Statsutskottets Memorial N:o 85
1
I:« 85.
-Ank. till Kiksd. kansli den 20 april 1906 kl. 12 midd.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas
i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadganden
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: riksgäldskontorets
föremål, riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar
för utlämnade lån; med statsregleringen gemenskap ägande utgifter;
på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel; styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges
sammankomster; fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag;
betjäningen vid riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. m.; samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning; äfvensom
förslag till aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning
samt pensionsstat vid riksgäldskontoret.
De föreslagna §§ SO—82, angående kreditiven, grunda sig på Riksdagens
bifall till utskottets memorial n:o 57.
I § 69 hafva för de två deputerade med delvis olika befogenhet och
åligganden, som fullmäktige bland sig utse, införts särskilda benämningar,
nämligen »förste deputeraden» och »andre deputeraden», hvilka benämningar
sedan länge varit vedertagna, ehuru de ej förekommit i reglementet.
Bill. till Riksd. Prof. 190. 4 Sami. 1 Afd. 51 Käft. (N:o 85). 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Ur § 81 har, sedan riksgäldskontorets hus på Riddarholmen numera
blifvit i enlighet med Riksdagens beslut öfverlämnadt till Kungl. Maj:t,
uteslutits föreskriften om besiktning af detta hus med inventarier.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 8, 9 och
88, hvilka innehålla föreskrifter, som numera blifvit fullgjorda.
I staterna bär ej företagits annan ändring, än att från pensionsstaten
afförts förre vaktmästaren A. G. Malmberg, hvilken under året aflidit.
Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,
att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
samt afiöniugs- och pensionsstater vid riksgäldskontoret
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 20 april 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
3
Reglemente för riksgäldskontoret.
§ l
Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att ombesörja likviden af svenska statens skulds för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående riksgäldskontorets skulder.
§ 2.
De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.
Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den
4
Statsutskottets Memorial N:o 85.
tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungi. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;
b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.
Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrift^ namnteckningar.
I afseende på riksgäldskontorets skulder, om Indika kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.
§ 8-
Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets
Statsutskottets Memorial N:o 85.
5
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,388 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligation sinköp tid efter annan.
§ 4.
Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas
till amortering dära på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontor
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.
§ 5.
Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.
§ 6.
Enligt 1905 ars Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 ars 3:/3 procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsocb
amortissementsfonderna årligen utbetalas eu annuitet af 1,380,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Angående riksgälLdskontorets fordringar för utlämnade lån.
§ 7.
Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.
3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.
§ 29.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj: t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.
4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 30.
Till följd af stadgandet i regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
7
§ 31.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 32.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.
§ 33.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.
Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 30.
Öfver riksgäldskontor^ samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
8
Statsutskottets Memorial N:o 85.
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.
§ 61.
Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.
§ 62.
I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes Qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.
Angående styrelsen för riksgäldskontoret.
§ 63.
Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.
Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riks -
Statsutskottets Memorial N:o 85.
9
dagen blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.
§ 64.
Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.
§ 65.
År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.
§ 66.
Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.
§ 67.
Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 68.
Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 51 Häft. 2
10
Statsutslwttets Memorial N:o 85.
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskon
toret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.
§ 69.
Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 78 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.
Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.
§ 70.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
Statsutskottets Memorial N:o 85.
11
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.
§ 71.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.
Angående fullmäktiges sammankomster.
§ 72.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 73.
Med undantag af de enligt § 69 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.
§ 74.
Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
12
Statsutskottets Memorial N:o 85.
§ 75.
År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf före*
skrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.
§ 76.
Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.
§ 77.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.
§ 78.
Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.
§ 79.
Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
Statsutskottets Memorial N:o 85.
13
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.
Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under .Riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.
Angående fullmäktige Hithörande särskilda åligganden
ocli uppdrag.
§ so.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
§ 81.
En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
14
Statsutskottets Memorial N:o 85.
utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 82.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 83.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader
för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.
§ 84.
Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
15
§ 85.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 86.
Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.
§ 87.
Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.
För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
16
Statsutskottets Memorial N:o 85.
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 88.
Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 89.
Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.
§ 90.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna bypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan bypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
17
§ 91.
Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 92.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 93.
Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevil Iningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen); samt
d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.
Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 51 TLixft.
3
18
Statsutskottets Memorial N:o 85.
§ 94
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordna!,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontor vara tillstädes.
Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.
§ 95.
De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.
§ 96.
Vaktbetjäningen utgöres af:
en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.
§ 97.
Dör tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:
l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
Statsutskottets Memorial N:o 85.
19
nja eller förändrade göromål, b vilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.
2: o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.
3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.
4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens
förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.
5: o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.
6:o) Där förböjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma villkor.
7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefattning
utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning
genast frånträda.
20
Statsutskottets Memorial N:o 85.
§ 98.
Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslaget.
§ 99.
Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.
§ 100.
Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 101.
För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
21
§ 102.
Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
in. in.
§ 108.
Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.
§ 104.
Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
22
Statsutskottets Memorial N:o 85.
§ 105.
Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.
§ 106.
Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 107.
Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.
§ 108.
Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där ban blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 104 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
23
Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.
§ 109.
Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten pa ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.
§ no.
Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhaller om afsked, är, savida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår’ och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänstaren allena medelst afdrag a tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.
Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfverskj
utande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.
§ in.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige pa pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.
24
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och
yaktbetjaning.
Lön |
Tjänstgö- ringspen- |
Missräk- nings- |
Summa |
|
kr. |
ningar kr. |
penningar kr. |
kr. |
|
sekreterare och ombuds- |
||||
man .............................. |
4,400 |
2,000 |
— |
6,400 |
kamrerare ..................... |
4,000 |
2,000 |
— |
6,000 |
kassör ............................ |
3,000 |
1,500 |
500 |
5,000 |
revisor ........................ |
2,500 |
1,500 |
— |
4,000 |
kassabokhållare ............ |
2,500 |
1,500 |
— |
4,000 |
lånebokhållare............... |
2,000 |
1,000 |
— |
3,000 |
registrator och kanslist |
2,000 |
1,000 |
— |
3,000 |
kammarskrifvare ......... |
1,500 |
1,000 |
— |
2,500 |
kammarskrifvare ......... |
1,500 |
1,000 |
— |
2,500 |
förste vaktmästare ...... |
700 |
200 |
— |
900 |
vaktmästare.................. |
600 |
200 |
— |
800 |
vaktmästare.................. |
1,200 |
400 |
— |
1,600 |
Summa |
25,900 |
13,300 |
500 |
39,700 |
Ålderstillägg.
"1 Efter fem års tjänstgöring
> inom graden kan lönen
J höjas med 600 kronor.
i Efter fem års tjänstgöring
> kan lönen höjas med 500
J kronor.
Efter fem års tjänstgöring
inom graden kan lönen
• höjas med 500 kronor och
efter tio års tjänstgöring
med ytterligare 500 kr.
1 Efter fem års tjänstgöring
> kan lönen höjas med 500
J kronor.
Efter fem års tjänstgöring
kan lönen höjas med 100
. kronor och tjänstgöringspenningarne
med 100
kronor.
Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Yaktbetjaningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
25
Pensionsstat vid riksgäldskontoret.
Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............ |
4,400 |
|
» notarien August Neijber ................................................ |
8,000 |
— |
3> registratorn och kanslisten Jakob Beter Ferdinand |
||
Montell ..................................................................... |
2,500 |
|
Summa kronor |
9,900 |
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade
villkor upphöra.
Bill. till Riksd. Prot. 1906.
4 Sami. 1 Afcl. 51 Höft.
4
26
Statsutskottets Memorial A :o 85.
Riksgäldskontorets vid 1905 års slut utbalanserade skulder.
Eeglemen- |
Tiden, då för- |
Återstående kapitalskuld den 31 december |
||||
t.fits |
bindelsema blif- |
Eän tefot. |
||||
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
|||||
vit utfärdade. |
||||||
Årtal. |
§• |
skuld. |
||||
1880 |
38 |
Obligationer för 1880 års |
||||
statslåns tre emissioner å |
1880 d. V4 |
B7a X |
Kr. 87,664,500 |
|||
1886 |
42 |
Obligationer för 1886 års |
Rmk 98,532,000 |
|||
statslån å kr. 72,000,000 |
||||||
af blifvit utlämnade obli-gationer å tillsammans rmk |
1886 d. V, |
37, X |
/Kr. 58,118,222:22 |
|||
1887 |
40 |
Obligationer för 1887 års |
||||
statslåns sex emissioner å |
||||||
tillsammans kr. 60,000,000, |
||||||
obligationer å..................... |
1887 d. S71S |
37,o % |
Kr. 54,550,000 |
|||
1888 |
40 |
Obligationer för 1888 års |
Kr. 24,666,666:67 |
|||
francs 37,020,000 ............ |
1888 d. l/8 |
3 X |
Rmk 27,750,000 |
|||
1890 |
39 |
Obligationer för1890 års stats- |
£ St. 1,359,750 |
|||
lån åkr. 35,555,555:66,mot- |
Statsutskottets Memorial N:o 85.
27
Reglemen tets -
Årtal.
§•
Återstående kapitalskuld den 31 december |
|||
Tiden, då för-bindelserna blif- |
Räntefot. |
1905. |
|
vit utfärdade. |
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
1894
1899
1900
1904
1905
1866
1866
42
42
43
44
51
59
13
18
svarande rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs
49.360.000 ........................
Obligationer för 1894års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40.400.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligation er för 1899 år s statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk
80.800.000, hvaraf hälften
utlämnats...........................
Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50.400.000 ........................
Obligationer för 1904 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40.400.000 ........................
1905 års tillfälliga lån mot
skattkammarvexlar å £ st.
870.000 och francs
13.250.000 ........................
Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm...........................
Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......
1890 d. V3
1894 d.
1899 d.
1900 d. “/,
1904 d. V8
1905 d. »/,
/1798 d. •/,
11811 d.
1833 d. «/„
37, X
37,
4 X
t. o. m.
d 15/
u- / 8
1910,
därefter
37, X
37:
2 /o
5 X
5 X
Kr. 30,318,222:22
Rmk 34,108.000
£ St. 1,671,292
Eros 42,089.272
Kr. 18,000,000
Eros 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000
Kr. 35,181,000
Eros 48,862,500
£ St. 1,934,955
Rmk 39,480,900
Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Eros 50,400,000
Kr. 36,000,000
Eros 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk. 40,400,000
Kr. 25,339,200
Kr. |
10,125 |
Kr. |
140,889 |
28
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Reglemen- tets |
Tiden, då för-bindelserna blif-va utfärdade. |
||
Årtal. |
§■ |
||
1895 |
16 |
Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med |
|
1895 |
16 |
Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med |
|
1899 1 1 |
18 |
Enligt kontraktet om för-värfvande åt staten af ban-delen Örebro—Erövi inne-stående andel af köpeskil-lingen för nämnda handel |
|
1902 |
28 |
Innestående köpeskilling för |
|
— |
— |
Öfriga diverse skulder......... |
|
1890 |
14 |
Obligationer å 30,000,000 |
1890 d. 1750 d. 7, |
1866 |
15 |
Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte slussverks |
|
1866 |
16 |
Årliga anslaget till H. M. |
1815 d. 7,t |
Räntefot. |
Återstående kapitalskuld den 31 december |
|
Fonderad skuld. |
Icke fonderad |
|
5 X |
Kr. 584,334:37 |
|
4,7 X |
Kr. 110,084:78 |
|
4 % |
Kr. 3,000,000 |
|
4 % |
Kr. 2,250,000 |
|
37, X |
||
6 % |
Statsutskottets Memorial N:o 85.
29
Reglemen- tets |
Tiden, då för-bindelserna blif- |
Återstående kapitalskuld den 31 december |
||||
Räntefot. |
||||||
Icke fonderad |
||||||
vit utfärdade. |
||||||
Årtal. |
§• |
Fonderad skuld. |
||||
1866 |
17 |
Ränta å Hertigens af So- |
||||
dermanland, sedermera Ko-nung Carl XIII, hem-giftskapital, bokförd t inom |
||||||
r:dr ........................... |
1778 |
5 % |
||||
1866 |
20 |
Fond för Hjälmare kanals och |
||||
slussverks underhållande |
||||||
1866 |
21 |
Dito för Strömsholms kanals |
||||
dito (dito) ............ |
||||||
1882 |
3 |
Dito för Södertälje kanals dito |
||||
(dito) ..................... |
||||||
1866 |
23 |
Lappmarks ecklesiastikfonds |
||||
behållning, bokförd inom |
||||||
1866 |
25 |
Brudgåfvo vins ten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15 |
||||
vid 1859—60 årens riksdag) |
||||||
1869 |
77 |
Post-assuransfonden (ingår |
||||
Summa Kr. |
380,818,611:11 |
32,205,642:41 |
||||
Inom linien balanserade skulder Er.......... 80,254,814-04 |
30
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Riksgäldskontorets vid 1905 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.
Reglemen- tets |
Eden, då lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
1866 |
43 |
a) Byggnadslån. Lån till Västerås domkyrka, |
1860 |
28,000 |
28,000 |
||||
1866 |
36 |
Lån till staden Jönköping, |
1861 |
5 X |
4 X |
120,000 |
2,645 |
16 |
|
1866 |
37 |
Lån till staden Umeå, för |
1864 |
5 X |
4 X |
25,000 |
5,552 |
26 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
36,197 |
42 |
Statsutskottets Memorial N:o 85.
31
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet utbetalts. |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1905 års |
||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
36,197 |
42 |
||||
1866 |
37 |
Lån till staden Falun, för |
|||||||
uppförande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............ |
1864 |
5 X |
4 X |
40,000 |
8,950 |
25 |
|||
1866 |
37 |
Lån till staden Sala, för upp- |
|||||||
förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............ |
1865 |
5 X |
4 X |
12,000 |
2,637 |
93 |
|||
1866 |
37 |
Lån till staden Halmstad, |
|||||||
för uppförande af ett nytt |
1866 |
5 X |
4 X |
25,000 |
7,502 |
42 |
|||
<•1866 |1899 |
37 1 |
Lån till Kalmar domkapitel, |
|||||||
7 } |
för uppförande af en bygg-nadtill inrymmande af gym-nastiklokal m. m. för ele- |
!) |
|||||||
mentarläroverket i Kalmar |
1866 |
47, X |
4 X |
22,000 |
— |
21,270 |
37 |
||
1866 |
1482) |
Lån till staden Yänersborg, |
|||||||
för uppförande af ny |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
40,000 |
13,572 |
48 |
|||
1866 |
148s) |
Lån till staden Västervik, |
|||||||
för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
20,000 |
7,081 |
23 |
|||
1866 |
1484) |
Lån till Upsala domkapitel, |
|||||||
för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket |
1867-1868 |
5 X |
4 X |
140,000 |
49,427 |
22 |
|||
1866 |
1485'' |
Lån till Karlstads domka- |
|||||||
pitel, för uppförande af ny |
1868 |
5 X |
4 X |
40,000 |
15,008 |
81 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
161,648 |
13 |
*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4 Va % återbetalas.
2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.
3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.
*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.
s) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.
32
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Reglementets |
Eden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
161,648 |
13 |
||
1866 |
148‘) |
Lån till Skara domkapitel, |
1868-1869 |
5 X |
4 X |
40,000 |
26,169 |
18 |
|
1866 |
1482) |
Lån till staden Kristianstad, |
1873-1875 |
5 X |
4 X |
20,000 |
11,172 |
74 |
|
. 1874 |
5 |
Lån till seminarium för |
1875 |
5 X |
4 X |
59,000 |
26,100 |
74 |
|
1882 |
17 |
Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande af |
1883 |
5 X |
4 X |
30,000 |
_ |
19,752 |
28 |
1887 |
15 |
Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist |
1888 |
5 X |
4 X |
30,000 |
22,892 |
47 |
|
1892 |
17 |
Lån till Skara domkyrka, |
1893 |
5 X |
4 X |
40,000 |
34,014 |
30 |
|
Transport |
— |
— |
— |
301,749 |
84 |
'') Jfr § 27 i 1869 års reglemente.
!) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
33
Reglementets |
liden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
||||||||
Transport |
_ |
— |
— |
301,749 |
84 |
||||
1896 |
16 |
Lån till Hernösands dom- |
|||||||
kapitel, för uppförande af |
Lånet |
||||||||
ny byggnad för allmänna |
las med |
||||||||
läroverket i Östersund...... |
1897 |
500 kr. |
— |
15,000 |
— |
11,000 |
— |
||
1898 |
17 |
Lån till Yadstena och S:t |
under |
||||||
Pers församlingar, för full-bordande af Yadstena klo- |
Lånet åter- betalas |
||||||||
sterkyrkas restaurering ... |
1898 |
fr. o. m. |
— |
16,000 |
— |
16,000 |
— |
||
= 328,749: 84 |
med minst Vw årl. |
||||||||
b) Tomtregleringslån. |
|||||||||
18771) |
7 |
Lån till staden Strömstad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1878 |
6 X |
5 X |
50,000 |
_ |
34,730 |
50 |
||
(1877 |
8\ |
Lån till staden Söderhamn, |
|||||||
(1878 |
6/ |
för ny tomtreglering efter |
1878-1879 |
6 X |
5 X |
200,000 |
_ |
117,139 |
04 |
(1880 |
131 |
Lån till staden Hudiksvall, |
|||||||
(1881 |
10/ |
för ny tomtreglering efter |
1881-1882 |
6 X |
5 X |
200,000 |
133,868 |
09 |
|
1888 |
15 |
Lån till staden Luleå, för |
|||||||
ny tomtreglering efter 1887 |
1889 |
5 X |
4 X |
100,000 |
83,373 |
18 |
|||
1889 |
17 |
Lån till staden Umeå, för ny |
|||||||
tomtreglering efter 1888 |
1890 |
5 X |
4 X |
200,000 |
169,948 |
38 |
|||
1896 |
15 |
Lån till staden Mariestad, |
|||||||
för ny tomtreglering efter |
1897 |
4sAo X |
36/10 X |
150,000 |
— |
141,940 |
21 |
||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
1,009,749 |
24 |
'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 51 Haft. 5
34
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
slut. |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
1,009,749 |
24 |
||||
1902 |
20 |
Lån till staden Åmål för års eldsvåda ..................... = 980,999: 40 |
1903 |
5 X |
4 X |
300,000 |
— |
300,000 |
— |
186e| |
941) 118 143 |
c) Lån till kanal- och sluss-anläggningar. Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af |
1865-1870 |
5 X |
3 X |
437,500 |
325,431 |
77 |
|
= 325,431: 77 |
|||||||||
1866 |
79 |
d) Lån till järnvägsanlägg-ningar. Lån till Borås järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
1862-1863 |
-’) |
4 °/l |
1,377,055 |
24 |
41,259 |
60 |
1866 |
80 |
Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning |
1864-1865 |
5 X |
4 % |
1,100,000 |
145,960 |
56 |
|
Transport |
— |
— |
— |
1,822,401 |
17 |
'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente ;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
*) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
35
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1905 års |
||||||
utbetalts. |
Deioppet. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
_ |
_ |
_ |
1,822,401 |
17 |
||||
1866 |
80 |
Lån till Kristianstad—Hess- |
|||||||
leholms järnvägsaktiebolag, |
1864-1865 |
5 X |
4 X |
720,000 |
58,580 |
25 |
|||
1866 |
80 |
Lån till Ystad—Eslöfs järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Eslöf |
1864-1866 |
5 X |
4 X |
2,450,000 |
349,945 |
64 |
|||
1866 |
80 |
Lån till Landskrona—Eslöfs |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan |
1864-1866 |
5 X |
4 X |
1,200,000 |
161,884 |
17 |
|||
11866 |
821 |
||||||||
\1897 |
13) |
Lån till Uddevalla—Yäners- |
|||||||
borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
J1865-1867j |
5 X |
4 X |
2,600,0001) |
2,352,446 |
79 |
|||
1—1 |
|||||||||
1871 |
31 |
Lån till Karlskrona—Växjö |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan |
1872—1874 |
5X!) |
47, X |
2,600,000 |
— |
1,566,846 |
78 |
||
Transport |
— |
— |
-- |
6,312,104 |
80 |
’) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Eiksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.
J) Se § 3 af 1886 års reglemente.
36
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Eäntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
— |
— |
— |
6,312,104 |
80 |
||||
1871 |
31 |
Lån till Krylbo—Norbergs |
1872-1873 |
6 X |
5 X |
406,000 |
152,969 |
75 |
|
1871 |
31 |
Lån till Uppsala—Margrete-hills järnvägsaktiebolag, för |
1873 |
6 X |
5 X |
500,000 |
207,987 |
08 |
|
1871 |
31 |
Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................ |
1874-1876 |
57, X1) |
5 X |
5,000,000 |
3,734,117 |
60 |
|
1876 |
5 |
Lån till Väster vik—Åtvida-berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
1877-1879 |
5 X2) |
47, X |
1,865,000 |
1,526,529 |
33 |
|
1876 |
5 |
Lån till Hultsfred—Väster-viks järnvägsaktiebolag, för |
1877-1879 |
5 X2) |
47* X |
1,750,000 |
1,475,550 |
16 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
13,409,258 |
72 |
*) Se § 8 af 1883 års reglemente.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
37
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1905 års |
||||||
utbetalts. |
oeioppei. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
13,409,258 |
72 |
|||||||
j 187 6 |
5) |
Lån till Yislanda—Bolmens |
|||||||
\1904 |
7/ |
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
1877—1878 |
57l6 X |
472 X |
500,000!) |
— |
497,187 |
50 |
1876 |
5 |
Lån till Gottlands järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
1877—1879 |
5 X’) |
472 X |
500,000 |
— |
395,794 |
07 |
||
(1876 |
5\ 13] |
Lån till Södra Dalarnes järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo |
1879—1882 |
5 X2) |
47, X |
2,375,000 |
_ |
1,973,688 |
23 |
||
1876 |
5 |
Lån tillYarberg—Borås järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yarberg |
1879—1881 |
5 X2) |
472 X |
2,600,000 |
2,160,669 |
18 |
|||
1881 |
15 |
Lån till Siljans järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
1883—1886 |
5 X |
472 X |
950,000 |
905,444 |
94 |
|||
1881 |
15 |
Lån till Hvetlanda—Säfsjö |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan |
1883—1886 |
5 X |
472 X |
300,000 |
262,887 |
46 |
|||
Transport |
— |
— |
— |
19,604,930 |
10 |
J) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen -
38
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloDDet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
Slut. |
|||||||
Transport |
— |
— |
— |
19,604,930 |
10 |
||||
1881 |
15 |
Lån för anläggning af järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera öfvertaget af |
1883-1886 |
5 X |
47* X |
500,000 |
432,862 |
28 |
|
1881 |
15 |
Lån till Stockholm—Eimbo |
1883—1887 |
5 X |
47. X |
500,000 |
438,145 |
72 |
|
1881 |
15 |
Lån till Kinds härads järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera |
1884—1887 |
5 X |
4Vt x |
500,000 |
443,201 |
65 |
|
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn-väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera |
1887—1889 |
5 %r |
472 X |
324,000 |
290,329 |
84 |
|
1886 |
16 |
Lån till Svartälfs järnvägs-aktiebolag, för anläggning af |
1887—1890 |
5 X |
47, X |
341,000 |
341,000 |
||
1886 |
16 |
Lån till Halmstad—Bolmens |
|||||||
Transport |
— |
— |
■- |
— |
21,550,469 |
59 |
Statsutskottets Memorial N:o 85.
39
Eeglementets |
||
Årtal. |
§• |
|
Transport |
||
läggning af järnväg från |
||
1886 |
16 |
Lån till Fogeista—Yadstena |
1886 |
16 |
Lån till Mellersta Blekinge |
1886 |
16 |
Lån till Mora—Yänerns järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora |
1886 |
16 |
Lån till Mariestad—Kinne-kulle järnvägsaktiebolag, för |
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn-väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget |
Transport |
liden, dä |
Annuitet. |
Eän tefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||
— |
— |
— |
21,550,469 |
59 |
||
1887 — 1890 |
5 X |
4 Vs X |
824,915l) |
— |
746,828 |
08 |
1888—1890 |
5 X |
41/* X |
300,000 |
— |
271,601 |
85 |
1888—1893 |
5 X |
47. x |
1,102,250’) |
— |
997,920 |
03 |
1889-1893 |
5 % |
47. X |
1,000,000 |
— |
930,794 |
10 |
1890-1891 |
5 X |
47. X |
305,000 |
— |
294,756 |
78 |
— |
_ |
— |
24,792,370 |
43 |
'') ^Enligt kungl. bref af d. 11/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.
) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
40
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Reglementets |
" |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
|||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
-- |
— |
— |
— |
— |
24,792,370 |
43 |
||
af Hessleholm—Markaryds |
1890-1892 |
5 % |
47* X |
4 04,000 |
— |
390,431 |
87 |
||
1886 |
16 |
Lån till Skymnäs—Munkfors |
1891—1892 |
5 X |
472 X |
90,835 |
84,548 |
69 |
|
1886 |
16 |
Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af |
1892—1893 |
5 X |
472 X |
290,000 |
269,930 |
28 |
|
1891 |
18 |
Lån till Malmö—Tomelilla |
5 X |
472 X |
1,300,000 |
1,247,875 |
52 |
||
1891 |
18 |
Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för |
1892—1896 |
5 X |
472 % 472 X |
1,800,000 2,350,000 |
1,781,595 2,223,075 |
||
1891 |
19 |
Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för |
1892—1895 |
5 X |
16 |
||||
1891 |
18 |
Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till |
1893—1895 |
5 X |
472 X |
653,000 |
622,374 |
26 |
|
Transport |
— |
— |
— |
— |
31,412,201 • |
21 |
Statsutskottets Memorial N:o 85.
41
Eeglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Häntefot. |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
§• |
slut. |
|||||||
Transport |
_ |
_ |
31,412,201 |
21 |
|||||
1891 |
18 |
Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för |
1895-1896 |
5 % |
4 7, % |
1,247,000 |
1,197,000 |
59 |
|
1896 |
14 |
j Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna til] Tborsås............ |
1897-1899 |
47, X |
537,500 |
529,069 |
24 |
||
O /o |
|||||||||
1896 |
14 |
Lån till Klintehamn—Korna |
1897-1900 |
5 X |
47 äX |
213,2507 |
213,250 |
||
1896 |
14 |
Lån till Markaryd—Yeinge |
1897-1900 |
5 X |
472 X |
563,0007 |
561,000 |
||
1896 |
14 |
Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning |
1899-1902 |
5 X |
47.X |
119,0003) |
116,026 |
10 |
|
1896 |
14 |
Lån till Sala—Gysinge— |
1899-1901 |
472 X |
1,545,500 |
1,545,500 |
|||
O /o |
|||||||||
Transport |
35,574,047 j |
14 |
*> Enligt kung!, bref af den le/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
) Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.
s) Enligt kung! bref af den */„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Åfd. 51 Häft. 6
42
Statsutskottets Memorial N:o 85.
Reglementets |
Tiden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||||
Årtal. |
|||||||||
§• |
|||||||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
35,574,047 |
14 |
||
1896 |
14 |
Lån till östra Centralbanans |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an- |
|||||||||
läggning af järnväg från |
1,710,000 |
||||||||
och Kisa till Yimmerby ... |
1899-1902 |
5 X |
4 V2 X |
1,710,000 |
— |
||||
1896 |
14 |
Lån till Slite—Roma järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma |
339,000 |
||||||||
till Slite ................. |
1900-1902 |
5 X |
472 X |
339,000 V |
— |
— |
|||
J1900 |
191 |
Lån till Borås—Alfvesta |
|||||||
(1901 |
18 j |
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
4,795,000 |
4,771,025 |
|||||
Borås till Alfvesta ............ |
1901-1903 |
5 X |
472 X |
— |
— |
||||
1896 |
14 |
Lån till Falkenbergs järn- |
|||||||
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts- |
(1902) |
472 X |
505,000 |
505,000 |
|||||
ljunga till Limmared......... |
(1905/ |
5 X |
|||||||
1896 |
14 |
Lån till Orsa—Härjeådalens |
|||||||
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
1902 |
5 % |
472 x |
1,838,0002) |
— |
1,233,000 |
— |
||
J1896 |
141 |
Lån till Sköfde—Axvalls |
|||||||
\1901 |
17/ |
järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från |
(1902/ |
b*"" |
363,5008) |
363,500 |
|||
Sköfde till Axvall ............ |
(1905/ |
5 X |
— |
— |
|||||
Transport |
— |
— |
- 44,495,572 |
14 |
*) Enligt tung!, bref af den ’3/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med
1.000 kr. , ,
2) Enligt kungl. bref af den n/u 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med
12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000.
3) Enligt kungl. bref den ''V5 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5,500 kr. till 363,500 kr.
Statsutskottets Memorial N:o 85.
43
Reglementets |
Tiden, då |
Ursprungliga |
Kapitalåterstod |
||||||
lånet |
Annuitet. |
Räntefot. |
vid 1905 års |
||||||
utbetalts |
ceioppei. |
slut. |
|||||||
Årtal. |
§■ |
||||||||
Transport |
44,495,572 |
14 |
|||||||
1901 |
17 |
Lån till Enköping—Heby— |
|||||||
Eunhällens järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järn-väg från Enköpings hamn |
1904-1905 |
5 X |
41/, X |
1,028,7007 |
685,800 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Norrköping—Söder- |
|||||||
köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping |
1904 |
5 X |
472 X |
591,5002) |
375,000 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Landskrona—Kjef- |
|||||||
Unge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af |
|||||||||
Sjöbo med sidospår till |
1904 |
5 X |
472 X |
1,192,0003) |
_ |
794,000 |
|||
1901 |
17 |
Lån till Mellersta Söderman- |
|||||||
lands järnvägsaktiebolag, |
1905 |
5 X |
47ä X |
532,500*) |
355,000 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Tidaholms järnvägs- |
|||||||
aktiebolag, för anläggning |
1905 |
5 X |
472 X |
510,0005) |
300,000 |
||||
1901 |
17 |
Lån till Åtvidaberg—Bjärka |
|||||||
—Säby järnvägsaktiebolag, |
1905 |
5 % |
472 x |
290,0006) |
193,300 |
||||
Transport |
— |
— |
— |
— |
— |
47,198,672 |
14 |
'') |
Svara |
vid 1905 års slut |
återstodo ej lyftade kr. |
342,900: |
|
2) |
D:o |
vid |
d:o |
d:o |
216,500: |
31 |
D:o |
vid |
d:o |
d:o |
398,000: |
*) |
D:o |
vid |
d:o |
d:0 |
177,500: |
*) |
D:o |
vid |
d:o |
d:o |
210,000: |
'') |
D:o |
vid |
d:o |
d:0 |
96,700: |
44
Statsutskottets Memorial N:o 85.
liden, då |
Annuitet. |
Räntefot. |
Ursprungliga beloppet. |
Kapitalåterstod |
||
— |
— |
— |
47,198,672 |
14 |
||
1905 |
5 X |
47* X |
419,0001) |
— |
279,332 |
— |
1905 |
5 X |
472 X |
2,200,0002) |
— |
400,000 |
— |
1905 |
5 X |
472 X |
500,000 |
— |
500,000 |
— |
1902 |
-3) |
4 X |
1,500,000 |
300,000 |
||
(1903) |
||||||
1904 |
-4) |
-5) |
2,759,400 |
— |
2,759,400 |
— |
11905! |
||||||
1903 |
-4) |
4 X |
1,500,000 |
— |
1,500,000 |
— |
1904 |
-4) |
37* X |
1,775,000 |
— |
1,775,000 |
— |
1905 |
—4) |
33AX |
2,000,000 |
— |
2,000,000 |
— |
— |
— |
56,712,404 |
14 |
Eeglementets
Årtal. §.
1901
(1901
\1905
1905
1902 |
18 |
1903 |
18 |
1904 |
19 |
1903 |
19 |
1904 |
20 |
1905 |
23 |
17
17]
17 |
Transport
Lån till Borgholm—Boda
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Borgholm till Böda .........
Lån till Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, för fullbordande
af järnvägsanläggningen
mellan Orsa och Sveg
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags
skuld för ogulden
köpeskilling för Länna—
Norrtälje järnväg...............
= 46,742,823: is
e) Lån för utveckling af
statens telefonväsende.
Lån till telegrafstyrelsen ...
D:o d:o för
vissa interurbana telefonledningar
...........................
D:o d:o för
lokala telefonnät med förbindelseledningar
...............
D:o d:o för
lokala telefonnät med förbindelseledningar
...............
D:o d:o för
lokala telefonnät med förbindelseledningar
...............
= 8,334,400: —
Summa
‘) Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade kr. 139,668.
*) D:o vid d:o d:o » 1,800,000.
3) Lånet skall återbetalas inom 12 år från första lyftningsdagen.
4) » » » inom 20 år » » »
6) Räntan å detta lån utgår efter 4 % för de under åren 1903 och 1904 utlemnade beloppen kr. 1,720,000: — och
efter 33/4 % för det belopp, kr. 1,039,400: —, som utlemnats under år 1905.
CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1906.