26

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 88.

V

1

N:o 88.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom
här i riket; gifven Stockholms slott den 16 mars 1906. -

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående norsk undersåtes
rätt att besitta fast egendom här i riket.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest;
städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

GUSTAF.

Karl Staaff.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

27

Förslag

till

Lag

angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.

Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt
frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med
mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskildt tillstånd
besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar skola i
'' omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet; dock att hvad nu
är stadgadt icke skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maf.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 2 februari 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,

Biesert,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

Sidner,

Hellner,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström.

Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern
anförde:

»Upplösningen af unionen med Norge medför, att förordningen den
4 juni 1868 om utsträckt frihet för norska undersåtar att här i riket
drifva näring med mera icke längre bör få gälla i oförändradt skick. Frågan
om ändring i nämnda förordning är emellertid till största delen icke ’
af civillags natur och hörer alltså därutinnan till annat departement än
justitiedepartementet. I ett hänseende är den dock af beskaffenhet*
att böra behandlas af sistnämnda departement, nämligen såvidt den angår
ordnandet af norska undersåtars rätt att besitta fast egendom här i riket.
Jag har alltså låtit inom departementet utarbeta förslag till lag i ämnet
i denna del. I fråga om innehållet i detta förslag har det synts mig

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

otvifvelaktigt, att norska undersåtar för framtiden böra likställas med
andra utlänningar. Hvad angår redan förvärfvad rätt bör däremot uppenbarligen
ingen rubbning äga rum. Den nya lagen bör således icke äga
tillämpning å fång, som skett före dess trädande i kraft. I öfverensstämmelse
med dessa grunder är förslaget affattadt.»

Efter att hafva uppläst omförmälda lagförslag, af den lydelse bilaga
C till detta protokoll utvisar, hemställde departementschefen, att, för det
ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, högsta domstolens utlåtande
öfver detsamma måtte inhämtas genom utdrag af protokollet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna
bifall.

Ur protokollet
Carl Lundquist.

30

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition N:o 88.

Bilaga C.

Förslag

till

Lag

angående norsk undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket.

Med upphäfvande af hvad i förordningen den 4 juni 1868, om utsträckt
frihet för norska undersåtar att här i riket drifva näring med
mera, stadgas angående rätt för norsk undersåte att utan särskildt tillstånd
besitta fast egendom, förordnas härigenom, att norska undersåtar
skola i omförmälda hänseende anses lika med andra främmande undersåtar.

Denna lag träder genast i kraft; dock att hvad nu är stadgadt icke
skall äga tillämpning i afseende å fång, som redan skett.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 88.

31

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Majds
högsta domstol tisdagen den 6 mars 1906.

Tredje rummet.

Närvarande:

Justitieråden Carlson,
Billing,
Bohman,
Westring,
Hederstierna.

T. f. byråchefen för lagärenden von Seth föredrog:
note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 2 februari 1906, utvisande, att
högsta domstolens utlåtande skulle för det ändamål § 87 regeringsformen
omförmäler inhämtas öfver upprättadt förslag till lag angående norsk
undersåtes rätt att besitta fast egendom här i riket; varande förslaget
under litt A bilagdt detta protokoll.

Högsta domstolen lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:
Carl Lundquist.

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott fredagen den 16 mars 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,

Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Tamm,

SlDNER,

Hellner,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

Justitieråden: Wijkander,

Petrén.

Chefen för justitiedepartementet hans excellens herr statsministern
anmälde:

Högsta domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden
den 2 nästlidne februari inhämtade utlåtande öfver ett vid
samma protokoll fogadt förslag till lag angående norsk undersåtes rätt
att besitta fast egendom här i riket; och hemställde departementschefen,
att förslaget, som af högsta domstolen lämnats utan anmärkning, måtte,

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 88.

jämlikt § 87 regeringsformen, genom nådig proposition för Riksdagen till
antagande framläggas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
i nåder lämna bifall; och skulle proposition i
ämnet, af den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar,
till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:
Carl Landquist.

Bih. till Riksd. Prot. 1906.

1 Sami.

1 Afd. 43 Häft.

5