denne Maade vil formentlig ogsaa Farten, ialfald
la&tare. til en Begyndelse, komme til åt blive ivmrksat. Ved Siden heraf
ei der dog ogsaa en Plan oppe om åt lade Ltegterne shebe fra
Strandbredden ved Hjmlp af elektriske Kraftstationer. Endelig er
det ikke umuligt, åt der efterhaanden vil kunne konstrueres fladbundede
og grundtgaaende Danapskibe af saa stor Laste-Evne, åt
Ladningen vil kunne indtages i selve Kanal-Dampskibet, hvorved
Änvendelse af Lmgtere for en Del vilde blive överflödig.

Foisaavidt angaar Varetransport til og fra Östersöhavne, er
ogsaa den lanke oppe, åt det skidde kunne lykkes åt konstruere

Yttranden af konsulerna.

71 TYSKLAND.

Laegtere, der ikke alene kunde befare Kanalen, men tillige vilde
kunne skebes i Östersöen. Vistnok synes et saadant Foretagende
åt vsere förbundet med ikke länge Risiko, men man henviser hersteds
til Forsög, der i den senere Tid har vieret gjorte med
Kistransport i Laagtere mellem Eckernförde og Liibeck, og som
er faldne heldigt ud. En Bugserdamper har havt paa Slaeb to
temmelig store Lgegtere, og skulde en lignende Fart kunne ivserkssettes
mellem vedkommende svenske Havne og Liibeck med direktlastede
Yarer til og fra Kanal- og Elbmarkederne, er det klart,
åt en stor Fordel vilde vindes derved, åt Ornladning i Liibeck
vilde undgaaes. Lösningen af denne Opgave vil vel have sine
store Yanskeligheder, og sirlig maa det tages i Betragtning, åt
en saadan Forsendelsesmaade vistnok neppe vilde kunne foregaa i
Vintertiden. Den ovennaevnte Laegterfart mellem Eckernförde og
Liibeck sees ogsaa kun åt have fundet Sted fra Begyndeisen af
April til ud Oktober, og denne begrsensede Farttid vilde saaledes
vistnok for en Del forringe Nyttevirkningen deraf, men Spörgsmaalet
har dog den Vigtighed, åt det turde foranledige Interesseredes
og Sagkyndiges Behandling deraf, inden Kanalfarten i
1900 vil tage sin Begyndelse.

Hvad den svenske Seilskibsfart paa Liibeck angaar, saa be- Segelfarten.
skjaiftiges denne för den aldeles overveiende Del af Tradastbefordring.
I 1897 ankom der saaledes med Trmvarer fra Sverige
264 Seilfartöier, medens 18 fra Sverige ankommende svenske Seilskibe
var ladede med Gadesten, 14 med Granit og forarbeidet
Sten, 1 med Slibestene og 1 med Ben. Under andet Flag ankom
der i 1897 fra Sverige til Liibeck 49 Seilskibe. Det vil heraf
sees, åt ogsaa Seilskibsfarten mellem Sverige og Liibeck vassentligst
holder sig paa svenske Hinder, og den svenske ÖstersöSeilflaade
har formentlig heller ikke fremtidigt synderligt åt
frygte af fremmed Konkurrence. Meget mere maa det antages,
åt Striden herefter i disse Ruter ikke saa meget vil gjmlde Flaget,
som Spörgsmaalet Seil eller Damp.

En stor Del af de til T radastbefordr in gen i disse harvande Mindre, sjövänliga
anvendte Seilskibe er heldre og temmelig svage Fartöier, der ikke svenfartyg3el~
har Klasse og saaledes gaar uassurerede, og om hvis Skikkethed
til åt anbringes i Fragtfart derför ikke sjelden höres tvivlande
Bemaerkninger. Under den ikke sjelden forekommende Diskussion
om Hensigtsmmssigheden af disse heldre og svage Fartöiers Anvendelse
i den omhandlede Fart höres det ofte anfört, åt det fra
et ekonomisk Synspunkt maa ansees rigtigt åt udnytte den deri
liggende Kapital saa långt som muligt, og åt et Fartöi, efter åt
vtere blevet utjenligt til Fart paa lmngere Farvande, dog med

TYSKLAND. 72

Åtgärder i främmande länder.

Nytte maa kunne bruges paa kortere Distancer o g til Befordring
af Varer, der ikke stiller saa store Fordringer til dets Soliditet o g
Lasteevne. Efter åt vacre blevne uanvendelige for Nordsö- og
Atlanterhavsfart indkjöbes i Almindelighed disse Skibe for billig
Pris og som oftest ved Sammenskqd af mindre Kapitalister i KystEgnene.
Hyppig er Skibets Förer tillige Reder eller Parthaver i
Fartöiet, og der tilveiebringes ved denne Förbindelse en mellern
opsparet mindre Kapital og personligt Arbeide tidt god Fortjeneste
der, hvor saadan ellers vilde vsere vanskelig nok. Der sees her
ganske ofte Exempler paa, åt saadanne Skibes Redere, der tillige
er deres Förere, begynder med ganske smaa Fartöier, som de
efter nogen Tids heldig Fart saelger for åt erhverve större Skibe,
og åt de gjennem saadanne Forretninger kommer i god og sikker
ekonomisk Stilling.

Åt Assuranceprtemien for Trähäst, der forsendes med saadanne
seldre Fartöier uden Klasse, bliver temmelig höi, er selvfölgeligt,
og åt enkelte Dele af Ladningen kan tage mere eller
mindre Skade paa Grund af Skibenes hyppige Utsethed, lader sig
ikke undgaa. Naar disse Skibe ikke desto mindre i saa stor en
ledsträckning,. som her er Tilfacldet, anvendes til Traclastbefordring,
ligger naturligvis til Grund herfor en Beregning fra Afsenders og
Modtagers Side, hvori Fordel og Skade ved Valget af denne Befordringsmaade
nöie er afveiet imod hverandre. Blandt de Momenter,
der noteres til Fordel, og som herved synes åt veie tungt
i Vsegtskaalen, er den Omsteendighed, åt disse mindre Fartöier
paa Afsendelsesstederne i Almindelighed lugger til ved Kai eller
Brygge, saaledes åt Indlastningen kan foregaa direkte uden Anvendelse
af Prammer, samt åt der paa Lossestedet haves nogenlunde
1’ummelige Liggedage, saaledes åt der under Udlosningen
levnes bedre Tid til Lastens Sortering, hvortil der i Almindelighed
ikke gives Tid ved Anvendelse af Dampskibe.

Naar Forretningsverdenen saaledes gjennem Aamekker finder
sig tjent med i stor ledsträckning åt benytte denne Befordringsmaade
for hertil bestemt svensk Traelast, kunde deraf synes åt
burde sluttes, åt den i det bele og store taget er tjenlig for Öiemedet.

•Enkeltmands Beregning sees imidlertid ofte ikke åt före til
det samme Resultat, der fremkommer ved en Sags Bedömmelse
fra et almindelig nationalökonomiskt Ståndpunkt. Gammel Vane,
öieblikkelig Vinning eller Besparelse tracder tidt for den Enkelte
saaledes i Forgrunden, åt vigtigere Momenter, der har Indflydelse
paa et videre Felt og for et lacngere Tidsrum, lades ud af Betragtning.

Yttranden af konsulerna.

73 TYSKLAND.

Det turde formentlig ansees som en utvivlsom Grundssetning
paa dette Omraade, åt foraddede, uhensigtsmasssige og usikre Befordringsmidler
i Lsengden ikke ville kunne holde Stånd ligeoverfor
tidsma?ssige og sikre Kommunikationer. Allerede den
Omstaendighed, åt en Vare lettere er udsat for Forringelse og
mulig Undergång, turde vame tilstrtekkelig til fra et almindeligt
Synspunkt åt faside de forasldede Befordringsmidler, saasnart nyere
og bedre haves forhaanden. Om end Tabet ved Varens Undergang
gjennem Assurance fordeles saaledes, åt det bliver mindre
fölbart for den Enkelte, saa er dog Faktum, åt nyttig Varegaar
takt for Abnenhedens Benyttelse. Og hvad der i saa Henseende
gjadder ved Produktets fuldstaendige Undergång, maa — fra a,lmindelig
ekonomiskt Synspunkt betragtet — selvfölgeligt ogsaa
antages ved Varens Forringelse under Transporten. Det turde
vsere åt anse for utvivlsomt, åt den mulige öieblikkelige MereUdgift,
som Anvendelsen af hensigtsmasssige og sikre Transportmidler
medförer, i Lasngden vil mere end indspares paa andre
Felter.

Der er ved ovenstaaende Betragtninger naarmest havt for Öie
Sägens materielle Side, altsaa de rent ökonomiske Interesse!’, men
ved et nationalt Anliggende, som dette, er der ogsaa andre vigtige
Hensyn, der med end större Alvor trasnger sig i Förgrunden.

For det gode Omdömme, som den svenske Skibsfart nyder i
fremmede Lande, vil det ikke kunne undgaaes, åt fortsat Anvendelse
af gamle og svage Fartöier i den her omhandlede Fart i
Laangden vil have skadelige Fölger, og dette desto mere, jo virksommere
der netop i vor Tid i det hele arbeides for Tilveiebringelse
af tidsmsessige Godsfartöier. Ogsaa for Sömandsstanden
vil uheldige Fölger ikke kunne undgaaes. Det er klart, åt den
duelige Sömand, for hvem Plads altid staar aaben saavel paa den
svenske Handelsflaades övrige Fartöier som paa fremmede Skibe,
under almindelige Forholde ikke vil söge Hyre paa disse gamle
og svage Skibe, for hvilke det saaledes kun staar tilbage åt vadge
sin Besättning i Hjemsteds-Egnene blandt Nybegyndere oden
Övelse og Erfaring i Sömandsskab eller blandt ad dre Matroser,
der af en eller anden Grund holder sig tilbage fra åt söge Sysselsadtelse
i den almindelige Handelsflaade. Selvfölgeligt virker ogsaa
de lavere Hyrer til, åt Tradastfartöierne i Östersöfarten for en
stor Del maa nöie sig med mindre övede Sömamd, men de lave
Hyrer, som her bydes, er igjen eu Fölge af det hele ökonomiske
Grundlag, hvorpaa denne Rederiforretning er anlagt.

Det mevnes ogsaa hyppigt, åt en stor Del af de her omhandlede
Fartöier er saa svage, åt Tjenesten ombord ligefrem skulde

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. in. 10

Sjöfolk.

TYSKLAND. 74

Åtgärder i främmande länder.

vivre förbunden med Kåre. I hvilken Udstrajkning dette kan vivre
Tilfaeldet, er ikke let åt have nogen begrundet Mening om liden
anstillet sagkyndig Besigtigelse. Antagelig ligger der i de hyppig
fremkoinne Udtalelser om den med Farten forbundne Fare en
ikke länge Overdrivelse. Ialfald er de her i A arenes Löb indtraeffende
Sö-Ulykker ikke saa talrige, åt de synes i saa Henseende
åt vivre af nogen foruroligende Natur. Men bemegtes kan
det dog paa den anden Side vel neppe, åt der i denne Trade er
anbragt Fartöier, om hvis Södygtighed der vel kunde reises
Tvivi.

Procenttallet af de Fartöier, over hvis Södygtighed der med
större eller mindre Grund kunde beldes en saadan Dom, vaere nu
höit eller lavt, — sikkert synes det dog i alle Fald, åt Forholdet
krasver Opmaerksomhed, og åt de her anförte ökonomiske og andre
Hensyn indeholder en ikke länge Opfordring for enhver i Rederibedrift
Interesseret til åt tage under Overveielse, hvorvidt der
ikke bör virkes til åt före denne Del af Östersöfarten ind i et
andet Spor, specielt fordi man gjennem Travekanalens mer forestaaende
Aabning staar förän et Tidspunkt, da der efter al Sandsynlighed
gjennem betydlig foröget Vareförsel gives Östersöflaaden
store og vidtriekkende Opgaver, hvilke ved åt löses paa
heldig Maade vil kunne medföre et kraftigt Opsving baade for
svensk Handel og Skibsfart.

Traveflodens för- Travefloden har paa Straikningen fra Travemunde til Liibeek
djupning’. en Dybde af Meter 5,35 og er saaledes ikke seilbar for särdeles
store Fartöier. Blandt Liibecks tekniske Myndigheder har der i
den senere Tid gjort sig en stork Opinion gjaädende for Nödvendigheden
af åt af hjsvlpe denne Mangel, og der er udarbeidet
en Plan til Flodens Uddybning indtil Meter 7,so, hvilken antagelig
om kort Tid vil blive förelagt, Stadens Styrelse, hvor Projektet
trods dets ganske betragtelige Kostende dog siges åt have gode
Udsigter til Antagelse, da man her er sig vel bevidst, åt Liibeek,
for åt kunne vinde den rette Betydning som Söfarts- og Handelsstad
og for i Ltengden åt kunne bestaa Konkurrencen med Nordtysklands
övrige Söstaeder, maa kunne modtage fuldlastede Fartöier
af större Dragtighed. Det förekommer nu ikke sjelden, åt
hertil kommende Skibe fra oversöiske Lande maa udlosse eu Del
af sin Last ved Travemunde for åt kunne komme op til Liibeek.

Flodens eventuelle Uddybning vil selvfölgelig ogsaa have sin
Betydning for Sveriges fremtidige Fragtfart paa Pladsen.

Yttranden af konsulerna.

75 TYSKLAND.

B. Handeln.

Generalkonsul Asche öfvergår härefter till att meddela specifika
uppgifter angående omfattningen och arten af de till Lubeck
från Sverige under åren 1895—1897 införda varor och fortsätter
därefter:

Naar undtages Kvaigindförsel, der siden Slutningen åt December
1897 af Hensyn til optraadte Husdyrsygdomme har vaeret
förbud!, giver formentlig den naevnte Importliste et nogenlunde
korrekt Billede af den svenske Export til Lubeck, saaledes som
denne Aar om andet bär stillet sig och vilde komme til åt stillo
sig, om intet nyt Moment maatte komme til.

Et saadant vil imidlertid ikke kenge hide vente paa sig, i det
Hemlig, som ovenfor omtalt, tiden mer mer sig mod Trave-Kanalens
Aabning med Udsigt til nye Markeder for nordiske Produkter.

Det naevnte Anlaeg, der blev paabegyndt i 1894, skal efter
Planen värre färdigt til Aabning fra Januar 1900.

En Vandforbindelse mellem Elben og Lubeck er ikke ny.
Allerede fra Middelalderen existerer den saakaldte Stecknitz-Kanal,
der blev anlagt i Aarene 1391—1398, og som förhinder Travefloden
med Elben ved Lauenburg. Trafikken ad denne Kanal var
i länge Tider efter Dåtidens Begreber forholdsvis livlig, navnlig
befordredes ad denne Yei Luneburger-Salt i stor Udstrsekning til
nordligere tyske Steder og til Export over Lubeck. Endnu i
Midten af det 16de Aarhundrede passeredes t. Ex. Kanalen af
1100—1200 Ladninger aarligt. vDen 98 Kilometer länge Kanal var
imidlertid af ringe Bredde og Dybde, saa Baadene i Ilöiden kunde
lästes med 250 Centner, og Kanalen gik i mange skarpe Krumninger,
hvorfor den maatte befares med saa stor Langsomhed, åt
den bele Strykning i Almindelighed ikke kunde tilbagekegges paa
kortere Tid end 8—10 Dage, hvilke Omsteendigheder efterhaanden
ledede til, åt Trafikken drog sig bort derfra. I de to sidste Aarhundreder
har der vistnok gjentagne Gånge vajret gjort Bestrmbelser
til Kanalens Udbedring, men den eneste Föranstaltning,
der havde bonnet lede til det forönskede Resultat, Hemlig en
gjennemgribende Ombygning, er ikke kommen istand, dels paa
Grund af de dermed forbundne store Omkostninger, dels fordi
de indre politiske Omstamdigheder i Tyskland ikke viste sig gunstige
derför.

Endelig endte de långvarige Forhandlinger med Antagelsen
af et fuldkominen forandret Projekt, hvorefter der for det plan -

Elbe—Travekanalen.

TYSKLAND. 76

o

Åtgärder i främmande länder.

lagte Kanalanlieg blev stukket eu ny Linie mellem Lubeck o g
Lauenburg ved Elben med Benyttelse af Ratzeburger-Sö og Möllner-Sö,
samt med nödvendig Vandtilförsel fra den noget östligere
liggende Schall-Sö. Den hele Kanal, der er forsynet med 9 SI usel’,
vil faa en Liengde af 67 Kilometer, altsaa 31 Kilometer kortere
end den tidligere Stecknitz-Kanal. Den nye Kanal vil kun beröre
liibeckskt og preussiskt Omraade.

Da Planen er gjennem den nye Kanalforbindelse åt skabe
Elben en konstig Munding ved Östersöen, er Anlmgget i teknisk
H enseende i sin Helhed af pa sset efter Elbskibsfarten og de der
gaaende Fartöier. De störste af disse har for nservaerende en
Lmngde af 72—74 Meter og eu Bredde af 10,6 Meter; lastede
stikker de 1,65 Meter dybt. Disse störste Baades Lasteevne er
800 Tons, medens de fleste af de der gaaende Fartöier dog er
noget mindre, i Almindeligbed med en Lasteevne af 600 Tons.
Kanalens Dybde er 2 Meter, dens Bundbredde 22 Meter og dens
Vandspeilsbredde 32 Meter.

Anhegsomkostningerne var kalkulerede til ca. 2372 Million
Rigsmark, hvoraf Preussen har övertaget 73 og Lubeck 2/3, efter
hvilket Forhold ogsaa Vedligeholdelsesomkostningerne udredes,
forsaavidt disse ikke diekkes af de for dens Benyttelse fastsmttendes
tarifmaessige Afgifter.

Den kommercielle Virkning af Elbe—Trave-Kanalens Aabning
vil blive, åt Lubeck og dermed Norden, Sinnlig Östersölandene, til
eu Begyndelse vil blive satte i eu let og billig Förbindelse for
svierere Varer med det hele Elbgebet lige ind i Hjertet af Böhinen
og senere — efterhaanden som Kanalforbindelserne udvikles —
ogsiia med andre vigtige Dele af Tyskland og österrige. Varer,
som paa Grund af sit, i Forhold til Vierdien, store Volum hidtil
ikke har kunnet udvexles mellem Sverige og Elbegnene, da de
ikke kan baire den höie Jernbanefragt, vil nu Ande den billigere
Vandvei ad Trave-Kanalen og Elben. Selv den Slags Varer,
der hidtil har kunnet finde Transport til enkelte Steder i det
indre af Tyskland over Stettin ad öder og Finow-Kanalen eller
over Hamburg og videre ad Elben, vil nu komme from ulige
billigere, da det er beregnet, åt Fragten ad den nye Linie mellem
Elbgebetet og Östersöen vil stille sig M. 1,50—M. 2,oo billigere
pr. Ton end ad de nu existerende Vandveie.

Det er altsaa en kommerciel Begivenhed af höi Rang og med
sierdeles vidtraekkende Konsekvenser, som forestaar ved Trave—
Elbkanalens Euldendelse. Gjennem denne aabnes med en Gång
for de svenske Masse-Artikler Elbens Opland, hvilket med denne
imegtige Flods övinge forgrenede Vandforbindelser antages åt om -

Yttranden af konsulerna.

77 TYSKLAND.

fatte Landsdele med en sanitet Befolkning af henved 20 Millioner.

Veien vil altsaa ligge aaben, og svensk Foretagsomhed vil visselig utsikterna till
vide åt erhverve de nye Markeder. vidgad marknad.

Den svenske Artikel, hvorefter der antages först og freinst
åt ville blive Efterspörgsel fra de indre Distrikter, er Jernmalm. Järnmalm.
Deraf var Indförselen til Liibeck i år 1897 3667 Tons eller
omtrent det dobbelte af Indförselen i 1896. Totalindförselen af
svensk Jernmalm i hele Tyskland var som Fölge af de tyske Jernvaerkers
betydelse Virksomhed i 1897 starkt tiltagen, og naar
under disse gjennemgaaende gunstige Omstmndigheder Indförselen
over Liibeck ikke er steget til et större Kvantum end skeet, er
Aarsagen åt söge i Mangelen paa Smelteovne i Ltibecks Opland.

Stcttin og Neufahrwasser har hidtil vteret de naturlige Indförselshavne
for denne Masse-Artikel til Schlesien, hvorhos den ogsaa
indföres i store Kvanta til det vestlige Tyskland over Rotterdam,
men det er klart, åt dette Raastof, der spiller en saa betydlig
Rölle for den tyske Jern-Industri paa de Steder, hvor det med de
nuvaerende Transportmidler har kunnet rmkke frem, vil blive bestilt
i stor Msengde over Liibeck ogsaa til Sachsen og andre sydligere
Landsdele, der ved den nye Förbindelse ville faa eu billig
og bekvem Transport-Linie derför. Bestemte Udtalelser i saa
Henseende er allerede fremkomne til her v ärende Mellemhandlere
af Varen fra Fabrikanter i Elbegnene.

Ogsaa Stångjern urna antages i betydelig Miengde åt ville stångjärn.
faa et Marked ved Elbegnenes tinere Jern-Industri.

Andre Mineralier, som allerede for ntervaerende tages fra Andra mineraSverige
over Gefle, er de zink-, bly- og sölvholdige Ertser, som lier än Härnanvendes
i de offentlige Hyttevaerker Halsbrticke og Muldenhutte
ved Freiberg og i den preussiske Stats Smeltevmrker i Oberharz
til Udvinding af Sölv, Zink og Bly. Transporten heraf er hidtil
fornemmelig foregaaet over Hamburg og Stettin med Forbigaaelse
af Liibeck, hvorfra Jernbanefragten til Freiberg nemlig nu stiller
sig 38 Pfennig dyrere pr. 100 Kilogram end ad Vandforbindelsernc
fra Stettin. Svensk Kobolt- og Nikkelerts opkjöbes ogsaa
allerede nu af Blaafarve-, Emaillefarvevserkerne og Nikkelfabrikerne
i Sachsen (Schneeberg). Disse Artikler vil selvfölgeligt for Fremtiden
gaa over Liibeck og Trave-Kanalen. Svensk Granit og andre sten.
bedre Stenarter, der anvendes til Monumentsokler, Gravsteder,

Söder, Trapper, Bygningsudsmykning m. v., er en serdeles efterspurgt
Vare, der utvivismut vil Ande Markeder med den raskeste
Afsågning i Elbdistrikterne. Det samme vil sikkerlig ogsaa blive
Tilfaeldet i en antaglig end höiere Grad med svenske Gadestene,
der överalt i Nordtyskland, saalangt de kan forsendes med de

TYSKLAND.

Trävaror.

Import till

Sverige.

78 Åtgärder i främmande länder.

nairvmrende Fragter, i deri senere Tid er blevet et uundvaerligt
Materiale. Endvidere kan naiv nes Feldspat, der i Sachsens betydelse
Lervarefabrikation anvendes til Blanding af Raamaterialet,
hvorhos visselig den overveiende Del af de nuvarande ImportArtikler
i Eu beck vil Ande Afsaetnings-Markeder i de Egne, som
nu vil blive aabnede for svenske Masse-Artikler.

Hvad angaar den svenske Trögläst, der ankommer til Lubeck
og Wismar, saa finder denne sin Vei derover temmelig långt ind
i Landet. 1 1885 blev Tolden paa hövlet Trmlast forhöiet til
3 Mark pr. 100 Kilogram,1 hvilket ledede til, åt der senere liovedsagelig
kun er indfört uhövlet Vare, som nu undergives videre
Forarbeidelse ved de hervterende större Etablissement^- og forsendes
pr. Jernbane til det Indre af Landet. Det svenske Träl
moder imidlertid i Elbgebetet Konkurrence med böhmisk, siebenbiirgsk
og ungarsk Vare. Det svenske Trse er dog det österrigske
i höi Grad overlegent, da det er finere voxet, haardere og
mindre kvistet, og foretrmkkes saaledes överalt, hvor de to Sorter
kommer i Konkurrence, men paa Grund af den ikke ubetydelige
Jernbanefragt danner der sig selvfölgeligt en Grsendse, over hvilken
den nordiske Vare ikke kan komme. I Almindelighed kommer
det svenske Trio, forsaavidt angaar Elbgebetet, saalangt som
til Magdeburg, dog saaledes, åt der paa Grund af de konkurrerende
Varers ulige Kvalitet naturligt danner sig en Zone, hvor
begge Sorter er åt erholde, og hvor saaledes det svenske Träl
anvendes til Forarbeidelse af almindelige Möbler, Döre og Vinduer,
medens den österrigske Vare alene bruges til Kasser og
udvendige Arbeider saasom til Planker og deslige. Under disse
Konkurrence-Forholde synes den nye Vandforbindelse utvivlsomt
åt blive til stor Fordel for den svenske Trailast, der med den billigere
Befordring vil kunne tram ge lamgere from til nye Markeder.

Ved Siden af den forudseelige Import af svenske MasseArtikler
til Elbgebetet og de i Vandkommunikation dermed staaende
Egne vil det ogsaa vaire af Interesse, allerede forinden Tratikken
aabnes, åt gjöre sig bekjendt med disse Landsdeles egne
Frembringelser af den Slags Artikler, for hvis Omsaltning til fjernere
Steder en billig Befordring danner Hovedfundamentet. Åt
erhverve fordelagtige Afscetnings^&dse og åt finde nye Kilder for
billig Anskaffelse af nödvendige Forbrugsartikler giver i nationalökonomiskt
Henseende samme Resultat, og kan begge disse Hensyn
samtidigt ske Fyldest ved Benyttelse af en og samme Transportlinie,
vil denne vinde i Betydning, efterhaanden som dersteds be -

1 Toldtariffen 13. d.

Yttranden af konsulerna.

79 TYSKLAND.

nyttede Transportmidler kan faa Beskjaiftigelse i begge Retninger
og saaledes vil saettes i Stånd til åt give billigere Fragter.

I Provinsen Sachsen ved Stassfnrth findes en sand Rigdom
af forskjellige Salte. De dervserende Kali-Leier, der skal vivre
af de störste i Verden, giver en Aarsproduktion af over IV2 Million
Tons. Disse Kalisubstantser — fornemmelig Kainit og andre
beslaigtede, let oplöselige Sälle —, der afgiver et fortrinligt Gjödningsstof,
og saaledes er af et overordentlig stort Vaerd for
Landbruget, er serdeles starkt sögte og forsendes i allé Retninger.
De kommer ogsaa delvis til Export over Hamburg og
Stettin, men over Liibeck kun i länge Mamgde paa Grund af hidtil
manglende billig Transportvei. De til Export bestemte Kvanta
gaar dels til Östersöen, dels til England og Frankrige, ja endog
til Nordamerika, hvortil der et enkelt Aar af Statistikken sees åt
vaire udfört 112,000 Tons. Det er sandsynligt, åt dette Produkt
efter Kanalens Aabning vil blive en Stapel-Artikel i Liibeck, og
åt det med stor Nytte for det svenske Landbrug, vassentlig for
Myrkultur, vil kunne tages herover, hvorved det tillige vil blive
en god Returfragt for de hertil ankommende svenske Skibe.

Tysklands aarlige Produktion af Sten- og Kogsalt dreier sig
om 1 Million Tons. liera! konsumeres selvfölgeligt den vsesentligste
Del i Tyskland selv, medens der Aar om andet, efter hvad
der opgives, exporteres omtrent 200,000 Tons, fornemmelig kommende
fra Provinsen Sachsen, samt for en Del fra Liineburg, hvoraf
omtrent 40,000 Tons gaar til Östersöen og Norge. De nordiske
Lande danker, som bekjendt, hidtil sit betydelige Saltforbrug for
den störste Del fra Middelhavslandene,1 hvorfra skandinaviske
Fartöier derved har god Returfragt. Det synes imidlertid adskillig
naturligere åt tage mere af denne Vare fra den nasrmeste
Kilde, naar Adgangen dertil bliver aabnet, og det kan formentlig
neppe vare Tvivl underkastet, åt den nye Kanalvei i stor Udstraekning
vil blive benyttet til Saltförsel til Norden, efterhaanden
som vor Handelsverden bliver bekjendt med Provinsen Sachsens
og Luneburgs store Produktionsevne paa dette Felt. — Ogsaa
Provinsen Sachsens chemiske Industri med Soda-, Natron- og
Alun-Fabrikation 2 er i denne Förbindelse vaard åt betmerke.

En fremragende Rölle for Export fra Elbegnene spiller ogsaa
Sukker. I Anhalt, Braunschweig og den frugtbare Provins Sachsen,

1 Sverige indförte i 1897 Kogsalt fra fölgende Lande: Tyskland 193,011
Öl., England 98,234 III., Portugal 297,388 III., Spanien 105,485 Hl., Italien
192,406 Hl. (foruden mindre Kvanta fra andre Lande).

2 Der indförtes i 1897 i Sverige fra Tyskland 8,288,383 kg. salpetersurt
Natron, 7,669,259 kg. andet Natron og 76,389 kg. Alun.

TYSKLAND. 80

Åtgärder i främmande länder.

ligesom ogsaa i Böhmen, har Dyrkningen af Roer o g den i Förbindelse
dermed staaende Sukker-Produktion i de sidste Aartier
taget et overordentligt Opsving. Förliden til Tyskland selv gaar
det i Elbgebetet producerede Sukker i Export over Hamburg til
England, Sydeuropa og endog til Nordamerika. Ogsaa paa Östersöens
Handelspladse tinder en Del af denne Vare Afstötning i
Export over Stettin. Nogen synderlig Indförsel af raffinöret og
uraffineret Sukker fra Elbegnene til Sverige vil vel Kanalens Aabning
neppe fremkalde, da den höie Told har ophjulpet den indenlandske
Produktion og reduceret Indförselen.’ Af Sirap og Melass
sees der iinidlertid i 1897 i Sverige åt vtere indfört henved 14
Millioner Kg. til en samlet Vterdi af 2,659,000 Kr., og muligens
vil der for denne Vares Vedkommende kunne dragés nogen Fordel
af de omhandlede tyske Egnes läge Produktion. Af Sukkervarer
indförtes i 1897 fra Tyskland til Sverige: 49,374 Kg. raffineret,
124,821 Kg. uraffineret Sukker og 795,320 Kg. Sirap og
Melass.

Der kan endvidere ntevnes Grönsager fra det hele Elbgebet
samt Frugt, der i overordentlig Mtengde exporteres fra det frugtrige
Böhmen.

De Egne, hvormed Sverige nu vil kunne komme i direkte
Handelsförbindelse, producerer og exporterer endnu talrige Raaprodukter,
som visselig kan have Interesse for fremtidigt Indkjöb,
og hvoraf kan fremhaeves:

Humle; (heraf indförte Sverige i 1897 fra Tyskland 523,976

Kg.)

Byg, åt hvilken ismr Saale-Egnens er bekjendt for sin höie
Vmrdi for Bryggeri-Industrien;

Cement;

Brunkul; heraf producerer Böhmen aarlig 12,000,000 Tons,
hvoraf der til Tyskland nedad Elben lige til Hamburg udföres
1,500,000—2,000,000 Tons. Hvorvidt Brunkul efter Trave-Kanalens
Aabning vil blive en Exportartikel til Sverige, er ikke let
paa Forhaand åt udtale sig om. Sverige tager nu den aldeles
overveiende Del af sine Kul fra England, hvorfra Indförselen i
1897 var 27,300,000 Hl. De böhmiske Brunkul er, som bekjendt,
meget billigere end de engelske Stenkul, men har selvfölgelig
ogsaa en ringere Varme-Effekt, og Spörgsmaalet om, hvorvidt
Sverige med nogen Fordel fremtidigt vil kunne betjene sig af den
böhmiske Vare, vil da vmre afhsengigt af, hvorvidt dens Pris i
Konkurrencen stiller sig i en gunstig Proportion ligeoverfor VarmeVmrdien.
I saa Henseende kan anföres, åt der under normale
Forhold for engelsk I:a Steamkul her i Ltibeck noteres 13—14

Yttranden af konsulerna.

81 TYSKLAND.

Mark og för böhmiske Brunkol M. 10,so pr. Ton. Antaglig vil
de sidstnsevnte blive billigere efter Kanalens Aabning.

Som bekjendt, er der i de senare Aar saavel fra de tyske
som fra de österrigske Statsmyndigheders Side nedlagt stort År-Andra nya vattenbeide
og stor Kapital til Fremme af de indre Vand förbindelser viig-ar.

til Lettelse af gjensidig Udvexling af tunge og voluminöse Produkter,
hvis Nytte uden billige Transportmidler altid vil vasre
begrmnset til de Egne, hvor de frembringes, men som ved billige
og lette Vandkommunikationer vil faa Interesse i den almindelige
Vareudvexling. Flere Floder er ved Regulering gjorte seilbare
og ved Kanaler satte i Förbindelse med andre Strömme, ligesom
nye storartede Anlasg er projekterede.

Blandt disse kan neevnes den under Arbeide vterende Moldau—

Donau-Kanal og den saakaldte Mitteliand-Kanal, der vil forbinde
Elben ved Wolmirstedt i Nord for Magdeburg over Weser (ved
Minden) og Ems med Rhinen (ved Duisburg), og hvis Udförelse
formentlig kun er et Tidsspörgsmaal.

Om hvorvidt Moldau—Donau-Kanalen vil faa nogen Nytte Moldnu-Donaufor
den svenske Export, er det ikke let paa Forhaand åt have kanalen.
nogen begrundet Formening, men det synes dog ikke umuligt, åt
svenske Produkter, om de först har kunnet skaffe sig Markeder
långs Trave-Elb-Kanalen—Elben, ogsaa vil kunne fortsaette ad
den storartede Linie, der om ikke lång Tid vil danne Förbindelsen
til det österrigske Indiand.

Åt imidlertid det andet projekterede Anlteg, nemlig Mittel- Mittellandkanalen.
land-Kanalen, hvilken kommer til åt omspsende de maegtige Distrikter
Provinsen Sachsen, Hannover, Westphalen og Rhinprovinsen,
vil blive af vidtrsekkende Betydning for den svenske Export af
Tres og Jernmalm, derom synes ikke åt kunne hei’ske Tvivl, naar
det tages i Betragtning, åt Rhinegnene og Westphalen allerede nu
i stor Udstraskning forsyner sig med disse Artikler over Rotterdam,
hvorfra Varerne linder Vandforbindelse opad Rhinen. Naar
de nsevntc svenske Varer allerede findes paa de mevnte Markeder,
vil Aabningen af den ulige kortere og billigere Vandvei over
Lubeck og Kanalerne vestover, saavidt skjönnes, i höi Grad tjene
til åt foröge Efterspörgselen deraf.

Hvad sirlig angaar Indförsel til Rhinprovinsen af Jernmalm Jämmalmsover
Nederlandene, hvori altsaa ogsaa den svenske Transit er ind- befruktning.
befattet, saa har denne aarlig udgjort omkring 11,000,000 Deciton.
Heraf udgjör vistnok spansk og algiersk Jernmalm den al Handels-

och sjöfartskomitens betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 11

TYSKLAND. 82

Åtgärder i främmande tänder.

deles overveiende Del, men det antages dog, åt mindst 400,000
Deciton deraf har värnet svensk Vare.

Angaaende de omhandlede Kanalforbindelsers Indflydelse paa
den svenske Jernmalms Afsågning i Rhinprovinsen har en af
Lubecks betydeligste Importörer i offentligt Föredrag udtalt Fölgende: »Elbe—Travekanalen

vil da vmre åt betragte som Mittelland»Kanalens
nordöstlige Fortsaettelse til Östersöen — den vil jo for»ene
hele det vesttyske Vandforbindelsesnet ud til Östersöen —,
»og saaledes vindel’ Liibeck derigjennem den saa vaerdifulde di»re.
kte Vandvei til Vesttyskland för Import og Export til og fra
»Östersölandene. Produkter, som nu for Tiden indföres over neder»landske
Havne fra Östersö-Egnene til Rhinegnene-Westphalen,
»bl. A. nordiske Trafvare!’ og svensk Malm, vil senere med For»del
kunne tages over Liibeck. Et Exempel vil kunne belyse
»dette. Rhinlandene-Westphalen indförer aarlig via Rotterdam over
»1,000,000 Tons spanske, algierske og andre Jern-Ertser, i den
»senere Tid ogsaa svenske i bet-ragtelig Mamgde. De svenske
»Malmleier er, som bekjendt, overordentlig masgtige og af höieste
»Jernholdighed, derhos paa sine Steder meget lidet fosfor!loldige;
»deres Udskibning via Rotterdam er dog for kostbar, og der
»mangler direkte Returfragter. Derimod lod der sig fra den
»svenske Udskibningshavn Oxelösund i Syd for Stockholm med
»Lethed indrette en Collierfart til Liibeck; Dampskibene vilde i
»denne Trade ikke behöve nogen Returladning, men kunde paa
»denne korte Strykning fordelagtigere gaa tilbage i Vand ballast i
»Lighed med den Maade, hvorpaa Kulfarten er organiseret mellem
»Hamburg og den engelske Östkyst. Derigjennem vil en hurtig
»og regel mossig Malm-Indförsel va; re sikret, hvilket aldrig vil
»vasre åt opnaa ad den forholdsvis länge Sövei til Rotterdam.
»Antaglig vil Varen, bestilt via Liibeck og Mittelland-Kanalen,
»stille sig 1 a 2 Mark billigere pr. Ton end over Rotterdam og
»videre ad Rhinen eller pr. Jernbane til Ruhi’gebetet, naar med
»denne Import over Liibeck tillige Utförsel herover kunde gaa
»Haand i Haand.»

Det vilde före for långt og er for naervaerende heller ikke
fornödent. mermere åt gaa ind paa Detaillerne for den fremtidige
Vareudvexling med de tyske og österrigske Kanalforbindelser,
hvis Udförelse visselig ikke kenge ville lade vente paa sig. Åt
der, naar Kommunikationen först er tilstede, vil udvikle sig Handel
med udstrakte Gebeter, med hvilke en Utvexling af Raastoffe og
Masse-Artikler hidtil har va3ret. urnulig, er vel utvivlsomt, men

Yttranden af konsulerna.

83 TYSKLAND.

det vil dog v ture nyttigt paa Forhaand åt have de nye Förbindelser
for Öie til desto hurtigere Udnyttelse deraf.

* *

*

Men selv bortseet fra de nye Kommunikationer, der vil give
Lttbeck en ganske ny Stilling ''i Nord-Europas Vare-Omsaatning,
turde der dog ogsaa vtere andre Foranstaltninger, der vilde kunne
befordre Udviklingen af Sveriges Indförsel i Tyskland.

Af stor Nytte vilde det visselig i saa Henseende vtere, om Proflager i
der her paa Pladsen kunde gives Anledning til åt se udstilletLiibeckaf*T®"ska
svenske Export-Artikler, saavel Naturprodukter som Industri-, exp01 ar 1 ar‘
Husflids- og Kunstgjenstande, og dette saa meget önskeligere, som
Lttbeck gjennem de nye Kanalveie om kort Tid vil blive Indförselshavn
for videre Forsendelse til vidtforgrenede Distrikter.

End virksommere vilde en saadan Föranstaltning tjene til
Udbredelse af Kjendskab til svenske Export-Artikler, saafremt der
istedetfor et almindeligt Udstillingslokale her oprettedes et virkeligt
Varehus med Lägre til Forsadgning af Gjenstande i vedkommende
Brancher, helst i Form af saakaldt »Versandhaus».

Lttbeck besöges aarlig af mange Fremmede og Turister fra
alle Tysklands Egne, hvilke i det her anbefalede Udstillingslokale
vilde faa Anledning til åt gjöre sig bekjendte med de svenske
Produkter, saafremt der paa tilstrmkkelig Maade maatte blive sörget
for Bekjendtgjörelse gjennem Dagblade, ved Opslag paa Jernband’,
Iloteller in. Y. Vor Tid fordrer Reklamer, og uden åt
der i videst mulige Udstrvekning blev sörget derför, vilde Udstillingen
have vanskeligt for åt udöve den tilsigtede Nyttevirkning.

Men under Forudsaetning af tilstrmkkelig Bekjendtgörelse i
hensigtsmaessig Form maa det ansees for utvivlsomt, åt et saadant
Varehus, hovedsagelig indrettet for original svenske IndustriFrembringelser
og drevet med Energi, vilde gjöre gode Forretninger.
Svensk Smag har her vundet megen Indgang, og svenske
Mönstre, fornemmelig i Textilbranchen, er nu meget yndede.

Tysklands stigende Velstand gjör Befolkningen stedse mere og
mere tilgjmngelig for fremmede Kunstindustrifrembringelser, ister
for alt, hvad der er originalt.

En Föranstaltning af temmelig betydlig Rtekkevidde, som industriella allmän
her er ifterd med åt igangstette til Ophjadp af Lttbecks In- läggningar vid
dustri, turde i denne Förbindelse ogsaa ntevnes som indeholdende Lnb^i^5 ^fear‘
en Mulighed for deraf åt kunne drage Nytte for svensk Foretag- svenska’ varor,
somhed.

TYSKLAND. 84

Åtgärder i främmande tänder.

Efter Initiativ af »Lubeckischer Industrie-Verein» (President:
Senator Behn, Sekretär: Dr. F. Siewert) er der af det Offentlige
indkjöbt et meget betydeligt Terräng der st ränker sig paa Travens
östre Side fra det Kochske Skibsvmrft til henimod Dåde- og Lossestedet
Schlutup. Temenet trenkes i sin Helhed anvendt til industrielle
Aning og vil blive udstykket og solgt liden lukrative
Hensyn for det Offentlige, hvis udelukkende Hensigt med Foranstaltningen
det er åt skabe en Industri-Forstad med tilhörende
bekvemme Lossepladse for ankommende Raamaterialier og for
Kul, samt med Ladepladse for derfra afgaaende Fabrikater. Terrnnet,
der er beliggende långs en Kramning af Floden, har en
meget betydelig naturlig Strandlinje, der endnu vil blive foröget
ved to Indsnit fra Trave-Floden, det ene for sögaaende Fartöier
og det andet for Kanal-Lastebaade. Til Pladsen vil blive lagt
Jernbanespor med en egen Rangerstation. Det Offentlige vil derhos
levere alt fterdigt med anlagte Gader, Vandledning, Gas og
muligens Elektricitetsvserk. Alle Parceller vil komme til åt
stöde til Floden og saaledes faa Adgang til direkte Fösning og
Lastning. I Midten af det bele Temen vil der blive bygget
Arbeiderboliger. Der er allerede nu Adgang til åt erholde Parceller
for industriel^ Aning til moderate Priser (efter Omstämdighederne
antagelig 3—5 Mark pr. □ Meter).1

Efter modtagen Underhaandsmeddelelse er der al Grund til
åt antage, åt de omhandlede Parceller vil blive afgivne til Fremmede
paa samme Vilkaar som til tyske Undersaatter, og det turde
derför muligens i disse Tider, da Beskyttelsestold mere og mcre
vanskeliggjör de forskjellige Industrifrembringelsers Udförsel til
fremmede Lande, og ikke mindst til Tyskland, vane Overveielse
vnrd, hvorvidt det ikke kunde vnre paa rette Sted her åt benytte
Anledningen til åt hidföre svensk Kapital og svenskt Arbeide til
Bearbeidelse her steds af svensk Raamateriale. Stedet ligger mer,
Forholdene, der har megen Lighed med Hjemlandets, er ikke
vanskelige åt Inre åt kjende, og övet Arbeidsstok hjemmefra vilde
vnre let åt erhverve.

Blandt industriel^ Foretagender, som her kunde taenkes med
Fordel igångsatte for svensk Kapital, med svensk Raamateriale og
med svenske Arbeidere, kan exempelvis nsevnes Smelteovne med
Jernstöberi, Hesteskosömfabrik, Stensliberier för Bearbeidelse af

1 Her ved er der luermest havt for Öie de mest centralt beliggende Grundstykker,
eller det eventuellc egentlige Fabri ksk var tal; Grundstykker, beliggende
laengere udover Travefloden, antages — efter hvad der anföres — åt kunne erholdes
adskilligt billigere.

Yttranden af konsulerna.

85

sver.sk
arbeidelse af billigere Möbler, Döre, Vinduer og andre Bygningsdele,
2 Taendstik-Industri, Papir-, Glasfabrikation, Destination af
Punsch in. V.

Det ligger nter åt antage, åt svenske Industriforetagender
hersteds, drevne med Indsigt og Erfaring, vilde give gode Resultater,
specielt efter den snart forestaaende Aabning af Travekanalen,
der vilde give vedkommcnde Fabrikker den letteste Transportforbindelse
for deres Produkter til et stort og forbrugsdygtigt
Indiand. Gjennem Regulering af Elbens övre Del vil de störste
Lastebaade allerede om 3 Aar kunne naa helt op til Prag, hvorhen
forövrigt allerede nu mindre Fartöier kan komine op. Ad
Travekanalen—Elben—Plauerkanalen—Havel vilde hervairende Fabrikker
kunne sende sine Varer Yandveien til Berlin og derfra
videre ad Friedrich Wilhelm-Kanalen til Oderoplandet lige til
Breslau. For Stensliberiprodukter vilde der i Hamburg og Altona
haves et villigt Marked med Vandvei over Lauenburg og
Elben helt frem.

Efter åt have jVemholdt forskjellige hervaerende Forholde,
hvoraf svensk Foretagsomhed antages åt maatte kunne drage adskiIlig
Fordel, saafremt det rette 0ieblik ikke lädes ubenyttet,
undlader man ikke tillige åt fleste Opmasrksomheden paa Onskeliglieden
af tvende Foranstaltninger, der formodes åt kunne stötte
og frem me eventuelle Bestrasbelser i den omhandlede Retning.

Er h ver velse af nye udenlandske Markeder stöder ofte paa
Vanskeligheder, selv om de synes åt vtere ganske naturlige Afsietningspladse
for vedkommende Vareslag, og sirlig viser det
sig i de fleste Tilfelde til en Begyndelse nödvendigt åt foretage
oinfattende Undersögelser samt åt gjöre en Raekke Reklamer, som
tidt kan vtnre ganske besvterlige og ikke sjelden saa kostbare,
åt de vil falde generende for den enkelte Exportör, der natur 1

Planer angaaende Anlseg hersteds af Stensliberier med svenskt Raamateriale
vides allerede nu åt vaere under Dröftelse inden Industri-Föreningen. Saadanne
Antegs Produkter antages her åt ville faa et stort Marked i det Indre af Tyskland
efter Kanalens Aabning.

2 Efter hvad der antages inden meningsberettigede kommercielle Kredse saavel
her paa Pladsen som paa andre Steder, er der med stor Sandsynlighed åt
forudse en ikke ubetydelig Toldforhöielse for Trasvare-Fabrikater, saasom Döre,
Vinduer, Trapper, Geländere m. v. Den tydske Rigsregjering skal efter Forlydende
vaere beskjaeftiget med en indgaaende Revision af Toldtariffen, og der skal fra
indflydelsesrige Kredse vaere indkommet Forestillinger i naevnte Retning. Tidspunktet
synes derför åt vaere ände til herstedes åt anlaegge svenske Fabrikker for
Traevarer.

TYSKLAND.

Reklamer.

TYSKLAND. 86

Undersökningar
på afsiittningsorten.

Åtgärder i främmande länder.

ligen maa sörge for åt bolde disse Utgifter i passende Forhold
til paaregnelig Fortjeneste. Til Undgaaelse af Hindringer af denne
Art er i höi Grad åt anbefale Association raellem Handlénde og
lndustridriven.de,
hvervelse. En saadan Faellesoptrseden vil gjöre Udgifterne mindre
maarkbare for den Enkelte, ligesom de forenede Bestraebelser vil
give Foretagendet större Kraft og sikre det et heldigt Udfald.

Ligesaa turde man henlede Opmaerksomheden paa, hvorvidt
det ikke vilde vsere en gavnlig Föranstaltning i et Tilfselde som
dette, hvor man staar förän en snarlig Aabning af Trafiklinier,
der synes åt give svenske Naturprodukter og Industrifrembringelser
en merliggende Adgang til betydelse Markeder i velstaaende
og forbrugsdygtige Egne, for det Offentliges Regning åt udsende
eu med kominercielle og industrielle Indsigter udrustet Person for
paa Forhaand åt studere Forholdene i vedkommende Egne med
det Maal for Öie åt gjöre Hjemlandets Forretningsverden bekjendt
med . de gjorte Erfaringer samt give Raad med Hensyn til den
hensigtsmaessigste Maade, hvorpaa Markederne antages åt kunne
exploiteres for svensk Handel og Industri.

Storbritannien och Irland

Handel:

Export från Sverige 1875:107,4 null. kr. Hufvudvaror 1875: trävaror, spanmål, järn

och stål.

1897:150,o » » 1897: trävaror, smör, oarbe tad

järn och stål,
papper.

Import till Sverige 1875: 86,s » » Hufvudvaror 1875: stenkol, metaller, väf nader,

maskiner, kaffe.
1897:114,7 » » 1897: stenkol, metaller, ylle och

bomullsvaror, maskiner,
hudar.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 3,704 om 1,040,202 ton.

1897: 3,858 » 2,109,731 »

» ankomna till Sverige 1875: 2,915 » 861,123 »

1897: 3,475 » 2,090,492 »

Myndigheter för handel och sjöfart:

Foreign Office.

Handelsattachéer.

The Board of Trade:

Commercial Department:

The Commercial Intelligence Branch.

Commercial agents.

Chambers of Commerce (några utrikes).

Imperial Institute.

Meddelare: Svenske och norske t. f. generalkonsuln i London J. W. Tornöe.

» » » vice konsuln i Liverpool II. Ehrenborg.

» » j> t. f. konsuln i Leith C. M. Fallenius.

Storbritannien och Irland.

I.

Åtgärder i Storbritannien och Irland till sjöfartens och utrikes handelns

främjande.

Dåvarande t. f. generalkonsuln i London, konsuln i Leith J.
W. Tornöe har afgifvit hufvudberättelsen för Storbritannien och
Irland i skrifvelse den 1 februari 1899.

A. Sjöfarten.

Man kan hvad Skibsf arten angaar formentlig kun k linne paavise
et Faatal af Love emanerede udelukkende til dens Fremme.
Af det i Storbritannien og Irland fremherskende Frihandelsprincip
er det en naturlig Fölge, åt saa moget som muligt överlädes til
det private Initiativ.

En Föranstaltning, der er meget benyttet og som udentvivl
har havt ikke liden Indvirkning paa den britiske Skibsfarts Udvikling
er den lovlige Adgang til åt optage Laan mod Pant i
Skib. Loven herom er dateret 25 August 1894 og indtaget i
The Merchant Shipping Acts, men er ordlydende Gjentagelse af
samme Lov indtaget i den tidligere Shippings Acts af 1854. Det
har ikke va1 re t muligt åt tilveiebringe statistiske Oplysninger angaaende
i hvilken Utsträckning Pantelaan i Skib har värnet anvendt;
det angives imidlertid åt saadanne Laan har vseret i
stigende.1

En anden Faktor tj diende til den britiske Skibsfarts Fremme
er de stadigt forögede Subsidier, som af Regjeringen tilstaaes
vigtigere Dampskibslinier, rigtignok altid under Navn af Godtgjörelse
for Postens Förelse, men er det utvivlsomt, åt de Bidrag
der ydes i sig indeholder eu pecunier Stötte til vedkommende
Linies Underhold, hvilket viser sig naermest deri, åt den Godtgjörelse
for Postens Förelse, der tilstaaes under en Dampskibs 1

Jfr Handels- och sjöfartskomiténs betänkande III. Inteckning i fartyg,
s. 53—55.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, in. m. 12

Inteckning i
fartyg.

Subventioner.

Åtgärder i främmande länder.

Skeppsbygg-linds

premier.

Kommersiella

attachéer.

Sjöfartslagstift

ningen.

Historik.

STOR- 90
BRITANNIEN

och IRLAND, linies Begyndelse, Helt efter lidt formindskes efterhaanden som
Linien oparbeides og i Tilfadde tilsidst ophörer, idet der dog
altid gives Godtgjörelse for den aktuelle Postföring.

Den britiske Regjering tilstaar endvidere Premier för Bykning
af store Dampskibe, som i Tilfadde kan anvendes til Hjadpekrigsskibe.

Den engelske Regjering udsender ogsaa commercielle Attachéer,
hvis Opgave det er åt observere og rapportere angaaende
enhver Omstmndighed og ethvert Forhold, som kan tjene til
Nytte for den britiske Rederibedrift.

Angaaende The Merchant Shipping Acts, hvis Indhold dog
for störste Delen kun indirekte kan siges åt beröre Udviklingen
af den britiske Söfart, men snarere tilsigter åt sikre Liv og
Eiendom, samt forebygge Misbrug, tillader man sig åt bemaerke:

Aaret 1853 var et Maerkeaar i Historien om den britiske
Skibsfartslovgivning, og da blev den sidste Rest af de gamle
Sölove ophaevede. The Merchant Shipping Acts af 1854 (548
Sectioner) forandrede tidligere Bestemmelser og samlede under et
de gja-ldende Love. Board of Trades Virkefelt blev bestemt,
Skipper- og Styrmands-Examiner og Certifikater reguleredes,
ligesaa Fremgangsmaaden ved Undersögelse i Tilfaelde af Fartöis
Förlis eller Stranding. Forbedringer udförtes med Hensyn til
Maaden, hvorpaa Indkramning af Hyrebelöb foregik, desuden angaaende
Disciplinen ombord.

I Tidsrummet 1855-—1889 emanerede flere Love angaaende
tilstrsekkeligt Mandskab paa Emigrantskibe, og i 1856 erholdt
Board of Trade Bemyndigelse åt etablere Sömandssparebanker.

1 1861 og 1867 blev flere Lokalafgifter paa Skibsfarten afskaffede.

Love af 1864, 1871 og 1874 regulerede Pröve af Kjaettinger.
Reglerne om Skippere- og Styrmands-Examiner og Certificater
udstraktes til ogsaa åt gjaelde Maskinister ved Lov af 1862 (78
Sectioner).

Denne Lov omfatter ogsaa Reglerne for Forhindring af Sammenstöd
tilsös, der igjen er Grundlaget for de nu gj ad den de internationale
Regler. Endvidere begrmndsedes Rederiets Förpligtelse
til £ 8 pr Ton for Tab af Fartöi og for Tab af Liv til £ 15 pr Ton.

Ved denne Tid udfrerdigedes Signalsystemet, der senere er
bleven internationalt.

I de nrermest fölgende Aar udkorri Bestemmelser angaaende
Beskyttelse af Sömamds Liv og Lemmer.

Acten af 1867 paalagde Inspection af Medicinkister, bestemte
Forholdsregler mod Skjörbug og lagde Lregeudgifter der hidrörte fra

Yttranden af konsulerna.

91 STORBRITANNIEN Rederiets

Forsömmelse over paa dette. Mandskabernes Beboelses- ocli IBLAND,
leiligheder ombord blev regulerede og undergivet Inspection.

Lovene af 1871, 1873, 1875 og 1876 omhandler Fartöiers
Usödygtighed. Lov af 1871 bestemte, åt en Skala fmstes paa
För- og Agterstsevnen af ethvert Skib, udvisende dets Dybgaaende,
gav Bestemmelser om Besigtelse af Fartöier, der af Sömaend —
under Tiltale for Itömning — angaves åt vivre usödygtige, og
stenaplede det som en Forbrydelse åt sende et usödygtigt Skib
tilsös. Lov af 1873 gav Board of Trade Myndighed åt forbyde
Afseiling af et Fartöi, der var mistaenkt. I 1875 ndvidedes Rederiets
Ansvar i Til fri de af Usödygtighed til ogsaa åt gjaelde
Skibsföreren, og bestemtes det endvidere, åt enhver Hyrekontrakt
skulde indeholde en Clausul om Vedkommendes Förpligtelse til
saavidt muligt åt sikre Skibets Södygtighed. I denne Hänseende
gav Loven af 1875 (45 Sectioner) foröget Myndighed til Board
of Trades Besigtelsesmamd. Samme Lov indeholdt Regler om
Lastelinie og Undersögelsesforhör i Havaritilfaelde.

I 1880 publiceredes Lov om Sömaends Befarenhedsgrader.

For åt blive Fuldbefaren (A. B.) maa en Sömand have gjort
Tjeneste i 4 Aar »before the mast». Betingede Hyreforskud afskaffedes.
Den saakaldte »Crimping» udryddedes ved åt det blev
forbudt for Uvedkommende åt komme ombord i et Fartöi ved
dets Ankomst i Havn. Endvidere afskaffedes Faengselsstraf for
Rymning eller Frav;erelse uden Tilladelse. Denne Lov gav ogsaa
Regler til Forhindring af Omkastning af Kornladninger.

1 1880 udkom en Lov om Redningsapparater ombord i Fartöier
og det fölgende Aar eu Lov om Fartöiers Maaling. Nu l»lev
der atter givet Tilladelse til Anvendelse af betingede Hyreforskud,
men blot for 1 Maaneds Hyre.

I 1890 bestemtes åt ethvert Skib skal vvere forsynet med
Lastelinie-M verke, og i 1892 indförtes Inspection af Provianten
ombord i Skibe bestemte paa Langreiser.

Efter Shippirigacten af 1894 er udkommet: i 1897 Lov om
Tilbageholdelse af Skib paa Grund af faatalligt Mandskab, i 1898
Lov, der udstrakte Rederiets Ansvar til åt gjaelde ogsaa under
den Tid, der forlöb efteråt Fartöiet var gaaet af Stabelen og indtil
dets Registrering. Endelig emanerede eu Lov åt »The Mercantile
Marine Fund» skulde derefter kaldes »The General Lighthouse
Fund», samt åt Betaling (bestemt af Board of Trade med Finantsdepartementets
Approbation) skulde ydes til Flere af Fartöier,
der havde ombord Glitter som kunde anvendes i Flaadereserven.

Förliden disse Aars Lovgivning föreligger der endvidere Udtalelser
og Betänkning er fra forskjellige Kommissioner og Ko -

STOR- 92 Åtgärder i främmande länder.

BRITANNIEN

och IRLAND, miteer, der har va Tet tilsatte for åt undersöge og udrede Forholde
henhörende under Handelsmarinen, og de vigtigste af
disse er:

Endelig Rapport fra den Kongelige Kommission angaaende
Usödygtighed 1874;

Lastelinie Ivomiteens Rapport 1885;

Kongelig Kommissions Rapport angaaende Tab af Menneskeliv
paa Söen 1887;

Board of Trades Rapport angaaende Bände, Rafts og LivRedningsapparater
1887;

Rapport angaaende Livbjergning tilsös 1887;

Rapport angaaende Fartöiers Bemanding 1896.

B. Utrikes handeln.

_ Til Lösning af Spörgsmaalet om hvorledes man bedst kan
udvikle og foröge vor Handel med Vdlandet kan det Offentlige
kun yde begramdset Assistance. Åt söge Kunder, skaffe Varer,
som Kunderne vil kjöbe, linde nye Markeder og bedre Forhandlingsmaader
er Individets Sag. Staten kan blot opmuntre og
delvis tra''de hjaelpende til.

Hvad angaar de Foranstaltninger og Forföininger, der er
trufne til Fremme af Storbritannien og Irlands Handel med Udlandet,
afgiver Lovgivningen meget liden Veiledning.

li’a de tidligste Tider var utvivlsomt de mest virksomme
Kolonier. Midler til den britiske Handels Udvidelse Erhvervelse af Kolonier.

Derved har Hjemlandene havt et rigeligt Aflöb for sine Exportartikler
og det under Vilkaar, som det mer eller mindre selv
kunde bestemme. Desuden har England altid havt ikke alene
Villien men ogsaa Evnen til åt beskytte en engang erhvervet
Hnndelstriiktater.fördel paa Handelsomraadet. Afsluttelse af Handelstraktater paa
gunstigst mulige \ ilkaar har i Storbritannien vasret meget benyttet
som kraftige Foranstaltninger til Handelens Fremme, og i Förbindelse
dermed har der v a Tet holdt vaagent Öie med Hensyn til
Vedkommendes nöiaktige Opfyldelse af saadanne Traktaters enkelte
Punkter.

Konsulaterne har ved allé forekommende Anledninger vasret
fuldt ut benyttet i Handelens Interesse og Tjeneste. Konsulaterne
formodes til enhver Tid åt staa til Tjeneste med mundtlige saavel
som skriftlige Meddelelser og Oplysninger, som britiske Undersaatter
maatte önske, samt åt vaere istand til åt afgive naarsomhelst
de mest upartiske og nöiagtigst mulige Oplysninger om
allerede etablerede Forretninger, Oprettelse af nye Handelshuse,

Konsulerna och
handeln.

Yttranden af konsulerna.

93 STORBRITANNIEN Industriens

Udvikling o. s. v., i det Bele taget åt viere bedja;!- och IRLAND,
pelige i enhver Henseende med Undtagelse af Forretningens faktiske
Istandbringelse eller Udförelse. De har til alle Tider åt
indsende Rapporter til Iiegjeringen om kort sagt enhver Sag eller
Omstaendighed Liden Konsulatdistriktet, hvilket muligens kunde
streife ind på Handelens Omraade. Åt saadanne Indberetninger
derefter publiceres inden kortest mulig Tid, har altid va;ret anseet
af störste Vigtighed.

Udsendelse af commercielle attachéer finder ogsaa Sted. De
anssettes ved de britiske Gesandtskaber. Deres Virksomhed om- Kommersiella
fatter ogsaa politiske Forholde. De aflönnes meget höit og inde- attachéer,
ha en noksaa selvstmndig Stilling; de kan vistnok ikke smttes
i Klasse med de Tjenes tern and, som man i Almindelighed tsenker
paa, naar Udtrykket »Commercielle Attachéer» benyttes.

Board of Trade publicerer en Handelsavis, som indeholder
ikke alene Meddelelser vedrörende Handelslovgivningen, men des- Publikationer.
liden behandler Forretningsvmsenet i sin Almindelighed i Udlandet.
Den meddeler omstaendelige statistiske Oplysninger og
omfatter endvidere Rapporter af Handelsinteresse fra de britiske
Gesandtskaber og Konsulater.

Saakaldte »Chambers of Commerce» findes i Storbritannien og
Irland i de fleste vigtige Forretningsbyer. De ere Associationer, Handeiskamrar.
hvis Medlemmer ere Kjöbmand og Fabrikanter samt Industridrivende
i sin Almindelighed. Der discuteres alle commercielle og
industriel^ Spörgsmaal, som maatte opstaa, og i mange Tilfadde
lrngges der Spiren til talrige vigtige Sager, som tilsidst finde sin
Afgjörelse eller Afslutning i Parlamentet. De endvidere paataler
og gjör Offentligheden opmmrksom paa Misbrug af gj a-klem le
Regler f. Ex. ved Kontraktsforrriuherer, Certepartier etc. Regjeringens
Opmaerksomhed henledes paa O m stämd i gh eder, der maatte
true Handelens Interesser. Der er ogsaa Tilfadde, åt »The
Chambers of Commerce» har fungeret i Voldgiftssager.

* *

*

Vid t. f. generalkonsulns skrifvelse var fogad berättelse för önskemål i af1897
från The London Chamber of Commerce. Ur denna be-sec,ldc » det bn.

, . ■ „ . Ilska konsulat rättelse

inhämtas att, pa föranstaltande åt handelskammaren i väsendet.

London och Commercial Department i Foreign Office, 1896 tillsatts
en komité med, uppdrag att efter utredning afgifva betänkande
angående gällande bestämmelser beträffande den britiska
konsulstjänsten, och i komiténs efter omfattande undersökningar

Åtgärder i främmande tänder.

STOR- 94
BRITANNIEN “

och IRLAND, och sakkunnigas hörande i mars 1897 afgifna betänkande uppställas
åtskilliga önskemål i ämnet. Af dessa röra de första
konsulernas ålder och nationalitet, hvarefter behandlas:

Kunskapsprof. Pröfning af kandidater för konsulstjänst bör
omfatta praktisk kännedom om utrikes sjöfart samt handelsoch
tullstatistik. Det förordas äfven, att Foreign Office må taga
under öfvervägande den omständighet, att en sökande genomgått
den högre kommersiella examen vid Londons handelskammare
eller annan liknande anstalt.

Kompetensvillkor. Konsulerna böra fullständigt känna språket
i det land, där de anställas. De böra hafva kommersiell erfarenhet
från ett britiskt affärshus, och egenskapen af affärsmän
bör gifva- dem, som besitta denna kvalifikation, företräde framför
dem, som icke äga en sådan förutsättning. De böra om möjligt
hafva varit boende i det land, där de anställas.

Konsulernas ämbetsplikter. Konsulerna böra telegrafiskt meddela
hvarje underrättelse af framstående vikt. Sådan underrättelse
skall ställas till pressens samt de särskilda han delskamrarnas
och andra liknande korporationers förfogande. Konsulerna
böra meddela underrättelse om de svårigheter, för Indika exportörer
utsättas från olika tullförvaltningar, beträffande böter och
andra ansvarsbestämmelser till följd af oriktig angifning af varor.
De böra intervenera till förmån för britiska köpmän i fall
af ogynnsam behandling till följd af fel från tjänstemän in. in.
Konsulerna böra förvissa sig om, hvilka varor som komma från
främmande länder till de orter, där de äro anställda, och böra
sända profver af sådana varor till ledning för britiska industriidkare
och köpmän.. Då en konsul betinner sig i hemlandet, bör
han, om sfi fordras, besöka de orter, hvilkas industri nära svarar
mot den i det distrikt, där konsuln är anställd, och han skall stå
i beröring med de ledande köpmännen och handelskamrarna i hemlandet
för att sätta dem i stånd att förvissa sig om, hvilket slags
underrättelse kan vara den nyttigaste. Konsulerna tillställas ett
formulär, innehållande klassifikation af olika industrigrenar. Detta
bör ifylldt insändas för hvarje kvartal tillika med en kort berättelse,
där sfi ske kan, öfver hvarje verksamhetsgren. Klassificeringen bör
vara densamma, som gäller för internationella utställningar.

Berättelser. Tillgodogörandet af konsulernas berättelser angående
handeln bör i hög grad utsträckas. Berättelserna förlora
i värde genom dröjsmål i offentliggörandet. Särskilda berättelser
öfver särskilda affärsgrenar i olika länder skola, om möjligt
hvarje kvartal, utgifvas med minsta möjliga dröjsmål. Konsulerna

Yttranden af konsulerna.

95 STORBRITANNIEN böra

omedelbart till handelskamrarna inberätta alla förändringar och IRLAND,
eller förslag till förändringar i tulltarifferna, bestämmelser rörande
handelsresande ro. in. Utdrag af konsulsberättelserna böra sändas
till de ledande industriidkarne i landet. Berättelserna böra utarbetas
af sakkunniga, som af konsulerna för ändamålet anlitas.

De böra vara så fullständiga som möjligt, gifva full underrättelse
om det intrång, som sker på britisk handel, och vara kortfattade.

Statistiska uppgifter anses viktiga.

Ersättning. Konsulerna böra aflönas så att de äro fullständigt
oberoende af annan sysselsättning; så att de kunna betala
utgifterna för biträde af sakkunniga och i allmänhet intaga
eu ställning, som gifver dem tillträde till de personer och myndigheter,
med hvilka de kunna komma i beröring vid uppfyllande
af sina åligganden. Antalet af lönade konsuler bör ökas och af
olönade minskas så mycket som möjligt.

Transport från konsuls- till diplomatisk tjänst och vice versa
bör underlättas.

Vidare uttalar sig komitén om förhållandet mellan Foreign
Office och Board of Trade, m. m.

1898 har äfven en komité afgifvit betänkande i afseende Kommersiell inå
det kommersiella informationsväsendet (Dissemination of Com- ft>!''matioiisbyrå.
mercial Information and the Collection and Exhibition of Patterns
and Sarnples.) Komitén föreslog inrättande af en »Commercial
Intelligence Office», hvilken sedermera kommit till stånd. För
betänkandet redogöres närmare i den af handels- och sjöfartskomitens
sekreterare afgifna särskilda berättelse angående anstalter
för utrikes handelns främjande.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Storbritannien och Irland.

A. Sjöfarten.

För Sverige er Skibsfarten en af de naturligste Erhvervs- T. f. generalkonsul
kilder. Landet har en vid kyststrcekning, tilstnekkelig Forsy- Tornöes åsikt.
ning af Skibsbygningsmateriel, samt billig Arbetskraft. Rederibedriften
inaa i vtesentlig Grad kunne udvides og forbedres.

STOR- 96 Åtgärder i främmande länder.

BRITANNIEN

och IRLAND. Aarsagerne til åt denne Bedrift alligevel for Naervterende ikke
staar synderlig höit turde vane mangeartede; dels åt Kapitalerne
har vieret fordelagtig engageret i andre Retninger, f. Ex. Fabrikdrift,
Udnyttelse af Landets inmgtige Hjadpekilder, Agerbruget,
Skovene og Mineralierne, dels ogsaa deri åt Skibsrederi har maaske
stillet sig som en mere resikabel Kapitalanvendelse, samt åt Rederne
ikke i tilstraekkelig Grad har gjort sig saa bekjendt med
Bedrittens alle Detailler, åt enhver Fordel deraf kan indhöstes.

Med Hensyn til Spörgsmaalet om hvilke Forföininger der i
Sverige bör traeffes til Forbedring af Skibsfarten, stiller det sig
umegtelig först for Tanken, åt denne Bedrift överlädes bedst til
sin egen naturlige Udvikling. Ved saakaldte kunstige Midler åt
Fartygspremier ophjadpe en Industri, f. Fx. ved premier, det vane nu for Skibes
afstyrka». Vedkommende en Sura Penge for hvert nybygget Fartöi eller for
opseilet Distance og deslige, vindes vel neppe i Almindelighed
meget i national Hänseende, inedens vistnok et Faatal Personer
kan have store Fordele deraf. Det samme turde gjmlde ved Foranstaltninger
som åt eftergive Toldafgifter for Materialier, der
bevislig er benyttet eller benyttes til en Industri.

Der er ingen tvivl om åt Vareomsafningen Landene imellem
stedse tiltager og åt dertil udkrawes mere og mere Skibsrum.
For åt höste störst mulig Fordel heraf maa man saaledes beregne
og arrangere de forskjellige Faktorer, der tjener til Rederibedriftens
Betalbarhed, åt man bliver istand til åt udbyde Skibene
til saadanne Fragtsatser, der af Markedet bestemmes. I den
Modern materiel. Anledning bör anskaffes Dampskibe af nyeste Konstruktion, försynt
med de seneste Forbedringer saavel i Retning af Kulbesparing
som ellers i alt hvad der kan befordre Ekonomien ombord.
Erfaring synes åt have vist åt större Skibe lönner sig
bedst, og er det klart, åt et Dampskib af 3,000 Tons dödvaegt
kan drives med betydelig mindre Totaludgifter end 3 Skibe af
1,000 Tons Dödvmgt hver, i hvilken Förbindelse det dog bör
bemaerkes, åt et större Fartöi ikke gjennemsnitlig kan paaregne
Sammanslutning saa höi Bruttofragt som et mindre. Med stor Fordel vil Skibsmellan
redare. Häleri kunne drives ved Aktieselskaber, der raader over et större
Antal Fartöier, hvorved ogsaa et större Antal Personer kan blivm
delagtig. Assuranceomkostninger vil da ikke i länge Grad kunne
formindskes derved åt ingen Premier udbetales til Söassuranceselskaberne,
medens der oplaegges et Assurancefond til Dtekkelse
af mulige indtrmffende Skader eller Tab. Til Bestyra^ af saadanne
Aktieselskaber bör antages Maend, der er Blidt bekjendte
med Skibsfarten i allé dens mindste Detailler. Det er ogsaa
selvsagt, åt Rederibedriftens större eller mindre Hejd afhanger

Yttranden af konsulerna.

97 STORBRITANNIEN för

eu stor Del af Skibsförernes Duelighed og Sparsommelighed och IRLAND,
samt Paaseen af Rederiets Fordel i enhver Henseende.

Det har vasret anfört, åt i Tilfselde al Retstvist mellem en Lagskipningen
Befragter og en svensk Skibsreder, Afgj öreisen af saadan i Sve- f{5r långsam.
läge tager en uforholdsvis lång Tid, eu Omstsendighed, der antages
åt virke imod svenske Interesser. For ialfald delvis åt
raade Bod herpaa turde det va3i*e hensigtsrmessigt åt etablere Skiljedomstolar.
Voldgiftsdomstole for hvilke selv de mindre Tvistesager kunde
blive forelagte til Afgjörelse.

En Forföining, hvormed Skibsfarten kunde ophjaslpes, turde Export i svenska
vaere, åt de svenske Exportörer ved Kontraktafslutninger sti- fartyg,

pulerer åt Varernes Forsendelse sker i svenske Fartöier, en Fremgangsmaade,
der i Finland anvendes med Fordel.

Som bekjendt har den svenske Skibsfart i de seneste Aar
taget et be tydligt, Opsving, og Frem gången vedvarer fremdeles
i fuldt Maal. Et Spörgsmaal turde det derför vaere om det under
saadanne Omstaendigheder ikke ialfald for Tiden fra det Offentliges
Side vilde vaere bedst åt både Udviklingen foregaa uden
nogen Formidling, som allerede oven berört. Staten burde nöie
vaage over åt Skibsfartens Udvikling ikke vanskeliggjöres ved Af- Sjöfartsafgifter.
gifter og Paalceg udenfor hvad der stiller sig som absolut nödvendigt
og hvad Rederibedriften har Nytte og Fordel af.

Et andet Forhold vaerdt åt have Opmaerksomheden henvendt
paa för vaere, åt Loven burde saette en Graendse for hvor stor
Del af et svensk Fartöi hanne eies af TJdlcendinge. Det er ikke Utländingars
saa sjelden, åt Fartöier under svensk Flag med svensk Förer og andel i svenska
svensk Besigtning kun for en ubetydelig Del eies af svenske Un- faltyg.
dersaatter, saaledes åt IJdhendingen höster den störste del af
Udbyttet.

B. Handeln.

En virksom Föranstaltning til Fremme af Sveriges Handel T. f. generalkonsul
med Udlandet vil udentvivl en udvidet Anvendelse af Handels- Tornöes åsikt
agenter vaere; Reisende der er fuldt bekjendt med Invirkning, Handelsagenter.
Priser etc. af de Vareartikler han har åt gjöre med og maegtig
det eller de Sprog, der udfordres. Det kan ikke fra nogen Side
mode Modsigelse, åt Udsendelse af Handelsreisende, fuldt kvalificerede,
er den vaesentligste Aarsag til Tysklands store Fremgang
paa Verdensmarkedet. Saadanne Handelsreisende maa Besöge
Landet allesteder, selv de mindre betydelige, og vaere forsynede
med Pröver af de Varer de har tilsalgs. De vil da ogsaa vaere

Handels- och sjufartskomitens betänkande: Åtgärder utrikes, in. in. 13

STOR- 98 Åtgärder i främmande länder.

BRIT ANN IEN

och IRLAND, istand til åt stndere Publikurns Smag baade hvad angaar Varens
Beskaffenhed, Form for Production, bakning o. s. v.

Proflager. 1 Sammanhang hermed bör saavidt muligt oprettes Prövelagere

ikke alene i de fornemste Byer i Hjemlandet, men tillige i Storbritanniens
hovedbyer, och maatte saadanne blive åt underholde
ved Statsmidler, forsaavidt ikke Tilslutningen fra Publikum blev
tilstrgekkelig nok til Bestridelse af Udgifterne.

Endvidere har Erfaring gjentagende vist åt Oprettelse af

Fasta ångbåts- fäste Dampskibsforbindelser er en mtegtig Stötte til Fremme af
limer. Vareudbyttet Landene imellem. Regelmaessig Afgång og Ankomst
fra og til de forskjellige Steder er af yderste Vigtighed, da derved
Varemodtageren kan nöiagtig beregne Godsets Ankomst och
trteffe sine Dispositioner. Oprettelse eller Istandbringelse af saadanne
regulgere Dampskibslinier vil dog ofte i Begyndeisen til Snbventioner.

traenge Tilskud af Statsmidler, der til saadanne Öiemed vistnok
i de fleste Tilftelde for andre Ländes Vedkoinmende har vist
sig åt vaere vel anvendte.

Stipendiaters ut- Udsendelse til fjernere beliggende Lande af Stipendiater for
sändande. åt, indberette om Forholdene maa anses som en nyttig Förfining,
da derved Forretningsinsendene hjemme faar Anledning til åt erholde
upartiske Meddelelser om Forholdene og om Betingelserne
for de enkelte Varers Export.

Fra Konsulaterne vil kurine udrettes meget till Fremme af
Hjemlandcts Flandelsinteresser, specielt- med Hensyn til Export,
ved åt der indsendes hyppige Indberetninger om mercantile Forholde.
I de n ter mest liggende Lande i Europa vil vel den energiske
Kjöbmand vsere inden ganske kort tid bekjendt med enhver
ny Anledning til Udvidelse af etablerede Markeder eller Aabning
af nye, men fra oversöiske Lande vil Konsulatberetninger kunne
gjöre stor Nytte.

Slutelig henledes Opmerksomheden paa Vigtigheden af åt
der dragés Omsorg for en kyndig ledet Uddannelse af Skoleungdominen
i passende udstyrede Handelsskoler, samt derpaa åt
de unge Mtend efter Skoletiden opholder sig nogen Tid i Udlandet
for åt bore de forskjellige Forretningsmetoder og studere
freinmede Sprog, der mere og mere fremstiller sig som en Nödvendighed.

Konsulerna och
liandeln.

Handelsunder risningeu.

Yttranden af konsulerna.

99 STOR BRITANNIEN och

IRLAND.

Liverpool.

Vicekonsuln i Liverpool H. Ehrenborg har till besvarande af
frågan, om hvilka åtgärder böra i Sverige företrädesvis ifrågakomma
att vidtagas för att höja såväl sjöfarten med svenska fartyg
mellan Sverige och Storbritannien och Irland som handeln
mellan dessa länder, i yttrande af den 14 november 1898 anfört
följande:

A. Sjöfarten.

Det är synnerligen märkligt, att Sveriges export och import Vice konsul Ehrenföres
öfvervägande af främmande fartyg. Särskild! i utbytet af borgs åsikt.
varor mellan Sverige och Storbritannien och Irland torde ännu
tontalet af svenska fartyg jämförelsevis obetydligt öfverstiga tontalet
af britiska fartyg.

Storbritanniens rederier kunna utan hjälp från sitt lands
regering med lätthet besegra medtäflarne i Sverige, som äro små
och kapitalfattiga. Våra rederier kunna icke hvart och ett med
ett hälft dussin fartyg med framgång täfla med sådana rederier
som t. ex. Hullfirman T. Wilson Sons & C:o, hvilken med ett
80-tal af fartyg är färdig att begagna hvarje fördel, som yppar
sig, och är mäktig att krossa hvarje tillbud till konkurrens från
våra rederier.

1 de flesta andra sjöfartsidkande länder har staten kraftigt
underhjälpt beredandet af handelsvägar utom egna gränser, under
det att Sverige inskränkt sig till att bygga sådana inomlands.

Många af våra grannar hafva gifvit af statsmedel storartade anslag
till ångbåtslinier öfver hafveri och äfven underhjälpt byggandet
af järnvägar på andra länders grund. Till och med England,
som berömmer sig af rena frihandelsprinciper, har genom sina
subsidier, under namn af postföringsbontrakter, icke oväsentligt
bidragit till att utveckla sina beundransvärdt regelbundna och
derför kraftigt gagneligt ångbåtslinier, och samma land har icke
tvekat att i sin exports intresse garantera, till och med rent af
bygga, järnvägar i utlandet eller att tillägna sig hälften af aktierna
i Suezkanalen.

Om Sverige icke har förhoppning om att se inhemska en- Sammanslutningskilda
rederier växa upp till samma rang söm de största rederi- mellau redare*
erna i England, kunde man dock hoppas på, att sammanslutning
af mindre rederier skulle kunna åstadkommas. Hvad som kan
uträttas genom sammanslutning i ett litet land, visar Danmark

STOR BRITANNIEN och

IRLAND.

Ångbfttslinier.

Segelfartyg.

Konsulatafgifter.

Vice konsul Ehrenborgs
åsikt

100

Åtgärder i främmande länder.

med sitt Forenede Darnpsskibselskab. Fn af de många fördelarna
af rederirörelse i stort är, att ett rederi med femton k
tjugo fartyg kan göra högst betydliga besparingar i försäkringspremier;
de största rederierna i England hafva egen försäkringsfond
och betala icke alls några premier till försäkringsbolagen.
Otvifvelaktigt skulle svenska staten kunna åstadkomma sammanslutning
genom anslag af verklig betydenhet, utlofvade åt
rederibolag, som åtoge sig att uppehålla liflig och regelbunden
trafik, med ett faststäldt minimum i fartygens antal och tontal.

London står visserligen i regelbunden svensk ångbåts förbindelse
med Sverige, men den svenska ångbåtslinie, som förbinder
Liverpool med Göteborg, är långt ifrån så regelbunden eller liflig,
och därför icke så lönande, som kunde väntas af förbindelsen med
en af världens största upplagsplatser. Utan tvifvel skulle liflig
och regelbunden- ångbåtstrafik mellan Englands vestkust och Sveriges
såväl ost- som vestkust inom några få år visa sig lönande,
oafsedt det stimulerande inflytande, som sådan trafik skulle utöfva
på handeln. 1 hvarje fall är den redan nu befintliga ständiga,
men oregelbundna ångbåtstrafiken mellan Liverpool och Sveriges
östersjöhamnar stadd i tillväxt. Storbritanniens vestkust har de
viktiga hamnarna, Glasgow, Liverpool, Manchester, Cardiff och
Bristol, afsättningsorter för både råvaror och förädlade varor.

Det behöfver icke demonstreras, hvad erfarenheten har lärt,
att tillgången på täta och regelbundna kommunikationer skapar
trafik, där för öfrig! förutsättningar för samfärdsel kunna finnas.

Sjöfarten med seglande fartyg är ju i aftagande; och det torde
näppeligen finnas någon utsikt till att genom statens direkta eller
indirekta hjälp förebygga dess tillbakaträdande.

Nedsättning i konsulatafgifter lärer icke vara någon hufvudfråga
i afseende på segelfartygen; däremot bör det beaktas, att
dessa afgifter högst betydligt trycka våra ångfartyg. Ångfartygen,
särskild! de, som gå i mer eller mindre ofta upprepad fart
till samma hamnar, begagna sig sällan af konsulatkontoren, och
konsulatafgiften kan icke gärna sägas lämna dem någon valuta.

Hvad vår sjöfart behöfver är ombildning till stora rederier
och införande af tätare och mera regelbunden trafik.

B. Handeln.

Utmärkande för Englands handel är, att importen till så stor
del utgöres af råvaror (och födoämnen för den industriella befolkningen)
och exporten af förädlade, till konsumtion fullt färdiga
industrialster. England är ett industriellt land. Sverige är det

Yttranden af konsulerna.

101 STOR

BRITANNIEN

icke i egentlig mening: dess export utgöres till allra största delen och IRLAND.

af oförädlade eller halfförädlade varor, som tjäna till råämnen

för biand andra Englands industri; dess import utgöres till stor

del af förädlade, till konsumtion färdiga artiklar. Önskningsmålet

för Sverige är ju att följa Englands exempel.

Sverige har icke och kan i många fall icke äga direkta kom- Sveriges import,
munikationer med alla aflägsna produktionsorter af varor, som
England kan tillhandahålla. Sådana varor, som Sverige icke själft Varor som Sverige
kan producera, komma emellertid icke till oss från England i så lcce 0 ""
stor proportion som fordom, hufvudsakligen på grund däraf, att
Englands importörer icke veta sprida dem i Sverige så kraftigt
som importörerna i andra länder. England har genom sitt lyckliga
geografiska läge, genom sin arbetsamma befolkning och många
lyckliga tillfälligheter vunnit en sådan kapitalrikedom och eu sådan
ställning på världsmarknaden, att dess importörer, till stor
del mäktiga varumäklarefirmor, fatt för vana att icke formellt utbjuda
varor genom egna agenter i utlandet utan åtnöja sig med
att utföra de ordres, som inkomma till deras kontor. Dessa im- .
portörers priser och betalningsvillkor torde ofta ställa sig mindre
fördelaktiga för svenska konsumenter än de, som erbjudas af importörerna
i t, ex. Tyskland. Men det lider intet tvifvel, att
lifiigare förbindelse mellan Sverige och England skulle varda fördelaktig
för handeln i sådana varor. Sveriges önskningsmål är
en större export än den nuvarande. 1 det hela taget är England
den bästa afsättningsorten. Men större export till England torde
betingas af större import från detta land.

Lifiigare handelsförbindelse mellan England och Sverige krafvel*
lifiigare sjöfartsförbindelse, stärkande af den direkta reguliera
ångbåtstrafiken mellan de båda länderna.

Hvad Englands egna produkter angår, skilja de sig föga till Ea»w,««Ärende
arten från Sveriges egna. Sverige importerar för närvarande långt cera.Pr° %
mera af främmande industrialster än fallet skulle vara, om landets
egen industri vore mera utvecklad. Oaktadt tullsatserna i
Sverige utgöra väsentligt skydd för den inhemska industrin, köper
Sverige stora myckenheter af utlandets produkter af bomulls-, ylle-,
jute-, manufaktursmides-, maskin-, glas- och andra industrier,
ehuru Sveriges egna arbetstillgång och produktionsvillkor skulle
kunna åstadkomma sådana produkter till lika billiga priser. I
framtiden hoppas man, att den inhemska industrin skall växa
sig nog stark att göra importen af sådana varor mindre och utbyta
den till stor del mot import af råvaror. Men till dess förändringen
fastställt sig, torde allt böra göras för att, alltjämt med
bibehållande af skyddstullarna, göra importen lättare och lifiigare.

STOR. 102

BRITANNIEN

Åtgärder i främmande länder.

och IRLAND. Äfven här gäller det att uppmuntra regelbundnare och tätare
IngMtslinier. ångbåtsförbindelser. Det torde blott behöfva antydas, att regelbundenheten
är af allra största betydelse vid effektuerandet af en
varubeställning. Såsom exempel härpå må blott anföras, att eu
mängd varor, som uppköpas i Liverpool för svensk räkning, skickas
till Göteborg via Hull, ehuru denna väg krafvel’ omlastning
i Hull. Och hur viktigt det är att undvika omlastning, visas af
Manchesterkanalens tillkomst, som medförde eu anläggningskostnad
af nära 300 millioner kronor.

Emellertid torde förevarande undersökning vara afsedd att
Export. utröna utsikterna för hufvudsakligen Sveriges export.

Trävaror. Vår export af trävaror kan icke undvaras i England, lika litet

som i andra vesteuropeiska länder. Allra största delen af denna
export består af oförädlade eller halfförädlade varor, grufstolpar,
bräder, plankor, grofhyflade och falsade bräder samt trämassa.
Exporten af sådana varor torde icke kunna hjälpas från statens
sida; den mottages och fördelas här hufvudsakligen af fasta agenter,
svenska eller utländska, som icke äro i behof af annan uppmuntran
än den aldrig svikande efterfrågan. Och Sågverksegarnes
förening i Sverige torde numera utan understöd kunna före -

Järn.

Tändstickor.

Smör.

bygga tendensen att exportera alltför stora myckenheter.

Sveriges export af järn, med undantag af för konsumtion
färdiga järnartiklar, torde lika litet som den stora trävaruexporten
kräfva statens mellankomst.

Bland fullt förädlade trävaror exporterar Sverige tändstickor
i stort, äfven till England. Denna export synes vara i händerna
på dels en betydande engelsk firma, som har egna fabriker i
Sverige, dels ett par fasta agenter i London, men hvarken Liverpool
eller andra landsortsstäder besökas, så vidt vice konsuln känner,
af agenter för svenska tändstickor, ehuru otvifvelaktigt en
betydligt ökad afsättning skulle kunna vinnas genom arbete.
Oaktadt alla försök har vice konsuln icke lyckats finna till salu
i Liverpool svenska tändstickor af något drägligt godt märke.

Vår betydliga smörexport mötes, oaktadt liflig konkurrens,
af ständig efterfrågan, tack vare den engelske landtbrukarens ensidighet
och den industriella befolkningens konsumtionsförmåga.
Smörtillverkningen i Sverige har höjt sig till storindustris rang,
till stor del genom sammanslutning af tillverkare i större komplexer.
Dessa komplexer kunna genom sina representanter otvifvelaktigt
fullt väl sköta sin afsättning utan hjälp från statens
sida, i likhet med andra storindustrier. Det torde till och med
vara fråga om, huruvida det understöd, som staten lemnat mejerinäringen
medelst anställande af eu agent i Manchester, icke

Yttranden af konsulerna.

103 STORRRITANNIEN rent

af motverkar ytterligare sammanslutning af de mindre me- och IRLAND,
jerierna och därigenom också motverkar utvecklingen af en storindustri
till att blifva ännu större. Men det måste erkännas, att
tillvaron af en sådan statens agent skyddar de mindre tillverkarne
mot möjligheten af ett tyranniskt syndikat af sådant slag, som
kännetecknar Förenta staternas affärslif.

Hvad smörexporten beträffar, kräfves äfven snabb och regelbunden
och väl ordnad ångbåtskommunikation. De redan befintliga
smörförande ångbåtslinierna (af hvilka en af de förnämsta
är under engelsk flagg) skulle otvifvelaktigt kunna betydligt
förbättras genom statens mellankomst.

Fördelaktigast skulle ju vara, om Sverige ägde så stor industriell
befolkning, att alla våra mejeriprodukter kunde konsumeras
hemma i stället för att sändas till utlandet.

Sverige exporterar en del fullt förädlade, för konsumtion Mindre -industrier,
färdiga varor från våra snickeri-, textil-, glas, manufaktursmidesindustrier
in. fl. Dessa industrier äro ännu små i jämförelse med
Englands och åtskilliga andra länders. Men det är i dessa industriers
export, som man bör motse den största utvecklingen.

Först och främst måste dessa, för att kunna äga öfverskott Produktion i
(öfver den inhemska konsumtionen) till export, tillverka i större s oues aa skala

än hittills. Såsom ett exempel må anföras, att en agent
för några år sedan fann Eskilstunas rakknifvar så goda och prisbilliga,
att möjlighet till afsättning i England förefanns. Han
gaf beställning på några gross; men svaret blef, att han icke
kunde erhålla mer än några få dussin, och förslaget ledde icke
till någon affär.

I England är kapital tillgången så stor på enskilda händer,
att enskilda fabriksidkare kunna tillverka i nog stor skala för
effektiv export. I Sverige är däremot de enskildas kapitaltillgång
tillräckligt stor endast i undantagsfall. Men kapital finnes otvifvelakfigt
inom landet. Det gäller att samla detta i större komplexer, Lån af statsmedel,
och staten skulle kunna understödja föreningstanken genom lån.
Manufakturlånefonden har utan tvifvel på sin tid varit af största
gagn. Nu, när det gäller att utveckla storindustri, som efter
fyllande af den inhemska efterfrågan skall kunna ständigt äga
öfverskott till export, torde en sådan fond af mångdubbelt större
belopp vara nödvändig.

Våra tillverkare måste, i likhet med de tyska och i motsats Produktionen bär
mot flertalet af de engelska, lägga sig vinn om att tillverka varor, Vpiaf sättnings som

äro verkligen begärliga, olika för olika afsättningsorter. orten.
Konsumenten vänjer sig långsamt, den engelska ännu till och med
motvilligt, att blott på grund af riklig och billig tillgång i utlan -

o

STOR- 104 Åtgärder i främmande länder.

BRITANNIEN

och IRLAND, det köpa varor, som skilja sig till form och utseende och i andra
afseenden från hvad den nedärfda och allmänt gängse smaken
krafvel’. Sverige skulle kunna afsätta i England långt mera än
hittills af dörrar, fönster- och dörr-ramar, stolar, bord, eggjärn,
väfnader, fiskeriprodukter m. m.

Afsättning i England eller i andra länder af ifrågavarande,
för konsumtion färdiga industrialster lärer icke kunna vinnas
inom öfverskådlig framtid om ens någonsin, om icke tillverkarna

Handelsagenter, själfva eller genom reseagenter ingående studera smaken och afsättningsvillkoren.
Äfven de fasta agenterna torde vara otillräckliga
för att sammanföra tillverkare och partiköpare, hvilka
måste stå i liflig beröring, när det gäller att konkurrera med så
dugliga medtäflare som de tyska och amerikanska tillverkarne.
Under det att alla, äfven de minsta, småstäder och köpingar i
Sverige och i England flitigt besökas af tyska handelsresande,
träffar man sällan en svensk agent för industrialster i England.
Staten kan icke fylla behofvet af sådana agenter; och det är fara
värdt, att om statsagenter användas i större skala, den själfständighetskänsla,
som är nödvändig för effektive industriidkare, skulle
förslappas. Men staten torde kunna ställa sig i spetsen för ett
intensivare afsättningsarbete. Det torde vara af vikt, att i detta
afseende något företoges, ty oaktadt Englands konsuler i utlandet
och dess politici i hemlandet aldrig tröttna på att framhålla
Englands egen tilltagande förmåga att afsätta sina egna produkter
i detalj, synes det otvifvelaktigt, att afsättningsförmågan
är i aftagande. Detta tilltagande är en följd af Englands städers
stigande rikedom, den växande smaken att lefva på inkomst utan
att arbeta, tilltagande smak för mycket stora affärsföretag såväl
hemma som på de aflägsnaste orter, tilltagande motvilja för arbete,
som ter sig för financieren såsom småkrämarlif, samt slutligen
från engelsmannens öfvertygelse, att engelskan är handelns
universalspråk, och däraf följande motvilja att lära sig
främmande språk. Men Englands rikedom och köpförmåga är i
stigande, och motviljan för främmande produkter har hastigt
minskats. De alltjämt tillväxande stora försäljningsaffärerna, stores,
äro hvad uppköp angår kosmopolitiska; den utländske reseagenten
är i dessa lika välkommen som den inhemske, blott han är
språket mäktig. Tyskland och Amerika arbeta med framgång på
att här afsätta sina produkter. Såsom redan sagdt, begagnar Tyskland
reseagenter i mängd, och Amerika representeras här af ett betydligt
antal agenter, hvarjämte den amerikanska turistströmmen,
som hitför tusentals affärsmän med vaken blick och liflig intelligens,
verkar såsom en agentur i stort för den amerikanska industrin.

Yttranden af konsulerna.

105 STOR BRITANNIEN ier,

och IRLAND.

Tillverkaren behöfver ständigt stimuleras genom nya idéer,
profver och upplysningar, hvilka bäst tillföras honom af reseagenterna.
Agenterna böra arbeta såsom mäklare och stå i ständig
personlig beröring med såväl konsument som principal. Brefvexling
är, när det gäller konkurrens, vanligen blott tidsödande och
nedstämmande. Agentens effektivitet betingas af, att lian till stor
del lönas genom procenter å hvad han lyckas placera eller kanske
rättare å hvad han indrifver för af honom placerade varor; men
effektiviteten betingas också till stor del af, att han genom ständig
lön förbindes att arbeta blott för viss bestämd principal.

Under förutsättning att Sverige verkligen äger tillräckligt af
industrialster att exportera, torde staten kunna uppmuntra användandet
af reseagenter genom erbjudande af premier åt ett antal
agenter, som enligt intyg från sina principaler visa sig hafva
placerat varor i utlandet i större utsträckning. Sådana premier
skulle locka tillverkare att pröfva systemet och måhända tvinga
andra tillverkare, som önska bedrifva sina affärer utan någons
mellankomst eller vetskap, att adoptera samma system för att
icke stå tillbaka i konkurrensen med de premierade agenternas
principaler.

Det behöfver knappt upprepas, att reseagenter äro af ingen
nytta, med mindre principalens produktionsförmåga är stor nog
att till afnämarens belåtenhet effektuera alla dennes beställningar.

Otvifvelaktigt behöfver vår förädlingsindustri först höjas.
Hvad tullar såsom medel till industrins befrämjande angår, torde
blott böra sägas här, att endast stora, folkrika områden kunna
med fördel använda sig af prohibitiv! höga tullsatser. Sveriges
tulltaxa torde vara fullt så hög, som den kunde vara med fördel.

För afsättningen i utlandet har beklagligtvis yttrats från inflytelserikt
håll den tanken, att konmlstjänstemän kunde och borde
direkt verka för varuförsäljning.1 Men en konsul kan omöjligen,
jämte de kunskaper han nödvändigt måste äga och det arbete
han först måste utföra, vara sitt lands universalagent, kan icke
besitta kännedom om kvaliteter och betalningsvillkor in. in. angående
alla varusorter, som skulle kunna ställas under hans åtgärd. En
såsom universal handelsagent uppträdande konsul skulle heller icke
kunna göra rättvisa åt alla sina principaler — och han skulle
otvifvelaktigt i bästa fall få arbeta för mestadels de okunnigaste
och hjälplösaste af sitt lands exportörer, hvilka mera skada än
gagna hemlandets industri. Därtill kommer, att eu handelsagent,

1 Det är icke uppgifvet, hvar eller af hvem detta yttrande skulle hafva fällts.

Premier åt
agenter.

Tnllbeskatt liingen.

Konsulat väsendet.

Handels- och sjöfartshomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

14

STOR- 106 Åtgärder i främmande länder.

BRITANNIEN

och IRLAND, som kommer till ett industriellt land för att konkurrera med
landets egna tillverkare, näppeligen torde böra hafva den mer
eller mindre privilegierade särställning, som tillförsäkras en konsul.
Konsuln bör intaga och bevara en ställning af obetviflad opartiskhet
gent emot såväl det egna som det främmande landets upplysnings-
och rättsökande.

Det hade, anför vice konsuln, ofta talats om, att Englands
och än mera Tysklands och Belgiens konsuler förskaffat stor afsättning
af sina länders varor. Vid undersökning af förhållandet
på de aflägsna, stora platserna för den internationella handelstäflan
bär vice konsuln icke kunnat finna något spår af direkt afsättningsarbete
från konsulernas sida; och han har än mindre kunnat
finna spår däraf i England. Hvad dessa uträttat och böra uträtta,
vore att med råd och dåd bistå de enskilda handelsagenter, som vände
sig till dem. Till och med när det varit fråga om en järnvägskoncession
eller annat stort företag, där konsulns sakkännedom
möjligen kunnat vara fullt tillräcklig, har det, så vidt vice konsul
Ehrenborg känner, icke varit konsuln, som begärt privilegiet, utan
han har hos myndigheterna inskränkt sig till att, när han ansett
sig kunna göra det med fog, ådagalägga sitt förtroende för den
som sökt privilegiet.

Af staten anställda agenter kunna, anser vice konsuln vidare,
vara af stort gagn, och de kunna röna stor hjälp af vederbörande
konsul, men denne torde aldrig böra arbeta på att införskaffa
beställningar.

eu

Utställningar. Det anses, att internationella utställningar äro af högsta värde

för de utställande ländernas export. Vice konsuln betviflar det, om
utställaren icke samtidigt arbetar genom driftig agent. På utställningar
ser man bland annat i den svenska afdelningen profver
på punsch, ansjovis och andra delikatesser m. fl. varor, som äro
begärliga i Sverige, men helt visst icke varda föremål för nämnvärd
export; gagnet af utställarens utgift torde visa sig allra
hufvudsakligast i möjligen ökad efterfrågan i Sverige från personer,
som hemifrån besökt utställningen eller som lockas af den
vunna prisbelöningen.

Proflager Proflager på främmande handelsplatser, särskildt i England,

utomlands, kunna heller icke väntas framkalla export, om de icke etableras
i sammanhang med anställande af verksamma agenter. Det gagneligaste
proflagret är utan tvifvel det, som hyses i reseagentens
koffertar eller den fäste agentens kontorslokal.
i Sverige. Proflager i Sverige af artiklar från främmande länder torde

vara långt mera lofvande. Det skulle vara af stort värde, om
våra större handelsplatser: Stockholm, Göteborg och Malmö, ägde

Yttranden af konsulerna.

107 STOR BRITANNIEN museer

med afdelningar för hvarje land, innehållande profver å och IRLAND,
där inköpta artiklar, försedda med uppgift å utsäljningspris, om
möjligt äfven partipris och tillverkningsort. Sådana museer kunde
till någon del, om ock icke fullt effektivt, betjänas af konsulerna,
om dessa bemyndigades att af tillhandahållna medel göra uppköp
på sina stationer af artiklar för museernas räkning. Någon fara, och
kanske icke så ringa, finnes för att tillvaron af sådana museer
skulle stäf ja utvecklingen af reseagentsystemet, som är det kraftigaste
medlet att vinna afsättning.

De flesta unga svenskar af handelsståndet, som vice konsuln Studieresor,
träffat på sin ort, hafva begifvit sig dit på egen hand, mera af
önskan a.tt. lära språket och af obestämd åtrå att försöka sin lycka i
utlandet än på grund af definitivt uppdrag. Ytterst få af dem hafva
lyckats där vinna den förkofran, de drömde om vid utresan. Resa
till bestämd afsättningsort med bestämda instruktioner från bestämd
principal att afsätta bestämda varor skulle alldeles otvifvelaktigt
hafva visat sig långt gagneligare för den besökandes
eo-en kommersiella karaktär och utkomst liksom för landet i
det hela.

Den undervisning i främmande språk, som meddelas i våra Språkundervishandelsinstitut,
synes vara ganska tillfredsställande; men den, Ilin**
som meddelas i våra högre allmänna läroverk, skulle möjligen
kunna göras mera praktisk, förberedande för kommersiell lefnadsbana,
t. o. in. i läroverkens högre klasser. På många ställen i
utlandet finnes numera äfven vid universiteterna tillgång till studier
i kommersiella ämnen.

Sammanfattande det anförda, yttrar vice konsuln såsom sin Sammanfattning.
it,sikt, angående Sveriges sjöfart:

att den krafvel'' ombildning från små eller medelstora rederier Sverres sjöfart
till störa, med Englands jämnbördiga rederier och utveckling af
lifligare, mera regelbunden ångbåtstrafik;

att staten borde underhjälpa sammanslutningen till stora rederier
genom effektiva anslag åt sådana bolag, som åtoge sig att
uppehålla regelbunden minst veckotrafik mellan Sveriges och
Storbritanniens hamnar; samt

att konsul atafgifterna skulle borttagas från ångbåtstrafiken, i
hvarje fall den regelbundna;

och angående Sveriges handel:

att dess utveckling krafvel’ en betydligt utvecklad inhemsk Sveriges handel.
förädlingsindustri och ett kraftigare afsättning]sarbete;

att staten kan befordra förädlingsindustrin genom effektiva
lån åt stora, verkligt produktionskraftiga bolag eller komplexer,
hvilka sysselsätta sig med förädlingsindustri;

STOR BRITANNIEN och

IRLAND.

T. f. konsul
Fallenius’ åsikt.

Befraktning*.

sättet.

108 Åtgärder i främmande länder.

att staten kan uppmuntra till kraftigare afsättningsarbete
genom erbjudande af premier åt resande handelsagenter, som
visat sig hafva åstadkommit afsättning af svenska industrialster
i betydande utsträckning; samt

att staten kan understödja bildandet och upprätthållandet af
profmuseer i Sverige.

Leiths konsulsdistrikt.

Förevarande fråga (n:r II här ofvan) besvaras, hvad Skottland
angår, af t. f. konsuln i Leith C. W. Fallenius i eu skrifvelse
af den 27 januaid 1899 sålunda:

A. Sjöfarten.

Den svenska sjöfarten på Skottland skrider år efter år framåt,
åtminstone hvad tonnagen beträffar. Ungefär halfva antalet af de
fartyg, som besöka distriktets hamnar, utgöras af ångare, af Indika
ett flertal underhålla reguliära förbindelser mellan Göteborg å ena
sidan samt Granton och Glasgow å den andra. Dessa reguliära båtar,
som mest lossa och lasta styckegods, anses fullt motsvara det
nuvarande beliofvet af dylika transportmedel. Öfriga ångare samt
segelfartygen ditföra i regeln trävaror och afgå med kollaster.

Från flera håll har anmärkts, att de svenska rederierna ingalunda
äro lika påpassliga som de norska och danska vid befraktningars
afsittande, utan ofta låta gynnsamma tillfällen gå sig
förbi. Exempelvis påpekas af vice konsuln i Boness, att svenska
ångfartyg ej deltaga lika flitigt som förut i den såsom lönande
ansedda importen dit af gruftimmer, hvilken vara för öfrigt af
okända skäl under senaste åren införts i större kvantiteter från
Finland än från Sverige. Man förmenar, att vederbörande redare
och agenter i hemlandet borde låta sig angeläget vara att genom
en så vidsträckt distribution som möjligt af vecko- eller månadscirkulär
hålla skeppsinäklarne i de större skotska hamnarna underrättade
om hvilka fartyg som kunna erbjudas för befraktning,
dessas storlek, klass etc. Funnes sådana detaljerade förteckningar
öfver svenska fartyg mera allmänt att tillgå, som t. ex. Lloyd’s
Olassification Register eller Det norske Veritas-Registret, förmodas
detta i sin man skola bidraga till en bättre kunskap om och ett
ökadt anlitande af dessa fartyg.

I förbindelse härmed har, enligt hvad t. f. konsuln meddelar,
af ett par vice konsuler sökt göras gällande, hurusom befraktningarna
ej behöfde i så hög grad, som nu vore fallet, ligga i hän -

Yttranden af konsulerna. 109

derna på skotska köpmän, om de svenska exportörerna afslutade
sina försäljningar efter »cif»-kvoteringar, hvarigenom de själfva
kunde välja transportmedlen och på så sätt ock blefve i stånd att
uppmuntra skeppningar under svensk flagga. Men t. f. konsuln
finner det dock tvifvelaktigt, om en sådan åtgärd kan allmänneligen
anbefallas eller med fördel användas.

I det hela synes man på t. f. konsulns ort vai''a af den uppfattning,
att hvad som ytterligare kan göras för ett främjande af
den svenska skeppsfarten på Skottland uteslutande beror af de
svenska redarnes eget initiativ och den företagsamhet, de förmå
att utveckla.

Beträffande varuutbytet mellan Sverige och England (detta
ord nu och i det följande användt såsom likbetydande med Storbritannien
och Irland) framhålles det synnerligen anmärkningsvärda
förhållande, att Sveriges så väl import från som export
till England ombesörjes af utländska rederier i ungefär lika
stor utsträckning som af svenska. Varuomsättningen fortgår
i oafbruten tillväxt, men vår handelsflotta har, långt ifrån att
hålla jämna steg med densamma, sedan länge blifvit betydligt
efter i utvecklingen, ehuruväl aktningsvärda bemödanden under
senaste åren gjorts att taga igen den lidna skadan. England
tyckes anvisa den väg, Sverige med de medel, som stå till dess
förfogande, bör på allvar beträda för att vid varuförseln på
utlandet söka frigöra sig från beroendet af främmande hjälp
och sätta sig i stånd att kraftigare upptaga konkurrensen med
andra sjöfartsidkande nationer. Inom sakkunniga kretsar är man
ock i England ense om att, för höjandet af den svenska sjöfarten i
allmänhet och nu speciellt på England, den förnämsta afsättningsorten,
framför allt anbefalla rederirörelsens drifvande på ett mera
tidsenligt, plan- och yrkesmässigt sätt äfvensom i vida större
omfattning än hittilldags skett. Eftersom den inhemska skeppsbyggnadsindustrin,
oaktadt många befintliga gynnsamma förutsättningar,
icke synes kunna få sin behöriga plats bland våra
naturliga näringar, bör Sverige alltså genom köp från utlandet
anskaffa det myckna, som behöfves i fartygstonnage. Inköpen
torde hufvudsakligen böra gälla större och bättre, följaktligen
dyrbarare ångfartyg än flertalet af dem man nu förfogar öfver.
Om tillräckligt kapital finnes, placeras det antagligen fördelaktigast
i nybyggdt tonnage; därest äldre ångare skola förvärfvas och
dessa egentligen afses för Östersjötraden •— en trade, som, åt
åtskilliga tecken att döma, småningom lärer af engelsmännen
öfvergifvas —, anses deras lastkapacitet ej lämpligen böra understiga
400 å 500 standard. Segelfartygen försvinna, som bekant,

STOR BRITANNIEN och

IRLAND.

STOR- no
BIUTANNIEN

Åtgärder i främmande länder.

och IRLAND, efterhand ur fraktinarknaden, ofta äro de ej klassificerade och då
köpmännen vid deras användning, särskild! under vintersäsongen,
skulle hafva att erlägga dryga premier för lastens försäkring,

Sammanslutning''
inom rederirörelsen.

Inteckning i
fartyg.

Ångfartygsför bindelser.

föredrages i stället anlitandet af ångare. De svenska rederierna
äro emellertid i regeln små och kapitalfattiga; om någon sammanslutning
dem emellan kunde åstadkommas, torde därigenom,
såsom i England, bland andra förmåner äfven ernås väsentliga
besparingar i försäkringskostnaderna. Detta blefve dock ingalunda
nog. Rederinäringen måste, för att stå stark i konkurrensen
från andra håll, sådan denna numera gestaltat sig, beredas
tillgång till rikligt och billigt kapital, och bildandet på sund basis
af större associationer, helst i form af aktiebolag, varder nästan
en tvingande nödvändighet.

Dessutom är måhända tiden nu inne att genom medgifvande
af inteckning srätt i fartyg underlätta anskaffandet af penningar
vid sig yppande behof. Inom andra sjöfartsidkande länder har
skeppshypoteket visat sig vara eu gagnelig institution; så ock i
England, där det alltjämt med fördel begagnas, ehuru på grund
af förhållandenas natur dervarande stora rederiföretag i stället
oftast betjäna sig af andra bekvåmare medel att uppbringa erforderliga
lån. Några tungt vägande skäl mot hypotiseringens
införande i Sverige förmodas icke hafva anförts, efter det eu
central registreringsmyndighet kommit till stånd. Vid sträfvande!
att intressera en större allmänhet för vår sjöfart och i synnerhet
då det ligger makt uppå att utvidga denna näring genom nya
fartygsköp kan inteckningen, om den åtföljes af en tillräckligt
omfattande försäkringspolis, knappast frånkännas en ej ringa betydelse
såsom erbjudande ett godt stöd och en ytterligare garanti
än aktiebrefvet vid bruket af redarens personliga kredit.

Ökandet af fartygens transportförmåga jämte minskandet af
deras underhållskostnader förmenas, i betraktande af det växande
varuutbytet länderna emellan, böra förskaffa de svenska ångbåtsrederierna
liflig och åtminstone i längden fullt lönande sysselsättning
i fraktfarten på England, hvilken redan nu tager deras
fartyg hvarje år alltmera i anspråk. Tillgång till täta kommunikationer
visar sig ej sällan mäktig att skapa trafik, hvilket
torde i synnerhet gälla om regelbundna ångfartyg*förbindelser.
Röster hafva ock någon gång höjts för upprättandet af flera
dylika förbindelser särskild! mellan Sveriges så väl ost- som
västkust samt det egentliga Englands västkust med dess afsättningsorter
för våra råprodukter och förädlade varor, hvarvid man
dock ej kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom de ifrågasatta
reguljära linierna säkerligen icke utan statsunderstöd skulle

Yttranden af konsulerna.

111 STOR -

--------------------------------------------- - - — BRITANNIEN

bära sig under åtminstone de första siren af sin tillvaro. Så och IRLAND,
beskaffade understöd — med afseende på hvilka det må vara
vederbörande rederiers egen sak a,tf framlägga förslag — böra,
för att rätt kraftig verkan åstadkomma, i allmänhet utgå med Subventioner,
jämförelsevis höga belopp och lära alltså, om de eljest skulle
medgifvas, ej kunna påräknas annat än i ett fåtal verkligt ömmande
fall, hvartill det förevarande knappast kan hänföras.

Tydligt är att de lindringar i svenska fartyg för närvarande Sjöfartsafgifter.
påhvilande af gifter och skyldigheter, som stå att genomdrifva,
också i hög grad skulle komma vår sjöfart på England till godo
samt bidraga att underlätta rederiernas sträfvan att utvidga omfånget
af befraktningarna i denna trade. Hvad härutinnan möjligen
skulle kunna vidare åtgöras, har från olika håll tid efter
annan framhållits.

Den beräkningsgrund för de allmänna skeppsumgälderna, som Beräkningsuti
engelska hamnar — där gemenligen större laster intagas eller ^''»nidcn för sjö utlossas

— i regeln användes, nämligen efter fartygens dräktig-fartsa 61 na’
het, torde i en del fall kunna hos oss med fördel utbytas mot
eu afgiftsberäkning efter lastadt. eller lossadt tonnage. Särskild!
fyr- och båkafgifterna synas lämpa sig för en dylik reform, och Fyr- och båltmå
det väl kunna ifrågasättas, huruvida icke en ytterligare ned- utgifter,
sättning af nämnda afgifter än den, som 1894 fastställdes, borde
äfvenledes tagas i öfvervägande. I flera andra sjöfartsidkande
länder är rederinäringen fullkomligt befriad från denna umgäld.

Sedan många år tillbaka hafva ock yrkanden på en liknande frihet
samt fyrafgifternas öfverförande på statsbudgeten framställts, ehuru
ännu förgäfves, af den engelska sjöfarts- och handel sindustrins
målsmän, de där hållit före, att kusternas upplysande är en nationell
angelägenhet, en »imperial duty», för hvars fullgörande en
enstaka näring ej bör kläda skott, äfvensom att den pålagda
bördan ingalunda uppväges af de högre frakter och varupris, som
däraf orsakas. Den nya engelska fyrafgiftslagen inför emellertid
åtskilliga, länge åstundade lindringar, i jämförelse med hvilka den
gällande svenska taxan synes i vissa stycken vara mindre förmånlig.

Såsom käridt är, skall af svenska fartyg i engelska hamnar Afgift till svenska
uppbäras en afgift till svenska, kyrkan i London. Det är min kyrkan i London,
plikt att upplysa, att våra fartygsbefälhafvare allt som oftast
beklaga sig öfver denna afgiftsskyldighet, som onekligen förefaller
ganska oegentlig och mindre tidsenlig, om den än ej är
för skeppsfarten af synnerligen betungande art. Kyrkan kan
dock näppeligen undvara dessa, i rundt tal till omkring £ 400
per år uppgående underhållsbidrag, så vida ej, såsom i fråga om
kyrkan i Paris, nödiga medel från andra källor anvisas.

STOR- 112 Åtgärder i främmande länder.

BRITANNIEN---------------------------------------------------------—

och IRLAND. Med hänsyn till kortsulatafgif''terna för svenska fartyg anser
Konsulatafgifter. ^^■ konsuln den olägenhet böra afhjälpas, som hårflyter från
tillämpningen af olika skeppsmätningsregler i Sverige och Norge.

Beträffande konsulatafgiftsspörsmålet i öfrigt anför t. f.
konsuln:

Meningarna kunna ju bryta sig mot hvarandra i fråga om
lämpligheten eller nödvändigheten af en större reduktion af dessa
afgifter eller till och med deras fullständiga borttagande. Förutsatt
att krafven på en liknande reform i och för sig äga berättigande,
vågar jag emellertid betvifla, att dess följder med
afseende på de olönade konsulstjänstemännens framtida ställning
och ämbetsverksamhet skola blifva helt ut lyckosamma. Jag är
för min del ganska öfvertygad om, att dessa tjänstemän i vida
högre grad, än man synes föreställa sig, låta den större eller
mindre inkomst, de från afgifterna erhålla, varda bestämmande
för den kvantitet af omsorg och intresse, hvarmed de ägna sig
åt befattningens olika, ofta så viktiga uppgifter. Å andra sidan
samt i sammanhang härmed förtjänar dock det missförhållande
att i förbigående påpekas, som består däri, att en och annan af
vice konsulerna i de mest trafikerade hamnarna i England redan
nu skördar en, så vidt inses, alltför stor vinst af sitt arbete genom
rätten att tillgodogöra sig hälften af de inflytande konsulatafgifterna,
till än så höga belopp dessa må uppgå. Gifvetvis kommer
detta missförhållande att än starkare markeras i den mån skeppsfarten
på England ökas; och därest ej en allmän nedsättning af
konsulatafgifterna kan antagas vara nära förestående, vore tilläfventyrs
skäl, att någon slags gräns fastställes eller eljest förändrad
ordning införes med hänsyn till de olönade vice konsulernas
anpart i sagda afgifter.

T. f. konsuln framställer äfven fråga om större antal lönade
vice konsuler i England. För sin del har han förordat upprättandet
af ett lönadt vicekonsulat i Hull, eu hamn af stor och
växande betydelse för vår handel och sjöfart.

Utlandingars Vanskligt är att genom lagbestämmelser, som ej kunna kläng andet

i svenska gås, eller andra försiktighetsmått förhindra utländska aktieägare
fartyg-. från att emellanåt tillskansa sig en alltför stor andel i den svenska
rederirörelsen. I England finnas inga restriktioner för placering
af utländskt kapital i britiska fartyg och sådan placering antages
ej heller hos oss böra motarbetas. Tvifvelsutan är dock ty värr
förhållandet — hvilket ej må lämnas alldeles oanmärkt — att
flera s. k. svenska fartyg i själfva verket ägas och bestyras af
engelsmän, som draga hela förtjänsten af affären och uppträda
konkurrerande med de verkligt svenska rederierna.

Yttranden af konsulerna.

113 STOR —

BRITANNIEN

och IRLAND.

B. Handeln.

Sveriges export till Skottland består mest af trävaror, trä- T. f. konsul
massa, papper, järn- och stålvaror samt granit och smör. Några Fallenius’ åsikt.
anmärkningar i afseende på eller förslag till befordrande af af- Exporten<
sättningen af dessa väl kända och inarbetade artiklar hafva icke
framkommit. Exportörernas respektive representanter torde hålla
dera fullt å jour med marknadens ställning och behof. Med undantag
af trävaror och granit går största delen af ifrågavarande
export öfver Granton och Glasgow, hvarifrån godset vidare befordras
till landets större eller mindre handelscentra. I dessa
sistnämnda lärer dess identitet såsom svenskt oftast gå förlorad,
och man har äfven af sådant skäl tillstyrkt utsändandet af dugliga
svenska reseagenter att verka bland annat för spridandet af
bättre kännedom om särskildt våra förädlade varor. För en
större utförsel till Skottland af svensk järnmalm tros konjunk- Järnmalm.
turerna skola blifva förmånliga, och det erinras om att returlaster
af kol städse stå till buds. I fråga om exporten från
Skottland framhålles, att den svenska tulltaxan lägger hinder i
vägen för vissa skotska artiklars, såsom jutvaror o. d., afsättning
i Sverige i samma omfattning som tillförene.

Ingen bestrider, att stora möjligheter förefinnas för en ytterligare
utveckling af Sveriges redan betydliga export till England
(= Storbritannien och Irland). Från det offentligas sida lärer
dock mycket litet kunna göras för att bringa dessa möjligheter
öfver på verklighetens område. Medlen måste finnas af den
svenske näringsidkaren själf, och han bör så småningom kunna
lyckas härutinnan, om han tager fasta på de lärdomar och söker
följa de föredömen, som stå att hämta på ganska nära håll.

Af Sveriges hufvudsakliga exportartiklar — oförädlade och
halfförädlade varor, delvis tjänande till råämnen för Englands
egen industri — äro, som bekant, flera af beskaffenhet att vara
oumbärliga för den engelska marknaden, som ock står öppen att
mottaga nära nog hvilka kvantiteter däraf som helst. Med afseende
å de öfriga torde kunna sägas, att de röna en allt lifligare
efterfrågan för hvarje år samt att den nuvarande exporten,
i stort sedt, ej lämnar något öfrigt att önska. Sveriges export
till England, liksom öfver hufvud till utlandet, af förädlade varor
hörande till snickeri-, manufaktursmides-, textil- och andra industribranscher
är ännu ganska obetydlig i jämförelse med andra
länders. Arbetet på en utveckling af denna export bör alltså
ingå såsom ett viktigt moment i våra åtgöranden för höjandet

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 15

STOR BRITANNIEN och

IRLAND.

Produktion i
större skala.

Kooperation.

Handelsag-enter.

114

Åtgärder i främmande länder.

af handeln med England. Den svenska produktionen af industrialster
är emellertid ej större än att, sedan det mesta däraf åtgått
för tillfredsställandet af den inhemska konsumtionen, öfverskottet
i allmänhet blir allt för ringa för att kunna förmånligt placeras
i den engelska marknaden. Det synes som om vi ej toge tillfyllest
i betraktande den här redan befintliga, ofta från andra
håll inströmmande tillgången på dylika varor och de lägre pris,
dessa merendels betinga i jämförelse med dem, på hvilka vi göra
anspråk. Skall vår afsättning blifva verkligt lönande, anses nödvändigt
att vi så ordna oss, att vi kunna åstadkomma eu fullt
effektiv export, hvilket torde vara hardt när omöjligt, utan att
den industriella tillverkningen försiggår i vida större skala än
hittills. I motsats mot förhållandet i England, är i Sverige endast
sällan den enskilde individen tillräckligt kapitalstark att uppfylla
dessa villkor. Den i England inom alla näringar och yrken tilllämpade
kooperativa principen, hvilande på medvetandet om solidaritetens
segrande makt, bör då också hos oss på allvar tagas till
godo. Våra mindre kapital böra samlas i större komplexer, hvarigenom
de svårigheter och hinder kunna öfvervinnas, som stå i vägen
för den enskilde näringsidkaren och de smärre företagen, vare sig
en utvidgad tillverkning eller en utvidgad export afses. Själfva
den svenska exporten borde väl närmast och måhända i vidsträcktare
grad, än nu för tiden i allmänhet sker, omhänderhafvas
af köpmännen, til! skillnad från fabriksidkarne, och för
de förstnämnde torde ännu återstå åtskilligt att lära för förvärfvandet
i fullt mått af den energi, utbildning och affärsinsikt,
som oundgängligen kräfves för ett framgångsrikt deltagande i
den internationella täflingskampen. På den engelska marknaden,
liksom annorstädes, gäller det att noggrant studera den bestående
smaken och afsättningsvillkoren i det hela, hvilket blir agentens
speciella uppdrag. Tyska, amerikanska och andra länders handelsresande
arbeta massvis med framgång på att i England afsätta sina
produkter, men från flera håll klagas öfver att den svenske reseagenten
så ytterst sällan är att skåda, huru behöflig han än är
för att åtminstone i vissa fall supplera den fäste agenten (där
en sådan finnes), utan återvändo förse vederbörande i hemlandet
med profver och upplysningar, in. m. Om det profiager, reseagenten
har att medföra, icke är stort vidlyftigare än att det
kan inrymmas i hans egen koffert, lärer han ej behöfva blifva
sin hufvudman alltför dyrbar. Men eljest och i den män våra
industrialster komma att utgöra föremål för en mera vidgad
export, förmenas anställandet af fasta agenter bäst motsvara ändamålet.
På det att dessas verksamhet må blifva fullt gagnelig,

Yttranden af konsulerna. 115

höra de, i all synnerhet när fråga är om att arbeta in en ny
affär, med lön och provision liberalt understödjas, då de annars
ofta, i stället för att binda sig till en principal, nödgas splittra
sina krafter på olika företag utan att kanske lyckas i något.
För öfrigt får man icke vänta sig, att agenten skall med tillbörlig
kraft och intresse ägna sig åt införandet af en vara i marknaden,
om han på förhand tror sig riskera att, efter ett eller annat års
förlopp och sedan affären eu gång kommit på god stråt, plötsligen
göras öfverflödig genom principalens beslut att ställa sig i
direkt förbindelse med de nya kunder, som, tack vare den förre,
åt honom förvärfvats.

Långt ifrån okändt är ej heller det för en gynnsam afsättning
på England menliga förhållandet, att den svenske exportören,
så snart konjunkturerna ställa sig förmånligare i hemlandet, i ad
hast gör ett slut på det utomlands begynta afsättningsarbetet.
Kontinuitet är lika nödvändig som läropengar äro oundvikliga, när
målet sättes att åt alstren af vår industri förskaffa nya marknader.

Anmärkningar hafva dessutom framställts mot den svenske
fabrikantens eller köpmannens obenägenhet att lämna bestämda
uppgifter rörande omfattningen af hans exportförmåga, med andra
ord hvilka kvantiteter agenten kan räkna pa att få disponera
öfver. Särskilt i hvad angår arbetade järnvaror, förmäles den
förre ock utmärka sig för den långsamhet, hvarmed leverering en
åt ingångna beställningar försiggår. Härtill ligger törhända orsaken
delvis däri, att de stora verken i Sverige gemenligen äro fullt
upptagna med sina beställningar på råmaterial. Huru som helst,
så bör i denna förbindelse omnämnas, att den engelske industriidkaren
tyckes se med något oblida ögon, att de producenter i
Sverige, hvilkas råvaror han behöfver, tillika uppträda konkurrerande
med honom i de färdiga artiklarna. Äfven denna omständighet
synes hänvisa på önskvärdheten dels af ett mera utprägladt
särskiljande af fabriksidkarens och köpmannens respektive
roller, dels ock af en utveckling af specialiseringen af vår tillverkning,
hvarigenom denna äfven kunde antaga de större proportioner,
som möjliggöra eu lönande täflan med t. ex. sheffieldfabrikaten
och de tyska produkterna.

Att snabbare och talrikare .sy''iifartsförbindelser äfven skulle i
någon mån kunna befordra afsättningen af vissa af våra för konsumtion
färdiga industrialster, är ganska säkert. För en sådan
artikel som t. ex. lådämnen, hvaraf den medelmåttiga exporten till
det egentliga England nu sker uteslutande öfver Göteborg, finnes i
nämnda del af Storbritannien en nästan obegränsad marknad,

STOR BRITANNIEN och

IRLAND.

Kontinuitet i afsättning’.

Snabbare leverans.

Sjöfartsförbindelse.

STOR- 116 Åtgärder i främmande länder.

BRITANNIEN och

IRLAND, men försäljningarna äga rum på bestämda tider (månadsvis); och
om en större direkt export under den lämpliga årstiden utginge
från de norrländska hamnarna — där lastfyllnader af hvarjehanda
slag städse stå till buds — blefve åstadkommandet af regelbundna
afskeppningar i ångare en nödvändig, ehuru sannolikt, åtminstone
i begynnelsen, alltför kostbar sak. På samma marknad hade man
för ej länge sedan lyckats bereda en jämförelsevis god afsättning
för den ej oviktiga bransch af vår träindustri, som utgöres af
dörrar, fönsterramar och andra snickerivaror. De noteringar, som
den amerikanske fabrikanten är i tillfälle att erbjuda för sin
massexport af dessa artiklar, gör det emellertid för närvarande
nästan omöjligt för den svenske tillverkaren att på antagliga
villkor finna någon köpare. Det amerikanska godset uppgifves
dock, oaktadt prisbilligheten, ej vinna någon terräng i Skottland,
där på många ställen fackföreningsarbetarne på det bestämdaste
vägra att hafva något att skaffa med utländsk vara öfver hufvud
af hithörande slag, en omständighet, som lärer försvåra importen
till denna landsdel till och med af svenska floorings. För öfrigt
saknas icke i Skottland sågverk och hyflerier.

Köttexport. Innan t. f. konsuln lämnar denna del af den föreliggande

frågan, anser han sig böra erinra, att under senare år spörsmål
någon gång uppstått om export till England af slaktadt kött från
Sverige. Rörande de villkor, under hvilka eu förmånlig afsättning
häraf skulle tänkas kunna ske, har generalkonsulatet i London
uttalat sig i dess årsberättelse för 1896. Det är egentligen svenskt
oxkött, hvarom kan vara tal, och att, i alla fall för närvarande, en
export knappast skulle löna sig, synes bland annat framgå däraf
att, oaktadt befintligheten af slakterier i Esbjerg samt af en subvenerad
ångbåtslinie därifrån till Harwich, innehafvarne af sagda
slakterier icke finna med sin fördel förenligt att sända sitt oxkött
till England, föredragande de i stället att afskeppa det till Tyskland,
hvarest bättre pris erhållas.

Industri- och Då konsulerna från affärsmän inom deras distrikt ofta mot handelskalender.

taga förfrågningar om eller begäran om anvisning å svenska
fabrikanter eller köpmän i den ena eller andra branchen, skulle
det tvifvelsutan visa sig vara af synnerlig nytta, om på våra
konsulat funnes att tillgå en fullständig förteckning å samtliga
tillverkare, importörer och exportörer i Sverige, upptagande hvarje
firmas namn och adress, tillverkningens och omsättningens värde,
beskattning eller annan förmögenhetsuppgift jämte kanske äfven
andra upplysningar, som vederbörande myndigheter i hemlandet
må äga till sitt förfogande. Önskligt vore visserligen ock, att
motsvarande förteckningar från utlandet, i den utsträckning sådana

Yttranden af konsulerna. 117 STOR BRITANNIEN lämpligen

kunna anskaffas, äfvenledes stode till de svenska fir- och IRLAND,
mornas i våra största handelscentra disposition. Förteckningarnas
åstadkommande å den ena samt anskaffande å den andra sidan
kunde väl dock icke ske utan en del kostnader, och omöjligt är
ej, att dessa komme att befinnas oproportionerligt stora, äfven om
tillbörlig hänsyn i första hand tages till det mål, säljarens och
köparens ställande i förbindelse med hvarandra, till hvars uppnående
dylika förteckningar vore ämnade att tjäna såsom ett
hjälpmedel.

Bland åtgärder för den utländska handelns främjande, som Handelsnmseer
från mer än ett håll föreslagits, är ock inrättandet å Sveriges eller Podager,
större handelsplatser af handelsinuseer eller snarare proflager, med
afdelningar för skilda främmande länder, innehållande med prisuppgifter
m. in. försedda profver å artiklar, som i hvarje land
utgöra föremål för nämnvärd efterfrågan. Åtskilligt har i detta
hänseende redan ernåtts samt väntas komma att ytterligare företagas
i England. Från denna och öfriga Sverige nära liggande
industristater vinnes emellertid i allmänhet genom handelsresandes
försorg eller på andra sätt den kännedom om marknadens behof,
som sådana profver skulle afse att bibringa. Museerna eller proflagren
torde också främst böra omfatta alster från atlägsnare
länder och skulle obestridligen blifva af väsentligt gagn, förutsatt
att man lyckades finna lämpliga personer till deras skötande samt
profvernas sammanbringande. Bägge delarna kräfva speciell varukunskap
likaväl som penningar, och om samlandet jämte insändandet
af profver ålades våra konsuler, är dessutom anledning
antaga, att dessas arbete komme att rätt betydligt förökas, på
samma gång det till en viss grad folie inom ett område, som
måhända helst borde vara handelsagenten reserveradt. Därest
handelskammare existerade i Sverige, vore just de synnerligen
skickade att draga försorg om proflagrens ordnande och vidmakthållande,
men i afvaktan på upprättandet af dessa eller liknande
institutioner är det ej så lätt att afgöra, hvem uppdraget i fråga
skulle med tillförsikt kunna betros.

Man må väl våga det påståendet, att Englands handel och Handelskammare,
industri hafva dess Chambers of Commerce att tacka för mycket,
både hvad angår stark inre organisation och förmåga att göra
sina anspråk gällande hos landets högsta myndigheter. Egendomligt
som det är, att i Sverige ännu saknas ett verkligt centralorgan
såsom förbindelselänk mellan regeringen och vår handel Centralorgan,
och industri, kunna dock åsikterna om behofvet häraf möjligen
vara delade, men en påtaglig brist borde allmänneligen erkännas
ligga i det tillstånd af svaghet inåt så väl som utåt, hvilket

STOR- 118 Åtgärder i främmande länder.

BRITÅNNIEN-—-

och IRLAND, gifvetvis härflyter från obefintligheten hos oss af så beskaffade
kooperativa föreningar till ett verksamt främjande af handelsnäringens
intressen och kraf som förenämnda handelskammare.
Af så mycket större vikt synes det vara, att vi ej dröja alltför
länge med att bringa dylika institutioner till stånd, som, med
särskilt afseende å vår utrikes handel, företrädesvis med England,
en organiserad samverkan mellan dess idkare påfordras, för att vi
ej skola öfver höfvan distanseras af andra nationer, som hunnit
framom oss i utveckling och konkurrensförmåga.

Nederländerna

Handel:

Export från Sverige 1875: 4,9 mill. kr. Hufvudvaror 1875: trävaror, metaller.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 268 om 84,479 ton.

1897: 742 » 772,584 »

» ankomna till Sverige 1875: 292 » 86,152 »

1897: 313 » 307,852 »

Myndigheter för handel och sjöfart:

Ministeriet för Waterstaat, industri och handel.
Handels- och industrikamrar.

1897: 24,4

Import till Sverige 1875: 9,2

1897: 8,5

1897: trävaror, metaller.
Hufvudvaror 1875: socker, kaffe, spritvaror.

1897: kaffe, spritvaror.

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Amsterdam Ernst Philipson.

Nederländerna.

Berättelsen för Nederländerna har i skrifvelse af den 16 november
1898 afgifvits af generalkonsuln i Amsterdam Ernst Philipson.

I.

Åtgärder i Nederländerna till sjöfartens och utrikes handels främjande.

I afseende å frågan om, hålka viktigare lagstiftnings- och
andra åtgärder hafva i Nederländerna vidtagits för främjande af
sagda lands sjöfart och direkta utrikes handel, lämnas en bild af
den nederländska sjöfartens och utrikeshandelns utveckling under
senare tider. Redogörelsen härför skall, säger generalkonsuln,
på samma gång tydliggöra, huruvida utvecklingen berott på statens
initiativ eller mellankomst eller allenast på enskild företagsamhet.

Generalkonsuln återgifver ett uttalande af en författare i
nationalekonomi, dr Hubrecht, hvilken är en af Amsterdams mera
framstående köpmän. Denne säger om Nederländernas sjöfart
bland annat följande, som synes i vissa delar äga någon tilllämplighet
på våra förhållanden:

Under det att handelsflottan i utländsk fart år 1825 ej
räknade mer än 20 fartyg, hade dess antal år 1841 redan
stigit till 321 och nådde höjdpunkten 1858 med 609 fartyg
om 370,000 kubikmeters dräktighet. Tio år senare utgjorde den
421 fartyg. Sedan sjöfartslagstiftningen därpå reviderats, blef det
skydd, som den nationella sjöfarten dittills åtnjutit, borttaget.
Denna åtgärd inverkade ej menligt på handelsflottans utveckling,
ty den samtidigt verkställda förändringen i den engelska sjöfartslagstiftningen
öppnade för den nederländska handelsflottan nya
verksamhetsfält. Under decenniet 1850 till 1860 skulle den också
med utvecklande af något mer energi kunnat tillkämpa sig en del
af den allmänna utländska sjöfarten. Olyckligtvis försummade
den att rusta sig för en sådan täflan och förlitade sig på att
allt framgent blifva använd i fraktfart för »Ilandelmaatschappifs» *)

*) »Nederlandsche Handelmaatschappij» hade, enligt Hubrechts berättelse, öfvertagit
transporten af regeringens produkter från kolonierna till moderlandet och
åtnjöt privilegier för denna transport. Bolaget hade uppmuntrat byggande af
segelfartyg.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 16

Sjöfarten.

rHandel maatschappij.

t

NEDER- 122 Åtgärder i främmande länder.

LÄNDERNA. —

räkning. Då den med hänsyn till beskaffenheten af denna fart
apterats till en viss typ, som ej lämpade sig för andra trader,
blef denna trygghet olycksbringande. »Handelmaatschappij» öfvergaf
nämligen 1868 systemet med fasta kontrakt och mottog därefter
fria anbud. De nederländska fartygens typ, form och
dimensioner svarade ej mot tidens fordringar, och konkurrenterna
hade under tiden helt och hållet ombildat sin materiel. Lyckligtvis
började man vid denna tid att använda ångfartyg i utländsk fart.

Hvad beträffar sjöfarten med ångfartyg till andra länder, hafva
Nederländerna ej på långt när fyllt det mått, som man kunnat
vänta af eu nation, så rik på traditioner och materiella förutsättningar.
Denna omständighet har ej heller undgått att ådraga sig
nationens och regeringens uppmärksamhet. 1874 tillsatte Generalstaternas
andra kammare en komité, som den 17 mars 1875
afgaf förslag i ämnet, hvilket ännu utgör en af de bästa källorna
för studiet af handelsflottans historia och ståndpunkt för 20 år
sedan. Komiténs förslag och anvisningar förblefvo utan resultat.
Några få af de senare upptogos af regeringen, men vida större
betydelse har den omständigheten, att nationens uppmärksamhet
drogs till de utvägar, som anvisades för handelsflottans utveckling.
Under det att komitén ännu var sysselsatt med sina öfverläggningar,
bildades det bolag, som sedermera är kändt under namnet
holländsk-amerikanska ångfartygsbolaget. Efter en anspråkslös
debut har det förkofrats trots de talrika vedervärdigheterna,
hvilka, om än de ej förskräckt stiftarne af företaget,.sannolikt
hållit andra tillbaka, som velat följa i spåren. Därefter grundades
»West Indische Maildienst». Sedan dess har ej stiftats någon ny,
regelbunden, nederländsk transmarin ångfartygsförbindelse, men på
senare tider har konstaterats en ansenlig ökning af antalet lastbåtar.
Särskilt gäller detta om Rotterdam.

Beträffande hvad under 1897 gjorts för ökandet af den nederländska
flottan heter det:

Holland-Amerika-linien satte i fart två ångfartyg om respektive
8,301 och 10,400 tons samt lät börja byggandet af ett tredje
om 12,000 tons; andra kända äldre rederier hafva låtit bygga
sammanlagdt 17 fartyg om tillhopa 41,961 tons; dessutom hafva
under 1897 bildats flera nya rederier med ett sammanlagdt kapital
af 2,035,000 floriner.

Finnes någon, som likväl förmenar, att Nederländerna avancera
med för stor långsamhet, må han betänka, att framskridandet
hvilar på en sund basis och att man har goda förhoppningar,
att redarne skola veta att bevara den eröfrade terrängen.
Det ekonomiska resultatet af de stora företagen är tillfredsställande.

Yttranden af konsulerna. 123 NEDER -

LÄNDERNA.

De underhålla omsorgsfullt materielen och tveka ej att tillämpa
nya förbättringar eller införa uppfinningar. Befäl och besättningar
uppbära högt den holländska handelsflottans anseende. Den nederländska
handelsflottan gör sålunda aktningsvärda bemödanden att
återvinna den terräng, som en gång genom påvisade omständigheter
för henne gått förlorad. Om den har en mödosam uppgift,
beror det på att den ännu ej har tillräckligt stöd af kapitalet.

Detta har, förskräckt af de långvariga förlusterna på segelfartygen,
hållit sig på afstånd. Därtill hafva ock bidragit de uppoffringar,
som hvarje förändring från ett system till ett annat ovillkorligen
för med sig. Men farhågorna börja att skingras och fruktan att
försvinna. Tydliga tecken visa härpå. Goda- förhoppningai finnas,
att den nederländska handelsflottan, som dock mäktat att utveckla
sig under svårigheter af alla slag, ytterligare skall förkofra
sig med stöd af redarnes energi och den holländska nationens
särskilda lämplighet för sjömansyrket.

Härpå återgifves hvad eu herr Kamerlingh Onnes yttrar om Utrikes handeln,
den utrikes handelns tillstånd. Bland annat heter det:

Järnvägsnätet utvecklas och visar sig vara den bästa faktor för
förbindelserna med kontinenten. Så småningom erkännes nyttan
af de transatlantiska direkta linierna. Ost- och Vestindien förbindas
genom regelbundna direkta ångfartygsförbindelser med
nederländska hamnar. Vissa grenar åt industriell verksamhet,
som man trott försänkta i sömn, vakna ehuru långsamt från sin
dvala, och andra uppstå under inflytandet åt vetenskapliga uppfinningar.
Hviloplatserna på framstegens väg betecknas af expositioner,
som lägga i dagen förmågan åt utveckling. Det ändamålsenliga
exploiterandet af kolonierna och industriens uppsving äro
garantierna för den nederländska handelns välmåga,

Därpå fortsätter generalkonsuln:

Den nederländska handelsflottan bestod vid 1897 års slut åt
441 segelfartyg om 95,100 36/ioo tons samt 171 ångfartyg om
200,728 55/ioo tons eller tillhopa 612 fartyg om 295,828 91/ioo tons.

Från Nederländerna utfördes under loppet af 1897 varor till
ett sammanlagdt värde af 1,479,146,877 gulden.

Härnedan lämnas en jämförelse af Nederländernas export
åren 1872 och 1896 i förhållande till åtskilliga andra europeiska
makters och Förenta Staternas samma år.

NEDER- 124 Åtgärder i främmande tänder.

Länderna. —

Land

England

Förenta Staterna

Tyskland

Frankrike

Nederländerna

Ryssland

Osterrike-Ungern

Belgien

Utförsel

år 1872

kr. 4,940,800,000
» 1,722,332,000
» 2,238,800,000
» 2,904,264,000
» 776,000,000

» 1,082,344,000
» 1,003,600,000
» 772,000,000

år 1896

kr. 5,688,000,000
» 4,202,768,000
» 3,976,624,000
» 2,625,572,000
» 2,139,200,000
» 2,055,632,000
» 1,476,064,000
» 1,133,296,000

Rang
1872 1896

1 1

4 2

3 3

2 4

7 5

5 6

6 7

8 8

ö k n i n g.

England ....
Förenta Staterna
Tyskland ....
N ederländerna .
Ryssland ....
Österrike-Ungern
Belgien.....

kr. 747,200,000
» 2,480,436,000
» 1,737,824,000
» 1,363,200,000
» 973,288,000

» 472,464,000

» 561,296,000

Frankrike har gått tillbaka med 278,692,000 kr. Nederländernas
export har sedan 1872 ökats med 175 procent eller
utvecklats i högre grad än någon annan af ofvannämnda länders.

Vid undersökningen af hvad från statens sida företagits till främjande
af nederländska handelns och sjöfartens bästa finner generalkonsuln
en redogörelse för den nuvarande nederländska konsulära
Konsulat- organisationen vara på sin plats, då densamma enligt generalväsendet.
konsulns mening ej kunnat annat än utöfva ett mycket gynnsamt
inflytande på den direkta utländska, särskildt transmarina handeln.

Nederländerna äro representerade af beskickningar i alla de
länder, där de Förenade Rikena hafva sådana, men Nederländerna
har dessutom en ministerresident i Japan och chargés d’affaires
i Rumänien och Schweiz.

Med undantag af generalkonsulatet i London hafva Nederländerna
ej ett enda fast aflönadt konsulat i Europa. Några af
konsulerna på de allra förnämsta platserna åtnjuta kontorsbidrag.
I Hamburg och Konstantinopel finnas fast aflönade vice konsuler,
och dessutom aflönas 5 s. k. lärlingskonsuler jämte en vice konsul,
hvilken senare är anstäld vid utrikesdepartementet i Haag. De
sistnämnda uppbära 2,000 gulden om året. Med löner af minst
12,000 och högst 15,000 gulden aflönas däremot generalkonsulerna
i Pretoria (för Sydafrikanska republiken), Buenos Aires (för Argentinska
republiken), Rio de Janerio (för Brasilien), i Kina (tillika
ministerresident), Honkong (för Sydkina in. m.) och i Shanghai

Yttranden af konsulerna. 125 NEDER LÄNDERNA.

(alltså tre fast aflönade generalkonsuler i Kina), för republikerna
Ecuador, Columbia och Venezuela, i Cairo (för Egypten), i Athén
(för Grekland), i Singapore, Kapstaden, Melbourne, Bangkok (för
Siarn) och i Teheran (för Persien) samt konsulerna i Djedda (för
Arabien), Penang, Calcutta och Smyrna. I Japan aflönas en
vice konsul i Yokohama.

För anställning såsom vice konsul (fast aflönad) eller lärlingskonsul
alläggas prof inför en examenskommission, däri ej blott
f. d. diplomater och konsuler utan äfven framstående representanter
för handeln och sjöfarten taga plats. Fordringarna synas
i de flesta ämnen öfverensstämma med fordringarna för den s. k.
kansliexamen vid våra universitet. Härtill kommer kännedom om
varor, bokföring, handelsvägar och annat af mer praktisk beskaffenhet.
Uppgifter föreläggas examinandi att besvaras på något
af franska, engelska eller tyska språken, och frågor, som ställas
till dem på något af dessa språk, måste på samma språk besvaras.

En så beskaffad organisation anser generalkonsuln — hvad än
må sägas om beskaffenheten af representationen i Europa — vara
af stort gagn för den transmarina handeln.

Alla exporterande stater täfla att för sina produkter söka
nya afsättningsfält, dit den mördande konkurrensen ej ännu hunnit
och orsakat ruinerande pris. Att åt pioniererna bereda ett kraftigt
och upplyst stöd torde på sådana platser intet vara mer egnadt
än ett konsulat, hvars innehafvare aflönas på det sätt, att han
kan egna sin tid och sina krafter till sina landsmäns fromma.

En i Amsterdam bosatt framstående köpman har författat en
uppsats (tryckt i utdrag härefter), däri han skildrar de vedermödor,
som möta exportören till transmarina platser, och utvägarne
att skingra eller minska dem. Att han ej underkänner
det stöd, den nederländska staten gifvit exporten till transmarina
länder, framgår af att han ej synes mycket räkna på statens
mellankomst för förverkligandet af hans idé, grundläggandet af ett
stort transmarint handelskompani. Han säger nämligen, att regeringen
på uppmaningen att medverka härtill skall svara, att den
redan gjort nog genom att på de flesta platser, som egna sig för afsättning
af nederländska exportvaror, anställa väl aflönade konsuler,
hvilka med råd och dåd kunna stå exportörerna till tjänst.

I sammanhang härmed omnämnes en institution, tillkommen
på enskildt initiativ, som dock åtnjuter något statsunderstöd.

Det är föreningen -»het Buitenland.» Den svarar förnämligast mot »Het Buitenland.»
vår exportförening. Den består af intresserade köpmän, industriidkare
och bankmän, hvilka offra betydliga summor för att sätta
unga män i tillfälle att förbereda sig för öfvertagandet af agen -

NEDER LÄNDERNA.

Handels traktater.

Yattenkommuni kationer.

1^6 Åtgärder i främmande tänder.

turer i transmarina länder för exportörer i Nederländerna. För
närvarande åtnjuter föreningen bidrag från staten med 5,000
gulden om året. Dessa unga män sändas emellertid sällan genast
till platsen för sin blifvande verksamhet. Genom medlemmarnes
inflytande beredas de anställning på stora handels- och bankkontor,
särskildt i London och Hamburg, där affärer afslutas med de
länder, där de en gång skola slå sig ner.

På dessa kontor få de tillfälle att taga kännedom om språk, kutymer
och varor, och då de blifvit väl förtrogna härmed, få de
afresa till platsen för verksamheten. Deras utveckling följes med
rätt mycket intresse, och flit, energi och godt uppförande belönas
med rikligare pekuniärt understöd. —

Tyskland afslöt under 1891 nya handel straktater med Österrike-Ungern,
Italien, Belgien och Schweiz, för hvilka det utmärkande
var, att de kontraherande makterna sins emellan förbundo
sig att under den tid traktaten gällde ej förhöja tullen för någon
vara, som infördes från den ena staten till den andra, medan de
förbehöllo sig full frihet att efter behag sänka tullen. Mellan
Nederländerna och en hvar af de stater, som sålunda förbundit
sig, bestodo traktater, hvilka tillförsäkrade Nederländerna behandling
såsom den mest gynnade nation. Hvarje nedsättning af tullen,
som ett af förenämnda länder beslutat, blef följaktligen också till
direkt nytta för den nederländska exporthandeln. Nederländerna
ägde också vid denna tid traktater med Sverige-Norge, Storbritannien,
Grekland, Serbien, Rumänien, Frankrike, Spanien och
Portugal på enahanda gynnsamma villkor. De fyra sistnämnda
länderna uppsade emellertid 1892 de med dem afslutade traktater.
Nya fördelaktiga handelsfördrag hafva återigen knutits med
Spanien och Portugal. Under allra senaste tiden hafva traktater
ingåtts med Japan och Oranje-fristaten. Hvad Japan beträffar,
har ju detta land allenast åt Storbritannien, Frankrike och Tyskland
förlänat åtnjutandet af en särskild tariff för beräkningen af
införselstullen å vissa varor, då Japan fasthålla’ vid principen att
ej gifva särskilda förmåner åt andra nationer än dem, hvilkas
handel med Japan är af betydande omfattning. Detta är ej förhållandet
med Nederländernas export till Japan, och Nederländerna
hafva måst nöja sig med förbindelsen, att, därest någon förmån med
hänsyn till den allmänna tariffen skulle beredas annan stat,
Nederländerna också skola komma i åtnjutande däraf.

År 1863 biföllo Generalstaterna ett lagförslag, hvilket hade
till syfte reglerandet af vattenkommunikationen mellan hafvet
samt Rotterdam och Amsterdam. Hvad Rotterdam beträffar, har
man på grund häraf upprättat en ny förbindelse mellan denna

Yttranden af konsulerna.

127

stad och hafvet, i det att man genomskurit den del af provinsen
Zuid-Holland, som kallas »Hoek van Holland». På detta sätt
bildades »Nieuwe Waterweg», som utgör eu distans af 33 kilometer.
Efter det att arbetet till en början stött på stora svårigheter,
fann man tack vare en lag 1881 nya utvägar för dess
fullbordande. Sedan dess eger man en förträfflig kommunikationsled
utan slussar, genom hvilken de mest djupgående fartyg kunna
gå ända upp till Rotterdam. På »Nieuwe Waterweg» hafva från
1863 till 1897 nedlagts 44 millioner gulden, hvaraf staden Rotterdam
bidragit med 3 millioner. Vattenvägen till Rotterdam är fullständigt
oberörd af de strängaste vintrar. Tack vare denna förbindelse
och stadens belägenhet vid Rhens mynningar, som satts i
farbar! skick och omsorgsfullt underhållas och därigenom möjliggöra
en förbindelse med »Hinterland», som är utan motstycke,
hafva Rotterdams handel och sjöfart utvecklat sig till den grad,
att hamnen är ej blott den förnämsta i Nederländerna, utan äfven
en af de mest betydande i Europa. Stadens förvaltande myndigheter
hafva ock bidragit till detta resultat och i sin mån gjort
allt, för att hamnen mätte motsvara de mest uppdrifna fordringar.
Utom bojarna i den djupa och breda floden, där transportbåtarna
på hvilken sida som helst kunna närma sig de stora lastångarna,
finnas talrika dockor, hvarifrån varorna öfverflyttas i järnvägsvagnar,
och en oändlig mängd kajer, hvilkas antal alltjämt utvecklas,
elektriska kranar och koltippar. Från 1874 till 1895 har staden
nedlagt 22,000,000 gulden på hamnarbeten. En ny liggplats
håller på att inredas, hvilken färdig skall kosta 9,000,000 gulden.
Antalet ankomna fartyg under de 10 sista åren har, trots den
starka minskningen af segelfartyg, ökats i proportionen 1—1 b2,
och fartygens nettodräktighet har mer än fördubblats. Under
25 år har fartygens antal fördubblats och nettodräktigheten fyrdubblats.
1897 ankommo till Rotterdam 6,212 fartyg om 5,409,417
tons. För jämförelsen må anföras, att under samma tid ankommo
till Antwerpen 5,106 fartyg om 6,215,550 tons och till Hamburg
10,477 fartyg om 6,445,000 tons.

I fråga om Amsterdam förfor man på ett annat sätt. Regeringen
gaf åt ett bolag koncession på det byggnadsarbete, som
åt Amsterdam gifvit »Noord-Zee»-kanalen. Bolaget erhöll rätt att
torrlägga delar af Zuidersee. Genom försäljning af den torrlagda,
dyrbara marken vanns nödigt kapital för kanalarbetets utförande.
Kuststräckan mellan Amsterdam och Ymuiden genomskars därefter,
och kanal gräfdes med 50 meters bredd i dagen och 7 V2
meters djup. Genom två stora slussar står kanalen vid Ymuiden
i förbindelse med hafvet. 1882 öfverlämnades arbetet till staten.

NEDER LÄNDERNA.

NEDER- 128 Åtgärder i främmande länder.

LÄNDERNA. ------

Nordsjökanalen har återupplifvat Amsterdams något tvinande handel,
och sjöfarten hade vid 1897 års slut fyrdubblats. Under nämnda
år anlände till staden 1,933 fartyg om 1,585,352 tons. Slussarna
vid Ymuiden visade sig snart otillräckliga, och under tiden 1888
— 1896 har byggts en ny kolossal sluss 225 meter lång, 25 meter
bred och 9 meter djup. Portarna manövreras med elektricitet.
Denna sluss har kostat 9,000,000 gulden. På 2 V2 å 3 timmar
går nu ett ångfartyg med sakta fart från Nordsjön upp till
Amsterdam. För närvarande föreligger ett nytt förslag till kanalens
utvidgande, vissa bryggors omändrande in. m., hvilket skall
draga en kostnad af 10,000,000 gulden.

Genom den s. k. Merwede-kanalen, hvilken byggdes 1892
och 1893 och kostade 21,000,000 gulden, står Amsterdam i förbindelse
med Rhen. Den är af största betydelse för transporten
af varor till sydvestra Tyskland.

För begagnandet af de två förstnämnda, med ofantliga kostnader
anlagda och stor omsorg underhållna förbindelserna med
hafvet upptager staten ej någon afgift.

Subventioner. _ Staten understöder nedannämnda än g fartyg sb olag med följande
belopp:

bolaget »Zeeland», trafikerande traden Vlissingen

—Queenborough och tillbaka......fl. 306,000;

bolaget »Nederlag», trafikerande traden Amsterdam—Batavia
och vice versa......» 114,500;

bolaget »Rotterdamsche Lloyd», trafikerande linien

Rotterdam—Batavia och vice versa . . . . » 114,500; och

bolaget »Kon. West Indische Mail Dienst, trafikerande
linien Amsterdam—Paramaribo—Curayao
och tillbaka........... » 47,700;

Subventionen afser ersättning för befordran af bref och paket
för regeringens räkning. I kontrakten med bolagen »Nederland»
och »Rotterdamsche Lloyd» den 8 april 1893, som stadfästs att
gälla i femton år, stipuleras ett fixt ersättningsbelopp för hvarje
resa, som måste tillryggaläggas på i kontrakten närmare angifvet
sätt och föreskrifven tid. Efter fem års förlopp utgår ett högre
ersättningsbelopp, beroende på om bolagen vid samma tid lyckats
att med nya fartyg reducera den tid, inom hvilken deras fartyg
vid tiden för kontraktens undertecknande kunde tillryggalägga
resan.

De nya fartygen måste byggas på nederländska varf, och
underlåtenhet att fullgöra denna föreskrift, från hvilken undantag

yttranden af konsulerna.

129 NEDER—
LÄNDERNA.

endast medgifves i händelse bolagen visa, att i Nederländerna
ej kan byggas ett fartyg af den beskaffenhet, som för ändamålet
erfordras, är belagd med synnerligen höga böter. Sådana böter
drabba ock bolagen för underlåtenhet att fullgöra kontraktens
öfriga många bestämmelser (afvikelser från turen, försinkning
in. in., som ej beror på force majeure in. in.). Det med bolaget
»Zeeland» den 14 juli 1898 afslutade kontrakt upptager ungefär
samma bestämmelser och ansvar.

År 1887 eller något därförut började i Nederländerna eu
stark opinion göra sig gällande för afskaffande! eller nedsättandet
af konsulatafgifterna. Dessa utgingo vid denna tidpunkt med 4 f/2 Konsulatafgifter.
cent per kubikmeter eller 10 cent per ton af fartygens netto-,
dräktighet. Handelskammaren i Rotterdam understödde en af
handelskammaren i Harlingen till utrikesministern i förenämnda
syfte riktad framställning och anförde, att den gällande lagstiftningen
väl ej kunde anses medföra så stora olägenheter för ångfartyg
i regelbunden fart, men däremot för fartyg i fraktfart, som
gingo från en hamn till en annan, erbjöd en stor tunga, hvilken
verkade som en formlig skatt, enär den prestation, för hvilken
afgiften uppbars, i vanliga fall ej alls föranledde någon möda
eller särskild! besvär. Handelskammaren yttrade vidare, att huru
stort värde den än satte på att Nederländerna i utlandet representerades
väl och värdigt, kunde den ej finna, att kostnaderna
därför helt och hållet eller till största delen skulle falla sjöfarten
till last. Nederländska handelsintressen på en mängd inne i främmande
länder belägna orter, där konsulatafgifter ej uppbures,
hade dock på tillfredsställande sätt blifvit besörjda. Handelskammaren
visade därefter på förhållandena i England och Tyskland.
För engelska fartyg uppburo de engelska konsulerna fl.

1,50 för hvarje fartyg, och för tyska fartyg erlades konsulatafgift
med fl. 0,02 per ton eller Vs af hvad nederländska fartyg hade
att utgöra. Den engelska förebilden borde följas; en liten fix
afgift borde erläggas för hvarje fartyg och öfriga expeditionsåtgärder
betalas enligt i lagen den 18 april 1874 (konsulsinstruktionen)
intagen taxa. Afgifterna för sistberörda åtgärder kunde
ingalunda anses oskäliga. Då denna skrifvelse ej hade åsyftad
verkan, riktade handelskammaren en petition till Generalstaternas
andra kammare.

Vid behandlingen af utrikesbudgeten 1888 yttrade emellertid
utrikesministern i förevarande ämne, att frågan stode tillsammans
med sjöfartens för tillfället betryckta läge. Det vore naturligt,
att afgiften under det rådande tillståndet af »malaise» kändes
särskild! betungande.

Handels- och sjöfartsJcomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

17

NEDER LÄNDERNA.

Fyr-, ton- och
bakpenningar.

Inspektion å ångmaskiner.

130 Åtgärder i främmande länder.

Såsom ett exempel på huru nämnda afgift vid denna tid
verkade må anföras, att ett nederländskt fartyg om 1,700 tons
brutto, som i juli 1888 inköpts i Sunderland, till slutet af november
samma år, eller under sammanlagdt fyra månader, i konsulatafgifter
haft att erlägga 445 fl. Under engelsk flagg hade samma
fartyg ej behöft utgifva mer än 15 fl. 1889 framlades för
Generalstaterna ett förslag till nedsättning af afgiften. Enligt
detta skulle en fix afgift erläggas för hvarje fartyg med fl. 2,so
för hvarje gång. De afgifter, som för ett fartyg i samma hamn
uppburos under ett år, fingo ej öfverstiga 25 fl. Lagen promulgerades
den 14 april 1890, men rönte ej enhälligt bifall. För
större fartyg gaf den utan tvifvel åsyftad lindring, men de rederier,
som bedrefvo sjöfart med mindre fartyg, klagade öfver att
de i själfva verket fingo betala mer än före det lagen trädt i
kraft. Dessa klagomål hade till följd, att ett nytt lagförslag
förelädes Generalstaterna, enligt hvilket den fasta afgiften för
fartyg, hvars nettodräktighet ej öfverstege 300 kubikmeter, skulle
utgöra en gulden, medan fartyg, som ej mätte 170 kubikmeter,
skulle helt och hållet vara befriade från afgiften. Detta förslag
antogs åt Generalstaterna och promulgerades såsom lag den 15
augusti 1892.

I detta sammanhang redogör generalkonsuln för nu gällande
föreskrifter.

I konsulatafgift för ett nederländskt fartyg erlägges nu fl.
2,50 för fartyg af öfver 300 kubikmeters (2 83/ioo km. = 1 ton)
dräktighet och fl. 1 för fartyg af mindre dräktighet. För fartyg,
hvars dräktighet understiger 170 kubikmeter, erlägges ej konsulatafgift.
För intet fartyg må under loppet af ett år i samma hamn
erläggas mer än sammanlagdt 25 floriner.

Fyr-, ton- och bakpenningar utgjordes enligt lagen den 13
augusti 1849 med ett visst högre eller lägre belopp, allt efter
som fartyget anlände från en mer eller mindre aflägsen ort, och
utgick såväl då fartyget anlände till som då det lämnade nederländsk
hamn.

För fartyg, som t. ex anlände från svenska hamnar, erlades
7 cent per ton vid ankomsten och 3 cent vid utgåendet. Fartyg,
som anlände i barlast, betalade endast hälften af afgiften.

Genom lagen den 3 juni 1875 afskaffades fullständigt denna
afgift.

Den 15 april 1896 promulgerades en lag angående tillsynen å
ångmaskiner. Denna kontroll utöfvas af en kommission, som på
vissa tider och på i lagen föreskrifvet sätt är berättigad att undersöka
och i händelse af brister utdöma ångmaskiner af alla slag.

Yttranden af konsulerna.

131 NEDER—
LÄNDERNA.

Vidare erinras, bland annat, om ett förslag till lag angående Befäl å handelsrätten
att föra befäl och att kunna anställas såsom styrman och flottan,
maskinist på nederländska handelsfartyg. Förslaget afser att
göra examina till befälsgrader obligatoriska. För anställning
af utländingar såsom befäl på nederländska fartyg skola nu uppställas
samma fordringar som för nederländare.

Sedan man erfarit, hvilken verksam del den nederländska
staten tagit i befrämjandet af den nederländska sjöfartens och
utrikes handelns blomstring, frågar man sig ovillkorligen: måhända
har staten dock för hvad den fått kosta på konsulatväsendet och
kommunikationsanstalterna och för efterskänkandet af vissa avgifter
och pålagor beredt sig en ekvivalent genom särskild skatt Skatt å rederiå
rederirör dse? rörelse.

En sådan skatt, den s. k. »bedrijfsbelasting», utgår också, »Bedrijfsoch
det har synts vara i sin ordning att redogöra för beskaffen- belasting.»
heten däraf och dess verkan.

l:o) Skatt på rederi, som ej är stäldt på aktier.

a) Om ett sådant rederi äger ett kapital af t. ex. 100,000
fl., nedlagda i fartyget, och under de tre sista åren haft en medelinkomst
af 10,000 fl., äger rederiet för beskattningen beräkna sig
afdrag af 7 procent å kapitalet, d. v. s.

medelinkomst........ 10,000 fl.

afdrag med 7 procent å 100,000 fl. 7,000 »

återstod 3,000 fl.

Hvad efter nämnda afdrag återstår af inkomsten utgör själfva
skatteobjektet, och skatten beräknas med 2 fl. 50 cent per
hvarje 100 fl. af dettas sammanlagda värde, alltså i detta fall
med 75 fl. Man har utgått från att rederier, som ej äro aktiebolag,
ej använda inkomsten till afskrifning för slitning af materiel
m. in. Skulle likväl rederiet önska begagna en del af inkomsten
till afskrifningar, nedsättning af fartygets balansvärde o. d., kommer
sådant ej i betraktande vid beräkning af skatten, som, på
sätt nämndt, utgår af rederiets medelinkomst under de sista tre
åren med afdrag af 7 procent å driftkapitalet.

b) Har rederiet under de två före det sista förflutna åren ej
haft någon inkomst alls, men under det sista haft någon inkomst,
får rederiet beräkna sig afdrag med 21 procent af kapitalet.

NEDER- 132 Åtgärder i främmande länder.

LÄNDERNA. ---

Understiger inkomsten af sista årets rörelse berörda afdrag, är
rederiet befriadt från erläggande af skatt.

lista och 2:dra året......ingen inkomst

3:dje året inkomst af..... 22,000 fl.

Afdrag 21 procent å 100,000 fl. . . 21,000 »

återstod 1,000 fl.,

som belägges med skatt af 25 floriner.

Skulle vinsten under tredje året varit 20,000 fl., erlägger ej
rederiet någon skatt.

c) Har rederiet det första året ej förtjänt fullt 7 procent å
kapitalet, det andra ej heller, men det tredje ett belopp, som
öfverstiger 7,000 fl., beräknas skatten på följande sätt:,

lista året t. ex. 6,000 fl. d. v. s. 1,000 fl. under 7 procent
2:dra » » 5,000 » » 2,000 » » 7 »

3:dje » » 12,000 » » 5,000 » öfver 7 »

23,000 fl.

Vinsten under de tre åren lägges tillsammans och rederiet
äger rätt att därå afdraga 21 procent af driftkapitalet. Skatteobjektet
i föreliggande fall utgör 2,000 fl. och skatten betalas
med 50 fl. Går sammanlagda vinsten under de tre åren ej upp
till 21 procent af driftkapitalet, betalas ej skatt. Då medelinkomsten
af rederirörelse, efter hvad som för generalkonsuln
uppgifvits, ytterst sällan uppgår till 7 procent af driftkapitalet,
måste anses att skatten ej verkar betungande.

2:o) Rederi, som är stäldt på aktier.

Detta betalar skatt med fl. 2,so för hvarje 100 fl. af medelvinsten
under de sista tre åren. Bolaget äger rätt att för beskattningen
beräkna sig afdrag för hvad det af vinsten på bolagsstämma
afsatt till afskrifningar å materiel in. m. Användes hela
vinsten härtill, betalas ej skatt. Det har uppgifvits, att dylika
afskrifningar endast med största svårigheter kunna kontrolleras
och att i själfva verket skatten jämväl för denna kategori af rederier
ej verkar betungande.

Till slut meddelar generalkonsuln-, att i Nederländerna ej
utgå exportpremier, och att någon särskild kreditlagstiftning för
fartyg ej heller existerar.

Yttranden af konsulerna. 133 NEDER ----

LÄNDERNA.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Nederländerna.

Under förutsättning af bibehållandet af det nu i Sverige Generalkonsul
rådande ekonomiska system synes frågan endast förutsätta en Philipsons åsikt.
undersökning, huruvida den svenska sjöfarten till Nederländerna
med hänsyn till antal och storlek af alla svenska fartyg i utrikes
fart kan anses tillfredsställande, om tillfälle gifves till dess ytterligare
utvecklande och huru detta skulle kunna åvägabringas,
samt huruvida nu rådande handelsförbindelser mellan Sverige och
Nederländerna i något afseende kunna utvidgas.

I förstnämnda hänseende har undersökningen blifvit stödd
på den tabell, som förekommer å sidan 10 i Första kammarens
tillfälliga utskotts (N:o 2) utlåtande, N:o 2, vid riksdagen 1898.

Här nedan lämnas en på grunderna i samma tabell fotad f’edogörelse
för den svenska sjöfarten till Nederländerna år 1897:

Antal af svenska
fartyg inom
hvarje kategori,
hvilka ankommit
till Nederländerna.

Procent af hela
antalet svenska
fartyg inom
hvarje särskild
kategori.

Antalet resor,
svenska fartyg
i hvarje särskild
kategori företagit
till Nederländerna.

100— 200 tona 4

201— 300 » 2

301— 400 » 7

401- 500 » 2

501— 600 » 3

601— 700 » 3

701— 800 » 8

801— 900 » 10

901—1,000 » 8

1,001 och däröfver 19

0,8 procent 7

0,6 » 2

4.2 » 36

2.3 » 4

5,i i 14

7.3 » 3

21,6 » 26

47,6 » 25

44,4 » 19

44,2 » 49

Sammanlagda
nettodräktigheten
af svenska
fartyg inom de
särskilda
kategorierna.

903.5 3

530.5 3
11,841,41

1,863,23

7,773,86

2,012,89

19,465,58

21,057,99

18,151,63

81,322,54

Med hänsyn till beskaffenheten af de svenska produkter, som
förnämligast införas till Nederländerna, malm och trävaror, och
nödvändigheten att för forslandet af sådana varor i regeln använda
större fartyg, framgår af förestående redogörelse, att en högst
betydlig del, i vissa kategorier nära 50 procent af alla svenska
fartyg, som för sådant ändamål kunna ifrågakomma, gått i fart
till Nederländerna. För transporten under 1897 af malm hafva Malmtransport,
användts i traden Oxelösund—Amsterdam eller Rotterdam 19
svenska fartyg och i traden Luleå—Amsterdam eller Rotterdam
1 svenskt fartyg (resp. 11 och 9 norska fartyg). Under 1898

NEDER- 134 Åtgärder i främmande tänder.

LÄNDERNA. ------

hafva 2 svenska fartyg om hvardera 2,000 tons användts i traden
Luleå—Amsterdam eller Rotterdam. Vid tiden för berättelsens
afgifvande hade transporten af malm från Oxelösund ännu ej
för sistnämnda år upphört, hvarför generalkonsuln ansett sig ej
böra lämna uppgift om densamma. Om öfriga 50 procent af
svenska fartyg inom de kategorier, som för nämnda fart kunna
ifrågakomma, äro lämpliga att därför användas, har generalkonsuln
sig icke bekant. Antagligen är detta ej fallet. Erfarenheten har
visat, att det ej är nog, att ett fartyg har de erforderliga dimensionerna
för transporten af malm; det är nödvändigt att det särskildt
är därför apteradt. Den ståtliga flottilj af norska fartyg,
hvarje af omkring 2,000 tons nettodräktighet, hvilka användts för
transporten af järnmalm från Luleå under åren 1897 och 1898,
hafva i regeln ej v ålit inrättade för sådan fart. Det är bekant,
att fartygen tagit skada af de tunga lasterna. Från Sverige infördes
till Nederländerna 1897 med svenska fartyg 108,800,000
kilogram malm och med norska 253,939,600 kilogram eller med
svenska och norska fartyg saminanlagdt 362,739,600 kilogram,
återstående 575,154,650 kilogram malm från Sverige hafva till
Nederländerna införts med främmande nationers fartyg, företrädesvis
engelska, nederländska och danska. Skulle en sådan
enorm kvantitet (och densamma blifver ju med öppnandet af
Luleå—Ofoten-banan sannolikt ännu betydligare) till Nederländerna
införas af uteslutande eller till största delen svenska fartyg —
de i Post- och Inrikes- samt andra svenska tidningar synliga
upprop till svenska rederier att ingifva anbud på öfvertagandet
af malmtransporten tyder på att vederbörande tänkt sig något
sådant möjligt — erfordrades säkert, att Sverige köpte eller, med
hänsyn till nödvändigheten att för denna fart hafva en viss särskild
typ, lät nybygga ett stort antal fartyg. Allt beror i detta
fall, anser generalkonsuln, om kapitalet skall ställa sig villigt till
företagsamma redares disposition. Sedan uppstår frågan, hvar
sådana stora fartyg skola bäst byggas, och det råder väl ej något
tvifvel om att svenska verkstäder till fromma för vårt land kunde
mottaga och utföra en del af eventuella beställningar. Ett utmärkt
fartyg för ifrågakomna fart, ehuru ej byggdt i Sverige, är det
svenska »Oscar II». Ett annat, det nederländska »Maud Cassel»,
om 2,493 tons netto, enkom bygdt för malmtransport och i regelbunden
fart mellan Oxelösund och Rotterdam, har generalkonsuln
också hört prisas. Det är byggdt i Sunderland.

Yttranden af konsulerna. 135 NEDER LÄNDERNA.

Vid jämförelse mellan Sveriges och Nederländernas officiella Exporten,
handelsstatistik för år 1897 har generalkonsuln funnit, att åtskilliga
varuartiklar, hvilka utgöra viktiga beståndsdelar af den
nederländska importen, alls ej eller med hänsyn till omfattningen
af den svenska exporten af samma varor endast i obetydlig grad
införas till Nederländerna. Detta är blott att konstatera ett faktum.
Anledningen därtill kan bestå i varans eller tillverkningens
egen beskaffenhet och däraf föranledda mindre begärlighet, priset,
transportkostnaderna m. m., allt omständigheter, hvilka i hvarje
särskildt fall måste noga undersökas, men förhållandet kan ock
bero på att man hemma anser, att Nederländerna ej äro en marknad
för en eller flera af ifrågavarande artiklar. Utan att våga
bestämdt påstå, att sådant skulle medföra ett gynnsamt resultat,
antager generalkonsuln, att export eller utvidgning af redan förefintlig
export från Sverige skulle kunna ifrågakomma af en del
närmare angifna varor. Generalkonsuln har beträffande hvarje
särskild af dessa artiklar uppgifvit värdet af den svenska exporten
däraf under 1897, värdet af den nederländska importen
däraf samma år, de länder hvarifrån Nederländerna företrädesvis
importerat varan och värdet af importen från hvarje land samt
namnen å några ansedda firmor i hvarje särskild bransch, med
hvilka eventuella förbindelser torde kunna knytas. Dessa uppgifter
hafva här utelämnats.

NEDER- 136 Åtgärder i främmande länder.

LÄNDERNA. -

Bil. till generalkonsul Philipsons berättelse.

Nederländernas transmarina exporthandel och staten.

(Uttalande af en nederländsk köpman).

Syftet med vårt konsulatväsen är icke blott att skydda
nederländska köpmäns intressen i utlandet utan äfven att utveckla
redan bestående och uppspåra nya handelsförbindelser.

Våra konsuler sträfva att uppfylla detta mål genom att tillhandahålla
upplysningar och adresser åt hvarje nederländare, som
vänder sig till dem. I årsberättelserna gifva de en öfversikt af
handelns tillstånd i det land, där de äro anställda, och fästa på
samma gång uppmärksamheten på hvad som ännu återstår för
Nederländerna att göra.

Dessa årsberättelser publiceras och spridas, men göra de
mycken nytta?

Hjälper det väl, om man i nästan hvarje årsberättelse från
transmarina länder läser om allt hvad Nederländerna kunde göra,
om våra köpmän hade tillräcklig företagsamhet?

Hjälper det väl, om i nästan hvarje årsberättelse ständigt
förnyas uppmaningen att upprätta nederländska handelshus i
länder på andra sidan de stora hafven?

Hjälper det väl, då man på sin höjd ej slår döförat till för
de råd, som gifvas af män, hvilka staten sändt ut för att iakttaga
köpmannens intressen, men aldrig lägger råden på hjärtat eller
följer desamma?

Utvecklingen af samfärdseln öfver hafven och dennas egenskap
att samtidigt blifva allt snabbare och billigare hafva skapat
den nederländske landtbrukaren väldiga konkurrenter. Det är en
strid om hvem som kan tillhandahålla produkterna billigast.

Efter framhållande af vissa omständigheter angående Nederländernas
jordbruk och ökade industriella verksamhet fortsätter
artikelförfattaren:

Önskar man att detta framåtskridande skall fortgå, måste man
i tid draga försorg om att storindustrin ej lider af öfverproduktion
och däraf följande kriser, utan att den i stället finner utvägar
till afsättning af sina produkter

Yttranden af konsulerna.

137

Vi se, hurusom alla stora nationer äro upptagna med att
söka afsättningsorter för produkterna af sin näringsflit. Vi se
huru de genom diplomatin i förbindelse med maktdemonstrationer
vetat att tillskansa sig stora områden, hvarest de tryggt slå sig
ned för att blifva i tillfälle att föryttra sina varor och sätta sina
ingeniörer i verksamhet.

Nederländerna äro ett för litet land för att få vara med om
Kinas delning eller fordra ett stycke af Afrika. Hvad det ej kan
åstadkomma medelst sin diplomati, kan det vinna genom att
gifva moraliskt och finansiellt stöd åt dem, som önska utveckla våra
handelsförbindelser med länderna på andra sidan de stora hafven.
Vårt land behöfver ej kasta ut millioner om året för demonstrationer
i dessa länder, men med några hundra tusen i ett par år
skulle det kunna föra vår handel och industri ett långt stycke
väg framåt. På hvad sätt? Därför skola vi längre fram redogöra.

När vi tala om utvecklingen af export, är det skäl att först
undersöka, i hvilket, läge vår utrikes handel befinner sig.---

Med undantag af dessa båda länder — nederländska Indien och
Transvaal — är utförseln till t rån stearin a länder ytterst obetydlig.
Vi känna blott tre bolag, hvilka hafva filialer i sådana länder.
Då så många marknader återstå, kan antalet naturligtvis orimligt
mycket utvecklas.

Vi hafva några exportförbindelser med Syd- och CentralAmerika,
Rangoon och Japan, medan också åtskilliga fabrikanter
sälja direkt till transmarina platser, tack vare adresser och förmedling,
som lämnats af konsuler och resande, eller erhållits genom
annonsering. Man kan dock ej vara blind för den fara, som dessa
förbindelser medföra för fabrikanterna. Ytterst sällan lyckas det
att mot konnossementet erhålla betalning i Europa; i de flesta
fall måste varan sändas öfver hafvet, och när man betänker det
störa, afståndet mellan köpare och säljare, rättskipningens jämmerliga
tillstånd på många orter och de så ofta förekommande
meningsskiljaktigheterna om varans beskaffenhet, fattar man lätt,
att afsändaren är helt och hållet prisgifven åt kunden. Dennes
anseende må vara aldrig så godt''och de upplysningar man om
honom lyckats erhålla aldrig sä förträffliga, på andra sidan hafvet
har man i de politiska tilldragelserna, fluktuationerna i guldagiot
eller silfverkursen att göra med lika många »forces majeures»,
med hvilka man måste hålla räkning. Hvilken förlust för en
fabrikant, då hans vara ej accepteras, då den ligger för hans
räkning och intet annat för honom återstår än att låta konsuln
försälja eller sända densamma tillbaka!

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 18

NEDER LÄNDERNA.

NEDER- 138 Åtgärder i främmande länder.

LÄNDERNA. -

Kan det för öfrigt vara fördelaktigt för en fabrikant att få
vänta på betalning i 10 å 12 månader? Nej, en fabrikant kan
ej hafva sitt kapital i varor på andra sidan hafvet, hans kapital
måste ligga i hans fabrik och genast stå till hans förfogande, så
att han städse kan förverkliga nya idéer.

Hans sinne får ej vara fylldt med bekymmer, om en kund
långt borta skall acceptera och betala hans vara. Han måste vara
fri, så att han kan ägna alla sina tankar och krafter åt sin uppgift
och sin fabrik.

Detta är just det system, som gjort både de engelska fabrikanterna
och de engelska handelshusen så mäktiga och vid hvilket
de ännu till största delen hålla fast; fabrikanterna tillverka och
öfverlämna försäljningen till köpmännen.

Den endast skenbart hållbara tesen: »direkt från producenten
till konsumenten på andra sidan hafvet» är ej den billigaste metoden.
Den risk, som den direkta försäljningen för med sig, måste
hafva en motvikt i en ansenlig förhöjning af priset.

De flesta nederländska varor, som nu föras till transmarina
länder, passera genom händerna på exportörer i Hamburg, Paris
och London, och tyskar, fransmän eller engelsmän föra dem på
marknaden. Detta är den bekvämaste vägen för våra fabrikanter
och den, med hvilken minsta risk är förenad. Tillverkarne få
åtminstone sina penningar inom trettio dagar.

Men utom att främlingar skörda den största vinsten på varan,
kan det i längden sägas vara, den fördelaktigaste vågen?

Hvar och en begriper, att en tysk ej köper något från Nederländerna,
om han på lika fördelaktiga villkor kan få varan i sitt
eget land, och då Tysklands industri är mäktig och mångsidig,
återstå för de nederländska tillverkarne blott de varor, hvarpå ej
mycket kan förtjänas. Dessutom löpa de faran, att deras kund
gör sina landsmän så förtroliga med tillverkningssättet in. m., att
dessa en annan gång skola börja konkurera.

Borde ej en nederländare gå tillväga på rakt motsatt sätt
och ställa så, att han finge sina order upptagna här på platsen?

Inse nederländska fabrikanter denna skillnad? Låta de åtminstone
våra exportörer få köpa för samma fördelaktiga pris som
utländingar, lämna de åt dem varor i konsignation eller profver?
Till min ledsnad måste jag säga, att ofta motsatsen inträffar.
Många nederländska fabrikanter synas finna större ära i att sälja
till utlandet än till nederländare.

Men för att komma så långt, måste det i Amsterdam finnas
exportörer, som i transmarina länder hafva filialer af sina egna

Yttranden af konsulerna. 139

hus och som i stor skala kunna gripa sig an med den nederländska
exporthandeln. — — — —

Författaren förordar härefter upprättandet i Amsterdam af
ett stort transmarint handelskompani, som på olika transmarina
platser hade sina filialer.

I spetsen för dessa filialer böra stå personer, som med stöd
af mångårig erfarenhet känna marknaden och köpmännen på dessa
platser och sålunda kunna förekomma, att kompaniet inlåter sig i
misslyckade operationer. Man skulle kunna skänka dessa personer
sitt fulla förtroende och genom en betydlig andel i vinsten göra
sig försäkrad om deras nit. Filialerna böra helt och hållet ledas
af dem och order samt initiativ till nya företag utgå från dem,
under det att öfverstyrelsen i Amsterdam skulle hufvudsakligen
befatta sig med administrativa och kontrollen öfver finansiella
frågor. I främsta rummet böra nederländare tagas i beslag för
dessa sysslor och särskild! torde de af föreningen »Het Buitenland»
utsända unga män lämpa sig därför. På andra ställen skall
man väl med bistånd af konsulerna och i nödfall genom besök
på platsen försäkra sig om valet af lämpliga personer.

Dessa filialer skulle i främsta rummet föryttra varorna till
köpmännen och de större butikägarne på platsen, ledarne däraf
skulle själfva resa omkring i landet och öfvervaka inkasserandet
af fordringar. Dessutom kunna de taga i sina händer exporten
från det land, där de vistas, till Nederländerna. År det ej skada
att så många af dessa produkter: ull, färgträ, palmolja, siden, ris,
på omvägar komma till oss, hvarigenom vår industri så uppenbart
kommer i sämre läge gentemot sina konkurrenter?

Författaren afser ett handelskompani, som skulle göra affärer
med flera olika platser, men ej om flera kompanier,
som skulle göra dylika affärer, emedan han väntar långt bättre
resultat af ett enda kompani; särskild! motser han följande fördelar: l:o

Smärre administrationskostnader;

2:o. Fördelaktigare villkor i fråga om köp och försäljning;

3:o. Man kan bättre profitera af den erfarenhet man gör
på de olika platserna;

4:o. Man kan bättre vara till tjänst för de mindre fabrikanterna; 5:o.

Man kan låta affärerna på en af platserna för tillfället
hvila;

6:o. Alla platserna kunna hafva en gemensam representant
i nederländska Indien;

NEDER LÄNDERNA.

NEDER- 140 Åtgärder i främmande länder.

LÄNDERNA. ----

7:o. Det går lättare att befordra handeln mellan filialerna
inbördes.

Dessa punkter utvecklas närmare, hvarefter författaren säger:

Vi hafva nu sett, att Nederländerna hafva behof af att dess
industri utbredes och att det målet bäst förvärfvas genom upprättandet
af ett stort transmarint handelskompani. Vi hafva
undersökt, huru ett sådant kompani skulle lända till nytta för
våra kolonier i Indien och för de där upprättade handelsföretag
och hvilken stor framtid det i öfrigt skulle få. Och nu komma
vi till den viktiga frågan: hvem bör upprätta ett sådant kompani,
hvem förskjuta det därför erforderliga kapitalet? De som skola
förskjuta penningarne eller snarare aktieägarne måste vara de, som
af kompaniets upprättande skulle draga den största nyttan, alltså
alla industriidkare, många nederländsk-indiska företag, alla importörer,
exportörer, assuradörer, agenter och mäklare, med ett ord
alla, hvilka hafva intresse af den nederländska handeln. Sålunda
ej kapitalister? Skola aktierna ej lämpa sig för placering? Nej,
en sådan affär skall de första åren ej medbringa någon direkt
vinst, ej någon nämnvärd utdelning. Huru sunda dess grundvalar
än må blifva, huru sorgfälligt transaktionerna förberedas,
så skola — just därför — de första åren utmärkas af trefvande, af
försök. För att få fast fot skall man i början nöja sig med små
vinster, senare skall man skörda frukterna. Men hvad man genast
skall vinna, om ock i mindre skala, det. är en ökad utförsel af nederländska
och en ökad och billigare import af transmarina produkter.

Men skola sfi många köpmän och industriidkare under några
år kunna afvara ränta på sina penningar? Skall en vädjan till
dem vara tillfyllest, om kanske ett par millioner erfordras, och
skall man ej behöfva lita till bistånd af kapitalisterna? Svaret
härpå ligger, synes det författaren, i det följande.

Vi hafva sett huru andra stater lägga ned millioner i
örlogsskepp och expeditioner för att förvärfva nya afsättningsorter
för sin industri. Vi se huru andra stater understödja ångbåtslinier,
gifva utförselspremier, med ett ord moraliskt och finansielt
skynda handeln och industrin till hjälp.

Skulle det vara orimligt att uttala den förhoppningen, att den
nederländska staten skall göra detsamma, som den gjorde 1824?
Då gaf den en klaven till upprättandet af Handelskompaniet. Staten,
eller rättare konung Wilhelm III, garanterade en ränta af 4 V2
procent om året under 25 år, och dä styrelsen kontrollerades af
ett statsombud och valdes af de intresserade själfva, väckte detta
företag en sådan känsla af förtroende, att aktiekapitalet nästan tre
gånger öfvertecknades.

Yttranden af konsulerna. 141

Om nu staten än en gång, då det gäller ett stort allmänt
intresse, på samma sätt, vore det också med en kortvarigare räntegaranti
och med ett vida mindre kapital, skulle upprätta ett
handelskompani, skulle detta ej återigen ingifva allmänt förtroende
och inbjuda till tillslutning, och, hvad som dock är hufvudsaken,
är det ej sannolikt, att räntegarantin inom ett par år skulle kunna
undvaras?

Vi tro fullt och fast, att regeringen kan och bör taga ett
dylikt steg.

Men skulle den ej vilja taga steget, skulle den anse att den
genom underhållet af konsulskåren med dess berättelser gjort nog
för handeln med transmarina länder, skall då ej kompaniet ändock
kunna upprättas? Ganska visst. Det blir då nödvändigt att i
spetsen för detsamma sätta män i eu ställning, som är känd öfver
hela landet, män som genom sin verksamhet redan gifvit bevis på
duglighet. Författaren tänker på medlemmar af handelskammarna,
på styrelsemedlemmar i »Nederlandsche Handelmaatschappij» och
»Nederlandsche Bank», på framstående bankmän och industriidkare,
på chefer för stora handelshus, på männen i »Het Buitenland»,
hvilka redan gifvit prof på sitt intresse för denna angelägenhet.
Med sådana män i spetsen, som ingifva trygghet för en omtänksam
förvaltning, skulle måhända nog förtroende kunna väckas
för att utan räntegaranti bringa tillhopa kapitalet.

Skall detta ske? Om vår tids nederländare visa sig vara
ättlingar af dem, hvilka 1621 upprättade ostindiska kompaniet,
som arbetade med oändligt mycket större risk; om våra köpmän
gifva prof på samma energi — ja då!

Men många maningar i samma anda hafva fått förklinga!

Kanske skall likväl, då ånyo en strimma ljus kastats på detta
spörsmål, detsamma falla i ögonen på dem, som hafva makten och
kraften att bringa saken till utförande.

NEDER LÄNDERNA.

Belgien

Handel:

Export från Sverige 1875: 9,6 mill. kr.

1897: 13,i » »

Import till Sverige 1875: 8,i » »

1897: 13,o » »

Hufvudvaror 1875: trävaror, spannmål,
metaller.

1897: trävaror, metaller,
mineral.

Hufvudvaror 1875: kaffe, yllevaror,''“hudar.

1897: metaller, yllevaror,
kaffe.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 355 om 98,934 ton.

1897: 268 » 172,028 »
s ankomna till Sverige 1875: 178 » 49,831 »

1897: 170 » 104,424 *

Myndigheter för handel och sjöfart:

Utrikesministeriet.

Handels- och konsulatafdelning en.
Handelsmuseet i Bruxelles.

Conseil Supérieur de VIndustrie et du Commerce.
Frivilliga handelsassociationer.

Meddelare: Svenske och norske t. f. generalkonsuln i Antwerpen Waldemar JEckell.

Belgien.

I.

Åtgärder i Belgien till sjöfartens och utrikes handelns främjande.

I industriel! och kommersiell utveckling är Belgien i förhållande
till sin storlek enastående. De åtgärder, som från statens
sida här vidtagits till beredande af afsättning för de rika alstren
af landets näringsflit, förtjäna därför en särskild uppmärksamhet.
Som dessa åtgärder följts af en sällspord framgång och i Belgien
verka fristående från sambandet med en nationell sjöfart, lämna
de ett utmärkt tillfälle för undersökning af den verkan, de i och
för sig medföra i afseende å utrikes handelns främjande. De här
åsyftade åtgärderna kunna hänföras till den högre handelsundervisningen,
en kraftigt verksam konsulatorganisation, anstalter för
att underlätta kännedom om köpebehof utrikes och beskaffenheten
af de för export lämpliga varorna, centralrepresentation för handel
och industri in. in., allt anstalter, som hos oss antingen saknas
eller ej i motsvarande grad utvecklats.

Tillämpade å vårt land, synas dessa åtgärder böra verka
relativt så mycket kraftigare, som de här kunna stödjas på en
nationell sjöfart, för hvars vidare uppsving i samband med exportens
utveckling förefinnas utsikter.

Emellertid må ordet lämnas den tjänsteman, som haft att besvara
de frågor, som framställts. Den vid tiden därför tillförordnade
generalkonsuln i Antwerpen, Waldemar Eckell, skrifver
den 15 december 1898 bland annat följande:

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

19

BELGIEN. 146

Åtgärder i främmande länder.

A. Sjöfarten.

Meclens Belgierne paa allé andre omraader har lagt for dagen
en beundringsvaerdig energi ved udviklingen af alt, hvad der kunde
Sjöfarten. tjene til åt fremme dets udenrigshandel, er der dog et punkt,
hvor de ikke har fulgt med, nemlig hvad skibsfartsnceringen angaar.
Den kjaerlighed til söen, som i tidligere dage udmaerkede
Hamlamderne, synes ikke åt vsere gaaet i arv til deres efterkommere,
o g man er ikke långt fra sandheden ved åt sige, åt Belgien
nu besidder hverken skibe eller sömtend.

Af de 8,241 fartöier, som under 1897 ankom til belgiske
havne, var saaledes blot 21.3 % under belgisk flag, o g med hensyn
til den samlede driegtighed opgaar procentantallet for belgiske
fartöier blot til 18.i; medregnes ikke de postbaade, som besörger
förbindelsen mellem Ostende og Dover, synker procenten yderligere
ned til omkring 8.

Af nedenstaaende opgaver, hentede fra den officielle belgiske
statistik, vil det sees, åt seilskibsflaaden holder paa ganske åt
forsvinde, medens derimod dampskibene viser nogen fremgang.

Antal fartöier under belgisk flag:

Seilskibe. Dampskibe'' Tilsammen.

Antal.

Tons.

Antal.

Tons.

Antal.

Tona.

1859 ........

131

35,632

4

1,559

135

37,191

1867 ........

81

31,198

9

6,357

90

37,555

1877 ........

22

10,547

28

37,858

50

48,405

1887 ........

10

5,500

55

80,891

65

86,391

1897 ........

5

917

56

84,510

61

85,427

En handelsflaade bestaaende af 61 större og mindre fartöier
er i og for sig lidet for et land med Belgiens resurser og verdenshandel;
men hertil kommer, åt kun en meget ringe del af disse
fartöier i virkeligheden er belgiske; de fleste eies af udlamdinger,
men seiler af forskjellige grunde under belgisk flag, mange af
dem for åt kunne opnaa postsubvention af den belgiske stat.1
Og uagtet regjeringen har oprettet en vel ledet navigationsskole
for uddannelse af befäl paa handelsskibe, er saavel befäl som
underordnede sömaend hovedsagelig udlaendinger.

En vtesentlig grund til, åt Belgierne har ophört åt vaere en
söfarende nation, turde va3re den under halvandet aarhundrede
af politiske hensyn opretholdte afspillring af Schelden. Först i

1 For öieblikket subveneres dog ingen belgiske skibe.

Yttranden af konsulerna.

147 BELGIEN.

1796 blev skibsfarten paa na^vnte flod igjen aabnet, og i 1863
fjernedes den sidste hsemsko paa udviklingen derigjennem, åt den
afgift, som Holland havde betinget sig ret til åt afkrseve ethvert
fartöi, som passerede op Schelden, blev indiöst af den belgiske stat.

Men Belgierne havde da allerede ophört åt interessere sig för
söfartsnteringen og viede isteden handel og industri sin udelte opmmrksomhed.
Det er egentlig först under indevserende aar, åt
det spörgsmaal for alvor er bleven optaget til dröftelse, hvorvidt
ikke belgiske interesse!’ kraever dannelsen af en handelsflaade.
Herom, samt om maaden hvorpaa dette bedst kunde opnaaes,
föres der for tiden i den offentlige presse en livlig diskussion.
Paa den ene side fremholdes, dels åt Belgierne aldrig vil blive
gode sömsend, og åt det derför ikke kan nytte åt kjöbe fartöier,
som maatte överlädes til udkendinger, dels åt belgisk kapital Under
fordelagtigere anvendelse paa andre omraader, og åt man i de
övrige nationers handelsflaader altid vil have tilstrsekkeligt skibsrum
for den belgiske export. Frankrigs exempel viser åt kunstige
midler ikke kan holde skibsfarten oppe, og man bör lade den
naturlige udvikling gaa sin gång.

Paa den anden side fremholdes, åt det, selv om den gamle
stötning »Handelen fölger flaget» maa erkjendes ikke helt ud åt
holde stik, dog er godtgjort-, hvilken betydning national dampskibslinjer
kan faa för et lands export. Der henvises i saa Inseende
til Tyskland, som, takket vane oprettelsen af subvenerede
tyske postlinjer paa Östasien og Australien, i löbet af 11 aar har
seet sin handel med China, Japan og Australien stige, henholdsvis
fra 18 til 47, fra 5 til 26 og fra 17 til 114 millioner mark.1

Fn talrig handelsflaade vilde ikke alene skäfte en stor del af
befolkningen sysselsaettelse, men vilde ogsaa stötte belgisk industri
ved åt vise flaget i fremmede havne, og de store surnmer som
nu aarlig gaar ud af landet som fragter til fremmede rederier,
vilde ialfald for nogen del forblive paa belgiske hinder.

Men fremfor alt gjör man opmterksom paa, i hvilken pr ek an
stilling Belgiens export vilde beflnde sig, om gjennem en europeisk
krig en vsesentlig del af den nu tilgjsengelige tonnage blev
trukket tilbage.

Om maaden, hvorpaa man skulde kunne tilveiebringe en
handelsmarine, er meningerne imidlertid meget delte. Man er

1 Tyende af disse tyske linjer modtager nu tilskud af den belgiske regjering
for åt anlöbe Antwerpen, og den ovetifor nsevnte stserke vaekst af belgisk export
til 0stasien og Australien turde i vsesentlig grad skyldes dette. Men det forstaaes
let, åt denne ordning, hvor gode resultater den end maatte opvise, ikke byder
samme fordele og garantier som en export under belgisk flag.

BELGIEN. 148

Åtgärder i främmande tänder.

enig om, åt staten selv ikke bör optraede som skibsreder; men det
foreslaaes derimod, åt den understötter sägen ved f. eks. åt gaa
ind som passiv deltager i et stort dampskibskompani eller ved
under de förste aar åt betale en understöttelse svarende til assuranceprsemien.
Den sidste udvei minder jo adskilligt om de franske
söfartsprsemier, som ikke synes åt have givet söfartsnaaringen dersteds
nyt liv, og som af en fransk forfatter er bleven betegnede
som en slags morphin, der for altid ödeltegger dem, som den
tilsyneladende kommer tilhjaelp.

Medens man som regel gaar ud fra, åt det er dampskibstrafikken,
som nu alene kan komme i betragtning, hsever der sig
dog ogsaa vaegtige röster for först og fremst åt an skäfte en del
seilfartöier, da en dygtig sömandsstand alene kan oplaeres ombord
i saadanne.

Hvad der vil resultere af alle disse debatter, er ikke godt åt
sige. Den store mamgde stiller sig endnu tvivlende og apatliisk,
og der er ikke synderlig udsigt til, åt belgiske kapitalister i nogen
större udstraskning • skulle ville interessere sig for sägen.

Skeppsbyggeri. Enkelte tegn til fremgang er der dog. Skibsbyggeriet i Belgien
har under de sidste 5 aar taget et opsving, som lover godt
for fremtiden. Ved siden af det store selskab »Cockerill» i Hoboken
er der anlagt flere skibsvaerfter for konstruktion af jernog
staalfartöier. Det er vistnok endnu vaesentlig flodbaade og
buxerbaade, som bygges; men begyndeisen er ialfald gjort.

4ndra åtgärder. Et andet faktum fortjener opmaerksomhed. De tvende dampskibslinjer,
som besörger förbindelsen mellem Belgien og Kongostaten,
har i de med sidstmevnte stat indgaaede kontrakter forpligtet
sig til, åt fra mesto aar åt regne mind st en halvpart af
ofRcerer og övrige bessetning skal vajre af belgisk nationalitet.

Siden 40 aar tilbage har Belgien ingen krigsmarine, og stemningen
er overveiende mod dens gjenoprettelse, idet man mener,
åt nytten ikke vilde staa i rimeligt forhold til de store udgifter.

Der er dog dem som paastaar, åt det for udviklingen af en
handelsmarine vilde vasre nyttigt åt have krigsskibe, som kunde
uddanne vel disciplinerede sömsend, og specielt fremhseves det,
åt Belgiens position i oversöiske havne betydelig vilde styrkes,
om der havdes nogle skibe, mere bestemte for repraesentation af
flaget end for deltagelse i en eventuel krig.

Yttranden af konsulerna.

149 BELGIEN.

B. Utrikes handeln.

1. Handelsundervisningen.

Ved besvarelse af spörgsmaalet om hvad der i Belgien er Handelsundervisgjort
til fremme åt landets udenrigshandel, turde det vistnok vane ningen,
paa sin plads först og fremst åt nsevne den vaegt som man her
har lagt paa ungdommens kommercielle og tekniske uddannelse.

För et lidet land som Belgien der for den vaesentligste del af sin
produktion er henvist til åt söge et marked i fremmede lande, og
hvis gunstige beliggenhed giver anledning til en udstrakt transithandel,
er det af speciel vigtighed, åt handelsstanden erholder en
uddannelse som vil stetfe den istand til med held åt deltage i
den stadig mere tilspidsede konkurrance mellem de forskjellige
lande.

Der findes derför et i forhold til landets udsträckning og
folkemtengde betydeligt antal — omkring 40 — professionelle og
industrielle skoler. Blandt landets liandelsskoler indtager det
ogsaa udenfor Belgiens gränser höit anseede, i 1852 oprettede
»Institut Supérieur de Commerce ä’Art v ers» den förste plads. Institut supérieur

Det almmdelige kursus er to-aangt; men ved förordning åt d’Anvers.
12:te januar 1897 er der oprettet endnu en aarsklasse, sandig
bestemt for dem der önsker åt uddanne sig for konsulatkarrieren;
de som bestaar den dertil knyttede examen, erholder diplom som
»licencié du degré supérieur en Sciences commerciales et consulaires
de 1’Institut d’Anvers».

Institutet, som forudssetter hos sine elever en vis foruddannelse,
hvorfor disse ogsaa ved sin indtraedelse tima afltegge eu
noksaa omfattende examen, saafremt de ikke paa anden maade
kan godtgjöre åt de vil vivre istand til åt fölge undervisningen,
har optaget som fag:

1) Handelens og industriens historie. 2) Kommerciel og industriel
geografi. 3) Statsekonomi. 4) Statistikens hovedpunkter.

5) Fremstilling af de almindelige retsprinciper. 6) Handelsret
og söret. 7) Folkeret; konsukere forordninger. 8) Administrationsret
og offentlig ret. 9) Toldlovgivning i Belgien og de vigtigste
andre lande. 10) Skibskonstruktion og skibsrederi. 11) Varekundskab,
den kommercielle kemis elementer samt teknologi. 12)

Tysk, holländsk, engelsk, spansk, italiensk og russisk.

Hertil slutter sig et praktisk kursus i alle slags handelsforretninger
(börsforretninger, bankforretninger, voldgift, assurance,
transport etc.), i bogholderi, samt i handelskorrespondance i de

-BELGIEN. 150

i främmande länder.

Handelsmuseer.

from mede sprog, som lmres ved institutet, o g der 1 tegges smidig
vmgt paa denne elevernes praktiske uddannelse.

Til institutet er knyttet bibliothek, laboratorium og et handelsmuseum
med pröver af saavel belgiske som andre ländes naturog
industriprodukter. Pröver for dette museum hjemsendes af
Belgiens reprmsentanter i udlandet, hvem der er givet specielle
instruktioner i saa henseende. Det behöver ikke åt paapeges af
hvor stor betydning det er for den vordende handelsmand åt
erholde en udstrakt og indgaaende varekundskab.

2. Handelsmuseer o. d.

Det er modsvarende hensyn, som i adskillige lande har medfört
oprettelsen af handelsmuseer, smidig beregnede paa åt holde
landets industridrivende og exportörer a jour med de forskjellige
udenlandske markeders behov og fordringer, de der gangbare
artikler, deres priser, emballage, leverancebetingelser etc. Af forholdsvis
underordnet betydning turde den anden af disse museers
opgaver vmre, Hemlig åt give importörerne adgang til åt studere
de forskjellige ländes produktion. Men for exporthandelen vil et
saadant museum kunne vmre af uvurderlig nytte, og det afhmnger
öiensynlig blot af exportörerne selv, hvorvidt museerne skal komine
til åt spille den betydningsfulde rölle ved udviklingen af landets
industri og udenrigshandel som man ved deres oprettelse havde
ventet. —

Med hänsyn till hvad i Belgien är företaget på detta
område, anför t. f. generalkonsuln åtskilliga upplysningar hufvudsakligen
om museet i Bruxelles, hvilka väsentligen hämtats från
eu af norske stipendiat-attachén A. Kielland afgifven, särdeles
utförlig berättelse, intagen i »Beretninger om Handel og Skibsfart»
för 1891, nr. 18.

Dessa upplysningar hafva här uteslutits, enär redogörelse
för museerna i Belgien lämnas i eu af komiténs sekreterare särskildt
afgifven berättelse, till hvilken här hänvisas.

Det af t. f. generalkonsuln omförmälda museet i Liége är
numera stängdt.

3. Lokal och central representation för näringarna.

De i Belgien tidligere existerende officielle handelskamre ophmvedes
ved lov af 11 :te juni 1875, der vilde överläde omsorgen
for handelens og industriens interesse!’ til det private initiativ.

Yttranden af konsulerna.

151 BELGIEN.

Istedenfor disse officielle kamre har der da ogsaa dannet sig en
raekke frie handelskainre som mesten alle publicerer aarsberetninger
om handelens og industriens fremskridt inden distriktet.

Det föltes imidlertid snart, åt man gjennem ophaevelsen af de
officielle handelskamre havde tabt et nyttigt bindeled niellera
administrationen og de nairingsdrivende klasser, og der fremkom
krav paa en institution, som ved afgjörelsen af vigtigere spörgsmaal
vedrörende handel og industri kunde paa en tilfredsstillende
maade representera sagkyndigheden og de private interesser. For
den belgiske reglering, der altid har udmserket sig ved en rastlös
virksomhed til fremme af landets välstånd gjennem praktiske
foranstaltninger, stod det ogsaa som önskeligt åt skabe en institution
der kunde yde regjeringen sin medvirkning ved lösningen
af ökonomiske spörgsmaal, og ved kgl. förordning af 6:te juli 1890
oprettedes »Le Conseil Supérieur de l’Industrie et du Commerce».

Det omorganiseredes ved kgl. förordning af 15:de januar 1896
og bestaar nu af 66 medlemmer, 44 for industri og 22 for handel.
Af disse 66 medlemmer udnsevnes 18 af Kongen, medens de
övrige vaelges af 480 »klassedelegerede», som igjen er valgte af

1) handlende og industridrivende, der betaler minst 20 francs
i handelsafgift,

2) bestyrere og direktörer for aktieselskaber; bestyrere af
miner og stenbrud.

Valgene af delegerede og raadsmedlemmer foregaar efter en
inddeling i 10 grupper og 41 klasser. I hver provins vtelges et
bestemt antal (mest 1, 2 eller 3) delegerede for hver klasse i forhold
til den större eller mindre rölle som vedkommende industri
spiller inden provinsen, og de delegerede för de klasser som danner
en gruppe, vaslger igjen medlemmer af raadet inden gruppen.

Nedanför hidsgettes en fortegnelse over grupperne tilligerned
opgave over antallet af raadsmedlemmer og delegerede inden hver

af disse:

GruPPe'' medlemmer. Delegerede.

1. Industrier for udvindelse af raastoffe..... 5 50

2. Maskin- og metalindustri.......... 5 50

3. Textilindustri................ 4 40

4. Industrier for fremstilling af nseringsmidler etc. 5 50

5. Beklaedningsindustrier............ 4 40

6. Bygnings- og möbelindustrier........ 4 40

7. Diverse industrier.............. 5 50

8. Import og export, bank- og vexelervirksomhed,

assurance, transport og spedition...... 7 70

9. Engros handel ............... 4 40

10. Detailhandel......:......... 5 50.

Conseil Supérieur.

BELGIEN. 152

Åtgärder i främmande länder.

Handels stipendier.

Denne klasse- o g gruppeinddeling sikrer en ligelig repraesentation
af de forskjellige interesser og danner, i förbindelse med
den indirekte valgmaade, eu borgen for, åt raadet. kommer til åt
bestaa af mamd, der ved sin kyndighed og sin anseelse vil forlene
raadets beslutninger med den fornödne autoritet.

Raadets medleinmer oppeba?rer ingen aflönning, hvorimod der
kan tilstaaes dem en reisegodtgjörelse. De vadges, ligesom ogsaa
de delegerede, for et tidsrum af 4 aar.

Le Conseil Supérieur de 1’Industrie et du Commerce har åt
afgive bettenkning om de sager som regjeringen maatte forehegge
det, og åt redigere de förslag som det maatte faa i opdrag åt
fremlasgge. Raadet saminenkaldes af handelsministeren saa ofte
som det findes nödvendigt, dog mindst en gång om aaret. En
tredjedel af medlemmerne kan fremsadte forlangende om åt raadet
sammenkaldes for åt dröfte bestemte spörgsmaal.

Regjeringen har ret til åt opnasvne embedsrmend (departeinentsfunktiomerer),
til åt deltage i raadets forhandlinger, dog liden
stemme, saasnart de ikke hörer til de 18 af Kongen udmevnte
raadsmedlemmer.

Regjeringen kan paa forlangende af raadet sammenkalde de
klassedelegerede til diskussion om sager som raadet maatte önske
åt törela>gge dem, — en adgang der dog antagelig ikke ofte vil
blive benyttet.

4. Haudelsstipendier.

Tilstaaelse af stipendier til unge handelsmcend der i udlandet
önsker åt fortsaatte sin kommercielle uddannelse, er under senere
aar bleveti benyttet i flere lande som et middel til efterhaanden
åt skabe en handelsstand, bedre udrustet end tidligere for den
stadig stigende samfiersel og konkurrance med andre lande. Selv
om disse yngre handelsmamd ikke senere vender hjem for der åt
tilgodegjöre de vundne erfaringer, men isteden foretraikker åt
grunde en forretning i udlandet, vil den givne understöttelse i
almindelighed vise sig åt v inre vel anvendt, idet de saaledes
etablerede firmaer vil danne en slags forposter for hjemlandet og
naturlig vil gjöre sit for åt fremme dets export.

I Belgien blev saadanne stipendier indstiftede allerede i 1862.
Stipendierne som kun tilstaaes for ophold i oversöiske lande,
fastsiettes i regelen til tres. 6,000 og oppebseres vanligvis i 3 aar.
De gives unge mennesker som har gjennemgaaet alle 3 klasser
ved handelsinstitutet i Antwerpen, eller som med udmamkelse har
bestaaet den til det 2-aarige kursus ved naevnte institut knyttede
examen.

Yttranden af konsulerna.

153 BELGIEN.

Man giver stipendiaterne temmelig frie hinder; de kan under
sin stipendietid opholde sig paa et enkelt sted inden det dem
anviste land, eller benytte tiden til reiser; det staar dem ogsaa
flit åt söge ansaettelse i et handelshus.

De har aarlig åt indsende en indberetning om de kommercielle
o g industrielle forhold inden det land, hvor de opholder
sig, liden åt noget saerskilt thema forelaegges dem til behandling.

5. Konsulatväsendet.

Om Belgiens Iconsulatvcesen meddeler stipendiat-attaché Kielland
i den ovenfor naivnte rapport bland andet fölgende:

»Belgiens konsulatvaesen er indrettet paa den maade åt der
paa de vigtigste söfarts- og handelscentrer er ansat ulönnede, men
omhyggelig valgte konsuler, hovedsagelig Belgiere bosatte paa
vedkommende steder. Disse har åt udföre de daglige forretninger,
åt expedere fartöier og skaffe den belgiske handel detaillerede og
praktiske oplysninger hvilke de, fordi de selv driver forretninger,
inaaske bedre end andre er istand til åt skaffe tilveie. I de
vigtigere lande, hvor det. ansees hensigtsmaessigt, ansaettes saa
diplomatiske agenter, samt en eller flere lönnede konsuler eller
generalkonsuler, der skal före overopsynet med og veilede de
ulönnede konsuler i det dem underlagte distrikt. Deres hovedsagelige
virksomhed bestaar imidlertid i åt studere vedkommende
lands almindelige og specielle resurcer for åt kunne afgive
almindelige oversigter, åt stråke hen til åt gjöre belgisk industri
bekjendt og åt forsvare dennes interesse!’; det paaligger dem i
det öiemed åt foretage reiser i distriktet, og da de altid maa vane
ubundne og fuldstaendig maa kunne öfre sig for sin mission er
der ogsaa i regelen ansat en ulönnet konsul paa det sted, hvor
den lönnede konsul har sin station. Saavel han som de övrige
ulönnede konsuler beholder altid, selv om embedskonsulen er naervarrende,
for sit distrikts vedkommende sit kancelli, sin jurisdiktion
og den udelukkende udövelse af alle de hans embede tillagte
attributer. Naar en lönnet konsul har vanet ansat saa knoge paa
et sted, åt det maa antages åt Belgien gjennem ham er bleven
tilstiaekkelig underrettet om det fremmede land og dette om
Belgien og belgiske produkter, inddrages konsulatet, og konsulen
forflyttes til et andet sted, hvor han begynder den samme oplysningsvirksomhed
forfra.»

Tidligere kraevedes der ingen specielle kvalifikationer for åt
blive konsul oden den åt lönnet konsul maatte vaere'' belgisk

Handels- och sjöfartskomiléns betänkande: Åtgärder utrikesin. in. 20 .

Konsulat väsendet.

BELGIEN. 154

Åtgärder i främmande länder.

undersaat. Under 25:de september 1896 udfserdigedes imidlertid
en ny konsulatforordning, der fastsaetter en ny organisation åt
konsulatvaesenet. Den frie adgang til åt udnmvne hvilkensomhelst
belgisk borger til lönnet konsul var bleven inotiveret derved åt
man da kunde sikre sig åt den rette mand koin paa den rette
plads, idet vedkommendes skikkethed for den specielle post burde
vrnre det ene afgjörende.

Det kunde imidlertid, selv i den bedst regjerede stat, ikke
undgaaes åt paa denne maade private hensyn og förbindelser fik
större eller mindre indflydelse paa valget, og man forlangte derför
den garanti, som ligger i et offentligt bevis for ansögerens kompetence.
Den ovennsevnte förordning bestemmer derför åt man
för åt kunne indtraede i konsulatkarrieren maa viere Belgier,
mindst 21, men ei over 40 aar gammel samt i besiddelse af
diplom for höiere kommerciel uddannelse. En senere förordning
af 13:de januar 1897 bestemmer åt man for åt kunne blive vicekonsul
maa have erholdt graden som »licencié du degré supérieur
en Sciences commerciales et consulaires», enten ved det ovenomhandlede
Institut Supérieur de Commerce d’Anvers eller, i egenskab
af docteur en droit eller ingeniör, yed belgisk universitet. De
som uden åt besidde saadant diplom dog har gjennemgaaet kursus
ved universiteterne, militairskolen, agerbrugsinstitutet i Gembloux,
handelsinstitutet i Antwerpen (dets 2 nedre klasser) eller bergvierksskolen
i Hainaut vil af udenrigsministeren kunne tilstedes
adgang til åt indtraide i karrieren (som lönnet vicekonsul), dog
först efter åt have underkastet sig og bestaaet en examen der
omfatter fölgende fag: Kjendskab til offentlig ret, administra tionsret

og civilret; handelsret og söret; kjendskab til folkeret;
offentlig og privat international ret; statsekonomi og statistik;
konsulmre forordninger; industriel og kommerciel geografi; bogholderi
og handelsregning; kjendskab til belgiske industriprodukter
og til import- og exportartikler; fransk stil, samt engelsk eller
tysk, hvorhos kandidatens kjendskab til andre sprog vil komine i
betragtning ved bedömmelsen.

För att kunne udnsevnes til lönnet konsul maa man i mindst
6 aar have vseret vicekonsul eller bureauchef i udenrigsdepartementets
handels- og konsulatafdeling. Undtagelsesvis kan indehavere
af det for vicekonsuler nödvendige diplom udnievnes direkte
til konsuler, om de under et tidsrum af mindst 10 aar efter
diplomets erhvervelse har beskjmftiget sig, i Belgien eller udlandet,
med kommercielle spörgsmaal eller handelsaffserer.

Lönnede generalkonsuler vaelges blandt de lönnede konsuler
med mindst 6 aars tjenstetid.

Yttranden af konsulerna.

155 BELGIEN.

Det vil sees, åt enhver har åt gjennemgaa graderne o g åt
man af de lönnede konsuler krsever sa3rdeles omfattende og mangesidige
kundskaber, beregnede paa åt vtcre dem til nytte ved opfyldelse
af de mange forskjelligartede pligter som paahviler
dem. Det turde heller ikke v inre tvivl om, åt de belgiske konsuler
gjennem den uddannelse, de har erholdt, maa ansees sandig vel
udrustede for sit hverv.

Vicekonsulerne, hvis lön varierer mellem tres. 6,000 og
tres. 8,000, attacheres en ten et konsulat eller erholder rnidlertidig
an snitt else ved udenrigsdepartementets handels- og konsulatafdeling.

Generalkonsulers og konsulers aflönning bestaar af 2 elementer,
et fast, Hemlig henholdsvis tres. 8,000 og tres. 6,000, og et andet
element som varierer efter det land, hvori konsulen opholder
sig, i hvilken henseende man har taget hensyn dels til postens
vigtighed og arbeidets omfattning, dels ogsaa til den större eller
mindre opofrelse af personligt velvaere som opholdet i vedkommende
land maatte betyde for stillingens indehaver, f. eks. hvor
kliinaet ikke passer Europteere. De forskjellige lande er derför
inddelte i 5 kategorier, hvoraf den förste omfatter Brasilien, China,
Guatemala, Philippinerne, britisk Indien, holländsk Ostindien,
Persien, Siam og Venezuela, samt den anden Sydafrika, Afrikas
vestkyst, Australien, Chili, Peru, Mexico og Japan.

Inden disse kategorier udgjör tilhegslönnen: fra tres. 6,000
til tres. 14,000 for generalkonsuler og fra tres. 4,000 til tres.
1 2,000 for konsuler. Generalkonsuler erholder derhos, medmindre
Kongen for det enkelte til hel de anderledes bestemmer, alderstilheg
med tres. 2,000 efter 5 aars, 3,000 efter 10 aars, 4,000 efter 15
aars, 5,000 efter 20 aars og 6,000 efter 25 aars tjenstgöring,
hvorved iagttages, åt tid tilbragt i de under l:ste kategori naevnte
lande regnes dobbelt.

Konsulerne oppebasrer ingen kontorholdsgodtgjörelse. Derimod
tilfalder alle expeditionsafgifter udelt konsulen, hvad enten han er
lönnet eller ulönnet, og disse afgifter kan ved enkelte konsulater
gaa op til flere tusind francs om aaret.

De lönnede konsuler maa ikke drive nogen slags forretning
og maa hverken direkte eller indirekte vtere interesserede i noget
handelsforetagende; enhver overtrtedelse heraf vil medfölje deres
tilbagekaldelse.

Denne starkt akcentuerede fordring paa åt konsulerne skal
staa fuldstsendig uafhamgige og heller ikke benytte sin stilling til
fremme af personlige interesse!’ ligger ogsaa til grund for den
tendens, som under senere aar har gjort sig gjafldende i Belgien

BELGIEN. 156

Åtgärder i främmande länder.

henimod ombytning af de ulönnede konsuler med lönnede, saa
långt soin budgetmmssige hensyn maatte tilstede. Det er i saa
henseende af interesse, hvad den belgiske udenrigsminister i sit
budgetförslag for 1899 udtaler angaaende önskeligheden af åt
flere lönnede vicekonsuler anstettes. Han anförer: »Der er grund
til åt tilföie, åt et antal vigtige poster endnu ikke har kunnet
blive forsynede med vicekonsuler; det er et forhold som det vilde
vtere önskeligt åt faa rettet paa snarest muligt. Det er nemlig
nödvendigt åt distinktionen niellera karrierekonsuler og kjöbmandskonsuler
bliver stadig xnere effektiv under den nye tingenes
ordning. Naar undersögelsesreiser eller andre aarsager midlertidig
beröver et lönnet konsulat dets indehaver, er det önskeligt åt en
funktionär tilhörende karrieren er tilstede for straks åt kunne
overtage ledelsen. Erfaring viser åt der kan vtere alvorlige
ulemper forbundne med åt korrespondance, bestemt for en funktionär
hvem det er forbudt åt befatte sig med handelsaffterer, i
et givet öieblik befinder sig i htenderne paa en stedfortrseder som
ikke er underkastet nogen saadan indskrsenkning.»

Den me väte tendens har selvfölgelig medfört en stadig stigning
af det belgiske konsulatbudget som under de seneste aar
er gaaet op fra tres. 725,225 i 1896 og tres. 775,900 i 1897 til
tres. 784,900 i 1898; for kommende aar foreslaar regjeringen
belöbet forhöiet til fres. 853,900, og der er ingen grund til åt
antage åt man vil blive staaende herved.

For öieblikket findes lönnede konsuler i Liverpool, Colli, Madrid,
Moskwa, Kharkoff, Sophia, Konstantinopel, Athen, Beyrouth, Galatz,
Bombay, Calcutta, Bangkok, Honkong, Shanghai, Hankow, Tientsin,
Batavia, Yokohama, Tanger, Cairo, Tunis, Pretoria, Durban,
Philadelphia, Ottawa, San Francisco, Guatemala, St. Croix de
Teneriffe, Sant Jago, Saint Paul (Brasilien), Buenos Ayres, Lima
og Melbourne, og der foreslaaes oprettet 3 nye, i Centralamerika,
Vestindien og Philippinerne.

Det vil beimerkes åt man har lågt hovedvtegten paa Belgiens
konsulaire representation i oversöiske lande, hvor det gjtelder åt
oparbeide nye markeder. For åt gjöre konsulens ophold i saadanne
lande mere frugtbringende, paaltegges det ham, som ovenfor antydet,
oftere åt foretage undersögelsesreiser Liden distriktet, og
til dalk k el se af de herved forbundne udgifter er paa udenrigsbudgettet
for 1898 opfört et belöb af fres. 40,000. Man har
heller ikke v ter et uopmarksorri paa nytten af, åt konsulerne holder
sig a jour med sit hjemlands fremskridt paa det industrielle omraade,
og det er derför bestemt åt der mindst en gång hvert
femte aar skal gives dem anledning til åt foretage reiser i Belgien,

Yttranden af konsulerna.

157 BELGIEN.

hvorunder der arrangeres moder med fabrikanter og exportörer
i de forskjellige industricentrer.

Det tilholdes konsulerne åt give sine indberetninger, hvilke
offentliggjöres i »Recueil Consulaire», en mest mulig praktisk
karakter, og deres virksomhed er gjenstand for nöie kontrol.

Ganske betegnende i mere end en henseende for belgiske forhold
er en bestemmelse i konsulatforordningen om åt udenrigsministeren
hvert aar skal forelmgge Kongen en fortegnelse over de konsuler
som ved sin iver, sin dygtighed og sine tjenester har gjort sig
smidig fortjente til Ids. Majestmts velvilje.

6. Naturliga förutsättningar in. in.

Naar Belgiens hele handelsomsmtning er steget fra 202 millioner
francs i 1831 — det aar, da landet vandt sin uafhmngighed —
til 360 millioner i 1835, 834 millioner i 1850, 1,803 millioner i
1860, 3,282 millioner i 1870 og 5,928 millioner i 1897,1 saa
skyldes dette kolossale opsving selvfölgelig ikke blot gode handelsskoler
og tekniske skoler, dygtige konsuler og en agtpaagivende
og virksom administration, men beror i vmsentlig grad dels paa
landets egen frugtbarhed og läge naturlige hjmlpekilder, samt befolkningens
driftighed og vindskibelighed, dels paa landets beliggenhed
der giver anledning til en serdeles udstrakt transithandel.

Medens saaledes den samlede vmrdi af de under 1897 til Belgien
importerede varer gik op til tres. 3,090,800,000, faldt heraf tres.

1.818.000. 000 paa varer bestemte til forbrug eller vidare bearbeidelse
inden landet, og fres. 1,272,800,000 paa varer bestemte
for re-export, og af totalvmrdien af den samtidige export, fres.

2.837.300.000, falder fres. 1,568,400,000 paa belgiske produkter
og industriartikler og fres. 1,268,900,000, eller ikke långt fra
halvdelen, paa varer af udenlandsk oprindelse. Da transitgods
ikke altid opföres som saadant, smidig hvor indförselstolden for
vedkommende artikel er liden eller ingen, turde transithandelen
i virkeligheden indtage en höiere proportion, end hvad der fremgaar
af de officielle opgaver.

Belgiens centrale beliggenhed vilde dog ikke have vseretAntwerpens hamn.
tilstrmkkelig til åt fremkalde eu i forhold til dets störrelse og befolkning
saa overordentlig samfmrsel med andre lande, om det ikke
i Antwerpen havde besiddet eu af Europas betydeligste og bedste

1 1 disse belöb indgaar ikke handelen med diamanter, for hvilke Antwerpen
er verdens hovedmarked. Den samlede vaardi af slebne og uslebne diamanter
som importeredes og exporteredes under 1897, anslaaes til 113 millioner francs.

BELGIEN. 158

i främmande länder.

Hamn vid Heyst.

Kanalplaner.

havne. Store anstrsengelser gjöres ogsaa for stadig åt holde denne
havn paa höide med tidens krav. Nye kaianheg långs Schelden
til en sainlet hengde af 2,000 meter er under konstruktion, og
andre betydelige arbeider for havnens udvidelse saavelsom for ny
regulering af flodlöbet staar paa dagsordenen, ligesom man ogsaa
ved nedstettelse af havneafgifterne har sögt- åt luevde Antwerpens
plads i konkurrancen med andre kontinental havne.

Samtidig har kamrene bevilget ca. 40 millioner francs til
anlaig af en havn ved Heyst der skulde blive for Antwerpen og
Brussel hvad Hook of Holland er for Rotterdam og Bremerhaven
for Bremen — et foretagende om hvis betimelighed der forövrigt
hersker meget delte meninger —, og planer er oppe om, til de
mange allerede existerende kanaler paa hvilke der foregaar eu
anseelig trafik, åt föie endnu en der skal forbinde Brussel med
havet (enten fra Terneuzen eller, efter det seneste förslag, fra
Heyst) og gjöre landets hovedstad til eu havn tilgjaengelig för de
störste fartöier. Hertil kommer et serdeles udstrakt jernbanenet,
som sietter Antwerpen og Brussel i direkte förbindelse med alle
mellemeuropmiske markeder. De fleste linjer er statsbaner, og
de hyppige lund ringer af tarifferne for varetransport viser åt
styrelsen bestradier sig for ved fastsmttelse af taxterne åt tage alt
nödvendigt hensyn til handelens og industriens krav.

7. Nya aflägsna marknader. Kolonialpolitik.

Den stadig ögede produktion og den altid tiltagende konkurrance
mellem de forskjellige lande gjör det til en nödvendighed
åt opsöge nye markeder.

Det har i saa
belamring, åt landets vareudbytte med andre europmiske stater
repraesenterer den overveiende del af den samlede import og export,
i 1897 saaledes 78.7 %, og åt specielt den vmsentligste del af
exporten af belgiske varer (i 1896 hele 85 %) gaar til Europa
og heraf igjen de 10 tolvtedele til Belgiens fire naboer, Frankrig,
Holland, Storbritannien og Tyskland. Det fremhaaves åt dette
forhold indebaarer en fare for den belgiske industri, inden hvilken
Överproduktion og deraf fölgende slappelse af al virksomhed
öieblikkelig vilde fremkaldes om et eller flere af de me vilt o naglande
stamgtes, enten som fölge af krig eller gjennem indförelse
af prohibitive toldsatser, noget som jo ingenlunde er utamkeligt.
Det er vistnok saa åt en del af de artikler, som exporteres til
nabostaterne, er bestemte for andre lande, som Spanien, Schweiz,

Yttranden af konsulerna.

159 BELGIEN.

Italien, Österrig og Rusland; men dette forbedrer ikke sägen, da
de belgiske exportörer ikke kjender til, hvem der er de virkelige
kjöbere, og da det jo i sig selv er en betamkelig sag åt sälg
foregaar med konkurrenterne som mellemmaend. Belgien er i
virkeligheden, anföres der, prisgivet sine lire naboer, og det netop
dets fornemste og farligste konkurrenter.

Derför er det en livssag for Belgien åt skabe sig nye markeder,
og disse bör fortrinsvis söges i u den europeiske lande hvilke besidder
den störste udviklingsdygtighed. 1 denne henseende viser
handelsstatistikken allerede nu nogen fremgang, idet den andel
som udeneuropauske lande under de seneste aar har havt i exporten
fra Belgien gik op til:

1886 1887 1888 1889 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897
9.2# 10.4 # 10.7 / 10.3% 10.5% 10.6% 11.3% 11.9# 10.9# 12.8# 15# 14#,

og tager man for sig de enkelte lande, Under man åt f. eks.
exporten til Kongostaten i 1896 steg med 37 %, til Japan med
70 %, til Australien med 41 %, til Kapstaden med 68 % og til
China med hele 130 % (tres. 1,300,000).

Af overordentlig betydning for Belgien turde erhvervelsen af
Kongo blive. Dette uhyre territorium paa omkring 2,200,000
kvadratkilometer er som bekjendt i navnet en uafhaengig stat —
»Etat Indépendant du Congo» — med kong Leopold som suverän;
men regjeringen har sit s»de i Brussel, og landet kan betegnes
som en belgisk koloni.

Det var under adskillig modstand åt kong Leopolds dröm
om åt skabe et stort belgisk kolonialrige — et »Greater Belgium»
-— blev til virkelighed, og mange var de spaadomme som frem.
kom om foretagendets haablöshed; men de synes nu åt ville blive
gjort til skamme, og man begynder efterhaanden åt forstaa hvilken
betydning erhvervelsen af kolonier kan faa for Belgiens fre mtid.
Saaledes udtaler en anseet belgisk forfatter i et nylig udkommet
vserk om kolonisationsspörgsmaalet:1

»Kolonisation er bleven en uafviselig nödvendighed som industridrivende
nationer ikke kan komme bort fra. — -— — —
Ligesom individerne har nationerne behov for et gaardsbrug (une
ferme), hvorfra de kan hente sin kommercielle og industrielle
naering, de raastoffe som de tilbagesender til udlandet i form af
ber dige produkter, og de gjenstande som de behöver for åt til 1

Alphonse de Hautteville: »Les aptitudes colonisatrices des Beiges, et la
Question coloniale en Belgique».

Kongo.

BELGIEN. 160

Åtgärder i främmande länder

fredsstille sin luxus eller öge sit velvaere. I disse »gaardsbrug»
stofter de sine egne sönner som bestyrere, ftestere og paa samme tid
kjöbere og leverandörer. Den dag er ikke fjern, da de som har
forsömt åt sikre sig et eller flere »gaardsbrug» vil komme i afhtengighedsforhold
til andre nationer. Bundne paa hinder og
födder vil de ligeoverfor disse synke ned til en tilstand af kommerciel
og industriel underkuelse, hvad der, sandig for de surna
lande, er en forlöber for den politiske underkuelse.»

Som bevis paa hvorledes moderlandet altid vil gjöre sig
gjaddende i kolonien til fortramgsel af andre lande kan tjene
nedenstaaende opgave over de forskjellige staters handel med
Kongostaten under 1896:

Land.

Export til Kongo
af egne produkter.

Import fra Kongo

Francs

%

Francs

%

Belgien........

. . . . 10,162,406

66.76

10,866,060

72.1.

Storbritannien.....

. . . . 2,600,682

17.08

438,117

2.8

Tyskland........

, . . . 934,706

6.13

213,521

1.4

Holland........

. . . . 668,612

4.38

2,324,274

15.3

Portugal........

. . . . 161,834

1.05

—

Frankrig........

. . . . 154,855

1.01

—

—

Italien.........

. . . . 122,183

0.80

—

1 1897 var denne Belgiens overlegenhed end mere freintraedende.

Medens saaledes erhvervelsen af heromhandlede koloni har
skaffet Belgien et marked, hvor det indtager en fuldstamdig dominerende
stilling, og hvorfra de belgiske exportörer ikke behöver
åt frygte for åt blive udelukkede gjennem indskraenkninger i
handelsfriheden, har paa den anden side denne förbindelse med
Kongo skald nye markeder i Belgien, saaledes for elfenben og
kautschuk af hvilke artikler der indförtes til Antwerpen:

1889 1897

Elfenben.......... 46,600 kg. 265,000 kg.

Kautschuk ...... 4,900 » 1,679,154 » .

Af andre varer som paa lignende mande har fundet et marked
i Antwerpen under senere aar kan nrevnes olje og palmenödder.

Yttranden af konsulerna.

161 BELGIEN.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Belgien.

A. Sjöfarten.

En vaesentlig del af varetrafikken mellem Sverige og Belgien
foregaar med regulimre svenske dampskibslinjer, hvoraf der findes
en mellem Antwerpen og Helsingborg—Malmö—Stockholm og en
anden mellem Antwerpen og Göteborg (ugentlig). Der turde
saaledes ikke vasre grund til åt klage over mangel paa direkte
förbindelser — en vigtig betingelse för exporthandelens udvikling
—, og der synes for mer v amen de ikke åt foreligge nogen
trång til opret-telsen af nye saadanne linjer.

Hvad forövrigt varetransporten fra Sverige — speciel! dets
Ostersöhavne — til Belgien angaar, maa det imidlertid beklages
åt en saa stor proportion heraf sker med fremmede, smidig engelske
og tyske, fartöier. Loven om »the survival of the Attest»
finder ogsaa her anvendelse, og skal de svenske rederier med
held kunne optage konkurrencen paa dette omraade, maa de först
og fremst sörge for åt disponere over de for farten mest passende
fartöier.

Sverige med sin talrige og serdeles dygtige sömandsstand
har alle betingelser for en yderligere udvikling af sin handelsmarine,
og de seneste aars indkjöb af större dampskibe for svensk
regning tyder paa åt man har ret til her åt vente meget af det
private initiativ.

Staten vil da kunne indskrmnke sig til åt se til åt den
svenske skibsfart ikke paalmgges större byrder, end den kan bane
uden åt ligge under i konkurrancen, og eu nedsiettelse af konsulat
af g ifte me, saaledes som foreslaaet af komiteen, vilde derför
af alle interesserede hilses med glmde. Disse afgifter spiller vistnok
ikke altid nogen serdeles stor rölle for et fartöis budget,
men kan dog for dampskibe som ikke gaar i regelnnessig rute
ofte blive fölelige nok.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. in.

T. f. generalkonsul
Eckells åsikt.

Konsulat afgifterna.

21

BELGIEN. 162

Åtgärder i främmande länder.

B. Handeln.

T. f. generalkonsul De raaprodukter og delvis bearbeidede varer som danner
Eckells åsikt. Sveriges hovedexportartikler er i Belgien ligesom i andre lande
saa velkjendte og höit anseede, åt man ogsaa i fremtiden kan
gjöre lagning paa eu stadig stigende udförsel.

For afsmtningen af industriartikler kunde der derimod liden
tvivl gjöres betydelig inere end der, bortseet fra fyrstikfabrikationen,
hidtil er gjort. Disse artikler er delvis endnu forholdsvis
ukjendte paa de udenlandske markeder.

Handelsresande. Her synes der kun åt vane en vei åt gaa, nemlig i större
udstråkning end for tiden er vanligt åt udsende liandelsreisende.
Jeg er tilböielig til åt antage åt svenske fabrikanter og exportörer
paa dette punkt ikke har holdt skridt med sine konkurrenter
i andre lande. Det er ofte den eneste maade, hvorpaa en
artikel kan blive introduceret paa markedet; er dette först lykkedes,
vil den videre omsorg for varens udbredelse i mange tilfadde
kunne anbetroes en paa stedet bosat agent, forudsat åt
man kan finde en der er villig til åt afse den fornödne tid til
besög hos kunderne.

Exportagent i Jeg tror ogsaa åt burde mevne, åt en af exportföreningen

Antwerpen. udsendt, med svensk industri fuldt förtrolig agent i Antwerpen
turde antages åt ville Ande et sajrdeles gunstigt virkefeldt, specielt
under hensyn til åt der gjennem de mange direkte dampskibsforbindelser
mellem Antwerpen og oversöiske havne (hvorover
en fortegnelse tindes indtaget i generalkonsulatets indberetninger
for 1896 og 1897), er skabt en udmasrket adgang til, i
mangel af direkte linjer fra Sverige, åt benytte Antwerpen som
formidlingssted for svensk export til udeneuropaeiske lande, en
adgang som vistnok hidtil ikke er bleven tilstrsekkelig paaagtet.

Tillverkning efter Til slutning undlader jeg ikke åt fremhmve åt en vmsentlig
k0\lfardringaT* betingelse för exportens udvikling er fabrikanternes evne og villighed
til åt indrette sin vare i fuld overensstemmelse med de
fordringer som stilles i vedkommende land. Det kan i begyndeisen
foraarsage ögede udgifter ved fabrikationen; men er man
ikke beredt paa åt paadrage sig saadanne, kan man heller ikke
gjöre lagning paa åt finde marked i udlandet.

Priser å mark- Ligesaa bör exportörerne altid have i erindring åt ikke

hjemlandets, men de paa vedkommende marked raadende priser
maa laegges til grund ved beregningerne, og de maa indrette sin
produktion herefter.

Frankrike.

Export frän Sverige 1875: 24,7
1897: 31,3

Import till Sverige 1875: 10,i
1897: 7,6

Handel:

null. kr. Hufvudvaror 1875: trävaror, järn och stål,

» » 1897: trävaror, järn och stål.

» » Hufvudvaror 1875: socker, vin, kaffe.

» » 1897: spirituösa, vin, kaffe.

Sjöfart:

Fartyg afgångna

från Sverige

1875:

1,079 om

282,615

1897:

712 »

479,249

» ankomna

till Sverige

1875:

526 »

133,483

1897:

175 »

93,628

Myndigheter för handel och sjöfart:

Ministére du Commerce, de VIndustrie, des Föstes et des Télégraphes.

Office national du Commerce extérieur.

Conseil supérieur du Commerce et de VIndustrie.

Handelskamrar dels i Frankrike, dels utrikes.

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Havre D. Danielsson.

konsuln i Marseille C. JPeyron.

»

■

Frankrike.

De förenade rikenas dåvarande generalkonsul i Havre D.
Danielsson har afgifvit hufvudrapporten för Frankrike i en promemoria
af den 28 januari 1899.

I.

Åtgärder i Frankrike till sjöfartens och utrikes handelns främjande.

A. Sjöfarten.

Under förra hälften af detta sekel var, erinrar generalkonsuln,
franska sjöfarten skyddad genom särskilda pålagor, som drabbade
den utländska flaggan i fart på landets hamnar dels såsom skeppsumgälder
(droits de tonnage), dels också såsom tilläggsafgift å varor,
livilka befordrades med främmande fartyg (surtaxe de pavillon).
Dessa pålagor blefvo emellertid, i samband med afslutandet af frihandelsvänliga
traktater med flera utländska makter, upphäfda genom
lag af den 19 maj 1866, »les droits de tonnage» från och med
den 1 januari 1867 samt »la surtaxe de pavillon» tre år efter
lagens offentliggörande. Afskaffandet af sistnämnda afgift medförde
därhos upphäfvande! af de differentialtaxor, som å ena sidan
voro gällande för befraktning af utländska fartyg, samt å andra
sidan för varuinförsel landvägen, hvilka taxor jämväl blifvit upprättade
i afsikt att befrämja den inhemska sjöfarten i Frankrike.

Verkningarna af denna skyddslagstiftnings upphäfvande dröjde
icke länge att visa sig i form af tilltagande konkurrens från utländska
fartyg samt minskning af Frankrikes egen handelsflotta.
För att då å nyo komma denna senare till hjälp, sedan ett försök
till återinförande af »la surtaxe de pavillon» måst uppgifvas, såsom
stridande mot de ingångna traktaterna, bestämdes i lag af
den 29 januari 1881 att, till motvikt mot de bördor, som tyngde
på franska sjöfarten till följd af landets tullagstiftning och sjömilitära
organisation, skulle af statskassan utbetalas premier till

Historik.

FRANKRIKE. 166

Åtgärder i främmande länder.

visst belopp för ton af dräktigheten ej mindre för fartyg, som
för fransk räkning byggdes å franska varf, än äfven, dock blott
under tio år, för fartyg, hvilka under fransk flagga användes i
s. k. långfart, hvarvid anmärkes, att fartyg af utländsk byggnad
också erhöllo sistnämnda slags premier, ehuru endast till hälft
belopp.

Partjgspremier. Efter att denna lag blifvit, hvad bestämmelsen rörande de
sistnämnda premierna angår, förlängd, infördes genom en ny lag
af den 30 januari 1893 det nu gällande fartyg spremiering ssystem et
i Frankrike.

Byggnadsparti^. I enlighet med den anordning, som härigenom träffats, utbetalas
af statskassan för hafsgående fartyg (båtiments de mer)
såsom vederlag för de bördor, hvilka franska tulltaxan pålägger
skeppsbyggeriet, en byggnader emir utgörande:

för ång- eller segelfartyg af järn eller stål 65 fr.;
för fartyg af trä om 150 ton eller däröfver, 40 fr.;
för fartyg af trä under 150 ton, 30 fr.,
allt för ton af bruttodräktigheten; samt

för byggandet af maskiner och pannor, anbragta ombord å
ång- eller segelfartyg, 15 fr. för 100 kg.

Seglationspremier. Jämte nämnda byggnadsplan^, som erlägges efter fartygets

naturalisation och som icke är begränsad till viss tid, skall i
kraft af anförda lag såsom ersättning för de förpliktelser, hvilka
örlogstjänsten medförer för handelsflottan, likaledes af statskassan
under en tid af 10 år, räknadt från fartygets byggnad, för
segelfartyg öfver 80 ton brutto samt ångfartyg öfver 100 ton
brutto af fransk byggnad, med undantag dock för fiskefartyg
samt fartyg i statssubventionerad linie, betalas en seglationspremie,
utgående efter hvarje ton af bruttodräktigheten samt 1,000 tillryggalagda
mil med:

l,io fr. för ångfartyg, med årlig minskning, räknadt från
byggnadsåret, af 0,06 fr. för fartyg af trä och 0,04 fr. för fartyg
af järn eller stål;

samt 1,70 fr. för segelfartyg, med årlig minskning från byggnadsåret
af 0,08 fr. för fartyg af trä och 0,06 fr. för fartyg af
järn eller stål.

Denna premie, som utgår så val för långfart som ock för
internationell kustfart, ökas med 25 procent, för ångfartyg, byggda
efter eu af marindepartementet uppgjord plan.

Premieradt fartyg skall afgiftsfritt medföra post samt åtföljande
posttjänsteman.

Efter hvad redan antydts, äro franska fartyg af utländsk
byggnad enligt den nya lagen uteslutna från seglationspremien,

Yttranden af konsulerna.

167 FRANKRIKE.

men från flera håll göras nu ifriga ansträngningar för att få
återinförd den äldre lagens bestämmelse, att sådana fartyg skola
erhålla premie till hälft belopp.

Förutom byggnads- och seglationspremie utgifvas jämväl i
Frankrike enligt särskilda lagar ganska betydande statssubventioner
dels åt storsjöfisket, dels åt vissa postgående ångbåtslinier.

I det hela utgjorde de belopp, som sålunda af statsmedel
anslagits till befrämjande af Frankrikes sjöfartsnäring, enligt sistlidet
års finanslag 41,973,835 fr. med följande fördelning:

Byggnads- och seglationspremier ....

Storsjöfisket......_ • _.......

Subventionerade ångbåtslinier:

Frankrike—Corsica.........

Medelhafvet............

Calais—Dover . . .........

Newyork och Västindien......

Indo-Kina och Japan . _.......

Algeriet, Tunis, Tripolis och Marokko
Australien och Nya Caledonien .
Östra Afrika och Indiska oceanen . .
Västra Afrika..........

fr. 11,575,000
» 3,875,000

. » 355,000

. » 1,351,666

. » 250,000

. » 11,258,000

. » 6,083,688

. » 1,692,055

. „ 3,107,936

. » 1,924,640

. » 500,850

Summa fr. 41,973,835.

Subvention.

Hvad särskild! beträffar franska kustfarten, med hvilken
äfvenledes likställts farten emellan Frankrike och Algeriet, torde
böra erinras, att denna är uteslutande förbehållen franska fartyg,
hvilka följaktligen i sådan fart äro fullkomligt befriade från all
konkurrens. Fartyg i kustfart kunna däremot icke åtnjuta statsunderstöd.

B. Utrikes handeln.

Såsom åtgärd åsyftande att främja Frankrikes direkta utrikeshandel
nämner generalkonsuln endast:

Uppbärandet af tillägg saf gift dels å vissa varor af utom- T™||safgift ä
europeiskt ursprung, hvilka införas öfver land i Europa (surtaxe
d’entrepöt), dels också å åtskilliga europeiska artiklar, som komma
från annat land än tillverkningsorten (surtaxe d’origine). Bestämmelser
härom återfinnas i lagen af den 11 januari 1892, som
infört den nu gällande tulltaxan.

För öfrigt omförmäles i detta sammanhang, att genom lag
af den 19 juli 1890 förordnats, att vissa tunisiska produkter skola
vid införsel till Frankrike behandlas på särskild! gynnsamt sätt,
då de ankomma direkt från tunisisk hamn.

FRANKRIKE. 168

o

Åtgärder i främmande länder.

Generalkonsul

Danielssons

åsikt

Subvention obehöflig.

Konsul Peyrons
åsikt.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Frankrike.

Generalkonsul Danielsson besvarar frågan sålunda:

Så vidt inses, torde näppeligen på lagstiftningens väg något
vara att företaga till främjande af Sveriges sjöfart eller direkta
handel på Frankrike, enär i intet afseende nu gällande bestämmelser
synas kunna sägas vara hinderliga för utvecklingen af
dessa intressen.

Särskildt synas några restriktiva åtgärder mot den indirekta
godsbefordringen icke vara att anbefalla för att gynna den direkta
varuförseln, hvilken åtminstone i fråga om den svenska exporten
till Frankrike alltid torde komma att blifva vida mera betydande
än deri varuförsändning, som förmedlas öfver andra länder.

A andra sidan förefaller det ej heller vara af behofvet
påkalladt att bevilja någon slags subvention åt de svenska sjöfartslinier,
som äro upprättade mellan Sverige och Frankrike.

Marseilles konsulsdistrikt.

Konsuln i Marseille C. Peyron lämnar i skrifvelse af den 28
januari 1899 svar å förevarande fråga, så vidt hans distrikt angår.

A. Sjöfarten.

Utvecklingen af sjöfartsnäringen anser konsuln vara för Sverige,
så väl som för i regeln hvilket annat land som helst, i främsta rummet
beroende af den individuella företagsamheten. De konstgjorda
hjälpmedel, som i form af premier af olika slag och
subventioner kommit sjöfarten till del inom olika länder och
särskildt Frankrike, kunna icke sägas hafva motsvarat hvad man
af desamma hoppats. Detsamma tiar ju äfven, hvad Sverige beträffar,
med hänsyn till vissa premier visat sig vara fallet. Den
erfarenhet, man i detta hänseende efter snart aderton års tillämpning
vunnit i Frankrike, torde gagna oss, ty ehuruväl förhållandena
icke äro alldeles desamma, kunna de dock i hufvudsak
sammanställas.

Den franska sjöfartsnäringen har, trots vanan att räkna på
understöd, aldrig, i ordets stränga mening, florerat och säkerligen

Yttranden af konsulerna.

169 FRANKRIKE.

just därför att den naturliga utvecklingen därigenom hämmats.

Man hade hoppats, att de äfven för denna näring ödesdigra följderna
af 1870 års olyckor skulle kunna upphjälpas genom premier
etc., men då samtidigt dryga afgifter pålades skeppsfarten, kunde
densamma blott ofullständigt draga fördel af den visserligen välmenande
hjälpen. Mera tjänande hade otvifvelaktigt varit att
befria näringen från alla tryckande afgifter.

Olägenheter på ett eller annat håll kunna svårligen undvikas,
då en sådan näring som sjöfarten skall i sin helhet upphjälpas
genom konstlade medel. Den franska lagen af den 29 januari 1881,
som vid ikraftträdandet ansågs fullständig, visade sig snart äga
många luckor, och klagomål saknades icke från rederiernas sida.

En af de mera kännbara olägenheterna med nämnda lag var
onekligen att begränsa densamma till tio års varaktighet, hvarigenom
verkningarna blefvo blott tillfälliga.

Konsuln är absolut af den åsikt, att sjöfartsnäringen bäst hjälpes
genom att få fritt och obehindradt utveckla sig på ett naturligt
sätt, att den individuella företagsamheten, som synes vara i starkt
tilltagande i Sverige, bäst uppmuntras genom att i största möjliga
utsträckning befria näringen från tryckande pålagor.

Den svenska sjöfarten mellan Sverige och detta distrikt har, Afgiftslimlring-ar.
säger konsuln, för visso icke utvecklats, som den borde hafva gjort.

Det är onödigt att här tala om segelfartygen, som nära nog alldeles
upphört på nämnda trade. Eu af de viktigaste orsakerna, hvarför
de öfvergifvit artikeln trä, hvaraf importen till distriktet är betydlig,
torde vara svårigheten att konkurrera med andra nationers
segelfartyg, särskilt italienska och grekiska, som kunna segla
under mera ekonomiska förhållanden, samt ångfartygen. Att söka
återupplifva denna trade vore väl icke mödan värdi.

Segelfartygen finna ännu sysselsättning annanstädes, hvarest
ångfartygskonkurrensen tills dato icke inträngt.

Ångfartygen förtjäna däremot vår fulla uppmärksamhet.

Distriktets resurser, så väl med hänsyn till import som export,
äro sådana, att de uppoffringar, som på ett praktiskt och logiskt
sätt här nedläggas, måste bära frukt. Distriktets hamnar häft a
sedan många år betjänats af en svensk ångbåtslinie, men ingalunda
på ett tillfredsställande sätt. Traden har också icke utvecklat
sig så som man kunnat vänta, och lämnar densamma ännu
i dag ganska mycket att önska. Ett af de första villkor för eu
ångbåtslinie för att på ett varaktigt sätt inplanta sig på en
marknad är pålitliga och bestämda turer. De omnämnda svenska
båtarna hafva varit allt annat än reguliera och hafva därtill icke

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

22

FRANKRIKE. 170

Åtgärder i främmande länder.

tillräckligt ofta visat sig, särskildt i Marseilles hamn. Oafsedt den
allmänt erkända bristen på företagsamhet hos våra rederier, torde
kanske orsaken, såsom en direkt följd däraf, vara den, att bolaget
icke har ett tillräckligt stort antal båtar på medelhafstraden
och följaktligen icke kan hålla jämna steg med konkurrenter.
Medan det svenska bolaget trots ett ansenligt, värderikt
försprång, gjort blott föga framsteg under ett betydligt antal år,
hafva andra bolag uppstått och andra linier insatt sina båtar på
distriktet, Indika icke försummat att draga fördel af marknadens
ställning och vinna terräng, oaktadt det gods, som de taga,
måste gå på indirekta vägar, såsom t. ex. öfver Holland, England,
Tyskland, Danmark och Finland. Ett mäktigt bolag, som förstode
att på sätt, som tidens fordringar kräfva, kasta sig ut på
marknaden, skulle otvifvelaktigt kunna monopolisera sjöfarten
mellan Sverige och detta distrikt. Med ett större antal båtar
och följaktligen med mera reguliera turer äger bolaget »Svenska
Lloyd» alla förutsättningar för att ernå ett godt resultat.
Hvad därför kan göras för att uppmuntra till behörig utveckling
af bolagets verksamhet, med hänsyn särskildt till detta distrikt,
vore till obestridligt gagn för traden.

Hvad här ofvan anförts rörande segelfartygen och träimporten
till distriktet gäller i viss mån äfven ångfartygen, ty äfven
dessa synas hafva öfvergifvit denna fraktfart, ehuru väl icke af
samma orsak som segelfartygen. Skälet därtill är väl snarare att
söka i det förhållande, att våra rederier icke anskaffat fartyg, som
äro lämpliga till denna transport, hvaruti däckslasten spelar en
så framstående rol, utan försöka konkurrera medelst äldre, mindre
passande fartyg.

Af det föregående framgår, säger konsuln, att den svenska
skeppsfarten på Marseilles distrikt icke är af den betydenhet, som
den kunde vara. Våra rederier hafva icke följt, med marknadens
behof med den uppmärksamhet den förtjänat. Om rederierna
sätta sig i mera liflig förbindelse med lämpliga agenter, som hålla
dem reguliert au courant, och samtidigt med mera energi och
företagsamhet sända ut sina fartyg, skall helt visst snart eu förbättring
inträda..

Då, som sagdt, sjöfartsnäringen synes allt mer och mer intressera
våra svenska kapitalister och då synbarligen ett uppsving
är förestående, är rätta ögonblicket inne för att i all måtto uppmuntra
till framtida verksamhet, dels genom att låta näringen
på ett fritt, obehindradt och naturligt sätt utveckla sig, dels ock
genom att. i största möjliga grad befria densamma från tryckande
pålagor.

Yttranden af konsulerna.

171 FRANKRIKE.

B. Handeln.

Ett första villkor för handelns utveckling på ett tillfredsställande
och varaktigt sätt, är, enligt konsul Peyrons mening,
att den har till sin disposition en väl ordnad, direkt och pålitligskeppsfart.
En sådan uppegga,r och, så att säga, pådrifver de
kommersiella förbindelserna, som därigenom befordras i allra
högsta gra-d. Handelsutbytet mellan Sverige och södra Frankrike
är rätt betydligt och kan ytterligare utvecklas med bättre kommunikationer.
En gång dä dessa äro på ett tillfyllestgörande sätt
ordnade, kommer handeln, såsom en naturlig följd därai, att
växa och blomstra, ty gamla, svårt inarbetade förbindelser existera
och goda element finnas på båda sidor för nya sådana. Särskild!
skulle importen till distriktet af svenska artiklar befordras, ty
under nuvarande förhållanden, då mindre partier skola öfverföras,
möta svårigheter, som ofta omöjliggöra mindre affärer, då direkt
eller något så när direkt lägenhet saknas och varan icke tål eu
eller flera kostbara omlastningar. Konsuln anser, att handeln är
så omedelbart beroende af kommunikationerna, att ett praktiskt
ordnande af dessa samtidigt uppmuntrar och befordrar densamma
och sålunda utgör det viktigaste hjälpmedlet.

C. Utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten

i Medelhafvet.

Genom det nu gällande franska tull- och skyddssystemet
blefvo, anför konsul Peyrori, våra fartyg utestängda från en lönande
fraktfart dels emellan algierska och franska hamnar för
transport af får och styckegods, dels ock i vintraden mellan Spanien
och Frankrike, men hafva de, tack vare befälhafvarnes aldrig
felande omsorg i förening med ett godt och lojalt uppträdande,
efterlämnat det bästa anseende bland därvarande befraktare, som
gärna, då tillfälle bjudes, gifva dem företrädet. Trots icke få
franska och andra medelhafsländers reguliera ångbåtslinier, saknas
icke tillfälle till fraktfart för våra fartyg, men ett oeftergiflig!, villkor
är att våra rederier sätta sig i förbindelse med driftiga och välplacerade
mäklarefirmor samt att de, väl och pålitligt underrättade,
låta sina fartyg komma mera ut i farten. Det är anmärkningsvärdt
t. ex., att man blott högst sällan sett den svenska flaggan deltaga i
den betydande hvetetransporten från Svarta hafvet till Frankrike,
hvaruti icke få norska fartyg varit synliga. För närvarande synes

Konsul Peyrons
åsikt.

Konsul Peyrons
åsikt.

FRANKRIKE. 172

Åtgärder i främmande länder.

deri engelska flaggan monopolisera denna trade, då de engelska
rederierna kastat in på fraktmarknaden ett jämförelsevis stort
antal fartyg, som delvis antagit mer eller mindre goda månadsfrakter
och därigenom försvårat konkurrensen. Då emellertid
våra rederier numera torde kunna arbeta under någorlunda lika
förhållanden som de engelska, vore det mödan värdt, at*t de gjorde
sig väl underrättade om möjligheten att få in sina fartyg på
traden.

Våra fartyg hafva äfvenledes varit sysselsatta på hamnar i
Egypten och Mindre Asien för franska befraktare, äfven dessa i
timecharter, hvilken trade fortfarande torde förtjäna intresse.

Våra rederier böra, såsom ofvan nänindt, sätta sig i regulier
förbindelse med goda agenter, som omhändertaga deras intressen
på ett kraftigt och intelligent sätt, naturligtvis understödda i motsvarande
grad från rederiernas sida.

Spanien

Handel:

Export från Sverige 1875: 1,7 mill. kr. Hufvudvaror 1875: trävaror.

1897: 2,6 » » 1897: trävaror.

Import till Sverige 1875: 1,2 » » Hufvudvaror 1875: russin, vin och salt.

1897: l,i » » 1898: vin, russin och salt.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 90 om 27,479 ton.

1897: 71 » 49,668 »

» ankomna till Sverige 1875: 48 » 14,528 »

1897: 23 13,063 »

Myndigheter för handel och sjöfart:

Ministerio de Estado.

Ministerio de fomento.

IlandelsTcamrar dels i Spanien, dels utrikes.

Meddelare: Svenske och norske t. f. generalkonsuln i Barcelona It. Bagge.

» » » konsuln i Bilbao Herman Schanche.

Spanien.

I.

Åtgärder i Spanien till sjöfartens och utrikes handelns främjande.

Rapporten och yttrandet för Spanien är o i skrifvelse af den
25 januari 1899 afgifna af dåvarande t, f. generalkonsuln i
Barcelona, Richard Bagge.

A. Sjöfarten.

1. Skeppsbyggnadspremier.

Jämlikt lag af den 25 juni 1880 art. 2, modifierad genom
kungl. förordningen af den 23 oktober samma år samt senare förordningar,
utbetalas premier till byggare af spanska fartyg under
villkor, att fartyget är byggd! och utrustadt på varf å spanska
halfön eller Baleariska öarna, att dess dräktighet uppgår till eller
öfverstiger 130 ton samt att vederbörande marinmyndighet förklarat
fartyget dugligt för den fart, för hvilken de! afsetts. Premierna
utgå till följande belopp för ton af fartygets bruttodräktighet.
(2,83 kubikmeter):

för fartyg af trä------------------------------

» » » järn eller stål, segelfartyg

» » » » » » ångfartyg..

2. Tull- och fraktfartsbestämmelser.

Restitution af tullafgifter, erlagda vid införsel från främmande
länder af materialier af alla slag för byggande, utrustande
eller reparerande af fartyg af trä eller järn eller ångmaskiner i
sådana, är fartygsbyggare eller redare samt tillverkare af fartygsångpannor
eller maskiner medgifven genom art. 13, 14 och 15

40 pesetas
55 »

75 »

SPANIEN.

176

Åtgärder i främmande länder.

af lagen om sjöfart af deri 22 november 1868 samt instruktionen
af den 19 november 1886.

Tull är åsatt fartyg, inköpta från r
för lön af bruttodräktigheten:

segelfartyg.................................................... pesetas

ångfartyg, af trä, intill 50 ton.................. »

» » » mellan 51 och 300 ton

» » » utöfver 300 ton............

» » järn eller stål eller dessa

blandade, oafsedt storleken

ndet, till följande

belopp

Maximal-

Minimal-

tariffen.

tariffen.

pesetas 24,00

20,00

» 48,oo

40,00

» 62,40

52,oo

» 33,60

28,oo

» 30,00

O

O

CM

förbehållen åt spanska

fartyg. Så är genom art. 228 af gällande spanska tullstadgarna
åt den 15 oktober 1894 fraktfart mellan hamnar på spanska
hallon och Baleariska öarna i regeln förbehållen spanska fartyg;
i främmande fartyg kunna mellan dessa hamnar endast föras
resgods, mineralier, hydrauliska kranar, byggnadsvirke, gödningsämnen
samt stenkol, tjära och beck af inhemskt ursprung. Såsom
kustfart skall jämlikt, art. 227 af nämnda stadgar äfven behandlas
fraktfart med frihamnarna å Canarieöarna, med Ceuta,
Melilla, Alhucemas, Penon de la Gomera samt öarna Chafarinas
och 4 ernando Poo med tillhörande områden, för så vidt det gäller
sådana produkter från nämnda besittningar som äro fria från införseltull.

3. Statssakvention till ängbåtslmier.

Direkt stats subvention utgår till »La Compania Trasatlantica
de Barcelona» i kraft al kontrakt mellan staten och nämnda bolag
af den 17 november 1886, men utgör i själfva verket ersättning
för upprätthållande af postförbindelse mellan Spanien å ena sidan
och å den andra. Antillerna, Puerto Rico och Filippinerna med
flera orter. Understödet utgår med vissa belopp för tillryggalagda
mil, nämligen 10,is pesetas för amerikanska linien, '' «

7,15 » » filippinska linien och

5,93 » » öfriga linier.

Farten är stipulerad till 1272 knop i timmen. »

För understödet, som högst får stiga till 8V2 millioner
pesetas för år, har staten förbehållit sig vissa fördelar vid sidan
af postföringen, såsom med afseende på transport af trupper,
vapen och ammunition in. m., hvarjämte fartygen skola vara af

Yttranden af konsulerna.

177 SPANIEN.

järn, stål eller lika godt material, vara försedda med viss beväpning
och i krigstid kunna öfverlåtas till staten. Bolaget
lärer äfven medgifvas tullfrihet för fartyg, inköpta för dess räkning
från utlandet. Kontraktet är slutet på 20 år, men torde
innan dess förlora sin giltighet, sedan de ifrågavarande kolonierna
blifvit Spanien fråntagna.

Verkan af åtgärderna särskildt till det inhemska skepps- Verkan af dessa
byggeriets befrämjande har icke visat sig. Ofvergången från åtgärder,
segel till ånga, från trä till järn och stål har varit Spanien likasom
så många andra länder för snabb, för att det skulle kunnat
följa med. Mindre träsegelfartyg kunna väl byggas på
spanska kusterna och Baleariska öarna, men inga varf finnas ännu
i Spanien för byggande af moderna handelsångare.

Medan segelfartygen sjunkit från 399,900 ton år 1873 till
158,693 ton år 1898, har dock ångbåtsflottan, oaktadt tullen,
rekryterats genom inköp från utlandet, så att den under nämnda
25-årsperiod ökats från 109,200 till 499,330 ton, sålunda för
hela handelsflottan åstadkommit en stigning från 509,100 till
658,023 ton. Med detta förhållande för ögonen samt i betraktande
däraf, att statssubventionen till transatlantiska bolaget
medför staten lika stora fördelar som någonsin bolaget, kan man
förklara, att man på framställd fråga allmänneligen får till första
svar, som ju återgifver det allmänna intrycket, att i Spanien intet
göres till den utrikes sjöfartens befrämjande.

B. Utrikes handeln.

1. Handelskammare.

Hvad utrikes handeln särskildt beträffar, söka nog hande Iska
Dimma i de särskilda orterna i Spanien att göra hvad de kunna,
och särskildt år 1899 efter det olyckliga kriget hafva deras delegerade
sammanträdt till gemensamt möte i Zaragoza för att öfverlägga
om medlen till Spaniens och dess handels pånyttfödelse. Ännu
har man häraf ej sett större resultat än afsändandet till Drott*
ningen-Regentinnan af ett budskap med önskemål, om man undan tager

borttagandet efter kort varaktighet af den under de säregna
finansiella svårigheterna tillkomna, allmänt förkättrade exportskatten
af 2Y7 procent å utförda varor.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, in. in.

SPANIEN. 178

Åtgärder i främmande länder.

2. Handelsstipendier.

Från statens sida har under loppet af hösten år 1898 en åtgärd
vidtagits till varu utförselns höjande, nämligen utsändandet
af kommersiella stipendiater, särskildt till sydamerikanska stater,
och man motser nu med spänning, med hvad framgång dessas
sträfvande!! att finna nya marknader för spanska produkter skola
krönas.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Spanien.

7. f. generalkonsul Bortsedt från trafiken med Cuba, Puerto Rico och FilippiBagges
åsikt, nerna, som representerade resp. 10,42 och 3,9 procent af SpaHandelsomsätt-
niens hela handelsomsättning, utgöras Spaniens förnämsta iinportningen.
artiklar af stenkol och koks från England, uppgående år 1898
till 1,848,096 ton, äfvensom af trävaror, hvaraf samma år införts

från Finland och Ryssland ........... kbm. 122,925

» Sverige.............. » 83,413

» Frankrike.................................... » 75,615

» andra länder.............. » 105,670

tillsammans kbm. 387,623;

härtill kommer bomull (rå) från Förenta staterna samt spannmål
från Ryssland och Rumänien.

Exporten från Spanien åter, som representerar 828 millioner
pesetas i värde mot 740 millioner import, omfattar hufvudsakligen
bly-, koppar- och järnmalmer, metaller, salt, kork, espartogräs,
frukter och vin.

Liksom den största införseln äger rum från England, går
äfven den största delen af de utförda varorna till England, och
helt naturligt kommer därför den britiska flaggan att intaga
hufvudplatsen bland den med varuförseln på Spanien sysselsatta,
handelsflottan. Den britiska skeppsfarten på detta land är till och
med fyra gånger så stor som den inhemska, som likväl kommer
i andra rummet.

Före fransk-spanska handelstraktatens utlöpande 1892 funno
svenska fartyg mycken sysselsättning med att föra vin från Spanien
till Frankrike samt tomfat åter. Nu har denna fraktfart betyd -

Yttranden af konsulerna.

179

SPANIEN.

ligt minskats och förmedlas af regelbundna franska och spanska
ångbåtslinier.

Mellan Spanien och Sverige åter kan näppeligen nämnvärdt
större varuutbyte väntas, så ''länge Spanien finner billigare trä
från sin gamle försäljare Finland och i Sverige tullarna äro för
höga för de spanska bordsvinerna.

Den fraktfart på Spanien, som sålunda företrädesvis står
öppen för våra fartyg, är förandet af kol och koks från England
samt utförandet dit af malmer, frukt och vin. Denna fraktfart
försiggår vanligen i ångare under tidbefraktning, och vid utbudet
af skeppsrum härtill utgöra en massa norska båtar, som förut
vant sysselsatta i bananas-traden på Vestindien, svåra konkurrenter.
Tidbefraktningen är åter ett fält, där det enskilda initiativet
endast kan göra sig gällande.

Statsunderstöd till reguliär linie mellan. Sverige och Spanien,
liknande det som utgår från norska staten till norsk-spanska ångbåtslinien
till befrämjandet af klippfiskexporten från Norge, förefaller
t. f. generalkonsuln sakna grund och vara utan större nytta.
Utom nämnda norska linie underhåller det danska »Forenede
Dampskibsselskab» månatlig förbindelse med norden, och dessa
fartyg hafva för stora svårigheter att få fulla laster från Spanien
för att uppmuntra till konkurrens med regelbundna turer.

En åtgärd sådan som nedsättande af konsulatafgiften å svenska
fartyg är med afseende på Spanien utan egentlig praktisk
betydelse. Konsulatafgiften utgör nämligen endast en bråkdel af
de öfriga där så betungande utgifter, som hvila å fartyg.

T. f. generalkonsuln, som icke yttrar sig om de till den svenska
sjöfartens höjande föreslagna medel, såsom medgifvande af inteckningsrätt
i fartyg, inrättandet af frihamn och frilager, lastpenningars
beräknande efter lossadt eller intaget kvantum, sammanfattar
sitt omdöme däruti, att varuförseln mellan Sverige och
Spanien under nuvarande utsikter ej lider af sadana olägenhetei,
att ett ingripande från svenska statens sida för deras bortrödjande
är påkalladt; att den ej är af så säregen beskaffenhet, att särskild
impuls bör gifvas af statsmakten med förbiseende af andra lika
berättigade intressen, samt att dess utveckling därför bäst torde
böra lämnas åt den enskilda företagsamheten.

Fraktfarten.

Subventioner afrådas.

Konsulatafgåfter.

Statens ingripande
icke påkalladt.

SPANIEN. 180

Åtgärder i främmande länder.

Bilbao konsuls (listrikt.

Konsuln i Bilbao Schanche, som hade att besvara sistnämnda
fråga, så vidt angick hans konsulsdistrikt, anför i skrifvelse af den
30 januari 1899 följande:

A. Sjöfarten.

Konsul Schanches
åsikt.

Saaledes som det fremgaar af den som bilag hosliggeride summariske
opgave (inf. här nedan) over den svenske skibsfart paa
Bilbaos konsulatdistrikt i de sidstforlöbne fem aar har den totale
svenske skibsfart i aarene 1896, 1897 og 1898 havt et noget
större omfång end i begyndeisen af femaarsperioden. Den samme
fabel viser imidlertid ogsaa åt denne forögelse ikke vedkommer
den direkte fart mellem Sverige og Nordspanien, hvilken snarere
er i aftagende, hvorimod svenske skibe i de sidste aar i större
udstrmkning end tidligere er ankomne til distriktet fra »andre
lande», navnlig i ballast, og herfra har erholdt udfragter til »andre
lande».

Söfarten med svenske skibe mellem Sverige og dette distrikt
indskraanker sig i virkeligheden nu saagodtsom dertil åt nogle
^trälast* af soilskiDe bringer trcelast til enkelte af distriktets mindre havne.

I trselastfarten fra Sverige til Nordspaniens hovedimportsteder,
Bilbao, Santander og Dijon, hvilken nu saagodtsom udelukkende
besörges af dampskibe, konkurrerer svenske rederier icke i nogen
ntevnevserdig udstraekning.

Summarisk opgave over den svenske skibsfart paa Bilbao konsulatdistrikt
i aarene 1894—1898.

A n 1

o in n c s k i b

e.

A f

O

a a c

c

e

s

c i b

e.

Fra Sverige.

Fra andre

laude.

Til-

sammen.

Ti

1 Sverige.

Til andre lande.

Til-

sammen.

A ar.

Med lad-ning.

O”

P

Med lad-ning.

I

ballast.

>

P

Tons.

Brutto-

fragter.

g

fn

1 ballast.

Med led-ning.

I ballast.

>

1 Öl) s.

Brutto-

fragter.

>

P

P^

Tons.

P

CO

>

3

P

Tons.

>

P

P

Tons.

p

c-,

=.

B''

aq

>

e

p^

Tons.

p

p

Tons.

>

3

p)

Tons.

1894

10

3,855

7

2,986

1

1,055

18

7,896

Kröner.

89,592

l-H

_

6

3,988

11

3,602

17

7,590

Kröner.

24,012

1895

13

3,864

7

2,241

2

690

21

6,795

100,181

3

i

333

2

690

17

5,451

20

6,474

5,788

1896

7

2,118

15

6,794

8

7,150

30

16,062

100,183

iq

2

526

14

11,554

15

4,369

31

16,449

92,302

1897

12

3,582

7

4,326

13

12,548

32

20,456

102,720

fn

—

—

17

15,462

16

5,234

33

20,696

110,840

1898

4

1,265

6

5,179

8

7,61418

14,058

55,600

—

14

12,679

4

1,379 18

14,058

102,800

Yttranden af konsulerna.

181 SPANIEN.

T. f. vicekonsuln i Santander, hvilken vore ledare af eu filial
af Nordspaniens största trälastimporthus, har i ett konsuln tills
t Ridt yttrande om det föreliggande spörsmålet anfört följande:

»Fra Sverige og Finland importeres til denne havn under et
almindeligt aar fra 5,000 til 5,500 Ptbrg. stds. trähäst, hovedsagelig
af engelske og spanske dampskibe. Dampskibenes störrelse
er fra 500 til 700 standards. Denne trafik ligger det mig
nair åt tro åt man med lethed maatte kunne överföre paa svenske
fartöier. Trmlastbefragtningerne for Santanders vedkommende
afsluttes for störsteparten gjennem Herr Carl W. Boman i Paris
eller ogsaa gjennem de svenske exportörers agenter i Barcelona,
som f. exp. Odenrick y Fryxell, Hans T. Möller og C. G. Lindström.
Hvis de svenske rederier satte sig i direkt förbindelse
med naivnte firmaer, betvivler jeg ikke åt ialfald en del af trafiken
fra Gstersöen med denne havn kunde komme de svenske
fartöier tilgode, forudsat åt de svenske redere var villige til åt
acceptere de fragtsatser hvortil andre nationers skibe tilbödes.
— Trselastfragterne fra Finland og Sverige til Santander har i
aaret 1898 vseret 46 francs pr. Ptbg. standard åt laste i 2 eller
3 havne med alle nye ''extra dues’ for modtagerens regning.»

Konsul Schanche fortsätter härefter:

Hvad der her er udtalt om Santander, gjadder ogsaa, saavidt
jeg kan bedömme stillingen, Bilbao.1 Jeg kali derför henholde
mig til det af vicekonsulen anförte, idet jeg alene skal tilföie,
åt de ustadige kursforhold her i landet i de sidste aar tildels har
vanskeliggjort udenlandske rederiers deltagelse i tradasttraden.
Det har Hemlig vieret i importörernes intresse åt faa fragterne
stipuleret i pesetas; men medens de spanske rederier har fundet
åt kunne indgaa paa forlangendet herom, har udenlandske rederier
havt vanskeligt for åt gjöre detsamme under de tildels lave
fragter og pesetaens aftagende v; erdi.

Vicekonsuln i Gijon gjör opmaerksoin paa, åt skandinaviske
redere ofte er mngstelige för åt hide sine fartöier anlöbe denne
havn som blot er tilgjaengelig ved höivande og hvori skibene
ved lavvande staar i grunden, men vicekonsulen finder tillige
åt svenske grundtgaaende dampskibe maatte ligesaavel som engelske
kunne deltage i importen til hans station.2

1 Trselastfragterne fra 0stersöhavne til Bilbao variorede i aaret 1898 niellera
pesetas 52 og francs 47.bo.

3 I aaret 1897 importerades til dijon fra Sverige benved 3,000 Ptbg.
standards traelast.

Vice konsulns i
Santander åsikt.

Vice konsulns i
Gijon åsikt.

SPANIEN. 182

Åtgärder i främmande länder.

Transport af
järnmalm.

Vice konsulns i
Santander åsikt.

Fra Gijon skibes stenkul til nsesten alle spanske havne, o g
da det er tilladt ogsaa ikke-spanske skibe åt deltage i denne
kystfart, antager vicekonsulen åt mindre svenske dampskibe paa
400 till 600 tons dödvsegt maatte kunne Ande anvendelse deri.

Naar undtages transporten af trähäst og maaske traemasse
turde der neppe vaire anledning til nogen större udvikling af
den svenske skibsfart mellem Sverige og Nordspanien.

Anderledes stiller sägen sig for skibsfarten mellem Nordspanien
og udlandet, — og uagtet det mig givne opdrag efter
sin ordlyd kun omfatter farten mellem Sverige og Nordspanien,
tillader jeg mig dog i denne förbindelse åt udtale åt det vistnok
maatte Fide sig gjöre åt föröge ogsaa den övrige svenske
skibsfart paa Nordspanien, d. v. s. Bilbao og Santander —, hvis
de svenske rederier har interesse heraf.

Jeg sigter herved saagodtsom udelukkende til deltagelse i
transporten af jernmalm fra disse havne til England, Holland,
Från k läge og Belgien, in. m. Fra Bilbao exporteredes i aaret

1897 til de mevnte lande over 4,700,000 tons jernmalm og i

1898 antages exporten åt have vaeret c:a 4,300,000 tons.

I denne trafik har svenske dampskibe i de senere aar vistnok
deltaget noget, men i en forholdsvis ringe udstrsekning og
kun for Bilbaos vedkommende. Af de ovenanförte enorme kvanta
malm afskibedes Hemlig kun respektive 27,000 tons og 20,000
tons under svensk flag.

I min aarsberetning for 1897 (se »Svensk Export» 1898, side
230 flg.) har jeg gjort opmairksom paa det store opsving jernmalmproduktionen
nu tager i provinsen Santander. Fra havnen
Santander exporteredes i 1897 c:a 360,000 tons og fra Castro
Urdiales 400,000 tons. 1 det nu forlöbne aar anslaaes exporten
alene fra Santanders havn til c:a 500,000 tons.

Angående svenska rederiers deltagande häri skrifver vicekonsuln
i Santander följande:

»Störsteparten af exporten herfra foregaar til Skotland og
Rotterdam og udföres af alle nationers skibe, dog til dato intet
svensk fartöi. Fragterne har i den sidste tid varieret mellem
6 och 7 sh. pr. ton. Fragtafslutningerne for mineral foregaar
i almindelighed i London og har man opgivet mig Londonerfirrnaet
Lambert Brothers, 85 Gracechurch Street, E. C., som det vigtigste
for afsilning af mineralfragter fra Santander.

Hvis de svenske rederier har interesse af åt kaste sine skibe
ind i mineral trafiken fra Santander og forudsat åt man disponerer

183 SPANIEN.

yttranden af konsulerna.

over för trafiken passende fartöier, anser jeg det ikke vanskeligt.
åt opnaa dette, naar man skaffer sig de rette imeglerforbindelser
i London. Störreisen af de dampskibe som i almindelighed laster
jernmalm her er fra 1,200 til 2,800 tons. De fleste dampskibe
ankommer hertil i ballast fra de franske havne Brest, Bayonne,
S:t Nazaire, etc., efter i regelen åt have losset kul paa mevnte
steder.»

B. Handeln.

Hänvisande till konsulatets årsberättelser erinrar konsuln, att Trälast och tiden
direkta importen från Sverige till Bilbao konsulsdistrikt under
en följd af år så godt som inskränkt sig till irälast och trämassa.

Importen däraf till Bilbao konsulsdistrikt under femårsperioden
1893—97 var följande:

•

T r ii 1 a s t.

T r

ä m a s

s a.

År.

Från

Från andra

Till-

Från

Från andra

Till-

Sverige.

land.

sammans. 1

Sverige.

land.

sammans.

K u

b i k m e t

e r.

T

o n

s.

i

> 1893 . . .

67,993

28,294

96,287

2,875

4,450

7,325

| 1894 . . .

84,682

29,193

113,875

4,249

7,617

11,866

! 1895 . . .

91,140

39,050

130,190

7,140

8,070

15,210

1896 . . •

76,680

38,240

114.920

1,640

13,330

14,970

| 1897 . . .

67,700

48,900

116,600

3,471

14,281

17,752

Konsul Schanche fortsätter härefter:

Naar i de sidste to aar importen af svensk framlast har vaaret
mindre end i de naarmest foregaaende aar, antages dette hovedsagelig
åt maatte tilskrives Spaniens ved krigene fremkaldte
mindre gunstige ökonomiske stilling der har virket lammende
paa byggevirksomheden; men saasnart de politiske forhold bliver
luldstaendig rolige og kurserne paa udenlandske penge mere stabile,
turde svensk träd ast ätter komme til åt stel ges i mindst
ligesaa stor udstriekning som tidligere, liden åt man for åt opnaa
dette resultat kan behöve åt ty til andre foranstaltninger end
den hidtil anvendte — udsendelse af dygtige agenter.

Det samme gjailder antagelig ogsaa for trsemassens vedkommende,
der overhovedet er den af de nordiske exportartikler der
i de senere aar har havt störst fremgang her i landet.

SPANIEN. 184

i främmande länder.

Stål och imiski
ner.

Konsul Sehanches
åsikt.

Af andre svenske varer har, som allerede antydet, den direkte
import hidtil vinref uanselig. Vistnok ankommer aarlig
nogle partier jern og staal, men i ringe kvantum.

Det er blevet udtalt åt, da der importeres staal og maskinsager
fra andre lande, f. ex. England og Tyskland, maatte ogsaa
tilsvarende svenske varer kunne introduceres gjennem dygtige
agenter. Hertil er imidlertid åt bemgerke, dels åt prisbilligheden
herstedes spiller eu overmaade stor rölle og dels åt Sverige —
i modsmtning til de ngevnte lande — ingen direkte og regelmässig
dampskibsfar bindelse har med Nordspanien, og åt oprette
en saadan af hensyn til en eventuel oparbeidelse af et marked
her i landet for de heromhandlede produkter turde neppe vgere
tilraadeligt, bl. a. af den grund åt Nordspanien med sine läge
kul- og jernmalmleier og de allerede i Vizcaya etablerede jernog
staalfabriker selv har store betingelser for åt kunne i en ikke
fjern fremtid tilfredsstille landets behov af de fleste af de artikler,
hvarom der her kunde blive spörgsmaal.

Italien

Handel:

Export från Sverige
Import till Sverige

1875:

1897:

1875:

1897:

0,i mill. kr.

0, f> » »

1,2 » »

1, » » »

Hufvudvaror 1875: trävaror.

1897: jern och stål, trä.
Hufvudvaror 1875: salt, oljor.

1897: svafvel, salt, frukt.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 15

1897: 10

» ankomna till Sverige 1875: 57

1897: 31

om 4,04(1 ton.

» 7,351 »

» 18,109 •>

» 24,73(1 »

Myndigheter för handel och sjöfart:

Ministeriet för åkerbruk, industri och handel.
Handelsinformationsbyrå.

Handelskamrar i Italien och utlandet.

Hand el s-museer i Milano och Turin.

Uffici marittimi.

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Gemm A. Convadi.

» » » konsuln i Messina G. Martens.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, in. in.

24

Italien.

Rapporten beträffande Italien är den 17 januari 1899 lämnad
af svenske och norske generalkonsuln i Genua A. Conradi, hvilken
i ämnet ock inhämtat konsulernas i Livorno, Venedig, Neapel,
Messina och Cagliari samt vice konsulns i Milano mening.

Åtgärder i Italien till sjöfartens och utrikes handelns främjande.

A. Sjöfarten.

1. Sjöfarts- och skeppsbyggnadspreiuier.

Lag af den 23 juli 1896 medgifver sjö fartspremier åt
italienska fartyg i fart på utlandet och Italien Med hänsyn till
premiernas beräkning delas fartygen i följande klasser efter de

A) fartyg i fart mellan ställen utanför Suezkanalen eller Gibraltarsundet
eller som, efter att hafva afseglat från en medel -hafshamn (däri inberäknade Marmorasjön, Svarta Ilat vet,
Azowska sjön och Donau), passera nämnda kanal eller sund
eller åter passera dessa på tillbakavägen till Medel hat vet;
fartyg i fart mellan samtliga medelhafshamnar, deri mberäknade
Marmorasjön, Svarta Ilafvet, Azowska sjön och
Donau, dock icke mellan italienska hamnar;
fartyg (dock endast ångfartyg) i fart mellan italienska hamnar.
Premierna beräknas för hvarje bruttoton af fartygets dräktigoch
för hvarje tillryggalagd distans af 1,000 mil pa fol jande

s ^ fartyg i de under A) nämnda farter 80 centesimi
för de första 3 åren af fartygets ålder med nedsättning för hvarje
påföljande tidsrum af 3 år af 10 centesimi för ångfartyg och lo
centesimi för segelfartyg. Så framt premien för segelfartyg foi

B)

C)

het

Sjöfarts

premier

ITALIEN. 188

o

Åtgärder i främmande länder.

medelst denna gradvisa nedsättning skulle nedgå till 20 centesimi,
blii den stående vid detta belopp, till dess rätten till premie
bortfaller för fartyget.

2:o) för fartyg i de under B) och C) nämnda farter två
tredjedelar af de under föregående nummer nämnda premier.

Fartyg, som föra emigranter, förlora rätten till premier vid
öfverträdelse af de för denna slags fart gällanda särskilda regler.

Marinministern kan medgifva en förhöjning i sjöfartspremierna
af 50 procent för i Italien byggda ångfartyg med en
hastighet åt minst 16 mil i timmen, fullt lastade och för eu tid
af 12 timmar.

Sjöfartspremier tilldelas:

a) fartyg, som vid lagens promulgation äro inskrifna i registret
lios ett af Italiens hamndistrikt (compartimenti marittimi) såvida
de äro byggda i Italien;

b) fartyg byggda i Italien, som äro registrerade under loppet
af It) år efter lagens promulgation;

c) utomlands byggda fartyg, som äro inregistrerade före den 1
januari 1887;

d) fartyg, som vid utlöpandet af den under b) nämnda 10-årsperioden
äro under byggnad i Italien och som inregistreras
inom två år efter nämnda tid;

e) utomlands byggda fartyg, som äro inregistrerade i Italien
under tiden mellan den 1 januari 1887 och den 31 december
1895, dessa erhålla dock endast hälften afofvannämndapremier.

för att kunna komma i åtnjutande af sjöfartspremier
skola fartygen 1) vara införda under första klassen i det italienska
skeppsregistret eller annat dermed likstäldt register; 2) hafva
en bruttodräktighet utgörande, i fråga om de ofvan under A)
nämnda farter, för ångfartyg minst 500 ton, för segelfartyg af
järn eller stål minst 250 ton, för segelfartyg af trä minst 100
ton, samt i fråga om de ofvan under B) nämnda farter minst
100 ton; och 3) icke hafva öfverskridit en viss åldersgräns, utgörande
för ångfartyg 15 och för segelfartyg 21 år.

Premierna beräknas från sista hamnen, hvarest handelsoperationer
företagas, intill ankomsthamnen. Den tillryggalagda distansen beräknas
efter den direkta sjölinien från afgångs- till ankomsthamnen.

I händelse af krig, epidemier eller andra extraordinära förhållanden
kan staten taga de premienjutande fartygen i rekvisition.

De fartyg, som åtnjuta sjöfartspremier, äro förpliktade till
postbefordran utan ersättning.

Yttranden af konsulerna.

189 ITALIEN.

I nämnda lag

af 23 juli 1896 medgift» likaledes premier Skeppsbynmadsför
byggande af fartyg. Bestämmelserna härom gälla för 10 ar, piemiei.
räknadt från lagens trädande i kraft.

För skrof till handelsfartyg, sjögående eller bestämda till fart
på insjöar eller floder och som byggas i Italien, såväl italienska som
främmande, medgifves en byggnadsgodtgörelse för hvarje bruttoton
af lire 77 för skrof af järn och stål samt lire 17,so för skrof af trä.

För att erhålla sådan godtgörelse måste fartygen vara införda
under första klassen i det italienska skeppsregistret eller annat italienskt
register, som enligt kungl. förordning är därmed likstäldt.

Byggnadspremier beviljas icke för krigsfartyg, som beställas
för främmande regering vid italienska skeppsvarf. Däremot åter-Tullrestitution för
betalas införseltullen för material i er, som införts från utlandet för fariygsmatenaher.
byggandet af sådant fartyg med maskiner och tillbehör. Vid
beställning af krigsfartyg för italienska statens räkning tages vid
betalningens fastslående hänsyn till den för materialierna erlagda
införseltullen.

Byggnadspremien för skrof af järn eller stål nedsättes med
10 procent, såvida de ingående materialierna äro till mindre än tre
fjärdedelar af italiensk tillverkning. Jämväl nedsättes premien med
i 5 procent, om till fartygen användas maskiner och ångpannor,
byggda i utlandet.

Godtgörelsen tilldelas endast fartyg, som användas i egentlig
skeppsfart.

Godtgörelse beviljas icke för byggande af fartyg med uteslutande
träbeklädning, hvilkas stomme helt och hållet består af

järn eller stål.

På samma sätt som för byggande af fartyg medgifver lagen Maskinbyggnadsför
ett tidsrum af 10 år från ''dess trädande i kraft en godtgörelse premier.
för i Italien byggda maskiner och ångpannor, afsedda för skeppsfarten.
Denna godtgörelse beräknas för maskiner till lire 12,so
per indicerad hästkraft och för ångpannor till lire 9,so per kvintal
(100 kilogram). För hjälpmaskiner om bord, Indika icke hänföras
till drifkraften och som byggas i Italien under nämnda tioårsperiod,
beviljas en byggnadsgodtgörelse af lire 11 per kvintal.

Vid reparation utaf de enligt det föregående till byggnadspremier
berättigade fartygsskrof, maskiner, ångpannor och hjälpmaskiner
återbetalas tullen å de därtill nyttjade materialier.

Samma regel gäller för utrustnings- och reservföremål.

Förutsättningen vid lagens tillkomst var den, att utgifterna
vid dess genomförande skulle utgöra 3,900,000 lire årligen, men
det antages nu, att denna summa kommer att blifva alldeles
otillräcklig till att uppfylla de genom lagen iklädda förbindelserna,

ITALIEN. 190

o

Åtgärder i främmande länder.

Subvention.

Hastigheten.

som förmodas komma att kräfva åtminstone 7 eller 8 millioner.
På grund häraf förberedes en lag till modifikation af 1896
års lag, i afsikt att begränsa de finansiella följderna af byggnadsoch
sjöfartspremierna till 5 millioner.

2. Statssubvention till ångbåtslinier.

Den nuvarande ordningen grundar sig på lag af 22 april
1893, genom hvilken regeringen är bemyndigad att afsluta kontrakt
om sådan subvention med »Navigazione generale italiana» och fyra
andra bolag, nämligen »Nederland», »Societä siciliana di navigazione»,
»Societå napoletana di navigazione» och »Puglia», samt för
detta ändamål årligen uppföra i budgeten lire 9,561,771 jämte
nödiga medel till transport af varor på Adriatiska hafvet till
Brindisi, bestämda till och från Indien, tillika med subvention
för en linie från Venedig till Bombay. Af tillika insända aftryck
af nämnda lag och konventioner framgår, att för resorna betingats
en minimihastighet, olika för olika farter. Fartygen stå vid behof
till örlogsflottans disposition. Transport af varor och passagerare
föregår enligt bestämda tariffer och postbefordran sker utan särskild
godtgörelse.

I budgetförslaget för 1896—97 äro statsutgifterna på detta
konto beräknade till lire 9,677,180, fördeladt på följande bolag:

Navigazione generale italiana...................... lire 8,681,180

Compagnia peninsulare (linie Venezia*—Porto Said) » 500,000

Compagnia Nederland (linie Genua—Batavia) ....... » 70,000

Societä Puglia (Servizio dell’ Adriatico)______________ » 236,000

Societä Napoletana (Servizi dei Golf! di Napoli e

di Gneta)........................................... » 60,000

Societä Siciliana (Servizi delle Eolie)........... » 120,000

På hvilka olika linier det ofvan nämnda, på bolaget »Navigazione
generale italiana» fallande belopp är fördeladt, framgår af
följande i budgetspropositionen förekommande specifikationer:

Cornpartimerito di Genova:

Alessandria—Bombay................ lire 827,814

Bombay—Singapore.............. » 489,960

Genova—Alessandria................. » 819,863

Massaua—Assab—Aden................. » 358,540

Yttranden af konsulerna.

191

ITALIEN.

Livorno—Tunisi...................-......... lire 241,475

Tunisi—Tripoli............................— » 275,028

Alessandria—Massaua.................... » 311,922

Cagliari—Palermo.......................... 112,985

Civitavecchia—Cagliari...:.............. » 98,384

Cagliari—Napoli............................ : 129,584

Cagliari—Portotorres.................... » 41,808

Livorno—Portotorres..................... » 100,756

Civitavecchia—Golfo Ai’anci......... » 497,044

Napoli—Tripoli............................... » 280,332

Livorno—Porto Santo Stefan o.....j

Porto Santo Stefano—Giglio ......, » 160,000

Portoferrario—Piornbino ..............|

Approdo a Rio Manna. ............... » 2,617

Golfo Aranci—Maddalena.............. » 27,082

Carloforte—Portovesme............— » 15,000,

Compartimento di Palermo:

Venezia—Alessandria..................... lire 443,664

Napoli—Palermo—Pireo.............. » 463,924

Pireo—Salonicco—Constantinopoli » 164,656

Pireo—Smirne—Constantinopoli... » 143,341

Venezia—Constantinopoli............... » 701,376

Brindisi—Pati’asso.......................... >'' 131,040

Palermo—Tunisi................... » 111,239

Palermo—Brindisi........................-- » 297,180

Trapani—Scoglietti........................ » 71,199

Napoli—Reggio............... » 177,050

Napoli—Palermo...................... » 986,832

Trapani—Porto Empedocle............ » 60,000

Palermo—Ustica...........................- >} 34,944

Närmare upplysningar angående dessa ruter återfinnas i den
af generalkonsuln öfverlämnade bilagan.

3. Understödskassor för sjöfolk.

Dessa kassor grunda sig pa en lag af 28 juli 1861. De äroUnderstödskassor
sex till antalet nämligen i Genua, Livorno, Neapel, Ancona, Palermo för sjöfolk,
och Venedig. Af de vid generalkonsulns berättelse fogade statuter
för kassan i Genua framgår, att understödsbeloppen bestå uti:

ITALIEN. 192

Försäljning1 af
fartyg.

Inteckning.

Åtgärder i främmande länder.

1) årliga pensioner för sjöfolk öfver 60 år och med 20 års farttid;
sjöfolk med lägre ålder och kortare fart-tid kunna ej rättsligen
göra kraf på sådan pension, som dock kan beviljas dem på
vissa betingelser; 2) understöd till sjöfolks enkor och omyndiga
barn, utgående med en närmare bestämd andel af den sjömannen
tillkommande pensionen; dessa kunna äfven i vissa fall, då sjömannen
själf icke uppnått rätt till pension, medgifvas sådan;
•S) understöd eu gång för alla till sjukt och arbetsodugligt sjöfolk,
deras änkor och omyndiga barn. Huruvida sådant understöd
må kunna utdelas, bestämmes af kassans styrelse.

Rätt till understöd eller pension förloras vid rymning.

De årliga pensionerna och understödsbeloppen''utgöra enligt
skrifvelsen bilagda tabeller för kaptener 50-440, för skeppsofficerare
33—235 och för matroser SO—200 lire, allt efter ålder
och tjänstetid. Understöd en gång för alla beviljas med 20—45
lire till de olika klasserna. Slutligen kan ersättning beviljas sjöfolk
för förlust af persedlar i fall af förlisning, med belopp af
40 200 lire för kaptener, 25—80 lire för skeppsofficerare och

15—50 lire för matroser.

Kassornas inkomster bestå uti lagbestämda bidrag från sjöfolket,
statsbidrag (1897 196,000 lire), 5 procent utaf skeppsfartsoch
byggnadspremierna in. in. År 1897 utgjorde inkomsterna lire
1,909,028 och utgifterna lire 1,655,613, medan antalet af de under
samma år tilldelade pensioner och understöd från alla sex kassorna
var 12,917.

Samma år voro i det offentliga registret för sjöfolk inskrifna
246,663 personer.

4. Lagbestämmelser om försäljning och pantsättning af fartyg.

Den italienska handelslagen stadgar i Art. 483:

»Hvarje afyttring eller öfverlåtelse, helt eller delvis, af
egande- eller nyttjanderätten till fartyg skall ske skriftligen under
iakttagande af bestämmelserna i lagens 4:de kapitel. Såvida
afyttringen eller öfverlåtelsen sker inom landet, kan den ske
genom offentlig eller enskild handling, men bär ingen rättsverkan
gent emot tredje man, med mindre den är införd i registret å det
maritima kontor (ufficio marittimo), där fartyget är inskrifvet.

I ett främmande land sker aflåtelse genom rättshandling
företagen inför vederbörande italienska konsul på konsulatets kontor,
och har ingen rättsverkan gent emot tredje man, såvida

Yttranden af konsulerna

193 ITALIEN.

den icke införes i konsulatets register. Konsuln skall öfversända
en af honom bestyrkt afskrift af aflåtelsehandlingen till det maifitima
kontor, der fartyget är inskrifvet.

I alla händelser skall aflåtelsen antecknas å nationalitetsbeviset
med tillkännagifvande, om säljaren låtit hela köpesumman eller
en del deraf kvarstå på kredit. Handelsflottans administrativa
funktionärer samt konsulatfunktionärerna kunna icke mottaga eller
inskrifva aflåtelser, med mindre nationalitetsbeviset framlägges
för dem, dock med vissa undantag. Vid sammanträffande af
flera öfverlåtelser afgöres prioriteten efter datum för anteckningen
å nationalitetsbeviset.

Handelslagens Art. 485 stadgar följande:

Pantsättning, helt eller delvis, af ett fartyg skall vara skriftlig.
Pantbref angående fartyg äger ej rättslig kraft gent emot tredje
man, med mindre det är uppfördt i registret å det maritima
kontor (ufficio marittimo), hvarest fartyget är inskrifvet, så framt
pantsättningen sker inom landet, eller i vederbörande konsulatregister
på det ställe, fartyget befinner sig, såvida pantsättningen
sker utomlands. Konsuln skall genast öfversända en af honom
bestyrkt afskrift af pantkontraktet till ofvannämnda kontor. I
bägge fallen skall pantsättningen antecknas å fartygets nationalitetsbevis.

Handelsflottans administrativa funktionärer (amministratori)
och konsulatfunktionärerna i främmande länder kunna icke registrera
pantsättning, med mindre nationalitetsbeviset framlägges för
dem, dock med vissa undantag. Bestämmelser af liknande art
gälla om pantsättning af fartyg under byggnad.

Då den svenska lagstiftningen icke, såsom de flesta större
sjöfarande nationers, innehåller bestämmelser, hvarigenom registrering
uppställes som det fundamentala elementet vid aflåtelse
och pantsättning af fartyg, har generalkonsuln ansett det nödvändigt
att fästa uppmärksamheten på förutnämnda bestämmelser
i den italienska handelslagen, hvilkas betydelse för upphjälpande
af den maritima krediten och åvägabringande af nödvändigt kapital
till handelsflottans utveckling och omdaning starkt framhäfves i
motiven till handelslagen.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

25

ITALIEN. 194

Åtgärder i främmande länder.

B. Utrikes handeln.

1. Handelskammare.

Handelskammare

a) i Italien.

Enligt lag af 6 juli 1862 hafva handelskamrarna, där sådana
upprättas, till uppgift att gent emot regeringen representera handelns
och industrins intressen och befordra dessa. Kamrarnas
säte och medlemmarnes antal bestämmas af Konungen.

Man synes genom lagen hafva velat gifva handelskamrarna
ett ganska verksamt initiativ, i det de nämligen skola »meddela
regeringen de upplysningar och förslag, som de anse nyttiga för
handel, näringsvägar och industri, meddela den sina åsikter om
medlen till att främja handelns och industrins uppblomstring,
de orsaker, som hindra sådan uppblomstring, och medel till bot
därför».

De skola årligen afgifva rapport till handelsministern, upprätta
listor öfver sakkunniga rättsbisittare i handelssaker, hafva
uppsyn öfver börserna och dessas utgifter, utföra dem genom
lagen föreskrift^ plikter med hänsyn till växelmäklare, mediatöri
och sakkunniga, samt hålla listor öfver dem, som äro valbara till
handelstribunalet. De kunna utföra speciella uppdrag för handelsministeriet
samt öfvertaga administrationen af offentliga marknader,
upplag af varor i frihamn, magazzini di salvamento och
andra anstalter till nytta för handel och industri, gifva ministeriet
och andra myndigheter erforderliga upplysningar, tillsammans
med andra myndigheter understödja upprättandet af handels- och
industriskolor och utställningar samt sammankalla möten i handelsange.
lägenheter. De äro bemyndigade att låta hålla frivilliga
auktioner å varor.

Handelskamrarnas medlemmar växla mellan 9 och 21. De
väljas af och bland representanter för handlande, industriidkare,
fartygsbefälhafvare m. fl.

till betäckande af utgifterna kunna de handelskammare, som
icke hafva särskilda intäkter, med Konungens samtycke uppbära
afgifter för certifikat eller andra af dem utfärdade handlingar,
utkräfva särskilda afgifter vid sjöförsäkring, upprättande af konnossement
och andra liknande transaktioner, uppbära tilläggsprocent
på särskilda handels- och industriafgifter eller, i brist
häraf, utkräfva afgifter åt handlandena och industriidkarne själfva.

Handelskamrarna hafva såsom nämndt en öfvertillsyn och kontroll
öfver börsen, för såvidt sådan är upprättad på platsen. De

Yttranden af konsulerna.

195

ITALIEN.

italienska börsernas rättigheter och funktioner äro bestämda i handelslagens
afdelning II kap. 1, som innehåller stadganden om
hvem som har tillträde till börsen, hvilka papper som på densamma
kunna noteras, sättet på hvilket börsnoteringen skall försiggå
etc.

Italienska handelskammare finnas icke allenast i hemlandet,
utan äfven i utlandet, nämligen i Alexandria, Montevideo, Rosario
di Santa Fé, Buenos Aires, Konstantinopel, Tunis, San Francisco,
Paris, London, New-York och Yalparaiso, alltså på ställen, där
italiensk befolkning eller italienska intressen spela en större rol.
Dessa handelskammare i utlandet njuta understöd af staten.

Af största betydelse torde handelskammaren i Paris vara. Af
dess utaf generalkonsuln öfverlämnade statuter och program,
som det lyckats generalkonsuln att på privat väg förvärfva, framgår,
att kammaren har ett tillskott från den italienska staten och
bidrag af sina medlemmar, hvilka efter de tre klasser, som de
tillhöra, betala årligen 100, 60 eller 30 francs.

Erläggandet af årsbidrag medför rätt att från kammaren
erhålla allehanda upplysningar, dock i större eller mindre utsträckning
efter årsbidragets storlek.

Såsom framgår af prospektet, är institutionens mål att skaffa
medlemmarne upplysningar såväl om importörer i Frankrike af
italienska varor, som om italienska importörer af franska varor,
och den utsträcker sålunda sin verksamhet lika mycket till
hemlandets exportörer som till de i Frankrike bosatta italienska
affärsmännen.

2. Handelsiuuseer.

Af sådana finnas i Italien tre, nämligen i Rom, Turin och
Milano. De två förstnämnda stå direkt under statens förvaltning1
och det säges, att deras verksamhet icke är af särdeles stor betydelse
och att de icke anlitas mycket af allmänheten.

Annorlunda är det med handelsmuseet i Milano, som är tillkommet
genom handelskammaren i samma stad och hvars utgifter
endast intill 30 procent bestridas af staten, medan resten betalas
af handelskammaren, som genom några af sina medlemmar deltager
i museets styrelse.

Angående detta museum anför vicekonsuln i Milano, Szylanski,
följande:

1 Turinermuseet förvaltas numera af handelskammaren i staden. Det lärer
vara tvifvelaktigt, om museet i Rom fortfar. Däremot finnes äfven ett obetydligt
handelsmuseum i Palermo.

b) i utlandet.

Handelsmuseer.

Museet i Milano.

ITALIEN. 196

Åtgärder i främmande länder.

Handels stipendier.

Om man med ett enda uttryck ville definiera denna institutions
arbetssätt, skulle man kunna säga, att den uppträder
som gratis-kom mission är mellan italienska producenter samt inoch
utländska köpare. Sålunda, om ett utländskt handelshus
skrifver till institutionen och begär adresser på tillverkare af en
bestämd artikel, skickar museet icke blott en efter förtjänst uppgjord
lista på producenter af uppgifvet slag, utan sänder äfven
oftast på egen bekostnad prof å varan samt åtager sig att
gratis tjäna som mellanhand, till dess affären afslutits eller uppgifvits.
Likaledes, om en italiensk producent hänvänder sig till
museet för att få veta, om han skulle kunna realisera sina produkter
i ett uppgifvet land, förser honom museet med alla nödvändiga
upplysningar, såsom priset på artikeln uti ifrågavarande
land, transport- och tullomkostnader in. in., samt gifver honom
adresser på handelshus, som sysselsätta sig eller skulle kunna
sysselsätta sig med dylik försäljning. Ehuru museet icke officiellt
är förpliktadt att gifva soliditetsupplysningar angående ifrågavarande
handelshus, meddelar det dock i praxis mycket samvetsgranna
sådana, naturligtvis utan någon som helst ansvarighet
från museets sida. För att förskaffa sig dessa upplysningar begagnar
sig museet icke blott af särskilda agenturer, som meddela
dylika upplysningar, utan äfven och isynnerhet af sina korrespondenter
utomlands. Dessa korrespondenter äro i allmänhet utländska
affärsmän, som hänvändt sig till museet i och för upplysningar
angående italienska handelshus och hvilka i gengäld
göra museet samma tjenst. Museet söker alltid upplysningar hos
en agentur och en eller två korrespondenter, och man anser upplysningarna
tillförlitliga, om de stämma öfverens.

Vice konsuln lämnar äfven om detta museum en del andra
upplysningar, hvilka emellertid här uteslutits, då en omfattande
redogörelse för museets verksamhet är lämnad i den af komiténs
sekreterare, med anledning af den af honom företagna studieresa,
särskildt afgifna berättelse om anstalter för utrikes handelns
främjande.

3. Handelsstipendier.

Sådana äro inrättade i följd af ministeriellt dekret af 16
maj 1895.

Staten, många handelskammare, några stora handelshus och
privata personer bidraga årligen med ett bestämdt belopp, cirka
50,000 lire, till stipendier för unga män, som hafva afgångsbetyg
från ett handelsuniversitet (de högre handelsskolorna i Venedig,

Yttranden af konsulerna.

197 ITALIEN.

Genua och Bari) och som önskaoatt uppehålla sig i utlandet för att
der knyta handelsförbindelser. Årligen kungöras två stipendier lediga,
det ena för ett års uppehåll på en handelsplats i Europa, stort
2,400 lire, det andra för 2 eller 3 års uppehåll på en transatlantisk
plats; detta kan gå upp till 5,000 lire. Posterna besättas
efter utval bland de bästa af de unga män, som hafva bestått en
examen, hvilken hålles i Rom inför en särskild kommission i handelsfacket
(främmande språk, varukunskap, handelsgeografi, bokföring
och statsekonomi).

Hittills äro utdelade tre handelsstipendier, för Hong-Kong,
Sidney och New-York.

Snart lära äfven komma att upprättas industristipendier,
hvarom förslag väntas från en kommission, söm nedsatts för att
utarbeta sådant. Dessa stipendier äro afsedda att utdelas till elever
från de tekniska och industriella skolorna (scuole industriali)
för utdaning i utlandet, eller också för att sätta unga arbetare och
handtverkare i stånd att besöka vissa sådana skolor inom landet.

Båda dessa institutioner äro ännu i sin linda och komma
att blifva föremål för modifikationer efter erfarenhetens kraf. Det
säges vara brist på sökande, hvilket förklaras af den fordran som
uppställes, att sökandena först skola hafva genomgått en af handelsskolorna.

4. Högre handelsskolor.

Af sådana finnas tre, nämligen i Genua, Venedig och Bari, af
hvilka de två sista lära vara föga besökta, under det den i Genua
för närvarande har omkring 50 elever.

Den sistnämnda skolan har följande fasta bidrag: åt provinsen
Genua lire 20,000, af Genuas kommun lire 20,000, af handelskammaren
i Genua lire 20,000, af staten lire 20,000. Då emellertid
elevernas bidrag är bestämdt till ett jämförelsevis ringa belopp,
lire 100 per kurs, klagar man öfver brist på medel.

Skolans ordning är bestämd genom kungl. dekret af 22 maj
1884 och statuterna genom kungl. dekret af 18 januari 1885. Såsom
af dessa utaf generalkonsuln insända statuter framgår, består
skolan af tre ettåriga klasser, omfattande undervisning i handelsräkning,
bokhålleri, handelsoperationer, varukunskap, statsekonomi,
statistik och handelsvetenskap, handelsrätt, handelsgeografi och
handelstraktater, korrespondens samt franska, engelska, tyska, spanska
och arabiska språken.

Högre handelsskolor.

ITALIEN. 198

Frihamnar.

Upplagsmaga sin.

Utförselspremie!''.

Åtgärder i främmande länder.

Af skolans medel beviljas ett årligt belopp af lire 2,500 som
bidrag till utexaminerade elever för deras praktiska utdaning
som handlande i någon af utlandets större handelsstäder.

Skolan äger ett icke obetydligt bibliotek, en samling varuprof
och ett kemiskt handelslaboratorium.

5. Frihamnar (Depositi franchi).

Genom lag af 6 augusti 1876 är regeringen bemyndigad till
att bevilja, juridiska personer och enskilde rätt att upprätta
frihamnar i de förnämsta handelsstäderna i riket på tillstyrkan af
vederbörande kommunala myndigheter.

Sådana frihamnar anses såsom liggande utanför tullgränsen,
och de varor, som inläggas i desamma, underkastas tullbehandling
först i det ögonblick de gå ut ur frihamnen för att införas i riket,
I sistnämnda fall beräknas tullen på varorna efter deras tillstånd
i nämnda ögonblick.

Frihamnar äro upprättade i Genua och i Venedig (1877).

I Genuas frihamn föregår ingen fabriksverksamhet.

Venedigs frihamn är försedd med alla moderna inrättningar,
och silopackhus skall byggas.

•6. Upplagsmagasin (Magazzini generali).

Dessa äro ordnade genom lag af 3 juli 1871, som förklarar
ändamålet med dessa inrättningar vara: 1) att lägra och förvara
varor, som i dem uppläggas från hvilket ställe som helst, och 2) att
utställa särskilda kommersiella åtkomstdokument under namn af
depositionsbevis (fedi di deposito) och pantbref (note di pegno)
warrants. Om dessa två institutioner innehålla den nämnda och
senare lagar en mängd bestämmelser.

7. Utförselspremier.

Sådana medgifvas icke enligt italiensk lagstiftning, men man
kan dock säga, att de i tullagen befintliga bestämmelserna om
»provisorisk in- och utförsel» indirekt medföra åtminstone delvis
motsvarande verkningar. Enligt dessa bestämmelser kunna vissa

Yttranden af konsulerna.

199 ITALIEN.

råämnen ocli produkter, som äro bestämda till bearbetning inom
landet, införas tullfritt med kaution för att tullen kommer att betalas,
så framt varorna icke åter utföras efter företagen förädling
eller bearbetning af produkten ensam eller tillsammans med annat
stoff. Såsom sådana varor nämnas: råsocker, bestämdt till raffinering,
råsilke, garn och tyger af diverse ämnen, bestämda till färgning,
väfning och tryckning etc. samt till förfärdigande af kläder,
järn- och metallvaror till förfärdigande af broar, maskiner och
telegrafkablar, behållare för varor, gammal metall, klockor in. m.
till omstöpning, glasskifvor till speglar, spanmål till vissa bageriprodukter,
oljefrö till olja, vax, ljusaffall samt varor afsedda att
fernissas, poleras, målas eller repareras.

Liknande rätt till provisorisk tullfri utförsel är medgifven för
vissa silkesvaror samt andra föremål, som utföras för att repareras
m. m., liksom för varuprof, som representera handelsvaran, samt,
med några undantag, för varor, utförda för att ernå försäljning
af desamma.

* *

*

Verkan af dessa åtgärder.

Med hänsyn till frågan om betydelsen af ofvannämnda föranstaltningar
för utvecklingen af Italiens sjöfart och handel hafva
delvis olika meningar gjort sig gällande. Lagen om ''premier för
skeppsfart och skeppsbyggnad m. in. har med åtskilliga modifikationer
bestått sedan 1885 och sålunda under en följd af år
kostat staten betydliga offer. På grund af de stora penningeutlägg,
som gjorts, skulle man med rätta kunnat vänta en ganska
väsentlig förkofran af landets handelsflotta och skeppsbyggeri. Till
ledning för bedömande, huruvida dessa förväntningar gått i fullbordan
eller ej, lämnar generalkonsuln några uppgifter angående
den italienska handelsflottans utveckling åren 1885—1897. Enligt
dessa utgjorde:

Segelfartygen.

Ångfartygen.

Tills, effektiv
tonnage

(ångf.ton =

Antal.

Ton.

Antal.

Ton.

3 segelf.ton).

1885 ........

7,111

828,819

225

124,600

1,202,619

1890 ........

6,442

634,149

290

186,567

1,193,850

1895 ........

6,166

555,569

345

220,508

1,217,093

1896 ........

6,002

527,554

351

237,727

1,240,735

1897 ........

5,872

526,827

366

259,317

1,304,778

ITALIEN. 200

Åtgärder i främmande länder.

Till jämförelse meddelas angående andra handelsflottor några
uppgifter, enligt hvilka från i885 till 1897 det beräknade effektiva
tonnaget ökat sig

för Tyskland..........med 53,e procent

» Danmark.......• . . » 35,2 »

» Nederländerna.......» 28,4 »

» Norge...........» 25,5 »

» Storbritannien och Irland . . » 17,4 »

» Sverige...........» 14,7 »

» Österrike-Ungern......» 5,2 »

» Frankrike.........» 5,o »

medan ökningen för Italien blott är 1,2 procent.

Häraf skulle alltså, fortsätter generalkonsuln, framgå, att
medan de andra sjöfarande nationernas handelsflottor under de
tio åren tilltagit, delvis i utomordentligt hög grad, är ställningen
speciellt för de två land, där premiesystemet och beskyddandet
af den inländska skeppsfarten nått sin största utveckling, nämligen
Frankrike och Italien, under samma tidsrum nästan stationär.
Att premiesystemet för Italiens vidkommande icke på något
sätt uppfyllt de därmed åsyftade förväntningarna synes sålunda
alldeles klart, och förhållandet framträder i ännu starkare belysning,
när i betraktande tages, att af den italienska ångbåtsflottans
dräktighet 1897, 259,317 ton, tillhörde icke mindre än
132,950 ton ångbåtsbolagen »Navigazione Generale Italiana» och
»La Veloce».

Byggandet af fartyg på italienska varf har enligt en afgifven
rapport under de sista 30 åren ställt sig sålunda:

Antal och dräktighet af byggda fartyg.

Antal

Antal

Ton.

Värde.

varf.

fartyg.

Lire.

1865 . . .

... 94

907

58,140

17,084,045

1870 . . .

... 88

724

90,693

25,508,659

1875 . . .

... 58

337

87,691

27,743,332

1880 . . .

... 48

263

14,526

4,229,495

1885 . . .

. . . 39

197

9,945

2,933,185

1890 . . .

... 51

357

26,774

8,290,265

1891 . . .

... 47

353

29,784

10,569,582

1892 . . .

... 42

278

17,599

5,494,602

1893 . . .

... 39

286

15,501

4,473,590

1894 . . .

. . . 34

219

7,935

2,845,920

1895 . . .

. . . 39

249

6,750

5,545,800

1896 . . .

... 33

183

6,606

7,315,370

1897 . . .

. . . 27

161

11,458

10,934,847

Yttranden af konsulerna.

201 ITALIEN.

Det förtjänar här att bemärkas, att af de 1897 byggda
11,458 ångfartygston utgjorde 989 ton krigsfartyg för främmande
räkning, 68 ton lust- och bogserbåtar samt 7,378 ton ångfartyg
för sällskapet »La Veloces räkning, hvarefter för andra italienska
rederier blott återstodo 3,023 ton.

Af de 1896 byggda 6,606 ton voro 4,758 ton för det subventionerade
sällskapets »Navigazione general italiana» räkning.
Icke heller dessa tal synas tyda på någon utveckling, motsvarande
de offer, som staten påtagit sig för denna industri. Vid engelska
varf uppgifvas vara byggda 1895 647,637 ton och 1896 736,814
ton, vid franska varf 1895 22,945 ton.

Statssubventionerna till de stora postförande ångbåtslinierna
måste naturligtvis antagas hafva en väsentlig betydelse för upprätthållandet
af dessa bolag. Medan de två subventionerade bolagen
Navigazione General Italiana och Puglia 1897 hade ett
betydligt öfverskott och utdelade till sina aktieägare resp. llh och
10 procent, hade det icke subventionerade sällskapet La Veloce
samtidigt en mycket betydlig förlust, Huruvida däremot samhället
på annat sätt vinner resultat, motsvarande de stora utgifter,
som genom subventionerna påläggas staten, är en annan
fråga. Man klagar öfver att de subventionerade linierna icke
hafva lätt att hålla konkurrensen uppe med på samma router
gående främmande konkurrenter, hvarjämte de förhoppningar,
man hyste om att genom subventioner för upprätthållande af
ångbåtstrafik på östliga länder kunna utveckla Italiens handelsförbindelser
med Orienten, sägas hafva blifvit delvis besvikna.

Angående de italienska handelslcamrarna har det blifvit sagdt,
att flera" af dem icke till fullo motsvarat det, som i lagen åsyftats
med desamma. Däremot lärer upprättandet af italienska handelskammare
i utlandet vara en särdeles lycklig och nyttig åtgärd.
Likaså hör man handelskammaren i Milano omtalas med
mycket beröm, liksom det därvarande handelsmuseets verksamhet
allmänt erkännes.

De italienska handelsstipendierna äro ännu en alltför ny institution,
för att man skulle hafva kunnat bilda sig en närmare
åsikt om deras effektivitet,

De högre handelsskolorna synas hafva varit föremål för en
del kritik, under det man å andra sidan på senare tiden efter hand
börjat få ögonen öppna för deras nytta och nödvändigheten af en
högre utbildning hos handelsståndet.

Genuas frihamn säges vara en populär institution, som tillskyndar
handel och export åtskilliga fördelar, bland annat genom

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. in. 26

ITALIEN. 202 Åtgärder i främmande länder.

undgående af den tidsförlust, som drabbar handlande, befälhafvare
och affärsmän genom de många formaliteter, som äro
förknippade med den ordinarie tullexpeditionen.

Angående ivarrantssystemet lärer man i Genua hysa olika
uppfattningar, i det att man bland annat säger, att nyttjandet af
de på så sätt genom lagen gifna lättnaderna varit till skada för
vederbörandes personliga kredit. Huruvida denna åskådning är
att hänföra till den på stället gällande traditionella uppfattningen
och häfdvunna sedvanor, är något, hvarom generalkonsuln ej
vill uttala sig.

Yttranden af konsulerna.

203 ITALIEN.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Italien.

A. Sjöfarten.

Vid besvarande af detta spörsmål anmärker generalkonsuln. Generalkonsul
hvad skeppsfarten angår, att den svenska lagstiftningen om sjö- Conradis åsikt.
farten i allmänhet och de bestämmelser, som knyta sig därtill,
helt säkert måste erkännas intaga en lika framskriden ståndpunkt,
som andra större sjöfarande nationers.

Han ifrågasätter emellertid, huruvida det icke skulle vara inteckning 1 farlyckligt,
om man i Sverige finge en lagstiftning om försäljning tyg.
och pantsättning af fartyg, i likhet med hvad man äger i England,

Frankrike in. fi. sjöfartsidkande länder, däribland också Italien,
grundad på upprättandet af offentliga, genom obligatoriska anmälningar
uppkomna fartygsregister, förmedelst hvilka möjlighet
till försäljning och pantsättning m. m. af fartyg uteslutande skulle
beredas. I detta afseende erinras, att nyttan af en sådan fartygsregistrering
i städse stigande grad gör sig gällande, allt efter
som skeppsfartens utveckling kräfver allt större kapital för hvarje
fartyg och sålunda eu ökad tillgång till att kunna förvärfva den
största möjliga säkerhet i dessa. I ett land, där man har nämnda
ordning införd, kommer man att i det praktiska lifvet hastigt få
ögonen öppna för den trygghet och det behag det medför, att
man vid förefallande transaktioner angående fartyg genom skeppsregistret
kan förvärfva alla nödiga upplysningar om egendomsoch
pantförhållanden m. m. — —

I detta sammanhang berör generalkonsuln frågan om in- Fartygspremier
förande af seglations- och hyggnadspremier för fartyg. afstyrkas.

För verkningarna af ett sådant premiesystem i Italien är
ofvan redogjordt. I Italien har man, som det synes, gått ut ifrån,
att en handelsflotta, som i öfrigt i landets säregna förhållanden
måste hafva en naturlig grundval för en kraftig utveckling, genom
ett så utomordentligt stöd skulle kunna uppnå en särdeles
hög utveckling. Att Italien genom sitt läge, sin långa kustlinie
och stora sjöfarande befolkning äger betydande faktorer för en

ITALIEN. 204

Åtgärder i främmande länder.

ansenlig sjöfartsnäring, torde icke kunna förnekas; och när därför
premiesystemet i den gångna tiden högst kan sägas hafva
bidragit till att hålla ställningen stationär, eller måhända hejda
en nedåtgående rörelse, ligger den slutsatsen nära, att detta system
icke är det naturliga medlet att upphjälpa denna näring,
eller kanske äfven, att systemet i och för sig innehåller brister
och faror, som bilda en afgörande motvikt till de fördelar, som
man af detsamma tänkt sig skola uppnå. Såväl i Italien som i
Frankrike synas resultaten af dessa premielagar tillräckligt nedslående
för att verka afskräckande på andra land, som skulle vara
betänkta på att följa detta exempel.

fast^lhU^förordas Som en närmare liggande tanke framstår spörsmålet om
af konsuler i Italien, upprättandet af eu af staten subventionerad fast äng fartyg slinie
men afstyrkes af mellan Sverige och Italien.

Deri svenske och norske tillförordnade konsuln i Livorno har
i en skrifvelse till generalkonsulatet härom uttalat den mening,
att, för att kunna uppdrifva trafiken mellan Sverige och Italien,
borde sättas i gång en regelmässig, månatlig svensk ångbåtslinie,
till hvars regelbundenhet med afseende å ankomsttider såväl
liniens representanter som afskepparne kunde sätta sin fulla tillit.
Linien borde börja med att anlöpa Genua, Livorno, Neapel, Sicilien,
Adriatiska hafvet (om detta vore nödvändigt) eller omvändt och
komplettera sin last antingen i Spanien eller andra medelhafshamnar
på hemvägen, ty Italien och Sicilien äro icke ensamt i
stånd att gifva full last för en ångbåt månad efter månad.

Konsuln anmärker, att Svenska Lloyd-linien i Göteborg, som
representeras i Genua och Livorno af hans firma, ständigt förbigår
Genua och sålunda tillåter de danska, tyska, holländska och
Hullbåtarna att taga bort de varor, som erbjudas för afskeppning
till skandinaviska hamnar, ty, säger konsuln, »Svenska Lloyd
har den principen, att om deras agenter ej kunna garantera ett
visst kvantum varor så stort, att det lönar sig att anlöpa, så gå
båtarna förbi». Detta har i åratal varit fallet i Livorno, änskönt
Livorno på grund af konsulns vidsträckta handelsförbindelser besökes
af sex till sju svenska ångfartyg om året. Lloyds ångfartyg
lastade 1897 i Livorno:

till Stockholm 847,899 kg. marmor och 8,251 kg. styckegods
» Kristiania 49,900 » » » 6,774 » »

» Östersjön 159,580 » » » 72,517 » »

tillhopa 1,057,379 » » » 87,542 » » ,

alltså tillsammans 1,144 ten varor.

Yttranden af konsulerna.

205 ITALIEN.

»En subvention af den svenska regeringen för att kunna uppfordra
eller inbjuda ett svenskt ångfartygsbolag till att låta sina
båtar anlöpa i regulier fart de förnämsta hamnarne i Italien och
på Sicilien, skulle», säger, bland annat, konsuln i Livorno, »väl
vara det enda sätt, hvarpå man kunde hoppas på att upphjälpa
och föröka sjöfarten och handeln mellan Sverige och Italien.»

Konsuln i Neapel föreslår upprättandet af eu ordnad regelmässig
ångbåtslinie, som utan hänsyn till ifrågavarande varois
kvantum borde anlöpa de viktigaste italienska hamnarna 1 a 2
gånger i månaden.

Äfven konsuln i Cagliari tillstyrker subvention till en sådan
ångbåtslinie.

Konsuln i Venedig föreslår subvention till en regelbunden
linie till Adriatiska hafvet, t. ex. en gång i månaden.

Generalkonsuln hyser dock starka tvifvel angående radligheten
af en sådan åtgärd.

För att någorlunda tillfyllestgörande kunna motsvara de kraf,
som böra kunna ställas på’ en sådan linie, borde den, såsom af
konsuln i Livorno anförts, hafva månatliga anlöpningstider för de
olika italienska hamnarna. För att kunna uppehålla en route
så pass ofta på ett så utsträckt farvatten skulle det behöfvas en
tämligen stor och kostbar apparat, och man måste således kunna
gå ut ifrån att de offer, som det allmänna af denna anledning
måste påtaga sig, icke skulle blifva obetydliga, för att dessa
offer skulle finnas berättigade, måste man då å andra sidan kunna
göra sig betydliga förväntningar om en sådan linies inflytande på
Sveriges handelsomsättning.

Under förutsättning af att ett eventuellt statstillskott till en
sådan linie bör stå i ett rimligt förhållande till de fördelar, som
därvid kunna väntas uppkomma, måste det blifva afgörande i denna
sak att göra sig reda för hvilka handels- och omsättningsintressen,
som i första hand skulle kunna grunda en sådan linies existens,
och hvilken utveckling dessa genom liniens bestånd kunde
väntas skola uppnå. Fn blick på de af generalkonsuln gifna
upplysningarna angående handelsomsättningen mellan Sverige och
Italien synes skola ställa denna fråga i en tämligen klar belysning,
i det den nuvarande trafiken mellan dessa länder uppenbart
ingalunda är tillräcklig för att skaffa en fast route stadig
sysselsättning, medan det å andra sidan icke synes föreligga tillräcklig
grund att antaga, att denna omsättning endast genom
öppnandet af regelbundna kommunikationer skulle kunna förökas
i en för det omtalade ändamålet tillräcklig grad.

ITALIEN. 206

o

Åtgärder i främmande länder.

En ångbåtsförbindelse kan icke i och för sig medföra förökad
import och export, så framt icke för öfrigt de naturliga betingelserna
därför äro för handen, och den omsättning, som för närvarande
försiggår mellan Sverige1 och Italien, är hvarken med hänsyn
till varornas art eller i öfrigt af den beskaffenhet, att någon
utomordentlig utveckling däraf genom en fast linie snart skulle kunna
väntas. Annorlunda ställer det sig, när en sådan linie upprättas
för att underlätta en redan befintlig betydande utförsel, såsom
till exempel förhållandet är med en del af'' de i Italien upprättade
subventionerade linierim, af hvilka dessutom flera stödjas af en
betydlig _ utvandring _ från Italien till transatlantiska orter. Den
fasta linien på Spanien och Italien, som stödjes af ett årligt bidrag
från norska statens sida, kan också på liknande sätt sägas
hafva ett naturligt berättigande som transportmedel för en af
landets stapelartiklar, fiskvaror, för hvilka dessa land i långliga
tider utgjort väsentliga afsättningsfält. Efter de erfarenheter
man . äger angående driften af denna linie, som helt naturligt
har intagit eu del af den plats, som förut innehafts af andra
norska ångfartyg i denna fart, synes den för visso i flera hänseenden
hafva haft ett lyckligt inflytande genom att reglera utskeppningen
af ofvannåmnda vara; däremot kan det icke, åtminstone
hvad . Italien vidkommer, sägas, att den har öfvat något väsentligt
inflytande på en förökad export af andra norska varor till
Italien eller omvändt på importen från Italien till Norge. Med
detta exempel för ögonen synes man sålunda knappast berättigad
att spå större resultat för eu eventuell svensk subventionerad ångfartygslinie,
åtminstone icke i en närmare framtid.

Utsikterna för Något annorlunda skulle, anser generalkonsuln, saken måhända

*“V* ^alien ställa sig> under förutsättning att en sådan linie förutom till
1 Medol,,atvet- Italien också kunde blifva utsträckt till andra land, belägna vid de
inre eller yttre delarna af Medelhafvet. Under denna förutsättning
skulle man efter afl sannolikhet kunna gå ut därifrån, att liniens
fartyg skulle få tillräckliga såväl in- som utfrakter, isynnerhet om
något tillfälle kunde gifvas dem att på tur eller retur anlöpa någon
på vägen liggande mellanhamn. Också mot detta förslag synas
dock erbjuda sig väsentliga betänkligheter, enär man kunde frukta,
att en sådan linie skulle få en så oproportionerlig längd, att
deri väl svårligen skulle kunna upprätthållas t. ex. såsom månatlig
med ett rimligt begränsad! antal fartyg. Betydelsen af
denna invändning torde icke kunna förnekas, när man betänker,
hvilken omväg det skulle vara för ett fartyg i en sådan route
att på vägen till det inre af Medelhafvet gå ända upp till Genua

Yttranden af konsulerna.

207 ITALIEN.

och därifrån tillbaka med anlöpningsställen längs Italiens kust,
kanske till och med in i Adriatiska hafvet.

Det är onekligen ett betecknande drag, att den svenska linie,
som underhåller fart på Spanien, Frankrike och Italien, icke plägar
anlöpa Genua, under det att en eventuell subventionerad linie
val icke kunde fritagas från förpliktelsen att anlöpa denna Patiens
förnämsta importhamn. Det. torde till och med också vara
tämligen ovisst, om det för en ångbåtslinie med en fartplan som den
ofvannämnda i längden skulle vara så särdeles fördelaktigt att
öfvertaga de med subventionen förbundna förpliktelserna att anlöpa
bestämda platser, något som naturligtvis kunde blifva en
ganska betydlig börda.

I det hela torde det knappast kunna bestridas, att enskildt
initiativ på skeppsfartens område har större betydelse för främjandet
af denna näringsväg än åtgärder från statens sida. Det
synes heller icke vara någon grund att tvifla på detta initiativs
verkningar beträffande Sverige, speciellt att döma efter de
meddelanden, som man på den allra sista tiden äger om den svenska
handelsflottans framgång. Att emellertid svenska rederier
ännu icke synas hafva fäst den uppmärksamhet vid skeppsfarten
på italienska hamnar, som denna borde förtjäna, synes generalkonsuln
framgå af följande uppgifter öfver sjöfarten på Italien
(ankomna och afgående fartyg och varor) under olika nationers
flaggor 1897:

Nationalitet.

Antal fartyg.

Dräktighet.

Intagna och
lossade varor,
i ton.

Italien..........

186,757

34,944,891

7,109,780

England.........

8,609

11,406,058

5,481,635

Österrike-Ungern.....

7,525

4,550,034

726,845

Grekland.........

735

441,644

344,126

Norge...........

747

545,784

368,595

Tyskland.........

1,603

2,776,815

473,850

Belgien..........

224

301,442

68,970

Frankrike.........

1,060

826,834

137,463

Spanien ..........

458

299,500

119,159

Nederländerna.......

599

636,848

108,751

Danmark.........

268

192,381

53,519

Turkiet..........

240

18,614

12,549

Sverige..........

71

51,992

22,685

Andra land........

153

67,658

48,183

Summa

209,049

57,060,495

15,076,110

ITALIEN. 208

Åtgärder i främmande länder.

Vikten af stöd
hos svenskar i
utlandet.

Af dessa uppgifter synes framgå, att den svenska flaggan
icke ännu intager den plats i farten på detta land, som den efter
sin betydelse för öfrigt skulle förtjäna.

Svenska fartyg hafva sålunda tillförene endast i jämförelsevis
ringa utsträckning deltagit i transporten af kol till Italien. Till
belysning af hvilken betydelse denna fart har kan exempelvis
nämnas, att från Tyne 1897 uppgifves hafva utförts till hamnar
utom Storbritannien och Irland 7,607,051 ton kol och cokes,
hvaraf till Italien såsom det förnämsta importlandet 1,565,629 ton,
medan Tyskland först kom i andra rummet med 1,282,711 ton.

Särskild! bör uppmärksamheten fästas vid Genuas ständigt
stigande betydelse som Italiens förnämsta importhamn.

Till jämförelse meddelas här följande uppgifter öfver dräktigheten
af ankomna fartyg i efterföljande hamnar under 1897:

Hamburg ............... 6,710,000 ton

Antwerpen.................................... 6,210,000 »

Rotterdam .............. 6,135,000 »

Marseille........................................ 5,360,000 »

Genua............................................ 4,250,000 »

Därefter komma Neapel och Havre med omkring 2,750,000
ton hvar.

Vid dessa uppgifter har man ock att bemärka, att dräktigheten
af den till Genua under tioårsperioden 1888—98 ankomna
tonnagen stigit från omkring 2,800,000 till 4,250,000 ton, medan
motsvarande tal för Marseille endast visar en ökning från omkring
4,900,000 till 5,360,000 ton. Varuinförseln till Genua uppgifves
under samma tid hafva stigit från 2,450,000 till 3,850,000 ton.

Efter fullbordandet af den under byggnad varande järnbanan
genom Simplon, nödvändiga utvidgningar af hamnen samt lättnader
vid utskeppningen och järnvägstransporten, väntas Genua
komma att gå en stor framtid till mötes såsom Medelhafvets förnämsta
transithainn, och den förökade trafiken kommer, såsom man
får hoppas, äfven att gifva svenska fartyg tillfälle till lönande
sysselsättning. Det bör därför tillrådas svenska skeppsredare att
hålla ögonen på utvecklingen af förhållandena därstädes för att
söka erhålla en jämförelsevis betydande andel i importtrafiken.

I detta samband torde det måhända, under hänvisning till
den ofvanför anförda skrifvelsen från de förenade rikenas tillförordnade
konsul i Livorno, vara skål att hänleda uppmärksamheten
på den betydelse, som det kan hafva för våra maritima
och kommersiella intressen i utlandet, att dessa på ifrågakomma!^
främmande ställen kunna finna stöd hos där bosatta svenska

Yttranden af konsulerna.

209

ITALIEN.

eller norska affärsmän med inflytande och insikt i förhållandena
och som äro lika villiga som dugliga att göra sitt till för att upphjälpa
handeln och sjöfarten. Andra nationers, isynnerhet tyskarnes
exempel visa, hvilken betydelse ett sådant stöd kan hafva för
ett lands handel och skeppsfart med utlandet. Lyckligt måste det
därför anses vara, att ett lands lagstiftning för dess innevånare
och deras efterkommande underlättar möjligheten att bevara sin
nationalitet i ett främmande land, för så vidt detta låter sig göra
utan skada för andra viktigare intressen.

Den fjärde af de ofvan omtalade, i Italien införda åtgärderna Pensionskassor

till förmån för handelsflottan, pensionskassorna för sjö}ölk, har for hJ° 0
otvifvelaktigt sin stora nytta genom att knyta sjömännen fastare
vid yrket och därigenom skapa ett duktigare sjömansstånd. . Liknande
inrättningar finnas i flera andra sjöfarande länder, däribland
också i Sverige, hvarest man naturligtvis har förvärfvat full erfarenhet
om såväl denna institutions nytta som huruvida det kanske
kan finnas anledning till en ytterligare utveckling, däraf på en bredare
basis. I Norge har saken en längre tid varit ifrigt diskuterad
såväl inom sjömansståndet som annorstädes och behandlas för närvarande
af en kommission.

För skeppsfarten såväl på Italien som på andra land är det Internationellt
naturligtvis af vikt, att främmande fartyg från sitt hemland med- filande matbre .
fora mätbref efter ett mätningssystem, som tillförsäkra fartygen
en lika gynnsam behandling som andra nationers fartyg med
hänsyn till beräkning af afgifter.

B. Handeln.

Såsom framgår utaf de af generalkonsuln meddelade uppgifterna,
är handeln mellan Sverige och Italien, oaktadt den kanske
rör sig inom något större tal, än man efter de officiella uppgifterna
skulle förmoda, dock endast af jämförelsevis ringa omfång.
De väsentligaste importartiklarna till Italien från Sverige, järn
och trävaror, uppvisa år från ar ungefär samma kvantiteter, och
beträffande båda synes det gälla, att de kunna göra räkning på
en något så när konstant konsumtion, som dock är af begränsadt
omfång, i det dessa varor endast komma till användning för särskildt
bruk. Af hästskosöm införes likaledes årligen ett begränsadt
kvantum, hvaremot det är svårt att konstatera förbrukningen
af svensk trämassa, då denna synes till stor del införas på indirekt
väg. Införseln af svenska tändstickor hindras, såsom upplysts i

Handels- och sjöfartskomiténs betänkandeÅtgärder utrikes, m. m. 27

ITALIEN.

210

O

Åtgärder i främmande länder.

Prisbillighet

förordas.

Marknaden bör
undersökas på
platsen.

Handelskammaren
och handelsmuseet
i Milano.

generalkonsulatets årsberättelse för 1897, genom de i Italien gällande
afgiftsbestäinmelserna, och hvad smör och ost angår, så
produceras dessa varor i landet själft, hvarförutom förbrukningen
af smör i de bredare lagren af befolkningen är jämförelsevis ringa.

Angående införseln af svenska fabrikater till Italien ligger
största vikten på att dessa i prisbillighet kunna sammanställas med
landets egna eller konkurrerande främmande lands varor. Införseln
från utlandet hindras i Italien dels genom det herrskande skyddssystemet
till förmån för italienska tillverkningar, dels genom fiskala
stats- och kommunalafgifter, Indika i väsentlig grad fördyra många
varor, däribland nödvändighetsartiklar. På grund häraf är det
isynnerhet fordran på prisbillighet, som uppställes från konsumenternas
sida, och det gäller särskild! för de främmande exportörerna
att arbeta med detta mål för ögonen. Det är sannolikt den här
berörda . omständigheten, som åstadkommer, att skandinaviska
artiklar i det hela hittills haft svårt att få insteg i Italien. Upprepade
gånger har man sålunda på därom skedd hänvändning
måst frånråda personer att etablera sig därstädes för försäljning
af skandinaviska artiklar, då erfarenheten visat, att detta slags
affärer icke kunnat gifva lefvebröd.

_ Efter för handen varande upplysningar synes man böra utgå
därifrån, att svenska producenter, åtminstone beträffande en del
varor, måste för att kunna förvärfva en plats gent emot såväl
italienska som främmande konkurrenter vara betänkta på att leverera
billigare produkter, om än af lägre kvalitet, något som antagligen
i icke ringa utsträckning skulle medföra en omhvälfnnig
i deras produktion. Det är en naturlig följd häraf, att undersökningar
om de åtgärder, som för detta ändamål böra vidtagas, icke
lämpligen kunna företagas blott genom korrespondens från hemlandet,
utan att sådana, för att kunna leda till ett tillfredsställande
resultat, böra ske genom utsändande af sakkunniga personer hemifrån,
som genom personlig iakttagelse kunna utreda, hvilka kraf
på de olika marknaderna ställas på enskilda artiklar. Efter generalkonsulns
mening skulle därför den första och till sina följder
verksammaste åtgärden för främjande af svensk export på Italien
bestå däruti, att ifrågavarande exportörer personligen eller genom
pålitliga representanter undersöka förhållandena, för att därefter
träffa nödiga anstalter.

Generalkonsuln åberopar i anslutning härtill utdrag af en
skrifvelse i ämnet från de förenade rikenas vice konsul i Milano.

Hvad angår de mått och steg, som man i Sverige skulle
kunna taga för att öka exporten till Italien, uppställer vice konsuln,
i likhet med generalkonsuln, de italienska handelskamrarna

Yttranden af konsulerna.

211 ITALIEN.

såsom förebilder. Särskildt framhålles kammaren i Milano, på
hvilken stad ensamt faller nästan en tredjedel af alla export- och
importaffärerna i Italien. Denna kammare har gjort mycket för
att öka exporten isynnerhet genom sitt handelsmuseum som mellanhand,
och vice konsuln anser, att det skulle vara skäl att på
närmare håll undersöka, hur detta går till väga för att vinna
sitt mål.

Den italienske konsumenten är icke svår att tillfredsställa, han
ser icke allt för noga på kvaliteten, men han måste absolut hafva
ett godt pris och störa lättnader för betalningen. Det är genom
att sälja mycket medelmåttiga, presentabla och särdeles billiga
produkter, som den tyska handeln i Italien erhållit den betydelse,
den för närvarande har; så småningom, tack vare det särdeles
billiga priset, hafva tyska artiklar trädt i stället för engelska och
franska dylika, med hvilka de icke skulle kunna täfla i kvalitet.

Bland annat, anser vice konsuln, att det skulle vara till
stor nytta, om någon köpman eller agent för en exportaffär kunde
gorå en resa till de förnämsta centra i Italien och studera de
olika marknaderna med möjligheten af export utaf svenska artiklar
för ögonen, såsom tyskarne och äfven italienarne så ofta gorå.
Konsulsrapporterna i denna sak förblifva, äfven med bästa vilja
i världen och på grund af lättfattliga skäl, alltid bristfälliga,
och att föra korrespondens i detta ändamål skulle icke heller
leda till mycket; man måste själf se för att kunna dana sig en
mening.

Ett af de icke minst viktiga hindren ligger enligt vice konsulns
förmenande i den rådande särdeles stora olikheten i att gorå upp
affärer i Sverige och i Italien. Under den första tiden vice konsulatet
i Milano var i verksamhet, hade vice konsuln under sex
månader en mycket vidsträckt korrespondens med svenska och
norska fabrikanter af kemisk och mekanisk trämassa för fabrikation
af papper, och han hade då föresatt sig att sätta producenterna
i direkt förbindelse med de mycket talrika konsumenterna
i Lombardiet, men fick erfara, att nästan alla föreslagna affärer,
hvilka vice konsuln själf ansåg görbara, strandade pa de svenska
och norska producenternas stränga villkor. Som ylet handlade om
en artikel, med hvilken Tyskland och isynnerhet Österrike-Ungern
dref konkurrens, vände sig konsumenterna åt det hållet. Det var
förgäfves, som vice konsuln insisterade och sade, att i vår konkurrerande
tid och då det icke gällde en artikel, som uteslutande
producerades i det landet, det vore producentens sak att böja sig
för konsumentens fordringar i möjligaste måtto. Det var emellertid
förgäfves, vice konsuln åberopade tyskarnes exempel, hvilka

ITALIEN. 212 Åtgärder i främmande länder.

blifvit i rikaste måtto belönade för det de böjt sig för konsumenternas
fordringar.

Konsuln i Neapel anser, att de svenska industriidkarne borde
resa mera i utlandet och fabricera dåliga och billiga varor för de
marknader, där man tager större hänsyn till prisbillighet än till
kvalitet. Beträffande Syd-Italien måste man vara ytterst försiktig
med att gifva kredit.

Exporten från Italien till Sverige torde, beträffande de artiklar,
hvaraf den för närvarande till väsentligaste del består, såsom
salt, svafvel, marmor, vin, olja, frukter in. in., knappast kunna,
enligt hvad samme konsul antager, blifva föremål för en mera
betydlig utveckling, åtminstone i en närmare framtid, då dessa
artiklar efter sin natur väl alltid torde komma att intaga en viss
begränsad plats i den svenska marknaden.

Konsuln i Cagliari antager, att det bör undersökas, huruvida
Ändringar i tull- det icke för att lätta handelsförbindelserna mellan de två landen
taxorna^ifraga- torde i deras respektive tulltaxor intagas modifikationer beträffande
några väsentligare artiklar såsom åkerbruksprodukter, järn etc.

Hvad Italien angår, kan man dock, säger generalkonsuln,
framkasta grundade tvifvel om utsikterna för att i detta lands
tulltaxa uppnå nedsättningar af så pass betydlig utsträckning,
att de skulle kunna blifva af större betydelse i ofvannämnda syfte.

Messina konsulsdistrikt.

I fråga om de åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för
höjande af sjöfarten och handeln mellan Sverige och Italien yttrar
konsuln i Messina Martens, hvad angår hans distrikt, i skrifvelse
den 12 januari 1899 följande:

Konsul Martens’ Efter min Opfaining er det svenske Lloyds Fartöier fuldåsikt.
ständigt tilstrsekkelige til åt besörge Mellemhandelen mellem
Landene, men absolut nödvendigt er det for åt foröge Handelsforbindelserne
åt mevnte Linie — eller en anden — opretholder
stadigere Anlöb og regehmessigere, f. Ex. 14-daglig om Vinteren
og maanedlige om Sommeren; men for åt kunne opretholde
en saadan Linie maatte den antageligt subveneres af Staten.

Det er utaenkeligt, åt de 10—12 Skibe der aarligt besöger
Sicilien skulde kunne hjembringe til Sverige mere end en knåp

Yttranden af konsulerna.

213

ITALIEN.

Halvdel af hvad Sicilien exporterer til Sverige, og hvad Sverige
udskiber til dette District gaar alt gjennem engelske eller tydske
Dampskibe.

En regelmässig, svensk, subveneret Dampskibslinie vilde rette
paa dette Forhold, hvorved store Fragtbelöb vilde optjenes af svenske
Fartöier og hvorved Handelsforbindelserne udentvivl vilde
tiltage.

Udsigterne for svenske Fartöier åt deltage i Fragtfarten fra
Middelhavet er de samme som for norske Fartöier. Begge Nationers
Skibe prefereres gjerne fremfor andre, og Grunden hvorfor
det svenske Flag sjeldnere sees i disse Havne, er antageligt den
åt Antallet af tramp-steamers hidintil har vseret saa indskraenket
i Sverige, åt Skibsmaeglere og Befragtere her i Syden sjaeldent
kunde henvende sig til Sverige om Tonnage da Udvalget der var
ringe. Dette vil, efter min Mening, fremigjennem rette paa sig,
siden Sveriges Dampskibsflaade er saa betydelig foröget i de seneste
Aar.

Åt ogsaa Lettelse i Consulatafgifterne, i mindre florissante
Tider end de nuvaerende, vilde vaere af Vigtighed for Skibsfarten
skal ikke naegtes, og saadan Lettelse er saameget mere paakraevet
som Skibsfarten i mange af de vigtigere Consulatdistricter efter
den nuvaerende Ordning saa åt sige udelukkende yder Consulen Erstatning
for Arbeide der forskalfes ham af Handelsinteresser i
Hjemlandene og som oftest tager hans Tid i Beslag långt mere
end Skibsfarten.

Subvention.

Fraktfarten å
Medelliafvet.

Konsulat afgifterna.

♦

V

Turkiet.

Handel:

Export från Sverige 1875: — Hufvudvaror 1875.

1897: 0,o2 null. kr. 1897: järn ock stål.

Import till Sverige 1875: — Hufvudvaror 1875: —

1897: — 1897: —

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: —

1897: 1 om 1,146 ton.

» ankomna till Sverige 1875: —

1897: —

Meddelare: Kungl Maj:ts minister i Konstantinopel grefve O. SteenbocJe.

Svenske ock norske lconsuln i Smyrna Herman Zethelius.

l) Europeiska Turkiet.

/

Kung!. Maj:ts minister i Konstantinopel grefve Steenbock meddelar
i en den 18 januari 1899 dagtecknad skrifvelse följande:

Hvad beträffar arten af Sveriges utförsel till Turkiet (Egyp- Va införseln,
ten och Bulgarien icke inbegripna), har den uteslutande skett
genom mellanhänder och mestadels kommit via Hamburg, Antwerpen
eller England samt utgjorts af bandjärn, stångjärn, trävaror,
möbler och tändstickor. Omfattningen af Sveriges export
på Turkiet är det omöjligt att fastställa, enär det turkiska tullverket
angifver ankomna varors ursprungsland efter det lands
flagga, som föres af det fartyg, som utlossat varan.

Beträffande de åtgärder, som i Sverige borde vidtagas för Ministern grefve
främjande af så väl sjöfarten som den direkta handeln på Turkiet, Steenbocks åsikt.
anser beskickningen direkta förbindelser mellan Göteborg och Direkta förhamnarna
i östra Medelhafvet och Svarta hafvet medelst störa bindelser.
ångfartyg vara i hög grad önskvärda, helst ett dylikt fartyg i
månaden lätt skulle kunna erhålla återfrakt till Sverige.

Därnäst anser beskickningen i och för den direkta handeln Tillverkning efter
nödvändigt, att Sveriges fabrikanter tillmötesgå befolkningens konsumentens
smak genom att tillverka de för Turkiet bestämda varorna efter smak.
införskrifna mönster, därvid prisbilligheten bör få företrädet framför
kvaliteten. Först om varorna till form, utseende, kvalitet och
prisbillighet hos oss, likasom i Tyskland, särskildt tillverkas för
Turkiet, kan det blifva tal om en marknad därstädes för svenska
alster och därigenom äfven en ökad svensk sjöfart på Turkiet.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, fn. m.

28

TURKIET. 218

Åtgärder i främmande länder.

2) Asiatiska Turkiet.

De förenade rikenas konsol i Smyrna Zethelius meddelar i
skrifvelse af den 18 april 1899 följande till svar å fråga om
hvilka åtgärder borde vidtagas för höjande af sjöfart och handel
på Smyrna konsulsdistrikt, hvithet omfattar Turkiets asiatiska
hamnar vid Medelhafvet:

A. Sjöfarten.

Konsul Zethelius’ Då handelsförbindelserna emellan Sverige och det asiatiska
åsikt. Turkiet inskränka sig till en import af c:a 4,000 ton järn per år
och en del trä, hvilka produkter i allmänhet införas till det asiatiska
Turkiet genom mellanhänder, samt till en mindre export därifrån
af torkade frukter, olivolja — c:a 2,000 fat — smärre partier
af mattor, smärgelsten och vin från Samos, anser konsuln en
Ång-båtsförMn- direkt regulier ångbätslinie emellan Sverige och Smyrnas konsuls(l
el ser. distrikt under närvarande förhållanden vara obehöflig. Däremot

anser han, att, för den händelse en sådan linie skulle komma till
stånd på Egypten, all anledning finnes att utsträcka den till
Smyrna och eventuellt till Jaffa och Beyrut. Förutom de varor,
hvilka äro föremål för export och import till och från Sverige,
finnes alltid en större stock af gods, som utskeppas från det
asiatiska Turkiet till Norge, Danmark och Ryssland.

Ett dylikt företags framgång komme, säger konsuln, likväl
helt och hållet att blifva beroende på den mäklare, som vore benägen
att på konsulns station representera det svenska ångbåtsbolaget.
Förvarande skeppsmäklare och samtidigt ångbåtsagenter,
hvilka representera de flesta större europeiska ångbåtsbolagen,
hafva nämligen förstått att göra alla utfrakter till monopol i sina
händer, och erfarenheten har visat, att all konkurrens med dem
är så godt som omöjlig. För närvarande är det herr van der Zee,
som har alla befraktningar i sina händer på norra Europa, förutom
England och norra Frankrike.

I sammanhang härmed omnämnes, att de danska båtarna
hafva upphört att anlöpa Smyrna och att således ingen konkurrens
för närvarande är att befara från det hållet.

Fraktfart på Utsikterna för svenska fartygs deltagande i skeppsfarten på

Medelhafyet. Medelhafvet synas blifva allt sämre och sämre, beroende på att
de stora reguliera ångbåtslinierna hafva lagt beslag på allt gods,
som exporteras på Europa och Amerika. För utomstående fartyg

Yttranden af konsulerna.

219 TURKIET.

finnes plats endast, då stocken åt varor är ovanligt stor och de
reguliera båtarna ej hinna skeppa densamma.

B. Handeln.

Hvad beträffar Sveriges handel på det asiatiska Turkiet, fin -Konsul Zethelius’
nas för närvarande, anser konsuln, föga utsikter, att den skulle asikt.
få något större uppsving. Våra industrialster ställa sig alltför
dyra för att kunna täfla med det tyska krämet, som allt mer och
mer öfverflyglar Orienten. Italien kommer dock, att döma efter
vissa tecken, att snart blifva en farlig konkurrent till det nyssnämnda
landet.

Vårt trä torde möjligen i en ej alltför aflägsen framtid, då
landet hunnit hämta sig från den svåra kris, det måst genomgå
de fyra sista åren, kunna finna större afsättning.

"Det svenska järnet lär väl knappast återvinna sin forna ställning
på därvarande marknad, då det numera uteslutande användes
vid tillverkning af hästskor och söm samt en del finare verktyg.

Egypten.

Handel:

Export från Sverige 1875: 0,4 null. kr.

1897: l,s » »

Import till Sverige 1875: —

1897: —

Ilufvudvaror 1875: trävaror.

1897: trävaror.
Ilufvudvaror 1875: —

1897: —

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875

1897

» ankomna till Sverige 1875

1897

13 om 5,122 ton.
19 » 34,543 »

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Alexandrin lie/inf (inte
Östberg.

Egypten.

Uti en den 17 januari 1899 dagtecknad skrifvelse har svenske
och norske generalkonsuln i Alexandria Belinfante Östberg besvarat
frågan, hvilka åtgärder borde i Sverige vidtagas för att
främja vår sjöfart och vår direkta handel på Egypten.

Ångbåtslinie.

Generalkonsuln påpekar till en början lämpligheten af att
våra hamnumgälder och dessas utgående ändras så, att lastning Hammimg ålder,
och lossning i flera hamnar blir möjliggjord, d. v. s. att hamnpengarna
utgå för lastadt eller lossadt kvantum. Detta är eu a (''gift er efter loslifsfråga
för utvecklingen af vår utrikes handel och sjöfart, och sadt och lastadt
innan en rationell ändring därvidlag gjorts, äro utsikterna mycket tonnage,
mörka för upprättandet af direkta och reguliära svenska ångbåtslinier
till de transoceaniska afsättningsorterna för våra exportartiklar.
Underlätta vi i detta afseende sjöfarten, så underlätta
vi samtidigt vår direkta utrikes handel.

Då redan nu så stora kvantiteter af svenska exportartiklar,
i synnerhet trävaror, transporteras till Egypten direkt från svensk
hamn med svenska fartyg och all utsikt "tinnes, att detta förhållande
skall ej endast komma att fortfara utan äfven för hvarje
år ytterligare utveckla sig, synes, om ofvan anförda förändringar
genomföras, utsikt till framgång kunna finnas för en ångbåtslinie
från Sverige till Egypten med reguliära afgångstider, i
synnerhet då den både tillfälle att, i mellanhamnar, såsom Hamburg
och Antwerpen, vid behof söka komplettering af last.

Generalkonsuln fäster härvid uppmärksamheten på en af Exportföreningens
agent herr Axel Lanner den 20 mars 1894 daterad
skrifvelse i denna fråga, hvilken tinnes införd i tidskriften »Svensk
Export» n:r 82 sid. 23.

Vid besvarandet af frågan om utsikterna för svenska fartyg att
deltaga i fraktfart på Medelhafvet anför generalkonsuln, att Sverige
naturligt nog torde hafva samma utsikter att deltaga i denna
fraktfart, som hvarje annan nation, men dessa utsikter skulle
kanske vara ännu större, om i de olika hamnarna funnes etablerade
svenska skeppsmäklare, hvilka med större ifver för befrakt -

Fraktfarten på
Medelhafvet.

EGYPTEN. 224

Åtgärder i främmande länder.

ningen af hemlandets fartyg kunde bättre tillvarataga deras intressen,
än hvad nu göres af de utländska skeppsmäklarne.

Generalkonsuln framkastar, huruvida det icke skulle vara
lämpligt, att staten genom stipendier uppmuntrade därtill lämpliga
personer att taga anställning hos skeppsmäklarefirmor i utlandet,
med afsikt att de efter vunnen erfarenhet skulle etablera
sig själfva.

Tunis

Handel:

Export från Sverige 1875: 0,oi null. kr. Hufvudvaror 1875: trävaror.

1897: 0,3 » » 1897: trävaror.

Import till Sverige 1875: — Hufvudvaror 1875: —

1897: — 1897: —

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 2 om 574 ton.

1897

ankomna till Sverige 1875

1897

6 » 5,617

Meddelare: Svenske och norske konsuln i Tunis Hj. Rosenlund•

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

29

Tunis.

Frågan om hvilka åtgärder borde i Sverige vidtagas för att
åstadkomma eller ytterligare främja så väl sjöfart med svenska
fartyg som den direkta handeln mellan Sverige och Tunisien besvaras
af konsuln i Tunis Hj. Rosenlund i en den 24 januari
1899 dagtecknad skrifvelse.

A. Sjöfarten.

Konsuln menar, att svenska fartyg borde kunna i mycket Bristande kännehögre
grad än hvad nu är förhållandet deltaga i sjöfarten på tlom
Tunisien i så väl import som export.

Att svenska fartyg ej oftare besöka Tunisiens hamnar och i
allmänhet ej i än större utsträckning deltaga i den utländska
fraktfarten, anser konsuln bero därpå, att de svenska mäklarne och
rederierna ej hafva tillräckligt stor och hastig kännedom om de
frakter, som erbjuda sig. Anledningen härtill ligger antagligen
däri, att blott få svenska större befraktningsfirmor finnas etablerade
i utlandet, hvaraf följer, att befraktningsaftalen ofta slutas
genom utländska mäklare, hvilka naturligt nog i främsta rummet
och under förutsättning af lika villkor söka skaffa frakter åt fartyg
af sin egen nationalitet.

Bästa sättet för att svenska fartyg skulle kunna på ett verk- Befraktningssamt
och för sjöfarten gagneligt sätt täfla med de utländska i ut- agentnrer.
rikes fraktfart vore enligt konsulns åsikt, om i några af utlandets
förnämsta sjöfartsstäder upprättades svenska be fraktning sag enturer.
Om möjligen ej rederierna själfva skulle vilja sammansluta
sig för att upprätta dylika kontor, borde staten här träda
emellan, då upprättandet af sådana kontor, såsom konsuln tänkt
sig dem, ej skulle, såsom är fallet med understöd åt den ena
eller andra ångbåtslinien, tillgodose några enskildes utan hela
svenska sjöfartens intressen. Ifrågavarande befraktningsagenturer
skulle förestås af utaf staten aflönade tjänstemän med tillräcklig
erfarenhet i mäklareyrket och tillräcklig språkkunskap.

Dessa agenter skulle stå i oafbruten förbindelse så väl å ena
sidan med svenska rederier och skeppsmäklare som å andra sidan

TUNIS.

228

o

Åtgärder i främmande länder.

med utländska mäklare och i synnerhet med de större importoch
exportfirmorna i de olika länderna. Genom de svenska och.
norska konsulerna skulle dessa befraktningsagenturer erhålla uppgift
på de större importörer och exportörer, som finnas i de olika
konsulsdistrikten. För att ej motarbetas af mäklarne utan för
att dessa tvärt om skulle hafva intresse af att samarbeta med befraktningsagenturerna
och sålunda vara till nytta för dem, skulle
innehafvarne af agenturerna, hvilka naturligen borde uteslutande
arbeta för slutande af svenska fartyg, ej få uppbära någon del
af den mäklarne tillkommande befraktningskommission eller arfvode.
Utom viss aflöning och understöd mot redovisningsskyldighet till
kontorskostnader borde agenterna uppmuntras med viss tantiéme
å genom dem afslutna frakter. Sådan tantiéme föreslås att i likhet
med lön och kontorsanslag utgå af statsmedel. Genom dessa
agenturer skulle rederierna sättas i stånd att ständigt följa med
och begagna sig af de tillfällen till frakt, som erbjöde sig; något
som blir allt mera nödvändigt, ju mer fartygens antal och storlek
ökas.

B. Handeln.

För närvarande tror konsuln ej, att några ytterligare åtgärder
kunna ifrågakomma att vidtagas för att åstadkomma eller ytterligare
främja varuutbytet mellan Sverige och Tunisien, ty genom
den nya tulltaxa, som under år 1898 trädde i kraft i Tunisien,
och hvilken medgifver tullfrihet för en stor mängd franska artiklar,
äro utsikterna nu ringa för främmande varor att täfla med
sådana artiklar, som produceras i Frankrike. Konsuln fruktar därför,
att, sa länge den nya tulltaxan tillämpas, blott små förhoppningar
finnas att kunna åstadkomma någon större export till hans
distrikt från Sverige, utom i hvad som rör trävaror och i begränsad
omfattning några andra mindre viktiga produkter, såsom
tändstickor, tjära, bläck, etc.

Så länge importen till Tunisien från Sverige nästan uteslutande
inskränker sig till trävaror och dessa föras med fulla fartygslaster,
så förefinnes ej, anmärker konsuln, anledning för fartygen
att intaga last i mellanliggande hamn.

C. Utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten

i Medelhafvet.

I afseende å utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten
i Medelhafvet anför konsuln, att då varor från Tunisien till

Yttranden af konsulerna.

229 TUNIS.

Frankrike skola skeppas under fransk flagg för att komma i åtnjutande
af tullfrihet i Frankrike, utsikt ej finnes för svenska
fartyg att deltaga i denna fraktfart. Detsamma gäller om varutransporten
från Frankrike till Tunisien, enär denna mest verkställes
med de reguliära franska postbåtarna, som på grund af
statsunderstöd och till följd af regelbunden fart samt lägre hamnafgifter
kunna erbjuda billigare villkor än de främmande fartygen.

Däremot tror konsuln, att svenska fartyg borde kunna i
mycket högre grad än hvad nu är fallet deltaga i varutransporterna
på andra trader, om rederierna hade kännedom om de tillfällen
till frakt, som erbjuda sig.

Sålunda importeras till Tunisien bland annat trä från Sverige,
Amerika, Österrike och Ryssland (Svarta-hafshamnarne), mycket
stenkol från England samt spannmål och petroleum från Ryssland.

Utom exporten till Frankrike gå zink- och blymalm samt spannmål
till England och Belgien och alfa till England. Inom en snar
framtid tillkomma sannolikt salt och fosfat.

Alger.

Handel:

Export från Sverige 1875: 0,4 null. kr. Hufvudvaror 1875: trävaror.

1897: 0,4 » » 1897: trävaror.

Import till Sverige 1875: — Hufvudvaror 1875: ■—

1897: — 1897: —

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875

1897

» ankomna till Sverige 1875

1897

17 om
11 »

5,744 ton.
9,991 »

Meddelare: Svenske och norske konsuln i Alger Severin Houge.

Alger.

De förenade rikenas konsul i Alger Severin Houge har i
skrifvelse af den 22 januari 1899 besvarat frågan om de åtgärder,
som här borde vidtagas i det föreliggande syftet, sålunda:

Det afhamgighedsforhold, hvori Frankrige siden occupationen
har holdt Algeriet, har hindret saagodtsom al fabrikdrift fra åt
kunne udvikle sig hernede, og den protektion stöld, h vorm ed Frankrige
har beskyttet sin industri, og hvilke toldsatser ogsaa for en
vaesentlig del er gjasldende for Algeriet,, har nödsaget konsumenterne
til åt forsyne sig for sine behov fra moderlandet; importen
fra udlandet er derför en ubetydelighed iforhold til hvad vareudbyttet
med Frankrige belöber sig til.

Hvad der falder paa Sveriges part af indförslen i 1897 er ifölge
den officielle statistik kun 939,000 francs vsesentlig framlast, samt
et lidet kvantum jern, papir og fyrstikker. Den svenske industris
i mange henseender saa overlegne fabrikater vil vistnok ogsaa
med tiden finde et marked hernede saasom i Frankrige, men delvis
er de forlidet kjendte, og for åt afhjgelpe dette maatte kommerciale
udsendinge eller handelsagenter ved förevisning af pröver overbevise
de algierske kjöbere om de svenske produkters godhed, dels
har ogsaa kjöbeevnen va-ret ringe; mellemhandlerne försyner sig
kun med forholdsvis smaa kvantiteter, og de franske produkter,
der indföres uden told, og som det med de godt udviklede kommunikationer
er let åt faa fat i, har derför forrangen paa det
algierske marked.

Exporten fra Algeriet direkte til Sverige opviser for 1897
det ubetydelige tal af 89,000 francs, som hovedsaglig falder paa
kork og crin végétal; hvad der derimod er afgaaet til Sverige
med omlastning i franske, belgiske og tyske havne er det umuligt
åt kunne skaffe nogen opgave over, da disse partier indgaar under
transitlandenes statistik.

Handels- och sjöfartshomiténs betänkande: Åtgärder■ utrikes, m. m. 30

Utsändande af
agenter.

Exporten.

ALGER. 234

Åtgärder i främmande länder

Regelbunden

ångbåtslinie.

Et mere udviklet kommercielt samkvem mellem Sverige og
Algeriet vil alene kunne opnaaes ved en fast regelmaossig svensk
dainpskibslinje landene imellem. Vistnok vil ikke paa länge lider
den direkte export herfra til Sverige vaore tilstraakkelig til åt
kunne tilfredsstille en af privat initiativ eventuel oprettet darnpskibsforbindelse,
men det er min overbevisning åt en svensk
middelhavslinje med driftige agenter i de större algierske havne,
samt med anlöb af Antwerpen, vilde kunne paaregne ganske betydelige
varepartier.

Da havneafgifterne i 1896 blev forhöjede, ophörte flere tyske,
en österrigsk og en dansk linje med sin regelrmessige fart herpaa,
og efter ophaavelsen af na:vnte afgifter bär enkelte after gjenoptaget
farten, men ikke i den udstroskning som tidligere, da de
ved åt slöife Alger som anlöbssted har anlagt agenturer i andre
middelhavshavne og derför har vanskeligheder ved after åt optage
Algeriet i sin rote. Der er bland! de hervserende exportörer
jevnligt Mage over de vanskeligheder, de har for åt faa sine artikler
exporterede til de nordlige laude. En dainpskibslinje mellem
Ostersjöshavnene paa den ene side og Sortehavshavnene paa den
anden vilde vistnok i sommertiden blive benyttet for t råd a sttransport,
fra Sverige og de russiske Östersjöshavne til Algeriet
og ligeledes fra f. ex. Odessa, hvorfra store kvantiteter granbord
og egesta,v indföres til Algeriet, og mango importörer vil sikkerlig
Ande sin fordel ved åt kunne faa svensk last hertil i mindre
kvantiteter end pr hel källing.

Endel af de algierske exportartikler er saisonprodukter som
f. ex. vin, olje, frugter, korn, hö og halm, for hvilke exportsaisonen
varer fra september—oetober til marts—april, og disse artikler
vilde en dainpskibslinje kunne paaregne i eu vis udstraikning;
dertil findes aaret rundt exportartikler som: malm, fosfat, crin
végétal og kork, hvormed eventuelt, tomt skibsrum til enhver tid
vil kunne fyldes.

Naar jeg foreslaar Antwerpen som anlöbssted for en eventuel
direkte dainpskibslinje til Sverige, sker det af den grund åt stedet,
ligger centralt for omlastning af varer til England, Holland og
Tyskland, åt Belgien importera’ betydelige kvantiteter af malm herfra,
saa en regelmässig linje stadig vilde kunne paaregne transport
af denne artikel ligesom af fosfat, livoraf exporten til de nordlige
lande er i stank stigning, samt derför åt Algeriet importerer ikke
ubetydelige varepartier fra Belgien. Fragterne herfra til Antwerpen
stiller sig for mervairende som fölger: malm pr ton 10 ä 12 frcs,
fosfat 11.50 ä 12.50 frcs, vin 22 frcs, crin végétal 18 a 20 frcs og
kork c:a 35 francs.

Yttranden af konsulerna.

235 ALGER.

Vaardien af de fra Algeriet til de nordlige lande i 1897
exporterede varer var:

til Rusland (Östersjöshavnene)

» Sverige.........

» Norge.........

» Danmark........

» England........

» Tyskland........

» Holland........

» Belgien.........

.....tres

..... »

981.000
89,000

7,000

144.000
12,893,000

2.584.000

1.712.000

4.030.000

Total fres 22,440,000,

som skulde synes tilstrsekkelig stort til åt en svensk linje med
fordel maatte kunne deltage i transporten.

Kapkolonien.

Handel:

Export från Sverige 1875: 0,3 mill. kr.

1897: 5,o »

Import till Sverige 1875: —

1897: —

Hufvudvaror 1875: trävaror.

1897: trävaror.
Hufvudvaror 1875: —

1897: —

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 20 om| 7,000 ton.

1897: 130 » 94,349 >»

» ankomna till Sverige 1875: —

1897: —

Meddelare: De förenade rikenas generalkonsul i Kapstaden A. Ohlson.

Kapkolonien.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten och
handeln mellan Sverige och Kapkolonien.

I detta afseende erinrar i skrifvelse den 10 januari 1899
generalkonsul Ohlson, som vid besök i Stockholm i september
1898 inför handels- och sjöfartskomitén muntligen redogjorde för
sina åsikter i ämnet, om hvad han då framhöll i fråga om upparbetandet
och genomdrifvandet af en ökad affärsförbindelse med
Kapkolonien samt med de närgränsande staterna, Natalkolonien,
Orangefristaten, Transvaal och det nya landet Rhodesia. I
dessa länder, särskild! de båda senare, ägde en betydande grufdrift
rum, och för guldets utarbetande och rörelsen i sin helhet
behöfdes där en mängd maskinerier, stål för borrning samt årligen
större kvantiteter trävaror, förädlade såväl som oförädlade, förutom
en hel del olika artiklar, som förbrukas i större samhällen.

Enda sättet, hvarpå svenska fabrikanter och exportörer skulle

kunna upparbeta en affär i dessa trakter, ansåge generalkonsuln

vara det, att de sände ut sina enskilda ombud eller sloge sig Utsändande af

tillsammans om att utsända skickliga ingeniörer eller driftiga ombud.

affärsmän för att utröna hvilka artiklar som brukades på platsen.

Dessa ombud måste också vara i stånd att göra ritningar och
taga modeller af maskiner och redskap, som där användes, samt
kompetenta att göra eventuella förbättringar äfvensom att utforska,
huru priserna skulle ställa sig, och därigenom bedöma,
huruvida de respektive fabrikanterna vore i stånd att upptaga en
konkurrens.

Hvad maskiner och stålvaror beträffar, importeras sådana i
enormt stor skala från England och Amerika, eu del äfven från
Tyskland. De leverantörer emellertid, som för närvarande äro
inne i marknaden för dessa artiklar, underkasta sig betydande
kostnader för att bibehålla densamma, och de hafva inom kolonien
sina egna hus, hvilka ständigt ligga efter konsumenterna.

Hvad trävaror angår, vore de svenska redan val inne, och
änskönt den större delen däraf köptes genom engelska hus i London,

Åtgärder i främmande länder.

KAP KOLONIEN.

Direkta förbindelser.

240

expedierades och skeppades de direkt från Sverige till de olika
kustplatserna inom kolonien för att sedan sändas vidare uppåt
landet.

Generalkonsuln erinrar vidare om sina muntligen uttalade
tvifvel om lämpligheten af att till kolonien sända ut unga stipendiater
i tanke att dessa skulle därute kunna verka något afsevärdt.
De utkomme med för små stipendiemedel, som oftast finge
tagas i anspråk uteslutande för de dryga lefna-dskostnaderna. Toges
därjämte de dyra resekostnaderna samt den representativa sidan
af saken vid utbjudandet af varorna i beräkningen, så finge de
enligt regeln hålla sig i bakgrunden för de engelska och amerikanska
husens representanter, hvilka till sitt förfogande hafva
tusentals pund att bearbeta marknaden med.

En viktig sak vore äfven att hafva direkta transportförbindelser.
Sådana funnes hvad trälasterna anginge, men fordrades
ock för öfriga varor för att konkurrera med Englands och Amerikas,
mellan hvilka länder och kolonien funnes direkta och reguliera
ångbåtsförbindelser. För att kunna hålla sådana, måste
naturligtvis först marknaden för varorna vara vunnen.

Utsikten att deltaga i fraktfarten i sydafrikanska farvatten.

Hvad angår frågan beträffande utsikterna för svenska fartyg
att deltaga i fraktfarten mellan de sydafrikanska hamnarna, funnes
så godt som ingen egentlig godsskeppning hamnarna emellan med
undantag af en obetydlighet koloniala produkter, som skeppades
från Kapstaden, alldenstund alla de fyra ångbåtsliniernas båtar
— Union-, Castle-, JBuckwall- och Clanliniens — anlupe regulier!
samtliga de förnämsta kusthamnarna, dit de från Europa toge
godset direkt, och då dessa bolags ångare alltid hade att lossa eller
lasta i kusthamnarna, vore de alltid i tillfälle att möta hvarje konkurrens
samt till lägsta möjliga frakter tillförsäkra sig lastfyllnad
af de små poster af gods, som kunde finnas att frakta från en
hamn till en annan.

Sydafrikanska republiken.

Handel.

Mellan Sverige och Sydafrikanska republiken har, enligt svenska
Statistiken, någon direkt handel icke förekommit hvarken 1875 eller
1897.

Meddelare: De förenade rikenas konsul i Johannesburg E. Ii. Su lirka.

Handels- och sjöfartsTcomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. in.

31

Sydafrikanska republiken.

Dåvarande t. f. konsuln i Johannesburg Suhrke yttrar i skrifvelse
af den 5 januari 1899 till svar å frågan om hvilka åtgärder
borde i Sverige vidtagas för höjande af den direkta handeln
mellan Sverige och Transvaal:

1 den verdenskonkurrence, der i löbet af de sidste 6 aar har Trävaruexporten,
paagaaet i Transvaal, har man märket lidet eller intet til tilstedevserelsen
af svenske varor — naar undtages traslast (skaaren og
hövlet last).

Tradastforretningerne gjöres runsten alle i London. Forsög
har vasret gjort af enkelte tr sela stexportörer med åt sende ned
til Africa sine egne agenter der skulde forsöge åt afslutte sine
forretninger direkte med kjöberne; men disse forsög er saa godt
som alle strandede. De afrikanske traelastiinportörer har uden
undtagelse sine egne agenter i London hvilke gjör alle deres
irrdkjöb. Det gj seid er derför for de svenske exportörer åt anmode
sine agenter i London åt opsöge de afrikanske huses kjöbere
dersteds.

Exportörerne maa paa det staarkeste fraraades åt sende laster Sändningar i konned
i konsignation, med mindre disse konsigneres til större huse situation frånmed
tilstraekkelig kapital til åt kunne financiere de nödvendige rädas,
udlaeg i fragt, töjd etc. I modsat tilfaelde vil resultatet, blive et
sikkert tab for afskiberen; thi agenten vil af mangel paa penge
vaere mere eller mindre i haenderne paa kjöberne og maa for åt
reise penge i de fleste tilfadder saelge lasten under kost-pris. Saadanne
konsignationer til huse uden tilstraekkelig kapital er förbunden
med stor resiko for afskiberen og vil kun ödelsegge markedet
og trykke priserne ned.

Ved siden af planker og bord burde her kunne oparbeides
et godt marked for vinduer og döre.

Störste parten af vinduerne kommer fra Amerika, men ved
siden heraf er der ogsaa bleven importeret svenske vinduer, og
det er glaedeligt åt se, åt efterspörgelsen efter disse bliver stadig
större. De bliver vistnok lidt dyrere end de amerikanske, men

Åtgärder i främmande tänder.

SYD- 244
AFRIKANSKA

REPUBLIKEN, kjöberen tagel- intet hensyn til den lille prisdifference, da svenske
vinduer erkjendes åt va-re bedre og solidere forarbeidede.
Anmärkning-ar Dog maa der henstilles til exportörerne åt vivre mere forniot
förpack- sigtige med pakningen af vinduerne. Mange importörer foretrtekker
ningen in. in. at tage sine vinduer fra Amerika, da de fra Sverige meget ofte
modtager vinduer i beskadiget tilstand paa grund af skadeslös
pakning.

Enkelte forsög har vaeret gjort med import af svenske döre,
men de har alle resulteret med tab. Grunden hertil har va-ret,
åt fabrikanterne ikke har vinref omhyggelige nok i valget af det
materiale, hvoraf dörene er bleven forarbeidede. Dette maa vtere
frit for kviste og fremfor alt vel lagret, for åt materialet skal
kunne staa sig i det törre og hede klima i Transvaal.

Af listverk importeres her ogsaa store kvantiteter; dog er
importen betydlig aftaget, da listverk nu forarbeides i stor udstrsekning
i landet selv, og denne industri har vist sig åt kunne
optage konkurrancen med den importerede vare.

Utsikterna för ex- Foruden trähäst og forarbeidet trävirke er der ogsaa bleven
part af andra va- solgt mindre kvantiteter af jern, staal, fyrstikker, papir, tapeter,
lys, margarinsmör og konserver fra Sverige. Det er meget sandsynligt,
åt man ved förnuftigt og energiskt arbeide maatte kunne
oparbeide et marked for disse varer. For åt opnaa et godt resultat
er det ikke nok åt exportören sender ned en agent med
nogle faa pröver og saa venter åt skulle modtage ordres efter
dette. Det er en nödvendighed, åt agenten forsynes med tihstra-kkelig
kapital saaledes åt han efter åt have undersögt markedet
er istand til åt aabne og holde et godt lager af varer paa
pladsen. De störste forbrugere i Transvaal er minerne og de
maa som oftest have sine varer 24 timer efter åt ord ren för
samme er givet. Ved oprettelsen af eget lager vil exportörerne
kunne protitere af detaljsalg og har desuden chancen til åt kunne
profitere af »en gros»salg. Er de enkelte firmaer ikke kapitalstierke
nok til alene åt aabne et saadant lager, burde exportörerne,
i lighed med amerikanerne og andre nationer, söge åt slaa sig
sammen og i fa-llesskab aabne lager.

Af cement og galvaniseret bölgeblik (corrugated, galvanized
iron) importeres der til Transvaal uhyre kvantiteter, og det er
isier minerne, der er de störste forbrugere af disse artikler. Konkurrancen
er imidlertid sierdeles stor paa dette omraade, og det
er kun ved opnaaelse af billige fragter, åt man kan tir-nke paa
åt optage konkurrencen med England og Tyskland. Åt basere
sine kvotationer paa de fragtpriser, som de regn]a-ro dampskibe
stipulerer, vil gjöre varen for dyr. Dette fragtspörgsmaal er af

Yttranden af konsulerna.

245 SYD AFRIKANSKA stor

betjening ikke alene for cements og jerns vedkommende, men REPUBLIKEN.

ogsaa for de mindre artikler. Sverige har ingen direkte regulier

damp- eller seilskibsforbindelse med Syd-Afrika, og varerne maa

enten sendes via tyske eller engelske havne for åt omlastes; men

denne extra fragt og omlastning gjör som oftest udslaget til åt

varerne bliver for dyre. Mellem Hamburg, Antwerpen og Syd Afrika

existerer der regulmre seilskibsforbindelser, hvorved billige

fragter opnaaes, og kunde noget lignende erholdes fra Sverige,

vilde man höist sandsynligt kunne oparbeide et godt marked her nede

för svenske vaner.

Import af vaner til Transvaal har op til nu hovedsagelig foregaaet
via Durham og Port Elizabeth. I löbet af det sidste aar
har imidlertid importörerne mere og mere begyndt åt tage sine
varer via Delagoa Bay, og importen via denne havn vil stadig
tiltage efterhvert som havneforholdene bliver forbedrede. Delagoa
Bay er Transvaals naturlige havnsted, og jernbanefragten fra dette
sted op til Transvaal er c:a 20 % billigere end fra Port Nate! og
Algoa Bay.

I en senare skrifvelse har konsuln framställt ytterligare anmärkning
i afseende å lämpligheten åt vissa svenska varor för
afsättning i Sydafrikanska republiken.

Japan.

Handel och sjöfart.

Mellan Sverige och Japan har, enligt svenska statistiken, någon
direkt handel eller sjöfart icke förekommit hvarken 1875 eller 1897.

Myndigheter för handel och sjöfart:

»Noshomusho» (regeringsdepartement för tillvaratagande af bland
annat handelns intressen).

Under Noshomusho:

Byrå för handel och industri.
Handelsmuseum.

Japan.

Då de förenade rikena icke hafva någon konsulstjänsteman
af svensk eller norsk nationalitet anställd inom Japan samt förhållandena
beträffande handel och sjöfart i detta land nyligen gjorts
till föremål för ingående undersökningar dels, så vidt Sverige
angår, af den med understöd af statsmedel till dessa trakter
1896 utsände stipendiaten Knut Gadelius, dels ock af ministern Ove
Gude, hvilken, i anledning af honom den 13 maj 1897 meddeladt
uppdrag, i egenskap af ministre plenipotentiaire ad hoc besökt
Japan och Kina för att där undersöka bästa sättet för de förenade
rikenas representation i nämnda länder, har af handels- och sjöfartskomitén
någon särskild berättelse ej infordrats från beskickningen
eller konsulerna i Japan. Beträffande detta land får
alltså komitén hänvisa till dels den af stipendiaten Gadelius till
kommerskollegium angående resan till Japan afgifna berättelse,
hvilken finnes tryckt i »Svensk Export» 1897, n:r 51 och 52,
dels de af ministern Gude till hans excellens ministern för utrikes
ärendena afgifna rapporter angående Japan, hvilka äro tryckta
i »Svensk Export» 1898, n:r 89 och 91.

Från en redogörelse af amerikanske generalkonsuln i Japan,
intagen i den af Bureau of Foreign Commerce i Amerikas förenta
stater utgifna publikationen Advance Sheets of Consular Reports,
n:o 307, 1898, må emellertid här vidare anföras följande:

Framgången af japansk tillverkning och export synes vara
att i viss mån tillskrifva billigheten af tillverkningarna; dock
hafva statsåtgärder äfven haft en sporrande inverkan på utvidgandet
af Japans afsättningsfält utrikes. Särskilt understödjes
handeln genom att åt handelssjöfarten tilldela subsidier och
understöd.

Det stora bolaget Nippon Yusen Ivaisha erhåller sålunda årligen
subvention till belopp af 800,000 yen (1,600,000 kronor).
Ett annat bolag Osaka Shoren Kaisha undfår likaledes subvention,
men betydligt lägre än det förra.

Handels- och sjöfartsJcomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 32

JAPAN. 250

Åtgärder i främmande länder.

Enligt en lag, som trädde i kraft den 1 oktober 1896, tilldelas
vidare ett fartyg öfver 1,000 ton med en hastighet öfver
10 knop i timmen en premie af 25 sen (50 öre) per ton för de
första 1,000 knop, som tillryggalagts, och en tiondedel däraf
för hvarje följande 500 knop.

Enligt herr Gadelius’ berättelse erhålla ångfartyg af öfver
700 tons dräktighet under 5 års tid 25 sen per ton för hvarje
tusental eng. mil, som tillryggalagts med en minimihastighet af
10 knop, jämte ett tillägg af 10 procent för hvarje 500 tons
tillökning i deplacementet öfver 1,000 ton upp till 6,000 ton
samt ytterligare ett tillägg af 20 procent för hvarje knops ökning
af hastigheten upp till 17 knop. Efter de första fem åren minskas
de beviljade subsidierna med 5 procent årligen.

Jämväl för byggande af fartyg och därtill hörande maskineri
utgå premier.

Äfven privata handelsföretag underhjälpas med premier och
understöd.

I Tokio finnes ett officiellt handelsrnuseum med upplysningsbyrå;
ett annat är upprättadt i Osaka.

Kina.

Handel och sjöfart.

Mellan Sverige och Kina har, enligt svenska statistiken, någon
direkt handel och sjöfart icke förekommit hvarken 1875 eller 1897.

Meddelare: De förenade rikenas t. f. generalkonsul i Shanghai Filip
Hagberg.

%

Kina.

Vidkommande Kina bär redogörelse lämnats af t. f. generalkonsuln
i Shanghai Filip Hagberg i en den 30 maj 1899 dagtecknad
promemoria, uti hvilken till en början gifves en öfversikt
öfver

I.

Utrikes handelns nuvarande ställning i Kina.

Denna handel bedrifves väsentligen olika i Kina mot hvad
förhållandet är i Europa eller Amerika.

För närvarande hafva utländingar, som åtnjuta traktatsrättigheter
i Kina, länge haft rätt att drifva handel i 18 hamnar i Fördragslmmnar.
landet. Dessa äro: Newchwang, Tientsin och Chefoo i norr;

Chunking, Ichang, Hankow, Kiukiang, Wuhu, Chinkiang och
Shanghai vid Yangtze-floden; samt Ningpo, Wenchow, Foochow,

Amoy, Swatow, Canton, Hoihow och Pakhoi på kusten söder om
Yangtze-flodens mynning. — Genom freden i Shimonoseki tillkomma
sedan år 1896 Shasi vid Yangtze-floden mellan Ichang
och Hankow samt Hangchow och Soochow, tvenne betydande
städer inne i landet nära Shanghai, med hvilken stad de äro
förbundna genom kanaler, hvartill ytterligare komma sedan år
1897 Samshui i söder och inom kort Woosung, uthamn till
Shanghai, och Nanking, båda vid Yangtze-kiang.

De förmåner en s. k. fördrag shamn eger framför andra hamnar i
Kina äro: att utländingar kunna där förvärfva och besitta fast egendom
samt bosätta sig och drifva handel; att utländska fartyg där
tillåtas lossa och lasta; att så väl utländska som inhemska varor
där få införas och utföras efter en viss bestämd, för hela Kina
gällande tulltaxa, som ej af landets myndigheter ensidigt kan
ändras; samt att från dessa hamnar utländska varor kunna skickas
vidare upp i landet och Kinas produkter dit framforslas från det
inre för att utskeppas på vissa bestämda vilkor. I dessa hamnar
verkställes tulluppbörden af the Imperial Maritime Customs, ett
betydande verk, vanligen kalladt »Utländska tullen», hvars personal

KINA.

254

Åtgärder i främmande länder.

är europeisk och som står under ledning af en generalinspektör
i Peking, hvilken är oberoende af provinsregeringarna. Detta
tullverk håller uppsikt öfver den varuförsel, som försiggår i ångbåtar
eller segelskepp af utländsk typ utan hänsyn till nationaliteten,
äfven om de föra kinesisk flagga. Alla varor, som föras
i dessa fartyg, kontrolleras utan hänsyn till egarens nationalitet
af berörda verk, så fort de inkomma. — Då ingen skilnad göres
på nationalitet, är det tydligt, att kinesiska köpmän i traktathamnarna
befinna sig i samma ställning som utländingarna, i
hvad angår erläggandet af stadgade afgifter till »utländska tullen»,
och hvad följden blifvit skall sedermera visas.

I alla dessa fördragshamnar skulle nu egentligen de införda
varorna kunna säljas utan vidare efter erläggande af den sedvanliga
tullen 5 procent ad valorem, men man slipper ej ifrån
så lätt. Visserligen tillkommer i Shanghai inom främlingskvarteren,
där tusentals kinesiska köpmän och detalj handlande äro bosatta,
ingen vidare afgift, men nästan öfverallt eljest uppbäres
en skatt, som kallas likin, innan eller så snart som varorna
komma in i salubodarna. Denna afgift växlar för olika artiklar,
men bestiger sig i regeln till ungefär 2 procent ad valorem. —
Femprocents-tullen är hvad den i traktatshamn importerade varan
får betala genom det utländska tullverket till kinesiska centralregeringen
i Peking, hvars reelaste inkomst och säkerhet den
också torde vara. En transito-afgift om 21h procent skulle egentligen
sedan vara tillräcklig för att skydda varan för all vidare
taxering, ända tills den kommer fram till konsumenten hvar som
helst i det inre landet, men utöfver tullen och i trots af transitoafgiften,
som de för öfrigt icke erkänna vara tillämplig för kineser,
veta provinsregeringarna att taga ut hvad de behöfva för provinsstyrelsens
behof och för att tillfredsställa sin egen roflystnad.
Då »likin» kan upptagas redan i en traktathamn, är det naturligtvis
ingenting som hindrar, att denna afgift utkräfves från den
kinesiske köpmannen flera gånger, innan varan framkommer till
bestämmelseorten långt in i landet. De pråmar och junker, som
genom det utmärkta kanalsystemet eller på de stora segelbara
floderna transportera de utländska varorna till det inre af landet,
Anna också här och där vägen spärrad af en likin-station.

Det får, säger t. f. generalkonsuln, icke förglömmas, att man
är i ett asiatiskt land, d. v. s. ett land, där den som har makten
utöfvar densamma med det hänsynslösaste förakt för individens
rättigheter, med despotisk grymhet om så behöfs, och framför
allt med så långt drifven rofgirighet som är rådligt. Den underordnade
å andra sidan faller det icke in att tänka på motstånd

Yttranden af konsulerna.

255

KINA.

eller att åberopa rättigheter; erfarenheten har lärt honom, åtminstone
så länge det är någon möjlighet att uthärda förtrycket,
att iakttaga en slafvisk tystnad. De städse upprepade försöken
från europeernas sida att få bort likin-afgifterna såsom icke
öfverensstämmande med traktaternas andemening, hvilken afser
att varorna skola kunna komma i konsumentens hand utan att
vara belastade med annan allmän afgift än 5 procent-tullen i
traktathamnarna med tillägg af transito-afgiften 2V2 procent för
det inre, hafva också misslyckats. Då utländingarne själfva velat,
mot erläggande af transito-afgiften, taga hand om varornas vidare
fördelning inom Kina och söka trotsa provinsämbetsmännens utpressningar,
har detta visat sig möta så kompakt motstånd från de
senares sida, leda till så oändligt trassel och i så få tillfällen till
en nöjaktig lösning af uppkomna tvister eller ersättning för lidna
förluster, att utländingarna, äfven de som kraftigast understödts
af sina konsuler och ministrar, uppgifvit alla vidare försök i den
riktningen. Köpmannen vistas där i landet för att tjäna pengar,
och erfarenheten har lärt honom, att i nio fall af tio man icke
tjänar pengar genom att med åberopande af traktatsrättigheter
inlåta sig i en ändlös och tröstlös kamp med den mäktiga och af
landets centralmyndighet endast föga afhängiga kinesiska ämbetsmannaorganisationen.

Det är med våld, som Kina öppnats för utrikes handeln. Det
är med vapenmakt, som England, Frankrike, Japan aftvungit
den kinesiska regeringen rättigheter för utländingar i Kina och
öppnat nya vägar för handeln; och det torde jämväl för framtiden
blifva nödigt, att den eller de makter, som önska söka utveckla
och utvidga handelsföidnndelser med denna tunga, ovilliga
och otympliga massa om 400 millioner, äro beredda att härför
draga svärdet. — Detta är en synpunkt, som icke bör lämnas ur
räkningen, då fråga är om hvilka utsikter en främmande makt,
större eller mindre, har att kunna uppträda på kinesiska marknaden;
ty det är icke ett rent kommersiellt spörsmål, det är
också politiskt. Huruvida »open door»- eller »sphere of interest
and influence»-politiken kommer att afgå med segern, är en sak,
som också kommer att hafva vidtgående följder för de olika nationernas
andel i handeln på Kina.

Emellertid ser det ut, som om de rättigheter, utländingarna
tillskansat sig på den kinesiska marknaden, bättre exploateras af
kineserna själfva än af de förre. Det måste slå hvar och en med
häpnad, huru få utländingar finnas i Kina och huru litet de egentligen
där behöfvas. Förut har sagts, hurusom de kinesiska och
utländska köpmännen äro kommersiellt likstälda i traktathamnarna,

KINA.

256

o

Åtgärder i främmande länder.

men i själfva verket utmota och uttränga kineserna de senare
genom sammanhållning och konkurrens. Man må icke föreställa
sig, att öppnandet af eu ny traktathamn är likbetydande med att
en mängd europeiska och andra främmande firmor där slå sig
ned. Faktiskt finnas sådana hamnar i Kina utan ett enda
utländskt handelshus; de skulle helt enkelt icke kunna bestå i
konkurrensen med kineserna. öppnandet af eu hamn såsom
traktathamn betyder, att »utländska tullen» där bygger en tullkammare
jämte nödiga bostäder för tullpersonalen, att ett britiskt
och möjligen ett eller par andra konsulat upprättas samt att en
agent för den ångbåtslinie, som regelbundet trafikerar hamnen,
möjligen nedsätter sig, men ej med nödvändighet, att filialer för
utländska handelshus eller själfständiga sådana där uppstå. Den
kinesiske köpmannen är fullt kompetent att sköta om handeln
på platsen, och ligger trafiken i händerna på ett kinesiskt ångbåtsbolag,
har detta en kines till agent. De af landets produkter,
utländingen önskar köpa, skaffar kinesköpmannen fram, och de
utländska artiklar, som gå bland hans landsmän, köper han upp
helst i Shanghai eller Hongkong (Canton). Han föredrager den
därvarande större och jämnare marknaden, drager fördel af alla de
lättnader, det utmärkta kinesiska bankväsendet erbjuder, reser
billigare än sin utländske konkurrent, lefver oändligt billigare
och kan på så vis fylla sina magasin under fördelaktigare vilkor
än den utländske köpmannen, som efter en längre eller kortare
hopplös kamp nödgas draga sig ur spelet. Och detta så mycket
mera, som kinesen i »uthamnen» (alla utom Shanghai) är i en vida
bättre ställning, då det kommer till afsättningen af varorna bland
konsumenterna, ty han känner bättre till köpmännen i det inre.
af landet, med hvilka han står i stadig affärsförbindelse, och
kan bäst därigenom utröna marknadens ställning och behof. En
annan sak är att kinesen lär sig utländingarnas språk, d. v. s.
den östasiatiska lingua franca, som benämnes pidgin-english,
hvilket lärer vara likabetydande med business-english eller affärsengelska,
likasom också deras affärsmetoder, då däremot utländingarna,
särskilt köpmännen, äro i förvånande grad okunniga
om och likgiltiga för kinesiska språket och kinesiska inre förhållanden
öfver hufvud. Erfarenheten har lärt den utländske köpmannen,
att sådan kunskap är honom till föga nytta, och det är
regel att träffa personer, som vistats 30 år och mera i Kina utan
att bokstafligen kunna ett enda ord kinesiska. Shanghai-köpmannen
inskränker sig till att på nyssnämnda praktiska språk konferera
med sin compradore, hvilkens uppgift bland annat är att
stå i förbindelse med de kinesiska köpmännen och handelsgillena

Yttranden af konsulerna.

257

KINA.

i Shanghai och uthamnarna och genom dem hålla reda på marknadens
behof, priser, kurs etc.

T. f. generalkonsuln har uppehållit sig vid detta ämne för
att förebygga ett missförstånd om utvecklingsmöjligheten i Kina,
hvilket synes råda hemma så väl som i åtskilliga andra länder i
Europa, där den östasiatiska frågan för närvarande står på dagordningen.
Man synes föreställa sig, att öppnandet af nya traktathamnar
i Kina betyder detsamma som att öppna tillträde till
ytterligare millioner och millioner af konsumenter. Så är ingalunda
förhållandet. Äfven om i Kina endast funnes en enda
traktathamn, där utländska varor finge införas mot stadgad tullafgift,
skulle den kinesiske köpmannens påpasslighet, ihärdighet
och affärsduglighet sörja för, att varorna till sist komme i händerna
på dem, som hade råd att betala för dem, hvar helst de
bodde inom landet, och importen till Kina skulle icke vara väsentligt
mindre. Faktiskt koncentrerar sig också, som nämndt,
den utrikes varuomsättningen i Shanghai och Hongkong. Den
förra staden är stapelplatsen för nordhamnarna och hamnarna vid
Yangtze-floden, den senare för södern, isynnerhet Canton. En
ny traktathamn länder därför snarare till förmån för kineserna
än för utländingarna, ty de senare kunna icke konkurrera i uthamnarna.

Men äfven i Shanghai försiggår en förändring i importhandeln,
en förskjutning jämväl till kinesernas förmån, ehuru något
olika den utveckling, som egt rum i uthamnarna. I de senare
hafva, såsom visadt blifvit, de kinesiska handlandena så godt
som utträngt de främmande importörerna, och med förbigående
af mellanhänder fylla de nu sina behof från Shanghai eller Hongkong.
I Shanghai är nu tendensen den, att kineserna importera
för egen räkning, ehuruväl affärerna förmedlas genom de utländska
köpmanshusen, som på sina kontor i Shanghai kontrahera med
kineserna om varor, som ännu befinna sig i London, Manchester,
New-York, Hamburg eller andra stora handelscentra. De utländske
köpmännen i Kina, bland hvilka Shanghais handelsfurstar
intogo första rummet, upphöra mer och mer att vara köpmän i
ordets rätta mening. Helt få operera nu för egen risk och räkning.
De föredraga att öfverenskomma om köpevilkoren med
kineserna, innan varan lämnar Europa, framför att spekulera i
den kinesiska marknadens växlingar. Kinesen rekvirerar ett parti
varor i Shanghai, löper själf risken för kursen och marknaden
och väntar tills varan kommer. Förr var det vanligt, och detta
icke för länge sedan, att fixera kursen med banken, när beställ Handels-

och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m. 33

KINA.

258

Åtgärder i främmande länder.

ningen skedde, men numera, sedan växlingarna i kursen äro
mindre, är kinesen, som för öfrigt tycker om all slags hazard,
böjd för att öfvertaga risken för kursen så väl som för marknaden.
Denna risk är också mera skenbar, ty det har visat sig,
att silfverpriset på varan stiger eller sjunker med silfverkursen.
Af den mest betydande importartikeln, väfnader, anses numera
hälften vara beställd på förhand af kineser, den andra hälften
importeras fortfarande af tre eller fyra större handelshus på egen
risk och räkning. Men af andra varor kommer en ännu mycket
större proportion på kineserna, så att det antages att af dessa
varor 75 procent äro rekvirerade af kineser. Med ett ord: den
utländske importören i Kina öfvergår mer och mer till agent för
de inhemska köpmännen.

Hvad exporthandelns ställning i Kina angår, så befinner sig
densamma också i ett utvecklingsskede, som skall i korthet beröras.
Export och import måste helt naturligt i längden stå i en
viss växelverkan, äfven om andra faktorer kunna vara medbestämmande
i fråga om ett lands handelsomsättning med utlandet.
Det är tydligt, att utlandet icke kan önska, att Kina skall köpa
mera än landet till sist kan betala för, och det må nämnas i
förbigående, att de, som bäst studerat den kinesiska handelsstatistiken,
hålla före, att Kina köper för närvarande så mycket landet
kan stå ut med. På längden borde emellertid en ökad export
leda till eu ökad import; men det är därvid att märka, att det
är utländingen, som skall upptäcka de kinesiska varor, som kunna
vinna afsättning utom landet. Kinesen befattar sig icke härmed
på annat sätt än att han, så fort han fått reda på hvad som
önskas, villigt ombestyr uppköpandet och framskaffandet till exporthamn,
men där måste utländingen betala och öfvertaga all vidare
affärsrisk, ty kinesen är ovillig att gå in på att taga någon risk,
helt eller delvis, tills varan kan säljas i Europa. Guldets större
köpkraft i länder med silfver till värdemätare har under de senare
åren framlockat i marknaden åtskilliga kinesiska artiklar,
som förut lågo gömda och glömda. Tullstatistiken för år 1880
har en lista på 50 hufvudexportartiklar till ett värde af 76,339,000
taels, under det att öfriga varor uppgå till 1,544,000 taels. År
1895 uppgår värdet af samma 50 artiklar till 129,355,000 taels,
medan öfriga varor ryckt upp till 13,938,000 taels. Således en
stegring i värdet af hufvudarliklarna om 70 procent och af de
smärre om 800 procent. Här föreligger nog eu ytterligare utvecklingsmöjlighet,
som i sin mån kan komma att inverka på Kinas
importförmåga. Men om också, som antydt, exporthandeln ligger
i händerna på utländingarna, försiggår en förändring inom den -

Yttranden af konsulerna.

259 KINA.

samma. Under det att förr några få stora och kapitalstarka hus
uppköpte Kinaprodukter och sände dem till Europa eller annorstädes
för egen risk och räkning, finnas nu en hel del små firmor,
som upptaga order i Europa per telegraf och som effektuera
dem mot en mindre kommission utan egen risk. Telegrafen
och de lättnader, bankerna erbjuda, hafva gjort det mindre nödvändigt
att besitta större kapital, och den utländske exportören
i Kina har öfvergått eller tenderar att öfvergå till kommissionsagent
för handelshus i Europa och Amerika, just när importören
blifvit mer och mer kommissionsagent för kinesiska handelshus.

Sedan den kinesiska import- och exporthandelns ställning
och tendenser, säger t. f. generalkonsuln, sålunda i allmänhet
angifvits, är det (in särskild sak, som man i hemlandet måste
förstå och finna sig uti, om öfver hufvud taget någon handelsomsättning
skall kunna äga rum mellan Sverige och Kina. Den
sak, hvarpå t. f. generalkonsuln alluderar, är betalningssättet.
Flera tilltänkta affärer hafva aldrig kommit till stånd, då de
svenska exportörerna icke velat foga sig efter den i Kina gängse
betalningsmetoden, och det torde därför vara lämpligt att söka
lämna eu närmare förklaring af densamma. Metoden tillgodoser,
genom förmedling af ett bankinstitut och så att säga under dess
uppsikt, såväl billighet som säkerhet både för afskeppare och lastemottagare.

Af sådana fullt solida banker finnas i Kina flera, såsom Hongkong
and Shanghai Banking Corporation, Deutsch Asiatische Bank,
Chartered Bank for India, Australia & China, Russo-Chinese Bank
in. fl. Den förstnämnda har afdelningskontor såväl i London —
Lombard Street — som i Hamburg.

Antåg nu, att en köpman''S. i Shanghai ämnar beställa från
ett köpmanshus H. i Hamburg 50 tons papper till ett värde ej
öfverstigande 20,000 mark, kvalitet och pris öfverenskomna, och
med villkor att papperet afskeppas inom två månader. Det första
han då gör är, under antagande att betalningen för varan skall
ske genom Hongkong and Shanghai Bank, att fylla i ett tryckt
formulär till bref, ställdt till banken, hvilket ifylldt skulle lyda
ungefär som följer:

of

»The Manager

Hongkong and Shanghai Banking Corporation

i.'', 0. . Shanghai.

Dear Sir! °

Please instruct your Hamburg Branch to negociate the Draft

Messrs H. of Hamburg on me to the extent of 20,000 Mark

for full value of invoice cost of 50 tons of paper.

Krediten.

KINA.

260

Drafts to be drawn åt 60 days sight and accompanied by
full shipping docurnents.

Marine insurance to be effected in Hamburg.

This credit is to remain in force for two months.

I hereby guarantee to accept all Drafts drown under the
above credit on presentation and pay same åt or before maturity.

Yours faithfully

s.»

Till svar å detta bref får S. kanske en anmodan från banken
att deponera eu viss summa såsom säkerhet för att han skall
utföra, hvad han lofvat banken, och blir först, sedan detta är gjordt,
underrättad, att banken med nästa post sänder de begärda instruktionerna
till dess filial i Hamburg. Med samma post sänder
då S. sin rekvisition till H. och underrättar firman, att »Documentary
Credit» blifvit öppnad genom H. & S. Bank. Det första, som
H. gör, är att skrifva till afdelningskontoret och höra efter, om
så är förhållandet. Med ett jakande svar sänder filialen ett dokument
att undertecknas af H., innan filialen tillåter firman att
begagna sig af den öppnade krediten.

T. f. generalkonsuln bifogar ett tryckt formulär till nämnda
dokument, ett s. k. »General letter of hypothecation».

Sedan detta dokument blifvit återställdt till banken, vederbörligen
undertecknadt, är allt klart med banken, och H. har
endast att afskeppa papperet ombord å första ångare med Shanghai
som destination, få konnossomenterna (ställda till innehafvare^
tecknade samt med dessa, med en sjöassuranspolice, med fakturan
och med sin egen växel på fakturabeloppet presentera sig vid
afdelningskontoret för att få lyfta sin fulla betalning. Därmed
är han också kvitt affären, såvida han handlat hederligt och enligt
aftal; i annat fall får han med afdelningskontoret att göra
igen, så snart man i Shanghai kommit under fund med någon
brist härutinnan. Men äfven om han skulle hafva handlat enligt
aftal, så finnes det dock en möjlighet, att banken vänder sig mot
trassenten. Detta skulle då vara endast i det fall, att S. under
liden gjort konkurs och att på samma gång den garanti, som
affordrats S. i Shanghai vid kreditens utfärdande, skulle béfinnas
otillräcklig. När man emellertid tager i betraktande, att under de
sista 25 åren i medeltal i Shanghai endast inträffat en konkurs hvart
femte år, att under tiden växlar årligen dragits på Shanghai för
50 millioner kronor samt att banken lämpar den säkerhet, som
affordras, efter sin kännedom om köpmannens solvens, så är, praktiskt
taget, all risk utesluten vid detta betalningssätt, därest säl -

Åtgärder i främmande tänder.

Yttranden af konsulerna.

261 KINA.

jaren handlar fullt honnett sjUlf. Det torde emellertid vara intressant
för exportören att följa växelns öde, intill dess den infrias
af S. i Shanghai. Så här ser den ut:

»Sixty days after sight pay this First of Exchange (second
and third being unpaid) to the order of the Hongkong and
Shanghai Banking Corporation.

Twenty Thousand Marks

payable åt the Bank’s drawing rate for demand drafts on Hamburg
with interest added thereto åt the rate of six per cent from
date hereof to approximate the date of arrival of remittance in
Hamburg, value received.

" s.

Shanghai H.»

Tillika med denna växel fick bankafdelningen konnossement,
assuranspolice, faktura, och allt detta afgick med första post till
Shanghai, där växeln genast vid framkomsten presenterades för

S. till acceptering. Bortåt en månad senare kommer papperet
med en lastångare samt lossas direkt i allmänna magasin, afsedda
härför. S. kan nu få hela försändningen eller en del däraf
utlevererad, men i förra fallet måste han först infria växeln, som

han accepterat, d. v. s. betala in 20,000 mark jämte ränta, och

i senare fallet deponera en summa, motsvarande värdet af hvad
han tar ut jämte ränta. Han kan icke i något fall, ehuru han

accepterat växeln, komma åt varan utan att till banken betala

dess fakturavärde, plus räntan från den dag, penningarna utbetalades
i Hamburg, till den dag växeln inlöses i Shanghai, samt
ytterligare 30 dagar, som det tagel’ banken att öfversända pengarna
till Hamburg. Dessa 30 dagars ränta är den enda förtjänst
banken har på hela affären, ty naturligtvis remitteras inga kontanter.

Likasom systemet är fullt betryggande för exportören, är
det också vida fördelaktigare för köparen än det betalningssätt,
de flesta svenska säljare fordra, nämligen att köparen skall sända
hem penningar för att betala sin rekvisition. I senare fallet
ligger ej allenast kapitalet ofruktbart en vida längre tid, utan
hvad som är värre, S. kan ej inlåta sig på någon affär, som
öfverskrider hans kapital, hvaremot han med det gängse betalningssättet,
om banken ej begär mer än tio procents garanti, kan
inlåta sig i transaktioner, som mångdubbelt öfverstiga hans eget
kapital. Ty banken försträcker honom, mot hypotek och en viss
procent garanti däröfver, af sitt kapital och intresserar sig där -

KINA.

Import och
export.

262

Åtgärder i främmande länder.

jämte i affären så till vida, att den vidtager säkerhetsåtgärder, i
syfte att affären skall bedrifvas rättframt och hederligt å båda
sidor. Och det är detta betalningssystem, som de svenska exportörerna
måste förstå och foga sig uti.

I sammanhang härmed, säger t. f. generalkonsuln, torde böra
omnämnas en annan sak, som, om den allmännare förekommer,
likaledes omöjliggör handel emellan Sverige och Kina direkt, och
det är att vid offerter direkt i Sverige det ofta händer, att säljaren
begär högre priser än hans agenter i Hamburg eller London
för samma vara.

Härefter öfvergå!’ t. f. generalkonsuln till att lämna några
data pr den kinesiska handelsstatistiken.

Arliga värdet — uttryckt i Haikwan taels — af Kinas utrikes
handel, hvarom meddelas en tabell för åren 1888—1897,

Import Export

till Kina. från Kina.

Summa.

var........ 1888: 124,782,893 92,401,067 217,183,960,

men hade stigit till 1897: 202,828,625 163,501,358 366,329,983,

För 1898 uppgick handelsomsättningen till något öfver
368,000,000 taels.

Som synes har en tämligen stadig och snabb stegring ägt
rum, men, som ofvan antydts, många tro, att Kinas köpkraft är
redan starkt anlitad, och affärsvärlden där ute är för närvarande
icke optimistisk.

Beträffande värdet af handelsomsättningen med de olika länderna,
angifves ordningen dem emellan 1891 och 1897. Anmärkningsvärdt
är att Japan, som med ett värde af HV2 millioner taels
1891 kom efter både europeiska kontinenten utom Ryssland samt
Förenta staterna och Indien, 1897 tagit försteget framför dessa
länder och nu sluter sig med ett värde af öfver 39 millioner
näst efter Hongkong och Storbritannien, med ett värde Hongkong
af 150 millioner och Storbritannien 52 millioner.

År 1891 var ordningen denna:

L a 11 d.

Import till
Kina.

Export från
Kina.

Summa (taels).

Hongkong ...........

Storbritannien.........

68,155,959

29,628,097

37.707,661

13,771,837

105,863,620

43,399,934

Europeiska kontinenten utom

Ryssland..........

4,381,413

14,899,501

19,280,914

Förenta staterna .......

7,731,752

9,033,630

16,765,382

Transport

109,897,221

75,412,629

185,309,850

Yttranden af konsulerna.

263

KINA.

Land.

Import till
Kina.

Export från
Kina.

Samma (taels).

Transport

109,897,221

75,412,629

185,309,850

Indien............

12,473,022

1,562,922

14,035,944

Japan .............

5,704,742

5,801,328

11,506,070

Ryssland (till sjös)......

883,676

5,777,561

6,661,237

M acao.............

3,656,066

1,918,917

5,574,983

Ryssland (till lands, via Kiachta)

—

4,433,807

4,433,807

Singapore och Straits.....

1,769,492

1,379,092

3,148,584

Eritiska Nordamerika.....

934,947

519,459

1,454,406

Australien, Nya Zeeland ....

110,165

1,196,521

1,306,686

Ryska Mandschuriet......

180,802

917,690

1,098,492

Cochin-Ohina, Tontin, Annam .

250,421

208,667

459,088

Java och Sumatra.......

36,753

370,201

406,954

Siarn...............

29,617

357,903

387.520

Filippinerna..........

47,573

233,479

281,052

Sydafrika och Mauritius ....

—

189,587

189,587

Sydamerika..........

31,859

21

31,880

Asiatiska Turkiet, Persien, Egyp-

ten, Algier, Aden etc.....

4,490

668,065

672,555

Summa

136,010,846

100,947,849

236,958,695

År 1897 var ordningen följande:

Land.

Import till
Kina.

Export från
Kina.

Summa (taels).

Hongkong...........

90,125,887

60,402,222

150,528,109

Storbritannien.........

40,015,587

12,945,229

52,960,816

Japan .............

Europeiska kontinenten (utom

22,564,284

16,626,738

39,191,022

Ryssland)..........

8,565,807

25,878,118

34,443,925

Förenta Staterna .......

12,440.302

17,828,406

30,268,708

Indien...........

20,068,183

1,045,931

21,114,114

Ryssland och Sibirien (till lands)

1,160

9,469,847

9,471,007

Macao............

3,514,878

5,894,314

9,409,192

Ryssland (till sjös) . . . . . .

3,234,007

3,926,988

7,160,995

Rritiska Nordamerika.....

6,504,019

299,355

6,803,374

Singapore och Straits.....

2,855,586

1,858,319

4,713,905

Ryska Mandschuriet......

207,282

3,013,604

3,220,886

Java och Sumatra.......

679,269

419,948

1,099,217

Cochin-Ohina, Tonkin och Annam

503,314

531,802

1,035,116

Siarn.............

42,331

640,582

682,913

Australien och Nya Zeeland . .

80,889

536,540

617,429

Filippinerna.........

75,887

132,095

207,982

Sydafrika med Mauritius . . .

—

202,286

202,286

Sydamerika..........

Asiatiska Turkiet, Persien, Egyp-

—

2,070

2,070

ten, Algier, Aden etc.....

756,322

1,846,964

2,603,286

Summa

212,234,994

163,501,358

375,736,352

KINA.

264

Metaller.

Åtgärder i främmande länder..

Om från importen afdrages värdet af re-exporterade varor,
nämligen år 1891 taels 2,006,983 och år 1897 taels 9,406,369.
kommer man till följande slutsiffror:

År 1891. År 1897.

Import........ 134,003,863 202,828,625

Export ....... 100,947,849 163,501,358

Summa taels 234,951,712 366,329,983

Importen år 1897 fördelade sig på de olika varuslagen sålunda: -

Varuslag.

Värde.

Opium.............

27,901,056

Bomullsvaror.........

78,663,280

Yllevaror............

4,838,105

Andra väfnader (ej siden) ....

403,849

Metaller.............

8,146,608

Diverse.............

82,875,727

Summa

202,828,625

De fyra första grupperna intressera icke svensk export. Det
är endast i de två sista vi kunna vara med.

T. f. generalkonsuln redogör närmare för de olika klasserna
inom sistnämnda två grupper och anför därefter följande:

Hvad då först importen af metaller beträffar, så är det egentligen
om två (3) af de särskilda klasserna som Sverige kan få
vara med, nämligen tack- och ballastjärn samt stål. Sedan statistiken
för år 1898 nu utkommit, te sig värdena af importen af
dessa artiklar under de tre åren 1896, 1897 och 1898 sålunda:

Varuslag.

1896.

1897.

1898.

Tack- och ballastjärn.....

192,445

50,942

400,771

Stål.............

456,496

275,632

262,176

» mjukt 1. iron ingöts . . .

272,280

30,865

332,518

I de öfriga metallvarorna kunna vi icke täfla med England,
Belgien, Tyskland och Förenta Staterna, hvilka länder naturligtvis
också vilja hafva hvar sin andel, säkerligen hvar för sig större
än Sveriges, jämväl i de tre ofvanstående varuslagen. Något

Yttranden af konsulerna.

265

KINA.

tackjärn för arsenalerna och en del stål för finare verktyg, maskindelar
in. m., kan säkert påräkna afsättning till Kina från Sverige.
Men man får komma ihåg, att Kina icke är ett land, där man
följer satsen: »den som köper dyrt köper billigt». Tvärt om,
kinesen föredrager gifvetvis den sämre, billigare varan, och de
främmande länder, som vilja vinna större afsättning på Kina,,
måste därför lägga an på massproduktion af underhaltiga artiklar.
Häri bör, enligt t. f. generalkonsulns förmenande, Sverige icke
taga del.

På det hela taget synes frågan om handeln med Kina hafva
blåsts upp i Europa till vida större proportioner än den förtjänar.
Det må vara sant, att i Östasien finnes en tredjedel af jordens
befolkning, men detta innebär ingalunda, att, där finnes en tredjedel
af'' jordens konsumtionsförmåga. Af de hundratals millionerna
är ju det vida, öfvervägande antalet, så godt som utfattigt, och
millioner lida årligen hungersnöd. Landets köpkraft står därför
i ingen som helst proportion till befolkningens antal.

Af de under rubriken »diverse» upptagna importartiklarna,
till ett antal af 67, finner t. f. generalkonsuln endast de nedan
angifna, som under de tre senaste åren importerats till följande
värden, hafva intresse för Sverige.

Varuslag.

1896.

1897.

1898.

Smör och ost.........

94,253

89,199

117,353

Cement............

209,927

109,800

462,782

Lampor och lampvaror ....

272,616

306,727

278,705

Tändstickor (ej jap.).....

422,314

218,669

220,915

Skrifmaterialier.......

144,802

203,125

256,759

Visserligen produceras jämväl åtskilliga af de öfriga 62 artiklarna
i Sverige, men ej så att de kunna täfla på den kinesiska marknaden.
Trävaror, bjälkar, bräder in. in. kunna icke konkurrera
med Oregon pine eller japanska skogsprodukter.

Hvad ost och smör beträffar, så importeras det, uteslutande
för utländingarnas räkning och kommer från Frankrike, Amerika,
Danmark in. fl. länder.

Cement kommer nog att importeras mera, därest några större
järnvägsbyggnader verkligen komma till stånd.

Uti »lampor och lampvaror» har Sverige redan del. Elektriska
glödlampor hafva kommit till Kina från Sverige. Det bör nämnas,
att, tyskarna äro farliga konkurrenter i denna artikel.

Handels- och sjöJartskomiUns betänkande: Åtgärder utrikes, ra. m.

Andra varor.

34

KINA.

266

Åtgärder i främmande länder.

Tändstickor tros möjligen än en gång kunna blifva en importartikel
från Sverige. För närvarande äro de utträngda af de
japanska.

Då t. f. generalkonsuln bland importartiklar af intresse för
Sverige upptagit skrifmaterialier, har detta varit med hänsyn till
skrifpapper, som utan tvifvel kan blifva en ganska god importartikel
från Sverige.

Diverse icke särskild! angifna artiklar importerades år 1897
till ett värde af 16,062,526 taels. Att Sverige här bidragit med
någon om ock obetydlig del, torde kunna tagas för gifvet.

Från Kina exporterades till utlandet under år 1897 74 särskilt
uppräknade och diverse ouppräknade artiklar till ett värde
af 163,501,358 Haikwan taels.

Efter en närmare specifikation af dessa artiklar yttrar t, f.
generalkonsuln:

Det är väl tämligen säkert, att någon del af åtskilliga utaf
dessa artiklar söka sig vägen till Sverige.

Den betydande artikeln silke går hufvudsakligen såsom råvara
eller halffabrikat till Frankrike och Italien.

Af téet går hälften till Ryssland, Vs till England, till
Förenta Staterna och icke fullt 1;:so till europeiska kontinenten.

T. f. generalkonsuln bifogar till sist en tabell öfver det årliga
värdet af handelsomsättningen mellan Kina och främmande länder
under åren 1891—1898 och fäster därvid särskild! uppmärksamheten
på att importen till Kina frän Förenta Staterna sprang upp
från 5,093,182 taels år 1895 till 17,163,312 taels år 1898, under
det motsvarande tal för europeiska kontinenten äro 7,552,099 och
9,397,792. Handelsomsättningen med Storbritannien var år 1891
43,399,934 taels och år 1898 45,678,426 taels, då motsvarande
tal för Japan äro 11,506,070 och 43,468,841. Det är uppenbart,
att Europa har tvänne mycket svåra konkurrenter på den kinesiska
marknaden, nämligen Japan och Förenta Staterna, särskild! i
fråga om importen till Kina. Japaneserna eftergöra eu mängd
europeiska varor och begagna sig af bristande lagstiftning i ämnet
för att undantränga gamla kända varumärken i Kina, och
Förenta Staternas industri, stark genom att vara i skyddad besittning
af hela den väldiga inhemska marknaden, kastar öfverproduktionen
på bland annat Kina till priser, som äro ruinerande
i den fria konkurrensen.

*

*

x

Yttranden af konsulerna.

2(37 KINA.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för främjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Kina.

T. f. generalkonsuln förklarar sig till en början kunna Mellanliggande
utan tvekan jakande besvara den frågan, huruvida, för åstad- hamn bör anlöpa»,
kommande af direkta sjöfarts- och handelsförbindelser mellan
Sverige och Kina, det vore nödigt att intaga last i mellanliggande
hamn. Varuförseln mellan de båda länderna är icke och kan icke
under en längre framtid blifva af den omfattning, att den i och
för sig skulle kunna underhålla en reguliär direkt ångbåtsförbindelse.

Vidare uttalar t. f. generalkonsuln som sin bestämda åsikt, att Statssubvention
statssubvention icke bör komma i fråga. En mindre makt bör in- afstyrkes.
skränka sin ekonomiska politik till att bestämma öfver marknaden
inom statens område. Att genom subvention af kommersiella företag
utom landet söka vara med om bestämmandet öfver marknaden
i andra länder må försökas af stormakter, men är förkastligt för
småmakter, ty det leder lätt till konflikter, där endast makt och
våld fälla utslaget. Det saknas ingalunda, i dagspressen åtminstone,
mer eller mindre illasinnade och hånfulla uttalanden om
småmakterna och »delningen af Kina». Lika litet kan t. f. generalkonsuln
inse, att från enskild sida någonting annat kan företagas
i Sverige, än att en eller annan med god köpmannautbildning
reste ut till Kina och satte sig in i affärsförhållandena. Ty att
varuförseln mellan Sverige och Kina, om också icke någon direkt
sådan, skulle befordras, därest, för att icke säga en köpmansklass
— härtill är fältet för litet — men några få köpmän funnes,
som egde full insikt i och erfarenhet om handeln på Kina, är
tämligen säkert. För sådant ändamål kan också möjligen systemet
med handelsstipendier verka välgörande, förutsatt att stipendiet
är tillräckligt stort och utgår under loppet af flera år. Bästa
lösningen ligger dock i den privata företagsamheten. Skulle ett
eller par svenska handelshus till etablera sig i Kina och vinna
fäste, komine nog detta att bidraga till eu ökad varuförsel mellan
länderna. Men icke ens en affär kan byggas uteslutande på
den nu existerande handelsomsättningen. Det måste därför vara
personer med goda förbindelser jämväl utom Sverige på de större
handelscentra, som kunde kasta sig in i den stora internationella
handeln, beredda att köpa hvarifrån som helst och sälja hvart

KINA.

268

Åtgärder i främmande länder.

som helst. Men framgången af sådana företag beror i hvarje
fall på mannens personlighet. Endast grundlig kommersiell utbildning,
skicklighet och duglighet hafva utsikter att framgångsrikt
besegra oppositionen och konkurrensen med de äldre etablerade
handelshusen, som sitta inne med erfarenheten och hafva
till sitt förfogande en handelsklass, hvars intelligensnivå och yrkesutbildning
icke må underskattas.

Utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten i de ostasiatiska
farvattnen.

Det framgår af eu t. f. generalkonsulns skrifvelse bilagd öfversikt
öfver in- och utklarerade fartyg åren 1893—1898, att under
och efter kriget med Japan betydligt med tyskt och norskt
tonnage kom in på fraktmarknaden, hvilket dock sedermera icke
kunde hålla sig kvar, då däremot Japan och Kina sjStift mer och
mer vinna terräng.

År 1897 deltog England med 65 procent; Kina med 23 procent;
Tyskland med 5 procent; Japan med 2 procent; (Sverige
och) Norge med 2 procent; Frankrike med 1 procent; Amerika
med 1 och alla andra land tillsammans med 1 procent. År 1898
äro motsvarande tal: 62, 24, 5, 5, 1, 1, 1 och 1. På ett år har
England alltså förlorat 3 procent och Norge 1 procent af sin
fraktfart på Kina, hvaremot Kina vunnit 1 procent och Japan 3
procent. Asiaterna synas med tiden ämna taga hand om fraktfarten
därute själfva. Frågan är här emellertid icke inskränkt
till Kina utan omfattar östasiatiska farvattnen i allmänhet, och
det bör då märkas, att största fraktmarknaden i östern är Hongkong,
som har vida flera internationella förbindelser än Kinas
traktathamnar, och i Hongkong har norska sjöfarten hållit sig
uppe jämväl under de allra sista åren. T. f. generalkonsuln kan
icke inse, hvarför icke Sverige här skulle kunna deltaga, ty frakterna
äro tidtals mycket lönande. Eu närmare utredning härom
kommer, enligt hvad t. f. generalkonsuln meddelar, att lämnas i
generalkonsulatets årsberättelse för år 1899.

Såsom allmän princip kan dock fastslås, att Sveriges deltagande
i fraktfarten i dessa farvatten måste baseras på den friaste
konkurrens. Fartygen, hvaraf så godt som uteslutande användas
ångbåtar, måste byggas så billigt som möjligt och konstrueras för
ändamålet, det vill säga att de för undvikande af onödiga kost -

Yttranden af konsulerna.

269 KINA.

nåder böra beställas i England, där man vid verkstäderna i Newcastle
eller Glasgow känner till allt i fråga om lämplig storlek,
fart, djupgående o. s. v. Det är båtar af »tramp»-typen, som här
skulle komma i fråga. Endast befälet bör vara svenskt, och det
skulle ordnas så, att den ditut medföljande besättningen Ange
afmönstra och hemsändas från Hongkong, ty alla »tramps» därute
hafva asiatiska sjömän och eldare.

Såsom sjöfartsidkande nation intager ju Sverige ett framstående
rum. Vårt sjöfolk förekommer i massor seglande under
andra flaggor jämväl som befäl. En hel del svenska ångbåtsbefälhafvare
och annat befäl finns sålunda på Kinakusten, där
dock svenska flaggan icke visar sig. Många af dessa skulle säkert
vara villiga att lämna rederier hemma goda råd och upplysningar,,
och generalkonsulatet skulle med nöje förmedla bekantskapen. Det
är otvifvelaktigt, att Sverige icke är i besittning af den skäliga
andel af fraktfarten på världshafven, som i betraktande af dess
sjöfolk borde tillkomma nationen.

Kanada.

Handel.

Mellan Sverige och Kanada har, enligt svenska statistiken, någon
direkt handel icke förekommit hvarken 1875 eller 1897.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: •—

1897: 2 om 755 ton.
» ankomna till Sverige 1875: —

1897: —

Meddelare: Svenske och norske konsuln i Quebec W. A. Schwartz samt
vice konsulerna i Montreal Gylling, i Toronto Her Isberg
och i Winnipeg Green.

Kanada.

De förenade rikenas konsul i Quebee W. A. Schwartz har
i skrifvelse af den 30 januari 1899 afgifvit rapport för Kanada,
därvid stödjande sig hufvudsakligen på berättelser af vicekonsulerna
i Montreal, Toronto och Winnipeg. För egen del anför
konsul Schwartz följande beträffande de åtgärder, som borde vidtagas
för höjande af sjöfarten och handeln mellan Sverige och
Kanada:

De foranstaltninger der herfra synes åt turde vmre mest tjen- Konsul Schwartz’
lige i saadant öiemed er fölgende: åsikt.

a) istandbringelse af dampskibsforbindelse mellem begge lande
som, förliden vareförselen mellem de skandinaviske lande og

Kanada, ogsaa. godt turde paaregne åt kunne konkurrera i al Ingbfttslinier.
vareförsel mellem de skandinaviske lande og de vestlige af de
forenede stater fra 02'' med Michigan 02 vestover:

00 7

b) oprettelse af fäste agenturer i de större handelssteder,
navnlig Montreal og Quebee, hvor lägre af varer vilde forelindes
tilstnekkelige til kunders forsyning under enhver aarstid, til priser Fasta agentnrer.
der ikke kunde undersaelges gjennem indirekte Import;

c) en begyndende dampskibslinie n aatte paaregne åt medtage
varer til og fra en eller flere mellemliggende havne og burde

bestaa af fartöier af tilstraskkelig tonnage til åt kunne udholde Detaljer om
konkurrencen, og dertil saaledes udrustede åt de med almindelig ruten.
tryghed kunde vedligeholde ruten, ogsaa under vintertiden, hvorfor
der, efter min opfatning af navigerings- og isforholdene, kun
undtagelsesvis vilde vsere noget til hinder selv hidop, dog maaske
med en kortere afbrydelse i maanederne Februar, Marts og maaske
April ved ishindringer, da et andel sted kunde vaslges til liniens
endepunkt fra Europa, og udgangspunkt fra denne side, som
Gaspé, Paspebiac eller en anden havn, hvor Jernbanen havde
endepunkt, som ved Cansostrasdet eller i Halifax. Jeg vedkegger
et lidet kort der viser de forskjellige lokaliteter, med bemserkning
åt Jernbanens fortstettelse fra Paspebiac til Gaspé er besluttet, og
under bygning, men endnu ikke fuldfört, og åt der ved Jern Handels-

och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder'' utrikes, m. m. 35

KANADA. 274

Åtgärder i främmande länder.

l/ice konsul
Gyllings åsikt.
Skeppsfarten.

banens endepunkt ved Cansostrmdet, rimeligvis endnu ikke er
faciliteter tilstede til hurtig lösning og ladning af större sögaaende
dampskibe.

Svar å denna fråga lämnas äfven af vice konsuln i Montreal
G. Gylling.

Under år 1898 hade dera norska ångfartyg en lönande sysselsättning
under seglationstiden, med kustfart mellan Montreal och
åtskilliga kolhamnar i Nova Scotia; frakterna voro goda, varierande
mellan £ 650 och £ 1,050 per månad för fartyg mellan
979 ä 1,507 registertons, och hade fartygen då inga andra utgifter
att vidkännas än konsulatafgifterna, besättningens aflönande
och underhåll, sa,mt nödiga reparationer och underhåll af fartyg,
maskineri och tackel.

Ice-ångare gjorde hela säsongen, d. v. s. maj—oktober, regelbundna
turer med kolläst, och vice konsuln tror att svenska ångbåtsredare
skulle finna det fördelaktigt att sätta sig i förbindelse
med göda skeppsmäklare för att få sin del af denna lönande fraktfart.
Någon direkt sjöfart mellan Sverige och Kanada torde väl
icke kunna för närvarande ifrågakomma, enär de hufvudsakligaste
exportartiklarna från båda landen äro i det närmaste desamma,
och de få saker från det ena landet, som kunna finna någon afsättning
i det andra, gå med få undantag icke i sådana kvantiteter,
att hela skeppslaster kunna sändas.

Däremot torde svenska ångfartyg ofta kunna erhålla fördelaktiga
frakter med spannmål eller trä till Europa; svårigheten
ligger väl hufvudsakligen i att få en lönande frakt till Kanada.

Under sommaren 1898 intogo flera norska ångare trälast och
äfven spannrnålslast i Montreal eller någon annan hamn i S:t Lawrencefloden,
och det finnas ju inga skäl, hvarföre icke svenska
ångare skulle kunna göra likaledes. Utgående frakt från Kanada,
antingen trälast eller spanmålslast, torde icke vara så svårt att
erhålla till lönande pris, men såvidt vice konsuln förstår saken,
vore det nödvändigt för fartygen att först taga frakt till någon
amerikansk hamn, såsom New-York, Baltimore, Philadelphia etc.,
och därifrån gå i ballast till kanadisk hamn.

De norska ångare, som år 1898 besökte vice konsulns distrikt,
hade först kommit från Medelhafvet, Kina, Ostindien, Sydamerika
eller andra aflägsna farvatten med last till amerikansk hamn,
gingo därifrån i ballast till Picton eller Sidney, Nova Scotia, där
de intogo kolläst på Montreal och fortsatte antingen i koltraden
eller togo ock trä eller spannmål från Montreal till Europa.

Yttranden af konsulerna.

275 KANADA.

Under 1898 koramo till Montreal 4 segelfartyg. De afgingo
med trälast

2 till Lissabon,

1 » Rosario,

1 » Buenos Aires.

Samme vice konsul erinrar, att något utb)de af de större produkterna
väl svårligen kan ifrågakomma, enär de äro alltför likartade.

Hvete och mjöl borde kunna fördelaktigt importeras till Sverige
från Kanada, och hade vice konsuln redan för länge sedan tillrådt
kanadiska exportörer af dessa artiklar att sätta sig i förbindelse
med svenska och norska importörer.

Rörande de artiklar, som skulle kunna med fördel exporteras
från Sverige till Kanada, är det omöjligt att från den kanadiska
sidan kunna specificera desamma. De svenska fabrikanter eller
exportörer, som hafva varor, hvilka enligt deras förmenande skulle
kunna finna afsättning å marknaden i Kanada, måste skaffa sig
direkta agenter därstädes, och dessa agenter hafva att i hvarje
särskild! fall anknyta förbindelser.

Utan direkt representation på platsen är det enligt vice konsulns
åsigt omöjligt att vänta sig affärer där eller annorstädes,
och det är likaledes nödigt att rätta sig efter gängse coutumer
och framför allt göra sig noga underrättad om precis hvad slags
kvalitet där användes.

Vice konsuln har funnit åtskilliga svenska hus, med hvilka
han sökt inleda förbindelse, alldeles för mycket fasthålla på deras
förrättningsvillkor och vidare alldeles obenägna att i minsta mån
rätta sig efter hvad slags kvalitet, mönster eller packningssätt de
kanadiska konsumenterna fordra, och följden har varit antingen att
affär blifvit omöjlig eller att i alla händelser lång tid gått förlorad,
innan det svenska huset insett nödvändigheten af att rätta sig
efter köparens billiga önskan.

Det är naturligtvis af den yttersta vigt att skaffa sig pålitliga
agenter, och härvidlag afråder vice konsuln allvarligen svenske
exportörer från att lyssna till eu påtänkt agent, som börjar sin
ansökan om agentur med ett förslag om eu större konsignation.
Konsignation!’ i mindre skala torde ibland vara nödiga för att
introducera en ny vara, men stor försiktighet bör i sådana fall
iakttagas. Exporthuset bör först skaffa sig tillförlitliga upplysningar
om den tillämnade agentens pålitlighet samt noga följa
hans upplysningar om kvaliteten, formen och emballeringen etc.
af de varor, som man söker sälja, och ganska lönande affärer
böra kunna göras.

Handeln.

Handelsagenter.

KANADA. 276

Åtgärder i främmande länder.

Krediten.

Redan flera gånger hade olägenhet vållats däraf, att inga
direkta bankförbindelser funnos mellan Sverige och Kanada. Erfordrades
en växel pa Sverige, kunde sådan endast erhållas från
New-York, och när svenskt hus skulle remittera till Montreal, erhölls
antingen växel på London eller på Newyork. Följaktligen
måste två kurser eller i alla händelser två kommissioner betalas.

Under våren 1898 gjorde emellertid på vice konsulns inrådan
en större bank i Kanada (Bank of British North America) arrangementer
med åtskilliga banker i Sverige och Norge, hvarigenom
direkt remissa från eller på alla platser af någon betydenhet i
Sverige eller Norge kan erhållas. Ännu äro naturligtvis dessa
arrangementer mellan bankerna icke fullkomliga; så till exempel
är öfverenskommelsen tills vidare, att sådana växlar dragas i
engelsk sterling, och detta torde för närvarande vara fördelaktigare
för publikum såväl som för bankerna, men i den mån behofvet
så påkallar, komma antagligen andra banker i båda länderna
att skaffa sig dylika direkta förbindelser, hvadan nödig
konkurrens är att förvänta, och denna kommer nog att sörja för
att de respektive exportörerna erhålla sådana bankförbindelser, att
de komma i åtnjutande af alla de fördelar, hvartill de äro berättigade.

Vidare yttrar i saken vice konsuln i Toronto, A. L. HertzHertzbergs
åsikt, berg, följande: Det är tvivlsomt om direkte skibsfart mellem
Sverige og Ontario er mulig, förend kanalerne i St. Lawrence
River er gjorte navigable for dybgaaende fartöier. St. James Bayruten
vil vel neppe blive praktikabel, förend man faar jernbarieforbindelse
og förend dette distrikt er bedre befolket og udviklet.

For åt fremme handel mellem Sverige og Ontario vil det
blive nödvendigt åt introducere de svenske produkter i Ontario.
Vice konsuln J. A. Green i Winnipeg ifrågasätter huruvida

Vice konsul

Vice konsul
Greens åsikt.

ej, efter inledande af affärsförbindelser, svenska fartyg kunde
lämpligen användas i fart på Quebec och Montreal, under sommaren,
samt hamnar, belägna längre ned vid S:t Lawrencefloden,
under vintern, äfvensom efter öppnande af en route på Hudsons
Bay, hvithet han anser sannolikt kunna ske inom de närmaste
fem åren, i den stora trafiken mellan Hudsons Bay och Europa.

Amerikas förenta stater.

Handel:

Export från Sverige 1875: l,i mill. kr. Hufvudvaror 1875: järn och stål,

trä.

1897: 0,2

Import till Sverige 1875: 2,5
1897: 7,4

1897: järn och stål,
trämassa.

Hufvudvaror 1875: oljor, bomull.

1897: oljor, bomull.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 13 om 8,299 ton.

1897: 13 » 18,625 »

» ankomna till Sverige 1875: 27 » 10,985 »

1897: 49 » 65,612 »

Myndigheter för handel och sjöfart:

Department of State.

Bureau of Foreign Commerce.

Philadelphia Commercial Museums.

Meddelare: Kungl. Maj:ts minister i Washington A. Grip.

Svenske och norske t. f. konsuln i Newyork Malte Améen.

Amerikas förenta stater.

Kung]. Maj:ts minister i Washington A. Grip har, beträffande
Amerikas förenta stater, afgifvit utlåtande den 11 januari 1899.

I.

Åtgärder i Amerikas förenta stater till sjöfartens och utrikes
handelns främjande.

I afseende härå namnes endast i första rummet,

att kustfarten förbehållits den inhemska flaggan; Kustfarten,

och i det andra,

att amerikanska ångfartyg, som föra post till utländska ham- Subventioner,
nar, åtnjuta statsbidrag.

Ett nytt lagförslag i sådant syfte har framlagts under den
20 december 1898 i kongressens båda kamrar; däri hemställes,
att en subvention af 1 cent per gross ton och 100 sjömil beviljas
för fartyg i utrikes fart; och skulle subventionen ökas något för ångfartyg
och utgöra 2 dollars per gross ton för fiskefartyg i öppen sjö.

II.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Amerikas förenta stater.

Frågan om, genom hvilka åtgärder från svensk sida vår
handel och sjöfart på Förenta staterna skulle kunna höjas, besvarar
ministern sålunda: genom dugliga köpmän. Duglighet Dugliga köpmän,
hos handelsståndet torde vara hufvudvillkoret för allt höjande af
dessa näringar, och alla andra åtgärder torde få anses såsom
endast palliativer. I stället för de kommersiella stipendiaterna
borde därför stipendier utdelas till industriidkarne och köpmännen
själfva, för att dessa personligen kunde göra sig bekanta med den
utländska marknaden; en erfaren handlande eller fabriksidkare ser
genast under några dagar hvad han behöfver veta, och han in -

AMERIKAS

FÖRENTA

STATER,

Subvention.

280 Åtgärder i främmande länder.

hämtar på denna korta tid detsamma som en i den särskilda handelsman
schen oerfaren person behöfver år för att lära sig. — Det
torde äfven vara ändamålsenligt att hvart femte år offentliggöra
en kortfattad öfversikt öfver alla länders viktigaste in- och utförselartiklar;
ur en sådan skulle handels- och industriidkare få
eu tydlig föreställning om hvilka de länder äro, som behöfva och
införa sådana varor, som tillverkas i Sverige.

Någon särdeles betydlig'' förkofran af handeln mellan Sverige
och Förenta staterna, anses icke vara att förvänta under de
närmaste åren; båda ländernas viktigaste tillverkning utgöres
nämligen af jordbruks-, skogs- och grufdriftalster, och de hafva
alltså i hufvudsak samma varor att utföra; att ändå ej obetydliga
kvantiteter järn och stål utföras från Sverige till Förenta
staterna, för närvarande världens största järn tillverkare, härrör
från det svenska stålets öfverlägsenhet för användandet till åtskilliga
föremål, som kräfva stor motståndskraft, Att Amerika
hufvudsakligen sänder bomull och mineralolja till Sverige, torde
bekräfta hvad ofvan yttrats.

Det enda verksamma medel för en betydlig utveckling af
sjöfarten med svenska fartyg a amerikanska hamnar torde för
närvarande, anser ministern, vara subvention af statsmedel enligt
samma principer, som angifvits i det ofvan åberopade amerikanska
lagförslaget. Den konkurrens, som genom ytterst billiga
frakter eger rum från de engelska liniernas sida, torde i närvarande
stund vara omöjlig att besegra, om ej subvention begagnas.
Äfven i Förenta staterna står frågan om den inhemska
sjöfartens upphjälpande på dagordningen; att sjöfarten ej hållit
steg med landets öfriga näringsgrenars utveckling torde emellertid
helt naturligen hafva sin grund däri, att landets befolkning
funnit sysselsättning i andra grenar fördelaktigare än i
sjöfart.

Tillika bifogas ett af utrikesbyrån vid amerikanska statsdepartementet
den 24 december 1898 utgifvet häfte, innehållande
från de amerikanska konsulerna infordrade upplysningar angående
åtgärder till främjande af utrikes handel i åtskilliga länder. Denna
publikation, som för Amerikas förenta stater motsvarar den här
förevarande redogörelsen, har i några fall tjänat till ledning vid
denna senares affattande.

Newyorks konsulsdistrikt.

I skrifvelse af den 16 januari 1899 skrifver dåvarande t. f.
konsuln i Newyork, generalkonsuln Malte Arnéen, följande till svar

Yttranden åt konsulerna. 281

å frågan om hvilka åtgärder borde i Sverige företrädesvis ifrågakomma
att vidtagas för att höja så väl sjöfarten med svenska
fartyg mellan Sverige och Newyorks konsolsdistrikt, som den
direkta handeln mellan detta och Sverige.

A. Sjöfarten.

Hvad trafiken af svenska fartyg på detta konsulsdistrikt
beträffar, hafva fullständiga uppgifter för år 1898 ännu ej
inkommit. Under år 1897 besöktes New-York af 4 svenska segelfartyg
om 2,701 tons och vicekonsulsstationerna af tillsammans
55 fartyg om 41,526 ton, hvaraf endast 2 ångfartyg om 4,734
ton. Af dessa fartyg kom intet med last från Sverige; till Sverige
afgick endast ett segelfartyg om 403 ton (från Charleston).
När den norska skeppsfarten på distriktet för samma år visade de
höga siffrorna af 1,462 fartyg om 1,129,880 ton, hvaraf utklarerade
916 ångfartyg om 682,729 ton, då beror detta endast i en
försvinnande grad på direkt varuförsel mellan Förenta Staterna och
Sverige eller Norge. Från Sverige ankommo med last endast 2 norska
fartyg om 2,176 ton och från Norge intet; till Sverige afgingo
med last 17 norska fartyg om 13,507 ton, till Norge 8 fartyg
om 8,073 ton. Rörande de trafikleder, i hvilka de norska fartygen
finna, som det antages, lönande sysselsättning, hvad ångare
beträffar hufvudsakligast under s. k. »time charters», hänvisas
till de detaljerade uppgifter, som lämnats i konsulatets årsberättelse
för 1897.

Utan tillgång till något så när exakta uppgifter rörande arten
och kvantiteterna af de varor, som utbytas mellan Sverige
och Förenta Staterna, samt rörande fraktsatserna till och omlastningskostnaderna
i de för närvarande använda transithamnarna,
inlåter sig ej t. f. konsuln på närmare granskning af frågan, huruvida
detta redan existerande varuutbyte kan anses tillräckligt för
att lämna full och lönande sysselsättning för en regulier, direkt
ångfartygsförbindelse mellan länderna. Antagligt synes dock, att
en sådan förbindelse ej skall kunna upprättas utan subvention
eller räntegaranti från statens sida, och detta så mycket mera
som de redan existerande linierna nog kunna väntas genom än
ytterligare fraktnedsättningar börja krig mot den nye rivalen.
Eu sådan linie fordrar ock, äfven om passageraretrafik ej afses,
byggandet af nya, större, med alla moderna hjälpmedel samt kol- och
arbetskraft besparande inrättningar försedda ångare. Dessa böra ock
afgå på bestämda tider med ej allt för långa mellanrum, ty

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, in. m. 36

AMERIKAS

FÖRENTA

STATER.

T. f. konsul
Améens åsikt.

Direkt förbindelse.

AMERIKAS

FÖRENTA

STATER,

o

282 Åtgärder i främmande länder.

äfven godstrafiken har i våra dagar i allmänhet ej tid att vänta,
utan söker sig då hellre äfven med något större kostnad vägen
öfver en transithamn, som erbjuder ofta återkommande och
snabba lägenheter.

New-York är fortfarande Förenta staternas förnämsta importoch
exporthamn och kommer väl att så förblifva allt framgent
för största delen af hvad som går såsom »styckegods». Men, såsom
senast framhållits i årsberättelsen från Washington för 1897,
söka sig åtskilliga exportvaror på grund af järnvägarnas frakttaxor
och andra orsaker till andra hamnar. Fn stor del af de varor, som
Sverige importerar ifrån Förenta staterna, härrör ock ifrån sydstaterna
och skulle svårligen komma en eventuell svensk linie tillgodo,
äfven om densammas båtar lastade i flere än en amerikansk hamn.
Blir det så jämväl å andra sidan nödvändigt att taga last i mer
än en svensk hamn, t. ex. både Malmö och Göteborg, samt dessutom
att på utvägen anlöpa någon mellanliggande hamn, kan
det befaras, att hvarje turs omkostnader skola allt för mycket
ökas för att tillåta konkurrens med eller underbjudande af de
existerande linierna.

Det förutvarande »Thingvalla»-bolagets numera till »Det forenede
Dampskibsselskab» öfvergångna ångare, hvilka sedan åtskilliga
år tillbaka underhållit regulier förbindelse hvar fjortonde
dag mellan Köpenhamn och New-York, hafva på sina resor anlupit
jämväl Kristiania och Kristiansand, och på senaste tiden
hafva dessa båtars resor utsträckts till Stettin för att där . lossa
och lasta. Detta synes gifva en antydan om att för en
eventuell svensk linie det skulle vara fördelaktigt, kanske nödvändigt,
att anlöpa eu tysk östersjöhamn och möjligen jämväl en
hamn i Norge, och detta hellre än någon engelsk eller kontinental
nordsjöhamn, hvilka sistnämnda stå i så lifliga, direkta och snabba
förbindelser med Amerika, att någon konkurrens svårligen skulle
där löna sig.

Den danska liniens anlöpande af norska hamnar förmodas
dock snarare föranledas af dess passageraretrafik än dess godstrafik.

Ehuru inga sifferuppgifter i sådant afseende kunnat här erhållas,
anmärkes dock, att man beräknat, att omkring en tredjedel
af den danska liniens inkomster härrör från passageraretrafiken.
T. f. konsuln har ock hört, att bolaget nu skulle vara betänkt på
att låta bygga nya ångare för Amerika-traden, men har ej kunnat
erfara, huruvida något beslut fattats om de olika förslag, som
härvidlag kunna antagas hafva varit under debatt, eller huruvida
de nya ångarne böra mera tillgodose godstrafikens än passageraretrafikens
speciella intressen, d. v. s. om man bör anskaffa större

Yttranden af konsulerna. 283

godsångare af t. ex. 6 å 8,000 tons dräktighet med endast 12 å
13 knops fart och sekundär passagerarebekvämlighet, hvarför kostnaden
torde kunna anslås till närmare 1,000,000 kr. per båt, eller
ock betydligt större ångare med förstklassig passagerarebekvämlighet
och kostande inemot dubbla beloppet. I hvilket fall som helst
skall dock ett sådant anskaffande af nya ångare bidraga att öka
de hinder, som redan existera, för etablerandet af eu svensk linie.

Snabbheten hos de stora engelska, tyska och amerikanska
bolagens passagerare-ångare utesluter möjligheten för den svenska
linien att genom förande af post erhålla subsidier.

I en senare skrifvelse meddelar t. f. konsuln, att enligt en
tidningsartikel det omtalade danska bolaget synes vara betänkt på
att jämväl låta sina ångare underhålla direkt förbindelse mellan
New-York samt S:t Petersburg och Riga.

Detta förhållande och hvad i öfrigt i tidningsartikeln anföres
torde vara förtjänt af uppmärksamhet vid bestämmandet
af mellanhamnar för en eventuell svensk-amerikansk linie.

Det heter däri bland annat:

»Ryssland konsumerar i sin fabriksdrift nära en million balar
bomull om året. Mycket litet däraf kommer från våra fält i
Södern. Detta land håller nu på att blifva en af de största
marknader för maskiner, och vi sakna endast direkt förbindelse
för att sättas i stånd att med framgång täfla i denna och många
andra slags produkter med tillverkare i Tyskland och England,
hvilkas handelsförbindelser med tsarens vidsträckta rike är i snabb
tillväxt. — — — — — —

Hvarje tecken pekar nu på återupplifvandet i en nära framtid
af vår egen transoceana handel. Om det finnes ett land i
världen, som skulle inbjuda t ill de största lättnader för kommersiell
förbindelse med oss, är det Ryssland. I europeiska Ryssland
ensamt finnes det en befolkning på 94 millioner, till största
delen åkerbrukande, som är i så stort behof af maskinerier och
redskap, att regeringen har borttagit eller nedsatt tullen på vissa
tillverkningar för att uppmuntra import deraf. Vi utmärka oss
genom beskaffenheten af våra plogar, tröskverk, lokomotiv, knifsmiden
och många andra artiklar, Indika Ryssland behöfver och
måste importera i stora kvantiteter under åratal, till dess landets
unga industri nått en mera försigkommen ställning.»

B. Handeln.

Den amerikanska officiella statistiken, som alltid afser finansår
från 1 juli till 30 juni, och som tyvärr icke lämnar särskilda

AMERIKAS

FÖRENTA

STATER.

Varuutbytet.

AMERIKAS

FÖRENTA

STATER.

284

o

Åtgärder i främmande länder.

uppgifter för Sverige och för Norge, visar importen från de förenade
rikena till Förenta staterna hafva uppgått till ett värde af:

för finansåret 1896—97 .............$ 2,500,118

» » 1897-98 .............» 2,673,880

samt exporten från Förenta staterna till de förenade rikena:

för fhiansäret 1896—97 .............$ 5,463,641

» » 1897—98 .............» 6,313,786.

Omsatt i svenskt mynt efter kurs 1 kr. = 27 cents skulle alltså

för det finansår, som slutade den 30 juni 1898, värdet af införseln
hafva uppgått till kronor 9,903,259 och af utförseln till
kronor 23,384,392. Då Sveriges officiella statistik för år 1897
uppgifver motsvarande siffror allenast till kr. 181,401 och kr.
7,421,156, och då den högst betydliga skilnaden mellan dessa
uppgifter omöjligen kan representera Norges andel i varuutbytet,
kan af de anförda siffrorna slutas till, att en högst betydlig del
— särskildt af det från Sverige kommande godset — går i
transit öfver andra länder. En del häraf torde gå öfver Köpenhamn
med reguliera danska ångfartygslinien till NewYork; någon
del går antagligen ock via Hamburg eller möjligen Bremen,
Rotterdam eller Antwerpen, men för den ojämförligt största delen
är Hull transithamnen.

Om arten af de varor, som utbytas mellan Sverige och Förenta
staterna, lem nar den amerikanska statistiken ingen upplysning.
Upplysning om hvad som från Sverige dit exporteras —
förutom järn och stål, mer eller mindre förarbetade fabrikater
däraf — torde, anser t. f. konsuln, bäst erhållas i Sverige. De
ifrån Förenta staterna exporterade varorna äro hufvudsakligen
petroleum, bomull, spannmål, tobak, harts och terpentin, fläsk,
hudar, gödningsämnen, maskiner och redskap etc.

Det anses föga sannolikt, att från svenska statens sida någon
direkt åtgärd skulle kunna vidtagas för höjande af importen till Förenta
staterna af de svenska varor, som redan funnit eller möjligen
skulle kunna vinna afsättning där. Något slags exportpremier,
speciellt afsedda att motverka de nästan prohibitiva amerikanska
tullsatserna, lära väl ej kunna ifrågakomma. Utsändandet af officiella
agenter må vara lämpligt och berättigad^ när frågan gäller
aflägsna nya kolonier eller gamla länder, som just öppnats för
europeisk handel och modern industri, liksom när det gäller att
kontrollera, öfvervaka och medelst snabba och pålitliga marknadsoch
pris-rapporter reglera tillförseln af en mass-vara, såsom t. ex.
med afseende å smörexporten till England, färsk fisk-export o. d.,

Yttranden af konsulerna.

285

men i ett land som Förenta staterna med högt uppdrifven egen
industri, hvilkens utöfvare väl känna såväl sitt behof af råmaterial
som det sistnämndas produktionsorter och speciella egenskaper,
med en energisk och driftig köpmans- och handelsklass, så hvad
angår export som import, med synnerligen utvecklade kreditanstalter,
varubörser etc., torde allt bero på den enskilda företagsamheten
och handelsdugligheten hos de främmande exportörer,
som där önska vinna afsättning för sina varor. Utan tvifvel göra
så t. ex. dåvarande representanter för våra större svenska exportörer
af järn och stål allt hvad göras kan för att till bästa
möjliga pris för säljarne tillgodose den amerikanska industrins
behof för vissa speciella ändamål af dessa varor. Att öka detta
behof lärer väl näppeligen stå ens i en officiell agents makt.

När konsulatet, med anledning af från hemlanden ingångna
förfrågningar om erhållande af agentur för eller äfven direkt köp
från fabrikanter i Amerika, vändt sig till dessa, har svaret ofta
blifvit en hänvisning till firmans »european agent», vanligen i England,
genom hvilken alla affärer på Europa förmedlas. En ändring
härutinnan torde endast kunna åstadkommas genom ansträngningar
från de enskilda, större svenska importörernas sida.

Äfven om tillräcklig specialkännedom, säger t. f. konsuln, omafsättningsförhållanden
i Amerika stode honom till buds, vore det vanskligt
att just för närvarande afgifva något tillförlitligt uttalande om
Indika svenska produkter, som där skulle kunna finna ökad afsättning,
och om medlen härför, enär dels den amerikanska handeln
liksom utrikespolitiken just befinner sig så att säga i ett öfvergångsstadium,
och det ännu torde vara för tidigt att draga några bestämda
slutsatser vare sig om verkningarna af eller fortvaron
af den högeligen protektionistiska tulltariff, som för 1| år sedan
antogs. Faktiskt är emellertid, att stor liflighet råder inom det
amerikanska affärslifvets flesta grenar, samt att exporten högst
betydligt tilltagit, och att med all kraft och energi arbetas för
densammas utveckling. Det kan väl därför ifrågasättas, om ej
ökad export och arbetet i denna riktning förutsätter eller måste
föra till jämväl ökad import, och om ej detta förr eller senare må
leda till modifikationer i eller internationella överenskommelser
rörande de höga tullsatserna å en del varor. Skulle en sådan
nedsättning komma några svenska varor tillgodo, är väl att hoppas
att — äfven utan annat direkt ingripande från svenska statens
sida — Sveriges export till Förenta stäterna skulle ökas nog för
att göra direkta sjöfartsförbindelser mellan länderna möjliga och
lönande, äfven om så för närvarande möjligen ej är fallet.

AMERIKAS

FÖRENTA

STATER.

Brasilien.

Handel:

Export från Sverige 1875: 0,4 null. kr. Hufvudvaror 1875: trävaror, järn.

1897:0,4 » » 1897: trävaror.

Import till Sverige 1875: 3,i » » Hufvudvaror 1875: socker, kalfe.

1897: 0,oor> » » 1897: kaffe.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 22 om 4,916 ton.

1897: 19 » 6,759 »

» ankomna till Sverige 1875: 19 » 3,999 »

1897: —

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Bio de Janeiro J. JM.

Bolstad.

Brasilien.

De förenade rikenas generalkonsul i Rio de Janeiro, J. M.
Bolstad, skrifver den 14 januari 1899 följande:

Brasilien havde i tidligere Tid adskillige Seilfartöier der
gick i udenrigsk Fart, vsesentlig til Europa og de Forenede Stater
med Kaffe eller for åt hente Varer. Nu derimod har Brasilien
omtrent ingen udenrigsk Fart. Af Seilskibe er der kun meget faa i
större, og det tegges Manke til, naar noget indkjöbes; de mindre
der findes gaa paa Kysten. Forbeholdelsen af Ivystfarten for det
national Flag har hidtil endnu ikke hidfört det Opsving i mdenlandsk
Skibsbygning og Skibsfart som var ventet, og i el; land
der har eu saa udstrakt Kyst, hvor Sö-Nteringen kunde spille en
större Rölle, og i et Land, hvor ogsaa Orlogsflaaden behöver ålgång
af dygtige Söfolk, ser man dette Forhold med Beklagelse.
Af Dampskibs-Bolag findes hovedsagelig: Lloyd Brazileiro med ca
20 Dampskibe, Navega^äo Costeira (Läge Irmäos) med 15, Companhia
Cantareira med 4, Companhia de Sal Mossoro-Assu med 4,
Companhia Bahiana med 5, Companhia Paraense med 4, Companhia
de Espirito Santo med 2, foruden et Antal mindre Dampskibe i
Enkelt-Rederes Hämd er i de forskjellige Byer, mest i Rio de
Janeiro og sandig i Para. Alle disse Dampskibe gaar imidleitid
blot paa Kysten og ikke udenfor Brasilien, med Undtagelse a,f
»Lloyd Brazileiro»’s Baade der passerer Montevideo i Transito til
Matto Grosso. Dette Selskab er imidlert.id ikke betynget, med
Afgifter til Staten, da det tvertimod har Subvention för åt
holde Linien oppe. Af »Navegatjäo Costeiras» Dampbaade viser en
og anden det brasilianske Flag i Europa, vmsentlig i Storbritannien,
men de gaar derhen blot for åt reparere (i Glasgow) og bringer
ikke og tager ikke Last. For åt belyse Spörgsmaalet om brasiliansk

Handels- och sjöfarlskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, ro. ro. 37

liens handelsflotta.

BRASILIEN. 290

Åtgärder i främmande länder.

Rederi for udenrigsk Fart har en större Reder her förråret
mig, åt man ikke har 1 ilböielighed dertil, da man ikke kan konsul
leie med udenlandske Skibe. Ved Havnekapitanierne er det
Hemlig rastsat, hvor stor Besättning det respektive brasilianske
oeil- eller Dampskib skal have, og hvilke Lönninger og Fordele
de forskjellige af Besättningen ombord skal erholde. Denne
Besättning er omtrent dobbelt saa stor og disse Fordele er betydeligt
höiere end hvad der gives paa udenlandske Fartöier. Alt
hvad_ der behöves til Udrustningen af Fartöiet (Skibsrekvisita,
Proviant og Kul), og som ialfald nu og da maatte anskaffa i
Brasilien, koster mer her end i Udlandet. Åt anbringe Kapital i
brasiliansk Redervirksomhed, hvor denne skulde konkurrere med
udenlandske Skibe, ansees derför her temmelig resikabelt.

sjöfart på , Jjv’s ikke var bleven det brasilianske Flag for sihen.

beholdt, vilde der utvivlsomt värnet Udsigt for et svensk Bolaomed
nogenlunde stmrk Kapital til Fortjeneste ved åt ordne en
Dampskibslinie med Anlöb af London, Hamburg eller Antwerpen
og rimligen Oporto, til Para, Pernambuco, Bahia, Rio de Janeiro,
Santos med Endepunkt i Buenos Ayres, idet man da ogsaa vilde
kunne regim med Trafikken modern de brasilianske Havne. Efter
f orbeholdet kan Varor altsaa kun medtages fra eller til Udlandet
i hver åt de brasilianske Havne, hvad der gjör Udsigterne for en
svensk Linie ineget mindre, idet den saaledes tiloversblevne mindre
trafik allerede er fordelt mellem engelske, franske og tydske BolaoEt
svensk Dampskibs-Bolag med smaa (400 ä 500'' Tons store)
men kraftige Bände, ialfald med 10 miles Fart, kunde muligens
eftersom Amazonegnene nu med stor Hurtighed udvikler sig, i Fart
paa Para, Manaos og helt til Iquitos (i Peru) finde lönnende Sysselsa-ttelse,
og endnu mere om de kunde före Varor mellem europeisk
Havn, sandig Hamburg og Havnene oppe i Amazonfloden. Herpaa
lar tydske Redere, forlyder det, sin Opunerksomhed henvendt.
Bolag i henua har nylig etableret fast Linie paa Para og det
samme er under Overveielse i Frankrig. For italiensk Dampskibsrederi
paa Brasilien man det imidlertid erindres, åt Emigrant1
a cn spiller en betydelig Rölle, idet italienske Emigranter
stadig ankommer i store Masngder, passer bedst för brasilianske
™ l0 t1c ^an tnale alle Klimaer i Landet, medens et svensk
Bolag kun i liden grad kunde regim med Emigrant-Trafik, da
svensker kun vilde trives i de tre sydligste Stater, Rio Grande
do fcul, Bita Catharina og Pa,råna, samt tildels i Säo Paulo.

Åtgärder att vid- Da Importhandelen til Brasilien har aftaget paa grund af den
tag-n kommerciel e Ense og der er Flauhed i alle ökonomiske Forholde,
vilde det Skridt, der for Tiden vilde vrnre klogest fra svensk Side,

Yttranden af konsulerna.

291 BRASILIEN.

for åt udvikle Sveriges Handel med Brasilien, vmre åt begunstige, Af(,iff^ngar 1
ved Afgiftsnedsrottelser om muligt og Lettelser i svenske Havne, Samtrafik med be_
regelmmssigt Anlöb af disse af nogen med Brasilien förbunden stämda linier.
Dampskibslinie, vaere sig Freitas-Linien, den Hamburg-Sydamerikanske
Linie eller nogen anden, der böd gode Fartöier og reel
Behandling, og åt samtidigt de svenske exporterende Fluse, ved Agenter.
periodiske Besög her af reisende, sprogkyndige Agenter, holdt sine
Var er frem.

Hvad Brasilien kan kjöbe fra Sverige er sirlig Trögläst,
endel Jern, Staal, Konserver, Maskiner, til Agerbrug, til Meierier
og Fabriker, Papir, Smör, og endel mindre Industriprodukter.

Hvad Brasilien kan saelge til Sverige, er vmsentlig Kaffe, uberedte
Skind og Huder, Horn, Benaske, Cacao, Sukker, Far vet r se, Bomuld,

Trsesorter til Möbelfabrikation, Offer, Gummier og forskjellige
Frugter. För åt öge Afsalu i ngen af sine Produkter sirlig af
Kaffe var man i de senere Aar her i de 5 midterste Stater betsenkt
paa i Nordeuropa åt gjöre virksom Propaganda for Sälg af brasiliansk
Kaffe. Da blev ogsaa, i Säo Paulo, den Tanke fremholdt
åt befordre direkte Förbindelse med de skandinaviske Lande og
saaledes lettere Export did, ved åt Säo Paulo eller flere brasilianske
Stater i Fmllesskab bevilgede en Subvention til noget Bolag, eventuelt
svensk eller norsk, som vilde etablere en Linie paa Brasilien.

Ulykkeligvis er de finantsielle Forholde saavel for Unionen som
för de enkelte Stater for Tiden trykkede, saa åt de maa tsenke
mere paa åt afkorte i alle Udgifter end åt skabe nye selv til
betydningsfulde Formaal, og med saadan Subvention synes der for
Öieblikket ikke åt kunne regnes.

Hvad Seilskibes Fart angaar, staar de svenske omtrent under Segelflottan,
samme vilkaar som alle andre udenlandske, og de rammes for
Ntervserende af den samme Flauhed i Fragter og i Export og
Import som de andre lider under. Saasnart Forholderne bliver bedre,
vil de fuldtvel kunne udholde Konkurrancen og läge sin Del af
den almindelige Virksomhed. Det har värnet dröftet-, hvorvidt
svensk Rederi der tillige driver Handelsvirksomhed ikke selv
skulde kunne overtage åt indkjöbe Badning for mindre svensk Skib
af svenske Produkter i Sverige og överföre og saelge denne i
Brasilien, og der after indkjöbe og hjemföre de gjamgse brasilianske
Produkter. Der har derved dels vaeret anfört, åt saadant
Foretagende under de raskt vexlende Kursforholde vilde hyde en
altför stor Resiko, dels åt der f. ex. ved Kaffe, vilde krseves en
större Kapital, end i Sverige nogen enkelt Forretningsmand vilde
vove, — ligesom Tanken vanskelig vilde vsere udförbar, hvis
vedkommende Forretningsmand ikke samtidig etablerede en af sine
Employéer som Ombud i en brasiliansk Havn.

BRASILIEN. 292 Åtgärder i främmande länder.

Da Brasilien har naturlige Forudsfetninger for åt udvikle
sig, selv om dets Klima kan begge Hindringer iveien, er jeg fremdeles
Optimist nok, til åt tro, åt det, saalamge det förbliver samlet,
vil o g maa arbeide sig ud af sine ökonoiniske Vanskeligheder. Heri
har ogsaa den allerede betydelige her anbragte europteiske Kapital
al Interesse. Begynder först Bedring åt indtraede, vil ny Kapital
komme og blive anbragt, og der vil blive mere åt gjöre paa alle
Hold. Begynder, som det ser ud til, nordamerikansk Foretagsomhed
og Kapital åt operere ogsaa udenfor de Forenede Stater,
turde^ den i ikke fjern Fremtid ogsaa rette sig mod dette store
brasilianske Felt og dens Medvirkning vil da snart spores. I
den ögede Fragtfart, som en ud videt saavel Import som Export
vil medföre, synes det mig, der ogsaa skulde vgere Udsigter for
en större Deltagelse af svenske Fartöier.

Generalkonsul Bolstad uttalar också sin åsikt i frågan med
hänsyn till förhållandena i andra sydamerikanska länder. Dessa
uttalanden återfinnas i den följande framställningen.

Argentina.

Handel:

Export från Sverige 1875: — Hufvudvaror 1875: —

1897: 0,2 mill. kr. 1897: trävaror.

Import till Sverige 1875: 0,8 » » Hufvudvaror 1875: ull, hudar.

1897: 0,4 » » 1897: linfrö.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: —

1897: 4 om 4,972 ton.

» ankomna till Sverige 1875: 1 » 383 »

1897: 2 » 1,304 »

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Buenos Ayres S. A.

Christophersen.

Svenske och norske generalkonsuln i liio de Janeiro J. JM.

Bolstad.

Argentina.

Generalkonsuln i Buenos Ayres S. A. Christophersen uttalar
i skrifvelse den 22 januari 1899 följande åsikt om de

I.

Åtgärder, som borde i Sverige vidtagas för höjande af sjöfarten
och handeln mellan Sverige och Argentina.

För i nogen betydeligere Grad åt kunne fremme og udvikle ÅngMtslin
Exporthandelen ansees paakraevet regehnsessig, hurtig og hyppig
Dampskibsforbindelse med de Lande hvormed der drives Handelsförbindelse.

Dette »desideratum» opnaaes som Regel ikke liden större Opofrelser,
hvorfor ogsaa de fleste industrielle og maritime Stater
Under Foranledning til gjennem Subventioner åt underlette Oprettelsen
af regelrmessige og direkte Dampskibslinier for paa denne
Maade åt yde Fabrikanter og Exportörer en virksom Hjmlp i
Kampen mod deres heldigere stillede Koncurrenter.

Åt regelmaissig Dampskibsforbindelse under visse Betingelser
har vist sig som en yderst vigtig Faktor til Exporthandelens
Fremme er iuevet over enhver Tvivl. Dette hindrer dog ikke åt
dens Betydning ofte överdrives, og åt Mangelen deraf tjener som
Undskyldning for åt der fra de Industridrivendes Side gjöres saa
liden Anstrengelse for åt oparbeide nye Markeder. Det maa
imidlertid ikke tabes af Sigte, åt med den Udvikling som Dainpskibsfarten
har naaet og som Fölge af den Kappestrid der raader
inden samme, vil Dampskibstonnage altid erholdes, naar Last til—
byder sig og som Regel til billigere Fragtbetingelser end hvad
der beregnes af de subvenerede Linier, der ofte forsöger åt benytte
sig af den previlegerede Stilling som de indtager til åt
holde höie Fragtsatser. Som Exempel herpaa kan bermerkes, åt
det hervaerende spanske Handelskammer har indgaaet til Regjeringen
i Madrid med Klage over, åt de subvenerede Skibe mellem
spanske og argentinske Havne beregner uforholdsmaessig höie
Fragter, ligesom mange franske Exportörer af samme Aarsag
foretrtekker åt smide sine Varm’ via Antwerpen fremfor åt benytte
de subvenerede Linier.

ARGENTINA. 296

Åtgärder i främmande länder.

Agenter.

Ved åt kaste et Blik paa ovenstaaende Opgave* over den direkte
o g indirekte Indförsel hertil af svenske Varer, vil det vtere
indlysende åt denne for Ntervaerende er altför ubetydelig til åt
den skulle kunne föde en regelmaessig Dampskibslinie selv om
denne var tilstaaet Statsbidrag:.

Det maa derför blive Fabrikariternes og Exportörernes Opgave
åt arbeide hen paa åt skaffe sine Varer Indpas paa dette
Marked i större Udstnekning, end hvad hidtil har vasret Tilftelde
og ikke lade sig afskraekke af de Opofrelser og Omkostnitiger
som dette vil forvolde dem. Et af de virksommeste Midler hertil
maa antages åt v te re:

Udsendning af Agenter eller Handelsreisende.

0nskeligheden af åt stette sig i saa na3r Förbindelse som
mulig med Consummenterne har foranlediget de ledende europteiske
og nordamerikanske Fabrikanter og Exportörer til åt hidsende
Handelsreisende, hvis Opgave ikke alene er åt udbyde Firmaets
Varer, men ogsaa åt studere Kundernes Soliditet, Vaner og
Smag, for åt Comrnittenterne kan indrette sig derefter. Disse
Agenter er i Almindelighed befuldmasgtigede til åt afslutte Forretninger
paa Stedet, til åt tilstaa större eller mindre Rabat paa
Salgsprisen og til åt trseffc Aftale angaaende Betalingsvilkaarene.

Det bör derför anbefales vore Industridrivende, dersom de
vil optage Konkurrancen med sine udenlandske Kollegaer, åt indrette
sig som disse og sende hertil driftige Reprtesentanter, der
har fuldt Kjendskab saavel til de Artikler de udbyder som til de
konkurrerende Varer af samme Art fra andre Lande, og som vil
have åt sjette sig nöie ind i de mange Forholde, hvorpaa en Forretnings
Afslutning afhaenger, saasom Fragt- og Kursforholde,
Toldbestemmelser, Emballage, Udstyr etc.

For åt fremme Sveriges Export herpaa gjorde Sveriges Allmänna
Exportförening i sin Tid rosvaerdig Anstraengelse. Resultatet
af denne Virksomhed svarede dog ikke til Forventningerne,
hvorfor den Agentur der var bleven oprettet slöifedes ved Agentens
Död A ar 1890.

De af Exportföreningen gjorte Opofrelser har dog baaret
Frugter. Trods de ugunstige ökonomiske Forholde, der har
vseret raadende ligesiden Aar 1890, har det lykkes Exportföreningens
Agents Efterfölgere hersteds, DHerrer Goldkuhl & Broström,
takket vtere den forudgaaede Propaganda, åt holde Interessen
oppe for flere af de betydeligere svenske Industriartikler.

NaBvnte Firma der udelukkende beskjasftiger sig med Indförsel
af svenske Artikler, saklig saadanne som henhöre til Meieri *

Här utelämnad.

Yttranden af konsulerna.

207 ARGENTINA.

bedriften samt Hestesko, Hesteskosöm, Ploger, Redskaber for Slöid
etc., formener åt Indförselen hertil af disse Artikler vil tiltage,
saavidt, ikke uforudseede Omstasndigheder skulde indtraeffe.

Ved åt forehegge DHerrer Goldkubl & Broström de af det
höie Commercecollegium fremsatte Spörgsmaal anförer disse Herrer
i en til Generalkonsulatet stillet Skrivelse:

»Vi kunna till besvarande af fråga 3 ej framlägga något förslag
till de åtgärder som af svenska staten eller enskilde borde
vidtagas för att främja sjöfart med svenska fartyg mellan Sverige
och Argentina. Med afseende på den direkta handeln mellan
dessa länder skulle vi önska, att Ni, Herr Generalkonsul, gåfve
svenske affärsmän en vink om att hufvudvillkoret för åstadkommande
af en dylik är: besvarande pr omgående af bref eller telegram
angående affärer, uppgifvande af betalningsvillkor, insändande
af så minutiösa uppgifter som möjligt om de varor, om
hvilka förfrågningar ingå, samt angifvande af den tid, som den
svenske fabrikanten kan behöfva för utförande af en order. För
att affär med ett så aflägset liggande land skall kunna uppstå
och blomstra, är absolut nödvändigt att vid första förfrågan alla.
de upplysningar lämnas, som behöfvas för att dels bedöma varans
företräde framför annat fabrikat, dels på eu gång få klart för sig
pris och betalningsvillkor. Härigenom sparas tid och »time is
money». Helt naturligt är att om direkt förbindelse mellan de
båda'' länderna kunde åstadkommas, sattes svenska fabrikater i
tillfälle att lättare kunna upptaga konkurrens med andra länders
tillverkningar i följd af minskade fraktomkostnader. Direkt förbindelse
är det kraftigaste medlet till befordrande af lifligare
handelsutbyte mellan Sverige och Argentina, men huru denna tanke
för närvarande med den ringa utförseln från Sverige till Argentina.
, som förefinnes, skall kunna förverkligas, kunna vi ej ange.»

För åt fremme Exporten herpaa vil det ogsaa vivre nödvendig
för Exportörerne att yde större Lettelser i Kreditbetingelserne
end hvad hidtil har värnet Tilfmlde. Flere Exportlande,
sandig Tyskland, er meget liberale i denne Henseende, og bliver
det ogsaa for svenske Exportörer en Nödvendighed åt give Kredit
efter åt have forsikret sig om Kundernes Vederhmftighed, dersom
de med Held vil optage Kampen med sine Konkurrenter.

Åt erholde Dmkkelse inden Varernes Afsendelse eller ved
Connossementets Tegning stöder daglig paa större Vanskelighed.
Hersteds foregaar Sälg mod Vexel (pagaré) tegnet af Kjöberen
og betalbar 6 Maaneder efter Udstedelsen. Dette Dokument kan af
Indehaveren diskonteres i eu Bank mod en Rente af 7—9 % pr Aar.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. in. 38

Krediten.

, 298

i främmande länder.

Bankvmsenet er starkt udviklet i Buenos Aires o g drives af
en Mamgde Etablissementer hvis finantsielle Stiliing ansees som
serdeles tilfredsstillende.

I Melleinregning godtgjör Bankerne 1 % og beregner 9 k
10 %o, idet den her brugelige Forretningsordning nödsager dem
til stadig åt have i Kassen Halvparten af de deponerede Belöb
der liden forudgaaende Varsel er betalbar ved Anfordren. For
Depositum paa fastsat Tid godtgjör Bankerna 3, 4, 5 og 6 % efter
Tidens Liengde. Discontoen varierer i Almindelighed mellem 7
og 10 *.

I ncdenstaaende Fortegnelse over de betydeligere Bank- og
Kreditinstitutioner hersteds findes angiven saavel den Kapital,
h voro ver de disponerar som deres Reservefond og den senest betalte
Dividende.

N a v n.

Tegnet

Kapital.

Indbetalt

Kapital.

Reserve-

Fond.

Sidst

betalt

Divi-

dende.

Bema;rkninger.

£

£

£

London & River Plate Bank Ld

1,500,000

900,000

1,000,000

20 %

Anglo Argentine Bank Ld. . .

450,000

350,000

15,000

5 V

Halvaarig.

London & Brazilian Bank Ld. .

1,500,000

750,000

600,000

14 %

Britisli Bank of South Amf ricaLd.

1,000,000

500,000

300,000

8 *

Banco de la Nacion Argentina .
Banco Espafiol del Rio de la Flata

Pcsos Papir

50,000,000

6,000,000

Murk

Pesos Papir

50,000,000

6,000,000

Mark

Pesos Papir
697,102
1,104,256

Mark

10 %

med 70 Filialer
i Provindserne.
Sedler for 80 %
af Fortj enesten
skal aarlig
brandes.

Banco Alenian Transatlantico . .

20,000,000

12,000,000

267,000

9 %

Pesos Guld

Pesos Guld

Pesos Guld

j Banco de Italia y Rio de la Platå

8,000,000

5,000,000

352,992

7 v

Banco de Comercio......

Pesos Papir

3,000,000

Pesos Papir

3,000,000

Pesos Papir
191,125

8 %

Pesos Guld

Pesos Guld

Pesos Guld

Banco Frances del Rio de la Flata

2,000,000

2,000,000

254,297

7 %

Banco Populär Argentino....

Pesos Papir

1,653,800

Pesos Papir
1,499,370

Pesos Papir
365,249

10 %

Nuevo Banco Italiano . . .

3,000,000

3,000,000

75,000

7 “l

The River Plate Trust Loan and
Agency Comp. Ld......

£

1,875,000

£

686,512

£

150,000

13V> %

Yttranden af konsulerna.

299 ARGENTINA.

Den Aar 1890 opstaaede finantsielle Krise, der bragte en
saadan Förstörelse i alle Forhold og hvoraf Fölgerne endnu
spores, har selvfölgelig ogsaa havt stor Inflydelse paa hnporthandelen,
ikke alene fordi den nödvendiggjorde Indstillingen af
limsten alle offentlige Arbeider, men sirlig fordi den frembragte
en Omvieltning i Papirpengenes Värdi, der muliggjorde og begunstigede
Anhegget af indenlandske Industrier, der stadig har
tiltaget i Antal og Betydning.

Ved Aabningen hersteds for nogle Maaneder siden af en national
Udstilling anförte saaledes Praesidenten i sin Indvielsestale,
åt inedens Antallet af industrielle Etablissementer for 10 Aar siden
opaik til 6,500 med eu Arbeidsstyrke paa 42,000 Personel’, er
der nu inden Landet 24,200 Etablissementer, der beskjmftiger
215,000 Arbeidere, og hvori der er nedlagt en Kapital der opgaar
til 471 Millioner Pesos.

Dette raske Opsving kan delvis tilskrives den Toldbeskyttelse
der ydes alle hervmrende Industrier, men sirlig Seddelmyntens
Vmrdiforringelse, hvorved hervmrende Fabrikanter siettes i Stånd
til åt undersaelge sine udenlandske Konkurrenter, med hvis Vaiemserker
og Etiketter det ikke er ussedvanlig åt de bringer sine
Varer i Markedet.

Ihvorvel Seddelmyntens Basis er Guld, er den ikke konvertabel,
da Garantifonden er fordunstet. Dens Vserdi er derför
illusorisk og for eu stor Del afhängig af Syndikater og Börsspekulanter.
Agioen har saaledes under Aarene 1891 til 1897
varieret mellem 300—200 *. Under det sidst forlöbne Aar har
derimod Agioen stadig vmret i Nedgaaende og noteres for Nmrvierende
med 107 %.

Foranledningen til den betydelse Kursforbedring kan söges
saavel i Ordningen af Gramdsestriden med Chile og i den större
Tillid som den nuvaerende Regjering indgyder, som i den rigelige
Afkastning af Kvmgavlen og Agerbruget-, der i Förening med
europaeiske Kapitaler, der söger Anvendelse hersteds, har foröget
Guld förra adet i eu betragtelig Grad.

Dersom denne Kursforbedring kommer åt holde sig eller
yderligere accentueres, er det Inevet over enhver Tvivl, åt mange
af de hervterende Fabriker, der blot existerer ved Hjielp af Papirpengenes
Vmrdiforringelse, kommer åt indstille sin Virksomhcd.

För åt forhindre dette er der af indflydelserige Personer
fremkommet Förslag til Regjeringen om åt fastsmtte Agioen til
150 %. Regjeringen antages dog ikke åt ville traiffe nogen Foiföining
i den antydede Retning.

ARGENTINA. 300

o

Åtgärder i främmande länder.

Subvention till
ångbåtslinie.

Mellanliggande
hamn bär anlöpas.

Gunstige Aargange, Nedgång i Agioen o g Indskramkning i
eu i flere Tilfselder merlig Konkurrance er Faktorer der i en
ikke uvaesentlig Grad antages åt ville ophjtelpe Importhandelen.

Det synes derför som om Tidspunktet var kommet för svenske
Exportörer til i en större Grad end hvad der i de senere Aar
har vaeret Tilfadde åt fleste Opmserksomheden paa det dervarande
Marked som et Afssetningsfeldt for deres Exportartikler.

Ihvorvel Importen 1 fertil fra Sverige, som tidligere paapeget,
er. a . °.r ubetydelig til åt föde en regelmaessig og direkte Dampskibslinie,
udelukker dette ikke Muligheden af åt Forholdene kan
förandra sig derhen, åt en direkte Dampskibslinie mellem Sverige
°g Argentina kan have Udsigt til Fremgang, saavidt den idetmindste
under de förste Aar kan pa,aregne et passende Statsbidrag.

Saaledes som forholdene stiller sig'' for Nairvairende, vil Anlöben
af en eller flere Mellemhavne imidlertid vise sig nödvendig.

Som Anlöbssted i Europa kan der formodentlig blot blive
Fåle om Hamburg eller Antwerpen, hvor Dampskibene til enhver
lid kan forvente åt erholde den nödvendige Ladning herfor.

I paakommende Tilfielde kunde Last ogsaa indt.ages for en brasiliansk
Havn, ihvorvel det helst burde undgaaes for ikke åt
gjöre Eeisen för lång eller resikere den inulige K ar an tame som
her undertiden i Soinmermaanederne ihegges Fartöier kommende
fra Rio de Janeiro eller Santos.

I oi f ilbagei eisen herfra stiller Udsigterne sig gunstigere
bände fordi Udförselen herfra til Sverige af Uld, Talg, saltedé
Iluder, Linfrö og Korn val er omfatter ret anseelige Kvantiteter,
som fordi der mesten altid er tilstrmkkelig Ladning åt erholde
td Hamburg eller Antwerpen, ligesoin der ved Anlöb af en brasiliansk
Havn vil kunne paaregnes Kaffe, der i Lighed med

dervarande Produkter afskibes til Sverige via Antwerpen eller
Hamburg. 1

Da jeg bär seet fremhievet åt Transporten hertil af Emigianter
fra Sverige skulde blive en betydeligere Indtaegtskilde for
eu direkte Dampskibslinie, tror jeg åt burde oplyse åt nogen
Emigration hertil fra Sverige hidtil ikke har fundet Sted, samt
åt der er Anledning til åt tro åt Persontrafiken som hidtil vil
mdskramke sig til et limiterat Antal Passagerer.

Yttranden af konsulerna.

301 ARGENTINA.

II.

Utsikterna för svenska fartyg att deltaga i fraktfarten i
sydamerikanska farvattnen.

Af nederstaaende Tabel over Anfallet og Draegtigheden af
svenske Sldbe der siden Aar 1883 har besögt Distriktets Havne
faar man det Indtryk, åt den svenske Skibsfart derpaa har fulgt
de samme Svingninger som den udenrigske Handel idet den er
tiltaget under de gode Aargange indtil Glandsperiodens Aar 1889
for ätter Som Fölge af Krisen, Kursforholdene og lave Fragter åt
synke til sit nu väsende Niveau. Denne Nedgång har desvaerre
ikke kunnet foregaa liden Opofrelser, hvorfor de svenske Rederibolag
der har havt Dampskibe i Fragtfart paa de hervserende
Floder, har vairet udsatte för fölelige Tab der har foranlediget
dem til åt afhsende sine Fartöier til indenlandske Rederier.

Selv om Forholdene under det sidst forlöbne Aar har forbedret
sig gjennem en nogenlunde god Höst og Nedgång i Agioen,
er disse framdeles altför usikre og Konkurrancen altför skarp til
åt man skulde kunne anbefale svenske Rederier åt saitte Fartöier
i Fart paa hervierende Kyst- og Flodliavne.

Svenske Fartöier ankomne til Buenos Aires Generalkonsulsdistrikt.

Antal. Tons.

A ar

1883 .....

..... 14 drtegtige

5,314

»

1884......

..... 46

»

18,104

»

1885 ......

..... 64

26,297

»

1886 .....

..... 73

»

20,856

»

1887 .....

.....117

»

33,600

»

1888 .....

..... 91

X

32,704

»

1889 .....

.....no

»

48,320

1890 .....

..... 92

42,553

»

1891.....

..... 48

»

18,614

»

1892 .....

..... 48

»

20,666

»

1893 .....

..... 57

•»

22,580

»

1894 .....

..... 39

»

20,117

1895 .....

..... 43

»

19,793

»

1896 .....

..... 20

»

9,394

»

1897 .....

..... 8

»

4,228

Mellem argentinske og brasilianske Havne finder en ret livlig
Samfmrsel Sted, idet der herfra udföres Hö, Kornvarer, levende
Kvasg og törret Kjöd, medens der tra Brasilien ankommer Yerba
Maté, Café og Frugt. Indtil for faa Aar filbåge var det isasr

Generalkonsul

Christophersens

åsikt.

ARGENTINA. 302

i främmande länder.

mindre Seilskibe der var beskjasftigede i denne Fart. For nasrvärende
er disse blevne nrnsten ganske fortraengte af Darapskibe,
som dels tilhörer de regel uuessige Linier der saavel paa Hid- som
paa lilbagereisen anlöber brasilianske Havne, dels er befragtede
i Timecharter.

Da imidlertid flere mindre kapitalstarke Firmaer har indledet
Forretninger paa Brasilien og optaget Trampbaade paa Maanedsbefragtning
liden åt kunne opfylde de indgaaede Förpligtelse!’,
hvorved Rederierne har lidt större Tab, er denne Trade kommen
i Miscredit og ansees ikke uden Aarsag soin mindre tilraadelig.

I regelmoessig Fart paa Buenos Aires er der for Nsemerendc
etableret fölgende Dampskibslinier:

9 engelske, Hemlig Royal Mail fra Southampton, 2 Rost- og
1 Lastebaad pr Maaned, Lamport & Holt fra Liverpool, London
og Antwerpen 7 til 10 pr Md, Prince Lille fra engelske Havne
5 til 7 pr Md, Houston Inne fra Liverpool 14 daglig, Mac Iver
Line fra London 20 daglig, Holland Inne fra London 1 ä 2 pr
Md, Pacific Steamship Navigation Company fra Liverpool til Montevideo
14 daglig;

3 franske, nemlig Messageries Maritimes fra Bordeaux 2 Postog
1 Lastebaad pr Md, Chargeurs Réunis 8 daglig fra Havre,
Transports Maritimes fra Marseille 14 daglig;

5 tyske, nemlig Hamburg-Stufamerikanische DarnpfschifffahrtsGesellschaft
4 pr Md fra Hamburg, North German Lloyd fra
Bremen 14 daglig, A. C. de Freitas & Co. fra Hamburg 1 å 2
pr Md, Hamburg-Amerikanische Packetfahrt Gesellschaft fra Genua
1 pr Md, Kosmos fra Hamburg til Montevideo;

5 italienske, nemlig La Veloce fra Genua 3 pr Md, Navigatör^
General fra Genua 2 a 3 pr Md, Fratelli Zeno fra Genua
ikke altid regelnnessig, Stefano Repetto u regel mossig, Puglia,
Genua i Förening med Cyprian Fabre, Marseille 1 pr Md fra
Genua;

1 spansk, nemlig Compania Transatlantica Espanola, indstillet
under Krigen med Nordamerika;

1 amerikansk, nemlig Norton Line fra New York 1 pr Md.

Mellem New York og Buenos Aires findes desforuden fölgende
Linier:

Lamport & Holt 1 Dampskib pr Md,

Prince Line 1 » » »

foruden disse Rutebaade besöges de argentinske Havne af
et större Antal af de saakaldte Trampbaade, sandig under engelsk
Flag, der gaar i Fragtfart hvor en Last tilbyder sig. Tilfölge
den Udvikling som Agerbruget og Kvsegexporten har taget under

Yttranden af konsulerna.

303 ARGENTINA.

de senere Aar har ogsaa Efterspörgselen efter Tonnage tiltaget,
saaledes åt River Plate nu begynder åt indtage eu fremskudt
Plads i Fragtmarkedet.

Svenske Dampskibe har dog hidtil holdt sig ganske borte
fra denne Trade. Aarsagen hertil inaa forinodentlig söges i, åt
Rederierne har fundet fordelagtigere Anvendelse for sine Fartöier
paa andre Farvand.

Tilfölge den Beviegelse der nu synes åt ville gjöre sig gjieldende
i Sverige til åt skabe fäste Ruter paa de oversöiske Havne
hvor Forholdene tillåd er saadant, er det ikke usandsynligt åt Opmserksomheden
ogsaa vil blive henkaldt paa Buenos Aires.

I denne Anledning skal jeg tilläde mig åt bemasrke, åt en
regelmasssig Dampskibslinie herpaa med en svensk Havn som
Udgangspunkt og med Anlöb af Hamburg eller Antwerpen og
en brasiliansk Havn under almindelige Fragtconjunkturer ikke
liden Statsbidrag kan forventes åt blive rentebasrende.

Förliden Statsbidrag föreligger ogsaa andre Faktorer, hvortil
t.ilbörligt Hensyn maa tages for åt eu konkurrancedygtig Linie
kan oparbeides, Hemlig passende Dampskibe, dygtige Agenter og
eu ekonomisk Administration.

Betraeffende de Betingelser som Skibe i Fart herpaa bör opfylde
kan de Baade, som Hamburg-Stidamerikanische Dampfschifffahrts
Gesellschaft i Hamburg og Hansa i Bremen nu lader bygge,
maaske heldigst tjene som Forbillede, da det er åt antage, åt
disse Selskaber, dragende Fordel af de i Aarenes Löb indvundne
Erfaringer, blot vil anskaffa den for Traden mest passende Type.

Medens Fartöier med en Basreevne af indtil 3,000 Tons ansaaes
som de mest passende Lastebaade begynder Bygningen af
Skibe der laste 4,500 a 5,000 Tons d. w. åt blive mere almindelig.

Tilfölge den vinge Vandstand som findes saavel ved Point
Indio — ved La Platå Flodens Munding — som i Buenos Aires
Havn er et större Dybgaaende end 22 Fod ikke åt anbefale. Fartöier
bestemte for Flodhavnene bör ikke stikke over 19 Fod.

Om end de hervaerende höie Kulpriser önskeliggjör et saa
länge Forbrug som muligt af denne Artikel, kan Fartöiernes Hurtighed
neppe ansmttes lavere end til 10 a 12 Mile, isaer dersom
de skal före levende K väg, hvortil ogsaa udfordres fast Vand
Ballast samt åt Daekkets Bredde ikke er under 42 Fod.

Udförselen herfra af levende Oxer og Faar, hvortil der under
det sidst forlöbne Aar benyttedes 598 Dampskibe, vil dersom ikke
uforudseede Omstaendigheder skulde indtrseffe komme end yderligere
åt foröges.

ARGENTINA. 304 Åtgärder i främmande länder.

Af indhentede Oplysninger fremgaar det åt der under Aar
1898 udskibedes af

Oxer.

Faar.

Heste.

Fjor.

Svin.

Mnlaesler.

Fra Buenos Aires . .

91,637

448,447

3,501

259

709

1,468

» La Platå ....

29,262

121,463

1,441

55

—

644

Tils. 120,899

569,910

4,942

314

709

2,112

Til fölgende Lande

:

Oxel''.

Faar.

Heste.

Fjor.

Svin.

Mulsesler.

England, 454 Dampskibe

98,318

463,748

343

_

_

Från krig, 64 »

600

89,408

239

_

_

_

Belgien, 10 »

206

8,979

50

_

_

Sytl-Afrika, 9 »

14

6,471

2,932

101

_

1,142

Port Louis, 1 »

—

_

49

■ _

760

Brasilien, 60 »

21,761

1,304

1,229

213

709

210

Tils.

120,899

569,910

4,942

314

709

2,112

De Havne i England der er af Interesse for Kvsegexporten
herfra er Deptford og Liverpool.

Som Anlöbssted för en eventuel svensk Dampskibslinie byder
Hamburg vistnok flere Fordele fremfor Antwerpen, idet den Last
der kan paaregnes i den förstnsevnte Havn hovedsagelig bestaar
af Kassegods, hvorfor betales en höiere Fragt end for de tyngre
og mindre vaerdifulde Varer, der indiastes i Antwerpen, ligesom
Fragten herfra til Hamburg ogsaa er gunstigere og Gjenstand
for faerre Fluktuationer eu den der noteres for Antwerpen. Da
der imidlertid inden de tyske Dampskibsselskaber, der raader over
et udmaerket Material, hersker fuld Forstaaelse, naar der er Fåle
om åt holde fremmed Konkurrance ude, er det sandsynlig åt eu
svensk Linie vil se sig nödsaget til åt anlöbe Antwerpen, hvor
en dygtig Agent ikke vil have Vanskeligbed for åt skaffe den
tilstrgekkelig Last.

Ihvorvel Antwerpen under de senere Aar har takt meget af
sin Betydning som Transitplads för argentinske Produkter, er
den dog fremdeles den Havn hvortil den meste Udskibning floder
Sted herfra.

Generalkonsul Bolstad i Rio de Janerio uttalar äfven sin
åsikt med hänsyn till förhållandena i Argentina. Generalkonsuln
yttrar rörande denna fråga:

Hvad Argentina angaar, er der i de 10 Aar, jeg har kjendt
dels Forholde, skeet saa store Fremskridt, åt jeg ikke naerer T vivi

Yttranden af konsulerna.

305 ARGENTINA.

om dette Lands uhyre fremtidige Betydning som Producent (Hvede,
Mais, Uld, Sukker, Kvasg, Talg, Smör) for de europseiske Markeder
eller om dets Kjöbeevne ligeoverfor de forskjellige europeiske Ländes
Export. Det maa herved erindres, åt först nu de indre Stater
(San Juan, San Luiz, Rioja, Salta, Jujuy, tildels Mendo^a, Santiago
de Estero) begynder åt Lomme med i en mere aktiv Udvikling,
— åt Misiones kan blive en blomstrende og produktiv Stat og åt
kun Faa endnu forudser, åt der af hele Patagonien kan gjöres (og
vil blive gjort) et stort kornproducerende og tetbefolket argentinsk
Landomraade. I Argentina vil der altsaa for Fragtfarten, saavidt
jeg ser, aabne sig större Muligheder. Naar denne Opfatning
fremsaettes, trods de daarlige Tider, som dersteds i nogen Tid
har gjort sig gjaeldende, maa det dels erindres, åt indre rolige,
politiske Forholde for de förste sex Aar er sikrede, åt en almindelig
Tillid til Fremtiden begynder åt gjöre sig gjaddende, åt
Landets Finantser gradvis forbedres og åt fremmed Kapital og
Foi’etagsomhed, trods tidligere Tab, framdeles söger hen til Argentina,
hvis Kikna og for Emigration ret gunstige Betingelser ogsaa
vil befordre dets jtevne Fremgang.

Handels- och sju/artskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. m.

39

Andra sydamerikanska länder.

Handel:

Export från Sverige 1875: 0,oo4 Hufvudvaror 1875: trävaror:

1897: — 1897: —

Import till Sverige 1875: 0,i Hufvudvaror 1875: socker:

1897: 0,6 1897: natron.

Sjöfart:

Fartyg afgångna från Sverige 1875: 1 om 156 ton.

1897: —

» ankomna till Sverige 1875: 1 » 210 »

1897: 2 » 2,298 »

Meddelare: Svenske och norske generalkonsuln i Rio de Janeiro J. JK.

Bolstad.

Andra sydamerikanska länder.

Det af generalkonsuln i Rio de Janeiro J. M. Bolstad den
14 januari 1899 afgifna yttrande innehåller, hvad beträffar förhållandena
i öfriga sydamerikanska länder, följande:

Uruguay.

Hvad Uruguay angaar, vil dets vexlende Forholde kun i
mindre Grad paavirke Udsigterne for svensk Fart i dets Farvand.

Chile.

I Chile vil de fredeligere Vilkaar som Ordningen af Graendsespörgsmaalene
med Argentina maa hidföre efterhaanden gjöre det
lettere for Handel og Agerbrug åt forbedre sine Omstamdigheder.
Eu noget större Hvedeexport kan vel der efterhaanden forventes.
Imidlertid vil det i Chile dog fortrinsvis blive i Salpeterudförselen,
ligesom hidtil, åt nogle svenske Skibe kan deltage.

Peru och Ecuador.

I Peru har Landets Handelsomsmtning i de sidste 5 Aar betydelig
foröget sig. De stadige indre Uroligheder tegge dog der
fremdeles eu Haemsko i saadan Henseende og en större Udvikling
af Landets Export vil derför kun langsomt kunne gjöre sig gjtedende.
Hvad Varer det selv behöver vil for en större Del lettest
tages i de allerede etablerede (tydske og engelske) Dampskibslinier.
Udsigterne for svenske Fartöier og svenske Produkter i Peru vil
derför antagelig for adskillige Aar blive omtrent de samme som nu.

Det samme gaelder, og i större Grad, Ecuador.

ANDRÅ

SYDAMERI KANSKA LÄNDER.

310

o

Åtgärder i främmande länder.

Columbia och Venezuela.

Hvad Colombia og Venezuela angaar, udvikler disse sig kun
langsomt, og den Fart svenske Fartöier nu og da har havt paa
Puerto Odon, Panama, Cartagena, S:ta Marta og Rio Hacha eller
paa Maracaibo, Puerto Cabello, La Guayra og Barcelona kan ikke
antages i nogen nmrmere Fremtid åt ville blive vsesentligere
foröget.

Sakregister

A.

Alexandrin, generalkonsulns yttrande: Direkta förbindelser, 223. — Fraktfarten
på Medelhafvet, 223. — Hamnumgälder, 223.

Alger, konsulns yttrande: Direkta förbindelser, 234. — Export, 233. — Handelsagenter,
233.

Amerikas förenta stater: Kustfarten, 279. — Seglationspremier, 279. — Subvention,
279.

Ministerns i Washington yttrande, se Washington.

T. f. konsulns i Newyork yttrande, se Newyork.

Amsterdam, generalkonsulns yttrande: Handeln, 135. — Järnmalm, transport deraf,
133. — Sjöfarten, 133.”

Annonser, generalkonsulns i S:t Petersburg yttrande, 31.

Antwerpen, t. f. generalkonsulns yttrande: Exportagent i Antwerpen, 162. —
Handelsresande, 162. — IConsulatafgifter, 161. — Prisen å marknaden, 162.
— Produktion efter konsumenternas fordringar, 162. — Sjöfarten mellan
Sverige och Belgien, 161.

Archangel, t. f. generalkonsulns yttrande: Expeditionstaxan för konsulaten, 40. —
Handeln, 40. — Handelsagenter, 40. — Konsulatafgifterna, 39. — Maskinimport,
41. — Sammanslutning inom rederirörelsen, 40. — Sjöfarten, 38.
Argentina, generalkonsulns i Buenos Aires yttrande, se Buenos Aires.
Generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, 304.

B.

Baka, konsulns yttrande: Järn- och stålvaror, export däraf, 42. — Kommissionslager,
43. —• Krediten, 42. — Angfartygsiinport, 41.

Barcelona, t. f. generalkonsulns yttrande: Fraktfarten, 179. — Handeln, 178. —
Konsulatafgifter, 179. —• Subvention, 179.

»Bedrijfsbelasting», Nederländerna, 131.

Befraletningsagenturer, konsulns i Tunis yttrande, 227.

Befraktningssätt, t. f. konsulns i Leith yttrande, 108.

Befälet å handelsflottan, Nederländerna, 131.

Belgien: Aflägsna marknader, 158. —• Belgisk besättning på ångbåtar i fart på

Kongo, 148. — Conseil Supérieur de 1’Industrie et du Commerce, 151. —
Hamnanläggningar, 157. — Handelsflottan, 146. — Handelskamrar, 150. —
Handelsmuseer, 150. — Handelsstipendier, 152. — Handelsundervisningen,
149. — Institut Supérieur de Commerce d’Auvera, 149. — Kanaler, 158. —
Kolonier, 159. — Kongo, 159. — Konsulatväsendet, 153. —Sjöfarten, 146.
— Skeppsbyggeri, 148.

T. f. generalkonsulns i Antwerpen yttrande, se Antwerpen.

312

Åtgärder i främmande länder, m. m. Sakregister.

Bilbao, konsulns yttrande: Direkta förbindelser, 184. —Järnmalm, transport däraf,
182. — Maskiner, export däraf, 184. — Stål, export däraf, 184. — Trämassa,
export däraf, 183. — Trävaror, transport och export, 180, 183.
Brasilien, generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, se Rio de Janeiro.

Buenos Aires, generalkonsulns yttrande: Direkta förbindelser, 295. — Fraktfart
på sydamerikanska farvatten, 301. — Handelsagenter, 296. — Krediten, 297.
— Subvention, 300.

C.

CagTiari, konsulns yttrande: Subvention, 205. — Tulltaxebestämmelser, 212.
Centralorgan för handel och industri: t. f. konsulns i Leith yttrande, 117.
Chile, generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, 309.

Columbia, generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, 310.

Conseil Supérieur de l''Industrie et du Commerce, Belgien, 151.

D.

Danmark: Frihamn, 47. — Frilager, 47. —Kreditupplag, 47. — Subvention, 47.

Departement för näringarna, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 66.

Direkta förbindelser, yttranden af: T. f. generalkonsuln i London, 98. — Vice
konsuln i Liverpool, 100, 102. — T. f. konsuln i Leith, 110. — Konsuln
i Bilbao, 184. — Generalkonsuln i Genua, 204. — Konsuln i Neapel, 205.
— Ministern i Konstantinopel, 217. —- Konsuln i Smyrna, 218. — Generalkonsuln
i Alexandrin, 223. — Konsuln i Alger, 234. — Generalkonsuln i
Kapstaden, 240. —- Konsuln i Quebec, 273. — Vice konsuln i Toronto,
276. — T. f. konsuln i Newyork, 281. — Generalkonsuln i Rio de Janeiro,
290. — Generalkonsuln i Buenos Aires, 295.

Se vidare Subventioner.

E.

Ecuador, generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, 309.

Egypten, generalkonsulns i Alexandrin yttrande, se Alexandrin.

Eibe-Travekanalen, 75.

Emigration, Tyskland, 55.

Expeditionstaxan för konsulaten, t. f. generalkonsulns i Archangel yttrande, 40. ..

Export, se Handeln, samt de särskilda rubrikerna Fisk, Hudar och skinn, Järn
och stål, Järnmalm, Kreatur, Maskiner, Mineralier, Smör, Sten, Stångjärn,
Trämassa, Trävaror, Tändstickor.

Exportagenter, se Handelsagenter.

Exportföreningar, Tyskland, 54.

Exportpremier: Tyskland, 55. — Italien, 198.

F.

Fartygspremier, yttranden af: T. f. generalkonsuln i London, 96. — Generalkonsuln
i Genua, 203.

Se vidare Sjö fartspremier, Skeppsbyggnadspremier.

Finland: Hamnbyggnader, 23. — Inteckning i fartyg, 21. — Isbrytare 23. —
Järn vägsfrakter, nedsatta för exportgods, 23. — Lån af statsmedel, 23. —

Åtgärder i främmande länder, m. m. Sakregister.

313

Sjöfartsinspektör, 21. — Siövärdiga fartygs användande, 21. — Subvention,
22. — Tullfrihet för fartyg, 24.

Generalkonsulns i Helsingfors yttrande, se Helsingfors»

Fisk, export däraf, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 60.

Fraktfart för svenska fartyg, yttranden af: Konsuln i Marseille, 171. — T. f.
generalkonsuln i Barcelona, 179. -— Generalkonsuln i Genua, 206. — Konsuln
i Messina, 213. — Konsuln i Smyrna, 218. — Generalkonsuln i Alexandrin,
223. — Konsuln i Tunis, 228. — Generalkonsuln i Kapstaden, 240. — T. f.
generalkonsuln i Shanghai, 268. — Vice konsuln i Winnipeg, 276. —
Generalkonsuln i Rio de Janeiro, 290. — Generalkonsuln i Buenos Aires, 301.

Frankrike: — Seglationspremier, 166. — Sjöfarten, 165. — Skeppsbyggnadspremier,
166. — Subvention, 167. — Tilläggsafgift å vissa importvaror, 167.

Generalkonsulns i Havre yttrande, se Havre.

Konsulns i Marseille yttrande, se Marseille.

Frihamnar: Danmark, 47. — Italien, 198.

Frilager: Danmark, 47.

Fyr- och håkafgifter: Nederländerna, 130.

T. f. konsulns i Leith yttrande, 111.

Fördragshamnar: Kina, 253.

Förpackning: t. f. konsulns i Johannesburg yttrande, 244.

Försäljning af fartyg, lagstiftning därom: Italien, 192.

G.

Genua, generalkonsulns yttrande: Direkta förbindelser, 204. — Fartygspremier,
203. — Fraktfart på Italien och Medelhafvet, 206. — Handelskammare, 210.
— Handelsmuseum, 210. — Inteckning i fartyg, 203. — Mätbref, internationellt
gällande, 209. — Pensionskassor för sjöfolk, 209. — Prisbillighet,
210. — Subvention, 204. — Svenska och norska handelshus i utlandet,
208. — Tulltaxebestämmelser, 212. — Undersökning af marknaden på platsen,
210.

Dijon, vice konsulns yttrande, 181.

H.

Hamburg, generalkonsulns yttrande: Departement för näringarna, 66. — Export,
57. —- Fiskexport, 60. — Handeln mellan Sverige och Tyskland, 58. —■
Handelshus, svenska i utlandet, 66. — Hudar och skinn, export däraf, 60.
— Järn och stål, export däraf, 60. — Järnmalm, export däraf, 59. — Kommersiella
attachéer, 67. — Konsulatväsendet, 67. — Kreatursexport, 60. —
Läktare, 56. — Mellanhänder, 62. — Mönsterlager, 63. — Näringarnas
höjande, 64. — Sjöfarten, 55. — Sjöfolk, 55. — Skeppsbyggeri, 56. —
Stenexport, 60. — Trävaruexport, 59. — Tullförbund mellan Sverige och
Norge, 63. — Undervisningsväsendet, 65.

Hamnbyggnader: Finland, 23. — Belgien, 157.

Hamnumgälder, generalkonsulns i Alexandrin yttrande, 223.

»Handelmaatschappij», Nederländerna, 121.

Handeln: Finland, 23. — Ryssland, 30. —• Danmark, 47. — Tyskland, 51. •—
Storbritannien och Irland, 92. — Nederländerna, 123. — Belgien, 149. —
Frankrike, 167. —■ Spanien, 177. — Italien, 194. — Japan, 250. — Kina,
253.

Handels- och sjöfartslcomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, m. in.

40

314

Åtgärder i främmande länder, m. m. Sakregister.

Yttranden af: Generalkonsuln i Helsingfors, 25. -— Generalkonsuln i S:t
Petersburg, 31. — Konsuln i Piga, 34. — T. f. generalkonsuln i Arcliangel,
40. — Konsuln i Baku, 42. — Generalkonsuln i Hamburg, 57. — Generalkonsuln
i Liibeck, 75. — T. f. generalkonsuln i London, 97. — Vice konsuln
i Liverpool, 100. —• T. f. konsuln i Leith, 113. — Generalkonsuln i Amsterdam,
135. — Generalkonsuln i Antwerpen, 162. — Generalkonsuln i
Havre, 168. — Konsuln i Marseille, 171. — T. f. generalkonsuln i Barcelona,
178. —- Konsuln i Bilbao, 183. — Generalkonsuln i Genua, 209. —
Ministern i Konstantinopel, 217. — Konsuln i Smyrna, 219. — Generalkonsuln
i Alexandrin, 223. — Konsuln i Tunis, 228. — Konsuln i Alger, 233.
— Generalkonsuln i Kapstaden, 239. — T. f. konsuln i Johannesburg, 243.
— T. f. generalkonsuln i Shanghai, 267. — Konsuln i Quebec, 273. —•
Vice konsuln i Montreal, 275. — Ministern i Washington, 279. — T. f.
konsuln i Newyork, 283. — Generalkonsuln i Rio de Jauero, 291, 304, 309.
— Generalkonsuln i Buenos Aires, 296.

Handelsagenter: Tyskland, 54.

Yttranden af: Generalkonsuln i S:t Petersburg, 31. — Konsuln i Riga, 37.
— T. f. generalkonsuln i Archangel, 40. —• T. f. generalkonsuln i London,
97. — Vice konsuln i Liverpool, 104. — T. f. konsuln i Leith, 114 .—•
T. f. generalkonsuln i Antwerpen, 162. —• Konsuln i Alger, 233. — Generalkonsuln
i Kapstaden, 239. — Konsuln i Quebec, 273. — Vice konsuln
i Montreal, 275. — Generalkonsuln i Rio de Janeiro, 291. — Generalkonsuln
i Buenos Aires, 296.

Handelsflottor: Belgien, 146. — Italien, 199. — Brasilien, 289.

Handelshus, svenska och norska i utlandet, yttranden af: Generalkonsuln i Hamburg,
66. — Generalkonsuln i Genua, 208.

Handelskam/rar: Storbritannien och Irland, 93. — Belgien, 150. —• Spanien, 177.
— Italien, 194.

Yttranden af: T. f. konsuln i Leith, 117. — Generalkonsuln i Genua,
210. — Vice konsuln i Milano, 210.

Handelsmuseer: Belgien, 150. —- Italien, 195. — Japan, 250.

Yttranden af: T. f. konsuln i Leith, 117. — Generalkonsuln i Genua,
210. — Vice konsuln i Milano, 210.

Se vidare Proflager.

Handelsresande, se Handelsagenter.

Handels stig) endier: Belgien, 152. — Spanien,. 178. —- Italien, 196.

Yttranden af: Konsuln i Riga, 37. •—- T. f. generalkonsuln i London, 98.
— Generalkonsuln i Kapstaden, 240. — Ministern i Washington, 279.

Handelstraktater: Storbritannien och Irland, 92. — Nederländerna, 126.

Handelsundervisningen: Belgien, 149. — Italien, 197. .

T. f. generalkonsulns i London yttrande, 98.

Havre, generalkonsulns yttrande, 168.

Helsingfors, generalkonsulns yttrande: Handeln, 25. — Sjöfarten, 24.

niet Buitenland''», Nederländerna, 125. .

Hudar och skinn, export däraf, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 60.

I.

Import, se Export, Handeln.

Industriella anläggningar för bearbetning af svenska varor, generalkonsulns i Liibeck
yttrande, 83.

Industri- och handelskalender, t. f. konsulns i Leith yttrande, 116.

Åtgärder i främmande tänder, m. m. Sakregister.

315

Inspektion å ångmaskiner, Nederländerna, 130.

Institut Supérieur de Commerce d, Amiers, Belgien, 149.

Inteckning i fartyg: Finland, 21. — Storbritannien och Irland, 89. — Italien, 192.
Yttranden af: T. f. konsuln i Leitb, 110. —■ Generalkonsuln i Genua, 203.

Isbrytare: Finland, 23.

Italien: Exportpremier, 198. — Frihamnar, 198. — Försäljning af fartyg, lagstiftning
därom, 192. — Handelsflottan, 199. Handelskammare, 194. -rHandelsmnseer,
195. — Handelsskolor, 197. —- Handelsstipendier, 196. —
Inteckning i fartyg, 192. — Maskinbyggnadspremier, 189. — Seglafionspremier,
187. — Sjöfarten, 187. — Skeppsbyggnadspremier, 189. —Subvention,
190. — Tullrestitution för fartygsmaterial, 189. — Understöds^
kassor för sjöfolk, 191. — Upplagsmagasin, 198.

Generalkonsulns i Genua yttrande, se Genua.

Konsulns i Cagliari yttrande, se Ca gli ar i.

T. f. konsulns i Livorno yttrande, se Livorno.

Konsulns i Messina yttrande, se Mcssina.

Konsulns i Neapel yttrande, se Neapel.

Konsulns i Venedig yttrande, se Venedig.

Vice konsulns i Milano yttrande, se Milano.

J.

Japan: Handelsmuseum, 250. — Seglationspremier, 250. — Skeppsbyggnadspremier,
250. — Subvention, 249.

Johannesburg, t. f. konsulns yttrande: Export från Sverige, 244. —Förpackning,
244. — Konsignationsaffärer, 243. — Trävaror, export däraf, 243.

Järn och stål, export däraf, yttranden af: Konsuln i Baki!, 42. —• Generalkonsuln i
Hamburg, 60. — Vice konsuln i Liverpool, 102. — Konsuln i Bilbao, 184.

Järnmalm, export och transport, yttranden af: Generalkonsuln i Hamburg, 59. —
Generalkonsuln i Liibeck, 70, 77, 81. —■ T. f. konsuln i Leith, 113. —
Generalkonsuln i Amsterdam, 133. — Konsuln i Bilbao, 182.

Järnvägsanläggningar: Ryssland, 30.

Järnvägsfrakter, nedsatta för exportgods: Finland, 23. — Ryssland, 30. — Tyskland,
55.

K.

Kanada, konsulns i Quebeo yttrande, se Quebec.

Vice konsulns i Montreal yttrande, se Montreal.

Vice konsulns i Toronto yttrande, se Toronto.

Vice konsulns i Winnipeg yttrande, se Winnipeg.

Kanalanläggningar, Belgien, 158.

Kapkolonien, generalkonsulns i Kapstaden yttrande, se Kapstaden.

Kapstaden, generalkonsulns yttrande: Direkta förbindelser, 240. — Fraktfarten i sydafrikanska
farvatten, 240. — Handelsagenter, 239. — Handelsstipendiater, 240.
Kina: Export, 262. — Fördragshamnar, 253. — Import, 262. — Krediten, 259.
— Metallvaror, 264. — Utrikes handeln, 253.

T. f. generalkonsulns i Shanghai yttrande, se Shanghai.

Kolonialväsen: Tyskland, 55. — Storbritannien och Irland, 92. — Belgien, 159.
Kommersiella attachéer: Storbritannien och Irland, 90, 93.

Yttranden af: Konsuln i Riga, 37. — Generalkonsuln i Hamburg, 67.

316

Åtgärder i främmande länder, m. m. Sakregister.

Kommersiell information: Storbritanien och Irland, 95.

Kommissionslager: konsulns i Baki! yttrande, 43.

Kongo: Belgien, 159.

Konsignationsaffärer: t. f. konsulns i Johannesburg yttrande, 243.

Konstantinopel, ministerns yttrande: Direkta förbindelser, 217. — Handeln, 217.

— Produktion efter konsumenternas fordringar, 217.

Konsulatafgifterna: Nederländerna, 129.

yttranden af: T. f. generalkonsuln i Archangel, 39. — Vice konsuln i Liverpool,
100. — T. f. konsuln i Leith, 112. — T. f. generalkonsuln i Anwerpen,
161. — T. f. generalkonsuln i Barcelona, 179. — Konsuln i Messina, 213.
Konsulatväsendet: Storbritannien och Irland, 92, 93. — Nederländerna, 124. —
Belgien, 153.

Yttranden af: Generalkonsuln i Hamburg, 67. — T. f. generalkonsuln i
London, 98. — Vice konsuln i Liverpool, 105.

Kontinuitet i afsättning: t. f. konsulns i Leith yttrande, 115.

Kreatur, export däraf, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 60.

Krediten: Kina, 259.

Yttranden af: Konsuln i Baki!, 42. — Vice konsuln i Montreal, 276.
— Generalkonsuln i Buenos Aires, 277.

Kreditupplag: Danmark, 47.

Kustfarten, Amerikas förenta stater, 279.

Köpmannabildningen, ministerns i Washington yttrande, 279.

Kött, export däraf, t. f. konsulns i Leith yttrande, 116.

L.

Lag släpning en, t. f. generalkonsulns i London yttrande, 97.

Leitli, t. f. konsulns yttrande: Afgift till svenska kyrkan i London, 111. — Befraktningssätt,
108. — Beräkningsgrunden för sjöfartsafgifterna, 111. ■—- Centralorgan
för handel och industri, 117. — Direkta förbindelser, 110. — Export
från Sverige, 113, 116. — Pyr- och båkafgifter, 111. — Handelsagenter,
114. —- Handelskammare, 117. — Handelsmuseum, 117. — Industri- och
handelskalender, 116. — Inteckning i fartyg, 110. — Järnmalm, export
däraf, 113. — Konsulatafgifter, 112. —- Kontinuitet i afsättningen, 115. —
Kött, export däraf, 116. — Produktion, 114. — Proflager, 117. — Sammanslutning
inom rederirörelsen, 110. — Sjöfarten, 108. — Sjöfartsafgifter,
111. ■— Snabbare leverans, 115. — Subvention, 111. — Utländingars andel
i svenska fartyg, 112.

Leveransens påskyndande, t. f. konsulns i Leith yttrande, 115.

Liverpool, vice konsulns yttrande: Direkta förbindelser, 100, 102. — Export
från Sverige, 102. —• Handelsagenter, 104. — Import till Sverige, 101. —
Järn, export däraf, 102. — Konsulatafgifter, 100. — Konsulatväsendet, 105.
— Lån af statsmedel, 103. — Mindre industrier, 103. — Premier för driftiga
handelsagenter, 105. — Produktion i större skala, 103. •— Produktionens
afpassande efter smaken på afsättningsorten, 103. — Proflager, 106. —
Sammanslutning inom rederirörelsen, 99. — Segelfartyg, 100. — Sjöfarten, 99.
—• Smör, export däraf, 102. —■ Språkundervisning, 107. — Studieresor, 107.
•—- Trävaror, export däraf, 102. — Tullbeskattningen, 105. — Tändstickor, export
däraf, 102. — Utställningar, 106.

Livorno, t. f. konsulns yttrande: Subvention, 204.

Åtgärder i främmande tänder, m. m. Sakregister.

317

London, t. f. generalkonsulns yttrande: Direkta förbindelser, 98. — Export i svenska
fartyg, 97. — Eartygspremier, 96. — Handelsagenter, 97. — Handelsstipendiater,
98. — Handelsundervisningen, 98. — Konsulerna och handeln, 98.—
Lagskipningens långsamhet, 97. — Moderna ångfartyg, 96. — Proflager, 98.
— Sammanslutning inom rederirörelsen, 96. — Sjöfarten, 95. — Sjöfartsafgifter,
97. — Skiljedomstolar, 97. — Subvention, 98. — Utländingars
andel i svenska fartyg, 97.

Liibeck, generalkonsulns yttrande: Elbe-Travekanalen, 75. — Import till Sverige,
78. —• Industriella anläggningar vid Liibeck för bearbetning af svenska varor,
83. — Järnmalm, 70, 77, 81. — Läktare, 70. — Mineralier, 77. —
Mittellandkanalen, 81. — Moldau-Donaukanalen, 81. — Proflager, 83. —-Reklamer, 85. — Sjöfarten, 67. — Sjöfolk, 73. — Sjövärdiga svenska segelfartyg,
71. — Sten, 70, 77. — Stångjärn, 77. — Traveflodens fördjupning,
74. — Trävaror, 70, 78. — Undersökningar på afsättningsorten, 86. —
Utsikterna till vidgad marknad för svenska varor, 77. — Vattenvägar,, 81. —
Angå och segel, 71.

Lån af statsmedel: Finland, 23.

Vice konsulns i Liverpool yttrande, 103.

Läktare, yttranden af: Generalkonsuln i Hamburg, 56. — Generalkonsuln i
Liibeck, 70.

M.

Marseille, konsulns yttrande: Fraktfart på Medelhafvet, 171. — Handeln, 171.
— Sjöfarten, 168. — Sjöfartsafgifter, 169.

Maskinby ggnqdspremi er: Italien, 189.

Maskiner, export däraf, yttranden af: T. f. generalkonsuln i Arcliangel, 41. —
Konsuln i Bilbao, 184.

Mellanhänder, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 62.

Messina, konsulns yttrande: Fraktfarten på Medelhafvet, 213. — Konsulatafgifterna,
213. — Subvention, 213.

Metallvaror, import till Kina, 264.

Milano, vice konsulns yttrande: Handelskammare, 210. — Handelsmuseer, 210.

Mineralier, export däraf: Generalkonsulns i Liibeck yttrande, 77.

Mittellandkanalen: Tyskland, 81.

Moldau-Donaukanalen: Tyskland, 81.

Montreal, vice konsulns yttrande: Handeln, 275. — Handelsagenter, 275. —
Krediten, 276. — Sjöfarten, 274.

Mätbref, internationellt gällande, generalkonsulns i Genua yttrande, 209.

Mönsterlager, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 63.

N.

Neapel, konsulns yttrande: Direkta förbindelser, 205. — Produktion, 212.

Nederländerna: »Bedrijfsbelasting», 131. ■— Befäl å handelsflottan, 131. — Fyr-,
ton- och bakpenningar, 130. — »Handelmaatscliappij», 121. ■—• Handeln,
123. — Handelstraktater, 126. — »Het Buitenland», 125. — Inspektion å
ångmaskiner, 130. — Konsulatafgifter, 129. — Konsulatväsendet, 124. —
Sjöfarten, 121. — Skatt å rederirörelse, 131. — Subvention, 128.—Vattenkommunikationer,
126.

Generalkonsulns i Amsterdam yttrande, se Amsterdam.

318

Sakregister.

Åtgärder i främmande länder, m. m.

Nederländernas transmarina exporthandel och staten, uttalande af eu nederländsk
köpman, 136..

Newyork, t. f. konsulns yttrande: Direkta förbindelser, 281. — Handeln, 283. —
Sjöfarten, 281. — Subvention, 281.

Näringarnas höjande, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 64.

P.

Peru, generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, 309.

Premier för driftiga handelsagenter, vice konsulns i Liverpool yttrande, 105.

Prisbillighet, generalkonsulns i Genua yttrande, 210.

Privilegier för viss fraktfart: Spanien, 176.

Produktion och produktionskostnad, yttranden af: Generalkonsuln i S:t Petersburg,
31. — Vice konsuln i Liverpool, 103. — T. f. konsuln i Leith, 114. —
T. f. generalkonsuln i Antwerpen, 162. — Konsuln i Neapel, 212. —
Ministern i Konstantinopel, 217.

Proflager, yttranden af: Generalkonsuln i Liibeck, 83. — T. f. generalkonsuln i
London, 98. — Vice konsuln i Liverpool, 106. — T. f. konsuln i Leith, 117.

Se vidare Handelsmuseer.

Publikationer: Storbritannien och Irland, 93.

Q.

(Juebec, konsulns yttrande: Agenturer, 273. — Direkta förbindelser, 273.

R.

Reklamer, generalkonsulns i Liibeck yttrande, 85.

Riga, konsulns yttrande: Handeln, 34. — Handelsagenter, 37. — Handelsstipendier,
37. — Kommersiella attachéer, 37. — Sjöfarten, 32.

Rio de Janeiro, generalkonsulns yttrande: Direkta förbindelser, 290. — Fraktfart
på brasilianska hamnar, 290. — Handelsagenter, 291. — Handelsflottan, 289
. — Sjöfartsafgifter, 291.

Generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande rörande Argentina, Uruguay,
Chile, Peru, Ecuador, Columbia och Venezuela, se namnen å resp. länder.

Ryssland: Handeln, 30. — Järnvägsanläggningar, 30. — Nedsatta järnvägsfrakter,
30. Sjöfarten, 29. Tullfrihet för fartyg och fartygsmateriel, 29.

Generalkonsulns i S:t Petersburg yttrande, se S:t Petersburg.

T. f. generalkonsulns i Archangel yttrande, se Archangel.

Konsulns i Balcu yttrande, se Baki!.

Konsulns i Riga yttrande, se Riga.

s.

Sammanslutning inom rederirörelsen, yttranden af: T. f. generalkonsuln i Archangel,
40. ■ T. f. generalkonsuln i London, 96. — Vice konsuln i Liverpool, 99.

— T. f. konsuln i Leith, 109.

319

Åtgärder i främmande länder, m. m. Sakregister.

Santander, t. f. vice konsulns yttrande’ 181, 182.

Seglationspremier, se Sjöfartspremier.

Shanghai, t. f. generalkonsulns yttrande: Fraktfart på de östasiatiska farvattnen,
268. — Subvention, 267.

Sju/arten: Finland, 21. — Kyssland, 29. — Danmark, 47. — Tyskland, 51. —
Storbritannien och Irland, 89. — Nederländerna, 121. — Belgien, 146. —
Frankrike, 165. .— Spanien, 175. — Italien, 187. — Japan, 249. — Amerikas
förenta stater, 279.

Yttranden af: Generalkonsuln i Helsingfors, 24. -— Generalkonsuln i S:t
Petersburg, 31. — Konsuln i Riga, 32. — T. f. generalkonsuln i Arehangel,
38. — Generalkonsuln i Hamburg, 55. — Generalkonsuln i Liibeck, 67. —
T. f. generalkonsuln i London, 95. — Vice konsuln i Liverpool, 99. — T. f.
konsuln i Leith, 108. — Generalkonsuln i Amsterdam, 133. — T. f. generalkonsuln
i Antwerpen, 161. — Generalkonsuln i Havre, 168. — Konsuln i
Marseille, 168. — T. f. generalkonsuln i Barcelona, 178. — Konsuln i Bilbao,
180. — Generalkonsuln i Genua, 203. —- Konsuln i Messina, 212. —
Ministern i Koustantinopel, 217. — Konsuln i Smyrna, 218. —- Generalkonsuln
i Alexandrin, 223. — Konsuln i Tunis, 227. — Konsuln i Alger,

234. - Generalkonsuln i Kapstaden, 240. — T. f. generalkonsuln i Johan nesburg,

243. — T. f. generalkonsuln i Shanghai, 267. — Konsuln i Quebec,
273. — Vice konsuln i Montreal, 274, — Vice konsuln i Toronto,

276. — Vice konsuln i Winnipeg, 276. — Ministern i Washington, 280.

T. f. konsuln i Newyork, 281. — Generalkonsuln i Kio de Janeiro, 290,
304, 309. -— Generalkonsuln i Buenos Aires, 295.

Sjöfartsafgifter, yttranden af: T. f. generalkonsuln i London, 97. — T. f. konsuln
i Leith, 111. —- Konsuln i Marseille, 169. —— Generalkonsuln i Rio de
Janeiro, 291.

Se vidare Fyr- och baka/''gifter, Hamnumgälder, Konsulatafgifter, Svenska
kyrkan i London.

Sjöfartsförbindelser, se Direkta förbindelser, Sjöfarten.

Sjöf artsinspektör, Finland, 21.

Sjö fartslagstiftning en, Storbritannien och Irland, 90.

Sjöf artspremier: Frankrike, 166. — Italien, 187. — Japan, 250. — Amerikas
förenta stater, 279.

Se vidare Fartyg spremier.

Sjöfolk, yttranden af: Generalkonsuln i Hamburg 55. — Generalkonsuln i Liibeck, 73.

Sjövärdiga fartygs användande: Finland, 21.

Generalkonsulns i Liibeck yttrande, 71.

Skatt på rederirörelse: Nederländerna, 131. .

Skeppsbyggeri: Belgien, 148.

Generalkonsulns i Hamburg yttrande, 56.

Skeppsbyggnadspremier: Frankrike, 166. — Italien, 189. — Japan, 250.

Se vidare Maskinbyggnadspremier.

Skiljedomstolar, t. f. generalkonsulns i London yttrande, 97.

Smyrna, konsulns yttrande: Direkta förbindelser," 218. — Fraktfart på Medelhafvet,
218. — Handeln mellan Sverige och asiatiska Turkiet, 219.

Smör, export däraf, vice konsulns i Liverpool yttrande, 102.

Spanien: Handelskammare, 177. — Handelsstipendier, 178. — Privilegierad fraktfart,
176. — Sjöfarten, 175. — Skeppsbyggnadspremier, 175. — Subvention,
176. •— Tull å fartyg, 176. — Tullrestitution för fartygsmateriel, 175.

T. f. generalkonsulns i Barcelona yttrande, se Barcelona.

320

Åtgärder i främmande länder, m. m. Sakregister.

Konsulns i Bilbao yttrande, se Billbao.

Vice konsulns i Gijon yttrande, se dijon.

T. f. vice konsulns i Santander yttrande, se Santander.
Språkundervisning, vice konsulns i Liverpool yttrande, 107.

Sten, export däraf, yttranden af: Generalkonsuln i Hamburg, 60. — Generalkonsuln
i Liibeek, 70, 77.

Storbritannien och Irland: Handelskamrar, 93. — Handelstraktater, 92. — Inteckning
i fartyg, 89. — Kolonier, 92. — Kommersiella attachéer, 90, 93.
— Kommersiell information, 95. — Konsulatväsendet, 93. — Konsulerna
och handeln, 92. — Publikationer, 93. — Sjöfarten, 89. — Sjöfartslagstiftningen,
90. — Skeppsbyggnadspremier, 90. — Subvention, 89.

T. f. generalkonsulns i London yttrande, se London.

T. f. konsulns i Leith yttrande, se Leitli.

Vice konsulns i Liverpool yttrande, se Liverpool.

S:t Petersburg, generalkonsulns yttrande: Annonser, 31. •— Handelsagenter, 31.

— Produktionskostnader, 31.

Studieresor, vice konsulns i Liverpool yttrande, 107.

Stångjärn, export däraf, generalkonsulns i Liibeek yttrande, 77.

Subventioner: Finland, 22. — Danmark, 47. — Tyskland, 55. — Storbritannien
och Irland, 89. — Nederländerna, 128. — Frankrike, 167. — Spanien, 176.
— Italien, 190. — Japan, 249. — Amerikas förenta stater, 279.

Yttranden af: T. f. generalkonsuln i London, 98. — T. f. konsuln i Leith,
111. — Generalkonsuln i Havre, 168. — T. f. generalkonsuln i Barcelona,
179. — Generalkonsuln i Genua, 204. — Konsuln i Livoruo, 204. — Konsuln
i Cagliari, 205. — Konsuln i Venedig, 205. — Konsuln i Messina, 213. —
T. f. generalkonsuln i Shanghai, 267. — Ministern i Washington, 280. —
T. f. konsuln i Newyork, 281. — Generalkonsuln i Buenos Aires, 300.
Svenska kyrkan i London, afgift till densamma, t. f. konsulns i Leith yttrande,

in.

Sydafrikanska republiken: T. f. konsulns i Johannesburg yttrande, se Johannesburg.

T.

Tilläggsafgift å vissa importvaror, Frankrike, 167.

Toronto, vice konsulns yttrande: Direkta förbindelser, 276.

Traveflodens fördjupning, generalkonsulns i Liibeek yttrande, 74.

Trämassa, export däraf, konsulns i Bilbao yttrande, 183.

Trävaror, export däraf, yttranden af: Generalkonsuln i Hamburg, 59. — Generalkonsuln
i Liibeek, 70, 78. — Vice konsuln i Liverpool, 102. — Konsuln i
Bilbao, 180, 183. — T. f. vice konsuln i Santander, 181. — T. f. generalkonsuln
i Johannesburg, 243.

Tullförbund mellan Sverige och Norge, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 63.

Tullrestitution för fartygsmateriel: Spanien, 175. — Italien, 189.

Tulltaxebestämmelser: Finland, 24. — Byssland, 29. — Spanien, 176.

Yttranden af: Vice konsuln i Liverpool, 105. — Generalkonsuln i Genua
212. — Konsuln i Cagliari, 212.

Tunis, konsulns yttrande: Befraktningsagenturer, 227. — FYaktfarten på Medelhafvet,
228. — Handeln mellan Sverige och Tunisien, 228. — Sjöfarten
på Tunisien, 227.

Turkiet, se Konstautinopel och Sinyrna.

Åtgärder i främmande länder, m. m. Sakregister.

321

Tyskland: Emigration, 55. — Exportföreningar, 54. — Exportpremier, 55. —
Handeln, 51. — Handelsagenter, 54. — Kolonialväsen, 55. — Nedsatta järnvägsfrakter,
55. — Sjöfarten, 51. —■ Subvention, 55. — Tysklands ekonomiska
utveckling, 51. — Undersökningskommission, 54.

Generalkonsulns i Hamburg yttrande, se Hamburg.

Generalkonsulns i Liibeck yttrande, se Liibeck.

Tändstickor, export däraf, vice konsulns i Liverpool yttrande, 102.

u.

Understödskassor för sjöfolk: Italien, 191.

Generalkonsulns i Genua yttrande, 209.

Undersökningar på af sättningsorten, yttranden af: Generalkonsuln i Liibeck, 86. —
Generalkonsuln i Genua, 210.

Undersökningskommission, Tyskland, 54.

Undervisningsväsendet, generalkonsulns i Hamburg yttrande, 65.

Upplagsmagasin, Italien, 198.

Uruguay, generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, 309.

Utländingars andel i svenska fartyg, yttranden af: T. f. konsuln i Leith, 112.—
T. f. generalkonsuln i Londou, 97.

Utställningar, vice konsulns i Liverpool yttrande, 106.

Y.

Vattenkommunikationer: Nederländerna, 126.

Generalkonsulns i Liibeck yttrande, 81.

Venedig, konsulns yttrande: Subvention, 205.

Venezuela, generalkonsulns i Rio de Janeiro yttrande, 310.

w.

Washington, ministerns yttrande: Handeln mellan Sverige och Förenta Staterna,
280. — Handelsstipendier, 279. — Köpmannabildningen, 279. — Subvention,
280.

Winnipeg, vice konsulns yttrande: Fraktfart för svenska fartyg, 276.

Å.

Angfartygsimport, konsulns i Baku yttrande, 41.

Ang- och segelfartyg, generalkonsulns i Liibeck yttrande, 71.

Handels- och sjöfartskomiténs betänkande: Åtgärder utrikes, in. m.

41

Indförsel fra	Värdi i Mill. Mk.	Udförsel til	V»rdi i Mill. Mk.
Transport	2,444,5	Transport	1,940,2
Frankrige.......	233,6	Holland........	262,3
Belgien.........	175,7	Schweiz........	244,o
Britisk Ostindien etc. . .	171,2	Frankrike.......	201,6
Holland........	162,6	Belgien.........	168,o
Schweiz........	146,3	Danmark........	97,4
Italien.........	137,5	Italien..........	85,6
Argentinien......	108,s	Sverige.........	78,9
Britisk Australien . . .	103,2	Brasilien........	60,3
Brasilien........	100,i	Britisk Ostindien, etc.. .	49,2
Chili..........	79,3	Norge.........	48,3
Holländsk Ostindien etc. .	77,i	China.........	45,3
Sverige.........	74,o	Argentinien......	44,i
RumEenien.......	69,3	Hamburgs Frihavn . . .	39,5
Danmark........	58,2	Spanien........	39,4
China.........	41,8	J apan.........	35,6
Centralam. Republiker. .	39,7	Chili..........	34,6
Spanien........	35,9	RumEenien.......	32,8
Y estafrika (uden tyske Be-		Britisk Arostralien . . .	29,3
siddelser).......	33,5	Tyrkiet........	28,o
Tyrkiet.........	25,9	Kaplandet.......	15,7
Kaplandet.......	21,i	Britisk Nordamerika . .	15,3
iEgypten.........	20,2	Mexico.........	15,0
Norge.........	19,i	Holländsk Ostindien etc..	13,8
Venezuela.......	16,o	Transvaal .......	13,7
Hamburgs Frihavn . . .	15,6	Portugal........	13,4
Portugal ........	15,2	Centralam. Republiker. .	10,7
Haiti..........	13,7	^Egypten........	9,9
Portorico, Cuba ......	13,5	Uruguay....... .	9,6
Mexico.........	13,i	Yestafrika (uden tyske Be-
J apan.........	11,4	siddelser).......	8,5
Uruguay ........	10,5	Peru..........	7,3
Gi-rsekenland......	9,3	Kolumbia.....• . .	6,9
Kolumbia........	8,6	Venezuela.......	6,4
Britisk Yestindien, etc. .	7,1	Bulgarien.......	5,3
Serbien.........	6,6	Portorico, Cuba.....	4,5
Östafrika (orden tyske Be-		Grgekenland......	4,1
siddelser).......	6,0	Tysk V estafrika . . . .	4,0
Ecuador ........	5,8	Philippinerne, etc.....	3,1
Peru..........	3,8	Östafrika (uden tyske Be-
Bulgarien.......	3,7	siddelser).......	0,1
Tysk Yestafrika ....	3,5	Serbien.........	2,5
Britisk Nordamerika . .	3,0	Haiti..........	1,8
Bolivia.........	l,i	Tysk Östafrika.....	1,2
Ovrige Lande......	11,9	Ovrige Lande......	13,6
Totalindförsel	4,558,0	Totaludförsel	3j /53?8

Aar.	Seilfartöier.	Dampskibe.	Tilsammen.
Antal.	Tons.	Antal.	Tons.	Antal.	Tons.
1892 ....	1,029	117,775	715	211,044	1,744	328,819
1893 ....	1,146	125,670	667	202,576	1,813	328,246
1894 ....	1,153	120,584	849	260,040	2,002	380,624
1895 ....	1,023	100,711	742	222,459	1,765	323,170
1896 ....	1,205	129,132	823	245,407	2,028	374,539
1897 ....	1,223	129,426	704	214,533	1,927	343,959

Land.	Export til Kongo af egne produkter.	Import fra Kongo
	Francs	%	Francs	%
Belgien........	. . . . 10,162,406	66.76	10,866,060	72.1.
Storbritannien.....	. . . . 2,600,682	17.08	438,117	2.8
Tyskland........	, . . . 934,706	6.13	213,521	1.4
Holland........	. . . . 668,612	4.38	2,324,274	15.3
Portugal........	. . . . 161,834	1.05		—
Frankrig........	. . . . 154,855	1.01	—	—
Italien.........	. . . . 122,183	0.80		—

Fartyg afgångna	från Sverige	1875:	1,079 om	282,615
		1897:	712 »	479,249
» ankomna	till Sverige	1875:	526 »	133,483
		1897:	175 »	93,628

ndet, till följande	belopp
Maximal-	Minimal-
tariffen.	tariffen.
pesetas 24,00	20,00
» 48,oo	40,00
» 62,40	52,oo
» 33,60	28,oo
» 30,00	O O CM
förbehållen åt spanska

		A n 1	o in n c s k i b	e.			A f	O	a a c	c	e	s	c i b	e.
	Fra Sverige.	Fra andre	laude.	Til- sammen.		Ti	1 Sverige.	Til andre lande.	Til- sammen.
A ar.	Med lad-ning.	O” P	Med lad-ning.	I	ballast.	> P	Tons.	Brutto- fragter.	g fn	1 ballast.	Med led-ning.	I ballast.	>	1 Öl) s.	Brutto- fragter.
	> P P^	Tons.	P CO	> 3 P	Tons.	> P P	Tons.	p		c-, =. B'' aq	> e p^	Tons.	p p	Tons.	> 3 p)	Tons.
1894	10	3,855		7	2,986	1	1,055	18	7,896	Kröner. 89,592	l-H		_	6	3,988	11	3,602	17	7,590	Kröner. 24,012
1895	13	3,864		7	2,241	2	690	21	6,795	100,181	3	i	333	2	690	17	5,451	20	6,474	5,788
1896	7	2,118		15	6,794	8	7,150	30	16,062	100,183	iq	2	526	14	11,554	15	4,369	31	16,449	92,302
1897	12	3,582		7	4,326	13	12,548	32	20,456	102,720	fn	—	—	17	15,462	16	5,234	33	20,696	110,840
1898	4	1,265		6	5,179	8	7,61418	14,058	55,600		—		14	12,679	4	1,379 18	14,058	102,800

•	T r ii 1 a s t.	T r	ä m a s	s a.
År.	Från	Från andra	Till-	Från	Från andra	Till-
	Sverige.	land.	sammans. 1	Sverige.	land.	sammans.
	K u	b i k m e t	e r.	T	o n	s.
i > 1893 . . .	67,993	28,294	96,287	2,875	4,450	7,325
\| 1894 . . .	84,682	29,193	113,875	4,249	7,617	11,866
! 1895 . . .	91,140	39,050	130,190	7,140	8,070	15,210
1896 . . •	76,680	38,240	114.920	1,640	13,330	14,970
\| 1897 . . .	67,700	48,900	116,600	3,471	14,281	17,752

	Segelfartygen.	Ångfartygen.	Tills, effektiv tonnage
					(ångf.ton =
	Antal.	Ton.	Antal.	Ton.	3 segelf.ton).
1885 ........	7,111	828,819	225	124,600	1,202,619
1890 ........	6,442	634,149	290	186,567	1,193,850
1895 ........	6,166	555,569	345	220,508	1,217,093
1896 ........	6,002	527,554	351	237,727	1,240,735
1897 ........	5,872	526,827	366	259,317	1,304,778

	Antal	Antal	Ton.	Värde.
	varf.	fartyg.	Lire.
1865 . . .	... 94	907	58,140	17,084,045
1870 . . .	... 88	724	90,693	25,508,659
1875 . . .	... 58	337	87,691	27,743,332
1880 . . .	... 48	263	14,526	4,229,495
1885 . . .	. . . 39	197	9,945	2,933,185
1890 . . .	... 51	357	26,774	8,290,265
1891 . . .	... 47	353	29,784	10,569,582
1892 . . .	... 42	278	17,599	5,494,602
1893 . . .	... 39	286	15,501	4,473,590
1894 . . .	. . . 34	219	7,935	2,845,920
1895 . . .	. . . 39	249	6,750	5,545,800
1896 . . .	... 33	183	6,606	7,315,370
1897 . . .	. . . 27	161	11,458	10,934,847

Nationalitet.	Antal fartyg.	Dräktighet.	Intagna och lossade varor, i ton.
Italien..........	186,757	34,944,891	7,109,780
England.........	8,609	11,406,058	5,481,635
Österrike-Ungern.....	7,525	4,550,034	726,845
Grekland.........	735	441,644	344,126
Norge...........	747	545,784	368,595
Tyskland.........	1,603	2,776,815	473,850
Belgien..........	224	301,442	68,970
Frankrike.........	1,060	826,834	137,463
Spanien ..........	458	299,500	119,159
Nederländerna.......	599	636,848	108,751
Danmark.........	268	192,381	53,519
Turkiet..........	240	18,614	12,549
Sverige..........	71	51,992	22,685
Andra land........	153	67,658	48,183
Summa	209,049	57,060,495	15,076,110

L a 11 d.	Import till Kina.	Export från Kina.	Summa (taels).
Hongkong ........... Storbritannien.........	68,155,959 29,628,097	37.707,661 13,771,837	105,863,620 43,399,934
Europeiska kontinenten utom
Ryssland..........	4,381,413	14,899,501	19,280,914
Förenta staterna .......	7,731,752	9,033,630	16,765,382
Transport	109,897,221	75,412,629	185,309,850

Varuslag.	Värde.
Opium.............	27,901,056
Bomullsvaror.........	78,663,280
Yllevaror............	4,838,105
Andra väfnader (ej siden) ....	403,849
Metaller.............	8,146,608
Diverse.............	82,875,727
Summa	202,828,625

Varuslag.	1896.	1897.	1898.
Tack- och ballastjärn.....	192,445	50,942	400,771
Stål.............	456,496	275,632	262,176
» mjukt 1. iron ingöts . . .	272,280	30,865	332,518

N a v n.	Tegnet Kapital.	Indbetalt Kapital.	Reserve- Fond.	Sidst betalt Divi- dende.	Bema;rkninger.
	£	£	£
London & River Plate Bank Ld	1,500,000	900,000	1,000,000	20 %
Anglo Argentine Bank Ld. . .	450,000	350,000	15,000	5 V	Halvaarig.
London & Brazilian Bank Ld. .	1,500,000	750,000	600,000	14 %
Britisli Bank of South Amf ricaLd.	1,000,000	500,000	300,000	8 *
Banco de la Nacion Argentina . Banco Espafiol del Rio de la Flata	Pcsos Papir 50,000,000 6,000,000 Murk	Pesos Papir 50,000,000 6,000,000 Mark	Pesos Papir 697,102 1,104,256 Mark	10 %	med 70 Filialer i Provindserne. Sedler for 80 % af Fortj enesten skal aarlig brandes.
Banco Alenian Transatlantico . .	20,000,000	12,000,000	267,000	9 %
	Pesos Guld	Pesos Guld	Pesos Guld
j Banco de Italia y Rio de la Platå	8,000,000	5,000,000	352,992	7 v
Banco de Comercio......	Pesos Papir 3,000,000	Pesos Papir 3,000,000	Pesos Papir 191,125	8 %
	Pesos Guld	Pesos Guld	Pesos Guld
Banco Frances del Rio de la Flata	2,000,000	2,000,000	254,297	7 %
Banco Populär Argentino....	Pesos Papir 1,653,800	Pesos Papir 1,499,370	Pesos Papir 365,249	10 %
Nuevo Banco Italiano . . .	3,000,000	3,000,000	75,000	7 “l
The River Plate Trust Loan and Agency Comp. Ld......	£ 1,875,000	£ 686,512	£ 150,000	13V> %

A ar	1883 .....	..... 14 drtegtige	5,314
»	1884......	..... 46	»	18,104
»	1885 ......	..... 64		26,297
»	1886 .....	..... 73	»	20,856
»	1887 .....	.....117	»	33,600
»	1888 .....	..... 91	X	32,704
»	1889 .....	.....no	»	48,320
	1890 .....	..... 92		42,553
»	1891.....	..... 48	»	18,614
»	1892 .....	..... 48	»	20,666
»	1893 .....	..... 57	•»	22,580
»	1894 .....	..... 39	»	20,117
	1895 .....	..... 43	»	19,793
»	1896 .....	..... 20	»	9,394
»	1897 .....	..... 8	»	4,228

	Oxer.	Faar.	Heste.	Fjor.	Svin.	Mnlaesler.
Fra Buenos Aires . .	91,637	448,447	3,501	259	709	1,468
» La Platå ....	29,262	121,463	1,441	55	—	644
Tils. 120,899	569,910	4,942	314	709	2,112
Til fölgende Lande	:
	Oxel''.	Faar.	Heste.	Fjor.	Svin.	Mulsesler.
England, 454 Dampskibe	98,318	463,748	343		_	_
Från krig, 64 »	600	89,408	239	_	_	_
Belgien, 10 »	206	8,979	50	_	_
Sytl-Afrika, 9 »	14	6,471	2,932	101	_	1,142
Port Louis, 1 »	—	_	49	■ _		760
Brasilien, 60 »	21,761	1,304	1,229	213	709	210
Tils.	120,899	569,910	4,942	314	709	2,112