Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
1
N:o 4.
Ank. till Riks. kansli den 5 mars 1906, kl. 3 e. in.
Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för zink -
stänger.
(l:a A.)
Rörande artikeln zink innehåller gällande tulltaxa följande:
Kvantitet för |
|||
tullberäk- |
Tullsats |
||
ningen |
|||
Kr. |
Ö. |
||
Metaller och ej specificerade arbeten däraf: |
|||
I. Zink: |
|||
oarbetad, äfvensom skrot....... |
fri. |
||
arbetad: |
|||
plåt, spik och tråd, äfvensom rör och rördelar |
fria. |
||
andra arbeten: |
|||
förgyllda eller försilfraae...... förnicklade, fernissade, lackerade eller med |
1 kilogram |
1 |
50 |
annan ytbetäckning försedda |
1 kilogram |
— |
75 |
andra slag.......... |
1 kilogram |
— |
20 |
Bih. till Riksä. Prot. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 41, som hänvisats
till bevillningsutskottet, har herr S. T. Palme hemställt, »att sådan ändring
i nu gällande tullstadga måtte göras, att zinkstänger måtte införas under den
underrubrik, där tullfrihet medgifves för plåt, spik och tråd, äfvensom rör
och rördelar.»
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Den nn gällande tulltaxan upptager under rubrik
Metaller
I. Zink
flera olika underrubriker, bland hvilka: »— arbetad: plåt, spik och tråd,
äfvensom rör och rördelar, fria.-»
Visserligen upptages icke under denna rubrik Zink i stänger, men
ända intill den 3 oktober 1905 hafva dylika stänger behandlats enligt
nyss anförda underrubrik och sålunda gått tullfria.
Nyssnämnda [; dag har emellertid genom en rundskrifvelse n:o 88
från generaltullstyrelsen sådana bestämmelser utfärdats, att här afsedda
stänger blifva hänförda till en annan underrubrik: »annat slag, för kilogram
20 öre.»
Med afseende å denna bestämmelse tillåter jag mig anföra följande:
De zinkstänger, som hufvudsakligen till Sverige införas, äro afsedda
för ett specialbehof, nämligen till s. k. »batterizinkar» vid elektriska batterier,
hufvudsakligen för telefonbolagens bruk. Det gäller sålunda eu
ganska begränsad användning, för hvilken, mig veterligen, icke genom
tillverkning inom landet sörjes, hvadan ingen konkurrens med svensk
industri förefinnes.
Zinkstängerna äro dessutom i synnerligen ringa mån bearbetade,
hvadan de synas mig i ännu högre grad än ofvan anförda spik, rör och
rördelar vara förtjänta af tullfrihet.
Till sist ber jag att få påpeka, att, i förhållande till själfva stängernas
pris, tullen är så pass hög, att den, enligt mig lämnade uppgifter,
lär verka nästan såsom importförbud, till stort men för telefonbolagen.»
Med afseende å tullbehandlingen af zinkstänger har utskottet till
en början velat meddela följande.
Genom beslut den 27 augusti 1895 förklarade generaltullstyrelsen,
att ett då under tullbehandling varande parti zink i stänger om 12,5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
3
millimeters diameter vore i tullbehandlingsafseende närmast hänförligt till
bär ofvan åberopade tulltaxerubrik. »Metaller = = =: I. Zink: arbetad:
plåt, spik och tråd, = = =» och sålunda från tullafgift befriadt.
Under en längre tid tullbekandlades sedermera zinkstänger enligt
nämnda rubrik. Sedan emellertid generaltullstyrelsen genom beslut
den 19 september 1905 förklarat, att bly i cylinderformiga längder af
12 millimeters diameter skulle tullbehandlas såsom »Metaller = ===== A.
Bly: arbetadt: andra arbeten» och följaktligen draga tull, hvilket beslut
alltså innebar en afvikelse från ofvan omförmälda beslut den 27 augusti
1895, hafva vid därefter förekommande tullbehandling af zinkstänger
dylika hänförts under tulltaxerubriken n:o 461 »Metaller = = =:
I. zink: arbetad: andra slag» och således påförts en tull af 20 öre
för kilogram.
Utskottet har vidare ansett sig böra meddela, att, enligt hvad införskaffade
upplysningar gifva vid handen, zinkstänger för närvarande
tillverkas inom landet, nämligen vid Nordiska Metallaktiebolagets fabrik
i Yästerås, samt att, enär råvaran, hvilken numera också framställes
inom landet, på grund af förbättrade framställningsmetoder lärer vara af
synnerligen god kvalitet, de härstädes tillverkade zinkstängerna visat eu
väsentligt högre analys än den importerade varan.
Hvad den inhemska förbrukningen af zinkstänger beträffar, har
denna uppgifvits utgöra 20 ä 25 ton årligen med ett värde af omkring
ett tusen kronor för ton.
Ifrågavarande artikel finnes icke i införselstatistiken särskildt upptagen,
hvadan importen däraf icke kan uppgifvas. Såsom i motionen
omförmäles, lära dessa stänger till stor del användas såsom så kallade
batterizinkar vid elektriska batterier företrädesvis för telefonbolagens
bruk.
Med hänsyn till tulltaxans nuvarande affattning och särskildt den
i fråga om artikeln järn och stål meddelade bestämmelsen, att tråd öfver
10 millimeter i diameter tullbehandlas såsom stänger, lärer det få anses
visst, att den senast verkställda tullbehandlingen af denna artikel är
riktig, och då, såsom redan framhållits, tillverkning af zinkstänger äger
rum inom landet, synes den för närvarande stadgade tullen böra bibehållas,
helst densamma väl icke torde få anses vara för hög. I detta
sistnämnda afseende har uppgifvits, att för hvarje telefonapparat beräknas
åtgå omkring 270 gram zink i stänger. Tullen härför utgör alltså endast
omkring 5 öre.
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 4.
Under sådana förhållanden har utskottet icke kunnat biträda motionärens
förslag, utan hemställer,
att förevarande motion om tullfrihet för zinkstänger
icke måtte till någon Eiksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 mars 1906.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C AV ALLI.
Stockholm 1906, Nya Tryckeri-Aktiebolaget.