Andra Kammarens Tillfälliga JJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

1

N:0 4.

Ank. till Riksd. kansli den 2 mars 1906, kl. 12 midd.

Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, i anledning
af väckt förslag om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående utredning i fråga om statens och kommunernas
inkomster af och utgifter för rusdrycksliandteringen m. m.

Vid innevarande riksdag har herr Öl. Olsson i See inom Andra
Kammaren genom motion n:o 48 hemställt, »att Kiksdagen måtte i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa
utredning, som utvisar statens och kommunernas inkomst af rusdryckshandteringen,
äfvensom de utgifter den förorsakar stat och kommun samt
enskilda, och därefter framlägga förslag, hvartill utredningen kan gifva
anledning».

Såsom motiv för denna hemställan framhåller motionären, hurusom
vetenskapen allt mer och mer utforskat alkoholens skadliga verkningar
på människokroppen; att dryckenskapen i religiöst och sedligt afseende
bevisat sig såsom ett mäktigt hinder för allt godt och förädlande verk
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Käft. (N:o 4.) 1

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

bland människorna samt att statistiken ådagalagt och alltjämt ådagalägger
»hvad nöd, brott, elände och sorg dryckenskapen åstadkommer, i det att
fattigdom, sjukdom och vansinne förorsakas i många fall däraf, äfvensom
att fängelserna fyllas samt osäkerheten på gator och vägar mestadels beror
på att folk berusar sig».

Inför detta förhållande anför motionären vidare: »Allt visar ju tydligt
för enhvar, som vill se samt vill erkänna det, att rusdrycksförbrukningen
är orsaken till mycket ondt i samhället, ja, är eu samhällssjukdom,
som borde, ja måste botas. Hvarför, frågas då, får något sådant fortfara,
när det har att påvisa endast skuggsidor och fördärfbringande följder
samt således är förlustbringan de för landet? Härtill svaras måhända, att
det är inkomstbringande för stat och kommun, i det att handteringen tillför
desamma ansenliga belopp i skatt och försäljningsafgifter, hvilka för
dem äro nödvändiga för att få debet och kredit att gå ihop.»

I betraktande af att ovisshet i förenämnda afseende ännu råder, har
det synts motionären vara på tiden att med anlitande af statistiskt material
— såväl nu tillgängligt som ock sådant, hvilket i den vägen kunde uppbringas
— en utredning komme till stånd, hvilken så allsidigt som möjligt
visade, huruvida »alfären bär sig och har rätt att fortgå, eller om
den bör afvecklas för att så mycket möjligt är inskränkas, eventuellt
upphöra». Omnämnda utredning skulle enligt motionärens förslag »å ena
sidan upptaga alla inkomster af rusdryckshandteringen samt å andra sidan
hvad den kostar stat och kommun i ökad fång-, hospitals- och sjukvård
samt ökadt polisunderhåll och fattigvård, äfvensom förluster för landet i
förlorad arbetskraft, olyckor, hvartill dryckenskapen mer eller mindre
varit orsak, och skadegörelse å egendom genom densamma samt för öfrigt
allt, som kan hänföras hit.»

För att vinna en närmare inblick i den af motionären väckta
frågan, har utskottet granskat den officiella statistiken rörande rusdryckshandteringen
i vårt land, för så vidt densamma varit för utskottet tillgänglig,
och sökt ur denna statistik insamla uppgifter för år 1903—1904
rörande de inkomster och utgifter, staten och kommunerna veterligen haft
af denna handtering. Detta försök har emellertid strandat på att full -

Andra Kammarens Tillfälliga TJtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4. 3

ständiga uppgifter icke stå att erhålla rörande dessa poster. Val kunna
de direkta inkomster, som staten och kommunerna uppbära i exempelvis
tillverkningsskatt och tullafgifter samt i andelar af bränn vinsförsäljningsmedlen,
ganska säkert angifvas, men däremot finnes för närvarande
ingen möjlighet att ens approximativt beräkna de helt visst mycket
afsevärda indirekta inkomsterna af rusdryckshandteringen, bestående bland
annat i bötesbelopp samt i skatter, som inflyta från sådana fastigheter,
affärer och löner m. m., hvilka stå i samband med rusdryckshandteringen.
Och söker man utreda, hvilka utgifter staten och kommunerna
årligen få vidkännas till följd af rusdryckshandteringen, mötes
man af ännu större svårigheter. Dessa utgifter ingå väsentligen i de
kostnader, som af staten, landstingen och de särskilda kommunerna bestridas
för hospitalsvårdens och den allmänna hälso- och sjukvårdens
räkning, för de allmänna uppfostringsanstalterna för sinnesslöa och vanartade
barn, för fattigvården, för fångvården, för polisväsendet o. s. v.
Men huru mycket af de för nämnda ändamål utgående beloppen, som
rätteligen bör skrifvas på rusdryckshandteringens räkning, är åtminstone
för närvarande omöjligt att afgöra.

Yisar det sig sålunda, att den af motionären begärda utredningen
icke ens kan leda till ett tillfredsställande resultat, då fråga blott är om
staten och kommunerna, så ligger det, snart sagdt, i sakens natur, att
samma utredning blir alldeles outförbar, såvida den, såsom motionären
begärt, äfven skall utsträckas till de enskilda samhällsmedlemmarna. Utskottet
har visserligeu icke förbisett, att motionären endast hemställt om
att utredning för de enskildes vidkommande skulle ske beträffande deras
utgifter i följd af rusdryckshandteringen, men detta förenklar, enligt utskottets
mening, icke saken, då vid sådant tillvägagående beräkningarna,
därest de vore möjliga att verkställa, skulle leda till ett synnerligen felaktigt
resultat, eftersom många enskilda samhällsmedlemmar också tillföras
afsevärda inkomster af rusdryckshandteringen. Hvarken beträffande
de enskildes inkomster eller utgifter torde det emellertid härvidlag vara
möjligt att ens närmelsevis kunna åstadkomma någon utredning, då dessa
belopp af helt naturliga skäl undandraga sig alla exakta beräkningar.

En utredning af rusdryckshandteringens debet och kredit i den
utsträckning motionären afsett synes för öfrigt utskottet vara skäligen
obehöflig, då det väl torde vara själfklart, att affären icke kan gifva
annat än förlust till slutresultat, därest utgifterna för de många enskilde,
som bruka rusdryckerna, också medräknas. Ty i sista hand är det dock

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

alltid dessa, som få bära kostnaderna för hela rusdryckshandteringen
och betala såväl varornas produktionsvärde som statens, kommunernas
och de enskildes vinst af handteringen, alldeles oafsedt de förluster, som
tillfogas så många af rusdrycksförbrukarne genom sjukdom, förlorad
arbetskraft, förstörda framtidsutsikter o. s. v.

Det syfte, motionären afsett att vinna med sitt förslag, nämligen
inskränkning i möjligaste mån af rusdryckshandteringen, synes också
utskottet kunna nås på andra vägar och med andra medel. Ett af
dessa medel är onekligen en god undervisning om rusdryckernas verkningar,
stödd på väl bestyrkta fakta och en noggrant utarbetad statistik.
Tära nuvarande statistiska berättelser ägna sig icke synnerligen för detta
ändamål, hvilket nog torde vara lätt förklarligt, då de ju fått för sig
uppställda helt andra uppgifter och därför icke ofta taga speciell hänsyn
till rusdryckshandteringen och resultaten af densamma. Tvifvelsutan
skulle det dock vara till stort gagn i striden mot rusdryckerna, om vår
officiella statistik, såvidt möjligt, upptoge primäruppgifter, i hvilka orsaksförhållandet
mellan rusdrycksförbrukningen och de företeelser, de särskilda
statistiska berättelserna äro afsedda att belysa, blefve utredt,
ehuru det nog torde visa sig att äfven en sådan utredning ofta är förenad
med oöfvervinnerliga svårigheter, emedan bedömandet af orsak och
verkan i hithörande fall är så starkt beroende af personlig uppfattning.

I anslutning till hvad utskottet sålunda uttalat, och då den utredning,
motionären föreslagit, befunnits omöjlig att åstadkomma, får utskottet
alltså, med behjärtande af motionens göda syfte, hemställa,

att den ifrågavarande motionen icke må till någon
Andra Kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1906.

På utskottets vägnar:

BICH. WAWRINSKY.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1906.