Törsta Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
1
Bisa 4»
Ank. till Kiksd, kansli den 30 mars 1906., kl. 2 e. m.
Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts utlåtande n:o 2,
angående åvägabringandet af statistisk redogörelse för
statens skogsparker, deras ytvidd, virlcesmängd m. m.
Under erinran, att mera allmänt än förut den meningen nu syntes
göra sig gällande, att våra ekonomiska frågor måste framskjutas på dagordningen
och. från Kegeringens och Riksdagens sida ägnas större och
framför allt mera planmässig uppmärksamhet, än som hittills varit händelsen,
hafva herrar Bergström och Stephens i en till Riksdagens Första
Kammare afgifven och till dess första tillfälliga utskott remitterad motion
hemställt, att Riksdagen behagade besluta att anhålla, det Kungl. Maj:t
täcktes genom domänstyrelsen:
l:o låta, i den mån material därtill finnes och kan erhållas, utarbeta
och för Riksdagen framlägga redogörelse för hvarje statens skogspark,
därvid särskildt framhålles önskvärdheten af uppgifter öfver ytvidd och
virkesmängd samt dessas fördelning på de särskilda åldersklasserna, produktionsförmåga,
afverkningsbelopp och förvaltningskostnad, samt att
denna redogörelse antingen upptages i de årliga statistiska uppgifterna
från domänstyrelsen eller på annat möjligen lämpligare sätt meddelas
Riksdagen; samt
Bill. till JRiksd. Prot. 1906. 8 Sami. 2 Afd. g Band. 4 Käft. (N:o 4.) 1
2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
2:o att, om så befinnes lämpligt, föranstalta om utarbetande af ett
kartverk, med t. ex. generalstabens topografiska karta som underlag, utvisande
skogsparkernas läge och gränser.
Till stöd för denna hemställan hafva motionärerna vidare anfört:
»I en motion till innevarande Riksdag hafva vi vid en allmän öfverblick
af vårt lands ekonomiska utvecklingsmöjligheter kommit till det
resultat, att skogarna i detta afseende intaga ett viktigt, om ej det viktigaste
rummet. Själfmant framställer sig då den frågan, om i första
hand, som sig bör, våra statskogar lämna det utbyte och i alla riktningar
gagna det ekonomiska framåtskridandet så mycket, som är möjligt.
Åtminstone för den, som ej speciellt känner förhållandena, måste det
förefalla, som om detta icke vore händelsen. De nakna statistiska siffrorna
visa nämligen t. ex., att Preussen, med ungefär samma skogsareal som
svenska staten, har en årlig nettoinkomst af sina skogar, uppgående till
omkring 30,000,000 riksmark (27,000,000 kronor), då däremot vi från
våra statsskogar ha en bruttoinkomst af ej fullt 8,000,000 kronor. Med
afdrag af utgifterna, uppgående till:
ordinarie för domänstyrelsen......... 94,000 kronor
» » skogsväsendet ......... 2,406,000 >
extra för domänstyrelsen ............ 90,000 »
» » utdikningar ................ 650,000 »
och » » flottleder .................... 100,000 »
Summa 3,340,000 kronor,
ger detta en nettobehållning af endast 4,660,000 kronor eller blott omkring
en sjettedel af hvad de tyska skogarna lämna från samma areal,
äfven om man från utgifterna, exempelvis för domänstyrelsen, gör afdrag,
motsvarande den del af dess verksamhet, som ej direkt rör skogsväsendet.
En jämförelse mellan bruttoinkomsterna, som ju dock är ännu vanskligare,
då man endast har att stödja sig på de nakna siffrorna, ställer skogsekonoraien
hos oss i ännu sämre dager. Att ej tillväxten i de tyska
skogarna kan vara sex gånger så stor som i de svenska statsskogarna,
är uppenbart.
Orsakerna till det sämre resultatet här kunna vara många. Riksdagen
har med stor enighet redan uttalat sig i ett hänseende, det nämligen,
att vi sakna ändamålsenliga kommunikationer för skogsafkastningens
fördelaktiga tillgodogörande. Andra orsaker kunna vara bibehållandet af
åldriga och oväxtliga bestånd samt att vårt land är i saknad af ändamåls
-
B
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
enliga organ för en systematisk och planlagd handelspolitik, genom hvilken
våra naturtillgångar få det fulla värde, som de borde betinga, och, som
det visar sig i andra länder, att de och produkterna af desamma äga för
världsmarknaden. Ännu flera lika djupt ingripande orsaker till den relativt
ringa afkastningen från våra statsskogar torde kunna påvisas, men
hvilken betydelse den ena eller andra orsaken har, och sålunda äfven åtgärden
för bristernas afhjälpande, kan omöjligen ens närmelsevis utredas
med den ringa kännedom, som åtminstone Riksdagen har om statsskogarnes
tillstånd.
Man har visserligen uppgift om hvilka kronoparker som finnas och
deras areal, men icke om de särskilda parkernas virkesmängd, fördelad på
årsklasserna, produktionsförmåga, afverkning, förvaltningskostnad eller läge,
allt nödigt för bedömande af kapitaltillgång och ekonomi. De flesta enskilda
ägare af större skogsarealer ha dock funnit nödigt för sina ekonomiska
intressens tillgodoseende att skaffa dylika uppgifter öfver egna
skogar, och det synes då vara billigt begärdt af domänstyrelsen, helst
då den äfven satts som föresyn för den enskildes skogshushållning, att
också hålla dylik reda och räkning öfver statens skogstillgångar och hushållningen
med dessa. Att material för dylika uppgifter finnas hos
domänstyrelsen för åtminstone en stor del af statsskogarna, taga vi för
gifvct.
En klar och redig uppställning af uppgifterna skulle blifva till
ledning och af stort värde för den enskilde skogsägaren, och den vinst,
domänstyrelsen själf skulle skörda af sitt besvär, vore, att behofven för
statsskogarnas vård och möjligast bästa tillgodogörande med större beredvillighet
från Riksdagens sida skulle komma att tillgodoses, och helt naturligt,
emedan Riksdagen själf lättare skulle inse deras behöflighet.
Också synes det sannolikt, att en dylik redogörelse för eu af statens hufvudsakligare
inkomstkällor skulle möjliggöra en bättre planläggning af
statens ekonomi i sin helhet, hvarigenom utgifter skulle kunna undvikas
och inkomster skapas.»
Af denna motivering framgår, att det hufvudsakligen är jämförelsen
mellan den svenska och preussiska statsskogshushållningen, som gifvit
motionärerna anledning framhålla den förras otillfredsställande resultat.
Och då motionärerna bland de orsaker, som enligt deras mening till äfventyra
kunnat medverka till det anmärkta dåliga resultatet, väl framhållit
bristen på kommunikationer, bibehållandet af åldriga och oväxtliga bestånd
m. m., men tillika antydt sannolikheten af äfven flera andra härtill med
-
Allmän
öfversikt.
Statsskogars
ändamål.
4 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
verkande menliga omständigheter, om sättet för hvilkas af hjälpande utredning
ej ens närmelsevis kunde erhållas med den ringa kännedom åtminstone
Riksdagen ägde om statsskogarnes tillstånd, har utskottet ansett
lämpligt, att, i den mån det låter sig göra med tillhjälp af statistiska
källor och i domänstyrelsen befintliga handlingar samt från detta ämbetsverk
erhållna uppgifter, söka närmare belysa de af motionärerna antydda
förhållanden och de ämnen i öfrigt, som stå i närmare sammanhang med
motionens syfte.
Utskottet får då till en början erinra, hurusom den allmänna uppfattningen
om statsskogarnas ändamål under tidernas lopp väsentligt förändrats
inom de flesta europeiska länder. Under 1600 och 1700-talets
merkantilism ansågs uppgiften närmast vara främjande af industrierna, i
främsta rummet bergshandteringen och sågverksrörelsen, hvilka industrigrenar
erhöllo tid efter annan högst betydande förläningar och skogsprivilegier.
I öfrigt tillgodosågos lokala behof, såsom befolkningens behof
af bränsle och byggnadsvirke, kreatursbete m. m. Utom det att arealen
härigenom minskades, betungades efter hand statsskogarna med flera slags
servituter, som menligt inverkade på skogsvården. Någon afsevärd inkomst
hade ej heller staten då af sina skogar, som i allmänhet befunno
sig i dåligt tillstånd. När vid 1800-talets ingång Adam Smiths nya nationalekonomiska
läror började spridas, funno de ock en gynnsam jordmån
för tillämpning äfven på skogshushållningen. Det redan förut hysta tviflet
om fördelarna af statens egendomsförvaltning tillväxte i styrka, och den
uppfattningen gjorde sig nu allmänt gällande, att det var den enskildes
fria disposition, som skulle framkalla den bästa skogsvården. Härtill kom,
att det politiska och statsfinansiella läget i vissa länder, såsom Frankrike,
Preussen och Bayern* vid denna tid kräfde oerhörda statsutgifter. Allt
detta ledde till dessa länders beslut att i stor omfattning afyttra statsskogarna.
Inom vårt eget land hade redan under 1700-talet utvecklingen gått
i ungefär enahanda riktning. Ett uttryck däraf var exempelvis allmänningsjordens
delning. I fråga om statsskogarna fick denna uppfattning sin
* Statsskogarnas försäljning tog i Frankrike sin början under revolutionen och fortgick långt
fram på 1800-talet. För tiden till 1813 saknas uppgifter, men under tiden 1814—1856 försåldes
321,655 har för 275,8 millioner francs. Sedan såldes under olika år intill år 1865, då försäljningen
upphörde, ytterligare 30,990 har för 30,6 millioner francs.
I Preussen såldes åren 1820—1830 269,089 har. Angående statsskogarnas försäljning före
och efter denna tidsperiod äfvensom om samma försäljningar i Bayern innehåller den tyska forstlitteraturen
inga sifferuppgifter.
5
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
tillämpning först genom Rikets Ständers skrifvelser af år 1810 ock 1818,
kvilka klefvo grundläggande för Kungl. Maj:ts beslut af år 1823, ock
eirkulärbrefvet af den 14 april 1824 angående en s. k. reglering af
kronoparkerna, som resulterade i deras försäljning till största del. Beträffande
de oafvittrade kronomarkerna i de norra länen, koramo statsmakterna
till det slut, att de i anseende till folkbrist ock felande kommunikationer
icke kunde med större nytta för det allmänna användas än till
nya kemmans anläggning för att befordra landets uppodling ock befolkning.
Om än denna kär ofvan omförmälda uppfattning om statsskogarna
icke alltid kom till synes genom direkta åtgärder, förblef den likväl länge
den ledande synpunkten. Synbarligen under inflytelsen såväl häraf som
af mäktiga ortsintressen kom afvittringsverket inom de tre sydligare norrländska
länen att utföras på ett så frikostigt sätt, att i dessa län, som
innefattade Norrlands växtligaste och värdefullaste skogsmarker, vid afvittringens
slut återstodo för kronans räkning allenast några få spridda,
merendels i länens aflägsnaste delar belägna s. k. öfverloppsmarker. Hade
däremot hemmanens skogsanslag inskränkts till det mått, som i afvittringsförfattningarna
angifvits, skulle såsom statsskogar kunnat åt det allmänna
bevaras omkring 900,000 hektar produktiv skogsmark förutom omkring
600,000 hektar i Härjeådalens ock Jämtlands öfre skogsland. (Se bilagan
1.)
Yid medlet af 1800-talet började emellertid ett annat åskådningssätt
göra sig gällande. Genom en omkastning i Englands tullpolitik, som
verkade därhän, att skogarnas produkter blefvo på världsmarknaden en
efterfrågad vara ock föremål för utbyte olika länder ock världsdelar emellan,
fingo statsskogarna efter hand betydelse såsom viktiga inkomstkällor för
staten. Statsskogshushållningen kom nu i ett helt annat läge, den blef
en betydande gren af statshushållningen.
Inom de tyska staterna hade statsskogarna emellertid redan från 1820-talet behandlats efter hushållningsplaner. Målet var då att fortast möjligt
återställa skogarna i godt skick, att uppnå normalt virkesförråd och normala
åldersklasser för uthållig afkastning. Man afsåg produktion af stora
virkessortiment och hade lång omloppstid. Genom en omsorgsfull föryngring
och vård steg virkesproduktionen ganska snart, och då omloppstiderna
ännu vid århundradets midt belöpte sig till 150 år och därutöfver,
kom man efter hand till insikt därom, att afverkningen måste ökas för att
jämställas med tillväxten. Nu framträdde (Pressler 1858) de nyare
6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
finansiella skogskushållningsprinciperna ocli utöfvade inom kort stort inflytande
äfven på statsskogarnas förvaltning. Man enades därom, att
statens skogshushållning borde ej blott vara till bästa möjliga gagn för
landet genom att tillgodose detsammas behof af skogsprodukter, utan äfven
vara för statskassan finansiellt fördelaktig, på samma gång man medgaf,
att statens skogsbruk på grund af sin säregna natur och uppgift icke
finge helt likställas med den enskilda hushållningen eller bedömas på
alldeles samma sätt som resultatet af denna, uppställde man den fordran,
att afkastningen skulle vara den största möjliga, men ock tillika uthållig.
Allteftersom afsättningsförhållandena utvecklades, vidtogos åtgärder för
höjandet af hushållningens rentabilitet. Då en tidig utverkning i hög
grad verkade på inkomstsidan, tidiga utgifter däremot på utgiftsidan, i
synnerhet om för desamma räknades ränta på ränta, så sökte man å ena
sidan medelst gallringar af olika slag realisera öfverflödiga och för skogens
tillväxt hinderliga virkestillgångar, undvika alltför långa omloppstider
och begagna sig af den billigare föryngringen på naturlig väg, men å
andra sidan använda, hvarhelst det lönade sig, betydande summor på
skogsodling, kommunikationers förbättrande och andra produktiva ändamål.
Uthålligheten af skogarnas afkastning sökte man fortfarande vinna
genom att betrygga återväxten och hålla skogen i normala åldersklasser.
Skogsväsen- I samma riktning hafva förhållandena äfven hos oss utvecklat sig,
dets utveck- Jjjj. förutsättningar härför funnits.
‘från 1800- Först år 1859 inrättades emellertid för vårt skogsväsende en särskild
talets midt. styrelse, skogsstyrelsen, som fick till uppgift, bland annat, att utöfva
högsta ledningen af statsskogarnas förvaltning. Dessa utgjordes i främsta
rummet af kronoparker, men af dem återstodo efter de omnämnda försäljningarna
enligt en år 1862 af nämnda styrelse afgifven berättelse endast
24,952 har. Afkastningen belöpte sig i medeltal för åren 1856—1860
till 26,170 kubikmeter virke och inkomsten, likaledes i medeltal för
samma år, 53,727 kronor, inberäknadt betesafgifter m. m.
Från kronomärke!’ i de norra länen utlämnades utsyning mot s. k.
stubbören, hvilka i medeltal för samma tid årligen inbragte 53,000 kronor.
(Kriga allmänna skogar, från hvilka staten icke hade inkomst, men
som stodo under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, utgjordes
af flygsandsfält och häradsallmänningar.
Det nya åskådningssättet i fråga om statsskogarna fick sitt officiella
uttryck i Rikets Ständers skrifvelse af år 1863. Däri framhölls, att ett
lands skogskapital vore en förmögenhet, som icke i alla afseenden befunne
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4. 7
sig i samma förhållande med annat fast eller löst kapital och därför ej
heller borde obetingadt bedömas efter de ekonomiska lagar, hvilka för
öfrigt borde göra sig gällande inom den industriella lagstiftningen. Skogarna
kunde i vårt land med sitt nordliga läge med allt skäl räknas till
de s. k. naturliga kapitalen, men skilde sig däruti från öfriga i samma kategori
stående nyttigbeter, som utgjorde grunden och villkoret för industriens
verksamhet, att de kunde genom mänsklig verksamhet tillintetgöras. Den
för de rent industriella förhållandena giltiga regeln, att förmögenheten
bäst förkofrades därigenom, att den af enskilde under betryggad äganderätt
innehades, kunde ej heller i hela dess vidd tillämpas på skogskapitalet.
För staten, hvars fortvaro sträckte sig öfver mansåldrar, funnes
därför ett stort intresse fästadt vid skogens bibehållande. Mellan Norrland
och den öfriga delen af riket vore emellertid utvägarna för statsskogarnas
utvidgande väsentligt olika, I den förra landsdelens nordligare
län kunde staten utan uppoffringar vidtaga åtgärder i berörda syfte, allenast
tiden icke försummades; Rikets Ständer ansågo därför, att kronan icke
borde vidare släppa från sig denna för staten nödiga egendom, utan att
kraftiga åtgärder ofördröjligen borde vidtagas till densammas bevarande
åt det allmänna. Hvad de sydligare landsdelarna beträffade, uttalade
Rikets Ständer, att i orter, där sådant af klimatiska eller ekonomiska orsaker
kunde vara erforderligt och tillfälle yppade sig, skogstrakter eller
till skogsodling tjänliga marker borde för kronans räkning förvärfvas.
År 1865 utfärdades kungl. förordningen om kronoparkers bildande i
de norra länen, och i 1866 års kungl. förordning angående hushållningen
med de allmänna skogarna, förnyad år 1894, stadgades, att kronoparker
skulle bibehållas oförminskade samt behandlas efter sådana på vetenskapliga
regler grundade, för olika ortförhållanden lämpade hushållningsplaner,
som afse skogens framtida bestånd och högsta afkastning. Domänstyrelsen
skulle fastställa hushållningsplanerna samt meddela de särskilda föreskrifter,
som i afseende på hushållningen med dessa skogar kunde finnas nödiga.
Under tiden efter utfärdandet af 1865 års ofvannämnda för- De nya
ordning fortgingo och afslutades under påföljande decennier efter hand tillkomst
såväl afvittringarne i de två norra länen som afvittrings- och storskiftesarbetena
i de öfre Dalsocknarna. Men först vid medlet och slutet af
1880-talet mottogos till förvaltning af skogsstaten de stora kronopark erna
i Västerbottens lappmark och vid 1890-talets slut lappmarksparkerna i
Norrbotten. Under ofvannämnda tidsperiod hade emellertid jämsides med
afvittringsåtgärderna landets kronoparker vunnit tillökning deis därigenom,
8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
att indragna boställens utskogar eller, i några fall, sådana boställens
skogar i sin helhet blifvit afsätta till kronoparker, dels genom inköp af
skogsmark, dels oek genom inlösen af stockfångstskogar.
På det först nämnda sättet hafva betydande arealer afsatts till kronoparker,
hufvudsakligen i landets södra och mellersta delar, men äfven i
Jämtlands, Västernorrlands och Gäfleborgs län. Hvad markinköpen beträffar,
togo de sin början med år 1875 och hafva sedan fortgått, dock
först efter 1886 i någon större omfattning. De största och värdefullaste
skogsmarkerna förvärfvades under perioden 1898—1904. Yid detta års
slut hafva inalles inköpts 291,304 har. Inköpssumman härför belöper sig
till 17,599,044 kronor.
Beträffande stockfångstskogarnes inlösen har utskottet inhämtat, att
af den vederlagsmark, som vid afvittringarna tilldelades vissa sågverk i
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län i ersättning för sågverken
från kronans skogar medgifna stockfångstprivilegier, utgörande tillhopa
275,391 har, vid 1904 års slut blifvit till kronan inlöst en areal
af 191,545 har. Kontrakt om inlösen af ytterligare 47,250 har stockfångstskogar
har träffats med vederbörande privilegiehafvare, men dessa
senare skogar hade ej ännu af kronan tillträdts. De privilegierade sågverken
innehade enligt gällande författning vederlagsmarken under full
besittningsrätt med så kallad uteslutande utsyningsrätt. Denna rätt inskränkte
sig likväl till ett i privilegierna bestämdt trädantal, hvarutöfver
ingen afverkning finge ske utan att öfverenskommelse med privilegiehafvarne
träffats om pris och öfriga villkor, hvilket skulle i hvarje fall
underställas Kungl. Maj:ts pröfning. Försök till sådana överenskommelser
strandade i de flesta fall emot privilegiehafvarnes obenägenhet att betala
skäligt pris för öfverskottet. De föredrogo att afstå besittningsrätten till
vederlagsmarken emot det, att de före afträdandet finge afverka timmerskogen
intill vissa bestämda dimensioner. Det är på sådan grund stoekfångstskogarna
blifvit inlösta.
Genom nu omnämnda åtgärder och förfaringssätt hafva kronoparkerna
kunnat högst betydligt utvidgas. Medan de, såsom ofvan är nämndt, år
1862 endast uppgingo till 24,952 har, innehade de vid 1904 års slut
en totalareal af 4,598,130 har, däraf 2,894,097 har produktiv skogsmark.
Visserligen kan man, om man i främsta rummet tänker på den finansiella
sidan af statsskogshushållningen, i denna arealutvidgning finna en svag
punkt däri, att den större delen ligger i landets nordligaste trakter, där
skogarnes produktivitet är betydligt svagare än i sydligare landsdelar,
9
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
men då skogarnas bevarande i dessa nordliga trakter måste anses mycket
angeläget, torde den utvidgning af statsskogarna, som där ägt rum, icke
kunna frånkännas en stor betydelse.
Utom kronoparker och kronoflygsandsfält, Indika senare i den officiella
statistiken äro med kronoparkerna sammanförda, är det äfven ett
annat slag af statsskogar, som kunna med dem likställas, enär de liksom
dessa förvaltas af skogsstaten och deras afkastning helt ingår till statsverket,
nämligen sådana till kronans utarrenderade jordbruksdomäner
hörande skogar, som från arrendet undantagits. Dessa sistnämnda skogar
innehöllo vid 1904 års slut en areal af 54,900 har.
Till belägenhet och växtlighet kunna kronoparkerna indelas i tre Krono
hufvudgrupper,
nämligen: PareaToch
l:o) de i de två nordligaste länen samt i Jämtlands och Kopparbergs belägenhet.
läns öfre, mot fjällen liggande socknar belägna kronoparker (68°—64°),
2:o) de i Yästernorrlands och Gäfleborgs län samt återstående delar
af Jämtlands och Kopparbergs län belägna kronoparker (60°—64°),
3:o) de i landets öfriga delar belägna kronoparker (56,30°—60°).
I omstående tabell, afseende år 1904, är kronoparkernas areal
inom hvarje grupp angifven. Af totalarealen 4,598,130 har, hvaraf
2,894,097 har utgöra produktiv skogsmark, upptager
lista gruppen
2: dra gruppen
3: dje gruppen
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 4 Häft.
2
10
Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Kronoparker och kronoflygsandsfält |
Från arrendet undan-tagna skogar till |
Summa statsskogar, där-ifrån afkastningen tillfaller |
|||||||||||
Däraf |
|||||||||||||
Belägenhet |
Skogs- mark |
Impedi- ment |
Inägor |
Summa |
pro-cent |
inköpt mark |
inlösta stock- fångst- skogar |
Skogs- mark |
Im- pedi- ment |
Sum- ma |
Skogs- mark |
Impedi-ment och |
Summa |
har |
har |
har |
har |
har |
har |
har |
har |
bär |
har |
har |
bär |
||
Norrbottens och Väs-terbottens län samt |
2,417,859 |
1,542,668 |
8,067 |
3,968,694 |
86,3 % |
13,316 |
165,664 |
2,417,859 |
1,550,736 |
3,968,594 |
|||
Västernorrlands och |
288,296 |
76,073 |
6,724 |
*)370,092 |
8,1 % |
90,693 |
25,881 |
4,066 |
707 |
4,773 |
292,361 |
82,504 |
374,865 |
Öfriga delar af riket |
187,943 |
53,183 |
18,318 |
*)259,444 |
5,6 % |
187,396 |
— |
39,452 |
10,675 |
60,127 |
227,395 |
82,176 |
309,571 |
Summa |
2,894,097 |
1,671,924 |
32,109 |
4,598,130 |
291,306 |
191,546 |
43,618 |
11,382 |
64,900 |
2,937,616 |
1,715,415 |
4,653,030 |
®) I dessa summor äro äfven de af indragna boställens skogar bildade kronoparkerna inräknade.
Då denna gruppering i stora drag därjämte är ett uttryck för skilj aktiglie
ter i afsättningsförhållandena, som ju hufvudsakligen bero af skogarnas
belägenhet, framstår såsom en naturlig sak, att afkastningen i såväl
virkesmassa som penningar måste ställa sig olika från skogarna i dessa
grupper, nämligen mindre i de nordliga, större i de sydliga. Härvid inverkar
dock i ganska hög grad, för det närvarande åtminstone, det tillstånd,
hvari skogsbestånden befunno sig, när kronoparkerna tillträddes.
Tillträdestiden ligger ju i allmänhet, på sätt i det föregående omnämnts,
så pass nära, att resultatet af skogarnas fredande och en ordnad hushållning
i allmänhet ej kunnat fullt visa sig.
11
Första Kammarms Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande K:o 4.
För att närmare belysa det senast berörda förhållandet har i öfversiktstabellen
öfver kronoparkerna särskildt angifvits arealen för inköpt
mark och inlösta stockfångstskogar. Däraf framgår, att 72,5 % af kronoparkerna
inom landet söder om Dalarne bestå af inköpta marker. Dessa
utgöras till sitt flertal af unga och medelåldriga skogar, kalmarker och
illa medfarna äldre bestånd, hvarifrån afkastningen gifvetvis ej kan blifva
afsevärd under de närmaste årtiondena.
Tager man mellangruppen (Yästernorrlands, Gäfleborgs, Kopparbergs
och Jämtlands län) i betraktande, finner man, att inköpta marker och inlösta
stockfångstskogar tillhopa utgöra 31 % af hela arealen. Om af de
förvärfvade kronoparkerna undantages Kloten om 35,000 har, utgöras de
återstående af starkt afverkade skogar med grupper af medelålders och unga
skogsbestånd, men som ej ännu kunna lämna någon betydande afkastning.
Hvad stockfångstskogarna beträffar, så har den minimidimension, hvartill timmerskogen
afverkats, innan dessa skogsområden af privilegiehafvarne afträddes
till kronan, varit 26 centimeter vid brösthöjd, där särskilda omständigheter
icke föranledt undantag. Under sådant förhållande inses lätt, att
ej heller dessa skogar för det närvarande kunna lämna annan afkastning
än den, som vid rensningskuggning å timmerhyggena kan vinnas och
hvars försäljningsresultat i allmänhet endast obetydligt öfverstiger kostnaden
för behöfliga dikningar och andra arbeten för hyggenas iordningställande
samt nödiga skogsodlingar.
Hvad den nordligaste gruppen beträffar, spelar inköpsm arken och
stockfångstskogarna, såsom utgörande tillhopa endast omkring 4 % af totalarealen,
en mindre roll. Men här förekommer en annan omständighet,
som, enligt hvad utskottet inhämtat, förtjänar att uppmärksammas vid
bedömandet af skogarnas afkastningsförmåga.
Under den långsamma afvittringsbehandlingen inom de två nordligaste
länens kustland voro de områden, som sedermera tillföllo kronan,
utsatta för olagliga afverkningar, så att en stor del af kronoparkerna vid
tillträdet saknade tillgång på timmer.* I hvilken omfattning dessa olaga
* Härom innehåller 1868—1870 års skogskommittébetänkande följande: >Otvifvelaktigt är det,
att, ehuru de rättigheter till årlig stockfångst från kronoskog, som blifvit äldre sågverk medgifna,
ingalunda voro obegränsade, utan inskränkts till visst antal timmer och till viss för afverkningen
insynad trakt, dessa rättigheter å flera ställen blifvit högst betydligt öfverskridna. Icke oansenliga
vidder af kronans skogar hafva på detta sätt varit utsatta för obehörigt intrång, och då de tillgångar,
som sålunda bereddes, emellertid icke voro på långt när tillräckliga att fylla de behof af virke, som
med sågverksrörelsens utvidgande uppstod, fick i samma mån befolkningen tillfälle att med vinst
Kronopar
kernas
afkastning.
12 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
afverkningar då bedrefvos, framgår dels af uppgift i nedanstående not om
nämnda kommittébetänkande, att år 1867 ensamt i Västerbottens län öfver
100,000 och under 1868 i båda länen inalles 125,000 bjälk- och timmerträd
tagits i beslag, dels ock af den officiella skogsstatistiken för år 1870,
under hvilket år beslagtogos ej mindre än 205,075 timmer och timmerträd.
Huru mycket, som då och i all synnerhet under den föregående
tiden undgick eller undgått beslag, därom finnas inga andra vittnesbörd
än skogarnas tillstånd, när de mottogos till förvaltning af skogsstaten.
Inom vissa revir, såsom Kalix, Luleå eller numera Bodens, Degerfors och
Bjurholms revir, voro sålunda skogarna, såväl genom olagliga hyggen
som skogseldar illa åtgångna, när de officiellt kunde inrangeras såsom
kronoparker och på ett verksamt sätt fredas. A de tidigast tillträdda
kronoparkerna, såsom i Degerfors och delvis äfven i Bodens revir, hafva
emellertid skogarna hunnit repa sig och lämna efter hand stigande afkastning.
Efter belysning af de förhållanden, hvarunder kronoparkerna tillkommit
och hvilka förhållanden väsentligt inverkat på deras nuvarande
afkastning, går utskottet nu att på grund af den officiella statistiken och
från domänstyrelsen införskaffade handlingar närmare redogöra för denna
afkastning. För att därvid kunna visa utvecklingens gång, bifogas (bil. 2)
en sammanställning för hela landet af kronoparkernas afkastning under
25 år från och med 1880 till och med år 1904. Af denna sammanställning
framgår, att årsafkastningen under första tioårsperioden 1880—1889
utgjorde per hektar räknadt 0,78 kronor och 0,4t> kubikmeter, men uppgick
under den senaste tioårsperioden till 2,43 kronor och 0,6g kubikmeter,
likaledes per hektar räknadt.
För att närmare belysa växlingarna i afkastningen alltefter ortsförhållandena,
har därjämte en tabell (bil. 3 a och 3 b) för år 1904 upprättats
öfver revirens afkastning såväl i virke som i penningar. Af denna tabell
meddelas här ett distriktsvis upprättadt sammandrag.
föryttra de skogseffekter, den kunde anskaffa, hvarvid den mindre samvetsgranna delen af folket lät
sig ledas mera af utsikten till vinning än af rättskänsla. Inom de två nordligaste länen, som senare
än de öfriga blifvit föremål för allmän afvittring och där följaktligen vanan att betrakta den dittintills
i allmänhet icke genom några bestämda gränser skilda skogen nästan såsom en för alla gemensam
tillhörighet hunnit slå fastare rötter samt dessutom lokala förhållanden erbjudit större trygghet
mot upptäckt vid den olofiiga handteringens utöfvande, och det kommersiella intresset städse varit
villigt att bereda utväg för de åverkade produkternas fördelaktiga realiserande, förekomma nämligen
åverkningar i vida större mängd än inom öfriga län.»
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o é. 13
Distrikt i |
Produk- tiv skogs-mark |
Virkesafkast- ningikhm.fast mått |
Inkomst kronor |
i |
Utgifter i kronor |
Behållning kronor |
||||||
har |
för distrikt |
för liar |
för distrikt |
för har |
Förvalt- ningsåt- gärder (Reserva- tionsan- slaget) |
Dikning (extraan- slag) |
Aflö- ning enligt stat |
Summa för distrikt |
för har |
för distrikt |
för har |
|
Luleå distrikt |
892,992 |
309,954 |
0,35 |
1,106,277,36 |
1,24 |
133,038,84 |
33,819,75 |
111,700 |
278,558,59 |
0,31 |
827,718,77 |
0,93 |
Skellefteå di- |
||||||||||||
strikt......... |
763,253 |
416,812,10 |
0,55 |
1,490,047,64 |
1,95 |
120,985,64 |
21,940,76 |
91,900 |
234,826,40 |
0,31 |
1,255,221,24 |
1,64 |
Umeå distrikt |
607,333 |
475,881,20 |
0,78 |
2,007,926,10 |
3,31 |
156,758,54 |
18,815,25 |
83,000 |
258,513,79 |
0,43 |
1,749,352,31 |
2,88 |
Mellersta |
||||||||||||
Norrlands |
||||||||||||
distrikt ...... |
223,544 |
205,743,60 |
0,92 |
923,225,63 |
4,13 |
79,313,27 |
44,840,76 |
65,600 |
189,754,03 |
0,85 |
733,471,60 |
3,28 |
Gäfle—Dala |
||||||||||||
distrikt ...... |
308,220 |
331,155,40 |
1,08 |
1,780,819,45 |
5,80 |
282,335,97 |
77,563,32 |
69,300 |
429,199,29 |
1,40 |
1,357,690,16 |
4,40 |
Bergslags di- |
||||||||||||
strikt......... |
64,677 |
324,139,06 |
165,797,01 |
70,875 |
242,672,01 |
81,467,05 |
||||||
Östra distrikt |
33,072 |
222,569,45 |
113,043,71 |
56,600 |
169,543,71 |
53,025,74 |
||||||
Västra distrikt |
47,816 |
324,487,10 |
215,454,48 |
76,117 |
291,571,48 |
32,915,62 |
||||||
Smålands di- |
||||||||||||
strikt ......... |
71,770 |
358,694,03 |
111,909,53 |
60,800 |
173,709,53 |
185,985,10 |
||||||
Södra distrikt |
20,142 |
122,217,54 |
73,436,56 |
38,000 |
111,436,56 |
10,780,98 |
Amu. TJti inkomstkolumnen äro upptagna dels arrendemedel för inegor, utgörande för de 6 norra
distrikten 31,881 kr. och för de 5 sydliga distrikten 223,176 kronor, dels ock utsyningsafgifter i de
norra distrikten med 78,123 kronor samt ersättning för skötsel af ecklesiastika skogar och allmänningsskogar
hufvudsakligen i de södra distrikten med 11,902 kronor. Men å andra sidan är på utgiftssidan
uppförd hela aflöningen för skogspersonalen, ehuru en stor del af denna personals tid tages i anspråk
dels för skötsel af en bet3rdande areal allmänna skogar, hvilkas afkastning icke ingår till statsverket,
dels ock särskildt i de norra distrikten för utsyningar och uppsikt å enskilda skogar.
Utskottet kar vidare funnit en utredning om hvilka kushållnings- skogshwslMlmetoder,
som följas vid statsskogarnas skötsel inom de olika landsdelarna,ningsmetoder.
vara af vikt.
Hvad först det norrländska skogsbruket beträffar, så är det riktadt
hufvudsakligen på produktion af timmer med föryngring genom själfsådd.
Numera, sedan i allmänhet mindre timmer-dimensioner och å välbelägna
skogar äfven pappers- och kolved kunna afsättas, finnes möjlighet för en
14
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
större intensitet vid utförandet af det för Norrland, i stort sedt, enda
möjliga skogsbrukssättet så kallad ordnad timmerblådning. Enligt gällande
föreskrifter upprättas kuskållningsplaner för en tidsperiod af 20 år, vid
hvars slut de revideras, hvarvid skogen ånyo uppskattas samt ny beräkning
af afverkningsbeloppet verkställes. Yid omloppstidens bestämmande
skall noga skiljas mellan den omloppstid, den normala, som afpassas efter
skogsproduktionens ändamål, skogsmarkens växtlighet m. m., samt den
omloppstid, den tillfälliga, som för indelningsperioden måste antagas med
hänsyn till det nuvarande förhållandet mellan åldersklasserna, förekomsten
af mogen eller öfvermogen skog i öfvervägande grad, med flera omständigheter.
I timmerblädningen särskiljas tre olika moment, nämligen: förhuggning,
hvarigenom inom de delar af skogen, som icke under den förevarande,
utan först under kommande indelningsperiod komma till utverkning
och föryngring, uttagas öfvermogna, skadade eller oväxtliga träd, så
att de tillgodogöras, innan virket försämras; föryngring skuggning, hvarigenom
träden å den del af skogen, som under perioden skall föryngras,
uttagas, helst i två omgångar samt på sådant sätt och i den omfattning,
att återväxt kan uppkomma, och vid hvilken afverkning kvarlämnas
växtliga grupper af icke mogen skog äfvensom vackra och för
fröproduktion passande träd ur de rådande stamklasserna; samt efterkuggning,
hvarigenom uttagas större eller mindre träd å föregående periods
föryngringsyta eller inom andra delar af skogen, där uppkommen återväxt
lider af beskuggning. Skogsbestånden beredningshuggas sålunda under
första 20-talet år, för att under därpå följande år undergå föryDgringshuggning
samt vårdas under sista 20-talet år eller längre tid, där så
erfordras med afseende å återväxten.
För den händelse skogsbestånden äro af beskaffenhet att vid deras
successiva afverkning, beräknad och ordnad enligt för uthållig hushållning
gifna regler, kan befaras, att skog af ålder eller annan anledning tager
skada, då skall för afverkningens påskyndande beloppet för densamma
höjas. Sådan förhöjning bör ske äfven där genom skogens försumpning
tillväxten upphört, dock med villkor att åtgärder vidtagas för markens
förbättrande och bringande i skogbärande skick. Härigenom, äfvensom
genom bestämmelserna rörande omloppstiderna, har åsyftats att förekomma,
det afverkningsbeloppen bestämmas uteslutande efter den nuvarande virkestillgången,
när denna uppenbarligen är abnorm, utan att afseende fästes
äfven vid virkesförrådets bringande för framtiden i normalt tillstånd.
Hvad nu är nämndt gäller den s. k. ordinarie af verkningen. Men
15
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
därjämte förekommer en s. k. extra afverlming, hvarmed förstås tillgodogörandet
utöfver den ordinarie afverkningen af allt vid uppskattningen
förefintligt torrt eller vindfälldt virke eller befintliga vrakträd eller stubbar,
toppar, grenar eller annat affall äfvensom afverkningsbar skog på
impediment. Skulle sedermera under loppet af indelningsperioden någon
del af det uppskattade virkesförrådet af storm eller skogseld eller eljest
så skadas, att af verkning däraf är af nöden, då skall det sålunda af verkade
virkesbeloppet afräknas från den i hushållningsplanen bestämda
ordinarie afverkningen.
Den praktiska tillämpningen häraf kommer gifvetvis till synes i hushållningsplanerna;
och utskottet är därför i tillfälle att med ledning af
dessa planer meddela några upplysningar, särskildt i fråga om skogarnes
virkesförråd, stamklasser samt om den tidsföljd, hvari timmerskogen kommer
till utverkning m. m.
Af lappmarkens kronoparker — utgörande en areal af 2,253,000
bar, hvaraf 1,334,500 bar produktiv skogsmark — äro de i Åsele och
Fredrika revir de sydligast belägna. De tillträddes vid slutet af 1880-talet och indelades efter band till ordnad hushållning, så att planer nu
finnas i det senare reviret för större delen och i det förra för alla kronoparker,
utgörande arealen tillhopa 145,809 bar, däraf 108,''476 bar bestå
af produktiv skogsmark. Virkesförrådet å dessa skogar uppgår i medeltal
per hektar produktiv mark till 90 träd om 21 om. vid brösthöjd och
därutöfver. Timmerskog om 30 ä 31 om. vid brösthöjd och därutöfver
afverkas successivt under en tid, som alltefter beståndsförbållandena växlar
mellan 30 och 44 år. Under denna tid hinna de stamklasser, som
stå timmer-dimensionen närmast, utväxa i sådan myckenhet, att afverkning
till ungefär samma belopp kan utan afbrott fortgå. I sammanhang med
denna afverkning, som utföres dels såsom förhuggning, dels såsom föryngring
skuggning, tillgodogöres genom så kallad extra afverkning, i mån af efterfrågan
och afsättningsmöjlighet, torrt eller vindfälldt virke m. m. d.
Såsom skäl för ett varsamt tillvägagående vid timmerafverkning
anföres i hushållningsplanen för en af ofvannämnda kronoparker, Storberget,
om 19,493 härs ytvidd, att en skogstrakt, innehållande i areal
2,714 har, hvilken under tiden för kronoparkens afsättande blifvit genom
timmerhyggen väl mycket utglesnad, tilltygades så illa under 1899 års
höststormar, att 1,152 har nu måste såsom kalmark skogsodlas.
Väster om Åsele ligger Vilhelmina socken och revir, som i sina öfre
trakter gränsar intill björk- och fjällregionen. Af de för revirets krono
-
16 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
parker upprättade hushållningsplaner framgår, att flera af parkerna äro
att anse såsom skyddsskogar och jämväl såsom sådana behandlas. Exempelvis
omnämnes kronoparken Malgomaj om 20,196 har på 450 ä 600 meters
höjd öfver hafvet. Skogseldar hafva i föregående tider härjat nära nog
öfver hela vidden och björkskog har inkräktat mycket stora arealer. Å
de långsträckta höjdplatåerna mellan vattendragen finnes endast en fjällartad
gran vegetation, men å de lägre belägna trakterna finnas biandskogsbestånd
af gran, tall och björk af medelgod beskaffenhet. Att afkastningen
af denna kronopark är högst ringa, behöfver knappast nämnas. I
nedre delarna af reviret äro skogsbestånden å kronoparkerna växtligare, ehuru
gifvetvis ej fullt jämförliga med skogarna i Åsele och Fredrika. Såsom
exempel lämpar sig kronoparken Yoimåsen om 3,553 har, där timmerförrådet
enligt planen uttages under loppet af 40 år och efter denna beräknas
blifva ersatt af de under tillväxt nu stående stamklasserna. Men
skogsbestånden äro ganska glesa, innehållande, i medeltal per hektar räknadt,
40 träd om 21 centimeter och därutöfver vid brösthöjd.
Hvad utskottet meddelat om kronoparkerna i nedre och öfre skogslandet
inom sydliga lappmarken är i hufvudsak tillämpligt på det i norr
angränsande breda flodområdet omkring Ume älf med bivatten, som omfattar
Norra och Södra Lycksele, Stensele och Sorsele revir, och där skogarna
alltefter afståndet från fjällen äro åt ungefär samma beskaffenhet
som de i Fredrika, Åsele och Wilhelmina.
Den nordliga lappmarken åter, hvartill kunna räknas Juckasjärvi,
Gellivare och Jockmocks socknar eller trakterna kring Torneå, Kalix och
Luleå alfvar, företer i stort sedt svagare växtlighet och glesare skogsbestånd.
Detta framgår tydligt af de för härvarande kronopark^’
uppgjorda hushållningsplaner. Sålunda har inhämtats, att virkesförrådet å
Lina kronopark i Gellivare socken, innehållande eu areal af 45,764 har,
häraf 34,270 har duglig mark, utgör, per hektar duglig mark räknadt,
allenast 36 träd af samma dimensioner, som här ofvan nämnts. I
så glesa bestånd äro träden helt naturligt utsatta för ett oblidt klimats
inflytelser i vida högre grad än i slutna, och detta i synnerhet som parken
ligger 400 ä 480 meter öfver hafvet. Timmerskogen befanns ock
vid indelningen till stor del behäftad med skador af flere slag. Då det
ej lönade sig afverka och utdrifva de sämre träden utan att annat virke
af bättre slag tillika finge tagas och då härigenom afverkningsbeloppet
måste så betydligt höjas, att timmerförrådet Lomme till afverkning under
loppet af 26 år, oaktadt under denna tid de närmast stående stamklas
-
17
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
serna ej hinna i tillräcklig mängd utväxa, så har här förelegat ett af de
fall, då uthålligheten icke kunde till följd af skogens abnorma tillstånd
vidhållas, utan enligt gällande bestämmelser, på sätt ofvan är nämndt,
af v er kningsb elopp et måste höjas för att påskynda oväxtliga skogsbestånds
utverkning. Under nästkommande indelningsperiod kan emellertid afkastningen
att döma af de nämnda stamklassernas ringa styrka komma att minskas
med omkring 33 %. Äfven beträffande kronoparken Vettäsjoki, belägen i
samma socken, gränsande till Lina kronopark och innehållande en ytvidd af
31,391 har, däraf 20,603 har äro produktiv skogsmark, visar den planlagda
afverkningen under första perioden mera karaktären af en förhuggning
än en normal timmerblädning. Ehuru skogsbestånden äro något
mindre glesa, omkring 50 träd af ofvannämnda dimensioner per hektar, är
dock en ej ringa del af timmerskogen skadad och påkallar snar utverkning.
Under perioden kommer därför hela området att öfvergås med en förhuggning.
Inom Arvidsjaurs och Arjepluogs socknar, hvilka tillika med Malå
socken kunna sägas utgöra lappmarkens mellersta del, som genomflytes
af Skellefte och Pite alfvar med bivatten, mottögos de vidsträckta kronoparkerna
till förvaltning först under år 1898. Skogsindelningarna pågå nu
som bäst, men äro ej i afsevärd mån ännu afslutade. Före tillträdandet
har på vissa trakter under ett par årtionden årligen utstämplats och för
kronans räkning försålts öfveråriga timmerträd, allteftersom flottleder
genom skogsförvaltningens försorg upprensats. Här liksom annorstädes,
där staten äger så omfattande skogskomplexer, att därinom befintliga vattendrags
reglering för flottning icke genom enskildes initiativ kommit till
stånd, utföres sådan reglering på domänstyrelsens föranstaltande. Ett extra
anslag af 100,000 kronor, med rätt att för regleringsarbeten använda
inflytande amorteringsafgälder, har för detta ändamål årligen anvisats.
Detta anslag har kommit till användning hufvudsakligen inom lappmarksparkerna,
men äfven inom de större parkerna i Kopparbergs och Gäfleborgs
län.
I de två norra länens nedre skogsland — nedom lappmarken — är
skogsväxtligheten i allmänhet bättre. Timmerförrådet är väl betydligt
mindre än i lappmarksskogarna, men de yngre och medelåldriga stamklasserna
äro här bättre representerade. Utskottet har tagit del af kronoparksplanerna
inom ett flertal revir i denna landsdel, men omnämner här
endast ett par af reviren, nämligen Kalix och Degerfors revir, det förra
i Norrbottens, det senare i Västerbottens län, såsom tillräckligt belysande.
I Kalix revir, som är beläget i Kalix älfs nedre flodområde, voro, på
Bih. till Riksd, Prof. 1906. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Höft. 3
18 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
sätt ofvan är nämndt, kronoparkerna vid tillträdet illa åtgångna, I planerna
för de 10 särskilda blocken af Ängeså kronopark om tillhopa 59,096
har produktiv skogsmark, hvilka upprättades under loppet af tioårsperioden
1891—1900, har uppställts såsom mål utgallring af en mängd vid föregående
olaga afverkningar ratade och efterlämnade timmerträd, hvilka, behäftade
som de voro med fel och skador af olika slag, ej vidare afsatte någon
tillväxt. Af sådant slag funnos vid indelningarna 595,000 träd, spridda
nära nog öfverallt inom skogarna. I förening med bättre timmervirke i
mån af tillgång hafva af dessa träd årligen försålts alltefter konjunkturen
större eller mindre antal. De hafva nämligen endast under goda
konjunkturer varit begärliga. Virkesförrådet i stamklasserna 21—29 cm.
uppgår till 55 träd per hektar räknadt. Bättre ställa sig emellertid förhållandena
i Degerfors revir, som utgöres af Degerfors socken, belägen
vid Urnans och Vindelns alfvar, samt Säfvarån. Under de senaste åren
indelade kronoparker visa ett virkesförråd af 97 träd om minst 21 cm.
vid brösthöjd per hektar. Det nuvarande förrådet af timmer blir enligt
planerna uttaget under loppet af 35 ä 43 år. Vid denna tids utgång
hafva de yngre stamklasserna uppnått timmerdimension i för uthållig afkastning
tillräcklig myckenhet.
I afseende å virkesafsättning råder en viss skillnad mellan nu omnämnda
två nordliga län och de söder därom belägna Jämtlands, Västernorrlands,
Gäfleborgs och Kopparbergs län (fjällskogarna i Jämtlands och
Kopparbergs län undantagna), i det att äfven pappersved och kolved
i dessa sistnämnda län kunna från välbelägna kronoparker afsättas. Enligt
af vederbörande öfverjägmästare i mellersta Norrlands distrikt afgifna
och i domänsstyrelsens årsberättelse för 1903—1904 intagna redogörelser
hafva ock stora virkesmängder af oväxtlig skog samt skogsaffall under
dessa år vunnit afsättning. Detta förhållande möjliggör en noggrannare
vård om skogsbestånden, hvarigenom skogarnas produktivitet efter hand
ökas. Såsom exempel anföres följande: Inom llafverö socken finnas väl
belägna
kronoparker, där en god skogsvård kunnat utföras. Enligt hushållningsplaner
af år 1901 för Sätersskiftet och Öraskiftet af Hafverö kronopark,
innehållande en areal af 3,472 har, däraf 3,234 har produktiv skogsmark,
utgör virkesförrådet å det först nämnda skiftet 136 och å det
senare skiftet 110 träd om minst 17 cm. vid brösthöjd. Gröfre timmerskog
finnes ej, utan föres afverkningen i bestånd, som lämna timmer af 9
ä 10 tum i topp. Årsafkastningen, per hektar räknadt, utgör 0,80 kbm.
timmervirke.
19
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Ulfviks kronopark i Junsele socken om 6,442 härs ytvidd, däraf
5,095 har produktiv mark, har ett virkesförråd af per hektar 52 kbm.,
motsvarande 112 träd om minst 20 om. vid brösthöjd. Timmerträden af
31 cm. och häröfver uttagas under loppet af omkring 38 år. Stensvattnets
kronopark i Bodums socken om 2,888 har, däraf 2,542 har produktiv
skogsmark, har ett virkesförråd af 112 träd om 21 onus minimidimension
vid brösthöjd. Timmerträden af 30 cm. och därutöfver uttagas
på 20 år. Å båda dessa parker finnas tillväxande ersättningsstammar i
tillräckligt antal. Utom nämnda afkastning i timmer kan påräknas ganska
väsentlig afkomst från ofvannämnda skogar genom försäljning af oväxtliga
småträd och skogsaffall.
Hvad statens skogsbruk i de söder om Dalarne belägna landsdelarna
beträffar, ligger för öppen dag, att förutsättningarna där äro helt andra
än i de norra orterna. Både jordmån, växtlighet och afsättningstillfällen
ställa sig här gynnsamma. Trakthuggning, hvilket skogsbrukssätt förutsätter,
att afsättning finnes för alla slag af virkessortiment, är därför här tilllämpadt.
Sådant detta skogssbrukssätt ur nu gällande bestämmelser framgår,
är det grundadt på den s. k. kombinerade fackverksmetoden, hvarigenom
man söker att efter hand ernå ett normalt virkesförråd genom att
vid skogarnas indelning i första hand taga hänsyn till arealen. Genom anordnandet
af mindre hyggesföljder afser man ock att åstadkomma rörlighet
i hushållningen, så att hvarje bestånd hemfaller till utverkning vid en
efter dess ålder och beskaffenhet lämpad tidpunkt. För att vinna ekonomiskt
fördelaktigt resultat skola utföras ljushuggningar under viss tid före
hufvudafverkningen och öfverhållas å mindre hyggen växtliga timmerämnen.
Där förhållandena ej påkalla skogsodling, utan själfsådd kan förväntas genom
kvarlämnande af fröträd, verkställas afverkningar på sådant sätt, att
själfsådden främjas, hvarjämte man genom hyggesrensning och markberedning
omedelbart före inträffande fröår söker underlätta det själfsådda fröets
groning.
Statsskogarna ha emellertid ej heller i nu ifrågavarande landsdelar
någon längre tid varit under ordnad hushållning. Först under 1860-talet,
sedan, såsom ofvan är nämndt, skogsstyrelsen bildats och 1866 års skogsförordning
utfärdats, kan man säga, att en noggrann skötsel kom parkerna
till del, De äldsta kronoparkerna äro nu bragta i ett bättre tillstånd. Skogsodlade
bestånd ha dock ej ännu i vidsträcktare grad utväxt, så att de kommit till
afverkning. Omberg, Kinneskogarna, Böda och Hunneberg äro de skogar, som
egentligen representera de gamla kronoparkerna. Hushållningsplanerna för
20 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o å.
Kinneskogarna visa, att en afkastning af 2,5 kbm. till 3 ä 4 kbm. per
år och hektar afvinnes dem. Äldsta åldersklassen är 120—140 år. Ombergs
kulturbestånd äro mycket lofvande och anses af kompetenta skogsmän
komma att per hektar vid 100 år gifva ännu större afkastning.
De inköpta parkerna utgöras däremot, på sätt ofvan är nämndt, till
öfvervägande del af unga och medelåldriga bestånd, från hvilka ännu ej
kan påräknas någon egentlig utverkning, men därjämte finnas bland de
förvärfvade kronoparkerna en del rymarker, som under närmaste 60 å 70
år icke lämna annat än gallringsvirke.
Några exempel på åldersklassernas fördelning å under senaste år inköpta
parker meddelas bär:
Å 1 d |
e r k 1 a s s |
ernå |
Kal- |
Im- pedi- ment |
Inägor |
Summa |
Köpe- skilling Kronor |
Inköps- |
||||
I 1—20 år |
II 21—40 år |
HI 41—60 år |
IV 01—80 år |
V 81—100 år |
VI 101—120 år |
mark |
år |
|||||
Kärrboda, Örebro |
bar |
bär |
bar |
har |
bar |
bär |
har |
bär |
har |
har |
||
län .................. Haddebo, Örebro |
132,75 |
252,50 |
33 |
97,75 |
56,50 |
— |
39,75 |
206,82 |
54,89 |
913,21 |
88,000 |
1895 |
län.................. Hornsö, Kalmar län |
1,186,15 305,06 |
1,112,70 854,92 |
355 957,22 |
81,40 466,53 |
6,90 108,34 |
59,06 |
386,10 453,61 |
866,30 643,10 |
482,12 346,86 |
4,476,67 4,194,70| 21,88] |
368,000 409,695 |
1900 1903 |
Kalmar län ...... Vallåsen, Hallands |
— |
— |
— |
— |
21,58 |
— |
— |
0,30 |
— |
1903 |
||
län.................. Skarhult, Malmö- |
124 |
81,96 |
7,83 |
16,67 |
14,04 |
129,30 |
696,42 |
519,69 |
85,98 |
1,675,89 |
160,000 |
1903 i |
bus län............ Ebbegärde, Kalmar 1 län ................ Böle N:ris 4 o. 5. j Harasjömåla, Ble- 1 binge län.........i Norra Nebbeboda j |
13,84 |
41,06 |
187,07 |
3,32 |
13,85 |
3,29 |
11,88 |
280,31 |
250,000 |
1904 |
||
59,46 |
66,48 |
59,88 |
0,76 |
68,54 |
14,27 |
9,35 |
268,73 |
40,000 |
1904 |
|||
33,10 |
78,39 |
11,22 |
1,19 |
103,06 |
23,24 |
46,76 |
296,96 1 |
24,000 |
1905 |
Sammanställas de upplysningar utskottet inhämtat rörande statsskogarna,
framstår såsom ett för dem utmärkande drag, att deras nuvarande
virkesförråd icke utgör ett resultat af en under längre tid bedrifven rationell
hushållning. Tvärtom, skogarna ha till sin hufvudsakliga del för
kort tid sedan mottagits till förvaltning, antingen i tillståndet af mer eller
mindre orörda naturskogar eller ock såsom starkt afverkade skogsmarker
med återväxande jämförelsevis ung skog. Följden häraf är, att förhållan
-
21
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
det mellan åldersklasserna i det hela är abnormt, hvarigenom en regelbunden
hushållning för lång tid framåt försvåras.
I de vidsträckta norra skogarna finnas öfvervägande gamla bestånd
med svag tillgång eller ock brist på unga och medelåldriga, då däremot
inom landets sydligare belägna kronoparker merendels råder brist på mogen
skog, men riklig tillgång finnes på öfriga åldersklasser.
För statens skogshushållning, som åsyftar att bringa skogarna i det
tillstånd, att de lämna den största möjliga men tillika uthålliga afkastning,
är det då af stor betydelse, att den redan inslagna vägen, sträfvandet till
ett normalt förhållande mellan åldersklasserna, konsekvent fullföljes.
Den praktiska tillämpningen af den nu framhållna synpunkten framträder
måhända närmast i fråga om de gamla skogsbeståndens tillgodogörande
i de norra orterna.
Utskottet anser, att det är med god skogshushållning och statens
intresse förenadt, att öfverårig timmerskog tillgodogöres i sådan tid, att
den till värdet ej försämras. Men det är å andra sidan lika angeläget,
att detta sker på ett sätt, som fullt motsvarar skogshushållningens framtida
ändamål och förekommer olägenheter och förluster, som eljest lätt
uppstå.
Gällande bestämmelser angifva, på sätt ofvan är utveckladt, de fall,
då afverkningen bör ökas utöfver ett för uthållig hushållning afsedt afverkningsbelopp,
så att öfverårig eller öfvermogen skog kommer att tillgodogöras
innan den tager skada. Utskottet finner detta förfaringssätt ändamålsenligt
och vara att föredraga framför s. k. extra afverkningar, hvilka
tillförene i stor omfattning ägt rum i syfte att tillgodogöra uteslutande
skadade och öfvermogna träd.
Dessa förekomma i vanliga fall glest och spridda å stora ytvidder,
hvarigenom afverkning och utdrifning fördyras och virket dåligt betalas.
Någon föryngring i våra norrländska tallskogar kan ej heller
påräknas genom en dylik afverkning, enär plantornas ljusbehof ej därvid
kan tillgodoses. Erfarenheten har visat, att de omfattande extra afverkningarna
under 1870-talet och början af 1880-talet exempelvis inom
Jockmocks socken och äfven annorstädes ej lämnat sådant resultat, att det
manar till efterföljd. Ty dessa afverkningar böra mycket noga afpassas
efter lokala förhållanden och skogsbeståndens växlande beskaffenhet och
böra därför ej betraktas såsom en extra realisation utanför hushållningsplanerna
eller anordnas utan den pröfning och kontroll, som genom sådana
planer vinnas. Oberoende af om det gäller borttagandet af öfver
-
22
Preussens
statsshogar.
Jämförelse
mellan
svenska och
preussiska
statsshogar.
Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
årigt, i ett tillstånd af försämring stående virkesförråd eller tillgodogörande
i rätt tid af eljest fullmogna men outhålliga skogar, bör man på
det sätt ordna hushållningen, att den skog, som påkallar hastigare tillvaratagande,
får såsom tillskott till det enligt uthållighetsprincipen beräknade
afverkningsbeloppet uttagas på ett ur skogsvårdens synpunkt lämpligt
sätt. Man måste därvid ställa den s. k. föryngringsytan så, att framtidsmålet,
åldersklassernas normala fördelning, på bästa sätt främjas.
Gifvet är, att de äldre mer eller mindre provisoriskt upprättade och
ej på ny markaffattning grundade planer icke alla kunna motsvara nuva
rande anspråk, men denna brist afhjälpes vid revisionerna, hvilkas uppgift
just är att hålla hushållningen i jämnhöjd med utvecklingen i ortens
afsättningsförkållanden m. m.
Hvad de preussiska statsskogarna, med hvillta motionärerna jämfört
våra egna, beträffar, innehålla de en areal af 2,554,259 har produktiv
mark och lämnade år 1904 på sätt bil. 4 och 5 närmare utvisa, en bruttoafkastning
af 117,088,060 mark och i netto 61,983,350 mark, utgörande
per år och hektar produktiv skogsmark respektive 42,6 mark och 24,i
mark. Yirkesafkastningen per hektar utgjorde samma år 4,6 kbm. fast
mått. I jämförelse med våra statsskogar, som enligt bil. 2 och den
officiella skogsstatistiken lämnade år 1904 i bruttoinkomst 8,388,879 kronor
och i netto 5,594,202 kronor, eller per hektar respektive 2,86 kronor
och 1,90 kronor samt i virke per hektar räknadt 0,60 kbm., måste de
preussiska siffrorna förefalla mycket höga.
Den belysning angående de svenska och preussiska statsskogarna utskottet
här ofvan lämnat, torde emellertid gifva vid handen, att en jämförelse
mellan dessa länders skogar, tagna i sin helhet, icke kan lämna
något för omdömet vägledande resultat. De norra skogarna undandraga
sig jämförelsen redan genom olikheten i geografiskt läge. Men med kronoparkerna
i landets sydligare delar torde däremot finnas vissa jämförelsepunkter.
Beträffande de preussiska skogarnas finansiella resultat inhämtas af
bil. 6, att detsamma först på senaste åren uppnått den höjd, det nu innehar.
Inkomsten utgjorde per år och hektar under åren
Första Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
23
Brutto inkomst |
Utgifter |
Behållning |
|
Mark |
Mark |
Mark |
|
1830—34 ..... |
....... 6,8 |
2,9 |
3,9 |
1850—54 ..... |
....... 8,6 |
3,9 |
4,7 |
1860—64 ..... |
....... 13,0 |
4,2 |
7,8 |
1880—84 ..... |
....... 21,o |
11,5 |
9,5 |
1900 .......... |
....... 34,3 |
14,6 |
19,7 |
1904 ........... |
....... 42,6 |
18,5 |
24,1 |
För timmer och gagnvirke om 7 cm:s groflek och däröfver betalades
sistnämnda år i genomsnittspris 13,20 mark och för bränsle virke, kvistved
inberäknad, 4,48 mark per kbm. fast mått — priser, som icke på långt
när hafva sin motsvarighet hos oss.
I fråga om virkesproduktionen framgår af samma bilaga, att densamma
utgjorde:
År |
1830— |
-34...... |
Virke af minst 7 cm:s groflek, khm. fast mått |
Samma virke, kbm. fast mått 2, |
» |
1840 — |
-44...... |
1,80 |
|
» |
1850— |
-54...... |
.......... 1,52 |
1,92 |
» |
1860— |
-64...... |
2,50 |
|
» |
1870— |
-74...... |
3,05 |
|
» |
1880— |
84...... |
3,45 |
|
» |
1890— |
-94..... |
.......... 3,11 |
3,96 |
» |
1900 .. |
3,82 |
||
» |
1904 .. |
4,61 |
Jämföres stegringen i nettoinkomsten med stegringen i virkesafkastningen,
finner man, att den senare under nämnda tidrymd något mer än
fördubblats, medan den förra under samma tid sexdubblats. Prisstegringen
har sålunda mest bidragit till den nuvarande höga afkastningen. Det
kvarstår emellertid som ett faktum, att de preussiska statsskogarna, hvilka,
på sätt ofvan är nämndt, allt sedan början af 1820-talet behandlats efter
uPPgjor^a hushållningsplaner, uppbringats till mer än dubbla virkesproduktionen
genom en intensiv och konsekvent genomförd skötsel. Härtill
24 Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
har emellertid krafts en tid af 80 år och en talrik väl aflönad personal,
som helt ägnat sig åt statens skogar.
Den afkastning i virke af omkring 4 kbm. fast mått per hektar,
som dessa skogar i stort medeltal lämna, uppnås visserligen ock af de
bättre af våra äldre kronoparker. En med de preussiska skogarnas fullt
jämförlig tillväxt kan ock hos oss uppvisas, nämligen på Omberg. Man
kan alltså säga, att jordmån och klimat icke utgöra hinder för vår virkesproduktions
utveckling, om ej i en med Preussens fullt jämförlig, dock åtminstone
hvad våra bättre skogsmarker beträffar nära jämförlig grad.
Men då framstår den frågan: Hafva vi att tillgå de öfriga faktorer, som
en sådan utveckling kräfver? Hafva vi tillräcklig personal för den intensiva
skogsskötsel, som är förutsättningen för hvarje utveckling?
Skogsstatens För bedömande af denna fråga kan det vara af visst intresse att
Ctoch alltför jämföra de svenska och preussiska skogsstaterna.
svaga aflöning. Den svenska skogsstaten utgöres af: 10 öfverjägmästare, 90 jäg
mästare
(revirförvaltare), 6 biträdande jägmästare (förvaltare af revirdel),
57 assistenter med särskildt anvisad tjänstgöring och 348 kronojägare, alla
med aflöning, som bilagan 7 närmare utvisar. Den preussiska skogsstaten
utgöres däremot af ej mindre än 128 öfverjägmästare, 764 jägmästare med
revir, 122 jägmästare utan revir men med viss tjänstgöring, 115 skogskassörer,
4,004 bevakare, alla med aflöning, som i nyssnämnda bilaga
omförmäles.
Medan å hvarje preussisk revirförvaltare ankommer att förvalta en
skogsareal i medeltal af 3,340 har, har revirförvaltare i mellersta och
södra delarna af Sverige en medelareal af 7,413 har, förutom 6,250 har,
som stå under hans uppsikt. I och för sig synes väl denna senare
medelareal ej efter våra förhållanden vara allt för stor, under förutsättning
likväl att skogarna ligga någorlunda sammanförda inom en ej alltför
vidsträckt ort. Men då de, på sätt bil. 3 b utvisar, i många fall bestå
af ett hundratal smärre, på långt afstånd från hvarandra belägna skogar,
ställer sig saken mycket ogynnsamt. Det synes till och med i vissa fall
vara omöjligt för en person att någorlunda försvarligt sköta skogarna i
ett sådant revir och än mindre sköta dem på ett sätt, hvarom nu är fråga.
En omsorgsfull föryngring af skogarna, vården om de under tillväxt
stående medelålders bestånden äfvensom afverkningen eller upphuggningen
af virke och virkesafsättningen, allt detta kräfver ett detaljarbete, som
under nuvarande förhållanden icke fullt kan presteras. Gallringar och
ljushuggningar blifva mer eller mindre försummade och i många fall in
-
25
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 1) Utlåtande Ko 4.
skränkes verksamheten till årshyggets tillgodogörande och dess beredande
för återväxt. Härtill medverkar skogstjänstemännens nuvarande svaga och
otillräckliga aflöning. De nödgas, för att uppehålla sin existens, söka
fylla bristen i aflöningen genom enskilda uppdrag och skogsförrättningar.
Eu delning af vissa revir och förbättring i aflöningen synes utskottet
därför vara oeftergifliga villkor för att uppnå en större intensitet i statsskogshushållningen
i nu ifrågavarande landsdelar,
Deträffande Norrland ställa sig reviren med hänsyn till skogarnas
areal mycket stora, och tvifvelsutan måste de, efter hand som kommunikationer
och afsättningsförhållanden utvecklas, delas. I ett annat afseende
böra emellertid förhållandena inom de två nordligaste länens revir, för
möjliggörande af en noggrannare kronoparksvård redan nu eller med
snaraste regleras. Utom skötseln af kronoparkerna har nämligen revirförvaltaren,
— i lappmarksreviren jämlikt 56 § af 1894 års skogsförordning
och i de nedom lappmarken belägna reviren jämlikt 1903
års förordning angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven afverkning
å ungskog — till åliggande att å enskildas skogar själf eller
med biträde af assistent verkställa utsyningar och därmed, i synnerhet
inom lappmarken, förenade förberedelser, såsom skogsuppskattningar och
afverkningsberäkningar m. m. Äfven om revirförvaltaren härutinnan biträdes
af assistent, så hvilar på honom, utom mottagandet af alla utsyningsansökningar
och personliga besök samt förfrågningar från allmänhetens
sida äfvensom en del af utsyningsförrättningarna, ansvaret och omtanken
för det hela. Det har ock visat sig, att för kronoparkernas vård mycket
behöfliga åtgärder i flera revir fått stå tillbaka för enskilda skogsägares
allt större anspråk på revirförvaltarens tid och krafter. Den enda utvägen
att af hjälpa detta för kronoparkernas vård mycket ogynnsamma förhållande
är att befria revirförvaltaren från befattningen med enskildas skogar och
öfverföra denna befattning på särskild därtill förordnad skogstjänsteman,
till hvars aflöning de till staten nu inflytande afgifter för utsyningarna
lämna tillgång. Genom en sådan anordning skulle utsyningarna åt enskilda
ock, mera än som nu kan åstadkommas, komma att utföras af
samma tjänsteman under längre tidsföljd och därigenom täta ombyten af
utsyningsförrättare kunna undvikas, hvilket länge varit ett önskemål för
att vid utsyningarna vinna nödig lokalkännedom och erfarenhet. En förteckning
på enskilda skogars areal och de å dessa skogar under år 1904
verkställda utsyningar och uppskattningar bifogas. Bil. 8 a—d.
Fih. till Biksd. Prot. 1906. 8 Sami 2 Afd. 1 Band. 4 Käft. 4
26
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Hvad utskottet härofvan anfört om skogstjänstemännens otillräckliga
aflöning och därigenom till men för tjänsten framkalladt behof att genom
enskilda uppdrag och skogsförrättningar söka för sin bärgning nödig fyllnad
i inkomsten, äger sin fullaste tillämpning å den norrländska skogsstaten.
Virkesforsälj- En omständighet, som äfven utöfvar ett ganska stort inflytande på
ningssätt. gtatskogsbrukets, resultat är det sätt, hvarpå virket försäljes.
På sätt ofvan är framhållet i fråga om det norrländska skogsbruket,
är möjligheten för en öfvergång från den extensiva skogshandteringen —
därvid endast gröfre, värderikare och för sågverksindustrien användbart
virkesslag kan afsättas — till ett intensivare skogsbruk hufvudsakligen
beroende däraf, att allt sådant virke, som bör undanskaffas för att främja
uppkomsten af växtliga skogsbestånd, också vinner afsättning. Denna afsättning
bör därför på allt sätt främjas, hvilket kan ske i väsentlig mån
genom att använda ett enklare försälj ningssätt än som för de mera värdefulla
virkessortimenten är nödigt. Såsom ett sådant framstår den redan
nu använda underhandförsäljningen genom jägmästarens försorg. Men då
uppbörden af försäljningsmedlen icke bör åläggas skogstjänstemannen, för
hvars verksamhet uppbördsbestyret är främmande och hinderligt, torde,
där detsamma icke kan handkafvas af den fåtaliga ordinarie uppbördspersonalen
(kronofogdarna), lämpliga utvägar för uppbördens ordnande med
afseende å dessa underhandförsäljningar, böra utfinnas, så att köparne af
nu ifrågavarande mindre virkesslag icke vid köpeskillingens erläggande
blifva nödsakade göra långa resor eller vidkännas särskilda utgifter. Ej
endast för skogarnas bättre vård utan äfven för ett gynnsammare finansiellt
resultat af statsskogshushållningen, skulle en åtgärd i nu antydd riktning
vara af betydelse.
Med härofvan nu lämnad öfversikt öfver landets statsskogar och
deras förvaltning och vård, har utskottet afsett att påvisa, dels hurusom
en jämförelse mellan Sveriges och Preussens statsskogar icke kan, om de
förra i sin helhet ingå i jämförelsen, gifva någon ledning för omdömet,
men att däremot vissa jämförelsepunkter särskildt mellan våra i landets
sydligare delar belägna kronoparker och de preussiska kunna erhållas,
dels ock att många i motionen icke beaktade, för statens skogsbruk menliga
förhållanden förefinnas, hvilka förklara den relativt låga afkastning
en del af kronoparkerna nu lämna. Vidare afser denna öfversikt i ämnet
att bereda Riksdagen tillfälle bedöma beköfligketen eller gagnet af den
statistik, om hvars åvägabringande motionärerna hemställt.
27
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
För sin del anser utskottet, med den allt större betydelse kronoparkerna
under förutsättning af en god skötsel måste erhålla för statshushållningen,
att en komplettering af den nuvarande statistiken rörande »Skogsväsendet»
i det af motionärerna angifna syftet är väl på sin plats såsom ett
medel att fullständigare än tillförene lämna meddelanden om statsskogarnas
tillstånd. Utskottet har därför tagit i öfvervägande, på hvad sätt nuvarande
statistiks komplettering i nämnda syfte lämpligast skulle kunna
anordnas.
Härvid får utskottet till eu början erinra, att, på sätt ofvan är
nämndt, hvarje hushållningsplan hvart tjugonde år undergår revision, därvid
skogen ånyo uppskattas. Enligt gällande praxis publiceras i domänstyrelsens
årsberättelse hvart femte år uppgift om hvarje kronoparks areal
med anteckning om hushållningsplanens tillämpningstid.
A ena sidan bör då denna hvart femte år återkommande specifikation
af samtliga kronopark^’ kompletteras med uppgifter rörande utaf hvarje
kronopark under femårsperioden erhållen afkastning såväl i virke som i
penningar, äfvensom angående utgifter. A andra sidan bör, i den mån
ny uppskattning af hvarje park vid revision hvart tjugonde år äger rum
eller ny skogsindelningsplan upprättas, redogörelse lämnas för kronoparkens
virkesförråd, fördeladt på ålders- eller stamklasser.
Emellertid kan utskottet icke underlåta erinra därom, att denna utveckling
af statistiken rörande kronoparlcerna svårligen lärer kunna af
domänstyrelsen med nu tillgängliga arbetskrafter utföras, utan måste dessa
förstärkas, såvida ej vid nu påtänkta ombildning af landets statistik
nämnda ämbetsverks befattning med det rent statistiska materialet kunde
öfverlämnas till statistiska centralbyrån.
Hvad slutligen beträffar motionärernas hemställan om utarbetande af
ett kartverk, med generalstabens topografiska kartblad som underlag, utvisande
kronoparkernas läge och gränser, har utskottet ansett ett sådant
kunna erhållas genom att å nämnda kartblad utmärka gränserna för de
allmänna skogarna med lämplig färgbeteckning på sätt å de i domänstyrelsen
befintliga exemplar af samma kartor ägt rum. Ett sådant kartverk
borde i Riksdagens bibliotek hållas tillgängligt.
Med stöd af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att Första Hammaren i anledning af förevarande
motion ville för sin del besluta det Riksdagen måtte
i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Kung!. Maj:t vidtaga åtgärder dels för en utveckling
i ofvan angifna riktning af den officiella statistiken
för skogsväsendet, dels ock för åstadkommande genom
domänstyrelsens försorg af ett kartverk, med generalstabens
kartblad till underlag, utvisande de allmänna
skogarnas läge och gränser, för att öfverlämnas till
Riksdagens bibliotek.
Stockholm den 27 mars 1906.
På utskottets vägnar:
P. C:son WACHTMEISTER.
BILAGOR.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
31
Bil. 1.
Aproximativ beräkning af tlen areal produktiv skogsmark, som, under förut''
sättning att föreskrifterna i 1820 och 1824 års afvittringsförfattningar
angående hemmans skogsanslag tillämpats vid afvittringen, kunnat
såsom kronoparker behållas i statens ägo.
Län |
Socken |
Areal produktiv skogsmark har |
Gäfléborgs |
Yoxna, Lous, Hamra, Ramsjö, Hassela......... |
96,000 |
Västernorr lands |
Holm, Stöde, Indalsdiden, Graninge, Yiksjö, |
|
Björna, Tåsjö .................................... |
407,000 |
|
Jämtlands |
De nedre socknarna: Ragunda, Hällesjö, Fors, |
|
Rätan, Sveg, Elfros, Berg, Hammerdal ...... |
415,000 |
|
» |
De öfre socknarna: Linsell, Lillherrdal, Hede, |
|
sjö, Ström, Alanäs, Kall, Mörsil ............ |
600,000 |
Anm. Denna beräkning är grundad på den i Norrlandskommitténs betänkande
delen 1 sid. 89 lämnade »Öfversikt af skogsanslagen
till hemmanen i Norrland». Afräknas från dessa »skogsanslag»
hvad enligt afvittringsförfattningarna rätteligen skolat hemmanen
tillkomma, erhålles i runda tal ofvanstående resultat.
32
Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Bil.
Sammanställning af statsskogarnas
A |
r |
e a 1 |
||||||
Kronoparker och kronoflygsandsfält samt sådana öfver- |
Från arrendet undantagna |
|||||||
loppsmarker, hvarå årlig virkesutsyning och försäljning |
skogar till statens utarrenderade |
|||||||
År |
ägt rum |
egendomar |
||||||
Skogsmark |
Impedi- menter |
Inägor |
Summa |
Af föregående |
Skogs- mark |
Impedi- menter |
Summa |
|
inköpta |
||||||||
har |
har |
har |
har |
har |
har |
har |
har |
|
1880 |
2,273,245 |
1,373,034 |
3,646,279 |
13,295 |
||||
1881 |
2,304,861 |
1,379,835 |
3,684,496 |
14,234 |
||||
1882 |
2,307,464 |
1,378,355 |
3,685,819 |
14,291 |
||||
1883 |
2,308,698 |
1,379,152 |
3,687,850 |
14,480 |
||||
1884 |
2,334,212 |
1,385,958 |
3,720,170 |
14,891 |
||||
1885 |
2,357,589 |
1,400,280 |
8,757,869 |
14,891 |
8,585 |
2,669 |
11,254 |
|
1886 |
2,361,012 |
1,406,400 |
3,767,412 |
18,637 |
8,585 |
2,669 |
11,254 |
|
1887 |
2,437,850 |
1,458,046 |
3,895,896 |
19,162 |
8,585 |
2,669 |
11,254 |
|
1888 |
2,441,010 |
1,460,530 |
3,901,540 |
24,477 |
8,585 |
2,669 |
11,254 |
|
1889 |
2,464,687 |
1,468,184 |
3,932,871 |
49,616 |
8,585 |
2,669 |
11,254 |
|
1890 |
2,331,763 |
1,471,805 |
8,803,578 |
59,057 |
21,304 |
6,165 |
27,469 |
|
1891 |
2,337,149 |
1,433,860 |
3,801,079 |
62,347 |
21,304 |
6,165 |
27,469 |
|
1892 |
2,358,403 |
1,451,429 |
3,809,832 |
86,708 |
21,304 |
6,165 |
27,469 |
|
1893 |
3,367,662 |
1,444,876 |
3,812,538 |
93,271 |
21,304 |
6,165 |
27,469 |
|
1894 |
2,376,131 |
1,448,727 |
3,824,858 |
99,478 |
21,304 |
6,165 |
27,469 |
|
1895 |
2,643,938 |
1,452,577 |
4,096,595 |
108,056 |
34,910 |
8,922 |
43,832 |
|
1896 |
2,647,948 |
1,453,862 |
4,101,810 |
111,311 |
34,910 |
8,922 |
43,832 |
|
1897 |
2,673,928 |
1,461,804 |
4,135,732 |
118,487 |
34,910 |
8,922 |
43,832 |
|
1898 |
2,722,135 |
1,547,690 |
4,269,825 |
155,429 |
34,910 |
8,922 |
43,832 |
|
1899 |
2,799,573 |
1,650,293 |
4,449,866 |
168,634 |
34,910 |
8,922 |
43,832 |
|
1900 |
2,839,888 |
1,652,216 |
28,269 |
4,520,400 |
243,821 |
43,518 |
11,382 |
54,900 |
1901 |
2,847,960 |
1,666,420 |
29,942 |
4,533,322 |
257,172 |
43,518 |
11,382 |
54,900 |
1902 |
2,861,068 |
1,661,406 |
30,559 |
4,553,033 |
269,746 |
43,518 |
11,382 |
54,900 |
1903 |
2,872,610 |
1,662,062 |
31,915 |
4,556,587 |
289,339 |
43,518 |
11,382 |
54,900 |
1904 |
2,894,097 |
1,671,924 |
32,109 |
4,598,130 |
291,305 |
43,518 |
11,382 |
64,900 |
Anm. Från och med 1899 förekomma icke några öfverloppsmarker i tabellen.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o
33
afkastning under åren 1880—
1904.
Areal Totalsumma |
U tsynadt kbm. |
Brutto- inkomst (skogs- medlen) kr. |
Brutto-inkomst kr. |
Afverkning kbm. |
Medeltal per år |
|
All mark har |
Produktiv mark har |
|||||
3,646,279 |
2,273,245 |
1,028,724 |
1,339,016 |
0,68 |
0,40 |
|
3,684,496 |
2,304,861 |
826,920 |
1,506,884 |
0,65 |
0,40 |
|
3,685,819 |
2,307,464 |
882,871 |
1,669,735 |
0,72 |
0,41 |
|
3,687,850 |
2,308,698 |
855,382 |
1,961,398 |
0,85 |
0,37 |
|
3,720,170 |
2,334,212 |
830,419 |
2,090,020 |
0,85 |
0,86 |
0,78 kronor pr har |
3,769,123 |
2,366,174 |
1,045,382 |
1,752,944 |
0,74 |
0,44 |
0,40 kbm. » > |
3,778,666 |
2,369,597 |
835,372 |
1,688,063 |
0,71 |
0,38 |
|
3,907,150 |
2,446,435 |
866,792 |
1,744,199 |
0,71 |
0,35 |
|
3,912,794 |
2,449,595 |
1,067,047 |
2,081,282 |
0,83 |
0,43 |
|
3,944,125 |
2,463,272 |
1,222,040 |
2,712,862 |
1,10 |
0,49 |
|
3,831,047 |
2,353,067 |
971,099 |
3,178,341 |
1,35 |
0,41 |
|
3,828,548 |
2,358,453 |
1,085,602 |
2,531,090 |
1,07 |
0,45 |
|
3,837,301 |
2,379,707 |
1,181,843 |
2,975,278 |
1,26 |
0,49 |
|
3,840,007 |
2,388,966 |
1,060,961 |
2,919,962 |
1,22 |
0,44 |
|
3,852,327 |
2,397,415 |
1,272,808 |
3,500,946 |
1,46 |
0,63 |
|
4,140,427 |
2,678,848 |
1,289,274 |
4,222,576 |
1,58 |
0,48 |
|
4,145,642 |
2,682,858 |
1,609,873 |
4,259,185 |
1,59 |
0,60 |
|
4,179,564 |
2,708,838 |
1,859,937 |
5,443,098 |
2,01 |
0,69 |
|
4,313,657 |
2,757,045 |
2,079,438 |
7,582,905 |
2,75 |
0,75 |
|
4,493,799 |
2,834,483 |
2,066,958 |
7,036,215 |
2,48 |
0,73 |
2,43 kronor pr har |
4,575,300 |
2,883,406 |
2,182,773 |
8,304,966 |
2,88 |
0,76 |
0,66 kbm. > » |
4,588,222 |
2,891,478 |
1,699,397 |
7,740,959 |
2,68 |
0,59 |
|
4,607,933 |
2,904,586 |
1,807,228 |
6,119,665 |
2,11 |
0,62 |
|
4,621,487 |
2,916,128 |
1,974,260 |
8,655,543 |
2,97 |
0,68 |
|
4,653,030 |
2,937,615 |
1,771,535 |
8,388,879 |
2,86 |
0,60 |
* Härtill kommer det virke, som utlämnats till utsyningsberättigade, och till hägnader,
byggnader m. m., utgörande tillhopa för år 1904 — 88,725 kbm.
Ilih. till Piiksd. Prof. 1906. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 4 Häft.
5
34
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o å.
Bil. 3 a.
Kronoparkernas
Distrikt och revir |
Produktiv skogsmark |
Y irkesaf kastning |
Inkomst i kr. 1 |
||
har |
för reviret |
pr har |
för reviret |
pr har |
|
Luleå distrikt. |
|||||
Pajala revir........................ |
86,083 |
39,830,40 |
0,46 |
130,962: 78 |
1: 52 |
Torneå » ........................ |
61,832 |
35,753 |
0,58 |
91,120: 74 |
1:47 |
Tärendö » ........................ |
95,407 |
18,433 |
0,19 |
68,370: 44 |
0: 72 |
Juckasjärvi » ........................ |
80,092 |
13,782,60 |
0,17 |
70,002: 09 |
0: 87 |
Gellivare » ........................ |
86,317 |
34,690,10 |
0,40 |
127,975: 75 |
1: 48 |
Båneträsks » ........................ |
49,114 |
13,972 |
0,28 |
75,085: 24 |
1:63 |
Ängeså » ........................ |
65,814 |
11,767,80 |
0,18 |
62,510: 45 |
0:95 |
Kalix » ........................ |
65,760 |
20,602,80 |
0,31 |
60,802: 98 |
0:92 |
Eåneå » ........................ |
66,469 |
19,793,60 |
0,30 |
72,847: 08 |
1: 10 |
Bodens » ........................ |
71,869 |
47,776 |
0,66 |
91,879: 62 |
1:28 |
Storbaekens » ........................ |
62,508 |
18,852,20 |
0,30 |
96,981: 56 |
1:65 |
Pärlelfvens » ........................ |
40,828 |
25,096,60 |
0,61 |
99,592: 59 |
2: 44 |
Jockmocks » ........................ |
60,899 |
9,604 |
0,16 |
58,166: 04 |
0: 96 |
Öfverjägmästarexp edition ......... |
|||||
Summa |
892,992 |
309,954 |
0,35 |
1,106,277:36 |
1: 24 |
Skellefteå distrikt. |
|||||
Varriså revir........................ |
88,092 |
40,154 |
0,46 |
136,536: 99 |
1:52 |
Arjeplougs » ........................ |
100,000 |
55,003,90 |
0,55 |
175,378:98 |
1: 75 |
Malmesjaurs» ........................ |
136,500 |
78,801,70 |
0,58 |
302,160: 24 |
2:21 |
Öfre By ske » ........................ |
75,610 |
42,440,90 |
0,56 |
174,942: 73 |
2:31 |
Arvidsjaurs » ........................ |
70,810 |
33,264,90 |
0,47 |
125,678:49 |
1: 77 |
Älfshy » ........................ |
76,332 |
42,410 |
0,56 |
126,931: 62 |
1: 66 |
Piteå » ........................ |
82,097 |
31,616,20 |
0,39 |
115,952: 53 |
1:41 |
Jörns » ........................ |
58,877 |
37,896,60 |
0,64 |
123,722: 80 |
2: 10 |
Norsjö » ........................ |
68,326 |
42,830 |
0,73 |
168,278: 68 |
2: 89 |
Burträsk » ........................ |
16,609 |
12,393,90 |
0,75 |
40,464: 68 |
2: 44 |
Öfverjägmästarexpedition ......... |
|||||
Summa |
763,253 |
416,812,10 |
0,55 |
1,490,047: 64 |
1: 95 |
Första Kammar ms Tillfälliga UtsJcotts (Ko 1) Utlåtande N:o 4.
35
afkastning 1904 (de norra distrikten).
U t g i f |
ter i |
k r. |
Behållning i |
kr. |
||
Förvaltningskost-nader från reserva-tionsanslaget |
Dikning |
Aflöning |
Summa |
pr har |
för revir |
pr har |
9,065: 94 |
9,700: — |
18,765: 94 |
0: 22 |
112,196: 84 |
1: 30 |
|
8,012: 37 |
— |
9,000: — |
17,012: 37 |
0: 27 |
74,108: 37 |
1: 20 |
8,969: 68 |
— |
7,700: — |
16,659: 68 |
0: 17 |
61,710: 76 |
0: 54 |
6,102: 86 |
— |
8,400: — |
13,602:86 |
0: 17 |
56,499: 23 |
0: 70 |
7,922: 99 |
— |
7,700: — |
15,622: 99 |
0: 18 |
112,352: 76 |
1: 30 |
12,101:81 |
— |
7,700: — |
19,801:81 |
0:40 |
55,283: 43 |
1: 13 |
7,427:19 |
— |
6,800: — |
14,227: 19 |
0: 22 |
48,283: 26 |
0: 73 |
11,018: 67 |
12,343: 48 |
10,100: — |
33,462: 15 |
0: 51 |
27,340: 83 |
0: 41 |
6,805: 89 |
1,230: 61 |
7,600: — |
15,636: 60 |
0: 24 |
57,210: 58 |
0: 86 |
16,144: 41 |
20,245: 66 |
10,200: — |
45,690: 07 |
0: 64 |
46,289: 55 |
0: 64 |
9,695: 80 |
— |
6,600: — |
16,195: 80 |
0: 26 |
80,765: 76 |
1:29 |
13,126: 82 |
— |
6,800: — |
19,926: 82 |
0: 49 |
79,665: 77 |
1:95 |
16,627: 43 |
— |
7,600: — |
24,227: 43 |
0: 40 |
33,938: 61 |
0: 56 |
2,126: 98 |
— |
5,800: — |
7,926: 98 |
|||
133,038: 84 |
33,819: 75 |
111,700: — |
278,558: 59 |
0: 31 |
835,645: 75 |
|
afdrag för öfv.-jäg.-exp. |
7,926: 98 |
|||||
827,718: 77 |
0: 93 |
|||||
7,930: 45 |
— |
7,100: — |
16,030: 45 |
0: 17 |
121,606: 54 |
1:35 |
9,181: 44 |
— |
7,900: — |
17,081: 44 |
0: 17 |
168,297: 54 |
1: 58 |
17,870: 70 |
— |
8,700: — |
26,570: 70 |
0: 19 |
275,589: 54 |
2: 02 |
12,569: 36 |
— |
8,300: — |
20,869: 36 |
0: 27 |
154,073: 37 |
2: 04 |
10,921: 22 |
— |
7,900: — |
18,821: 22 |
0:26 |
106,857: 27 |
1:51 |
11,888: 37 |
174: 86 |
9,700: — |
21,763:23 |
0: 28 |
105,168: 39 |
1: 38 |
13,231: 99 |
13,484: 73 |
9,500: — |
36,216:72 |
0: 44 |
79,735: 81 |
0: 97 |
15,745: 96 |
— |
10,400: — |
26,145: 96 |
0: 44 |
97,576: 84 |
1: 66 |
11,981: 55 |
4,318: 17 |
8,700: — |
24,999: 72 |
0: 43 |
143,278: 96 |
2: 46 |
7,579: 60 |
3,963: — |
7,600: — |
19,042: 60 |
1: 15 |
21,421:98 |
1: 29 |
2,085: — |
— |
6,200: — |
8,285: — |
|||
120,985: 64 |
21,940: 76 |
91,900: — |
234,826: 40 |
0:31 |
1,263,506: 24 |
|
afdrag för öfv.-jäg.-exp. |
8,285: — |
|||||
1,255,221: 24 |
1: 64 |
36
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Bil. 3 a. (Forts.)
Distrikt och revir |
Skogsmark |
Virkesafkastning |
Inkomst i |
kr. |
|
har |
för reviret |
pr har |
för reviret |
pr har |
|
Umeå distrikt |
|||||
Degerfors revir.................. |
47,677 |
38,423,80 |
0,81 |
97,674: 82 |
2:05 |
Norra Lycksele » .................. |
92,301 |
49,672,80 |
0,54 |
290,977: — |
3: 15 |
Södra Lycksele » .................. |
76,399 |
32,661,40 |
0,43 |
163,573: 76 |
2: 17 |
Åsele » .................. |
78,776 |
76,894,90 |
0,98 |
416,659: 20 |
6: 29 |
Sorsele » .................. |
68,864 |
23,076,40 |
0,34 |
84,446: 27 |
1: 23 |
Stensele » .................. |
79,740 |
135,176,60 |
1,80 |
429,774: 40 |
5: 39 |
Vilhelmina » .................. |
68,666 |
39,158,10 |
0,57 |
189,363: 80 |
2: 76 |
Fredrika » .................. |
63,308 |
52,332,60 10,071,10 |
0,98 |
255,214:11 |
4: 79 |
Bjurholms » .................. |
20,613 |
0,49 |
25,425: 37 |
1: 23 |
|
Anundsjö » .................. |
22,104 |
18,624 |
0,84 |
64,818: 37 |
2: 48 |
Öfverjägmästarexpedition ......... |
|||||
Summa |
607,333 |
475,881,20 |
0,78 |
2,007,926: 10 |
3: 31 |
Mellersta Norrlands distrikt. |
|||||
Tåsjö revir........................ |
67,927,09 |
32,280,3 |
0,47 |
141,172: 32 |
2:08 |
Junsele » ........................ |
26,452,24 |
21,668,9 |
0,82 |
93,037: 65 |
3: 52 |
Hernösands » ........................ |
12,111,87 |
19,056,4 |
1,57 |
76,822: 43 |
6: 34 |
Medelpads » ........................ |
22,118,26 |
19,468 |
0,88 |
93,035: 47 |
4: 20 |
Bispgårdens (skogsskole) revir ... |
6,036,42 |
17,042 |
2,82 |
79,841: 27 |
13: 23 |
Östra Jämtlands revir............... |
16,018,25 |
61,631,2 14,273 |
3,22 |
193,382: 85 |
12: 07 |
Norra Jämtlands » ............... |
16,280,10 |
0,87 |
93,121: 23 |
5: 72 |
|
Västra Jämtlands . ............... |
26,579,69 |
17,818,3 |
0,67 |
66,381: 16 |
2: 49 |
Härjeådalens > ............... |
30,020,44 |
12,506,5 |
0,41 |
86,431: 25 |
2: 88 |
Öfverjägmästarexpedition ......... |
|||||
Summa |
223,644,36 |
205,743,6 |
0,92 |
923,225: 63 |
4: 13 |
Gäfle—Dala distrikt. Norra Hälsinglands revir............ |
|||||
22,162 |
66,604,60 |
3,01 |
340,735: 05 |
15: 38 |
|
Västra Hälsinglands » ............ |
41,137 |
68,537,60 |
1,42 |
379,069: 22 |
9: 21 |
Gestriklands » ............ |
6,460 |
6,192,20 |
1,14 |
47,964: 68 |
8: 80 |
Kopparbergs » ............ |
8,010 |
5,291 |
0,66 |
66,465: 91 |
8: 30 |
Österdalarnes » ............ |
70,364 |
79,422 |
1,12 |
378,376: 22 |
5:37 |
Sårna » ............ |
78,073 *) |
33,070 |
0,42 |
191,892:17 |
2: 46 |
Transtrands » ............ |
49,367 |
43,681 |
0,89 |
124,228: 38 |
2: 52 |
Västerdalarnes » ............ |
8,323 |
3,481 |
0,42 |
20,302: 19 |
2: 44 |
Klotens » ............ |
26,364 |
34,876 |
1,38 |
237,855: 63 |
9: 38 |
Öfverjägmästarexpedition ......... |
|||||
Summa |
308,220 |
331,155 |
1,08 |
1,786,819: 45 |
5: 80 |
*) Idre och Gräfvedalens kronoparker, till stor del fjäll och fjällskog samt icke |
indelade |
Anm. Som köpeskillingen för såldt virke icke inflyter förr än under påföljande år, har i kolumnen
för virkesafkastningen införts utsyningsbeloppet för år 1903.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
37
TJ t g i f |
ter |
i |
k r. |
Behållning i |
vr. |
||
Förvaltningskost-nader från reserva-tionsanslaget |
Dikning |
Aflöning |
Summa |
pr har |
per revir |
pr har |
|
25,611: 28 |
6,056: 96 |
8,900 |
39,468: 24 |
0: 83 |
58,206: 58 |
1: 22 |
|
18,666: 78 |
— |
9.000 |
— |
27,666: 78 |
0:30 |
263,310: 22 |
2: 85 |
9,821: 14 |
480: 96 |
9,400 |
— |
19,702:10 |
0: 26 |
143,871: 66 |
1:91 |
12,934: 69 |
816:07 |
7,900 |
— |
21,650: 76 |
0: 28 |
395,008: 44 |
5:01 |
18,140: 60 |
— |
5,700 |
— |
23,840: 60 |
0: 35 |
60,604: 77 |
0:88 |
11,375: 29 |
— |
6,800 |
— |
18,175:29 |
0: 23 |
411,599: 11 |
5: 16 |
29,362: 22 |
— |
6,800 |
— |
36,162: 22 |
0: 53 |
153,201: 68 |
2: 23 |
19,427: 32 |
4,223: 48 |
6,600 |
— |
30,250: 80 |
0: 57 |
224,963: 31 |
4: 22 |
4,970: 93 |
1,444: 21 |
9,800 |
— |
16,215: 14 |
0: 79 |
9,210:23 |
0: 44 |
4,641: 39 |
6,793: 57 |
6,500 |
— |
17,934: 96 |
0: 81 |
36,883: 41 |
1: 67 |
6,600 |
— |
7,507: — |
|||||
156,758: 64 |
18,815: 25 |
83,000: — |
258,573: 79 |
0: 43 |
1,766,859: 31 |
||
afdrag för öfv.-jäg.-exp. |
7,507: — |
||||||
1,749,352: 31 |
2: 88 |
||||||
9,639: 36 |
6,388: 25 |
8,000 |
_ |
23,927: 61 |
0: 35 |
117,244: 71 |
1: 73 |
6,014: 72 |
9,801: 86 |
6.500 |
— |
22,316: 68 |
0: 85 |
70,721: 07 |
2: 67 |
9,647: 32 |
4,304: 94 |
6,500 |
— |
20,352: 26 |
1: 68 |
56,470: 17 |
4: 66 |
7,368: 63 |
4,989: 06 |
7,700 |
— |
20,067: 69 |
0: 91 |
72,977: 78 |
3: 30 |
1,800: — |
— |
1,800 |
— |
3,600: — |
0: 60 |
76,241: 27 |
12: 63 |
12,133: 64 |
6,276: 11 |
7,600 |
— |
26,009: 75 |
1: 62 |
167,373:10 |
10: 45 |
10,685: 05 |
7,833: 46 |
6,500 |
— |
25,018: 51 |
1: 54 |
68,102: 72 |
4: 18 |
8,443: 29 |
3,897: 08 |
7,400 |
— |
19,740: 37 |
0: 74 |
46,640: 79 |
1: 75 |
11,930: 48 |
1,350: — |
7,400 |
— |
20,680: 48 |
0: 69 |
65,750: 77 |
2: 19 |
1,850: 78 |
6,200 |
— |
8,050: 78 |
||||
79,313: 27 |
44,840: 76 |
66,600 |
_ |
189,754: 03 |
0: 85 |
741,522: 38 |
|
afdrag för öfv.-jäg.-exp. |
8,060: 78 |
||||||
733,471: 60 |
3: 28 |
||||||
17,086: 71 |
6,100 |
_ |
23,186: 71 |
1: 05 |
317,548: 34 |
14: 33 |
|
25,028: 53 |
24,022: 20 |
7,300 |
— |
66,350: 73 |
1: 37 |
322,718:49 |
7: 84 |
4,903: 56 |
— |
6,900 |
— |
10,803: 66 |
1: 98 |
37,161: 12 |
6: 82 |
31,555: 86 |
— |
7,500 |
— |
39,055: 86 |
4: 88 |
27,410: 05 |
3:42 |
11,693: 90 |
48,662: 37 |
7,700 |
— |
68,056: 27 |
0: 97 |
310,319: 95 |
4: 41 |
11,218: 08 |
— |
6,800 |
— |
18,018: 08 |
0: 23 |
173,874: 09 |
2: 23 |
7,284: 04 |
1,470: - |
7,300 |
— |
16,054: 04 |
0: 33 |
108,174:34 |
2: 19 |
7,836: 33 |
3,408: 75 |
5,800 |
— |
17,045: 08 |
2: 05 |
3,257: 11 |
0: 39 |
164,124: 11 |
— |
9,300 |
— |
173,424: 11 |
6: 84 |
64,431: 52 |
2: 54 |
1,604: 85 |
— |
6,600 |
— |
7,204: 85 |
|||
282,335: 97 |
77,563: 32 |
69,300 |
— |
429,199: 29 |
1: 40 |
1,364,895: 01 |
afdrag för öfv.-jäg.-exp.
7,204: 85
1,357,690: 16
4: 40
38
Första Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Bil. 3 b.
Kronoparkernas afkastning
Under skogsstatens omedelbara vård |
Allmänna skogar under |
|||||||||||
Distrikt och revir |
K r 0 n 0 p a r k er |
Andra allmänna skogar |
(äfven allmänningar |
|||||||||
. |
st. |
Skogs mark har |
Impedi- ment har |
Sum- ma har |
st. |
Skogs- j Impedi-mark i ment |
Sum- ma har |
st. |
Skogs- mark |
Impedi- ment |
Sum- j |
|
Bergslagsdistrikt. |
||||||||||||
Älfdals revir......... |
2 |
559 |
107 |
666 |
3 |
8,811 |
3,077 |
11,888 |
17 |
3,936 |
781 |
4,717 |
Arvika » ......... |
9 |
4,660 |
851 |
5,511 |
13 |
4,154 |
438 |
4,592 4,372 |
60 |
6,343 |
862 |
7,205 |
Karlstads » ......... |
8 |
11,530 |
3,165 |
14,695 |
8 |
3,565 |
807 |
64 |
8,786 |
1,180 |
9,966 |
|
Askersunds revir ... |
4 |
8,441 |
2,639 |
11,080 |
8 |
6,159 |
1,777 |
7,936 |
81 |
6,092 |
788 |
5,880! |
Örebro » |
1 |
435 |
34 |
469 |
1 |
1,831 |
315 |
2,146 |
64 |
6,693 |
1,369 |
7,962| |
Grönbro » |
2 |
14,166 |
6,458 |
20,624 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Köpings » |
1 |
4,626 2,437 |
2,028 |
6,654 |
9 |
5,424 |
1,508 |
6,932 |
73 |
5,290 |
1,541 |
6,831 |
Västerås » |
3 |
815 |
3,252 |
4 |
3,775 |
892 |
4,667 |
114 |
7,472 |
1,235 |
8,707 |
|
Enköpings » |
2 |
196 |
20 |
216 |
13 |
7,440 |
1,422 |
8,862 |
120 |
5,510 |
942 |
6,452 |
Örbyhus s |
1 |
495 |
13 |
508 |
4 |
3,316 |
2,340 |
5,656 |
37 |
3,128 |
583 |
3,711 |
Norra Koslags revir |
3 |
1,454 |
356 |
1,810 |
4 |
3,667 |
716 |
4,383 |
62 |
3,895 |
1,302 |
6,197 |
Summa |
36 |
48,999 |
16,486 |
65,485 |
67 |
48,142 |
13,292 |
61,434 |
692 |
56,045 |
10,583 |
66,628 |
östra distriktet. |
||||||||||||
Stockholms revir ... |
6 |
3,730 |
1,843 |
5,573 |
7 |
2,681 |
600 |
3,281 |
192 |
15,864 |
2,758 |
18,622 |
Gripsholms » |
4 |
908 |
228 |
1,136 |
7 |
6,889 |
2,007 |
8,896 |
69 |
8,447 |
3,270 |
11,717 |
Daga » |
2 |
1,813 |
927 |
2,740 |
2 |
229 |
41 |
270 |
59 |
5,628 |
2,865 |
8,493 |
Jönåkers » |
6 |
471 |
123 |
594 |
6 |
5,982 |
1,844 |
7,836 |
86 |
6,437 |
1,809 |
8,246 |
Ombergs » |
4 |
8,477 |
3,153 |
11,630 |
4 |
3,057 |
622 |
3,579 |
74 |
6,671 |
927 |
7,598 |
Kinda > |
11 |
6,247 |
1,617 |
7,864 |
9 |
926 |
78 |
1,004 |
150 |
11,931 |
2,149 |
14,080 |
Finspångs » |
4 |
6,688 |
2,328 |
7,916 |
4 |
1,724 |
466 |
2,190 |
98 |
14,864 |
4,817 |
19,681 |
Gottlands » |
3 |
2,754 |
350 |
3,104 |
1 |
208 |
31 |
239 |
60 |
6,341 |
1,200 |
7,541 |
Summa |
39 |
29,988 |
10,569 |
40,557 |
40 |
21,696 |
5,589 |
27,285 |
788 |
76,183 |
19,795 |
95,978 |
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
39
1904 (de södra distrikten.)
Inkomst skogsmedlen |
Utgifter i kr. |
Behållning i kr. |
||||
Pr revir |
För kronoparker och undan-tagna skogar, då lönerna |
|||||
Förvaltnings-kostnader |
Aflöning |
Summa |
||||
pr revir |
pr har |
|||||
4,648: 83 |
1,061: 47 |
6,800 7,300 11,075 5.600 4.700 6.700 6.600 |
7,861: 47 |
— 3,312:64 — 12,999: 66 — 351:83 + 410: 33 + 39,564:87 — 1,826:27 + 19,299:65 |
+ 130,903 |
2:39 |
324,139: 06 |
161,278: 80 |
70,676 |
231,953: 80 |
+ 92,185: 26 |
||
-t- 81,467:05 |
||||||
12,445: 67 |
6,471: 88 |
9.800 4.800 6.800 |
16,271: 88 |
— 3,826: 21 + 4,190:62 — 2,162:44 — 100:50 — 10,712: 54 |
+ 95,913 |
2:90 |
222,569: 46 |
107,725: 69 + öj. 6,318:02 |
60,4001 167,125:69 + öf. 6,100| + öj. 11,418: 02 |
+ 64,443: 76 |
|||
+ 63,025:74 |
(Forts.)
40
Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Bil. 3 l). (Forts.)
Kronoparkernas afkastning -
Under skogsstatens omedelbara vård |
Allmänna skogar under |
|||||||||||
Distrikt och revir |
Kronopark |
e r |
Andra allmänna skogar |
(äfven allmänningar |
||||||||
st. |
Skogs- mark har |
Impedi- ment har |
Sum- ma har |
st. |
Skogs- mark har |
Impedi- ment har |
Sum- ma har |
st. |
Skogs- mark har |
Impedi- ment har |
Sum- ma har |
|
Västra distriktet. |
||||||||||||
Vadsbro revir ...... |
5 |
13,726 |
3,269 |
16,995 |
6 |
1,297 |
528 |
1,825 |
92 |
5,609 |
549 |
6,158 |
Varto fta > ...... |
3 |
510 |
482 |
992 |
7 |
4,233 |
1,125 |
5,358 |
92 |
5,384 |
762 |
6,146 |
Kinne > ...... |
6 |
2,701 |
627 |
3,328 |
4 |
569 |
in |
680 |
102 |
3,651 |
710 |
4,361 |
Slättbygds revir ... |
6 |
2,521 |
600 |
3,127 |
3 |
1,235 |
251 |
1,486 |
83 |
3,787 |
1,157 |
4,944 |
Dalslands t |
8 |
6,537 |
2,534 |
8,071 |
8 |
1,342 |
460 |
1,802 |
69 |
3,942 |
1,001 |
4,943 |
Hunnebergs » |
2 |
5,153 |
1,371 |
6,524 3,749 |
2 |
415 |
116 |
531 |
44 |
2,529 |
593 |
3,122 8,587 |
Marks » |
8 |
2,781 |
968 |
4 |
967 |
257 |
1,224 |
79 |
6,662 |
1,925 |
||
Sval tornas » |
9 |
4,714 |
2,840 |
7,554 |
3 |
357 |
in |
468 |
97 |
5,757 |
2,104 |
7,861 |
Bohus > |
12 |
4,754 |
4,344 |
9,098 |
3 |
635 |
269 |
904 |
in |
5,239 |
3,922 |
9,161 |
Summa |
59 |
42,397 |
17,041 |
59,438 |
40 |
11,050 |
3,228 |
14,278 |
769 |
42,560 |
12,723|55,283 |
|
Smålands distrikt. |
||||||||||||
Tjusts revir ......... |
5 |
6,346 |
1,807 |
8,153 |
27 |
8,405 |
1,286 |
9,691 |
76 |
10,601 |
1,986 |
12,587 |
Kalmar t ......... |
6 |
10,539 |
3,976 |
14,515 |
21 |
5,934 |
1,603 |
7,537 |
65 |
5,333 |
1,053 |
6,386 |
Ölands » ......... |
1 |
6,066 |
935 |
6,001 |
— |
— |
— |
— |
3 |
757 |
93 |
850 |
Eksjö » ......... |
5 |
2,546 |
433 |
2,979 7,077 |
6 |
733 |
74 |
807 |
147 |
12,367 |
1,991 |
14,358 |
Jönköpings revir ... |
7 |
4,248 |
2,829 |
20 |
2,993 |
1,347 |
4,340 |
103 |
7,247 |
3,306 |
10,553 |
|
Vestbo revir......... |
11 |
4,673 |
1,981 |
6,654 |
9 |
1,787 |
1,074 |
2,861 |
63 |
5,111 |
3,762 |
8,873 |
Sunnerbo » ......... |
11 |
3,146 |
2,195 |
5,341 |
16 |
2,266 |
1,421 |
3,687 |
85 |
6,274 |
5,099 |
11,373 |
Värends » ......... |
8 |
11,621 |
4,196 |
15,717 |
20 |
3,900 |
990 |
4,890 |
122 |
13,415 |
2,988 |
16,403 |
Summa |
54j 48,085 |
18,352 |
66,437 |
119 |
26,018 |
7,795 |
33,813 |
664|61,106 |
20,278 |
81,383 |
||
Södra distriktet. |
||||||||||||
Hallands revir ...... |
23 |
7,603 |
4,580 |
12,183 |
84 |
4,163 |
909 |
6,072 |
||||
Blekinge-Åhus revir |
15 |
7,523 |
4,397 |
11,920 |
6 |
571 |
212 |
783 |
no |
4,953 |
944 |
6,897 |
Ängelholms revir ... |
4 |
1,229 |
410 |
1,639 |
3 |
762 |
186 |
948 |
92 |
4,276 |
1,210 |
6,486 |
Malmöhus » ... |
7 |
2,201 |
778 |
2,979 |
7 |
253 |
42 |
295 |
64 |
1,564 |
268 |
1,832 |
Summa |
49 |
18,556 |
10,165 |
28,721 |
16 |
1,586 |
440 |
2,026 |
340 |
14,956 |
3,331 |
18,2871 |
Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
41
1904 (de södra distrikten.)
Inkomst skogsmedlen för revir |
U |
t g i f t e i kr. |
r |
B e Pr revir |
hållning i kr. För kronoparker och undan-tagna skogar, då lönerna |
|
Förvaltnings-kostnader |
Aflöning |
Summa |
||||
pr revir |
pr har |
|||||
126,053: 46 |
79,459: 27 |
10,300 |
89,759: 27 |
+ 36,294: 19 |
||
10,766: 77 |
2,332: 55 |
7,800 |
10,132: 65 |
+ 634: 22 |
||
53,006: 39 |
14,573: 32 |
7,000 |
21,573: 32 |
-t- 31,433:07 |
||
18,006: 08 |
11,292: 63 |
7,600 |
18,792:63 |
786: 45 |
||
26,726: 66 |
31,112: 97 |
6,500 |
36,612: 97 |
9,886:31 |
||
1 35,206: 96 |
13,696: 64 |
8,517 |
22,213: 64 |
+ 12,993:32 |
||
14,347: — |
9,917: 40 |
8,300 |
18,217:40 |
— 3,870:40 |
||
29,628: 66 |
25,302: 73 |
6,900 |
32,202: 73 |
— 2,574:07 |
||
10,745: 12 |
22,793: 93 |
8,800 |
31,593: 93 |
— 20,848:81 |
||
324,487: 10 |
210,481: 34 |
70,617 |
281,098: 34 |
+ 43,388: 76 |
||
+ Öj. 4,973:14 |
+ Öj. 5,500 |
+ Öj.l0,473: 14 |
— 10,473: 14 |
|||
1 |
« |
+ ,32,916:62 |
+ 71,124 |
1: 49 |
||
111,998: 45 |
22,257: 06 |
9,500 |
31,757:06 |
+ 80,241:39 |
||
68,734: 33 |
14,998: 83 |
6,200 |
21,193: 83 |
+• 47,540:50 |
||
20,232: 97 |
8,808: 92 |
5,700 |
14,508: 92 |
+ 5,724:05 |
||
44,897: 35 |
12,091: 28 |
7,400 |
19,491: 28 |
4- 25,406:07 |
||
24,965: 19 |
9,192: 82 |
5,500 |
14,692: 82 |
+ 10,272:37 |
||
24,401: 71 |
8,549: 73 |
6,400 |
14,949: 73 |
+ 9,451:98 |
||
12,706: 40 |
8,372: 28 |
6,800 |
15,173: 28 |
— 2,466:88 |
||
50,758: 23 |
22,208: 35 |
7,800 |
30,008: 35 |
+ 20,749:88 |
||
368,694: 63 |
106,476: 27 |
55,300 |
161,775:27 |
+ 196,919: 36 |
||
+ öj. 5,434: 26 |
+ öf. 5,500 |
+ öj. 10,934:26 |
— 10,934: 26 |
|||
+ 185,985: 10 |
+ 214,612 |
2: 99 |
||||
13,010: 61 |
26,173: 95 |
10,000 |
35,173: 96 |
— 22,163: 34 |
Fördelningen mellan |
|
18,294: 35 |
18,156: 79 |
8,400 |
26,556: 79 |
— 8,262: 44 |
1 Blekinge, Åhus och En- |
|
72,267: — |
9,987: 20 |
8,500 |
18,487: 20 |
+ 53,769:80 |
1 gelholms revir oriktig i |
|
18,655: 58 |
18,061: 49 |
5,600 |
23,661: 49 |
— 5,005:91 |
berättelserna. |
|
122,217: 54 |
71,397: 43 |
32,500 |
103,879: 43 |
+ 18,338: 11 |
||
+ öj. 2,057: 13 |
+ öf. 6,500 |
7,557: 13 |
7,657: 13 |
|||
+ 10,780: 98 |
+ 26,974 |
1: 34 |
Bill. till Riksd, Prof. 1906. 8 Sand. 2 Afd, 1 Band, 4 Häft.
6
42
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Bil. 4.
Statsskogarnas virkes -
Den pro-duktiva skogs- markens areal |
Gagn virke |
||||||
Virke af minst 7 cm:s groflek i topp |
Virke af mindre slag |
Summa |
|||||
har |
kbm. f. m. |
kbm. p. har |
kbm. f. m. |
kbm. p. har |
kbm. f. m. |
tf tf B *? tf 0 bi |
|
År 1900................................................... |
2,519,419 |
4,679,059 |
1,82 |
66,489 |
0,03 |
4,645,548 |
1,85 |
» 1901................................................... |
2,524,465 |
4,862,231 |
1,93 |
65,259 |
0,03 |
4,927,490 |
1,96 |
» 1902................................................... |
2,631,606 |
4,756,439 |
1,88 |
65,885 |
0,03 |
4,822,324 |
1,91 |
» 1903................................................... |
2,544,271 |
6,665,257 |
2,62 |
64,984 |
0,03 |
6,730,241 |
2,65 |
» 1904................................................... |
2,554,259 |
6,317,082 |
2,47 |
61,111 |
0,02 |
6,378,193 |
2,49 |
loke skogsmark ....................................... |
293,671 |
Af hela afverkningen
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
43
afkastning i Preussen.
I |
Yed virke |
Deraf |
erhållits |
||||||||||
Summa |
|||||||||||||
af minst 7 curs groflek i topp |
Stubbar |
af mindre groflek (un-der 7 cm.) |
Summa |
gagnvirke och ved virke |
virke af minst 7 cm:s groflek |
smärre virke |
|||||||
kbm. |
tf er* B |
kbm. |
kbm. |
kbm. |
5 B |
kbm. |
tf tf B |
kbm. |
kbm. |
kbm. |
tf er* B |
kbm. |
kbm |
f. m. |
V tf » •i |
f. m. |
p. har |
f. m. |
p. har |
f. m. |
p. har |
f. m. |
p. har |
f. m. |
, p. har |
f. m. |
. p. har |
3,103,094 |
1,28 |
267,974 |
0,11 |
1,695,145 |
0,63 |
4,966,213 |
1,97 |
9,611,761 |
3,82 |
7,682,153 |
3,05 |
1,661,634 |
0,66 |
3,425,433 |
1,36 |
280,169 |
0,11 |
1,733,658 |
0,68 |
5,439,160 |
2,15 |
10,366,660 |
4,11 |
8,287,664 |
3,29 |
1,798,817 |
0,71 |
3,936,695 |
1,65 |
313,934 |
0,12 |
1,733,100 |
0,69 |
6,982,629 |
2,36 |
10,804,653 |
4,27 |
8,692,034 |
3,43 |
1,798,985 |
0,72 |
3,876,347 |
1,52 |
262,713 |
0,10 |
1,649,412 |
0,65 |
6,787,472 |
2,27 |
12,517,713 |
4,92 |
10,640,604 |
4,14 |
1,714,396 |
0,68 |
3,495,442 |
1,37 |
243,253 |
0,10 |
1,646,213 |
0,64 |
5,384,908 |
2,11 |
11,763,101 |
4,60 |
9,812,524 |
3,84 |
1,707,324 |
0,66 1 |
är 64 °/o gagnvirke.
44 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Bil. 3. Inkomster och utgifter vid statsskogsförvaltningen i Preussen år 1904.
Genomsnittspris: för gagnvirke per kbm. fast mått: 13,20 Mark
bränslevirke » » » » 4,48 »
i medeltal för hela afverkningen 9,21 »
Inkomster:
Af virke ....................................................................................
» biprodukter ............................................................ 5,229,976
» jakt ..................................................................... 471,175
» diverse .................................................................. 993,243
Mark.
*110,383,666
6,694,394
Utgifter:
För personalen.
Löner: 128 öfverjägmästare och forstråd........................... 804,880
764 jägmästare ................................................ 3,202,369
115 skogskassörer................................................ 366,704
4,004 bevakare...................................................... 6,882,529
tjänstemän vid anstalter för biprodukter ......... 30,789
Tjänstgöringspenningar: Öfverjägmästare, forstråd och jägmästare
................................. 1,638,872
Skogskassörer ........................... 158,763
bevakare (inber. häst- och båtlega) 981,509
tjänstemän vid anstalter för bipro
dukter ................................. 3,925
hyresersättning åt dem som sakna
boställe ................................. 169,670
Öfriga utgifter för personalen, såsom extra bevakning, tillfälliga
biträden vid förvaltningen, skogsuppskattningar och skogsindel
ningar.
.......................................................................... 2,517,605
Förvaltningskostnader: utverkning och virkestransport ............ 13,299,467
byggnader och vägar m. m................... 4,628,612
skogskulturer in. in............................ 7,391,118
diverse............................................. 1,270,794
Skogsvetenskapliga ändamål och skogsläroverk........................ 251,791
Skatter och onera m. m. (inköp af mark 3,564,799) ............... 6,886,388
Tillfälliga utgifter (aflösning af servituter m. m..) ................
Summa 117,078,060
16,757,645
26,589,991
7,138,179
4,618,895
Behållning:
af drakes nedanstående
61,983,350 Mark.
1,897,743 »
återstå .................. 60,085,607
flutna medel (52,16 %).
Summa
utgörande behållningen af in -
55,104,710
*) Häri ingå 1,897,743 Mark, utgörande keräknadt värde af till utsyningsberättigade utlämnadt virke.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
45
Bil. 6.
Öfversikt öfver statsskogarnas afkastning i Preussen åren
1 830—1904.
År |
Virkesafkastning per har |
Brutto- inkomst mark |
Utgifter mark |
Behållning mark |
|
minst 7 cm:s |
S:a kbm. in-clusive smärre |
per har |
per har |
per har |
|
1830—34 |
1,75 |
2,00 |
6,8 |
2,9 |
3,9 |
1835—39 |
1,51 |
1,76 |
6,9 |
3,0 |
3,9 |
1840—44 |
1,45 |
1,80 |
8,2 |
3,8 |
4,4 |
1845—49 |
1,50 |
1,89 |
8,2 |
4,3 |
3,9 |
1850—54 |
1,52 |
1,92 |
8,6 |
3,9 |
4,7 |
1855—59 |
1,90 |
2,33 |
10,8 |
4,7 |
6,1 |
1860—64 |
2,00 |
2,50 |
13,0 |
4,2 |
7,8 |
|1865—69 |
2,01 |
2,68 |
15,6 |
6,8 |
8,8 |
11870—74 |
2,20 |
3,05 |
18,9 |
8,9 |
9,9 |
1875—79 |
2,23 |
3,32 |
20,8 |
11,3 |
9,6 |
1880—84 |
2,56 |
3,45 |
21,o |
11,5 |
9,5 |
1885—89 |
2,81 |
3,71 |
23,i |
12,4 |
10,8 |
1890—94 |
3,11 |
3,96 |
26,i |
13,3 |
12,8 |
1895—99 |
2,95 |
3,78 |
27,g |
14,5 |
13,1 |
1900 |
3,05 |
3,82 |
34,3 |
14,6 |
19,7 |
1901 |
3,28 |
4,11 |
34,4 |
15,8 |
18,6 |
1902 |
3,43 |
4,27 |
32,o |
15,4 |
16,6 |
1903 |
4,14 |
4,92 |
43,5 |
19,3 |
24,2 |
1904 |
3,84 |
4,61 |
42,6 |
18,5 |
24,1 |
46
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4,
Bil. 7.
Jämförelse mellan svenska och preussiska skogsstaterna.
År 1904 |
Lön |
Tjänstgörings- penningar |
Hyresersättning |
|
kronor |
kronor |
kronor |
||
Den svenska skogsstaten. |
||||
3,200 |
1,600 |
/Ett ålderstillägg å |
||
l 600 kronor |
||||
1,600 |
1,000—1,600 |
/Tre ålderstillägg å |
||
\ 600 kronor |
||||
6 biträdande jägmästare... |
— |
— |
— |
| Arfvode omkring |
8 assistenter med särskildt |
— |
— |
— |
| Arfvode omkring |
49 assistenter med särskildt |
— |
— |
— |
/ Arfvode omkring |
400 |
300—400 |
100 |
Ett ålderstillägg å |
|
Den preussiska |
Mark |
Mark |
Mark |
|
128 öfverjägmästare och |
[ 4,200—7,200 | 1,800—4,200 1,200—1,800 |
högst 4,000 högst 2,100 högst 2,000 |
||
764 jägmästare.............. |
[högst 2,100 närt |
|||
116 skogskassörer ......... |
||||
4,004 bevakare............... |
Fri bostad |
|||
Första Kammarens Tillfölliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
47
Bil. 8 a.
Under utsyning ställda enskilda skogar i Lappmarkerna och Sårna.
Socken |
Areal afrösningsjord har |
B e v i r |
Gellivare ...... |
119,247 114,090 57,586 44,262 35,842 32,700 87,226 50,894 91,707 25,767 38,180 90,033 38,930 59,238 nder utsyni |
Gellivare, Ängeså och Eåneåträsk Jockmock, Storbacken och Varrisså Sorsele Stensele Vilhelmina Dorotea Åsele | Fredrika Norra Lycksele, Södra Lycksele Norsjö Särna och Transtrand. ng ställda allmänning sskog ar. |
Jockmock......... |
||
Arvidsjaur ..... Arjeplog ........ |
||
Sorsele ......... |
||
Stensele ....... |
||
Vilhelmina ... |
||
Åsele ... |
||
Fredrika ...... |
||
Örträsk.......... |
||
Lycksele ......... |
||
Malå......... |
||
Sårna med Idre... U |
||
Socken |
Total areal har |
|
Arvidsjaur ...... Arjeplog ......... |
23,749 21,430 69,099 63,138 14,621 49,435 |
Fördelade på Arvidsjaur, Arjeplog, Jock-■ mocka, Gellivare, Ängeså, Tärendö och Pa-jala revir. |
Jockmock...... |
||
Gellivare ...... |
||
Tärendö ..... |
||
Paj ala ............ |
48
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
Bil. 8 b.
Uppgift å de enskilda skogar, å lxvilka kungl. förordningen 24 juli 1903,
angående åtgärder till förekommande af öfverdrifven utverkning å ungskog
i Norrkottens ocli Yästerkottens län, äger tillämpning.
Socken |
Areal afrösningsjord bar |
E e v i r |
Pajala, Tärendö, Ivorpilombolo |
134,416 37,069 29,457 25,186 27,210 |
Pajala, Tärendö |
Hietaniemi ..................... |
> Torneå |
|
Karl Gustaf..................... |
||
Neder Torneå .................. |
||
Öfver Kalix..................... |
48,652 |
j Kalix Råneå |
Neder Kalix..................... |
79,262 97,106 55,559 71,443 69,332 |
|
Råneå ........................... |
||
Öfver Luleå..................... |
||
Neder Luleå..................... |
| Boden |
|
Edefors........................... |
||
Elfsby ........................... |
48,601 116,667 22,044 33,500 74,300 40,200 25,562 |
Elfsby Piteå |
Piteå.............................. |
||
Jörn.............................. |
Jörn |
|
Norsjö ........................... |
Norsjö Burträsk |
|
Burträsk ........................ |
||
Degerfors ........................ |
Degerfors '' |
|
Biurholm ........................ |
||
Nordmaling ..................... |
95,554 |
|
Nännas........................... |
30,100 96,587 |
• Bjurholm |
Umeå ........................... |
||
Säfvar ........................... |
43,401 39,993 30,430 |
|
Bygdeå........................... |
| |
|
Nysätra ........................ |
> Burträsk |
|
Löfånger ........................ |
40,324 105,266 52,491 |
1 |
Skellefteå........................ |
jjörn och Norsjö. |
|
Byske ........................... |
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 4.
49
Bil. 8 c.
Skogsuppskattnings- ock utsyningsförrättningar i Lappmarkerna år 1904 enligt
§ 53 kungl. skogsförordningen den 26 januari 1894 in. fl. förordningar.
E e v i r |
Skogsuppskattningar |
Utsyningar |
||||
Antal hem-man eller |
Areal |
Sågtimmerträd |
Ved- o. kolvirke |
|||
har |
ar |
st. |
kbm. |
khm. |
||
Juckasjärvi...... |
9,052 |
6,635,3 |
||||
Gellivare ...... |
18 |
3,361 |
73 |
15,177 |
10,360,i |
_ |
Eåneträsks...... |
5 |
1,470 |
— |
6,565 |
4,213,2 |
127,0 |
Ängeså ......... |
40 |
13 924 |
22 |
62 792 |
36 048 v |
|
Storbackens ... |
4 |
2,999 |
54 |
28*365 |
16,910,3 |
|
Pärlelfvens____ |
27 |
10,889 |
64 |
15,137 |
10,120,o |
__ |
Jockmocks ... |
11 |
4.197 |
41 |
30,533 |
18,168,8 |
_ |
Yarrisså... |
1 408 |
888 t |
||||
Arjeplogs ...... |
2 |
3,936 |
07 |
37,535 |
24,765,3 |
278,o |
Malmesjaurs ... |
8 |
937 |
37 |
7,704 |
5,029,o |
_ |
Öfre Lyske ... |
5 |
306 |
20 |
15,913 |
9,973,3 |
]58,o |
Arvidsjaurs ... |
33 |
3,573 |
84 |
6,834 |
3,711,9 |
238,4 |
Norra Lycksele |
8 |
984 |
97 |
45,683 |
34,013,8 |
261,7 |
Södra » |
40 |
9,130 |
22 |
82,567 |
61,675,i |
520,5 |
Asele......... |
7 |
1,846 |
84 |
110,608 |
82,831,6 |
207,4 |
Sorsele ____ |
37 |
8,144 |
21 |
39,152 |
29,169,5 |
67,o |
Stensele...... |
11 |
5,709 |
90 |
66,660 |
49,995,o |
382,4 |
Vilhelmina...... |
9 |
3,321 |
32 |
110,879 |
83,023,6 |
573,8 |
1''redrika ...... |
9 |
2,941 |
53 |
49,329 |
36,996,7 |
129,i |
Tåsjö....... |
3 |
415 |
60 |
76,684 |
46,405,o |
116,o |
Sårna...... |
68 |
3,523 |
11 |
41,507 |
28,178,3 |
6,628,5 |
Transtrands ... |
11 |
579 |
22 |
36,789 |
23,923,7 |
4,815,o |
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 8 Sami, 2 Afd. 1 Band. 4 Haft.
50
Första Kammar ms Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N;o 4.
Bil. 8 d.
Undersökningsförrättningar år 1904 för utsyning af undermålig skog enligt
den för Norrbottens och Yästerbottens län gällande förnyade nådiga förordningen
af den 24 juli 1903.
Antal hemmans-skogar, där utsyning |
Antal utsynade |
|
Luleå distrikt. |
||
Kalis .......................................... |
14 |
108,667 |
Kåneå .......................................... |
20 |
93,365 |
Bodens .......................................... |
22 |
22,665 |
Skellefteå distrikt. |
||
Älfsby .......................................... |
45 |
87,941 |
Piteå............................................. |
164 |
135,931 |
Norsiö .......................................... |
133 |
112,127 |
Jörns .......................................... |
817 |
361,103 |
Burträsks....................................... |
255 |
1,039,870 |
Umeå distrikt. |
||
Degerfors....................................... |
68 |
112,920 |
Biurholms....................................... |
154 |
890,095 |
Summa |
1,692 |
2,964,684 |
Motsvarande siffror år 1903 voro 1,003 hemmansskogar och 2,226,195
träd utsynade. Yid sågar och lastageplatser hafva år 1904 beslagtagits
inom Luleå distrikt 234 undermåliga sågtimmer och 533 Blånor, inom
Skellefteå distrikt 14,700 sågtimmer, 10,486 sparrar, 5,4 kbm, sågadt
virke och 60,4 kbm. pappersmasseved och pitprops samt inom Umeå distrikt
797,3 kbm. undermåligt virke.
Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1906.