Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

1

N:o 126.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående vissa
ändringar i gällande förordning angående stämpelafgift^
i gifven Stockholms slott den 18 april 1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att besluta, dels att 8, 9, 27 och 54 §§ i nådiga förordningen
angående stämpelafgiften skola erhålla den ändrade lydelse, härvid
fogade förslag utvisar, dels ock att de i 8 och 54 §§ af förslaget
införda bestämmelser angående aktie- och lottbrefs förseende med stämpel,
då sådan handling af vederbörande bolag utfärdas, och ansvar för underlåtenhet
att i sådant fall belägga densamma med föreskrifven stämpel
skola träda i kraft den 1 juli 1906, men öfriga i förslaget innefattade
nya eller förändrade bestämmelser den 1 januari 1907.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Elof Biesért.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft.

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

Förslag

till

ändrad lydelse af 8, 9, 27 och 54 §§ i nådiga förordningen angående
stamp elafgiften den 2 juni 1899.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt
här nedan stadgas.

A) Bouppteckning, Fideikommissbref om fast egendom, Gåfvobref,
Morgongåfvobref, Testamente och Äktenskapsförord:

Fideikommissbref om fast egendom skall, då det för lagfart företes,
förses dels med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens
värde, dels och med ytterligare stämpel enligt de grunder, som
äro stadgade för beräkning af stämpel å andel i död mans bo, för
samma värde efter afdrag ej mindre för den i egendomen intecknade
gäld, som vid siste fideikommissariens död kan vara obetald, samt för
hvad den nye fideikommissarien enligt fideikommissbrefvet kan vara
skyldig till annan utgifva, än äfven för det enligt 17 § beräknade
kapitalvärdet af nyttjanderätt till eller afkomst af egendomen i dess
helhet eller någon del däraf, därest sådan rätt visas tillkomma annan
än den nye fideikommissarien.

Sökes på grund af fideikommissbref lagfart senare än efter lagbort
ske, skall utöfver den stämpel, som nu är sagd, å fideikommissbrefvet
läggas stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens
värde.

Se för öfrigt 10, 13, 17, 18 och 19 §§.

Gåfva af fast egendom: afhandling därom skall, då den för lagfart
företes, förses med stämpel till nedannämnda belopp:

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 80
öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens
värde.

Sökes på grund af afhandling, hvarom här är fråga, lagfart senare
än efter lag bort ske, skall afhandlingen förses med stämpel till dubbla
beloppet af hvad nyss för hvarje fall är stadgadt.

Se för öfrigt 10, 13 och 19 §§.

Gåfva af läs egendom: afhandling därom skall vid utgifvandet
förses med stämpel till nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 60
öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens
värde.

Bortgifves genom afhandlingen aktie eller lott i solidariskt bankbolag,
och skall, enligt hvad nedan stadgas, aktie- eller lottbrefvet på
grund af öfverlåtelsen beläggas med stämpel, må vid beräknande af
den stämpel, hvarmed afhandlingen skall förses, afdragas beloppet af
den för aktie- eller lottbrefvet föreskrifna stämpel.

Morgongåfvobref — — —

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöfver
den stämpel, som, enligt hvad ofvan stadgas, kan erfordras, förses
med särskild stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens
värde, eller, ifall lagfarten sökes senare än efter lag bort ske,
af 1 krona 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af nämnda värde.

Se för öfrigt 10, 13, 16, 17 och 19 §§.

Äktenskapsförord — —------------

B) Öfriga stämpelpliktiga enskilda handlingar:

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: — — — — — —
Aktiebref, som af inländskt aktiebolag utfärdas för ökning af det
vid bolagets bildande tecknade aktiekapitalet, skall, innan brefvet
af bolaget utgifves, förses med stämpel af 10 öre för hvarje fulla 10
kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda aktie lyder, eller, om
brefvet utfärdats å två eller flera aktier, af det belopp, hvarå aktierna
sammanlagdt lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall

4

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition No 126.

erläggas betalning med högre belopp än det, hvarå aktien lyder,
stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet. " För
stämpelbeläggningens behöriga fullgörande svare ledamöterna i bolagets
styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen enligt bolagets
beslut uppdragits åt eu eller flera af dem, dessa ledamöter.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva aktie i inländskt aktiebolag,
skall aktiebrefvet vid öfverlåtelsen förses med stämpel af 5 öre
för hvarje fulla 20 kronor af aktiens värde. Detta värde skall anses
utgöra det efter fem för hundrade kapitaliserade medelvärdet af den
utdelning, som må hafva bestämts för de tre senaste räkenskapsår, beträffande
hvilka beslut rörande frågan om utdelning å aktier, medförande
enahanda rätt som den ifrågavarande, af bolaget fattats,
eller, ifall beslut i sådant hänseende föreligga allenast i fråga om två
räkenskapsår, för dessa år; skolande vid beräkningen af medelvärdet
tagas i betraktande jämväl sådant räkenskapsår, för hvilket enligt bolagets
beslut ingen utdelning skall äga rum. Har beslut i fråga om utdelning
fattats endast beträffande ett räkenskapsår, skall det efter enahanda
grund kapitaliserade värdet af samma års utdelning, där sådan beslutits,
läggas till grund för stämpelns beräkning.

Finnes aktiebrefvet vid öfverlåtelsen i utlandet, skall stämpelbeläggning
på grund af öfverlåtelsen ske, då aktiebrefvet för nye ägarens
räkning hit till riket inkommer.

Har för det eller de räkenskapsår, till hvilka, enligt hvad ofvan
för hvarje fall är stadgadt, hänsyn vid stämpelns beräkning skall tagas,
ingen utdelning å aktier med enahanda rätt som den ifrågavarande
beslutits, eller har beslut i ämnet ännu icke för något räkenskapsår
fattats, vare aktiebrefvet från stämpel fritt.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva aktie i utländskt aktiebolag,
skall aktiebrefvet, om det här i riket finnes, vid öfverlåtelsen
förses med stämpel af 5 öre för hvarje fulla 20 kronor af aktiens
nominella värde.

Anvisning — — •—■ — —--— —--— - — — —

Köp af fast egendom: afhandling därom eller af offentlig myndighet
utfärdad köpehandling skall, då den för lagfart företes, förses med
stämpel af 80 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;
dock att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,
som icke drifver bankrörelse, bör beläggas med stämpel af 1 krona 60
öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 126.

Sökes på grund af köpeafliandling lagfart senare än efter lag bort
ske, skall afhandlingen förses med stämpel till dubbla beloppet af hvad
nyss för hvarje fall är stadgadt.

Där köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade
villkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknadt från
första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, äger stämpelbeläggning
rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å järnväg, är
från stämpel fri.

Köp af lösören, hvilka i säljarens vård kvarblifva:--— — —

Lifränta--— — — — — — — — — — — — — — —

Lottbref, som af inländskt solidariskt bankbolag för ökning af grundfonden
eller genom tillskott af kommanditlottägare bildad särskild
fond utfärdas, skall, innan brefvet af bolaget utgifves, förses med
stämpel af 10 öre för hvarje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå
den i brefvet afsedda lott lyder eller, om brefvet utfärdats å två eller
flera lotter, af det belopp, hvarå lotterna sammanlagdt lyda; dock att,
ifall enligt bolagets beslut för lott skall erläggas betalning med högre
belopp än det, hvarå lotten lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande
till det högre beloppet. För stämpelbeläggningens behöriga fullgörande
svare ledamöterna i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen
enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flere af dem,
dessa ledamöter.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva lott i inländskt solidariskt
bankbolag, skall lottbrefvet förses med stämpel af 5 öre för hvarje
fulla 20 kronor af lottens värde. Detta värde skall anses utgöra det
efter fem för hundrade kapitaliserade medelvärdet af den utdelning,
som må hafva bestämts för de tre senaste räkenskapsår, beträffande
hvilka beslut rörande frågan om utdelning å lotter, medförande enahanda
rätt som den ifrågavarande, af bolaget fattats, eller, ifall beslut i
sådant hänseende föreligga allenast i fråga om två räkenskapsår, för
dessa år; skolande vid beräkningen af medelvärdet tagas i betraktande
jämväl sådant räkenskapsår, för hvilket enligt bolagets beslut ingen
utdelning skall äga rum. Har beslut i fråga om utdelning fattats
endast beträffande ett räkenskapsår, skall det efter enahanda grund
kapitaliserade värdet af samma års utdelning, där sådan beslutits,
läggas till grund för stämpelns beräkning.

Finnes lottbrefvet vid öfverlåtelsen i utlandet, skall stämpelbeläggning
på grund af öfverlåtelsen ske, då lottbrefvet för nye ägarens
räkning hit till riket inkommer.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 126.

Har för det eller de räkenskapsår, till hvilka, enligt livad ofvan
för hvarje fall är stadgadt, hänsyn vid stämpelns beräkning skall tagas,
ingen utdelning å lotter med enahanda rätt som den ifrågavarande
beslutits, eller har beslut i ämnet ännu icke för något räkenskapsår
fattats, vare lottbrefvet från stämpel fritt.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva lott i utländskt solidariskt
bankbolag, skall lottbrefvet, om det här i riket finnes, vid öfverlåtelsen
förses med stämpel af 5 öre för hvarje fulla 20 kronor af lottens nominella
värde.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution därå skall, då handlingen
för lagfart företes, förses med stämpel af 5 kronor; dock att
dylik handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke
drifver bankrörelse, bör förses med stämpel af 10 kronor.

Sökes på grund af handling, hvarom här är fråga, lagfart senare
än efter lag bort ske, skall handlingen förses med stämpel till dubbla
beloppet af hvad ofvan för hvarje fall är stadgadt.

Skog saf verkning----— — ■—• — — — —--— — —

9 §•

Till köpe- och bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, bestå
kontrahenterna hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda därom
slutadt är; dock vare nye ägaren pliktig att ensam vidkännas den förhöjning
i stämpeln, som kan inträda i följd däraf att lagfart sökes
senare än efter lag bort ske.

Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar
om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller
om afledning af vatten, skall stämpeln af lagfartssökanden ensam gäldas.

Stämpelafgift, som för bouppteckning utgått ur död mans bo,
skall arfvingar och testamentstagare emellan så gäldas, att en hvar
af dem består så mycket af samma afgift, som enligt de för beräkning
af sagda stämpelafgift stadgade grunder å hans andel i boet
belöper.

27 §.

Stämplar skola vara att tillgå af följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,2 5, 1,50, 2 och 3 kronor, samt

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar a 5, 10, 15, 20, 25, 30,
40, 50, 60 och 75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 20, 25,
50, 75, 100, 200 och 500 kronor.

54 §.

1. Den, som utgifver växel, anvisning, invisning, handling, som
innefattar uppdrag om inkassering af penningar och emot hvars företeende
eller aflämnande betalning fordras, kvittens, som, för inkassering
af penningar genom annan person än fordringsägaren, från en ort till
en annan försändes, eller bevis om insättning å depositionsräkning hos
bank eller bankir eller å kapitalräkning utan att därvid förse handlingen
med stadgad stämpel, så ock den, som öfverlåter eller till godkännande
eller betalning företer å utrikes ort utfärdad växel, anvisning, invisning,
sådan handling, innefattande uppdrag om inkassering, eller sådant
kvittens, som ofvan säges, utan att handlingen är med föreskrifven
stämpel försedd, skall bota tio gånger den felande stämpelns belopp;
dock vare minsta bot fem kronor.

2. Åsidosätter någon hvad i 8 § finnes föreskrifvet om stämpelbeläggning
af aktie- eller lottbref, då det af aktiebolag eller solidariskt
bankbolag utfärdas, böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock
vare minsta bot tjugufem kronor.

3. Den, som för egen eller annans räkning öfverlåter aktie eller
lott i solidariskt bankbolag utan att vid öfverlåtelsen förse aktie- eller
lottbrefvet med föreskrifven stämpel, så ock den, som på grund af
öfverlåtelse mottager sådan handling, hvilken icke blifvit med föreskrifven
stämpel försedd, utan att belägga handlingen med felande stämpel,
böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot
fem kronor.

4. Inkommer på grund af öfverlåtelse af aktie eller lott i solidariskt
bankbolag aktie- eller lottbrefvet för nye ägarens räkning hit
till riket, och underlåter han att inom en månad efter mottagandet förse
brefvet med stadgad stämpel, böte som i 3 mom. är sagdt.

5. Den obligationsutgifvare, som utlämnar obligation utan att
därvid förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar,
försäljer eller på hvad sätt det vara må öfverlåter i utlandet utgifven
obligation, utan att handlingen är försedd med föreskrifven stämpel
eller sådan påteckning af magistrat, som här ofvan under rubriken
obligation i 8 § omförmäles, skall bota tjugu gånger den felande
stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

6. Den obligationsutgifvare, som här i riket utlämnar obligation,
som är dagtecknad före den 1 Januari 1895, samt underlåter att förse
obligationen med den i 20 § föreskrifna anteckning, skall bota tjugu
gånger den å bandlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta
bot tjugufem kronor.

7. Utgifvare af gåfvobref om lös egendom eller af köpe- eller
bytesbref om fartyg skall för underlåtenhet att vid utgifvandet förse dylik
handling med stadgad stämpel bota två gånger den felande stämpelns
belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

8. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlämnar kvittens
å premie, utan att detta är behörigen med stämpel försedt, böte för
hvarje gång sådant sker två gånger den felande stämpelns belopp; dock
vare minsta bot tjugufem kronor.

9. Underlåter testamentstagare, som erhållit vederbörande arfvinges
godkännande af testamente, till livilket testamentstagaren veterligen
hänsyn icke tagits vid stämpelbeläggning af bouppteckningen efter
testamentsgifvaren och hvilket icke heller blifvit för bevakning vid domstol
företedt, att, då tid för testamentsbevakning ute är och en månad förflutit
sedan godkännande erhållits, förse testamentet med föreskrifven
stämpel, böte två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta
bot tjugufem kronor.

10. Där handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar
i 1, 5, 7 eller 8 mom. stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen
ålegat, försedd med behörig stämpel, vare äfven den,
hvilken såsom bevis om förvärfvad rättighet, mottager handlingen eller
densamma för annans räkning försäljer, belånar eller till godkännande
eller betalning företer utan att belägga den med felande stämpel, underkastad
det för felaktig eller försummad stämpelbeläggning af handlingen
stadgade ansvar.

11. Den, som uppgifver död mans bo, men därvid uppsåtligen
döljer undan tillgång af det värde eller lämnar annan falsk uppgift af
sådan beskaffenhet, att bouppteckningen af den anledning blifvit belagd
med stämpel till lägre belopp, än eljest vederbort, böte två gånger den
felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor; och må
den domstol, där bouppteckning skall ingifvas, på yrkande, vid underrätt
af allmän åklagare och vid hofrätt af advokatfiskal, vid vite tillhålla den,
som uppgifva död mans bo, att med ed fästa uppgiftens riktighet.

12. I de fall, hvarom sägs i denna §, följe ock skyldighet att
ersätta kronans förlust.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 126.

9

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 18 april 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Schotte.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Biesért anförde i underdånighet
:

Vid underdånig föredragning den 13 sistlidne januari af de till
statsregleringen för år 1907 hörande frågor hemställde jag, att till
täckande af de för samma år beräknade statsutgifterna en ökad stämpelbeskattning
skulle anlitas; och föreslog jag i sådant hänseende dels
höjning af stämpelafgiften vid lagfart å köp eller byte af fast egendom
dels ock införande af stämpelafgift för aktier och banklotter, då
sådana af vederbörande bolag utsläppas eller från en till annan öfverlåtas.

Jag anhåller nu att få framlägga det förslag till ändringar i
gällande stämpelförordning, som däraf påkallas.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Samt. 1 Åfd. 64 Höft.

2

10

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 126.

I fråga om beloppet af de ifrågavarande stämpelafgifterna föreslog
jag vid ärendets föredragning den 13 januari med hänsyn till
storleken af då beräknade statsutgifter, dels att den allmänna lagfartsstämpeln,
hvilken nu utgör 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af
fastighetens värde, skulle höjas, för fastighet å landet till 80 öre och
för _ fastighet i stad till 1 krona, samt att de ifrågasatta stämpelafgifterna
för aktier och banklotter skulle bestämmas till eu procent
af värdet å aktie eller banklott vid emission af nya sådana — dock att
stämpelfrihet skulle medgifvas för aktier eller banklotter, som utsläppas
vid bildande af nya bolag — och en half procent af värdet, beräknadt
i visst förhållande till de senaste årens utdelning, vid öfverlåtelse.

Sedan dess hafva emellertid vid pröfningen af de utaf Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen framställda anslagskraf af Riksdagen gjorts
indragningar och besparingar, uppgående sammanlagdt till ganska afsevärda
belopp. Äfven med tagen hänsyn därtill, att den höjning af
punschskatten, som af Kungl. Maj:t föreslagits, icke af Riksdagen bitallits,
torde därför, enligt hvad af mig anställda beräkningar gifva vid
handen, till fyllande af statsutgifterna för nästkommande år — dem
gifvetvis oberäknade, som äro afsedda att täckas genom lånemedel —
ökad eller ny beskattning icke behöfva anlitas i fullt den utsträckning,
som af mig vid den förberedande behandlingen af statsregleringen
ställdes i utsikt.

Med anledning af nu berörda förhållanden har jag funnit mig
föranlåten att vidtaga sådan jämkning i de af mig förut i omförmälda
hänseenden framställda förslag, att stämpelafgiften vid ansökning om
lagfart å köp eller byte af fast egendom i regel skulle sättas till 80
öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde, såväl då ansökningen
gäller fastighet i stad som då densamma afser fastighet å landet,
samt att stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktie eller banklott skulle utgå
med endast en fjärdedels procent af aktiens eller lottens värde. I hvad
mån detta skulle föranleda till minskning i de förut beräknade inkomsterna
af de ifrågavarande afgifterna, därom anhåller jag att strax få
närmare yttra mig.

Under förutsättning att den allmänna lagfartsstämpeln höjes på
sätt jag nyss föreslagit, torde för bibehållande af den nuvarande
proportionen mellan den allmänna lagfartsstämpeln och den stämpelafgift,
som skall utgöras, då lagfart på grund af köpe- eller bytesaf
handling sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, sistnämnda
afgift, hvilken nu utgår med 1 krona 20 öre för hvarje fulla 100 kronor

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 126.

af fastighetens värde, höra i motsvarande mån höjas, eller således till
1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af samma värde.

Därest en höjning till nämnda belopp af den allmänna lågtartsstämpeln
vid köp eller byte af fast egendom vidtages, lärer vidare af
skäl, som jag redan vid den tidigare behandlingen af hithörande frågor
framhållit, en motsvarande höjning jämväl af stämpelafgiften vid lagfart
å gåfva af fast egendom, som gifvits till skyldeman i rätt nedstigande
led — hvilken afgift enligt nuvarande bestämmelser utgår med 60 öre
för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde — böra äga rum.

I enlighet härmed skulle således äfven sistnämnda afgift höjas till
80 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde.

Däremot erfordras icke någon förhöjning i den nu stadgade
stämpelafgiften vid lagfart å gåfva af fast egendom, som gifvits till
annan än skyldeman i rätt nedstigande led. Sistberörda afgift utgår
nämligen redan nu med 1 krona 60 öre för 100 kronor, eller således
med samma belopp som det högsta, hvithet enligt det af mig nu framställda
förslaget skulle ifrågakomma vid lagfart å köp eller byte.

Af inom finansdepartementet tillgängliga uppgifter angående beloppet
af de stämplar, som användts för stämpelbeläggning vid lagfart
af köpe- och bytesafhandlingar angående fast egendom samt gåfvobref
angående sådan egendom, gifven till skyldeman i rätt nedstigande led,
framgår, att under femårsperioden 1900—1904 dessa stämplar uppgått
till följande belopp:

år 1900: å köpeafhandlingar.......... kr. 1,853,818: 4 0

„ bytesafhandlingar ......... ,, 44,548: 2 0

,, gåfvobref (till skyldeman
i rätt nedstigande

led).................................__________11,511: 40 kr. 1,909,878: —

år 1901: å köpeafhandlingar........... kr. 1,811,110:65

„ bytesafhandlingar ........ „ 46,516: so

„ gåfvobref (till skyldeman
i rätt nedstigande

led)................................_y,______12,668: — „ 1,870,295:4 5

år 1902: å köpeafhandlingar........... kr. 2,089,064:8 0

,, bytesafhandlingar......... „ 58,928: 2 0

,, gåfvobref (till skyldeman
i rätt nedstigande

led)................................______7,290:— }} 2,155,283: —

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 126.

år 1903: å köpeafhandlingar............ kr. 2,636,579: 7 0

„ bytesafhandlingar......... „ 99,143:4 0

„ gåfvobref (till skyldeman
i rätt nedstigande

led)............................... „ 11,610: — „ 2,747,333: i o

år 1904: å köpeafliandlingar............ kr. 2,524,276: 15

,, bytesafhandlingar......... ,, 79,482: —

„ gåfvobref (till skyldeman
i rätt nedstigande

led)................................ „____________8,084: 2o „ 2,611,842:35

eller således i medeltal för dessa fem år 2,258,926 kronor 38 öre.

En tredjedel af detta belopp utgör 752,975 kronor 46 öre. Den
nu föreslagna böjningen i ifrågavarande stämpelutgifter — hvilken
höjning motsvarar en tredjedel af de nuvarande afgifternas belopp
— torde därför kunna antagas komma att medföra en ökning i statsinkomst
af minst 753,000 kronor.

Enligt den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof beräknades, under där
angifna förutsättningar, de föreslagna höjningarna i lagfartsstämpeln
tillföra statsverket en ökad inkomst af 1,100,000 kronor. Genom den
nu gjorda modifikationen i förslaget skulle således den i ifrågavarande
hänseende beräknade ökningen i statsinkomst minskas med 347,000 kronor.

I samband med frågan om lagfartsstämpelns höjande i nu omförmälda
fall tillåter jag mig att upptaga äfven en annan fråga, hvilken
med den förra, åtminstone delvis, äger sammanhang.

Såsom allmänt kändt torde vara, inträffar ofta, att den lagstadgade
skyldigheten att inom viss tid söka lagfart eftersättes och att ansökning
om lagfart göres först långt efter den i lag föreskrifna tiden.
Häremot finnes för närvarande intet annat direkt korrektiv, än att rätten
kan, på yrkande af allmänna åklagaren eller af den, hvars rätt är af lagfartsansökningen
beroende, genom vite tillhålla den försumlige att fullgöra
sitt åliggande. Detta korrektiv har emellertid, enligt hvad erfarenheten
gifver vid handen, visatj sig icke vara tillräckligt verksamt. Då det
tydligen ur flera synpunkter är af vikt, att lagens stadgande i ifrågavarande
hänseende efterlefves, synas kompletterande bestämmelser i
sådant syfte erforderliga. Detta torde utan rubbning i gällande förordning
om lagfart i ganska väsentlig mån kunna vinnas genom att i det
fall, att fångeshandlingen för lagfart företes först efter föreskrifven tid,
höja beloppet af den stämpel, hvarmed handlingen eljest vid ansökning

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

om lagfart skall förses; och vill jag, efter samråd med chefen för
justitiedepartementet, i sådant afseende föreslå, att, under nämnda förutsättning,
ifrågavarande stämpelafgift bestämmes till dubbla beloppet
af hvad eljest skulle utgå.

Enligt gällande bestämmelser ifrågakommer särskild lagfartsstämpel
icke vid ansökan om lagfart på grund af giftorätt, arf eller skifte af
bolags samfällda gods. Ett stadgande i förevarande syfte skulle alltså
icke erhålla tillämpning å alla de fall, då lagfart sökes efter utgången
af den föreskrifna tiden. Denna omständighet synes dock icke innefatta
något afgörande hinder mot den föreslagna förändringen.

De handlingar, hvilka stadgandet sålunda skulle träffa, äro fideikommissbref,
gåfvobref och testamenten om fast egendom, samt köpeoch
bytesafhandlingar om sådan egendom äfvensom bref eller resolutioner
om skattelösen af kronojord. Att den för nu ifrågavarande fall
föreslagna höjningen af stämpelafgiften vid lagfart icke afser den stämpelafgift,
som vid ansökan om lagfart på grund af fideikommissbref eller
testamente utgör en motsvarighet till arfsskatten och utgår efter enahanda
grunder, som gälla för beräkning af stämpel å andel i död mans
bo, utan endast den särskilda lagfartsstämpeln, hvilken nu är bestämd
till 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde, framgår
af hvad jag förut yttrat.

I det föreliggande förslaget till ändringar i stämpelförordningen
hafva intagits bestämmelser äfven i nu angifna syfte.

Därest dessa bestämmelser i förordningen införas, torde detta böra
föranleda jämkning i ett i stämpelförordningen nu förekommande stadgande.
19 § af förordningen är nämligen föreskrifvet, att till köpeoch
bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, kontrahenterna skola, om
ej annorlunda aftalats, bestå hälften hvardera till stämpeln. Enär det
emellertid icke kan anses med billighet öfverensstämmande, att en
tidigare ägare får vidkännas högre stämpelbeskattning på grund af
den nye ägarens försummelse, torde till nämnda stadgande böra göras
ett tillägg af innehåll, att nye ägaren ensam skall bestå den förhöjning
i stämpeln, som kan inträda i följd däraf, att lagfart sökes senare än
efter lag bort ske.

Hvad angår den föreslagna stämpelafgiften vid emission af aktier
eller banklotter, synes denna afgift, såvidt angår aktier, böra utgå, så
snart dessa tillhöra en emission, vidtagen för ökning af det vid bolagets
bildande tecknade aktiekapital och, i fråga om lotter i solidariska
bankbolag, icke blott vid emission af nya hufvudlotter för ökning af

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 126.

grundfonden, sådan denna ursprungligen bestämts, utan äfven vid emission
af nya kommanditlotter för ökning af den förut bestämda kommanditfonden.

Nyssnämnda stämpelafgift synes lämpligast böra beräknas i förhållande
till det belopp, hvarå aktien eller banklotten lyder, såvida ej
enligt bolagets beslut för densamma skall erläggas betalning med högre
belopp, i hvilket fall stämpeln bör beräknas efter det högre beloppet.

Då aktie kan lyda å så lågt belopp som tio kronor, bör stämpeln
lämpligen sättas till tio öre för hvarje fulla tio kronor af det belopp,
hvarå stämpeln skall beräknas.

Uppbörden af stämpelafgiften synes enklast kunna ske genom
aktie- eller lottbrefvets beläggande med stämpel. I kontrollens intresse
synes ansvarigheten för, att föreskrifterna om stämpelbeläggningen
varda behörigen iakttagna, böra åligga samtliga ledamöter i vederbörande
bolags styrelse, såvida ej styrelsen uttryckligen öfverlämnat
tillsynen öfver nämnda föreskrifters fullgörande åt en eller flera af
styrelsens ledamöter, i hvilket fall ansvarigheten bör åligga desse.

Då i förslaget beträffande aktiebref stadgas, att sådan handlingskall
förses med stämpel, då den af aktiebolag för ökning af aktiekapitalet
utfärdas, åsyftas därmed äfven aktiebref, som utfärdas af
bankaktiebolag, något som jag anser mig böra anmärka därför, att i
lagen om bankaktiebolag sådant bolags aktiekapital benämnes grundfond.

Vidkommande stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier eller banklotter,
skulle denna, enligt det uppgjorda förslaget, utgå vid öfverlåtelse,
som äger rum mellan lefvande, eller, närmare bestämdt, vid öfverlåtelse
genom köp, byte eller gåfva, men däremot icke vid öfverlåtelse genom
testamente, i hvilket fall öfverlåtelsen redan nu är föremål för beskattning
enligt de grunder, som gälla i fråga om stämpelafgift för
andel i död mans bo.

På sätt jag får anledning att längre fram närmare beröra, skulle
enligt förslaget äfven vid öfverlåtelse af aktier och banklotter afgiften
uttagas genom aktie- eller lottbrefvets förseende med stämpel.

I detta sammanhang vill jag i förbigående nämna, att, enär enligt
gällande stämpelförordning afhandling om gåfva af lös egendom skall
vid utgifvandet förses med stämpel — utgörande, då egendomen gifvits
till skyldeman i rätt nedstigande led, 60 öre för hvarje fulla 100 kronor
af egendomens värde och i annat fall, 1 krona 60 öre för hvarje fulla
100 kronor af samma värde — till undvikande af dubbelbeskattning i
det fall att aktie eller banklott bortgifves genom skriftlig afhandling
i förordningen inrymts ett stadgande af innehåll, att, ifall genom

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 126.

sådan afhandling- bortgifves aktie eller banklott under sådana förhållanden,
att aktie- eller lottbrefvet på grund af öfverlåtelsen skall förses
med stämpel, vid beräknandet af den stämpel, hvarmed afhandlingen
skall förses, afdrag må göras med beloppet af den för aktie- eller lottbrefvet
föreskrift^ stämpel.

Stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier och banklotter synes böra
komma till användning icke blott vid öfverlåtelse af aktier och banklotter,
utfärdade af svenska bolag, utan äfven vid öfverlåtelse af dylika papper,
utfärdade af utländska bolag. I fråga om inländska aktier och banklotter
synes afgiften böra utgå icke allenast i det fall, att aktie- eller lottbrefvet
vid öfverlåtelsen finnes inom landet, utan äfven i fall handlingen på grund
af öfverlåtelse hit till riket inkommer, i hvilket sistnämnda fall stämpelbeläggningen
tydligtvis måste åläggas mottagaren, d. v. s. den nye
ägaren. Att indraga äfven sistnämnda fall under beskattningen synes
nödvändigt för att förekomma, att bestämmelserna om stämpelafgift vid
öfverlåtelse!’ af ifrågavarande papper skulle kringgås på det sätt att
dylika transaktioner anförtroddes åt utländska mellanhänder.

Hvad angår utländska aktier och banklotter torde däremot afgiften
endast böra ifrågakomma i det fall, att aktie- eller lottbrefvet vid öfverlåtelsen
finnes inom landet.

Som närnndt,, afsåg det af mig tidigare framlagda förslaget, att
den nu ifrågavarande stämpelafgiften skulle beräknas i visst förhållande
till de senaste årens utdelning å den öfverlåtna aktien eller banklotten.
Att i detta fall lägga det nominella värdet till grund för stämpelns
beräkning syntes mig nämligen — åtminstone såvidt angår inländska
papper — icke böra ifrågakomma, då ju en akties eller banklotts värde
i innehafvarens hand ofta representerar ett helt annat värde än det
nominella. Med afseende härå och då en för hela riket gällande officiell
notering af papper af ifrågavarande slag icke hos oss förekommer,
ansåg jag den lämpligaste utvägen vara, att stämpeln sattes i visst förhållande
till utdelningen å aktien eller banklotten. Enär emellertid
utdelningen kan under olika år högst betydligt växla, har det synts mig
lämpligt att till grund för beräkningen lägga medelvärdet af den utdelning,
som för de vid öfverlåtelsen senast förflutna räkenskapsåren må
hafva beslutits i fråga om aktier eller lotter, medförande samma rätt
i bolaget som den aktie eller lott, öfverlåtelsen gäller, därvid således
endast sådana räkenskapsår skulle komma i betraktande, beträffande
hvilka bolaget fattat beslut i fråga om utdelning å ifrågavarande aktier
eller lotter.

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

Med hänsyn till önskvärdheten häraf, att rörelsen icke i förevarande
afseende må betungas med mera besvärande band än nödigt, torde
antalet af de år, till hvilka hänsyn sålunda bör tagas, under alla förhållanden
böra begränsas till tre. Därest beslut, hvarom nyss nämnts,
endast i fråga om två räkenskapsår af bolaget fattats, måste man
gifvetvis nöja sig med att lägga dessa års utdelning till grund för
beräkningen af medelvärdet. Föreligger åter sådant beslut endast i fråga
om ett räkenskapsår, synes det bäst öfverensstämma med det föreslagna
beräkningssättet i andra fall att låta värdet af detta års utdelning tjäna
till utgångspunkt för beräkningen.

I enlighet med nu angifna grunder har i det föreliggande förslaget
för beräkningen af stämpeln vid öfverlåtelse af sådana handlingar,
hvarom här är fråga, föreskrifvits, att aktiens eller lottens värde skall
anses utgöra det efter fem för hundrade kapitaliserade medelvärdet af
den utdelning, som må hafva bestämts för de tre senaste räkenskapsår,
beträffande hvilka beslut rörande frågan om utdelning å aktier eller
lotter, medförande enahanda rätt som den ifrågavarande aktien eller
lotten, af bolaget fattats, eller, ifall beslut i sådant hänseende föreligger
allenast i fråga om två räkenskapsår, för dessa år, samt att, där beslut
i frågan fattats endast beträffande ett räkenskapsår, det efter enahanda
grund kapitaliserade värdet af samma års utdelning, där sådan beslutits,
skall läggas till grund för beräkningen. För tydlighetens skull har i
fråga om sättet för beräkningen af förenämnda medelvärde tillagts, att
därvid skall tagas i betraktande jämväl sådant räkenskapsår, för hvilket
enligt bolagets beslut ingen utdelning skall äga rum.

Såsom eu följd af nu omförmälda bestämmelser har vidare stadgats,
att, ifall för det eller de räkenskapsår, till hvilka hänsyn vid stämpelns
beräkning sålunda skall tagas, ingen utdelning å bolagets aktier eller
lotter med samma rätt som den ifrågavarande aktien eller lotten beslutits,
eller ifall beslut i ämnet ännu icke för något räkenskapsår fattats,
stämpelfrihet vid öfverlåtelsen skall äga rum.

Nu omförmälda bestämmelser lämpa sig emellertid endast för beräkningen
af värdet å aktier och banklotter, som utfärdats af inländska
bolag. Med afseende å aktier och lotter i utländska bolag skulle det
nämligen helt visst ofta möta alltför stora svårigheter för den enskilde
att förskaffa sig tillförlitlig kännedom om de beslut, som af vederbörande
bolag fattats beträffande utdelningen å bolagets aktier eller lotter. Tilläfventyrs
skulle ock en generell regel om en dylik värdeberäkning
beträffande utländska papper icke alltid passa in på förhållandena i utlandet.
I fråga om utländska aktier och banklotter synes därför den

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 126.

lämpligaste utvägen vara att meddela en bestämmelse, enligt hvilken
värdet å dessa i ifrågavarande hänseende skall beräknas efter det
nominella värdet.

Bestämmes stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier och banklotter
till en fjärdedels procent, torde ett njtt slag af beläggningsstämplar,
utöfver dem, som enligt gällande stämpelförordning redan
finnas, blifva behöflig!, nämligen beläggningsstämplar å 5 öre. Visserligen
skulle detta, om stämpeln sattes till 10 öre för hvarje fulla 40
kronor, kunna undvikas, men då en sådan beräkningsgrund, med hänsyn
därtill att ifrågavarande papper merändels lyda å jämna hundratal,
synes mindre tjänlig, torde nyssnämnda utväg, hvarigenom stämpeln
skulle kunna bestämmas till 5 öre för hvarje fulla 20 kronor, få anses
lämpligare. Äfven i sådant fall blifva visserligen aktier och lotter å
smärre belopp vid öfverlåtelse fria från stämpel, men då stämpelfriheten
endast skulle tillgodokomma aktier och lotter å belopp understigande
20 kronor, och sådana endast kunna förekomma i bolag med jämförelsevis
obetydligt kapital, synes ett dylikt undantag från den allmänna regeln
om stämpelskyldighet vid öfverlåtelse af dylika papper icke böra föranleda
någon betänklighet.

Hvad angår uppbörden af stämpelafgiften vid öfverlåtelse af ifrågavarande
värdepapper torde, äfven i fråga om denna afgift, det enklaste
sättet vara att uttaga afgiften genom aktie- eller lottbrefvets förseende
med stämpel. På sätt jag redan förut omförmält, afser ock förslaget,
att uppbörden äfven i detta fall skulle sålunda örclnas.

Gifvet är emellertid, att svårighet möter att i tillämpningen göra
föreskrifterna om stämpelbeläggning af hithörande handlingar i nu ifrågavarande
fall fullt effektiva. Det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida
icke i sådant syfte bestämmelser borde meddelas, hvarigenom, med anknytning
till föreskrifterna om dylik öfverlåtelses registrering hos vederbörande
bolag, ansvarigheten för aktie- eller lottbrefvets behöriga
stämpling kunde läggas å bolaget eller dess styrelse, en åtgärd, hvilken
gifvetvis skulle kunna förknippas med anordningar, ägnade att i väsentlig
mån underlätta kontrollen öfver stämpelafgiftens utgörande. Detta
skulle emellertid nödvändiggöra genomgripande ändringar i den civila
lagstiftningen, hvilka, åtminstone för närvarande, icke synas böra för nu
förevarande ändamål ifrågakomma. I saknad af dylika bestämmelser torde
man, i likhet med hvad i fråga om stämpelbeläggning af vissa andra
med de nu ifrågavarande jämförliga handlingar är föreskrifvet, böra för
underlåtenhet att förse dessa med föreskrifven stämpel stadga ansvar,
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft. 3

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

livilket emellertid, om det skall blifva tillräckligt verksamt, bör göras
tämligen strängt.

Om man, i öfverensstämmelse med hvad som redan gäller beträffande
stämpelbeläggning af vissa andra stämpelpliktiga enskilda handlingar,
lägger ansvaret för den behöriga stämpelbeläggningen vid öfverlåtelse
icke blott å den, som öfverlåter — respektive mottager —
handlingen, utan äfven å enhvar, hvilken för annans räkning öfverlåter
densamma, vinnes därigenom en ökad garanti för de ifrågavarande
bestämmelsernas behöriga efterlefnad.

De med anledning af de nya bestämmelserna om stämpelbeläggning
af aktier och banklotter påkallade ansvarsbestämmelser hafva införts
i stämpelförordningens 54 §.

Till förekommande däraf, att bolag, hvilka hafva för afsikt att
under den närmaste tiden emittera nya aktier eller lotter skulle, i syfte
att undvika den föreslagna emissionsstämpeln, tidigare än eljest vidtaga
en sådan åtgärd, hvarigenom tilläfventyrs den inkomst, staten för nästa
år skulle af nämnda stämpelafgift kunna påräkna, komme att betydligt
reduceras, synes det vara af vikt, att de föreslagna bestämmelserna i
denna del få erhålla laga kraft så snart som möjligt. Jag har därför
tänkt mig, att i förslaget skulle stadgas, att nyssberörda bestämmelser
skulle lända till efterrättelse redan från och med den 1 nästkommande
juli. Ofriga föreslagna nya eller förändrade bestämmelser torde däremot
icke böra träda i kraft förrän med nästa års ingång.

Enligt hvad jag vid föredragning den 18 sistlidne januari af de
till statsregleringen hörande frågor anförde, skulle enligt anställda beräkningar
den då ifrågasatta stämpelbeskattningen af aktier och lottbref
tillföra staten en inkomst af sammanlagdt 1,200,000 kronor.

Till närmare belysning häraf anhåller jag få meddela, att enligt
af patent- och registreringsverket meddelade uppgifter under femårsperioden
1901—1905 hos ämbetsverket registrerats anmälningar om
verkställd ökning af aktiebolags aktiekapital, däri ej inberäknadt bankaktiebolagen,
till följande belopp, nämligen:

år 1901 ..

1902

1903

1904 .......

1905 .......

kronor 66,797,413
48,791,472
36,811,566
47,667,415
49,457,962

eller i medeltal, i jämna krontal räknadt, 49,905,165 kronor.

Enligt till finansdepartementets bankbyrå ingångna rapporter har

19

668,676
5,076,370
39,493,578
42,214,728
49,676,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

under samma period bankaktiebolagen och de solidariska bankerna genom
emission af nya aktier eller lotter ökat sina fonder med följande belopp:

år 1901 ......................................... kronor

„ 1902 ......................................... „

„ 1903 .......................................... „

„ 1904 .......................................... „

„ 1905.......................................... „

eller i medeltal, i jämna krontal räknadt, 27,425,870 kronor.

Sammanläggas förenämnda båda medeltalssiffror, erhålles en summa
af 77,331,035 kronor, däraf 1 % — motsvarande den föreslagna emissionsstämpelns
belopp — utgör 773,310 kronor.

Härvid är emellertid att märka, att omförmälda hos patent- och
registreringsverket gjorda anmälningar om verkställd ökning af vederbörande
aktiebolags aktiekapital endast afser ökningen af själfva aktiekapitalet
men däremot — i motsats till förenämnda till bankbyrån ingångna
rapporter — icke inbegriper hvad för emitterade nya aktier
därutöfver må hafva till bolagen erlagts, och tillförts andra bolagets
fonder. I verkligheten torde därför de till förstnämnda grupp sammanförda
aktiebolagens nya aktieemissioner under ifrågavarande femårsperiod
till beloppet hafva icke obetydligt öfverstigit förenämnda till
registrering anmälda ökningar i deras aktiekapital.

Med afseende härå skulle man, med nyssberörda medeltalsberäkning
till utgångspunkt, möjligen vara benägen att antaga, att den inkomst, som
af emissionsstämpeln under nästa år kan beräknas komma staten till
godo, skulle komma att uppgå till än större belopp än det sist angifna.

I anseende till den ovanligt starka emission, som för ökning af
bankernas fonder under senaste tiden ägt rum, synes dock försiktigheten
bjuda att för nästkommande år räkna med en något lägre medeltalssiffra
än nyss angifvits. Jag har därför ansett mig för ifrågavarande år
icke böra beräkna den föreslagna stämpelafgiften; vid utgifvande af nya
aktier och banklotter till högre belopp än 600,000 kronor.

Beträffande den föreslagna stämpelafgiften vid öfverlåtelse af dylika
värdepapper finnes naturligen icke någon statistik, som kan lämna tillförlitlig
ledning för beräkningen af den statsinkomst, som däraf kan påräknas.
Under förutsättning att, såsom enligt det af mig ursprungligen
framställda förslaget varit afsedt, nämnda stämpelafgift bestämts att utgå
med en half procent af det öfverlåtna värdet, torde emellertid statens
inkomst af samma stämpelafgift för nästkommande år kunnat beräknas
till samma belopp som emissionsstämpeln, eller 600,000 kronor, hvilket
jag ock, under berörda förutsättning, ansett mig kunna antaga. Man

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

synes nämligen utan tvekan kunna utgå ifrån, att öfverlåtelse!’ af värdepapper
af ifrågavarande slag årligen förekomma i minst dubbelt så
stor utsträckning som den, hvari emission af dylika papper äger rum.
Därest, på sätt jag nu förordat, stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier
och banklotter sättes till allenast en fjärdedels procent af det öfverlåtna
värdet, torde man därför, med tillämpning af enahanda beräkningsgrund,
kunna antaga, att ifrågavarande afgift för nästkommande år kommer
att inbringa staten eu inkomst af minst 300,000 kronor.

Om öfverlåtelsestämpeln bestämmes till endast en fjärdedels procent,
skulle detta, såsom af det anförda framgår, således kunna antagas föranleda
en minskning i de i statsverkspropositionen ifrågasatta stämpelafgifterna
å aktier och banklotter med 300,000 kronor.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i
enlighet med de af honom uttalade åsikter affattadt förslag till ändrad
lydelse af 8, 9, 27 och 54 §§ i nådiga förordningen angående stämpelafgiften
den 2 juni 1899, hemställde departementschefen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen att dels antaga berörda förslag dels ock
besluta, att de i 8 och 54 §§ af förslaget införda bestämmelser angående
aktie- och lottbrefs förseende med stämpel, då sådan handling af vederbörande
bolag utfärdas, och ansvar för underlåtenhet att i sådant fall
belägga densamma med föreskrifven stämpel, skulle träda i kraft den 1
juli 1906, men öfriga i förslaget innefattade nya eller förändrade bestämmelser
den 1 januari 1907.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall; och skulle nådig proposition
till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan
litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Rettig.

STOCKHOLM, ISÅAC MÅRCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.