Statsutskottets Utlåtande N:o 102.
i
$:0 102»
Ank, till Riksd. kansli den 27 april 1906, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.is proposition angående
försäljning af förra militiebostället Hesslö n:is 1, 2, 3
och 4 i Västmanlands lån.
(I. A.)
I en till Riksdagen atlåten, till statsutskottets förberedande behandling
öfverlämnad proposition (n:o 82) af den 9 sistlidne mars har Kungl.
Maj it, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfyer
jordbruksärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva,
dels att förra militiebostället 4 mantal Hesslö n:is 1, 2, 3 och 4
i Badelunda socken och Siende härad af Yästmanlands län måtte till
staden Yästerås försäljas mot köpeskilling, hvilken på stadens bekostnad
skulle bestämmas i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof vore föreskrifven i kungl. förordningen den
14 april 1866, och mot öfvertagande af de kronans skyldigheter mot
egendomens arrendator R. Stephani, hvilka grundade sig på med Stephani
den 23 augusti 1901 om egendomen afslutadt arrendekontrakt, samt
under villkor i öfrigt:
att äganderätten till egendomen af staden skulle öfvertagas den
närmast efter köpeskillingens bestämmande inträffande fardag, å hvilken
dag köpeskillingen senast skulle i länets ränteri inbetalas;
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 4 Sami. 1 Afd. 61 Höft. (N:o 102.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 102.
att de till egendomen hörande hemman efter köpebrefvets utfärdande
i jordeboken skulle upptagas under titel allmänt frälse och svara
för de utskylder och onera, som hemman af dylik natur författningsenligt
nu eller framdeles åligga; samt
att staden ensam vidkändes lagfartskostnaden och öfriga med köpet
förenade utgifter;
dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflöte,
måtte, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar,
användas till inköp för kronans räkning af skogbärande eller
till skogsodling tjänlig mark.
I detta ärende har departementschefen till ofvanberörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
I eu till Kungl. Maj:t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Västmanlands län med underdånig skrifvelse den 7 februari 1905 jämte
underdånigt yttrande af magistraten i Västerås insänd skrift hafva stadsfullmäktige
i nämnda stad — med förmälan att stadsfullmäktige vid
sammanträde den 19 december 1904 beslutat att anlägga ny vattenledning
för staden i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af sakkunniga
uppgjorda förslag samt efter de närmare bestämmelser, som
framdeles kunde komma att beslutas — vidare anfört, att då, på sätt
sakkunniga i afgifvet utlåtande påvisat, vatten till ledningen icke lämpligen
kunde erhållas annorledes än genom inpumpning af grundvatten
från den så kallade Badelundaåsen å ägorna till det för statsverkets
räkning utarrenderade förra militieb o stället 4 mantal Hesslö n:is 1, 2, 3
och 4 Badelunda socken och Siende härad af Västmanlands län, det vore
af yttersta vikt för staden att förvärfva sig rätt till förfogande öfver
vattentillgången inom nämnda ås; att för tillgodogörande af denna
vattentillgång erfordrades, såsom af de sakkunnigas utlåtande inhämtades,
att staden komme i besittning af en afsevärd del af Hesslö eller
ej mindre än mellan 18 och 19 hektar, sträckande sig från Mälaren i
söder till eu längd af 1,200 meter med en bredd af 10 meter å de
första 300 längdmeterna och därefter med eu bredd af 200 meter; att
emellertid inrymmandet åt staden af ett så stort område midt i egendomen
skulle för denna medföra stora olägenheter och för staden ett
fördyrande af den för vattenverket erforderliga mark utöfver dess verk
liga
värde; samt att med hänsyn härtill och till förekommande för
framtiden af anläggningar, som kunde förorena Mälarens vatten och
marken däromkring, det vore för staden af synnerlig vikt att förvärfva
Statsutskottets Utlåtande N:o 102.
3
hela egendomen Hesslö med strand och vatten; och hafva stadsfullmäktige
på grund häraf i underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t ville
medgifva staden att till pris, som bestämdes på samma sätt som i fråga
om jord, hvilken afstodes för allmänt behof, samt mot öfvertagande af
de skyldigheter, kronan hade gentemot nuvarande arrendatorn af
egendomen, få inköpa denna i sin helhet eller, för den händelse hinder
därför skulle möta, att till pris, som på förut nämndt sätt bestämdes,
få förvärfva den del af egendomen, som, enligt hvad förut nämnts, vore
för vattenverket oundgängligen nödig; varande vid ansökningen fogadt,
jämte andra handlingar, ett tryckt exemplar af »stadsfullmäktiges i
Västerås handlingar» den 12 december 1904 XII, däri finnes intaget
(sid. 158) från arrendatorn af Ilesslö Eob. Stephani till stadens drätselkammare
aflämnadt erbjudande att för sin återstående arrendetid till
staden på vissa vilkor afstå den mark, som staden för anläggning af ett
vattenuppfordringsverk vid Hesslö behöfde.
I sitt öfver den underdåniga ansökningen afgifna yttrande har
magistraten tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
Efter nådig remiss har domänstyrelsen den 26 april 1905 i ärendet
afgifvit underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat underdåniga
yttranden i ärendet af ofvan bemälde Stephani, vederbörande domänintendent
och Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, af hvilka
Stephani förklarat, att han för sin del icke ville understödja framställningen
om inköp af hela egendomen.
Domänintendenten har i sitt yttrande meddelat, att Hesslö gård
vore belägen 8 kilometer från Västerås; att egendomen innehölle 184,63
hektar odlad jord, 56,24 hektar tomter, trädgård, betesmark med mera
samt 30,62 hektar utmark, däraf 25,50 hektar skogbeväxt, således en
sammanlagd areal af 271,49 hektar; att årliga virkesafkastningen från
den skogbärande marken uppskattats till 25,48 kubikmeter, att egendomen,
som vore bevillningstaxerad till 85,000 kronor, vore från den
14 mars 1903 utarrenderad på 20 år mot ett årligt arrende af 4,000
kronor, hvarjämte arrendatorn ålåge byggnadsskyldighet efter 400 kronor
för år; att af kronans byggnader å egendomen, hvilka hade ett
brandförsäkringsvärde af 38,000 kronor, boningshuset vore i godt skick,
men alla de öfriga dels otillräckliga, dels otidsenliga samt mer eller
mindre förfallna; att arrendatorn ägde en del byggnader å egendomen
med ett brandförsäkringsvärde af 10,000 kronor, hvilka vore för gårdens
behof erforderliga och därför borde af kronan lösas, sedan de
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 102.
blifvit af arrendator!! försatta i laggift skick; att vid senast hållna afoch
tillträdessyn å egendomen förslag väckts om uppförande af ny
ladugård och ny arbetarbostad för eu beräknad kostnad af 26,225
kronor, hvaraf, efter frånräknande af den enligt arrendekontraktet fastställda
byggnadssumman 8,000 kronor, skulle på kronan falla ett belopp
af 18,225 kronor; att då arrendatorn vid synen förklarat sig
urståndsatt att uppföra dessa byggnader, frågan härom fått, enligt synemännens
beslut, för tillfället förfalla; samt att med all sannolikhet
kunde antagas, att före arrendeperiodens slut ytterligare erforderlig nybyggnad
och större reparationer skulle komma att bereda kronan eu
utgift af omkring 15,000 kronor, i hvilket fall byggnadskostnaden
under arrendeperioden skulle uppgå till 43,225 kronor eller en summa,
som närmade sig sammanlagda beloppet af 11 års arrendeafgifter; hvarjemte
domänintendenten beträffande frågan, om staden borde få till sig
lösa hela egendomen eller endast den del däraf, som behöfdes för erhållande
af tillräckligt och godt vatten, förklarat sig anse att, då Hesslö
gård vore så ofullständigt och dåligt bebyggd, att det erfordrades beräkningsbara
kostnader af 43,225 kronor för att försätta byggnaderna
därstädes i fullgod! stånd, samt då egendomen saknade nämnvärd skogstillgång
och framtida utvecklingsmöjligheter annorledes än med rent
jordbruk, talande skäl förefunnes för egendomens öfverlåtande på staden;
och har domänintendenten i följd häraf tillstyrkt, att staden finge tillösa
sig hela egendomen Hesslö.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i hufvudsak anfört följande:
l)å egendomens arrendator förklarat sig icke vara i stånd att ikläda
sig nybyggnadsskyldighet utöfver den, som enligt arrendekontraktet ålåge
honom, och således verkställandet af mera omfattande nybyggnadsarbeten,
huru angelägna de än vore, icke syntes kunna bringas till verkställighet,
såsom eljest vore vanligt, genom arrendatorn mot åtnjutande af
arrendeafdrag, utan kronan skulle nödgas omedelbart påtaga sig kostnaden
för arbetenas utförande, utan utsikt att under arrendetiden erhålla
godtgörelse för densamma, syntes detta förhållande, från statens
synpunkt sedt, innebära ett viktigt skäl för att medgifva den disposition
af egendomen, som nu ifrågasattes. Därvid syntes jämväl böra beaktas,
att egendomens skogstillgång vore af ringa betydenhet, att egendomen
med sitt jämförelsevis aflägsna läge från järnväg och hamnplats näppeligen
kunde antagas för framtiden komma att bereda kronan annan afkastning
än som kärflöte af dess jordbruk samt att således icke någon
Statsutskottets Utlåtande N;o 102.
5
omständighet af finansiell art syntes föreligga, som betingade egendomens
bibehållande i kronans ägo, helst som genom det ifrågasatta förfarandet
vid egendomens öfverlåtande till staden alla garantier för en allsidig
och tillförlitlig uppskattning af egendomens värde förefunnes. Med stöd
häraf och då det vore otvifvelaktigt, att för Västerås stad förvärfvandet
af egendomen i sin helhet för nu ifrågavarande ändamål vore en angelägenhet
af stor framtida betydelse, ansåge Ivungl. Maj:ts befallningshafvande
den af staden i sådant syfte gjorda framställningen vara
synnerligen förtjänt af afseende, äfven om, under förutsättning af bifall
till stadens anhållan att få inköpa det för anläggningen i första hand
erforderliga området, det funnes lämpligt, att med öfverlåtelse af återstående
delen af egendomen skulle anstå, till dess närmare aftal mellan
staden och egendomens arrendator hunnit träffas eller till utgången af
nuvarande arrendeperiod.
För egen del har domänstyrelsen •— med tillkännagifvande att
vid den af- och tillträdessyn, som å egendomen förrättades före början
af den sistförflutna arrendeperioden, hvilken omfattade, liksom den nu
löpande, 20 år, afträdaren tillerkänts ersättning för 15 års öfverbyggnad
af tillträdaren, som berättigats att afräkna samma antal år å den
nybyggnadsskyldighet honom ålåge för hans besittningstid, i följd hvaraf
det antal byggnadsår, den tillträdande arrendatorn hade att under
nämnda tid genom nybyggnad å egendomen redovisa, kommit att utgöra
allenast 5, samt att arrendatorn Stephani vid den med anledning
af den senaste utarrenderingen af egendomen därå hållna af- och tillträdessyn
af synemännen förklarats hafva fullgjort sin nybyggnadsskyldighet
för hela arrendeperioden — förordat, att Hesslö egendom i
sin helhet försåldes till Västerås stad på de villkor, som i den underdåniga
ansökningen föreslagits.»
Då den i ärendet förebragta utredningen icke lämnar tillräcklig
ledning för bedömande, huruvida icke ifrågavarande kronoegendom möjligen
skulle till större eller mindre del behöfva till främjande af annat
allmänt ändamål disponeras, anser sig utskottet för närvarande icke böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, helst ett uppskof
med frågans afgörande icke lärer förhindra anläggandet af ofvannämnda
vattenledning, då, enligt hvad handlingarna i ärendet utvisa, egendomens
arrendator genom en den 7 december 1904 utfärdad förbindelse
åtagit sig att på vissa villkor under återstående arrendetiden, eller
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 4 Sand. 1 Åfd. 61 Haft. 2
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 102.
intill den 14 mars 1923, till staden afstå den mark, som staden för
anläggning vid Hesslö af ett vattenuppfordringsverk behöfver. Utskottet
hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition icke
må af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 27 april 1906.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservation
af herrar II. P. P. Tamm, friherre J. T. Gripenstedt, E. Fränekel, A. G.
L. Billing och C. J. G. Swartz.
Det skulle här antecknas, att herr D. Persson icke deltagit i förestående
ärendes behandling inom utskottet.
Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1906.