Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

5

N:o 111.

Ank. till Rikscl. kansli den 30 april 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition, angående
utbyte af mark från Älfkarleby kungsgård i Uppsala
län mot viss Söderfors bruks aktiebolag tillhörig jord.

(I. A.)

I en till Riksdagen den 30 sistlidne mars aflåten proposition
(n:o 118) har Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af
statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen medgifva,

att två under länsmansbostället Tensmyra n:o 1 i Ålfkarleby socken
och Örbyhus härad af Uppsala län lydande holmar i Dalälfven, benämnda
Länsmansholmarna, innehållande en areal af tillhopa 27 kappland eller
0,4 2 hektar, äfvensom de i en af majoren vid kungl. väg- och vattenbyggnadskåren
C. P. W. Gagner den 4 februari 1898 upprättad promemoria
närmare angifna, till Ålfkarleby kungsgård i nämnda socken
hörande Fiskehagarna och del af Fisketorpet med eu sammanlagd
ytvidd af 11,3913 hektar måtte från vederbörande stamhemman afsöndras
och till Söderfors bruks aktiebolag upplåtas med tillträdesrätt den
14 mars 1907, mot det att nämnda bolag till kronan den 14 mars
1907 med äganderätt öfverläte de i majoren Gagners nyssberörda
promemoria med A; B, C och D betecknade områden jämte den i ett
af C. J. Nilsson, Ludvig Broomé och C. J. Bergström den 30 juni
1898 upprättadt värderingsinstrument angifna, till nyttjande åt kungs -

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

gårdens arrendator upplåtna mark, i den män samma mark ej inginge i
det af majoren Gagner med A betecknade området, äfvensom all bolagets
rätt till vatten och fiske i Dalälfven utanför den mark, som genom ifrågavarade
byte tillfölle kronan, allt under villkor och förbehåll:

att kronan såsom ägare af det med D utmärkta området respekterande
den Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag enligt aftal nu tillkommande
rätt att använda viss del af sagda område;

att Söderfors bruks aktiebolag till nuvarande innehafvaren af länsmansbostället
Tensmyra n:o 1 under den tid, han innehade bostället, årligen
erlade värdet af ett lass hö enligt gällande markegångspris; samt

att sistnämnda bolag ensamt vidkändes lagfartskostnaderna jämte
öfriga med bytet förenade kostnader.

I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll
anfört följande:

»Enligt nådigt bref den 19 maj 1893 förordnade Kung]. Maj:t att,
innan beslut fattades rörande den framtida dispositionen af den i Ålfkarleby
socken och Örbyhus härad af Uppsala län belägna Ålfkarleby
kungsgård med tillhörande såg- och mjölkvarn samt lax- och nejonögonfiske,
utredning skulle genom sakkunniga män äga rum i fråga om
lämpligaste sättet för tillgodogörande af den vid kungsgården befintliga
vattenkraft samt den utsträckning, i hvilken kungsgården tillhörande
mark kunde behöfva tagas i anspråk för de industriella anläggningar,
där vattenkraften komme att tillgodogöras.

Jämlikt Kungl. Maj:ts i sammanhang med berörda nådiga beslut
åt dåvarande chefen för finansdepartementet lämnade bemyndigande
uppdrog bemälde chef den 9 mars 1894 åt majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren
C. P. W. Gagner att, efter undersökning på stället,
afgifva förslag i nyssberörda hänseenden.

Majoren Gagner afgaf därefter ett den 24 januari 1898 dagtecknadt,
af ritningar åtföljdt utlåtande och förslag i ämnet. För hufvuddragen
åt nämnda utlåtande och förslag äfvensom för de lokala förhållandena
å platsen anhåller jag att till en början få i korthet redogöra.

Dalälfven bildar omkring 300 meter ofvanför den punkt, där
landsvägen mellan Uppsala och Gäfle på Carl XIII:s bro öfvergår
älfven, de s. k. Ålfkarlebyfallen. Ålfven är här genom två öar, Flakön
och Laxön, delad i tre grenar. Den hufvudsakliga vattenmassan framgår
mellan östra stranden och Flakön; i de båda andra älfgrenarna
framrinner, åtminstone vid lågvatten, en jämförelsevis obetydlig vattenmängd.
Stränderna å ömse sidor om de egentliga fallen tillhöra Ålfkarleby
kungsgård.

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

7

Det af majoren Gagner uppgjorda förslaget afser att tillgodogöra
vattenkraften i den östligaste älfgrenen, hvars fallhöjd vid undersökningstillfället,
då lågvatten rådde, utgjorde 15 meter och där enligt af majoren
Gagner verkställda beräkningar skulle vid vanligt lågvatten framrinna
omkring 175 kubikmeter vatten i sekunden. Kraftstationen, som skulle förläggas
i den öster om fallet belägna viken, hvilken skulle afstängas oclilänspumpas,
är beräknad för tillgodogörande af 150 kubikmeter vatten i sekunden
med en fallhöjd af 14,5 meter, hvarigenom ett kraftbelopp af 20,000
effektiva hästkrafter skulle uttagas. Från kraftstationen skulle vattnet
afledas medelst en tunnel, som ledde ut i älfven strax norr om Carl
XIII:s bro. Fallförlusten i tunneln är antagen till 0,5 meter.

Enligt hvad majoren Gagner i sitt förberörda utlåtande meddelat,
erfordrades emellertid- för verkställande af de utaf honom föreslagna
anordningar för vattenkraftens uttagande byte af mark mellan kronan
och Ålfkarleö egendom. Med anledning häraf uppdrog dåvarande chefen
för finansdepartementet åt majoren Gagner att med ägaren af nämnda
egendom inleda förberedande underhandlingar angående åvägabringande
af sådant ägoutbyte. Resultatet af de förda underhandlingarna har
majoren Gagner sammanfattat i en den 4 februari 1898 upprättad
promemoria. Enligt denna skulle kronan af Älfkarleby kungsgårds mark
afstå ej mindre de s. k. Fiskehagarna, som å en af kommissionslandtmätaren
F. W. Mossberg år 1893 öfver alla ägorna till. kungsgården
upprättad karta betecknats med n:is 434—440, innehållande i areal tillhopa
9,3500 hektar, än äfven af det s. k. Fisketorpets ägor de å nämnda
karta med n:is 366—372 betecknade ägofigurer om tillhopa 2,04 13
hektar eller sålunda af kungsgårdens ägoområde sammanlagdt 11,3913
hektar. Såsom vederlag härför skulle kronan af Ålfkarleö bruk erhålla
dels af hemmanet V4 mantal Östanån n:o 9 ett ofvanför fallet beläget,
af majoren Gagner med bokstafven A betecknadt område, som skulle
innehålla i areal 1,6168 hektar, dels af bolaget tillhöriga lägenheten
Söderfors n:o 1, äfven kallad Pråmkarlsplatsen, ett område
mellan landsvägen och kronans ägogräns söder om Carl XIII:s bro,
hvilket område, af Gagner betecknadt med bokstafven B, innehölle
i areal 0,117 o hektar, dels ett af Gagner med bokstafven C betecknadt
område, innehållande i areal 0,38 6 0 hektar, och dels ett ai
Gagner med bokstafven D angifvet utmarksområde om 9,2915 hektar eller
sålunda tillhopa såsom vederlagsjord 11,3913 hektar, hvilken siffra emellertid
endast vore approximativ. I sammanhang härmed har Gagner meddelat,
att Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag ägde kontr ansenlig
rätt att för tiden till den 26 november 1914 mot viss årlig afgift

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

för kolning och upplag af sågaffall, men ej till byggnadsplats, begagna ett å
eu af förste landtmätaren Sjöholm år 1861 upprättad karta utmärkt område
om 4 tunnland af det med bokstafven D betecknade område, som skulle
i bytet ingå, men att nämnda bolag, då det sålunda upplåtna området
numera, sedan all sågning därstädes upphört, vore för bolaget utan
minsta värde, torde kunna utan svårighet förmås att afstå från berörda
nyttjanderätt.

Öfver det i nyssberörda promemoria framställda bytesförslag anbefalldes
domänstyrelsen att afgifva underdånigt utlåtande; och har
domänstyrelsen, med öfverlämnande af underdåniga yttranden af vederbörande
domänintendent och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet,
den 28 februari 1898 afgifvit sådant utlåtande. Domänintendenten har
upplyst, bland annat, att Fiskehagarna vore belägna på tre kilometers
afstånd från kufvudgården nära intill och nordväst om Ålfkarleö
järnvägsstation samt på alla sidor omgåfves af Ålfkarleö bruks ägor,
äfvensom att ifrågavarande område af Fisketorpet läge på två kilometers
afstånd från kufvudgården invid och väster om allmänna
landsvägen samt på tre sidor omgåfves af nämnda bruks ägor. Såväl
domänintendenten som Kungl. Maj:ts befallningshafvande hafva uttalat
sig för bifall till det föreslagna ägoutbytet. För egen del har domänstyrelsen
anfört att, då de till utbyte från kungsgården afsedda områdena
syntes kunna utan olägenhet för densammas framtida skötsel därifrån
utbrytas samt genom det föreslagna bytet kronans fördel syntes blifva
väl tillgodosedd, styrelsen icke hade något att erinra mot det ifrågasatta
bytet.

Härefter hafva, på uppdrag af Söderfors bruks aktiebolag såsom
ägare af Ålfkarleö egendom, C. J. Nilsson, Ludvig Broomé och C. J.
Bergström den 30 juni 1898 verkställt värdering af den bolaget tillhöriga
mark, som kunde komma att tagas i anspråk vid utförande af
majoren Gagners ofvanberörda förslag.

I det öfver denna värdering upprättade instrument anförde uppskattningsmännen,
bland annat, att ofvan omförmälda ägoutbyte icke
vore för bolaget antagligt, utan att, enligt uppskattningsmännens åsikt,
hvad som komme att för anläggningen tagas i anspråk borde åsättas
värde i penningar, hvarefter det finge bero på öfverenskommelse, till huru
stor del detta belopp kunde komma att ersättas med mark från kungsgården;
att, förutom det med A betecknade området, Söderfors bruks
aktiebolag ägde ett jämväl till \ mantal Östanån n:o 9 hörande område af
omkring 17 kappland eller 0,2623 hektar närmast norr därom, hvilket
mot årlig afgift till bolaget innehades af kungsgårdens arrendator; att till

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

9

de med B och C utmärkta områdena hörde vattenrätt utmed stranden och
att det därstädes framflytande vattnets fallhöjd, som inberäknats vid Alfkarlebyfallens
tillgodogörande enligt majoren Gagners förslag, utgjorde
0,5 å 0,7 meter; att vid den föreslagna tunnelmynningen funnes ett nejonögonfiske,
som ägdes af bolaget; samt att sammanlagda värdet af de utaf
Gagner till utbyte mot viss kronans mark föreslagna områdena jämte förenämnda
område om 0,2623 hektar, vattenrätt och nejonögonfiske beräknats
till 30,257 kronor 55 öre, hvilket belopp enligt uppskattningsmännens
åsikt borde förhöjas med 50 procent till i rundt tal 45,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i den 25 november 1899
afgifvet utlåtande yttrat sig öfver majoren Gagners förslag till kraftuttagning
vid Ålfkarleby och därvid anfört, bland annat, att anläggningen
för vattenkraftens utnyttjande visserligen kunde ordnas på sådant sätt,
att annan tillhörig mark icke behöfde förvärfvas, antingen på den härför
lämpligaste östra stranden eller ock å älfvens västra sida. Då emellertid
anläggningens utförande å östra stranden under sådan förutsättning
medförde förlust af någon del af fallhöjden samt kraftstationens förläggning
på västra stranden skulle väsentligt fördyra densamma, har
styrelsen förklarat sig anse det af majoren Gagner föreslagna ägoutbytet
synnerligen önskvärd!.

Därefter har vattenfallskommittén, som fått emottaga samtliga
ärendet rörande handlingar, den 31 december 1900 afgifvit underdånigt
yttrande. För vattenkraftens tillgodogörande har af nämnda kommitté
uppgjorts tre särskilda, med alternativ I, II och III betecknade förslag.
Alternativ I skiljer sig från majoren Gagners förslag hufvudsakligen
härutinnan, att kraftstationen förlagts på land i stället för i viken öster om
fallet; enligt alternativ II skulle anordnas öppen kanal från nämnda vik med
förläggning af kraftstationen nedanför Carl XIII:s bro å Söderfors bruks
aktiebolag tillhörig mark, och i alternativ III ingår jämväl en anordning
med öppen kanal, men med kraftstationens förläggning ofvanför sagda
bro å kronan tillhörig mark. Kommittén har för sin del förordat en
anläggning i enlighet med alternativ II. Då emellertid för utförande
af såväl sistnämnda alternativ som alternativ I vore nödvändigt att af
Söderfors bruks aktiebolag förvärfva vissa för anläggningarna behöfliga
jordområden, inledde kommittén förnjmde underhandlingar med bolaget
om dylikt markförvärf. Därvid visade sig, att bolaget ej ville biträda
det af majoren Gagner upprättade preliminära förslaget till ägoutbyte, men
att bolaget förklarat sig villigt att till staten försälja hela den å fallets
östra strand invid och nedanför Carl XIII:s bro belägna lägenheten
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 66 Höft. 2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

Söderfors n:o 1 eller Pråmkarlsplatsen, år 1861 uppmätt till 41 tunnland
1,5 kappland, äfvensom ofvanberörda, till 1- mantal Ostanån n:o 9
korande, ofvanför fallet belägna område om 17 kappland, allt med
växande skog och vattenrätt, mot eu köpeskilling af 115,000 kronor.

Sedermera har emellertid uti en till Kungl. Maj:t den 5 juli 1904 inkommen
skrift styrelsen för Söderfors bruks aktiebolag — med förmälan,
bland annat, att bolaget vore för tillgodogörande af bolaget tillhörig
vattenkraft uti den i Dalälfven omkring 3 kilometer ofvanför Ålfkarleby
bruk belägna s. k. Lanforsen i behof af två till länsmansbostället Tensmyra
n:o 1 hörande, i Dalälfven nära vid nämnda bruk belägna mindre
holmar, benämnda Länsmansholmarna — erbjudit Kungl. Maj:t och kronan
att träffa förening om utbyte af de i majoren Gagners förberörda promemoria
med B och C betecknade områden om sammanlagdt 0,4 8 30 hektar
mot nämnda holmar. Det utanför bolagets omförmälda mark belägna
nejonögonfisket afsågs icke att ingå i bytet. Bolaget har därjämte förklarat
sig villigt medgifva nuvarande innehafvaren af förenämnda
länsmansboställe rätt att under sin återstående tjänstetid antingen låta
å närbelägen, bolaget tillhörig mark årligen verkställa ängsslåtter till
en myckenhet af ett lass hö, som skulle motsvara holmarnas nuvarande
höafkastning, eller ock af bolaget årligen uppbära såsom ersättning för
mistad skörd från holmarna lösen efter markegångspris för ett lass hö.

Vid bolagets ifrågavarande skrifvelse har fogats, bland andra
handlingar, ett af Ludvig Broomé och C. J. Bergström upprättadt instrument,
utvisande, att Länsmansholmarna, som innehölle en areal af
27 kappland eller 0,4 2 hektar, tidtals öfversvämmades af vatten samt
att med hänsyn till den ringa höjdskillnaden mellan holmarna någon
uttagning af vattenkraft ej kunde vid dem äga rum; att värdet af
sagda holmar inskränkte sig därtill, att å holmarna kunde årligen
skördas ett lass hö, motsvarande efter en beräkning af 40 lispund
på lasset och 50 öre lispundet 20 kronor för år eller kapitaliseradt
efter 4 procent ett värde af 500 kronor; samt att värdet af de med
B och C utmärkta områdena med tillhörande vattenkraft uppskattats till
4,183 kronor. De sålunda lämnade uppgifterna rörande ifrågavarande
holmars storlek och afkastningsförmåga bestyrkas af ett handlingarna i
ärendet bilagdt protokoll öfver en utaf vederbörande länsman den 5
mars 1905 förrättad undersökning rörande holmarna.

Öfver bolagets nyssberörda framställning har kammarkollegium
låtit höra innehafvaren af länsmansbostället Tensmyra länsmannen C.
Björkling, hvilken därvid förklarat sig ej hafva något att erinra mot
bifall till bolagets förevarande framställning, äfvensom infordrat under -

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

11

dåniga yttranden af kronofogden i orten och Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
hvilka jämväl tillstyrkt framställningen i fråga. Sedan
därjämte landtmäteristyrelsen inkommit med utredning i ärendet och
därvid upplyst, bland annat, att de ifrågasatta jordbytena ej vore
hänförliga till sådana ägoutbyten, som afsåges i 7 kap. skiftesstadgan,
och alltså icke kunde vinna fastställelse af ägodelningsrätt, har kammaradvokatfiskalsämbetet,
å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, afgifvit
yttrande och därvid, bland annat, hemställt att, för den händelse ett
utbyte af områdena i fråga skulle anses böra åvägabringas, bytet likväl
ej måtte komma till stånd, med mindre bolaget såsom ytterligare vederlag
åt kronan afstode all bolaget nu tillkommande fiskerätt vid de med
B och C betecknade områdena.

På gifven anledning har därefter Söderfors bruks aktiebolag uti eu
den 1 augusti 1905 dagtecknad skrift förklarat, att bolaget vore villigt
att, på sätt advokatfiskalsämbetet hemställt, såsom ytterligare vederlagtill
kronan afstå afl bolaget då tillkommande fiskerätt vid ifrågavarande
områden. Sedan kollegium i skrifvelse den 10 oktober 1905 från
bolaget infordrat bestämd förklaring, huruvida bolaget vore villigt
ingå på det af majoren Gagner uti berörda promemoria förordade
byte, under förutsättning att jämväl omförmälda under länsmansbostället
Tensmyra lydande två holmar finge i bytet ingå, har styrelsen för Söderfors
bruks aktiebolag uti särskild till kollegium ställd skrift af den 7
december 1905 förklarat bolaget vara villigt att ingå på det i majoren
Gagners nämnda promemoria angifna markutbyte, mot det att kronan
såsom ytterligare vederlag till bolaget afstode Länsmansholmarna. Då
af det i majoren Gagners promemoria upptagna, med bokstafven D
betecknade område 4 tunnland vore genom kontrakt under viss tid upplåtna
på arrende till Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, har Söderfors
bruks aktiebolag förbehållit sig att, i händelse det föreslagna markutbytet
komme till stånd, få på Kungl. Maj:t och kronan öfverlåta
arrendekontraktet.

För egen del har kammarkollegium i underdånigt utlåtande den
27 december 1905 meddelat, dels att de fastigheter, som af bytet i dess
vidsträcktare omfattning direkt berördes, i jordeboken för Ålfkarleby
socken och Örbyhus härad af Uppsala län upptoges, de Kungl. Maj:t
och kronan tillhöriga fastigheterna bland kronoegendomar under allmän
disposition såsom Ålfkarleby n:o 1 om 3/i mantal och Tensmyra n:o 1
om 1 mantal, samt bolagets egendomar såsom Östanån n:o 9 om 1/i
mantal skatte och Söderfors n:o 1, en skattelägenhet, dels ock att,
enligt hvad kollegium inhämtat, domänstyrelsen i skrifvelse den 15

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

september nästlidna år anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
nämnda län att med kungsgårdens nuvarande arrendator eller, om öfverenskommelse
med arrendatorn ej kunde träffas, med annan person sluta
aftal om skötsel och vård af kungsgården under en tid af ett år från
den 14 mars 1906 på de i nu gällande, den 20 mars 1905 utfärdade
arrendekontrakt stadgade villkor, med de ändringar, som kunde påkallas
af de utaf Kungl. Maj:t uti nådigt bref den 25 maj 1905 föreskrifna
undantag och förbehåll; och har kollegium i underdånighet anfört, att
kollegium på grund af förekomna omständigheter funne sig böra hemställa,
det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärd i syfte, att öfverenskommelse
mellan Kungl. Magt och kronan, å ena, samt Söderfors bruks
aktiebolag, å andra sidan, finge träffas på de af bolaget slutligen erbjudna
villkor.

Därefter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, till följd af nådig
remiss, afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet af den 27 sistlidna
februari och därvid förmält sig anse det ifrågasatta ägoutbytet för staten
eftersträfvansvärdt och förmånligt äfven under förutsättning att bolagets
villkor om afstående som ytterligare vederlag af Länsmansholmarna
antoges. Dessa holmar kunde enligt styrelsens åsikt icke anses hafva
större värde för staten än som motsvarade värdet af årliga afkastningen
af ett lass hö, då på grund af frånvaron af fall utmed holmarna någon
vattenkraft ej kunde af staten vid dem uttagas.

Ehuru frågan om lämpligaste sättet att tillgodogöra den staten
tillhöriga vattenkraften i Ålfkarlebyfallen ännu icke föreligger i sådant
skick, att jag kan underställa densamma Kungl. Maj:ts pröfning, anser
jag mig likväl nu böra till Kungl. Maj:ts bepröfvande hänskjuta spörsmålet
om förvärfvande af i närheten af fallen belägen mark. Af hvad
i ärendet förekommit framgår nämligen, att för ett rationellt utnyttjande
af vattenkraften vore fördelaktigt, att staten förvärfvar äganderätten
till de Söderfors bruks aktiebolag tillhöriga områden, som bolaget nu
förklarat sig villigt afstå. Den kronans mark, som föreslagits skola gå
i utbyte mot nämnda områden, är, enligt hvad i ärendet hörda myndigheter
upplyst, hvarken med hänsyn till beskaffenhet eller läge för
staten af större värde, medan det däremot för bolaget är af stort intresse
att förvärfva denna mark. Fiskehagarna och ifrågakomna del af
Fisketorpet äro nästan helt och hållet omslutna af bolaget tillhöriga
ägor, och hvad Länsmansholmarna beträffar, äro de behöfliga för tillgodogörande
af bolagets vattenkraft vid Lanforsen.

Från bolagets sida har ifrågasatts rätt till vatten utanför de med
B och C betecknade områdena, och torde därför i bytesaftalet böra ingå

Statsutskottets Utlåtande N:o 111.

13

bestämmelse därom, att bolaget afstår från eventuell dylik rätt utmed
den mark, som genom bytet tillfaller kronan.

Då de områden, som genom det af mig nu ifrågaställda bytet
skulle tillfalla staten, icke blifvit utmärkta på marken eller inlagda å
karta, måste, innan aftal med bolaget kan träffas, en uppmätning af
landtmätare verkställas. Emellertid synes mig dessförinnan Riksdagens
medgifvande böra inhämtas.»

Statsutskottet, som fått detta ärende för förberedande behandling
till sig remitteradt, hemställer,

att Kungl. Mapts ifrågavarande proposition må
vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 30 april 1906.

På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.