Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
1
N:0 145.''
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
ökad bredd af sv ängbro spannen å järnvägsbron öfver
Göta älf på statsbanan genom Bohuslän; Gifven Stockholms
slott den 27 april 1906.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att järnvägsbron öfver Göta älf å statsbanan genom Bohuslän må
byggas med en fri vattenöppning vid lågvattenstånd under svängbrospännen
af 18 meter samt en bottenbredd under samma spann af
17,5 meter.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
Gr IT 8 T A F.
Axel Schotte.
Bill. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 81 Haft.
1
2
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 21 april 1906.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Biesért,
friherre Marks von Wurtemberg,
Sidner,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
Enligt den af Kung). Maj:t den 7 augusti 1903 fastställda definitiva
plan för framdragande af statsbanan genom Bohuslän mellan Göteborg
och Skee å sträckan från Skafteröd till Olskroken skall järnvägen, efter
att från Tingstad hafva framdragits till Göta älf, öfvergå denna älf dels
på svängbro och dels på fast bro samt därefter föras öfver Västergötland—Göteborgs
järnväg för att därifrån provisoriskt inledas på Olskrokens
station.
Förslaget till Till denna brobyggnad hafva flere förslag förelegat. De ritningar,
br &b/i903d a< SOm me<^ ^en ursPrunglig''a planen till järnvägen för Riksdagen framlades
och af järnvägsstyrelsen den 25 september 1903 ingåfvos till
Kung], Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län för fast
-
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
ställelse, upptogo en brobyggnad å nu ifrågavarande ställe med 2 svängbrospann,
hvartdera med fria segelöppningar af 18 meter i vattenlinjen
och 17,5 meter i bottnen. Bron skulle enligt detta förslag anläggas för ett
djup under svängbrospannen af allenast 3 meter under lägsta vattenytan.
Kostnaden för denna bro var ursprungligen beräknad till 331,500
kronor.
Då sedermera ifrågasattes, att detta djup borde blifva 6 meter
under lägsta vattenytan, ansåg järnvägsstyrelsen att för kostnadernas
nedbringande en reduktion af bredden i svängbrospannen kunde i sammanhang
med djupets ökande vidtagas, helst som det då föreliggande
förslaget af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till ombyggnad af Trollhätte
kanal för ett djup af 6 meter upptog en bredd i slussarnas portöppningar
af allenast 15,5 meter. I det nya brobyggnadsförslag, som
uppgjordes för ett segeldjup i svängbrospannen af 6 meter reducerades
därför bredden af dessa spann till 15,8 meter i lågvattenytan och 15,4
meter i botten.
I statsverkspropositionen till 1905 års Riksdag erinrades, vid förslaget
om beviljande af ytterligare medel för statsbanan genom Bohuslän,
om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda förslag till ombyggnad
af trafikkanalen vid Trollhättan för fartyg om 6 meter djupgående samt
anmäldes, bland annat, dels att kostnaden för ifrågavarande bros uppförande
enligt senast föreliggande förslag för ett vattendjup af 6 meter under
lågvattenytan i svängbrospannen beräknats till 734,400 kronor, dels ock
att Göteborgs stad, som lämnats tillfälle yttra sig, huruvida staden
ville bidraga till den ökade kostnaden för ifrågavarande bros utförande
enligt nyssberörda förslag, förklarat sig icke hafva funnit anledning
att lämna dylikt bidrag. Dåvarande chefen för civildepartementet,
som jämväl framhöll, att, äfven om trafikkanalen icke komme att byggas
för större vattendjup än 3 meter eller något däröfver, anledning förefunnes
därtill, att älfven å den nedersta delen närmast Göteborg behöfde
hafva större djup än 3 meter, fann det klokt och förtänksamt, om järnvägsbron
byggdes för ett djup af 6 meter i svängbrospannen, och förordade
i följd häraf och med beräkning af brokostnaden till 734,400
kronor, att af Riksdagen måtte för ifrågavarande statsbana äskas ett
belopp för år 1906 af 1,254,957 kronor 68 öre.
Riksdagens statsutskott fann emellertid i sitt utlåtande öfver statsverkspropositionen
i förevarande del, att hänsynen till kanalens framtida
ombyggnad icke påkallade att uppföra ifrågavarande järnvägsbro för
större vattendjup än 4 meter vid lågvattenstånd. I följd däraf och då
skillnaden i kostnad mellan en bro för 6 meters djup och 4 meters djup
i svängbrospannen utgjorde 194,400 kronor, hemställde utskottet, att
Förslaget till
brobyggnad
af 1904.
Proposition
till 1905 års
Riksdag ang.
beviljande af
medel till
brobyggnader
m. m.
1905 års Riksdags
beslut.
Förslaget till
brobyggnad
af 1905.
Styrelsens för
Trollhätte
kanal- och vattenverk
skrifvelse
den 25
oktober 1905
ang. brons
byggande för
6 meters
vattendjup.
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
Riksdagen till fortsättande af statsbanan från Göteborg till Skee måtte
bevilja allenast 1,475,600 kronor.
Sedan Första Kammaren bifallit Kungl. Maj:ts förslag rörande det
högre anslagsbeloppet, men Andra Kammaren däremot anvisat det lägre
beloppet, anslöt sig Riksdagen vid gemensam votering till det af Andra
Kammaren fattade beslutet.
I följd af detta Riksdagens beslut uppgjordes i järnvägsstyrelsen
nytt förslag till ifrågavarande järnvägsbro, enligt hvilket, med ett vattendjup
af 4 meter under lågvattenytan i svängbrospannen, den fria
bredden i vattenytan under dessa spann skulle blifva 15,7 meter vid
lägsta vattenstånd och bottenbredden utgöra 15,4 meter. Detta förslag
är af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län
godkändt genom resolution den 19 december 1905.
Emellertid hade styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk i
underdånig skrifvelse af den 25 oktober 1905 framhållit, att det
för storindustriens utveckling måste anses vara af största betydelse,
att äfven större fartyg, hvilka med fördel kunde förmedla trafik till
längre bort belägna handelsplatser, icke hindrades att inlöpa i den
stora, naturliga hamnbassäng, som bildas af Göta älfs nedre lopp, och
detta alldeles oafsedt. hvilket djup Trollhätte kanal ofvanför nyssnämnda
del af älfven kunde komma att i framtiden erhålla; och då styrelsen
ansåge sig böra verka för att möjligheterna för en hela landet gynnande
afsättning af de vid Trollhättan tillgängliga stora kraftbeloppen
på intet sätt inskränktes, hade styrelsen funnit sättet för den ifrågavarande
brobyggnadens utförande vara af sådan betydelse för det verk,
styrelsen tillsatts att förvalta, att styrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t
måtte besluta, att svängbroöppningen i Bohusbanans bro öfver Göta älf
skulle utföras för framsläppande af fullt lastade fartyg af den storlek,
som erfordrades för uppehållande af fraktfart ej allenast till Östersjöoch
Nordsjöhamnar utan äfven till längre bort belägna handelsplatser.
Med förmälan att, enligt hvad för styrelsen uppgifvits, arbetena med
bron icke fortskridit längre, än att det sålunda framställda önskningsmålet
skulle kunna förverkligas utan afsevärd kostnad för ändring af
redan utfördt arbete, om blott beslut i sådant afseende utan dröjsmål
fattades, hade styrelsen, i afseende på sättet för gäldande af den ökade
kostnad, som brons anordning för ett större segeldjup i svängbrospannet
kräfde, förklarat, att styrelsen, med hänsyn till de fördelar, som
därigenom vunnes för Trollhätte kanal- och vattenverk, icke skulle hafva
tvekat att föreslå, att denna kostnad fått utgå af verkets medel, därest
sådana funnits tillgängliga; men då så ej vore förhållandet, utan kanal
-
5
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 145.
och vattenverkets öfverskott skulle öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden,
föresloge styrelsen, att det för ändamålet erforderliga beloppet
finge ur nämnda fond anvisas; tilläggande styrelsen, att, därest Kungl.
Maj:t skulle anse, att de mera indirekta fördelarna af broöppningens fördjupning
icke tillräckligt motsvarade detta belopp, styrelsen ville påpeka,
att handels- och sjöfartsfonden kunde beredas direkt ersättning för
det föreslagna utlägget genom bestämmande af en särskild broafgift,
att erläggas af de fartyg, som hade större djupgående än det, för hvilket
bron nu byggdes.
Såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som statskontoret hafva i
häröfver afgifna yttranden tillstyrkt kanalstyrelsens framställning. Järnvägsstyrelsen
meddelade, att det belopp, som, utöfver förut anvisade
medel, erfordrades för att bygga järnvägsbron för 6 meters vatten under
lågvattenytan, uppginge till 342,400 kronor eller eventuellt 366,400
kronor.
Vid föredragning af kanalstyrelsens framställning fann Kungl. Maj:t Kungi.
emellertid genom beslut den 16 mars 1906, med hänsyn särskildt till besIut d“n.
Riksdagens förr omförmälda beslut, kanalstyrelsen framställning icke till 16 m‘ir8im''
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
Fråga har emellertid sedermera uppkommit, huruvida icke den fria Fördelar af cn
vattenöppningen i svängbrospannen borde ökas till den i järnvägssty- v.°k“ine ''
relsens ursprungliga broförslag upptagna bredd af 18 meter. Det har "n*™ bredd"
nämligen ansetts, att häraf åtskilliga fördelar för sjöfarten vore att hämta. tiU 18 meterFartygs
tekniken sträfvar alltmera efter att kunna framföra största möjliga
last på minsta djupgående, hvilket påkallar en ökning af fartygens bredd.
Sveriges för närvarande största lastångare lärer visserligen allenast hafva
en bredd af 15.95 meter, men all sannolikhet skall tala för att vi i Sverige
snart få lastångare med en bredd af 17—18 meter. Trafiken med sjögående
pråmar är också under utveckling och det kan antagas, att densamma
i framtiden får allt större omfattning. Då dessa pråmar i allmänhet
byggas mycket breda, vore det till gagn för transporten å våra
inre vattenvägar, om farledernas bredd medgåfve dylika breda men
grunda pråmars framförande i så stor utsträckning som möjligt. Visserligen
kan det ej antagas, att farleden i sin helhet i Göta älf kan eller
bör ordnas för framförande af fartyg med en bredd af 17—18 meter
och det så mycket mindre som, efter järnvägsbrons öfver Göta älf anläggande
tör 4 meters vattendjup, en ombyggnad af nuvarande trafikkanalen
vid Trollhättan icke lärer kunna under den närmare framtiden
vidtagas till större vattendjup än 4 meter under lågvattenytan. Däremot
kan det vara af betydelse, att vid nedersta delen af Göta älf, där
Kostnaderna
för en ökning
af bredden i
järnvägsbrons
svängbrospann.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
industriella anläggningar företrädesvis torde komma att uppstå, och
hvilka anläggningars tillkomst måste vara af betydelse för afyttrande af
den elektriska energi, som kronan säkerligen kommer att tillhandahålla
från kraftstation vid Trollhättan, möjlighet beredes för stora fartyg att
uppkomma. Genom en ökning af bredden i svängbrospannen skulle
stora djupgående fartyg kunna passera bron vid högt vattenstånd eller
vid mindre nediastning af fartygen. Då det särskildt lärer vara att
förmoda, att en skeppsbyggnadsindustri så småningom skall uppblomstra
vid nedre delen af Göta älf, skulle det vara till nytta, om mycket stora
fartyg kunde byggas å dessa varf, hvilket, enär dessa fartyg blott olastade
behöfde passera bron, möjliggjordes genom en ökning af bredden i svängbrospannen.
Då jag i följd häraf ansett, att åtskilligt vore att vinna, om bredden
af svängbrospannens fria vattenöppning ökades, därest så kunde ske
utan någon afsevärdare kostnad, har jag satt mig i förbindelse med
järnvägsstyrelsen och därvid af öfveringenjören Sundbergs skrifvelse
den 27 mars 1906 inhämtat, dels att, sedan genom verkställd belastning
af pålar uti det redan anordnade pålknippet för den under utförande
varande pelaren A för ifrågavarande bro, utrönts, att vid brostället en
belastning af 10 ton per påle bör kunna tillåtas, den hufvudsakligaste
kostnadsökningen hänför sig till öfverbyggnaden, samt att kostnadsökningen
i sin helhet beräknas blifva för 17 och 18 meters fri öppning
vid lägsta vattenstånd respektive 8,000 och 12,000 kronor, dels att
bottenbredden blir ungefär densamma som fria öppningen lägsta vattenytan,
dels ock slutligen att järnvägsstyrelsen ännu icke gått i författning
om anskaffande af öfverbyggnaden till ifrågavarande bro.
Den åsyftade ändringen i planen för brobyggnaden kan således vinnas
för en jämförelsevis ringa ökad kostnad, som icke kan spela någon afgörande
roll vid ett så omfattande brobyggnadsföretag. Brons öfverbyggnad
torde först i början af sommaren komma att beställas. Då emellertid
Riksdagen vid anvisande af medel till ifrågavarande statsbana haft sig
förelagdt ett broförslag, som upptager en mindre bredd af svängbrospännen
än den jag anser önskvärd, torde Riksdagens medgifvande till
antydd förändring, som medför något ökade kostnader för brobyggnaden,
böra inhämtas.
Som ännu är ovisst, huruvida icke förut angifna belopp, 12,000
kronor, för ökning af svängbrospannens bredd kan till större eller
mindre del utgå ur redan beviljade medel till ifrågavarande järnvägsföretag,
anser jag icke hemställan nu behöfva göras hos Riksdagen om
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145. 7
anvisande af de medel för den ökade kostnad, som uppkommer genom
en förändring af bredden i svängbroöppningarna.
På grund af hvad jag sålunda anfört får jag härmed underdånigst
hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes aflåta nådig proposition till Riksdagen
med framställning, att Riksdagen måtte medgifva, att järnvägsbron öfver
Göta älf å statsbanan genom Bohuslän må byggas med en fri vattenöppning
vid lågvattenstånd under svängbrospannen af 18 meter samt
en bottenbredd under samma spann af 17,5 meter.
Till hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga närvarande
ledamöter förenade sig, behagade Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnade,
att nådig proposition, af den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Solve Berger.
Departements
chefens
hemställan.