Kungl. Majds Nåd. Proposition No 14.
7
N:o 14.
Kungl. Maj.is nådiga ''proposition till Riksdagen, angående fortfarande
bestånd af en med Magnesitaktiebolaget Tarrekaise
afslutad öfverenskommelse rörande vissa mineralfyndiglieter
å kronojord i Norrbottens lån; gifven Stockholms
slott den SO december 1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kung]. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,
att skedd försummelse af magnesitaktiebolaget Tarrekaise att före
den 1 mars 1905 inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens
län styrka, huru stort belopp bolaget under år 1904 utgifvit
för undersökningsarbete å vissa till bolaget på arrende upplåtna mineralfyndigheter
å kronojord inom Kvickjocks kapellförsamling af nämnda
län, icke skall utgöra hinder för den om arrendeupplåtelsen afslutade
öfverenskommelsens fortfarande bestånd.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Gästa Tamm.
Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition No 14.
Utdrag af protokollet öfver jordbruhsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
december 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Timsten.
Biesért,
friherre Marks von WtTRTEMBERG,
Tamm,
STOFTER,
Hellner,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström.
79:o.
Departementschefen, statsrådet Tamm anförde:
I nådig proposition den 31 mars 1903 gjorde Eders Kungl.
Maj:t framställning till Riksdagen i fråga om tillgodogörandet af vissa
magnesitfyndigheter å kronojord inom Kvickjocks kapellförsamling af
Norrbottens län. Eders Kung!. Maj:t föreslog därvid Riksdagen att medgifva,
att ifrågakomma fyndigheterna finge på arrende upplåtas samt
att för sådan upplåtelse skulle gälla vissa hufvudgrunder. Bland dessa
ingingo bestämmelser dels därom, att för fyndigheternas fullständiga
undersökning och för andra förarbeten m. m. skulle beräknas en tid af
fem år från och med det år, hvarunder arrendeaftal mellan kronan och
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
vederbörande arrcnd^or komme till stånd, samt att arbetet under denna
d skulle bedrifvas i den omfattning, att årligen på detsamma nedlades
eu summa af minst 8,000 kronor, däraf minst 5,000 kronor i verkliga
arbetskostnader, med skyldighet för vederbörande arrendator att för
afr ;essa ar den 1 mars året därefter inför Eders
KungL Maj.ts befallningshafvande i Norrbottens län styrka, huru stort
for, andamalet utgifvits, dels och därom, att föreskrifterna i 8 13
åt nadiga kungörelsen om begagnande af kronans jordägarandel i grufva
den 20 oktober 1899 skulle i tillämpliga delar lända" till efterrätt^
/ arrendekontraktet inforas. 1 den paragraf af nämnda kungörelse,
ill hvilken sålunda hanvisas, foreskrifves, bland annat, att, därest arrendator
af kronans jordagarandel i grufva underlåter att behörigen fullgöra
arrendevillkoren, arrenderätten blir förverkad och arrendatorn skyldig
att afträda grufandelen sex månader efter det att förverkandet skedda
bedan Riksdagen uti skrifvelse den 22 maj samma år anmält, att
Riksdagen mod viss ändring, som ej aftåg nyss angifna bestämmelser,
aiht Eders Kungl. Maj:ts berörda framställning, godkände Eders
Kungl. Maj:t den 5 juni 1903 Riksdagens beslut i hvad detsamma skilde
sig tran Eders Kungl. Maj:ts förslag samt anbefallde kammarkollegium
och kommerskollegium att, i öfverensstämmelse med de af Eders Kungl.
Maj t och Riksdagen godkända hufvudgrunder för ifrågavarande uppiåteise
uppgöra förslag till aftal om samma upplåtelse samt därefter
underställa detta förslag Eders Kungl. Maj:ts pröfning och fastställelse.
h p a erumet k°Pegiei’na till fullgörande häraf inkommit med utlåtande,
behagade Eders Kungl. Maj:t den 26 mars 1904 godkänna ett inom
jordbruksdepartementet utarbeta^ förslag till öfverenskommelse mellan
Mers Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt magnesitaktiebolaget Tarrekaise,
a andra sidan, om upplåtande på arrende till detta bolag af ei
mindre följande fyra järnmalmsinmutningar å Tarrekaise inom Kvickjocks
p Ja?oSanlmg’ 1Ui,nllgf?n n:ris 2931 dägaren, 2932 Bruden, 2937 Haren
f 939,°S äfven de inom de för fyndigheterna n:ris 2937
aren och 2939 _ Orren anvisade utmål belägna magnesitinmutningar
äfvensom magnesitmmutnmgarna Paturkårso n:ris 1 och 5 samt Hildo
Uti det kontrakt, som sedermera enligt Eders Kungl. Makts bemyndigande
upprattats med magnesitaktiebolaget Tarrekaise, bestämmes
. . Jo annat’ dels outl mom. 1, att bolaget skall vara skyldigt att under fem
som1"? T '' mG/d -T 1904 bedrifVa undersökningsarbetet i den omfattning,
förut angifvits, samt att fullgöra ofvan omförmälda anmälningsplikt
mord%d "I Ör nämn?a arbete ''Pgdfna beloppet, dels ock uti
m- 12, att, om bolaget underlåter att behörigen fullgöra arrendeBih.
Hl. Eiksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Höft. 2
10
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 14.
villkoren, arrenderätten skall vara förverkad och bolaget skyldigt att
frånträda arrendet sex månader efter det att förverkandet skedde.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län bar nu
i underdånig skrifvelse den 28 oktober 1905 anmält, att magnesitaktiebolaget
Tarrekaise den 23 augusti samma år, för fullgörande af bestämmelserna
uti mom. 1 i förberörda kontrakt, till Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ingifvit, kvitterade räkningar å bolagets utgifter
under år 1904 för undersökningsarbeten å de till bolaget upplåtna
fyndigheterna; och bar Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande vidare
anfört, att vid företagen granskning af, huru mycket penningar bolaget
kunde anses styrkt sig hafva nedlagt å ifrågavarande undersökningsarbete,
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande funnit, att bolagets
utgifter för ändamålet uppgått till 9,446 kronor 89 öre, däraf 6,405
kronor 9 öre af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansetts böra
räknas såsom verkliga arbetskostnader; att, ehuru bolaget således måste
anses hafva för år 1904 tillfullo fullgjort sina åligganden enligt kontraktets
mom. 1 i hvad beträffade det föreskrifna minimum för nedlagda
utgifter, bolaget icke inom föreskrifven tid styrkt detta förhållande, hvarför
bolaget på grund af bestämmelserna i mom. 12 uti arrendekontraktet kunde
anses hafva förverkat arrenderätten till förut uppräknade fyndigbeter;
att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge sig höra uttala,
att, så vidt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande kunde finna, Eders
Kungl. Maj:t och kronan icke kunde anses hafva lidit något men genom
den försummelse, som bolaget låtit komma sig till last, isynnerhet som
bolaget genom att nedlägga större kostnader än som stadgats måste
anses hafva visat sig ämna vilja fortsätta med bearbetningen af ifrågavarande
magnesitfyndigheter; samt att berörda bestämmelse om en
viss tid, inom hvilken bolaget skulle irdämna bevis om omfattningen
af sitt undersökningsarbete, syntes hafva tillkommit för att bolaget
icke skulle kunna förhindra Eders Kungl. Maj:t och kronan att, om
bolaget icke idkade grufdrift, upplåta densamma åt andra. I
I hvad Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande sålunda anfört
anhåller jag att få instämma. Såväl ur billighetens synpunkt som med
hänsyn till statens intresse finner jag uppenbart att kontraktet bör utan
hinder af den inträffade oväsentliga försummelsen bibehållas vid gällande
kraft.
Då emellertid Riksdagen deltagit i bestämmandet af villkoren för
ifrågavarande upplåtelse, torde dess yttrande jämväl i föreliggande fråga
böra inhämtas. Jag hemställer alltså i underdånighet, att Eders Kungl.
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14.
Maj:t, måtte firma bolagets försummelse att före den 1 mars 1905 inför
Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande i Norrbottens län styrka, huru
stort belopp bolaget under år 1904 utgifvit för undersökningsarbete å
ifrågavarande fyndigheter, icke böra utgöra hinder för öfverenskommelsens
fortfarande. bestånd, samt i nådig proposition föreslå Riksdagen
att härtill gifva sitt medgifvande.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Majd Konungen gilla och bifalla; och
skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan — till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Hugo Elliot.