8
Statsutskottets Utlåtande N:o 26.
N:o 26.
Ank. till Riksd. kansli, den 9 februari 1906, kl. 2,3 o e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående
försäljning af till förra fänriksbostället Grimskulla n:o 1
i Älfsborgs län hörande andel i vattenkraft m. m.
(I. A.)
1 en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 11) af den 30 december
1905 bar Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att
medgifva:
dels att den till förra fänriksbostället 5/8 mantal Grimskulla n:o 1 i
Kinnarumma socken och Marks härad i Älfsborgs län hörande andel i det
så kallade Häggårdafallet i Häggårdaån måtte tillika med en till egendomen
hörande, invid nämnda vattenfall belägen utäga om 14,5 kappland
från egendomen afsöndras och försäljas till ägarne af 1 * 3/i mantal Häggårda,
J. A. Brinell samt stärbhusdelägarne efter handlanden Mårten August
Strömqvist, mot köpeskilling, som skulle på köparnes bekostnad bestämmas
i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof vore föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april 1866, under
iakttagande därvid, att köpeskillingen för statens andel i vattenfallet jämte
berörda utäga icke finge understiga 6,000 kronor, samt under villkor i
öfrigt:
Statsutskottets Utlåtande N:o 26.
9
att, sedan köpeskillingen för berörda andel i vattenfallet äfvensom
för omförmälda utäga blifvit till landtränteriet i länet inbetalad, desamma
finge af köparne tagas i besittning vid utgången af nu löpande arrendeperiod
för egendomen 5/s mantal Grimskulla n:o 1 den 14 mars 1912
eller dessförinnan å tid, hvarom köparne kunde med arrendatorn af egendomen
öfverenskomma; samt
att, därest sådan öfverenskommelse träffades, köparne skulle, utan
något bidrag från kronan, till vederbörande arrendator erlägga den godtgörelse,
som borde arrendatorn tillkomma för mistning af andelen i vattenfallet
äfvensom af utägan;
dels och att köpeskillingen för ifrågavarande andel i vattenfallet äfvensom
för berörda utäga måtte, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
I detta ärende har departementschefen till ofvannämnda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Häggårdaån, som är aflopp för den inom Kinnarumma socken och
Marks härad af Älfsborgs län belägna Erisjön, bildar nedom denna sjö
ett vattenfall, det så kallade Häggårdafallet, med en höjd af omkring 28
meter. Stränderna utefter ån vid nämnda fall tillhöra enskilda med undantag
för en mindre sträcka utefter fallets västra strand, hvilken upptages af en
till det för statsverkets räkning till den 14 mars 1912 utarrenderade förra
fänriksbostället 5/8 mantal Grimskulla n:o 1 i nämnda socken hörande,
från egendomen i öfrigt skild utäga om 14,5 kapplands areal. Vattenfallets
höjd utmed stranden af nämnda utäga, hvilken utgöres af bergig
och oländig mark, uppgår till 12,3 meter.
I en till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift hafva nu J. A. Brinell
samt sterbhusdelägarne efter handlanden Mårten August Strömqvist anhållit
om tillstånd att inköpa ofvan omförmälda utäga med därtill hörande andel
i Häggårdafallet.
Sökandena hafva därvid anfört, bland annat: att ägorna till det dem
tillhöriga hemmanet 8/4 mantal kronoskatte Häggårda i nämnda socken
genomflötes af Häggårdaån, som hufvudsakligen å detta hemmans grund
bildade förberörda vattenfall; att emellertid en mindre del af fallet ägdes
af staten utmed förut omnämnda utäga; att denna statens andel i fallet,
enär staten blott ägde mark å ena stranden, utgjorde allenast hälften af
det utanför utägan i Häggårdaån framgående vattnet; att statens andel
uti ifrågavarande vattenfall, hvars hela kraft kunde beräknas till 280
Bill. titt lliks d. Prof. 1906. 4. Sami. 1 Afd. 16 Käft. 2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 26.
turbinhästkrafter, däraf sökandena ägde nära 80 procent, icke kunde med
ekonomisk fördel utnyttjas och bebyggas, hvaremot sökandena, därest
äganderätten till hela vattenkraften och förenämnda utäga komme i deras
hand, kunde blifva i tillfälle att för industrien fruktbargöra vattenfallet
och att på ett fullt rationellt sätt utföra erforderlig vattenverksanläggning;
samt att sökandena vore villiga att för statens andel i vattenfallet jämte
utägan erlägga en köpeskilling af 3,000 kronor.
Sökandena hafva vid skriften fogat, bland annat, ett af öfverstelöjtnanten
vid väg- och vattenbyggnadskåren B. Stafsing afgifvet utlåtande
rörande vattenfallets storlek och värde m. m., hvaraf inhämtas, att, sedan
den för flottningen erforderliga vattenmängden frånräknats, hela fallets för
industriella behof tillgängliga vattenmängd uppskattats till högst 1 kubikmeter
för sekund; att, då staten ägde att disponera hälften af hela vattenmängden
vid den sträcka af fallet, som vore belägen utmed stranden af
berörda utäga, staten kunde påräkna att tillgodogöra sig l/z kubikmeter
för sekund med 12,s meters fallhöjd, motsvarande omkring 60 turbinhästkrafter;
samt att för vattenfall, liknande det här ifrågavarande, årsarrendet
i allmänhet uppskattats till omkring 2 kronor för turbinhästkraft
eller för 60 hästkrafter 120 kronor för år, motsvarande efter 4 procents
ränta ett kapitalvärde af 3,000 kronor.
Efter erhållen nådig remiss har domänstyrelsen med underdånigt
utlåtande af den 31 mars innevarande år öfverlämnat öfver berörda ansökning
afgifna yttranden af arrendatorn utaf egendomen 5/8 mantal Grimskulla
n:o 1 samt af domänintendenten och Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande
i länet.
Arrendatorn har, med hänsyn därtill att ifrågavande utäga vore
tämligen aflägset belägen från större samhälle och å en plats, som vore
mindre väl lottad i afseende på kommunikationer, samt då såväl utägan
som därtill hörande andel af vattenfallet vore för egendomen utan värde,
förklarat sig icke hafva något emot ansökningen att erinra.
Såväl domänintendenten som Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande
och domänstyrelsen hafva tillstyrkt bifall till ansökningen, därvid domänstyrelsen
hemställt, att köpeskillingen måtte bestämmas på sätt i fråga om
ersättning för exproprierad mark stadgades i nådiga förordningen angående
jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866.
På grund af nådig remiss har härefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i underdånig skrifvelse den 20 april innevarande år i ärendet
afgifvit utlåtande och därvid, då ifrågavarande, staten tillhöriga vattenkraft
Statsutskottets Utlåtande N:o 26.
11
uppginge till ett så ringa kraftbelopp, att den icke lämpligen kunde tagas
i anspråk vare sig för statens järnvägsdrift eller för annat statsändamål,
då statens andel i vattenkraften icke syntes kunna med fördel ensamt för
sig tillgodogöras, utan lämpligast kunde nyttiggöras i samband med den
sökandena tillhöriga vattenkraften, och då det icke syntes vara att förorda,
att staten skulle ingå som meddelägare i industriellt företag på grund af
ett jämförelsevis så ringa intresse som äganderätten till 60 effektiva hästkrafter,
samt på i öfrigt anförda skäl förklarat sig anse, att några vägande
skäl icke förelåge för bibehållandet i kronans ägo af ifrågavarande utäga
och vattenfallsandel. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare anfört
följande. Då vattenfallet vore beläget i en landsdel, där industrien syntes
hafva användning för all till buds stående vattenkraft, och då afståndet
från vattenfallet till Borås stad ej uppginge till mer än 12 till 13 kilometer,
och sålunda afsättningsmöjligheterna för kraften icke vore ogynnsamma,
funne styrelsen för sin del, att värdets bestämmande efter en årlig
arrendeafgift af endast 2 kronor för hästkraft i detta fall gåfve för lågt belopp.
Med ledning af de i handlingarne förefintliga uppgifter angående
vattenfallets fallförhållanden och vattenmängd samt öfriga å anläggningskostnaden
inverkande omständigheter å platsen, hade styrelsen genom approximativ
beräkning af anläggningskostnaden för tillgodogörande af vattenfallet i
dess helhet funnit, att under förhandenvarande förhållanden en årlig afgäld
af 4 kronor för hästkraft å turbinaxeln eller ett inköp efter 100 kronor för
turbinhästkraft för statens andel i vattenkraften icke skulle varda betungande
för en industriell verksamhet, som afsåge vattenfallets rationella
utnyttjande å platsen eller öfverförande af dess kraft till Borås stad, utan
skulle en dylik ersättning ändock medgifva en god affärsvinst utöfver
kostnaderna för verkets skötsel samt ränta och amortering å dess anläggningskostnad.
Att emellertid sätta försäljningspriset ännu högre än 100
kronor för turbinhästkraft kunde enligt styrelsens åsikt uti förevarande
fall icke vara skäligt, då det icke borde förbises, dels att, enligt i ärendet
framkomna uppgifter, staten ensam icke syntes kunna med fördel tillgodogöra
sig sin ringa andel i vattenfallet, dels att det för sökandena funnes
möjlighet att själfständigt tillgodogöra sig sin nära fyra gånger större
andel, ehuruväl det vore för dem billigast och förmånligast att kunna
utnyttja vattenfallets hela krafttillgång, samt dels slutligen och icke minst
att synpunkten, huru stor kostnad för förvärfvandet af statens andel i
vattenkraften, affären i fråga möjligen kunde tåla utan att skäligt betungas,
icke syntes böra vara afgörande, så länge som obegagnade, lika välbelägna
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 26.
vattenfall med än större krafttillgång kunde af enskilde ägare, som af ena
eller andra anledningen icke själfva vore benägna att anlägga ock drifva
kraftstationer, tillhandahållas för mångenstädes vida mindre försäljningspris
än 100 kronor för turbinhästkraft, hvilket ingalunda varit ovanligt
äfven under allra senaste åren. På grund häraf har styrelsen hemställt,
att försäljningspriset för statens andel i vattenfallet jämte förenämnda utäga
måtte bestämmas till 6,000 kronor.»
Då departementschefen ansåge angeläget vara, att den staten tillhöriga
vattenkraft, som icke lämpligen kunde för något statens eget ändamål
begagnas, komme till användning i industriens tjänst, och då departementschefen
på skäl, som i ärendet anförts, icke funne någon betänklighet möta
mot upplåtande med äganderätt af statens andel uti ifrågavarande vattenfall
jämte omförmälda utäga på det sätt domänstyrelsen föreslagit och med
iakttagande, bland annat, att köpeskillingen för nämnda andel i vattenfallet
jämte utägan icke finge understiga det af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
åsätta värdet, 6,000 kronor, hemställde departementschefen alltså
om aflåtande af nu ifrågavarande proposition.
Statsutskottet, till hvars förberedande behandling detta ärende blifvit
remitteradt, har icke haft något att emot framställningen erinra, hvadan
utskottet hemställer,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må
vinna Riksdagens bifall.
Stockholm den 9 februari 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Victor Pettersone Å.-B. tryckeri, Stockholm 1906.