Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
1
>’:o i.
Ank. till Riksd. kansli den 17 maj 1906, kl. 4 e. m.
Utlåtande angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje
hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
(l:a U. A.)
Ordinarie anslag.
l:o) Sedan Kung!. Maj:t uti den till Riksdagen den 13 januari innevarande
år aflåta a propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
under tredje hufvudtiteln punkten 1 upptagit till bestridande af kabinetts- och
konsulskassornas utgifter år 1907 ett förslagsvis beräknadt belopp af 1,500,000
kronor, har Kungl. Maj:t uti en den 30 nästlidna april till Riksdagen aflåten
proposition (n:o 143), under åberopande af propositionen bifogadt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden för sistnämnda dag,
föreslagit Riksdagen att, med godkännande af de i statsrådsprotokollet intagna
förslag till aflöningsstat för utrikesdepartementet och dess tjänstemän, för beskickningar
och konsulat samt till villkor för löneförmånernas åtnjutande, bevilja
följande ordinarie anslag, nämligen
dels till departementschefen, ministern för utrikes ärendena 30,000 kronor;
dock att anslaget skulle till tiden för nuvarande departementschefens
frånträde från ämbetet utgå med hittills varande belopp, 24,000 kronor, samt
återstoden till statsverket inbesparas;
dels till utrikesdepartementet 95,100 kronor;
dels till beskickningar och konsulat 831,600 kronor;
dels till ålder stillägg ett förslagsanslag å 5,000 kronor;
dels ock till bidrag till vissa vicekonsulers aflönande ett förslagsanslag å
5,000 kronor.
Bill. till Riksd. JProt. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Iläft. (N:o 4.)
Ång. anslag
till departementschefen,
till utrikesdepartementet,
till beskickningar
och konsulat,
till ålderst/llägg
samt
till bidrag till
Hissa vicekonsulers
aflönande.
[1-5-]
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Tillsättande
af diplomatoch
konsulatkommittén.
Utlåtanden
öfver
kommitténs
betänkande.
Till åberopade statsrådsprotokollet har hans excellens herr ministern för
utrikes ärendena beträffande omförmälda framställning anfört följande:
»Till följd af unionens upplösning måste frågan om en ny organisation af
.diplomat- och konsulatväsendet tagas under öfvervägande. Den 17 sistlidne
november tillsatte äfven Kungl. Maj:t för ändamålet eu särskild kommitté.
I afbidan på fullgörandet af det kommittén förelagda arbetet kunde icke
vid statsverkspropositionen uppgörande något fullständigt förslag till reglering
af utgifterna under tredje hufvudtiteln framläggas, utan måste jag åtnöja
mig med att låta uppgöra en approximativ beräkning af de anslag för
utrikesdepartementet, diplomatien och konsulatväsendet, hvilka, såvidt det
kunde förutses, komme att kräfvas för de nya organisationerna. Denna
beräkning utvisade en slutsumma af 1,500,000 kronor, och i enlighet härmed
upptogs äfven för ifrågavarande ändamål under utgifterna å tredje hufvudtiteln
ett till nämnda belopp beräknadt anslag.
Kommittén, hvilken omedelbart efter dess tillsättande påbörjade sitt
arbete, har numera afslutat detsamma. Den 2 innevarande april öfverlämnade
nämligen kommittén till Kungl. Maj:t ett betänkande i ämnet; och
anhåller jag nu att inför Kungl. Maj:t få anmäla detsamma äfvensom att i
sammanhang härmed framlägga fullständigt förslag till reglering af utgifterna
under tredje hufvudtiteln.
Såväl kommerskollegium som statskontoret hafva erhållit föreläggande
att afgifva underdånigt utlåtande öfver kommitténs betänkande; och med
hänsyn till önskvärdheten att kunna redan för innevarande Riksdag framlägga
den nya organisationsplanen fingo nämnda båda ämbetsverk förständigande
att senast den 14 i denna månad inkomma med det underdåniga
utlåtandet; kommerskollegium likväl obetaget att, därest så lämpligt befunnes,
från utlåtandet undantaga sådana frågor, som icke stode i omedelbart sammanhang
med de af kommittén afgifna organisations- och löneförslag, hvilka
vore af beskaffenhet att skola för Riksdagen föreläggas; och skulle i sådant
fall kollegium senare afgifva särskild! underdånigt yttrande öfver dessa frågor.
De infordrade utlåtandena hafva äfven nämnda dag till Kungl. Maj:t
inkommit, och torde desamma jämte därvid fogade reservationer få biläggas
detta protokoll. Jag anser mig i följd häraf icke behöfva ingå i någon
redogörelse för innehållet af dessa utlåtanden utan kan inskränka mig till att
vid förekommande fall hänvisa till desamma.
Vidare har jag omedelbart efter kommittébetänkandets ingifvande låtit
tillställa detsamma Kungl. Maj:ts beskickningar äfvensom samtliga lönade
och äfven en del andra konsulattjänstemän, hvarjämte samtliga beskickningschefer
och lönade generalkonsuler i Europa erhöllo telegrafisk under
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
3
rättelse att, därest de hade några erinringar att framställa mot förslaget,
de härmed borde snarast möjligt inkomma till utrikesdepartementet. Sådana
uttalanden hafva äfven från flertalet af nu nämnda ämbetsmän inkommit.
Såsom af det sagda framgår, har tiden för kommittéarbetets granskningvarit
knappt tillmätt. Uppenbarligen hade det såväl för den ena som den
andra af statsmakterna varit önskvärdt, om vid behandlingen af det viktiga
och genomgripande förslag, som af kommittén framlagts, tillfälle till längre
rådrum förefunnits. Vid sådant förhållande kunde ifrågasättas att till
en kommande Riksdag uppskjuta frågans behandling. Om jag det oaktadt
icke anser detta tillrådligt, är anledningen den, att förhållandena med nödvändighet
kräfva, det utrikesdepartementet så snart som möjligt erhåller ny
organisation och nya verksamhetsformer. Då nämligen den nuvarande organisationen
i väsentlig mån uppgjorts med hänsyn därtill, att utrikesdepartementet
och dess diplomatiska och konsulära tjänstemän ägde att företräda såväl
Sveriges som Norges intressen, är efter unionens upplösning behofvet af
en omorganisation trängande, och hänsyn bland annat till de många nu lediga
tjänsternas besättande samt till verkets lämpliga rekrytering gör det äfven
önskvärdt, att öfvergångstiden icke förlänges mer än hvad som är oundgängligen
nödvändigt. Vid sådant förhållande har jag ansett mig höra åsidosätta
de kraf, jag eljest kunnat äga på ett rikligen utmätt rådrum för frågans behandling.
Det behöfver väl knappast sägas, att skulden till frågans brådskande
behandling icke kan läggas kommittén till last, då denna tvärtom med erkännansvärd
raskhet fullgjort sitt arbete. Omständigheter, hvaröfver ingen
varit herre, hafva vållat arbetets forcerande.
Innan jag går vidare, torde det tillåtas mig att i korthet redogöra för
kommitténs förslag.
Enligt detsamma skall arbetet inom utrikesdepartementet vara fördeladt
mellan fyra afdelningar. Af dessa utgöres dock en hufvudsakligen af förvaltningen
af departementets arkiv, hvaremot med få undantag behandlingen
af de löpande ärendena tillkommer de tre andra afdelningarna, rättsafdelningen,
handelsafdelningen och personalafdelningen. För närvarande är som
bekant handläggningen af de löpande ärendena inom utrikesdepartementet likaledes
fördelad mellan tre afdelningar, men frånsedt denna yttre likhet företer
kommitténs förslag ganska väsentliga afvikelse!’ från den nuvarande ordningen.
Redan rättsafdelningens upprättande innebär en nyhet, då för närvarande hithörande
mål och ärenden ingå som en underordnad grupp under den s. k.
legationsafdelningen. Öfriga till denna hörande ärenden skulle däremot liksom
äfven de räkenskapsärenden, som nu behandlas af kameralafdelningen,
hänföras till personalafdelningen. Kameralafdelningen skulle fullständigt för
-
Önskvärdheten
af
frågans behandling
vid
innevarande
riksdag.
Redogörelse
för kommitténs
förslag.
Utrikesdepartementets
organisation
enligt
kommitténs
förslag.
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Sveriges
diplomatiska
representation
enligt
kommitténs
förslag.
Sveriges
konsulära
representation
enligt
kommittéförslaget.
svinna, och anföres som motiv härtill den väsentliga förenkling i räkenskapsväsendet,
som är en följd af unionens upplösning. Hvad åter angår den tredje
af de föreslagna byråerna eller handelsafdelningen motsvaras denna delvis af
den nuvarande konsulatafdelningen, men genom den djupt ingripande omorganisation
af konsulatväsendet, som af kommittén föreslås, och hvartill jag
senare återkommer, samt andra i sammanhang därmed stående reformförslag,
skulle denna afdelning få en väsentligt större betydelse för vårt näringslif
än nu är fallet. Slutligen skulle den nuvarande platsen såsom introduktör
för främmande sändebud, hvarmed i viss mån är förenad en afdelningschefs
ställning och befogenhet, bortfalla samt dennes rent departementala göromål
i stället öfvertagas af personal- och arkivafdelningarna.
A hvarje afdelning skulle tjänstgöra såsom afdelningschefens närmaste
man en förste sekreterare. Vidare skulle i departementet sex andre sekreterare
vara anställda.
A arkivafdelningen skulle anställas utom afdelningschefen en förste och
en andre arkivarie.
Beträffande Sveriges diplomatiska representation utomlands märkes först
och främst kommitténs förslag om indragning af beskickningen i Bryssel och
Haag samt om ersättande af de fyra ministerposterna i Konstantinopel, Madrid,
Rom och Wien med beskickningschefer af lägre rang och lön eller s. k.
chargés d’affaires. Beträffande beskickningen i Bryssel och Haag skulle dennas
göromål öfvertagas, hvad Belgien angår, af beskickningen i Paris samt beträffande
Holland af beskickningen i London. Om således kommittén föreslår
ganska betydande indragningar inom diplomatväsendet, hemställer kommittén
å andra sidan om upprättande af beskickningar i Japan, Mexiko och Argentina,
i de båda sistnämnda länderna dock under ledning af allenast chargés
d’affaires. Vid de fyra största beskickningarna, nämligen i Berlin, London,
Paris och S:t Petersburg, föreslås anställandet af legationsråd samt vid beskickningarna
i Kristiania, Köpenhamn och Washington af legationssekreterare.
I fråga om konsulatväsendet framlägger kommittén, såsom redan nämndt,
vidtomfattande förslag till förändrad organisation. Dessa förslag åsyfta framför
allt åvägabringande af enhet i fråga om förhållandet emellan centralförvaltningen
och konsulatväsendet samt detsammas ställande i närmare förbindelse
med diplomatväsendet. I det förra hänseendet har kommittén hemställt
om upphörande af den nuvarande ordningen, enligt hvilken konsulatväsendet
lyder under såväl utrikesdepartementet som kommerskollegium. En stor
del af de frågor, hvilka nu falla under kommerskollegii afgörande, skulle
således öfverflyttas till utrikesdepartementet, och beträffande öfriga märkes, att
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
5
för framtiden skriftväxlingen mellan konsulaten och kommerskollegium skulle
förmedlas genom utrikesdepartementet å enahanda sätt som i allmänhet är
fallet, då fråga är om skriftväxling mellan våra beskickningar eller konsulat
utomlands samt inländska ämbetsverk. Vinnande af enhet i ledningen af
samtliga utrikes ärenden har härmed åsyftats.
För åstadkommande af samverkan mellan diplomati och konsulatväsende
har föreslagits, att beskickningschefen skulle i det land, där han är anställd,
äfven utöfva ledningen af de konsulära ärendena. Då likväl genomförandet
häraf i vissa land, där de diplomatiska göromålen äro af mera maktpåliggande
beskaffenhet, medför sina svårigheter, har såsom rådgifvare vid beskickningschefens
sida ställts en s. k. handelsattaché. Denna institution är för vårt
land ny, och afses därmed att för en tid af tre eller högst fem år vid vissa
beskickningar eller konsulat anställa, såsom kommittén utlåter sig, »yngre men
erfarna köpmän», hvilka således, jämte det de äga tillfälle själfva till vidare
kommersiell utbildning, skola vara beskickningschefens eller generalkonsulns
rådgifvare i kommersiella ärenden. Den sålunda ifrågasatta närmare samverkan
mellan diplomati och konsulatväsende har i förening med den betydande
minskning i konsulära ärenden, som inträdt i följd af unionens upplösning,
medfört, att en hel del lönade generalkonsulat kunnat af kommittén
föreslås till indragning. Sålunda är fallet med generalkonsulaten i Archangel,
Köpenhamn, Lybeck, Hamburg, Havre, London, Barcelona, Genua, Quebec,
Rio de Janeiro och Kobe. Åtskilliga af dessa hafva dock ersatts af lönade
konsulat eller vicekonsulat. Å andra sidan föreslås nya lönade generalkonsulat
i Rotterdam och Kapstaden, hvarjemte äfven upprättandet af de nya
beskickningarna i Japan, Mexiko och Argentina medför skapandet af generalkonsulat
i nämnda länder. Äfven i fråga om de lönade konsulaten och vicekonsulaten
hafva ganska betydande ändringar vidtagits, i det somliga af de
nu befintliga, såsom Bilbao, Cardiff, Liverpool, Newcastle on lyne, föreslagits
till indragning samt å andra sidan upprättande af nya konsulat föreslagits å
åtskilliga orter, såsom Glasgow, Moskwa och Sydney. I öfrigt är i fråga om
konsulatväsendet att märka, att kommittén å vissa platser föreslår anställandet
af lönade vicekonsuler såsom biträden åt å platsen bosatta olönade konsuler.
Vidare har vid bestämmandet af platserna för konsulats upprättande kommittén
hufvudsakligen låtit leda sig af kommersiella hänsyn och särskildt af önskan att
kunna i möjligaste mån befordra landets export, medan åter konsulernas verksamhet
i afseende å sjöfarten tillmätts mindre betydelse.
Sådana äro i korthet hufvuddragen af det organisationsförslag kommittén
framlagt. För min del kan jag ej finna annat än att det erbjuder i mer än ett
afseende beaktansvärda uppslag. Särskildt skänker jag allt erkännande åt den
varma sträfvan, som genomgår detsamma att såvidt som möjligt är söka
Allmänt
uttalande om
kommittéförslaget.
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Den ifrågasatta
indragningen
eller
nedsättningen
af trissa
diplomatiska
ämbeten.
ställa vår utländska representation i handelns och näringarnas tjänst. Det är
uppenbart att, i samma män som den s. k. storpolitiken upphört att sysselsätta
de smärre staterna, föremålet för deras diplomati i väsentlig grad
måste blifva ett fruktbringande stödjande af inhemsk näring och handel. Vid
sådant förhållande synes mig kommitténs önskan att åstadkomma en närmare
samverkan mellan diplomati och konsulatväsende vara förtjänt af varmt understöd.
Denna min åsikt framgår för öfrigt redan af mitt uttalande till statsrådsprotokollet
vid tillfället för kommitténs tillsättande.
Ehuruväl jag således i väsentliga delar ansluter mig till de grundsatser,
som varit bestämmande för kommitténs förslag, kan jag dock ej vara fullt
ense med kommittén i fråga om det resultat, hvartill den i åtskilliga afseenden
kommit. Den skiljaktiga ståndpunkt, jag i ett och annat afseende
intager från kommitténs, har sin grund framför allt däri, att jag finner
kommittén med en från rent principiell synpunkt erkännansvärd konsekvens
icke hafva nog beaktat de förhandenvarande förhållandena, hvilka icke alltid
medgifva en sträng tillämpning af de af kommittén omfattade grundsatser.
Vid en organisation af diplomatien och konsulatväsendet måste man taga
hänsyn till eu mångfald af företeelser, växlande efter de olika staternas maktställning,
läge, ekonomiska utveckling och graden af deras förbindelser med
vårt land. Ett fullt konsekvent genomförande af något visst system kan
därför i verkligheten blifva ett fel i stället för en förtjänst. Kommittén
synes icke heller fullt hafva beaktat svårigheten att finna lämpliga personer
till de omfattande och olikartade uppgifter, som skulle ställas å innehafvarne
af vissa poster.
Jag öfvergår nu till att något närmare redogöra för de punkter, med
''afseende å hvilka jag intager en afvikande ståndpunkt från kommittén.
Kommittén har, såsom jag redan nämnt, föreslagit, att beskickningarna
i Konstantinopel, Madrid, Rom och Wien för framtiden endast skulle förestås
af chargés d’affaires. Denna förändring skulle betingas af tillämpningen af
vissa af kommittén omfattade grunder, i förevarande fall närmast den, att i de
länder, där de politiska intressena äro af ringare vikt men de ekonomiska afspänta,
samt i sådana länder, där särskilda förhållanden betinga anställandet
af representanter med diplomatisk befogenhet, böra anställas beskickningar, vid
hvilka chefen benämnes chargé d’affaires. Det är dock tydligt, att kommittén därjämte
ledts af en i öfrigt berömvärd sparsamhetstendens. De besparingar, som
i sådant hänseende åvägabragts, uppgå — frånsedt att vissa beskickningshus
delvis blefve öfverflödiga — till sammanlagdt 37,760 kronor åidigen.
Det återstår emellertid att tillse, huruvida den sålunda vunna besparingen
står i något förhållande till de olägenheter, som följa af kommitté
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
7
förslaget, och särskildt till deri förminskning i anseende, som Sverige däraf
tvifvelsutan komme att lida. Att detta är att befara synes mig nämligen i
hög grad påtagligt. Det är visserligen sant, som kommittén anmärker, att
det ytterst öfverallt är personligheten, som gör sig gällande, men denna måste,
icke minst när det gäller representerandet af ett land med begränsade makttillgångar,
uppbäras och understödjas af en viss yttre ställning, jämförlig med
den som intages af likställda makters representanter.
Jag har nyss antydt, att enligt kommitténs förslag vissa af våra beskickningar
icke skulle komma att intaga en ställning, motsvarande den, som tillkommer
med oss likställda makters diplomatiska representanter. Till närmare
utveckling häraf ber jag att få meddela följande: Det är bekant, att stormakterna
ömsesidigt hos hvarandra låta sig representeras af sändebud med
vissa särskilda företrädesrättigheter (ambassadörer). Närmast i ordningen
efter dessa komma envoyéerna, vanligen representerande hvad man kallar
makter af andra eller tredje ordningen. Endast undantagsvis förekomma
beskickningar af lägre rang, företrädda af chargés d''affaires. Det är i allmänhet
endast de syd- och mellanamerikanska republikerna, hvilka på detta
sätt låta företräda sig. Af de europeiska länderna är det i Italien endast
Grekland och Montenegro och i Österrike endast Montenegro, som icke äro
representerade genom beskickningschef med ministers värdighet. Visserligen
har Danmark sedan några år tillbaka i Rom endast en chargé d’affaires,
men denna anordning har alltid betecknats såsom provisorisk. Hvad Norge
angår, är dess minister i Berlin äfven ackrediterad i Rom och Wien.
Likaledes förekomma i Ivontantantinopel och Madrid endast undantagsvis
beskickningar, företrädda af chargés d’affaires. Detta är i Konstantinopel
fallet allenast med Montenegro samt i Madrid med några mindre syd- eller
mellanamerikanska republiker.
Jag vill såsom bevis för den ställning chargés d’affaires intaga ytterligare
nämna, att å flera platser svårigheter beredas dem att direkt förhandla
med utrikesministern, utan hänvisas de till lägre tjänstemän inom vederbörande
departement. Det är tydligt, att detta måste i hög grad menligt
inverka på deras förmåga att tillvarataga sitt lands intressen.
Jag kan icke föreställa mig, att den allmänna meningen skulle känna
sig tillfreds att veta vårt fosterland vara i ett flertal europeiska hufvudstäder
och däribland hos två stormakter representeradt på ett sätt, som sålunda
liksom ställde det på en lägre plats än så godt som alla Europas öfriga
stater. Särskildt synes mig tidpunkten för en sådan anordning synnerligen
olämpligt vald. Skulle kommitténs förslag i denna del genomföras, torde det
svårligen kunna undvikas, att i utlandet framkallades den föreställningen,
att unionens nyligen timade upplösning haft en vida större återverkan på
vårt fosterlands ställning och betydelse än förhållandet verkligen är. Till
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Upprättande
åt nya beskickningar.
skapandet af en dylik ogrundad föreställning kan jag för min del ej medverka.
I bestämd strid mot kommitténs uttalande (sid. 121) anser jag således
de föreslagna förändringarna i vissa beskickningars ställning verka nedsättande
på vårt lands anseende. Icke heller komma dessa förändringar att
väl upptagas å de platser, där desamma skulle komma till tillämpning. Och
jag skulle icke i nu berörda afseende hafva uttalat mig med sådan bestämdhet,
därest jag icke haft direkt och grundad anledning därtill.
Äfven af praktiska grunder finner jag ett skapande af chargé d’affairesposter
icke vara ändamålsenligt. Jag måste således i hvarje fall motsätta mig
detta förslag.
Till bedömande föreligger äfven en af två reservanter mot kommitténs
förslag (grefve von Rosen och herr Fallenius) gjord hemställan om en sammanslagning
af ministerposterna i Rom och Wien. Det kan naturligtvis äfven
ifrågasättas, huruvida icke möjligen någon af de andra poster, hvarom i detta
sammanhang är fråga, kunde förenas med någon annan ministerpost, såsom
exempelvis den i Madrid med den i Paris. En sådan förening af flere
ministerposter äger rum i ganska stor utsträckning; jag behöfver ju blott erinra
därom, att vi själfva i fråga om två ministerposter tillämpa detta system.
Huruvida det med fördel kan utsträckas, skall jag taga under skärskådan vid
granskning af representationen i hvart och ett land. Jag återkommer således
längre fram till denna fråga.
Jag skall vidare i detta sammanhang yttra mig rörande de af kommittén
föreslagna nya beskickningarna i Argentina, Mexiko och Japan. Det är företrädesvis,
åtminstone hvad de båda förstnämnda länderna angår, af kommersiella
skäl, upprättandet af dessa beskickningar föreslås och särskild! har därvid
hänsyn tagits till vår export, som kommittén anser på denna väg mäktigt
kunna främjas.
Jag har emellertid icke af hvad härom i kommittébetänkandet förekommit
funnit mig öfvertygad, att vår export på Mexiko vare sig nått eller
med säkerhet kan antagas i framtiden nå den utveckling, att staten verkligen
bör offra den afsevärda summa, som upprättande af en beskickning därstädes
skulle kosta.
Kommittén har emellertid för ifrågavarande förslag äfven anfört andra
synpunkter, hvarför det vore önskvärd! att hafva en beskickning i Mexiko.
Enligt kommitténs förslag borde den chargé d’affaires, som skulle i Mexiko
anställas, ackrediteras jämväl i åtskilliga af de centralamerikanska eller
i norra Sydamerika belägna republikerna, enär det visat sig, att i dessa
stater reklamationer af rätt allvarlig art förekommit, hvilkas fullföljande endast
kunnat ske på diplomatisk väg. Flertalet af dessa tvistigheter hafva dock
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
9
föranledts af den norska sjöfarten. Utvägar lära ej heller saknas att, därest
dylika tvister skulle uppkomma, på ett mindre kostbart sätt sörja för deras
lösande.
Icke heller ett annat af kommittén åberopadt skäl för en beskickning
i Mexiko eller att beskickningschefen skulle verka som inspektör öfver samtliga
konsulat i Centralamerika, Västindien och Norra Sydamerika synes mig
böra tillmätas någon afgörande betydelse. Att märka är äfven, att kommittén
i fråga om upprättande af en beskickning i Mexiko icke vant enig, i det att
två af dess ledamöter reserverat sig mot kommitténs beslut. Äfven i kommerskollegium
har detta förslag rönt gensagor.
Hvad åter Japan och Argentina angår, synas mig viktiga skäl tala för
upprättande af en beskickning i dessa land. Härigenom skulle man hafva
utsikt att bibehålla och ytterligare utvidga den redan vunna afsättningsmarknaden
för våra produkter. Med Argentina underhålla vi redan direkt
ångbåtsförbindelse, och utsikterna för lifligare handelsförbindelser med OstAsien
synas på senare tid betydligt hafva vuxit. I fråga om Japan, hvilket
land såsom bekant numera ryckt in i stormakternas led och kan förväntas
taga en verksam del i kommande politiska händelser, bör det äfven ur denna
synpunkt vara af vikt att vi äro därstädes representerade genom en särskild
beskickning. Något dylikt skäl kan naturligtvis icke anföras i fråga om
Argentina, men då numera ett icke obetydligt antal svenskar bosatt sig där,
kan en beskicknings bistånd ur denna synpunkt mången gång komma att
visa sig af nöden. Jag får på dessa och de i öfrigt af kommittén anförda
skäl tillstyrka upprättande af fasta beskickningar i Japan och Argentina.
Jag öfvergår nu till en annan del af kommitténs förslag, där jag äfven Anmärkningar
i viss mån företräder en skiljaktig ståndpunkt från den af kommittén om- ^n snörslag
fattade. / fråga om
Kommittén har föreslagit, att i de länder, där beskickningar jämväl anställas,
ledningen af konsulatärendena borde tillkomma beskickningschefen. organisation.
I och för sig själft har jag intet däremot att anmärka; denna organisation
har förut på åtskilliga håll med framgång tillämpats, och att den nu af
kommittén så starkt framhäfts, är endast ett uttryck för kommitténs förut
berörda, af mig äfven delade önskan om åstadkommande af en intim samverkan
mellan diplomati och konsulatväsende. Lika med kommittén tror
jag äfven att denna organisation i flertalet af de länder, där vi underhålla
beskickningar, med framgång låter sig genomföra. Men däremot tviflar
jag på att denna grundsats, åtminstone i den form, kommittén föreslagit,
öfverallt år genomförbar. Det sagda gäller särskild! Frankrike, Ryssland,
Storbritannien och Tyskland, i hvilka länder vi på en gång hafva viktiga
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
politiska intressen och därjämte vidsträckta handels- och sjöfartsförbindelser.
Enligt min fulla öfvertygelse skulle icke ministern nöjaktigt därstädes kunna,
enligt den af kommittén föreslagna anordningen, företräda både våra diplomatiska
och kommersiella intressen, utan skulle följden häraf blifva endera»
tillbakasättande.
Handels
attachéer.
Innan jag går vidare, önskar jag yttra några ord rörande de föreslagna
handelsattachéerna. Lika med kommittén tror jag anställandet af
dylika attachéer vara ett synnerligen lämpligt medel för befordran af vår
handel och industri. I hvarje fall bör det icke lämnas oförsökt. Men
däremot synes mig, då institutionen ännu är opröfvad, densamma icke böra
tillmätas den betydelse, kommittén tillagt densamma. I själfva verket hvilar
genomförbarheten af kommitténs förslag om beskickningschefens öfvertagande
af ledningen af jämväl de konsulära ärendena i väsentlig mån just på dessa
handelsattachéer. Kommittén har nämligen föreslagit, att i de fyra nyssnämnda
länder, där beskickningschefen öfvervägande tages i anspråk af politiska
eller administrativa göromål, böra anställas handelsattachéer med uppgift
att biträda vid de kommersiella intressenas bevakande. Det har icke
undgått kommitténs uppmärksamhet, att i dessa länder ministern icke kan
hafva så mycken tid öfrig för konsulatärenden. Men det synes mig väl kunna
dragas i tvifvelsmål, om ministern kan påräkna så synnerligt mycket stöd
af denne i administrativa göromål fullkomligt opröfvade man, hvilken därjämte
komme att ombytas hvart tredje eller hvart femte år. Åtminstone
innan erfarenheten gifvit sitt utslag till förmån för handelsattaohéernas verksamhet,
synes försiktigheten bjuda att icke alltför mycket bygga på dem.
Vidare kan jag icke finna annat än att det fasta anställandet af handelsattachéer
vid vissa på förhand bestämda beskickningar och konsulat icke lämpligen
motsvarar det syfte, som man genom dessa attachéer företrädesvis vill
vinna eller vägledande af vår inhemska industri och handel. Denna uppgift
synes mig i stället bäst tillgodogöras genom att möjlighet finnes att anknyta
handelsattaohéernas verksamhet vid sådana länder, hvarest för tillfället
behof af närmare kommersiella förbindelser gör sig gällande eller hvarifrån
särskiidt lifgifvande impulser kunna hämtas. Det är tydligt, att dessa länder
efter handelskonjunkturernas beskaffenhet eller andra omständigheter kunna
växla ganska betydligt, likasom äfven att man genom kommitténs förslag
mången gång afskär sig möjlighet att tillgodogöra sig någon genom för viss
ort särskiidt lämpliga egenskaper utmärkt man. Den största möjliga frihet
i val icke blott af personer utan äfven af verksamhetsfält måste vara hufvudbetingelsen,
för att handelsattachéerna skola kunna realisera de förhoppningar,
som ställas på dem. Jag ansluter mig därför till kommerskollegii uttalande
därom, att ett visst anslag bör ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, att an
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
11
vändas till aflönande af handelsattachéer men med frihet för Kungl. Maj:t
att närmare bestämma dessas tjänstgöring. Om storleken af detta belopp
skall jag i annat sammanhang yttra mig.
Jag återgår härefter till ett bedömande af frågan, huru konsulatväsendet
lämpligast bör ordnas i fyra nyssnämnda länder. Om dem alla gäller, nandeiFrankatt
såväl de rent diplomatiska som kommersiella ärenden, hvilka vi därstädes ^ rike, Rysshafva
att bevaka, äro af den vikt, att ministern icke utan annat stöd än den ^annien^ch
sedvanliga legationspersonalen kan förvalta dem båda. Endera eller båda dessa Tyskland.
slag af ärenden skulle däraf lida.
Vid afgörandet af den lämpligaste formen för organisationen kan man
åter icke behandla dessa länder likformigt. Ur vissa nedan närmare angifna
synpunkter kunna de indelas i två olika grupper, å ena sidan Ryssland och
Storbritannien, å andra sidan Frankrike och Tyskland.
Hvad nu först Storbritannien angår, synes mig detta vara det land, /»”su/af- ^
som i fråga om valet af organisationsformer erbjuder minsta svårigheter, ^ande / storHär
äro såväl de rent diplomatiska som de konsulära ärendena af den vikt, britannien.
att de hvar för sig kräfva helt sin man. Nära till hands ligger således
att fortfarande bibehålla såväl en minister som en generalkonsul i London.
Och härtill är så mycket mer skäl, som ingen tvekan kan gifvas,
att äfven den konsulära ledningens säte är i London. Någon bättre plats
för »den kommersiella informationens» bedrifvande kan icke tänkas än här i
världshandelns midtpunkt; och äfven hänsyn till vår högst betydliga sjöfart
på London krafvel’ en särskild vårdare af våra redares och sjömäns intressen.
Genom bibehållande af den nuvarande organisationen komma således alla intressen
vederbörligen att tillvaratagas. Det undantag, som härmed göres från
kommitténs förslag om beskickningschefens öfvertagande af äfven de konsulära
ärendena, är betingadt allenast af förhållandenas makt. Jag hänvisar för öfrigt
till de mångahanda uttalanden, som under ärendets behandling framkommit
till stöd för bibehållandet af detta generalkonsulat.
I viss mån är förhållandet med Ryssland likartadt. Den man, som är v~s°ndetsörd
satt att i vårt mäktiga grannrike företräda våra politiska intressen, måste v^nde i I * * * SRyss
häri
se sin hufvuduppgift. Äfven är hufvudstaden liksom London en sjöstad, land.
hvarför jämväl i sjöfartens intresse påkallas i S:t Petersburg en konsulär representant.
Dock är S:t Petersburg icke i samma betydelse som London landets
kommersiella medelpunkt, likasom äfven vår sjöfart på Ryssland icke är så
betydlig som den å England och icke heller bestämdt har Sfi Petersburg till
hufvudmål. Således förefinnas vissa skiljaktigheter, värda att vid organisa -
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
tionspianens uppgörande taga i betraktande. Men innan jag går vidare, torde
jag först böra något närmare beröra kommitténs förslag rörande vår konsulära
representation i Ryssland.
Kommittén har lifligt behjärtat önskvärdheten af en lifligare handelsförbindelse
med Ryssland och har därför ganska rikligt sörjt för de konsulära
intressenas tillvaratagande därstädes. Jämte det kommittén hemställer
om bibehållandet af det nuvarande lönade konsulatet i Riga, föreslår
kommittén således upprättande af ett likaledes lönadt konsulat i Moskva.
Hvad S:t Petersburg angår skulle därstädes, såsom jag redan nämnt, enligt kommitténs
förslag anställas en handelsattaché; och i anledning häraf har kommittén
icke ansett sig böra tillmötesgå de från handelns och industriens
målsmän framkomna önskningarna om upprättande af ett lönadt generalkonsulat
i S:t Petersburg.
Med kommittén delar jag lifligt önskan, att vårt land må träda i närmare
handelsförbindelser med Ryssland, likasom äfven tron på att landet
i flere afseenden däraf kan draga betydande gagn. Kommitténs förslag
om stärkande af vår konsulära representation i Ryssland synes mig därför
värdt allt understöd. Men då jag af skäl, som jag redan anfört, icke
anser en fast handelsattaché böra anställas i S:t Petersburg, måste denne
på något sätt ersättas; och därvid träder ånyo i förgrunden frågan om
upprättandet af ett lönadt generalkonsulat därstädes. För en dylik plan
— eller i hvarje fall för anställande af en lönad konsul i S:t Petersburg —
hafva bland andra så betydande korporationer som Sveriges exportförening,
Sveriges allmänna handelsförening, Stockholms handels- och sjöfartsnämnd,
Stockholms handelskammare, Börssällskapet i Göteborg m. fl. uttalat sig,
hvarjämte flera af de enskilda personer, som hörts inför kommittén, yttrat
sig i enahanda syfte. Äfven jag delar denna uppfattning. Jag tror således,
att i Ryssland liksom i England är den naturliga lösningen: de diplomatiska
och de konsulära ärendenas skiljande samt upprättande af ett generalkonsulat
i hufvudstaden, som på en gång kan utöfva den högsta konsulära och den
kommersiella ledningen — hvilket gifvetvis sker bäst i de administrativa och
politiska myndigheternas hufvudcentrum — samt äfven tillgodose vår sjöfarts
intressen. I detta sammanhang vill jag påpeka, att vår sjöfart å de tre förnämsta
ryska hamnarna — S:t Petersburg, Riga och Libau — ställer sig
ungefär lika, dock med öfvervikt för sistnämnda ort.
S:t Petersburg är emellertid icke i samma mån som London rikets
midtpunkt i kommersiellt hänseende. Det väldiga tsarriket äger i själfva
verket flera sådana. Häi’af följer, att medan vi i Storbritannien — jag
frånser här de utomeuropeiska brittiska besittningarna -— endast i obetydlig
grad behöfva lönade konsuler, det motsatta förhållandet råder i Ryssland.
Helsingfors krafvel’ sin själfständige konsulära representant. I Moskva
Statsittskottets Utlåtande N:o 4.
13
anser jag i öfverensstämmelse med kommitténs uttalade åsikt ett lönadt konsulat
böra upprättas. Och slutligen torde äfven i Riga nu som tillförene
en utsänd konsulattjänsteman böra finnas.
Delvis af budgethänsyn anser jag emellertid vid sistnämnda konsulat
allenast böra anställas en lönad vicekonsul. Vår sjöfart i Riga är icke
så betydlig, att enkom för denna ett lönadt konsulat nödvändigt behöfver
bibehållas. Dessutom gäller det här som annorstädes, att en konsul i hufvudstaden
har mer förmåga att gagna än en i en provinsstad anställd. (Jfr
kommittébetänkandet B, sid. 34.) Förstärkandet af den konsulära representationen
i hufvudstaden är således en fråga af sådan vikt, att andra intressen
därför måste vika.
Jag öfvergår nu till frågan om konsulatväsendets ordnande i Frankrike. KonsutatDå
Paris icke är någon sjöstad, bör icke vara fråga om upprättande där-^sendetsordstädes
af ett lönadt generalkonsulat. Fråga uppkommer då, huruvida den rike.
högsta konsulära ledningen bör utöfvas från någon af Frankrikes sjöstäder. I
sådant hänseende har herr Fallenius uttalat sig för Havre, hvarest, såsom
bekant, vi hitintills haft en lönad generalkonsul. Kungl. Maj:ts minister i
Paris synes åter föredraga Rouen, och äfven andra röster hafva höjts till
förmån för denna stad. Nu är emellertid att märka, att ingen af dessa städer
liksom ej heller någon annan af Frankrikes sjöstäder kan anses bestämdt vara
medelpunkten i dess kommersiella Rf. Man kan således icke såsom skäl för
förläggande af ett generalkonsulat till någon fransk hamnstad åberopa hänsyn
till den kommersiella informationen. Det återstår att se, huruvida man
i sjöfartens intresse kan göra det.
Vid en dylik undersökning visar det sig emellertid, att vår sjöfart på
Frankrike, i sig själf icke särdeles betydlig, därjämte fördelar sig tämligen
lika på ett flertal af hamnar. Havre, Rouen, Dunkerque och Bordeaux täfla
i detta afseende med hvarandra. Icke heller ur denna synpunkt kan således
förordas upprättandet af ett lönadt generalkonsulat i någon af dessa städer.
Betecknande är också, att då två ledamöter af kommerskollegium ansett sig
böra uttala eu afvikande mening från kommittéförslaget i hvad det afser
konsulatväsendets ordnande i Frankrike, de likväl icke med hänsyn till nyssberörda
förhållande ansett sig kunna förorda upprättandet af ett generalkonsulat
i någon af de franska sjöstäderna utan fastmer stannat vid en hemställan
om två lönade konsulat, ett i Havre samt ett i södra Frankrike, vare
sig i Bordeaux eller Marseille.
Den föregående undersökningen har ledt mig därhän, att det synes mig
bäst att, hvad Frankrike angår, fasthålla kommittéförslagets grundtanke om
förening af ledningen af de diplomatiska och konsulära ärendena men på
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Konsulatväsendets
ordnande
i Tyskland.
samma gång för möjliggörandet häraf förstärka beskickningspersonalen. Vid
sidan af ministern synes mig böra ställas eu konsulärt utbildad eller eljest
särskild! lämpad man med uppgift att biträda ministern vid utöfvande af
den högsta konsulära ledningen. Honom skulle det således tillkomma att
öfvervaka konsulernas ämbetsskötsel och inspektera konsulaten. Rätt utöfvad
synes mig hans verksamhet särskild! i rent kommersiellt hänseende kunna
blifva synnerligen värdefull, då han nämligen i kraft af sin ställning skulle
kunna erhålla vida bättre öfverblick öfver det kommersiella lifvet i Frankrike
och således i detta hänseende blifva till vida mer gagn än en generalkonsul
vare sig i Havre, Rouen eller någon annan sjöstad. Vid eventuella
underhandlingar med Frankrike om afslutande af en ny handelstraktat vore
säkerligen hans bistånd ovärderligt.
Denne ämbetsman, hvars titel lämpligen synes böra blifva konsulatråd,
bör hafva enahanda ställning och lön som ett legationsråd. Då vi af skäl,
som jag ofvan nämnt, i Frankrike icke torde behöfva någon lönad konsul,
är den af mig föreslagna organisationen billigare än herr Fallenius’ eller de
båda reservanternas i kommerskollegium. Den krafvel’ samma kostnad som
kommittéförslaget men är enligt min mening effektivare än detta. Den saknar
icke heller motsvarighet i det samtida konsulatväsendet.
En likartad organisation synes mig äfven lämpligen kunna komma till
tillämpning i Tyskland. Af samma skal, som anförts i fråga om Paris,
kan svårligen tänkas ifrågakomma upprättandet af ett särskild! lönadt generalkonsulat
i Berlin. Däremot finnes en skilnad från Frankrike däruti, att
det gifves åtminstone två tyska sjöstäder, nämligen Lybeck och Hamburg,
med hvilka vi underhålla så lifliga sjöfärtsförbindelser, att konsulär representant
i dessa svårligen kan undvaras. Af dessa har Hamburg sedan gammalt varit
säte för ett lönadt generalkonsulat. Kommittén har nu, under framhållande
af att våra sjöfartsintressen snarare äro större i Lybeck än i Hamburg, icke
velat tillerkänna sistnämnda stad i konsulärt hänseende något särskilt företräde.
Till denna mening kan jag dock icke sluta mig, utan synes mig
Hamburgs betydelse såsom centralpunkten för Tysklands utrikes handel vara
så stor, att i hvarje fall, icke minst ur den kommersiella informationens synpunkt,
ett lönadt konsulat därstädes bör upprätthållas. Däremot finner jag
det icke vara af nöden att bibehålla det nu befintliga lönade generalkonsulatet.
Såsom kommittén framhållit (sid. 15), pekar den moderna utvecklingen allt
mer i den riktningen, att de kommersiella intressena bäst tillgodoses genom
deras förläggande till hufvudstaden i hvarje land. Särskild^ gäller detta
Tyskland, där hufvudstaden i samband med den storartade tillväxt, den på
senare tider vunnit, i allt högre grad blifvit medelpunkten för det tyska
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
15
rikets handel och industri. Jag tror således, att i Tyskland liksom i Frankrike
våra kommersiella intressen bäst främjas genom att beskickningschefen
med hjälp af ett konsulatråd öfvertager ledningen af de konsulära ärendena.
Men med denna organisationsplan stämmer det icke väl öfverens att dessutom
hafva ett själfständigt generalkonsulat i Hamburg, utan synes ett
lönadt konsulat, på sätt äfven två reservanter inom kommerskollegium förordat,
vara till fyllest. Skulle man fästa sig vid, att därigenom vår representant
i Hamburg icke koinme att intaga en ställning motsvarande åtskilliga
andra länders, är detta lätt afhjälpt genom förlänandet af en personlig
generalkonsulstitel. I Lybeck anser jag anställandet af en lönad vicekonsul
vara tillfyllest.
Med sammanfattande af det föregående finner jag mig således böra för''- Sammanorda,
att i Ryssland och Storbritannien de diplomatiska och de konsulära fatfnw9-ärendena förblifva åtskilda samt att ledningen af de senare anförtros åt en
i hvartdera landets hufvudstad anställd lönad generalkonsul, men att däremot
i Frankrike och Tyskland ledningen af jämväl konsulatärendena anförtros
åt beskickningschefen, vid hvars sida anställes utom den öfriga legationspersonalen
ett konsulatråd med uppgift att särskilt biträda vid de konsulära
ärendenas handhafvande.
Jag öfvergår nu till en annan fråga, däld meningarna äfven varit Anställande af
tämligen delade. Kommitténs flertal har, såsom jag ofvan nämnt, föreslagit, ^onsuier^d
att å åtskilliga platser, där ärendenas omfattning eller beskaffenhet kan be- vissa olönade
räknas kräfva ständigt biträde af en med hemlandets förhållanden väl konsu,at
förtrogen person, måtte upprättas olönade konsulat men till biträde åt den
olönade konsuln anställas en aflönad vicekonsul. I detta fall åligger det
konsuln att hålla kanslilokal, i ersättning hvarför han åter äger att uppbära
vissa expeditionsafgifter. Häremot har likväl generalkonsul Fallenius starkt
opponerat sig, bland annat enär det borde befaras, att samarbetet mellan två
personer, som äro i så olika ställning och af hvilka oftast den underordnade måste
utföra allt arbete, icke kan förväntas blifva godt. Herr Fallenius föreslår därför,
att på ifrågavarande platser anställas antingen lönade konsuler eller vicekonsuler.
Häri har han äfven erhållit understöd af kommerskollegii samtliga ledamöter
med undantag af generaldirektören herr Lagerheim, hvilken fortfarande vidhållit
sin i kommittén uttalade mening. I fråga om de närmare skäl, som på ömse
sidor anförts, hänvisar jag till kommittébetänkandet (sid. 23 och 235 ff.)
samt kommerskollegii utlåtande och därvid fogad reservation.
Den af kommitténs flertal föreslagna anordningen kan i vissa afseenden
hafva sina företräden. Särskildt gäller detta, om man ser frågan från rent
ekonomisk synpunkt, ehuruväl företrädesvis endast i de fall, då en lönad
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
konsul skulle ersättas med en olönad sådan. I det fall åter att valet står
mellan upprättandet af ett lönadt vicekonsulat och ett olönadt konsulat med
biträde af lönad vicekonsul, kan väl den senare anordningen så till vida vara
billigare som vicekonsuln i detta fallet icke behöfver fullt så hög aflöning,
då han ju icke själf håller sig med kanslilokal samt intager en mera underordnad
ställning. Denna besparing uppväges likväl oftast däraf, att den olönade
konsuln äger rätt att uppbära expeditionsafgifter, Indika eljest inflyta till
statsverket. Men äfven ur andra synpunkter än den rent ekonomiska kan den
i kommittén föreslagna anordningen äga sina fördelar. På detta sätt möjliggöres
nämligen att å åtskilliga orter för våra intressen förvärfva stödet och
erfarenheten hos någon å platsen boende affärsman. Till ett obetingadt förkastande
af denna anordning kan jag således icke sluta mig. Det är mig ock
bekant,,, att densamma på åtskilliga ställen i utlandet med fördel tillämpats.
A andra sidan synas likväl de erfarenheter, den nederländska regeringen
gjort om samma system — att döma efter ett den norska konsulatkommittén
af år 1904 tillstånd! uttalande af den nederländske utrikesministern —
åtminstone icke obetingadt vara gynnsamma. Och likaledes synes mig den
föreslagna anordningen kunna hafva sina svagheter, liksom svårligen de
betänkligheter, generalkonsul Fallenius uttalat, helt och hållet böra underkännas.
Det kan tydligen mången gång vara svårt att åstadkomma ett godt samarbete
mellan tjänstemän af så olika ställning. Härvidlag beror mycket
för att icke säga allt på de båda tjänstemännen själfva. Således kan den af
kommittén förordade anordningen å en plats, där en duglig, intresserad och
äfven å karaktärens vägnar framstående man vill åtaga sig det olönade konsulsämbetet,
slå synnerligen väl ut, medan den samtidigt å annan plats, där
dessa förutsättningar icke äro för handen, lämnar ogynnsamma resultat. Min
åsikt i frågan är således den, att, därest en fullt lämplig kandidat till den
olönade konsulsposten kan erhållas, den af kommittén föreslagna anordningen
har företräde, men att däremot, där detta icke är fallet, densamma icke bör
komma till tillämpning.
Att på förhand åter bestämma, på hvilken plats den ena eller andra
anordningen har företräde, är uppenbarligen icke möjligt; och äfven om så
voi’e, växla förhållandena så snabbt, att ingen gifven regel kan uppställas
utan olägenheter. Dessa skäl leda mig därhän att förorda, att å ifrågavarande
platser Kungl. Maj:t må äga rätt att efter pröfning af förhanden varande omständigheter
bestämma, huruvida ett olönadt konsulat med biträde af en lönad
vicekonsul eller ett lönadt vicekonsulat bör upprättas. Då, såsom jag antydt,
vicekonsulerna böra åtnjuta olika löneförmåner, allteftersom det ena eller det
andra alternativet tillämpas, torde det vara nödvändigt att fastställa lönerna
för bådadera fallen.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
17
Då ifrågavarande anordning likväl icke bör alltför mycket anlitas, har
jag ansett den böra komma till tillämpning endast å sådana platser, där jämförelsevis
mindre intressen äro att bevaka eller där den högste ledaren af
landets konsulatväsen har tillfälle att verksamt utöfva sin kontrollerande uppsikt.
Till ett närmare angifvande af dessa platser återkommer jag vid framställningen
af konsulatväsendets organisation i de olika länderna.
Jag öfvergår nu till ett detaljeradt skärskådande af kommitténs förslag, Detaljerad
i sammanhang hvarmed jag äfven ber att få framlägga det af mig på grund~ 9rpomm!ttensf
valen af kommitténs betänkande utarbetade förslag till ny organisations- och betänkande.
lönestat för utrikesdepartementet och därunder lydande tjänstemän.
Beträffande utrikesdepartementets organisation finner jag densamma utrikesdeparsådan
den af kommittén föreslagits synnerligen tillfredsställande; och an-teganisation''''
sluter jag mig i alla delar till hvad som i detta hänseende yttras å sid. 60—66
i kommittébetänkandet. Mot den nuvarande organisationen kan anmärkas,
dels att ärendenas fördelning å byråer sker efter föråldrade grunder, dels ock
att denna byråindelning icke är fullt genomförd. Den föreslagna byråindelningen
tager tillbörlig hänsyn till den stora betydelse såväl internationella
rättsfrågor som kommersiella ärenden å senare tider vunnit. Synnerligt lämpligt
är äfven, att å hvarje afdelning skall tjänstgöra en förste sekreterare,
hvilken således blir fullt förtrogen med afdelningens göromål, äfvensom vissa
andre sekreterare. Härmed blir byråindelningen, i öfverensstämmelse med
hvad som redan gäller inom andra departement, fullständigt genomförd, hvarigenom
de öfverordnade blifva i tillfälle att verksamt öfvervaka och leda de
underordnade tjänstemännens arbete.
Hvad chefen för rättsafdelningen angår, tillåter jag mig särskild t
påpeka önskvärdheten däraf, att till denna befattning utses en person, som
icke blott kan besörja de löpande ärendena utan äfven i fall af behof kan
erhålla uppdrag att bereda och för högsta domstolen föredraga lagstiftningsfrågor
inom den internationella rättens område. En välbehöflig minskning i
den arbetsbörda, som hvilar å byråchefen för lagärenden, skulle härigenom
beredas denne; och vidare vunnes, att vi på detta område af rättsvetenskapen,
hvarest mer än vanligt svårlösta problem möta, kunde påräkna att äga en
fullt erfaren och hemmastadd man. Lämpligen kunde äfven åt chefen för
rättsafdelningen uppdragas att representera Sverige vid de internationella
konferenser, där dylika spörsmål pläga behandlas. Visserligen skulle i följd
häraf en icke oväsentlig tillökning i denne tjänstemans åligganden uppkomma,
Bill. till Riksd. Prat. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
men fördelen af denna koncentration af arbetet inom den internationella
rätten synes mig så öfvervägande, att man bör bortse därifrån. Skulle det
visa sig, att arbetsbördan blefve för stor, kan detta lätt hjälpas genom
ökande af de arbetskrafter, som skola tjänstgöra å utrikesdepartementets
rättsafdelning. Då en icke ringa del af afdelningens uppgifter äro af mera
enkel beskaffenhet, skulle icke någon olägenhet härigenom uppkomma. I
betraktande af det jämförelsevis stora antal andre sekreterare, som af kommittén
föreslagits, finner jag mig dock icke härom böra göra någon hemställan.
Beträffande den öfverflyttning af en del ärenden från kommerskollegium
till utrikesdepartementet, hvarom, på sätt jag ofvan omnämnt, kommittén
hemställt, har jag intet att erinra. Kommitténs förslag härutinnan synes mig
synnerligen välbetänkt och ägnadt att åstadkomma en nödig centralisation i
dessa ärendens behandling. De betänkligheter statskontoret, ehuru endast i
förbigående, förklarat sig härvid hysa, kan jag för mitt vidkommande icke
dela. Kommittén har själf påpekat, att till den föreslagna anordningen redan
nu finnas vissa motstycken inom statsförvaltningen.
Löneförmåner Beträffande de löneförmåner, som af kommittén föreslagits till utrikes
departemen-
departementets ämbets- och tjänstemän, har jag intet af större vikt att
tets ämbets- erinra. Till utrikesministern har föreslagits en lön af 30,000 kronor, hvartill
°ChmänSte~ skulle komma fri belysning och uppvärmning af ministerbostaden. Den nuvarande
lönen, hvilken år 1858 fastställdes till 24,000 kronor, är tvifvelsutan
otillräcklig. Såväl den starka prisstegring, som sedan år 1858 inträdt, som
äfven den oundgängliga representation, utrikesministern måste vidkännas,
kräfva ökade löneförmåner. Den föreslagna lönen synes mig, under förutsättning
att ministern äfven erhåller rätt till kostnadsfri uppvärmning och
belysning af ministerhotellet, vara ganska väl afvägd efter behofvet. Om jag
således är ense med kommittén i nu ifrågavarande punkt, finner jag mig
dock böra föreslå, att den ifrågasatta löneförbättringen bör tillämpas först
vid närmaste ombyte af ämbetets innehafvare.
Innan jag går vidare, torde jag böra påpeka, att löneförmånerna enligt
kommitténs förslag för tjänstemännen såväl inom departementet som vid beskickningarna
och konsulaten fastställts efter ett bestämdt system, därvid den
egentliga lönen bestämts till lika belopp för hvarje tjänsteinnehafvare i samma
grad. Sålunda äro kabinettssekreterare, chargés d’affaires och generalkonsuler
upptagna i en och samma lönegrad; afdelningschefer, legationsråd och konsuler
i en annan samt förste sekreterare (arkivarier), legationssekreterare och
vicekonsuler i en tredje. Denna anordning har onekligen stora fördelar;
enkelhet och öfverskådlighet vinnes och äfven på befordringssystemet inverkar
densamma fördelaktigt. De förändringar, jag här och hvar ansett mig böra
föreslå i lönestaten, hafva äfven skett under hänsyn till önskvärdheten af att
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
19
icke lönesystemet rubbas och hafva därför endast gått ut på en minskning
eller i enstaka fall en ökning af de särskilda slag af löneförmåner, som
utöfver den egentliga lönen tillagts tjänstemännen.
Till kabinettssekreteraren har föreslagits en aflöning i ett för allt af
10,200 kronor, däraf 6,600 kronor i lön och 3,600 i tjänstgöringspenningar.
Kabinettssekreterarens lön, hvilken nu utgår med 7,500 kronor, synes mig
onekligen vara i behof af ökning, icke minst af det skäl, att då till denna
plats ofta torde komma att tagas personer ur beskickningspersonalen, det
blefve för dem förenadt med kännbar ekonomisk uppoffring att mottaga kallelsen
till denna plats. Äfven måste lönen ordnas sålunda, att man kan äga
förhoppning att någon tid få behålla en duglig kabinettssekreterare i ämbetet.
Jag vill i detta afseende erinra om det allbekanta gagn, som ett af
våra närmaste grannländer haft genom att under en lång följd af år på denna
plats äga en man af stadgad erfarenhet och auktoritet. Jag anser mig
dock icke böra föreslå den ökning af lönen, som af kommittén ifrågasatts;
utan finner jag denna lämpligen kunna bestämmas till 6,600 kronor i
egentlig lön och 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar eller således tillhopa
till 9,600 kronor, samt kabinettssekreteraren därjämte berättigas tillgodonjuta
ett ålderstillägg å 600 kronor att åtnjutas efter fem års tjänstgöring.
I fråga om de föreslagna lönerna till afdelningscheferna samt förste och
andre sekreterarne äfvensom tjänstemännen å arkivafdelningen finner jag mig
böra helt instämma i hvad kommittén föreslagit. Likaledes synas mig de
föreslagna lönerna till departementets vaktmästare vara lämpligen afvägda;
och anser jag mig äfven på de af kommittén anförda skäl (sid. 60) böra uppföra
anslag till aflönande af eu portvakt vid utrikesministerhotellet.
Statskontoret har hemställt, att lönerna till utrikesdepartementets tjänstemän
måtte uppdelas, icke såsom kommittén föreslagit, i lön och tjänstgöringspenningar,
utan i lön, hyresbidrag och tjänstgöringspenningar. Detta
för vinnande af större öfverensstämmelse med hvad som föreslagits i fråga
om lönerna till de i utlandet anställda tjänstemännen. Detta skäl synes mig
dock vara af mindre vikt; och då hitintills icke en liknande uppdelning af
lönen gjorts beträffande inländska tjänstemän, saknar jag anledning att härutinnan
afvika från hvad kommittén föreslagit. Då alla tjänstemännen inom
utrikesdepartementet äro anställda å en och samma ort, har frågan för öfrigt
icke någon egentlig praktisk betydelse.
Däremot anser jag mig höra följa statskontorets anvisningar i en del
andra frågor. Kommittén har icke uppfört något ålderstillägg åt förste eller
andre sekreterarne, enär dessa befattningar antagas i regel blifva genomgångsposter.
Detta skäl äger tvifvelsutan sin riktighet, men däremot torde det, på
sätt statskontoret anmärkt, knappast kunna göras gällande beträffande de å arkivet
anställda tjänstemännen, hvilka skulle åtnjuta enahanda löneförmåner som
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Löner åt i
utlandet anställda
tjänstemän.
förste och andre sekreterarne. Jag anser därför, att ett ålderstillägg å 600
kronor bör uppföras åt såväl förste som andre arkivarien att utgå efter fem
års tjänstgöring.
Vidare har statskontoret anmärkt, att då icke inom andra verk lönerna
till kvinnliga renskrifvare äro uppförda å ordinarie stat, detsamma icke heller
lämpligen bör äga rum inom utrikesdepartementet, helst detta inverkar på
frågan om dessa biträdens pensionering. Denna fråga är utan tvifvel af beskaffenhet
att böra lika afgöras för alla ämbetsverk, och finner jag mig
därför böra ur lönestaten för utrikesdepartementet utesluta de till ifrågavarande
ändamål uppförda belopp.
Slutligen synes med anledning af ännu en statskontorets anmärkning
en mindre rättelse böra vidtagas. I fråga om ålderstilläggen har kommittén
föreslagit (sid. 63), att dessa skola fogas till tjänstgöringspenningarna; och är
skälet härtill det, att enligt kommitténs åsikt öfverensstämmelse bör äga rum
i afseende å grunderna för pensionering af såväl departementets tjänstemän
som diplomatiska och konsulära ämbetsmän. Till dessa senare skulle nämligen
enligt kommitténs förslag intet ålderstillägg utgå. Lades ålderstillägget till
lönen, skulle, då pensionens storlek bestämmes efter lönens, tjänstemännen i
hemlandet åtnjuta fördelaktigare pensionsvilkor än i samma lönegrad anställde
tjänstemän i utlandet. Förslaget leder emellertid till den af statskontoret
påpekade oegentligheten, att på storleken af de tjänstgöringspenningar, som
uppbäras af någon tillförordnad tjänsteman, komme att inverka den omständigheten,
huruvida tjänstens ordinarie innehafvare åtnjöte ålderstillägg eller
icke. Till förekommande häi’af synes i lönevillkoren för tjänstemännen inom
utrikesdepartementet böra intagas, att när tjänstemannen inom departementet
bestrider befattning i högre lönegrad och han till följd häraf äger uppbära
de för denna befattning anslagna tjänstgöringspenningar, han likväl icke äger
anspråk på ålderstillägg, intjänadt af den, hvars befattning han bestrider.
I öfrigt finner jag mig i allmänhet böra tillstyrka hvad kommittén
föreslagit beträffande villkoren för ifrågavarande tjänstemäns åtnjutande af de
föreslagna lönerna.
I detta sammanhang torde jag böra lämna en kort redogörelse för det
aflöningssystem, kommittén följt beträffande i utlandet anställda tjänstemän.
Kommittén har föreslagit lönernas uppdelande i lön, hyresbidrag och
ortstillägg. Lönen för hvarje befattning har bestärats till samma belopp som
den lön, hvilken utgår för tjänstemän i motsvarande befattningar i hemlandet.
»Ett särskilt hyresbidrag finner» — yttrar kommittén (sid. 34) — »sitt berättigande
däruti, att då under tjänstledighet utöfver semester eller under
långvarig sjukdom eller liknande förhållanden en tjänsteman bör afstå ortstillägget,
det skulle vara obilligt, om han måste afstå äfven hvad som mot
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
21
svarar kostnaden för bostad, hvilken han under sådana omständigheter icke
lärer kunna undgå att betala. Ortstillägget slutligen bör omfatta icke blott
tjänstgöringspenningar i egentlig mening utan ock, såsom namnet angifver,
ett särskildt i förhållande till de högre lefnadskostnaderna å hvarje ort beräknadt
tillägg i aflöningen.»
Statskontoret har anmärkt häremot, att det skulle medföra större reda, om
fördelningen af aflöningen i lön och tjänstgöringspenningar blefve mera konsekvent
genomförd och förty ortstillägget för de vid beskickningar och konsulat anställda
tjänstemän komme enbart att blifva uttryck för de växlande lefnadskostnaderna
å hvarje ort. Jag vill visserligen icke förneka, att hvad statskontoret anfört
kan hafva skäl för sig, men å andra sidan synes mig önskvärdt, att icke lönebeloppet
uppdelas i ett flertal olika underafdelningar, hvarigenom öfverskådligheten
förminskas. Utan tvingande nödvändighet synes man mig icke böra frångå
den af kommittén antagna uppdelningen; och någon sådan torde icke föreligga.
På sätt kommittén (sid. 32 f.) närmare omnämnt, uppbär för närvarande
legationssekreterare, förutom lönen, s. k. indemnitet, hvilken utgår af ministerns
traktamente. Då legationssekreteraren förordnas att under ministerns frånvaro
i egenskap af chargé d’affaires förestå beskickningen, erhåller han i stället för
indemniteten ett särskildt arfvode, som likaledes afdrages å ministerns traktamente.
Undantag från regeln att legationssekreterare uppbär indemnitet
äger rum endast med afseende å legationssekreteraren i Washington, hvars
hela aflöning utgår från ministerstaten såsom lön och tjänstgöringspenningar.
Kommittén har föreslagit, att de gällande bestämmelserna rörande
indemnitet och särskildt arfvode såsom chargé d’affaires skola upphäfvas. Med
full kännedom om de olägenheter, som medfölja det nuvarande systemet med
legationssekreterarnes aflönande till en del genom afdrag å ministrarnes traktamenten,
biträder jag obetingadt kommitténs förslag härutinnan.
Hvad kommittén hemställt rörande villkoren för de vid beskickningarna
och konsulaten anställda tjänstemännens rätt att åtnjuta de föreslagna lönerna
torde i allmänhet vara förtjänt af tillstyrkan. Det bör beaktas, att kommittén
föreslagit, att ortstillägget, hvilket i allmänhet utgör den ojämförligt största
andelen af ifrågavarande tjänstemäns löneförmåner, skall af dem afstås, ifall
de åtnjuta annan tjänstledighet än den stadgade semestertiden. Bestämmelsen
härom förefaller mig riktig. Beträffande den årliga semestern märkes, att
kommittén, som i allmänhet bestämt denna till en och en half månad, föreslagit
densammas utsträckande för tjänstemän i utlandet till två månader,
under villkor dock att minst en half månad däraf tillbringas i hemlandet.
Jag finner väl, lika med kommittén, det vara i hög grad önskligt, att de i
utlandet anställda tjänstemännen under sin ledighetstid ställa sig i personlig
förbindelse med utrikesministern samt genom besök i hemlandet bereda sig
tillfälle att noggrant följa utvecklingen därstädes. Men det kan å andra sidan
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
icke förnekas, att den föreslagna bestämmelsen i enstaka fall kan verka onödigt
betungande. Jag finner således densamma böra utgå, och detta så mycket
hellre som jag är öfvertygad, att sådant i allt fall kommer att iakttagas, där
icke särskilda skäl ställa sig i vägen.
Särskilda Hvad lönerna angår, hafva de i allmänhet föreslagits till samma belopp,
^Beskattning'' hvarmed de nu faktiskt utgå. En bestämd löneförbättring skulle dock inträda
m- m. så till vida som kommittén hemställt, att kansliafgifter samt telefon och
prenumeration af tidningar m. m. skulle bestridas af staten. I hufvudsak
anser jag dessa bestämmelser riktiga; dock synas mig tillräckliga skäl, hvarför
staten skulle bekosta telefon åt ifrågavarande tjänstemän, icke föreligga.
Det har af kommittén påpekats (sid. 40) att genom den progressiva
inkomstbeskattningen icke obetydliga delar af ministrarnes löner återgå till
statsverket. I hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommittén finner äfven
jag förändrade grunder böra vidtagas beträffande samtliga nu ifrågavarande
tjänstemäns beskattning, så att, på sätt kommittén föreslagit, åtminstone en
del af hyresbidraget blir skattefritt. Jag anser det äfven böra tagas under
öfvervägande, huruvida icke skattefrihet jämväl bör åtnjutas för en del af
ortstillägget, hvilket ju närmast är att anse såsom representationspenningar.
Dock lärer tiden icke medgifva framläggande för innevarande Riksdag af
förslag i detta hänseende.
I fråga om aflöningen till konsulerna må det tillåtas mig att påpeka, att
kommittén föreslagit upphäfvande af nu gällande bestämmelser, enligt hvilka
en viss andel af de s. k. expeditionsafgifterna tillfaller de lönade konsulattjänstemännen;
enligt kommitténs förslag skulle dessa i sin helhet redovisas
till statsverket. Jag är fullt enig med kommittén härutinnan, men har ansett
mig böra fästa uppmärksamheten på denna omständighet, som vid bedömandet
af de föreslagna löneförmånerna icke bör alldeles lämnas å sido.
Pensionering Beträffande pensionering af den i utrikesdepartementet samt vid beskick
afmännen6''
ningarna och konsulaten anställda personalen anser jag mig, frånsedt en punkt,
hvartill jag genast återkommer, kunna i allt väsentligt förorda kommitténs
förslag. Onekligen är det en oegentlighet, som numera icke i någon mån
kan försvaras, att utrikesdepartementets tjänstemän icke i likhet med öfriga
statstjänare bidraga till sin pensionering, likasom äfven att icke några som
helst bestämmelser meddelats rörande pensionering af den vid konsulaten anställda
personalen. Dessa båda oegentligheter af hjälpas genom kommittéförslaget.
Kommittén har föreslagit, att under vissa närmare angifna förutsättningar
tjänsteman, som icke innehade de såsom villkor för pension i
allmänhet stadgade lefnads- och tjänsteåren, skulle äga rätt till af kortad
pension. Väl synes mig denna kommitténs hemställan mycket beaktansvärd,
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
23
men, då icke liknande bestämmelser hitintills meddelats rörande pensionering
af någon annan klass af tjänstemän, har jag icke för närvarande i denna punkt
ansett mig kunna följa kommitténs förslag. I öfrigt stå de föreslagna villkoren
för pensionering likasom äfven pensionsafgifternas storlek i nära öfverensstämmelse
med hvad i detta afseende bestämts vid antagandet af de under
de senare åren fastställda lönestater.
Gentemot kommittén, som föreslagit likställighet såväl i löner som i
pensionshänseende mellan legationsråd, konsuler och afdelningschefer, har statskontoret
anmärkt, att sådan likställighet snarare borde eftersträfvas mellan
å olika stater uppförda, ungefärligen likställda tjänstemän, hvilka tjänstgöra
i hemorten. Jag anser dock, att den af kommittén föreslagna indelningen
af de under utrikesdepartementet hörande tjänstemän i vissa lönegrupper,
innefattande såväl tjänstemän vid departementet som i utlandet,
medför så väsentliga fördelar, att någon afgörande betydelse icke bör tilläggas
statskontorets nyssberörda anmärkning.
I detta sammanhang torde böra påpekas, hurusom kommittén föreslagit, Expektansatt,
ifall Kungl. Maj:t finner skäl återkalla någon vid beskickning eller kon- arfndensulat
anställd tjänsteman, utan att annan tjänst vare sig inom eller utom
landet tills vidare kan anvisas honom, Kungl. Maj:t bör äga rätt att tilldela
honom ett årligt expektansarfvode. I likhet med kommittén anser jag, att
en sådan rätt för Kungl. Maj:t är nödvändig, äfvensom att expektansarfvodet
lämpligen bör kunna fastställas till samma belopp som hel pension. Då för
närvarande inga sådana arfvoden utgå och väl få antagas mera sällan skola
förekomma, lärer icke, såsom statskontoret anmärkt, något särskildt anslag
för ändamålet erfordras eller böra i staten uppföras. I likhet med statskontorets
hemställan föreslår jag sålunda, att i afseende å dessa expektansarfvoden
må ordnas så, att desamma vid förekommande behof få afföras såsom
förskott att i vanlig ordning anmälas till ersättande.
Jag öfvergår härefter till en granskning för hvart och ett land särskildt
af den diplomatiska och konsulära representation, som därstädes bör anställas.
Belgien och Nederländerna.
Kommitténs flertal (herrar Lagerheim, Söderberg och Broström) har
föreslagit indragning af den hittillsvarande beskickningen i Bryssel och Haag,
hvaremot ett mindretal (herrar von Rosen och Fallenius) påyrkat dess bibehållande.
För min del ansluter jag mig till sistnämnda mening. Den framskjutna
ställning, dessa länder intaga såväl hvad industri och handel angår
som inom den internationella rättsvetenskapens område, gör det enligt min
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
åsikt synnerligen önskvärd!, att vi därstädes äro företrädda af en beskickningschef
bosatt inom något af dessa länder. Med hänsyn både till vikten af
de göromål, som tillkomma beskickningscheferna i Paris och London, samt
till afståndet särskild! mellan London och Haag är det föga troligt, att de i
Frankrike och Storbritannien ackrediterade ministrarne skulle med tillbörlig
omsorg eller framgång kunna handhafva äfven våra intressen i Belgien och
Nederländerna. Det är visserligen sant, såsom kommittén anmärker, att vi i
allmänhet vid de internationella konferenser, som pläga sammanträda tid efter
annan i Haag, äro representerade genom särskilda ombud, men det är af icke
mindre vikt, att vi äfven under tiden mellan dessa konferenser äga en person,
som noggrant kan aktgifva å de mellanfolkliga sträfvanden af skilda slag, för
hvilka Haag allt mer och mer synes blifva en medelpunkt. Äfven Bryssel
har på senare tider blifvit säte för flera viktiga internationella konferenser,
bland hvilka särskildt märkas de ofta återkommande sjörättskonferenserna,
vid hvilka Sverige alltid varit representeradt såväl af särskild sakkunnig som
af ministern på platsen. Vidare önskar jag särskildt framhålla ett af herr
Fallenius till stöd för hans åsikt om beskickningens bibehållande angifvet skäl
(sid. 248), eller vikten för Kungl. Maj:ts regering att genom en permanent
representant uti ifrågavarande med Sverige jämbördiga länder erfara, hvilken
ställning de intaga till större eller mindre internationella frågor af hvarjehanda
art, som stå på dagordningen. För min del är jag äfven benägen
antaga, att det för närvarande icke finnes många stater af andra rangen i
Europa, med hvilka det för oss är angelägnare att underhålla lifliga förbindelser
än just Belgien och Nederländerna. Jag kan i detta hänseende äfven
åberopa mig på innehållet af de af vår nuvarande och en vår förutvarande
minister i Bryssel och Haag afgifna utlåtanden, som äro bilagda kommitténs
betänkande.
Slutligen vill jag nämna, att den omständigheten att i Riksdagen år
1891 framkommit motioner om ifrågavarande ministerposts indragning numera
synes mig hafva förlorat sin betydelse. Under de 15 år, som sedan dess
förflutit, hafva Belgiens och Nederländernas internationella och kommersiella
betydelse varit i ständigt stigande; och någon önskan från Riksdagens sida
om platsens indragning har ej heller vidare försports. Äfven har under
denna tid beskickningens arbete ständigt ökats; och anhåller jag att i sådant
hänseende få åberopa en i utrikesdepartementet upprättad arbetsstatistik, som
jag torde få bilägga protokollet.
Kommittén har särskildt anfört, att det för våra kommersiella intressen
vore fördelaktigare att i hvartdera af ifrågavarande länder hafva en lönad
generalkonsul än endast en för båda länderna gemensam minister. Om jag
delade kommitténs åsikt härutinnan, skulle jag känna mig tveksam i frågan,
men icke heller härutinnan är jag ense med kommittén och vill till stöd för
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
25
en motsatt mening åberopa hvad t. f. generalkonsuln i Antwerpen Berencreutz
anfört och hvilket yttrande finnes bilagdt kommitténs betänkande.
Herr Berencreutz utgår från den uppfattningen, att det för vården
af ett lands allmänna konsulära intressen i allmänhet är fördelaktigare, att
den högste konsuläre representanten är bosatt i landets hufvudstad än i någon
om än aldrig så betydande hamnstad. Kommittén har själf (sid. 15) gjort
ett af mig ofvan anfördt uttalande af ungefärligen samma innehåll; och äfven
jag delar, såsom af det föregående framgår, denna åsikt. Hvad nu Belgien
angår, ägna sig förhållandena därstädes synnerligen väl för den af kommittén
förordade sammanslagningen af minister- och generalkonsulsbefattningen. Det
korta afståndet mellan hufvudstaden och landets viktigaste sjöhamn Antwerpen
möjliggör, att ministern-generalkonsuln kan utöfva högsta ledningen öfver förvaltningen
af därvarande lokala konsulära intressen.
Det synes mig således af nu anförda skäl, som om ministerposten i
Bryssel och Haag borde bibehållas med skyldighet för ministern att samtidigt
vara generalkonsul i Belgien och Nederländerna samt att vara företrädesvis
bosatt i Bryssel. Vården af de konsulära intressena i Nederländerna lärer
äfven tillfredsställande kunna tillvaratagas på detta sätt. Att på ett fullt
ändamålsenligt och likväl billigt vis ordna vår konsulära representation i
detta land har för öfrigt sina svårigheter, i det att handels- och sjöfartsintressena
fördela sig på två hamnstäder — Amsterdam och Rotterdam 1— af hvilka
ingendera är sätet för landets regering eller förvaltande myndigheter.
Lönen till ministern i Bryssel och Haag utgår för närvarande med
20,000 kronor. Det har allmänt vitsordats, att denna lön är väl knappt tillmätt,
och framgår detta äfven af en jämförelse med hvad öfriga i Bryssel
anställda ministrar åtnjuta. Jag anser mig därför böra föreslå följande löneförmåner:
lön 9,000 kronor, hyresbidrag 4,800 kronor samt ortstillägg 10,200
kronor eller i ett för allt 24,000 kronor. Vidare torde vid beskickningen
särskildt med hänsyn till att ministern måste tidtals uppehålla sig i
Haag erfordras en kanslist med arfvode af 3,000 kronor jämte fyra ålderstillägg,
hvartdera å 300 kronor.
Genom ifrågavarande anordning blifva de föreslagna generalkonsulaten
i Antwerpen och Rotterdam öfverflödiga. Beträffande sättet för konsulatväsendets
ordnande i Belgien föreligga flera olika förslag. Först möter det
af kommitténs ledamot grefve von Rosen framställda, enligt hvilket ett olönadt
konsulat upprättas i Antwerpen, hvarjämte vid konsulatet anställes en
vicekonsul med lön af 6,000 kronor. I hufvudsak härmed öfverensstämmer
det af vår nuvarande minister i Bryssel och Haag i ärendet afgifna yttrande.
Herr Fallenius, hvilken, såsom ofvan framhållits, såsom en grundprincip motsatt
sig nyssberörda anordning, föreslår i stället upprättandet af ett lönadt
konsulat med lön för innehafvaren af 9,600 kronor. Slutligen har herr Be
Bili.
till Rilcsd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
rencreutz hemställt, att vården af de lokala konsulatärendena i Antwerpen
uppdrages åt en under ministern-generalkonsuln i Bryssel direkt lydande konsulattjänsteman
med lön af 5,000 kronor. Att märka är dock, att han tilllika
till kanslihjälp, bud och andra byråkostnader i Bryssel och Antwerpen
uppför ett särskildt anslag å 5,000 kronor, ehuruväl han icke närmare yttrat
sig om fördelningen af detta belopp.
Jag har redan påpekat, att, hvad Nederländerna angår, handels- och
sjöfartsintressena fördela sig mellan de båda betydande städerna Amsterdam
och Rotterdam. Visserligen hafva röster höjts för att tyngdpunkten af vår
konsulära representation borde förläggas till förstnämnda stad; och bland andra
har Kungl. Maj:ts minister i Bryssel och Haag gjort sig till tolk för denna mening.
Kommittén har dock enhälligt föredragit Rotterdam; och särskildt i betraktande
af vår synnerligen lifliga sjöfart på denna stad synes mig kommitténs förslag böra
förordas. I fråga om beskaffenheten af denna representation förefinnes, hvad
kommittén och de båda ofvannämnda reservanterna angår, samma olika förslag
som i fråga om Antwerpen.
Under förutsättning att ministern uti ifrågavarande länder äfven upprätthåller
generalkonsulsbefattningen, anser jag, att i Antwerpen och Rotterdam
icke behöfva upprättas lönade konsulat utan antingen ett olönadt konsulat
med biträde af lönad vicekonsul eller ock enbart ett lönadt vicekonsulat.
Huruvida företräde bör skänkas den ena eller den andra organisationsformen
skulle, efter hvad jag ofvan föreslagit, bero på för handen varande omständigheter
och icke afgöras en gång för alla. Lönen för vicekonsulema i Antwerpen
och Rotterdam torde böra upptagas för vicekonsuln i Antwerpen till
3,600 kronor i lön, 1,200 kronor i hyresbidrag samt 1,200 kronor i ortstillägg
eller tillhopa till 6,000 kronor samt för samma befattningsinnehafvare i
Rotterdam till enahanda lön, men med hänsyn till de dyrare lefnadskostnaderna
i Nederländerna till 1,500 kronor i hyresbidrag och 2,100 kronor i
ortstillägg eller således tillhopa till 7,200 kronor. Därjämte bör en hvar af
dem, därest icke ett olönadt konsulat å platsen upprättas, tillerkännes ytterligare
1,200 kronor, däri inbegripet kostnad för kanslilokal.
Enligt nu framställda förslag skulle kostnaderna för vår representation uti
ifrågavarande båda länder blifva följande:
Ministern i Bryssel och Haag........
Kanslist.................
Vicekonsul i Antwerpen..........
Vicekonsul i Rotterdam..........
Kronor
24,000: —
3,000: —
6,000: —
7,200: —
40,200: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
27
Kanslisten skall därjämte uppbära fyra ålderstillägg, hvardera å 300
kronor, hvarförutom lönerna till vicekonsulerna i Antwerpen och Rotterdam
kunna, på sätt ofvan nämnts, ytterligare ökas med 2,400 kronor. Totalkostnaden
utgör således lägst 40,200 kronor och, frånsedt ålderstilläggen, högst
42,600 kronor.
Enligt kommitténs förslag uppgår totalkostnaden till 33,000 kronor;
och utgör således skillnaden mellan mitt och kommitténs förslag föga mer än
i ena fallet 7,000 och i andra fallet 9,000 kronor. Det är emellertid, såsom
jag redan framhållit, min fulla öfvertygelse, att det af mig förordade förslaget
i alla hänseenden, äfven i kommersiellt, lämnar ett bättre resultat.
Danmark.
1 fråga om ordnandet af den diplomatiska representationen i Danmark
är jag fullt ense med kommittén. Beträffande indragningen af det lönade
generalkonsulatet i Köpenhamn delar jag också kommitténs härutinnan enhälliga
mening.
Olika åsikter hafva framställts rörande organisationen af det lönade
vicekonsulat, som bör upprättas i Danmark. Äfven här återfinnes den flere
gånger berörda meningsskiljaktigheten mellan anhängarne af upprättandet af
olönadt konsulat med biträde af lönad vicekonsul och dem, som förfäkta denna
anordnings olämplighet.
Jag finner för min del förhållandena i Köpenhamn icke kräfva upprättandet
af något lönadt konsulat. Ett lönadt vicekonsulat eller ett olönadt
konsulat med biträde af lönad vicekonsul är allt, som torde erfordras.
I fråga om de af kommittén föreslagna lönebeloppen för ministern
och legationssekreteraren (för ministern lön: 9,000 kronor, hyresbidrag 6,600
kronor, ortstillägg 16,800 kronor eller i ett för allt 32,400 kronor samt för
legationssekreteraren lön: 3,600 kronor, hyresbidrag 1,500 kronor samt ortstiliägg
2,100 kronor eller tillhopa 7,200 kronor) har jag intet att erinra. För
närvarande utgör ministerns lön 36,000 kronor, men då härifrån bör frånräknas
den till legationssekreteraren utgående indemniteten (9 kronor om
dagen) samt chargé d’affaires-arfvode, hvithet allt det tillkommer ministern
att utgifva, torde hans behållna löneförmåner kunna beräknas uppgå till ungefär
det af kommittén föreslagna beloppet.
Legationssekreteraren åtnjuter för närvarande enligt staten lön af 5,000
kronor, hvartill kommer den till honom utgående indemnitet äfvensom chargé
d’affaires-arfvode, hvilka sistnämnda båda förmåner sammanlagdt kunna uppskattas
till något öfver 3,000 kronor för år. Kommitténs förslag innebär
således en minskning uti legationssekreterarens löneförmåner. Detta står
emellertid i samband därmed att enligt förslaget i stället för den nuva
-
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
rande legationssekreteraregraden skola träda tvenne skilda lönegrader, hvilkas
innehafvare komma att benämnas legationsråd och legationssekreterare, och att
till sistnämnda grad enligt regel yngre tjänstemän från utrikesdepartementet
komme att tagas.
Vicekonsulns lön har af kommittén föreslagits till 3,600 kronor samt
1,200 kronor i ortstillägg, hvaremot hyresbidrag på anförda skäl (se sid. 34)
icke tillerkänts honom. Äfven detta förslag torde böra vinna bifall; dock
att, därest ett olönadt konsulat icke skulle å platsen upprättas, ytterligare
1,200 kronor tillerkännes vicekonsuln.
Frankrike.
Jag har redan förut (sid. 13) redogjort för den organisationsform för
vår diplomatiska och konsulära representation i Frankrike, som synes mig
den lämpligaste. Vid sådant förhållande har jag icke mycket att i detta
sammanhang tillägga.
Frankrike är ett af de fyra länder, där kommittén på anförda skäl (sid.
49 i betänkandet) föreslagit anställandet af ett legationsråd. Jag begagnar
tillfället att i detta sammanhang uttala min fulla anslutning till detta förslag
i dess helhet.
Hvad lönerna beträffar utgår ministerns för närvarande med 60,000
kr., från hvilket belopp dock afgå dels 10,000 kr. i hyra för beskickningshotellet,
dels omkring 4,500 kronor i indemnitet och chargé d’affaires-arfvode
till legationssekreteraren, hvadan ministerns kontanta löneförmåner kunna i
rundt tal beräknas till 45,500 kronor. Kommittén, mot hvars förslag i förevarande
afseende jag icke har något att erinra, har fastställt lönen till ungefär
samma belopp eller till 45,600 kronor. Därjämte skulle ministern äfven
erhålla fri uppvärmning och belysning af beskickningshuset. Då år 1900
beslut fattades om inköp af beskickningshuset i Paris, ingick såsom en förutsättning,
att boställsinnehafvaren skulle erhålla ved och ljus fritt. Liknande
är förhållandet med beskickningshuset i Madrid. Skälet härtill är naturligtvis
det, att för belysning och uppvärmning af ett ministerhotell kräfves vida
större kostnad än enahanda utgift för en vanlig bostadsvåning. Jag anser,
att hvad beslutits i fråga om beskickningshuset i Paris och Madrid, är rätt
och billigt, så till vida att ministern bör för nämnda ändamål erhålla bidrag af
staten, och bör detta tillämpas äfven på öfriga beskickningshus. Dock böra
tydligen för iakttagande af nödig sparsamhet vissa belopp bestämmas, utöfver
hvilka kostnaderna för ifrågavarande ändamål icke må gå; och torde i sådant
hänseende böra bestämmas för beskickningshuset i Paris 2,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
29
Legationssekreteraren uppbär enligt nuvarande stat i lön 8,000 kronor,
hvartill kommer ofvannämnda belopp af omkring 4,500 kr. i indemnitet och
chargé d’affaires-arfvode, sålunda i rundt tal 12,500 kronor. Kommittén har
för legationsrådet föreslagit en lön af 13,200 kronor, och har jag mot denna
förhöjning af lönen, som måste anses väl betingad af förhållandena, intet
att anmärka.
Jag har redan förut omnämnt, att den nye tjänsteman, som enligt
mitt förslag under titel »konsulatråd» skulle anställas vid beskickningen, bör
åtnjuta samma löneförmåner som legationsrådet. Slutligen skulle vid beskickningen
finnas en kanslist med arfvode af 3,600 kronor jämte ålderstillägg.
Kostnaderna för vår diplomatiska och konsulära representation i Frankrike
skulle belöpa sig, med godkännande af de af mig nu tillstyrkta löner, till
75,600 kronor.
Italien.
Jag har redan uttalat mig mot anställandet af en chargé d’affaires
i Rom.
Til] bedömande föreligger utom kommitténs förslag äfven en af två
reservanter (grefve v. Rosen och generalkonsul Fallenius) gjord hemställan
om en sammanslagning af ministerposterna i Rom och Wien. Icke heller
detta förslag kan jag biträda. Jag finner nämligen, att våra politiska intressen
samt hänsyn till vårt lands mellanfolkliga anseende kräfva, att Sverige
är representeradt i enhvar af de europeiska stormakternas hufvudstäder. Till
en del, ehuru i mindre grad, drabbas detta förslag af samma anmärkningar,
som jag framställt mot majoritetens. Mig veterligen, är det af de europeiska
länderna endast Norge, som icke i en hvar af nu ifrågavarande stater är representeradt
genom en i hvardera landets hufvudstad boende beskickningschef.
Särskildt vill jag mot reservanternas förslag anmärka, att därigenom
våra intressen i Wien, hvarest ministern endast tillfälligtvis skulle uppehålla
sig, knappast blefve vederbörligen bevakade. Äfven blefve, på sätt jag
nedan skall visa, den uppkomna besparingen icke så synnerligen stor.
Lönen till ministern utgår för närvarande med 29,000 kronor, och anser
jag detta belopp allenast böra undergå den modifikation, som för tillämpningen
af de i öfrig! vidtagna löneprinciperna erfordras. Sålunda torde lönen i dess
helhet böra bestämmas till 28,800 kronor (däraf egentlig lön 9,000 kronor,
hyresbidrag 6,600 kronor samt ortstillägg 13,200 kronor).
Kommittén har hemställt om anställandet vid beskickningen af en i
italienska språket kunnig kanslist. Ministern har emellertid förklarat sig anse
någon dylik befattning icke vara af nöden, och torde densamma därför böra
ur förslaget utgå.
30
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Mot hvad kommittén anfört rörande indragning af det lönade generalkonsulatet
i Genua har jag intet att erinra.
Kostnaden i ett för allt för vår representation i Italien skulle således
uppgå till 28,800 kronor eller till 7,200 kronor mer än enligt kommitténs
förslag. Beskickningen i Österrike-Ungern torde, på sätt jag närmare framdeles
kommer att utveckla, kräfva en kostnad af 31,800 kronor. Sammanlagdt
skulle således utgifterna för dessa båda beskickningar uppgå till 60,600
kronor. Enligt herrar von Rosens och Fallenius förslag, innefattande gemensam
minister för båda länderna med legationssekreterare i Wien, skulle kostnaden
belöpa sig till 49,800 kronor. Skillnaden är således i ett för allt 10,800
kronor.
Besparingen uppgår sålunda icke till något afsevärdt belopp och uppväger
säkerligen icke de väsentliga olägenheter, som på sätt jag förut omnämndt
skulle uppkomma genom ministerposternas sammanslagning.
Norge.
Kommittén har föreslagit anställandet af en minister med lön af 32,400
kronor, däraf 6,600 kronor i hyresbidrag, samt en legationssekreterare med
lön af 7,200 kronor. Häremot har jag ingen annan erinring att gorå än att,
då det vid kommittébetänkandets affattning ännu icke afslutade inköpet af
beskickningshus i Kristiania numera gått i fullbordan, ministerns hyresbidrag
bör bortfalla och lönen sålunda bestämmas till allenast 25,800 kronor, samt
att ministern af skäl, som ofvan under Frankrike anförts, bör hafva fri uppvärmning
och belysning af beskickningshuset intill visst belopp. Detta torde
lämpligen böra bestämmas till 1,200 kronor.
Lika med kommittén anser jag icke något lönadt konsulat eller vicekonsulat
erfordras i Norge.
Ryssland.
Jag har förut yttrat mig rörande ordnandet af vår diplomatiska och
konsulära representation i Ryssland. Något härutöfver har jag icke att tilllägga
utom i fråga om storleken af de löner, som föreslagits för våra i Ryssland
anställda ämbetsmän.
Lönen för ministern i S:t Petersburg utgår nu med 60,000 kronor och
torde, sedan hittills utgående indemnitet och chargé d’affaires-arfvode fråndragits,
den behållna inkomsten böra beräknas till omkring 55,500 kronor.
Således innebär kommitténs förslag en mindre löneförbättring. Jag anser med
hänsyn till de särskild! dyra] lefnadskostnaderna i S:t Petersburg denna till
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
31
ökning i lönen vara af behofvet väl påkallad och till och med endast motsvarande
de minsta fordringar, som i detta afseende böra uppställas.
I fråga om lönen till legationsrådet gäller hvad jag ofvan yttrat angående
motsvarande befattning i Frankrike.
Lönen till generalkonsuln i S:t Petersburg torde med hänsyn till de dyra
lefnadskostnaderna i denna stad icke kunna sättas lägre än till 18,000 kronor
(6,600 kronor i lön, 3,600 kronor i hyresbidrag, däri inberäknadt kostnaden
för kanslilokal, samt 7,800 kronor i ortstillägg). Vidare torde å generalkonsulatet
erfordras en kanslist med arfvode af 3,600 kronor och ålderstillägg
enligt vanliga bestämmelser för dylika tjänsteinnehafvare.
Hvad konsuln i Moskva angår, har lönen till denne föreslagits till 13,200
kronor. Såväl Kungl. Ma j ds nuvarande minister i Sd Petersburg som äfven
dennes närmaste företrädare hafva med hänsyn till de höga lefnadskostnaderna
i Moskva förordat lönens fastställande till 20,000 kronor. Det är mig äfven
bekant, att lefnadsomkostnaderna i Moskva äro särskildt höga. Enligt hvad
jag inhämtat åtnjuter en med oss ungefärlig jämförlig makts konsul i
Moskva för närvarande omkring 14,400 kronor i lön, och lär denne, efter
hvad för mig uppgifvits, upprepade gånger för sin regering framhållit lönens
otillräcklighet. De större makternas konsulära representanter i Moskva hafva
i allmänhet vida större löner. Med hänsyn härtill äfvensom till önskvärdheten
att å denna viktiga plats alltid erhålla dugliga personer anser jag lönen
icke kunna bestämmas lägre än till 15,000 kronor (5,400 kronor i egentlig
lön, 3,600 i hyresbidrag samt 6,000 kronor i ortstillägg).
I Riga skulle såsom förut nämndt antingen upprättas ett olönadt
konsulat med biträde af lönad vicekonsul eller ett lönadt vicekonsulat. Vicekonsuln
anser jag, om han anställes hos en olönad konsul, höra uppbära i
lön 7,200 kronor (3,600 kronor i lön, 1,500 kronor i hyresbidrag och 2,100
kronor i ortstillägg). Om olönadt konsulat ej upprättas, bör vicekonsuln erhålla
ytterligare 1,200 kronor, däri inbegripet äfven kostnaden för kanslilokal.
I likhet med kommittén anser jag Finlands särställning inom det ryska
riket fortfarande betinga bibehållande af ett lönadt generalkonsulat i Helsingfors.
Generalkonsuln åtnjuter för närvarande 15,000 kronor i lön jämte
kontorskostnader mot redovisningsskyldighet intill belopp af 4,000 kronor.
Kommittén har nu förordat, att lönen i ett för allt måtte bestämmas till 15,000
kronor; och finner jag mig häri böra instämma. Vid konsulatet torde äfven en
kanslist med ett arfvode af 2,400 kronor och vanligt ålderstillägg böra anställas.
Sammanlagdt uppgår kostnaden för diplomat- och konsulatväsendet i
Ryssland enligt nu föreliggande stat till 135,000 kronor, hvartill kommer
ytterligare 1,200 kronor till vicekonsuln i Riga, därest icke olönadt konsulat
upprättas å platsen. Kommitténs förslag med inberäknande af lön till en
handelsattaché i S:t Petersburg (13,200 kronor) slutar på 130,000 kronor. Men
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
för den ökade utgift, som enligt mitt förslag skulle uppstå, anser jag staten
hafva erhållit en fullgod ersättning genom den fasta organisation af såväl
diplomat- som konsulatväsendet, hvilken vunnits och som utgör en borgen för
ett omsorgsfullt vårdande af våra förbindelser med vårt stora grannrike.
Spanien och Portugal.
Sveriges intressen på den pyreneiska halfön kräfva enligt kommitténs
uppfattning icke längre bibehållandet af ministerposten i Madrid och Lissabon,
utan har kommittén föreslagit, att beskickningen skulle i stället förestås af
en chargé d’affaires. Jag har redan i det föregående uttalat mig mot denna
anordning såsom olämplig. A andra sidan anser jag lika väl som kommittén,
att vi icke utan allvarsamma olägenheter kunna undvara hvarje diplomatisk
förbindelse med den pyreneiska halföns båda länder. Jag vill i detta hänseende
utom hvad kommittén anfört erinra därom, att vi för närvarande befinna
oss i underhandlingar med Portugal angående en ny handelstraktat, och
att det med sannolikhet kan väntas, att liknande underhandlingar förestå med
Spanien, hvilket land nyligen antagit en ny tulltariff:. Det återstår således
intet annat än att antingen bibehålla vår representation väsentligen oförändrad
eller att hopslå beskickningen med den i Paris.
Sistnämnda alternativ har dock väsentliga olägenheter i betraktande
däraf att ministern i Paris, hvilken bör vara på sin post större delen af året,
skulle för att kunna uträtta något i Madrid eller Lissabon nödgas vara borta
en afsevärd del af året. Detta skulle vara till så mycket större olägenhet,
som ministern enligt det framlagda förslaget tillika skulle vara generalkonsul
i .Frankrike och således få sin ämbetsverksamhet betydligt utvidgad.
Det långa afståndet till Madrid och Lissabon utgör äfven ett väsentligt hinder.
Jag vill i detta sammanhang påpeka, att man väl i Norge i år beslutat
sig för en sammanslagning af ifrågavarande tre poster sålunda, att Norges
minister i Paris äfven är ackrediterad i Madrid och Lissabon, men undgick
denna anordning icke att framkalla ganska stora betänkligheter. Af hvad
som framgår af referatet öfver stortingets förhandlingar, synes den omständigheten,
att till minister i Paris var designerad en person, som genom sin föregående
verksamhet förvärfvat noggrann kännedom om förhållandena i Spanien
och Portugal, icke obetydligt hafva inverkat på beslutet i fråga.
På nu anförda skäl anser jag mig böra för närvarande tillstyrka
ministerpostens bibehållande under väsentligen oförändrade villkor.
Lönen utgör nu 32,000 kronor, hvaraf likväl 3 procent å inköpssumman
för beskickningshuset eller 6,840 kronor innehålles såsom hyresbidrag. Denna
lön torde, med hänsyn till postens minskade betydelse för vårt land, icke
oväsentligt höra nedsättas. Jag hemställer om lönens bestämmande i ett för
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
33
allt till 20,400 kronor. Den skulle således utgöra endast 2,400 kronor mera,
än hvad af kommittén förordats för den chargé d’a£faires, som enligt dess
förslag skulle anställas i Madrid.
Vidare synes mig ministern böra erhålla fri belysning och uppeldning
af beskickningshuset intill 500 kronor.
Med hänsyn därtill, att ministern ofta nödgas uppehålla sig i Lissabon,
torde en kanslist i Madrid erfordras. Kommittén har till denne uppfört ett
arfvode af 3,600 kronor med sedvanligt ålderstillägg. Då bostad kan beredas
kanslisten i beskickningshuset, synes det ursprungliga arfvodet ej böra sättas
högre än till 3,000 kronor.
I fråga om indragningen af generalkonsulatet i Barcelona och konsulatet
i Bilbao har jag intet att erinra.
Storbritannien och. Irland.
Jag har redan uttalat mig emot föreningen af diplomatiska och konsulära
göromål, hvad Storbritannien angår, samt för bibehållandet af det lönade
generalkonsulatet i London.
I fråga om lönen till beskickningschefen anser jag mig böra förorda
en mindre förhöjning utöfver hvad kommittén föreslagit. Denna förhöjning
är betingad af de dyra lefnadskostnaderna i London samt af önskvärdheten
att vid val af minister till denna viktiga post icke behöfva taga hänsyn till
kandidatens förmögenhetsvillkor. Det torde vara bekant, att postens beklädande
vid ett föregående tillfälle mött svårigheter, just enär de personer, som
utsetts, ansett sig icke kunna mottaga posten, då de saknade tillräcklig egen
förmögenhet. Jag anser därför lönen höra bestämmas till jämt 60,000 kronor.
Då lönen för närvarande nominellt uppgår till detta belopp, motsvarar ökningen
den nu till legationssekreteraren utgående indemniteten äfvensom särskilt
chargé d’affaires-arfvode under ministerns frånvaro, hvilka belopp sammanlagdt
torde i allmänhet uppgått till omkring 4,500 kronor.
Af det föreslagna beloppet 60,000 kr. torde 9,000 kr. böra utgöra lön,
12,000 kr. hyresbidrag samt 39,000 kr. ortstillägg.
I fråga om lönen till det legationsråd, som jag anser vid beskickningen
böra anställas, gäller hvad jag ofvan yttrat angående motsvarande befattning
i Frankrike.
Beträffande de löneförmåner, som böra tillkomma generalkonsuln i
London, anser jag sammanlagda beloppet häraf böra på de af herr Fallenius
(sid. 253) åberopade skäl bestämmas till 21,000 kronor (6,600 kr. i lön, 4,200
kr. i hyresbidrag och 10,200 kr. i ortstillägg). Jämväl de två reservanterna
inom kommerskollegium, hvilka yttrat sig för generalkonsulatets bibehållande,
hafva tillstyrkt enahanda belopp. Personalen å konsulatet, hvilken förut ut
Bili.
till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
gjorts af en vicekonsul, en kanslist och tre kontorister, torde böra undergå
betydande minskning. Nuvarande generalkonsuln i London har föreslagit
uppförande af löner till en vicekonsul samt en förste och en andre sekreterare.
Herr Fallenius, hvilken själf en längre tid tjänstgjort å konsulatet
och sålunda måste anses äga erfarenhet om behofvet af arbetskrafter därstädes,
har med hänsyn till den minskning i arbetsbördan, som betecknas af
de norska ärendenas bortfallande, ansett en vicekonsul och en kanslist vara
för arbetet tillräckliga, detta dock under förutsättning att en attaché alltid
skall finnas anställd å konsulatet. Samma åsikt har jämväl omfattats af nyssnämnda
ledamöter af kommerskollegium. Jag saknar för min del anledning
att frångå hvad sålunda föreslagits; och jämväl de af herr Fallenius ifrågasatta
löner till nyssnämnda tjänstemän finner jag mig böra tillstyrka eller till
vicekonsuln 7,200 kronor samt till kanslisten 3,600 kronor.
I öfrigt hafva hitintills i Storbritannien funnits lönadt konsulat i Leith
samt lönade vicekonsulat i Cardiff, Liverpool och Newcastle on Tyne, förutom
en lönad kontoristbefattning i South Shields. Kommittén är enig om indragande
af alla dessa befattningar, hvilka väsentligen tillkommit i den norska
sjöfartens intresse. Äfven jag delar härutinnan kommitténs åsikt.
Vidare är kommittén enig om upprättande af en lönad konsulär befattning
i Glasgow, ehuruväl så till vida en skiljaktighet äger rum, att herr
Fallenius med hänsyn till sin uppfattning om nödvändigheten af bibehållandet
af generalkonsulatet i London föreslår allenast upprättandet af ett lönadt
vicekonsulat, hvaremot kommitténs flertal hemställer om upprättandet af ett
lönadt konsulat. Nuvarande generalkonsuln i London har äfven varmt förordat
upprättande af ett vicekonsulat i nyssnämnda stad. Af hvad i ärendet
framkommit rörande Glasgows betydelse för vår sjöfart samt särskild! de utvecklingsmöjligheter,
Skottland torde kunna erbjuda vår handel, finner jag
mig i hufvudsak böra biträda koinmitterades mening. Dock synes tillräckligt,
att i Glasgow upprättas antingen ett lönadt vicekonsulat eller ett olönadt
konsulat med biträde af en lönad vicekonsul, hvilkens lön bestämmes till
7,200 kronor (3,600 kr. i lön, 1,500 kr. i hyresbidrag, samt 2,100 kr. i ortstillägg).
Om olönadt konsulat ej upprättas, äger vicekonsuln att ytterligare
uppbära 1,200 kronor, däri inbegripet kostnader för kanslilokal.
Af nuvarande generalkonsuln i London likasom äfven af herr Fallenius
har ifrågasatts upprättandet af ett lönadt vicekonsulat i Hull. Denna åsikt
har dock icke i öfrigt vunnit understöd af i ärendet hörda myndigheter.
Jag anser äfven, att de till stöd för detta förslag framkomna skäl icke äro
fullt öfvertygande. Visserligen är vår sjöfart å Hull att döma efter de i
koinmittébetänkandet inryckta statistiska uppgifter å svensk ångbåtstrafik å
vissa utländska hamnar under år 1904 ganska betydlig, men det höga tontal,
som för Hull angifves, beror dock uppenbarligen till stor del på den regel
-
Statsutskottets Utlåtande N:o å.
35
bundna ångbåtstrafiken mellan Hull och Sverige, och torde sjöfarten å denna
trade icke kräfva något nämnvärdt, konsulärt biträde. Att åter upprätta ett
särskild! konsulat i de här förbipasserande svenska emigranternas intresse
torde icke låta försvara sig. Jag finner således icke något skäl att i denna
punkt frångå kommitténs förslag.
Turkiska riket.
Med anledning af kommitténs förslag om nedsättning af vår nuvarande
ministers i Konstantinopel ställning till chargé d’affaires har jag ansett mig
böra taga i noggrant öfvervägande, huruvida någon väsentligare minskning
af de nu till denna ministerpost utgående belopp eller postens fullständiga
indragning lämpligen kan äga rum.
De politiska förbindelser vi underhålla med Turkiet kunna ehuru af
gammalt datum icke numera anses vara af den betydelse, att någon särskild
beskickning enkom för deras vårdande erfordras. Möjligen skulle t. ex.
ministern i Wien äfven kunna representera oss i Konstantinopel. Men från
flere håll har med styrka framhållits — och kommittén har äfven gjort sig
till målsman för samma uppfattning, då den föreslår anställandet af en fast
handelsattaché i Konstantinopel — att de kommersiella förbindelser, som förena
oss med Turkiet, äro väl värda att bibehållas och äfven vidare utvecklas.
Men skall en beskickning i Turkiet kunna uträtta något till fromma för
svensk handel och industri, är det min lifliga på personlig erfarenhet grundade
öfvertygelse, både att beskickningschefen måste vara ständigt bosatt i
Konstantinopel och därstädes åtminstone icke intaga en väsentligt underlägsen
ställning mot öfriga beskickningschefers. Jag kan således icke förena mig
med kommittén i dess förslag; de belopp, som densamma anslår till beskickning
och generalkonsulat i Konstantinopel, skulle enligt min åsikt vara till
stor del bortkastade penningar, och jag skulle hellre förorda ministerpostens
sammanslagning med den i Wien.
Därtill kommer äfven en annan synpunkt. Den svenska staten är för
närvarande i besittning af en synnerligen värdefull tomt i Konstantinopel.
Värdet af densamma beror förnämligast därpå, att ena sidan af tomten vetter
utåt den s. k. Grande Rue de Pera — den förnämsta och lifligaste gatan i
det europeiska kvarteret i Konstantinopel och upptagen, utom af åtskilliga
ambassad- och beskickningshus, förnämligast af större bodar och handelslägenheter.
Tomten utgöres af en ganska stor trädgård, begränsad på ena
sidan af en smal gränd. Ungefär midt i trädgården ligger beskickningshuset,
vid sidan af detta utmed nyssnämnda gränd men med ingång från trädgårdssidan
ett mindre hus, upplåtet som bostad åt beskickningens dragoman, samt
slutligen längre in ett mindre kapell, hvarest luthersk gudstjänst äger rum.
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Kommittén har nu, då tydligen denna stort anlagda bostad icke lämpar sig
för den chargé d’affaires, som enligt kommitténs förslag skulle förestå beskickningen,
hemställt om tomtens försäljning; dock att »en mindre del med
ett därå redan befintligt hus af passande storlek» — hvarmed tydligen afses
ofvanberörda åt dragomanen upplåtna bostad — skulle bibehållas. Alldeles
frånsedt att denna försäljningsplan förefaller mig föga tilltalande med hänsyn
därtill, att tomten i Konstantinopel inköpts för uppförande af en luthersk kyrka
och detta delvis genom medel, som hopsamlats genom äfven utanför Sverige
upptagna kollektör (jfr sid. 150 i kommitténs betänkande), anser jag ganska
stora betänkligheter möta för denna plans realiserande. Det mindre af kommittén
åsyftade huset saknar ingång annat än från trädgårdssidan, och med hänsyn
därtill att den gränd, hvarvid huset är beläget, är synnerligen smal, erbjuder
det bestämda svårigheter att förskaffa huset någon annan ingång. Afskildt
från den öfriga tomten är huset på grund af dess läge vid denna gränd
knappast ägnadt till bostad äfven åt en under aldrig så blygsamma förhållanden
lefvande beskickningschef. Vidare återstår svårigheten, huru med kapellet
skall förfaras. Endast åt en protestantisk makt, som förbunde sig att fortfarande
bibehålla kapellet för det därmed afsedda ändamålet, torde tomten
kunna försäljas, utan att den svenska statens anseende skulle lida skada, men
en sådan köpare är icke så lätt att finna.
Därtill kommer äfven en annan omständighet. Tomtens större värde
beror som jag nämnde förnämligast på dess läge vid Grande Rue de Pera.
Utmed denna gata äro nu uppförda två envåningshus skilda genom en gallerport,
hvarigenom inträdet sker till ministerträdgården. I dessa hus äro inrymda
bodar, hvaraf hyran redan nu ganska betydande ingår till den s. k.
Perafonden. Utan att nämnvärdt minska ministerbostadens utseende torde
sistberörda hus kunna påbyggas med två å tre våningar. Plan och kostnadsförslag
härtill hafva redan 1892 uppgjorts af sakkunnig arkitekt, och beräknas
enligt detta kostnaden för påbyggnaden till 187,500 kronor samt nettobehållningen
af hyresinkomsterna till inemot 40,000 kronor.
Det är min afsikt att söka så snart som möjligt framlägga förslag om
tomtens bebyggande, på sätt jag nu utvecklat. I sammanhang därmed torde
äfven den förändring böra vidtagas, att de s. k. Peramedlen böra direkt inflyta
till statsverket. Sedan väl kostnaderna för husets tillbyggnad amorterats,
skulle härigenom en inkomst beredas statsverket, tillräckligt stor för underhåll
af hela beskickningen i Konstantinopel. Denna utväg synes mig lämpligare
och värdigare än den af kommittén ifrågasatta.
På dessa skäl kan jag icke annat än tillstyrka den nuvarande beskickningens
bibehållande under oförändrade villkor.
Till beskickningschefen utgår för närvarande en lön af 20,000 kronor.
Beloppet måste för att bringas i öfverensstämmelse med kommitténs, af mig äfven
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
37
följda löneprinciper något jämkas; och torde lönen, då densamma är ganska
knappt tillmätt och därför icke tål någon minskning, lämpligen böra bestämmas
till 20,400 kronor (däraf 9,000 kronor i lön och 11,400 kronor i ortstillägg).
Därtill bör komma fri uppvärmning och belysning af ministerbostaden intill
visst belopp, hvilket, i likhet med hvad i fråga om Madrid föreslagits, lämpligen
bör bestämmas till 500 kronor.
Vid beskickningen torde en dragoman böra anställas. Kommittén har
visserligen ansett, att förbindelserna med de turkiska myndigheterna skulle kunna
förmedlas genom en på platsen bosatt person. Jag finner dock lämpligare
bibehålla den nuvarande anordningen, hvaraf väsentliga fördelar tillskyndats.
Dragomanen, som åtnjuter fri bostad, torde böra uppbära samma lön som en
legationssekreterare (3,600 kronor) äfvensom ett ortstillägg af 3,000 kronor.
Tyskland.
Lönen till beskickningschefen utgår nu med 48,000 kronor, hvarifrån
dock afgår indemnitet och arfvode till chargé d’affaires till ungefärligt belopp
af omkring 3,500 kronor. Kommitténs förslag om lönens bestämmande till
48.000 kronor utgör således, då nyssnämnda afdrag bortfalla, en afsevärd
löneförbättring. Jag anser denna, med hänsyn till den prisstegring, som
framkallats i sammanhang med den snabba utveckling, Berlin i våra dagar
vunnit, vara väl af behofvet påkallad.
Legationssekreterarens lön är nu 6,000 kronor, hvartill kommer nyss omförmälda
särskilda tillägg. I ett för allt utgöres således hans lön af omkring
9.000 kronor. Kommittén har nu föreslagit, att i Berlin skall anställas ett
legationsråd med lön af 10,800 kronor. Den föreslagna förändringen i såväl
ifrågavarande tjänstemans ställning som lönevillkor synes mig af kommittén
väl motiverad.
Såsom jag redan ojnnämnt, skulle enligt mitt förslag ett konsulatråd
tillika anställas vid beskickningen med enahanda ställning och lönevillkor som
legationsrådet.
Lönen för konsuln i Hamburg torde icke behöfva sättas högre än till
12.000 kronor (5,400 kr. i egentlig lön, 3,300 kr., innefattande kostnad för
kanslilokal, hyresbidrag samt 3,300 kr. i ortstillägg). Vid lönens bestämmande
har jag närmast följt hvad för legationsrådet i Berlin föreslagits,
ehuruväl konsuln med hänsyn till kostnaderna för kanslilokals hållande bör
tillerkännas högre hyresbidrag.
Hvad Lubeck angår, anser jag härstädes lämpligen böra upprättas antingen
ett olönadt konsulat med biträde af lönad vicekonsul eller ett lönadt
vice-konsulat med samma lönevillkor för vicekonsuln, som jag ofvan föreslagit
rörande vicekonsuln i Antwerpen.
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Österrike-Ungern.
Jag har redan förut uttalat mig emot den föreslagna förändringen i
beskickningschefens ställning. Den lön, som för närvarande utgår till denne,
belöper sig till 32,000 kronor. Med i hufvudsak bibehållna bestämmelser
härom föreslår jag lönen till 31,800 kronor (9,000 kronor i lön, 6,600 kronor
i hyresbidrag samt 16,200 kronor i ortstillägg).
Något arfvode till kanslibiträde anser jag ej erfordras.
Amerikas Förenta Stater.
För närvarande uppbär Kungl. Maj:ts minister i Washington, hvilken
tillika är generalkonsul, en sammanlagd lön af 40,000 kronor, samt legationssekreteraren
10,000 kronor. Lönen för ministern måste, med hänsyn till
lefnadskostnaderna i Washington anses otillräcklig; och i enlighet med kommitténs
förslag föreslår jag lönens bestämmande för ministern till 45,000
kronor. Legationssekreteraren torde, på sätt kommittén förordar, böra åtnjuta
10,200 kronor.
Mot hvad kommittén i öfrigt föreslagit har jag ingen annan erinran att
göra än att de af mig ofvan uttalade grunder rörande anordnande af lönade
vicekonsulat tydligen böra komma till tillämpning äfven i fråga om det föreslagna
vice-konsulatet i NewYork. Herr Fallenius har visserligen ansett, att
den stora vikten af de svenska intressen, som i NewYork måste bevakas,
betinga bibehållandet af en själfständig lönad konsulsbefattning i denna stad.
Med hänsyn till obetydligheten af den svenska sjöfarten på Nordamerika har
jag dock icke kunnat härom öfvertyga mig. Vicekonsuln torde, på sätt kommittén
föreslagit, böra åtnjuta i lön 3,600 kronor, i hyresbidrag 1,800 kronor
samt i ortstillägg 3,600 kronor, eller tillhopa 9,000 kronor samt, därest olönadt
konsulat icke å platsen upprättas, ytterligare 2,100 kronor, däri inbegripet
kostnad för kanslilokal. På grund af de särskilda höga lefnadskostnaderna i
denna stad torde lönen icke kunna sättas lägre.
Argentina.
Jag har redan nämnt, att jag lika med kommittén anser ett lönadt
generalkonsulat böra upprättas i Buenos Aires, äfvensom att generalkonsuln
tillika bör hafva diplomatisk ställning och befogenhet. Hans titel synes mig
böra blifva ministerresident; och torde lönen höra, på sätt kommittén föreslagit,
bestämmas till 21,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
39
Kapkolonien.
I fråga om Kapkolonien har kommittén med hänsyn till den afsättning
af svenska produkter, som redan därstädes vunnits, samt den ytterligare
ökning häraf, som på grund af den direkta ångbåtsförbindelsen från Sverige
kan väntas blifva en följd, föreslagit upprättandet af ett lönadt generalkonsulat
i Kapstaden. Tanken härom har, att döma af de inför kommittén
afgifna uttalanden, vunnit liflig anslutning inom affärskretsar; och äfven jag
ber att få förorda densamma.
Lönen har af kommittén föreslagits till 21,000 kronor. Det synes mig
dock som om densamma lämpligen borde bestämmas till samma belopp som
lönen till generalkonsuln i S:t Petersburg, hvilken af mig föreslagits till 18,000
kronor. Några särskilda förhållanden, som skulle betinga en högre lön, synas
mig icke föreligga.
Kina.
Beträffande Kina har kommittén på närmare anförda skäl föreslagit,
att en främmande makt borde anmodas att representera oss härstädes. Jag
finner denna tanke vara förtjänt af bifall, och skall jag beträffande kostnaden
härom yttra mig i annat sammanhang.
Lika med kommittén anser jag generalkonsulatet i Shanghai böra bibehållas.
Lönen utgår nu med 24,000 kronor men har af kommittén föreslagits
till 21,000 kronor. Jag anser mig icke kunna ifrågasätta någon ytterligare
sänkning, då lefnadskostnaderna å orten lära vara höga, samt dessutom
generalkonsuln i denna stad på grund af sin befattning med domstolsvärf
intager en viss särställning. Af de upplysningar jag inhämtat rörande aflöningen
till andra makters konsulära representanter i Shanghai framgår, att
dessa genomgående äro icke oväsentligt högre än exempelvis lönerna till
motsvarande befattningsinnehafvare i Kapstaden.
Japan.
Jag har redan förut uttalat mig för upprättande af en beskickning i
Japan. Att denna i enlighet med kommitténs hemställan bör förestås af en
minister, därom synes ingen tvekan kunna förefinnas. Till lön för ministern
föreslår jag i enlighet med kommitténs hemställan 39,000 kronor.
Vidare har kommittén till ministerns medhjälpare föreslagit icke en
legationssekreterare utan en vicekonsul — ett förslag, hvilket äfven af mig
biträdes. Därjämte skulle vid beskickningen anställas en japansk tolk.
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
För vicekonsuln uppföres en lön af 9,000 kronor. Så snart vicekonsuln
styrker sig behärska det japanska språket och behofvet af särskild tolk
sålunda upphör, skulle dennes arfvode, 1,200 kronor, tillkomma vicekonsuln
såsom tillägg till lönen. Vidare har kommittén med hänsyn till önskvärdheten,
att denne tjänsteman må under en längre tid kvarblifva på platsen,
föreslagit den bestämmelsen, att i fall sådan vicekonsul i öfrigt har
den kompetens och visar de egenskaper, att han bör befordras till konsul,
sådan befordran må ske på platsen och att hans egentliga lön då höjes från
3,600 kronor till 5,400 kronor. Fn dylik konsul skulle sålunda, om han
fortfarande uppbure det arfvode, han såsom vicekonsul erhållit på grund af
sin kännedom om det japanska språket, småningom kunna uppnå en sammanlagd
löneinkomst af 12,000 kr.
Hvad kommittén härutinnan föreslagit synes mig välbetänkt.
Australien.
För att främja och underlätta Sveriges handelsförbindelser med Australien
har kommittén ansett att ett lönadt konsulat bör upprättas i detta land,
där vi hittills endast varit, representerade af olönade konsuler, dill stöd för
sitt förslag framhåller kommittén de svårigheter i afseende på sjöfarten, med
hvilka främmande makter hafva att kämpa på grund af lagstiftningen i
Australien, som på senare tiden visat stark benägenhet att kringskära utlänningars
rätt. Kommittén föreslår därför upprättandet af ett lönadt konsulat
i Sydney med en aflöning af 13,200 kronor jämte särskildt anslag för renskrift.
Vid detta kommitténs förslag har jag intet att erinra.
Afiöningsstat Sedan jag nu genomgått kommitténs betänkande i hvad detsamma rör
Zartémet ny organisations- och lönestat för utrikesdepartementet och dess underlydande
tet tjänstemän, anhåller jag att få framlägga följande förslag till
Afiöningsstat för utrikesdepartementet.
Tjänst- |
|||
Lön. |
görings- penningar. |
||
1 |
kabinettssekreterare |
6,600 |
3,000 |
1 |
af delnings chef . . |
5,400 |
2,400 |
3 |
d:o . . |
16,200 |
7,200 |
1 |
förste sekreterare . |
3,600 |
1,800 |
2 |
d:o |
7,200 |
3,600 |
Summa
kronor.
9,600]
7,800
23,400]
5,400
10,800
57,000
tjänstgöringspenningarna kunna efter 5
år höjas med 600 kr.
Transport
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
41
Lön. |
||
1 |
Transport |
3,600 |
1 |
andre sekreterare . |
2,400 |
5 |
d:o |
12,000 |
1 |
andre arkivarie . . |
2,400 |
1 |
förste vaktmästare . |
900 |
1 |
vaktmästare . . . |
600 |
o O |
d:o . . . |
1,800 |
1 portvakt ..... |
600 |
Tjänst
görings
penningar.
1,800
1,200
6.000
1,200
600
600
1,800
600
Summa
kronor.
57.000
5,400{
3,600
18.000
3,600{
1,500
1,200)
3,600)
1,200
tjänstgöringspenningarna kunna efter
5 år höjas med 600 kronor.
tjänstgöringspenningarna kunna efter
5 år höjas med 600 kronor,
jämte fri bostad.
lönen kan efter fem år höjas med 150
kr. och efter ytterligare fem år likaledes
med 150 kr.
jämte fri bostad.
Summa kronor 95,100
Följande villkor och förbehåll torde böra meddelas för aflöningarnas åtnjutande:
l:o)
tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller de jämkningar i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation af utrikesdepartementet eller eljest kunna varda stadgade;
2:o) tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den som tjänsten förrättat;
3:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära
hela lönen; men den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
tjänstens förrättande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
4:o) tjänsteman skall vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande
af semester, vara skyldig, dock ej under längre tid än tre månader
af ett kalenderår, att bestrida befattning i högre lönegrad i departementet,
samt i likställd eller högre lönegrad vid beskickning eller konsulat, mot åtnjutande
i stället för egna tjänstgöringspenningar af de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar, ålderstillägg däri dock icke Oberäknad!, eller
af ortstillägg eller af däremot svarande belopp;
5:o) där förhöjning af lönen eller tjänstgöringspenningarna efter viss tids
fortsatt innehafvande af samma tjänst är enligt stat medgifven, inträder tidpunkten
för förhöjningen efter det i staten bestämda antal år, under villkor
att innehafvaren under minst fyra femtedelar af denna tid själf med godt
vitsord bestridt egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, samt
att förhöjningen ej får inträda förrän vid början af kalenderåret näst efter
det, då den stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande tjänsteinnehafvare
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Raft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
därvid tillgodoräknas ej mindre den tid, han före den nya statens utfärdande
bestridt innehafvande tjänst å den gamla staten, än äfven den tid, han inom
samma eller motsvarande lönegrad tjänstgjort inom utrikesdepartementet eller
annat departement eller i annat statens ämbetsverk eller ock varit anställd i
motsvarande befattning vid beskickning eller konsulat;
6:o) tjänsteman skall hafva rättighet och skyldighet att med pension
från allmänna indragningsstaten afgå från tjänsten vid uppnådda 65 lefnadsår
och 35 tjänsteår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet anstå,
därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna på ett
tillfredsställande sätt gagna det allmänna; likväl skall tjänsteman, som varit
anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien minst tio år, äga rätt till
pension redan vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänsteår;
7:o) pension skall utgöra oafkortad lön med den begränsning, att den
icke i något fall må öfverstiga 6,000 kronor;
8:o) tjänsteman skall vara skyldig att vid inträde på den nya lönestaten
underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna
varda stadgade;
9:o) intill dess ny allmän författning angående civila tjänsteinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, skall å löneförmånerna för enhvar tjänsteman
afgå och åt statsverket besparas följande belopp för år räknadt, nämligen:
för |
kabinettssekreterare.......... |
360 |
kronor. |
» |
afdelningschef............ |
290 |
|
förste sekreterare ........... |
125 |
» |
|
» |
förste arkivarie........... |
125 |
» |
» |
andre sekreterare........... |
70 |
» |
andre arkivarie........... |
70 |
» |
|
» |
förste vaktmästare.......... |
25 |
» |
» |
vaktmästare i första lönegraden .... |
15 |
» |
» |
» » andra » .... |
20 |
» |
» |
» » tredje » .... |
25 |
» |
» |
portvakt .............. |
20 |
» |
10:o) med befattning inom departementet må ej förenas annan tjänst å
rikets, riksdagens eller kommunens stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den finnes icke vara hinderlig för fullgörande af tjänstgöringen
inom departementet, dock att tjänsteman, som vid den nya löneregleringens
inträdande redan innehar tjänst utom departementet, må d en sam m a" bibehålla,
så länge den icke är för tjänstgöring i departementet hinderlig; samt
ll:o) i fråga om lönegrad skola mot hvarandra svara: ministerresident
och generalkonsul mot kabinettssekreterare, legationsråd och konsul mot afdelningschef,
samt legationssekreterare och vice konsul mot förste sekreterare.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
43
Vidare får lag under åberopande af hvad lag förut anfört framlägga Afiöningsstat
följande förslag till "
Afiöningsstat för beskickningar och konsulat. konsulat.
Lön. |
Hyres- |
Orts- |
Summa |
||
Europa. Belgien (och Nederländerna). Bryssel. |
bidrag. |
tillägg. |
kronor. |
||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
4,800* |
10,200 |
24,000 |
* innefattar kostnaden för |
Kanslist, arfvode.......... |
_ |
_ |
3,000 |
kanslilokal. kan hvart tredje år höjas |
|
Antverpen. |
med 300 kronor, intill |
||||
Olönad konsul. |
|||||
Vice konsul............ |
3,600 |
1,200* |
1,200 |
6,000 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
33,000 |
platsen upprättas, äger |
Danmark. |
ytterligare 1,200 kronor, |
||||
Köpenhamn. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
6,600* |
16,800 |
32,400 |
* innefattar kostnaden för |
Legationssekreterare......... |
3,600 |
1,500 |
2,100 |
7,200 |
kanslilokal. |
Olönad konsul. |
|||||
Vice konsul............ |
3,600 |
_* |
1,200 |
4,800 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
44,400 |
platsen upprättas, äger |
Frankrike. Paris. Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
fri hostad |
36,600 |
45,600 |
ytterligare 1,200 kronor, (ministern åtnjuter därjämte |
Legationsråd............ |
5,400 |
2,700 |
5,100 |
13,200 |
{ huset intill 2,000 kronor. |
Konsulatråd............ |
5,400 |
2,700 |
5,100 |
13,200 |
|
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
Summa kronor |
— |
— |
— |
75,600 |
med 300 kronor, intill |
Italien. Rom. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
6,600 |
13,200 |
28,800 |
|
Summa kronor |
— |
— |
— |
28,800 |
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Lön. |
Hyres- |
Orts- |
Summa |
||
Nederländerna (se Belgien). |
bidrag. |
tillägg. |
kronor. |
||
Rotterdam. |
|||||
Olönad konsul. Lönad vicekonsul.......... |
3,600 |
1,500 |
2,100 |
7,200 |
om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor Norge. Kristiania. |
7,200 |
platsen upprättas, äger (ministern åtnjuter därjämte |
|||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
fri bostad |
16,800 |
25,800 |
J fri uppvärmning och be- |
Legationssekreterare......... |
3,600 |
1,500 |
2,100 |
7.200 |
! lysning af beskicknings-1 huset intill 1,200 kronor. |
Summa kronor |
— |
— |
— |
33,000 |
|
Ryssland. |
|||||
S:t Petersburg. |
|||||
Minister.............. |
9,000 |
11,400* |
36,600 |
57,000 |
* innefattar kostnaden för |
Legationsråd............ |
5,400 |
2,700 |
5,100 |
13,200 |
kanslilokal. |
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
med 300 kr., intill 4,800 |
|||||
Generalkonsul........... |
6,600 |
3,600* |
7,800 |
18,000 |
* innefattar kostnaden för |
Kanslist.............. |
kanslilokal. |
||||
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
|
Helsingfors. |
med 300 kr., intill 4,800 |
||||
Generalkonsul........... |
6,600 |
3,000* |
5,400 |
15,000 |
* innefattar kostnaden för |
kanslilokal. |
|||||
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
2,400 |
kan hvart tredje år höjas |
Moskva. |
med 300 kr., intill 3,600 |
||||
Konsul............... |
5,400 |
3,600* |
6,000 |
15,000 |
* innefattar kostnaden för |
kanslilokal. |
|||||
Riga. |
|||||
Olönad konsul. Vice konsul............ |
3.600 |
1,500* |
2,100 |
7,200 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor Spanien och Portugal. |
— |
— |
— |
135,000 |
platsen upprättas, äger |
kostnad för kanslilokal. |
|||||
Madrid. |
(ministern åtnjuter därjämte |
||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
fri bostad |
11,400 |
20,400 |
|
lysning af beskicknings-[ huset intill 500 kronor. |
|||||
Kanslist, arfvode.......... |
— |
•- |
— |
3,000 |
kan hvart tredje år höjas |
med 800 kr., intill 4,200 |
|||||
Summa kronor |
— |
— |
— |
23,400 |
kr. |
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
45
Lön. |
Hyres- |
Orts- |
Summa |
||
Storbritannien och Irland. |
bidrag. |
tillägg. |
kronor. |
||
London. |
|||||
Minister.............. |
9,000 |
12,000* |
39,400 |
60,000 |
* innefattar kostnaden för |
Legationsråd............ |
5,400 |
2,700 |
5,100 |
13,200 |
kanslilokal. |
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
Generalkonsul........... |
6,600 |
4,200 |
10,200 |
21,000 |
|
Yicekonsnl ............. |
3,600 |
1,500 |
2,100 |
7,200 |
|
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
med ''300 kr., intill 4,800 |
|||||
Glasgow. |
kr. |
||||
Olönad konsul. |
|||||
Vice konsul............ |
3,600 |
1,500* |
2,100 |
7,200 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
115,800 |
platsen upprättas, äger |
däri inberäknadt äfven |
|||||
kostnad för kanslilokal. |
|||||
Konstantinopel. |
(ministern åtnjuter därjämte |
||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
fri bostad |
11,400 |
20,400 |
1 fri uppvärmning och be-1 lysning af beskicknings- |
Dragoman............. |
3,600 |
3,000 |
6,600 |
i huset intill 500 kronor. |
|
Summa kronor |
— |
— |
— |
27,000 |
|
Tysta riket. |
|||||
Berlin. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
9,600* |
29,400 |
48,000 |
* innefattar kostnaden för |
Legationsråd............ |
5,400 |
2,100 |
3,300 |
10,800 |
kanslilokal. |
Konsulatråd............ |
5,400 |
2,100 |
3,300 |
10,800 |
|
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
-- |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
med 300 kr., intill 4,800 |
|||||
Hamburg. |
kr. |
||||
Konsul............... |
5,400 |
3,300* |
3,300 |
12,000 |
* innefattar kostnaden för |
kanslilokal. |
|||||
Lybeck. |
|||||
Olönad konsul, Vice konsul............ |
3,600 |
1,200* |
1,200 |
6,000 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
91,200 |
platsen upprättas, äger |
Österrike-Ungere. |
däri inberäknadt äfven |
||||
Wien. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
6,600 |
16,200 |
31,800 |
|
Summa kronor |
— |
— |
— |
31,800 |
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Afrika. |
Lön. |
Hyres- bidrag. |
Orts- tillägg. |
Summa kronor. |
|
Brittiska Sydafrika. |
|||||
Kapstaden. |
|||||
Generalkonsul........... |
6,600 |
3,600* |
7,800 |
18,000 |
* innefattar kostnaden för |
Summa kronor |
— |
— |
— |
18,000 |
kanslilokal. |
Amerika. |
|||||
Nordamerikas förenade stater. |
|||||
Washington. |
|||||
Minister och generalkonsul..... Legationssekreterare......... |
9,000 3,600 |
9,000* 2,100 |
27,000 4,500 |
45,000 10,200 |
* innefattar kostnaden för |
Newyork. |
|||||
Olönad konsul. |
|||||
Yicekonsnl............. |
3,600 |
1,800* |
3,600 |
9,000 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor Argentinska republiken. Buenos Ayres. |
64,200 |
||||
Ministerresident och generalkonsul . . |
6,600 |
4,200* |
10,200 |
21,000 |
* innefattar kostnaden för |
Summa kronor |
— |
- |
— |
21,000 |
|
Asien. |
|||||
Kina. |
|||||
Shanghai. Generalkonsul........... |
6,600 |
4,200* |
10,200 |
21,000 |
* innefattar kostnaden för |
Summa kronor |
— |
— |
— |
21,000 |
kanslilokal. |
Japan. |
|||||
Toltio. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
7,800* |
22,200 |
39,000 |
* innefattar kostnaden för |
Yicekonsnl ............. |
3,600 |
1,800 |
3,600 |
9,000 |
därest vicekonsuln behär- |
Summa kronor Australien. Sydney. |
48,000 |
skar japanska språket, |
|||
Konsul............... |
5,400 |
2,700* |
5,100 |
13,200 |
* innefattar kostnaden för |
Summa kronor |
— |
— |
— |
13,200 |
kanslilokal. |
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
47
Följande villkor och förbehåll torde böra meddelas för aflöningarnas
åtnjutande:
l:o) tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller de jämkningar i åligganden, som vid möjligen inträdande
förändrad organisation af rikets representation i utlandet eller eljest kunna
varda stadgade;
2:o) ortstillägg får uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skall för den tid, han eljest
varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat, med det
undantag, att af ministers ortstillägg endast V3 får uppbäras af den honom
företrädande chargé d’aff''airs men återstående 2h besparas åt statsverket;
3:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära
hela lönen, men den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas att under ledigheten,
utöfver sitt ortstillägg, afstå så mycket af lönen, som pröfvas skäligt;
4:o) tjänsteman skall, när det erfordras för beredande af semester, vara
skyldig att bestrida befattning i likställd eller högre lönegrad i departementet,
vid beskickning eller konsulat: därest han är anställd vid samma beskickning
eller konsulat, utan särskild godtgörelse; i annat fall mot åtnjutande af ett
mot de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar eller ortstillägg svarande
belopp, med afstående af eget ortstillägg, dock att den, som under
ministers semester, förordnas att som chargé d’affaires förestå beskickning,
icke må åtnjuta högre belopp än som motsvarar V3 af ministers ortstillägg;
5:o) tjänsteman skall vid sjukdomsfall vara skyldig att bestrida befattning
i likställd eller högre grad i departementet, vid beskickning eller konsulat,
mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar
eller ortstillägg i stället för eget ortstillägg, dock att den, som under ministers
sjukdom förordnas att såsom chargé d’affaires förestå beskickning, icke må
åtnjuta högre belopp än som motsvarar V3 af ministers ortstillägg;
6:0) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära
det tjänsten tillagda hyresbidrag; den, som för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag undfår ledighet, äger likaledes under
ledigheten åtnjuta hyresbidraget i högst 6 månader, semester inräknad, men
kan, därest ledigheten vidare utsträckes, förpliktas att afstå hela hyresbidraget
eller så stor del däraf, som pröfvas skäligt;
7:o) tjänsteman, som förordnas att bestrida befattning vid beskickning
eller konsulat på annan ort, än där han är anställd, äger att, mot afstående
af det till egen tjänst anslagna hyresbidrag, därest sådant utgår, åtnjuta det
befattningen tillagda hyresbidrag eller ett däremot svarande belopp;
8:0) tjänsteman skall hafva rättighet och skyldighet att med pension
från allmänna indragningsstaten afgå från tjänsten vid uppnådda 65
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Behöfligheten
af ett förslagsanslag
för bestridande
af
ålderstillägg.
lefnadsår och 35 tjänsteår, Kung!. Maj:t dock obetaget att låta med afskedet
anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna; likväl skall tjänsteman,
som varit anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien minst tio år, äga
rätt till pension redan vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänsteår;
9:o) pension skall utgöra oafkortad lön, dock med den. begränsning, att
den icke i något fall må öfverstiga 6,000 kronor;
10:o) tjänsteman skall vara skyldig att vid inträde på den nya lönestaten
underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna
varda stadgade;
ll:o) intill dess ny allmän författning angående civila tjänsteinnehafvares
rätt till pension träd! i kraft, skall ä löneförmånerna till enhvar tjänsteman
afgå och åt statsverket besparas följande belopp för år räknadt, nämligen:
för minister och ministerresident...... 360 kronor
» generalkonsul ............ 360 »
» legationsråd ............. 290 »
» konsul..... 290 »
» legationssekreterare..... 125 »
» vice konsul ..... ........ 125 »
12:o) med befattning vid beskickning eller konsulat må ej förenas annan
tjänst; icke heller må tjänsteman drifva handel eller annat näringsyrke;
13:o) ifråga om lönegrad skola mot hvarandra svara: ministerresident
och generalkonsul mot kabinettssekreterare, legationsråd och konsul mot afdelningschef,
samt legationssekreterare och vice konsul mot förste sekreterare.
På sätt statskontoret anmärkt har kommittén i sitt »förslag till tredje
hufvudtiteln» icke inberäknat ålderstilläggen vare sig i anslaget till utrikesdepartementet
eller i anslaget till »beskickningar och konsulat» och ej heller
för ändamålet upptagit särskilda anslag utan endast i noter anmärkt, att,
därest samtliga beräknade ålderstillägg komme att utgå, anslaget till utrikesdepartementet
ökades med 5,400 kronor och anslaget till beskickningar och
konsulat med 8,400 kronor. Då det emellertid vore nödvändigt att uppföra
ålderstilläggen inom hufvudtitelns ram, har statskontoret hemställt, att för
desamma måtte uppföras ett särskilt förslagsanslag å 10,000 kronor.
Denna statskontorets anmärkning är tydligen riktig. Efter de ändringar,
jag föreslagit i afseende å ålderstilläggen, skulle, om samtliga dylika komme
att utgå, årliga utgiften uppgå för utrikesdepartementet till 5,400 kronor
och för beskickningarna till 10,800 kronor. 1 betraktande af att under de
närmaste åren endast mycket få ålderstillägg skulle komma att utgå, anser
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
49
jag, att för närvarande ett anslag af 5,000 kronor för ändamålet bör vara
tillräckligt.
Såsom af det föregående framgår, skulle den föreslagna anordningen af Behöfligheten
alternativt olönadt konsulat med biträde af lönad vicekonsul eller lönadt vicekonsulat
tillämpas på sju olika ställen, nämligen i Köpenhamn, Lubeck, Riga, för bestriAntwerpen,
Rotterdam, Glasgow och New York. Därest beträffande alla dessa ^tn/Jssa
platser Kungl. Maj:t bestämde sig för sistnämnda alternativ, skulle utöfver de å vicekonsuters
stat uppförda lönerna erfordras ett belopp af 9,300 kronor. Sannolikt är väl icke, afl°nandeatt
hela detta belopp kommer att tagas i anspråk. Jag anser det till fyllest,
om för ändamålet ett förslagsanslag å 5,000 kronor ställes till Kungl. Maj:ts
förfogande. Ur samma anslag synas mig äfven böra utgå de båda särskilda
lönetillökningar, som på sätt jag ofvan nämnt skulle kunna tilldelas vicekonsuln
i Toldo. Då emellertid "dessa belopp icke under den närmaste tiden
torde komma att tagas i anspråk, behöfver ifrågavarande anslag ej för detta
ändamål höjas.
Den nu föreslagna organisationen synes mig, såvidt det är möjligt att siutanmärkbedöma,
väl kunna uppfylla de kraf, som på vår utrikes representation höra mnäarkunna
ställas. Vården om våra förbindelser med utrikes makter anser jag
härigenom varda tillgodosedda och intet intresse, hvarken diplomatiskt eller
merkantilt, röna fara att eftersättas eller försummas. En själfklar sak är emellertid,
att, hvilken organisationsform än väljes, det ytterst kommer an på tjänstemännen
själfva, huruvida denna nya verksamhetsform för utrikesdepartementet
kommer att motsvara de kraf och förhoppningar, som landet anser sig
därå kunna ställa.
Kommittén har närmare utvecklat de grunder, som efter dess förmenande
böra tillämpas vid antagande af tjänstemän inom utrikesdepartementet.
Ehuru denna fråga egentligen faller utanför ramen af de förslag, som jag nu
står i begrepp att inför Kungl. Maj:t framlägga, önskar jag dock med hänsyn
till det nära samband, som denna fråga äger med departementets organisation,
äfven därom yttra några ord. Kommittén har framlagt åtskilliga synpunkter,
väl förtjänta att uppmärksammas. Dock kan jag ej undertrycka den
meningen, att kommittén något väl starkt lagt hufvudvikten på en merkantil
utbildning af de blifvande konsulerna och diplomaterna. Det är dock påtagligt,
att dessa tjänstemän för att rätt kunna fylla sin uppgift måste äga förutsättningar
äfven för andra sidor af deras verksamhet än den, som sammanhänger
med handelslifvet.
Jag kan icke nu närmare ingå på de fordringar, som böra uppställas
för inträde i utrikesdepartementets tjänst, men vill dock framhålla, att det
synes förtjänt att allvarligt tagas under ompröfning, huruvida det icke vid
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Motioner.
våra universitet kunde inrättas en statsvetenskaplig examen, omfattande pröfning
i språk, historia, geografi, handels- och nationalekonomi samt de grenar
af rättsvetenskapen, som närmast falla inom diplomatens eller konsulns verksamhetsfält,
såsom stats- och folkrätt, internationell privaträtt och sjörätt
äfvensom en öfverblick af allmännare grunder å vissa öfriga af rättsvetenskapens
områden. Hittills har för inträde i 0departementets tjänst i allmänhet
fordrats afläggande af juridisk examen. A viktiga områden af de ämnen,
som häri ingå, har diplomaten eller konsuln dock i allmänhet icke behof af
någon djupare, mera detaljerad insikt och får ej heller tillfälle att i det
praktiska lifvet pröfva dessa sina kunskaper. Men kunskaper, som icke användas,
blifva lätt döda och värdelösa.
Hvad de unga aspiivinternas vidare utbildning angår, anser jag det i
likhet med kommittén vara nödvändigt äfven för dem, som skola företrädesvis
ägna sig åt den diplomatiska banan, att under någon ej för kort tid
tjänstgöra å konsulat. En efterpröfning, sådan som af kommittén (sid. 111)
och äfven från annat sakkunnigt håll föreslagits (betänkandet B sid. 209 f.),
torde äfven böra ifrågasättas.
Då jag nu berör frågan rörande personalens rekrytering, vill jag ej
underlåta att påpeka, hurusom genom den större möjlighet, som genom det
framlagda förslaget öppnas för konsulattjänstemän att öfvergå till den rent
diplomatiska banan, utsikterna för ett lämpligt besättande af de högre
diplomatiska posterna måste, därigenom att urvalet blir större, så småningom
ökas.»
I sammanhang med behandlingen af Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
har utskottet förehaft till pröfning dels en af herr T). Broström inom
Andra Kammaren väckt motion (n:o 164), däruti motionären hemställt, att
Riksdagen ville besluta följande ändringar uti Kungl. Maj:ts förslag till aflöningsstat
för beskickningar och konsulat.
Ryssland.
S:t Petersburg. Summa kronor.
Minister.......................... 57,000
Legationsråd........................13,200
Konsulatråd, arfvode....................13,200
Kanslist, arfvode...................... 3,600
Helsingfors.
Generalkonsul.......................15,000
Kanslist, arfvode...................... 2,400
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
51
MoskvCl. Summa kronor.
Konsul..........................15,000
Riga.
Vice konsul........................ 7,200
Storbritannien och Irland.
London.
Minister.......................... 57,000
Legationsråd................. 13,200
Konsulatråd, arfvode....................13,200
Kanslist, arfvode........ 3,600
Konsul............. 13,200
Vice konsul..... 7,200
Glasgow.
Olönad konsul ....................... —
Vice konsul.........•.............. 7,200
Japan.
Tokio.
Anslag till kanslikostnader................. 2,500
äfvensom att det föreslagna reservationsanslaget för handelsattachéer måtte
minskas till 24,000 kronor,
dels ock en af herr .7. H. E. Dieden inom Första Kammaren väckt
motion (n:o 44), däruti föreslagits att Riksdagen måtte besluta, att ett med
den svenska legationen i Berlin samarbetande svenskt generalkonsulat upprättas
i Hamburg med en aflöningsstat, öfverensstämmande med den som i
Kungl. Maj:ts proposition angifvits för Helsingfors.
I afseende å de skäl, som i hvardera motionen anförts till stöd för
däri framställdt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till själfva motionerna.
Ehuru tiden varit alltför knappt tillmätt för att kunna fullständigt och
i detalj pröfva det af Kungl. Maj:t nu för Riksdagen framlagda, omfattande
förslaget till ny organisation af vårt lands diplomat- och konsulatväsende,
har utskottet, som lika med departementschefen anser, att det nuvarande
provisoriet i Sveriges utrikes representation icke bör få fortfara längre än
som af förhållandena med nödvändighet påkallas, funnit sig böra tillstyrka
Utskottets
yttrande.
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Riksdagen att, med afslag af de i ämnet väckta motionerna, antaga, i hufvudsak
oförändradt, Kung!. Maj:ts ifrågavarande förslag, som synes vara
ägnadt såväl att häfda Sveriges anseende bland öfriga makter som att blifva
till verkligt gagn för vårt lands ekonomiska lif. Det förefaller som om den
af Kungl. Maj:t med stöd af kommitténs uttalanden föreslagna koncentreringen
till utrikesdepartementet af behandlingen utaf konsulatärenden och det i
förslaget afsedda intima sambandet mellan diplomati och konsulatväsen kan
komma att lämna vår utrikes handel verksamt stöd. Att, såsom kommittén
ifrågasatt, indraga åtskilliga beskickningar samt ersätta flera af de nuvarande
ministersposterna med beskickningschefer af lägre rang och i följd däraf mindre
betydenhet i det officiella uppträdandet, synes däremot icke, åtminstone under
nuvarande förhållanden, stå väl tillsammans med ett rätt tillvaratagande af
Sveriges sanna intressen.
Hvad den nya organisations- och lönestaten för utrikesdepartementet
beträffar, har utskottet väl icke något att erinra i fråga om de föreslagna
förändringarna med afseende å departementets personal och ärendenas fördelning
å de olika afdelningarna inom departementet, men finner däremot,
att en höjning, såsom i förslaget ifrågasatts, af personalens löner icke bör
verkställas annat än i samband med eu pröfning af de grunder för bestämmande
af ämbets- och tjänstemäns aflöning, som af 1902 års löneregleringskommitté
redan föreslagits, och Indika torde kunna väntas blifva för nästa
års Riksdag framlagda.
Utskottet får af denna anledning föreslå, att den omorganiserade departementspersonalens
löner för år 1907 må bestämmas till enahanda belopp,
som för motsvarande befattningar inom departementet nu utgå, därvid dock
det för introduktören för främmande sändebud nu upptagna arfvodet af
2,600 kronor bör, såsom saknande motsvarighet i den föreslagna nya staten,
bortfalla, hvadan summan af departementets stat för år 1907 skulle komma
att sluta å 73,050 kronor i stället för af Kungl. Maj:t föreslagna 95,100
kronor. Då sålunda någon lönereglering för utrikesdepartementets ämbetsoch
tjänstemän samt betjänte nu icke synes böra ifrågakomma, anser utskottet
samtliga i Kungl. Maj:ts förslag upptagna villkor och förbehåll för
aflöningarnas inom departementet åtnjutande böra uteslutas och nuvarande
villkor för lönernas åtnjutande fortfarande gälla.
Jämväl departementschefens lön har utskottet af enahanda anledning
ansett böra nu upptagas till dess förutvarande belopp, 24,000 kronor.
Mot den af Kungl. Maj:ts föreslagna nya aflöningsstaten för beskickningar
och konsulat med däri intagna villkor och förbehåll för aflöningarnas
åtnjutande har utskottet icke något annat att erinra, än att det under 13:o)
upptagna villkoret om motsvarighet i lönegraden mellan staten för beskickningar
och konsulat å ena sidan samt staten för utrikesdepartementet å den
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
53
andra bör med anledning af hvad ofvan föreslagits i fråga om sistnämnda
stat bortfalla.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag till ålderstillägg samt bidrag
till aflönande af vissa konsuler hafva icke gifvit anledning till erinran.
På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,
T. att Riksdagen må, med afslag å Kungl. Maj ds
framställning om höjning af ministerns för utrikes ärendena
lön, i riksstaten för år 1907 under tredje hufvudtiteln å
ordinarie stat uppföra anslaget till »departementschefen,
ministern för utrikes ärendena» med dess nuvarande belopp,
24,000 kronor;
II. att Riksdagen må, i anledning af Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och med afslag å herrar Broströms
och Diedens i ämnet väckta motioner,
a) godkänna
dels följande aflöningsstat för utrikesdepartementet:
Tjänst- |
|||||||
Lön. |
görings- |
Summa. |
|||||
penningar. |
|||||||
Aflöning. |
|||||||
1 kabinettssekreterare, expeditionschef, |
(Af detta arfvode anses |
||||||
arfvode .............. |
— |
'' |
7,500 |
''> 2,500 kronor motsvara | tjänstgöringspenningar. |
|||
1 afdelningschef.......... . |
4,400 |
— |
2,000 |
— |
6,400 |
— |
| Lönen kan efter 5 års |
3 d:o................ |
13,200 |
— |
6,000 |
— |
19,200 |
— |
J 600 kronor. |
1 förste sekreterare ......... |
2,500 |
— |
1,500 |
— |
4,000 |
— |
Lönen kan efter 5 års |
2 d-o ........... |
5,000 |
3,000 |
_ |
8,000 |
_ |
tjänstgöring höjas med |
|
500 kronor och efter 10 |
|||||||
1 förste arkivarie.......... |
2,500 |
— |
1,500 |
— |
4,000 |
— |
års tjänstgöring med yt- |
1 andre » .......... |
1,800 |
— |
1,200 |
— |
3,000 |
— |
terligare 500 kronor. |
1 andre sekreterare......... |
1,800 |
- |
1,200 |
— |
3,000 |
— |
|
3 d:o................ |
5,400 |
— |
3,600 |
— |
9,000 |
— |
|
1 andre sekreterare......... |
1,200 |
— |
800 |
— |
2,000 |
— |
|
1 d:o................ |
1,200 |
— |
800 |
— |
2,000 |
— |
|
1 förste vaktmästare......... |
650 |
— |
300 |
— |
950 |
— |
Därjämte fri bostad. |
1 vaktmästare............ |
500 |
300 |
_ |
800 |
_ |
| Lönen kan efter 5 års |
|
900 |
2,400 |
> tjänstgöring höi as med |
|||||
3 d:o................ |
1,500 |
— |
— |
— |
) 100 kronor. |
||
1 portvakt............. |
500 |
— |
300 |
|— |
800 |
— |
Därjämte fri bostad. |
Summa |
— |
— |
— |
I- |
73,050 |
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
dels följande aflöningsstat för beskickningar och
konsulat:
Europa. |
Lön. |
Hyres- bidrag. |
Orts- tillägg. |
Summa kronor. |
|
Belgien (och Nederländerna). |
|||||
Bryssel. |
|||||
Minister och generalkonsul..... Kanslist, arfvode.......... Antiverpen. Olönad konsul. |
9,000 |
4,S00* |
10,200 |
24,000 3,000 |
* innefattar kostnaden för kan hvart tredje år höjas |
Vicekonsul............. |
3,600 |
1,200* |
1,200 |
6,000 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor Danmark. Köpenhamn. |
33,000 |
platsen upprättas, äger |
|||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
6,600* |
16,800 |
32,400 |
* innefattar kostnaden för |
Legationssekreterare......... Olönad konsul. |
3,600 |
1,500 |
2,100 |
7,200 |
kanslilokal. |
Yicekonsul............. |
3,600 |
_* |
1,200 |
4,800 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor Frankrike. |
44,400 |
platsen upprättas, äger |
|||
Paris. Minister och generalkonsul..... Legationsråd............ |
9,000 5,400 |
fri bostad 2,700 |
36,600 5,100 |
45,600 13,200 |
(ministern åtnjuter därjämte |
Konsulatråd............ |
5,400 |
2,700 |
5,100 |
13,200 |
|
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
Summa kronor |
— |
— |
— |
75,600 |
med 300 kronor, intill |
Italien. |
|||||
Bom. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
6,600 |
13,200 |
28,800 |
|
Summa kronor |
— |
- 1 |
— |
28,800 |
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
55
Lön. |
Hyres- |
Orts- |
Summa |
||
bidrag. |
tillägg. |
kronor. |
|||
Nederländerna (se Belgien). |
|||||
Rotterdam. |
|||||
Olönad konsul. |
|||||
Lönad vicekonsul.......... |
3.600 |
1,500* |
2,100 |
7,200 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
7,200 |
platsen upprättas, äger |
Norge. |
däri inberäknadt äfven |
||||
Kristiania. |
Iministern åtnjuter därjämte |
||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
fri bostad |
16,800 |
25,800 |
1 fri-uppvärmning och be-j lysning af beskicknings- |
Legationssekreterare......... |
3,600 |
1,500 |
2,100 |
7,200 |
[ huset intill 1,200 kronor. |
Summa kronor |
— |
— |
— |
38,000 |
|
Ryssland. |
|||||
S:t Petersburg. |
|||||
Minister.............. |
9,000 |
11,400* |
36,600 |
57,000 |
* innefattar kostnaden för |
Legationsråd............ |
5,400 |
2,700 |
5,100 |
13,200 |
kanslilokal. |
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
med 300 kr., intill 4,800 |
|||||
Generalkonsul ........... |
6,600 |
3,600* |
7,800 |
18.000 |
* innefattar kostnaden för |
kanslilokal. |
|||||
Kanslist.............. |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
med 300 kr., intill 4,800 |
|||||
Helsingfors. |
kronor. |
||||
Generalkonsul ........... |
6,600 |
3,000* |
5,400 |
15,000 |
* innefattar kostnaden för |
kanslilokal. |
|||||
Kanslist, arfvode .......... |
— |
— |
— |
2.400 |
kan hvart tredje år höjas |
med 300 kr., intill 3,600 |
|||||
Moskva. |
kronor. |
||||
Konsul.............. |
5,400 |
3,600* |
6,000 |
15,000 |
* innefattar kostnaden för |
kanslilokal. |
|||||
Riga. |
|||||
Olönad konsul. |
|||||
Yicekonsul............. |
3,600 |
1,500* |
2,100 |
7,200 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
135,000 |
platsen upprättas, äger |
Spanien och Portugal. |
däri inberäknadt äfven |
||||
Madricl. |
(ministern åtnjuter därjämte |
||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
fri bostad |
11,400 |
20,400 |
J fri uppvärmning och be- |
j lysning af beskicknings-[ huset intill 500 kronor. |
|||||
Kanslist, arfvode......... |
— |
— |
— |
3,000 |
kan hvart tredje år höj as med |
Summa kronor |
23,400 |
300 kr., intill 4,200 kr. |
|||
— |
— |
— |
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Lön. |
Hyres- |
Orts- |
Summa |
||
Storbritannien och Irland. |
bidrag. |
tillägg. |
kronor. |
||
London. Minister.............. |
9,000 |
12,000* |
39.400 |
60,000 |
* innefattar kostnaden för |
Legationsråd............ |
5,400 |
2,700 |
5,100 |
13,200 |
kanslilokal. |
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
..kan hvart tredje år höjas |
Generalkonsul........... |
6,600 |
4,200 |
10,200 |
21,000 |
med 300 kronor, intill |
Yicekonsul............. |
3,600 |
1,500 |
2,100 |
7,200 |
|
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
Glasgorv. Olönad konsul. Vice konsul ............ |
3,600 |
1,500* |
2,100 |
7,200 |
med 300 kronor, intill • * om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
115,800 |
platsen upprättas, äger |
Turkiet. Konstantinopel. Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
fri bostad |
11,400 |
20,400 |
uppbära 1,200 kronor, [ministern åtnjuter därjämte 1 fri uppvärmning och be-| lysning af beskicknings- |
Dragoman............. |
3,600 |
» > |
3,000 |
6,600 |
( huset intill 500 kronor. |
Summa kronor |
— |
— |
— |
27,000 |
|
Tyska riket. Berlin. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
9,600* |
29,400 |
48.000 |
* innefattar kostnaden för |
Legationsråd............ |
2,100 |
3,300 |
10,800 |
kanslilokal. |
|
Konsulatråd............ |
5,400 |
2,100 |
3,300 |
10,800 |
|
Kanslist, arfvode.......... |
— |
— |
— |
3,600 |
kan hvart tredje år höjas |
Hamburg. Konsul............... |
5,400 |
3,300* |
3,300 |
12,000 |
med 300 kronor, intill * innefattar kostnaden för |
LybecJi. |
kanslilokal. |
||||
Olönad konsul. |
|||||
Vice konsul............ |
3,600 |
1,200* |
1,200 |
6,000 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
— |
— |
— |
91,200 |
platsen upprättas, äger |
Österrike-Ungern. |
uppbära 1,200 kronor, |
||||
Wien. |
|||||
Minister och generalkonsul..... |
9,000 |
6,600 |
16,200 |
31,800 |
|
Summa kronor |
— |
— |
— |
31,800 |
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
57
Afrika. Brittiska Sydafrika. Kapstaden. |
Lön. |
Hyres- bidrag. |
Orts- tiliägg. |
Summa kronor. |
|
Generalkonsul ........... |
(1,600 |
3,600* |
7,800 |
18,000 |
* innefattar kostnaden för |
18,000 |
kanslilokal. |
||||
Summa kronor |
— |
— |
— |
||
Amerika. |
|||||
Nordamerikas förenade stater. |
|||||
Washington. |
|||||
Minister ock generalkonsul..... |
9,000 |
9,000* |
27,000 |
45,000 |
* innefattar kostnaden för |
Legationssekreterare......... |
3,600 |
2, ICO |
4,500 |
10,200 |
kanslilokal. |
NewyorJc. |
|||||
Olönad konsul. Vieekonsul ............. |
3,600 |
1,800* |
3.600 |
9,000 |
* om olönadt konsulat ej å |
Summa kronor |
64,200 |
platsen upprättas, äger |
|||
vicekonsuln ytterligare |
|||||
Argentinska republiken. |
hyresbidrag, däri inbe-räknadt äfven kostnad |
||||
Buenos Ayres. |
för kanslilokal. |
||||
Ministerresident och generalkonsul . . |
6.600 |
4,200* |
10,200 |
21,000 |
* innefattar kostnaden för |
21,000 |
kanslilokal. |
||||
• Summa kronor |
— |
— |
— |
||
Asien. |
|||||
Kina. |
|||||
Shanghai. |
|||||
Generalkonsul ........... |
6,600 |
4,200* |
10,200 |
21.000 |
* innefattar kostnaden för |
21,000 |
kanslilokal. |
||||
Summa kronor |
— |
— |
— |
||
Japan. |
|||||
Tokio. |
|||||
Minister och generalkonsul...... |
9.000 |
7,800* |
22,200 |
39,000 |
* innefattar kostnaden för |
kanslilokal. |
|||||
Yicekonsul ............. |
3,600 |
1.800 |
3,600 |
9,000 |
därest vicekonsuln behär- |
Summa kronor |
48,000 |
skar japanska språket, |
|||
uppbär han ett arfvode |
|||||
Australien. |
vieekonsul kan befordras |
||||
Sydney. |
hvilket fall lönen höjes |
||||
Konsul............... |
5,400 |
2,700* |
5,100 |
13,200 |
* innefattar kostnaden för |
13,200 |
kanslilokal. |
||||
Summa kronor |
— |
— |
— |
jBill. till Riksd. Proi. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Håft.
8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o i.
dels ock följande villkor och förbehåll för åtnjutande
af de i staten för beskickningar och konsulat upptagna
löneförmåner nämligen:
l:o) tjänsteman skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller de jämkningar i åligganden, som vid möjligen inträdande
förändrad organisation af rikets representation i utlandet eller eljest kunna
varda stadgade;
2:o) ortstillägg får uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skall för den tid, han eljest
varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat, med det
undantag, att af ministers ortstillägg endast 1h får uppbäras af den honom
företrädande chargé d?affaires men återstående 2/3 besparas åt statsverket;
3:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära
hela lönen, men den, som eljest undfår ledighet för svag hälsas vårdande,
enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpliktas att under
ledigheten, utöfver sitt ortstillägg, afstå så mycket af lönen, som pröfvas
skäligt;
4:o) tjänsteman skall, när det erfordras för beredande af semester, vara
skyldig att bestrida befattning i likställd eller högre lönegrad i departementet,
vid beskickning eller konsulat: därest han är anställd vid samma beskickning
eller konsulat, utan särskild godtgörelse; i annat fall mot åtnjutande af ett
mot de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar eller ortstillägg svarande
belopp, med afstående af eget ortstillägg, dock att den, som under
ministers semester förordnas att såsom chargé d’affaires förestå beskickning,
icke må åtnjuta högre belopp än som motsvarar Vs af ministers ortstillägg:
5:o) tjänsteman skall vid sjukdomsfall vara skyldig att bestrida befattning
i likställd eller högre grad i departementet, vid beskickning eller konsulat,
mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar
eller ortstillägg i stället för eget ortstillägg, dock att den, som under ministers
sjukdom förordnas att såsom chargé d’affaires förestå beskickning, icke må
åtnjuta högre belopp än som motsvarar 1/3 af ministers ortstillägg;
6:o) den, som af sjukdom hindras att sin tjänst förrätta, äger uppbära
det tjänsten tillagda hyresbidrag; den, som för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag undfår ledighet, äger likaledes under
ledigheten åtnjuta hyresbidraget i högst 6 månader, semester inräknad, men
kan, därest ledigheten vidare utsträckes, förpliktas att afstå hela hyresbidraget
eller så stor del däraf, som pröfvas skäligt;
7:o) tjänsteman, som förordnas att bestrida befattning vid beskickning
eller konsulat på annan ort, än där han är anställd, äger att, mot afstående
af det till egen tjänst anslagna hyresbidrag, därest sådant utgår, åtnjuta det
befattningen tillagda hyresbidrag eller ett däremot svarande belopp;
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
59
8:o) tjänsteman skall hafva rättighet och skyldighet att med pension
från allmänna indragningsstaten afgå från tjänsten vid uppnådda 65
lefnadsår och 35 tjänsteår, Kungl. Maj:t dock obetaget att låta med af skedet
anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas i tjänsten kunna
på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna; likväl skall tjänsteman,
som varit anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien minst tio år, äga
rätt till pension redan vid uppnådda 60 lefnadsår och 30 tjänsteår;
9:o) pension skall utgöra oafkortad lön, dock med den begränsning, att
den icke i något fall må öfverstiga 6,000 kronor;
10:o) tjänsteman skall vara skyldig att vid inträde på den nya lönestaten
underkasta sig de förändrade bestämmelser rörande pensionering, som kunna
varda stadgade;
ll:o) intill dess ny allmän författning angående civila tjänsteinnehafvares
rätt till pension trädt i kraft, skall å löneförmånerna till enhvar tjänsteman
afgå och åt statsverket besparas följande belopp för år räknadt, nämligen:
för minister och ministerresident...... 360 kronor
» generalkonsul............ 360 »
» legationsråd............. 290 »
» konsul........•...... 290 »
» legationssekreterare...... 125 »
» vice konsul.............125 »
12:o) med befattning vid beskickning eller konsulat må ej förenas annan
tjänst; icke heller må tjänsteman drifva handel eller annat näringsyrke
b) å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln uppföra
anslag till »utrikesdepartementet» med 73,050 kronor; samt
c) å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln uppföra
anslag till »beskickningar och konsulat» med 831,600 kronor;
III. att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje
hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag »åiderstillägg» å
5,000 kronor; samt
IV. att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje
hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag »bidrag till vissa
vicekonsulers aflönande» å 5,000 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har uti förenämnda proposition den 30 april 1906
(punkt 6 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge
uppföras ett förslagsanslag ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler
å 45,000 kronor.
Angående
ersättningar
till olönade
konsuler och
vicekonsuler.
[6.]
60
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i detta ärende anfört
följande:
»Uti sitt förslag till tredje hufvudtiteln har kommittén för ersättningar
till olönade konsuler och vicekonsuler uppfört ett förslagsanslag å 46,000
kronor. Af kommittébetänkandet framgår, att kommittén tänkt sig fördelningen
af detta anslag på följande sätt:
till konsuln i Amsterdam 1,800 kronor, mot skyldighet för honom att
hålla ett svensktalande biträde samt till de olönade vicekonsulerna i Belgien
och Nederländerna 500 kronor;
till de olönade vicekonsulerna i Danmark 1,500 kronor;
till konsulerna i Marseille och Rouen hvardera 1,500 kronor, mot skyldighet
för dem att hålla svensktalande biträden, samt till öfriga konsuler och
vicekonsuler i Frankrike förslagsvis 2,000 kronor;
till konsuln i Genua 1,500 kronor, mot skyldighet att hålla ett svensktalande
biträde, samt till öfriga konsuler i Italien förslagsvis 500 kronor;
till konsuler och vicekonsuler i Norge 2,000 kronor;
till konsuln i Archangel 1,000 kronor, till konsuln i S:t Petersburg
4.000 kronor och till vicekonsuln i Libau 1,500 kronor, mot skyldighet för
de båda sistnämnda att hålla sverisktalande biträden, samt till de olönade
vicekonsulerna i Finland 1,000 kronor;
till konsuln i Lissabon 1,500 kronor, mot skyldighet att hålla ett svensktalande
biträde, till konsuln i Barcelona 1,500 kronor mot enahanda skyldighet,
samt till öfriga konsuler på den pyreneiska halfön 2,500 kronor;
till konsuln i Hull 1,800 kronor, mot skyldighet för honom att hålla
ett svensktalande biträde, samt till öfriga olönade konsuler och vicekonsuler
inom Storbritannien och Irland 7,000 kronor, däraf 600 kronor för vicekonsuln
i Liverpool;
till de olönade konsulerna i Balkanstaterna och Turkiet förslagsvis
1.000 kronor, af hvilken summa jämväl eventuell ersättning till konsuln i
Alexandria skall bestridas;
till konsuln i Stettin 1,500 kronor, mot skyldighet att hålla ett svensktalande
biträde, samt till öfriga olönade konsuler och vicekonsuler i Tyska
riket 2,500 kronor;
till konsuln i Tanger 800 kronor;
till de olönade konsulerna och vicekonsulerna i Sydafrika 1,000 kronor;
till konsulerna i Kanada 600 kronor;
till konsuln i San Francisco och vissa olönade vicekonsuler i Förenta
staterna 1,000 kronor;
till konsuln i Rio de Janeiro 2,000 kronor med förpliktelse för honom
att hålla ett svensktalande biträde, samt
till de olönade konsulerna i Ostasien 1,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
61
Då jag icke funnit skäl föreslå upprättandet af själfständig diplomatisk
och konsulär representation i Mexiko, måste ett särskildt belopp utgå
såsom godtgörelse till den olönade konsuln i detta land. I likhet med reservanten
herr Broström finner jag denna ersättning kunna förslagsvis beräknas
till,, 2,500 kronor.
A andra sidan är icke något anslag behöflig! för Sfi Petersburg, då
ett lönadt generalkonsulat är föreslaget att där upprättas.
Huruvida de belopp, som af kommittén för de olika orterna beräknats,
kunna vara tillräckliga eller ej, är svårt att afgöra. Beloppen torde måhända
för åtskilliga platser vara ganska lågt beräknade, och anmärkningar i detta
hänseende hafva redan framställts. Men i betraktande af att ifrågavarande
anslag skall uppföras såsom förslagsanslag, anser jag mig dock kunna följa
kommitténs förslag med de ändringar, jag ofvan påpekat, hvarigenom slutsumman
skulle blifva 44,500 kronor eller efter beloppets afrundande jämnt
45,000 kronor.»
Då utskottet icke haft något att emot denna framställning erinra, får
utskottet hemställa,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag »ersättningar till olönade
konsuler och vicekonsuler» å 45,000 kronor.
3:o) Uti omförmälda proposition den 30 april 1906 (punkt 7 i stats- A^!åendel/
rådsprotokollet) har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat diplomat-''och
finge uppföras ett anslag diplomat- och konsulsaspiranter å 27,000 kronor. konsuisaspi
I
fråga om denna framställning har departementschefen till statsråds- ^-]
protokollet haft följande yttrande:
»Kommittén har (sid. 106) hemställt om uppförande af ett anslag å
36,000 kronor till attachéarfvoden åt 5 diplomat- och 4 konsulsaspiranter.
Storleken af dessa arfvoden skulle bestämmas af Kungl. Maj:t; dock att de
icke finge understiga 3,000 kronor och ej heller öfverstiga 4,800 kronor.
Genom dessa arfvoden skulle det möjliggöras äfven för obemedlade unge män
att vinna inträde på den diplomatiska eller den konsulära banan, hvilket hitintills,
åtminstone hvad den diplomatiska banan angår, knappast varit möjligt
med hänsyn till de dryga utgifter, som de s. k. attachéåren kraft. För
konsulsaspiranter hafva utgifterna i allmänhet varit mindre, och därtill kommer
att under åren 1896—1905 till konsulsstipendier medel utgått från
Sveriges andel i konsulskassans besparingar. För år 1906 har ett särskildt
extra anslag å 11,000 kronor för ändamålet beviljats.
62
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Angående
anslag till
militär- och
marinattachéer.
[8.]
Kommitténs ifrågavarande förslag finner jag synnerligen välbetänkt, då
det verksamt måste bidraga till att dugliga krafter fästas vid utrikesdepartementets
tjänst. Jag har mot detsamma endast några smärre erinringar att
framställa. Kommittén synes mig hafva utsträckt attachétiden väl långt,
då den förklarats skola i allmänhet omfatta fem år (sid. 111). Denna tid
synes mig åtminstone med ett år kunna nedsättas; och bland annat med
hänsyn härtill torde allenast fyra och icke, såsom kommittén föreslagit, fem
stipendier till diplomataspiranter erfordras.
Vidare anser jag i likhet med en reservant, herr Broström, att kommittén
beräknat dessa arfvoden något väl högt, då den föreslagit, att desamma
skulle kunna utgå med ända till 4,800 kronor årligen. Såsom herr
Broström påpekat, skulle således dessa aspiranter kunna uppbära högre
arfvode än den lön, hvaraf de vid första befordran i departementets
tjänst skulle komma i åtnjutande. Jag finner för min del, att då dessa
unge män genast vid sitt inträde i statstjänst erhålla ett arfvode, som
i hvarje fall i storlek motsvarar hvad andra först erhålla efter pröfvad duglighet
under åtskilliga års tjänstgöring, samt de dessutom åtnjuta förmånen att
på utländsk botten vidga sina kunskaper, de icke rimligen kunna göra anspråk
på att arfvodet bestämmes till högre belopp än att de med iakttagande
af ett sparsamt lefnadssätt kunna komma ut därmed. Med instämmande i
hvad herr Broström sålunda föreslagit anser jag maximum af dessa arfvoden
böra bestämmas till 3,600 kronor. På grund af nu anförda skäl anser jag,
att ifrågavarande anslag lämpligen bör bestämmas till 27,000 kronor.»
Med anledning af hvad till statsrådsprotokollet sålunda anförts får utskottet
hemställa,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje
hufvudtiteln uppföra ett anslag »diplomat- och konsulsaspiranter»
å 27,000 kronor.
4:o) Uti förberörda proposition den 30 april 1906 (punkt 8 i statsrådsprotokollet)
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat måtte
uppföras ett anslag militär- och marinattachéer å 18,000 kronor.
Departementschefen har ifråga härom till statsrådsprotokollet anfört, att
på sätt kommittén närmare utvecklat (sid. 104—106 i betänkandet), kräfves
ett särskildt anslag för militär- och marinattachéer. Utan att här ingå i
någon närmare pröfning i fråga om de platser, där militär- och marinattachéer
lämpligen borde anställas, hvilket väl borde få öfverlämnas åt
Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma, ansåge departementschefen
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
63
de uttalanden och beräkningar, kommittén gjort i afseende å dessa attachéers
löneförmåner, i väsentliga delar vara riktiga. Kommittén hade för ändamålet
förordat ett förslagsanslag af 18,300 kronor. För sin del hade departementschefen
emot kommitténs hemställan härutinnan ingen annan erinran att göra
än att anslaget icke syntes honom lämpligen böra uppföras såsom förslagsanslag
och afrundas till 18,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje
hufvudtiteln uppföra ett anslag »militär- och marinattachéer»
å 18,000 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har i propositionen den 30 april 1906 (punkt 9 i
statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat måtte uppföras
ett reservationsanslag handelsattachéer å 36,000 kronor.
Ifråga om denna framställning har departementschefen gjort följande
uttalande till statsrådsprotokollet:
»Jag har redan i det föregående omnämnt, att i stället för kommitténs
förslag om anställande af fasta handelsattachéer å vissa platser det synes mig
lämpligare, att ett anslag ställes till Kungl. Maj:ts disposition för aflönande
af handelsattachéer med rätt för Kungl. Maj:t att bestämma platsen för deras
verksamhet. Samma tanke har äfven kommerskollegium i sitt utlåtande
uttalat; och föreslår kollegium, att för ändamålet ett belopp af 60,000
kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Då emellertid en institution,
som den ifrågasatta ännu är ©bepröfvad, och erfarenheten icke visat, i
hvad mån förväntningarna i fråga om resultatet af handelsattachéernas verksamhet
kunna komma att förverkligas, anser jag klokheten bjuda att i detta
fall gå till väga med största varsamhet och åtminstone till en början icke anslå
ett så stort belopp, som kommerskollegium förordat. Det må tillåtas mig att i
detta hänseende erinra, att då år 1886 af dåvarande utrikesministern ett anslag
till handelsattachéers aflönande begärdes, denne ansåg sig böra inskränka
sin hemställan till ett belopp å 20,000 kronor. Äfven torde, synnerligast i
början, det mången gång visa sig ganska svårt att erhålla fullt lämpliga personer
till utförande af ifrågavarande uppdrag; och tydligt är, att här mer
än eljest resultatet af handelsattachéernas verksamhet beror på deras egen
duglighet och personlighet. Allt synes mig sålunda tala för att för närvarande
icke för ändamålet begära ett för stort anslag, utan torde detsamma
lämpligen kunna begränsas därhän, att det är tillräckligt för aflönande! af
Angående
anslag till
handelsattachéer.
[9.]
64
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Angående
anslag till
ekiperingspenningar.
[10.]
tre handelsattachéer; och skulle sålunda, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den beräkning af arfvodenas storlek, som kommittén uppgjort, anslaget
kunna sättas till 36,000 kronor. Detta anslag torde, på sätt kommerskollegium
föreslagit, böra uppföras såsom reservationsanslag.
Under förutsättning af att denna min tanke vinner bifall, bör tydligen
framdeles för Kungl. Maj:t framläggas förslag till närmare instruktioner rörande
handelsattachéernas verksamhet. 1 likhet med kommittén finner jag
det lämpligt, att tiden för deras anställande i allmänhet begränsas till tre
eller fem år.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje
hufvudtiteln uppföra ett reservationsanslag »handelsattachéer»
å 36,000 kronor.
6:o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 10 i statsrådsprotokollet)
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppföras ett
förslagsanslag ekipering spenningar å 15,000 kronor.
Departementschefen har beträffande denna framställning till statsrådsprotokollet
haft följande yttrande:
»Enligt nu gällande bestämmelser (nådigt beslut den 17 november 1900)
äger envoyé vid sin första utnämning i ekiperingspenningar uppbära 12,000
kronor och ministerresident 8,000 kronor. Vid förflyttning inom samma grad
till annan beskickningsort skall envoyé erhålla 8,000 kronor och ministerresident
5,500 kronor. Vid befordran till envoyé å annan beskickningsort
äger ministerresident uppbära 8,000 kronor och vid enahanda befordran å
samma beskickningsort 4,000 kronor.
Kommittén har föreslagit, att ekiperingspenningar böra utbetalas endast
vid första utnämningen till minister samt då utgå med 15,000 kronor, men
med blott 9,000 kronor, i fall utnämning sker till ort, där beskickningshus
finnes och de i detsamma befintliga representationsrummen äro fullständigt
möblerade. Om minister, som först utnämnts till ort, där ett sådant beskickningshus
finnes, förflyttas till annan ort, där sådant icke finnes, bör han
erhålla ytterligare ekiperingspenningar till ett belopp af 9,000 kronor. Detta
förslag innebär en höjning af nu vid första utnämningen utgående ekiperingspenningar,
hvilken jag dock finner vara motiverad af de allt mer och mer
ökade omkostnader för anskaffande af det bohag in. m., som för ministern är
af nöden med anledning af den representationsskyldighet honom åligger. Jag
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
65
har sålunda ingen annan anmärkning att göra mot detta kommitténs förslag
än den, att jag anser, att en minister vid förflyttning från ort, där möbleradt
beskickningshus finnes, till annan ort, där sådant beskickningshus icke
finnes, bör kunna åtnöjas med ett belopp af 6,000 kronor.
Utom till envoyé anser jag, att ekiperingspenningar böra utgå till den
ministerresident, hvilken, enligt hvad jag föreslagit, skulle vara beskiclmingschef
i Buenos Aires. Med tillämpning af den nu gällande proportionen
emellan de till envoyéer och ministerresidenter utgående ekiperingspenningar
synas dessa senare vid första utnämningen böra erhålla 10,000 kronor. Vid
befordran till envoyé skulle ministerresident uppbära ytterligare ekiperingspenningar,
dock att sammanlagda beloppet af dessa i intet fall må öfverskrida
15.000 kronor. Närmare bestämmelser härom torde af Kungl. Maj:t böra meddelas.
Det är tydligt, att den summa, som årligen erfordras för ekiperingspenningar,
måste växla högst afsevärdt, beroende på antalet af de utnämningar eller
förflyttningar, som under året ägt rum. De belopp, som för detta ändamål
under 10-årsperioden 1895—1904 årligen utgått, hafva utgjort i jämna hundratal
1895: 10,000 kr., 1896: 14,000 kr., 1897: 4,000 kr., 1898: 8,000 kr.,
1899: 22,900 kr., 1900: 2,200 kr., 1901: 6,000 kr., 1902: 28,000 kr., 1903:
24.000 kr. och 1904: intet. Medeltalet för dessa år utgör 13,800 kr. och
finner jag mig sålunda, äfven med särskild hänsyn tagen till den ofvannämnda
höjningen af ekiperingspenningarnas belopp, kunna beräkna den årliga utgiften
för ifrågavarande ändamål till 15,000 kronor att bestridas af ett anslag, som
torde böra erhålla förslagsanslags natur.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje
hufvudtiteln uppföra ett förslagsanslag »ekiperingspenningar»
å 15,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 11 i Angående
statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat måtte uppföras “”sé-^oc/
ett förslagsanslag rese- och flyttning ser sättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag fiyttnings
å
40 000 k ron nr ersättningar
a kronor. ocA tillfälliga
uppdrag.
Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende yttrat [H.]
följande:
»Kommittén har till rese- och flyttningsersättningar, inspektioner och tillfälliga
uppdrag föreslagit ett förslagsanslag å 60,000 kronor men har icke
lämnat någon utredning, af hvad grund kommittén kommit till denna siffra.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 9
66
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Utgifterna för ändamålet i fråga förete, såsom ligger i sakens natur,
ganska stora växlingar. Eu sammanställning af de belopp, som under 10-årsperioden
1895—1904 i jämna siffror utbetalats för diplomaters och konsulers
rese- och flyttningskostnader, visar, att 1895 utbetalades 6,500 kronor, 1896:
6,700 kronor, 1897: 11,700 kronor, 1898: 13,700 kronor, 1899: 9,500 kronor,
1900: 14,900 kronor, 1901: 24,500 kronor, 1902: 17,600 kronor, 1903: 21,900
kronor och 1904: 32,300 kronor, tillsammans 159,300 kronor, eller i medeltal
per år 15,930 kronor.
För utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag har under
samma 10-årsperiod utbetalats likaledes i jämna siffror 1895: 200 kronor,
1896: 18,000 kronor, 1897: 1,200 kronor, 1898: 7,300 kronor, 1899: intet,
1900: intet, 1901: 4,100 kronor, 1902: intet, 1903: intet, 1904: 10,200
, kronor, tillsammans 41,000, eller i medeltal 4,100 kronor.
Sammanlagda beloppet af utgifterna för rese- och flyttningsersättningar,
utomordentliga beskickningar och tillfälliga uppdrag har sålunda i medeltal
årligen uppgått till omkring 20,000 kronor. Att icke utgifterna å anslaget
i fråga stanna å detta belopp är emellertid klart. Först och främst märkes,
att hitintills nyutnämnda ministrar icke åtnjutit särskild ersättning för resan
till beskickningsorten (jfr kommittébetänkandet sid. 41). Lönen har nämligen
utgått från och med den dag, då de anträdt resan till beskickningsorten; och
hafva de på detta sätt erhållit godtgörelse för de med resan förbundna
utgifterna. De förändrade bestämmelserna i fråga om lönens utgående medföra
nu, att särskild godtgörelse bör för ifrågavarande ändamål tilldelas
ministrarna. Vidare bör upprättandet åt beskickningarna i Japan och Argentina
uti ifrågavarande hänseende medföra icke obetydligt ökade kostnader.
Slutligen tillkomma äfven handelsattachéerna.
A andra sidan torde det icke vara nödvändigt att föreslå ett så högt
belopp som kommittén gjort. Dels har jag föreslagit anställande af ett vida
mindre antal handelsattachéer än kommittén; dels torde äfven en betydande
del af de kostbara inspektionsresor, som af kommittén ifrågasatts, böra bortfalla.
Särskild! gäller det om inspektionen af beskickningarna, för utförande
af hvilket uppdrag väl stora svårigheter möta, icke minst däri att lämplig
person för uppdraget i regel icke torde stå till buds.
Med öfvervägande af nu berörda omständigheter har jag ansett anslaget
i fråga lämpligen kunna beräknas till 40,000 kronor.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag »rese- och flyttningsersättning,
inspektioner, tillfälliga uppdrag» å 40,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
67
8:o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 12 i statsrådsprotokollet)
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å ordinarie stat finge uppföras
ett anslag vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. to.,
å 14,000 kronor.
Departementschefen har beträffande detta förslag till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»I sitt förslag till riksstatens tredje hufvudtitel uppför kommittén ett
förslagsanslag till extra utgifter å 31,000 kronor. Detta anslag är afsedt (sid.
112 och 113 i betänkandet) till bestridande af renskrifningskostnader samt aflöning
åt tolkar och betjäning vid beskickningarna och konsulaten, arfvoden åt
utrikesdepartementets juridiska ombud och biträden för räkenskapsföring och
sifferrevision inom departementet samt till ersättning åt den främmande beskickning,
åt hvilken vården af Sveriges diplomatiska angelägenheter i Kina anförtros.
Härvid anmärker statskontoret, att en stor del af dessa ändamål således
äro desamma, som pläga bestridas med det å de centrala ämbetsverkens stater
i allmänhet uppförda bestämda anslaget till vikariat, renskrifning, flitpenningar,
tillfälliga biträden m. m., men att däremot inga medel af kommittén beräknats
för de kostnader för vikariat under semester, hvilka i andra ämbetsverk bestridas
från nämnda anslag. Under framhållande af att det emellertid lärer
vara nödigt, att medel jämväl för sistberörda ändamål finnas å stat tillgängliga,
förordar statskontoret, att under anslaget till utrikesdepartementet sammanföras
de utgifter, som i andra ämbetsverks stater uppförts under titel »vikariatsersättning,
renskrifning, tillfälliga biträden in. in.» Öfriga utgifter, som
af kommittén afsetts under titel extra utgifter, men hvilka icke höra under
utrikesdepartementet, finner statskontoret böra anvisas att utgå från ett särskild!
anslag till »kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter
vid beskickningar och konsulat».
Vidkommande de å utrikesdepartementets stat enligt kommitténs förslag
uppförda renskrifvarna har statskontoret, såsom jag ofvan anmärkt, framhållit
att kostnaderna härför icke böra uppföras på ordinarie stat utan bestridas på
sätt i andra ämbetsverk är vanligt från ofvan föreslagna anslag till vikariatsersättning
m. m. Statskontoret föreslår sålunda, att detta anslag skulle
komma att bestå af följande belopp:
arfvode åt utrikesdepartementets juridiska ombud .... kronor 600: —■
biträden för räkenskapsföring och sifferrevision inom departementet
.................. » 2,000: —
arfvoden till fyra renskrifvare i utrikesdepartementet . . » 4,800: —
vikariatsersättning under semester för därtill berättigade
tjänstemän inom utrikesdepartementet enligt statskontorets
beräkning............... » 3,250: —
tillsammans kronor 10,650: —
Angående
anslag till
vikariatsersättning,
renskrifning,
tillfälliga biträden
m. m.
i utrikesdepartementet.
[12.]
68
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
hvilket belopp med tillägg af föreslagna ålderstillägg till renskrifvare samt
af godtgörelse för skönskrift skulle uppåt afrundas till 12,000 kronor.
Jag anser statskontorets framställning i detta hänseende fullt befogad
och ansluter mig till densamma, men vill dock påpeka, att jag finner de af
kommittén föreslagna och af statskontoret i dess beräkning upptagna arfvodesbeloppen
för departementets renskrifverskor för lågt beräknade. Det är
nämligen att märka, att den tjänstgöring, som af de i utrikesdepartementet
anställda renskrifverskorna fordras, är synnerligen ansträngande och arbetstiden
mycket längre än hvad fallet är i andra ämbetsverk, hvartill kommer
att de måste vara särskilt utbildade för sin syssla och i synnerhet äga goda
kunskaper i främmande språk.
De årliga inkomstbelopp, arfvoden och ersättning för öfvertidsarbete
sammanräknade, som de nu i utrikesdepartementet anställda renskrifverskorna
under de senaste fem åren uppburit, utgör i medeltal 8,000 kronor. Hvad
beträffar de nu anställda renskrifverskorna, hvilka under en lång följd af år
varit i departementets tjänst anställda, finner jag mig icke kunna föreslå någon
minskning i deras arfvoden, men är däremot väl benägen att vid nyantagningar
i hufvudsak tillämpa kommitténs förslag. Med hänsyn till hvad jag nu
anfört, anser jag ifrågavarande anslags slutsumma böra höjas till 14,000 kronor.
I fråga om ofvan oinförmälda juridiska biträde anhåller jag att få anmärka
följande:
Såsom jag ofvan nämnt, skall enligt kommitténs af mig härutinnan biträdda
förslag vissa ärenden rörande ersättning för sjöfolks hemsändande
m. m. öfverflyttas från kommerskollegium till utrikesdepartementet. Liksom
kommerskollegium hitintills, torde departementet framdeles blifva i behof af
juridiskt biträde för att föra statsverkets talan uti ifrågavarande mål samt
tillhandagå vid granskningen af ersättningsärenden. Godtgörelse till ett sådant
biträde utgår redan nu på kommerskollegii stat, och innebär således denna
post ingen ny utgift för statsverket.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje huftiteln
uppföra ett anslag »vikariatsersättning, renskrifning,
tillfälliga biträden m. in.» å 14,000 kronor.
Angående
anslag till
kanslivaktmästare,
ren- 9;o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 13 i statsrådsproto
kostnader^ch
kollet) har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppandra
utgifter föras ett anslag kanslivaktmästare, renskrifning skostnader och andra utgifter
Vn!ngarkoch vid beskickningar och konsulat, å 23,500 kronor.
konsulat.
[13.]
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
69
Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet yttrat
följande:
»På sätt ofvan anförts har statskontoret ansett, att den del af de utgifter,
som af kommittén afsetts under titel extra utgifter, men hvilka icke upptagits
af mig under punkt 12 här ofvan, borde anvisas att utgå från ett
särskildt anslag till kanslivaktmästare, renskrifningskostnader och andra utgifter
vid beskickningar och konsulat.
Detta anslag beräknar statskontoret efter kommitténs uppgifter till 26,600
kronor, hvarmed sålunda skulle bestridas:
Renskrifningskostnader vid beskickningar och konsulat, tillsammans
...................kronor 10,500: —
Tolkarfvode för beskickningen i Tokio......... » 1,200: —
Dragomansarfvode i Konstantinopel.......... » 900: —
Arfvode till den kinesiske skrifvaren vid generalkonsulatet
i Shanghai.................. » 1,200: —
Till den främmande beskickning, åt hvilken vården af
Sveriges diplomatiska angelägenheter i Kina anförtros » 2,000: —
Kanslivaktmästare i London, högst......... » 1,800: —
» » Paris » » 1,800: —
» » Petersburg » » 1,500: —
» » Berlin » » 1,300: —
» » Köpenhamn » » 1,000: —
» » Kristiania » » 1,000: —
För kavass och portvakt i Konstantinopel....... »_2,400: —
eller tillsammans kronor 26,600: —
Då dragomansbefattningen i Konstantinopel enligt min åsikt bör bibehållas,
utgår den för denna utgift här beräknade post 900 kronor.
Kommittén har ansett, att anslag till renskrift vore erforderligt för vissa
beskickningar och konsulat, där ej särskild skrifhjälp finnes. Någon dylik
ersättning för renskrift har hittills i fråga om beskickningar ej annat än undantagsvis
utgått, men finner jag i likhet med kommittén skal tala för att
en mindre summa för ändamålet afses. Jag anser dock, att det belopp kommittén
beräknat, eller 10,500 kronor, är något för högt, och torde detsamma
kunna nedsättas med 2,500 kronor till 8,000 kronor.
I afseende å arfvodena till kanslivaktmästare har Kungl. Maj:ts minister
i Berlin påpekat otillräckligheten af det belopp, som för kanslivaktmästaren
vid beskickningen där af kommittén föreslagits. Jag föreslår därför en höjning
af dennes arfvode med 300 kronor till 1,600 kronor.
70
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Beträffande öfriga af statskontoret under denna rubrik sammanförda
anslag har jag intet att erinra. Slutsumman skulle sålunda med 3,700
kronors minskning och 300 kronors ökning blifva 23,500 kronor.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln
uppföra ett anslag »kanslivaktmästare, renskrifningskostnader
och andra utgifter vid beskickningar och
konsulat» å 23,500 kronor.
anslag till 10:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 14
skrifmateria- i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppföras
''vid ljusnTm’förslagsanslag skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. in. å 92,500 kronor.
C14.1
L ’J Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende anfört
följande:
»Till skrifmaterialier, expenser, ved, ljus in. m. uppför kommittén ett
förslagsanslag å 112,000 kronor. De olika utgiftsposter, som af detta anslag
skulle bestridas, framgår af följande förteckning:
Kronor.
Skrifmaterialier....................... 10,000
Ved, ljus, vatten in. m.................... 9,500
Underhåll af inventarier in. m................. 10,000
Prenumerationskostnader, inköp af böcker, kartor och trycksaker . 20,000
Tryckningskostnader och inbindning.............. 6,000
Postporto......................... 20,000
Telegrafporto........................ 20,000
Telefoner......................... 4,000
Fraktkostnader....................... 1,000
Hyra, uppvärmning och belysning af kanslilokal för konsulatet i
London....................... 6,000
Diverse utgifter....................... 5,500
Summa 112,000
Härvid har statskontoret anmärkt, att det belopp, som af kommittén beräknats
för hyra, uppvärmning och belysning af kanslilokal för konsulatet i
London eller 6,000 kronor, äfvensom det belopp, som må anses erforderligt till
beskickningshusens reparation, borde öfverföras till ett särskildt anslag, för »beskickningshus
och hyresbidrag». Statskontoret finner det nämligen vara önskvärdt,
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
71
att statens samtliga utgifter för hyresbidrag och beskickningshus komme att utgå
från ett och samma anslag, till hvilket, därest det finge reservationsanslags natur,
också kunde såsom tillgång föras de inkomster, som kunde uppstå af försäljningen
af de af kommittén föreslagna fastigheterna i utlandet, uthyrning af
lägenheter och dylikt. En sådan anordning skulle enligt statskontorets mening
icke blott innebära en vinst i statistiskt hänseende, i det att alla utgifter af
berörda slag blefve synliga på ett och samma ställe, och icke, såsom af
kommittén föreslagits, dels å aflöningsanslaget för beskickningar och konsulat,
dels å underhållsanslaget för statens fastigheter i allmänhet, dels å expensanslaget
för tredje hufvudtiteln, dels slutligen å kontot för Perafonden.
Genom uppförande å tredje hufvudtiteln af ett särskildt reservationsanslag
till beskickningshus och hyresbidrag, dit försäljningsmedel och dylikt finge
föras såsom inkomst, kunde så småningom samlas en fond för inköp af beskickningshus.
Detta statskontorets förslag torde hafva åtskilligt, som talar för sig.
Frågan synes mig dock böra närmare undersökas, hvadan det ej torde vara
lämpligt att redan nu upptaga den till afgörande. Såsom på ett annat ställe
påpekats, är det min afsikt att snarast möjligt söka framlägga en plan till
bebyggande af tomten i Konstantinopel. Det torde vara lämpligast att i
sammanhang med denna fråga upptaga den af statskontoret gjorda hemställan.
Vid de utgiftsposter, som under nu ifrågavarande anslag till skrifmaterialier,
expenser, ved, ljus in. m. af kommittén beräknats, anhåller jag att
få göra följande erinringar.
I posten ved, ljus, vatten in. in. ingår uppvärmning och belysning
af utrikesministerhotellet i Stockholm samt af beskickningshusen i Paris och
Konstantinopel. Härtill skulle nu ytterligare komma beskickningshusen i
Madrid och Kristiania. För utrikesministerhotellet torde ett belopp af omkring
2,500 kronor böra beräknas. Till beskickningshusen skulle på sätt
jag ofvan anfört få användas tillhopa högst 4,200 kronor. Slutligen skola
från nu omhandlade post äfven utgå kostnaderna för ved och ljus för utrikesdepartementets
lokaler. I ett för allt torde utgifterna å ifrågavarande post
kunna beräknas till 8,500 kronor.
Af öfriga utgiftsposter under ifrågavarande anslag finner jag, på sätt
redan nämnts (sid. 25), beloppet för telefoner, 4,000 kronor, böra utgå. I
afseende å öfriga anslag har jag intet att erinra mot de beräknade utgifterna
för postporto och telegrafporto, fraktkostnader samt hyra, uppvärmning och
belysning af kanslilokal för konsulatet i London. Däremot finner jag på grund
af i departementet verkställda utredningar anslaget för inventarier och inventariers
underhåll kunna sänkas med 3,000 kronor från 10,000 till 7,000 kronor,
anslaget till prenumerationskostnader, inköp af böcker och kartor samt
trycksaker från 20,000 till 12,000 kronor, anslaget till tryckningskostnader
72
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
och inbindning från 6,000 kronor till 5,000 kronor samt diverse utgifter från
5,500 till 3,000 kronor. Sålunda skulle totalsumman kunna nedbringas från
112,000 kronor till 92,500 kronor.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag »skrifmaterialier, expenser,
ved, ljus m. in.» å 92,500 kronor.
anstaltin ll:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 15
godtgöre/se af i. statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen, att å ordinarie stat finge uppföras
kostnader för förslagsanslag godtgörelse af kostnader för sjöfolk och nödställda svenska
undersåtar m. m. å 35,000 ki''onor.
sjöfolk och
nödställda
svenska
undersåtar
m. m.
[15.]
Departementschefen har i fråga om detta förslag till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»Vid öfverflyttning från kommerskollegium till utrikesdepartementet af
ersättningsärenden rörande sjöfolks hemsändande in. m. måste medel beredas
departementet för bestridande af de utgifter, som föranledas genom ersättningars
utbetalande. För närvarande är kommerskollegium enligt nådiga
brefvet den 17 juni 1893 bemyndigadt att hos statskontoret rekvirera erforderliga
medel för godtgörande af dels sådana af konsul icke förskjutna kostnader
för befälhafvares hemresa och underhåll samt för sjömäns sjukvård och hemförskaffande,
som enligt 66, 90 och 98 §§ sjölagen skola gäldas af allmänna
medel, dels sådana utgifter, som konsul på grund af 93, 94 och 95 §§ af
förordningen angående konsulatväsendet bestrida tillika med konsulns räntegodtgörelse
för dylika utgifter, dels ock utgifter för sjöfolks hemförskaffande
enligt nådiga förordningen den 6 augusti 1864. Hvad af statskontoret sålunda
årligen förskjutes skall enligt samma nådiga bref intill ett belopp af
2,700 kronor godtgöras från anslaget till befrämjande i allmänhet af handel
och sjöfart, och skall statskontoret omedelbart efter hvarje års utgång hos
Kungl. Maj:t till godtgörelse anmäla återstoden af det förskjutna beloppet.
Från anslaget för sjöfolk hafva för sådant ändamål under de senaste åren utanordnats
följande sammanlagda belopp: år 1901 kr. 17,209,36, 1902 kr.
34,570,96, 1903 kr. 32,874,86, 1904 kr. 26,607,91 och 1905 kr. 17,474,49 eller
i medeltal kr. 25,747,51 för år.
Vidare är genom nådiga brefvet den 22 januari 1897 stadgadt, att ersättning
för konsuls utgifter för sjöförklaringar och annan undersökning rörande
sjöolycka skola af statskontoret till kommerskollegium på rekvisition
förskjutas samt likaledes omedelbart efter hvarje års utgång anmälas till
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
73
godtgörelse hos Kungl. Maj:t. Beloppen af de för dessa ändamål utgifna medel
hafva under de senaste åren varit följande: 1903 kr. 919,09, 1904 kr. 322,44
och 1905 kr. 388,41.
Slutligen har genom ofvannämnda nådiga bref af den 17 juni 1893
till kommerskollegii förfogande från handels- och sjöfartsfonden anvisats ett
årligt belopp af 3,000 kronor, hvaraf kollegium har att utbetala, jämväl förskottsvis,
dels godtgörelse för af konsul på grund af 97 § af konsulatförordningen
bestridda utgifter för understöd åt svenska undersåtar, som icke
äro sjömän, och utomlands råkat i nöd samt konsuls räntegodtgörelse för
sådana utgifter, dels ock ersättning för konsuls utgifter för hemsändande af
afliden svensk sjömans kvarlåtenskap. Dessutom har i särskilda fall med
Kungl. Maj:ts bemyndigande anslaget tagits i anspråk för beredande af ersättning
ej mindre för sjömans begrafningskostnad, som det icke ålegat rederiet
att vidkännas, än äfven för konsuls utgifter för begrafning af andra
svenska undersåtar än sjömän, då ersättning från sterbhusdelegarne icke
kunnat utbekommas. Hvad af anslaget för ett år icke åtgår skall af kommerskollegium
reserveras till framtida behof. Från anslaget hafva under de senaste
åren utanordnats följande sammanlagda belopp: 1901 kr. 1,972,80, 1902
kr. 3,751,09, 1903 kr. 2,435,07, 1904 kr. 1,2 9 0,77 samt 1905 kr. 1,446,48.
Kommittén har nu hemställt (sid. 51), att till bestridande af utgifterna
i fråga måtte, i stället för de nu för ändamålet anvisade belopp under tredje
hufvudtiteln uppföras till anslag med titel »godtgörelse af kostnader för sjöfolk
och nödställda svenska undersåtar m. m.» samt att, då till de utgifter,
som bestridts med dessa medel, skulle komma de kostnader för hemsändande
af nödställda svenskar, hvilka hittills gäldats med den å beskickningarna inflytande
lösen af pass m. m., anslagsbeloppet måtte bestämmas till 35,000 kronor.
Statskontoret har beträffande detta anslag anfört, att ifrågavarande
åtgärd, hvarigenom de nu gällande i olika nådiga bref gifna, delvis ofullständiga
bestämmelserna i förevarande afseende skulle kunna utbytas mot
eu allmän föreskrift för anslagets användande och det alltid med omfång
och besvär förenade förskottsväsendet kunna inskränkas, synnerligen lämplig
och välbetänkt. Dock har statskontoret ansett sig böra framhålla, att anslaget
icke, såsom af kommittén föreslagits, bör erhålla natur af bestämdt
utan af förslagsanslag. Såsom skäl härför har statskontoret anfört, att då
erfarenheten gifvit vid handen, att ifrågavarande utgifter äro oberäkneliga
och varierande, fara för att brist i anslaget skulle uppstå läge nära till
hands, ett förhållande som ju, när det gällde ett bestämdt anslag, ej borde
få förefinnas. A andra sidan vore det icke heller önskvärdt att, därest behållning
å anslaget något år uppkomme, denna blefve, såsom fallet vore
med besparingar å bestämda anslag, öfverförda till hufvudtitelns allmänna
besparingsfond.
Bill. till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft.
10
74
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Angående
anslag till
hemliga utgifter.
[16.]
Hvad statskontoret sålunda anfört är utan tvifvel riktigt.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln
uppföra ett förslagsanslag »godtgörelse af kostnader
för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar m. m.» å
35,000 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 16
i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen medgifva, att såsom ordinarie anslag
finge uppföras ett anslag hemliga utgifter å 40,000 kronor.
Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet yttrat
följande,:
»A tredje hufvudtiteln finnes för närvarande under hufvudrubriken:
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter uppfördt ett särskildt anslag till
hemliga utgifter. Detta anslag fastställdes år 1862 att utgå med högst 34,000
kronor, och har sedermera utgått med växlande belopp under olika perioder,
till dess det i 1876 års budget fastställdes till 14,000 kronor, hvilket belopp
bibehölls ända till år 1896. Med anledning däraf att norska stortinget förklarat
sig icke vilja bidraga till anslaget till hemliga utgifter under annat
villkor än att användandet af anslaget underkastades kontroll af ansvarig
norsk myndighet, hvilket villkor icke ansågs från svensk sida kunna bifallas,
uppfördes i utrikesbudgeten från och med år 1897 för ifrågavarande ändamål
allenast 9,400 kronor, motsvarande den svenska andelen af hela anslagssumman.
Anslaget, som därefter utgick enbart af svenska medel, har från
och med år 1902 höjts till 20,000 kronor, med hvilket belopp det fortfarande
finnes i staten upptaget.
Användningen af ifrågavarande medel redovisas genom personlig föredragning
af utrikesministern inför Hans Maj:t Konungen.
Kommittén har nu (sid. 113) hemställt, att anslaget måtte utgå med
40,000 kronor årligen.
Det faller af sig själft, att jag icke kan närmare ingå i redogörelse
för användningen af ifrågavarande anslag. Ingen regering torde emellertid
kunna undvara ett sådant. Anslaget har tidigare utgått med större belopp,
och jag finner, med vetskap och erfarenhet därom att anslaget är för ändamålet
otillräckligt, mig böra tillstyrka hvad kommittén härutinnan föreslagit.
Hitintills har, såsom jag nämnde, redogörelsen för beloppets användning
skett genom personlig föredragning af utrikesministern allena. Då ett
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
75
så afsevärdt större belopp skulle enligt min hemställan utgå till hemliga utgifter,
synes mig för förstärkande af garantin för ett ändamålsenligt användande
häraf för framtiden böra iakttagas, att äfven statsministern och en annan
af statsrådets ledamöter deltaga i medlens redovisande.»
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må såsom ordinarie anslag under tredje
hufvudtiteln uppföra ett anslag »hemliga utgifter» å 40,000
kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 17
i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att å ordinarie stat bevilja ett
anslag till svenska kyrkan i Paris å 2,950 kronor.
Departementschefen har i fråga härom till statsrådsprotokollet anfört,
att i riksstaten hade såsom ordinarie anslag under tredje hufvudtiteln sedan
längre tid tillbaka funnits uppfördt ett anslag af 2,950 kronor åt svenska
kyrkan i Paris. (Jfr kommitténs betänkande sid. 113). Departementschefen
ansåge väl det med skäl kunna ifrågasättas, om icke detta anslag rimligen
borde öfverflyttas till åttonde hufvudtiteln, men ansåge sig icke härom för
närvarande böra göra någon framställning.
Då detta belopp hädanefter såsom tillförne för ändamålet erfordrades,
hemställde departementschefen, att förevarande framställning måtte hos Riksdagen
göras.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må å ordinarie stat under tredje hufvudtiteln
uppföra ett anslag »svenska kyrkan i Paris» å 2,950
kronor.
Extra anslag.
14:o) Kungl. Maj:t har uti förenämnda proposition den 30 april 1906
(punkt 18 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att till fortsatt utgifvande
af »Sveriges Traktaten såsom extra anslag för år 1907 bevilja 4,500
kronor.
Angående
anslag till
svenska kyrkan
i Paris.
[17.]
Angående
anslag till
“Sveriges
Traktater“
[18.]
76
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Angående an
slag till den
internationella
skiljedomstolens
byrå i Haag.
[19.]
Angående anslag
till internationella
fredsbyrån
i Bern.
[20.]
Med erinran att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under punkt 3
af tredje hufvudtiteln gjort enahanda framställning, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med föregående år, till
fortsatt utgifvande af »Sveriges Traktater» på extra stat
för år 1907 anvisa ett belopp af 4,500 kronor.
15:o) Uti omförmälda proposition den 30 april 1906 (punkt 19 i statsrådsprotokollet)
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att till bestridande af
Sveriges andel i kostnaderna under år 1906 för den internationella skiljedomstolens
byrå i Haag såsom extra anslag för år 1907 bevilja 2,500 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis af tillgängliga medel under år
1906 utanordna berörda belopp.
Utskottet får, jämte erinran att Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under punkten 4 af denna hufvudtitel haft samma anslagsäskande, hemställa,
att Riksdagen må till bestridande af Sveriges andel
i kostnaderna under år 1906 för den internationella skiljedomstolens
byrå i Haag på extra stat för år 1907 anvisa
ett belopp af 2,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis af tillgängliga medel under år 1906 utanordna
berörda belopp.
16:o) Kungl. Maj:t har uti förberörda proposition den 30 april 1906
(punkt 20 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att såsom bidrag till
den internationella fredsbyrån i Bern å extra stat för år 1907 bevilja 750
kronor.
Under erinran att af Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen punkt 6
af tredje hufvudtiteln jämväl framställts detta förslag, får utskottet hemställa,
att Riksdagen må, i likhet med hvad föregående
år ägt ruin, såsom bidrag till den internationella fredsbyrån
i Bern å extra stat för år 1907 bevilja ett belopp
af 750 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
77
17:o) Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition den 30 april 1906 An&.dy<''tld$-(punkt 21 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att till beredande, i
enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 13 januari *- ’■*
1906 angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt tjänstemän och
betjänte i utrikesdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli å extra
stat för år 1907 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 2,625 kronor.
Till statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden den 30 nästlidne
april har departementschefen, efter erinran hurusom i den provisoriska
budgeten upptagits för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt
tjänstemän och betjänte i utrikesdepartementet å extra stat ett förslagsanslag
af 3,500 kronor, vidare anfört, att därest de nya staterna finge tillämpas
redan från och med den 1 instundande oktober, skulle till dyrtidstillägg för
innevarande år erfordras allenast hvad som belöpte på årets tre första kvartal,
eller 2,625 kronor.
Sedan utskottet i dess utlåtande n:o 12, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde
och nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande
af dyrtidstillägg för år 1906 åt en del tjänstemän och betjänte, hemställt,
att Riksdagen måtte, i anledning af hvad Kungl. Maj:t därutinnan föreslagit,
för berörda ändamål under tredje hufvudtiteln på extra stat för år 1907 anvisa
ett förslagsanslag till belopp af 3,500 kronor, att utbetalas med iakttagande,
att för beräknande af dyrtidstillägg skulle gälla vissa i utlåtandet
närmare angifna grunder, har Riksdagen visat frågan om beloppet af det
ifrågasatta anslaget under tredje hufvudtiteln åter till utskottet.
I denna fråga kommer utskottet att afgifva särskildt yttrande, hvilket
utskottet skolat här för Riksdagen
anmäla.
18:o) Uti förberörda proposition den 30 april 1906 (punkt 22 i statsråds- ingående anprotokollet)
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år peÄier!
1907 till pensioner bevilja 29,800 kronor att utgå i den mån, sådant kunde ]
vara erforderligt.
Departementschefen har i fråga härom till propositionen bilagdt utdrag
af statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden för den 30 april 1906
anfört, att för närvarande utginge från kabinetts- och konsulskassorna följande
pensioner:
78
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
f. d. envoyén herr grefve C. Lewenhaupt .... kronor 6,000
» » » > O. Stenbock..... » 6,000
» ministern C. Burenstam......... » 5,000
» generalkonsuln grefve Cronhielm...... » 4,000
» » » Björnstjerna..... » 4,000
» konsuln C. A. Titz ........... » 4,000
Generalkonsul G. Hegardts änka........ » 800
tillsammans kronor 29,800
Dessa pensioner, hvilka beviljats genom särskilda nådiga beslut, skulle
hädanefter enligt den med Norge träffade öfverenskommelsen angående slutlig
ekonomisk uppgörelse i följd af unionens upplösning betalas af Sverige ensamt.
Vid sådant förhållande kunde väl tagas under öfvervägande, huruvida icke
dessa pensioner i likhet med andra dylika utgifter borde öfverflyttas till tionde
hufvudtiteln. Då denna hufvudtitel för år 1907 emellertid redan af Riksdagen
vore behandlad, funne departementschefen det lämpligast att för nämnda år
begära ett extra anslag för ifrågavarande ändamål.
Med anledning af hvad sålunda i ämnet anförts får utskottet hemställa,
att Riksdagen må på extra stat för år 1907 till pensioner
bevilja 29,800 kronor att utgå i den mån, sådant
kan vara erforderligt.
Angående
anslag till bestridande
af
den för
Norge belöpande
andelen
i kabinetts-
och
konsulskassornas
utgifter
för år
1905.
[23.]
19:o) Kungl. Maj:t har uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 23
i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att till gäldande af det utaf statskontoret
till bestridande af en del af den på Norge belöpande andelen af
kabinetts- och Iconsulskassornas utgifter 1905 under för skottstitel utbetalda belopp
finge på extra stat för 1907 anvisas 170,750 kronor.
Beträffande denna framställning har departementschefen till åberopade
statsrådsprotokollet anfört följande:
»Vid underdånig föredragning den 13 januari innevarande år af regleringen
af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel för år 1907 erinrade
jag, att, då till följd af de i Norge timade händelserna af de i utrikesbudgeten
för 1905 beräknade norska bidragen till kabinetts- och konsulskassornas
utgifter influtit allenast hvad som belöpte på det förra halfåret,
Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 17 november 1905 anbefallt statskontoret
att af under händer varande medel till utrikesdepartementet utbetala ett belopp
af 300,000 kronor, i rundt tal motsvarande de norska anslagen till kabinetts
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
79
och konsulskassorna för senare halfåret 1905. Vid samma underdåniga föredragning
anförde jag, att med bestämdhet då icke kunde uppgifvas, huru
mycket af de uteblifna norska anslagen för 1905, som komme att af Norge
till utrikesdepartementet inbetalas, och till följd däraf icke heller huru mycket
som definitivt kunde komma att för utgifterna 1905 tagas i anspråk af det
utaf statskontoret förskottsvis utbetalda beloppet. Framställning till Riksdagen
angående ersättning till statskontoret för hvad af svenska medel förskjutits
till följd af uteblifna norska bidrag för 1905 borde därför anstå för att
längre fram under riksdagen atlåtas i sammanhang med den definitiva propositionen
angående kabinetts- och konsulskassornas anslagsbehof för 1907. I den
nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof upptogs dock
till bestridande af en del af den på Norge belöpande andelen af kabinettsoch
konsulskassornas utgifter år 1905 bland de extra anslagen för 1907 ett
förslagsvis beräknadt belopp af 300,000 kronor.
Jämlikt den af Kungl. Maj:t för Sveriges del den 23 nästlidne mars
godkända samt af mig och Norges härvarande chargé d’affaires, såsom behörigen
befullmäktigade, undertecknade öfverenskommelse angående ekonomisk
uppgörelse mellan Sverige och Norge i anledning af unionens upplösning,
skulle Norge bidraga till kabinetts- och konsulskassornas utgifter enligt 1905
års bokslut med........kronor 438,786: 35
Härtill komma för ämbetsutgifter
vid samtliga konsulat under
tiden 1 januari—31 oktober 1905
och för kontorskostnadsersättningar
mot redovisningsskyldighet vid de
lönade konsulaten under tiden 1
juli—31 oktober 1905, hvilka utgifter
af utrikesdepartementet ersättas
först år 1906 och redovisas i
sistnämnda års räkenskaper ... » 25,333: 33 kronor 464,119: 68
Under år 1905 har af de beräknade norska bidragen
till utrikesdepartementet influtit....... »
Från återstoden...............kronor
bör afgå dels Norges i utrikesdepartementet innestående
besparingar å kabinetts- och konsulskassorna
vid utgången af år 1904 .....kronor 77,434: 64
dels Norges andel i värdet af inventarier
i utrikesdepartementet och
317,239: 94
146,879: 74
transport kronor 77,434: 64 »
146,879: 74
80
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
transport kronor 77,434: 64 kronor 146,879: 74
vid beskickningarna, hvilken andel
Sverige enligt öfverenskommelsen
skall tillösa sig ........_6,686: 25 kronor 84,120: 89
o
Återstående beloppet............kronor 62,758: 85
skall af Norge kontant inbetalas till utrikesdepartementet.
Härförutom har Norge jämlikt art. 4 i öfverenskommelsen att till
Sverige återgälda af utrikesdepartementet förskotterade pensioner till norrmän
till sammanlagdt belopp af kronor 8,500: Öl. Totalbeloppet, som Norge bör
kontant inbetala till utrikesdepartementet, utgör alltså kronor 71,258: 86.
Summan af kabinetts- och konsulskassornas utgifter år 1905 utgör
enligt utrikesdepartementets afslutade räkenskaper . . kronor 1,506,849: 41
Till bestridande af dessa utgifter finnas följande
tillgångar:
de svenska anslagen till kabinetts-
och konsulskassorna enligt
1905 års riksstat........kronor 878,800: —
Sveriges bidrag till dyrtidstillägg
för utrikesdepartementet år
1905 ............. » 2,888: 93
Expeditionsafgifter i svenska
ärenden år 1905 samt andra svenska
afgiftsmedel.......... » 15,624: 17
Norges bidrag till kabinettsoch
konsulskassornas utgifter enligt
öfverenskommelsen 23 mars 1906 . _»__438,786: 35 » 1,336,099: 45
Sålunda uppstår en brist af..........kronor 170,749: 96
hvilken bör fyllas af det från statskontoret förskotterade belopp af kronor
300,000.»
På grund af hvad sålunda till statsrådsprotokollet i detta ärende meddelats
får utskottet hemställa,
att Riksdagen må till gäldande af det utaf statskontoret
till bestridande af en del af den på Norge belöpande
andelen af kabinetts- och konsulskassornas utgifter 1905
under förskottstitel utbetalda belopp på extra stat för 1907
anvisa 170,750 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
81
20:o) Kungl. Maj:t har i förenämnda proposition den 30 april 1906
(punkt 24 i statsrådsprotokollet) föreslagit Riksdagen att, med medgifvande
att den för år 1907 föreslagna organisations- och lönestat finge från den 1
oktober 1906 tillämpas, till bestridande af den på Norge belöpande andelen i
kabinetts- och konsulskassornas utgifter innevarande år på extra stat för år
1907 bevilja 556,225 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis
under år 1906 utanordna beloppet.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i detta ärende anfört
följande:
»Under punkt 7 i den för innevarande Riksdag framlagda provisoriska
budgeten har jag framställt, det Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att till
bestridande af den på Norge belöpande andelen i kabinetts- och konsulskassornas
utgifter för år 1906 enligt den gemensamma utrikesbudgeten på extra
stat för år 1907 bevilja ett belopp af 595,500 kronor. Till detta belopp uppgick
nämligen den norska andelen i den gemensamma utrikesbudgeten för år 1906.
Emellertid anser jag detta belopp icke i dess helhet behöfva tagas i anspåk.
Detta dock under förutsättning af att tillämpningen af de nya staterna för utrikesdepartementet,
diplomatien och konsulatväsendet kan redan under årets
lopp taga sin början. Och af flera skäl synes mig detta synnerligen önskvärdt.
Först och främst kan det provisorium, som med anledning åt unionens
upplösning för närvarande är rådande inom hela utrikesförvaltningen,
icke utan verklig skada alltför länge fortfara. Det är medvetandet härom,
som drifvit mig att redan nu framlägga ifrågavarande organisationsförslag,
då jag icke ansett mig kunna taga på mitt ansvar att vara orsaken till förlängande
af det närvarande tillståndet. Jag skulle ansett det synnerligen
önskvärdt, att den nya organisationen kunnat träda i kraft redan från den 1
instundande juli. Detta kan dock icke ske till följd af de omfattande arbeten,
som därförinnan måste vara afslutade, men icke till dess kunna medhinnas.
Härvidlag tillåter jag mig särskildt framhålla utarbetandet af en
ny instruktion för diplomaternas och konsulernas ämbetsutöfning. Till
den 1 oktober innevarande år torde emellertid dessa förberedande arbeten
kunna vara afslutade, så att hinder icke möter för de nya staternas tillämpande
från sistnämnda dag. En ytterligare anledning till att icke uppskjuta
härmed är, att utgifterna för utrikesförvaltningen enligt den nya utrikesbudgeten
blifva lägre än enligt den för innevarande år beräknade för Sverige
och Norge gemensamma budgeten.
Jag anser mig således böra hemställa, att den nu föreslagna organisationen
redan från och med den 1 instundande oktober vinner tillämpning.
Detta föranleder till en förändrad beräkning af det extra anslagsbelopp, som
bör utgå i ersättning för Norges andel i utrikesbudgeten för år 1906.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 4 Höft.
Angående
anslag till
bestridande
af den för
Norge belöpande
andelen
i kabinetts-
och
konsulskassornas
utgifter
för
år 1906.
[24.]
11
82
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Utskottets
yttrande.
För år 1906 torde nämligen under denna förutsättning utgifterna böra
således ställa sig:
3/4 af utgifterna enligt den gemensamma budgeten
för år 1906 ...................kronor 1,119,637: 50
XU af utgifterna enligt den för år 1907 föreslagna
budgeten.................... » 338,912: 50
hvartill kommer, då i de nya ordinarie anslagen
icke ingå pensioner till f. d. diplomater och konsuler,
pensioner under sista kvartalet af år 1906 ...... » 7,450: —
tillhopa kronor 1,466,000: —
Härifrån bör dock afdragas de 1906 för norrmän
beräknade pensioner och expektanslön, hvilka jämlikt
den ekonomiska uppgörelsen skola öfvertagas af Norge » 15,600: —
För bestridande af detta belopp........kronor 1,450,400: —
finnes till förfogande Sveriges direkta anslag till 1906
års gemensamma budget.....kronor 884,850: —
samt inflytande expeditionsafgifter
under årets tre första kvartal, hvilka
torde i jämnt tal kunna beräknas till »__9,400: — » 894,250: —
Således brister...............kronor 556,150* —
hvilket belopp skulle ersättas af svenska medel.
Till afrundande af hufvudtitelns slutsumma torde ifrågavarande anslag
böra bestämmas till 556,225 kronor.»
Med anledning af hvad sålunda anförts anser utskottet sig böra tillstyrka,
att de nya organisations- och lönestaterna å denna hufvudtitel må
tillämpas redan från den 1 nästkommande oktober. Då emellertid vid bifall
till hvad utskottet under punkt l:o) härofvan hemställt med afseende å anslaget
till departementschefen samt anslaget till utrikesdepartementet skulle
för år 1907 vinnas en kostnadsminskning i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag beträffande dessa anslag af tillsammans 28,050 kronor, finner utskottet
det under denna punkt äskade anslaget böra nedsättas med en fjärdedel af
sistnämnda belopp, eller till i rundt tal 550,000 kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att Riksdagen må, jämte medgifvande att de för
år 1907 föreslagna organisations- och lönestater må från
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
83
den 1 oktober ] 906 tillämpas, till bestridande af den
på Norge belöpande andelen i kabinetts- och konsulskassornas
utgifter innevarande år på extra stat för år 1907
bevilja 550,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta
förskottsvis under år 1906 utanordna beloppet.
21:o) Uti propositionen den 30 april 1906 (punkt 25 i statsrådsprotokollet)
har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att af hyresinkomsterna
från kronans fastighet i Konstantinopel finge år 1907 användas 1,169
kronor att utgå såsom lönetillökning för pastorn vid svenska församlingen
i Paris.
I fråga om denna framställning har departementschefen åberopat följande
af honom i statsverkspropositionen under punkt 9 i detta ärende häfda
yttrande:
»Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgaf
1905 års riksdag, att af hyresinkomsterna från kronans fastighet i Konstantinopel
finge år 1906 för svenska kyrkan i Paris användas 1,169 kronor,
att utgå såsom lönetillökning för pastorn.
Alltsedan år 1893 har af berörda hyresinkomster hvarje år användts
ett visst belopp till lönetillökning åt pastor vid svenska församlingen i Paris.
Denna lönetillökning har från och med år 1900 utgått med det ofvannämnda
för 1906 inedgifna beloppet af 1,169 kronor, motsvarande 1,625 francs.
Församlingen har nu genom dess kyrkoråd i underdånig skrifvelse den
18 oktober 1905 anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte jämväl i den nådiga
propositionen till 1906 års riksdag upptaga det ifrågavarande anslaget. I
den underdåniga ansökningen har kyrkorådet anfört, att kyrkans ekonomiska
ställning i hufvusak är densamma som förut, samt att det endast är under
förutsättning att kyrkan fortfarande finge åtnjuta förmånen af det ifrågavarande
extra anslaget, som dess inkomster och utgifter skulle kunna balansera
hvarandra utan allt för stor brist. En sådan komme i alla händelser
att uppstå till belopp af 400 å 500 francs om året, och om lönefyllnadsanslaget
bortfölle, skulle denna brist ökas till omkring 2,000 francs. Kyrkorådet
har vidare framhållit nödvändigheten af att pastorslönen bibehålies vid
det belopp af 10,000 francs, med hvilket den under de senare åren utgått,
därvid särskildt tilläggande att lefnad skostnaderna i Paris på sista tiden snarare
ökats än minskats.
Eders Kungl. Maj:ts minister i Paris har på skäl, som tillförene blifvit
anförda för behofvet af det ifrågavarande lönetillägget för pastorn, förordat
nådigt bifall till den underdåniga ansökningen.»
Angående
lönetillökning
åt pastorn
vid svenska
kyrkan i Paris.
[25.]
84
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
Utskottet, som emot denna framställning icke haft något att erinra,
hemställer,
att Riksdagen må medgifva, att af hyresinkomsterna
från kronans fastighet i Konstantinopel må år 1907 få användas
1,169 kronor att utgå såsom lönetillökning för
pastorn vid svenska församlingen i Paris.
Stockholm den 17 maj 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Herr L. Eriksson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.
85
Bil. Litt. A.
Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens Tredje hufyudtitel.
Förslag till blif- |
||
vande riksstat. |
||
Anvisning i kon-tant. |
||
Utrikesdepartementet. |
Kronor. |
öre. |
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena....... |
24,000 |
— |
Utrikesdepartementet..................... |
73,050 |
— |
Beskickningar och konsulat............•..... |
831,600 |
— |
Alderstillägg, förslagsanslag.................. |
5,000 |
— |
Bidrag till vissa vicekonsulers aflönande, förslagsanslag..... |
5,000 |
— |
Ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler, förslagsanslag |
45,000 |
— |
Diplomat- och konsulsaspiranter................ |
27,000 |
— |
Militär- och marinattachéer.................. |
18,000 |
— |
Handelsattachéer, reservationsanslag .............. |
36,000 |
— |
Ekiperingspenningar, förslagsanslag........_...... Bese- och flyttnmgsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag, |
15,000 |
— |
förslagsanslag....................... |
40,000 |
— |
Vikariatsersättning, renskrifning, tillfälliga biträden m. m. ... |
14,000 |
— |
beskickningar och konsulat................. |
23,500 |
— |
Skrifmaterialier, expenser, ved, ljus m. in., förslagsanslag .... |
92,500 |
— |
såtar m. m., förslagsanslag................. Hemliga utgifter....................... |
35,000 |
— |
40,000 |
— |
|
Svenska kyrkan i Paris.................... |
2,950 |
— |
Summa Bil. Litt. B. Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens Tredje Imfvu (Ititel. Utrikesdepartementet. |
1,327,600 |
|
Till fortsatt utgifvande af Sveriges traktater.......... » bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1906 för |
4,500 |
— |
den internationella skiljedomstolens byrå i Haag..... |
2,500 |
— |
Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern........ |
750 |
— |
Till pensioner................_........ » gäldande af det utaf statskontoret till bestridande af en del |
29,800 |
|
sulskassornas utgifter 1905 förskottsvis utbetalda belopp . » bestridande af den på Norge belöpande andelen i kabinetts- |
170,750 |
— |
och konsulskassornas utgifter 1906 ........... |
550,000 |
— |
Summa |
758,300 |
Anm. Öfver anslag till inköp af beskickningslius i Kristiania har utskottet förut afgifvit utlåtande och
öfver anslag till dyrtidstillägg kommer utlåtande framdeles att utgifvas.