Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Riksd. kansli den 5 mars 1906, kl. 12.3 0 e. m.
Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 2, i anledning
af väckt motion angående utredning i fråga om jordregister
för städerna och med dem jämförliga orten'' m. ra.
Sammansatta stats- och lagutskottet har till förberedande behandling
förehaft en inom Andra Kammaren af herrar K. E. von Geijer, F. Söderhergh,
K. H. Bergendahl, E. R. W. ELedenstierna, G. S. Neiglick och A.
O. Rune väckt motion, n:o 52, af följande lydelse:
»Uti underdånig skrifvelse den 3 maj 1904 framhöll lagberedningen,
att ett förändradt fastighetsbokssystem vore af behofvet påkalladt, särskildt
i syfte att fastighetsböckerna skulle erhålla karaktären af hufvudurkunden
för fastighetsrätten; att för detta ändamål åt nämnda böcker måste gifvas
ökad specialisering, så att i regeln hvarje särskild fastighet, vare sig den
utgjorde en från äldre tid för sig bestående, i jordeboken under särskildt
nummer upptagen enhet eller en från sådan enhet genom hemmansklyfning,
ägostyckning eller afsöndring i behörig ordning afskild del, erhölle sitt särskilda
upplägg, där de fastigheten rörande inskrifningar utan samband med
andra skulle upptagas; att ett sådant underlag emellertid ej för landsbygden
kunde grundas på de nuvarande jordeböckerna, utan ett för ändamålet
användbart, fullt tillförlitligt underlag därför först måste skapas;
och hemställde lagberedningen för den skull, att, då i följd af inträdda
ändrade förhållanden i fråga om jordbeskattningen erfordrades uppläggandet
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 2 Afd. 3 Raft. (N:o 3).
o
Sammansatta Stats- (och Lag-)uiskottets Utlåtande N:o 3.
af nya jordeböcker, tillfället icke borde lämnas obegagnadt att åt det arbete,
som af denna anledning vore påkalladt, gifva en sådan omfattning,
att därvid måtte kunna tillgodoses det behof, som mötte från fastighetsbokssynpunkt.
I samband härmed framhöll lagberedningen tillika det önskvärda af
att åt sagda arbete gåfves än ytterligare utsträckning, så att ur fastighetsböckerna,
ehuru deras närmaste uppgift vore att gifva en åskådlig och
uttömmande bild af de rättsförhållanden, som vore fästa vid eu viss fastighet,
jämväl omedelbart eller genom hänvisning till annan tillförlitlig källa,
skulle kunna hämtas upplysning om själfva föremålet för dessa rättsförhållanden,
sålunda om fastighetens läge, gränser, areal i olika ägoslag m, m.,
emedan först därigenom de rättsliga intressen, som vore fästa vid fastigheten,
erhölle sitt fullt konkreta underlag.
Vid underdånig föredragning den 30 september 1904 af berörda skrifvelse
uppdrog Kung!. Maj:t åt särskilda kommitterade att verkställa utredning,
huruvida åt de uppgifter angående fastighetsförhållandena, hvilka
för närvarande skulle upptagas i jordeboken, kunde gifvas den omfattning
och i öfrigt sådan anordning, att därigenom bereddes jämväl ett ändamålsenligt
underlag för fastighetsbokföringen, äfvensom afgifva det förslag,
hvartill utredningen kunde föranleda.
I anledning häraf hafva bemälde kommitterade afgifvit och med skrifvelse
den 20 november 1905 till Kungl. Maj:t öfverlämnat underdånigt
betänkande med förslag till förordning angående jordregister, hvilket register,
på samma gång det synes gifva ett ändamålsenligt underlag för
fastighetsbokföringen, tillika torde komma att uppfylla det af lagberedningen
uppställda önskemålet, att lämna upplysningar om de inskrift^
fastigheternas gränser, läge, areal i olika ägoslag m. nj.
Kommitterades förslag har emellertid, på grund af begränsningen af
det kommitterade gifna uppdraget, endast kommit att afse landsbygden,
och går förslaget jämväl ut ifrån, att sådana orter, för hvilka finnes tomtindelning
såsom för stad, under vissa förutsättningar skulle komma att
undantagas från upprättandet af det föreslagna jordregistret.
Den hufvudsakliga anledningen till att kommitterades uppdrag ej utsträcktes
till städerna har gifvetvis legat däruti, att städerna, hvilka i regel
sakna särskilda jordeböcker, redan hafva specialiserade fastighetsböcker,
men torde det för enhvar, som haft med städernas fastighetsförhållanden
att göra, vara klart, att det är af den största vikt, särskild! om fastighetsböckerna
skola erhålla karaktären af hufvudurkunder för fastighetsrätten.
3
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 8.
att man äfven för städerna får ett för ändamålet användbart, fullt tillförlitligt
underlag för fastighetsbokföringen i enlighet med de af lagberedningen
angifna grundsatser, hvarigenom den oreda, som i ett stort antal
städer råder i synnerhet beträffande de ej i tomter indelade områdena,
i väsentlig mån torde kunna undanröjas, liksom också de svårigheter
blifva af hjälpt a, som för närvarande förekomma, när område utlägges till
tomt eller flyttas från land till stad.
Hvad sålunda anförts torde i tillämpliga delar gälla äfven sådana
orter, för hvilka tomtindelning finnes, såsom för stad i de fall, då de enligt
kommitterades förslag skulle komma att undantagas från upprättande
af jordregister efter de för landsbygden meddelade bestämmelser.
För upprättande af förslag till sådant underlag för fastighetsbokföringen
m. m. i städer och vässa med städer jämförliga orter erfordras
emellertid, med hänsyn till de i olika städer rådande skiljaktiga förhållanden,
åtskilliga förberedande undersökningar, och få vi därför vördsamt
hemställa,
att Riksdagen måtte
dels hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utreda,
huruvida icke tomter och jordar i städerna och vissa med städer jämförliga
^ orter skulle kunna i ett jordregister så upptagas, att detta kunde
tjäna såsom ett lämpligt underlag för fastighetsbokföringen;
dels oclc för bestridande af de med en sådan utredning förbundna
kostnader ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag af 5,000
kronor.»j
Det i förevarande motion omnämnda förslag till förordning angående
jordregister, som af särskilda kommitterade upprättats, afser att på grundvalen
af jordeböckerna få till stånd ett jordregister, som skall, genom att
i skilda upplägg för hvarje särskild fastighet upptaga fastighetens namn,
jordnatur, ägovidd i olika ägoslag med flera andra uppgifter, som kunna
verka till fastighetens individualisering, bilda ett tjänligt underlag för
fastighetsbokföringen. Det kommitterade lämnade uppdraget har emellertid
endast åsyftat en utredning, huruvida åt de uppgifter angående fastighetsförhållandena,
hvilka för närvarande skola upptagas i kronans jordebok,
kunde gifvas den omfattning och i öfrigt sådan anordning, att därigenom
bereddes jämväl ett ändamålsenligt underlag för fastighetsbokföringen, men
då uppgifter angående städernas fastighetsförhållanden icke enligt gällande
bestämmelser skola upptagas i jordeboken, har af kommitterade ej verk
-
4
Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 3.
ställts någon utredning, huruvida jämväl städernas tomter och jordar kunde
i ett jordregister så upptagas, att detta kunde tjäna såsom ett lämpligt
underlag för städernas fastighetsböcker. Kommitterades förslag har därför
också, såsom motionärerna anmärkt, kommit att afse endast landsbygden
och ej städerna, men innehåller förslaget att för köping och annan därmed
jämförlig ort, ändock att där finnes tomtindelning såsom i stad, jordregister
skall uppläggas och föras efter de för landsbygden gällande bestämmelser,
såvidt ej Konungen på särskild framställning annorlunda förordnar.
Utskottet håller före, att, därest det befinnes vara af behofvet påkalladt
och lämpligt att för landsbygden inrätta sådant jordregister, som
af kommitterade föreslagits, hvarom utskottet dock för närvarande torde
sakna anledning uttala sig, skäl förefinnes att äfven för städerna, särskildt
hvad de i tomter ej indelade områdena angår, åstadkomma ett liknande
underlag för städernas fastighetsböcker, och anser utskottet likaså, att för
ernående häraf särskilda förberedande undersökningar i en del fall kunna
vara af nöden. Då emellertid, efter hvad det vill synas, lagberedningen
på sitt program upptagit frågan om förändradt, fastighetsbokssystem, samt
förslag till lösningen af denna fråga icke lärer väntas komma att afse
endast landsbygden utan jämväl stadssamhällen, torde det också kunna
förutsättas, att Kungl. Maj:t, utan framställning från Riksdagen, låter
verkställa de utredningar och förberedande undersökningar, som för frågans
lösning jämväl beträffande städerna kunna erfordras. Enligt utskottets
åsikt förefinnes sålunda icke under nuvarande förhållanden skäl för Riksdagen
att hos Kungl. Maj:t påkalla sådan utredning, som motionärerna
föreslagit. För dylik utredning torde i hvarje händelse beviljande af något
förslagsanslag ej vara erforderligt.
På grund af det anförda får utskottet alltså hemställa,
att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 mars 1906.
På det sammansatta utskottets vägnar:
HJ. PALMSTIERNA.
Central tryckeriet, Stockholm, 1906.