Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
1
N.o 74.
Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1906, kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i bestämmelserna
angående sättet för försäljning och utarrendering
af kronans jordbruksdomäner. (I. A.)
I särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner kar föreslagits
dels af herr A. Olsson i Tyllered (i motionen n:o 49), att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kungl. Maj.t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta
utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan förändring i gällande
bestämmelser rörande försäljning eller utarrendering af kronans
jordbruksdomäner och därifrån afsöndrade lägenheter, att föreskrifven
auktion må äga rum endast å en plats, antingen på den ort, där ifrågavarande
egendom är belägen, eller ock hos vederbörande Konungens
befallningshafvande, och dels af herr L. M. Mallmin (i motionen n:o 86)
att Riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring i gällande bestämmelser
angående försäljning af kronan tillhöriga jordsbruksfastigheter,
att sådan försäljning skall äga rum å auktion med muntliga anbud inför
Konungens befallningshafvande.
Till stöd för förstnämnda framställning har motionären anfört följande:
Bih.
till Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 43 Raft. (N:o 74.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
»På grund af det stora antal kronodomäner, som finnas inom landet,
förekommer ganska ofta, att dessa egendomar eller delar däraf försäljas
eller bortarrenderas.
Enligt gällande förordningar skall detta i de fall, där ej annorlunda
föreskrifves, ske genom auktion till den högstbjudande, men denna
auktion skall samtidigt förrättas dels hos Konungens befallningshafvande
i länet, dels inför kronofogen å den ort, där kronohemmanet är beläget.
Jämte uppfyllandet af öfriga bestämmelser måste därför en eventuell
köpare eller arrendator vid en dylik auktion för sig utse ombud,
som vid endera auktionen bevakar hans intressen och afgifver hans
anbud.
Detta medför åtskilliga olägenheter: dels kunna omständigheter inträffa,
då ombudet ej kan afgöra hvad som för hans hufvudman skulle
vara det bästa, dels råder städse stor ovisshet och oberäknelighet, då
auktionen ej blott förrättas å skilda ställen, utan äfven beträffande arrendeanbud
skriftliga sådana få afgifvas. Är därtill residensstaden aflägsen
från den ort, där kronodomänen är belägen, så ökas ytterligare svårigheterna.
En gifven följd af dessa olägenheter är att mången, som under
andra förhållanden skulle uppträda såsom köpare eller arrendator, ej vill
underkasta sig de stora besvär och kostnader, som nu gällande bestämmelser
medföra, isynnerhet som utgången ej på förhand kan med någon
grad af sannolikhet beräknas.
Pör allmänheten torde det därför ej vara till någon fördel, att
auktion samtidigt förrättas på två ställen. I regeln torde spekulanterna
mestadels förefinnas å den ort, där egendomen är belägen, och ej i
residensstaden, hvarför det också synes mig, som om salubjudandet
helst borde ske inför kronofogden; endast i ett mindre antal fall torde
försäljningen eller utarrenderingen böra ske hos Konungens befallningshafvande.
Från statens sida åter skulle visserligen nuvarande bestämmelser synas
kunna möjliggöra att härigenom erhålla högre försäljnings- eller arrendesumma
än annars skulle blifva fallet, men erfarenheten torde hafva visat,
att staten vid försäljning eller utarrendering af sina egendomar ej erhåller
högre priser än enskilda utan snarare tvärtom, hvarföre detta skäl
ej kan tillmätas någon synnerlig betydelse.»
Till stöd för det i herr Mallmins motion framställda förslag har
motionären anfört följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
3
»Angående försäljningen af kronan tillhöriga jordbruksfastigheter är
stadgadt, att densamma skall äga rum genom auktion, som förrättas samtidigt
å två ställen, nämligen dels inför Konungens befallningshafvande
i länet och dels å utsatt ställe inom den ort, där fastigheten är
belägen.
Ifrågavarande föreskrift lärer afse att tillförsäkra kronan högsta
möjliga köpeskilling.
Enligt min mening, som jag jämväl af förekommande fall sett bestyrkas,
är emellertid ifrågavarande förfaringssätt, på samma gång det
är besvärligt och vidlyftigt, ägnadt att motverka det angifna syftet.
Yid försäljning af ifrågavarande art måste spekulant, som vill tillvarataga
sina intressen, företräda vid bägge auktionsförrättningarna och
då åtminstone på ena hållet genom ombud, som naturligtvis i sitt bud
icke får öfverstiga ett af hufvudmannen satt, visst pris. Detta sättes
jämförelsevis lågt, då spekulanten själf på andra stället eller hans ombud
där skall iakttaga hvad hans intresse vidare kräfver. Då kan det
lätt hända, att han på sistnämnda ställe möter en medtäflare, själf eller
genom ombud, som efter några bud på eu jämförelse tidig punkt lämnar
honom i okvald besittning af ett af honom afgifvet anbud såsom det
högsta. På det sättet blir han icke i stånd att där bjuda högre och ej
heller att på andra stället vara med högre än till det maximipris, han
satt för sitt ombud därstädes, och nödgas kanhända sålunda lämna sin
medtäflare tillfälle att på andra stället i skydd för hans egen konkurrens
inropa fastigheten för en billig köpeskilling. Och detta resultat synes
mig vara en frukt af förfaringssättet med auktion å två ställen. Ty då
spekulanten icke kan genom sitt bud å ena auktionsstället vinna säkerhet,
hur högt buden gå, men å andra sidan kan hafva förhoppning
att, till följd af hvad som timat å andra auktionsstället, erhålla egendomen
för jämförelsevis billigt pris, frestas han lätt att, i stället för att
— kanske alldeles i onödan — gå så högt, han anser sig möjligen kunna,
söka komma öfver fastigheten för jämförelsevis lågt pris. Han riskerar
visserligen, att han icke erhåller fastigheten. Men den risken får icke
han, utan kronan betala, därigenom att till följd af det angifna förfaringssättet
köpeskillingen blifver lägre.
Jag anser därför, att det för vinnande af så hög köpeskilling som
möjligt lämpar sig bättre med auktion å ett ställe än med det nu iakttagna
förfarandet.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
Det lider nämligen icke tvifvel, att förfaringssättet med auktion å
ett ställe är ägnadt framkalla sund, öppen täflan med det bästa möjliga
resultat för kronan, liksom ock detta förfaringssätt är staten mera värdigt
än det nn föreskrifna. Och då med nutidens kommunikationer det
torde vara utan svårigheter för spekulanter att infinna sig i länets residensstad,
synes mig auktion böra ■ äga rum inför Konungens befallningshafvande.
»
De nu gällande bestämmelserna, att för försäljning och utarrendering
af kronans domäner auktion skall samtidigt hållas å två ställen, nämligen
både inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande och å plats i den ort, där
domänen är belägen, föranleda, på sätt i motionerna angifves, åtskilliga
olägenheter. Utskottet anser därför önskligt, att dessa bestämmelser varda
i så måtto ändrade, att auktionerna komma att förrättas endast på ett
ställe, nämligen antingen inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller
undantagsvis, då omständigheterna därtill föranleda, å plats inom den
ort, där egendomen är belägen. Såsom villkor för tillstyrkande af eu
sådan ändring i försäljningssättet anser utskottet sig dock böra uppställa,
att föreskrift meddelas om, att ej blott vid utarrendering utan äfven
vid försäljning af kronoegendomar och därifrån afsöndrade lägenheter må
före auktionen till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas skriftliga,
förseglade anbud, hvilka, sedan det muntliga utropet blifvit med klubbslag
afslutadt, öppnas och jämte de erhållna muntliga anbuden underställas
domänstyrelsens pröfning, ty härigenom torde kunna förebyggas, att vid
auktionen en spekulant genom mellangift kan förmå en annan att afstå
från anbuds afgifvande eller på annat sätt föranleda auktionsbeloppets
nedbringande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att Riksdagen, med anledning af herrar A. Olssons
och Mallmins ifrågavarande motioner, må i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj :t täcktes
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till
sådana förändringar i gällande bestämmelser angående
försäljning och utarrendering af kronans jordbruksdomäner
eller därifrån afsöndrade lägenheter, att försäljning
och utarrendering skola ske genom auktion
Statsutskottets Utlåtande N:o 74.
5
antingen inför Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller
undantagsvis å plats inom den ort, där egendomen
är belägen, samt att före auktionen förseglade anbud
må få till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvas.
Stockholm den 30 mars 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Bih till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd
43 Haft.
2