Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
t
ESso 27.
Ant. till Riksd. kansli den 23 maj 1906.
Betänkande, angående beräkning af vissa bevillningar för
år 1907.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen afgifver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnas belopp för år 1907;
innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel- och brännvinstillverkningsmedlen,
utan ock afkastningen af ej mindre den inkomstskatt,
som Riksdagen för år 1907 sig åtagit, än äfven de af Riksdagen beslutade
socker-, punsch- och maltskatterna.
l:o.
Tulliuedlen.
Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års lagtima riksdag för innevarande
år beräknades till 57,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:
år 1902................................................... kronor 55,125,196
» 1903 ................................................... » 56,225,031
» 1904 ................................................... » 60,178,776
eller i medeltal för dessa tre år ..................... » 57,176,334
samt år 1905 .......................................... » 60,368,150
Bill. till Biksd. Brot. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 25 Höft, (N:o 27)
1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
I skrifvelse den 12 december 1905 angående inkomstberäkningen för
år 1907, hvilken skrifvelse finnes bilagd Kung!. Majrts till innevarande
års Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behof,
har statskontoret beträffande tulluppbörden erinrat, hurusom i denna inginge
sockertull för år 1903 med 228,584 kronor, för år 1904 med
1,254,400 kronor 21 öre och för januari—oktober 1905 med 5,085,969
kronor 46 öre. Anledningen till denna under de senare åren så väsentligt
stegrade sockerimport syntes vara att tillskrifva det otillfredsställande
utfallet af de föregående årens betskörd, hvilket gjort sockerfabrikerna
beroende af utländskt råsocker.
Statskontoret har i sin förenämnda skrifvelse vidare erinrat, att från
och med den 1 september 1906, då den nya förordningen om beskattning
af socker trädde i tillämpning, en förändring härutinnan komme att
inträda, i det att sockerskatten därefter skulle utgå å den färdiga produkten.
1 ullinkomsten af socker komme då — äfven om betskörden
blefve otillräcklig att fylla behofvet — att uppgå till väsentligt mindre
belopp än det, som med nuvarande beskattningssätt skulle under enahanda
förhållanden inflyta.
Med hänsyn härtill och då i hvarje händelse nu förevarande statsinkomst
vore i hög grad beroende af konjunkturerna och alltså icke kunde
tillförlitligt bedömas för den tid, 1907 års statsreglering afsåge, hemställde
statskontoret, att tullmedlen finge i nämnda års riksstat upptagas
med enahanda belopp som år 1906, eller 57,000,000 kronor.
Vidkommande nu ifrågavarande bevillning har, enligt det vid Kungl.
Maj:ts förberörda proposition angående statsverkets tillstånd och behof fogade
statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den 13 januari innevarande
år, chefen för finansdepartementet anfört, att ehuru man, på
sätt statskontoret framhållit, utan tvifvel måste förutsätta, att tullinkomsterna
på grund af det nya system för beskattning af socker, som.
från och med innevarande års höst trädde i tillämpning, under år 1907
icke komme att inflyta med samma belopp, hvartill desamma uppgått
under de två senaste åren, syntes man dock, med hänsyn till den alltjämt
fortgående utvecklingen af handel och industri samt det i allmänhet
stigande välståndet inom landet med däraf föranledd ökad köpkraft hos
den stora allmänheten, kunna beräkna nämnda inkomster för år 1907 till
ett något högre belopp, än statskontoret föreslagit. Dock syntes försiktigheten
bjuda att vid beräkningen stanna vid ett belopp af 57,500,000 kronor.
Kungl. Maj:t har ock i statsregleringen upptagit inkomsterna af denna
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
skattetitel med sistnämnda belopp 57,500,000 kronor. Med hänsyn till
de betydande belopp, som under de sista åren influtit å denna skattetitel,
har utskottet ansett sig kunna för år 1907 upptaga densamma 500,000
kronor högre, än Kungl. Maj:t föreslagit, och hemställer fördenskull,
att tullmedlen måtte för år
1907 beräknas till............... kronor 58,000,000: —
2:o.
Postmedlen.
Vid nästlidet års lagtima riksdag beräknades
postmedlen för innevarande år till 16,770,000
kronor.
Ifrågavarande medel hafva utgjort
år 1902 ..................... kronor 14,007,635: -—-
» 1903 ..................... 15,893,760: —
» 1904 ..................... * 16,563,956: —
eller i medeltal för dessa
tre år..................... » 15,488,450:-—-
samt belöpte sig år 1905
till ........................ » 17,377,323: —
Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i
sin ofvanomförmälda skrifvelse till Kungl. Maj:t
uppgifvit, för år 1907 af generalpoststyrelsen
beräknade till 17,800,000 kronor och jämväl af
statskontoret med nämnda belopp upptagna. I
denna beräkning har Kungl. Maj:t icke vidtagit
någon förändring.
Utskottet har icke heller funnit något att
mot denna beräkning erinra och hemställer förty,
att postmedlen måtte för
år 1907 beräknas till__________ kronor 17,800,000:
transport kronor 75,800,000:
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 75,800,000: —
3:o.
Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter.
Beträffande denna inkomsttitel kar statskontoret
i sin förenämnda, den 12 december 1905
dagtecknade skrifvelse anfört följande:
»Då till följd af föreskrift i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897, § 41, samtliga
enskilda banker upphört med sin sedelutgifning
och förty den under förevarande titel bokförda
inkomst af bankbolag med sedelutgifningsrätt från
och med år 1904 bortfallit, har inkomsttiteln i
liksstaterna för åren 1904—1906 upptagits med
ett till 250,000 kronor nedsatt belopp; och då
densamma icke under de senaste åren visat tendens
till någon väsentlig stegring, får statskontoret
hemställa om dess uppförande i 1907 års
riksstat med enahanda belopp.»
I enlighet med statskontorets berörda hemställan.
har Kung!. Maj:t upptagit ifrågavarande
bevillningsafgifter för år 1907 med ofvannämnda
belopp 250,000 kronor.
Genom att biträda den med tyska riket afskräde
handels- och sjöfartstraktaten har riksdagen
visserligen beslutit viss nedsättning i afseende
å bevillningsafgifter för tyska handelsresande,
hvilken förändring jämväl ansetts böra
år 1902 .....................
» 1903 ...............
» 1904 .....................
eller i medeltal för dessa
tre år .......................
samt år 1905 .....
Dessa afgifter hafva utgjort:
kronor 975,787: —
» 506,288: —
» 273,162: —
585,079: —
270,321: —
transport kronor 75,800,000: —
5
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 75,800,000: —
gälla för alla utländska handelsresande. I sammanhang
härmed har Riksdagen också upphäft
norske handelsresandes undantagsställning uti ifrågavarande
hänseende. Detta senare lärer åtminstone
i någon mån komma att uppväga den eventuella
minskningen i dessa afgifter. I hvarje fall
synes anledning icke förefinnas att i Kungl. Maj:ts
beräkning föreslå någon förändring.
Utskottet hemställer alltså,
att bevillningsafgifterna
för särskilda förmåner och rättigheter
måtte för år 1907
beräknas till..................... » 250,000: —
4:o.
Stämpelmedlen.
Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats
till 7,000,000 kronor, hafva utgjort:
år 1902 ..................... kronor 7,365,797: —
» 1903 ..................... * 7,414,119: •
» 1904 ..................... » 7,297,366: —
eller i medeltal för dessa
tre år ..................... » 7,359,094: —
samt år 1905 ............... » 8,599,923: —*)
Enligt uppgifter från finansdepartementet för
åren 1902—1904 hafva de stämplar, som användts
till nedannämnda handlingar, uppgått till följande
belopp:
*) Den af finansministern i statsverkspropositionen uppgifna
siffran 8,824,890 kronor grandar sig, enligt uppgift från statskontoret,
på rapporter och delvis äfven infordrade telegrafiska meddelanden
från vederbörande länsstyrelser. Vid räkenskapernas granskning
har emellertid befunnits, att flera länsstyrelser — med sammanlagdt
ungefär skillnadsbeloppet — inräknat punschskatten i
.stämpelmedlen. ________
transport kronor 76,050,000:
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor
1902. |
1903. |
1904. |
||||
handlingar till lag- fartsprotokoll...... handlingar till in- |
2,694,601 |
70 |
2,885,014 |
50 |
2,804,082 |
— |
teckningsprotokoll |
486,626 |
45 |
585,688 |
37 |
608,911 |
65 |
tenskapsfÖrords-protokoll............ |
6,270 |
5,316 |
5,270 |
|||
handling, till bonpp- |
||||||
teckningsprotokoll |
2,086,285 |
91 |
1,460,667 |
35 |
1,739,937 |
90 |
summa |
5,272,784 |
0G |
4,936,586 |
22 |
5,158,201 j 55 |
Stärapelafgiften för spelkort, som utgår med
50 öre för hvarje kortlek, har inbragt:
år 1902 ........................ kronor 100,446: —
» 1903 ........................ » 128,587: —
» 1904 ........................ » 128,867: —
» 1905 ........................ » 126,390: —
Enligt hvad statskontorets ofvanberörda skrifvelse
utvisar, har statskontoret på grund af hvad
sålunda förekommit ansett sig böra föreslå denna
inkomsttitels beräkning för år 1907 till 7,300,000
kronor.
Under erinran, att denna statsinkomst under
senaste femårsperiod i allmänhet visat tendens till
stegring, har departementschefen ansett densamma
kunna beräknas till ett afsevärdt högre belopp
än det af statskontoret föreslagna; och syntes en
förhöjning i denna beräkning af 400,000 kronor
icke kunna anses för högt tilltagen. Därtill
komme tilltänkta dels förhöjningar af de nuvarande
stämpelafgifterna vid lagfart å köp eller byte af
fast egendom, dels ock införande af stämpelafgift
för aktier och banklotter, då sådana af vederbörande
bolag utsläppas eller från en till annan
öfverlåtas, hvilken utsträckning af stämpelbeskatt
transport
kronor
76,050,000:
76,050,000:
Bevillningsutskottets Betänkande JSf:o 27.
• transport kronor
ningen enligt i statsverkspropositionen angifna
grunder antagits bereda staten en ytterligare inkomst
af lagfartsstämpeln 1,100,000 kronor ocli
aktiestämpeln 1,200,000 kronor eller sammanlagd!
2.300.000 kronor.
Inkomsttiteln har alltså af Kungl. Maj:t beräknats
till 10,000,000 kronor.
Kungl. Maj:t har emellertid sedermera i
sammanhang med afgifvande af förslag till förändringar
i gällande bestämmelser om stämpelskatten
förklarat ökad eller ny beskattning icke
behöfva anlitas i fullt den utsträckning, som vid
den förberedande behandlingen af statsregleringen
ställdes i utsikt. Med anledning häraf hade Kungl.
Maj:t i förslaget vidtagit sådana jämkningar, att
beträffande först de föreslagna höjningarna i lagfartsstämpeln
ökningen i statens inkomster beräknades
till 753,000 kronor. Hvad anginge aktiestämpeln,
hvilken enligt Kungl. Majlts förslag
skulle utgå med 1 procent, vid emission af nya
aktier och banklotter samt med l/i procent vid
öfverlåtelse af dylika handlingar, i sistnämnda
afseende alltså en nedsättning från förut angifven
grund, beräknades en inkomst vid emissionsstämpeln
af 600,000 kronor och vid öfverlåtelsestämpeln
af 300,000 kronor eller tillsammans
900.000 kronor. Med nu omförmälda nedsättningar
har Kungl. Maj:t alltså beräknat stämpelmedlen
till 9,353,000 kronor.
Af de sålunda föreslagna förändringarna har
Riksdagen afslagit såväl lagfartsstämpelns höjande
som ock den ifrågasatta öfverlåtelsestämpeln, hvaremot
Riksdagen biträdt förslaget om en emissionsstämpel
till belopp af 1 procent, äfvensom beslutit,
att aktier och lottbref i nybildade bolag skola
transport kronor
76,050,000:
76,050,000
8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor
åsättas stämpel, dock endast till belopp af Y2
procent.
Såsom af det ofvan anförda framgår, har
Kungl. Maj:t — oafsedt tillärnade förslag till
förändringar i gällande bestämmelser om stämpelskatten
— ansett stämpelmedlen kunna beräknas
400,000 kronor högre, än statskontoret föreslagit,
eller således till 7,700,000 kronor.
Den ifrågavarande statsinkomsten har emellertid
under de sista åren, särskildt år 1905 -—
utan att detta, på sätt departementschefen jämväl
erinrar, berott af några särskilda eller mera tillfälliga
förhållanden — så väsentligt ökats, att
den väl kan upptagas betydligt högre, än Kungl.
Maj:t föreslagit; och torde en förhöjning i denna
beräkning med 500,000 kronor icke vara för högt
tilltagen. Hvad härefter angår stämpeln för aktier
och lottbref, som utsläppas för ökning af vederbörande
bolags aktiekapital eller bankers grundfonder,
hvilken stämpel Riksdagen bestämt till
samma belopp som det af Kungl. Maj:t föreslagna
eller 1 procent, har densamma af Kungl. Maj:t
beräknats till 600,000 kronor. Denna beräkning
har synts utskottet kunna höjas till 670,000
kronor.
Yidkommande slutligen stämpeln å aktier och
lottbref i nybildade bolag, hvilken bestämts till
Va procent, har utskottet af uppgifter från patentoch
registreringsverket inhämtat, att under femårsperioden
1901—1905 inregistrerats nya aktiebolag
med aktiekapital till ett sammanlagdt belopp
af omkring 330,000,000 kronor, eller i medeltal
för år således omkring 66,000,000 kronor.
Den ofvannämnda stämpeln skulle alltså inbringa
omkring 330,000 kronor årligen och synes
transport kronor
76,050,000: —
76,050,000: —
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 76,050,000:
9
följaktligen kunna upptagas till berörda belopp
330,000 kronor.
Till förut omförmälda
dels ........................... kronor 8,200,000: —
dels ock ..................... » 670,000: —
böra alltså läggas ......... »__330,000: —
då summan blifver ......... kronor 9,200,000: —
I öfverensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att stämpelmedlen måtte
för år 1907 beräknas till ...
»
5:o.
BrännYinstillyerkniisgsskatteii.
Enligt uppgift i statskontorets förut åberopade
skrifvelse har brännvinstillverkningen i riket
under nedannämnda år utgjort:
år 1900 ........................... liter 43,743,887
» 1901 ........................... » 48,084,865
» 1902 ........................... » 43,949,174
» 1903 ........................... » 38,466,698
» 1904 ........................... » 34,670,551
eller i medeltal för
dessa fem år ............;..... » 41,783,035
Medeltalet för femårsperioden 1899—1903
utgjorde 44,090,654 liter.
Enligt hvad utskottet inhämtat från finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå, har tillverkningen
under år 1905 uppgått till 38,268,211
liter och under de tre första månaderna af innevarande
år till 15,606,847 liter. _
transport kronor
Bih. till Biksd. Frot. 1906. 5 Sami 1 Afd. 25 Höft.
9,200,000: —
85,250,000: —
2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor
Beträffande tillverkningsskatten meddelas i
statskontorets nyssnämnda skrifvelse följande öfversikt
för femårsperioden 1900—1904:
Influten skatt. |
Restitution för |
Statsverket behållet. |
||
denatureradt brännvin. |
för högt |
|||
År 1900 |
21,708,416 |
1,285,504 |
8,686 |
20,414,226 |
> 1901 |
21,854,169 |
1,306,523 |
4,537 |
20,543,109 |
» 1902 |
19,550,923 |
1,407,016 |
6,088 |
18,137,819 |
» 1903 |
20,850,392 |
1,243,088 |
26,242 |
19,581,062 |
» 1904 |
24,522,820 |
1,998,398 |
4,897 |
22,519,525 |
Under år 1905 belöpte sig skatten till kronor
24,503,583, och utgick under samma år restitution
af tillverkningsafgift för denatureradt
brännvin med 2,3S6,237 kronor, i följd hvaraf
statsverkets behållna inkomst af denna skattetitel
under år 1905 utgjort 22,117,346 kronor. Ifrågavarande
statsinkomst -har i medeltal för åren
1902—1904 uppgått till 20,079,469 kronor.
I sin ofvanomförmälda skrifvelse af den 12
december 1905 erinrar statskontoret beträffande
denna skatt, att densamma genom kungl. kungörelsen
den 29 januari 1903 höjts från 50 öre till
65 öre för liter, äfvensom att för åren 1904"—
1905 denna inkomsttitel beräknats till 25,700,000
kronor. Då densamma under de senare åren icke
influtit med de belopp, till hvilka den i riksstaterna
upptagits, blef emellertid titeln i riksstaten
för år 1906 nedsatt till 24,000,000 kronor.
De brister, som å densamma uppstått, hafva,
transport kronor
S5,250,000
85,250,000:
11
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 85,250,000: —
enligt uppgifter i statskontorets nyssnämnda skrifvelse,
belöpt sig till följande belopp, nämligen för
år 1902 kronor 1,362,180: ro, för år 1903
kronor 9 1 8,9 3 8 : 26 samt för år 1904 kronor
3,108,475: 02.
Uti sitt den 12 december 1904 dagtecknade
utlåtande med inkomstberäkning för år 1906 —-yttrar statskontoret vidare — erinrade statskontoret,
att under de senaste åren betydande rubbningar
i brännvinstillverkningens normala fortgång
orsakats af väntade skatteförhöjningar. Sålunda
vore kändt, att den högst betydliga stegringen i
tillverkningen år 1901 hufvudsakligen var att tillskrifva
den omständighet, att en förhöjning af
skatten tämligen allmänt motsågs komma att äga
rum vid följande års riksdag. Skattehöjningen
uteblef då, men väntades med så mycket större
visshet komma att beslutas vid 1903 års riksdag,
hvilket hade till följd, att, oaktadt den stora tillverkningen
under år 1901, äfven 1902 års tillverkning
utvisade en betydande siffra. De stora
inneliggande lagren från dessa båda år nedtryckte
helt naturligt tillverkningskvantiteten år 1903 och
kunde med all säkerhet antagas hafva utöfvat ett
starkt inflytande i enahanda riktning äfven på
1904 års tillverkning. Då nämnda lager blefve
förbrukade, kunde tillverkningen åter väntas stiga.
Ofvan anförda siffror syntes gifva vid handen,
att berörda inflytande ännu icke fullständigt
upphört att göra sig gällande och att förty jämväl
för år 1905 en betydande brist å denna inkomsttitel
vore att förvänta.
Då emellertid inkomsttiteln, som sedan år
1902 varit stadd i eu jämn stegring, vid sistlidet
års beräkning nedsatts till 24,000,000 kronor,
transport kronor 85,250,000: —
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 85,250,000: —
ansåge sig statskontoret sakna anledning att nu
ånyo hemställa om ytterligare nedsättning i dess
beräkning.
I denna statskontorets beräkning har Kungl.
Maj:t icke vidtagit någon förändring.
Med hänsyn till de betydande brister, som
de senare åren uppstått å denna skattetitel, och då,
enligt hvad statistiken utvisar, brännvinsförbrukningen
visar en afgjord tendens till minskning,
har utskottet ansett den ifrågavarande beräkningen
böra ytterligare nedsättas med 500,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att brännvinstillverkningsskatten
måtte för år 1907 beräknas
till ..................... » 23,500,000: —
6:o.
Sockervatten.
Enligt den af 1905 års lagtima Biksdag antagna,
den 2 juni samma år utfärdade förordning
om beskattning af socker, hvilken träder i kraft
den 1 september innevarande år, skall för allt
socker, som efter sistnämnda dag inom riket tillverkas
eller dit införes, på sätt i förordningen
närmare bestämmes, vid sockrets utlämnande till
fritt bruk erläggas skatt med 13 öre för kilogram.
Eör socker, som till riket införes, skall därjämte
erläggas tull enligt tulltaxan.
Med afseende å denna skatt erinrar statskontoret
i sin meranämnda skrifvelse till en bör
-
transport kronor 108,750,000: —
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
1 9
lo
transport kronor 108,750,000: —
jan, att med den tidpunkt, som valts för den
nya skatteformens trädande i kraft, eller den 1
september 1906, skatten för nämnda års betskörd
åtminstone till allra största delen icke kom me att
inbetalas eller ens debiteras förrän efter samma
års utgång; och anför statskontoret vidare följande.
»Hvad angår det belopp, hvarmed sockerskatten
kan väntas år 1907 inflyta, får statskontoret
erinra, hurusom kommittén för verkställande
af utredning och afgifvande af förslag rörande beskattningen
af hvitbetssockertillverkningen uti sitt
den 17 maj 1904 afgifna betänkande uttalat, att
en öfvergång till konsumtionsbeskattning naturligen
skulle medföra en höjning i statens inkomster
af sockerbeskattningen. En tillämpning
af en konsumtionsskatt skulle dessutom för statsfinanserna
medföra en större jämnhet i intäkterna,
då skatten årligen komme att inflyta för den till
sin kvantitet tämligen konstanta sockermängd,
som åtginge till landets årliga förbrukning. Kommittén
har efter verkställda beräkningar antagit,
att medelförbrukningen per år uppgått i rundt
tal till 105,000 ton råsocker, och skulle, med
beräkning, att 110 kilogram råsocker motsvara
100 kilogram raffinad, den i Sverige årligen förbrukade
kvantiteten konsumtionssocker följaktligen
utgöra omkring 95,450 ton, eller omkring 19
kilogram pr år och invånare. Med hänsyn till
medeltalet för de senare åren har kommittén beräknat
årsafverkningen af betor för hela riket till
750,000 ton. Yid nuvarande beskattningssätt,
då hvarje ten betor beräknas lämna 120 kilogram
råsocker, skulle skatten för en dylik betafverkning
utgöra 750,000xl20xll,V5 öre = 10,575,000
transport kronor 108,750,000: —
14
''Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 108,750,000: —
kronor. Tillämpades en konsumtionsskatt, skulle
en utverkning af 750,000 ton betor, under antagande,
att melassutsockring fortfarande vid ett
sådant skattesystem kunde löna sig och att sockerutbytet,
reduceradt till första produkt och uttryckt
i procent af betvikten, liksom under tillverkningsåret
1902—1903 utgjorde 14,it %, lämna
eu kvantitet råsocker första produkt af 106,275,000
kilogram. Skatten härför skulle, under förutsättning,
att konsumtionsskatten utgjorde 13 öre för
kilogram och att 100 kilogram råsocker motsvarade
90 kilogram konsumtionssocker, utgå för ett
till 95,647,500 kilogram beräknadt utbyte, hvilket
tämligen nära öfverensstämmer med det af kommittén
antagna medeltalet för landets årliga sockerkonsumtion.
Statens inkomst komme sålunda att
uppgå till 95,647,500x13 öre = 12,434,175 kronor.
Skulle melassutsockringen vid konsumtionsskattesystemet
däremot icke komma att fortsättas,
blefve visserligen sockerutbytet af den uppgifna
betvikten mindre än det ofvan antagna och skatteinkomsten
proportionsvis lägre för den betafverkning,
som tagits såsom utgångspunkt för beräkningarna.
Då emellertid sockerförbrukningen måste
anses förblifva lika stor vid tillämpning af hvilketdera
skattesystemet man valde, måste den antagna
påföljden af en konsumtionsbeskattning, att melassutsockringen
komme att upphöra, föra med sig
antingen eu ökad betafverkning eller en import
af utländskt råsocker, hvarigenom konsumtionens
behof blefve fylldt och statens ofvan beräknade
inkomst af konsumtionsskatten komme att i hvarje
fall ernås.
Enligt den af finansdepartementets kontrolloch
justeringsbyrå för tillverkningsåret 1903 —
transport kronor 108,750,000: —
.Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
15
transport kronor 108,750,000:—-
1904 afgifna underdåniga berättelse beräknas den
årliga konsumtionen kafva utgjort:
år
råsocker
1894— 1895
1895— 1896
1896— 1897
1897— 1898
1898— 1899
1899— 1900
1900— 1901
1901 — 1902
1902— 1903
1903— 1904
72,298 ton
72,164 i
91,312 »
86,046 »
90,853 »
97,506 >»
100,999 »
106,004 »
107,681 »
110,824 »
och för tillverkningsåret 1904—1905 kan, enligt
meddelande från nämnda byrå, förbrukningen beräknas
uppgå till ungefär enahanda belopp*) som
för nästföregående år.
Häraf synes framgå, att komsumtionen af
socker befinner sig i stark stegring; och finner
sig statskontoret, med hänsyn till hvad sålunda
förekommit, kunna föreslå, att sockerskatten beräknas
för år 1907 inflyta med 13,500,000 kronor.»
Med berörda belopp har skatten ock blifvit
i riksstaten upptagen.
Utskottet, som icke har något att erinra mot
denna beräkning, hemställer förty,
att sockerskatten måtte för
år 1907 beräknas till kronor » 13,500,000: -—
*) Enligt senare uppgift 108,630 ton.
transport kronor 122,250,000: —
16
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 122,250,000: —
7:o.
Inkomstskatten.
På därom gjorda framställningar kar Riksdagen
för kvart ock ett af åren 1903, 1904, 1905
ock 1906 åtagit sig en inkomstskatt.
Denna skatt, kvilken i riksstaten för år 1906
beräknats till 11,400,000 kronor, kar, enligt det
af statskontoret från trycket utgifna generalsammandrag,
debiterats med:
år 1903 .................. kronor 10,586,504: —
» 1904 .................. » 12,065,029: —
» 1905 .................. » 12,682,694: —
Därest skatten komme att för år 1907 -utgå
efter enahanda grunder, som för närvarande äro
gällande, kar statskontoret ansett densamma kunna
beräknas till 12,000,000 kronor.
Af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver
finansärenden inkämtas, att ckefen för finansdepartementet
vid ärendets föredragning inför Kungl.
Maj:t — efter erinran, hurusom förslag till förändrade
bestämmelser i ämnet i syfte hufvudsakligen
att åstadkomma en jämnare ock rättvisare
fördelning af skattebördan vore under utarbetande
inom finansdepartementet — vidare anfört, att i
sammanhang därmed jämlikt en af nästlidet års
lagtima Riksdag uttalad önskan särskild! tagits
under ompröfning frågan om förändrade grunder
för beskattningen af inkomst af skog.
Flora af dithörande frågor kade emellertid
visat sig vara af den invecklade ock svårlösta beskaffenhet,
att något förslag till en mera fullstän
transport
kronor 122,250,000: —
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
17
transport kronor 122,250,000: —
dig reform af inkomstskattelagstiftningen säkerligen
icke kunde framläggas för innevarande års
Riksdag, något som likväl icke syntes böra hindra,
att förslag till förändrade bestämmelser i vissa
mera fristående delar af samma lagstiftning, i den
mån så kunde finnas möjligt och lämpligt, gjordes
till föremål för särskild framställning till Riksdagen.
Vid beräkningen af statsverkets inkomster
hade emellertid förutsatts, att inkomstskatten äfven
för år 1907 borde utgå enligt väsentligen samma
grunder som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen
för innevarande år åtagit sig. Denna skatt kunde,
i enlighet med statskontorets, såsom det ville
synas, särdeles försiktiga beräkning antagas under
år 1907 bereda staten en inkomst af 12,000,000
kronor.
Departementschefen hemställde därför, att i
förslaget till riksstat finge bland statsverkets inkomster
upptagas skattetiteln inkomstskatt med
en beräknad afkastning af nyssnämnda belopp,
12,000,000 kronor.
Med detta belopp har ock Kungl. Maj:t upptagit
inkomsterna af förevarande skattetitel.
Enligt innevarande års Riksdags beslut skall
ifrågavarande skatt för år 1907 utgå i enlighet
med nu gällande förordning om inkomstskatt med
endast viss på inkomstens belopp ej inverkande
ändring. Med hänsyn till hvad som influtit under
år 1905 å denna skattetitel och då densamma otvifvelaktigt
befinner sig i stegring, lärer man utan
olägenhet kunna upptaga den med ett till 12,600,000
kronor höj dt belopp hvadan uttskottet hemställer,
att inkomstskatten för år 1907 beräknas
till kronor 12,600,000: —
transport kronor 134,850,000: —
Bill. till Biksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 25 Häft. 3
18
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 37.
transport kronor 134,850,000: —
8:o.
Punschskatten.
Donna skatt, som i riksstaten för innevarande
år uppförts med 1,300,000 kronor, kar influtit
med
år 1904 ..................... kronor 1,296,553: —
» 1905 ..................... » 1,307,109: —
För år 1907 har statskontoret, under förutsättning,
att nu gällande grunder för skattens utgående
— 60 öre för hvarje liter punsch, som
utlämnas till försäljning — lämnades orubbade,
föreslagit, att dess afkastning skulle beräknas till
1,300,000 kronor,
Kungl. Maj:t har emellertid ansett den nu
bestämda skattefoten kunna höjas med 50 procent
af dess nuvarande belopp, eller till 90 öre för
liter, och har, äfven under antagande, att konsumtionen
i följd af den ökade beskattningen komme
att i någon mån nedgå, funnit skattens afkastning
vid bifall till den af Kungl. Maj:t ifråga -ställda höjningen kunna beräknas till 1,800,000
kronor.
Det af Kungl. Maj:t för Riksdagen sedermera
framlagda förslag till förändrade bestämmelser
i ämnet, enligt hvilka bland annat punschskatten
skulle sättas till 90 öre för liter och i sammanhang
därmed en särskild stämpelafgift till
enahanda belopp som för punsch stadgas äfven
för arrak och rom, har emellertid icke blifvit af
Riksdagen bifallet. Riksdagen har likväl, med
förklarande, att Riksdagen icke ansett sig böra
för närvarande vidtaga någon höjning af stämpel
transport
kronor 134,850,000: —
19
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 134,850,000: —
afgiften för punsch, utan funnit densamma böra
bibehållas vid sitt nuvarande belopp, i anslutning
till hvad Kungl. Maj:t föreslagit vid den ifrågaställda
höjningen af punschstämpeln ansett särskild
stämpelafgift till samma belopp som den af
Riksdagen beslutade punschstämpeln böra stadgas
för arrak och rom.
Det lärer utan öfverdrift kunna antagas, att
en på nämnda sätt systematiskt utvecklad och
kompletterad punschskatt äfven med bibehållande
af nuvarande skattefot kommer att gifva statsverket
en intäkt, ej obetydligt öfverstigande hvad
ifrågavarande skattekälla hittills lämnat. Under
sådana förhållanden torde denna inkomsttitel kunna
upptagas något högre än för närvarande eller
med ett belopp af 1,500,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att stämpelafgiften för försäljning
af punsch, arrak och
rom för år 1907 beräknas till » 1,500,000: —
9:o.
Maltskatten.
Denna inkomsttitel upptogs, på grund af
verkställda beräkningar, i 1905 års riksstat till
3,000,000 kronor, hvilket bibehölls oförändradt i
1906 års riksstat.
Den debiterade maltskatten har, enligt uppgift
från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå,
utgjort
år 1904 ..................... kronor 3,112,034: —
» 1905 ....................... ». 3,080,794:— ____
transport kronor 136,350,000: —
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 27.
transport kronor 136,350,000
I sin förut omförmälda skrifvelse har statskontoret
hemställt, att denna inkomsttitel måtte
i 1907 års riksstat beräknas till enahanda belopp
som för år 1906, eller 3,000,000 kronor. Med
detta belopp har den ifrågavarande statsinkomsten
ock upptagits i propositionen angående statsverkets
tillstånd och behof för år 1907.
Då utskottet icke har något att erinra mot
beräkningen af förevarande skattetitel, hemställer
utskottet,
att maltskatten för år
1907 beräknas till ............ » 3,000,000:
Summa kronor 139,350,000:
Stockholm den 23 maj 1906.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAYALLI.
Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1906.