Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Siksd. kansli den 5 mars 1906, kl. 2 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring af tryckfrihetsförordningen i syfte att förbjuda
offentliggörande af de belopp, hvartill skattskyldiges inkomster
enligt inkomstskatteförordningen föreslagits eller
bestämts.
Med anledning af den obligatoriska själfdeklarationens införande i
vår skattelagstiftning och för att tillgodose de skattskyldiges berättigade
kraf på hemlighållande af deras till beskattningsmyndigheterna lämnade
uppgifter rörande deras ekonomiska förhållanden infördes år 1908 i § 2
4:o tryckfrihetsförordningen bestämmelse därom, att uppgifter, som skattskyldige
till ledning för egen taxering aflämna till beskattningsmyndigheter,
ej må utlämnas till andra än dem, som enligt skatteförfattningarna äga
taga del af samma uppgifter, äfvensom att den häremot bryter, så ock den,
som i tryck offentliggör dylik uppgift, hvilken obehörigen utlämnats, är
förfallen till böter. ''
Uti en inom Första Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, n:o 2, har herr H. Cavalli hemställt, att Riksdagen ville såsom trälande
till vidare grundlagsenlig behandling antaga ett tillägg till § 2 mom. 4 i
gällande tryckfrihetsförordning, hvarigenom förbud meddelas att i tryck
offentliggöra belopp, hvartill skattskyldiges inkomster enligt inkomstskatteförordningen
blifvit af beskattningsmyndighet föreslagna eller bestämda,
samt att i tryckfrihetsförordningen måtte stadgas straff för öfverträdelse
af ett sådant förbud.
Bill. till Riksd. Prof. 1906. 3 Sami. 3 Höft. (N:o 3).
1
2
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
Utskottets
yttrande.
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Vid införande af den, utaf 1902 års Riksdag för första gången beslutade,
direkta skatt, som benämnes inkomstskatt, förbisågs icke, att i
sammanhang därmed sådana stadganden måste meddelas, att de af de
skattskyldige till beskattningsmyndigheterna aflämnade uppgifterna om
deras inkomster — de s. k. själfdeklarationerna — icke skulle kunna
missbrukas. I detta afseende föreskrefs i inkomstskatteförordningen, bland
annat, att deklarationerna skulle inskränkas till ett summariskt angifvande
af inkomsten, och att granskningen af deklarationerna skulle verkställas af
allenast ordföranden och en ledamot i taxeringsmyndigheten, beträffande
taxerings- och pröfningsnämnderna i närvaro af kronoombud. I anslutning
härtill antog Riksdagen jämväl år 1902 såsom hvilande till vidare grundlagsenlig
behandling ett af Kungl. Maj:t framställdt förslag om förbud
att till obehörig person utlämna och i tryck offentliggöra omförmälda
deklarationer, och blef detta förslag af Riksdagen godkändt äfven år 1903.
Häraf påkallad ändring i tryckfrihetsförordningen är promulgerad den 16
mars 1903.
Om än således förbud finnes att i tryck offentliggöra de skattskyldiges
själfdeklarationer, sä finnes intet förbud att publicera de inkomstsiffror,
till hvilka beskattningsmyndigheterna hvar efter annan föreslå eller bestämma
de skattskyldiges inkomster enligt inkomstskatteförordningen. Vid
antagande af ofvan omförmälda bestämmelser hade lagstiftaren befogad
anledning antaga, att ett publicerande i tryck af dessa siffror icke skulle
förekomma, men erfarenheten har ådagalagt, att de offentliggöras icke blott
i en del tidningar, utan ock att dessa siffror sammanföras till böcker, som
offentligen utbjudas till salu.
Mera torde icke behöfvas än att påpeka detta förhållande för att enhvar
skall inse olämpligheten af detsamma samt att en lagstiftning kräfves,
som förhindrar allt publicerande i tryck af ifrågavarande inkomstbelopp.»
Utskottet underskattar ingalunda betydelsen af motionärens ifrågavarande
förslag. Frånsedt den omständigheten, att detsamma skulle
kunna sägas utgöra eu utveckling af ofvan omförmälda, år 1903 i
tryckfrihetsförordningen införda bestämmelse, torde nämligen åtskilliga
skäl kunna anföras, som tala för att den sekretess, hvarmed själfva
deklarationsuppgifterna omgärdats, utsträckes att jämväl omfatta de resultat,
hvartill vederbörande beskattningsmyndigheter kommit med afseende å de
skattskyldiges inkomstbelopp. Särskildt af handelns och industriens målsmän
har behofvet af ett dylikt skydd med styrka framhållits. Då utskottet
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
3
emellertid icke funnit sig kunna tillstyrka det af motionären nu väckta
förslaget, vill utskottet i korthet redogöra för de skäl, som därvid varit
för utskottet bestämmande.
Hvad först beträffar själfva nödvändigheten och nyttan af att i
tryckfrihetsförordningen införa en bestämmelse af det innehåll motionären
föreslagit, synes det utskottet vara tvifvelaktigt, huruvida en dylik bestämmelse,
som i hvarje fall innebär ett undantag från den i tryckfrihetsförordningen
uppställda grundsatsen, att allmänna ärenden rörande handlingar,
protokoll och beslut må af enhvar i tryck utgifvas, kan anses vara
ur allmän synpunkt påkallad. Utskottet vill visserligen icke bestrida, att
ett offentliggörande af inkomsttaxeringens resultat på det sätt, som nu
äger rum, i vissa fall kan medföra olägenheter. Men då det icke blifvit påvisadt,
att dessa olägenheter äro af någon större omfattning och ett offentliggörande
af de utaf beskattningsmyndigheterna föreslagna eller bestämda
inkomstbeloppen i viss mån kan sägas utgöra en garanti för att vederbörande
deklarationsuppgifter varda med erforderlig noggrannhet affattade,
har utskottet icke funnit sig öfvertygadt om att ett grundlagsstadgande
af ifrågavarande art är ur allmän synpunkt nödigt.
Äfven om behofvet af en lagstiftning, som förhindrade offentliggörandet
af inkomsttaxeringens resultat, vore ådagalagdt, möta dock enligt
utskottets förmenande stora svårigheter att åt ett stadgande af
dylik innebörd gifva sådan affattning och därtill knyta sådana straffpåföljder,
att detsamma blefve fullt effektivt. Väl skulle ett dylikt stadgande
försvåra det nu förekommande publicerandet af inkomstbeloppen i tidningar
och särskilda böcker, men ingalunda utgöra något hinder för att samma belopp
på annat sätt komme till allmänhetens kännedom. Enligt förordningen
om inkomstskatt skola nämligen de af beskattningsmyndigheterna föreslagna
eller bestämda inkomstsiffrorna upptagas i särskilda kolumner af taxeringslängderna.
Då dessa längder jämlikt bevillningsförordningens föreskrifter
skola hållas för de skattskyldige tillgängliga, står det sålunda allmänheten
öppet att ur dem inhämta alla önskade upplysningar angående den
verkställda inkomsttaxeringen. Otvifvelaktigt skulle det vara förenadt
med särskild! störa svårigheter att meddela förbud mot offentliggörandet
i tryck af uppgifter, som på detta sätt finnas intagna i för allmänheten
tillgängliga längder. Det åsyftade målet skulle endast kunna
vinnas, för såvidt samtidigt stadgades, antingen att jämväl bevillningstaxeringen
skulle undandragas offentligheten, eller ock att särskilda längder
skulle föras öfver inkomsttaxeringen. Då emellertid det förra icke
låter sig göra på grund af det samband, som är rådande mellan bevillningstaxeringen
samt den kommunala rösträtten och beskattningen, och det
4
Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.
senare skulle kräfva åtskilliga ändringar i skattelagstiftningen äfvensom
medföra afsevärda olägenheter, har utskottet, jämväl med hänsyn till de
praktiska svårigheter, som äro förenade med genomförandet af motionärens
ifrågavarande förslag, icke ansett sig kunna tillstyrka detsamma.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 mars 1906.
På utskottets vägnar:
HUGO BLOMBERG.
Reservationer:
af herrar Östberg, Berg, Carl Nyström, Sandwall och Carlberg, som
ansett, att motionen bör bifallas, och att i öfverensstämmelse därmed bör i
§ 2 mom. 4 af tryckfrihetsförordningen införas ett nytt moment af följande
lydelse:
»Att uppgift å belopp, hvartill skattskyldigs inkomst blifvit af beskattningsmyndighet
enligt förordning om inkomstskatt föreslagen eller
bestämd, äfvensom å det skattebelopp, som på grund däraf blifvit skattskyldig
påfördt, icke må i tryck offentliggöras. Den häremot bryter, böte
femtio riksdaler och skriften konfiskeras.»
af herr Berlin.
Herrar af Ekenstam och Sjöholm hafva begärt få här antecknadt,
att de icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.
Stockholm 1906. Kung!. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.