Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

1

N:o 91.

Ank. till Biksd. kansli den 24 april 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj de proposition angående bidrag
till bestridande af kostnaderna för den elfte internationella
geologiska kongressens hållande i Stockholm

är 1910. (2:a IT. A.)

Uti en till Riksdagen den 23 mars 1906 afbiten proposition (n:o 109)
har Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att, under förutsättning att det varder bestämdt, att den elfte
internationella geologiska kongressen skall hållas i Stockholm år 1910,
såsom bidrag till bestridande af kostnaderna för kongressens hållande därstädes,
bevilja ett anslag af 20,000 kronor samt däraf å extra stat för år
1907 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.

Till ofvannämnda statsrådsprotokoll bär föredragande departementschefen
yttrat följande:

»Hos Kungl. Maj:t hafva chefen för Sveriges geologiska undersökning
professorn A. E. Törnebohm, intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet
professorerna A. G. Nathorst och G. Holm, professorn i geologi och mineralogi
vid universitetet i Lund J. C. Moberg, professorn i samma ämnen
vid universitetet i Uppsala A. G. Högbom, professorn i geologi vid Stockholms
högskola G. De Geer, disponenten vid Luossavaara—Kirunavaara
aktiebolag H. Lundbohm, docenten i mineralogi och petrografi vid Stockholms
högskola H. Bäckström ocli docenten i botanik vid universitetet i
Uppsala R. Sernander, i egenskap af kommitterade, utsedda af geologiska
föreningen i Stockholm för att förbereda frågan om att till Sverige in Bih.

till Iliksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Af cl. 54 Haft. (N:is 91 och 92). 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

bjuda den elfte internationella geologiska kongressen, i underdånighet anhållit,
att Kung]. Maj:t täcktes till 1906 års Riksdag aflåta nådig proposition
om ett anslag af 20,000 kronor att utgå med 5,000 kronor under
hvart och ett af åren 1907—1910 såsom bidrag till bestridande af kostnaderna
för att år 1910 i Stockholm hålla nämnda kongress.

Till stöd för denna anhållan hafva sökandena anfört:

Under de geologiska forskningarnas snabbt fortskridande utveckling
hade efter hand allt klarare framträdt insikten om de väsentliga fördelar,
som en närmare samverkan mellan geologer inom skilda länder skulle
medföra såväl för den geologiska vetenskapen i dess helhet som för
kännedomen om de olika ländernas geologi. För att åvägabringa en sådan
samverkan hade den första internationella geologkongressen år 1878 i
Paris sammanträdt, och sedan dess hade liknande kongresser hållits i
Bologna 1881, i Berlin 1885, i London 1888, i Washington 1891, i Zurich
1894, i Petersburg 1897, ännu en gång i Paris 1900 samt i Wien 1903.
Nästa kongress komme att hållas i Mexico 1906. Vid dessa kongresser
hade förekommit talrika föredrag och diskussioner öfver frågor af internationellt
geologiskt intresse, såsom angående gemensamt utgifvande af en
föreslagen och väl snart nog också fullbordad stor geologisk karta öfver
hela Europa samt angående gemensamma indelningar och beteckningar
för de geologiska bildningarna jämte beslut om samverkan rörande viktiga
undersökningar, som därförutan svårligen kommit till stånd. Vidare hade
man alltid särskilt behandlat och belyst det lands geologi, där kongressen
sammanträdt, och anordnat omfattande exkursioner i syfte att för de
främmande geologerna demonstrera och med dem diskutera det egna landets
ur vetenskaplig eller praktisk synpunkt viktigaste geologiska förhållanden.
Sålunda hade exempelvis vid den sista kongressen i Paris anordnats
flera stora exkursioner genom Frankrikes skilda delar, såsom till
Bretagne och Västalperna; vid kongressen i Petersburg, bland annat till
Krim, Kaukasus, Ural, längs Volga till Kaspiska hafvet m. in.; vid kongressen
i Washington, bland annat till nationalparken i Klippiga bergen,
till öknarna omkring Stora Saltsjön i Utah, till Coloradoflodens märkliga
canj ond alar o. s. v. Gifvet vore, att sådana tillfällen att under yppersta
ledning och för möjligast billiga pris själfva få se och studera de skilda
ländernas allra märkligaste och mest upplysande bildningar måste vara
af oskattbart värde för geologiska forskare och lärare. Sådana jämförande
studier inom skilda trakter vore nämligen för geologien med dess ofta
mycket omfattande och komplicerade studieföremål kanske nödvändigare
än för andra vetenskaper, då dessa i många fall lättare genom samlingar
och afbildningar kunde ersätta iakttagelser ute i naturen.

Intet skandinaviskt land hade kongressen ännu gästat, men fram -

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

3

stående utländska geologer både upprepade gånger uttalat sin lifliga önskan,
att den internationella geologkongressen snart skulle få tillfälle att mötas
i Skandinavien med dess från det öfriga Europas afvikande ock därför
för dem särskild! intressanta natur, ock denna önskan kade också slutligen
officiellt klifvit framställd. Sålunda innekölle protokollet öfver
Pariserkongressen år 1900 följande:

»Sir A. Geikie (dåvarande ckef för Storkritanniens geologiska undersökning)
gör sig till tolk för den af ett stort antal medlemmar kysta
önskan, att en af de närmaste kongresserna måtte källas i Skandinavien.»

»M. Capellini (ckef för Italiens geologiska undersökning) understöder
denna motion, som sättes under omröstning ock antages i följande formulering:
Ett stort antal medlemmar af kongressen uttrycka den önskan,
att en af de allra närmaste kongresserna måtte kållas i de skandinaviska
länderna.»

För att omsider söka tillmötesgå dessa önskningar kade inom svenska
geologkretsar sedan några år upprepade öfverläggningar ägt rum, hvarjämte
äfven förfrågan klifvit gjord kos de ledande norska geologerna,
kuruvida någon samverkan med norrmännen vore att påräkna. Därpå
kade emellertid redan år 1903 svarats, att så ej kunde klifva fallet, detta
i främsta rummet af ekonomiska skäl. Under sådana förkållanden vore
det klart, att, om kongressen skulle kunna kållas i Skandinavien, Sverige
måste åtaga sig hela representationsskyldigketen.

Detta borde vi ej keller undandraga oss, då kongressen numera sammanträdt
i nästan alla de andra länder, som därför käft nödiga såväl
vetenskapliga som andra förutsättningar, ock då svenska forskare flitigt
bevistat de tidigare kongresserna ock af dem både direkt och indirekt
dragit väsentliga fördelar.

För att möjliggöra en hastig, men dock upplysande förevisning för
kongressen af våra viktigaste och intressantaste geologiska bildningar erfordrades,
att dessa förut underkastades synnerligen omsorgsfulla ytterligare
utredningar, samt att dessas resultat trycktes i en serie uppsatser
och kartor, hvilka visserligen närmast vore afsedda att vägleda deltagarna
i kongressen, men tydligen kunde och borde så utföras, att de blefve af
bestående värde.

Vidare vore det gifvet, att ur såväl vetenskaplig som praktisk synpunkt
vårt land borde skörda ej ringa gagn däraf, att en mängd framstående
fackmän inom såväl den teoretiska som den tillämpade geologiens
områden finge göra personlig bekantskap med Sveriges i flera afseenden
egenartade och väl utredda geologi samt dess stora naturliga tillgångar
inom såväl grufhandteringens som stenindustriens fält. Detta vore för oss
af särskild betydelse, då ju större delen äfven af vår värdefullare fack -

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

litteratur vore publicerad blott på vårt eget språk och således så godt
som otillgänglig för utlandet.

Slutligen borde äfven framhållas den icke ringa betydelsen af de
personliga förbindelser och det ofta synnerligen fruktbärande samarbete
mellan olika länders geologer, som åstadkommes genom sådana möten.

Under sådana förhållanden komme säkerligen en kongress af ifrågavarande
slag i ett land med Sveriges afskilda läge att medföra särskildt
beaktansvärda fördelar såväl därigenom, att svensk forskning och svensk
industri blefve mera kända inom öfriga länder och bättre kunde göra sina
insatser gällande i den allmänna kulturutvecklingen, som äfven genom de
nya synpunkter och impulser till fortsatta, fullt tidsenligt anordnade arbeten,
hvilka ofta nog framkomme vid sådana tillfällen.

Den ifrågavarande kongressen vore afsedd att äga rum på eftersommaren
år 1910 och omfatta en veckas sammanträden i Stockholm för
diskussioner och föredrag, särskildt rörande de geologiska bildningar, som
i vårt land vore väl företrädda, såsom urberget och malmerna samt de
för stenindustrien viktiga bergarterna, högfjällsbildningarna samt de siluriska
och kvartära systemen.

Före och efter kongressen skulle anordnas exkursioner till de ur
geologisk synpunkt viktigaste eller mest upplysande delarna af vårt land,
exempelvis vissa urbergsområden i Stockholms skärgård och Atvidabergstrakten;
de prekambriska (algonkiska) bildningarna i Dalsland; Skånes,
Ölands, Gottlands och Kinnekulles silurförekomster; Skånes mesozoiska
aflagringar och basalter; dislokationerna därstädes och vid Vättern; Bohusläns
och Dalslands, Ölands och Gottlands samt Stockholmstraktens kvartära
bildningar; några af mellersta Sveriges och Norrbottens malmfält; Jämtlands
och Torneträsks högfjälls- och kvartära bildningar.

Utgifterna för exkursionerna beräknades skola hufvudsakligen bestridas
af deltagarna själfva, med undantag dock af kostnaderna för de nödvändiga
förarbetena samt för tryckning af vägvisare och kartor. Denna
post kunde enligt erfarenheten från Pariserkongressen beräknas till omkring
25,000 kronor, och dithörande arbeten borde ofördröjligen påbörjas
för att utan forcering och med minsta möjliga kostnad kunna efter hand
och i god tid hinna slutföras.

Vidare tillkomme utgifter för själfva mötet i Stockholm, tryckning af
cirkulär, medlemskort, porto och organisationslcostnader m. m., tillsammans
omkring 10,000 kronor, samt slutligen tryckning af mötets förhandlingar
omkring 15,000 kronor, således tillhopa omkring 50,000 kronor. Om härifrån
droges medlemsafgifter af 400 deltagare å 20 kronor eller 8,000
kronor, skulle återstå ungefär 42,000 kronor, hvilka borde anskaffas för
att möjliggöra kongressen.

Statsutskottets Utlåtande Åko 91.

Enär inbjudan till 1910 års kongress måste framlämnas redan vid
1906 års sammanträde i Mexico, vore det af nöden, att den blifvande
kongressens ekonomi dessförinnan blefve betryggad. I detta syfte hade
sökandena därför i första hand vändt sig till enskilda personer och sammanslutningar
och förvissat sig om, att, såvida staten för ändamålet beviljade
20,000 kronor, återstoden från nyssnämnda håll kunde påräknas.
Som hela beloppet ej på en gång skulle användas, kunde statsanslaget
lämpligen fördelas på fyra år i lika delar.

I afseende på de statsbidrag, som tidigare vid olika tillfällen och på
skilda håll beviljats liknande företag, meddelades exempelvis, att det sista
skandinaviska naturforskarmötet i Stockholm år 1898 haft 10,000 kronor
och den internationella antropologisk-arkeologiska kongressen i Stockholm
år 1874 15,000 kronor såsom anslag af den svenska staten. Af de internationella
geologiska kongresserna hade den i Wien i statsanslag haft omkring
30,000 kronor; den i Petersburg nära 58,000 kronor, hvartill kommit
ett anslag af finska staten för exkursionerna i Finland af något öfver
14,000 kronor eller tillsammans 72,000 kronor. Den canadensiska regeringen,
som jämte den mexicanska täflat om att till sig inbjuda 1906 års
geologkongress, hade, om detta ändamål vunnits, utlofvat att lämna ett
anslag af nära 94,000 kronor.

Den föreslagna kongressen i Stockholm skulle emellertid till följd af
den storsinta offervilligheten från enskildt håll, som förut framhållits,
kunna anordnas med ett vida mindre statsbidrag, visserligen utan onödig
lyx, men dock på ett fullt tillfredsställande sätt.

Sökandena hoppades, att statsmakterna till fullo komme att uppskatta
vikten af, att Sverige särskildt under nuvarande förhållanden icke försummade
detta gynnsamma tillfälle att häfda sin ställning bland kulturfolken
och att upprätthålla sina ärorika traditioner inom såväl naturforskningens
som grufhandteringens områden.

Öfver denna ansökning har utlåtande infordrats från vetenskapsakademien,
och har akademien i skrifvelse den 14 mars 1906, som åtföljes
af särskildt yttrande af akademiens sakkunniga ledamöter, professorn
H. Sjögren och docenten A. Hamberg, med åberopande af de skäl, som i
berörda yttrande blifvit anförda, i underdånighet hemställt om bifall till
den gjorda ansökningen. Sjögrens och Iiambergs yttrande innehåller i
hufvudsak följande:

Den internationella geologiska institution, som antagit formen af de
med vissa tidsmellanrum i olika länder sammanträdande geologkongresserna,
hade utan tvifvel visat sig vara af stor betydelse för den geologiska
vetenskapen. Det af desamma föranledda personliga sammanträffandet

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

mellan olika länders geologer åstadkomme ett lärorikt och fruktbringande
vetenskapligt meningsutbyte, och genom de talrika föredrag med åtföljande
diskussioner, som under kongresserna hölles och ofta afhandlade geologiens
svåraste problem, hade den geologiska vetenskapen gjort stora framsteg.
I samband med kongresserna hade äfven plägat anordnas geologiska exkursioner,
genom hvilka ett stort antal deltagare under sakkunnig ledning
sattes i tillfälle att lära känna vissa delar af det besökta landets geologiska
förhållanden. Otvifvelaktigt spelade dessa exkursioner en viktig roll för
höjandet af den geologiska bildningen och erfarenheten hos nutidens geologer,
vare sig de sysslade med praktiska eller teoretiska uppgifter.

Ehuru geologkongresserna närmast vore afsedda till de besökandes
gagn, finge ej förbises, att de äfven medförde en afsevärd indirekt fördel
för de länder, som anordnade dem. Såsom en förberedelse till en kongress
och speciellt för exkursionernas planläggande och författandet af den
tryckta handledning för exkursionerna, som plägat i god tid före början
af hvarje kongress utgifvas, hade alltid förnyade geologiska granskningar
måst göras, hvilka naturligtvis utförts med så mycket större omsorg, som
resultaten skulle framläggas för samtidens mest framstående specialister.
Att dessa förarbeten blefve af stort värde för det land, som anordnade en
geologkongress, vore själfklart.

Då nu, sedan den första geologkongressen hållits i Paris år 1878,
åtta olika stater, bland dem Frankrike ännu en gång, anordnat geologkongresser
samt en dylik komme att hållas under instundande sommar i
Mexico, syntes turen vara inne för vårt land att åtaga sig anordnandet
af den därpå följande kongressen.

Ehuru anordnandet af en sådan kongress vore förenadt med såväl
arbete som omkostnader, finge det likväl ej uteslutande uppfattas såsom
en uppoffring, ty, såsom redan blifvit anfördt och af sökandena äfven framhållits,
blefve de för kongressen nödvändiga förarbetena utan tvifvel af
bestående värde. Och på samma gång det måste erkännas, att det för
oss vore en nationell hedersplikt, att, då åtskilliga svenska geologer besökt
de i utlandet hållna geologkongresserna, vårt land äfven en gång mottoge
utlandets geologer vid en sådan kongress, måste det medgifvas, att detta
för oss äfven vore en hedrande rättighet, som vi borde göra gällande.
Sverige borde därför inbjuda till hållandet af en elfte internationell geologkongress
i Stockholm år 1910, och eftersom de för detta ändamål nödvändiga
utgifterna icke kunde bestridas genom bidrag af enskilda, men å
andra sidan flera enskilda personer vore hågade att lämna penningbidrag
under villkor, att svenska staten till det ifrågavarande ändamålet beviljade
20,000 kronor, vore det af flera skäl synnerligen önskvärd!, att den af
sökandena inlämnade underdåniga ansökningen beviljades.

Statsutskottets Utlåtande N:o 91.

7

De skäl, som anförts för erhållande af statsanslag för den elfte internationella
geologiska kongressens hållande i Stockholm år 1910, synas mig
behj ärtan svärda. I detta afseende vill jag särskild! framhålla, att kostnadsberäkningen
upptager ett betydande belopp — större än det nu begärda
anslaget •— för förarbeten af den art, att de måste anses värdefulla,
oafsedt sitt samband med den tillämnade kongressen. Tillika må erinras
därom, att de senast i Sverige hållna skandinaviska naturforskarmötena
understödts medelst af Riksdagen beviljade anslag; och synes mig det nu
föreliggande anslagsbehofvet i minst lika hög grad vara förtjänt af Kungi.
Maj:ts och Riksdagens beaktande. Hvad i denna fråga blifvit af sökandena
samt af Sjögren och Hamberg anfördt gifver mig anledning att föreslå
anslagets bestämmande till det begärda beloppet 20,000 kronor. Enär, på
sätt sökandena framhållit, inbjudan till den ifrågasatta kongressen i Sverige
år 1910 måste framföras redan vid 1906 års geologiska kongress i Mexico,
däri Sjögren och Hamberg, såsom af Kungl. Maj:t förordnade ombud för
Sverige, komma att deltaga, och då de förberedande arbetena för en geologisk
kongress i Sverige år 1910 måste ofördröjligen påbörjas, synes det
mig nödvändigt, att ifrågavarande anslag i sin helhet redan nu hos Riksdagen
äskas, hvaremot anslaget lämpligen kan fördelas med 5,000 kronor
under hvart och ett af åren 1907, 1908, 1909 och 1910.»

På grund af hvad sålunda anförts hemställde departementschefen, att
Kungl. Maj:t måtte hos Riksdagen göra nu förevarande framställning.

På grund af hvad i ärendet förekommit, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må, under förutsättning att det
varder bestämdt, att den elfte internationella geologiska
kongressen skall hållas i Stockholm år 1910, såsom bidrag
till bestridande af kostnaderna för kongressens
hållande därstädes, bevilja ett anslag af 20,000 kronor
samt däraf å extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 5,000 kronor.

Stockholm den 24 april 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.