Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

1

X:o ili,

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1905.
— — — — Andra Kammaren den 20 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen angående beräkning af stats•
verkets inkomster.

Till Konungen.

Vid behandling af Eders Kungl. Maj:ts den 14 januari innevarande
år till Riksdagen aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof har, i afseende å beräkningen af statsverkets inkomster för
den tid nästa statsreglering omfattar eller år 1906 och intill dess ny
statsreglering vidtager, Riksdagen, på sätt bilagda tabell utvisar, funnit
de ordinarie inkomsterna böra beräknas till 33,160,000 kronor och de
extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarna till 133,820,000.

Riksdagen, som icke haft något att emot Eders Kungl. Majds
förstnämnda inkomstberäkning erinra, får alltså anmäla, att Riksdagen
i öfverensstämmelse med hvad Eders Kungl. Maj:t föreslagit beräknat
statsverkets ordinarie inkomster för år 1906 på följande sätt:

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 48 Haft. (N:o 174.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

Arrendemedel..................................

Mantalspenningar............................

Bötesmedel....................................

Kontrollstämpelmedel...................

Fyr- och båkmedel ......................

Telegrafmedel.................................

Järnvägstrafikmedel......................

Skogsmedel .....................................

Terminsafgifter från läroverken
Extra uppbörd ..............................

........ kronor

1,700,000

—

........ 3)

780,000

—

3)

400,000

•—

....... 3)

60,000

—>-

3)

1,600,000

—

3)

8,000,000

—

....... 3)

12,500,000

—

3)

7,500,000

—

3)

420,000

—

....... ))

200,000

—-

nma kronor

33,160,000

—

1 afseende å bevillningarnes belopp får Riksdagen anföra följande:

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades
till 54,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

4r 1901 kronor 49,341,561: —

» 1902 ........................................................................ » 55,125,196

» 1903 ............................................................................... » 56,225,031

eller i medeltal för dessa tre år ............................. » 53,563,929

samt år 1904 .................................................................... » 60,178,775

I skrifvelse den 12 december 1904 angående inkomstberäkningen
för år 1906, hvilken skrifvelse finnes bilagd Eders Kungl. Maj:ts till
innevarande Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behof, har statskontoret anfört, bland annat, att ehuru ifrågavarande
statsinkomst vore i hög grad beroende af konjunkturerna och alltså
icke kunde tillförlitligt bedömas för den tid, 1906 års statsreglering
afsåge, syntes med hänsyn till de alltjämt stegrade belopp, med hvilka
tullmedlen influtit under de närmast gångna åren, inkomsttiteln böra i
1906 års riksstat upptagas med ett förhöjdt belopp, hvilket statskontoret
dock, med afseende på de omständigheter, som löranledt statskontoret
att, såsom här nedan synes, upptaga hvitbetssockertillverkmngsafgiften
med ett belopp, betydligt öfverstigande de senaste årens afkastning af
sistnämnda skattetitel, ansett sig icke böra sätta högre än till 57,000,000

kronor.

Vidkommande nu ifrågavarande bevillning har, enligt det vid
Eders Kungl. Maj:ts förberörda proposition angående statsverkets tillstånd
och behof fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för den
14 januari innevarande år, chefen för finansdepartementet hemställt, att
densamma måtte upptagas till det belopp, statskontoret föreslagit. Eders

Riksdagens Skrifvelse N:o 17å.

-3

Kung}. Maj:t har ock i statsregleringen upptagit inkomsterna af denna
skattetitel till sistnämnda belopp, 57,000,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att häremot erinra, har Riksdagen
beräknat tullmedlen för år 1906 till 57,000,000 kronor.

Postmedlsn. Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen för
innevarande år till 16,245,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde

år 1901 ........................................i.''..................................... kronor 12,842,134: —

» 1902 ..............:................................................................. » 14,007,635: —

» 1903 ............................................................................... » 15,893,760: —

eller i medeltal för dessa tre år ......... » 14,247,843: —

samt belöpte sig år 1904 till....................................... » 16,563.956: —

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i sin ofvan omförmälda
skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t uppgifvit, för år 1906 af generaipoststyrelsen
beräknade till 16,770,000 kronor och jämväl af statskontoret
med nämnda belopp upptagna. I denna beräkning har Eders Kungl.
Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen har visserligen beslutit nedsättning af vissa postafgifter,
men då den minskning i postverkets inkomster, som af dessa åtgärder
kan varda eu följd, vid Eders Kungl. Maj:ts beräkning varit i allt
väsentligt förutsedd, torde anledning icke förefinnas att i omförmälda
beräkning vidtaga någon ändring.

Riksdagen har alltså beräknat postmedlen för år 1906 till
16,770,000 kronor.

Bevillning saf gifter för särskilda förmåner
ter hafva utgjort:

år 1901 .....................................................................

» 1902 .....................................................................

3) 1903 ........................................................................

eller i medeltal för dessa tre år .........................

samt år 1904 ................................................................

och rättigheter. Dessa afgif .

..... kronor 1.184,147: —

3) 975,787: —

» 506,288: —

3) 888,741: —

33 273,162: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret i sin ofvan
omförmälda, den|12 december 1904 dagtecknade skrifvelse anfört följande:

3>Med anledning däraf att, till följd af föreskrift i lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 § 41, samtliga enskilda banker vid innevarande
års början skulle upphöra med sin sedelutgifning och förty den
under förevarande titel bokförda inkomst af bankbolag med sedelutgif -

4

Mksdagsrw Shrifvdss N:o 174,

mngsrätt bortfalla, beräknades inkomsttiteln för år 1904 till endast 250,000
kronor, hvilket belopp jämväl upptogs i riksstaten för år 1905. Då
efter senast afgifna inkomstberäkning icke inträffat någon omständighet,
som påkallar ändring i förevarande titels slutsumma, hemställer statskontoret,
att densamma måtte i riksstaten för år 1906 upptagas med
oförändradt belopp.»

I enlighet med statskontorets berörda hemställan har Eders Kungl.
Maj:t upptagit bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter
för år 1906 med ofvannämnda belopp, 250,000 kronor.

Då Riksdagen icke haft något att mot denna beräkning erinra,
har Riksdagen alltså beräknat bevillningsafgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter för år 1906 till 250,000 kronor.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats till 6,600,000
kronor, hafva utgjort:

år 1901 ............................................

» 1902 ............................................

» 1903 ..........................................

eller i medeltal för dessa tre år

samt år 1904

kronor 6,103,024
» 7,365,797

» 7,414,119

j> 6,960,980
» 7,174.830

Enligt uppgifter från finansdepartementet för åren 1901,1902 och
1903 hafva de stämplar, som användts till nedannämnda handlingar,
uppgått till följande belopp:

1901.

1902.

1903.

handlingar till lag-

fartsprotokoll......

2,030,280

25

2,694,601

70

2,885,014

50

handlingar till in-

teckningsproto-

kol!.........................

429,856

20

486,626

45

585,688

37

handlingar till äk~

tenskaps förords-

protokoll..............

4,700

—

5,270

—

5,316

—

handlingar till bo-

uppteckningspro-

lokoll..................

1,592,487

18

2,086,285

91

1,460,567

35

Summa

4,057,323

63

5,272,784

06

4,936,586

22

Riksdagens Skrifvelse N:o 174. 5

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med 50 öro för hvarje
kortlek, har inbragt:

år 1901 .................................................................................... kronor 145,854: —

» 1902 .................................................................................... » 100,446: —

B 1903 .................................................................................... » 128,587: —

» 1904 ................................................................................... » 128,867: —

Enligt hvad statskontorets ofvanberörda skrifvelse utvisar, har
statskontoret funnit sig böra på grund af hvad sålunda förekommit föreslå
denna inkomsttitels beräkning för år 1906 till 7,000,000 kronor; och i
denna beräkning har Eders Kung!. Maj:t icke vidtagit någon förändring.

Riksdagen, som icke heller haft något att emot densamma erinra,
har alltså beräknat stämpelmedlen för år 1906 till 7,000,000 kronor.

Brännvinstillverkning sslcatten. Brännvinstillverkningen i riket har
enligt uppgift i statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den 12 december
1904 utgjort:

år 1899 ................................................................................... liter

» 1900 .............................................................................

b 1901 ...............................................................................

» 1902 .................................................................................

j) 1903 .................................................................................

eller i medeltal för dessa fem år

Medeltalet för femårsperioden 1898-

46,208,645: —
43,743,887: —
48,084,865: —
43,949^174: —
» 38,466,698: —

b 44,090,654: —
-1902 utgjorde 44,128,280 liter.

B

B

B

Enligt hvad Riksdagens inhämtat från finansdepartementets kontroll-
och justeringsbyrå har tillverkningen under år 1904 uppgått till
34,670,550 liter och under de tre första månaderna af innevarande år
till 16,680,655 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i statskontorets nyssnämnda
skrifvelse följande öfversikt för femårsperioden 1899—1903:

År.

Influten skatt,

Restituti

denatureradt

brännvin.

on för

för högt
erlagd
skatt.

Statsverket

behållet.

1899...............................................

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

1900.................................................

21,708.416

1,285,504

8,686

20,414,226

1901..............................................

21,854,169

1.306,523

4,537

20,543,109

1902...............................................

19,550,923

1,407,016

6,088

18,137,819

1903............................................

20,850,392

1,243,088

26,242

19,581,062

6

Riksdagen£ Skrifvelse N:o 17i.

Under år 1904 belöpte sig skatten till 24,453,895 kronor cell utgick
under samma år restitution af tillverkningsafgift för denatureradt
och skattefritt brännvin med 1,973,230 kronor, i följd hvaraf statsverkets
behållna inkomst af denna skattetitel under år 1904 utgjort 22,480,665
kronor. Denna statsinkomst har i medeltal för åren 1901—1903 uppgått
till 19,420,663 kronor.

I sin ofvan omförmälda, den 12 december 1904 dagtecknade skrifvelse
har statskontoret — under erinran hurusom Riksdagen genom
beslut den 29 januari 1903, med bifall till en af Eders Kungl. Magt
därom aflåten proposition, höjt brännvinstillverkningsskatten från 50 iill
65 öre för liter och att Riksdagen för åren 1904 och 1905 beräknat
denna inkomsttitel till 25,700,000 kronor — vidare anfört, att under de
senast förflutna två åren brännvinstillverkningsafgiften icke influtit med
de belopp, till hvilka den i riksstaterna beräknats, i det att en brist
uppstått år 1902 af 1,362,180 kronor 70 öre och år 1903 af 918,938
kronor 26 öre, att vidare år 1904 en brist af icke mindre än omkring
2,800,000 kronor kunde beräknas komma att uppstå, samt att dessa
förhållanden utan tvifvel påkallade en nedsättning i beräkningen af denna
inkomsttitel.

Därvid borde emellertid erinras, att under de senaste åren betydande
rubbningar i brännvinstillverkningens normala fortgång orsakats
af väntade skatteförhöjningar. Sålunda vore kändt, att den högst betydliga
stegringen i tillverkningen år 1901 hufvudsakligen var att tillskrifva
den omständighet, att en förhöjning af skatten tämligen allmänt motsågs
komma att äga rum vid följande års riksdag. Skattehöjningen
uteblef då, men väntades med så mycket större visshet komma att beslutas
vid 1903 års riksdag, hvilket hade till följd, att, oaktadt den stora
tillverkningen under år 1901, äfven 1902 års tillverkning utvisade eu
betydande siffra. De stora inneliggande lagren från dessa båda år nedtryckte
helt naturligt tillverkningskvantiteten år 1903 och kunde med
all säkerhet antagas hafva utöfvat ett starkt inflytande i enahanda riktning
äfven på innevarande års tillverkning. Då nämnda lager blifvit
förbrukade, kunde tillverkningen åter väntas stiga.

På grund af nu anförda förhållanden syntes den nedsättning i
beräkningen af förevarande inkomsttitel, som enligt statskontorets mening
borde äga rum, icke böra sträckas så långt, att den motsvarade hela
beloppet af den brist, som, enligt hvad ofvan blifvit nämndt, kunde
beräknas komma att för år 1904 uppstå, utan hemställde statskontoret,
att inkomsttiteln brännvinstillverkningsskatt finge i 1906 års riksstat
upptagas med 24,000,000 kronor.

7

Riksdagens Skrifvelse N:o 174,

I denna statskontorets beräkning har Eders Kung!. Maj:t icke
vidtagit någon förändring.

Riksdagen som icke heller haft något mot den verkställda beräkningen
att erinra, har därför beräknat brännvinstillverkningsskatten för
år 1906 till 24,000,000 kronor.

»

5)

»

kronor 12,605,642
7,775,960
10,485,217
7,919,896

»

»

»

Hvit betssockertillverhiingsafgiften.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:

år 1901...................

» 1902...................

» 1903............... .

» 1904.............................................................................

Under nedannämnda år har vid samtliga fabriker inom landet afverkats
följande myckenhet hvithetor:

år 1899—1900.............................................................. 622,047 ton.

1900—1901....................................................................................... 875,911 »

1901 — 1902....................................................................................... 903,792

1902— 1903..................................................................................... 505,808

1903— 1904...................................................................................... 748 445

® 1904—1905...;.................................................................................. 556,881 ..

För all tillverkning af hvitbetssocker skall enligt gällande föreskrifter
erläggas tillverkningsskatt i förhållande till det utbyte af råsocker,
som de för tillverkningen använda hvitbetor antagas lämna; och
skall skatten utgöra hälften af gällande tullsats för utländskt råsocker
af mörkare färg än n:o 18 af den i världshandeln antagna holländska
standard eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för kilogram, 11,75 öre för
kilogram.

»

»

I sin ofvan omförmälda skrifvelse har statskontoret — efter erinran
att enligt 1902 års Riksdags beslut sockerutbytet af betorna från
och med den 1 september samma år beräknats till 12 procent — vidare
anfört, att enligt en af statskontoret med stöd af uppgifter från finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå verkställd beräkning denna
inkomsttitel skulle komma att för år 1904 utvisa en brist af 2,108,153
kronor 46 öre. Detta förhållande vore att tillskrifva det otillfredsställande
utfallet af sagda .års betskörd. Emellertid syntes omförmälda brist
komma att uppvägas af en ungefärligen motsvarande ökning i tullbeloppet
för utifrån infördt socker. I sockertull hade nämligen, enligt
hvad statskontoret inhämtat, under månaderna januari—oktober 1904
influtit ett belopp af 1,734,428 kronor, medan sockertullen under hela
år 1903 influtit med endast 228,584 kronor.

8 Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

Statskontoret ansåge sig sakna anledning att ifrågasätta någon
förändring i beräkningen af förevarande inkomsttitel och hemställde
därför, att densamma måtte äfven i riksstaten för år 1906 upptagas med
12,000,000 kronor.

Af det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition rörande statsverkets
tillstånd och behof fogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden för
den 14 januari innevarande år inhämtas, att chefen för finansdepartementet
vid ärendets föredragning inför Eders Kungl. Maj:t, efter erinran
hurusom förslag till förändrade bestämmelser angående beskattningen
af socker komme att för Riksdagen framläggas, vidare anfört, att, sedan
de nya bestämmelserna hunnit genomföras, en större inkomst visserligen
därigenom skulle beredas statsverket än som med den nuvarande
beskattningen stode att vinna, men att då erforderliga beräkningar icke
kunnat göras så fullständiga, att en bestämd slutsats därutinnan kunnat
dragas, departementschefen ansatt de inkomster, som genom beskattning
af socker komme att tillföras statsverket, icke böra vid uppgörandet
af förslag till statsreglering beräknas till högre belopp än som
enligt nu gällande grunder för sockerbeskattningen kunde påräknas;
och hemställde departementschefen, att nämnda skattetitei finge, i afvaktan
på ett blifvande förslag i ämnet, i förslaget till likståt uppföras
oförändrad till det belopp, statskontoret angifvit. Med omförmälda belopp
har skatten ock blifvit i riksstaten upptagen.

Eders Kungl. Maj:t har sedermera till Riksdagen afgifvit förslag
till förordning angående beskattning af socker. Detta förslag, grundadt
på principen af en konsumtionsbeskattning och afsedt att vinna tillämpning
från och med den 1 september 1906, har med vissa å inkomstens
belopp ej inverkande förändringar blifvit af Riksdagen godkändt.

Med den tidpunkt, som valts för den nya skatteformens trädande
i kraft, eller den 1 september 1906, komme emellertid, enligt hvad
chefen för finansdepartementet erinrat, skatten för nämnda års betskörd
åtminstone till allra största delen icke att inbetalas förr än efter 1906
års utgång. Detta innebure så till vida eu olägenhet, som detpnkomstbelopp,
hvilket i förslaget till riksstat för samma år upptagits under
här ifrågavarande skattetitei, icke under året kunde annat än till en del
påräknas. Hvilken tidpunkt man än valde för den nya_ skatteformens
tillämpning, kunde emellertid en dylik olägenhet svårligen undvikas,
enär olikheten i det nya systemet och det nu gällande alltid vållade
en framflyttning af tiden för skattens inbetalande. Den omständigheten
att skatten inflöte något senare innebure dock icke någon förlust i

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 174,

statsinkomst. För täckande af den tillfälliga brist, som emellertid kolmule
att uppstå, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit särskild utväg.

Enligt hvad Riksdagen inhämtat, hafva för nu instundande afverkningsår
kontrakt afslutats om odling af betor på en sammanlagd areal
af 54,000 tunnland, i hvilken areal dock icke ingår hvitbeteodling i
Väster- och Östergötland. Antages en medelskörd under ett normalt
år af 15,000 kilogram för hvarje tunnland, skulle således hela betskörden
komma att uppgå till 810,000 ton, för hvilken kvantitet betor skatten,
utgörande 14 kronor 10 öre för ton, gifver en inkomst af 11,421,000
kronor. Afverkningstiden räcker omkring 100 dagar, med början omkring
den 1 oktober, och skatten för de under en kalendermånad till
utverkning uppvägda hvitbetorna erlägges före utgången af nästföljande
månad. Således komma under antagande af en normal skörd minst
ungefär 60 procent eller omkring 6,852,600 kronor att inflyta under
innevarande år och återstoden, omkring 4,568,400 kronor, under år 1906.

Riksdagen har dock ansett försiktigheten bjuda, att icke inkomsten
af denna skattetitel upptages högre än till 3,800,000 kronor; och har
alltså beräknat hvitbetssockertillverkningsafgiften i riksstaten för år 1906
till 3,800,000 kronor.

Inkomstskatten. På därom gjorda framställningar har Riksdagen
för hvardera af åren 1903, 1904 och 1905 åtagit sig en inkomstskatt.

Enligt kungl. förordningen den 27 maj 1904 angående inkomstskatt
för år 1905 gälla i fråga om grunderna för skattens utgående
enahanda bestämmelser som enligt den vid 1902 års riksdag antagna
förordningen af den 21 juni samma år angående inkomstskatt för1 år
1903, hvilken sistnämnda förordning varit gällande jämväl för år 1904, dock
att i 1904 års förordning, i olikhet med hvad förut varit föreskrifvet,
stadgats, att skattskyldighet för inkomst af fast egendom skall inträda''
så snart inkomsten uppgår till 600 kronor, och skatt utgå för fastighetsinkomstens
hela belopp, såvida den skattskyldiges behållna inkomst i
dess helhet uppgår till 600 kronor.

Enligt uppgift från statskontoret har inkomstskatten under hvartdera
af åren 1903 och 1904 debiterats med ett sammanlagdt belopp
för hela riket af resp. 10,586,854 kronor och 12,065,029 kronor.

Beträffande denna skatt har statskontoret i sm förut omförmälda
skrifvelse anföit, att därest skatten komme att för år 1906 utgå efter
enahanda grunder, som för närvarande vore gällande, syntes densamma
kunna beräknas till samma belopp som för år 1905, eller 11,000 000
kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Rand. 48 Häjt.

2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o. 174.

Af förut omförmälda statsrådsprotokoll öfver finansärenden inhämtas,
att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför Eders
Kungi. Maj:t — efter erinran hurusom nu gällande bestämmelser rörande
inkomstskatten syntes böra undergå en mera fullständig omarbetning,
än dittills kunnat ske, i syfte hufvudsakligen att åstadkomma en jämnare
och rättvisare fördelning af skattebördan — vidare anfört, att förslag
till förändrade bestämmelser i ämnet utarbetats, men att ovisst vore,
huruvida detta förslag, hvilket tarfvade åtskillig ytterligare beredning,
kunde hinna att undergå den ytterligare bearbetning, att därå kunde
grundas någon framställning till innevarande års Riksdag. Vid beräkningen
af statsverkets inkomster hade därför förutsatts, att inkomstskatten
äfven för år 1906 skulle komma att utgå enligt samma grunder
som den inkomstskatt, hvilken Riksdagen för innevarande år åtagit sig.
Hvad anginge skattens afkastning syntes denna, på sätt statskontoret
föreslagit, för år 1906 liksom för innevarande år kunna beräknas till
11,000,000 kronor; och hemställde i följd däraf departementschefen, att
i förslaget till riksstat måtte bland statsverkets inkomster upptagas
skattetiteln inkomstskatt med en beräknad afkastning af 11,000,000
kronor. Med detta belopp har ock ifrågavarande statsinkomst upptagits
i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof iör år 1906.

Enligt innevarande års Riksdags beslut skall ifrågavarande skatt
komma att för år 1906 utgå i enlighet med nu gällande förordning om

inkomstskatt. o .

Med hänsyn till hvad som under det senast gångna året influtit
å denna skattetitel, lärer densamma utan olägenhet kunna i nästkommande
års stat upptagas med ett något förhöjdt belopp. Denna förhöjning
synes dock icke böra sättas högre än till 400,000 kronor, hvadan alltså
Riksdagen beräknat inkomstskatten för år 1906 till 11,400,000 kronor.

Punschshatten. Under förutsättning att denna skatt komme att
äfven under år 1906 utgå efter samma grunder, som för närvarande
gälla, har statskontoret i sin förut åberopade skrifvelse hemställt, att
skatten måtte i riksstaten för nämda år upptagas med enahanda belopp
som uti innevarande års riksstat; och har Eders Kungl. Maj:t icke vidtagit
någon förändring i denna beräkning. Enligt uppgift från statskontoret0
hafva å denna skattetitel influtit före 1904 års början 38,774
kronor samt under år 1904 1,296,642 kronor.

Under sådana förhållanden och då enligt beslut af innevarande
års Riksdag ifrågavarande skatt fortfarande skall utgå enligt nu gällande

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

grunder, har Riksdagen funnit sig sakna anledning att föreslå någon
förändring i den gjorda beräkningen.

Riksdagen har fördenskull beräknat stämpelafgiften för försäljning
af punsch för år 1906 till 1,300,000 kronor.

Maltskatten. Denna inkomsttitel upptogs, på grund af verkställda
beräkningar, i 1905 års riksstat till 3,000,000 kronor.

Enligt uppgift, från finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
utgjorde den debiterade maltskatten under tiden den l'' oktober—
31 december 1903 237,041 kronor samt under sistlidet år 3,112,034
kronor.

I sin förut omförmälda skrifvelse bar statskontoret förklarat sig
sakna anledning att föreslå någon ändring i denna inkomsttitels beräkning
för år 1906. Med 3,000,000 kronor har ifrågavarande statsinkomst
ock upptagits i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
för år 1906.

Då Riksdagen icke halt något att erinra mot beräkningen af
förevarande skattetitel, har Riksdagen alltså beräknat maltskatten för
år 1906 till 3,000,000 kronor.

På sätt Riksdagen i skrifvelse angående statsregleringen för år
1906 anmäler, bär Riksdagen såsom tillgång vid förevarande statsreglering
beräknat och använd t öfverskott å statsregleringen för år 1903
till belopp af 7,190,000 kronor.

I statsverkspropositionen bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att af
riksbankens vinst för år 1904, utgörande kronor 5,705,344: 62, ett belopp
af 5,100,000 kronor måtte anvisas för statsverkets behof att utbetalas
vid den tid under år 1906, som af Riksdagen, bestämdes.

Då Riksdagen ej funnit något att erinra vare sig mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag om öfverlämnande till statsverket af ofvannämnda
belopp af bankovinsten för år 1904 eller vid fullmäktiges i riksbanken
uti skrifvelse den 23 sistlidne februari framställda förslag om disposition
af bankovinstens återstod, får Riksdagen med åberopande af §§" 25 och
26 i lagen för Sveriges riksbank anmäla, att Riksdagen beslutat:

att af riksbankens vinst för år 1904 ett belopp af 5,100,000 kronor
skall öfverlämnas till statsverket;

att statsverkets andel af bankovinsten för år 1904 skall af fullmäktige
i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en
fjärdedel under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och
oktober år 1906;

12

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

att af förenämnda årsvinst ett belopp af 575,000 kronor afsättes
till riksbankens reservfond; samt

att af samma vinst återstående 30,344 kronor 52 öre för riksbankens
räkning bibehållas och tilläggas medel, reserverade till framtida
förfogande.

Stockholm den 20 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 174.

Statsverkets inkomster.

13

Kronor.

Ordinarie inkomster.

lArrendemedel .............................................................................

1,700,000

Mantalspenningar...........................................................................

780,000

Bötesmedel........................................................................................

400,000

Kontrollstämpelmedel .................................................................

60,000

Fyr- och båkmedel.........................................................................

1,600,000

—

Telegrafmedel .............................................................................

8,000,000

—

Ijärnvägstrafikmedel ......................................................................

12,500,000

—

Skogsmedel ...................................................................................

7,500,000

—

iTerminsafgifter från läroverken ..............................................

420,000

Extra uppbörd.................................................................................

200,000

—

Säger

33,160,000

Bevillningar.

Tullmedel......................................................................................

57,000,000

—

Postmedel...........................................................................................

16,770,000

—

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

250,000

—

Stämpelmedel ...............................................................................

7,000,000

—

Brännvinstillverkningsskatt...........................................................

24,000,000

—

iHvitbetssockertillverkningsafgift..............................................

3,800,000

—

Iinkomstskatt...................................................................................

11,400,000

—

Punschskatt .....................................................................................

1,300,000

—

Maltskatt ..........................................................................................

3,000,000

——.

(Bevillning af fast egendom samt af inkomst.......................

9,300,000

——

Sägei

133,820,000

—

Summa 166,980,000

—

Bih. till Riksd. Irot. 1905. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 48 Käft.

3