Statsutskottets Memorial N:o 161

1

ST:o 161.

Ank. till Biksd. kansli den 18 maj 1906 kl. 2 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att in
föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlämna förslag till åtskilliga stadgande»
i det nya reglementet för riksgäldskontoret, hvilka stadganden angå: återstående
utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar; från riksgäldskontoret
utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m.; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna;
samt fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

Ur reglementets § 35 har uteslutits stadgandet om underhåll och tillsyn
af riksgäldskontorets hus, hvilket numera står under öfverintendentsämhetets
förvaltning. Sista stycket af nämnda §, innehållande förut meddelade
och intill utgången af innevarande år gällande bestämmelser om
aflöning m. m. för vaktmästaren vid Riksdagens hus, har införts i den
föreslagna § 36, hvilken § jämväl innehåller de från och med år 1907
gällande bestämmelser rörande aflöning m. m. för öfvervaktmästaren vid Riksdagens
hus, som af innevarande års Riksdag med bifall till utskottets memorial
n:o 80 meddelats.

Den föreslagna § 42 angående dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen
grundar sig på Riksdagens bifall till utskottets
i memorial n:o 12 under punkten III gjorda hemställan.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afd. 102 Höft. (N;o 161).

1

2

Statsutskottets Memorial N:o 161.

I § 43 har det till bestridande af justitieombudsmansexpeditionens och
tryckfrihetskommitténs expenser anvisade beloppet blifvit höjdt på sätt Riksdagen
genom bifall till utskottets memorial n:o 79 beslutat.

Till § 54, angående disposition af influtna köpeskillingar för försålda
mindre kronoegendomar, har gjorts det tillägg, som påkallas af Riksdagens
bifall till utskottets hemställan i utlåtandet n:o 119.

De föreslagna nya §§ 93 och 94, angående anordnande af täflan
beträffande viss dekorering i riksdagshusets plenisalar samt angående uppförande
af en stenbarriär för begränsning mot Norrbro af platsen framför
riksdagshuset, grunda sig på Riksdagens bifall till utskottets memorial
n:is 81 och 126.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 13, 21, 22,
23, 25 och 28, hvilka innehålla uppdrag, som numera blifvit fullgjorda.

_ Med förbehåll såsom vanligt att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, där sådant kan erfordras, hemställer
utskottet,

att det nu öfverlämnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 18 maj 1906.

På statsutskottets vägnar:

HUGO TAMM.

Statsutskottets Memorial N:o 161.

3

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Biksdagen bär år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfver lämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en milbon kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 10. ,

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908
tilläggas fonden.

4

Statsutskottets Memorial N:o 161.

§ 11.

Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas
för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontor
att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
tio millioner kronor; hvarjemte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontor
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels
ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade
lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 12.

Riksdagen bar år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i
fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande
stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande
dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden
utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma
fond år 1908 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla
statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

§ 13.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

Statsutskottets Memorial N:o 161.

5

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens ut''
förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år,- dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetelikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfäres så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

6

Statsutskottets Memorial N:o 161.

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innebar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfvigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

Statsutskottets Memorial N:o 161.

7

kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år aovisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontroll undersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter betalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostaadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

Statsutskottets Memorial N:o 161.

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad
;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;,
samt

Statsutskottets Memorial N:o 161.

9

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så prötvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
afo den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 15.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse
den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000
kronor ma, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade
villkor, ^åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den
redan pabörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas
ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under
vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,
s°m _ af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel
för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för
bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens
fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla
bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill
ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida
påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del
däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet
bestämmes af gode män, pa sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning
meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning
skulle senare ifrågakomma.

§ 16.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 4 Samt. 1 Afl. 102 Haft. (N:o 161). 2

10

Statsutskottets Memorial N:o 161.

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 17.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 18.

Riksdagen har år 1908, till bestridande af vissa kostnader för en
expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld
och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishafvet,
anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas
för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger

Statsutskottets Memorial N:o 161.

11

det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet
anvisa.

§ 19.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1905 års Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 20.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1905 års
Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
1,475,600 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.

§ 34.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 35.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

12

Statsutskottets Memorial N:o 161.

§ 36.

Riksdagen har år 1901 beslutat, att för vaktmästaren vid Riksdagens
hus skola beträffande aflöning samt i fråga om pensions erhållande gälla
samma bestämmelser, som för vaktmästare vid riksgäldskontoret finnas upptagna
i riksgäldskontorets aflöningsstat och reglemente, äfvensom att för
vaktmästaren vid Riksdagens hus må i den tjänstgöringstid, som för erhållande
af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl den tid, under
hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning vid Riksdagen
eller dess verk; skolande aflöning och pension till bemälde vaktmästare i
räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för Riksdagens hus.

1906 års Riksdag har, med bestämmande att vaktmästaren vid Riksdagens
hus skall benämnas öfvervaktmästare vid Riksdagens hus, dels för
honom fastställt följande aflöningsförmåner att från och med år 1907 utgå,
nämligen

lön........................................................................... kronor 1,400: —

tjänstgöringspenningar ....................................... j> 600: —

kronor 2,000: —

samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en strömförbrukning
af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad,
dels oclc föreskrifvit, att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions
erhållande skola för öfvervaktmästaren vid Riksdagens hus gälla samma
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästare
vid detta verk angifna, samt att aflöning och pension till bemälde öfvervaktmästare
skola i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras och utbetalas
såsom kostnad af Riksdagens hus.

§ 37.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl
Gustaf Oskar Nilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från
och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i
riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans
återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

Statsutskottets Memorial N;o 161.

13:

§ 38.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontor disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill börande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.

§ 39.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

och tjänstgöringspenningar..................

............... * 1,500: —

kronor 4,500: —

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

14

Statsutskottets Memorial N:o 161.

att bibliotekarien äger, när sådant utan binder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma
;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontor äga att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,
som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor
ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande för beredande
åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt,
af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande
göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att
under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa
en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af ena -

Statsutskottets Memorial N:o 161.

15

hända arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens
kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige
pröfva skälig.

§ 40.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 41.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering
kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

i> eu kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; b vilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro -

16

Statsutskottets Memorial N:o 161.

målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 42.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1906 anvisat 600 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg
skola gälla följande grunder:

1:°) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 300 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter
uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

3:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;
samt

4:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Statsutskottets Memorial N:o 161.

17

§ 43.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expedition bör årligen från och med år 1906 ett belopp
af 1,000 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret
till justitieombudsmannen utbetalas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.

§ 44.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor
till andre deputeraden.

§ 45.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda af
löningsstat, hvilken icke får öfverskridas.

Bih till Riksd. Prot. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 102 Höft. (N:o 161).

3

18

Statsutskottets Memorial N:o 161.

§ 46.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda
8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 47.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 48.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Statsutskottets Memorial N:o 161.

19

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 49.

De till riksgäldskontoret körande ock dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med kvad villkor som kelst, därifrån ryckas
eller användas till andra kekof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Ock
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 50.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, kvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål
anvisade.

§ 51.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens uppkörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock kvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor ock förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman ock lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

k) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; ock

20

Statsutskottets Memorial N:o 161.

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under bvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret
inbetalas.

§ 52.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 53.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1906 och 1907 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningär å
statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 54,

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i

Statsutskottets Memorial N:o 161.

21

den män tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifva försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 inaj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1903.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försälj ningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad bär ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna

22

Statsutskottets Memorial N:o 161.

för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Eiksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, Unge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontor att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.

§ 55.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 50.

(Kommer att innehålla Riksdagens beslut om riksgäldskontorets upplåning)

§ 57.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 58.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för

Statsutskottets Memorial N''-o 161.

23

beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Biksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 59.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse

§ 60.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Biksdagen särskilda föreskrifter.

24

Statsutskottets Memorial N:o 161.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 93.

Riksdagen Lar år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontor
att, för utrönande huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas för
dekorering af de härtill afsedda större fälten i riksdagshusets plenisalar,
anordna en täflan mellan konstnärer samt därefter jämte framläggande af
det vunna resultatet till Riksdagen gorå den framställning, hvartill förhållandena
föranleda, dels oclc bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader i mån af behof använda ett belopp af 10,000 kronor
till bestridande af kostnaden för berörda täflan.

§ 94.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontor
att för begränsning af platsen framför riksdagshuset låta mot Norrbro
uppföra en barriär af sten med erforderliga öppningar för trafiken, dels oclc
bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån
af behof för nämnda ändamål använda ett belopp af 26,000 kronor.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 190 6.