Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1

N:o 5.

Ank. till Riksd. kansli den 1 mars 1906, kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvarsdepartementet.

(l:a IJ. A.)

Ordinarie anslag.

Kommendanisstaten.

l:o) I den till Riksdagen den 13 januari innevarande år aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har, under åberopande
af det propositionen bilagda statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden
af samma dag, Kungl. Maj:t under fjärde hufvudtiteln
i punkten 1 föreslagit Riksdagen att, med godkännande af det vid statsrådsprotokollet
‘.fogade förslag till stat för kommendantsstaten, öka anslaget
till kommendantsstaten, nu 15,298 kronor, med 13,323 kronor
till 28,621 kronor.

Statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet har beträffande
denna fråga till åberopade statsrådsprotokollet anfört följande.:

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. (N:o 5.)

Ang. anslaget
till kommendantsstaten.

[!•]

l

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Enligt Eders Kung!. Maj:ts med 1901 års Riksdag'' fattade beslut
angående ny härordning skall ett kommendantskap upprättas i Boden.
På grund häraf föreslog Eders Kungl. Maj:t nästlidet års lagtima Riksdag
att bevilja medel för anordnande af kommendantskap därstädes, dock
tills vidare icke fullständigt organiseradt, men denna framställning blef
ej bifallen af Riksdagen.

Jämlikt ett af chefen för generalstaben infordradt förslag hade
denne ansett, att kommendantskapet i Boden borde vid det slutliga ordnandet
omfatta:

1 kommendant af generalmajors eller öfverstes grad, med öfverstes
aflöningsförmåner,

1 stabschef, generalstabsofficer,

1 adjutant af infanteriet,

1 adjutant af artilleriet,

1 artilleribefälhafvare,

1 fortifikationsbefälhafvare,

1 fästningsintendent,

1 fästningsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 fästningspastor och
1 fästningsauditör.

Enligt 1901 års härordning skola följande trupper förläggas till
Boden, nämligen: Norrbottens regemente, viss del af Norrlands artilleriregemente,
viss del af Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Bodens
ingenjörkår. Af dessa skola, jämlikt nådigt beslut den 22 december
1905, Norrbottens regemente förflyttas till Boden på hösten 1907 samt
två kompanier af Boden—Karlsborgs artilleriregemente jämte bataljonsstab
redan på hösten 1906. Bodens ingenjörkårs beväringsrekrytskolor
förlädes till Boden på våren 1905 och dess repetitionsöfningar år 1904.
I sin helhet skulle ingenjörkåren förläggas till Boden 1908. Under
sistnämnda och följande år skulle återstoden af den för Boden afsedda
fredsgarnisonen dit förflyttas.

Redan af den anledningen, att under år 1907 truppförband af olika
truppslag komma att förläggas till Boden, kräfves en kommendant därstädes;
och det hade ur flera synpunkter varit önskvärdt, att dennes
verksamhet kunnat börja redan med år 1906. Eders Kungl. Maj:ts
framställning i detta ämne till 1905 års lagtima Riksdag afsåg, att eu
kommendant skulle förordnas mot ett årsarfvode af 1,500 kronor, men
ett provisoriskt ordnande af denna angelägenhet synes mig icke vara

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

3

ändamålsenligt. Denna åsigt delas äfven af den genom nådiga brefvet
den 21 december 1904 tillsatta kommittén för verkställandet af utredning
i fråga om särskildt angifna spörsmål angående försvaret af Bodens
fästning. Enligt en den 22 maj 1905 dagtecknad underdånig skrifvelse
hade nämligen kommittén under sina arbetens fortgång alltmer
blifvit styrkt i den uppfattningen, att kommendantskapet i Boden icke
borde, ej ens såsom öfvergångsform, förenas med chefsbefattning vid
något af de truppförband, som vore afsedda att därstädes förläggas,
enär det, oafsedt många andra olägenheter, icke vore möjligt för en
person att på ett nöjaktigt sätt samtidigt sköta befattningarna såsom
truppförbandschef och såsom kommendant; samt att följaktligen kommendanten
borde redan från början uppföras med aflöningsförmåner å fast stat.

Det är ock min bestämda öfvertygelse, att enhvar, som under någon
längre tid finge tillfälle att sysselsätta sig med de mångahanda spörsmål,
som stå i samband med försvaret af en fästningsanläggning med
Bodenfästningens läge och omfattning, skulle komma till samma uppfattning
som nyssnämnda kommitté. Ju mera man studerar hithörande
förhållanden, i desto högre grad öfvertygas man om det mindre ändamålsenliga
i att uppdraga kommendantskapet i Boden åt vare sig en
truppförbandschef eller en pensionerad officer.

Det skulle föra alltför långt att i detta sammanhang gifva en i enskildheter
gående framställning angående de många och viktiga åligganden
beträffande Bodenfästningens mobilisering och försvar, som tillkomma
den därstädes förordnade kommendanten, och skulle här ej heller vara
lämpligt, hvarför jag anhåller att nu endast få beröra några allmänna
synpunkter i fråga om de kraf, som måste ställas på honom.

Planläggandet och ordnandet af fästningens försvar, livilket nära
sammanhänger med tryggandet af hela vår nordligaste landsända, måste
anförtros åt en person, som är fullt förtrogen med sådana angelägenheter
och däråt kan ägna hela sin arbetskraft och all sin uppmärksamhet.
Då härtill kommer, att endast den, som genom sin föregående
verksamhet fullständigt känner alla detaljer i fråga om fästningen, är
väl skickad att i farans stund leda dess försvar, torde häraf framgå,
att kommendantskapet icke kan anförtros vare sig åt en person, som
på grund af ålder eller andra omständigheter borde i händelse af krig
frånträda befattningen för att öfverlämna den i andra händer, eller åt
någon, som därjämte skulle uppehålla annan tjänst. Erfarenheten har
tydligt visat, att en fästnings försvar är i så hög grad beroende af
kommendantens egenskaper och hans förmåga att leda försvaret, att

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

under fredstid allt bör göras för att i allvarets stund hafva denna plats
besatt med en person, som haft tid och tillfälle att noga studera alla
möjligheter för försvarets ledning och som äger tillräcklig fysisk och
moralisk styrka att uppbära det ansvarsfulla värf, som i händelse af en
belägring åligger honom.

Nu antydda allmänna synpunkter tala ovedersägligen för kommendantens
uppförande å stat med fasta aflöningsförmåner, och med
hänsyn till sin ställning till de särskilda i Boden förlagda truppförbanden
bör kommendanten hafva högre tjänsterang än dessas chefer
samt följaktligen äga minst öfverstes grad och öfverstes aflöningsförmåner.
Att uppdraga kommendantskapet åt den till tjänsterangen
främste, i Boden varande truppförbandschefen skulle, såsom redan angifvits,
i många afseenden vara olägligt. Förutom det att en till kommendant
förordnad truppförbandschef icke skulle på ett tillfredsställande
sätt kunna bestrida sina båda befattningar, då enbart fästningens försvarsförberedelse
tager sin man fullt i anspråk, skulle hans dubbla
befälsställning kunna föranleda obehag och konflikter. Kommendanten
i en fästning måste stå öfver därstädes förlagda truppförband och således
icke tillhöra något af dem såsom chef.

Det är redan framhållet, att inrättandet af ett kommendantskap
icke längre bör uppskjutas. Dess inrättande är nödvändigt ej blott
med hänsyn till ordnandet och öfvervakandet af den gemensamma garnisonstjänsten
i Boden med hvad därtill hörer, utan ock för öfvertagandet
af den planmässiga försvarsförberedelsen därstädes.

Med hänsyn till omfattningen af de göromål, som skulle åligga
kommendanten, är denne i behof af en stabschef (en officer ur generalstaben).
Förhållandena synas mig dock icke påkalla, att generalstabens
personal ökas för detta ändamål.

Kommendanten är vidare i behof af två adjutanter: en ur infanteriet
och en ur artilleriet, och skulle till adjutant kunna, förordnas antingen
kapten eller subalternofficer. För adjutanten ur artilleriet behöfva icke
några särskilda aflöningsförmåner uppföras. För adjutanten ur infanteriet
erfordras åter fyllnad till hel dagaflöning under en del af året
äfvensom lönetillägg och furageersättning för en tjänstehäst. Adjutanten
ur artilleriet synes mig kunna göras beriden å kronan tillhörig
häst.

För artilleribefälliafvare, fortifkationsbefälhafvare och fästning sintendent
äro icke några särskilda aflöningsförmåner erforderliga.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

5

Frågan om särskild fästning släkare synes mig böra lösas i samband
med det definitiva ordnandet af sjukvårdsförhållandena för Bodens
garnison, men för ändamålet torde icke någon ny läkarbeställning
behöfva inrättas. Ej heller synes särskild fästning sv eter inär vara af be~
hofvet påkallad i fredstid.

För de aflöningsförmåner, som enligt 1901 års härordning äro
uppförda eller komma att. uppföras å de särskilda truppförbandens stater
för regementspastorer och auditörer, böra fästning spastors- och
fästningsauditörstjänsterna kunna ordnas och upprätthållas. Skulle för
upprätthållandet af de civilmilitära befattningarna vid de trupper, som
komma att förläggas till Boden, särskilda kostnader under de närmaste
åren, intilldess förhållandena blifva definitivt ordnade, uppkomma, torde
de kunna bestridas af besparingar under hufvudtiteln eller af andra för
Eders Kungl. Maj:t tillgängliga medel.

Innan erforderliga kommendanturbyggnader, hvarom förslag kommer
att i annat sammanhang väckas, blifva uppförda, erfordras medel till
hyra samt till bestridande af kostnaderna för eldning, belysning samt
städning af kommendantsexpeditionen, för hvilket ändamål det synes mig
böra beräknas 1,200 kronor.

Kostnaden för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster och
underhåll af expeditionsmateriel torde likaledes böra upptagas till 1,200
kronor.

Kommendantskapet i Boden, anordnadt på sätt jag nu föreslagit,
skulle komma att tills vidare medföra följande kostnader, nämligen:

1 kommendant, lön............................................... kronor 6,000: —

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar...... » 2,190: —

lönetillägg för 2 tjänstehästar.................. » 800: —

furageersättning å 1 krona om dagen

för hvarje häst.......................................... » 730: — 9,720:__

1 adjutant, half dagaflöning (såsom fyllnad

till hel) å 2 kronor under 219 dagar...... kronor 438: —

lönetillägg för en tjänsteliäst.................. » 400: —

furageersättning å 1 krona om dagen... » 365: — 1^203:_

hyra för lokal samt eldning, belysning och städning... kronor 1,200: —
kostnader för skrifmaterialier, blanketter, öfriga tryckalster,
underhåll af expeditionsmateriel in. m....... » 1,200: —

eller tillhopa kronor 13,323:—)>

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

utlåtande.

Ang. höjning
af anslaget till
aflöning och
rekrytering
m. m.

[2-]

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, finner utskottet
förhållandena påkalla, att ett kommendantskap upprättas i Boden från
och med år 1907; och då den för detta kommendantskap nu föreslagna
organisationen synes utskottet vara lämplig, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid
statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13
januari 1906 fogade förslag till stat för kommendantsstaten
(bil. 1 vid nämnda protokoll), öka anslaget till
kommendantsstaten, nu 15,298 kronor, med 13,323
kronor till 28,621 kronor.

Aflöning och rekrytering m. m.

2:o) Kungl. Maj:t har under punkten 2 af fjärde hufvudtiteln i
statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att, med godkännande af
de vid statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13 januari
1906 fogade förslag till stater för infanteriet, kavalleriet, artilleriet,
artilleriets tygstater, fortifikationen och trängen, höja anslaget till
aflöning och rekrytering m. in., nu 15,895,915 kronor, med 184,598
kronor till 16,080,513 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till omförmälda
statsrådsprotokoll anfört följande:

»Vid 1905 års lagtima riksdag framlades nya, inom generalstaben utarbetade
planer för den fortsatta öfvergången till 1901 års härordning. Om
dessa planer, som åtföljde Eders Kungl. Majrts proposition till nämnda
Riksdag, anförde Riksdagen i sin skrifvelse (n:o 141) den 19 maj 1905,
att de synts Riksdagen vara i hufvudsak väl afpassade, då i betraktande
måste tagas den hastiga afgång af det indelta manskapet samt den
stora svårighet att genom värfning fylla de sålunda uppkomna luckorna
i truppförbanden, som under de senare åren gjort sig gällande.

1 fråga om arméns underofficerspersonal och manskap blefvo
de af Eders Kungl. Maj:t framlagda, på nämnda öfvergångsplaner grundade
förslag till stater för de olika truppförbanden för år 1906, i hvad de
anginge antalet af särskilda beställningar, af Riksdagen godkända. Vid
sådant förhållande har jag vid upprättandet af förslag till stater för

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

7

arméns truppförband för år 1907 ansett mig böra hvad underofficersoch
manskapsbeställningar angår följa nämnda öfvergångsplaner så
noggrant som möjligt. Där några skiljaktigheter i fråga om antalet
underofficerare i olika klasser förekomma, bero dessa därpå, att afgången
från öfvertaliga beställningar ej varit den vid upprättandet af
öfvergångsplanerna beräknade. Att i förslagsstaten för Norrlands dragonregemente
13 sergeantsbeställningar af första klassen blifvit, uppförda,
ehuru 1906 års stat upptager allenast 12 och antalet dylika beställningar
enligt härordningen skall minskas till 5, har sin grund i
det af regementschefen upplysta förhållande, att 13 sergeanter af första
klassen verkligen nu finnas, och att icke någon af dem kan antagas
afgå före år 1907. Den i 1906 års stat verkställda nedsättningen till
12 sergeanter af första klassen grundades på uppgift från regementet
om det antal, som ansågs komma att kvarstå vid sistnämnda års början.
Under år 1906 måste till denne öfvertalige sergeant utbetalas den aflöning,
hvartill han är berättigad, hvilken fråga dock torde kunna lösas,
utan att någon Riksdagens vidare åtgärd därför påkallas.

Vid samtliga kavalleriregementen skola sergeantsbeställningarna af
första klassen till antalet afsevärdt minskas, under det att sergeantsbeställningar
af andra klassen skola tillkomma. Enligt nu gällande stater
för kavalleriet skall fördenskull fråga om tillsättning af ledigblifven
sergeantsbeställning underställas Eders Kungl. Maj:ts pröfning. För
påskyndandet af organisationens genomförande i denna del vore det
önskvärdt, att afgångna sergeanter af första klassen finge vid behof
ersättas med sergeanter af andra klassen, äfven om antalet sergeanter
af andra klassen därigenom blefve större än det i staten upptagna,
blott sammanlagda antalet af båda klasserna ej öfverstege hvad staten
angåfve. Därigenom un dvekes att i staterna uppföra nya sergeantsbeställningar
af andra klassen i vidare mån, än inträdda förändringar
därtill gåfve anledning. Föreskrift härom har synts mig lämpligen
böra gifvas i en vid vederbörande stater fogad anmärkning.

Beträffande förekommande mindre skiljaktigheter mellan nu föreliggande
förslagsstater och motsvarande öfvergångsplaner i afseende å
korpraler och vicekorpraler vid de förutvarande indelta regementena,
föranledas dessa däraf, att flere eller färre indelta, än vid öfvergångsplanernas
utarbetande förutsatts, i dessa grader afgått, hvarför jämkning
skett. Vid infanteriet har därvid, såsom förut, iakttagits, att sammanlagda
antalet volontärer och indelta utaf omförmälda underbefäl af
manskapsklassen blifvit lika med det för genomförd härordning be -

8

Statsutskottets Utlåtande JV:o 5.

stämda. Beträffande fältartilleriet tiar jämkning af antalet underbefäl
af manskapsklass gjorts af annan grund, nämligen efter antalet batterier
vid hvarje truppförband, så att alla batterier skulle kunna tilldelas
lika antal underbefäl af de särskilda löneklasserna.

Vid en jämförelse mellan förberörda öfvergångsplaner och nu föreliggande
förslagsstater beträffande infanteriet och artilleriet kan äfven
vid vissa truppförband iakttagas någon mindre skiljaktighet i fråga om
menige volontärer. Enahanda anledning, som den nyss omnämnda,
föreligger härtill, eller att jag vid bestämmandet af det antal, som
uppförts å kompani- eller batteristat, tagit hänsyn till antalet kompanier
eller batterier vid truppförbandet, i afsikt att hvarje dylik afdelning
af ett truppförband skulle erhålla samma antal volontärer.

Beträffande arméns officerspersonal vidtog nästiidet års Riksdag
några jämkningar i de då föreliggande, efter generalstabens öfvergångsplaner
upprättade förslag. Sålunda ansåg Riksdagen, att tillsättandet
af de vid infanteriet enligt den nya härordningen felande 25 nya löjt—
nantsbeställningarna af första klassen lämpligen kunde fördelas på en
längre tidrymd än föreslagna tre år; och beviljades för år 1906 aflöning
för 5 af nämnda beställningar, hvilka tilldelades de regementen,
som kunde väntas under år 1906 och därpå följande år hafva högsta
antalet surnumerärer i underlöjtnantsgraden. Följande denna af Riksdagen
angifna grund föreslår jag, att af de nu återstående 20 nya beställningarna
i berörda löneklass 5 måtte å 1907 års stater uppföras,
en vid hvart och ett af Västgöta regemente, Dalregementet samt Bohusläns,
Västmanlands och Värmlands regementen.

Vid fördelnmgskavalleriregementena återstå, sedan Riksdagen för år
1906 uppfört 1 ny löjtnantsbeställning af första klassen å hvardera
staten för Lifregementets husarer och Smålands husarregemente, endast
2 dylika beställningar, nämligen vid Lifregementets'' dragoner och
Norrlands dragonregemente, för att den nya organisationen beträffande
officerspersonalen skall blifva fullt genomförd. Dessa återstående beställningar,
föreslagna redan för år 1906, äro i vederbörande förslagsstater
för år 1907 ånyo upptagna.

I förslagsstaten för Lifgardet till häst har den å staben nu uppförda
löjtnantsbeställningen af andra klassen, som angifves såsom en andra
regementsadjutantsbefattning, kunnat flyttas till skvadronsstaten.

För hvartdera af Skånska husar- och dragonregementena, som för år
1906 ökats med 1 underlöjtnant, återstå ännu 4 löjtnantsbeställningar,
nämligen 1 af första och 3 af andra klassen. Af dessa föreslår jag

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

9

uppförandet af en utaf löjtnantsbeställningarna af andra klassen i 1907
års stater.

ökningen af fältartilleriets officerspersonal synes mig ej oundgängligen
behöfva för år 1907 i vidare mån genomföras, än att 1 af de
återstående 4 nyinrättade löjnantsbeställningarna af andra klassen vid
Vendes artilleriregemente besättes, och att ett hvart af Norrlands,
Upplands och Smålands artilleriregementen ökas med 1 löjtnant af
andra klassen och 1 underlöjtnant, hvarigenom fullkomlig öfverensstämmelse
mellan sistnämnda regementen och det likställda Göta artilleriregemente
vinnes inom kompaniofficersgraden.

För slagsstaterna för B o den-Karlsborgs artilleriregemente och Positionsar
tiller iregementet äro upprättade i öfverensstämmelse med de nya öfvergångsplanerna
i afseende å såväl manskap och underofficerare som
officerare. Den tillökning i regementenas personal, som härigenom
skulle uppkomma, beror af den fortskridande utvecklingen af dessa
regementens organisation. En del af Boden-Karlsborgs artilleriregemente,
nämligen två kompanier jämte bataljonsstab, kommer, enligt
Eders Kungl. Maj:ts nådiga beslut den 22 december 1905, att i oktober
1906 förläggas till Boden, och Positionsartilleriregementet är numera
enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1905 indeladt på regementsstab
och fyra batterier. 1 öfvergångsplanen för artilleriets tygstater
förutsättes en ökning år 1907 från 83 till 85 tyghandtverkare,
men lärer någon ändring af nu gällande stat icke för närvarande
erfordras.

I förslagsstaten för fortifikationen har jag uppfört den öfverstebeställning,
som enligt 1901 års Riksdags beslut skall tillkomma och i
då föreliggande öfvergångsförslag var upptagen redan för år 1904.
Uppförandet af nämnda beställning har ifrågasatts för både år 1905
och år 1906, man har Riksdagen ansett, att inrättandet af densamma
kunnat uppskjutas. I öfrigt äro, jämväl i öfverensstämmelse med öfvergångsplanerna,
i förslagsstaten för fortifikationen uppförda 4 nya löjtnantsbeställningar,
2 af hvardera klassen. Med uppförandet i staten af
en i nämnda planer för år 1907 upptagen kaptensbeställning af första
klassen synes mig kunna anstå.

Staterna för de särskilda tränglcårerna äro, hvad officerspersonalen
angår, redan bragta i öfverensstämmelse med dem, som efter genomförd
härordning skola gälla, med undantag af staterna för de nya kårerna,
Västmanlands och Östgöta, hvilka skola hvardera erhålla ytterligare
1 kapten af första klassen. Båda dessa felande beställningar
Bih. till Itiksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. ö Raft. 2

10

Statsutslcottets Utlåtande N:o 5.

äro i nu föreliggande vederbörande förslagsstater uppförda, hvartill
desto större skäl föreligga, som Västmanlands trängkår kommer att under
år 1907 vara förlagd i sin nya förläggningsort, Sala, och Östgöta
trängkår kommer att vara skild från Skånska trängkåren, i hvars nya
etablissemang i Hässleholm båda kårerna icke kunna inrymmas. Den
omständigheten, att båda sistnämnda kårer, såsom redan beslutats,
instundande höst blifva skilda, föranleder jämväl uppförandet af den
för Östgöta trängkår afsedda chefsbeställDingen å staten för cheferna
vid trängkårerna. Då å denna stat nu finnas uppförda 2 öfverstelöjtnants-
och 3 majorsbeställningar, skulle alltså enligt beslutet om den
nya härordningen däri upptagas ytterligare en öfverstelöjtnantsbeställning.

Hvad angår arméns civilmilitära personal är organisationen för
infanteriet och kavalleriet redan genomförd med undantag däraf, att en
öfvertalig regementsläkare vid Karlskrona och en bataljonsläkare vid
Vaxholms grenadjärregemente jämte åtskilliga öfvertaliga gevärshandtverkare
ännu förefinnas. Så vidt sistnämnda tjänstemän, enligt inhämtade
upplysningar, komma att under innevarande år afgå, hafva motsvarande
beställningar i förslagsstaterna ej uppförts. Omförmälda
läkarbeställningar hafva befunnits icke ännu kunna indragas.

Vid Boden—Karlsborgs artilleriregemente och Positionsartilleriregementet
har organisationen i afseende å den civilmilitära personalen
icke ännu i vidare mån genomförts, än att hvartdera regementets nu
gällande stat upptager 1 bataljonsläkare och staten för förstnämnda
regemente dessutom 1 regementspastor. Det behof af ytterligare civilmilitär
personal för fästningsartilleriet, som kan uppkomma därigenom,
att en del af detsamma, såsom nyss är nämndt, kommer att förläggas
till Boden, har jag ansett kunna tillgodoses på sätt jag i mitt yttrande
angående kommendantskap vid Boden ifrågasatt. Hvad Positionsartilleriregementet
angår, ansåg nästlidet års Riksdag, att, då regementet fortfarande
komme att tillhöra Stockholms garnison, med tillsättande af
då för år 1906 föreslagna 1 regementspastor, 1 auditör och 1 bataljonsveterinär
kunde anstå, enär det säkerligen läte sig göra att tills
vidare upprätthålla nämnda befattningar genom motsvarande civilmilitära
tjänstinnehafvare vid andra truppförband inom garnisonen. I anledning
af Riksdagens anförda uttalande har jag, då regementet jämväl
under år 1907 kommer att vara förlagd! i Stockholm, ansett mig
ej böra till uppförande i nämnda års stat föreslå regementspastorsoch
auditörsbeställningarna. Däremot har jag i förslagsstaten uppfört

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

11

aflöning åt en bataljonsveterinär, enär hästsjukvården vid regementet,
som, vid bifall till hvad jag ämnar hemställa i fråga om anslaget
till remontering och skoning, kommer att under år 1907 hafva 51
hästar, hvartill komma legda hästar, blifver alltför omfattande för att
kunna besörjas af annan vid truppförband i hufvudstaden anställd veterinär
samtidigt med upprätthållandet af egen tjänst.

Af fortifikationens civilmilitära personal återstå allenast 1 verkmästare
och 1 tyghandtverkare för att organisationen skall varda fullt
genomförd. Dessa felande beställningar äro, i öfverensstämmelse med
öfvergångsplanen, uti vederbörande förslagsstat uppförda.

I fråga om den civilmilitära personalen vid trängen föreslår
jag ej andra ändringar af nu gällande stater, än som oundgängligen
betingas af det förut omförmälda förhållandet, att Östgöta trängkår i
höst kommer att skiljas från Skånska trängkåren. Med hänsyn härtill
anser jag det nödvändigt, för tjänstens uppehållande och kårens utbildning,
att af de för densamma afsedda läkare såväl regementsläkaren
som en af bataljonslälcarne få tillsättas, liksom ock att bataljonsveterinärbeställningen
vid kåren, för hvilken är beräknadt samma hästantal
som för öfriga trängkårer, blifver besatt. Sistnämnda 3 beställningar
äro därför i förslagsstaten upptagna. Däremot torde med tillsättandet
af regementspastors- och auditörsbeställningarna böra anstå samt dessa
tillsvidare kunna upprätthållas mot ersättning af tillgängliga medel.

Vid de icke garnisonerade truppförbanden hafva i afseende å dagantalet
för beräkning af hel eller half dagaflöning• följts i hufvudsak
samma grunder som hittills; och de ökningar af antalet dagar, för
livilka hel dagaflöning i förslagsstaterna uppförts, äro beroende af
organisationens successiva genomförande och tjänstens behöriga ordnande.
Då det fast anställda manskapets vid det icke garnisonerade
infanteriet utbildning hädanefter kommer att tills vidare försiggå, inom
Sjätte arméfördelningen regementsvis och inom öfriga arméfördelningar
i särskilda skolor till ett antal, motsvarande ungefär halfva antalet
infanteriregementen, är det nödvändigt, att hel dagaflöning under 365
dagar uppföres för 1 major och ytterligare 1 kapten af första klassen
vid vissa regementen. De regementen, å hvilkas stater sålunda ökad
dagaflöning föreslås för en major, äro: Lifregementets grenadjärer,
Norrbottens regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Norra skånska
infanteriregementet samt för ytterligare en kapten af första klassen:
Lifregementets grenadjärer, Första lifgrenadjärregementet, Västgöta
regemente, Upplands infanteriregemente, Kronobergs, Jönköpings,

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Hälsinge, Ålfsborgs och Västmanlands regementen samt Norra skånska
infanteriregementet.

Som alla bataljonsadjutanter hädanefter måste vara i tjänstgöring
hela året, har dagaflöning i 365 dagar uppförts för dem af nämnda
befattningar, som för närvarande hafva i stat uppförd dagaflöning för
allenast 146 dagar, nämligen för en vid hvart och ett af Lifregementets
grenadjärer, Andra lifgrenadjärregementet, Skaraborgs och Södermanlands
regementen, Dalregementet, Hallands, Bohusläns, Norrbottens,
Kalmar och Värmlands regementen, Jämtlands fältjägarregemente samt
Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Vid de regementen, i hvilkas nya kasernetablissemang trupper
komma att vara förlagda under år 1907 eller vid hvilka skolor och
öfningar komma att pågå i det närmaste året om, uppstår behof af
regementsväbelns tjänstgöring hela året för utöfvande af nödig tillsyn
och ordningens upprätthållande. Af denna anledning har för den fanjunkarbeställning,
med hvilken regementsväbelsbefattningen är enligt
stat förenad, uppförts dagaflöning för 365 dagar i förslagsstaterna för
Hälsinge, Hallands, Västmanlands, Norrbottens och Västerbottens regementen,
Jämtlands fältjägarregemente samt Västernorrlands regemente.

Därigenom att öfverstelöjtnanten vid Gottlands infanteriregemente
städse utöfvar regementschefs åligganden i fråga om förvaltningsgöromålen
samt till följd af det sätt, på hvilket regementets skolor numera äro
ordnade, tagas för framtiden samtlige regementsofficerare i anspråk för
tjänstgöring under hela året. Jag har därför i förslagsstaten för år 1907
uppfört hel dagaflöning under 365 dagar för regementets båda majorer.
Af sist angifna skäl bör ock hel dagaflöning för regementets ende
sjukvårdssergeant uppföras för årets alla dagar. Äfven för 1 sergeant
af hvardera klassen vid regementet har antalet tjänstgöringsdagar med
hel dagaflöning på grund af tjänstgöringsförhållandena ökats till 365.

Vid hvart och ett af de icke garnisonerade fördelningskavalleriregementena,
nämligen: Lifregementets dragoner, Lifregementets husarer
och Smålands husarregemente har, med anledning af förändrade tjänstgöringsförhållanden,
hel dagaflöning för hela året föreslagits för l'' ryttmästare
af första klassen, 2 löjtnanter af samma klass och en fanjunkare.
Det fast anställda manskapets utbildning äfvensom remontdressyren
vid dessa regementen måste nämligen i mån af organisationens
utveckling alltmer ordnas på samma sätt som vid de garnisonerade
regementena. Detta klöfver större personal vid dessa regementens
vinterskolor. Ökning af antalet tjänstgöringsdagar, för hvilka hel dagaflöning
skulle utgå, är för hästsjukvårdens behöriga tillgodoseende

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

13

föreslagen för regementsveterinärerna vid de tre icke garnisonerade
fördelningslcavalleriregementena, dock icke till större omfattning, än
att dessa tjänstemän må kunna kommenderas jämväl till beväringsrekrytskolorna.

Den i staterna förekommande anmärkning, att löntagare, som tillförsäkrats
andra än de för honom i vederbörande stat angifna aflöningsförmånerna,
finge bibehållas vid sina förutvarande aflöningsförmåner,
därest han icke själf önskade öfvergå till de i staten för honom
upptagna, har uteslutits för de truppförband, där det på grund af ändrade
förhållanden enligt inhämtade uppgifter kunnat ske.

Genom Riksdagens med bifall till Eders Kungl. Maj:ts framställning
under nästlidet år fattade beslut fastställdes för musikpersonalen en ny organisation,
hufvudsakligen därutinnan skiljaktig från hvad förut varit gällande,
att antalet musiksergeanter samt trumslagare, hornblåsare och
trumpetare skulle minskas, men däremot underbefälsbeställningar af
manskapsklass i de särskilda graderna uppföras. I infanteriets stater
är musikpersonalen redan för innevarande år upptagen i enlighet med
den nya organisationen. Annat är förhållandet vid kavalleriet och de
äldre artilleritruppförbanden, vid hvilka musiksergeanternas antal skall
enligt organisationen väsentligt nedbringas. Efter inhämtande af upplysningar
från vederbörande chefer har jag å dessa truppförbands stater
i de fall, då någon rubbning i nu gällande stater i detta hänseende
ansetts möjlig, uppfört musikpersonalen i så nära öfverensstämmelse
med den fastställda organisationen, som med hänsyn till den befintliga
personalen kunnat ske, utan att sammanlagda kostnaderna för något
truppförbands musikpersonal blifvit större än för år 1906. Vid Gottlands
artillerikår har organisationen blifvit fullt genomförd. Vid Boden—
Karlsborgs artilleriregemente har i förslagsstaten uppförts ytterligare 1
musiksergeantsbeställning af första klassen, enär en del af regementet skall
förflyttas till Boden. För det nyuppsatta Positionsartilleriregementet, där
musikpersonalen ännu ej är fulltalig, har jag likväl icke föreslagit någon
ökning för år 1907. I de vid åtskilliga kavalleri- och artilleritruppförbands
stater fogade anmärkningar angående musikpersonalen hafva
till följd af organisationens framåtskridande erforderliga ändringar blifvit
gjorda. Ingenjörtruppernas musikpersonal är i förslagsstaterna
densamma som för år 1906 med undantag däraf, att den musiksergeantsbeställning
af andra klassen, som är afsedd för Bodens ingenjörkår,
uppförts å fortifikationens stat. I förslagsstaterna för Svea, Göta och
Norrlands trängkårer har jag låtit uppföra beställningar för ytterligare
en musik vicekorpral och i förslagsstaterna för Östgöta och Västmän -

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

lands trängkårer både för en musiksergeant af första klassen och för
en musikvicekorpral.

Liksom under närmast föregående år ägt rum, har jag låtit sammanföra
alla utgifter under ifrågavarande anslag i en förslagsstaterna
vidfogad »Beräkning af statsanslaget för aflöning och rekrytering m. m.
år 1907» (bil. 2). Beräkningen är uppgjord efter samma grunder som
motsvarande beräkningar för föregående år. I afdelningen 3:o, upptagande
kostnaderna för hyra, eldning, belysning och städning, hvari för »militärbefälhafvarens
å Gottland med Gottlands infanteriregementes expeditioner»
år 1906 upptagits 1,200 kronor, har jag uteslutit nämnda regementsexpedition,
enär denna är förlagd till regementets kasernetablissemang
å Visborgs slätt. Detta förhållande har dock ej minskat kostnaderna,
enär för militärbefälhafvarens expedition, för hvilken lokaler
ej afsetts att inredas i det nya kasernetablissemanget, erfordras särskild
lägenhet. Vid sådant förhållande och då i den nu för ändamålet
förhyrda lägenheten i Visby stad inrymmas ej allenast tjänsterum för
militärbefälhafvaren och hans stabspersonal utan jämväl för fortifikationsbefälhafvaren
och hans biträden, synes någon nedsättning af den beräknade
kostnaden vara så mycket mindre eftersträfvansvärd, som sådan
minskning endast skulle föranleda en motsvarande ökning’ af fortifikationens
andel däri. Åtgärder lära dessutom vara vidtagna för båda
expeditionernas inrymmande i kronans hus, så fort ske kan.

I beräkningen under denna liksom under afdelningen 4:o, upptagande
efter samma belopp som förut beräknade kostnader för skrifmaterialier,
blanketter m. m., har angifvits, att uppgifna beloppet för
hvarje truppförband utgör ett medeltal. Härmed afser jag, att mera
än hittills det verkliga behofvet må kunna vara bestämmande för fördelningen,
så att ej ett truppförband får mera, än hvad det behöfver,
under det ett annat till följd af bristande medel ej kan få sina behof
tillgodosedda.

De beräknade utgifterna under anslaget i dess helhet uppgå till
16,080,512 kronor 55 öre.»

Departementschefens ofvanintagna yttrande ger vid handen, att
Kungl. Maj:t vid uppgörandet af förslag till stater för arméns truppförband
under år 1907 så noga som möjligt följt de af Riksdagen nästlidna
år gjorda uttalanden beträffande af Kung], Maj:t då framlagda
planer för öfvergång till de stater, som enligt 1901 års Riksdags beslut
skola gälla efter genomförd härordning; och synes icke något vara att
erinra mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

15

Enligt utskottet från landtförsvarsdepartementet tillhandakommet
meddelande kunna emellertid, till följd af inträffade vakanser m. m., ur
de föreslagna staterna uteslutas följande beställningar, nämligen för
hvartdera af Skaraborgs och Ålfsborgs regementen en sergeantsbeställning
af andra klassen, samt för Positionsartilleriregementet auditörsbeställningen
med arfvode af 800 kronor; och hafva på grund häraf
förslagsstaterna för ifrågavarande tre regementen ändrats på sätt bil.
n:is 1, 2 och 3 vid detta utlåtande utvisa.

Den genom förenämnda ändringar föranledda minskningen uti förslagsstaternas
slutsumma uppgår till samanlagdt 3,126 kronor 50 öre.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af följande
förslag till stater för arméns truppförband under år
1907, nämligen

1) för infanteriet de vid statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden den 13 januari 1906 fogade bilagorna
nås 3—10, 12—16 och 18—30 samt bilagorna
nås 1 och 2 vid detta utlåtande å tillhopa
8,564,042 kronor 95 öre;

2) för kavalleriet de vid förenämnda statsrådsprotokoll
fogade bilagorna nås 31—39 å tillhopa
2,544,208 kronor 85 öre;

3) för artilleriet med tygstater de vid samma statsrådsprotokoll
fogade bilagorna nås 40—47 och 49 samt
bilagan n:o 3 vid detta utlåtande å tillhopa 3,031,957
kronor 50 öre;

4) för fortifikationen bilagorna nås 50—53 vid
ifrågavarande statsrådsprotokoll å tillhopa 808,750
kronor 50 öre; samt

5) för trängen de vid samma statsrådsprotokoll
fogade bilagorna nås 54—60 å tillhopa 733,366 kronor
50 öre,

höja anslaget till aflöning och rekrytering in. in.,
nu 15,895,915 kronor, med 181,472 kronor till
16,077,387 kronor.

IG

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. anslaget
till intendenturkåren.

[3.]

Ang. höjning
af anslaget till
ökad aflöning
för de till
tjänsteåldern
äldste bataljonsläkarne.

[4-]

Intendeniurkåren.

3:o) Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts under punkten 3
af denna liufvudtitel gjorda framställning angående anslaget till intendenturkåren,
hemställer utskottet,

att nu gällande stat för intendenturkåren må få
lända till efterrättelse under år 1907 samt att ifrågavarande
anslag må med oförändradt belopp i riksstaten
för nämnda år upptagas.

Ökad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne.

4:o) Kungl. Maj:t har under punkten 4 af fjärde hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att öka förevarande anslag, nu 72,069 kronor, med
1,745 kronor till 73,814 kronor.

Departementschefen har i fråga härom erinrat, att enligt Kungl.
Maj:ts med Riksdagen fattade beslut skulle de till tjänsteåldern äldste
bataljonsläkarne vid armén intill halfva antalet i tur och ordning, under
förutsättning att deras tjänstgöring blifvit väl vitsordad, i aflöningshänseende
likställas med kaptener af andra klassen. Vid bifall till hvad
departementschefen under anslagen till aflöning och rekrytering m. m.
samt till garnisonssjukhusen i Stockholm och å Ivarlsboi-g föreslagit i
fråga om uppförandet af en bataljonsläkarbeställning i hvardera staten
för Östgöta trängkår och garnisonssjukhuset i Stockholm, erfordrades
enligt beräkning, efter förut antagen grund, en förhöjning i detta anslag
med 1,745 kronor.

Utskottet, som under punkten 2:o) här ofvan tillstyrkt godkännande
af den utaf Kungl. Maj:t föreslagna staten för Östgöta trängkår samt i
punkten 12:o) af detta utlåtande gör framställning om bifall till Kung!.
Maj:ts förslag i fråga om ny stat för garnisonssjukhuset i Stockholm,
hemställer,

att Riksdagen, vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag
om uppförande i hvardera staten för Östgöta

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

17

trängkår och för garnisonssjukhuset i Stockholm af en
bataljonsläkarbeställning, må höja anslaget till ökad
aflöning för de till tjänsteåldern äldste batalj onsläkarne,
nu 72,069 kronor, med 1,745 kronor till 73,814 kronor.

Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten.

5:o) Uti punkten 5 under ifrågavarande hufvudtitel har Kung!
Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen, att med godkännande
af det vid åberopade statsrådsprotokoll fogade förslag till stat
för anslaget till stipendier åt fältläkarkåren och veterinärstaten, höja
detta anslag, nu 33,600 kronor, med 9,000 kronor till 42,600 kronor.

I fråga om detta anslag har departementschefen anfört följande:

»Uti den till nästlidet års lagtima Riksdag aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof föreslog Eders Kungl. Maj:t
Riksdagen att bevilja en förhöjning uti de till fältläkarstipendiaterna
utgående arfvoden, för stipendiat af första klassen från 600 till 900
kronor och för stipendiat af andra klassen från 500 till 600 kronor
årligen.

Till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 14 januari
1905 yttrade dåvarande departementschefen i fråga härom, att, sedan
Riksdagen uti skrifvelse den 13 maj 1904, i anledning af Riksdagens
år 1903 församlade i''evisorers berättelse angående verkställd granskning
af statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1902, anhållit, bland annat, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes taga i öfvervägande, om icke i vissa fall större kompetensfordringar
än dittills borde ställas å dem, som kommenderades till
vikarier för militärläkare, medicinalstyrelsen uti däröfver den 23 september
1904 afgifvet underdånigt utlåtande framhållit nödvändigheten
däraf, att fältläkarstipendiaternas aflöningsförmåner förbättrades, om det
i Riksdagens skrifvelse afsedda ändamålet skulle ernås. För den militära
sjukvården vore det, enligt styrelsens mening, utan tvifvel fördelaktigast,
om till vikarier för militärläkare funnes att tillgå extra läkare, hvilka
aflagt medicine licentiatexamen och äfven i öfrigt vore kompetenta till
erhållande af ordinarie militärläkarbeställning, men med gällande aflöningsförmåner
för fältläkarstipendiaterna funnes härtill ingen utsikt.
Antalet stipendiater, som aflagt nämnda examen, hade nämligen de
Bih. till Eilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Käft. 3

Ang. höjning
af anslaget till
stipendier för
fältläkarkåren
och veterinärstaten.

[5.]

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

senaste åren anmärkningsvärdt aftagit. Under det att i. början af år
1902 bland 15 fältläkarstipendiater af första klassen 13 aflagt medicine
licentiatexamen, vore år 1904 bland 17 stipendiater af denna klass
endast 7 medicine licentiater. Svårigheterna att hålla fältläkarstipendiatkåren
fulltalig hade under senare tiden allt mera framträdt. Utaf befintliga
stipendiatplatser hade 19 icke kunnat besättas af brist på sökande.
En tredjedel af denna kår vore således vakant, ett förhållande, hvilket
måste anses så mycket mera betänkligt, som i alla händelser en icke
obetydlig brist på läkare för armén lomme att vid en inträffande mobilisering
uppstå. Enligt styrelsens öfvertygelse saknades utsikt såväl till
förvärfvande af mera kompetenta extra läkare för armén, än hvad fallet
dittills varit, som ock till möjligheten att kunna hålla fältläkarstipendiatkåren
fulltalig, med mindre åt densamma bereddes förbättrade aflöningsvillkor.

Vid behandling af det inför Riksdagen framlagda förslaget fann
Riksdagen den ifrågasatta arfvodesförhöjningen åt fältläkarstipendiaterna
icke vara af omständigheterna oundgängligen påkallad. Riksdagen hyste
nämligen den uppfattning, att svårigheterna att hålla fältläkarstipendiatkåren
fulltalig i icke oväsentlig grad läte sig förklaras däraf, att fältläkarstipendiaterna
dittills i stor utsträckning anlitats för tjänstgöring
såsom vikarier för ordinarie militärläkare, men hade Riksdagen inhämtat,
att under år 1905 bestämmelser utfärdats, genom hvilka, i öfverensstämmelse
med Riksdagens i skrifvelse den 13 maj 1904 uttalade mening,
tjänstgöringsskyldigheten för de ordinarie militärläkarne i icke obetydlig
mån skärpts.

På grund af hvad sålunda förekommit ansåg sig Riksdagen icke
böra bifalla den föreslagna arfvodesförhöjningen, och blefvo i anledning
af detta Riksdagens beslut uti staten för innevarande år ifrågavarande
arfvoden uppförda med oförändrade belopp, nämligen:
för 18 fältläkarstipendiater af första klassen, arfvoden å 600 kr. 10,800: —
)) 36 d:o » andra » » » 500 » 18,000: —

Medicinalstyrelsen bär emellertid uti skrifvelse den 23 augusti 1905
gjort förnyad underdånig framställning i fråga om förhöjda arfvoden åt
fältläkarstipendiaterna. Den af Riksdagen beräknade ökningen i stipendiaternas
antal hade uteblifvit. Tvärtom hade vakanserna inom kåren,
hvilka vid slutet af år 1904 uppgått till 19, sedermera ökats till 22,
oaktadt läkarvården vid infanteriets beväringsrekrytskolor jämlikt nådiga
generalordern den 6 februari 1905 skulle bestridas af de ordinarie
militärläkarne själfva. Då dessutom den ordinarie militärläkarkåren, rekryterades
af fältläkarstipendiater, ansåge styrelsen det vara tydligt, att

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

19

kommendering i militärläkartjänst i regeln icke kunde verka afskräckande
för inträde i fältläkarstipendiatkåren, enär kompetens till ordinarie
militärläkaranställning i väsentlig mån vunnes genom fullgjord tjänstgöring
såsom extra läkare vid armén.

På grund af det sålunda anförda liar medicinalstyrelsen hemställt,
att stipendiebeloppen måtte höjas för fältläkarstipendiat af första klassen
till 900 kronor och för stipendiat af andra klassen till 600 kronor,
för år räknadt.

Uti häröfver den 27 oktober 1905 afgifvet underdånigt utlåtande
har arméförvaltningen å civila departementet, enär de af medicinalstyrelsen
anförda skäl för en förbättring af fältläkarstipendiaternas aflöningsförmåner
syntes arméförvaltningen bevisa, att eu dylik förbättring vore
af behofvet påkallad, biträdt medicinalstyrelsens hemställan.

I anslutning till hvad ämbetsverken sålunda anfört och med hänsyn
jämväl därtill, att vakanserna i fältläkarstipendiatkåren ytterligare ökats,
i det att desamma, enligt hvad jag inhämtat, för närvarande uppgå till
27, anser jag mig böra tillstyrka den föreslagna ökningen af fältläkarstipendiaternas
arfvoden, och har jag i öfverensstämmelse därmed låtit
upprätta förslag till ny stat för ifrågavarande anslag, slutande å
42,600 kronor.»

Enligt utskottets uppfattning synes en bidragande orsak till den
bland de unga läkarne förefintliga obenägenheten att inträda i fältläkarstipendiatkåren
kunna sökas däri att, jämlikt kungl. kungörelsen angående
tillsättande af militärläkartjänster i armén den 24 juli 1903,
såsom villkor för anställning som fältläkarstipendiat föreskrifvits, förutom
aflagd medicine kandidatexamen och afslutad klinisk tjänstgöringvid
serafimerlasarettets medicinska och kirurgiska afdelningar, att hafva
med godkänd flit och skicklighet under sex månader tjänstgjort såsom
underläkare vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, men har
utskottet likvisst inhämtat, att endast ett fåtal af dem, som fullgjort
omförmälda tjänstgöring å garnisonssjukhuset, sedermera sökt anställning
som fältläkarstipendiater.

Då nu, oaktadt den genom förut omförmälda generalorder den 6
februari 1905 påbjudna skärpningen i tjänstgöringsskyldigheten för de
ordinarie militärläkarne, antalet vakanser i fältläkarstipendiatkåren sedan
nästlidna år i väsentlig mån ökats, så att detsamma för närvarande
uppgår till 50 procent af kårens numerär, erfordras uppenbarligen
ytterligare åtgärder för upprätthållande af ifrågavarande kår, och synes

Utskottets

yttrande.

20

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

Ang. minskning
af anslaget
till in''
kvarteringskostnader.

[6.J

därvid enda utvägen vara den af Kungl. Maj:t föreslagna, eller höjning
af stipendiernas belopp.

På grund häraf anser utskottet sig böra hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid
statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13
januari 1906 fogade förslag till stat för anslaget till
stipendier åt fältläkarkåren och veterinärstaten (bil.
n:o 63 vid nämnda protokoll), höja detta anslag, nu
33,600 kronor, med 9,000 kronor till 42,600 kronor.

Inkvarteringskostnader.

6:o) Kungl. Maj:t har under punkten 6 af fjärde hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att minska anslaget till inkvarteringskostnader, nu
1,154,793 kronor, med 66,126 kronor till 1,088,667 kronor.

Enligt hvad departementchefen härutinnan anfört skulle enligt
uppgjord beräkning erfordras för år 1906 till bestridande af utgifterna
under denna anslagstitel ett belopp af 1,088,667 kronor eller 66,126
kronor mindre än som i staten för innevarande år finnes för ifrågavarande
ändamål anvisadt. Med anmälan att denna minskning i kostnaderna
för inkvartering beräknats uppkomma därigenom, att åtskilliga
kasernbyggnader blifva till inflyttning färdiga år 1907, då en del af
den till inkvarteringsbidrag för närvarande berättigade personalen i
stället komme i åtnjutande af fri bostad, hade departementschefen
hemställt, att ofvanberörda framställning måtte göras hos Riksdagen.

På grund af den under punkten 3:o) härofvan omförmälda uteslutningen
ur staterna för hvardera af Skaraborgs och Ålfsborgs regementen
af en sergeantsbeställning kan ifrågavarande anslag ytterligare
nedbringas med 360 kronor; och får utskottet alltså hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till inkvarteringskostnader,
nu 1,154,793 kronor, med 66,486 kronor
till 1,088,307 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

21

7:o) Under punkten 7 af denna hufvudtitel liar Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att, vid godkännande af det vid förenämnda statsrådsprotokoll
fogade förslag till stat för fast anställda officerare och underofficerare
med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, öka anslaget
till ålders tillägg, nu 40,700 kronor, med 250 kronor till 40,950 kronor.

Departementschefen har beträffande denna framställning anfört, att
å förslaget till aflöningsstat för fast anställda officerare och underofficerare
med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, såsom förut omförmälts,
uppförts en ny verkmästarbeställning af första klassen, hvars
innehafvare skulle vara berättigad att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring
erhålla ett ålderstillägg af 500 kronor.

Enligt hittills tillämpad grund för beräknandet af detta anslag
skulle anslagets belopp motsvara hälften af den. summa, hvartill utgifterna
å detsamma skulle uppgå, därest alla, för hvilka ålderstillägg
funnes å stat uppförda, åtnjöte denna förmån; och erfordrades alltså
enligt denna beräkningsgrund för omförmälda beställning (500 x 1 s) 250
kronor.

Utskottet, som under punkten 2:o) härofvan tillstyrkt godkännande
af det utaf Kungl. Majrt framlagda förslag till stat för fast anställde
officerare och underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen
för år 1907 (bil. n:o 50 vid förenämnda statsrådsprotokoll),
hemställer,

att Riksdagen må, vid godkännande af förslaget
till stat för fast anställda officerare och underofficerare
med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen, öka
anslaget till ålderstillägg, nu 40,700 kronor, med 250
kronor till 40,950 kronor.

Landstormen.

8:o) Under punkt 8 af denna hufvudtitel har Kung]. Maj:t föreslagit
Riksdagen att höja anslaget till landstormen, nu 70,750 kronor,
med 24,830 kronor till 95,580 kronor.

Departementschefen har i detta ärende anfört följande:

Ang. höjning
af anslaget
till ålderstillägg.

[7-]

Ang. höjning
af anslaget
till landstormen.

[8-]

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Vid 1904 års riksdag gjordes af Eders Kungl. Maj:t framställning
om medels anvisande för påbörjandet af landstormens organiserande.
Planen för organisationen grundade sig på ett af utsedde kommitterade
utarbetadt förslag, hvars hufvudpunkter voro: att riket skulle indelas
i 156 landstormsområden, däraf de, som med hänsyn till sin belägenhet
vid eller i närheten af kusten eller den norra landgränsen kunde
förutsättas behöfva uppkalla landstormen redan i början af ett krig —
till antalet 83 •— skulle benämnas landstormsområden af första klassen
och de öfriga 73 landstormsområden af andra klassen; att landstormsområde
af första klassen skulle, i mån af organisationens genomförande,
genast erhålla ett landstormsförråd, innehållande såväl gevär och ammunition
som nödtorftig intendenturutrustning för områdets landstorm,
hvaremot för landstormen inom andra klassens områden erforderliga
gevär och ammunition skulle tillsvidare förvaras i lämpligt belägna
regements- och tygförråd; att för hvarje landstormsområde skulle förordnas
en landstormsområdesbefälhafvare, med skyldighet att föra befälet
öfver områdets landstorm in. in., och eu landstormsområdesför v altare, att
under uppbördsmannaansvar handhafva områdets förråd; att landstormens
öfningar, hvilka borde ordnas på frivillighetens väg, skulle utgöras af
skjutöfningar och landstormsbefälskurser, de senare för utbildande af
landstormsbefäl; att landstormsförrådens intendenturutrustning skulle utgöras
af: fälttecken, bestående af hufvudbonad, landstormsområdesmärke
att fästas i hufvudbonaden och landstonnsblus att dragas utanpå
de civila kläderna äfvensom af remtygs- och utredningspersedlar m. in.;
samt att organisationen skulle genomföras på fyra år.

Emellertid ansåg dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet,
enligt hans yttrande till statsrådsprotokollet den 12
januari 1904, att, med hänsyn till kostnaderna, organisationens genomförande
inom de af kommittén föreslagna andra klassens landstormsområden
borde uppskjutas, till dess organisationen blifvit fullbordad
inom första klassens områden. Genom organisationens inskränkning
till första klassens områden minskades antalet landstormsområdesbefälhafvare
tillsvidare från 156 till 83. Under förutsättning att organisationen
på detta sätt begränsades, kunde kostnaderna beräknas sålunda:

landstormsförrådsbyggnader jämte tomter och häg -

nader för desamma............................................. kronor 395,000: —

anordningar för förvaring och vård af gevär och

ammunition ............................................................... » 4,830: —

intendenturutrustning för landstormen ..................... »_7 50,000: -

Summa kronor 1,149,830: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 5. 23

o

Årlig kostnad:

]andstormsbefälets aflöning in. in.................................. kronor 97,915: —

underhåll af landstormsförrådsbyggnader..................... » 16,000: —

förvaring och vård af gevär och ammunition............ » 17,300: —

» » » » intendenturntrustning............... » 9,000: —

öfningar för landstormen (landstormsbefälskurser) ... » 26,000: —

Summa kronor 166,215: —

Om öfvergångstiden ökades till fem år, skulle alltså af först omförmälda
kostnader erfordras eu femtedel om året eller i rundt tal
230,000 kronor, hvaremot sist angifna kostnader hade beräknats under
hvart och ett af de fem öfvergångsåren uppgå till respektive 45,895, 70,750,
95,580, 120,410 och 145,215 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda
belopp och hela den beräknade kostnaden, 166,215 kronor, utgjordes
af utgifterna för underhåll af landstormsförrådsbyggnader, 16,000 kronor,
samt af ett belopp å 5,000 kronor, ingående i de slutliga kostnaderna
för landstormens öfningar, hvilka belopp ansetts icke behöfva
upptagas under öfvergångsåren.

I öfverensstämmelse härmed föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen
att bevilja dels å ordinarie stat till landstormen ett reservationsanslag
å 45,895 kronor, dels å extra stat för år 1905 till ordnande af landstormsförråd
230,000 kronor. Riksdagen, som biföll framställningen
oförändrad beträffande det ordinarie anslaget, ansåg sig rörande det
å extra stat begärda anslagsbeloppet böra framhålla önskvärdheten
däraf, att vid ordnande af landstormsförråd toges under noggrann ompröfning,
huruvida icke dessa i vissa orter lämpligen kunde så förläggas,
att redan i kronans ägo varande byggnader kunde till förrådshus användas.
Särskild! borde, i den mån nya kasernetablissemang blefve
färdigbyggda, ett flertal äldre byggnader å mötesplatser och annorstädes
blifva disponibla för sådana ändamål. Med hänsyn härtill syntes det
begärda beloppet kunna nedbringas till 150,000 kronor, som ock af
Riksdagen anvisades.

Nästlidet års lagtima Riksdag beviljade å ordinarie stat 70,750
kronor till landstormen och å extra stat 150,000 kronor till ordnande
af landstormsförråd.

Med anlitande af de sålunda beviljade medlen har organisationen
kunnat påbörjas. Den 2 december 1904 utfärdade Eders Kungl. Maj:t
nådig förordning angående landstormen, innefattande bestämmelser om
rikets indelning i landstormsområden, om landstormsmännens fördelning

24

Statsutskottets Utlåtdnde N:o 5.

inom de olika områdena på truppförband och andra formationer, om
sättet för anställande af landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare
samt deras åligganden, om ordnande af landstormsförråd
och om landstormens öfningar in. in. Genom nådigt bref
samma dag förordnade Eders Kungl. Maj:t därjämte, bland annat, att
landstormsområdesbefälhafvare och landstormsförrådsförvaltare skulle
tillsättas i 15 af sjätte arméfördelningens kust- och gränsområden.
Efter behörig utredning, som af vederbörande myndigheter blifvit verkställd,
har Eders Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den 6 september
1905 bestämt platser för 29 landstorm sförråd inom sjätte arméfördelningen,
motsvarande hela det antal områden af första klassen,
som enligt hittills följda grunder skulle finnas inom denna arméfördelning,
samt anvisat medel af 1905 års extra anslag till anordnandet af
förrådsl okal erna och meddelat föreskrifter därför. Chefen för generalstaben
har uti ett den 21 november 1905 afgifvet förslag till
åtgärder under år 1 906 för fortsättandet af landstormens organiserande,
hvaröfver utlåtanden från arméförvaltningen å artilleri-, fortifikationsoch
intendentsdepartementen infordrats, hemställt, att landstormsområdesbefälhafvare
och landstormsförrådsförvaltare skulle under innevarande
år tillsättas inom återstående 14 af sjätte arméfördelningens förut omförmälda
29 landstormsområden, samt att erforderligt belopp af 1906
års anslag å extra stat skulle användas till intendenturutrustning i de
landstormsförråd, om hvilkas anordnande Eders Kungl. Maj:t genom
nådiga brefven den 6 september 1905 meddelat föreskrifter.

Nu föreligger frågan om äskande af anslag utaf Riksdagen för
organisationens fortsättande under tredje öfvergångsåret eller år 1907.
Enligt den för 1904 års Riksdag framlagda, af Riksdagen hittills följda
planen skulle ordinarie anslaget till landstormen för år 1907 uppföras
med 95,580 kronor, hvilket belopp jämlikt eu vid 1904 års statsverksproposition
rörande fjärde liufvudtiteln fogad tablå skulle användas
sålunda:

Landstormsområdesbefälets aflöning in. in.:

Omkring tre femtedelar af antalet landstormsområdesbefälhafvare:

arfvoden..........

reseersättning
expenser..........

kr. 30,660: —

» 8,400: —

»______ 980: — kr. 40,040: —

Transport kr. 40,040: —

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

25

Transport kr. 40,040: —

Omkring tre femtedelar af antalet landstormsförrådsförvaltare: -

arfvoden......................

...................................... kr. 18,150: —

expenser......................

...................................... » 610: —

kr.

18,760: —

Förvaring och vård

af gevär och ammunition ...............

»

10,380: —

» » »

» intendenturutrustnina:..................

»

5,400: —

Öfningar för landstormen.........................................................

»

21,000: —

Summa kronor

95,580: —

Uti omförmälda förslag angående åtgärder under innevarande år
för landstormens organiserande har emellertid chefen för generalstaben
anfört, att af de vid vår västra landgräns belägna områden, hvilka i
den af kommitterade år 1903 uppgjorda planen för landstormens organisation
samtliga upptagits såsom landstormsområden af andra klassen;
åtminstone en del, förslagsvis 12, måste, med hänsyn till vårt lands
numera ändrade militärpolitiska läge, organiseras såsom områden af
första klassen. I enahanda syfte äro framställningar gjorda jämväl af
cheferna för Femte och Sjätte arméfördelningarna.

Den sålunda föreslagna ändringen i planen för landstormsorganisationens
genomförande synes mig vara motiverad af omständigheternas
kraf. Landstormsorganisationen, som enligt den år 1904 framlagda
planen skulle genomföras endast till något mer än hälften af rikets
landstormsområden, behöfver på grund af ändrade förhållanden
utvidgas samt kommer till följd häraf att medföra större kostnader,
än som beräknades i nämnda plan. Då emellertid tiden icke medgifva
att härom nu framlägga särskild! förslag, torde för genomförandet
af landstormens organisation under år 1907 icke böra äskas högre
belopp, än hvad enligt 1904 års plan afsetts och beräknats. Det torde
icke behöfva tilläggas, att landstormens organisation bör fortgå i den
ur försvarssynpunkt lämpligaste ordningen och följaktligen de för försvaret
viktigaste landstormsområdena i första rummet ordnas.»

Med tillstyrkan af bifall till förevarande framställning, som öfverensstämmer
med för Riksdagen år 1904 framlagda plan och kostnadsberäkningar
för landstormsorganisationens genomförande på fem år,
hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till landstormen,
nu 70,750 kronor, med 24,830 kronor till 95,580 kronor.

Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 4

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation.

Ang.

minskning af
anslaget till
ersättning åt
vissalöntagare
till följd af
arméns omorganisation.

[9-]

9:o) Kungl. Maja har under punkten 9 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att minska anslaget till ersättning åt vissa löntagare i följd
af arméns omorganisation, nu 23,480 kronor, med 460 kronor till
23,020 kronor.

Härom har departementschefen anfört, att arméförvaltningen å
civila departementet med sin förut omförmälda skrifvelse den 7 november
1905 till Kungl. Maj:t öfverlämnat upprättad beräkning å utgifterna
under detta anslag för nästkommande år och därvid anmält,
att, genom afgång af en sadelmakare vid Lifregementets dragoner,
hvilken kvarstått på gammal stat, utgifterna å nämnda anslag under
år 1907 komme att med 460 kronor understiga det för innevarande år
anvisade beloppet.

Med anledning af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till ersättning
åt vissa löntagare till följd af arméns omorganisation,
nu 23,480 kronor, med 460 kronor till 23,020 kronor.

Remontering och skoning m. m.

A"fg anslaget8 10;o) Under punkten 10 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t
atmase föreslagit Riksdagen att öka anslaget till remontering och skoning m. m.,
remontering nu 1 169,421 kronor, med 21,646 kronor till 1,191,067 kronor.

och skoning ’ '' 77

m. m.

[10.] Departementschefen har i fråga om denna framställning anfört föl jande

:

»I Riksdagens skrifvelse den 19 maj 1905 (n:o 141) göres den uppfattning
gällande, att anskaffningen af de hästar, hvarmed det då befintliga
antalet kronan tillhöriga stamhästar skulle enligt 1901 års härordning
ökas, borde fördelas på åren 1906 — 1913 beträffande kavalleriet
och artilleriet samt åren 1906—1910 beträffande ingenjörtrupperna och

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

27

trängen, Enligt denna grund skulle år 1907 inköpas 348 remonter
för ökningen af stamhästantalet.

I syfte att under tiden för öfvergången till den nya härordningen
åstadkomma besparing synes det mig, som om remontökningen borde
i högre grad än hittills falla på fältartilleriet. Därigenom komme
efter hand en minskning att inträda i behofvet af legda hästar vid
detta truppslag, hvilken omständighet ock — enligt det inom
generalstaben utarbetade förslaget till den nuvarande härordningen
— särskild! inverkade vid bestämmandet af antalet artillerihästar: 40
för hvarje åkande batteri och 48 för hvarje ridande.

Med hänsyn härtill har jag ansett, att ofvan angifna remontantal
bör fördelas sålunda: till kavalleriet 7 2 remonter, som torde böra tilldelas
Lifregementets dragoner och husarer samt Smålands husarregemente,
vid hvilka truppförband antalet kronan tillhöriga hästar är
minst; till artilleriet 247 remonter, hvarigenom antalet stamhästar skulle
uppbringas vid hvarje till fältartilleriet å fastlandet hörande åkande
batteri till 30 och vid hvarje ridande batteri till 36, vid Gottlands artillerikår
till 70 och vid Positionsartilleriregementet till 51; till ingenjörtrupperna
9; och till trängtrupperna 20, hvarefter stamhästarna vid
hvarje trängkår skulle uppgå till 39.

För ersättande af störtade eller skadade hästar erfordras: vid
kavalleriet 468, vid artilleriet 166, vid ingenjörtrupperna 12 och vid
trängen 21, motsvarande 9 procent af det befintliga antalet.

Enligt detta förslag skulle kostnaderna för år 1907 under detta
anslag uppgå till 1,191,067 kronor. Vid uppgörandet af denna beräkning
äro enahanda grunder följda som förut rörande såväl kostnaderna
för remonternas inköp och underhåll vid depå samt för skoning och
medikamenter som värdet af utrangerade hästar.»

Med anledning af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må höja anslaget till remontering
och skoning in. m., nu 1,169,421 kronor, med 21,646
kronor till 1,191,067 kronor.

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Ang. minskning
af
anslaget till
lega af
hästar till
kavalleriets,
artilleriets,
ingenjörtruppernas
och
trängens
exercis.

[ll.]

Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och

trängens exercis.

ll:o) Kimgl. Maja har under punkten 11 af fjärde liufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att minska ifrågavarande anslag, nu 650,000 kronor,
med 10,000 kronor till 640,000 kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har i detta ärende anförts följande: »Enligt

livad till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 i fråga
om detta anslag anfördes, komme detsamma att efter härordningens
fullständiga genomförande omfatta kostnader för legning af hästar
allenast vid artilleriet och ingenjörtrupperna under repetitionsöfningarna.
1 samma mån som behofvet af stamhästar icke blefve tillgodosedt under
öfvergångstiden, måste emellertid bristen ersättas med legda hästar
såväl vid båda nämnda truppslag som vid trängen. Jämväl vid kavalleriet
måste, såsom i framställningarna om beviljande af detta anslagunder
de senare åren framhållits, hästar legas under de närmaste åren,
enär antalet af kronans egna hästar ännu icke är tillräckligt för de
värnpliktiges utbildning vid Lifregementets husarer och dragoner samt
Smålands husarregemente. För detta ändamål erforderliga hästar hafva
hittills anskaffats genom aftal med vederbörande rusthållare för en legningskostnad
af 75 öre om dagen för hvarje häst. Behofvet af legda
hästar vid kavalleriet har för år 1907 beräknats efter samma grund
som för innevarande år eller till 150 hästar för hvart och ett af nämnda
regementen under 137 dagar.

Beräkningarna rörande behofvet af legda hästar vid artilleriet
halva de senare åren varit grundade på den utredning härom, som linnes
angifven i en vid chefens för generalstaben år 1900 utarbetade öfvergångsförslag
till ny härordning fogad tabell, bilagan 35 till berörda
förslag. Då emellertid denna tabell blifvit uppgjord under den förutsättningen,
att under sjätte öfvergångsåret eller år 1907 en del haubitsbatterier
skulle vara uppsatta, kan den icke vidare tjäna till ledning
i detta hänseende, utan har nu behofvet beräknats med hänsyn till det
ur öfningssynpunkt erforderliga hästantalet vid hvarje kanonbatteri.
Legningsdagarnas antal blifver härigenom minskadt.

Behofvet af legda hästar vid ingenjörtrupperna och trängen har
däremot kunnat beräknas på samma sätt som förut.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

29

Sammanlagda kostnaden för år 1907 under denna anslagstitel
skulle enligt nu angifna grunder uppgå till 660,019 kronor 50 öre
men af samma anledning, som angafs i nästlidet års statsverksproposition
eller tillfällig nedgång i legningspriset, torde beloppet kunna begränsas
till 640,000 kronor.»

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
därom gjorda framställning, minska anslaget till lega
af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas
och trängens exercis, nu 650,000 kronor, med
10,000 kronor till 640,000 kronor.

Qarmsöiissjukhusen i Stockholm och å Karlsborg.

12:o) Kungl. Maj:t har under punkt 12 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att öka anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm
och å Karlsborg, nu 73,808 kronor, med 14,392 kronor till 88,200
kronor.

Beträffande denna fråga innehåller statsrådsprotokollet följande anförande
af departementschefen:

»Enligt nådiga reglementet för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm
den 3 december 1898 har detta sjukhus till ändamål att från de i
Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommenderade truppförband,
militära skolor och utbildningskurser, tillhörande armén, samt från
flottan mottaga och vårda personal, som är i behof af sjukhusvård.
Sjukhuset har därjämte till uppgift att vara en ^bildningsanstalt för
militärläkare och annan sjukvårdspersonal för armén. Sjukhusvården
meddelas å två afdelningar, en medicinsk och en kirurgisk.

Allmänna inseendet öfver sjukhuset utöfvas af öfverkommendanten
för Stockholms garnison.

Sjukhusets personal utgöres af: en chef läkare, en andre läkare, sex
underläkare, en sjukhusofficer, en sjukhusintendent, en apotekare, en väbel,
en sjukhusunderofficer, ett skrifbiträde åt sjukhusintendenten, två öfversjukvaktare
samt sjuksköterskor, personal för tvätt och lagning af persedlar,
kökspersonal, portvakt, maskinister och gårdsdrängar.

Ang. höjning
af anslaget till
garnisonssjukhusen
i
Stockholm
och å
Karlsborg.

[12.]

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Den nuvarande organisationen af sjukhuset är i flere afseenden beroende
af Svea trängkår. Befälet öfver sjukhuset utöfvas nämligen af chefen
för nämnda trängkår, och sjukhuset med all vid detsamma anställd eller
dit kommenderad personal äfvensom där intagna sjuka är att i fråga om
krigslydnaden anse såsom särskild underafdelning af Svea trängkår.
Regementsläkaren vid Svea trängkår är chefläkare vid sjukhuset och
förestår såsom sjukhusläkare eu af dess båda afdelningar. Andre läkare
vid sjukhuset är eu från trängkåren kommenderad bataljonsläkare, hvilken
såsom sjukhusläkare förestår den andra af sjukhusets afdelningar.
Dör den omedelbara uppsikten öfver disciplinen inom sjukhuset kommenderas
såsom sjukhusofficer en kapten eller subalternofficer från Svea
trängkår. Därjämte äro regementspastorn och auditören vid Svea
trängkår skyldiga att, på sätt chefen för trängkåren på chefläkarens
förslag bestämmer, tjänstgöra vid sjukhuset.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid genom nådigt bref flen 10 september
1903 förordnat, att Svea trängkår skall förläggas till Örebro, och
kårens flyttning dit är afsedd att äga rum på våren 1907, då det
där uppförda etablissemanget nått den fullbordan, att det kan af kåren
tagas i bruk. Vid sådant förhållande kan det nuvarande sambandet
mellan trängkåren och sjukhuset icke längre fortfara, hvarför sjukhusets
organisation måste ändras. För utredning af denna fråga förordnade
Eders Kungl. Maj:t den 18 november 1904 fördelningsläkaren m. m. C. C.
Ekeroth, öfverstelöj tnanten och chefen för Svea trängkår m. m. N. G. Hallström
samt regementsläkaren m. in. C. A. W. Flensburg att inom landtförsvarsdepartementet
biträda med uppgörande af förslag till omorganisation
af och nytt reglemente för allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm,
och hade dessa fullgjort sitt uppdrag den 26 maj 1905. Det utarbetade
förslaget blef sedermera remitteradt till arméförvaltningen å civila
departementet, medicinalstyrelsen, krigshofrätten, öfverkommendanten
för Stockholms garnison, inspektören för trängen och chefen för Fjärde
arméfördelningen, hvilka myndigheter afgifvit yttranden i ämnet.

Enligt ifrågavarande förslag skulle »garnisonssjukhuset i Stockholm»,
hvilken benämning ansetts lämpligare än den nuvarande: »allmänna
garnisonssjukhuset i Stockholm», lyda under chefen för Fjärde
arméfördelningen. Denne skulle hafva befälet öfver sjukhuset samt
med biträde af fördelningsläkaren vaka öfver hälso- och sjukvården
därstädes och med biträde af fördelningsintendenten hafva det närmaste
öfverinseendet öfver detsammas förvaltning. Det omedelbara befälet
öfver sjukhuset skidle under chefen för Fjärde arméfördelningen utöfvas
af sjukhusets chefläkare.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

31

Angående befattningarna såsom chefläkare och andre läkare vid
sjukhuset, hvilka befattningar i det föreliggande förslaget upptagits
under den gemensamma benämningen sjukhusläkare, anföres i förslaget,
att genom Svea trängkårs förflyttning till Örebro den nuvarande anordningen,
att två af detta truppförbands läkare hade större delen af sin
verksamhet förlagd utom truppförbandet till garnisonssjukhuset, gifvetvis
icke kunde längre fortfara. Hvad chefläkaren anginge, hade hans
tjänstgöring vid truppförbandet inskränkt sig till besiktning af rekryter
samt afgifvande af erforderliga utlåtanden, rapporter och förslag rörande
hälso- och sjukvården vid detsamma. Bataljonsläkaren åter hade endast
en eller annan gång under kortare tid, vid tillfälligt förhinder för den
vid trängkåren tjänstgörande läkaren, bestridt dennes tjänsteåligganden.
Med anledning däraf att Svea trängkår sålunda för trupptjänsten endast
förfogat öfver en läkare, hade kårchefen måst afstå från att i så stor
utsträckning som bedröfligt varit begagna sig af läkares fackkunskap för
sjukvårdstruppens utbildning. Det vore tydligt, att förhållandet blefve
likartadt, därest den ena eller båda sjukhusläkarbeställningarna vid ett
så stort sjukhus som garnisonssjukhuset i Stockholm skulle bestridas af
ordinarie militärläkare från ett eller två af de i Stockholm förlagda
truppförbanden. Med utsträckningen af tjänstgöringstiden för de värnpliktiga
ökades ock göromålen för militärläkarna. Vid ordnandet af
garnisonssjukhusets läkarfråga borde man uteslutande se på de sjukas
bästa, och för det ändamålet borde garnisonssjukhusets läkare uppföras
å dess stat, i likhet med hvad förhållandet vore vid alla civila sjukvårdsinrättningar
i vårt land. Man borde visserligen icke underskatta
betydelsen af det tillfälle till utbildning i sjukhustjänst, som skulle
beredas arméns läkare, om sjukhusläkarbeställningarna vid garnisonssjukhuset
besattes för allenast ett, högst två år med samma personer,
men då de sjukas vård borde sättas i främsta rummet, kunde likväl en
sådan åtgärd icke förordas. Utbildningen af yngre militärläkare i nu
berörda hänseende borde i stället kunna främjas på det; sättet, att
möjlighet i så stor utsträckning ske kunde bereddes dem till anställning
såsom underläkare å civila sjukhus, hvarjämte stipendier borde till såväl
yngre som äldre militärläkare utdelas i större antal än för närvarande
för studier hos specialister eller vid kliniker i utlandet. För att emellertid
bereda vid truppförband anställda läkare tillfälle att för någon
tid utbyta trupptjänstgöringen mot sjukhustjänstgöring, afsåge förslaget,
att militärläkare på stat vid armén skulle bestrida sjukhusläkarbefattning
under ordinarie innehafvares tjänstledighet utan ansökan, i hvithet

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

fall extra läkare skulle kommenderas att tjänstgöra vid truppförbandet,
om behof däraf förelåge.

I enlighet med den sålunda uttalade uppfattningen hafva i den vid
förslaget fogade förslagsstaten uppförts två sjukhusläkarbeställningar,
den ena, chefläkarbeställningen, afsedd för en regementsläkare i fältläkarkåren
med regementsläkares lön, 3,400 kronor, och dagaflöning,
5 kronor om dagen, eller 1,825 kronor om året, och den andra afsedd
för en bataljonsläkare i fältläkarkåren med samma lön som yngre
bataljonsläkare, 1,020 kronor, och dagaflöning, 3 kronor om dagen, eller
1,095 kronor om året. Därjämte skulle dessa läkare erhålla ett arfvode
af 1,000 kronor hvardera samt fri bostad och ved.

I fråga om dessa aflöningsförmåner anföres i förslaget, att vid dess
uppgörande den önskan gjort sig gällande, att de bästa möjliga, för
tjänstgöringen lämpliga läkarlcrafter skulle erhållas vid sjukhuset. Då
tydligt vore, att de vid garnisonssjukhuset anställda läkarna vore mera
upptagna af sin tjänst än deras vid truppförband anställda kamrater,
samt att de till följd däraf icke i samma utsträckning som dessa hade
tid och tillfälle till enskild praktik, borde de fortfarande såsom hittills
erhålla särskilda arfvoden, Indika föreslagits till 1,000 kronor för dem
hvardera. Det för chefläkaren föreslagna arfvodet vore visserligen 500
kronor mindre än det nu för honom i staten uppförda, men denna
minskning kunde anses betingad däraf, att han för framtiden befriades
från den honom nu åliggande trupptjänstgöringen. Det vore att hoppas,
att med dessa aflöningsförmåner fullt lämpliga personer till ifrågavarande
platser skulle kunna erhållas. Äfven den lägst aflönade sjukhusläkarbeställningen
borde kunna besättas med en skicklig yngre militärläkare,
enär han hade utsikt att om några år genom uppflyttning i högre
lönegrad komma till ökade inkomster.

I förslaget framhålles vidare i fråga om läkarvården vid sjukhuset,
att det medicinska vetandet numera nått en sådan utveckling, att en
läkare, huru skicklig praktiker han än vore, dock icke kunde i lika hög
grad behärska alla grenar af sin vetenskap; men då en hvar, som vårdades
å ifrågavarande sjukhus, kunde hafva anspråk på att komma i
åtnjutande af den bästa läkarvård, hade i förslagsstaten uppförts ett
belopp af 2,000 kronor, att i mån af behof användas till godtgörelse åt
specialister, som vid förefallande behof kunde blifva tillkallade af chefläkaren.

Beträffande underläkarna vid sjukhuset ifrågasattes ingen förändring,
utan är i förslaget till den nya staten, liksom i nu gällande stat, arf -

Statsutskottets Utlåtande JSf.-o 5.

33

vode uppfördt åt sex underläkare med 3 kronor om dagen, hvartill
kommer bostad med möbler och ved.

Förslaget till den nya organisationen afser, att en klinik för munoch
tandsjukdomar skulle anordnas vid sjukhuset, för hvilket ändamål ett
arfvode å 1,500 kronor åt föreståndaren för denna klinik uppförts i
förslagsstaten.

Under de senaste 10—15 åren hade, enligt det till förslaget hörande
betänkandet, inom de större ländernas arméer den åsikten alltmera
gjort sig gällande, att en sakkunnig vård af manskapets tänder vore
ett viktigt önskemål, samt att manskapet borde komma i åtnjutande af
den moderna mun- och tandhygieniska vetenskapens framsteg. I Danmark
hade en klinik för mun- och tandsjukdomar upprättats år 1896
vid garnisonssjukhuset i Köpenhamn. I Budapest funnes sedan år 1901
en väl utrustad tandklinik, och å en del garnisonssjukhus i Tyskland
lära tandkliniker också hafva under sista tiden upprättats. Äfven i vår
hufvudstad hade på den sista tiden en förbättring i detta hänseende
ägt rum. Genom tillmötesgående från tandläkarinstitutets poliklinik
hade manskapet från Stockholms garnison därstädes mottagits till behandling,
som i regel varit kostnadsfri. Det kunde dock ej anses lämpligt
att i längden använda sig häraf. Verkställda undersökningar hade visat,
att af 500 man från hvardera af Svea och Göta lifgarden endast 34
procent haft fullt friska tänder. Häraf framginge mer än väl, att den
föreslagna tandpolikliniken skulle erhålla tillräckligt antal patienter för
sin verksamhet. Tandpolikliniken skulle stå under chefläkarens tillsyn
och förestås af en utaf medicinalstyrelsen förordnad, legitimerad tandläkare
samt hållas öppen minst tre gånger i veckan. Till tjänstgöringvid
densamma skulle i tur kommenderas de vid garnisonssjukhuset
tjänstgörande underläkarna, hvarigenom ett välbehöfligt tillfälle bereddes
de blifvande militärläkarna att få praktisk handledning i tändernas
skötsel och vård. Å kliniken skulle det manskap behandlas, som vore
berättigadt till inträde å garnisonssjukhuset, vare sig detta manskap
vore där intaget eller ej. De årliga kostnaderna, förutom arfvode till
föreståndaren, hvilket skäligen ansetts böra bestämmas till 1,500 kronor,
kunde bestridas af de till sjukhusets underhåll i stat anvisade medel
och uppsättningskostnaderna (för instrumenter m. m.) af befintliga besparingar
å sjukhusets anslag. Till lokal kunde den för närvarande till
sjukhusets apotekare upplåtna lägenhet användas.

I nuvarande staten för sjukhuset finnes arfvode uppfördt med 1,825
kronor till en apotekare, hvarjämte han åtnjuter bostad och ved. Beträffande
apotekarens aflöningsförmåner anföres i det uppgjorda förslaget
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 5

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till omorganisation af sjukhuset, att utom arfvodet, som med samma
belopp kvarstått i flera tiotal år, apotekaren, på grund af särskilda
bestämmelser, senast enligt nådigt bref den 30 juni 1899, ägde åtnjuta
10 procent af värdet å de medicinalier, hvilka han på vederbörande
kasernläkares rekvisition utlämnade till truppförband i Stockholm och
såsom ersättning för papper och omslag m. m. två tredjedelar af hvad
enligt medicinaltaxa!! vore apotekare medgifvet. Denna ersättning hade
under år 1901 uppgått till 816 kronor 80 öre och under år 1904 till
885 kronor 62 öre. Antagligt vore, att detta belopp komme, särskildt
i följd af den blifvande ökningen af de värnpliktiges tjänstgöringstid,
att än ytterligare ökas. För biträde vid undervisningen af sjukvårdsrekryter
vid armén hade han äfven uppburit ett till 75 kronor uppgående
belopp för hvarje kurs. Det syntes dock vara enklare och med
en sund hushållning mera öfverensstämmande, att apotekarens löneinkomster
bestämdes till ett visst årligt belopp i ett för allt, hvilket
med hänsyn därtill, att han skulle frånträda rätten till bostad och ved,
enär bostaden borde tagas i anspråk för tandpolikliniken, äfvensom till
andra omständigheter syntes skäligen böra utgå med 3,500 kronor.

Regementspastorn och auditör en vid Svea trängkår äro, såsom redan
omnämnts, för närvarande skyldiga att tjänstgöra vid garnisonssjukhuset,
en anordning som med trängkårens förflyttning till Örebro måste upphöra,
I det uppgjorda förslaget till ny stat för sjukhuset hafva fördenskull
uppförts två arfvoden, det ena med 500 kronor till eu sjukhuspredikant
och det andra med 300 kronor till juridiskt biträde.

Då de göromål, som för närvarande åligga den från Svea trängkår
till sjukhuset kommenderade sjukliusofjiceren, anses kunna öfverflyttas
på annan personal vid sjukhuset, skulle sådan kommendering
ej vidare äga rum.

Enligt gällande instruktion för intendenturkåren skall en intendent
eller underintendent placeras såsom sjukhusintendent vid garnisonssjukhuset
i Stockholm. Häri föreslås ingen ändring. Då det
emellertid ansetts önskvärdt, att han skulle vara bosatt å sjukhuset,
och lokal därför finnes disponibel, har i förslagsstaten upptagits bestämmelse
därom, att han, som åtnjuter aflöning från intendenturkårens
stat, skulle erhålla fri bostad och ved. Under förmälan, att till
sjukhuset vore förlagda utbildningskurser dels hvart annat år för militärläkare
och dels hvarje år för sjukvårdsbeställningsmän samt att, då
för de förra kurserna någon särskild redogörare ej varit anställd, de
en sådan tillkommande åligganden fullgjorts af chef läkaren i egenskap
af direktor för undervisningen och att sjukhusintendenten enligt sär -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

35

skilda nådiga bestämmelser erhållit ersättning för vissa ekonomiska
bestyr vid några af de senare kurserna, anföres vidare i det föreliggande
förslaget, att intetdera af dessa tillvägagångssätt vore lämpligt,
utan borde det ekonomiska bestyret vid de utbildningskurser af ena
eller andra slaget, som kunde varda till garnisonssjukhuset förlagda,
utan särskild kostnad för statsverket handhafvas af sjukhusintendenten,
hvarom bestämmelse fördenskull intagits i reglementsförslaget.

Till skrifbiträde åt sjukhusintendenten skulle kommenderas ett
underbefäl från truppförband, förlagdt i Stockholm och tillhörande
fjärde arméfördelningen, med skyldighet för den kommenderade att
under intendenten jämväl sköta de åligganden, som eljest skulle tillkomma
en förvaltare.

Såsom väbel vid sjukhuset har hittills kommenderats en underofficer
från någon af trängkårerna. I nu föreliggande förslag ifrågasättes den
ändring häri, att till denna befattning skulle antagas någon pensionerad
fanjunkare (styckjunkare) mot ett arfvode af 1,000 kronor om året.

I förslaget framhålles behofvet däraf, att antalet sjuksköterskor ökas.
För närvarande funnes, förutom 1 operationssalssköterska, 2 sjuksköterskor,
en för hvardera af sjukhusets afdelningar, med arfvoden af
400 kronor samt 1 sjuksköterskebiträde med ett arfvode af 200 kronor.
Erfarenheten hade dock visat, att detta antal vore för litet för
sjukhusets behöriga skötsel. Visserligen funnes å sjukhuset ett ganska
afsevärdt antal sjukvårdselever, som kunde biträda med en del göromål,
men härvid borde beaktas, att dessa, såsom namnet angåfve, endast
vore elever, och att de stannade alltför kort tid å sjukhuset, för
att desamma skulle kunna draga någon afsevärd fördel af deras där
inhämtade kunskaper och färdigheter. Förslaget afsåge, att vid sjukhuset
skulle anställas, förutom operationssalssköterskan, med oförändradt
arfvode af 500 kronor, 2 öfversjuksköterskor med 500 kronors
arfvode hvardera, 1 sjuksköterska, ansedd för officerssjukafdelningen,
med ett arfvode af 400 kronor, samt 2 undersjuksköterskor med
arfvoden å 300 kronor, en å hvardera af den medicinska och den
kirurgiska afdelningen. Meningen vore, att de båda undersköterskeplatserna
i regeln skulle innehafvas af sjuksköterskeelever från Röda
korset, i hvilket fall någon kontant ersättning icke behöfde utgå.
Genom nådigt bref den 29 juli 1904 hade Eders Kungl. Maj:t, på
framställning af sjukhusförvaltningen, medgifvit, att de vid garnisonssjukhuset
anställda sköterskorna fått under nämnda år åtnjuta semester
hvar och en under en månad, med bibehållande af sitt arfvode samt
med åtnjutande därjämte af 25 kronor i kostpenningar. På det att

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

sjuksköterskorna äfven framdeles måtte årligen komma i åtnjutande af
en välbehöflig hvila, borde erforderligt belopp, beräknadt till 258 kronor
34 öre, uppföras i staten till vikariatsersättningar m. m., för att semester
måtte kunna dem beredas. Då emellertid sjukhusförvaltningen
äfven behöfde förfoga öfver medel till dylika ersättningar under ordinarie
personals sjukdom, hade beloppet ansetts böra i staten uppföras
med 500 kronor.

I fråga om den öfriga personalen vid sjukhuset anföres, bland annat,
att för utförandet inom sjukhuset af åtskilliga förekommande göromål,
såsom städning, skurning m. m., livilka icke lämpligen kunde af
sjuksköterskorna fullgöras eller helt och hållet öfverlämnas åt de till
detsamma kommenderade sjukvårdseleverna, två sjukhuspigor borde anställas
mot åtnjutande af 300 kronor årlig lön samt fri kost men utan
fri bostad å sjukhuset;

att, då särskild baderska nu icke funnes vid sjukhuset, men eu
kunnig baderska vore behöflig för beredande af medicinska bad därstädes,
eu sådan borde anställas mot ett årligt arfvode, som beräknats
till 500 kronor, med skyldighet för henne att jämväl utöfva närmaste
tillsynen öfver och vården af det för badafdelningen afsedda linneförrådet; att

ytterligare en tvättpiga erfordrades;

att kokerskans lön borde höjas från nuvarande 200 till 300 kronor,
för att på denna plats skulle kunna bibehållas en fullt lämplig person;

att med hänsyn till ökadt arbete kökspersonalen borde ökas med
en kökspiga, och aflöningen för kökspigorna höjas från nuvarande 100
till 200 kronor för hvardera; samt

att portvaktens aflöning, hvilken för närvarande vore så liten —
300 kronor —, att han måste för att kunna förvärfva sin bärgning
tillåtas utöfva ett yrke, borde höjas till 800 kronor, under förutsättning
att portvakten uteslutande sysselsatte sig med sin tjänst, hvilken nu
på grund af angifna förhållande i viss grad försummades.

Uti det i staten uppförda anslag till kosthåll har i förslagsstaten
beräknats en förhöjning af 25 öre för sjuksköterskor och köksförestånderskan
samt af 13 öre för sjukhus- och kökspigorna, hvilken förhöjning
ansetts erforderlig på grund af ökade pris å lifsförnödenheter.
Det har vidare ansetts lämpligt, att, på sätt genom nådigt brefd en 23
januari 1899 redan medgifvits, kost in natura finge, efter sjukhusförvaltningens
pröfning i hvarje fall, utbytas af därtill berättigad personal
mot kontant ersättning därför enligt den i staten upptagna beräkningen.
Enär under senare åren reservationer å anslaget uppstått, har det

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

37

i staten uppförda anslaget »till underhållet» ansetts kunna minskas med
4,126 kronor 20 öre, hvilken siffra valts med hänsyn jämväl till slutsummans
afrundande till fullt tusental.

De förändringar i organisationen af sjukhuset, hvilka sålunda föreslagits,
hafva i allmänhet blifvit tillstyrkta af de myndigheter, som öfver
förslaget blifvit hörda. För viktigare afvikande meningar torde jag
få redogöra i sammanhang med förslagets olika delar.

Beträffande sjukhusläkarne har inspektören för trängen ifrågasatt,
att dessa platser icke skulle med ordinarie innehafvare besättas, utan
att militärläkare af motsvarande grader skulle till sjukhuset för viss
tid beordras, hvarigenom ökadt tillfälle till utbildning skulle beredas
militär]äkarne i allmänhet. Med hänsyn till nödig kontinuitet i utöfvandet
af sjukvården och handhafvandet af sjukhusets ledning samt
till dettas egenskap att äfven vara en undervisningsanstalt för unga
läkare, som ämna ägna sig åt militärläkarkallet, och för annan sjukvårdspersonal,
anser jag mig ej kunna i detta hänseende tillstyrka en
afvikelse från förslaget, vid hvilkets uppgörande två militärläkare medverkat,
och hvilket i denna del tillstyrkts af medicinalstyrelsen. Någon
besparing skulle ej heller uppkomma genom en sådan anordning, ty då
kommenderingarna såsom sjukhusläkare måste afse en jämförelsevis
lång tid, såvida ej skötseln af sjukhuset skulle i allt för hög grad
äfventyras, måste de kommenderades ordinarie beställningar skötas af
vikarier, hvilka ej torde kunna erhållas med mindre de finge uppbära
hela aflöningen. Jag får därför i denna del tillstyrka bifall till förslaget
jämväl i afseende på de för dessa läkarbeställningar föreslagna
aflöningsförmåner, hvilka skäligen icke torde böra sättas lägre, än hvad
förslaget upptager.

Upprättandet af en klinik för mun- och tandsjukdomar har kraftigt
förordats af de i ärendet hörda myndigheterna, och anser jag mig böra
för egen del instämma häri, ej minst med hänsyn till den utbildning i
■detta afseende, som lärer komma underläkarna vid sjukhuset till del
och genom dem personalen till godo vid de truppförband, där
de framdeles vinna anställning. Kostnaderna för denna klinik äro icke
så stora, att någon tvekan i fråga om dess upprättande af sådan anledning
synes böra ifrågakomma. Ej heller torde några betänkligheter
däremot böra uppstå af den anledning, att den för sjukhusets apotekare
afsedda bostadslägenhet behöfver för ändamålet tagas i anspråk. Denna
lägenhet består af endast två rum, och under de senare 15 åren har

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

den ej användts af apotekaren, hvilken varit boende i staden utom
sjukhuset.

Hvad den föreslagna regleringen af apotekarens aflöning vidkommer, har
jag ej annat att däremot erinra, än att, därest fri bostad, tillräckligt rymlig
äfven för en gift apotekare, beredes inom sjukhuset, hvilket vid uppförandet
af nytt garnisonssjukhus torde få anses lämpligt, den kontanta
aflöningen synes kunna något minskas, exempelvis med 500 kronor.
Föreskrift härom torde därför böra lämnas i en anmärkning till
staten.

Genom nådigt bref den 29 september 1905 har Eders Kungl.
Maj:t tillerkänt sjukhusintendenten fri bostad i sjukhuset, i följd hvaraf
något inkvarteringsbidrag ej skall till honom utgå. Däremot har han
icke ansetts böra erhålla fri ved, enär annan personal, tillhörande intendenturkåren,
ej erhåller sådan förmån. Någon ändring häri torde ej
böra göras.

Beträffande vabehhefattningen har inspektören för trängen föreslagit,
att den skulle uppehållas af underofficerare från trängen, hvarigenom
dem skulle beredas tillfälle till utbildning i tjänstgöring vid sjukhus,
hvilket förslag synes mig förtjäna afseende. Vare sig man väljer detta
eller det i organisationsförslaget ifrågasatta sättet för uppehållandet
af denna befattning, blifva kostnaderna ungefär desamma. En från
trängkår kommenderad fanjunkare är nämligen berättigad till rese- och
traktamentsersättning under resorna till och ifrån sjukhuset enligt resereglementet
samt till dagtraktamente under tjänstgöringen därstädes,
hvilket dock från och med nionde dagen utgår med allenast 2 kronor
50 öre om dagen. Denna särskilda aflöning uppgår till omkring 1,000
kronor om året.

Såsom sjukhusunder officer, hvilken har befälet öfver öfversjukvaktarne
(underbefäl af manskapet), sjukvårdselever samt å sjukhuset intagna
sjuka af manskapsklassen, kommenderas en underofficer från
någon trängkår. Han åtnjuter enahanda aflöning som den, hvilken
kommenderas såsom sjukhusväbel, dock att, om han är sergeant, det
lägre traktamentet utgår med endast 2 kronor om dagen. Häri ifrågasättes
ingen ändring, men torde, i anslutning till hvad arméförvaltningen
yttrat angående dessa kostnader, härför erforderligt belopp, förslagsvis
1,000 kronor, böra särskildt upptagas i staten. Då denna ersättning
i allt fall utgår af sjukhusets anslag, kan den till »underhåll)) uppförda
summan med motsvarande belopp minskas.

Den nuvarande sjuksköterskep er sonalen utgöres, såsom redan är nämndt,
af 1 operationssalssköterska, 2 sjuksköterskor och 1 sjuksköterske -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

39

biträde, således 4 personer. Enligt den nya organisationen skulle denna
personal utgöras af 1 operationssalssköterska, 2 öfversköterskor, 1 sjuksköterska
och 2 undersjuksköterskor, således 6 personer. Emellertid
har medicinalstyrelsen i sitt utlåtande uttalat tvifvelsmål, huruvida det
föreslagna antalet sköterskor skulle vara behöflig!, ehuru medicinalstyrelsen,
med hänsyn till den obetydliga kostnadsökning förslaget i denna
del skulle medföra, ansett sig ej böra afstyrka hvad i detta hänseende
påyrkats. Med hänsyn till hvad medicinalstyrelsen anfört, anser jag
den för officersafdelningen afsedda sköterskan kunna undvaras. Under
år 1904 hade antalet å sjukhuset vårdade officerare uppgått till endast
13 och i medeltal ej fullt 1 per dag. Vid sådant förhållande synes
mig vården af de sjuka på denna afdelning kunna tillfredsställande ordnas,
utan att särskild sköterska därför anställes. I öfrigt har jag ej
något att erinra mot förslaget i denna del. De föreslagna aflöningsbeloppen,
som lära stå i öfverensstämmelse med aflöningen vid civila
sjukhus i Stockholm, torde få anses skäliga.

I fråga om anställandet af en baderska har medicinalstyrelsen anfört,
att därmed kunde anstå, till dess nytt sjukhus med tidsenlig badinrättning,
äfven lämpad för medicinska bad i kurativt syfte, blifvit
uppfördt; och då portvaktarsysslan väl kunde låta förena sig med ett
lämpligt handtverk, har medicinalstyrelsen ansett arfvode! till en portvakt
kunna begränsas till 400 kronor. Mot hvad medicinalstyrelsen
sålunda anfört torde ej något vara att erinra.

Det föreslagna arfvode! för uppehållandet af befattningen såsom
sjukhuspredikanti hvilken befattning torde kunna förenas med någon
annan militär prästerlig tjänst i Stockholm, torde få anses skäligt, likasom
det belopp, livilket i staten uppförts till godtgörelse åt juridiskt
biträde.

Den föreslagna ökningen af tjänstepersonalen och höjningen af
åtskilliga arfvoden till denna personal har af de öfver förslaget hörda
myndigheterna blifvit tillstyrkta; och då behofvet af ökningen i personalens
antal blifvit vitsordadt samt den ifrågasatta förbättringen i aflöningen
synes vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, anser
jag förslaget i dessa delar böra bifallas.

De ytterligare erinringar mot förslaget, hvilka af myndigheterna
gjorts, men af mig nu ej omförmälts, torde ej böra föranleda någon
ändring däri, i hvad det afser stat för sjukhuset, utan böra tagas i
öfvervägande vid fastställandet af reglemente för detsamma.

I anslutning till det uppgjorda förslaget och hvad jag nu anfört,
har jag låtit upprätta förslag till ny stat för garnisonssjukhuset i Stock -

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets
yttrande.

Angående
höjning af
anslaget till
arméns vapen,
ammunition
och skjutöfningar
samt
artilleriets öfningar
och
materiel.

[13.]

holm, hvilken slutar å en summa af 78,200 kronor eller 14,392
kronor mera än den nuvarande. Största delen af denna skillnad utgöres
af lön och dagaflöning till de båda sjukhusläkarna, tillhopa 7,340
kronor, förhöj dt arfvode åt apotekaren sa mt i staten uppförd godtgörelse
till specialister, som för särskilda fall kunna blifva tillkallade.»

Mot de af Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i organisationen
af garnisonssjukhuset i Stockholm har utskottet icke något i hufvudsak
att erinra.

Utskottet vill dock framhålla lämpligheten af att apotekaren finnes
tillgänglig inom sjukhuset dygnet om, hvadan det synes önskligt, att
äfven inom det nuvarande sjukhuset, hvithet sannolikt ännu många år
kommer att användas för sitt ändamål, bostad fortfarande tillhandahålles
apotekaren; och anser utskottet det böra tagas i öfvervägande,
huruvida icke för den föreslagna tandpolikliniken kunde beredas annan
lokal inom sjukhuset än den hittills för sjukhusets apotekare afsedda
bostadslägenheten.

Under uttalande häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande af det vid
statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden den 13
januari 1906 fogade förslag till stat för garnisonssjukhuset
i Stockholm (bil. n:o 73 vid nämnda protokoll),
höja anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm
och å Kaidsborg, nu 73,808 kronor, med 14,392
kronor till 88,200 kronor.

Arméns vapen, ammunition och skjutofnmgar samt artilleriets
öfningar och materiel.

13:o) I punkten 13 under fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att öka anslaget till arméns vapen, ammunition
och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och materiel, nu 2,535,800
kronor, med 150,000 kronor till 2,685,800 kronor.

1 fråga om förevarande anslag har departementschefen till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande:

»Detta anslag, i riksstaten för år 1906 upptaget till 2,535,800 kronor,
är enligt stat, fastställd af Eders Kungl. Maj:t den 3 november 1905,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

41

uppdeladt i nio särskilda titlar med sina underafdelningar. I sin
omförmälda underdåniga skrifvelse den 19 oktober 1905 har arméförvaltningen
å artilleridepartementet dels erinrat, att, jämlikt de i proposition
till 1901 års Riksdag intagna beräkningar, det belopp, hvartill
ifrågavarande anslag efter fullständigt genomförd härorganisation komme
att uppgå, utgjorde 3,176,000 kronor, oberäknadt kostnaderna för personalen
å stat vid artilleriets fabriker, hvilka kostnader, för närvarande
uppgående till 43,575 kronor, gäldades från detta anslag, ehuru desamma
i det af chefen för generalstaben afgifna förslag till ny härordning
uppförts under anslaget »aflöning och rekrytering m. m.», dels
ock gjort framställning om anslagets höjande och därvid beträffande
nedannämnda titlar och underafdelningar anfört hufvudsakligen följande.

Tit. I. Årtillerimatericl.

a) För fältartilleriet.

Å denna undertitel, hvilken vore afsedd för underhåll af fältartilleri
måteriel, till inventarier, materialier och förbrukningsartiklar m. m.
vid tygförråden i Stockholm, Göteborg, Kristianstad, Östersund, Uppsala,
Jönköping och Visby, hade utgifterna allt fortfarande ökats, till
följd hvaraf ett större anslagsbelopp än det till 220,000 kronor för
år 1906 beräknade för år 1907 erfordrades.

Höjningen af utgifterna berodde hufvudsakligen därpå, att tiden för
öfningarna med anspända fordon betydligt ökats, att öfningarna numera
i vida högre grad, än hvad förut varit fallet, förlagts från exercisfältet till
mera oländig terräng, samt att under pågående omorganisation fältartilleriet
städse ökades, så att under år 1907 öfningar komme att äga
rum med flere batterier än under år 1906, hvartill komme att den från
8 cm. batterierna till den nya materielen öfverflyttade äldre utredningen
kräfde större underhållskostnad. Dessa omständigheter tillsammans
gjorde, att utgifterna för materielens reparation ställde sig betydligt
högre än förut.

Med hänsyn härtill och då hela fältartilleriet beräknades vara försedt
med den nya materielen under år 1907, ansåge arméförvaltningen,
att denna undertitel borde ökas med 20,000 kronor och således under
år 1907 utgå med 240,000 kronor.

Bill. till Rikscl. Prot. 1906. 4 Sami. 1 A fel. 5 Raft.

6

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

b) För fästnings- och positionsartilleriet.

Denna undertitel, från hvilken bestredes omkostnaderna för underhåll
af fästningarnas bestyckning och af positionsartillerimaterielen
äfvensom för materialier och förbrukningsartiklar jämte arbets- och
transportkostnader vid tygförrådet å Karlsborgs fästning, vore för år

1906 beräknad till 30,000 kronor. En väsentlig ökning af artillerimaterielen
för Bodens och Karlsborgs fästningar vore beräknad att år

1907 hafva ägt rum, i följd hvaraf underhållet af denna materiel jämte
positionsartilleriets materiel komme att kräfva en afsevärdt ökad kostnad.
Å denna titel hade under de senaste åren brist uppstått och då
äfven för kommande år i den mån artillerimaterielen fullständigades
ytterligare höjning påkallades, ansåge arméförvaltningen denna undertitels
belopp för år 1907 böra ökas med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

Tit. II. Handvapen.

De kostnader, som från denna undertitel bestredes, nämligen för
underhåll och rengöring af gevärspersedlar, för inventarier, materialier
och förbrukningsartiklar äfvensom arbets- och transportkostnader vid
arméns gevärsförråd, komme att i väsentlig grad ökas, i den mån gevären
under längre tid varit till bruk utlämuade, i det att dyrbarare
reparationer såsom insättande af nya pipor på större antal gevär årligen
måste å dessa gevär företagas.

På grund häraf ansåge arméförvaltningen det å denna undertitel
för år 1906 upptagna belopp, 123,000 kronor, böra för år 1907 höjas
med 12,000 kronor eller till 135,000 kronor.

Tit. III. Ammunition.

Denna undertitel, från hvilken bekostades utgifterna för anskaffandet
af projektiler med rör in. m. för fält-, fästnings- och positionsartilleriets
pjäser samt för ammunition till eldhandvapen i stället för den under
de årliga ölningarna förbrukade äfvensom för inventarier och materialier
samt arbets- och transportkostnader vid ammunitionsförråd, laboratorier
och kruthus, ansåge arméförvaltningen för år 1907 kräfva ett
större anslagsbelopp, än som för år 1906 vore under densamma enligt den
af Eders Kungl. Maj:t fastställda staten för användningen af anslaget
anvisadt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

43

Beträffande ammunition för fältpjäser komme ytterligare medel att
erfordras af det skäl, att till år 1907 samtliga artilleritruppförband tillhörande
fältartilleriet blefve försedda med den nya materielen, i följd
hvaraf batteriernas antal ökades med sex, samt att ammunition till denna
materiel ställde sig afsevärdt dyrare än till den äldre, hvartill komme,
att ett rationellt bedrifvande af de för artilleriet synnerligen viktiga
skjutöfningarna med de nya pjäserna kräfde en afsevärdt större ammunitionsförbrukning.
Af dessa skäl ansåge arméförvaltningen en förhöjning
af det för detta ändamål beräknade belopp med 36,000 kronor vara
ovillkorligen nödvändig, hvarigenom anslaget till ammunition för fältpjäser
för år 1907 komme att utgå med 525,000 kronor.

Hvad åter anginge ammunition för fästnings- och positionspjäser,
ansåge arméförvaltningen en förhöjning af härtill anvisade medel erforderlig,
så länge anskaffning af ny materiel för fästnings- och positionsartilleriet
komme att fortgå. Närmaste skälen härtill vore, att skjutöfningarna
behöfde försiggå i ökad omfattning, att vid dessa öfningar
dyrbar ammunition med brisanta sprängämnen allt mer och mer måste
komma till användning, samt att till år 1907 en stor del moderna
pjäser för fästningsartilleriet blifvit anskaffade, hvartill ammunitionen
ställde sig betydligt dyrare än den till de äldre pjäserna. I anledning
häraf ville arméförvaltningen, som ansåge den härför ökade kostnaden
för år 1907 ingalunda komma att understiga 30,000 kronor, hemställa
att 1906 års anslag till ammunition för fästnings- och positionspjäser,

74,000 kronor, måtte för år 1907 höjas till 104,000 kronor.

Tit. IT. Öfningar.

Då under år 1907, i följd af artilleriets ombeväpning med den
nya materielen, sex nya batterier komme att uppsättas och öfningar i
betydligt större utsträckning än under föregående år följaktligen måste
beräknas komma att äga rum, blefve äfven de kostnader, som skulle
bestridas från denna undertitel, i afsevärd grad ökade. Denna ökning
berodde jämväl därpå, att öfningarna numera utfördes i olika slags terräng
utom de vanliga öfningsfälten, hvarvid ersättning för upplåtande
af mark samt för den skada, som å densamma förorsakades, måste beräknas;
ett förhållande, som ägde tillämpning icke allenast på artilleriet
utan äfven på infanteriet, för hvithet fältskjutningar måste anordnas
utom de vanliga skjutfälten.

På grund häraf hemställde arméförvaltningen, att de å denna un -

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

dertitel för ar 1906 beviljade anslagsbelopp, nämligen för artilleriet

135,000 kronor och för öfriga vapen 77,000 kronor, måtte för år 1907
höjas sålunda, att anslaget till artilleriets öfningar ökades med 30,000
kronor till 165,000 kronor och anslaget till öfningar för öfriga vapen
med 20,000 kronor till 97,000 kronor.

])å någon förhöjning i öfrigt uti detta anslag icke blifvit föreslagen,
skulle den ifrågasatta ökningen å de särskilda undertitlarna
uppgå till sammanlagdt 163,000 kronor och anslaget för år 1907 komma
att uppgå till 2,698,800 kronor.

Emot de af arméförvaltningen anförda skäl för höjningen af detta
anslag har jag'' i det stora hela ej funnit något att erinra. Slitningen
å artillerimaterielen och eldhandvapnen ökas och i samband därmed
kostnaderna för erforderliga reparationer. Med den n}m fältkanonmaterielens
införande och ökningen af antalet pjäser vid fästningsoch
positionsartilleriet stegras åtgången af ammunition, hvarjämte
utgifterna för artilleriets öfningar i allmänhet äfvensom för infanteriets
skjutningar i terräng komma att stiga. Dessa förhållanden
bestyrkas ock af räkenskaperna under det sista år, för hvilket de äro
afslutade eller år 1904. Utgifterna öfverstego då det för året anslagna
beloppet, men kunde genom anlitande af befintliga reservationer täckas.
Dock synes mig den begärda ökningen å ofvan angifna titlar kunna i
någon mån nedsättas, så att hela anslagsförhöjningen blefve begränsad
till 150,000 kronor.»

I anslutning till Kung]. Majds förevarande förslag hemställer
utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till arméns
vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets
öfningar och materiel, nu 2,535,800 kronor, med

150,000 kronor till 2,685,800 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

45

Årméns mathållning.

14:o) Med tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t under
punkten 14 af denna hufvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
mathållning, nu 5,605,445 kronor, med 50,005 kronor,
till 5,555,440 kronor.

Furayering åt arméns hästar.

15:o) I anslutning till Kungl. Maj:ts under punkten 15 af fjärde
hufvudtiteln därom gjorda framställning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må höja anslaget till furagering af
arméns hästar in. in., nu 2,148,383 kronor, med 140,962
kronor till 2,289,345 kronor.

Arméns munderingsutrustning.

16:o) På grund af därom i punkt 16 af denna hufvudtitel utaf
Kungl. Maj:t framställdt förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
munderingsutrustning, nu 3,709,772 kronor, med 23,430
kronor, till 3,686,342 kronor.

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof.

17 :o) Vidare och på grund af hvad Kungl. Maj:t i punkten 17 af
denna hufvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns
diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, nu 860,656
kronor, med 7,366 kronor till 853,290 kronor.

Angående
minskning af
anslaget till
arméns mathållning.

[14.]

Angående
höjning af
anslaget till
furagering af
arméns hästar
in. m.

[15.]

Angående
minskning af
anslaget till
arméns munderingsutrustning.

[16.]

Angående
minskning af
anslaget till
arméns diverse
intendentur-
och
sjukvårdsbehof.

[17.]

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
minskning af
anslaget till
arméns kasernutredning

samt ved, ljus
och vatten.

[18.]

Angående
minskning af
anslaget till
ersättning för
rustning och
rotering.

[19.]

Angående
öfriga ordinarie
anslag.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

18:o) I anledning af Kung!. Maj:ts i punkten 18 af denna hufvudtitel
därom framställda förslag, får utskottet hemställa,

att Riksdagen ''må minska anslaget till arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten, nu 1,099,289
kronor, med 7,634 kronor till 1,091,655 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

19:o) Uti punkten 19 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maja föreslagit
Riksdagen att minska detta anslag, nu 2,000,000 kronor med

400,000 kronor till 1,600,000 kronor.

Enligt hvad departementschefen till statsrådsprotokollet i detta
ärende anfört, har beträffande detta anslag statskontoret i underdånig
skrifvelse den 12 december 1905 åberopat en beräkning af de å
anslaget för år 1907 erforderliga medel, grundad på de utaf vederbörande
regementschefer lämnade uppgifter om antalet effektiva nummer
den 1 januari sistnämnda år. Då statskontoret, efter verkställd
granskning af samma beräkning, icke haft något att mot densamma
erinra, hade statskontoret hemställt, att ifrågavarande förslagsanslag
måtte i 1907 års riksstat upptagas med ett belopp af 1,600,000
kronor.

I denna statskontorets hemställan instämde departementschefen.

Med anledning af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må minska anslaget till ersättningför
rustning och rotering, nu 2,000,000 kronor, med

400,000 kronor till 1,600,000 kronor.

Öfriga ordinarie anslag.

20:o) Beträffande öfriga under fjärde hufvudtiteln upptagna ordinarie
anslag har icke någon förändring ifrågasatts, och får utskottet
hemställa,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

47

att samtliga de ordinarie anslagen under fjärde
hufvudtiteln, i afseende å h vilka utskottet icke här
ofvan framställt särskilda förslag, må i riksstaten för
år 1907 upptagas till oförändrade belopp, dock att
anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.
för departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli
må få till beloppet jämkas i den mån, som för jämnande
af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderligt.

Artilleribehof.

ftiobiiiserisigsamimmiiion för eidhandvapen.

21:o) Uti punkten 20 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t i
statsverkspropositionen föreslagit Riksdagen att af det utaf Riksdagen
föir fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen redan beviljade
anslag, 3,522,700 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa 1,878,300
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att af omhänderhafvande medel
under innevarande år förskjuta 422,700 kronor, att af nämnda anslag
ersättas.

Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet
anfört följande:

»I den för 1905 års lagtima Riksdag framlagda statsverkspropositionen
föreslog Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att för fortsatt tillverkning
af ammunition för eldhandvapen bevilja 10,813,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1906 anvisa 1,444,000 kronor. Syftet härmed var
att inom en tidrymd af 7—8 år uppbringa tillgången på mobiliseringsammunition
från beräknade 50,000,000 till 200,000,000 patroner med
en årlig anskaffning af 20,000,000. Riksdagen, som icke biföll denna
framställning i hela dess vidd, beslöt att för fortsatt tillverkning af
ammunition för^ eldhandvapen bevilja 3,522,700 kronor och däraf på
extra stat för år 1906 anvisa 880,675 kronor. Af hvad statsutskottet
i detta ämne anförde framgår, att ifrågavarande medel voro afsedda

Angående
anslag för
mobiliseringsammunition

för eldhandvapen.

[20.]

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

för att under loppet af fyra år (1906—1909) anskaffa 50,000,000 patroner,
så att tillgången på mobiliseringsammunition skulle komma att
uppgå till 100,000,000 patroner.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet har uti omförmälda
skrifvelse den 25 oktober 1905 ånyo framhållit nödvändigheten
däraf, att ett mobiliseringsförråd af 200,000,000 patroner för
6,5 mm. eldhandvapen så fort ske kan anskaffas. Erfarenheten från
senaste tid hade nämligen visat, att i betraktande af vårt lands stora
utsträckning och de vidt skilda operationsområden, som under ett krigtill
följd däraf uppkomme, samt de transportsvårigheter, som vid mobilisering
förefunnes, stora mängder ammunition måste finnas att disponera
å olika orter inom landet. Äfven sedan de 12,500,000 patroner,
hvilka, för de af nästlidet års lagtima Riksdag anvisade medlen kunde
anskaffas, funnes att tillgå, vore mobiliseringsförrådet så litet, att vid
krigstillfälle verklig brist kunde befaras. Det vore därför af högsta
vikt, att anskaffningen af de 50,000,000 patroner, till hvilka Riksdagen
anvisat medel, ägde rum på kortare tid än fyra år.

Ammunitionsfabrikens tillverkningsförmåga med användande af normal
arbetstid kunde beräknas till omkring 29,000,000 patroner om året,,
under förutsättning dock att 7 å 8 miljoner patronhylsor inköptes från
enskilda verkstäder. Af ifrågavarande års tillverkning åtginge omkring*

9.000. 000 patroner för tillgodoseendet af truppförbandens behof af öfningsammunition,
hvadan för mobiliseringsbeliofvets fyllande kunde påräknas
en årlig leverans från ammunition sfabriken af 20,000,000 patroner,
men med anlitande af öfvertidsarbete samt genom inköp från enskilda
verkstäder af 10,000,000 patronhylsor kunde tillverkningen ytterligare
uppdrifvas, så att 35,000,000 patroner årligen levererades och mobiliseringsförrådet
tillgodosåges med 26,000,000. Under denna förutsättning
kunde kostnaderna för tillverkningen beräknas sålunda:

10.000. 000 patroner med inköpta hylsor kronor 751,040: —

16.000. 000 » med hylsor, tillverkade vid

ammunitionsfabriken................................................ » 1,127,264: —

Summa kronor 1,878,304: —

Om detta belopp fråndroges det af Riksdagen beviljade men ännu
icke anvisade anslaget till anskaffande af mobiliseringsammunition för
eldhandvapen eller 2,642,025 kronor, återstode 763,721 kronor, som
enligt generalfälttygmästarens åsikt borde under år 1907 användas till
inköp af färdiga patroner från utländska fabriker. Då priset å sådana

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

49

patroner kunde beräknas till 9,5 öre stycket, skulle för dessa medel
kunna inköpas omkring 8,000,000 patroner, och för hela återstoden af
det beviljade anslaget skulle således under år 1907 kunna''anskaffas
tillsammans 34,000,000 patroner. Möjligt vore dock, att icke hela nyssnämnda
antal af 8,000,000 patroner behöfde inköpas från utlandet, enär
inhemska fabriker till år 1907 måhända kunde hafva vidtagit åtgärder
för tillverkning af denna ammunition, något som ur flere synpunkter
vore synnerligen önskvärd!.

Genom ordnande af ammunitionsanskaffningen under år 1907 på
det af generalfälttygmästaren föreslagna sättet skulle vid utgången af
nämnda år finnas ett mobiliseringsförråd af i det närmaste 100,000,000
patroner.

För fyllande af hela det beräknade mobiliseringsbehofvet återstode
då att anskaffa ett lika stort antal patroner, hvilket utan svårighet
kunde med anlitande af normal arbetstid tillverkas vid ammunitionsfabriken
under loppet af fem år. Den i framställningen till 1905 års
Riksdag föreslagna anskaffningstiden af sju år behöfde alltså icke öfverskridas,
därest Riksdagen nu af den redan beviljade summan anvisade
hela återstoden eller 2,642,025 kronor och därjämte beviljade 7,290,300
kronor att utgå under åren 1908—1912; och har generalfälttygmästaren
anhållit, att förslag härom måtte till Riksdagen framställas.

I fråga om den uttalade farhågan, att ammunitionen skulle taga
skada genom längre tids förvaring, har generalfälttygmästaren i sin
förenämnda skrifvelse meddelat, att numera i öfver 10 års tid pågått
förvaringsprof vid Åkers krutbruk, hvilka gifvit vid handen, att
patroner, som under nämnda tid varit upplagda i vanlig, oeldad förrådslokal,
icke undergått någon försämring. Då ett mobiliseringsförråd af

200,000,000 patroner kunde beräknas blifva omsatt under loppet af 20
år, kunde det med största sannolikhet antagas, att ammunitionen icke
genom denna förvaring skulle taga någon skada.

Till generalfälttygmästarens ifrågavarande framställning har arméförvaltningen
tillstyrkt bifall.

Mot den inom generalstaben uppgjorda, i propositionen till 1905 års
lagtima Riksdag omförmälda beräkningen i fråga om behofvet af mobiliseringsammunition
för svenska armén, enligt hvilken beräkning detta
behof uppgår till i rundt tal 200,000,000 patroner, har jag icke någon
erinran att göra, utan finner densamma väl grundad. Ej heller synas
mig några invändningar kunna framställas mot det af generalfälttygBih.
till Rilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 7

50

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

mästaren, och inspektören för artilleriet uttalade önskningsmålet, att
tillgången på mobiliseringsammunition, som beräknats skola vid 1905
års slut utgöra 50,000,000 patroner, snarast möjligt uppbringas till
omkring 100,000,000. Fastmer måste förverkligandet häraf anses vara
en försvarsangelägenhet af synnerlig vikt.

Enligt Riksdagens i detta ämne fattade beslut kommer under år
1906 tillgången på mobiliseringsammunition att ökas med 12,500,000
patroner, och enligt det af generalfälttygmästaren framställda förslag,
för livilket jag nu redogjort, skulle under år 1907 denna tillgång ökas
med ytterligare 34,000,000, hvaraf dock 8,000,000 skulle inköpas från
utlandet. Det synes mig emellertid, som om sistnämnda åtgärd för
fyllande af behofvet endast under särskildt tvingande omständigheter
borde vidtagas. Det vore ock synnerligen önskvärdt, att tillverkningen
af den ammunition, som finnes böra anskaffas under åren 1906 och
1907, kunde fördelas någorlunda likformigt på hvart och ett af dessa
båda år. Tillgången på mobiliseringsammunition skulle därigenom redan
under år 1906 kunna ökas i icke oväsentlig grad, och något öfvertidsarbete
skulle under år 1907 icke behöfva komma ifråga vid ammunitionsfabriken.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes mig för sistnämnda
år böra äskas det af generalfälttygmästaren för samma år
föreslagna anslagsbeloppet, 2,642,025 kronor, minskadt med kostnaden
för inköp från utlandet af 8,000,000 patroner, eller 763,721 kronor.
För återstoden, 1,878,304 kronor, om hvars anvisande framställning nu
torde böra hos Riksdagen göras, skulle kunna anskaffas 26,000,000 patroner,
hvaraf dock för åstadkommande af en jämn fördelning af ammunitionsfabrikens
tillverkning 6,000,000 patroner böra anskaffas redan
under år 1906, och den däremot svarande kostnaden, i rundt tal,
422,700 kronor alltså då få af anslaget utgå.

Om en framställning i detta syfte vunne Riksdagens bifall, skulle
tillgången på mobiliseringsammunition, som för närvarande kan anslås
till minst 52,000,000 patroner, komma att med 1906 års utgång utgöra
minst 70,000,000 patroner och vid slutet af år 1907 minst 90,000,000.
Af det vid 1905 års Riksdag beviljade anslaget skulle då till år 1908
återstå 763,721 kronor. Detta är visserligen icke tillräckligt för bedrifvande
af den fortsatta tillverkningen af mobiliseringsammunition
under sistnämnda år, då likasom allt framgent under hvarje år, intill
dess det beräknade behofvet blir fylldt, 20,000,000 patroner böra anskaffas,
men det torde dock icke vara behöfligt, att framställning om
ytterligare medel för detta ändamål nu hos Riksdagen göres».

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

51

Utskottet, som delar den af departementschefen till statsrådsprotokollet
uttalade uppfattning, att, för fyllande af det nu beräknade behofvet
af mobiliseringsammunition för eldhandvapen, inköp från utlandet
endast under särskildt tvingande omständigheter må äga rum, har funnit
sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning; och hemställer
alltså utskottet,

att Riksdagen må af det utaf Riksdagen för fortsatt
tillverkning af ammunition för eldhandvapen
redan beviljade anslag, 3,522,700 kronor, å extra stat
för år 1907 anvisa 1,878,300 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att af omhänderhafvande medel under
innevarande år förskjuta 422,700 kronor att af nämnda
anslag ersättas.

Förlag af materialier vid ammunitionsfabriken.

22:o) Kungl. Maj:t har i punkten 21 af denna liufvudtitel föreslagit
Riksdagen att för anskaffande af förlag af materialier vid ammunitionsfabriken
å extra stat för år 1907 anvisa 600,000 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen: »Generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet har vidare
anhållit, att medel måtte af Riksdagen äskas för anskaffning af erforderligt
förlag af materialier vid ammunitionsfabriken, på det att tillverkningen
därstädes måtte vid mobilisering kunna uppdrifvas till
den högsta möjliga. Erfarenheten hade visat, att de för tillverkningen
vid statens fabriker viktigaste materialierna ej kunde till erforderlig
mängd inom rimlig tid anskaffas, då behofvet det kräfde, utan måste
på förhand vara upplagda i fabriksförråden. För tillgodoseendet af
detta behof vid gevärsfaktoriet hade Riksdagen redan anvisat medel,
och för anskaffandet af dylikt materialförlag vid Åkers krutbruk, bestående
af bomullskrut och möjligen äfven bomull, kräfdes icke större
kostnader, än att de kunde utan särskildt anslag bestridas.

Annorlunda förhölle det sig med ammunitionsfabrikens behof af
materialier för dess många olikartade tillverkningar. Visserligen funnes
under början af året, då det vanliga, för hela årstillverkningen afsedda
materialförlaget blifvit anskaffadt, så stor tillgång på råämnen,
att en forcerad tillverkning kunde uppehållas under den tid, som erfordrades
för anskaffning af de för fortsatt tillverkning behöfliga mate -

Utskottets

yttrande.

Angående
anslag för anskaffande
af
förlag af
materialier
vid

ammunitions fabriken.

[21.]

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

rialierna, men längre fram på året vore förlaget i afsevärd grad
minskadt, och till inköp af nytt förlag saknades då nödiga medel. Det
vore därför nödvändigt att vid ammunitionsfabriken upplägga erforderliga
råämnen och halffärdiga fabrikat för tillverkning af skarpa patroner
och rör. Onskvärdt hade varit, att förlaget motsvarat behofvet
för ett helt års tillverkning, men det kunde dock för närvarande begränsas
till hvad som erfordrades för fabrikationen under ett hälft år.
Enligt uppgift från styresmannen för ammunitionsfabriken uppginge
kostnaderna för eu dylik materialanskaffning till, i rundt tal, 600,000
kronor, hvilken summa generalfälttygmästaren därför ansåge böra af
Riksdagen äskas.

Då förlaget komme att tagas i anspråk för den årliga tillverkningen
och i mån af förbrukning ersättas med nya materialier, ägde en
ständig omsättning ruin, hvilken förhindrade materialiernas försämringgenom
magasineiungen.

Till ifrågavarande framställning har arméförvaltningen å artilleridepartementet
tillstyrkt bifall.

Vid behandlingen af frågan om anskaffning af mobiliseringsammunition
för eldhandvapen har jag redan varit i tillfälle att framhålla den
synnerliga vikten cläraf, att erforderligt förråd af sådan ammunition
finnes. Om jag därvid, af särskilda skäl, ansåg mig böra och kunna
hemställa om eu inskränkning i generalfälttygmästarens förslag i nämnda
hänseende, skedde det med tanke på den ökade ammunitionstillverkning,
som genom bifall till hans nu förevarande framställning skulle
i händelse af mobilisering kunna åstadkommas. Hvilka stora olägenheter
brist på materialier vid ammunitionsfabriken under ett krig skulle kunna
medföra för landets försvar torde ligga i öppen dag. Jag kan därför
ej annat än på det lifiigaste instämma i generalfälttygmästarens ifrågavarande
förslag, som synes mig vara mycket ändamålsenligt. Helt
visst vore det i hög grad önskvärd! att kunna upplägga ett större
materialförråd än det af generalfälttygmästaren nu ifrågasatta, men med
hänsyn till nödvändigheten att, där så utan alltför stora olägenheter
kan ske, begränsa statsutgifterna, torde man för närvarande böra
stanna vid hans nu framställda begäran.»

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anskaffande af förlag af
materialier vid ammunitionsfabriken å extra stat för
år 1907 anvisa 600,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

53

Hy fäitartiiierimateriei.

23:o) I punkt 22 under denna hufvudtitel har Kung].. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för anskaffning af ny fäitartiiierimateriei utöfver
förut beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000 kronor, bevilja 720,000
kronor samt att af den sammanlagda summan, 2,900,000 kronor, å extra
stat för år 1907 anvisa hälften eller 1,450,000 kronor.

Beträffande denna framställning har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:

»Riksdagen anvisade år 1905 återstoden af det för anskaffning af ny
fäitartiiierimateriei förut beslutade anslag å 12,000,000 kronor samt beviljade
dessutom utöfver denna återstod, som uppgick till 2,000,000 kronor,
för samma ändamål ytterligare 2,280,000 kronor, af hvilket belopp
Riksdagen på extra stat för år 1906 anvisade 100,000 kronor. I statsverkspropositionen
hade för denna anskaffning äskats ett nytt anslag
å 3,000,000 kronor, hvilket dock nedsattes med 720,000 kronor, motsvarande
kostnaden för uppsättandet af 6 depåbatterier.

I sin förenämnda skrifvelse den 25 oktober 1905 upptager generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet åter detta anslagskraf.
Till stöd härför anför han hufvudsakligen följande:

Depåbatteriernas uppgift vore att vid mobilisering användas för utbildning
af ersättningsmanskap samt att fylla under kriget uppkomna förluster
af materiel, hvartill komme deras icke mindre nödvändighet under
fred, då de erfordrades för utbildningen såväl af det stora antalet värnpliktiga
som äfven af underbefäl och officersvolontärer. Det till fältbatterierna
hörande antalet kanoner vore nämligen ej tillräckligt för ifrågavarande
utbildning, synnerligast som delar af denna materiel understundom
måste aflämnas till tygverkstäderna för undergående af reparation.
Generalfälttygmästaren ansåge därför uppsättandet af tre depåbatterier
för hvarje fältartilleriregemente vara så nödvändigt, att, därest medel
ej nu beviljades till fullständig organisation af det tredje depåbatteriet
vid fältartilleriregementena, kanonerna till dessa batterier likväl borde
anskaffas, äfven om öfrig materiel för depåbatterierna i följd häraf icke
kunde erhållas till det omfång eljest varit afsedt.

I sammanhang härmed framhåller generalfälttygmästaren betydelsen
häraf, att ammunitionsutrustningen för hvarje pjäs vid det nya
fältkanonartilleriet komme att uppgå till minst 600 skott, hvilken uppfattning,
enligt 1905 års lagtima Riksdags beslut beträffande förevarande
anslag, äfven har delats af Riksdagen.

Angående
anslag till
anskaffning af
ny fäitartiiierimateriei.

[22.]

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

På grund af hvad han sålunda anfört, hemställer general fälttygmästaren,
att framställning måtte hos Riksdagen göras dels om beviljande
af ytterligare 720,000 kronor till anskaffning af fältartillerimateriel
dels om anvisande af såväl detta belopp som återstoden af
det vid 1905 års lagtima Riksdag för enahanda ändamål beviljade
beloppet eller 2,180,000 kronor, således sammanlagdt 2,900,000 kronor,
att utgå under år 1907.

Riksdagen har, såsom redan nämnts, år 1905 ökat det ursprungligen
för anskaffning af njr fältartillerimateriel beviljade anslaget
å 12,000,000 kronor med 2,280,000 kronor i syfte dels att öka
mobiliseringsammunitionen från 400 till 600 skott per kanon, dels att
tillgodose behofvet af materiel för 14 depåbatterier, under det att
Eders Kungl. Majd äskat medel för inköp af materiel till 20 dylika batterier.

Det synes mig, såsom generalfälttygmästare!! och inspektören för
artilleriet föreslagit, i hög grad önskvärdt, att organisationen af fältkanonartilleriet
varder fullständigad med ett tredje depåbatteri för hvart
och ett af de sex fältartilleriregementena, och att sålunda — hvithet
torde vara en i organisativt afseende ändamålsenlig- och riktig anordning
— ett depåbatteri må kunna uppsättas för hvarje fältkanondi vision.

Statsfmansiella hänsyn nödga mig emellertid att i generalfälttygmästarens
hemställan föreslå den ändring, att det belopp, som af honom
ansetts för år 1907 erforderligt för fältkanonorganisationens fidla
genomförande, 2,900,000 kronor, lika fördelas på två anslagsår, således
med 1,450,000 kronor för hvardera af åren 1907 och 1908. Vid
bifall härtill skulle visserligen med beviljandet af ytterligare 720,000
kronor kunna anstå till 1907 års riksdag, men ett beslut af Riksdagen
redan innevarande år i denna fråga skulle medföra så stora fördelar
vid materielens anskaffning, att jag anser förslag härom böra nu göras.
Föreligger full visshet därom, att beloppet under år 1908 blifver tillgängligt,
kunna nämligen leveranserna ordnas mera planmässigt och
billigare pris sannolikt erhållas.»

Emot Kungl. Majds förevarande framställning har utskottet icke
funnit anledning till erinran, men, med hänsyn till andra betydande
anslagskraf under fjärde hufvudtiteln, har utskottet velat förorda, att
det för genomförande af den nya fältkanonorganisationen erforderliga
ansedda belopp 2,900,000 kronor, fördelas på 3 år. Utskottet hemställer
alltså,

att Kungl. Maj ds ifrågavarande framställning må
af Riksdagen på det sätt bifallas, att Riksdagen för

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

55

anskaffning af ny fältartillerimateriel utöfver förut
beviljadt, ej anvisadt belopp, 2,180,000 kronor, beviljar
720,000 kronor samt af den sammanlagda samman,
2,900,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisar

967,000 kronor.

Positionsartillerimateriel.

24:o) Under denna hufvu dtitel har Kungl. Maj:t uti punkten 23
föreslagit Riksdagen att till anskaffning af materiel för positionsartilleriet
bevilja 3,485,000 kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisa

1,250,000 kronor.

Departementschefen har i denna fråga till statsrådsprotokollet anfört
följande:

»Under de senaste tre åren har Riksdagen på Eders Kungl. Maj:ts
framställning beviljat anslag till inköp af ammunition och utredning för
positionsartilleriets 12 cm. kanoner. Sista tredjedelen. 136,500 kronor,
af den för ammunitionen beräknade kostnaden äfvensom 30,000 kronor
till utredning för de med dessa pjäser uppsatta batterierna anvisades
år 1905.

Beträffande den materiel, som borde anskaffas för positionsartilleriet,
yttrades i det af chefen för generalstaben år 1900 utarbetade förslaget
till ny härordning (sid. 57):

»De pjäser, som böra ingå i positionsartilleriet, synas böra vara
12 cm. kanoner och 12 om. haubitser, hvartill komma kulsprutor. De
båda första pjässlagen förena rörlighet och verkan på ändamålsenligt
vis, och kulsprutorna äro numera af stor betydelse vid försvaret af alla
förberedda försvarsställningar. På fältfot synes positionsartilleriet böra
vara ordnadt uti sex divisioner, hvarje sådan bestående af: två 12 cm.
kanonbatterier å 4 kanoner, ett 12 cm. haubitsbatteri å 4 haubitser
och ett kulsprutebatteri å 6 kulsprutor. På fredsfot bör det utgöras af
6 batterier, hvilka vid krigstillfälle utsvälla till lika många divisioner.»

I 1901 års proposition angående ny härordning berördes icke positionsartilleriets
materielfråga i annan mån, än att det anmärktes (nämnda
proposition sid. 76), att då uti det inom generalstaben utarbetade härordningsförslaget
talades om 12 om. haubitser, borde det rätteligen vara
15 cm. haubitser.

Frågan om anskaffandet af tidsenlig och fullt ändamålsenlig materiel
för positionsartilleriet har ännu icke varit föremål för Eders Kungl.

Angående
anslag för
anskaffning af
positionsartillerimateriel.

[23.]

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Maj:ts och Riksdagens pröfning, utom beträffande ett batteri kulsprutor.
Denna fråga är emellertid af den betydelse, att den icke längre kan
eller bör undanskjutas. General fälttygmästare!! och inspektören för
artilleriet har ock i sin förutnämnda skrifvelse den 25 oktober 1905
med styrka framhållit, att densamma nu bör, åtminstone delvis, bringas
till lösning. Hans framställning härom innehåller i hufvudsak följande.

Enligt 1901 års härordning beräknades, att Positionsartilleriregementet
vid mobilisering skulle uppsätta 72 gröfre pjäser — 48 kanoner
och 24 haubitser — samt 36 kulsprutor, och att dessa på fältfot skulle
vara fördelade på divisioner, sammansatta af såväl kanon- som haubitsoch
kulsprutebatterier. Det vore dock icke lämpligt att i en division
sammanföra så skiljaktiga vapen som kanoner, haubitser och kulsprutor,
utan syntes det vara ändamålsenligare, att fältdivisionerna så sammansattes,
att hvarje division komme att innehålla antingen kanonbatterier
eller haubitsbatterier, hvaremot någon särskild division för kulsprutorna
ej vore erforderlig, då desamma borde vara disponibla att vid behof
ställas till truppbefälhafvarnas förfogande. Hvarje division af kanoner
eller haubitser syntes sålunda böra vid mobilisering uppsätta 3 fältbatterier
och 1 depåbatteri, hvart och ett om 4 pjäser.

Den enda materiel, som för närvarande funnes för Positionsartilleriregementet,
utgjordes af 36 st. 12 cm. kanoner m/85 samt 6 kulsprutor,
hvilka senare inköpts för medel, som beviljats af 1903 års Riksdag.
De befintliga kanonerna måste dock anses såsom mindre lämpliga, enär
de, ehuru besittande goda skjutegenskaper, för användning i strid kräfde
ganska omfattande anordningar såsom pjäsens förflyttande från marschtill
stridstapplager, anordnande af mycket solida bäddningar m. in.,
hvarjämte de icke vore snabbskjutande. De vore mera användbara såsom
bestyckning i förut beredda, befästa ställningar än för ett positionsartilleri,
hvilket vore afsedt att åtfölja fälthären, och af hvilket man
kräfde större eldberedskap. Det hade också alltid ansetts, att 12 cm.
kanonerna endast tillsvidare, intilldess andra modernare kanoner hunne
anskaffas, skulle utgöra beväpning för positionsartilleriets kanonbatterier.

Från början hade man för öfningarna vid Positionsartilleriregementet,
endast haft dessa kanoner att tillgå, men då det varit i höggrad
önskvärdt att för detta ändamål kunna disponera en positionspjäs
af modernare slag, hade med Eders Kung!. Maj:ts medgifvande 8 för
den rörliga bestyclcningen vid Boden afsedda, från firman Fried. Krapp
inköpta 15 cm. fästningshaubitser i hjullavett m/02 varit utlånade till
Positionsartilleriregementet. Dessa pjäser hade, såsom gener al fälttygmästaren
redan i sin underdåniga skrifvelse den 14 oktober 1904, an -

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

57

gående extra anslagsmedel för innevarande år, framhållit, visat sig vid
verkställda såväl marsch- som skjutprof vara synnerligen lämpliga, i
det att de ägde såväl betydande skjutkraft, som ock — oaktadt den
störa projektilvikten af 41 kilogram — så stor rörlighet, att de utan
svårighet kunde förflyttas i olika terräng och i följd häraf vore användbara
äfven såsom positionspjäser vid den rörliga fälthären. Då
denna haubits äfven under 1905 års öfningar vid positionsartilleriet
pröfvats, och omdömena om densamma utfallit synnerligen gynnsamt,
syntes numera icke längre någon tvekan behöfva råda beträffande
den för vårt positionsartilleri lämpligaste kastpjästypen, utan borde
såsom sådan fastställas samma haubits som för befästningarna vid
Boden. I Tyskland, Ryssland, England, Frankrike, Österrike och Italien
hade för fälthärarnas tunga artilleri antagits kastpjästyper af ungefär
samma kaliber som den nu ifrågavarande, och särskilt vore den i
Tyskland använda mycket lik den, som nu föresloges till antagande
härstädes.

Vid anskaffningen af ny materiel för positionsartilleriet borde haubitser
och kulsprutor sättas i första rummet. Fråga hade uppstått rörande
den proportion, i hvilken haubitser och kanoner borde ingå i Positionsartilleriregementets
beväpning, och en af Eders Kungl. Maj:t för utredning
häraf tillsatt kommitté hade föreslagit, att haubitser skulle användas
till större antal än i 1901 års härordning varit förutsatt, samt
att i första hand borde anskaffas 36 sådana pjäser. Generalfälttygmästaren
delade i allo denna uppfattning. Dessa haubitser borde så fördelas,
att därmed uppsattes två divisioner, hvardera bestående af
3 fält- och 1 depåbatteri om 4 haubitser. Återstående 4 haubitser
borde dels utgöra reserv vid krigstillfälle dels ock under fred användas
vid skjutskolor äfvensom vid bruk och verkstäder för profskjutningar
af ammunition m. m., på det att icke regementets materiel skulle för
sådana ändamål behöfva tagas i anspråk till förfång för öfningarna.

Enligt nya härordningen skulle, såsom nämndt, 6 kulsprutebatterier
uppsättas, hvart och ett med 6 kulsprutor. Härför felades ännu 30
kulsprutor, hvilka samtliga nu borde anskaffas, en åtgärd, hvilken så
mycket hellre ifrågasattes, som dessa vapen vore jämförelsevis billiga.

Beträffande kostnaden för anskaffningen af nu ifrågavarande materiel
har generalfälttygmästaren låtit uppgöra en beräkning, som torde få statsrådsprotokollet
bifogas (bil. 84). Däraf framgår, att kostnaden för materiel
till en haubitsdivision, bestående af stab, 3 fält- och 1 depåbatteri samt
1 ammunitionskolonn jämte utredning och ammunition, belöper sig till

1,550,000 kronor samt kostnaden för ett kulsprutebatteri om 6 pjäser
Bih. till Rilcsd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 8

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

jämte utredning och ammunition till 50,000 kronor. Sammanlagda
kostnaden för 36 haubitser och 30 kulsprutor skulle uppgå till

3,485,000 kronor. Af detta belopp borde, enligt generalfälttygmästarens
mening, äskas 1,932,000 kronor att utgå under år 1907 för anskaffande
af 16 haubitser jämte ammunitionskolonn, utredning och ammunition
för 1 division, 4 haubitser, afsedda för skjutskolor, profskjutningar m. m.,
samt 30 kulsprutor med ammunition och utredning.

Till denna framställning bar arméförvaltningen å artilleridepartementet
tillstyrkt nådigt bifall.

Såsom torde framgå af det föregående, afsåga vid framläggandet
af 1901 års förslag till ny härordning, att positionsartilleriets beväpning
skulle utgöras af 12 cm. kanoner, 15 cm. haubitser och kulsprutor,
hvarvid i fråga om antalet gröfre pjäser kanonerna skulle utgöra två
tredjedelar och haubitserna allenast en tredjedel. Två kanonbatterier, ett
baubitsbatteri och ett kulsprutebatteri beräknades ingå uti en och
samma division.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet föreslår nu en
annan organisation, gående ut därpå: att kanoner (flackbanepjäser) och
haubitser (kastpjäser) icke böra sammanföras divisionsvis, utan hvar för
sig ordnas i särskilda divisioner; att proportionen mellan kanoner och
haubitser ändras så, att haubitserna komma att ingå till dubbla antalet
mot kanonerna; samt att kulsprutorna ordnas för sig i batterier.

Vid slutligt genomförd organisation borde positionsartilleriet —
enligt en af generalfälttygmästaren uti särskild skrifvelse den 23 oktober
1905 framlagd och närmare utvecklad plan — kunna uppsätta regementsstab,
3 divisionsstaber, 6 haubitsbatterier å 4 pjäser, 3 kanonbatterier
likaledes å 4 pjäser, 6 kulsprutebatterier å 6 pjäser, 3 ammunitionskolonner
samt depåbatterier (ett batteri för hvarje division). Antalet
tyngre pjäser skulle alltså blifva mindre än det enligt förslaget
till den nya härordningen beräknade. Denna framställning stöder
generalfälttygmästaren på en utredning, som enligt nådigt uppdrag af
den 5 december 1901 utförts af en kommitté, bestående af dåvarande
chefen för generalstaben, chefen för Svea artilleriregemente, chefen för
Boden-Karlsborgs artilleriregemente och fälttygmästaren. Kommittén
afgaf sitt yttrande den 3 februari 1902. Till den sålunda ändrade
organisationsplanen bar chefen för generalstaben i särskild skrifvelse af
den 23 november 1905 uttalat sin anslutning.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

59

Hvad först angår de slag af pjäser, som skulle ingå i positionsartilleriets
beväpning, nämligen haubitser, kanoner och kulsprutor, får jag
erinra därom, att de senare eller kulsprutorna icke nödvändigtvis höra
tillsammans med positionsartilleriet, enär kulsprutevapnet icke har något
annat gemensamt med artilleriet i allmänhet och följaktligen ej heller
med fälthärens tunga artilleri eller positionsartilleriet, än att kulsprutan
har stor betydelse vid försvaret af förberedda ställningar. För
närvarande tinnes emellertid icke någon annan möjlighet för uppsättandet
af kulsprutebatterier än inom ramen för positionsartilleriets organisation.
Hå emellertid kulsprutebatterierna böra kunna användas,
hvarhelst det ändamålsenligen kan ske, såsom för samverkan med infanteriet
eller med annat truppslag, höra de ordnas fristående och
sålunda icke ingå uti positionsartilleriets haubits- eller kanondivisioner.

Vårt positionsartilleri har för närvarande icke några egna haubitser.
Det har dock beredts det under uppsättning varande Posito onsartilleriregementet
tillfälle till utbildning med sådana pjäser, i det att de haubitser,
som blifvit inköpta för Bodens rörliga bestyckning (»15 cm.
fästningshaubits med hjullavett m/02»), blifvit ställda till regementets
förfogande. Frågan är nu, huruvida denna kaliber äfven bör väljas för
de haubitser, som böra ingå uti positionsartilleriet. Med den gröfre
kalibern följer ökad projektilvikt, och den tyngre projektilen bereder
svårigheter i fråga om ammunitionsersättningen. Men å andra sidan
bör ett vapen kunna motsvara det med detsamma afsedda ändamålet,
och på positionsartilleriets haubits måste man ställa den fordran, att
den kan med sina mingranater krossa hvarje i fältkriget förekommande
befästningsanordning samt med framgång verka mot de starka provisoriska
förskansningar, som en landstigen eller i landet inbrytande
fiende icke lärer underlåta att uppföra till skydd för sin operationsbas
eller till tryggande af besatta viktiga punkter. Denna fordran torde
icke nöjaktigt kunna tillgodoses med pjäser af mindre kaliber än 15 cm.

I fråga om de fästningshaubitser, som skola ingå uti Bodens rörliga
bestyckning, men som varit utlämnade till bruk vid Positionsartilleriregementet,
har generalfälttygmästaren, såsom förut anförts, anmält, att
dessa pjäser, hvilka år 1904 undergått pröfning vid såväl marsch- som
■skjutöfningar, därvid visat sig fullt användbara såsom positionspjäser
vid den rörliga fälthären. Erfarenheten från 1904 års öfningar har
äfven styrkts under de öfningar med ifrågavarande haubits, som ägt rum
år 1905. Generalfälttygmästaren yttrar härom i sin berörda skrifvelse
den 23 oktober 1905, att omdömena om 15 cm. fästningsliaubitsen
såsom positionskastpjäs utfalla förmånligare, i samma män som ökad

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

erfarenhet vinnes om dess kraftiga eldverkan i förening med förhållandevis
stor rörlighet. I betraktande häraf synes numera ingen tvekan
längre behöfva råda beträffande den för vårt positionsartilleri lämpliga
kastpjästypen, hvarför nu såsom beväpning för positionsartilleriets
haubitsbatterier torde böra fastställas samma haubits, som fastställts för
den rörliga bestyckningen vid Boden.

På grund af ofvan anförda skäl och då det dessutom måste betraktas
såsom en afsevärd fördel att hafva enhetlig haubitsbeväpning
vid Bodens rörliga bestyckning och vid positionsartilleriet, får jag såsom
min mening uttala, att detta artilleris förseende med 15 cm. haubitser
af nu angifven typ bör anses såsom en god och ändamålsenlig lösning1
af nu föreliggande spörsmål.

Såsom generalfäittygmästaren framhållit, kan den kanon, hvaröfver
positionsartilleriet för närvarande förfogar, nämligen 12 cm. kanonen
m/''85, icke betraktas såsom en tidsenlig pjäs för ett positionsartilleri,
som skall vara i stånd att åtfölja och på ett verksamt sätt i tid understödja
fälthären i kampen om befästningar. Ifrågavarande kanon har
nämligen sin användning hufvudsakligast i förberedda ställningar,
men den lämpar sig icke i samma mån för ett offensivt uppträdande.
För detta ändamål anses en 10,5 cm. kanon med tillräcklig rörlighet.
och eldhastighet vara ändamålsenligast. Frågan om positionsartilleriets
förseende med ny och bättre kanonmateriel kommer dock
i andra rummet. Här må emellertid tilläggas, att kostnaden för den
kanonmateriel, som skulle i framtiden vara erforderlig för Positionsartilleriregementet,
nämligen för 1 divisionsstab, 3 kanonbatterier, 1
depåbatteri, 1 ammunitionskolonn, 4 pjäser för profskjutningar och
skjutskolor m. m., beräknats till 1,306,000 kronor.

Ilvad angår den föreslagna proportionen mellan haubitser och kanoner
vid positionsartilleriets beväpning, synes mig, i öfverensstämmelse med
hvad generalfäittygmästaren samt chefen för generalstaben föreslagit,
antalet haubitser böra vara dubbelt så stort som antalet kanoner, och
öfvertygande skäl hafva enligt min uppfattning blifvit anförda härför.

Förutom önskvärdheten af att i försvarets intresse och till dess
stärkande icke längre uppskjuta anskaffningen af haubitsmateriel för
Positionsartilleriregementet, talar härför särskildt den omständigheten,
att de till nämnda regemente utlämnade 15 cm. haubitser, som tillhöra
den rörliga bestyckningen i Boden, inom kort måste användas för
sitt ursprungliga ändamål. Genom nådigt beslut den 22 december 1905
skall nämligen en del af Boden—Ivarlsborgs artilleriregemente, två
kompanier jämte bataljonsstab, förläggas till Boden, och denna trupp
bör, så snart sig göra låter, få förfoga öfver den materiel, som är för
densamma afsedd.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Öl

Kostnaden för den hanbitsmateriel och den kulsprutemateriel, för
hvars anskaffning enligt generalfälttygmästarens förslag nu skulle äskas
medel, är beräknad till 3,485,000 kronor, däraf 3,235,000 för haubitserna
och 250,000 för kulsprutorna. Haubitsmaterielen, i hvilken äfven ingår
erforderlig ammunitionsutrustning, skulle utgöras, förutom af materiel
för regementsstab och två divisionsstaber, af 36 han bitser och 2 ammunitionskolonner.
Kulsprutematerielen skulle omfatta 30 kulsprutor jämte
ammunitionsutredning.

Af det erforderliga anslagsbeloppet, 3,485,000 kronor, skulle enligt
generalfälttygmästarens framställning 1,932,000 kronor äskas för år
1907. Mig synes dock, att förstnämnda belopp skulle kunna lämpligen
fördelas på tre år med 1,250,000 kronor under år 1907. För denna
senare anslagssumma skulle kunna anskaffas materiel för 1 divisionsstab,
3 haubitsbatterier med i det närmaste fullständig ammunitionsutrustning
och 1 ammunitionskolonn. Åtgärden att fördela ifrågavarande materielanskaffning
på åren 1907, 1908 och 1909 — för hvilken åtgärd äfven
skyldig hänsyn till statens finanser tala -— står i öfverensstämmelse
med den planlagda utvecklingen af Positionsartilleriregementets personalökning
äfvensom med det mobiliseringsresultat, man velat uppnå till
början af år 1910».

Utskottet, som icke nu ansett sig böra ingå i pröfning af den i
statsrådsprotokollet omförmälda ändrade organisationsplanen för positionsartilleriets
beväpning i afseende å förhållandet mellan antalet kanoner
och haubitser, håller före, att medel icke böra för närvarande
beviljas till anskaffning af större antal haubitser än det enligt 1901 års
härordning förutsatta eller 24 stycken. Däremot har utskottet icke
haft något att erinra mot anskaffande af 30 kulsprutor jämte ammunitionsutredning.
Genom den af utskottet föreslagna nedsättning i antalet
haubitser skulle det till materiel för posionsartilleriet äskade anslag,
3,485,000 kronor, kunna minskas med 614,000 kronor eller till

2,871,000 kronor; och torde anskaffningen af materielen böra, i enlighet
med hvad Kungl. Maj:t ifrågaställt, fördelas på 3 år och med en
tredjedel, eller 957,000 kronor, utgå under år 1907.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att Riksdagen till anskaffning
af materiel för positionsartilleriet beviljar 2,871,000
kronor och däraf på extra stat för år 1907 anvisar

957,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
fortsättande af
arbetena å
Karlsborgs
fästning.

[24.]

Artilleri- och fortifikationsbehof.

Karlsborgs fästning.

25:o) Ivungl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 24 föreslagit
Riksdagen att af den för fortsättande af arbetena å Karlsborgs
fästning beviljade summan, 500,000 kronor, å extra stat för år 1907
anvisa 175,000 kronor.

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört följande: »I

enlighet med Eders Kungl. Maj:ts proposition till nästlidet års
lagtima Riksdag beviljade Riksdagen till fortsättande af arbetena å
Karlsborgs fästning 500,000 kronor samt anvisade däraf 150,000 kronor
å extra stat för år 1906. Uti en af arméförvaltningen å artilleri- och
fortifikationsdepartementen i skrifvelse den 20 november nästlidet år
tillstyrkt framställning hafva chefen för fortifikationen samt generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet hemställt, att af den
ännu ej anvisade delen af den beviljade summan hälften eller 175,000
kronor måtte af Riksdagen äskas för år 1907.

Då det ur åtskilliga synpunkter synts mig önskvärd t, att befästningsarbetena
vid Karlsborg icke komme att alltför långt draga ut på
tiden, anmodade jag i ämbetsskrifvelse den 28 november 1905 chefen
för fortifikationen samt generalfälttygmästaren att till mig inkomma dels
med uppgift å de arbeten och anskaffningar in. m., för hvilka kostnaderna
vore afsedda att bestridas med ofvannämnda, för år 1907 äskade
anslagsmedel, dels med yttrande, huruvida befästningarna med de af
1905 års Riksdag beviljade medlen genom vidtagande af inskränkningar
i befästningsplanen skulle kunna bringas till afslutning under år 1908.

I skrifvelse den 27 december 1905 hafva de afgifvit gemensamt
svar och därvid till en början erinrat, hurusom de i underdånig skrifvelse
den 20 december 1904 beräknat de återstående kostnaderna för
fullbordandet af Karlsborgs fästning till 1,050,000 kronor eller 550,000
kronor mera, än som upptagits af 1897 års befästningskommitté, samt
redogjort för, huru dessa kostnader skulle fördelas på olika år.

Därefter taga de under öfvervägande, huruvida, genom vidtagande
af inskränkningar i planen, befästningarna å Karlsborg skulle kunna
bringas till afslutning under år 1908 med allenast de medel, 500,000

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

63

kronor, som Riksdagen beviljat år 1905, hvarvid de framhålla, att detta
naturligtvis kunde ske därigenom, att en del nu till utförande föreslagna
arbeten uteslötes eller uppskötes till fästningens krigsrustning. Sedan
de redogjort för de förändringar i arbetsplanen, hvilka för ändamålet
skulle kunna äga rum, anföra de, att de egentliga befästningsarbetena
kunna afslutas med år 1907 och erforderliga anordningar för eldens
ledning år 1908, men att utöfver de af 1905 års Riksdag beviljade 500,000
kronor erfordras ett belopp af 140,000 kronor för komplettering af fästningens
ammunitionsförråd.

Ehuru det sålunda skulle, utöfver hvad Riksdagen beviljat år 1905,
kräfvas ytterligare 140,000 kronor för Karlsborgs fästning, får jag,
inför utsikten att arbetet å ifrågavarande fästning därigenom komme
att bringas till afslutning, ansluta mig till det af chefen för fortifikationen
och generalfälttygmästaren framlagda reducerade förslaget. Såsom
redan delvis antydts, afser detta förslag: att. för år 1907 skulle anvisas

175,000 kronor att utgå till återstående befästningsarbeten, till enligt
nådigt bref den 22 juli 1904 beslutadt inköp af mark och till anordningar
för eldens ledning; att för år 1908 skulle anvisas likaledes 175,000
kronor till artillerikostnader och till återstående anordningar för eldens
ledning; samt alt för år 1909 skulle äskas 140,000 kronor till artillerikostnad
(komplettering af ammunitionsförrådet).

I det anslag, som skulle anvisas för år 1907 eller 175,000 kronor
är inräknad ersättning till vederbörande fortifikationskassör med 1,500
kronor, till 3 posthafvande underofficerare med 50 öre per man och
dag, samt ersättning till kontorsvakt, expenskostnader m. m. Intill år
1906 har af fästningsbyggnadsmedlen utbetalats särskilda arfvoden till
fortifikationsbefälhafvaren med 1,500 kronor, till arbetschefen med 600
kronor och till en posthafvande officer med 1 krona om dagen eller 365
kronor. Denna ersättning till arbetsledningen har utgått enligt nådigt
bref den 3 december 1875, hvarigenom Eders Kungl. Maj:t medgifvit,
att tillsvidare finge af extra anslagen till fästningsbyggnaderna utgå
särskilda arfvoden till fortifikationsbefälhafvare, arbetschef, posthafvande
officerare och underofficerare. Dylika arfvoden hade utgått redan före
år 1875 jämväl till fortifikationskassörer och hafva sedermera alltjämt
utbetalts för arbetena vid Karlsborgs fästning.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid, på grund af den jämförelsevis
ringa omfattningen af de befästningsarbeten, som numera skola utföras
vid Karlsborg, och med fäst afseende å den nyligen företagna löneregleringen
för officerare, genom beslut den 8 december 1905 förklarat,
att för år 1906 ifrågasatta extra arfvoden till fortikationsbefälhafvaren

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående
anslag till
fortsättande
af arbetena å
befästningarna
vid
Tingstäde.

[25.]

å Karlsborg, arbetschefen och en posthafvande officer icke må utgå,
hvaremot Eders Kungl. Maj:t genom samma beslut medgifvit, att särskild
ersättning finge för nämnda år utbetalas till fortifikationskassören
och förrådsförvaltaren därstädes med 1,500 kronor, till 3 underofficerare
å 50 öre per man och dag samt till en kontorsvakt med 243 kronor
33 öre. Fortifikationskassörerna hafva icke fått sina aflöningsförhållanden
reglerade efter år 1875, vid livilket förhållande det torde få anses obilligt
att nu indraga denna förmån, som under flere år utgått, och det
synes mig icke heller lämpligt att nu ifrågasätta indragning af den
särskilda ersättning, som vant tillerkänd de posthafvande underofficerarna.
Med ifrågavarande arbetens nära förestående afsilning upphöra
gifvetvis dessa utgifter)).

Emot beviljande af nu äskade anslagsbelopp till fortsättande af
arbetena å Karlsborgs fästning har utskottet icke haft något att erinra
och hemställer alltså,

att Riksdagen må af den för fortsättande af arbetena
å Karlsborgs fästning beviljade summan, 500,000 kronor,
å extra stat för år 1907 anvisa 175,000 kronor.

Befästningarna vid Tingstäde.

26:o) Uti punkten 25 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att utaf det för fortsättande af arbetena ä befästningarna
vid Tingstäde beviljade beloppet, 750,000 kronor, å extra stat
för år 1907 anvisa 250,000 kronor.

Beträffande detta anslag har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört, att, enligt det vid Kungl. Maj:ts proposition till 1905 års
lagtima Riksdag fogade statsrådsprotokollet för den 14 januari samma år,
vore kostnaderna för befästningarna vid Tingstäde numera beräknade
till 1,000,000 kronor, hvaraf 250,000 kronor af Riksdagen anvisats före
den år 1906 ingångna tredje eller sista perioden af den beräknade tiden
för dessa arbetens utförande. På Kungl. Maj:ts förslag beviljade
Riksdagen återstående 750,000 kronor och anvisade däraf för år 1906
en tredjedel eller 250,000 kronor. För fullbordandet af ifrågavarande
befästningar skulle således återstå att anvisa 500,000 kronor.

Arméförvaltningen å artilleri- och fortifikationsdepartementen hade
med tillstyrkan af nådigt bifall öfverlämnat en af chefen för fortifika -

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

65

tio nen samt generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet gjord
framställning om anvisande af ytterligare en tredjedel utaf det för
ifrågavarande ändamål beviljade anslaget.

Därjämte har departementschefen erinrat, att några särskilda arfvoden
till fortifikationsbefälhafvaren eller annan fortifikationen tillhörande
personal, tjänstgörande vid denna fästningsbyggnad, ej blifvit af Kungl.
Maj:t beviljade.

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
får utskottet hemställa.

att Riksdagen må utaf det för fortsättande af arbetena
å befästningarne vid Tingstäde beviljade beloppet,
750,000 kronor, å extra stat för år 1907 anvisa

250,000 kronor.

Bodens fästning.

27:o) Kungl. Maj:t har under punkten 26 af denna hufvudtitel
föreslagit Riksdagen att till fortsättande af arbetena vid Boden på extra
stat för år 1907 anvisa 1,575,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva
utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

FortifikatsonsSjehof.

Nya byggnader för armén.

28:o) Under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t uti punkten 27
föreslagit Riksdagen att utaf den vid 1904 års Riksdag till uppförande
af nya byggnader för armén beviljade summan, 6,800,000 kronor, å extra
stat för år 1907 anvisa 2,100,000 kronor.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen härom anfört följande:

»På förslag af Eders Kungl. Maj:t beviljade 1904 års Riksdag till
uppförande af nya byggnader för armén 6,800,000 kronor samt anvisade
däraf för påbörjandet af nya kasernetablissemang till Dalregementet,
Bill. till Rihsd. Prof. 1906, 4 Sami. 1 A fel. 5 Häft. 9

Angående
anslag till
fortsättande
af arbetena
vid Boden.

[26.]

Angående
anslag till
uppförande af
nya byggnader
för armén.

[27.]

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Hälsinge och Västerbottens regementen, Jämtlands fältjägarregemente
och Västernorrlands regemente 500,000 kronor för år 1905, att utgå
från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond öfverförda
summan 6,500,000 kronor. Vid 1905 års lagtima Riksdag anvisades
ytterligare 2,100,000 kronor eller tredjedelen af det återstående
beviljade beloppet, att utgå med 500,000 kronor från nämnda, till statsverkets
kassaförlagsfond öfverförda summa och med 1,600,000 kronor
å extra stat.

Hos sistnämnda Riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t därjämte, att
till uppförande af nya byggnader för armén måtte ytterligare beviljas

19,700,000 kronor samt däraf å extra stat för år 1906 anvisas 4,400,000
kronor för påbörjandet af nya kasernetablissemang till Lifregementets
grenadjärer, Första och Andra lifgrenadjärregementena, Västgöta regemente,
Upplands infanteriregemente, Skaraborgs, Södermanlands, Kronobergs,
Jönköpings, Älfsborgs, Bohusläns, Kalmar och Värmlands regementen
samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

Sedan statsutskottet af styrkt Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del,
blef detsamma af Riksdagen afslaget. I skrifvelse den 20 maj 1905, angående
statsregleringen för år 1906 och sättet för anvisande af vissa anslagsbelopp,
anförde Riksdagen emellertid under punkt 3:o, att för beredande
af tillgång till bestridande af de under kommande år förestående kostnaderna
för kasernbyggnader och då i riksstaten för år 1906 sparats ett
af Eders Kungl. Maj:t för berörda ändamål äskadt belopp af 4,400,000
kronor, men denna utgift endast blifvit för tillfället undanskjuten för
vinnande af närmare utredning rörande förläggningsorterna för de
ifrågasatta kasernetablissemangen, Riksdagen beslutat att i riksstaten
för år 1906 uppföra ett belopp af 4,400,000 kronor, att öfverföras till
statsverkets kassaförlagsfond, dock med bibehållande af rätt för Riksdagen
att framdeles öfver detta belopp på annat sätt förfoga.

På grund af hvad i denna fråga förekommit har utredning i berörda
hänseende infordrats från vederbörande myndigheter, men till följd af
frågans vidlyftiga beskaffenhet hafva de inkomna yttrandena och beräkningarna
icke hunnit så fullständigt granskas och bearbetas, att jag nu
är i tillfälle att inför Eders Kungl. Maj:t framlägga förslag i ämnet,
utan anhåller jag att få, så fort ske kan, återkomma härtill. Då de
medel, som erfordras under år 1907 för detta ändamål, torde kunna
anvisas från de till statsverkets kassaförlagsfond afsätta belopp, lärer
ock denna angelägenhet kunna föreläggas Riksdagen och af Riksdagen
behandlas utan sammanhang med hufvudtitelns reglering i dess helhet.

För närvarande måste alltså frågan om anslag till uppförande af

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

67

nya byggnader för armén inskränkas till en framställning hos Riksdagen
om anvisande af ytterligare medel utaf den summa, som redan
beviljats, och som i första hand är afsedd att användas för uppförande
af nya kasernetablissemang till först omförmälda fem, i landets nordligare
delar förlagda regementen. Vid tre af dessa etablissemang äro
arbetena redan påbörjade och vid de två återstående komma de att
taga sin början, så fort omständigheterna medgifva».

Emot Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke utskottets
haft något att erinra, men torde, i likhet med hvad de två senast före- yttr''mdegående
åren skett, 500,000 kronor af det nu äskade beloppet, 2,100,000
kronor, böra tagas från den af 1902 års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond
öfverförda summan, 6,500,000 kronor, däraf numera återstå

2,250,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må utaf den vid 1904 års Riksdagtill
uppförande af nya byggnader för armén beviljade
summan, 6,800,000 kronor, för år 1907 anvisa 2,100,000
kronor att utgå, 500,000 kronor från den af 1902
års Riksdag till statsverkets kassaförlagsfond öfverförda
summan, 6,500,000 kronor, och återstoden,

1,600,000 kronor, å extra stat.

Intendenturbehof.

Anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och fordon vid trängen.

29:o) Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 28 föreslagit
Riksdagen att af den till anskaffning af utrustningspersedlar för
hästar och fordon vid trängen beviljade summan, 124,000 kronor, på
extra stat för år 1907 anvisa återstoden eller 62,000 kronor.

Departementschefen har i detta ämne erinrat, att Kungl. Maj:t af

1905 års lagtima Riksdag äskade ett extra anslag för innevarande år
af 130,000 kronor till anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och
fordon vid trängen, samt att Riksdagen, som ansåge, att ifrågavarande
anslagsbehof kunde begränsas till 124,000 kronor, att fördelas på två
år, beviljade för ändamålet denna summa samt anvisade däraf för år

1906 å extra stat 62,000 kronor.

Angående anslag
till
anskaffning
af utrustningspersedlar
för
hästar och
fordon vid
trängen.

[28.]

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Angående anslag
till
komplettering
af arméns
sanitetsmateriel.

[29.]

Med tillstyrkande af bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
hemställer utskottet,

att Riksdagen må af den till anskaffning af utrustningspersedlar
för hästar och fordon vid trängen
beviljade summan, 124,000 kronor, på extra stat för
år 1907 anvisa återstoden eller 62,000 kronor.

Komplettering af arméns sanitetsmateriel.

30:o) I punkten 29 af fjärde hufvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att af det för kompletterande af arméns sanitetsmateriel
beviljade anslag, 211,260 kronor, på extra stat för år 1907 anvisa återstoden
eller 71,260 kronor.

Beträffande denna framställning bär departementschefen till statsrådsprotokollet
erinrat, hurusom Kungl. Maj:t uti den till 1905 års lagtima
Riksdag aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof föreslagit Riksdagen att för kompletterande af arméns sanitetsmateriel
å extra stat för år 1906 anvisa 211,260 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att af omliänderhafvande medel under år 1905 förskjuta

100,000 kronor, att af nämnda anslag ersättas, samt att Riksdagen,
som icke funnit något att erinra mot förevarande anslagsbehof, men
ansett, att tiden för materielens anskaffning lämpligen kunde utsträckas
till tre år, på det sätt bifallit Kungl. Maj:ts förslag, att Riksdagen för
ifrågavarande ändamål beviljade det äskade beloppet, 211,260 kronor,
samt däraf anvisade för år 1906 å extra stat 140,000jkronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att af omliänderhafvande medel under år 1905 däraf
förskjuta 70,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må af det för kompletterande af arméns
sanitetsmateriel beviljade anslag, 211,260 kronor,
på extra stat för år 1907 anvisa återstoden eller
71,260 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

69

Ordnande af landsformsförråd.

31 :o) Kungl. Maj:t liar uti punkten 30 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till ordnande af landstormsförråd å extra stat för
år 1907 anvisa 150,000 kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet
anfört, att han i sitt yttrande angående ordinarie anslaget till landstormen
redogjorde för de åtgärder, som dittills vidtagits för landstormens
organisation, äfvensom för ett af chefen för generalstaben väckt
förslag om sådan ändring, i den ursprungliga planen därför, att landstormsområdena
af första klassen skulle ökas med tolf. Enligt hvad
departementschefen därvid anförde, vore han dock icke nu i tillfälle att
framlägga någon plan för en utvidgad organisation af landstormen, vid
hvilket förhållande högre anslag än det för de två första öfvergångsåren
af Riksdagen beviljade nu ej syntes böra äskas.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, hemställer

att Riksdagen må till ordnande af landstormsförråd
å extra stat för år 1907 anvisa 150,000 kronor.

Nya uniformer för armén.

32:o) I punkten 31 af denna hufvudtitel bär Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att för anskaffning af nya uniformer för armén bevilja

6,528,000 kronor och däraf å extra stat för år 1907 anvisa 1,305,600
kronor.

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet
anfört följande:

»Uti sin förut omförmälda underdåniga skrifvelse den 20 november
1905 har generalintendenten gjort framställning om extra anslag för
anskaffande af nya uniformer för armén. Till eu början redogör han
därvid för de försök, hvilka blifvit anställda för utrönande af den lämpligaste
uniformsfärgen, och har i detta hänseende hufvudsakligen anfört
följande.

Angående anslag
till anordnande
af
landstormsförråd.

[30.]

Angående anslag
till anskaffning
af
nya uniformer
för armén.

[31.]

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

De första försöken med olika nniformsfärger verkställdes redan år
1899 och afsågo att utröna, hvilken färg vore den »taktiskt fördelaktigaste».
Dessa försök, som utfördes vid Svea lifgarde, Svea artilleriregemente,
Norrlands artilleriregemente och infanteriskjutskolan å
Rosersberg, omfattade allenast en jämförelse, med afseende å synligheten
i terrängen, mellan olika färgnyanser af blått kläde och utföllo till
fördel för den ljusblå uniformsfärgen, hvilken visade sig vara taktiskt
fördelaktigare än såväl den mörkblå som den mellanblå. Man hade
emellertid långt förut eller på 1880-talet, vid försök att erhålla en lämplig
färg på artilleriets fordon, funnit, att deras nuvarande gråbruna
färg vore den bästa för att på större afstånd skydda dessa fordon för
upptäckt. Vidare visade erfarenheten från senaste kriget i Sydafrika,
hurusom gulbruna eller s. k. khaki uniformsfärger uti härvarande terrängförhållanden
vore taktiskt fördelaktigast. Dessa omständigheter riktade
uppmärksamheten därpå, att försöken för utrönande af lämpligaste uniformsfärgen
för armén borde utsträckas till att omfatta jämväl andra färger
än den nationella blå. I början af år 1902 erhöll sålunda generalintendenten
af dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
befallning att inkomma med plan för förnyade försök att
»finna den färg, som borde fastställas för arméns uniform skläde».
Sedan en dylik plan blifvit utarbetad, anbefalldes genom generalorder
den 21 mars samma år, att förnyade försök skulle utföras förmedelst
skjutningar och vid artilleriet jämväl medelst riktöfningar mot mål af
7 olika färgnyanser, nämligen ljusblått, gråblått, gråblått i blått, gråblått
i grått, fjällgrått, gulbrunt och gråbrunt. I rapporterna öfver
dessa försök skulle vederbörande chef »yttra sin bestämda mening,
hvilken af de pröfvade färgerna, han med hänsyn till minsta eldverkan
— största svårigheten för riktning — funnit lämpligast». Försöken
utfördes under sommaren 1902 vid Svea lifgarde, Norrlands artilleriregemente,
infanteriskjutskolan å Rosersberg och skjutskolorna för fältartilleriet
samt omfattade, förutom ofvannämnda, af Eders Kungl. Maj:t
till pröfning anbefallda färger, äfven andra olika färger. Skjutningarna
och de vid artilleriet anbefallda riktöfningarna utfördes mot figurer och
bulvaner, som voro belagda med tyg eller papper i de olika färgerna,
och under förhållanden, hvilka med afseende å målens bakgrund, belysning,
den skjutande afdelningens plats m. in. så vidt möjligt växlade,
hvarjämte utförliga protokoll fördes i enlighet med därom gifna, detaljerade
bestämmelser. Vidkommande det vunna resultatet af dessa försök
kunde man säga sig hafva funnit, att icke någon bestämd färgnyans,
till följd af den mängd olika färgskiftningar, som i vårt lands

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

71

natur förekomme, visat sig vid. alla tillfällen äga ett bestämdt företräde
framför alla andra, utan att ur taktisk synpunkt liufvudsaken vore att
använda en färg, som icke vore för mörk samt därjämte hade en obestämd
skiftning. Af dessa försök hade sålunda framgått, att arméns uniformskläde
borde ur taktisk synpunkt äga dylik färgton, en erfarenhet,
som äfven blef bestämmande vid fastställandet år 1904 af kläde för
arméns kappor.

Ytterligare jämförande försök med olika uniformskläden ansågos
emellertid af nöden, hvarför på grund af nådigt bref den 29 april
1904 och generalorder samma dag sådana försök skulle anställas vid
Karlskrona grenadjärregemente, Norrbottens och Västernorrlands regementen
samt Upplands artilleriregemente. Försöken skulle fortgå
äfven under vintertiden och rapport om desamma före den 1
april 1905 ingifvas till statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet.
De kläden, som sålunda under en tid af 6—8 månader pröfvades,
voro mörkblått kommiss, det för armén fastställda kappklädet, det
inom tyska armén sedan år 1903 till »litewkan» använda grå klädet
samt det inom österrikiska armén brukliga gäddgrå klädet. Försöken
verkställdes dels genom skjutningar och riktöfningar för profvande af
olika eldverkan eller svårighet för riktning mot mål af de skilda färgerna,
dels med trupp, iförd persedlar af ofvannämnda färger för utrönande
af truppens, på uniformsfärgen beroende större eller mindre
grad af synlighet, allt för att ådagalägga, huru mycket »taktiskt farligare»
den ena färgen vore än den andra. De resultat, som af dessa
försök uppnåddes, utföllo till förmån för det för svenska armén fastställda
kappklädet, hvilken utgång sålunda ytterligare bekräftade den
redan förut vunna erfarenheten om den ljusa obestämda färgens företräde
såsom uniformsfärg för armén.

Erfarenheten från japansk-ryska kriget öfverensstämde äfven fullständigt,
med hvad resultaten från de vid svenska armén anställda försök
för utrönande af lämpligaste uniformsfärgen vitsordade. Också
hade i Japan sedan juli månad nästlidet år arméns mörka uniformer
börjat att ersättas med dylika af ljus färg i obestämd skiftning.

Då sålunda det för arméns nya kappa fastställda klädet i jämförelse
med öfriga såväl hos oss som i utlandet använda uniformskläden
visat sig Maktiskt bäst», folie det naturligtvis af sig själft, att samma
kläde borde fastställas äfven för arméns öfriga yttre beklädnadspersedlar.
Det torde nämligen icke kunna försvaras, om man ej beträffande
uniformsfärgen på förhand vidtagit hvarje möjlig åtgärd för att minska
de genom fiendens eld under ett krig uppkommande förlusterna. Men

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

i öfverensstämmelse med denna uppfattning, som icke kunde jäfvas,
framstode också hela arméns omuniformering, äfven hvad beträffade
liufvudbonader, rockar och byxor, såsom en bjudande nödvändighet. Det
måste nämligen gifvetvis, ej minst af moraliska skäl, undvikas, att vare
sig truppförband eller enskilda personer på grund af olika uniformsfärger
vore olika utsatta för fiendens eld. Om således all personal,
oberoende af truppslag'', borde kafva en till färgen lika uniform, så
vore det icke mindre nödvändigt, att samtliga till denna uniform hörande
klädespersedlar äfven vore sinsemellan i färgen lika. Det hade nämligen
genom de anställda försöken visat sig, att vid samtidigt användande
af mörka och ljusa persedlar, den mörka färgen alltför skarpt
framträdde bredvid den''ljusa, ett förhållande, som vid uniformsfärgens
bestämmande äfven måste beaktas.

Genom de utförda försöken med olika uniformskläden hade man
sålunda funnit, att uniformen borde hafva en för all personal och alla
persedlar af kläde lika färg, samt att denna färg borde vara densamma
som färgen hos det för armén fastställda kappklädet af 1904 års modell.

Beträffande vidare den tid, som kräfdes för öfvergången till: denna
enhetsfärg, vore det af vikt, att densamma så mycket som möjligt begränsades.
Det gällde nämligen att snarast möjligt få en mobiliseringsbehofvet
motsvarande, lämplig fältdräkt, eller med andra ord att, förutom
kappor, för hvilka ny modell, såsom nämndt, redan blifvit fastställd,
erhålla en ny uppsättning af liufvudbonader, rockar och byxor,
beräknad efter en omgång för man till hela armén. Med användande
af de nuvarande ordinarie munderingsanslagen skulle emellertid, enligt
gjorda beräkningar, för en dylik uppsättning, om den ens blefve möjlig
att genomföra, erfordras alldeles för lång tid, omkring 20 år. Det ordinarie
anslaget vore ju, som bekant, ej beräknadt för annat än underhåll
samt en endast småningom skeende omsätttning af redan befintliga
persedeltillgångar. Af skäl, som redan anförts, vore det dock oförsvarligt,
om man under längre tid afsåge att blanda mörka och ljusa
uniformer om hvarandra, hvarför man antingen måste afstå från att
söka genom en lämpligare uniformsfärg skydda armén för fientlig eldverkan,
eller ock bereda erforderliga extra medel till genomförande af
arméns snara omuniformering. Storleken af det belopp, som skulle
erfordras för denna omuniformering, hade med ledning al de vid Positionsartilleriregementet
nu gällande prissättningar beräknats till 6,528,386
kronor 44 öre. Häruti inginge dock icke någon kostnad för kappor,
hvilka antagits kunna anskaffas förmedelst ordinarie anslagstillgångar.
Den nu beräknade anskaffningskostnaden grundade sig emellertid på de

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

73

för närvarande gällande mobiliseringsplanerna. I den mån manskapsstyrkan
på grund af nya mobiliseringsplaner eventuellt ökades, uppkomma
också njm kostnader, att af skäl, som förut nämnts, genom
extra ordinarie anslagsmedel bestridas.

Ur uteslutande militär synpunkt vore det naturligtvis fördelaktigast
ju hastigare omuniformeringen blefve genomförd, då armén dessförinnan
icke kunde anses vara fullt krigsberedd. A andra sidan måste emellertid
jämväl hänsyn af ekonomisk och teknisk art i någon mån beaktas.
För att nämligen kapporna, såsom nämndt, skulle kunna anskaffas med
anlitande endast af det ordinarie munderingsanslaget, kräfdes minst
omkring fyra år, en tid, som dessutom ställde sig icke allt för ogynnsam
för tillverkning af öfriga persedlar, om arbetet med dem skulle
kunna utföras till rimligt pris samt på ett godt och omsorgsfullt sätt.
Ville man i dessa afseenden hafva största möjliga garantier, borde
arbetet öfverlåtas till de olika truppförbanden själfva, där yrkesskickliga
arbetare funnes att tillgå, och där man vunnit erfarenhet om behöfliga
storlekar m. fl. på arbetet inverkande omständigheter. Med anledning
häraf och för att arbetet sålunda lämpligen skulle kunna decentraliseras,
borde anskaffningen af den nya uniformen jämnt uppdelas med en fjärdedel
årligen på alla såväl truppförband som persedlar. Härigenom blefve
vid infanteriet eu bataljon af hvarje regemente årligen försedd med ny
uniform, och man undginge flera af de olägenheter, som skulle uppstå,
om tillverkningen anordnades för delnings vis, truppslagsvis eller persedelvis,
då i förstnämnda bägge fall allt för stor koncentrering af
arbetet till skada för både pris och utförande icke kunde undvikas,
samt i senare fallet man finge den blandning af ljusa och mörka
beklädnadspersedlar, som särskilt ansetts vara taktiskt farlig.

Rörande slutligen frågan om hvilka modeller borde fastställas för
de hufvudbonader, rockar och byxor, som skulle vid arméns omuniformering
anskaffas, torde denna fråga icke nu omedelbart kräfva sin
lösning, helst de medel, hvilka skulle för ifrågavarande ändamål äskas,
ej komme att blifva tillgängliga förrän under år 1907. Redan nu torde
dock kunna sägas, att, beträffande rockar och byxor, de försökta typerna,
motsvarande en bekväm jaktdräkt, visat sig ändamålsenliga, hvaremot
frågan om lämpligaste hufvudbonad ännu måste anses sväfvande och
ölost, enär de pröfvade hattarne befunnits vara för tunga samt äfven
till formen något hinderliga. Modellfrågan hade i detta sammanhang
berörts endast för att visa, hurusom densamma icke borde utgöra någon
anledning till fördröjande af den nödvändiga omuniformeringens genomförande.

Bih. till Rilcsd. Frat. 1006. 4 Sand. 1 Afd. 5 Flöjt.

10

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har generalintendenten
i underdånighet hemställt, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen
aflåta proposition om anvisande på extra stat af 6,528,000 kronor,
att utgå med 1,632,000 kronor under hvart och ett af åren 1907—
1910 till anskaffande af hufvudbonader, rockar och byxor af den för
arméns kappor fastställda färg, beräknadt efter en omgång för man
och afsedt för hela armén.

Mot den af generalintendenten sålunda gjorda framställningen har
arméförvaltningen å intendentsdepartementet uti underdånigt yttrande
af den 28 november 1905 förklarat sig icke hafva något att erinra.
Utrustningskommissionen har uti infordradt utlåtande af den 7 december
samma år angående den föreslagna färgen å de nya uniformerna
anfört, att, då det af den utredning, generalintendenten inför Eders
Kungl. Maj:t förebragt, framginge, att det för arméns nya kappa fastställda
klädet i jämförelse med öfriga såväl hos oss som i utlandet
använda uniformskläden visat sig »taktiskt bäst», och, enär i hvarje fall,
oberoende af klädets färg, extra anslag, i enlighet med hvad generalintendenten
framhållit, vore oafvisligen nödvändiga för att bringa intendenturutrustningen
i sådant läge, att armén vore fullt mobiliseringsberedd,
ville utrustningskommissionen, ehuru kommissionen rörande den
föreslagna färgen å ifrågavarande beklädnadspersedlar såge eu viss
olägenhet i att denna ej vore nationell, samt att kläde i denna färg
på grund af sin ljushet komme att kräfva stora kostnader för rengöring
och tvätt — ett fel, som för öfrigt vore gemensamt för alla andra kläden
i ljusa färgnyanser — i underdånighet såsom sin mening framhålla,
att under förutsättning att erforderliga extra medel till genomförande
af arméns snabba omuniformering af Riksdagen beviljades, hufvudbonader,
rockar och byxor, beräknade efter en omgång per man borde tillverkas
i samma färg som arméns kappor af 1904 års modell.

Från kommissionens beslut om detta utlåtande var endast en af
dess medlemmar skiljaktig, nämligen chefen för fortifikationen, hvilken
enligt kommissionens protokoll framhållit, att han icke vare sig af de
utförda försöken eller af egna iakttagelser kände sig öfvertygad om
den gråa färgens öfverlägsenhet framför de ljusare färgnyanser i blått,
som användas vid ingenjörtrupperna och vissa kavalleriregementen,
hvarför han för sin del yrkade på, att för ingenjörtrupperna måtte
bibehållas uniform i mellanblå färg, samt mot beslutet anmält sin reservation,
i hvad detta berörde färgen å uniformen för ingenjörtrupperna,
hvaremot han ville biträda kommissionens utlåtande i öfrigt.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

75

Frågan om arméns förseende med uniform af nytt kläde, som är i
taktiskt afseende fördelaktigare än det nuvarande, tränger till lösning.
Dess afgörande bör icke längre uppskjutas, och anskaffandet af en omgång
fältdräkter för armén af det nya klädet bör utföras inom så kort
tid, som ändamålsenligen låter sig göra.

Det torde få anses vara genom de vid armén verkställda försök
med olika uniformsfärger ådagalagdt, att färgen å det år 1904 fastställda
kappklädet är den för uppträdande i svensk terräng under flertalet
förekommande förhållanden i taktiskt afseende fördelaktigaste.
Den är nämligen i allmänhet mindre synbar än andra pröfvade färger.
Och då man icke genom en mindre lämplig färg å uniformen bör utsätta
truppen under strid — vare sig å slagfältet eller under småstrider,
skärmytslingar och patrullsammanstötningar — för onödiga eller ökade
förluster, och då det är af vikt, att egna afdelningar och patruller så
länge som möjligt blifva oupptäckta af fienden, synas dessa båda omständigheter
erbjuda tillräckliga skäl för en förändring i uniformsfärgen
af den beskaffenhet, som generalintendenten föreslagit och utrustningskommissionen
tillstyrkt.

Att med det ordinarie munderingsanslaget verkställa en omuniformering
af armén kan icke vara tillrådligt, enär en sådan åtgärd skulle
kräfva allt för lång tid. Att i samma truppförband sammanblanda ljusa
och mörka uniformspersedlar låter sig icke utan stora olägenheter göra,
enär de mörka färgerna blifva betydligt mera märkbara och framträdande
samt följaktligen taktiskt farligare än de ljusa. Ej heller kan
man låta ett truppförband i mörk uniform gå i striden bredvid ett annat
med ljus uniform. Ett sådant tillvägagångssätt förbjudes af moraliska
skäl. Häraf följer, att anskaffandet af den nya fältuniformen bör ske
under möjligast korta tid, som dock medgifver, att en i ekonomiskt
afseende lämplig anskaffningsplan utan extra ordinära fördyrande åtgärder
kan följas.

I samband med den nu ifrågasatta omuniformeringen skulle man, enligt
generalintendentens förslag och beräkningar, äfven anskaffa fullt
fältdugliga beklädnadspersedlar för depå- eller ersättningsmanskåpet,
hvars personliga fältutrustning för närvarande företer afsevärda brister.
Nödvändigheten af att den personal, som under krig afsändes från depåerna
till fälthären för att ersätta lidna förluster, är beklädd med uniform
af samma färg som fälthären torde icke särskildt behöfva framhållas.

Någon nytillverkning af uniformspersedlar i de gamla färgerna bör
hädanefter icke ifrågakomma i annan mån, än som skulle vara erforderlig
för att förbruka nu befintliga klädesupplag, därest dessa icke
skulle kunna på ett i ekonomiskt afseende tillfredsställande sätt realiseras

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

eller annorledes öfverlåtas. Men å andra sidan bör omuniformeringen,
hvarmed närmast afses att erhålla en ändamålsenlig fältbeklädnad, icke
föranleda, att slitningstiden för de gamla uniformerna göres kortare,
än hvad som med sparsamhet och en god hushållning är förenligt.

Generalintendenten har för anskaffningen af den nya fältuniformen
föreslagit en tid af fyra år. Häremot torde ur militärisk eller teknisk
synpunkt icke något vara att erinra. Af hänsyn till kostnaderna finner
jag mig dock nödsakad föreslå, att anskaffningen af de nya beklädnadspersedlarna
fördelas på fem, i stället för på fyra år, hvarigenom
för hvarje år skulle erfordras 1,305,600 kronor».

I anslutning till härofvan anförda uttalanden af generalintendenten
och vederbörande departementschef anser utskottet det vara ett oafvisligt
kraf, att landets armé vid mobilisering äger tillgång till en fältdräkt
i den färg, som erfarenheten efter noggrann pröfning visat vara
den i terrängen minst framträdande — ett skydd, som efter omständigheterna
redan, så vidt möjligt varit, gifvits den döda stridsmaterielen
vid såväl här som flotta. Utskottet vill emellertid framhålla att, efter
utskottets mening, bifall till nu förevarande framställning, som, enligt
hvad departementschefens ofvanintagna anförande till statsrådsprotokollet
ger vid handen, afser anskaffande af en omgång fältdräkter för armén
af grått kläde, icke bör utesluta möjligheten af att kunna i mån af
behof medelst nyanskaffning af erforderliga persedlar komplettera uniformer
i de gamla färgerna. Säkerligen torde rätt lång tid åtgå innan
de nu i arméns förråd befintliga munderingarna hunnit under fredstjänstgöringen
förslitas.

Utskottet, som håller före att det föreslagna grå uniformsklädet,
hvilket, enligt hvad utskottet inhämtat, redan nu ställer sig i anskaffning
något billigare än det vanliga blå klädet, framdeles, efter det en
tillverkning af detsamma i större skala blifvit igångsatt, kommer att i
pris icke oväsentligt understiga det nuvarande uniformsklädet, har af
denna anledning ansett det af Kungl. Maj:t äskade beloppet kunna
nedbringas till 6,000,000 kronor; och vill utskottet med hänsyn till
öfriga föreliggande betydande anslagslcraf under denna hufvudtitel föreslå,
att af sistnämnda summa eu sjättedel eller 1,000,000 kronor anvisas
för nästkommande år.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för anskaffning af nya uniformer
för armén bevilja 6,000,000 kronor och däraf
å extra stat för år 1907 anvisa 1,000,000 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

77

Diverse anslag.

De! frivilliga skytieväse§1 dets befrämjande.

33:o) Uti punkten 32 under denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande såsom
extra anslag för år 1907 bevilja 775,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t dels att under år 1906 för ordnande af skjutbanor samt
till bestridande af utgifter för en allmän riksskyttetäfling af tillgängliga
medel förskjuta 75,000 kronor, att af ofvanberörda anslag för år 1907
ersättas, dels ock att under följande år använda hvad af anslaget kunde
under år 1907 besparas.

Beträffande detta anslag har departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört följande:

»I den till nästlidet års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen föreslog
Eders Kungl. Maj:t Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande såsom extra anslag för år 1906 bevilja 700,000 kronor,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att följande år använda, hvad af anslaget
kunde under år 1906 besparas. Enligt hvad af dåvarande departementschefens
yttrande i denna fråga framgår, ansågs, att af denna
summa skulle kunna ej blott bestridas de vanliga kostnaderna för det
frivilliga skytteväsendet utan äfven lämnas erforderligt understöd för
anordnande af en allmän svensk-norsk skyttetäfling under innevarande år.

Af det sålunda äskade beloppet anvisade Riksdagen, med hänsyn
därtill att skytteväsendets tillväxt under den närmaste tiden icke torde
för år 1906 påfordra större ökning i statsanslaget än den under senare
åren beviljade eller 50,000 kronor årligen, allenast 600,000 kronor.

Genom nådigt bref den 2 december nästlidet år har Eders Kungl.
Maj:t fastställt plan för användande af sistnämnda belopp, hvilket därigenom
disponerats sålunda:

till skytteförbundens öfverstyrelse................................. kronor 35,100: —

■» skytteförbunden ............................................................ » 62,400: —

» fältmässigt ordnade skjutningar.............................. » 20,000: —

Transport kronor 117,500: —

Angående
anslag till
det frivilliga
skytteväsendets
befrämjande.

[32.]

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport kronor 117,500:

till skytteföreningarna:

ammunitionsbidrag, förslagsvis .............................. » 240,000

årsunderstöd, förslagsvis .......................................... » 160,000

» understöd för ordnande af skjutbanor in. in....... » 82,500

Summa kronor 600,000

I underdånig skrifvelse den 10 november 1905 har skytteförbundens
öfverstyrelses verkställande utskott anmält anslagsbehofvet för år
1907 och därvid till en början framhållit, hurusom den af Riksdagen
beslutade nedsättningen i det af Eders Kungl. Maj:t för år 1906 äskade
anslaget förauledt, dels att icke några medel funnes tillgängliga för
anordnande under detta år af en allmän skyttetäflan, dels ock att de till
understöd för ordnande af skjutbanor disponibla tillgångarna vore otillräckliga,
Ehuru frågan om anställande af en svensk-norsk skyttetäflan numera
förfallit, hade från flere skytteförbund inkommit framställningar
om åtgärders vidtagande för en allmän skyttetäflan mellan rikets samtliga
skytteföreningar, och utskottet ansåge för sin del, med hänsyn till
den stora betydelse dylika täflingsskjutningar hade för skytteintressets
tillvaratagande och främjande, det vara i hög grad önskvärd!, att medel
kunde för detta ändamål under år 1906 beredas.

Beträffande de utaf anslaget tillgängliga medlen till ordnande af
skjutbanor vore dessa i den fastställda planen upptagna till 82,500
kronor, hvilket belopp i och tor sig vore litet. För samma ändamål
hade under de fyra nästföregående åren anvisats belopp, växlande mellan
högst 139,000 och lägst 100,000 kronor. Men därtill komme, att från
omförmälda anslagspost rätteligen borde afdragas omkring 42,000 kronor,
hvilket utgjorde det sammanlagda beloppet af de ansökningar från
skytteföreningar och skytteförbund om sådana understöd, hvilka för
närvarande vore inneliggande hos öfverstyrelsen, men på grund af bristande
tillgångar icke kunnat tillstyrkas.

För att under sådana förhållanden kunna tillgodose åtminstone nu
nämnda viktiga anslagskraf under år 1906 — för anordnande af en
riksskyttetäfling samt till understöd för ordnande af skjutbanor — ansåge
skytteförbundens öfverstyrelse, oaktadt 1904 års Riksdag uttalat
den önskan, att förskott å anslaget till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande ej vidare borde ifrågakomma, icke någon annan utvägöppen
än att göra framställning om anvisande för år 1906 af ett förskott
ä 100,000 kronor från det anslag, som af Riksdagen kunde komma
att beviljas till det frivilliga skytteväsendet för år 1907.

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

79

För bedömande af de anslagsbehof, som under sistnämnda år skulle
komma att göra sig gällande, bar öfverstyrelsen meddelat, att verksamheten
inom skytteföreningarna under år 1905 varit synnerligen lifaktig,
livilket bestyrktes bland annat däraf, att 152 nya föreningar
bildats, så att dessas antal nu uppginge till 2,102. Antalet anslagsberättigade
skyttar under samma år kunde med sannolikhet beräknas
till 80,000 och komme med all säkerhet att år 1907 uppgå till 85,000,
från hvilken siffra öfverstyrelsen utgått i sina för samma år uppgjorda
anslagsberäkningar. På grund häraf erfordrades förhöjning i
samtliga de fyra hufvudgrupper, hvaruti anslaget vore uppdeladt, nämligen:
till skytteförbundens öfverstyrelse, till skytteförbunden, till skytteföreningarna
samt till skjutbanors ordnande och bestridande af öfriga utgifter.

Uti anslagsposten till skytteförbundens öfverstyrelse föresloges en ökning
från 35,100 kronor till 41,500 kronor, utgörande förhöjning i följande
utgiftsposter, nämligen:

till inköp af skyttemärken.....

arfvodet till kassaförvaltaren

» » skrifbiträden .....

tryckningskostnader.................

från 10,500 kronor till 15,000 kronor

:>> 600 » » 900 »

2,400 » » 3,000

» 2,000 » :» 3,000

Förhöjningen i anslaget till inköp af skyttemärken vore orsakad
af den betydande ökningen i antalet förvärfvade skyttemärken. Arfvodesförhöjningarna
vore betingade af de ökade göromålen å öfverstyrelsens
expedition. Genom skytteväsendets fortgående utveckling
hade kostnaderna för tryckning af blanketter, cirkulär m. m. betydligt
ökats, hvilket gjorde förhöjning i det därför afsedda beloppet behöflig.

Anslagsposten till skytteförbunden behöfde höjas från nuvarande beloppet
62,400 kronor till 80,900 kronor att sålunda disponeras:

till arfvoden åt skytteförmmdens sekreterare............... kronor 11,400:

» omkostnader för allmänna täflingsskjutningars anordnande
och öfrina af förbundens verksamhet

föranledda utgifter..................

» pris vid täflingsskjutningarna
i extra understöd åt

Dalarnas skytteförbund
Jämtlands »

Västernorrlands »

Västerbottens »

Norrbottens »

» 18,200: —

3> 45,000: —

.................. » 600

—

.................. » 800

—

................. » 400

—

.................. » 1,500

—

.................. j> 3,000

—

Summa kronor 80,900

—

BO

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Uti förenämnda utgiftsposter både förhöjningar föreslagits beträffande
anslagen till omkostnader för allmänna täflingsskjntningar med
5,200 kronor samt till pris vid dylika täflingar med 10,000 kronor äfvensom
i de extra understöden till Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens skytteförbund med tillsammans 3,300 kronor. Det hade
visat sig, att det anslag af 13,000 kronor, som hittills varit anvisadt
till bestridande af omkostnaderna för allmänna täflingsskjutningars anordnande
och öfriga af förbundens verksamhet föranledda utgifter, icke
räckt till att bestrida omkostnaderna ens för nämnda täflingar, och att
skytteförbunden haft att kämpa med ekonomiska svårigheter för verksamhetens
uppehållande. Den föreslagna ökningen uppginge till i medeltal
200 kronor för hvarje förbund. Likaledes hade det synts behöflig!,
att med anledning af det ökade antalet medlemmar i skytteföreningarna
och häraf följande större deltagande i förbundstäflingarna det till pris
vid dessa täflingar afsedda beloppet förhöjdes. Dessutom har öfverstyrelsen
ansett, att Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
skytteförbund på grund af där rådande lokala förhållanden vore i behof
af ökadt understöd.

I fråga om anslagsposten till skytteföreningarna har öfverstyrelsen
ansett, att beräkningen af det under de senare åren med två kronor
för hvarje anslagsberättigad skytt utgående årsunderstödet kunde bibehållas
oförändrad, hvaremot styrelsen förnyat sin tidigare gjorda framställning
om förhöjning af bidraget till anskaffande af fri ammunition
från tre till fyra kronor för hvarje anslagsberättigad skytt. Denna
framställning föranleddes hufvudsakligen däraf, att, sedan 6,5 mm. geväret
numera allt allmännare kommit i bruk inom skytteföreningarna,
kostnaderna för anskaffande af ammunition stigit. Med beräkning af

85,000 anslagsberättigade skyttar skulle skytteföreningarnas ärsunderstöd
alltså komma att uppgå till 170,000 kronor samt amrnunitionsbidraget
till 340,000 kronor.

I det för innevarande år utgående understödet till fältmässigt anordnade
skjutningar, 20,000 kronor, ifrågasätter öfverstyrelsen icke någon
förhöjning. Däremot anser styrelsen med hänsyn till den oupphörliga
tillkomsten af nya skytteföreningar samt genom nödvändigheten att
utvidga och förbättra äldre skjutbanor för skytteföreningar och skytteförbund,
att ett kännbart behof af ökadt understöd för ordnande af
skjutbanor förefinnes, samt föreslår, att för sådant ändamål under år
1907 måtte anvisas 147,600 kronor.

Öfverstyrelsen hemställer alltså, att framställning måtte hos Riksdagen
göras om anvisande af följande belopp för det frivilliga skytteväsendet
nämligen:

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

81

att utgå under år 1906

till anordnande af en riksskyttetäfling ....................... kronor 30,000: -—

)) understöd för ordnande af skjutbanor .................. » 70,000: —

att utgå under år 1907

till skytteförbundens öfverstyrelse «................................ »

)) skytteförbunden ............................................................. ))

)> skytteföreningarna......................................................... »

» understöd för ordnande af skjutbanor och andra
af den frivilliga skytteverksamheten föranledda
utgifter............................................................................. )>

41,500: —
80,900: —
530,000: —

147,600: —

eller tillsammans kronor .900,000: —

Skytteförbundens öfverstyrelse bär emellertid framhållit, att, därest
genom organisationen af landstormen skytteföreningarna redan under
år 1907 skulle komma att tillföras ett större antal medlemmar än nu
kunde approximativt beräknas, det för år 1907 beräknade anslaget kunde
komma att visa sig otillräckligt.

Uti häröfver afgifvet utlåtande har arméförvaltningen å civila departementet
anfört, att Riksdagen visserligen framhållit önskvärdheten
däraf, att det frivilliga skytteväsendets budget så ordnades, att beviljande
af förskott å denna anslagstitel icke vidare behöfde ifrågakomma.
Då emellertid öfverstyrelsen med framhållande af skäl, som arméförvaltningen
för sin del funne öfvertygande, ansett sig nödsakad göra
framställning om anvisande af förskott för år 1906, och då hvad öfverstyrelsen
i öfrigt anfört till styrkande af behofvet utaf den äskade
anslagshöjningen syntes vara välgrundad^ ville arméförvaltningen, med
hänsyn jämväl till det frivilliga skytteväsendets alltjämt fortgående,
betjulelsefulla utveckling, tillstyrka öfverstyrelsens framställning.

Den af skytteförbundens öfverstyrelse gjorda framställningen om
ett anslag å 900,000 kronor för år 1907 till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande skulle jag helst vilja i det stora hela förorda. Jaghyser
nämligen den uppfattningen, att den frivilliga skytteverksamheten
haft och allt fortfarande har en stor betydelse för vårt försvar, enär
dess utveckling går uti en sund och ändamålsenlig riktning samt rörelsen
uppbäres af eu varm, fosterländsk anda.

Bill. till Bilesd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft.

11

82

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

Den af öfverstyrelsen föreslagna förhållandevis starka stegringen
af anslaget från 600,000 till 900,000 kronor och det afseende, som man
måste fästa vid det allmänna önskningsmålet att icke med för stort
belopp på en gång höja ett statsanslag, nödga mig emellertid att undersöka,
huruvida icke, utan alltför afsevärda olägenheter, en nedsättning skulle
kunna äga rum beträffande vissa af de föreslagna medelsanvisningarna.

Hvad angår anslagsposten till skytteförbundens öfverstyrelse torde det
för inköp af skyttemärken afsedda beloppet, 15,000 kronor, kunna
bibehållas vid 10,500 kronor. För begränsning af de utgifter, som utgå
för detta ändamål, synes man böra, därest så skulle visa sig erforderligt,
höja fordringarna för förvärfvandet af dylika utmärkelsetecken, en åtgärd,
som för öfrigt lärer betingas af skjutskicklighetens utveckling och det
allmännare användandet af tidsenligare, träffsäkrare gevär. I öfrigt
synes ersättningen till skrifbiträden kunna minskas från föreslagna 3,000
till 2,750 kronor, och enahanda nedsättning torde kunna drabba tryckningskostnaderna.
Härigenom skulle en minskning af 5,000 kronor i
det äskade beloppet, 41,500 kronor, uppstå, och anslagsposten kunna
begränsas till 36,500 kronor.

Äfven det begärda anslaget till skytteförbunden torde kunna något
minskas. Genom att beräkna omkostnaderna för allmänna täflingsskjutningars
anordnande och öfriga af förbundens verksamhet föranledda utgifter
till i medeltal 600 kronor i stället för föreslagna 700 kronor för hvarje
skytteförbund vinnes en besparing af 2,600 kronor, då såsom bekant
antalet skytteförbund inom riket utgör 26. Ökningen af anslaget till
pris vid täflingsskjutningarna synes för närvarande kunna begränsas
till 5,000 kronor och detsamma sålunda bestämmas till 40,000 kronor
i stället för begärda 45,000 kronor. Ifrågavarande anslagspost skulle
genom dessa båda nedsättningar minskas med 7,600 kronor, eller från
föreslagna 80,900 till 73,300 kronor.

Skytteförbundens öfverstyrelse har föreslagit, att det till skytteföreningarna
utgående ammunitionsbidraget skulle ökas från tre till fyra
kronor för hvarje anslagsberättigad skytt. Mig synes, att en höjning
af detta bidrag bör äga rum till det af öfverstyrelsen föreslagna beloppet,
men höjningen torde lämpligen böra ske efter hand i jämbredd med
den ökade användningen af 6,5 mm. gevär vid de frivilliga skjutöfningarna,
hvarför för år 1907 ammunitionsbidraget synes kunna bestämmas
till 3 kronor 25 öre för hvarje anslagsberättigad skytt. Härigenom
skulle med en beräkning af 85,000 anslagsberättigade skyttar ammunitionsbidraget
i sin helhet uppgå till 276,250 kronor i stället för beräknade
340,000 kronor, motsvarande en minskning af 63,750 kronor.

Statsutskottets Utlåtande N;o 5.

83

Anslagsposten till understöd för ordnande af skjutbanor och andra
af den frivilliga shjtteverksamheten föranledda utgifter är af skytteförbundens
öfverstyrelse upptagen till 147,600 kronor. Det vill dock
synas, som om detta i och för sig mycket angelägna behof skulle kunna
tillgodoses med ett årligt belopp af omkring 125,000 kronor. För anslagssummans
utjämnande torde beloppet för år 1907 böra bestämmas
till 123,950 kronor. Minskningen är således 23,650 kronor.

Med iakttagande af ofvan ifrågasatta, till 100,000 kronor uppgående
nedsättningar uti de särskilda anslagsbeloppen skulle anslaget i sin
helhet utgöra 700,000 kronor, nämligen:

till skytteförbundens öfverstyrelse ........................

» sky tteför bunden......................................................

» fältmässigt ordnade skjutningar .....................

» skytteföreningarna: årsunderstöd .....................

ammunitions bidrag ........

» understöd för ordnande af skjutbanor m. m.

kronor

»

»

»

)>

36,500

73,300

20,000

170,000

276,250

123,950

Summa kronor 700,000

Skytteförbundens öfverstyrelse har tillika föreslagit, att utöfver det
för år 1907 afsedda anslagsbeloppet skulle anvisas 100,000 kronor, att
förskottsvis utgå redan under år 1906, nämligen 70,000 kronor för ordnande
af skjutbanor och 30,000 kronor till anordnande af en riksskyttetäfling.

Med anledning däraf att till det frivilliga skytteväsendet under de
senaste åren beviljats mindre anslag, än hvad som blifvit äskadt, finnes
för år 1906 till ordnande af skjutbanor och andra af den frivilliga
skytteverksamheten föranledda utgifter att disponera endast omkring
82,500 kronor — beloppet är ännu icke till siffran definitivt kändt —
hvilken summa i betraktande af det stora antalet ansökningar om
understöd för skjutbanors ordnande med all säkerhet torde vara tagen
i anspråk under de båda första månaderna innevarande år. Det synes
mig i hög grad önskvärdt, att man i detta afseende kunde träda hjälpande
emellan, men då jag, i öfverensstämmelse med mitt nyss gjorda
uttalande, anser, att det årliga anslaget för ordnande af skjutbanor
in. m. bör utgöra omkring 125,000 kronor, torde det föreslagna beloppet,
70,000 kronor, böra nedsättas till 45,000 kronor.

Det är eu. inom det frivilliga skytteväsendet allmänt utbredd önskan,
att en riksskyttetäfling måtte komma till stånd år 1906. Denna
önskan torde emellertid icke kunna förverkligas utan statens medver -

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Utskottets

yttrande.

Angående
anslag till
understöd åt
svenska föreningen
Röda
korset.

[33.]

kan. En sådan täfling'' har helt visst en stor betydelse för den frivilliga
skytteverksamheten, men den har äfven en stor betydelse ur allmänt
nationell synpunkt. I betraktande häraf synes det mig i hög
grad önskvärd!, att ett belopp af 30,000 kronor äskas af Riksdagen
att utgå under år 1906».

Utskottet, som icke anser sig böra frångå den af 1904 års Riksdag
uttalade mening, att förskott å förevarande extra anslag icke längre
böra ifrågakomma, kan icke tillstyrka bifall till Kung! Maj:ts framställning
i hvad densamma afser medgifvande för Kungl. Maj:t att under
innevarande år för ordnande af skjutbanor samt till bestridande af utgifter
för en allmän riksskyttetäfling af tillgängliga medel förskjuta

75,000 kronor, utan synes det utskottet tillkomma det frivilliga skytteväsendets
målsmän att tillse, det de årliga utgifterna för skytteverksambeten
hållas inom beloppet af de för ifrågavarande rörelse förefintliga
medel af allmän eller enskild natur.

Hvad beträffar det af Kungl. Maj:t till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande under år 1907 äskade belopp, synes visserligen den alltjämt
fortgående utvecklingen af denna rörelse för sistnämnda år kräfva
ett högre anslag af allmänna medel än det för innevarande år beviljade,
men finner utskottet sig icke kunna förorda större förhöjning af
anslaget än med 50,000 kronor, eller med det belopp, hvarmed ifrågavarande
anslag under hvart och ett af de senare åren ökats.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande såsom extra anslag för
år 1907 beviljar 650,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att under följande år använda hvad af anslaget
kan under år 1907 besparas.

Understöd åt svenska föreningen Röda korset.

34:o) Kungl. Maj:t har i punkt 33 af denna hufvudtitel föreslagit
Riksdagen att till understöd åt svenska föreningen Röda korset å extra
stat för år 1907 anvisa 10,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
under följande år använda hvad af anslaget kunde under år 1907
besparas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

85

Departementschefen har beträffande detta anslag till statsrådsprotokollet
anfört följande:

»Genom särskilda underdåniga skrifvelse!- af den 16 november nästlidet
år har svenska föreningen Röda korsets öfverstyrelse anhållit, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes dels fastställa uppgjorda förslag till stadgar
för föreningen och dess öfverstyrelse, dels ock hos Riksdagen göra framställning
om ett anslag af 10,000 kronor till utvidgande af Röda korsets
verksamhet.

Enligt den organisation af föreningen, som sålunda blifvit Eders
Kungl. Maj:ts pröfning underställd, skulle svenska Röda korset utgöras
af tre särskilda föreningar, nämligen: Röda korsets förening för frivillig
sjukvård i krig, Röda korsets kvinnoförening samt föreningen Röda
korsets sjuksköterskehem, en hvar af dessa föreningar med särskilda
stadgar samt särskild styrelse.

Röda korsets förening för frivillig sjukvård i krig skulle hafva till
hufvudsaklig uppgift att förbereda upprättandet af de sjukvårdsanstalter,
som vid krigstillfälle vore erforderliga inom olika områden af landet, äfvensom
att i öfrigt vidtaga åtgärder för befordrande af dessa anstalters
verksamhet, För möjliggörandet af denna uppgift skulle föreningen
söka anskaffa bidrag af penningar och erforderlig materiel såsom sjukvårdsattiralj
och behöfliga inventarier samt träffa aftal med läkare,
ekonomi- och annan personal om biträde vid dessa sjukvårdsanstalter.
Röda korsets kvinnoförening hade, i stort sedt, att förse dessa anstalter
med nödiga sjukvårdspersedlar och förbandseffekter samt föreningen Röda
korsets sjuksköterskehem att fylla Röda korsets behof af utbildade sjuksköterskor.

Dessa tre föreningar skulle, jämlikt förenämnda stadgeförslag,
ställas under en gemensam öfverstyrelse med uppgift att söka på allt
sätt befordra Röda korsets utveckling inom landet och att medverka
till en sådan organisation och planmässig förberedelse under fred, att
Röda korset blefve i stånd att lämna snar och kraftig hjälp åt sårade
och sjuka i krig på det sätt, som vore bäst ägnadt att direkt understödja
svenska härens och flottans sjukvårdsväsende. Särskild! skulle
denna öfverstyrelse hafva sin uppmärksamhet riktad på nödvändigheten
däraf, att de militära synpunkterna blefve vederbörligen beaktade, på
det att Röda korsets förberedelsearbete och verksamhet i krig måtte
på lämpligt sätt ansluta sig till rikets allmänna försvarsplan och till
det militära sanitetsväsendet i krig. Öfverstyrelsen skulle bestå af tio
ledamöter, däraf tre skulle utses af Eders Kungl. Maj:t eller af den
myndighet, Eders Kungl. Maj:t bestämde. Dess räkenskaper och för -

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vältning skulle årligen före mars månads utgång vara granskade af
revisorer, utsedda på enahanda sätt som omförmälda tre ledamöter i
öfverstyrelsen.

Såsom högsta organ för hela det svenska frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig skulle ett centralråd inrättas, hvilket i fred hade att förmedla
samverkan mellan de arbetande föreningarna, Drottning Sophias förening
och svenska föreningen Röda korset. Vid krigstillfälle skulle äfven
Sophiaföreningen träda under Röda korsets tecken samt centralrådet
utrustas med befogenhet och ansvar såsom hela det svenska frivilliga
sjukvårdsväsendets högsta ledande myndighet och äga att, i samråd med
vederböimnde militära myndigheter, genom vederbörande öfverstyrelser
vidtaga alla de åtgärder, som erfordrades för förverkligandet af föreningarnas
syftemål; och lärer framställning till Eders Kung! Maj:t vara
att förvänta om fastställande af stadgar jämväl för centralrådet.

I detta ärende hafva yttranden inhämtats från chefen för generalstaben,
arméförvaltningen å intendentsdepartementet och medicinalstyrelsen,
hvilka, då det bistånd, föreningen Röda korset afsåge att lämna
den militära sjukvården i krig, vore både afsevärdt och synnerligen
välbehöfligt, samtliga tillstyrkt bifall till föreningens begäran om statsunderstöd.
Marinöfverläkaren har äfven afgifvit. utlåtande i ärendet.

Den betydelse, som ett planenligt ordnadt och i fred väl förberedt
frivilligt sjuk vår dsväsende har i krig, torde vara så allmänt insedd och
erkänd, att därom icke behöfver särskildt ordas. I öfverensstämmelse
med sin uppgift företräder föreningen Röda korset den frivilliga militära
sjukvården, och Eders Kungl. Maj:t har under de två senaste åren
uppmuntrat och stödt föreningens verksamhet genom att af tillgängliga
medel tilldela densamma understöd med 1,500 kronor för hvartdera året.

Nu gäller det emellertid att planlägga och ordna det frivilliga militära
sjukvårdsväsendet i dess helhet. Men för ändamålet kräfves ökadt
anslag, och det belopp, som föreningen Röda korset äskat, kan från
min sida icke föranleda någon tvekan att hos Eders Kungl. Maj:t förorda
föreningens framställning. Med all visshet kommer detta belopp
att mångfaldigt återgäldas, om och när vårt fädernesland till sitt försvar
måste kalla sina söner under vapen.

Genom den rätt, som enligt de ingifna förslagen till stadgar förbehållits
Eders Kungl. Maj:t att utse ledamöter i Röda korsets öfverstyrelse
och revisorer att granska dess räkenskaper, anser jag tillräcklig
garanti och kontroll vara beredd för det begärda understödets ändamålsenliga
användande. I öfrigt synes det mig lämpligt, att, därest
Riksdagen beviljar medel för ifrågavarande ändamål, dessa ställas till

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

87

förfogande af Röda korsets öfverstyrelse, att användas enligt plan, som
på öfverstyrelsens förslag af Eders Kung! Maj:t fastställes, och i öfverensstämmelse
med de närmare bestämmelser härom, som kunna af Eders
Kungl. Maj:t blifva meddelade.

Det torde icke behöfva tilläggas, att föreskrifterna rörande den
nya organisationen böra så affattas, att erforderlig samverkan mellan
den militära och den frivilliga sjukvården i fält kommer att betryggas,
och att sålunda den senare kommer att få nödig anslutning till den förra.»

Under åberopande af hvad nu blifvit anfördt har departementschefen,
efter samråd med chefen för sjöförsvarsdepartementet, hemställt
om aflåtande till Riksdagen af nu ifrågavarande framställning.

Då i krig behofvet af sjukvård är synnerligen stort samt af staten
för ändamålet vidtagna åtgärder otvifvelaktigt icke blifva tillräckliga
att fylla detta behof, synes det ligga i det allmännas intresse att
understödja ifrågavarande förening, som under benämningen »Svenska
föreningen för frivillig vård af sårade och sjuka i fält» bildades år
1864 i samband med Sveriges biträdande af Gfenévekonventionen och
sålunda redan under lång tid utöfvat sin gagnande verksamhet.

Under åberopande af hvad departementschefen i ärendet anfört angående
ordnandet af det frivilliga militära sjukvårds väsendet i dess
helhet och dess samarbete med den militära sjukvården samt i förvissning
om, att Kungl. Maj:t öfver vakar, att det nu begärda statsanslaget
kommer att användas till nytta för vårt lands armé och flotta, anser
sig utskottet böra tillstyrka bifall till förevarande framställning och får
alltså hemställa,

att Riksdagen må till understöd åt svenska föreningen
Röda korset å extra stat för år 1907 anvisa

10,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under
följande år använda hvad af anslaget kan under år
1907 besparas.

Förstärkning af arbetskrafterna hos armeförvaltningen.

35:o) Uti punkten 34 af denna hufvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit
Riksdagen att till förstärkning af arbetskrafterna hos arméförvaltningen
under år 1907 å extra stat för samma år anvisa 20,000 kronor.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen: -

Utskottets

yttrande.

Angående
anslag till
förstärkning
af arbetskrafterna
hos
arméförvaltningen.

[34.]

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Till statsrådsprotokollet för den 14 januari nästlidet år anförde
dåvarande statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet i fråga
om behöflig'' ökning af arbetskrafterna hos arméförvaltningen, att denna
myndighet under en följd af år sett sig nödsakad att för göromålens
uppehållande anlita tillfälliga biträden, till Indika godtgörelse för utfördt
arbete förskjutits och sedermera anmälts hos Eders Kungl. Maj:t till
ersättande. Det härför erforderliga beloppet hade så småningom ökats
och för år 1903 uppgått till 7,979 kronor 26 öre. Genom nådigt bref
den 27 maj 1904 hade Eders Kungl. Maj:t, på grund af arméförvaltningens
anmälan om behofvet af ytterligare medel för detta ändamål,
medgifvit, att för aflönande af extra biträden hos arméförvaltningen
under sistnämnda år finge, utöfver för ändamålet tillgängliga medel, af
arméförvaltningen förskjutas högst 17,000 kronor, att sedermera hos
Eders Kungl. Maj:t till ersättande anmälas, äfvensom anbefallt arméförvaltningen
att till Eders Kung!. Maj:t inkomma med förslag angående
erforderlig ökning af ämbetsverkets personal.

I den med anledning häraf från arméförvaltningen till Eders Kungl.
Maj:t inkomna framställningen i ämnet hade arméförvaltningen framhållit,
hurusom göromålen inom ämbetsverket, som år 1880 erhållit sin
nuvarande organisation, under årens lopp alltmer ökats i följd af härväsendets
utveckling i landet. Inom ämbetsverkets revisionsafdelningar
hade denna stegring i arbetet visat sig kännbarast och slutligen
föranleda att en mängd redogörelser måst utan föregången detaljgranskning
i arméförvaltningen öfverlänmas till kammarrätten. Behofvet att
öka ämbetsverkets personal vore därför oafvisligt.

Eders Kungl. Maj:t föreslog i anledning häraf nästlidet års lagtima
Riksdag att till aflöning åt åtta extra tjänstemän i arméförvaltningen
under år 1906 å extra stat för samma år anvisa 24,000 kronor.

I sin skrifvelse den 19 maj 1905, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens fjärde hufvudtitel, omfattande anslagen till landtförsvaret,
anförde Riksdagen beträffande ifrågavarande anslagsäskande,
att, då frågan om arméförvaltningens behof af arbetskrafter och aflöningsförmånerna
för verkets ämbets- och tjänstemän komme att blifva föremål
för utredning af en utaf Eders Kungl. Maj:t tillsatt kommitté med
uppdrag att utarbeta föi''slag till ändringar i organisationen af arméns
centrala förvaltningsmyndighet m. m., hade Riksdagen ansett sig icke böra
då ingå i pröfning, huruvida och i hvilken utsträckning ökadt antal tjänstemän
kunde erfordras inom ämbetsverket. Emellertid hade Riksdagen,
då af den gjorda utredningen syntes framgå, att arméförvaltningen vore
i behof af ökade arbetskrafter för att kunna fullgöra sina åligganden,

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

89

ansett medel böra för sådant ändamål beviljas; och anvisade Riksdagen

20,000 kronor för år 1906.

Genom nådigt bref den 3 november 1905 bär Eders Kungl. Maj:t
meddelat bestämmelser rörande användandet af ifrågavarande anslagsmedel.

Uti sin förut omnämnda skrifvelse den 20 november 1905 bar arméförvaltningen,
då det ej vore antagligt, att om förmälda kommitté bunne
afgifva sitt betänkande i så god tid, att frågan om arméförvaltningens
omorganisation kunde framläggas för innevarande års Riksdag, men
extra anslag jämväl för år 1907 vore oundgängligen beböfligt för att
sätta ämbetsverket i stånd att på ett tillfredsställande sätt sköta
sina åligganden, hemställt, att ett anslag af 20,000 kronor måtte för
ifrågavarande ändamål äfven för sistnämnda år beredas».

På grund häraf och med stöd af den ytterligare utredning angående
ifrågavarande behof, som återfunnes i statsrådsprotokollet för den
14 januari nästlidet år, hade departementschefen hemställt om aflåtande
till Riksdagen af nu förevarande framställning.

Utskottet får, under tillstyrkande af bifall till hvad Kungl. Maj:t i
denna punkt föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må, i enlighet med hvad för innevarande
år ägt rum, till förstärkning af arbetskrafterna
hos arméförvaltningen under år 1907 å extra stat för
samma år anvisa 20,000 kronor.

Ersättning för förskott.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande af
vissa af arméförvaltningen utgifna förskott å extra stat för år 1907
anvisa, i jämnadt krontal, ett belopp af 38,573 kronor.

Departementschefen har härom anfört, hurusom arméförvaltningen
å civila departementet uti skrifvelse till Kungl. Maj:t den 17 november
1905 till ersättande anmält följande förskottsvis utbetalda belopp,
nämligen:

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft.

Angående
anslag till
ersättning af
förskott.

[35.]

12

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

till kommittén för omarbetande af reglementen och instruktioner
för infanteriets utbildning, enligt nådiga brefven
den 12 september och den 31 oktober 1902 samt den
8 oktober 1903, återstående rese- och traktamentsersätt ning.

............................................................................... kronor

till kommittén för verkställande af omarbetning af
exercisreglementet för kavalleriet, förskjutna
expenskostnader, enligt nådiga brefvet den 8

december 1904 ............................................................. »

till sakkunnige för verkställande af utredning i fråga
om förstärkning af kavalleriet i Norrland, enligt
nådiga brefven den 30 september 1904 samt
den 20 januari, den 10 februari och den 7 april

1905......''............................................................................. »

för biträde med uppgörande af förslag till omorganisation
af allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm,

enligt nådigt bref den 18 november 1904 ......... »

till kommittén för verkställande af utredning och afgifvande
af förslag angående civilanställning för
afskedadt underbefäl vid armén, flottan eller

kustartilleriet, enligt nådiga brefven den 8 december
1904 och den 25 maj 1905 .............................. »

till kommittén för utarbetande af planer rörande
Norrbottens försvar, enligt nådiga brefven den
21 december 1904 samt den 10 mars och den

29 september 1905 ...................................................... »

för verkställande af utredning rörande tillgångarna i
musikkassorna vid armén, enligt nådigt bref den

20 januari 1905 ............................................................ »

till kommittén för utarbetande af förslag till ändringar
af arméns centrala förvaltningsmyndighet,
enligt nådiga brefven den 3 och den 24

februari i. 905 .................................................................. »

till kommittén för verkställande af utredning angående
icke vapenföre värnpliktiges uttagning till
tjänstgöring, enligt nådiga brefven den 3 och den
24 februari samt den 15 och den 28 juli 1905 »

34: —

145: 85

4,567: 46
2,320: —

4,498: 71

9,682: 23

4,810: 90

6,125: —

6,388: 32

eller tillsammans kronor 38,572: 47

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

91

Då medel till täckande af dessa förskott ej kunde af de under fjärde
hufvudtiteln uppförda, för dylikt ändamål användbara tillgångar beredas,
både departementschefen hemställt, att till Riksdagen måtte göras framställning
om anvisande af anslag härför.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till gäldande af ifrågavarande
förskott på extra stat för år 1907 anvisa ett belopp
af 38,573 kronor.

Dyrtldstillägcj.

37:o) Kung!. Maja har föreslagit Riksdagen att, till beredande, i
enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13
januari 1906 angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt
en del af den personal, som åtnjöte aflöning från fjärde hufvudtitelns
medel, å extra stat för år 1907 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp
af 8,000 kronor.

Öfver denna framställning kommer utskottet att framdeles afgifva,
utlåtande, hvilket utskottet skolat härmed för Riksdagen

anmäla.

Dagafiöning åt indeit manskap.

38:o) Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit Riksdagen att för utbetalande
af tillägg till dagafiöning åt indeit manskap med 1 krona till
korpral, vice korpral och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre
till annan menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör
eller beställningsman vid skolor och öfningar utom vanliga repetitionsöfningar,
å extra stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett, för
jämnande af hufvudtitelns slutsumma, till 78,125 kronor jämkadt belopp.

Statsrådsprotokollet innehåller härom följande uttalande af departementschefen
:

»Till beredande af ersättning åt indeit manskap för den ökade
tjänstgöring, som till följd af den nya härordningen kunde komma att
åläggas detsamma, har Riksdagen, på Eders Kungl. Maj:ts förslag,

Angående

dyrtids tillägg.

[36.]

Angående
anslag till
dagaflöningst
ill ägg åt indeit
manskap.

[37.]

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

såsom förslagsanslag på extra ordinarie stat anvisat medel för åren
1903, 1904, 1905 och 1906. För de två sistnämnda åren har anslaget
i riksstaten upptagits med 100,000 kronor. Ersättningen har utgått i
form af tillägg till dagaflöningen med 1 krona till korpral, vice korpral
och menig beställningsman samt med 1 krona 20 öre till annan menigför
tjänstgöring i egenskap af underbefäl, instruktör eller beställningsman
vid skolor och öfningar utom vanliga repetition so fn ingar.

Från samtliga arméfördelningschefer hafva uppgifter infordrats å
minsta antalet af indelt manskap, som för sådan tjänstgöring behöfver
tagas i anspråk under år 1907, och om antalet tjänstgöringsdagar för
de olika grupperna. Däraf framgår, att tjänstgöring under följande
antal dagar erfordras af indelt manskap under sistnämnda år:

korpraler, vice korpraler och menige be ställningsmän.

.............................................. 51,046 tjänstgöringsdagar,

andra menige ....................................................... 22,569 :»

Det för år 1907 erforderliga anslagsbeloppet skulle alltså kunna
approximativt beräknas sålunda:

51,046 tjänstgöringsdagar å 1 krona ........... kronor 51,046: —

22,569 » » 1 » 20 öre............ :■> 27,082:80

Summa kronor 78,128: 80.»

Utskottet, som under punkt 20:o här ofvan hemställt om rätt att
för jämnande af hufvudtitelns slutsumma få vidtaga jämkning i där angifvet
anslagsbelopp, får, med anledning af Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag och under iakttagande af regeln om anslags utförande i jämnt
krontal, hemställa,

att för utbetalande af tillägg till dagaflöning åt
indelt manskap med 1 krona till korpral, vice korpral
och menig beställningsman samt 1 krona 20 öre till
annan menig för tjänstgöring i egenskap af underbefäl,
instruktör eller beställningsman vid skolor och
öfningar utom vanliga repetitionsöfningar, å extra stat
för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
af 78,129 kronor.

Stockholm den 1 mars 1906.

På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.

Statsutskottets Utlåtande, N:o 5.

93

Reservation er:

Vid punkten l:o (ang. anslaget till kommendantsstaten):

af herrar P. Pehrson, S. O. Nyländer, C. Persson, H. Andersson, P.
Olsson, 7). Persson, A. Wiklund, J. A. Sjö, L. Eriksson och G. Lindgren,
hvilka yrkat, att utskottets yttrande och förslag måtte hafva följande
lydelse:

»Mot den af Kungl. Maj:t nu föi~eslagna organisationen för det
kommendantskap, som jämlikt 1901 års härordning skall upprättas i
Boden, har utskottet visserligen icke haft något att erinra, men anser
emellertid det icke vara af behofvet oundgängligen påkalladt, att detta
kommendantskap organiseras redan till nästkommande år; hvadan utskottet
får hemställa,

att Riksdagen må, med afslag å Kungl. Maj:ts
framställning angående upprättande af ett kommendantskap
i Boden, i 1907 års riksstat uppföra anslaget
till kommendantsstaten till oförändradt belopp.»

vid punkten 5:o (ang. anslaget till stipendier för fältläkarkåren och
veterinärstaten):

af herr C. Persson, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj :ts ifrågavarande
framställning, måtte besluta, att nu gällande
stat för anslaget till stipendier för fältläkarkåren och
veterinärstaten skall lända till efterrättelse under år
1907 samt att ifrågavarande anslag skall i riksstaten
för nämnda år upptagas med oförändradt belopp, 33,600
kronor.

vid punkten 24:o (ang. anslag för anskaffning af positionsartillerimateriel): af

herr H. P. P. Tamm och J. Wijk, hvilka ansett, att utskottet
bort hemställa,

att Riksdagen, med bifall till Kung]. Maj:ts förslag,
må till anskaffning af materiel för positionsartilleriet
bevilja 3,485,000 kronor och dåra? på extra
stat för år 1907 anvisa 1,250,000 kronor.

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

vid punkten 25:o (ang-, anslag till fortsättande af arbetena å Karlsborgs
fästning):

af herr C. Persson.

vid punkten 31:o (aDg. anslag för anskaffning af nya uniformer för
armén):

af herrar J. Wijk, K. E. Bohnstedt, E. Fränekel, friherre N. A. H.
Palmstierna, S. O. Nyländer, C. Persson och J. A. Sjö, hvilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Då det föreliggande förslaget i fråga om arméns omuniformering
förutsätter en så betydande ny utgift som öfver 6 Va miljoner kronor,
anser utskottet det vara nödigt att vid frågans bedömande taga noggrann
hänsyn icke blott till den taktiska utan äfven den ekonomiska
sidan af saken, och synes så mycket större skäl härtill förefinnas, som
utrustningskommissionen i sitt här ofvan anförda utlåtande funnit sig
böra framhålla, att kläde i den föreslagna grå färgen komme att kräfva
stora kostnader för rengöring och tvätt, hvarjämte bör uppmärksammas
att, enligt hvad kändt är, man i andra länder, där uniformer af ljust
kläde antagits, sett sig nödsakad att öfvergifva dessa. En annan anledning
till iakttagande af försiktighet, innan man för armén tillverkar
hundratusentals nya persedlar, ligger i frågan om modellernas lämplighet,
i hvilket afseende departementschefen anfört, att de för positionsartilleriregementet
antagna hattame befunnits vara för tunga och
till formen något hinderliga.

Hvad beträffar hufvudmassan af hären, infanteriet, som ofta skall
aflossa sina skott liggande på marken och där soldaten skall bära på
sig en mängd olika utrustningspersedlar, torde några försök i större
skala med den föreslagna nya uniformen icke hafva utförts.

Det synes emellertid utskottet nödigt att, innan såväl färgen på
rock, byxor och liufvudbonader som ock modeller för dessa persedlar
fastställes, ett utförligt försök verkställes vid infanteriet, t. ex. med
ett helt regemente, hvarvid jämväl den verkliga underhållskostnaden
af de nya uniformerna skall kunna utrönas. För ett dylikt försök torde
ett belopp af 100,000 kronor vara till fyllest.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på det sätt bifalla Kung!. Maj:ts
förevarande framställning, att Riksdagen för anställande
af försök med nya uniformer för armén på
extra stat för år 1907 anvisar 100,000 kronor.»

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

95

af herr D. Persson, som ansett, att utskottets yttrande och förslagbort
hafva följande lydelse:

»Af hvad i statsrådsprotokollet anförts beträffande såväl erfarenheter
från andra länder som de omfattande försök, livilka blifvit utförda
inom vårt land, torde det få anses ådagalagdt, att uniformer af
grå färg i taktiskt afseende hafva stort företräde framför den färg,
som nu hos oss användes.

Från den synpunkten hyser utskottet sålunda icke några betänkligheter
mot Kungl. Maj:ts förslag. Men då utskottet anser, att icke
allenast taktiska utan äfven ekonomiska hänsyn böra vid frågans afgörande
vara bestämmande, kan utskottet icke tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag oförändradt. Utskottet anser nämligen, att betydande besparingar
skulle vinnas genom att endast efter hand, i den mån den nuvarande
munderingen blefve försliten eller behöfver kompletteras, de nya fältdräkterna
af det föreslagna grå uniformsklädet borde anskaffas.

Genom eu sådan långsammare öfvergång vunnes äfven, förutom
besparing för statsverket, en annan afsevärd fördel, nämligen inskränkning
i den dryga kostnad, som eljest skulle komma att drabba enskilde,
befäl och underbefäl.

Utskottet förbiser ingalunda den olägenhet, som genom en sådan
långsammare öfvergång skulle framträda därigenom, att olika dräkter
kunde förekomma inom samma truppförband. Men denna olägenhet
torde dock i fredstid ha betydelse mera ur estetisk än praktisk synpunkt
och sålunda icke böra tillmätas afgörande inflytande.

Då utskottet emellertid finner det önskvärdt, att öfvergångstiden
icke må blifva alltför lång, anser sig utskottet böra tillstyrka, att anslaget
bestämmes till 3,000,000 kronor, att utgå med en tiondel årligen,
och att däraf på extra stat för år 1907 anvisas 300,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, må för anskaffning af nya uniformer
för armén bevilja 3,000,000 kronor och däraf
på extra stat för år 1907 anvisa 300,000 kronor.»

Vid punkten 33:o (ang. anslag till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande):

af herrar Ii. P. P. Tamm, K. Starbäck, A. H. Hammarskjöld och
C. G. Johansson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hafva följande lydelse:

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

»Utskottet, som visserligen vidhåller den vid 1904 års riksdag uttalade
mening, att förskott å förevarande anslag icke böra ifrågakomma,
har dock på de i statsrådsprotokollet anförda skäl ansett sig böra biträda
Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning, hvadan utskottet
hmställer,

att Riksdagen må till det frivilliga slcytteväsendets
befrämjande såsom extra anslag för år 1907 bevilja
775,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t dels
att under år 1906 för ordnande af skjutbanor samt
till bestridande af utgifter för en allmänn riksskyttetäfling
af tillgängliga medel förskjuta 75,000 kronor,
att af ofvanberörda anslag för år 1907 ersättas, dels
ock att under följande år använda hvad af anslaget
kan under år 1907 besparas.»

Vid punkt 34:o) (ang. understöd till svenska föreningen Röda
Korset):

af herr C. Persson.

Det skulle här antecknas, att herrar grefve K. A. Posse, A. G. L.
Billing och E. Hammarlund icke deltagit i förestående liufvudtitels
behandling inom utskottet.

Bill. till Rihd. Prof. 11)06. 4 Sami. 1 Åfd. 5 Haft.

13

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1906 års riks-stat anslår:

Anvisning

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

55,000

—

8,981

_

158,741

—

150,634

—

353,390

—

12,200

—

15,298

—

15,895,915

—

624,264

72,069

—

33,600

—

1,154,793

—

18,551,885

—

Landtförsvars

Aflöning och expenser samt

Departementschefen...............................................................................................

Departementet ........................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet, förslagsanslag...

Arméförvaltningen.................................................................................................

Generalitetsstaten...............................................................................................

Generalstaben .........................................................................................................

Artilleristaben ........................................................................................................

Kommendantsstaten. Nuvarande belopp..............................................................

Ökas med..........................................................................................................

Aflöning och rekrytering m. m. Nuvarande belopp..........................................

Ökas med ..........................................................................................................

Intendenturkåren..................................................................................................

Okad aflöning för de till tjänsteåldern äldste bataljonsläkarne, förslagsanslag.
Ökas med............................................................................................................

Stipendier för fältläkarekåren och veterinärstaten. Nuvarande belopp ............

Ökas med.....................................................................................................

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag. Nuvarande belopp ............................

Minskas med......................................................................................................

Trpt

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

99

Lift. A.

riksstatens Fjärde hufvudtitel.

departementet,

inkvarterings- och resekostnad.

Nuvarande belopp

Förslag till blif-

vande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

17,000

55,000

—

8,981

—

158,741

—

150,634

—

353,390

—

12,200

—

15,298: —

13,323: —

28,621

_

15,895,915: —

181,472: —

16,077,387

624,264

—

72,069: —

1,745: —

73,814

33,600: —

9,000: —

42,600

—

1,154,793: -

66,486: —

1,088,307

Trpt

18,690,939

I-

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

1906 års riks-stat anslår:

Anvisning

i

kontant.

Kronor.

ö.

18,551,885

—

21,450

40,700

65,000

70,750

—

23,480

—

195,000

7,000

—

15,000

—

2,000

1,169,421

_

650,000

—

92,955

44,455

—

60,000

—

27,025

—

129,800

—

130,000

—

6,350

—

21,302,271

—

Trpt

Trpt

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag.........

Alderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande belopp.........................

Okas med....................................................................................

Arméns personal öfver stat, förslagsanslag,..................................

Landstormen, reservationsanslag. Nuvarande belopp...................

Ökas med ..................................................................

Ersättning åt vissa löntagare i följd af arméns omorganisation, förslagsanslag,
Minskas med ...................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag..............................................

Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare, reservationsanslag...............

Resestipendier åt officerare och intendenturtjänstemän, reservationsanslag......

Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag.............................................

Remontering och

Remontering och skoning m. m., reservationsanslag. Nuvarande belopp......

Ökas med..................................................................................................

Lega af hästar till kavalleriets, artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens
Minskas med........................................................................

Skolor för officerare, under Krigsbögskolor,

reservationsanslag .......................................................................

Ridskolan, reservationsanslag................................................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ........................

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag ...............................................................

Krigsskolan, reservationsanslag............................................................................

Volontärskolor, förslagsanslag...............................................................................

Militärläkares undervisning, reservationsanslag...................................................

Statsutskottets Utlåtande JST:o 5.

101

Förslag till blifvande
riksstat:

Anvisning i
kontant.

Kronor.

högst. Nuvarande belopp

Mstlega m. in

exercis. Nuvarande belopp

befäl och militärläkare

102

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Trpt

Små

1906 års riks-stat anslår:

Anvisning

kontant.

Kronor.

ö.

21,302,271

73,808

425,000

2,075,693

—

2,535,800

—

900,000

_

5,605,445

—

2,148,383

—

3,709,772

—

860,656

—

1,099,289

—

2,000,000

80,000

—

42,816,117

—

Naturaun derL åll, sjukvård,

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg, reservationsanslag NuvaÖJcas
med...........................................................................................................

Arméns fält- och fälttjänstöfningar, reservationsanslag.......................................

De värnpliktiges aflöning, inskrifning och redovisning m. m., förslagsanslag.

Arméns vapen, ammunition och skjutöfningar samt artilleriets öfningar och
Ökas med...........................................................................................................

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifika Arméns

mathållning, förslagsanslag. Nuvarande belopp....................................

Minskas med .....................................................................................................

Euragering af arméns hästar, förslagsanslag. Nuvarande belopp .................

Ökas med ..........................................................................................................

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag. Nuvarande belopp............

Minskas med...................................................................................................

Arméns diverse intendentur- och sjukvårdsbehof, reservationsanslag. NuMinskas
med.....................................................................................................

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten, reservationsanslag. NuMinskas
med.............................................................................. ...................

Diverse

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag. Nuvarande belopp ......

Minskas med....................................................................................................

Extra utgifter .........................................................................................................

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

103

öfningar och materiel.

rande belopp ...................................................................

materiel, reservationsanslag. Nuvarande belopp............

tionens öfningar och materiel, reservationsanslag.

varande belopp ...........

varande belopp ...........

anslag.

Förslag till blif-

vande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Kronor.

Ö.

Trpt

21,477,591

73,808

14,392

—

88,200

—

425,000

—

2,075,693

—

2,535,800

—

150,000: —

2,685,800

—

900,000

5,605,445

—

50,005

—

5,555,440

2,148,383

—

140,962

—

2,289,345

3,709,772

—

23,430

—

3,686,342

860,656

--

7,366

—

853,290

1,099,289

_

7,634

1,091,655

—

2,000,000

400,000

—

1,600,000

—

80,000

Summa

42,808,356

—

104

Statsutskottets Utlåtande N.-o 5.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens
F j ä r d e liufvudtitel.

Landtförsvarsdepartementet.

Artilleribehof:

För fortsatt tillverkning af ammunition för eldhandvapen
................................................................ 1,878,300:

» anskaffande af förlag af materialier vid ammu nitionsfabriken

.................................................. 600,000

» anskaffning af ny fältartillerimateriel tillsammans 967,000
Till anskaffning af materiel för positionsartilleriet______ 957,000

Artilleri- och fortifiikationsbehof:

För fortsättande af arbetena å Karlsborgs fästning.....

» fortsättande af arbetena å befästningarna vid
Tingstäde ............................................................

Fo r ti (i k afton s b ehof:

Till uppförande af nya byggnader för armén ...............

175,000: —
250,000: —

Intendenturbehof:

Till anskaffning af utrustningspersedlar för hästar och

fordon vid trängen ......,....................................

För kompletterande af arméns sanitetsmateriel .........

Till ordnande af landstormsförråd.................................

För anskaffning af nya uniformer för armén.........

62,000

71,260

150,000

1,000,000

Kronor.

4,402,300

425,000

1,600,000

1,283,260

Trpt | 7,710,560|—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

105

Kronor.

Ö.

Trpt

7,710,560

—

Diverse anslag:

Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande ............650,000: —

» understöd åt svenska föreningen Röda korset ...... 10,000: —

» förstärkning af arbetskrafterna bos arméförvalt-ningen........ 20,000: —

» gäldande af vissa utaf arméförvaltningen utgifna

förskott ................................................................. 38,573: —

» dagaflöningstillägg åt indelt manskap, förslagsanslag 78,129: —

796,702

Summa

8,507,262

—

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami.

I Afd. 5 luft.

14

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Förslag till stat

Bil. n:o 1.

för Skaraborgs regemente år 1907.

Staben.

Kronor.

Summa

kronor.

1 öfverste och chef, lön.....................

6,000

—

dagaBöning å 6 kronor i 365 dagar............

2,190

—

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor........

800

—

furageersättning å 1 krona om dagen för hvarje häst . . .

730

—

9,720

—

1 öfverstelöjtnant, lön......................

4,500

—

dagaBöning å 5 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen..........

365

—

7,090

1 major, lön...........................

4,000

—

dagaBöning å 5 kronor i förslagsvis 188 dagar......

940

—

half dagaBöning å 2,50 kronor i förslagsvis 177 dagar . . .

442

50

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

6,147

50

1 d:o..............................

—

—

6,147

50

1 kapten af 2. klassen (regementskvartermästare), lön.......

2,400

—

dagaBöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

4,625

1 löjtnant af 1. klassen (förste regementsadjutant), lön......

1,500

—

dagaBöning å 3 kronor i förslagsvis 365 (lagar .''....

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

36o

—

3,360

—

1 löjtnant af 2. klassen (andre regementsadjutant), lön......

1,020

—

dagaBöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

360

—

2,880

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant), lön..........

720

—

dagaBöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

2,580

—

Transport

—

—

42,550

—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

107

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

42,550

—

1 regementspastor, arfvode....................

—

—

1,000

—

1 auditör, arfvode........................

—

—

800

—

1 regementsläkare, lön......................

3,400

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 35 dagar.......

175

—

half dagaflöning ä 2,50 kronor i förslagsvis 330 dagar . . .

825

—

4,400

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

_

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

—

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

_

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 32 dagar........

96

—

half dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 333 dagar . . .

499

50

1,615

50

1 fanjunkare (i-egementsväbel), lön................

1.200

_

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

1 sergeant af 1. klassen (bataljonsadjutant), lön.........

900

_

dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

2 d:o..............................

—

—

2,895

—

1 sergeant af 1. klassen (sjukvårdssergeant), lön.........

900

—

dagaflöning ä 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

1 sjukvårdskorpral, jämte underhåll in natura, lön........

240

_

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

_

3 d:o..............................

—

—

1,158

—

1 sjukvårdsvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön......

180

—

dagaflöning å 0,3 o krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

3 d:o..............................

—

—

868

50

1 sjukvårdssoldat, jämte underhåll in natura, lön.........

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

3 d:o..............................

—

—

778

50

1 gevärshandtverkare, lön....................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,327

50

1 gevärshandtverkarekorpral, jämte underhåll in natura, lön ....

240

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

_

1 gevärshandtverkarevicekorpral, jämte underhåll in natura, lön . .

180

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 gevärshandtverkaresoldat, jämte underhåll in natura, lön ....

150

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

Transport

—

65,819

75

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Summa

jvronor.

kronor.

Transport

—

—

65,819

75

1 musikfanjunkare, lön......................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

1 regementstrumslagare, lön...................

900

_

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

Kompanistaten.

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,460

—

4,860

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

4,422

—

6 d:o..............................

—

—

26,532

—

1 kapten af 2. klassen, lön....................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

3,422

—

3 d:o.............................

—

—

10,266

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,595

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

_

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

328

50

2,266

50

6 d:o..............................

—

—

13,599

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

_

1 d:o..............................

—

—

2,115

_

1 löjtnant af 2. klassen, lön..................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . , .

328

50

1,786

50

6 d:o..............................

—

—

10,719

—

1 underlöjtnant, lön.......................

720

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

1,815

8 d:o..............................

—

—

14,520

_

1 fanjunkare, lön........................

1.200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 365 dagar......

730

—

1,930

—

2 d:o............................

—

—

3,860

—

1 fanjunkare, lön.......................

1,200

_

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

-

1,711

_

7 d.o............................

—

—

11,977

—

Transport

—

189,489

25

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

109

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

_

__

189,489

25

1 sergeant af 1. klassen, lön..................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

1 d:o..............................

—

—

1,447

50

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

kalf dagaflöning ä 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

7 d:o..............................

—

_

8,982

75

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

—

dagaflöning å 1.50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,327

50

3 d:o..............................

—

3,982

50

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

8 d:o..............................

—

—

9,306

1 distinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.......

300

—

dagaflöning å 0,5 o krona i 365 dagar...........

182

50

482

50

27 d:o..............................

—

—

13,027

50

1 korpral, jämte underhåll in natura, lön.............

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

_

31 d:o..............................

—

—

11,966

—

1 korpral, indelt, jämte underhåll in natura, lön.........

120

—

dagaflöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

178

40

—

—

2,676

—

1 vicekorpral, jämte underhåll in natura, lön...........

180

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

7,816

50

50

27 d:o..............................

_

_

1 vicekorpral, indelt, jämte underhåll in natura, lön........

60

_

dagaflöning ä 0,3 o krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

103

1,972

80

20

19 d:o..............................

—

—

1 officers- och reservofficersvolontär, jämte underhåll in natura, lön

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

2,051

50

50

11 d:o..............................

—

—

1 volontär, järnte underhåll in natura, lön............

150

—

dagaflöning å 0,1 o krona i 365 dagar...........

36

50

168

50

95 d:o .............................

—

—

17,717

50

Transport

—

—

277,469

90

no

Statsutskottets Utlåtande N-.o 5.

Kronor.

Summa

krono!-.

Transport

—

—

277,469

90

1 musiksergeant af 1. klassen, lön................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

3 d:o..............................

—

—

3,849

75

1 musiksergeant af 2. klassen, lön................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

4 d:o..............................

—

—

4,653

—

1 musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön ....

300

—

dagaflöning å 0,5 o krona i förslagsvis 146 dagar.....

73

—

373

—

3 d:o..............................

—

—

1,119

—

1 musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön..........

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

298

40

—

—

895

20

1 musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön.......

dagaflöning å 0,3 o krona i förslagsvis 146 dagar.....

180

—

43

80

223

80

—

—

671

40

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

—

dagaflöning å 0,3 o krona i förslagsvis 36B dagar.....

109

50

259

50

1 d:o..............................

—

—

259

50

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

_

dagaflöning ä 0,80 krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

193

80

7 d:o ..............................

—

—

1,356

60

Summa kronor

—

—

294,069

i in

ce

Anm. 1. Den för underbefäl af manskapsklassen bland volontärerna upptagna aflöningen utgöres
af menig volontär aflöningsförmåner jämte tillägg för befälsbeställningen, hvadan
afgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärsbeställningen, med dess & stat
upptagna förmåner, tills det jämväl därifrån skiljes.

Amu. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärsnummer må under tiden
till motsvarande antal menige volontärer utgå för desse i stat anvisade aflöningsförmåner.

Anm. 3. Uppkommande vakanser i »indelta» korprals- eller vieekorpralsbeställningar skola återbesättas
med sådana af volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärsbeställningar
ersättas icke.

Vid afgång i sergeantsbeställning skall ifrågakommande tillsättning underställas
Kungl. Majrts pröfning.

Amu. 4. Först i den mån inträffande afgång bland musikunderofficerarne eller utlöpande kontrakt
med spel af manskapsgrad sådant medgifver, genomföres ofvanstående stat i
hvad den afser regementets musikpersonal, med iakttagande att de för denna personal
upptagna kostnader icke öfverskridas.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

in

Bil. n:o 2.

Förslag till stat

för Alfsborgs regemente år 1907.

Staben.

Kronor.

Summa

kronor.

1 öfverste och. chef, lön.....................

6,000

—

dagaflöning å 6 kronor i 365 dagar............

2,190

—

lönetillägg för 2 tjänstehästar å 400 kronor......• .

800

—

furageersättning ä 1 krona om dagen för hvarje häst . . .

730

—

9,720

1 öfverstelöjtnant, lön......................

4,500

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å, 1 krona om dagen...........

365

—

7,090

1 major, lön...........................

4,000

_

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

6,590

1 major, lön...........................

4,000

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 188 dagar......

940

—

half dagaflöning å 2,50 kronor i förslagsvis 177 dagar . . .

442

50

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

6,147

50

1 kapten af 2. klassen (regementskvartermästare), lön.......

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

4,625

1 löjtnant af 1. klassen (förste regementsadjutant), lön......

1,500

_

dagaflöning ä 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst ä 400 kronor.........

400

—

furageersättning ä 1 krona om dagen...........

365

—

3,360

1 löjtnant af 2. klassen (andre regementsadjutant), lön......

1,020

_

dagaflöning ä 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

2,880

Transport

—

—

40,412

50

112

Statsutskottets Utlåtande N.o 5.

Summa

Kronor.

kronor.

Transport

—

—

40,412

50

1 underlöjtnant (tredje regementsadjutant), lön..........

720

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning ä 1 krona om dagen...........

365

—

2,580

—

1 regementspastor, arfvode....................

—

—

1,000

—

1 auditör, arfvode........................

—

—

800

—

1 regementsläkare, lön......................

3,400

—

dagaflöning å 5 kronor i förslagsvis 35 dagar.......

175

—

half dagaflöning å 2,50 kronor i förslagsvis 330 dagar . . .

825

~

4,400

—

1 bataljonsläkare, lön ......................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

—

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 32 dagar.......

96

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 333 dagar . . .

499

50

1.615

50

1 fanjunkare (regementsväbel), lön................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1.711

—

1 sergeant af 1. klassen (bataljonsadjutant), lön..........

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

2 d:o..............................

—

—

2,895

—

1 sergeant af 1. klassen (sjukvårdssergeant), lön.........

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,76 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

1 sjukvårdskorpral, jämte underhåll in natura, lön........

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 3 d:o..............................

—

—

1,158

—

1 sjukvårdsvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön......

ISO

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

3 d:o..............................

—

—

868

50

1 sjukvårdssoldat, jämte underhåll in natura, lön.........

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

3 d:o..............................

—

—

778

50

1 gevärshandtverkare, lön....................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

1 d:o..............................

—

—

1,163

25

1 gevärshandtverkarekorpral, jämte underhåll in natura, lön ....

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 gevärshandtverkarevicekorpral, jämte underhåll in natura, lön . .

180

—

dagaflöning å 0,80 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

Transport

_ |_

67,001

75

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

113

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

67,001

75

1 gevärshandtverkaresoldat, jämte underhåll in natura, lön ....

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

1 musikfanjunkare, lön.....................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning å 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

1 regementstrumslagare, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,60 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

Kompanistaten.

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å. 4 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,460

—

4,860

4,860

—

—

—

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

4,422

22,110

—

—

j

1 kapten af 2. klassen, lön....................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i förslagsvis 146 dagar ......

584

—

half dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 219 dagar ....

438

—

3 422

3 d:o..............................

—

—

10,266

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,595

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

328

50

2,266

13,599

50

6 d:o..............................

—

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

2,115

2,115

1 d:o..............................

—

—

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 146 dagar......

438

—

half dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

328

50

1,786

10,719

50

6 d:o..............................

—

—

1 underlöjtnant, lön.......................

720

—

dagaflöning å 3 kronor i förslagsvis 365 dagar......

1,095

—

1,815

14,520

8 d:o..............................

—

—

—

1 fanjunkare, lön........................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 365 dagar......

730

—

1,930

3,860

2 d:o..............................

—

—

—

Transport

—

—

177,680

75

Bill. till Riksd. Prof. It!06. 4 Sami. 1 Afd. 5 Höft. 15

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

_

_

177,680

75

1 fanjunkare, lön........................

1,200

—

dagaflöning å 2 kronor i förslagsvis 146 dagar......

292

—

half dagaflöning i 1 krona i förslagsvis 219 dagar ....

219

—

1,711

—

7 d:o..............................

—

—

11,977

—

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,447

50

1 d:o..............................

-

_

1,447

50

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

7 d:o..............................

—

—

8,982

75

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

_

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 365 dagar.....

547

50

1,327

50

3 d:o..............................

—

—

3,982

50

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagaflöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

7 d:o..............................

—

—

8,142

75

1 distinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.......

300

—

dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar...........

182

50

482

50

27 d:o..............................

—

—

13,027

50

1 korpral, jämte underhåll in natura, lön.............

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

24 d:o..............................

—

—

9,264

—

1 korpral, indel t, jämte underhåll in natura, lön.........

120

—

dagaflöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

178

40

22 d:o..............................

—

—

3,924

80

1 vicekorpral, jämte underhåll in natura, lön...........

180

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

32 d:o..............................

—

—

9,264

—

1 vicekorpral, indelt, jämte underhåll in natura, lön.......

60

—

dagaflöning å 0,80 krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

103

80

14 d:o..............................

—

—

1,453

20

1 officers- och reservofficersvolontär, jämte underhåll in natura, lön

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

11 d:o..............................

—

—

2,051

50

1 volontär, jämte underhåll in natura, lön . .''..........

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

95 d:o..............................

—

—

17,717

50

Transport

-

—

277,661

45

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

115

Summa

kronor.

Transport

—

—

277,661

45

1 musiksergeant af 1. klassen, lön................

900

—

dagafiöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagafiöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,283

25

—

—

3,849

75

1 musiksergeant af 2. klassen, lön................

780

—

dagafiöning å 1,50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

219

—

half dagafiöning å 0,75 krona i förslagsvis 219 dagar . . .

164

25

1,163

25

4 d:o..............................

—

—

4,653

—

1 musikdistinktionskorpral, jämte underhåll in natura, lön.....

300

—

dagafiöning å 0.50 krona i förslagsvis 146 dagar.....

73

—

373

—

—

—

1,119

—

1 musikkorpral, jämte underhåll in natura, lön..........

240

—

dagafiöning å 0,40 krona i förslagsvis 146 dagar.....

58

40

298

40

3 d:o..............................

—

—

895

20

1 musikvicekorpral, jämte underhåll in natura, lön........

180

—

dagafiöning å 0,3 o krona i förslagsvis 146 dagar......

43

80

223

80

3 d:o..............................

—

~

671

40

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

—

dagafiöning å O.so krona i förslagsvis 36B dagar.....

109

50

259

50

1 d:o..............................

—

—

259

50

1 trumslagare eller hornblåsare, jämte underhåll in natura, lön . .

150

—

dagafiöning å 0,30 krona i förslagsvis 146 dagar.....

43

80

193

80

_

_

1,356

60

Summa kronor

—

294,260

90

Anm. 1. Den för underbefäl af manskapsklassen bland volontärerna upptagna aflöningen utgöres
af menig volontär aflöningsförmåner jämte tillägg för befälsbeställningen,
hvadan afgående sådant underbefäl bibehålies vid volontärsbeställningen, med dess å
stat upptagna förmåner, tills det jämväl därifrån skiljes.

Anm. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärsnummer må under tiden
till motsvarande antal menige volontärer utgå för desse i stat anvisade aflöningsförmåner.

Anm. 3. Endast 1 gevärshandtverkare skall efter genomförd organisation å stat förefinnas,
hvarföre, vid afgång i sådan beställning, tillsättning först må ifrågakomma, då den
erfordras för upprätthållande af allenast en dylik beställning. Uppkommande vakanser
i »indelta» korprals- eller vicekorpralsbeställningar skola återbesättas med sådana
af volontärer. Härigenom föranledda vakanser i volontärsbeställningar ersättas icke.

Anm. 4. Först i den mån inträffande afgång bland musikunderofficerarne eller utlöpande kontrakt
med spel af manskapsgrad sådant medgifver, genomföres ofvanstående stat i
hvad den afser regementets musikpersonal, med iakttagande att de för denna personal
upptagna kostnader icke öfverskridas.

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. n:o 3.

Förslag till stat

för Positionsartilleriregementet år 1907.

Staben.

Kronor.

Summa

kronor.

1 öfverstelöjtnant och chef, lön.................

4,500

_

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar............

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen...........

365

—

7,090

—

1 major, lön...........................

4,000

—

dagaflöning å 5 kronor i 365 dagar............

1,825

—

lönetillägg för 1 tjänstehäst å 400 kronor.........

400

—

furageersättning å 1 krona om dagen..........

365

—

6,590

_

ld:o..............................

—

—

6,590

—

1 kapten af 2. klassen (regementskvartermästare), lön.......

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

3,860

—

1 löjtnant af 1. klassen (regementsadjntant;, lön.........

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar...........

1,095

—

2,595

—

1 bataljonsläkare, lön......................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,115

—

1 bataljonsveterinär, lön.....................

1,020

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,115

—

1 sjukvårdsandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

240

_

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 sjukvårdsvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.....

180

_

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 sjukvårdsartillerist, jämte underhåll in natura, lön.......

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar..........

109

50

259

50

1 handtverksandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 handtverksvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

180

_

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

I d:o...............

—

—

289

50

1 handtverksartillerist, jämte underhåll in natura, lön......

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

1 d:o...........................

—

—

259

50

1 hofslagareandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön ....

240

—

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

Transport

—

-|

33,760

—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

117

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

33,760

—

1 hofslagarevicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.....

180

—

dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 hofslagareartillerist, jämte underhåll in natura, lön.......

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

Batteristaten.

1 kapten af 1. klassen, lön....................

3,400

_

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar............

1,460

—

4,860

—

3 d:o..............................

—

—

14,580

—

1 kapten af 2. klassen, lön....................

2,400

—

dagaflöning å 4 kronor i 365 dagar . . .........

1,460

—

3,860

—

1 d:o..............................

—

—

3,860

—

1 löjtnant af 1. klassen, lön...................

1,500

—

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,595

—

2 d:o..............................

—

—

5,190

—

1 löjtnant af 2. klassen, lön...................

1,020

_

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

2,115

—

—

—

4,230

—

1 underlöjtnant, lön.......................

720

_

dagaflöning å 3 kronor i 365 dagar............

1,095

—

1,815

_

—

—

7,260

—

1 styckjunkare, lön.......................

1,200

_

dagaflöning å 2 kronor i 365 dagar............

730

—

1,930

_

6 d:o..............................

—

—

11,580

—

1 sergeant af 1. klassen, lön...................

900

_

dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1.447

50

6 d:o..............................

—

—

8,685

—

1 sergeant af 2. klassen, lön...................

780

_

dagaflöning ä 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1,327

50

6 d:o..............................

—

—

7,965

1 förstekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........

300

dagaflöning å 0,50 krona i 365 dagar...........

182

50

482

50

16 d:o..............................

—

—

7,720

1 andrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.........

240

_

dagaflöning å 0,40 krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

17 d:o.........................

—

—

6,562

—

Transport

—

—

132,759

50

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Summa

Kronor

kronor.

Transport

_

_

132,759

50

t vicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön..........

180

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar ...........

109

50

289

50

—

—

4,632

—

1 officers- och reservofficersvolontär, jämte underhåll in natura, lön

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

—

—

1,492

—

1 volontär, jämte underhåll in natura, lön............

150

—

dagaflöning å 0,10 krona i 365 dagar...........

36

50

186

50

—

—

8,952

—

1 musiksergeant af 1. klassen, lön................

900

—

dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1,447

50

1 musiksergeant af 2. klassen, lön................

780

—

dagaflöning å 1,50 krona i 365 dagar...........

547

50

1,327

50

1 musikandrekonstapel, jämte underhåll in natura, lön......

240

—

dagaflöning å 0,4 o krona i 365 dagar...........

146

—

386

—

1 musikvicekonstapel, jämte underhåll in natura, lön.......

180

—

dagaflöning å 0.30 krona i 365 dagar...........

109

50

289

50

1 trumpetare, jämte underhåll in natura, lön...........

150

—

dagaflöning å 0,30 krona i 365 dagar...........

109

50

259

50

1 d:o..............................

—

—

259

50

Summa kronor

—

—

152,467

50

Alun. 1. Den för underbefälet af manskapsklassen upptagna aflöningen utgöres af menig
volontär aflöningsförmåner, jämte tillägg för befälsbeställningen, hvadan afgående
sådant underbefäl bibehålies vid volontärsbeställningen, med dess å stat upptagna
förmåner, tills det jämväl därifrån skiljes.

Alim. 2. Vid vakanser i underbefäls eller beställningsmäns volontärsnummer må under tiden
till motsvarande antal menige volontärer utgå för desse i stat anvisade aflöningsförmåner.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

119

Bil. n:o 4.

Beräkning

af statsanslaget för aflöning och rekrytering m. m. år 1907.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

l:o. Aflöningsförmäner, upptagna i veder-

börliga stater för:

Infanteriet.

Svea lifgarde.................

392,382

50

Göta d:o .................

393,650

—

Lifregementets grenadjärer............

291,683

—

Första lifgrenadjärregementet...........

295,250

30

Andra d:o ...........

296,609

60

Västgöta regemente...............

296,822

60

Karlskrona grenadjärregemente..........

240,397

90

Upplands infanteriregemente............

298,838

60

Skaraborgs regemente . . .........

294,069

35

Södermanlands d:o ...........•

292,457

60

Kronobergs d:o ............

295,145

60

Jönköpings d:o ............

302,165

—

Dalregementet.................

304,820

40

Hälsinge regemente..............

307,062

65

Alfsborgs d:o ..............

294,260

90

Hallands d:o ..............

294,932

60

Bohusläns d:o ..............

294,369

35

Västmanlands d:o ..............

298,297

70

Norrbottens d:o ..............

315,690

40

Västerbottens d:o ..............

319,272

10

Kalmar d:o ..............

294,789

80

Värmlands d:o .............

296,516

30

Jämtlands fältjägareregemente...........

317,702

15

Norra skånska infanteriregementet . •.......

296,408

30

Södra d:o d:o .........

306,447

10

Transport

7,630,041

80

_ _

—

—

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Kronor.

Kronor.

Summa.

kronor.

Transport

7,630,041

80

—

—

—

—

Vaxholms grenadjärregemente...........

Militär!)efälhafvaren på Gottland med stab samt

258,874

70

Gottlands infanteriregemente..........

352,470

25

Västernorrlands regemente............

322,656

20

8,564,042

95

Kavalleriet.

Lifgardet till häst...............

276,908

—

Lifregementets dragoner.............

230,582

25

D:o hnsarer.............

232,568

30

Smålands husarregemente............

231,269

55

Skånska husarregementet.............

500,742

90

D:o dragonregementet............

492,580

85

Kronprinsens husarregemente...........

274,934

—

Norrlands dragonregemente............

Öfverstelöjtnanter och majorer vid de sex fördelnings-

258,993

kavalleriregementena.............

45,630

—

2,544.208

85

Artilleriet.

Svea artilleriregemente..............

384,490

50

Göta d:o ..............

373,443

—

Vendes d:o ..............

441,000

50

Norrlands d:o ..............

362,262

—

Upplands d:o ..............

362,987

—

Smålands d:o . ............

363,137

—

Gottlands artillerikår..............

136,423

50

Boden—Karlsborgs artilleriregemente........

292,116

50

Positionsartilleriregementet............

152,467

50

Artilleriets tygstater..............

163,630

—

3,031,957

50

Fortifikationen.

Fast anställde officerare och underofficerare med vederlikar

samt betjänte . ..............

597,300

—

Svea ingenjörkår................

68,988

50

Göta d:o .............. • •

68,988

50

Fälttelegrafkåren................

41,786

—

Bodens ingenjörkår...............

31,687

50

808,750

50

Transport

—

—

14,948,959

80

—

—

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

121

;

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

i

Transport

—

_

14,948,959

80

—

Trängen.

| Svea trängkår . ...............

j Göta d:o ................

Norrlands d:o ................

1

Skånska trängkåren...............

j Västmanlands trängkår..............

I Östgöta d:o ..............

119,391 50
114,149 —
113,174 —
120,719j—
111.846150
110,046!|50

Cheferna vid trängkårerna............

44,040

-

733,366

50

15,682,326

30

2:o. Dagaflöning åt indelt menigt manskap

för:

Infanteriet.

Förslagsvis 218,461 dagar å 10 öre.........

—

21,846

40

Kavalleriet.

Förslagsvis 25,641 dagar å 10 öre.........

—

—

2,564

10

24,410

50

3:o. Kostnader för byra, eldning och belys-

ning samt städning för:

Militärbefälhafvarens på Gottland expedition 1,200 kronor

samt 21 infanteriregementens expeditioner å 1,000 i

medeltal.................

22,200

Transport

—

—

—

—

15,728,936

80

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 16

122

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Transport

4:o. Kostnader för skrifmaterialier, blanketter,
öfriga tryckalster, underhåll
af expeditionsmateriel samt inbindning
för:

Infanteriet.

Militäi''befälhafvarens på Gottian d jämte regements- med
underlydande expeditioner vid Gottlands infanteriregemente
beräknade till 1,800 kronor och för 27 regementsexpeditioner
med underlydande expeditioner å
1,500 kronor för hvarje regemente i medeltal . . .

Kavalleriet.

Skånska husar- och dragonregementenas expeditioner å
1,800 kronor och 6 regementens expeditioner å 1,500
kronor, allt i medeltal för hvarje regemente ....

Artilleriet.

8 artilleriregementens expeditioner å 1,500 kronor i medeltal
samt Gottlands artillerikårs expeditioner 1,000
kronor...................

Iiigenjörtrupperiia.

2 ingenjörkårers expeditioner 1,000 kronor samt fält
telegrafkårens och ingenjörkårens i Boden expeditioner
å 500 kronor, allt i medeltal för hvarje kår ....

Trängen.

6 trängkårers expeditioner å 500 kronor i medeltal . . .

Transport

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

42,300

12,600

13,000

15,728,936

*

80

3,000 -

3,00°|—j 73,900 —

-I 15,802,836)80

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

123

Kronor.

Kronor.

.

Summa
kronor. j

Transport

—

—

—

15,802,836

so;

5:o. Rekryteringskostnader för:

Infanteriet.

i 7,917 volontärer (officers volontärer frånräknade) å 60/3 kronor

—

131,950

—

Kavalleriet.

| 3,271 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 50/3 kronor

—

—

54,516

67

•

Artilleriet.

| .2,880 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 50/''s kronor

—

—

48,000

—

Ingenjörtrupperna.

773 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 60/3 kronor

—

—

12,883

33

Trängen.

! 474 volontärer (officersvolontärer frånräknade) å 50/s kronor

—

—

7,900

—

255,250

—!

6:o. Kostnader för musikelever vid Infanteriet.

! 2 regementen å 600 kronor, 24 d:o å 300 kronor och 2 d:o

å 200 kronor ...................

8,800

—

7:o. Arfvoden vid Fortifikationen.

•

3 afdelningschefer å 800 kronor..........

—

—

2,400

—

10 stabsofficerare å 600 d:o ..........

—

—

6,000

Lönetillägg åt förrådsförvaltaren F. O. J. Bergschöld . .

—

—

500

Gratifikationer till biträden å byggnadsafdelningen m. in.

-

-

1,600

10,500

—

Summa kronor

—

—

16,077,386

80:

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

Bil. n:o 5.

Beräkning

af statsanslaget för inkvarteringskostnader år 1907.

För arméförvaltningen:

Kronor

Summa

Kronor

1,500

1 fördelningsläkare å 1,000 kronor och 1 äldre bataljonsläkare ä 500

kronor ..........................

!

För generalitetsstaten:

5 generalspersoner i Stockholm å 1,500 kronor..........

7,500

4 clio i landsorten å 1.200 kronor..........

4,800

—

12.300

—

För generalstal)en.........................

—

—

30,800

—

» infanteriet (Bil. n:o 65)................

—

—

669,334

—

» kavalleriet (Bil. 11:0 66)................

—

—

106,200

—

» artilleriet (Bil. n:o 67)................

—

—

133,856

50

» fortifikationen (Bil. n:o 68)................

—

—

43,840

—

j • trängen (Bil. n:o 69) ................

» intendenturkåren.......................

—

—

41,884

41,852

—

» remontering sstyr elsen:

1 chef, major, inkvarterings- och servisbidrag å 600 kronor ....

—

600

—

För krigshögskolor utföres förslagsvis................

—

—

5,800

—

» ridskolan:

30

1 chef, major, servishidrag å 30 kronor *).............

För skjutskolan för infanteriet och kavalleriet:

30

1 chef, major, servishidrag å 30 kronor l).............

—

—

—

För krigsskolan:

1 chef, öfverstelöjtnant, servisbidrag å 60 kronor.........

60

__

1 läkare, bataljonsläkare, servisbidrag å 40,50 kronor.......

40

50

2 fanjunkare, servishidrag å 90 kronor *).............

180

—

280

50

Summa kronor

—

—

1,088,307

—

’) Öfrig personal, som är berättigad till inkvarterings- eller servisbidrag, åtnjuter sådant
från sitt respektive truppförband eller kår.

Statsutskottets Utlåtande N:o 5.

125

Bil. n:o 6.

Inkvarterings- och servisMdrag vid Infanteriet år 1907.

Tjänst g'' öringsort:

i

Stock-

holm.

i landsorten eller

å

landfästning.

Per-sonal l).

Per-sonal
med in-kvarte-rings-och
servis-bidrag.

Inkvarte-

rings-

och servis-bidrag

å

Kronor.

Perso-nal med

servisbi-drag 2).

Servis-

bidrag

å

Kronor.

Summa j
Kronor.

28 öfverstå!’.......

2

25

900 j—

22,500

_

1

30

30

_

22,530

_

28 öfverstelöjtnanter . . .

2

25

600 —

15,000

—

1

30

30

—

15,030

!

-

54 maj orer.......

4

49

600 -

29,400

—

1

O

ce

—

30

—

29,430

363 kaptener.......

26

325

400 j—

130,000

—

12

30

-

360

—

130,360

—

808 subalternofficerare . .

59

729

300 —

218,700

—

20

24

—

480

-

219,180

355 fanjunkare och musik-fanjunkare ......

26

283

240 -

67,920

—

46

12

—

552

—

68,472

—

1,042 sergeanter och vederlikar

75

833

180 —

149,940

-

134

12

—

1,608

—

151,548

-

29 regementsläkare . . .

2

26

600 —

15,600

—

1

30

—

30

-

15,630

—

27 äldre bataljonsläkare .

2

24

400 —

9,600

1

30

—

30

—

9,630

-

28 yngre d:o

2

25

300 —

7,500

—

1

24

—

24

—

7.524

—

Summa kronor

—

—

- 1-

666,160

—

—

-

—

3,174

-

669,334

—

1) Personalen vid Svea och G-öta lifgarde åtnjuter ifrågakommande inkvarterings- och servishidrag
af Stockholms stad.

2) Härunder upptagen personal förutsattes åtnjuta inkvartering in natura.

Bill. till Rilesd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 5 Hcift.