Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

1

N:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1906, kl. 7 e. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 9, i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
fortsatt tillämpning af hvad i lagen den 6 juni 1902,
innefattande inskränkning i inmutningsrätten, är stadgadt.

Uti en denna dag till Riksdagen aflåten proposition, n:o 148, har
Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet
och högsta domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga
följande förslag till

Lag

om fortsatt tillämpning af hvad i lagen den 6 juni 1902, innefattande
inskränkning i inmutningsrätten, är stadgadt.

Härigenom förordnas som följer:

Hvad i lagen den 6 juni 1902, innefattande inskränkning i inmutningsrätten,
är stadgadt, skall fortfarande gälla intill den 15 maj
1907.

Bih. till Riksd. Prof, 1906. 4 Sami. 2 Afd. 11 Höft. (N:o 12).

2 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 12.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden
för den 27 april 1906 har chefen för justitiedepartementet,
efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet,
anfört följande:

»Genom lag af den 6 juni 1902 stadgades, att inom Norrbottens
län inmutningsrätten å kronojord, som ej under ständig besittningsrätt
innehades, eller vore till boställe anslagen, förbehölles kronan ensam.
Lagen antogs till en början för ett år, men sedan har gång efter annan
dess giltighetstid förlängts, senast till den 15 maj 1906. Angående
omständigheterna vid denna lags tillkomst innehåller protokollet öfver
justitiedepartementsärenden för den 6 mars 1905 en redogörelse, till
hvilken jag anhåller att få hänvisa. Af samma protokoll framgår äfven,
att de sakkunniga myndigheter, som blifvit hörda angående lämpligheten
att bibehålla berörda ordning med eller utan jämkningar, varit
af olika meningar, samt att dåvarande chefen för justitiedepartementet
med anledning häraf funnit det vara mest tillrådligt, att något definitivt
beslut i frågan tills vidare ej fattades, utan att det provisoriska
tillståndet ytterligare förlängdes på tre år. Den i öfverensstämmelse
härmed affattade proposition, som till 1905 års Riksdag aflåta, blef
emellertid icke af Riksdagen bifallen, utan Riksdagen antog i stället
en lag, hvarigenom det provisoriska tillståndet förlängdes på allenast
ett år, och såsom jag nyss antydt, blef detta förslag af Kungl. Maj:t
sanktioneradt.

Bland de betänkligheter, som af sakkunniga myndigheter yttrats
med afseende å lämpligheten att definitivt upphäfva inmutningsrätten
inom Norrbottens län, synes mig största betydelse böra tilläggas farhågan,
att genom inmutningssystemets upphäfvande de enskildes intresse
att efterspana malmfyndigheter skulle komma att minskas, samt att
följden häraf kunde blifva, att länets malmtillgångar ej blefve utforskade
och kända. Det synes mig uppenbart, att detta spörsmål är af
så stor vikt, att definitivt beslut i ämnet icke bör fattas, innan fullständig
utredning ägt rum, huruvida det vid upphäfvande af inmutningsrätten
är möjligt att på annat sätt gifva upptäckare af malmfyndigheter
sådan uppmuntran, att den enskilda företagsamheten fortfarande
lockas att ägna sig åt eftersökande af malmer. En sådan
utredning tarfvar emellertid sakkunskaper, hvilka icke kunna vara att
tillgå inom justitiedepartementet; och jag anhåller därför om bemyndigande
att tillkalla högst fem personer att inom departementet biträda
med berörda utredning.

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 12. 3

Under afvaktan på, att denna utredning varder fullbordad, lärer
det emellertid vara nödigt, att det nuvarande provisoriska tillståndet
bibehålies. Jag hemställer därför, att ett inom departementet uppgjordt
lagförslag, åsyftande det provisoriska tillståndets förlängning på
ytterligare ett år, eller till den 15 maj 1907, måtte, för det ändamål
§87 regeringsformen omförmäler, varda underställdt högsta domstolens
granskning.»

Lagförslaget har, enligt hvad af bilagorna till propositionen
inhämtas, af högsta domstolen lämnats utan anmärkning.

Med

utskottet,

anledning af hvad departementschefen

att förevarande proposition
bifallas.

anfört, hemställer
må af Riksdagen

Stockholm den 4 maj 1906.

På det sammansatta utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAND.