Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.
1
N:o 31.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen den
28 juni 1895 om aktiebolag samt till lag om ändrad
lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet;
gifven Stockholms slott den 26 januari 1906.
Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda
protokoll, vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse af
42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni 1895 om aktiebolag samt till lag
om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895 om
registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
OSCAR.
Karl Staaff.
Bill. till Riksd. Prat. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Höft. (N:ris 31—33). 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Förslag
till
Lag
om
ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni 1895 om aktiebolag.
Härigenom förordnas, att 42, 44 och 61 §§ i lagen den 28 juni
1895 om aktiebolag skola erhålla följande ändrade lydelse:
42 §.
Fullmakt eller afhandling, som för aktiebolag skriftligen utfärdas,
skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid
firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.
Är fullmakt eller afhandling, som för bolaget utfärdas, ej behörigen
underskrifven å dess vägnar, svare de, som handlingen underskrifvit, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld, för hvad på grund af fullmakten
eller genom afhandlingen slutits.
44 §.
Ej må prokurist för aktiebolag antagas.
61 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i likvidation».
I öfrigt skall hvad i 42 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af fullmakt eller afhandling, som under bolagets bestånd å
dess vägnar utfärdas, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga
motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1907.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
3
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895 om
registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet.
Härigenom förordnas, att 25, 27 och 43 §§ i lagen den 28 juni 1895
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet skola erhålla följande
ändrade lydelse:
25 §.
Fullmakt eller afhandling, som för förening skriftligen utfärdas, skall
undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning
skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.
År fullmakt eller afhandling, som för föreningen utfärdas, ej behörigen
underskrifven å dess vägnar, svare de, som handlingen underskrift, en
för alla och alla för en, såsom för egen skuld, för hvad på grund af fullmakten
eller genom afhandlingen slutits.
27 §.
Ej må prokurist för förening antagas.
43 §.
Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande
af fullmakt eller afhandling, som under föreningens bestånd å
dess vägnar utfärdas, så ock om påföljd för försummelse härutinnan äga
motsvarande tillämpning under föreningens likvidation.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1907.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
5
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott lördagen
den 2 december 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesert,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
Sidner,
Hellner,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström.
Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet och
chefen för finansdepartementet anförde chefen för justitiedepartementet
herr statsministern:
I anledning af en i första kammaren afgifven motion anhöll Riksdagen
i skrifvelse den 7 maj 1902 det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i
nådigt öfvervägande, huruvida och i hvad mån ändrade bestämmelser angående
behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter föra talan
för aktiebolag och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet vore
af behofvet påkallade samt framlägga för Riksdagen de förslag till lagändringar
i sådant syfte, hvartill förhållandena kunde gifva anledning.
Redan tidigare hade underdånig framställning i enahanda syfte blifvit
gjord af styrelsen för Stockholms köpmannaförening och häröfver hafva
underdåniga yttranden afgifvits af Eders Kungl. Maj:ts samtliga befall
-
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ningsh åfvan de samt af patent- och registreringsverket. Sist nämnda ämbetsverk
har jämväl afgifvit yttrande i anledning af Riksdagens förenämnda
skrifvelse.
Jämte det genom nådigt beslut den 27 januari 1905 en kommitté
förordnades att verkställa en revision af lagen om aktiebolag och därjämte
framlägga felslag till sådana ändringar i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet och andra författningar, som kunde anses böra
äga rum i sammanhang med aktiebolagslagens revision, blef tillika, enär
det syntes af stor vikt att den i Riksdagens ofvanberörda skrifvelse väckta
fråga så snart som möjligt blefve utredd, åt kommittén uppdraget att så
fort ske kunde afgifva särskildt förslag i denna del.
Till åtlydnad häraf har kommittén inkommit med fem särskilda förslag,
nämligen:
l:o till lag om ändrad lydelse af 40, 44 och 58 §§ i lagen om
aktiebolag den 28 juni 1895;
2:o till lag om ändrad lydelse af 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895;
3:o till lag om ändrad lydelse af 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i
lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903;
4:o till lag om ändrad lydelse af 33 § i lagen angående solidariska
bankbolag den 18 september 1903;
5:o till lag om ändrad lydelse af 30 § i lagen angående bankaktiebolag
den 18 september 1903.
Sedan departementschefen redogjort för innehållet i dessa förslag,
jämte därtill hörande motiv, anförde departementschefen vidare:
Hvad först angår det af kommittén föreslagna tillägget till 44 § i
lagen om aktiebolag lärer därmed afses att, utan att inskränka styrelsens
befogenhet att för bolaget förordna ombud, fastslå att fullmakt utfärdad
på sätt i 42 § sägs af den eller de styrelseledemöter, som äga teckna bolagets
firma, innefattar fullt bevis om ombudets behörighet att föra bolagets
talan. Lika med kommittén anser jag att den ifrågasatta lagändringen bör
hafva denna innebörd. Men då stadgandet endast i fråga om sättet för
undertecknandet hänvisar till 42 §, torde den tolkning däraf icke vara utesluten,
att fullmakt för att vara giltig skall vara undertecknad af styrelsen
i dess helhet. En af reservanter inom kommittén föreslagen lydelse är
väl tydlig i afseende därå att fullmakt underskrifven af den eller dem,
som äga teckna firman, är giltig, men enligt detta förslag fordras icke
att underskrifvandet sker med utsättande af firman. Då anledning lärer
saknas att i fråga om fullmakt meddela bestämmelser, som skilja sig från
den i 42 § lämnade allmänna föreskriften om sättet för undertecknande
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
af handlingar, som för bolag utfärdas, bör enligt min mening icke heller
detta förslag läggas till grund för lagstiftning i ämnet.
För så vidt den ifrågasatta lagändringens ändamål är att med afseende
å undertecknandet likställa fullmakt med i 42 § omförmälda afhandlingar,
som för bolaget ingås, synes detta mål lämpligen kunna vinnas
därigenom att åt sistnämnda lagrum gifves sådan lydelse att stadgandet
uttryckligen omfattar jämväl fullmakt. Då af det grundläggande
stadgandet om styrelse i 40 § lärer med tillräcklig tydlighet framgå, att
styrelsen representerar bolaget och således äger fatta beslut om förordnande
al ombud att å bolagets vägnar söka, kära och svara så ock eljest bolagets
talan föra, samt bibehållandet af det särskilda stadgandet härom i 44 §
möjligen kan verka vilseledande, torde sistberörda stadgande böra utgå.
Den ändrade lydelsen af 42 § föranleder en jämkning af ordalagen jämväl
i 61 §.
Hvad sålunda anförts rörande ändring i aktiebolagslagen torde
äga giltighet jämväl i fråga om ändring af motsvarande stadganden i de
öfriga af kommitténs förslag berörda lagarna. Om i anslutning härtill
första punkten af 33 § i lagen angående solidariska bankbolag samt första
punkten af 30 § i lagen angående bankaktiebolag upphäfvas, torde det
återstående stadgandet i dessa §§ lämpligen böra flyttas till 31 § i den
förra och 28 § i den senare lagen samt dessa lagrum erhålla en därefter
jämkad affattning.
1 den motion, som föranledde Riksdagens skrifvelse, samt jämväl i
andra i förevarande lagstiftningsärende afgifna yttranden hafva framhållits
de olägenheter, som uppkomma därigenom att domstolar och andra myndigheter,
då fråga vore om pröfning huruvida den eller de, som för bolag
eller förening underskrifvit fullmakt, vore därtill behöriga, visade benägenhet
att icke tillerkänna vitsord åt vederbörande registreringsmyndighets
bevis eller åt utdrag af registret, utan tillika kräfde framläggande af andra
legitimationshandlingar såsom bolagsordning, bolagsstämmoprotokoll m. m.
Kommittén, som antagit att en sådan benägenhet kunde hafva sin grund
i saknaden af föreskrift om skyldighet att anmäla ändring i rätt till firmateckning,
har trott sig kunna undanröja anledningen till det öfverklagade
missförhållandet genom att föreskrifva sådan skyldighet vid påföljd af
bötesansvar för underlåtenhet däraf. Då stadgandet i 75 § aktiebolagslagen
och motsvarande lagrum i föreningslagen och försäkringslagen lära
vara tydliga därutinnan, att hvad i registret finnes antecknadt binder bolaget
gent emot tredje man, äfven om förändradt förhållande inträdt och
bort vara för registrering anmäldt, synes ur synpunkten att tillvarataga
annans rätt den af kommittén föreslagna bestämmelsen icke vara erfor
-
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
derlig. För bolaget eller föreningen torde de förmåner, ett omedelbart
registrerande af inträdda förändringar i firmatecknandet medför, göra
bestämmelser om kriminellt ansvar öfverfiödiga. Icke heller lärer, på sätt
jämväl ifrågasatts, erfordras att i förevarande lagar inryckes uttrycklig
föreskrift därom att till styrkande af firmatecknares behörighet ej må
erfordras annat än på registret grundadt bevis. Då nämligen ingen som
helst tvekan lärer råda därom, att sådant bevis är till fyllest i fråga om
afhandling, som för bolag eller förening ingås, torde behofvet af en sådan
föreskrift, äfven om det för närvarande må på något håll hafva framträdt,
helt och hållet bortfalla, därest 42 § aktiebolagslagen erhåller förut
antydda innehåll och första stycket af 44 § i samma lag utgår samt i de
öfriga, nu ifrågavarande lagarna motsvarande förändringar vidtagas.
Enligt nu af mig angifna grunder hafva uppgjorts
l:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen
om aktiebolag den 28 juni 1895;
2:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895;
3:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och
114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903;
4:o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående solidariska
bankbolag den 18 september 1903; samt
5:o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående bankaktiebolag
den 18 september 1903.
Departementschefen uppläste härefter dessa lagförslag af den lydelse,
bilagorna A, B, C, D och E vid detta protokoll utvisa, samt hemställde i
underdånighet att högsta domstolens utlåtande öfver förslagen måtte, för
det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, genom note ur protokollet
inhämtas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Majestät Konungen i nåder
lämna bifall.
Ur protokollet
Carl Lundquist.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
9
.Bilaga A.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.
Härigenom förordnas, att 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag
den 28 juni 1895 skola erhålla följande ändrade lydelse:
42 §.
Fullmakt eller afhandling, som för aktiebolag skriftligen utfärdas,
skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid
firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.
År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
44 §.
Ej må prokurist för aktiebolag antagas.
61 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i likvidation».
I öfrigt skall hvad i 42 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt
eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så
ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling
äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.
Denna lag träder i kraft den
Bill. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Häft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Bilaga B.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.
Härigenom förordnas, att 25, 27 och 43 §§ i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
25 §.
Fullmakt eller afhandling, som för förening skriftligen utfärdas, skall
undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid firmateckning
skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.
Är afhandling, som för förening ingås, ej behörigen underskrifven
å dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
27 §.
Ej må prokurist för förening antagas.
43 §.
Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af
orden »i likvidation».
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
11
I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt
eller afhandling, som under föreningens bestånd å dess vägnar utfärdas,
så ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling
äga motsvarande tillämpning under föreningens likvidation.
Denna lag träder i kraft den
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Bilaga C.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och 114 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903.
Härigenom förordnas, att 36, 38, 57, 86, 88 och 114 §§ i lagen om
försäkringsrörelse den 24 juli 1903 skola erhålla följande ändrade lydelse:
36 §.
Fullmakt eller afhandling, som för försäkringsaktiebolag skriftligen
utfärdas, skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess
firma. Vid firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman,
jämväl underskrifva sina namn.
Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.
År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
38 §.
Ej må prokurist för försäkringsaktiebolag antagas.
57 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i likvidation».
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 13
I öfrigt skall hvad i 36 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt eller
afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så ock
om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling
äga motsvarade tillämpning under bolagets likvidation.
86 §.
Fullmakt eller afhandling, som för ömsesidigt försäkringsbolag skriftligen
utfärdas, skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af
dess firma. Vid firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna
firman, jämväl underskrifva sina namn.
Firman skall, där ej annorlunda blifvit bestämdt, tecknas af styrelsens
alla ledamöter gemensamt.
År afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som underskrifvit afhandlingen, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
88 §.
Ej må prokurist för ömsesidigt försäkringsbolag antagas.
114 §.
Där ej annat föranledes af bestämmelserna i 139—144 §§, galle om
likvidatorers befogenhet att företräda bolag och deras skyldigheter i tilllämpliga
delar hvad angående styrelse är stadgadt, dock äge likvidatorer
ej, utan särskildt, af bolaget erhållet bemyndigande, afyttra dess fasta
egendom annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i likvidation».
I öfrigt skall hvad i 86 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt
eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så
ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling
äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.
Denna lag träder i kraft den
14
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 31.
Bilaga D.
Förslag
till
Lag
om ändring i vissa delar af lagen angående solidariska bankbolag den 18
september 1903.
Härigenom förordnas, att 33 § i lagen angående solidariska bankbolag
den 18 september 1903 skall upphöra att gälla samt att 31, 32 och 56 §§
i samma lag skola erhålla följande ändrade lydelse:
31 §•
Bankbolag äge bemyndiga jämväl annan än styrelseledamot att teckna
bolagets firma. Ej må sådant bemyndigande lämnas af styrelsen utan
bolagets uppdrag.
Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 30 § 2
mom. sägs.
32 §.
Fullmakt eller afhandling, som för bankbolag skriftligen utfärdas,
skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid
firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
Är afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
56 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i likvidation».
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
15
I öfrig! skall hvad i 82 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt
eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så
ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling
äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.
Denna lag träder i kraft den
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Bilaga E.
Förslag
till
Lag
om ändring i vissa delar af lagen angående bankaktiebolag den 18 september
1903.
Härigenom förordnas, att 30 § i lagen angående bankaktiebolag den
18 september 1903 skall upphöra att gälla samt att 28, 29 och 53 §§ i
samma lag skola erhålla följande ändrade lydelse:
28 §.
Bankaktiebolag äge bemyndiga jämväl annan än styrelseledamot att
teckna bolagets firma. Ej må sådant bemyndigande lämnas af styrelsen
utan bolagets uppdrag.
Om inskränkning i sådant bemyndigande vare lag, som i 27 § 2
mom. sägs.
29 §.
Fullmakt eller afhandling, som för bankaktiebolag skriftligen utfärdas,
skall undertecknas å dess vägnar och med utsättande af dess firma. Vid
firmateckning skola de, som äro berättigade att teckna firman, jämväl underskrifva
sina namn.
Är afhandling, som för bolaget ingås, ej behörigen underskrifven å
dess vägnar, svare de, som afhandlingen underskrifvit, för hvad sålunda
slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
53 §.
Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af orden
»i likvidation».
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
I öfrigt skall hvad i 29 § finnes föreskrifvet i fråga om fullmakt
eller afhandling, som under bolagets bestånd å dess vägnar utfärdas, så
ock om påföljd för försummelse att behörigen underskrifva sådan afhandling
äga motsvarande tillämpning under bolagets likvidation.
Denna lag träder i kraft den
Bih. till Piksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Raft.
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts
högsta domstol onsdagen den 13 december 1905-
Andra rummet.
Närvarande:
Justitieråden Huss,
Carlson.
Lindbäck,
Bohman,
Westring,
Cassel,
Trygger.
Revisionssekreteraren Zethelius uppviste dels en af chefen för justitiedepartementet,
hans excellens herr statsministern den 2 december 1905
aflåten skrifvelse, däruti tillkännagifvits, att Kungl. Maj:t, som samma dag
förordnat, att högsta domstolens utlåtande skulle inhämtas öfver upprättade
förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om
aktiebolag den 28 juni 1895, till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och
43 §§ i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den
28 juni 1895, till lag om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och
114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903, till lag om
ändring i vissa delar af lagen angående solidariska bankbolag den 18 september
1903 samt till lag om ändring i vissa delar af lagen angående
bankaktiebolag den 18 september 1903, tillika meddelat Zethelius nådigt
förordnande att i högsta domstolen föredraga nämnda lagförslag, dels ock
note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet den 2 december 1905, utvisande, att Kungl.
Maj:t i nåder förordnat, att högsta domstolens utlåtande skulle, för det
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31. 19
ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas öfver ofvannämnda
lagförslag.
Förslagen föredrogos; varande desamma bilagda detta protokoll.
Förslagen föranledde följande anmärkningar:
l:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen
om aktiebolag den 28 juni 1895.
Högsta domstolen ansåg den föreslagna lydelsen af 42 § kunna föranleda
den felaktiga uppfattningen, att, därest å aktiebolags vägnar utfärdats
en ej behörigen underskrifven fullmakt att ingå en afhandling, de
som utfärdat fullmakten icke skulle vara underkastade den i tredje stycket
af §:n stadgade ansvarighet för hvad ombudet i kraft af fullmakten slutit,
i följd hvaraf högsta domstolen hemställde, att §:ns affattning måtte i berörda
hänseende förtydligas; och borde, därest hvad sålunda anmärkts
vunne beaktande, en motsvarande jämkning af ordalagen vidtagas i 61 §.
2:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen
om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.
Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda
anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad
lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.
3:o) förslag till lag om ändrad lydelse af 36, 38, 57, 86, 88 och
114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903.
Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda
anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad
lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.
4: o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående
solidariska bankbolag den 18 september 1903.
Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda
anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad
lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.
5:o) förslag till lag om ändring i vissa delar af lagen angående
bankaktiebolag den 18 september 1903.
Högsta domstolen framställde i afseende å förevarande förslag enahanda
anmärkning som emot ofvanomförmälda förslag till lag om ändrad
■lydelse af 42, 44 och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.
Ur protokollet
Erik Öländer.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 26 januari 1906.
I närvaro af
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena T rölle.
Statsråden: Biesert,
friherre Marks von Wurtemberg,
Tamm,
SlDNER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Justitieråden: Herslow,
Hederstierna.
Efter gemensam beredning med cheferna för civildepartementet och
för finansdepartementet anmälde chefen för justitiedepartementet, hans
excellens herr statsministern i underdånighet:
Högsta domstolens genom note ur protokollet öfver justitiedepartementsärenden
för den 2 december 1905 inhämtade utlåtande öfver de vid
samma protokoll fogade förslag l:o) till lag om ändrad lydelse af 42, 44
och 61 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895; 2:o) till lag om
ändrad lydelse af 25, 27 och 43 §§ i lagen om registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895; 3:o) till lag om ändrad lydelse
af 36, 38, 57, 86, 88 och 114 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
juli 1903; 4:o) till lag om ändring i vissa delar af lagen angående solidariska
bankbolag den 18 september 1903; och 5:o) till lag om ändring i
vissa delar af lagen angående bankaktiebolag den 18 september 1903.
Föredragande departementschefen hemställde, att de tre senare förslagen
finge för vidare behandling öfverlämnas från justitiedepartementet
till andra departement, nämligen det under 3:o) upptagna, afseende försäkringsrörelse,
till civildepartementet samt de under 4:o) och 5:o) upptagna,
rörande banklagstiftningen, till finansdepartementet; och behagade, på tillstyrkan
af statsrådets öfriga ledamöter, Hans Magt Konungen i nåder förordna
att sådant öfverlämnande skulle äga ruin.
Härefter redogjorde föredraganden för innehållet af högsta domstolens
utlåtande öfver de återstående förslagen samt yttrade vidare:
»Med anledning af hvad vid dessa förslags granskning af högsta
domstolen anmärkts har i förslaget till ändrad lydelse af 42, 44 och 61 §§
i lagen om aktiebolag 42 § blifvit förtydligad i'' den af högsta domstolen
antydda riktning, hvarjämte ordalagen i 61 § blifvit i öfverensstämmelse
härmed jämkade; och hafva i förslaget till lag om ändrad lydelse af vissa
paragrafer i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
motsvarande ändringar vidtagits i 25 och 43 §§.»
Föredraganden uppläste härefter de sålunda jämkade förslagen och
hemställde, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
nådig proposition Riksdagen till antagande föreläggas, äfvensom att det
af kommittén för revision af aktiebolagslagen i ärendet afgifna betänkande
jämte förslag finge fogas vid detta protokoll.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i nåder lämna
bifall; och skulle nådig proposition i ämnet, af den
lydelse bilaga A vid detta protokoll utvisar, till Riksdagen
aflåtas.
Ur protokollet
Erik Olander.
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Bilaga.
Till KONUNGEN.
Genom nådigt bref den ‘27 januari 1905 har Eders Kungl. Maj:t uppdragit
åt en kommitté, bestående af undertecknade, att verkställa en revision
af lagen om aktiebolag och därjämte framlägga förslag till sådana
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ändringar i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
och andra författningar, som kunde anses böra äga rum i sammanhang
med aktiebolagslagens revision. Samtidigt har Eders Kungl. Maj:t — enär
det syntes vara af stor vikt, att en af Riksdagen i skrifvelse den 7 maj 1902
väckt fråga, huruvida och i hvad mån ändrade bestämmelser angående
behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter föra talan för
aktiebolag och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet vore af
behofvet påkallade, hvilken fråga jämväl utgjorde föremål för en af styrelsen
för Stockholms köpmannaförening i skrifvelse den 22 maj 1900
gjord . hemställan, så snart som möjligt blefve utredd — uppdragit åt
kommittén att, så fort ske kunde, afgifva särskildt förslag i denna del.
Till fullgörande af det kommittén lämnade uppdraget i sistberörda
del har kommittén utarbetat nedan omförmälda fem lagförslag. Kommittén
har emellertid därvid funnit den af Riksdagen i berörda skrifvelse
väckta fråga stå i nära samband med och vara beroende af andra spörsmål
af vidtgående betydelse för aktiebolagsinstitutets reglerande. Då kommittén
ej gärna kan slutgiltigt besvara dessa spörsmål, förr än arbetet
med aktiebolagslagens revision föreligger i hufvudsak färdigt, kunna de
lagförslag, som nu framläggas, icke hafva annan än provisorisk karaktär och
få ej anses såsom uttryck för kommitténs åsikt, huru frågan om aktiebolags
eller registrerad förenings företrädande inför domstolar och andra
myndigheter slutligen bör på lämpligaste och riktigaste sättet lösas.
Åberopande hvad sålunda anförts, får kommittén härmed i underdånighet
öfverlämna förslag till:
l:o) Lag om ändrad lydelse af 40, 44 och 58 §§ i lagen om aktiebolag
den 28 juni 1895;
2:o) Lag om ändrad lydelse af 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895;
3:o) Lag om ändrad lydelse af 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i lagen
om försäkringsrörelse den 24 juli 1903;
4:o) Lag om ändrad lydelse af 33 § i lagen angående solidariska
bankbolag den 18 september 1903, och
5:o) Lag om ändrad lydelse af 30 § i lagen angående bankaktiebolag
den 18 september 1903.
Innan kommittén öfvergår till att redogöra för de motiv, som ligga
till grund för de framlagda lagförslagen, torde lämpligen böra lämnas en
redogörelse för de omständigheter, som föranledt behofvet af de föreslagna
24
Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 31.
lagarna. Till utgångspunkt för denna redogörelse tagas de framställningar,
som i ämnet gjorts af styrelsen för Stockholms köpmannaförening i
dess ofvanberörda skrifvelse och af Riksdagen i skrifvelsen den 7 maj
19°2.
Styrelsen för Stockholms köpmannaförening har hemställt, huruvida
icke lagen om aktiebolag kunde ändras därhän, att den eller de personer,
som ägde teckna bolagets firma, jämväl tilldelades befogenhet att förordna
ombud att å bolagets vägnar söka, kära och svara inför domstol.
Till stöd för denna hemställan har styrelsen i hufvudsak anfört följande:
Aktiebolagslagens bestämmelser om det sätt hvarpå aktiebolag skulle
företrädas vid domstol, hade blifvit föremål för olika tolkning, och däraf
hade följt, att ovisshet rådde, dels huru aktiebolag rätteligen borde i detta
afseende företrädas, dels ock med hvilka handlingar i rättegång borde
styrkas, att bolagets fullmakt blifvit behörigen undertecknad. A ena
sidan ansåge många, att bestämmelsen i 44 § aktiebolagslagen, att styrelsen
ägde förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och svara, så ock
eljest bolagets talan föra, innebure, att allenast styrelsen i dess helhet eller
ett beslutmässigt flertal af densamma ägde föra bolagets talan. A andra
sidan hade den åsikten gjort sig gällande, att intet hinder funnes för att
viss ledamot i styrelsen, t. ex. verkställande direktören eller ordföranden,
i bolagsordningen bemyndigades att föra bolagets talan. Vidare hade vid
tolkning af bestämmelsen i 81 § aktiebolagslagen, att beträffande aktiebolag,
hvars ordning blifvit af Konungen stadfäst, lagen gälde till efterrättelse
i fråga om sättet, hvarpå bolaget skulle företrädas, den åsikt uttalats,
att sagda bestämmelse ej afsåge det fall, att i sådan af Konungen stadfäst
bolagsordning viss styrelseledamot bemyndigats föra bolagets talan, i
följd hvaraf sådant bemyndigande fortfarande ägde gällande kraft. Då så
olika åsikter gjort sig gällande beträffande frågan, hvilken eller hvilka
ägde för aktiebolag föra talan, vore det ganska förklarligt, att äfven olika
praxis utbildat sig vidkommande de dokument, med hvilka dylik behörighet
borde styrkas. Lagstiftarens mening hade för visso varit, att i aktiebolagsregistret
skulle intagas uppgift å alla omständigheter angående aktiebolag,
som kunde vara af intresse för tredje man, samt att utdrag ur registret
skulle vidkommande sådan omständighet utgöra fullt bevis. I lagens
69 § funnes dessa tredje man berörande förhållanden förtecknade.
Förgäfves sökte man i denna paragraf uppgift på hvilken som ägde föra bolagets
talan. Förklaringen härtill kunde ej vara någon annan än den, att
lagstiftaren tänkt sig, att detta skulle framgå af de uppgifter, som skulle i
registret intagas. På grund af de olika tolkningar, som gifvits åt 44 och
81 §§, hade det emellertid visat sig, att utdrag ur registret i många fall
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
25
ej vore tillräckligt för fullmaktsutfärdarens legitimation. Därför behöfdes
äfven bolagsordning, bolagsstämmoprotokoll och ibland äfven styrelseprotokoll
för utrönande af valet af verkställande direktör eller ordförande i
styrelse. Gällande lags stadganden på detta område borde förtydligas för
åvägabringande af enhetlig praxis; och köpmannaföreningens styrelse kunde
på grund af riklig erfarenhet vitsorda behofvet af snar åtgärd från lagstiftarens
sida för afhjälpande af olägenheterna i det nuvarande tillståndet.
Ändrades lagen på det sätt styrelsen hemställt, vore den ytterst viktiga
legitimationsfrågan löst, ty då blefve utdrag ur aktiebolagsregistret under
alla förhållanden till fyllest.
Öfver ifrågavarande hemställan hafva öfverståthållareämbetet och
samtliga Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande äfvensom Patent- och
Registreringsverket afgifvit infordrade yttranden.
Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Södermanlands, Östergötlands,
Kalmar, Gottlands, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus,
Älfsborgs, Värmlands, Västmanlands och Jämtlands län hafva tillstyrkt
den ifrågasatta lagändringen, hvarjämte Eders Kungl. Maj ds Befallningshafvande
i Norrbottens län förklarat sig ej hafva något att erinra mot
densamma.
Öfverståthållareämbetet samt Eders Kungl. Maj ds Befallningshafvande
i Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Malmöhus, Örebro,
Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län hafva däremot
afstyrkt den gjorda hemställan hufvudsakligen af det skäl, att det lämpligen
borde tillkomma styrelsen för ett aktiebolag att förordna ombud för
bolaget och ej den eller dem, som berättigats teckna bolagets firma, enär
vid utseendet af de sistnämnda i regel tagits hänsyn till andra egenskaper
än sådana, som kunde erfordras hos dem, hvilka ägde förordna ombud för
bolaget.
Eders Kungl. Maj ds Befallningshafvande i Skaraborgs län finner den
ifrågasatta lagändringen öfverflödig och anför till stöd härför följande:
Den ovisshet, som, enligt hvad köpmannaföreningens styrelse uppgifvit,
rådde rörande sättet för ett aktiebolags företrädande inför domstol och i
fråga om sättet för legitimation af ett aktiebolags ombud, torde bero
därpå, att man ej gjort sig reda för skillnaden mellan ett aktiebolags inre
och yttre rättsförhållanden, utan antagit, att ett aktiebolag icke skulle
kunna mot tredje man förbindas med mindre aftalet därom vore ingånget
och äfven styrktes vara ingånget i full öfverensstämmelse med bestämmelser,
som endast gälde i det inre rättsförhållandet. Ett uppmärksamt genomläsande
af aktiebolagslagen måste dock undanrödja en sådan uppfattning.
Lagstiftarens mening hade, såsom köpmannaföreningens styrelse
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 13 Häft. 4
26
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.
riktigt anmärkt, förvisso varit, att i aktiebolagsregistret skulle intagas
uppgift å alla omständigheter angående aktiebolaget, som kunde vara af
intresse för tredje man, och att utdrag af registret skulle vidkommande
sådan omständighet utgöra fullt bevis. Genom bestämmelserna i 69 §
hade lagstiftaren ock gifvit uttryck åt denna mening. Där saknades ingalunda
uppgift på den, som ägde föra bolagets talan, ty denna rätt tillkomme
otvifvelaktigt den eller dem, som i det yttre rättsförhållandet representerade
bolaget eller, med andra ord, den eller de styrelseledamöter,
som berättigats att teckna bolagets firma. Det insåges emellertid lätt,
att firmatecknarne icke alltid kunde lämpligen själfva föra bolagets talan.
Därför Unge enligt 44 § aktiebolagslagen ombud förordnas att å bolagets
vägnar söka, kära och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Fattande
af beslut om utseende af sådant ombud berörde ju endast bolagets inre
rättsförhållande och tillkomme således, där ej annorlunda i bolagsordningen
bestämdes, styrelsen i dess helhet, äfven om ej alla dess ledamöter vore
firmatecknare. Men när beslutet skulle göras gällande mot tredje man
och tillämpas i det yttre rättsförhållandet genom utfärdande af fullmakt, så
måste naturligtvis denna handling, liksom hvarje annan, å bolagets vägnar
undertecknas af firmatecknarne, hvilka således inför tredje man framträdde
såsom befogade att förordna ombudet. Skulle emellertid till förekommande
af vidare ovisshet någon ändring i lagen om aktiebolag finnas vara erforlig,
ansåge Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande, att däri borde införas
en sådan bestämmelse, som köpmannaföreningens styrelse ifrågasatt.
Eders Kungl. Majt:s Befallningshafvande i Gäfleborgs län anser, att
de olägenheter, som köpmannaföreningens styrelse i sin skrifvelse påpekat,
lättast kunde öfvervinnas, därest en å aktiebolags vägnar utfärdad rättegångsfullmakt
kunde godkännas, så snart den endast vore undertecknad
af någon, som ägde rätt att teckna bolagets firma, och yttrar Eders Kungl.
Maj:ts Befallningshafvande vidare: För vinnande af berörda ändamål syntes
man dock ingalunda, såsom styrelsen ifrågasatt, böra i aktiebolagslagen
tilldela firmatecknande styrelseledamöter befogenhet att för bolaget förordna
rättegångsombud, enär rätten att teckna ett bolags firma uppenbarligen
borde innebära, icke någon befogenhet att besluta eller handla
sj anständigt å bolagets vägnar, utan endast en rätt att på ett för bolaget
förpliktande och för allmäheten betryggande sätt konstatera, att ett visst
beslut blifvit af bolaget eller å dess vägnar i laga ordning fattadt. En
afvikelse härifrån i det af styrelsen föreslagna syfte skulle ock, oafsedt
det oegentliga däri, att i fråga om en så viktig sak som ett aktiebolags
företrädande inför Tätta flere personer skulle kunna äga rätt att oafhängigt
af hvarandra handla å bolagets vägnar, lätt kunna föranleda svårigheter.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
27
Däremot borde enligt Eders Kungl. Majt:s Befallningshafvandes mening
någon betänklighet ej möta mot att med bibehållande af nu gällande bestämmelse
om aktiebolags styrelses befogenhet att för bolaget förordna
rättegångsombud, likväl för en sådan rättegångsfullmakts legalisering ej
fordra annan underskrift än bolagets firma, tecknad i behörig ordning af
någon därtill berättigad. Eders Kungl. Majt:s Befallningshafvande kunde
nämligen icke finna, att det skulle medföra större risk för den allmänna
rättssäkerheten att i detta fall låta en i behörig ordning verkställd firmateckning
utgöra bevis om, att handlingen i fråga på lagenligt sätt tillkommit,
än till exempel i fråga om vanlig skuldförbindelse och andra
skriftliga afhandlingar, som för aktiebolagen inginges och för hvilkas förpliktande
verkan allenast erfordrades bolagets firma, tecknad af därtill
berättigad person. Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande ansåge sig
därför böra ifrågasätta, att i aktiebolagslagens 44 § infördes ett stadgande
därom, att rättegångsfullmakt finge undertecknas på sätt i 42 §
föreskrifvits för där afsedda fall. Äfven om en sådan lagändring skulle
föranleda därtill, att domstolarne sedermera fordrade såväl bevis om, att
den eller de, som å ett bolags vägnar undertecknat en rättegångsfullmakt,
vore till firmans tecknande berättigade, som och att fullmaktens innehåll
motsvarades af något af bolagets styrelse fattadt beslut, skulle bolagen
dock härigenom icke åsamkas någon nämnvärd svårighet, enär bolaget
eller styrelsen kunde i berörda hänseende meddela en gång för alla gällande
bestämmelser. En ytterligare väsentlig lättnad i nu afsedda fall
skulle i öfrigt utan tvifvel beredas aktiebolagen, därest prokurator finge
för dessa antagas; och ansåge Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande,
att någon praktisk olägenhet af ett sådant medgifvande icke skulle uppkomma.
Patent- och Registreringsverket, som anmärker, att den af köpmannaföreningens
styrelse gjorda hemställan väl finge antagas afse aktiebolags företrädande
icke blott vid domstol, utan jämväl inför andra myndigheter,
finner de af styrelsen påpekade förhållanden böra föranleda en lagändring
med ändamål att åstadkomma en förenkling i fråga om de handlingar,
med hvilka behörighet att föra aktiebolags talan borde styrkas, men anser
icke den af köpmannaföreningens styrelse ifrågasatta lagändringen kunna
förordas, enär genom densamma rubbning skulle ske uti själfva principen
beträffande styrelsens befogenhet att företräda bolaget. Patent- och Registreringsverket
anser på hufvudsakligen enahanda skäl, som anförts af
Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i Gäfleborgs län, att en lagändring
med angifna ändamål lämpligen kunde ske genom att till första
punkten af 44 § i lagen om aktiebolag göra ett tillägg, hvaraf framginge
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
giltigheten af fullmakt, undertecknad på enahanda sätt, som i 42 § föreskrifves
beträffande skriftlig afhandling, som för aktiebolag ingås.
Slutligen har i skrifvelse den 23 februari 1905, som genom note ur
statsrådsprotokollet den 10 mars öfverlämnats till kommittén, köpmannaföreningens
handelskammare under förmälan, att efter det köpmannaföreningens
styrelse ingifvit sin ofvan omförmälda hemställan, olägenheterna
af aktiebolagslagens brister i de af styrelsen angifna hänseenden allt mera
framträdt, och att prejudikatsamlingarna lämnade talrika bevis på fall, i
hvilka rättsförlust uppkommit genom olika tolkning af lagen eller till
följd af domstolarnes på lagens nuvarande affattning stödda kraf på former,
som måste anses för affärslifvet onödigt betungande, i underdånighet hemställt,
att med hänsyn härtill och då nödig utredning syntes föreligga,
Eders Kungl. Maj:t täcktes finna skäligt att oberoende af den revision,
aktiebolagslagstiftningen i andra afseenden kunde kräfva, snarast låta utarbeta
och förelägga Riksdagen förslag till sådan lagändring, som för ifrågavarande
ändamål finge anses erforderlig.
Riksdagens skrifvelse af den 7 maj 1902 har föranledts af en vid
sistnämnda års Riksdag inom Första kammaren väckt motion, i hvilken
hemställdes bland annat, att Riksdagen ville i skrifvelse till Eders Kungl.
Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,
huruvida icke genom lag kunde stadgas, att rätt till firmateckning för
aktiebolag och registrerad förening för ekonomisk verksamhet innefattade
behörighet för firmatecknaren att själf eller genom ombud föra bolagets
eller föreningens talan inför domstolar eller andra myndigheter, så ock att
å bolagets vägnar ingå förlikning. Till stöd härför har motionären åberopat
i hufvudsak enahanda förhållanden, som legat till grund för den af
köpmannaföreningens styrelse gjorda hemställan.
Lagutskottet fann motionen icke kunna tillstyrkas. Ty att af behörigheten
till firmateckning ovillkorligen skulle följa rätt att föra talan
inför domstolar och andra myndigheter, torde enligt utskottets uppfattning
icke vara att förorda, då dessa uppgifter vore af ganska skiljaktig
natur och en person kunde vara lämplig för den förra af dem utan att
därför äga förutsättningar för den senare. Utskottet ansåg emellertid
frågan om åstadkommande af tydliga och förenklade bestämmelser angående
behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter föra talan
för aktiebolag och registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet vara
af den vikt, att Riksdagen borde med föranledande af motionen i framställning
till Eders Kungl. Maj:t gifva uttryck åt angelägenheten af denna
frågas lösning, samt hemställde förty, att Riksdagen måtte i skrifvelse till
Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t taga i öfver
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
29
vägande, huruvida och i hvad mån ändrade bestämmelser härutinnan vore
af behofvet påkallade, samt för Riksdagen framlägga de förslag till lagändringar
i sådant syfte, hvartill förhållandena funnes gifva anledning.
Denna hemställan bifölls af Riksdagen, och uti ofvannämnda, i anledning
af detta beslut aflåtna skrifvelse anför Riksdagen till stöd för beslutet
följande: Sådana stadgandena rörande rätten att inför domstolar
och andra myndigheter företräda bolag och registrerade föreningar för
ekonomisk verksamhet nu vore, kunde det enligt Riksdagens mening
otvifvelaktigt stundom möta svårigheter eller åtminstone medföra ej obetydligt
besvär att i laga ordning få till stånd en rättegångsfullmakt för
ett aktiebolag eller en registrerad förening, liksom ock det vore förenadt
med ganska mycken omgång att inför domstol eller annan myndighet
styrka behörigheten hos den eller dem, som undertecknat en sådan fullmakt.
Enligt Riksdagens uppfattning borde särskild! den del af lagstiftningen,
som berörde affärslifvet, icke tyngas af onödigt vidlyftiga och
praktiskt svårtillämpliga former; och Riksdagen ansåge därför syftet i
motionen värdi allt understöd. En önskan, att förenklade bestämmelser i
detta hänseende måtte kunna åstadkommas, torde äfven vara allmänt utbredd
bland dem, som särskildt berördes af de nuvarande förhållandena
härutinnan.
Af ofvan stående redogörelse torde framgå, att frågan om förändrade
bestämmelser angående behörigheten att inför domstolar och andra myndigheter
föra talan för aktiebolag eller registrerad förening hufvudsakligen
föranledts dels däraf, att i praxis olika åsikter gjort sig gällande i fråga
om giltigheten af fullmakt, som utfärdats å ett aktiebolags vägnar, icke
af dess styrelse, utan af viss styrelseledamot eller annan person, som därtill
bemyndigats genom bestämmelse, intagen i den för bolaget gällande
bolagsordningen, och dels däraf, att rättspraxis vägrat att såsom giltig
godkänna fullmakt, hvilken å aktiebolags eller registrerad förenings vägnar
utfärdats af den eller dem, som berättigats teckna firman.
Kommittén finner för sin del det stå i öfverenstämmelse med en
riktig tolkning af aktiebolagslagens bestämmelser att tillerkänna giltighet åt
fullmakt, som, på sätt ofvan förmälts, utfärdats af den, som därtill bemyndigats
i bolagsordning; och då Högsta domstolen numera i dom den
4 november 1904 utan meningsskiljaktighet godkänt en fullmakt, utfärdad
å ett enligt nu gällande aktiebolagslags bestämmelser bildadt och registreradt
aktiebolags vägnar af en styrelseledamot, som därtill bemyndigats
genom bestämmelse i den för bolaget gällande bolagsordningen, samt
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
öfriga domstolar och myndigheter torde få anses komma att böja sig för
detta uttalande, lärer den förstnämnda anledningen till, att frågan om
förändrade bestämmelser uti ifrågavarande afseende väckts, vara undanröjd.
Hvad angår domstolarnes vägran att godkänna en af firmatecknare
utan särskildt bemyndigande underskrifven fullmakt, så råda, såsom de i
ärendet afgifna yttrandena utvisa, olika meningar, huruvida denna praxis
öfverensstämmer med gällande lag eller ej. Kommittén vill ej söka afgöra,
hvilkendera meningen är den riktiga. Uppenbart är likväl, att lagen
bör så affattas, att den ej längre lämnar rum för olika tolkningar i
detta stycke; och synes det kommittén ur praktisk synpunkt synnerligen
önskvärdt, att en fullmakt, inrättad såsom nyss är sagdt, tages för god.
I de flesta aktiebolag och föreningar består styrelsen af flere ledamöter;
i många fall bo dessa ledamöter icke å samma ort och ännu oftare
kan det inträffa, att de på grund af resor tillfälligtvis vistas å olika platser.
Det är således gifvet, att svårigheter ofta måste uppstå att erhålla
styrelseledamöternas namnunderskrift å en fullmakt inom den tid, fullmaktens
begagnande påkallas. Sådana olägenheter skulle undvikas, om
fullmakten kunde med laga verkan undertecknas af vederbörande firmatecknare,
hvilka måste förutsättas alltid vara för ändamålet tillgängliga.
Då en firmatecknare i denna sin egenskap är berättigad att för bolaget
eller föreningen underteckna skriftliga afhandlingar, genom hvilka på bolaget
eller föreningen kunna låggas de mest vidtgående förpliktelser, synes
någon betänklighet ej heller böra möta att tillerkänna giltighet åt en af
firmatecknare för bolaget eller föreningen underskrifven fullmakt.
Mot den af köpmannaföreningens styrelse gjorda framställning
har, såsom ofvan förmäles, blifvit invändt, att det lämpligen borde tillkomma
styrelsen för ett bolag att förordna ombud för bolaget och ej den
eller dem, som berättigats teckna firman, enär vid utseendet af de sistnämnde
i regel tagits hänsyn till andra egenskaper än sådana, som kunde
erfordras hos dem, hvilka ägde förordna ombud för bolaget.
Kommittén vill emellertid erinra, att en föreskrift, hvarigenom en
af firmatecknare i denna egenskap underskrifven fullmakt beredes giltighet,
icke berör bolagets inre förhållanden och följaktligen ej behöfver
innebära, att firmatecknaren gentemot bolaget eller föreningen skulle äga
befogenhet att förordna ombud, utan nämnda föreskrift afser allenast bolagets
förhållande utåt. Det torde ock vara uteslutande i sistberörda hänseende,
som behof af lagstiftning gjort sig gällande.
Kommittén har ansett det åsyftade ändamålet lämpligast kunna vinnas
genom ett tillägg till 44 § i aktiebolagslagen och motsvarande paragrafer
i öfriga hithörande författningar.
Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
31
Kommitténs pluralitet, undertecknade Sjöberg, ordförande, Andersson
och Moll, har, hvad angår aktiebolagslagen, formulerat detta tillägg sålunda:
för giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,
att den undertecknas på annat sätt, än i 42 § sägs om skriftlig afhandling,
som för bolaget ingås.
Inom kommittén hafva undertecknade Hasselrot, Kallenberg och
Lagerbjelke förordat följande affattning af det föreslagna tillägget: fullmakt,
som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits
allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets firma.
Pluraliteten har funnit sistnämnda formulering lämna rum för tvekan,
huruvida därmed afsåges, att för bolaget utfärdad fullmakt borde vara
med bolagets firma undertecknad, eller att fullmakten kunde tagas för god
äfven med firmatecknarens blotta namnunderskrift. Vore det förra meningen,
syntes det pluraliteten böra utsägas, eljest kunde allmänheten af
de använda ordalagen lätt missledas, vore det senare åter meningen, innebure
detta en ej påkallad och enligt pluralitetens uppfattning alltför stor
utvidgning af den firmatecknare såsom sådan för närvarande tillkommande
rätt, hvilken måste anses vara inskränkt till att företräda bolaget eller
föreningen allenast genom att teckna firman.
Minoriteten har till motivering af sin affattning anfört följande:
»Pluralitetens förslag innebär, att fullmakt, som underskrifves icke
af styrelsen utan allenast af den eller de särskilda styrelseledamöter, som
äro berättigade att teckna firman, skall för att vara giltig undertecknas
med utsättande af firman. Enligt pluralitetens uppfattning kan således
dylik fullmakt, ehuru den angifver sig vara utställd å bolagets vägnar,
icke godkännas, därest vid dess underskrifvande firman ej utsatts. Denna
ståndpunkt har minoriteten ej funnit fullt tillfredsställande. Visserligen
bör en person, som berättigats att teckna firman och som på grund af
denna sin rätt å bolagets vägnar utställer en handling, underskrifva handlingen
med utsättande af firman, och detta gäller ej mindre om fullmakter
än om andra handlingar. Men ett är att erkänna denna regel såsom en
ordningsregel, ett annat att göra regelns iakttagande till ett oeftergifligt
villkor för handlingens giltighet. Det senare har minoriteten ansett sig
ej kunna tillstyrka och det är med hänsyn härtill som minoriteten förordat
sin från majoritetens förslag afvikande formulering af tillägget till § 44
i aktiebolagslagen. Denna formulering torde otvetydigt utvisa, att man ej för
giltighet af fullmakt, hvarom fråga är, kan fordra, att firman vid underskrifvandet
utsättes. Något som hälst reelt gagn synes uppställandet af
en sådan fordran ej kunna medföra. Däremot ligga de praktiska olägenheterna
i öppen dag. Formföreskriften löper fara att förbises, och förbi
-
32
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 31.
seendet betyder för vederbörande bolag förlust af dess talan. De otillfredsställande
konsekvenserna skulle framträda särskildt starkt, om myndigheterna
— något som ingalunda är uteslutet — ansåge sig böra i
hvarje afvikelse från det regelmässiga, till registret anmälda sättet för
firmateckningen se en tillräcklig grund för fullmaktens ogillande. En sådan
uppfattning skulle ock otvifvelaktigt medföra såsom en konsekvens, att
man med afseende å fullmäktigens legitimation ej nöjde sig med ett intyg
om fullmaktsutställarens rätt att teckna firman utan därjämte kräfde
intyg om sättet, huru firman tecknas. De fördelar, som den ifrågavarande
lagreformen åsyftar att bereda, skulle härigenom väsentligen gå förlorade.
Vidare torde förtjäna framhållas, att enligt gällande lag, sådan den
utan meningsskiljaktighet tolkas, en fullmakt, som underskrifvits af styrelsen,
är giltig, oafsedt om vid underskrifvandet firman utsatts eller ej.
Likaledes behöfver firmaunderteckning ej ifrågakomma å fullmakt, hvilken
utställts af någon, som enligt bestämmelserna i bolagsordningen äger att
utan särskildt bemyndigande själf eller genom ombud föra bolagets talan.
Firmaunderteckning är följaktligen för närvarande icke en betingelse för
fullmakts giltighet. Vid sådant förhållande torde det icke vara lämpligt
att, då nu fullmakt af den eller dem, som berättigats att teckna firman,
skall vinna erkännande, göra utsättandet af firman till en absolut förutsättning
för dylik fullmakts giltighet. Därigenom skulle beträffande de
formella villkoren för giltighet införas en af inga reella hänsyn påkallad
skillnad emellan olika fullmakter.»
Kommittén finner vidare tydligt, att jämväl likvidator, som äger rätt
till firmateckning, bör vara befogad att med laga verkan underskrifva
fullmakter. I detta hänseende lärer någon särskild föreskrift ej vara erforderlig.
Under förutsättning, att förslagen till ändring af 44 § i aktiebolagslagen
och motsvarande paragrafer i de andra lagarna upphöjas till
lag, torde nämligen vid jämförelse mellan sagda paragrafer samt 60 och
61 §§ i aktiebolagslagen och motsvarande paragrafer i de andra författningarna
framgå, att dylik befogenhet skall tillkomma likvidator med rätt
till firmateckning.
Såsom ett önskemål har äfven framhållits, att domstolarna och öfriga
myndigheter såsom fullgodt bevis för, att den person, som undertecknat
en fullmakt, varit berättigad teckna firman, komme att godtaga ett af
registreringsmyndighelen i sådant hänseende utfärdadt intyg.
I denna fråga vill kommittén erinra, hurusom lagen om aktiebolag
i 19 § innehåller den bestämmelsen, att ansökan om bolagets registrering,
därest bolagets firma ej skall tecknas af styrelsens alla ledamöter gemen
-
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
samt, skall innehålla uppgift å den eller dem som äro berättigade att
teckna firman. Hvad i ansökan sålunda uppgifvits intages i registret.
Sker ändring i rätten till firmateckning, bör detta förhållande naturligen,
för såvidt registret i hvad det angår uppgift å firmatecknare ej skall förfela
sitt syfte, jämväl anmälas till registret och däri intagas. Någon bestämmelse,
enligt hvilken anmälan till registret om ändring i rätten till
firmateckning är obligatorisk, finnes emellertid ej i aktiebolagslagen. Kommittén
anser väl denna omständighet icke böra verka därhän, att vitsord
bör frånkännas registret i fråga om hvem som äger rätt att teckna bolagets
firma, och detta af den anledning, att det uppenbarligen ligger i bolagets
eget synnerliga intresse att se till, det en person, som saknar rätt
till finnateckning, icke i registret står upptagen såsom den där äger teckna
firman. Det torde därför sällan förekomma, att ett aktiebolag icke, så
snart ändring i rätten till firmateckning skett, låter anmäla detta till
registret. Därest emellertid i aktiebolagslagen införes bestämmelse därom,
att ändring i rätten till firmateckning ofördröjligen skall för inregistrering
anmälas, samt försummelse härutinnan belägges med samma straff, som
annan försummelse i fråga om fullgörande af föreskrifven anmälan till
registret, lära domstolarne och andra myndigheter icke kunna undgå att
tillerkänna laga vitsord åt ett af registreringsmyndigheten utfärdadt bevis
om hvem som äger rätt till firmateckning. Hvad nu sagts om vanliga
aktiebolag, gäller jämväl om registrerad förening för ekonomisk verksamhet,
ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsaktiebolag. I de nya
lagarna angående solidariska bankbolag och angående bankaktiebolag har
redan införts stadgande, att ändring i rätten att teckna dylikt bolags firma
ofördröjligen skall anmälas till registret.
Af dessa skäl hafva ändringar föreslagits i 40 och 58 §§ i lagen
om aktiebolag samt i motsvarande paragrafer i lagarna om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet och om försäkringsrörelse, hvarigenom
i dessa lagar införts bestämmelse om skyldighet att till registret
anmäla ändring i rätten till firmateckning. Genom det sätt, hvarpå dylik
bestämmelse inpassats i lagrummen, har utan andra lagändringar försummelse
att fullgöra berörda skyldighet blifvit belagd med straff enligt 77 §
i lagen om aktiebolag och motsvarande paragrafer i öfriga nyss omförmälda
lagar.
I öfrigt torde någon motivering för de framlagda förslagen ej erfordras.
Kommittén har lämnat Sveriges advokatsamfunds Stockholmsafdelning
och styrelsen för Stockholms köpmannaförening tillfälle att yttra sig
öfver förslagen med motiv; och bifogas härmed de af dem afgifna yttran
Bih.
till Piksd, Prot. 1906. t Sami. 1 Afd. 13 llåft. 5
34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
dena, hvarjämte till kommittén öfverlämnade, till ärendet hörande handlingar
återställas.
Stockholm den 17 november 1905.
Underdånigst
EMIL SJÖBERG.
Ax. G. Andersson. Berndt Hasselrot. E. Kallenberg,
G. Lagerbjelke.
Victor Moll.
Einar Bergelmer.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
35
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 40, 44 och 58 §§ i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.
Härigenom förordnas, att 40, 44 och 58 §§ i lagen om aktiebolag
den 28 juni 1895 skola erhålla följande ändrade lydelse:
40 §.
Aktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flera
ledamöter.
Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte, där ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må
till viss del, dock högst en tredjedel af hela antalet, bestå af främmande
undersåtar eller å utrikes ort bosatta svenska eller norska undersåtar.
Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.
Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten
att teckna bolagets firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.
44 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest bolagets talan föra.
Ej må dock prokurist för bolaget antagas.
För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,
att den undertecknas på annat sätt, än i 42 § sägs om skriftlig afhandling,
som för bolaget ingås.
58 §.
Upplöses aktiebolag af annan anledning än i 55 eller 56 § sägs,
skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets beslut, en eller
flere särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator anses gälla
intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som hälst kunna af
bolaget återkallas.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i denna paragraf sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa
likvidationen, och å dem, som äga teckna bolagets firma. Afgår
likvidator eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till
firmateckning, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.
Denna lag träder i kraft den
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 31.
37
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.
Härigenom förordnas, att 23, 27 och 40 §§ i lagen om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
23 §.
Förening skall företrädas af en styrelse, bestående af en eller flere
ledamöter. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må,
där bolag eller annan samfällighet är medlem i föreningen, ledamot af
den samfällighets styrelse eller, om sådan styrelse ej finnes, delägare i
samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.
Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk eller norsk
undersåte.
Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än två år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till ända,
kunna genom beslut å sammanträde från uppdraget skiljas.
Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten
att teckna föreningens firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.
27 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å föreningens vägnar söka, kära
och svara, så ock eljest föreningens talan föra.
Ej må dock prokurist för förening antagas.
38
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 31.
För giltigheten af fullmakt, som för föreningen utfärdas, erfordras
ej, att den underterknas på annat sätt, än i 25 § sägs om skriftlig afhandling,
som för föreningen ingås.
40 §.
Upplöses förening af annan anledning än i 37 eller 38 § sägs,
skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer, där
ej, till följd af stadgarnas bestämmelser eller föreningens beslut, en eller
flere särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara likvidator anses
gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när som helst kunna
af föreningen återkallas.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom i denna paragraf sägs, med uppgift å dem, som äga verkställa
likvidationen, och å dem, som äga teckna föreningens firma. Afgår
likvidator eller utses ny sådan eller sker ändring i rätten till firmateckning,
skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.
Denna lag träder i kraft den
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 31.
39
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i lagen om försäkringsrörelse
den 24 juli 1903.
Härigenom förordnas, att 34, 38, 54, 84, 88 och 112 §§ i lagen
om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
34 §.
Försäkringsaktiebolag skall företrädas af en styrelse, bestående af
tre eller flera ledamöter.
Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.
Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.
Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten
att teckna bolagets firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.
38 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest föra bolagets talan. ,
Ej må dock prokurist för bolaget antagas.
För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,
att den undertecknas på annat sätt, än i 36 § sägs om skriftlig afhandling,
som för bolaget ingås.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
54 §.
Upplöses försäkringsaktiebolag af annan anledning än i 51, 52 eller
136 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom
likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller bolagets
beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att vara
likvidator anses gälla intill dess likvidationen blifvit afslutad, men må när
som helst kunna af bolaget återkallas.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom nu är fråga, med uppgift å dem, som, enligt hvad här ofvan
i denna paragraf är sagdt, skola vara bolagets likvidatorer, äfvensom
å dem, hvilka enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår
likvidator eller utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till
firmateckning, skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.
84 §.
Ömsesidigt försäkringsbolag skall företrädas af en styrelse, bestående
af tre eller flera ledamöter.
Ledamot af styrelsen skall vara i Sverige bosatt svensk undersåte.
Val af styrelseledamot må ej afse längre tid än fem år. Styrelseledamot
må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit vald, ej gått till
ända, kunna genom beslut å bolagsstämma från uppdraget skiljas.
Ändring i styrelsens sammansättning äfvensom i fråga om rätten
att teckna bolagets firma skall ofördröjligen för registrering anmälas.
88 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest föra bolagets talan.
Ej må dock prokurist för bolaget antagas.
För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,
att den undertecknas på annat sätt än i 86 § sägs om skriftlig afhandling,
som för bolaget ingås.
112 §.
Upplöses ömsesidigt försäkringsbolag af annan anledning än i 109,
110 eller 1.36 § sägs, skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter
41
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
såsom likvidatorer, där ej, till följd af bolagsordningens bestämmelse eller
bolagets beslut, en eller flera särskilda likvidatorer utses. Uppdraget att
vara likvidator anses gälla, intill dess likvidationen blifvit afslutad, men
må när som helst kunna af bolaget återkallas.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla upplösning,
hvarom nu är fråga, med uppgift å dem, som enligt hvad i denna
paragraf är sagdt, skola vara bolagets likvidatorer, äfvensom å dem, hvilka
enligt bolagets beslut äga teckna bolagets firma. Afgår likvidator eller
utses ny sådan eller sker ändring i fråga om rätten till firmateckning,
skall ock därom anmälan för registrering ofördröjligen göras.
Denna lag träder i kraft den
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Sami.
1 Afd. 13 Höft.
6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 38 § i lagen angående solidariska bankbolag den 18
september 1903.
Härigenom förordnas, att 33 § i lagen angående solidariska bankbolag
den 18 september 1903 skal! erhålla följande ändrade lydelse:
33 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets uppdrag,
bemyndigande, som i 31 § sägs, af styrelsen lämnas.
För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,
att den undertecknas på annat sätt, än i 32 § sägs om skriftlig afhandling,
som för bolaget ingås.
Denna lag träder i kraft den
Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 31.
43
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse af 30 § i lagen angående bankaktiebolag den 18 september
1903.
Härigenom förordnas, att 30 § i lagen angående bankaktiebolag den
18 september 1903 skall erhålla följande ändrade lydelse:
30 §.
Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets uppdrag,
bemyndigande, som i 28 § sägs, af styrelsen lämnas.
För giltigheten af fullmakt, som för bolaget utfärdas, erfordras ej,
att den undertecknas på annat sätt, än i 29 § sägs om skriftlig afhandling,
som för bolaget ingås.
Denna lag träder i kraft den
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
Enligt den affattning, som minoriteten velat gifva åt nedannämnda
lagrum, skulle dessa lyda på följande sätt:
l:o) 44 § i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895,
»Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest bolagets talan föra.
Ej må dock prokurist för bolaget antagas.
Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits
allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets
firma.»
2:o) 27 § i lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet
den 28 juni 1895,
»Styrelsen äge förordna ombud att å föreningens vägnar söka, kära
och svara, så ock eljest föreningens talan föra.
Ej må dock prokurist för förening antagas.
Fullmakt, som för förening utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits
allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna föreningens
firma.»
3:o) eu hvar af 38 och 88 §§ i lagen om försäkringsrörelse den 24
juli 1903,
»Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest föra bolagets talan.
Ej må dock prokurist för bolaget antagas.
Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits
allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets
firma.»
4: o) 33 § i lagen angående solidariska bankbolag,
»Styrelse äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära och
svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets uppdrag,
bemyndigande, som i 31 § sägs, af styrelsen lämnas.
Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits
allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets
firma.»
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 31.
45
och 5:o) 30 § i lagen angående bankaktiebolag den 18 september
1903,
»Styrelsen äge förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära
och svara, så ock eljest bolagets talan föra. Ej må dock, utan bolagets
uppdrag, bemyndigande, som i 28 § sägs, af styrelsen lämnas.
Fullmakt, som för bolaget utfärdas, vare giltig, ändå att den underskrifvits
allenast af den eller dem, som äro berättigade att teckna bolagets
firma.»