58
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
N:o 82.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning
af förra militieb o stället Hesslö n:ris 1, 2, 3
och 4 i Västmanlands län; gifven Stockholms slott den
9 mars 1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,
dels att förra militiebostället 4 mantal Hesslö n:ris 1, 2, 3 och 4
i Badelunda socken och Siende härad af Västmanlands län må till staden
Västerås försäljas mot köpeskilling, hvilken på stadens bekostnad
bestämmes i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april
1866, och mot öfvertagande af de kronans skyldigheter mot egendomens
arrendator R. Stephani, hvilka grunda sig på med Stephani
den 23 augusti 1901 om egendomen afslutadt arrendekontrakt, samt
under villkor i öfrigt:
att äganderätten till egendomen af staden öfvertages den närmast
efter köpeskillingens bestämmande inträffande fardag, å hvilken dag
köpeskillingen senast skall i länets ränteri inbetalas;
att de till egendomen hörande hemman efter köpebrefvets utfärdande
i jordeboken upptagas] under titel allmänt frälse och svara för
de utskylder och onera, som hemman af dylik natur författningsenligt
nu eller framdeles åligga; samt
59
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 82.
att staden ensam vidkännes lagfartskostnaden och öfriga med
köpet förenade utgifter;
dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,
må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsodling tjänlig mark.
De till ärendet liörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF.
Gasta Tamm.
60
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 82.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kung!. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 9 mars 1906.
Närvarande:
Hans excellens lxerr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
51:o.
Departementschefen, statsrådet Tamm anförde vidare:
1 en till Kungl. Maj:t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Västmanlands län med underdånig skrifvelse den 7 februari
1905 jämte underdånigt yttrande af magistraten i Västerås insänd skrift
hafva stadsfullmäktige i nämnda stad — med förmälan att stadsfullmäktige
vid sammanträde den 19 december 1904 beslutat att anlägga
ny vattenledning för staden i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af
sakkunniga uppgjorda förslag samt efter de närmare bestämmelser, som
61
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
framdeles kunde komma att beslutas — vidare anfört, att då, på sätt
sakkunniga i afgifvet utlåtande påvisat, vatten till ledningen icke lämpligen
kunde erbållas annorledes än genom uppumpning af grundvatten
från den så kallade Badelundaåsen å ägorna till det för statsverkets
räkning utarrenderade förra militiebostället 4 mantal Hesslö n:ris 1, 2, 3
och 4 i Badelunda socken och Siende härad af Västmanlands län, det vore
af yttersta vikt för staden att förvärfva sig rätt till förfogande öfver
vattentillgången inom nämnda ås; att för tillgodogörande af denna
vattentillgång erfordrades, såsom af de sakkunnigas utlåtande inhämtades,
att staden komme i besittning af en afsevärd del af Hesslö eller
ej mindre än mellan 18 och 19 hektar, sträckande sig från Mälaren i
söder till en längd af 1,200 meter med en bredd af 10 meter å de
första 300 längdmeterna och därefter med en bredd af 200 meter; att
emellertid inrymmandet åt staden af ett så stort område midt i egendomen
skulle för denna medföra stora olägenheter och för staden ett
fördyrande af den för vattenverket erforderliga mark utöfver dess verkliga
värde; samt att med hänsyn härtill och till förekommande för
framtiden af anläggningar, som kunde förorena Mälarens vatten och
marken däromkring, det vore för staden af synnerlig vikt att förvärfva
hela egendomen fiesslö med strand och vatten; och hafva stadsfullmäktige
på grund häraf i underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t ville
medgifva staden att till pris, som bestämdes på samma sätt som i fråga
om jord, hvilken afstodes för allmänt behof, samt mot öfvertagande af
de skyldigheter, kronan hade gent emot nuvarande arrendatorn af
egendomen, få inköpa denna i sin helhet eller, för den händelse hinder
därför skulle möta, att till pris, som på förut nämndt sätt bestämdes,
få förvärfva den del af egendomen, som, enligt hvad förut nämnts,
vore för vattenverket oundgängligen nödig; varande vid ansökningen
fogadt, jämte andra handlingar, ett tryckt exemplar af »stadsfullmäktiges
i Västerås handlingar» den 12 december 1904 XII, däri finnes
intaget (sid. 158) från arrendatorn af Hesslö Rob. Stephani till stadens
drätselkammare aflämnadt erbjudande att för sin återstående arrendetid
till staden på vissa villkor afstå den mark, som staden för anläggning
af ett vattenuppfordringsverk vid Hesslö behöfde.
I sitt öfver den underdåniga ansökningen afgifna yttrande har
magistraten tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
Efter nådig remiss har domänstyrelsen den 26 april 1905 i ärendet
afgifvit underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat underdåniga
yttranden i ärendet af ofvan bemälde Stephani, vederbörande domänintendent
och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, af hvilka
62
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Stepliani förklarat, att lian för sin del icke ville understödja framställningen
om inköp af kela egendomen.
Domänintendenten har i sitt yttrande meddelat, att Hesslö gård
vore belägen 8 kilometer från Västerås; att egendomen innehölle 184,6 3
hektar odlad jord, 56,2 4 hektar tomter, trädgård, betesmark med mera
samt 30,6 2 hektar utmark, däraf 25,5 0 hektar skogbeväxt, således en
sammanlagd areal af 271,49 hektar; att årliga virkesafkastningen från
den skogbärande marken uppskattats till 25,4 8 kubikmeter; att egendomen,
som vore bevillningstaxerad till 85,000 kronor, vore från den
14 mars 1903 utarrenderad på 20 år mot ett årligt arrende af 4,000
kronor, hvarjämte arrendatorn ålåge byggnadsskyldighet efter 400 kronor
för år; att af kronans byggnader å egendomen, hvilka hade ett
brandförsäkringsvärde af 38,000 kronor, boningshuset vore i godt skick,
men alla de öfriga dels otillräckliga, dels otidsenliga samt mer eller
mindre förfallna; att arrendatorn ägde en del byggnader å egendomen
med ett brandförsäkringsvärde af 10,000 kronor, hvilka vore för gårdens
behof erforderliga och därför borde af kronan lösas, sedan de
blifvit af arrendatorn försatta i laggillt skick; att vid senast hållna af~
och tillträdessyn å egendomen förslag väckts om uppförande af ny
ladugård och ny arbetarbostad för en beräknad kostnad af 26,225
kronor, hvaraf, efter frånräknande af den enligt arrendekontraktet fastställda
byggnadssumman 8,000 kronor, skulle på kronan falla ett belopp
af 18,225 kronor; att då arrendatorn vid synen förklarat sig
urståndsatt att upp föra dessa byggnader, frågan härom fått, enligt synemännens
beslut, för tillfället förfalla; samt att med all sannolikhet
kunde antagas, att före arrendeperiodens slut ytterligare erforderlig nybyggnad
och större reparationer skulle komma att bereda kronan en
utgift af omkring 15,000 kronor, i hvilket fall byggnadskostnaden
under arrendeperioden skulle uppgå till 43,225 kronor eller en summa,
som närmade sig sammanlagda beloppet af 11 års arrendeafgifter; hvarjämte
domänintendenten beträlfande frågan, om staden borde få till sig
lösa hela egendomen eller endast den del däraf, som behöfdes för erhållande
af tillräckligt och godt vatten, förklarat sig anse att, då Hesslö
gård vore så ofullständigt och dåligt bebyggd, att det erfordrades beräkningsbara
kostnader af 43,225 kronor för att försätta byggnaderna
därstädes i fullgodt stånd, samt då egendomen saknade nämnvärd skogstillgång
och framtida utvecklingsmöjligheter annorledes än med rent
jordbruk, talande skäl förefunnes för egendomens öfverlåtande på
staden; och har domänintendenten i följd häraf tillstyrkt, att staden
finge tillösa sig hela egendomen Ilesslö.
68
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Ivungi. Maj:ts befallningshafvande liar i hufvudsak anfört följande.
Då egendomens arrendator förklarat sig icke vara i stånd att
ikläda sig nybyggnadsskyldighet utöfver den, som enligt arrendekontraktet
ålåge honom, och således verkställandet af mera omfattande nvbyggnadsarbeten,
huru angelägna de än vore, icke syntes kunna bringas
till verkställighet, såsom eljest vore vanligt, genom arrendatorn mot
åtnjutande af arrendeafdrag, utan kronan skulle nödgas omedelbart påtaga
sig kostnaden för arbetenas utförande, utan utsikt att under
arrendetiden erhålla godtgörelse för densamma, syntes detta förhållande,
från statens synpunkt sedt, innebära ett viktigt skäl för att medgifva
den disposition af egendomen, som nu ifrågasattes. Därvid syntes jämväl
böra beaktas, att egendomens skogstillgång vore af ringa betydenhet,
att egendomen med sitt jämförelsevis aflägsna läge från järnväg
och hamnplats näppeligen kunde antagas för framtiden komma att bereda
kronan annan afkastning än som härflöte af dess jordbruk samt
att således icke någon omständighet af finansiell art syntes föreligga,
som betingade egendomens bibehållande i kronans ägo, helst som
genom det ifrågasatta förfarandet vid egendomens öfverlåtande till staden
alla garantier för en allsidig och tillförlitlig uppskattning af egendomens
värde förefunnes. Med stöd häraf och då det vore otvifvelaktigt,
att för Västerås stad förvärfvandet af egendomen i sin helhet
för nu ifrågavarande ändamål vore en angelägenhet af stor framtida
betydelse, ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande den af staden
i sådant syfte gjorda framställningen vara synnerligen förtjänt af
afseende, äfven om, under förutsättning af bifall till stadens anhållan
att få inköpa det för anläggningen i första hand erforderliga området,
det funnes lämpligt, att med öfverlåtelse af återstående delen af egendomen
skulle anstå, till dess närmare aftal mellan staden och egendomens
arrendator hunnit träffas eller till utgången af nuvarande
arrendeperiod.
För egen del har domänstyrelsen —- med tillkännagifvande att
vid den af- och tillträdessyn, som å egendomen förrättades före början
af den sistförflutna arrendeperioden, hvilken omfattade, liksom den nu
löpande, 20 år, afträdaren tillerkänts ersättning för 15 års öfverbyggnad
af tillträdaren, som berättigats att afräkna samma antal år å den
nybyggnadsskyldighet honom ålåge för hans besittningstid, i följd
hvaraf det antal byggnadsår, den tillträdande arrendatorn hade att under
nämnda tid genom nybyggnad å egendomen redovisa kommit att utgöra
allenast 5, samt att arrendatorn Stephani vid den med anledning af den
senaste utarrenderingen af egendomen därå hållna af- och tillträdessyn
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
af synemännen förklarats hafva fullgjort sin nybyggnadsskyldighet för
hela arrendeperioden — förordat, att Hesslö egendom i sin helhet försåldes
till Västerås stad på de villkor, som i den underdåniga ansökningen
föreslagits.
Åberopande hvad i detta ärende förekommit, hemställer jag i
underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
att medgifva,
dels att ifrågavarande egendom 4 mantal Hesslö n:ris 1, 2, o och
4 i Badelunda socken och Siende härad af Västmanlands län må till
staden Västerås försäljas mot köpeskilling, hvilken på stadens bekostnad
bestämmes i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof är föreskrifven i nådiga förordningen den
14 april 1866, och mot öfvertagande af de kronans skyldigheter mot
förbemälde Stephani, hvilka grunda sig på med Stephani den 23 augusti
1901 om egendomen afslutadt arrendekontrakt, samt under villkor i
öfrigt:
att äganderätten till egendomen af staden öfvertages den närmast
efter köpeskillingens bestämmande inträffande fardag, å hvilken dagköpeskillingen
senast skall i länets ränteri inbetalas;
att de till egendomen hörande hemman efter köpebrefvets utfärdande
i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse och svara för
de utskylder och onera, som hemman af dylik natur författningsenligt
nu eller framdeles åligga; samt
att staden ensam vidkännes lagfartskostnaden och öfriga med
köpet förenade utgifter;
dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,
må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande
eller till skogsodling tjänlig mark.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse bilaga . .. till detta protokoll
utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Beinh. H. J. lindbeck.
STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.