Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

1

N:o 173.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1905.
— ■—• — — — Andra Kammaren den 19 — —

Riksdagens skrifvelse till Konungen med förordning angående
försäljning af tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka.

(Särskilda utskottets (n:o 2) utlåtande n:o 10 och memorial n:o 12).

Till Konungen.

Genom proposition, n:o 102, af den 31 mars innevarande år, har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att antaga ett vid propositionen
fogadt förslag till förordning angående försäljning af tillagade,
alkoholfria drycker samt svagdricka.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts nämnda förslag utan
mera väsentliga ändringar.

I den vid innevarande Riksdag antagna förordningen angående
försäljning af vin och Öl har Öl användts såsom gemensam benämning
för alla slag af maltdrycker med undantag af sådan, som enligt gällande
förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker är att
hänföra till svagdricka. Samma beteckning för nämnda drycker har
äfven i den af Riksdagen nu antagna författningen blifvit införd å
vederbörliga ställen, hvilka icke ansetts behöfva särskildt omnämnas i
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 47 Höft. (N:o 173.) 1

2

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

den efterföljande redogörelsen för de särskilda paragrafer i Eders Kungl.
Maj:ts förslag, beträffande hvilka Riksdagen vidtagit ändringar.

1 §-

Det i första momentet af Eders Kungl. Maj:t föreslagna förbud
mot försäljning af hembryggdt svagdricka har Riksdagen ansett höra
begränsas sålunda, att afyttring af sådant dricka icke må ske å försäljningsställe.
Det har med fog blifvit anmärkt, att Eders Kungl.
Maj:ts förslag innebure uttryckligt förbud mot äfven ett rent tillfälligt
utlämnande mot betalning af cn mindre kvantitet hembryggdt
svagdricka exempelvis till en vägfarande, som vore i behof af mat
och dryck.

I allmänna meningen är svagdricka icke hänförligt till rusdrycker.
Äfven Eders Kungl. Maj:ts förslag är enligt de af chefen för finansdepartementet
framlagda motiven byggdt på samma uppfattning. Att
förbjuda och med ansvar belägga rent tillfällig utskärning, utan
karaktär af handtering, af en hembryggd dryck, som allmänt erkännes
icke vara berusande, har af Riksdagen ansetts blifva en ingalunda tilltalande
inskränkning i den enskildes görande och låtande. På dessa
grunder och då vidare förbud mot den nu åsyftade utskänkningen icke
synes erforderligt ur kontrollsynpunkt, har Riksdagen besluta, att
punkten »försäljning af hembryggdt svagdricka är förbjuden» skall utgå
ur 1 § 1 mom. Genom det i 7 § kvarstående stadgandet, att på försäljningsställe
ej må finnas hembryggdt svagdricka, kommer yrkesmässig
försäljning af sådant dricka i allt fall icke att vara tillåten.

5 §■

De skäl, som anförts för införande af besiktning å utskänkningslokal
i stad, böra föranleda stadgande af dylik besiktning äfven i köping
eller i municipalsamhälle.

Jämväl böra enahanda bestämmelser i fråga om ersättande af
kostnad för verkställd besiktning gälla enligt nu ifrågavarande förordning
och enligt den af Riksdagen förut antagna förordning angående
försäljning af vin och Öl.

6 §.

Riksdagen har funnit land och stad böra i denna förordning likställas
med hänsyn till utskänkningstiden, i hvilket afseende Riksdagen
utsträckt denna till klockan tio på aftonen jämväl å landet.

3

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

I förberörda förordning angående försäljning af vin och Öl bär
borttagits den skjutsstationsföreståndare hittills tillkommande rätten att
utan särskilt tillstånd utskänka maltdrycker till vägfarande. Med anledning
häraf har en omformulering skett af andra punkten i första
momentet af förevarande §.

7 §.

Riksdagen har ansett erforderligt, att uttrycklig föreskrift meddelas
därom, att svagdricka, som försäljes, icke må vara försatt med
något för hälsan skadligt ämne eller med sackarin. Enligt gällande
bestämmelser får sackarin icke användas vid tillverkning af svagdricka.
Som sackarin emellertid kan tillsättas maltdrycker i salufärdigt tillstånd,
torde ett tydligt förbud mot detta ämnes förekomst i svagdricka, som
saluhålles, icke få anses öfverflödigt.

9 §.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t, anser Riksdagen, att tillstånd,
som afses i 3 § 4 mom., bör kunna återkallas, när helst skäl därtill
föreligger. Då tillstånd till utskänkning inom läger, kasernområde
eller annat uteslutande för krigsmaktens behof upplåtet område enligt
nämnda moment meddelas endast på framställning af vederbörande befälhafvare,
finner Riksdagen det följdriktigt, att befälhafvaren jämväl blir
underrättad om beslut, hvarigenom dylikt tillstånd af Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande återkallas. I anledning häraf har i paragrafen
införts föreskrift om sådan underrättelses lämnande.

O

10

o

Riksdagens beslut att låta det i 1 § 1 mom. af Eders Kungl. Maj:ts
förslag intagna förbud mot försäljning af hembryggdt svagdricka utgå
ur författningen, föranleder till omformulering af 10 § 3 mom.

16 §.

I denna § har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att i fråga om utskänkning
inom område för statens järnvägar eller å statens järnvägståg
järnvägsstyrelsen skulle äga enahanda befogenhet, som enligt Eders
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående försäljning
af vin och maltdrycker tillagts nämnda myndighet beträffande
utskänkning af dylika drycker.

4

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

Nämnda befogenhet för järnvägsstyrelsen har blifvit borttagen i
den af Riksdagen beslutade förordning angående försäljning af vin och
Öl. Riksdagen finner den i förevarande § järnvägsstyrelsen lämnade
rätten att förordna om ntskänkning af de i nu ifrågavarande författning
afsedda drycker icke heller böra bibehållas, i anledning hvaraf Riksdagen
beslutit, att 16 § i Eders Kungl. Maj:ts förslag skall utgå.

Med iakttagande af här ofvan omförmälda beslut har Riksdagen
antagit en förordning angående försäljning af tillagade, alkoholfria
drycker samt svagdricka af den lydelse bilagan A. till denna skrifvelse
utvisar, hvilket Riksdagen härmed får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 20 maj 1905.

Med undersåtlig vördnad.

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

Bil. Å.

Förordning angående försäljning af tillagade, alkoholfria drycker

samt svagdricka.

1 §•

1. Försäljning af tillagade, alkoholfria drycker, som ej sker till
förtäring på stället, vare, med de inskränkningar, som nedan äro stadsade,
tillåten under samma villkor, som för idkande af handel i allmänhet
äro gällande.

Hvad sålunda är stadgadt gälle ock försäljning af svagdricka, då
denna ej sker till förtäring på stället.

2. Med svagdricka förstås i denna förordning hvarje maltdryck,
som enligt kungl. förordningen angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker är att hänföra till svagdricka.

2 §•

Den, som äger rätt till iskänkning af brännvin, vin eller Öl, vare
jämväl berättigad att till förtäring på stället försälja (utskänka) tilllagade,
alkoholfria drycker samt svagdricka.

3 §•

1. Vill någon, som ej enligt 2 § är därtill berättigad, bedrifva
utskänkning af tillagade, alkoholfria drycker eller svagdricka, göre
därom skriftligen anmälan, i Stockholm hos öfverståthållarämbetet, i
annan stad hos magistraten och på landet hos länsmannen, med uppgift
å det ställe, där utslcänkningen skall äga rum, samt med bifogande
af betyg om god frejd. Har anmälan sålunda skett, skall, där ej nedan
annorlunda föreskrifves, meddelas bevis, att anmälan behörigen skett;

6

Riksdagens Skrifvelse N:o 178.

och skall länsmannen därom underrätta kommunalnämndens ordförande i
den socken, där rörelsen skall utöfvas.

Hvad sålunda är stadgadt skall iakttagas hvarje gång utskänkningsställe
ombytes.

2. Bevis, som i 1 mom. omförmäles, må ej meddelas den, som
veterligen jämlikt 8 § 1 eller 2 mom. står under förbud att utskänka
drycker, hvarom i denna förordning är fråga, eller genom gällande beslut,
som ej afser allenast visst tillfälle, förbjudits att försälja vin eller
öl, ej heller den, om hvilken är veterligt, att honom meddeladt tillstånd
att försälja vin eller Öl återkallats, eller att han dömts förlustig
rätt till detaljhandel med brännvin eller försäljning af vin, Öl eller
drycker, som afses i denna förordning.

3. Vill någon, efter det honom meddeladt, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
fastställdt eller omedelbarligen stadgadt förbud att utskänka
drycker, som afses i denna förordning, eller att försälja vin eller
öl upphört att gälla, eller efter det honom meddeladt tillstånd att försälja
vin eller Öl återkallats, bedrifva rörelse, hvarom i 1 mom. förmäles,
har Kungl. Maj:ts befallningshafvande på ansökan, åtföljd af betyg
om god frejd samt uppgift om stället, där rörelsen är afsedd att
bedrifvas, att efter magistratens eller kommunalnämndens hörande pröfva,
huruvida tillstånd därtill må medgifvas eller icke.

Detsamma galle ock, ifall annan än den, hvilken åsyftas med
förbud eller återkallelse, hvarom nyss är sagdt, vill i samma lokal, där
rörelsen förut bedrifvits, fortfarande utöfva rörelse, som i 1 mom. omförmäles.

I Stockholm äge hvad i detta mom. är sagdt om magistratens
hörande ej tillämpning.

4. Inom läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens
behof upplåtet område må ej försäljning, som afses i denna
förordning, äga rum, med mindre Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
på framställning af vederbörande befälhafvare, därtill meddelat tillstånd.

5. Har någon, som genom anmälan eller särskild! tillstånd förvärfvat
rätt till utskänkning, hvarom sägs i 1 inom., mera än sex
månader underlåtit att däraf begagna sig, anses samma rätt hafva
upphört.

4 §•

Anmälan eller tillstånd, hvarom sägs i 3 §, erfordras ej för rätt att
tillfälligtvis, vid allmän sammankomst eller tillställning, genom föran -

Riksdagens Skrifvelse N:o 173. 7

ståtande af den, som anordnat sammankomsten eller tillställningen, utskänka
tillagade, alkoholfria drycker eller svagdricka.

5 §•

Utskänkningsrörelse, som på grund af anmälan eller tillstånd
enligt 3 § är afsedd att idkas i stad, köping eller municipalsamhälle, må
ej börjas, förrän besiktning å den lägenhet, där rörelsen skall drifvas,
hållits i stad af stadsfiskal och i annat samhälle af kronobetjänt jämte
två personer, utsedda, i Stockholm af öfverståtliållarämbetet, i annan
stad af magistraten och i köping eller municipalsamhälle af kommunalnämnden
eller motsvarande myndighet, samt besiktningsmännen utfärdat
bevis därom, att lägenheten är för ändamålet lämplig.

Kostnad för besiktningen gäldas af rörelsens innehafvare med
belopp, som bestämmes af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

6 §•

1. Utskänkning af i denna förordning afsedda drycker må icke
äga rum senare å dag än klockan tio på aftonen; ägande Kungl. Maj:ts
befallningshafvande att, där särskilda omständigheter föranleda behof
af utskänkningstidens inskränkning eller utsträckning, därom förordna.

Hvad här är sagdt äge ej tillämpning å utskänkning, som äger
rum enligt 4 § eller å skjutsanstalt till resande.

2. Att låta brännvin, vin eller Öl förtäras å ställe, där utskänkning
på grund af anmälan eller tillstånd enligt 3 § idkas, vare förbjudet.

7 §■

Vid all försäljning af svagdricka, vare sig till förtäring på stället
eller annorledes, skall iakttagas:

att drickat ej må på försäljningsstället förvaras på andra kärl än
dem, å hvilka det utlämnats från bryggeriet, ej heller af säljaren påspädas
eller på annat sätt beredas,

att didckat ej må vara försatt med något för hälsan skadligt
ämne eller med sackarin, samt

att på försäljningsstället ej må finnas hembryggdt svagdricka.

8

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

3 §•

1. Förekomma å försäljningsställe, där på grund af anmälan
eller tillstånd enligt 3 § iskänkning idkas, oordningar eller bedrifves
därstädes osedlighet, äge magistraten eller kommunalnämnden förbjuda
rörelsens innehafvare att med försäljningen fortsätta. Beslutet därom
gånge genast i verkställighet, men skall, vid äfventyr att förbudet eljest
går åter, senast inom åtta dagar underställas Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
som har att för viss tid fastställa förbudet eller ock upphäfva
detsamma.

I nu förutsatta fall äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande jämväl
omedelbarligen meddela förbud på sätt nyss är sagdt.

2. I Stockholm tillkommer det i fall, som i 1 mom. afses, öfverståthållarämbetet
att meddela förbud, hvarom där förmäles.

3. Därest vid marknad, allmän torgdag, läger eller annat vapenöfningsmöte,
inskrifningsförrättning eller mönstring med värnpliktige,
ting, auktion eller annan till folksamling föranledande förrättning eller
då eljest större folksamling äger rum utskänkning af tillagade, alkoholfria
drycker eller af svagdricka visar sig föranleda oordningar, må
polismyndighet i stad och kronobetjänt å landet omedelbarligen förbjuda
och, om förhållandet sådant påkallar, förhindra utskänkningens fortsättande
vid tillfället. Enahanda befogenhet tillkommer polismyndighet
i stad och kronobetjänt på landet jämväl ifall utskänkning, som tillfälligtvis
utöfvas vid allmän sammankomst eller tillställning, visar sig
föranleda oordningar.

4. Förbud, som sägs i denna §, skall delgifvas rörelsens innehafvare
eller, i hans frånvaro, den, som försäljningen besörjer; hvarjämte
Kungl. Maj:ts befallningshafvande skall om förbud, som af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande meddelas eller fastställes, lämna underrättelse
till magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten samt
vederbörligen kungöra detsamma.

Hvad här är sagdt om magistratens underrättande äge ej tillämpning
i Stockholm.

5. Förbud gälle, då det drabbar man, äfven för hustrun och
tvärtom, så länge de lefva i äktenskap samman.

9 §•

Tillstånd, hvarom sägs i 3 § 4 mom., må af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
återkallas, när helst skäl därtill anses föreligga; skolande

9

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

i fråga om delgifning af och underrättelse om sådant beslut gälla hvad
i 8 § 4 mom. är beträffande förbud i enahanda afseenden stadgadt.
Underrättelse om beslutet skall därjämte meddelas vederbörande befälhafvare.

10 §.

1. Den, som utan att hafva undfått bevis, att anmälan behörigen
skett, där sådan är föreskrifven, eller utan tillstånd, där sådant erfordras,
utskänker tillagade, alkoholfria drycker eller svagdricka, böte från och
med fem till och med femtio kronor.

2. Ofverträder någon honom enligt 8 § meddeladt förbud, eller
fortsätter någon med utskänkning, hvarom sägs i 3 § 4 mom., oaktadt
återkallelse af därtill gifvet tillstånd honom delgifvits, böte dubbelt
mot hvad i 1 mom. är sagdt.

3. Ofverträder någon de i 7 § gifna bestämmelser, skall han,
där gärningen ej är i annan författning med straff belagd, straffas med
böter från och med fem till och med trettio kronor.

4. Förbryter sig någon mot hvad i 5 § är föreskrifvet, eller
utöfvar någon utskänkning af i denna förordning afsedda drycker å
otillåten tid, eller låter någon, i strid emot hvad i 6 § 2 mom. finnes
stadgadt, brännvin, vin eller Öl förtäras å utskänkningsställe, hvarom
i nämnda mom. förmäles, böte från och med fem till och med trettio
kronor.

11 §•

Varder någon, hvilken efter anmälan eller tillstånd idkar utskänkning,
som afses i 3 §, dömd till ansvar för oloflig försäljning af
brännvin, vin eller Öl, då må han ock på yrkande af vederbörande
allmän åklagare dömas förlustig sin nämnda utskänkningsrätt, ifall omständigheterna
finnas böra därtill föranleda.

12 §.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han därtill
varder lagligen förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats
och delgifvits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro
stadgade.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 47 Häft.

2

10

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

18 §.

För förbrytelse, som mot denna förordning med husbondes vetskap
begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,
ansvare husbonden, liksom vore förbrytelsen begången af honom själ!''.

14 §.

Om böters förvandling och fördelning, om rätt att anställa åtal för
öfverträdelser af denna förordning, om öfvervakande i öfrigt af förordningens
efterlefnad samt om domstol, där öfverträdelser af densamma
skola åtalas, lände i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i gällande
förordning angående försäljning af brännvin är eller varder stadgadt.

15 §.

Hvad enligt denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkommer
poliskammare i stad, där sådan finnes, och i stad, som ej har
magistrat, där tillsatt särskild styrelse.

Öfvergång sstadg anden.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1906, då de i
kungl. förordningen angående försäljning af vin, maltdrycker in. in.
den 24 oktober 1885 meddelade bestämmelser rörande försäljning af
drycker, som afses i denna förordning, äfvensom de i samma bestämmelser
sedermera gjorda ändringar så ock af öfverståthållarämbetet
i ämnet meddelade stadganden upphöra att gälla.

2. År någon på grund af anmälan eller tillstånd enligt äldre
författning i utöfning af rättighet till utskärning af drycker, som
afses i denna förordning, och vill han därmed fortfara äfven efter det
denna förordning trädt i kraft, göre därom inom utgången af år 1905
anmälan eller ansökan på sätt i denna förordning är stadgadt. Försummar
han det, anses rättigheten hafva upphört vid sistnämnda tidpunkt.

Hvad i detta inom. är sagdt äge dock ej tillämpning å den, som
enligt 2 § i denna förordning är berättigad till iskänkning af ifrågavarande
drycker.

11

Riksdagens Skrifvelse N:o 173.

3. Vill någon, innan denna förordning träder i kraft, förvärfva
rättighet att utan samband med iskänkning af brännvin, vin eller
Öl efter 1906 års ingång bedrifva iskänkning af drycker, som afses
i denna förordning, galle hvad om anmälan och ansökan därstädes i
sådant afseende är stadgadt.