Bankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ånk. till Biksd. kansli den 13 februari 1906, kl. 2,30 e. m.

Memorial om verkställd granskning af riksbankens styrelse och
förvaltning.

Bankoutskottet, som enligt § 4 i den för utskottet gällande instruktion
har att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma
styrd och förvaltad blifvit, samt därvid bör med synnerlig uppmärksamhet
följa de fullmäktiges åtgärder, som afse metalliska kassans
upprätthållande samt myntväxlingens fortgång och bestånd, har numera
fullgjort detta uppdrag och får öfver den verkställda granskningen afgifva
berättelse.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del af dels fullmäktiges
i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från
och med den 15 januari 1905, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit för
deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad, och till
början af innevarande års riksdag, dels de af vederbörande revisorer afgifna
berättelser om verkställd granskning af riksbankens såväl hufvudkontors
som samtliga afdelniugskontors i orterna förvaltning under år
1904 — dock med undantag af kontoret i Sundsvall, som börjat sin
verksamhet först under juli månad 1905 — dels ock fullmäktiges med utskottets
memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlämnade berättelse angående
riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1905 äfvensom de utaf
styrelserna för riksbankens kontor i afseende på dessa kontors förvaltning
under samma år lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och
utlåningsrörelsen äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvudoch
afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för
en närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga
sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, hvilka afgifvits
af Riksdagens revisorer och riksbankens fullmäktige liksom i utskottets
förut till Riksdagen aflåtua memorial n:o 1.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 6 Sami. 1 Afd. 2 Häft. (N:o 2.)

2

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

k sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1905 liar riksbanken
erhållit en vinst af 6,206,260 kronor 39 öre, nämligen:

A riksban-

A afbetal

kens egna

ningslåne-

Summa.

kapital.

fonden.

Kronor.

öre

Kronor.

öre

Kronor.

öre.

Vid hufvudkontoret.................................

2,556,04£

74

107,165

17

11

kontoret

i Göteborg.....................

424,12c

65

98,558

79

1

11

11

i Malmö...........................

409,022

37

23,074

40

11

11

i Falun ...........................

65.492

12

10,857

18

1 I

V

11

i Gäfle ...........................

183,006

36

6,124

11

11

11

i Halmstad....................

37,740

19

13,422

28

11

11

i Härnösand ..................

409,447

37

17,150

79

i

??

11

i Jönköping ..................

104,252

85

26,484

57

i

ii

11

i Kalmar ........................

32,261

12

11,304

34

ii

11

i Karlskrona..................

66,208

49

16,520

33

ii

>?

i Karlstad .....................

187,393

88

13,462

46

ii

11

i Kristianstad ...............

108,749

Öl

6,648

82

ii

11

i Linköping ..................

137,791

32

37,753

66

ii

11

i Luleå ...........................

142,895

97

34,705

07

ii

11

i Mariestad.............,......

26,762

97

11,427

37

ii

11

i Nyköping.....................

9,194

85

7,808

46

ii

11

i Sundsvall.....................

122,857

94

2,583

23

ii

11

i Umeå ...........................

63,669

15

20,119

91

ii

11

i Uppsala........................

56,899

57

19,490

13

ii

11

i Visby ..........................

49,173

19

26,212

80

ii

11

i Vänersborg ...............

- -

—

7,672

08

ii

11

i Västerås .....................

8,662

41

2,971

98

ii

11

i Växjö ...........................

- -

—

10,703

41

ii

11

i Örebro ........................

310,970

51

16,346

32

ii

11

i Östersund ..................

140,274

65

16,428

80

hvarifrån afgår uppkommen förlust:

5,652,898

18

564,996

46

5,217,894

64

vid kontoret i

Väners-

borg...... kr. 40: 15

11

» 1

Växjö ... „ 11,594: 10

11,634

25

hvadan alltså

återstår vinst ...............

5,641,263

93

564,996

46|

5,206,260

39

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

3

I den till utskottet hänvisade af Riksdagens revisorer den 30
november 1905 afgifna berättelse hafva revisorerna uti § 53 med anledning
af minskning af afdelningskontorets i Växjö rörelse uttalat
tvekan, »huruvida det äfven under synnerligen ogynnsamma förhållanden
och på en ort, där riksbankens verksamhet förefaller öfverflödig, skall
vara nödvändigt att, såsom nu är föreskrifvet, hafva kontor af riksbanken
inom hvarje län utom Stockholms».

I anledning af detta uttalande har utskottet velat anföra, att riksbankens
verksamhet vid afdelningskontoren ej bör bedömas uteslutande
efter det ekonomiska resultatet af rörelsen vid hvarje kontor. Ett
kontors vinst kan till stor del vara beroende på rediskontering från
privata bankinrättningar, och i samma mån som denna öfverflyttas från
det ena kontoret till det andra, växla kontorens vinstsiffror. Men om
också ett kontor under något år icke har någon nämnvärd rediskontering,
mottager det dock enligt nu gällande föreskrifter de vid alla andra riksbankens
kontor diskonterade växlar, som förfalla till betalning inom
kontorets distrikt, och har att — med undantag af viss registrering
— behandla dylika s. k. remissväxlar som vore de vid kontoret direkt
diskonterade, ehuru det för dem uppburna diskontot kvarstannar såsom
inkomst vid det kontor, där växlarne diskonterats. Häraf torde framgå,
att ett kontor, som i sin växelportfölj nästan uteslutande har remissväxlar
och därför visar mindre direkt vinst, likväl i det stora hela kan
anses utgöra en lika betydelsefull länk i riksbankens organisation som
ett annat bankens kontor, hvilket lämnat större vinst. Då härtill
kommer, att kontoren i residensstäderna hafva till uppgift att betjäna
statsverket vid dess in- och utbetalningar, hvilket äfven för riksbanken
medför afsevärd fördel genom statsmedlens mottagande utan
räntegodtgörelse, anser utskottet anledning ej förefinnas att för närvarande
till pröfning upptaga frågan om ändring af den i riksbankslagen
fastslagna principen, att riksbanken skall hafva kontor inom
hvarje län utom Stockholms.

Vid genomgående af de till utskottet öfverlämnade protokoll och
berättelser har utskottet i öfrigt ej funnit något förhållande, som föranledt
särskildt yttrande i detta memorial.

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkställts, omfattar
icke banko fullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
fattade beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års
Riksdags beslut om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och dess verk, hvilken granskning nu liksom vid föregående
riksdagar verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens hufvudkontors räkenskaper för
år 1904 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin därom afgifna
berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid,
granskningen omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna
för sin del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda af Riksdagen, granskat afdelningskontorens
i orterna förvaltning år 1904, hafva likaledes i sina berättelser
tillstyrkt ansvarsfrihet för kontorens styrelser; och enär utskottet vid
den nu verkställda undersökningen af riksbanken ej haft något att anmärka,
utan funnit, att fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt
uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken
beviljas dels för förvaltningen under år 1904 af bankens
såväl hufvudkontor som samtliga då i verksamhet
varande afdelningskontor i orterna, dels ock för de
beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges
protokoll från och med den 15 januari 1905
till samma dag innevarande år.

Stockholm den 13 februari 1906.

På bankoutskottets vägnar:

JOHN RETTIG.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS KPTERTR. TRYCKERI, 1906.