Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
1
N:o 147.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 20 maj 1905.
—• — — — — Andra Kammaren den 20 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af
utgifterna under riksstatens tionde hufvudtitel, innefattande
anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
(Statsutskottets utlåtande n:o 11 och memorial n:o 121.)
Till Konungen.
Pensionsstaten.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i
punkten 1 under tionde hufvudtiteln föreslagit, att det å ordinarie stat
uppförda anslaget för bidrag till pensionering af änkor och barn efter
befäl och underbefäl med vederlikar vid armén, nu 112,703 kronor,
måtte höjas med 1,379 kronor till 114,082 kronor.
Riksdagen har, med anledning af hvad i statsrådsprotokollet anförts,
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Käft. (N:o 147.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
framställning och har alltså höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget
för bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl
med vederlikar vid armén, nu 112,708 kronor, med 1,379 kronor till
114,082 kronor.
2:o) Uti proposition till Riksdagen af den 4 november 1904 (n:o 17)
bär Eders Rungl. Maj:t, under åberopande af vid propositionen fogadt
utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden för nämnda dag, föreslagit
Riksdagen medgifva, att trumpetarne vid Skånska husarregementet
A. Ekstrand, E. J. Nilsson, L. P. Nilsson, N. O. Ahlström, R.
F. Ekdahl, E. Andersson och E. R. Ahlstedt finge bibehålla sin genom
förutvarande anställning såsom skvadronstrumpetare vid regementet
grundade rätt till pension och fyllnadspension mot erläggande af därför
stadgade afgifter.
Riksdagen, som, med anledning af hvad i statsrådsprotokollet
anförts, ansett ifrågavarande framställning höra bifallas, har alltså medgift,
att trumpetarne vid Skånska husarregementet A. Ekstrand, E. J.
Nilsson, L. P. Nilsson, N. O. Ahlström, R. F. Ekdahl, E. Andersson
och E. R. Ahlstedt må bibehålla sin genom förutvarande anställning
såsom skvadronstrumpetare vid regementet grundade rätt till pension
och fyllnadspension mot erläggande af därför stadgade afgifter.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under tionde
hufvudtiteln i punkt 2 föreslagit Riksdagen att, till höjande af det såsom
bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna
läroverk, pedagogier, seminarier m. in. uppförda anslag, för närvarande
utgörande 82,531 kronor, bevilja ett belopp af 5,232 kronor, hvarigenom
anslaget skulle komma att uppgå till 87,763 kronor.
Aled anledning af hvad till statsrådsprotokollet anförts rörande
behofvet af ökadt statsbidrag till pensionering af änkor och barn efter
lärare vid de allmänna läroverken samt folkskoleseminarierna, har
Riksdagen till höjande af det såsom bidrag till pensionering af änkor
och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier
m. m. uppförda anslag, för närvarande utgörande 82,531 kronor, beviljat
ett belopp af 5,232 kronor, hvarigenom anslaget kommer att uppgå
till 87,763 kronor.
4:o) I en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte besluta, att ett årligt bidrag af högst sextio kronor skulle utgå till
3
.Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
hvarje vid högre skola för kvinnlig ungdom eller högre sam skola anställd
lärarinna, som ägde delaktighet vare sig i pensionsinrättningen för lärarinnor
vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom eller i Svenska lärarinnornas
pensionsförening, med villkor att af eller för henne i endera af
dessa pensionsanstalter under nästföregående år insatts minst sextio
kronor, samt, vid bifall härtill, att det å riksstadens tionde hufvudtitel
uppförda förslagsanslag med rubrik: Bidrag till pensionering af lärarinnor
vid högre Hick- och samskoior måtte höjas till 40,000 kronor.
Till stöd för denna framställning har i motionen anförts följande:
»Uppå därom af Kungl. Maj:t framställdt förslag beviljade 1896
års Riksdag till pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges högre
skolor för kvinnlig ungdom ett årligt bidrag, motsvarande högst 10
kronor för hvar och en af de vid nämnda skolor anställda lärarinnor,
Indika såsom delägare i pensionsinrättningen erlade årsafgift till densamma.
Detta bidrag höjdes af 1902 års Riksdag till högst 30 kronor
för hvarje lärarinna, som erlade årsafgift till pensionsinrättningen. För
denna pensionsinrättning gälla de af Kungl. Magt den 26 maj 1887
fastställda stadgar med däri enligt kungl. resolutionerna den 8 oktober
1897 och den 20 november 1903 gjorda ändringar, enligt hvilka årsafgift
erlägges för lärarinna med 30 kronor af den skola, vid hvilken
hon är anställd, och med 30 kronor af henne själf, hvarförutan lärarinna,
som vid inträdet i pensionsinrättningen är äldre än 25 år, skall
erlägga retroaktiv afgift från lägst 81 kronor 80 öre vid fyllda 26 år
till högst 5,025 kronor 40 öre vid fyllda 54 år. Mot dessa afgifter
erhåller delägande lärarinna från och med kvartalet näst efter det,
under hvithet hon uppnått 55 års ålder, en årlig pension af 400 kronor.
För lärarinnor vid enskilda skolor finnes ytterligare en pensionsanstalt,
nämligen Svenska lärarinnornas pensionsförening, för hvilken
stadgar den 29 maj 1885 af Kungl. Maj:t fastställts. Denna förenings
ändamål är att åt svenska lärarinnor bereda lifränta (pension) vid fyllda
54 års ålder, och beror lifräntans eller pensionens storlek på storleken
af de inbetalningar enhvar delägare under årens lopp verkställt. Det
högsta belopp, som delägare får hafva innestående hos föreningen, är
6,000 kronor och högsta beloppet af lifränta eller pension utgör 540
kronor. För de flesta understiger dock lifräntan 400 kronor. Äfven
denna pensionsförening erhåller bidrag af statsmedel. Enligt Kungl.
Maj:ts förslag har nämligen Riksdagen år 1903 medgifvit, att till pensionsföreningen
finge utgå ett årligt bidrag af 30 kronor för hvarje
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
lärarinna vid högre skola för kvinnlig ungdom eller samskola, som
icke är delägare i pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges
högre skolor för kvinnlig ungdom, med villkor att af eller för henne i
pensionsföreningen under nästföregående år insatts minst 60 kronor
samt att berörda bidrag tillgodoföres vederbörande lärarinna.
Under år 1904 har Kungl. Maj:t uppå gjorda ansökningar beviljat:
dels pensionsinrättningen för lärarinnor vid Sveriges
högre skolor för kvinnlig ungdom för 891 lärår]nnor
å 30 kronor för hvarje...................................................... kronor 11,730
dels Svenska lärarinnornas pensionsförening för 307
lärarinnor å 30 kronor för hvarje .............................. ,, 9,210
eller tillsammans kronor 20,940.
Om också genom den under sistlidet år beslutade skolreformen
flera samskolor inrättats, äro de enskilda högre läroverken för kvinnlig
ungdom fortfarande i lika hög grad som tillförene behöfliga, enär genom
desamma lärjungarne kunna bibringas den undervisning, som fordras
för att kvinnan må kunna fylla sin uppgift inom samhället och familjen.
Att Riksdagen anser dessa skolor för undervisningen äga stor betydelse,
därom vittnar ock det ingalunda obetydliga anslag, som till understöd
för desamma finnes uppfördt å åttonde hufvudtiteln. De pensionsbelopp,
som enligt hvad ofvan är nämndt kunna tillkomma lärarinnorna vid
ifrågavarande undervisningsanstalter, äro uppenbarligen allt för låga,
hvilket än tydligare framgår däraf, att, ehuru kompetensvillkoren för
dessa lärarinnor äro högre än de för folkskollärarinnor fastställda, dessa
senare kunna komma i åtnjutande af en pension till belopp af 750
kronor utan att därför behöfva betala någon årsafgift. För pensionering
af lärare eller lärarinna vid folkskola erlägger nämligen vederbörande
skolområde eller skoldistrikt 5 procent å delaktighetsbel Öppet, hvilket
utgör 1,000 kronor Hvad som därutöfver erfordras bestrides af statsmedel,
för hvilket ändamål är å riksstaten uppfördt ett anslag af 622,873
kronor, eller omkring 89 kronor för hvarje lärare eller lärarinna. Att
af de högre skolorna för kvinnlig ungdom fordra en förhöjning i de
pensionsafgifter, som de erlägga för lärarinnorna, kan med kännedom
om de knappa tillgångar, hvaröfver skolorna förfoga, icke med skäl
ifrågasättas. Ej heller bör af lärarinnorna vid dessa skolor fordras förhöjda
årsafgifter. Om staten för ändamålet bidrager med ett belopp
motsvarande det som af och för lärarinna erlägges eller dubbelt mot
Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 5
hvad nu utbetalas, torde pensionerna kunna ökas till något öfver
500 kronor.»
Riksdagen kar beslutat, att ett årligt bidrag af högst sextio kronor
skall utgå till hvarje vid högre skola för kvinnlig ungdom eller högre
samskola anställd lärarinna, som äger delaktighet vare sig i pensionsinrättningen
för lärarinnor vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom
eller i Svenska lärarinnornas pensionsförening, med villkor att af
eller för henne i endera af dessa pensionsanstalter under nästföregående
år insatts minst sextio kronor, samt med anledning häraf höjt det å
riksstatens tionde hufvudtitel uppförda förslagsanslag med rubrik: Bidrag
till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och samskolor, nu 19,000
kronor, till 40,000 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under tionde
liufvudtiteln i punkt 3 föreslagit,
att Riksdagen, i afseende å kostnaderna för småskollärares m. fl.
ålderdomsunderstödsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1906,
måtte medgifva:
att Eders Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp,
som för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr blifva erforderliga;
samt
att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter
i öfrigt under samma år erforderliga medel må af Eders Kungl. Maj:t,
i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas af tillgängliga statsmedel
såsom förskott, att antingen ersättas af berörda afgifter i den
mån de under året ingå, eller, därest dessa afgifter skulle för året befinnas
härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.
I sammanhang med denna punkt har Riksdagen förehaft till behandling''
en inom Riksdagen väckt motion, däruti hemställts,
att Riksdagen ville besluta sådan förhöjning af de understödsbelopp,
hvilka efter utgången af år 1905 beviljas från småskollärares
in. fl. ålderdomsunderstöclsanstalt,
att beloppet af helt understöd utgör 250 kronor för år;
att det årliga understödsbelopp, hvilket tillkommer lärare eller
lärarinna, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880, uppnått
en lefnadsålder af minst 55 år samt tjänstgjort minst 20 år och för
hvilken summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 80, utgör 165 kr.;
att om lärare eller lärarinna af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör
anses på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
hörsel eller annan liknande, oförvållad anledning icke vidare vara fullt
lämplig att sköta sin tjänst, är o, efter uppnådda 25 tjänstår, lärare,
som fyllt 50 år, och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade att, då han
eller hon om understöd gör ansökning, efter afgång från tjänsten bekomma
afkortadt årligt understöd till följande belopp:
a) lärarinna,
som |
fyllt 45 år ....................... |
.................. 115 |
kronor |
|
n |
11 |
46 „ ........................ |
................. 125 |
11 |
n |
11 |
47 „ ......................... |
................. 135 |
11 |
''11 |
11 |
48 „ ......................... |
.................. 145 |
11 |
11 |
11 |
49 „ ......................... |
.................. 155 |
11 |
b) lärare |
eller |
lärarinna, |
||
som |
fyllt 50 år ........................ |
.................. 165 |
kronor |
|
11 |
11 |
51 „ ........................ |
.................. 180 |
51 |
11 |
11 |
52 „ ....................... |
................. 195 |
11 |
ii |
11 |
53 „ ........................ |
.................. 215 |
11 |
ii |
11 |
54 „ ...................... |
.................. 230 |
11 |
att det afkortade årliga understöd, hvilket tillkommer lärare eller
lärarinna, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880 samt,
efter uppnådd lefnadsålder af minst 55 år och tjänstgöringstid af minst
20 år, af förut, nämnda skäl icke vidare anses fullt lämplig att sköta
sin tjänst, utgör, om summan af lefnads- och tjänstår uppgår till
75 |
år .................... |
.................... 115 |
kronor |
76 |
ii ................... |
................. 125 |
11 |
77 |
ii ................... |
.................... 135 |
11 |
78 |
ii ................... |
................... 145 |
11 |
79 |
ii .................... |
................... 155 |
11 |
samt att det årliga understöd, till hvilket den lärare eller lärarinna
är berättigad, som ej upphunnit det för erhållande af helt eller afkortadt
understöd bestämda antalet lefnads- och tjänstår, men, sedan han eller
hon tjänstgjort minst 15 år, genom obotlig sjukdom blifvit urståndsatt
att vidare sköta sin tjänst, utgör 115 kronor.
Till stöd för omförmälda framställning har i motionen anförts
följande:
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
»Sedan 1893 års början åtnjuter småskollärarekåren — häri inbegripna
icke blott lärare och lärarinnor vid den egentliga småskolan,
utan äfven lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor äfvensom biträdande
och öfriga icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolan
— rätt till ålderdomsunderstöd.
Genom Ivungl. Maj:ts reglemente den 22 juni 1892 för småskollärares
in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt fastställdes helt understöd till
150 kronor för år, oberoende af de löner, som vederbörande åtnjutit
under sin tjänstgöring. Om man granskar de utredningar, på b vil ka
inrättandet af sm åskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt grundat
sig, skall man emellertid finna, att det nämnda beloppet, 150 kronor,
blef vald! med särskild hänsyn därtill, att det var hälften af den då
antagna medellönen eller sannolika lönen — bostadsförmånen oberäknad
— för ifrågavarande lärare. Vi hänvisa i detta afseende till 1891 års
kommittébetänkande angående ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor
vid småskolan m. fl., sid. 33, samt G. Eneströms utredning om
ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor in. fl., sid. 31.
Vid tiden för ålderdomsunderstödsanstalt ens tillkomst var ingen
laglig minimilön för småskollärare m. fl. fastställd, men såsom villkor
för statsbidrags erhållande gällde, att lönen skulle vara minst 200 kronor;
det högsta lönebelopp, efter hvilket statsbidrag utgick, var 300 kronor.
Med ledning af från skolrådens ordförande infordrade statistiska uppgifter
kom G. Eneström till det resultat, att medellönen för samtliga
lärare och lärarinnor kunde beräknas till 300 kronor utom bostad.
På grund af beslut af 1897 års Riksdag fastställdes lönen för
examinerade småskollärare m. fl. från och med 1898 till minst 300
kronor med rätt till förhöjning efter tio tjänstår till minst 350 kronor
förutom bostad och vedbrand. Då i betraktande tages, att i många
skoldistrikt lönen för småskollärarepersonalen utgår med högre lönebelopp
än det lagstadgade minimum, kunde efter 1898 års ingång medellönen
för lärare eller lärarinna, som afgick med ålderdomsunderstöd, beräknas
öfverstiga 350 kronor och närma sig 400 kronor.
Då den grund för bestämmande af understödets storlek, som vid
ålderdomsunderstödsanstaltens inrättande tillämpades, sålunda blifvit
rubbad, väckte herr J. II. G. Fredholm samt undertecknad Hammarlund
vid 1898 års riksdag motion om förhöjning af ålderdomsunderstödens
storlek. Riksdagen beslöt i anledning häraf aflåtande! af en skrifvelse
till Kung! Maj:t med anhållan om utredning i ärendet.
Sedan dylik utredning försiggått, inkom Kung! Maj:t till 1900
års Riksdag med proposition om sådan förhöjning af understödsbeloppen,
8 Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
som af 1898 års motionärer blifvit ifrågasatt, och Riksdagen godkände
denna proposition.
Efter 1901 års början utgår på grund häraf helt understöd med
200 kronor och de afkortade understöden i proportion härefter.
1 de år 1900 gällande lönebestämmelserna för småskollärarepersonalen
hafva sedan dess tvenne förändringar ägt rum på grund af Riksdagens
beslut. Från och med 1901 tillerkändes examinerade småskollärare
in. fl. ett andra ålderstillägg, så att lönen efter femton tjänstår
skulle utgöra minst 400 kronor. Och från 1905 års början gäller, att
för examinerade småskollärare m. fl. lönen skall vara minst 350 kronor
med förhöjning efter tio tjänstår till minst 400 kronor och efter femton
tjänstår till minst 450 kronor.
Lönen för de lärare och lärarinnor, hvilka afgå med ålderdomsunderstöd,
har sålunda efter år 1900, då understödet fastställdes till sitt
nuvarande belopp, blifvit höjd med i regeln 100 kronor. För att den
ursprungliga proportionen mellan lön och understöd fortfarande skall
bibehållas, bör alltså helt understöd höjas med 50 kronor, d. v. s. från
200 till 250 kronor, och de afkortade understöden i proportion därefter.
Afl tillåta oss erinra därom, att, då fråga förelåg om understödets höjande
från 150 till 200 kronor, direktionen för folkskollärarnes pensionsinrättning
särskilt framhöll i sitt till Kungl. Maj.:t afgifna utlåtande,
att om vid anstaltens inrättande man af vissa orsaker funnit
sig böra bestämma helt understöd till endast hälften af den då beräknade
medellönen eller den sannolika lönen, hvilket otvifvelaktigt måste
anses såsom en för understödstagarna icke särdeles gynnsam beräkningsgrund,
billigheten syntes fordra, att åtminstone denna propox-tion mellan
lön och understöd, då en reglering af understödsbeloppen ifrågasattes,
fortfarande, såvidt möjligt vore, vidmakthölles.
Eu förhöjning i understödet påkallas emellertid icke blott för att
bibehålla den ursprungliga proportionen mellan lön och understöd, utan
ock med hänsyn till de alltjämt stegrade lefnadskostnaderna. Ingen
torde väl vilja förneka, att till och med det högsta understödet, som
för närvarande kan utdelas af anstalten, eller 200 kronor om året,
måste anses otillräckligt för lärare och lärarinnor, hvilka å ena sidan
slitit ut sina krafter på eu för fostexdandet så viktig verksamhet som
barnaundervisningen och å andra sidan härför uppburit en lön, hvilken
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
icke medgifvit dem att göra besparingar för ålderdomen, om man icke
till sådana besparingar vill räkna den årsafgift, som det åligger dem
att erlägga till anstalten.
Härtill kommer en annan betydelsefull omständighet, nämligen
den, att, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen, det största antalet
understödstagare icke erhåller helt understöd. Sålunda erhöllo:
G-enom beslut |
Helt understöd om |
Afkortadt understöd om 70 till 140 kr. |
1893 |
10 |
43 |
1894 |
12 |
46 |
1895 |
15 |
34 |
1896 |
15 |
33 |
1897 |
15 |
39 |
1898 |
16 |
32 |
1899 |
12 |
34 |
1900 |
9 |
25 |
Helt understöd om |
Afkortadt understöd om 70 till 185 kr. |
|
1901 |
26 |
43 |
1902 |
27 |
43 |
1903 |
38 |
32 |
Under de 11 år, för hvilka uppgifter föreligga, hafva alltså endast
195 erhållit helt understöd, under det 404 fått nöja sig med afkortadt
understöd. Medelbeloppet af de understöd, som uppburos från anstalten
under år 1903, torde hafva uppgått endast till omkring 134 kronor.
Vid årets början funnos nämligen 454 och vid dess slut 512 understödstagare,
medeltal alltså 483, och då under året utbetalts 64,545
kronor i understöd, gör detta i medeltal 134 kronor på enhvar.
Om man på grund af hvad sålunda blifvit anfördt måste dela den
uppfattningen, att en förhöjning af ålderdomsunderstödet för småskollärare
och småskollärarinnor är af behofvet påkallad och lämpligen nu
bör vidtagas samt att för bibehållande af den ursprungliga proportionen
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Raft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
helt understöd bör sättas till 250 kronor, så blir nästa fråga, med hvilka
belopp de afkortade understöden böra utgå.
Den inverkan, som en förhöjning af helt understöd bör utöfva på
de afkortade understöd, hvilka utgå enligt gällande reglemente, § 7,
öfvergångsstadgandet, § 8 och § 9, kan utan svårighet bestämmas, om
man härvid tillämpar — på samma sätt, som skedde vid ändringen år
1900 — de grunder, hvilka ursprungligen blifvit följda i fråga om dessa
understöd.
Paragraf 8 i gällande reglemente har enligt kungl. kungörelsen
den 15 juni 1900 följande lydelse:
Anses af vederbörande skolråd eller folkskoleinspektör lärare eller lärarinna
på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller annan liknande, oförvållad
anledning icke vidare vara fullt lämplig att sköta sin tjänst, vare, efter
uppnådda 25 tjänstår, lärare, som fyllt 50 år, och lärarinna, som fyllt 45 år, berättigade
att, då han eller hon om understöd gör ansökning, efter afgång från
tjänsten bekomma afkortadt årligt understöd till följande belopp:
a) lärarinna,
som fyllt 45 år........................................... 90 kronor,
» » 46 » 100 »
» » 47 » 105 »
» » 48 » 115 »
» » 49 » 120 »
b) lärare eller lärarinna,
som fyllt 50 år ............................................. 180 kronor,
» » 51 » 145 »
» » 52 » 155 »
» » 58 » 170 »
» » 54 » 185 »
Lärare, som blifvit i tjänst anställd före den 1 januari 1880 och uppnått en
lefnadsålder af minst 55 år, vare, om han tjänstgjort minst 20 år och af förutnämnda
skäl icke vidare anses fullt lämplig att sköta sin tjänst, likaledes berättigad
att efter afgång från tjänsten erhålla afkortadt årligt understöd sålunda:
om summan, af lefnads- och.
tjänstår uppgår till till belopp af
75 år................................................................... 90 kronor,
76 » ....................... 100 »
77 » ................................................................... 105 »
78 » ................................................................... 115 »
79 » .................................................................... 120
De i denna paragrafs hufvudstadgande ursprungligen fastställda beloppen
äro — såsom af ofvannämnda kommittébetänkande, sid. 32—35,
framgår — erhållna på sådant sätt, att man tagit resp. 45, 49, 53, 57,
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
61, 66, 72, 78, 85 och 92 procent af 150 kronor (= helt understöd)
och afrundat beloppen. De i öfvergångsstadgandet bestämda beloppen
äro åter genom Riksdagens beslut satta lika med de fem första i hufvudstadgandet.
Om man förfar på samma sätt, utgående från ett helt
understöd af 250 kronor, erhåller man:
a) |
45 % af 250 |
kronor — 112: 50 |
kronor, |
afrundadt till |
115 |
kronor, |
|||
49 % |
» |
)) |
)) = 122: 50 |
» |
125 |
» |
|||
53 % |
)> |
» |
» = 132: 50 |
» |
» |
» |
135 |
)) |
|
57 % |
» |
)) = 142: 50 |
i’ |
>> |
145 |
» |
|||
61 % |
:>> |
» |
» = 152: 50 |
» |
» |
» |
155 |
)> |
|
66 % |
>> |
5> |
» = 165 |
):> |
» |
» |
165 |
» |
|
72 % |
» |
:» |
» = 180 |
)) |
y> |
180 |
)) |
||
78 % |
)> |
» |
» = 195 |
» |
y> |
» |
195 |
» |
|
85 % |
» |
» = 212: 50 |
)) |
» |
» |
215 |
» |
||
92 % |
» |
» = 230 |
» |
» |
230 |
)> |
Och de i öfvergångsstadgandet nämnda beloppen böra sättas lika
med de fem under a) angifna eller resp. 115, 125, 135, 145 och
155 kronor.
Det i § 7, öfvergångsstadgandet medgifna understödet, som för
närvarande är 130 kronor eller lika med det först anförda i § 8, b),
bör i öfverensstämmelse härmed nu bestämmas till 165 kronor, och det
i § 9 medgifna (vid obotlig sjukdom), som nu utgår med 90 kronor
eller lika med det första i § 8, a), bör nu sättas till 115 kronor.
Några andra understödsgrader förekomma icke i nu gällande reglemente.
På detta sätt skulle understödsbeloppen inom samtliga understödsgrader
ökas med omkring en fjärdedel. Medelunderstödet, som år 1903
var ungefär 134 kronor, skulle efter detta blifva omkring 168 kronor
årligen, motsvarande 46 öre om dagen.
Mot detta kan naturligtvis invändas, att det föreslagna beloppet
är för lågt tilltaget. Helst borde ju understödet utgå i högre proportion
till lönen, än hvad hittills varit fallet. Vi hafva emellertid icke velat
nu ifrågasätta ändring i de af Kungl. Maj:t och Riksdag en gång fastställda
grunderna, utan blott föreslagit sådana ändringar, att dessa grunder
äfven i verkligheten vinna tillämpning och icke ytterligare afprutas.
Beträffande slutligen den tillökning i kostnad, som skulle blifva en
följd af nu föreslagna förhöjning af understöden, så är klart, att denna,
hvad blifvande understödstagaré angår, skulle blifva i proportion till
understödens förhöjning och således belöpa sig till 25 procent. För att
bedöma, om detta bör verka afskräckande för förslaget, får man erinra
sig, att kostnaden för ålderdomsunderstödsanstalten, såvidt hittills kunnat
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
visa sig, blifvit mycket mindre, än som från början var beräknadt. Förhållandet
mellan beräknad kostnad och verklig kostnad ställer sig under
anstaltens elfva första år sålunda:
Verksamhetsår |
Beräknad understöds-kostuad |
Utbetaldtunderstödsbelopp |
|
1 l:a |
24,000 kronor |
3,999 |
kronor |
2:a |
29,000 „ |
10,448 |
11 |
3:e |
34,000 „ |
15,119 |
11 |
4:e |
38,000 |
20,372 |
11 |
5:e |
46,000 „ |
25,575 |
11 |
6:e |
53,000 „ |
30,955 |
11 |
7:e |
60,000 „ |
35,570 |
11 |
8:e |
69,000 „ |
38,503 |
11 |
9:e |
78,000 „ |
44,070 |
11 |
10:e |
89,000 |
54,108 |
n |
ll:e |
98,000 „ |
64,545 |
n |
Samtidigt hafva skoldistriktens och lärarnes afgifter inbringat betydligt
mera, än man väntat sig, äfven med inbegrepp af dessa senare
eller lärarnes afgifter, hvilka, af Kungl. Maj:t ej ifrågasatta, beslutades
af Riksdagen. Kommittén beräknade skoldistriktens afgifter till 44,000
kronor årligen, men redan år 1899 uppgingo de till dubbla beloppet
och hafva sedan dess ytterligare stigit, så att de år 1902 belöpte sig
till 93,720 kronor.
Följden häraf har blifvit, att, långt ifrån att statsbidrag behöft
anlitas för bestridande af anstaltens utgifter — något som alltid varit
af Riksdagen ifrågasatt, — i stället anstalten till godo i statskontoret
uppsamlats en fond, som uppgick (öretalen oräknade) vid slutet af år
1884 till .................................................... 118,846 kronor
1897 „ ..................................................... 287,674 „
1900 „ ...................................................... 426,565 „
1903 „ ...................................................... 516,340 „
Kommittén beräknade (sid. 45), att fyllnadsbidrag från statsverket
skulle blifva erforderligt efter omkring 7 år från det anstalten började
sin verksamhet. Trots den år 1901 inträdda förhöjningen i understödsbeloppen,
öfverstiga skoldistriktens årliga afgifter allt fortfarande ganska
väsentligt beloppen af de utbetalda understöden. Det torde komma att
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
dröja ännu många år, innan statsmedel för ändamålet behöfva tagas i
anspråk, och detta ehuru ingen ränta beräknas på de i statskontoret
uppsamlade medlen. Innan någon utgift från statens sida kan komma i
fråga för detta ändamål, måste först och främst de årliga understödsbeloppen
stiga upp till belopp, som motsvara skoldistriktens årliga afgifter,
och sedan under åtskilliga år öfverskrida sistnämnda utgifter med
sådana belopp, att de i statskontoret samlade öfverskotten varda förbrukade.
Ännu torde detta dröja flera år, äfven om den af oss ifrågasatta
förhöjningen blir genomförd. Det är nämligen att märka, att denna
förhöjning ej kan komma förutvarande understödstagare till godo, ty
Riksdagen håller ju strängt på den principen, att en förbättring i pensionsvillkoren
för en kår icke har retroaktiv verkan.
Ett bifall till vårt förslag kommer alltså icke för närvarande eller
under de närmast kommande åren att medföra någon statsutgift.))
Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som öfverensstämmer
med hvad Riksdagen under en följd af år beslutit, har Riksdagen
icke haft något att erinra.
Beträffande ifrågavarande motion har väl Riksdagen funnit en
höjning af ålderdomsunderstöden för småskollärare och småskollärarinnor
kunna vara af behofvet påkallad, men, då Riksdagen anser
nödigt, att frågan om dylik höjning underkastas en allsidig utredning
af vederbörande myndigheter, har Riksdagen funnit motionen allenast
böra föranleda Riksdagen att hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om en
dylik utredning samt om framläggande af det förslag i ämnet, hvartill
utredningen kan gifva anledning.
I fråga om denna utredning synes det böra tagas under öfvervägande,
huruvida icke en ytterligare höjning af understödsbeloppen
kräfver eu höjning af de från skoldistrikten såsom bidrag till bestridande
af pensionsanstaltens utgifter utgående afgifterna samt, i sammanhang
därmed, huruvida icke jämväl den egentliga folkskolans lärare och
lärarinnor böra, i likhet med hvad som gäller för lärarne vid de
allmänna läroverken samt under denna riksdag af Eders Kungl. Maj:t
föreslagits beträffande de vid döfstumskolorna anställda lärare och
lärarinnor, själfva bidraga till sin pensionering.
Riksdagen har alltså bifallit Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning.
Därjämte får Riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, det Eders
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i hvad mån
de från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt utgående
14
Biksdagens Skrifvelse N:o 147.
understödsbeloppen må höra liöjas, samt till Riksdagen inkomma med
den framställning i ämnet, hvartill en sådan utredning må finnas
gifva anledning.
6:o) Uti en den 18 februari innevarande'' år till Riksdagen aflåten
proposition (n:o 94) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af
propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att godkänna följande
grunder för inrättande af en pensionsanstalt för döfstumlärare:
I) i afseende å anstaltens ändamål:
pensionsanstalten, som benämnes döfstumlärarnas pensionsanstalt
och träder i verksamhet med år 1906, afser beredande af pension åt
ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som
i enlighet med lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 äro
eller varda af skoldistrikten inrättade, dock icke åt särskilda lärare eller
lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd;
önskar styrelse för sådan enskild undervisningsanstalt, som afses
uti nådiga kungörelsen den 5 juni 1896 angående anslag af allmänna
medel till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt
öfverlämnat sinnesslött döfstumt barn, att undervisningsanstaltens ordinarie
lärarpersonal må beredas delaktighet i pensionsanstalten, äger
nämnda styrelse,därom göra ansökan hos Eders Kungl. Maj:t; bifalles ansökningen,
skall om undervisningsanstalten och dess styrelse gälla hvad i
reglemente för pensionsanstalten stadgas angående skoldistrikt och
distriktsskolstyrelse;
kvinnlig föreståndare betraktas i pensionsafseende lika med lärare;
II) i afseende å kostnadernas bestridande:
de för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas
genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt, dels ock vederbörande
tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbiclrag af staten;
III) i afseende å delaktighetsbelopp och pensionsafgifter:
skoldistrikt må för hvarje vid distriktets skolor inrättad sådan
ordinarie tjänst, som i I) afses, vinna delaktighet i pensionsanstalten,
därest det belopp, hvartill aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten,
värdet af bostad och bränsle eller ersättning därför häri icke inberäknadt,
uppgår, utgör minst 3,200 kronor för föreståndartjänst, 1,600 kronor
15
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
för lärartjänst och 1,200 kronor för lärarinnetjänst; delaktighet kan
icke vinnas för lägre belopp än nn är sagd!, hvaremot distriktet, därest
aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten öfverstiger nämnda belopp,
äger att för pensions höjande vinna delaktighet i pensionsanstalten för
detta högre lönebelopp, dock icke för högre belopp än 4,000 kronor
för föreståndareänst, 2,000 kronor för lärartjänst och 1,G00 kronor
för lärarin netjänst;
sedan rätt till delaktighet i pensionsanstalten för viss tjänst erhållits,
må det för tjänsten fastställda delaktighetsbeloppet sedermera
icke kunna nedsättas, utom i det fall att tjänst, som förut innehafts af
lärare, besättes med lärarinna; för de tjänster, hvilkas innehafvare, då
pensionsanstalten träder i verksamhet, vägra att ingå i densamma, äger
skoldistriktet ej vinna delaktighet, förr än dessa tjänster blifvit besatta
med nya innehafvare;
såsom bidrag till bestridande af pensionsanstaltens utgifter erlägges
en årlig afgift för hvarje i anstalten delaktig tjänst; denna afgift, för
hvars betalande vederbörande skoldistrikt skall ansvara, utgår, vare sig
befattningen under året är besatt eller ledig, med 7 V2 procent af delaktighetsbeloppet,
häraf tjänstinnehafvaren skall erlägga 21/2 procent af
delaktighetsbeloppet, hvilken afgift distriktsstyrelsen må uttaga genom
afdrag å tjänstinnehafvarens aflöning;
då tjänst är ledig, vidkännes skoldistrikt jämväl den afgift, som
det eljest ålegat tjänstinnehafvaren att erlägga;
därest tjänstinnehafvare afgår från sin tjänst med rätt till pension
inom tio år från det pensionsanstalten brådt i verksamhet, skall såväl
skoldistriktet som den pensionerade till pensionsanstalten erlägga en
extra afgift, motsvarande skillnaden mellan de för tio år å enhvar af
dem belöpande afgifter för den tjänst, den pensionerade vid afgången
innehade, och de afgifter, som af dem i och för samma tjänst i verkligheten
utgjorts; denna extra afgift uttages, intill dess densamma blifvit
pensionsanstalten till fullo godtgjord, sålunda att af skoldistriktet årligen
erlägges ett belopp, motsvarande den afgift, som det eljest ålegat skoldistriktet
att för tjänsten betala, samt af den pensionerade därigenom
att å den del af pensionen, som under hvarje år till betalning först
förfaller, afdrages ett belopp, motsvarande den afgift, som tjänstinnehafvaren
senast haft att till pensionsanstalten årligen utgöra; dessa extra
afgifter skola, därest pensionstagaren under tiden dör eller förlorar sin
pensionsrätt, upphöra med den månad, hvarunder detta inträffat;
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
IV) i afseende å rätt till pension och pensionens belopp:
rätt till pension från pensionsanstalten tillkommer, under de villkor
i öfrigt som blifvande reglemente bestämmer, hvar och en föreståndare,
lärare och lärarinna, som antingen vid den tid, då pensionsanstalten
träder i verksamhet, är eller därefter varder anställd i sådan befattning,
som i I) afses;
pensionen är hel eller af kortad;
hel pension utgår med 75 procent af delaktighetsbeloppet;
för rätt till hel pension vid afgång från tjänst fordras att hafva
uppnått 60 års ålder samt räkna 30 tjänstår, hvaraf för erhållande af
pension såsom föreståndare minst 10 tjänstår såsom sådan;
till dem af den vid tiden för pensionsanst altens trädande i verksamhet
tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas
omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid
döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få, enligt
blifvande reglemente för anstalten, räkna tjänstår, utgår hel pension
jämväl i det fall, att de uppnått minst 60 lefnadsår och räkna minst
20 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt
summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 85;
anser vederbörande skolstyrelse, att föreståndare, lärare eller lärarinna
på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller annan
liknande, oförvållad anledning icke vidare är fullt lämplig att sköta sin
tjänst, äro, efter uppnådda 25 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 8
såsom sådan, föreståndare eller lärare, som fyllt 55 år, och lärarinna,
som fyllt 50, berättigade att efter afgång från tjänsten erhålla afkortad
pension till följande belopp för år, nämligen:
för föreståndare |
för lärarinna, som |
med procent af |
55 år |
50 år |
66 |
56 „ |
51 „ |
72 |
57 „ |
52 „ |
78 |
58 „ |
53 „ |
85 |
59 „ |
54 „ |
92 |
17
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet
tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, Indika varit före skolornas
omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid
döfstumnndervisning i sådan befattning, att de för densamma få enligt
blifvande reglemente för anstalten räkna tjänstår, skall i förevarande
händelse utgå afkortad pension, jämväl då de räkna minst 20 tjänstår,
hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt uppnått en
lefnadsålder föreståndare och lärare af minst 60 år samt lärarinna af
minst 55 år, hvilken pension skall utgå med följande belopp, nämligen:
för föreståndare och |
för lärarinna, hvars |
med procent af |
80 år |
75 år |
66 |
81 „ |
76 „ |
72 |
82 „ |
77 „ |
78 |
83 „ |
78 „ |
85 |
84 „ |
79 „ |
92 |
föreståndare, lärare eller lärarinna, som ej uppnått det för erhållande
af hel eller sådan afkortad pension, som nyss omförmälts, bestämda
antal lefnads- och tjänstår, men genom obotlig sjukdom blifvit
urståndsatt att vidare sköta sin tjänst, äger att, därest han eller hon
räknar minst 10 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 5 tjänstår
såsom sådan, från pensionsanstalten erhålla årlig sjukpension till belopp
af 45 procent af beloppet af hel pension;
föreståndare, som vid afgång från tjänsten icke innehar det för
erhållande af föreståndarepension bestämda antal tjänstår, men för öfrigt
är pensionsberättigad, skall åtnjuta pension såsom lärare;
tjänstår skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke blott
för ordinarie tjänstgöring i sådan befattning, som i I) afses, utan äfven
för den tid utöfver fem år, under hvilken den pensionssökande varit,
efter att hafva blifvit i döfstumlärareexamen godkänd, anställd vid
döfstumskola af ifrågavarande slag såsom extra lärare eller lärarinna;
af tjänstår, som pensionssökande äger beräkna, skola för erhållande
af hel pension eller afkortad pension på grund af half invaliditet
minst 20 och för erhållande af sjukpension minst 5 vara ordinarie
tjänstår;
Rih. till Riksd. Prat. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
för bestämmande af hvad med fullt tjänstår förstås gälla de uti
lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 gifna stadganden;
de af den vid tiden för pensionsanstaitens trädande i verksamhet
tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, Indika varit före skolornas
omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid
döfstumskola, lydande under landsting, eller vid annan med statsmedel
understödd döfstumskola eller vid af staten inrättad undervisningsanstalt
för döfstunnna, må jämväl för sådan tjänstgöring räkna ordinarie tjänstår,
så snart det ej är uppenbart, att deras anställning vid sådan skola
äfven efter dåvarande förhållanden varit att anse som extra ordinarie;
därest sådan föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid
omorganisationen till en början erhållit extra ordinarie befattning vid
distriktskola och först senare, men före pensionsanstaitens trädande i
verksamhet vid sådan skola erhållit ordinarie anställning, må tjänstår
räknas jämväl för den extra ordinarie tjänstgöringen under mellantiden;
från tjänstetid, hvarå rätt till pension grundas, må afdrag ej ske
för den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, dock bör den verkliga
tjänstgöringen hafva uppgått till mera än fyra femtedelar af den
för pensions erhållande i hvarje fall bestämda tjänstetiden, och afdrag
icke heller ske för den tid, hvarunder tjänstledighet med behörigtillåtelse
begagnats till utvidgande af den tjänstlediges insikter i yrket
eller för att till följd af särskild! förordnande eller val bestrida allmänt
uppdrag eller offentlig befattning;
den, som för tjänstefel eller brott varit från utöfvandet af sin
tjänst skild, får ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under hvilken han
eller hon icke ägt att utöfva tjänsten;
V) i afseende å pensionsanstaitens förvaltning:
döfstumlärarnas pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnas
pensionsinrättning .enligt de närmare föreskrifter, som
meddelas af Konungen;
distriktens och lärarpersonalens utgifter skola, i den mån de ej
åtgå till årets utgifter, samlas till eu fond, hvilken göres räntebärande
mot fullgod säkerhet;
pensionsanstaitens alla utgifter bestridas i första rummet af afgifterna
samt denna fonds afkastning och kapital, så att, först sedan
fonden till fullo åtgått, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fyllnadsbidrag.
19
Riksdagens Skrifvelse K:o 147.
1 sammanhang härmed har Eders Kungl. Maj:t — med tillkännagifvande
dels att Eders Kungl. Maj:t, därest dessa grunder af Riksdagen
godkändes, ämnade för den in''a anstalten utfärda reglemente i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af den i statsrådsprotokollet omförmälda
kommitté därtill uppgjorda förslag, med de ändringar däri, som af
tillämpningen af de nu föreslagna grunderna kunde föranledas, dels att
Eders Kungl. Maj:t, efter det närmare erfarenhet vunnits angående
omfånget af de göromål, som tillhörde anstalten, samt dessa göromåls
lämpliga fördelning, komme att till Riksdagen afgifva förslag till stat
för anstalten, dels ock att Eders Kungl. Maj:t, i den mån särskild! bidrag
från statsverket till anstaltens uppehållande blefve erforderligt, komme
att till Riksdagen aflåta proposition om uppförande i riksstat en af
härtill erforderligt anslag — föreslagit Riksdagen att i afseende å
kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet länder år 1906
medgifva:
att Eders Kungl. Maj:t må för sistnämnda år bestämma de belopp, som
för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga; samt
att de för berörda förvaltningskostnad och för anstaltens utgifter
i öfrigt under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kungl. Maj:t, i
den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga statsmedel
såsom förskott att antingen ersättas al berörda afgifter, i den
mån de under året till anstalten ingå, eller, därest sagda afgifter skulle
för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af Riksdagen.
Härjämte har Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att i afseende
å pensioneringen af döfstumlärarpersonalens änkor och barn
dels medgifva delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa
för ifrågavarande lärarpersonal sålunda, att en hvar manlig föreståndare
eller lärare vid döfstumskola, som, efter det döfstumlärarnas pensionsanst.
alt trädt i verksamhet, tillträdt tjänst, hvarmed följde delaktighet
i döfstumlärarnas pensionsanstalt, skulle vara skyldig till delaktighet
jämväl i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, att rättighet att vara
delägare i kassan skulle tillkomma dels en hvar tjänstinnehafvare, som
vid den tid, då döfstumlärarnas pensionsanstalt trädde i verksamhet,
innehade tjänst, för hvilken vederbörande skoldistrikt kunde vinna delaktighet
i pensionsanstalten, dels ock en hvar kvinnlig föreståndare och
lärarinna, som äfven efter nämnda tidpunkt tillträdde tjänst, som vore
delaktig i pensionsanstalten, under villkor att anmälan om delaktighet
skedde inom tid, som af Eders Kungl. Maj:t bestämdes, äfvensom att för
denna nya grupp af delägare i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
pensionsafgifter och pensionsbelopp skulle utgå i förhållande till de belopp,
efter bvilka vederbörande skoldistrikt för deras tjänster vunnit delaktighet
i döfstumlärarnas pensionsanstalt, samt i öfrigt reglementet för nämnda
änke- och pupillkassa i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
dels ock, för beredande af ifrågavarande delaktighet i folkskolelärarnas
änke- och pupillkassa, öka det såsom bidrag till berörda kassa
å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslag, nu 63,500 kronor, med
3,355 kronor, däraf 600 kronor till bestridande af kostnaden för ökade
förvaltningsbestyr, eller till 66,855 kronor.
Mot de af Eders Kungl. Maj:t efter föregående särskild utredning
nu föreslagna grunder för inrättande af en pensionsanstalt för döfstumlärare
har Riksdagen icke haft något att erinra. Då enligt det föreliggande
förslaget de årliga pensionsbeloppen, beräknade efter 75
procent af delaktighetsbeloppen, komma att utgå med så pass betydande
summor, som 2,400—3,000 kronor för föreståndare, 1,200—1,500 kronor
för lärare och 900—1,200 kronor för lärarinna, synes det Riksdagen
välbetänkt att, på sätt i åberopade statsrådsprotokollet framhållits såsom
önskvärdt, skoldistrikten medgifvas rätt att, därest distriktsstyrelse så
lör godt finner, för tjänst erhålla delaktighet i anstalten för lägre belopp
än som motsvarar den kontanta aflöningen i högsta lönegraden å samma
tjänst, dock ej under delaktighetsminimum.
Äfven hvad Eders Kungl. Maj:t beträffande kostnaderna för ifrågavarande
pensionsanstalts förvaltning och verksamhet under år 1906 samt
i afseende å pensioneringen af döfstumlärarpersonalens änkor och barn
föreslagit har synts Riksdagen böra bifallas.
På grund af hvad sålunda anförts har Riksdagen
A) godkänt följande grunder för inrättande af en pensionsanstalt
för döfstumlärare:
I) i afseende å anstaltens ändamål:
pensionsanstalten, som benämnes döfstumlärarnes pensionsanstalt
och träder i verksamhet med år 1906, afser beredande af pension åt
ordinarie föreståndare, lärare och lärarinnor vid de döfstumskolor, som
i enlighet med lagen om döfstumundervisngen den 31 maj 1889 äro
eller varda af skoldistrikten inrättade, dock icke åt särskilda lärare eller
lärarinnor i öfningsämnen eller slöjd;
önskar styrelse för sådan enskild undervisningsanstalt, som afses
uti nådiga kungörelsen den 5 juni 1896 angående anslag af allmänna
medel till döfstumskoldistrikt, som till enskild undervisningsanstalt öfver
-
21
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
lämnat sinnesslött döfstumt bara, att undervisningsanstaltens ordinarie
lärarpersonal må beredas delaktighet i pensionsanstalten, äger nämnda
styrelse därom göra ansökan hos Eders Kung! Maj it; bifalles ansökningen,
skall om undervisningsanstalten och dess styrelse gälla hvad i
reglemente för pensionsanstalten stadgas angående skoldistrikt och
distriktskolstyrelse;
kvinnlig föreståndare betraktas i pensionsafseende lika med lärare;
II) i afseende åt kostnadernas bestridande:
de för pensionsanstaltens ändamål erforderliga kostnader bestridas
genom afgifter af dels vederbörande skoldistrikt dels ock vederbörande
tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbidrag af staten;
III) i afseende å delaktigJictsbelopp och pensions
afgifter:
skoldistrikt
må för hvarje vid distriktets skolor inrättad sådan
ordinarie tjänst, som i I) afses, vinna delaktighet i pensionsanstalten,
därest det belopp, hvartill aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten,
värdet af bostad och vedbrand och bränsle eller ersättning därför häri
icke Oberäknad!,, uppgår, utgör minst 3,200 kronor för föreståndaretjänst,
1,600 kronor för 1 ärartjänst och 1,200 kronor för lärarinnetjänst;
delaktighet kan icke vinnas för lägre belopp än nu är sagdt, hvaremot
distriktet, därest aflöningen i högsta lönegrad för tjänsten öfverstiger
nämnda belopp, äger att för pensions höjande vånna delaktighet
i pensionsanstalten för detta högre lönebelopp, dock icke för högre belopp
än 4,000 kronor för föreståndaretjänst, 2,000 kronor för lärartjänst
och 1,600 kronor för lärarinnetjänst;
sedan rätt till delaktighet i pensionsanstalten för viss tjänst erhållits,
må det för tjänsten fastställda delaktighetsbeloppet sedermera
icke kunna nedsättas, utom i det fall att tjänst, som förut innehafts af
lärare, besättes med lärarinna; för de tjänster, hvilkas innehafvare, då
pensionsanstalten träder i verksamhet, vägra att ingå i densamma, äger
skoldistriktet ej vånna delaktighet, förr än dessa tjänster blifvit besatta
med nya innehafvare;
såsom bidrag till bestridande af pensionsanstaltens utgifter erlägges
en årlig afgift för hvarje i anstalten delaktig tjänst; denna afgift,
för hvars betalande vederbörande skoldistrikt skall ansvara, utgår, vare
sig befattningen under året är besatt eller ledig, med 7V2 procent af
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
delaktighetsbeloppet, däraf tjänstinnehafvaren skall erlägga 272 procent
af delaktighetsbeloppet, hvilken afgift distriktsstyrelsen må uttaga genom
afdrag å tjänstinnehafvarens aflöning;
då tjänst är ledig, vidkännes skoldistriktet jämväl den afgift, som
det eljest ålegat tjänstinnehafvaren att erlägga;
därest tjänstinnehafvare afgår från sin tjänst med rätt till pension
inom tio år från det pensionsanstalten trädt i verksamhet, skall
såväl skoldistriktet som den pensionerade till pensionsanstalten erlägga
en extra afgift, motsvarande skillnaden mellan de för tio år å en hvar
af dem belöpande afgifter för den tjänst, den pensionerade vid afgången
innehade, och de afgifter som af dem i och för samma tjänst i verkligheten
utgjorts; denna extra afgift uttages, intill dess densamma
blifvit pensionsanstalten till fullo godtgjord, sålunda att af skoldistriktet
ärligen erlägges ett belopp, motsvarande den afgift, som det eljest
ålegat skoldistriktet att för tjänsten betala, samt af den pensionerade
därigenom att å den del af pensionen, som under hvarje år till betalning
först förfaller, afdrages ett belopp motsvarande den afgift, som
tjänstinnehafvaren senast haft att till pensionsanstalten årligen utgöra;
dessa extra afgifter skola, därest pensionstagaren under tiden dör eller
förlorar sin pensionsrätt, upphöra med den månad, hvarunder detta inträffat;
-
IV) i afseende å rätt till pension och pensionens belopp:
rätt till pension från pensionsanstalten tillkommer, under de villkor
i öfrigt som blifvande reglemente bestämmer, hvar och en föreståndare,
lärare och lärarinna, som antingen vid den tid, då pensionsanstalten
träder i verksamhet, är eller därefter varder anställd i sådan befattning,
som i I) afses;
pension är hel eller af kortad;
hel pension utgår med 75 procent af delaktighetsbeloppet;
för rätt till hel pension vid afgång från tjänst fordras att hafva
uppnått 60 års ålder samt räkna 30 tjänstår, hvaraf för erhållande af
pension såsom föreståndare minst 10 tjänstår såsom sådan;
till dem af den vid tiden för pensionsanst altens trädande i verksamhet
tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, Indika varit före skolornas
omorganisation i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda
vid döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få,
enligt blifvande reglemente för anstalten, räkna tjänstår, utgår hel pension
jämväl i det fall, att de uppnått minst 60 lefnadsår och räkna minst 20
23
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
tjenstår, hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstår såsom sådan, samt
summan af lefnads- och tjänstår uppgår till minst 85;
anser vederbörande skolstyrelse, att föreståndare, lärare eller lärarinna
på grund af försvagad hälsa, bristande syn eller hörsel eller
annan liknande oförvållad anledning icke vidare är fullt lämplig att sköta
sin tjänst, äro, efter uppnådda 25 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst
8 såsom sådan, föreståndare eller lärare, som fyllt 55 år, och lärarinna,
som fyllt 50 år, berättigade att efter afgång från tjänsten erhålla afkortad
pension till följande belopp för år, nämligen:
för föreståndare |
för lärarinna, som |
med procent af |
55 år |
50 år |
66 |
56 „ |
51 „ |
72 |
57 „ |
52 „ |
78 |
58 „ |
53 „ |
85 |
59 „ |
54 „ |
92 |
till dem af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet
tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, livilka varit före skolornas
omorganisation i enlighet med lagen den 31 mai 1889 anställda vid
döfstumundervisning i sådan befattning, att de för densamma få enligt
blifvande reglemente för anstalten räkna tjänstår, skall i förevarande
händelse utgå afkortad pension, jämväl då de räkna minst 20 tjänstår,
hvaraf för föreståndare minst 8 tjänstar såsom sådan, samt uppnått en
lefnadsålder föreståndare och lärare af minst 60 år samt lärarinna af
minst 55 år, hvilken pension skall utgå med följande belopp, nämligen:
för föreståndare |
för lärarinna, hvars |
med procent af |
80 år |
75 år |
66 |
81 „ |
76 „ |
72 |
82 ,, |
77 „ |
78 |
83 „ |
78 „ |
85 |
84 „ |
79 „ |
92 |
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
föreståndare, lärare eller lärarinna, som ej uppnått det för erhållande
af hel eller sådan afkorta^ pension, som nyss omförmälts,
bestämda antal lefnads- och tjänstår, men genom obotlig sjukdom blifvit
urståndsätta att vidare sköta sin tjänst, äger att, därest lian eller hon
räknar minst 10 tjänstår, hvaraf för föreståndare minst 5 tjänstår såsom
sådan, från pensionsanstalten erhålla årlig sjukpension till belopp af
45 procent af beloppet af hel pension;
föreståndare, som vid afgång från tjänsten icke innehar det för
erhållande af föreståndarepension bestämda antal tjänstår, men för öfrigt
är pensionsberättigad, skall åtnjuta pension såsom lärare;
tjänstår skall, med afseende å rätt till pension, beräknas icke
blott för ordinarie tjänstgöring i sådan befattning, som i I) afses, utan
äfven för den tid utöfver fem år, under hvilken den pensionssökande
varit, efter att hafva blifvit i döfstumlärareexamen godkänd, anställd
vid döfstumskola af ifrågavarande slag såsom extra lärare eller lärarinna;
af tjänstår, som pensionssökande äger beräkna, skola för erhållande
af hel pension eller afkortad pension på grund af half invaliditet
minst 20 och för erhållande af sjukpension minst 5 vara ordinarie
tjänstår;
för bestämmande af hvad med fullt tjänstar förstås gälla de uti
lagen om döfstumundervisningen den 31 maj 1889 gifna stadganden;
de af den vid tiden för pensionsanstaltens trädande i verksamhet
tjänstgörande ordinarie lärarpersonalen, hvilka varit före skolornas omorganisation
i enlighet med lagen den 31 maj 1889 anställda vid döfstumskola,
lydande under landsting, eller vid annan med statsmedel
understödd döfstumskola eller vid af staten inrättad undervisningsanstalt
för döfstumma, må jämväl för sådan tjänstgöring räkna ordinarie
tjänstår, så snart det ej är uppenbart, att deras anställning vid sådan
skola äfven efter dåvarande förhållanden varit att anse som extra
ordinarie;
därest sådan föreståndare, lärare eller lärarinna sedermera vid
omorganisationen till en början erhållit extra ordinarie befattning'' vid
distriktsskola och först senare, men före pensionsanstaltens trädande i
verksamhet, vid sådan skola erhållit ordinarie anställning, må tjänstår
räknas jämväl för den extra ordinarie tjänstgöringen under mellantiden;
från tjänstetid, hvarå rätt till pension grundas, må afdrag ej ^ske
för den tid, under hvilken tjänstledighet åtnjutits, dock bör den verkliga
tjänstgöringen hafva uppgått till mera än fyra femtedelar, af den_ för
pensions erhållande i hvarje fall bestämda tjänstetiden, och afdrag icke
heller ske för den tid, hvarunder tjänstledighet med behörig tillåtelse
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
begagnats till utvidgande af den tjänstlediges insikter i yrket eller
för att till följd af särskildt förordnande eller val bestrida allmänt uppdrag
eller offentlig befattning;
den, som för tjänstefel eller brott varit från utöfvandet af sin
tjänst skild, får ej såsom tjänstetid beräkna den tid, under hvilken han
eller hon icke ägt att utöfva tjänsten;
V) i afseende å pensionsanstaltens förvaltning:
döfstumlärarnas pensionsanstalt förvaltas af direktionen öfver folkskolelärarnas
pensionsinrättning enligt de närmare föreskrifter, som
meddelas af Konungen;
distriktens och lärarpersonalens afgifter skola i den mån de ej
åtgå till årets utgifter, samlas till en fond, hvilken göres räntebärande
mot fullgod säkerhet;
pensionsanstaltens alla utgifter bestridas i första rummet af afgifterna
samt denna fonds afkastning och kapital, så att, först sedan
fonden till fullo åtgått, staten skall tillskjuta erforderligt årligt fyllnadsbidrag.
B) medgifvit:
att Eders Ivungl. Maj:t må för år 1906 bestämma de belopp, som
för bestridande af anstaltens förvaltningsbestyr varda erforderliga; samt
att de för berörda förvaltarngskostnad och för anstaltens utgifter
i öfrig! under nämnda år erforderliga medel må af Eders Kungl. Maj:t,
i den mån influtna afgifter icke äro att tillgå, anvisas utaf tillgängliga
statsmedel såsom förskott att antingen ersättas af berörda afgifter,
i den mån de under året till anstalten ingå, eller, därest sagda afgifter
skulle för året befinnas härtill otillräckliga, anmälas till ersättande af
Riksdagen; äfvensom
C) dels medgifvit delaktighet i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa
för ifrågavarande lärarpersonal sålunda, att en hvar manlig föreståndare
eller lärare vid döfstumskola, som, efter det döfstumlärarnas
pensionsanstalt trädt i verksamhet, tillträdt tjänst, hvarmed följer delaktighet
i döfstumlärarnas pensionsanstalt, skall vara skyldig till delaktighet
jämväl i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa, att rättighet
att vara delägare i kassan skall tillkomma dels en hvar tjänstinnehafvare,
som vid den tid, då döfstumlärarnas pensionsanstalt träder i
verksamhet, innehar tjänst, för hvilken vederbörande skoldistrikt vinner
delaktighet i pensionsanstalten, dels ock en hvar kvinnlig föreståndare och
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Åfd. 1 Band. 37 Höft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
lärarinna, som äfven efter nämnda tidpunkt tillträder tjänst, som är
delaktig i pensionsanstalten, under villkor att anmälan om delaktighet
sker inom tid, som af Eders Kung!. Maj:t bestämmes, äfvensom att för
denna nya grupp af delägare i folkskolelärarnas änke- och pupillkassa
pensionsafgifter och pensionsbelopp skola utgå i förhållande till de
belopp, efter livilka vederbörande skoldistrikt för deras tjänster vunnit
delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt, samt i öfrigt reglementet
för nämnda änke- och pupillkassa i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
dels och, för beredande af ifrågavarande delaktighet i folkskolelärarnas
änke- och pupillkassa, ökat det såsom bidrag till berörda
kassa å riksstatens tionde hufvudtitel uppförda anslag, nu 63,500 kronor,
med 3,355 kronor, däraf 600 kronor till bestridande af kostnaden
för ökade förvaltningsbestyr, eller till 66,855 kronor.
7:o) I fråga om beloppen af anslagen under pensionsstaten har i
statsverkspropositionen erinrats, hurusom vid bifall till Eders Kungl.
Maj:ts däri gjorda framställningar angående pensionsstaten eu ökning
skulle inträda med följande belopp, nämligen
höjning af bidraget till pensionering af änkor och barn efter befäl
och underbefäl med vederlikar vid armén............... kronor 1,379: —
höjning af bidraget till pensionering af änkor
och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogi,
seminarier in. in............................................ „ 5,232: —
tillsammans kronor 6,611: —
Om härtill lades summan af de ordinarie anslagen
till pensionsstaten enligt nu gällande riksstat „ 2,071,173: —
skulle, enligt hvad departementschefen anmärkt,
de ordinarie anslagen till pensionsstaten
komma att sluta å ett belopp af .............................. kronor 2,077,784: —
På grund af Riksdagens här ofvan under punkten 6:o) anmälda
beslut om ökning af anslaget till bidrag till folkskolelärarnas änke- och
pupillkassa kommer sistnämnda belopp att ökas med 3,355 kronor till
2,081,139 kronor. Härtill kommer höjningen i punkt 4:o med 21,000
kronor.
Riksdagen har i riksstaten för år 1906 med oförändrade belopp
upptagit samtliga de anslag under pensionsstaten, i afseende å hvilka
förändring ej blifvit här ofvan anmäld.
Riksdagens Skrifvelse No 147.
27
Indragningsstaten.
8:o) Eders Kung!. Maj:t liar i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel i punkt 4 föreslagit Riksdagen, att för tillförordnade verkmästaren
af lista klassen vid fortifikationen Johan Emil Wahlström må
uppföras en årlig pension till belopp af 1,000 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, hvari Wahlström entledigas från förordnandet
som verkmästare, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta med pensionsmedlen
i främsta rummet lämna godtgörelse för hvad, efter af Eders Kungl.
Maj:t därtill lämnadt bemyndigande, af arméförvaltningen må hafva
blifvit såsom understöd åt Wahlström förskottsvis utbetaldt för tiden
från och med månaden näst efter den, hvari han entledigats från
nämnda förordnande.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet meddelats och särskild!
med hänsyn till att Wahlström under tjänsteutöfning drabbats af olyckshändelse,
som minskat synförmågan hvilken nu är i så hög grad nedsatt,
att han är nödsakad att anlita vård af andra, har Riksdagen bifallit Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 5 under förevarande hufvudtitel,
föreslagit, att förre vaktaren vid Ridö krutdepå Johan Norlin måtte
från och med den 1 oktober 1905 få för sin återstående lifstid från
allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 500 kronor.
Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen
funnit sig böra bereda pension åt Norlin; men har Riksdagen
med hänsyn till beskaffenheten af den syssla, som af Norlin skötts,
ansett pensionens belopp icke böra sättas högre än till 400 kronor.
Riksdagen har därför på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning att förre vaktaren vid Ridö krutdepå Johan
Norlin må från och med den 1 oktober 1905 för sin återstående lifstid
från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension af 400 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 6, föreslagit,
att vaktmästaren vid generalstaben Per August Forslunds änka
Anna Lovisa Charlotta Forslund. född Nilsson, må för sin återstående
lifstid, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, från allmänna
indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension af 160 kronor, att
utgå från och med år 1905.
28
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Riksdagen, som icke käft anledning till erinran emot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under förevarande hufvudtitel, punkt 7,
föreslagit, att vaktmästaren vid landtförsvarsdepartementets afdelning
af Eders Kungl. Mapts kansli Carl August Baner må från och med
månaden näst efter den, hvari han undfår afsked från vaktmästarebeställningen,
under sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 500 kronor.
Med hänsyn till hvad statsrådsprotokollet i ämnet upplyser, har
Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel, punkt 8, föreslagit, att till vice korpralen Sven Emil Johansson
Leos änka Anna Lovisa Andersdotter Leo samt till deras barn Karl
Rudolf Joakim, Johan Alfred Hjalmar och Ellen Anny Maria må från
allmänna indragningsstaten utgå årliga understöd från och med år 1905
med 120 kronor till änkan, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd
förblifver, samt 60 kronor till hvart och ett af barnen, till dess det
fyllt femton år.
Med hänsyn därtill att grenadjären Leo omkommit genom olyckshändelse
under tjänstgöring och i betraktande af hans änkas torftiga
omständigheter, har Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har i en till Riksdagen den 3 februari innevarande
år aflåten proposition (n:o 50) föreslagit, att fanjunkaren vid
Västernorrlands regemente Lars Johan Gester må från och med månaden
näst efter den, i hvilken han varder från fanjunkarebeställningen entledigad,
å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af
1,000 kronor årligen.
Då Riksdagen ansett pension böra, på sätt Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, beviljas Gester, har Riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning.
14:o) Uti en den 7 nästlidne april aflåten proposition (n:o 128) har
Eders Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att förrådsförvaltaren
vid Skånska husarregementet, underlöjtnanten i armén Oscar Sandahl
måtte från och med månaden näst efter den, då han erhölle afsked
från förrådsförvaltarebeställningen, å allmänna indragningsstaten åtnjuta
en årlig pension af 1,020 kronor.
29
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Riksdagen, som icke haft anledning till erinran emot Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag, har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har uti en den 7 nästlidne april aflåten
proposition (n:o 130) föreslagit Riksdagen medgifva, att kokerskan vid
Kronprinsens husarregemente Josefina Katarina SjÖbergh måtte från och
med den 1 januari 1906 under sin återstående lifstid från allmänna
indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 360 kronor årligen.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet meddelats har Riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
16:o) Eders Kungi. Maj:t har uti en den 7 nästlidne april aflåten
proposition (n:o 129) föreslagit Riksdagen medgifva, att vaktaren vid
Kaknäs skjutbanor Carl August Lindblom måtte från och med månaden
näst efter den, i hvilken han blefve från sin berörda befattning entledigad,
å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af 600
kronor årligen.
Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har
Riksdagen funnit sig böra bereda pension åt Lindblom, men ansett
pensionen icke böra bestämmas till högre belopp än det som Riksdagen
plägat i allmänhet bevilja åt innehafvare af å ordinarie stat icke
uppförda vaktmästaresysslor, eller 500 kronor.
På grund häraf har Riksdagen på det sätt bifallit Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att vaktaren
vid Kaknäs skjutbanor Carl August Lindblom må från och med månaden
näst efter den, i hvilken han varder från sin berörda befattning entledigad,
å allmänna indragningsstaten åtnjuta pension till belopp af
500 kronor årligen.
17:o) Under punkt 9 af förevarande hufvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit, att Riksdagen, under förutsättning af bifall till ett
under femte hufvudtiteln framlagdt förslag om förbättrade löneförmåner
för lektorerna vid sjökrigsskolan, måtte medgifva vissa grunder för
dessa lärares pensionering.
På sätt Riksdagen i skrifvelse angående regleringen af utgifterna
under femte hufvudtiteln anmäler, har Riksdagen, i sammanhang med
fastställande af lönereglering för lärare och öfrig personal vid sjökrigsskolan,
antagit de af Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för pensionering
af lektorerne vid skolan.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel, punkt 10, föreslagit, att framlidna materialförvaltaren vid
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
statens järnvägar Axel Justinus Olsons änka Matilda Charlotta Olson,
född Gjörcke Sw ar flitig, måtte från allmänna indragningsstaten från och
med februari månad 1904, så länge hon lefver ogift, åtnjuta en årlig
pension af 500 kronor.
Riksdagen har visserligen funnit pension skäligen böra beredas
änkan Matilda Charlotta Olson, men har pensionens belopp icke synts
Riksdagen böra sättas högre än hvad af Riksdagen år 1890 beviljades
åt aflidna materialförvaltaren vid statens järnvägsbyggnader Bernh.
Fredrikssons änka eller 400 kronor.
Riksdagen har därför på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att framlidna materialförvaltaren vid statens
järnvägar Axel Justinus Olsons änka Matilda Charlotta Olson, född
Gjörcke Swartling, må å allmänna indragningsstaten från och med
februari månad 1904, så länge hon lefver ogift, åtnjuta en årlig pension
af 400 kronor.
19:o) Eders Kungl. Maj:t har i en till Riksdagen den 3 februari
innevarande år afbiten proposition (n:o 46) föreslagit, att e. o. vaktmästaren
hos länsstyrelsen i Stockholms län Jöns Ohlson måtte för sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten få åtnjuta en årlig pension af 350
kronor, att utgå från och med månaden näst efter den då hans anställning
hos länsstyrelsen komme att upphöra.
Ehuru Ohlson icke innehaft ordinarie befattning, har dock Riksdagen,
med hänsyn till hans långvariga, väl vitsordade tjänstgöring
och framskridna ålder, ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu
ifrågavarande framställning.
20:o) Uti en till Riksdagen den 7 nästlidna april aflåten proposition
(n:o 111) har Eders Kungl. Maj:t äskat Riksdagens medgifvande
att biträdande läkaren vid Stockholms hospital Ernst Leonard Fagergrens
änka Sofia Charlotta Augusta Fagergren, född Lindblom, samt uppsyningsmannen
vid Vadstena hospital och asyl Per Alfred Hvarfners
änka Augusta Josefina Hvarfner, född Svensson, måtte, en hvar af dem
så länge hon förblefve änka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta
årlig pension, änkan Fagergren från och med februari månad 1905 af
500 kronor och änkan Hvarfner från och med år 1905 af 250 kronor.
Riksdagen, som ej haft något att häremot erinra, har bifallit
så väl Eders Kungl. Maj:ts framställning i fråga om pension åt biträdande
läkaren vid Stockholms hospital Ernst Leonard Fagergrens änka
Sofia Charlotta Augusta Fagergren, född Lindblom, som ock Eders
31
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Kung!. Maj:ts förslag om pension till uppsyningsmannen vid Vadstena
hospital och asyl Per Alfred Hvarfners änka Augusta Josefina Hvarfner,
född Svensson.
21:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under förevarande
hufvudtitel, punkten 11, föreslagit, att för docenten filosofie
doktorn Karl Bernhard Wiklund måtte vid universitetet i Uppsala inrättas
en personlig extra ordinarie professur i finsk-ugrisk språkforskning och
att för detta ändamål måtte på allmänna indragningsstaten anvisas årlig
aflöning till belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor såsom lön och
1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för Wiklund till
två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor efter fem och tio års väl
vitsordad tjänstgöring.
Med hänsyn till hvad i detta ärende förekommit har Riksdagen
ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
därvid dock Riksdagen velat uttala önskvärdheten af eu bestämmelse
därom, att docenten Wiklunds rätt att för intjänande af ålderstillägg
räkna sig tjänstgöring till godo icke måtte inträda förrän i och med
upprättande åt ifrågavarande professur, d. v. s. först från och med ingången
af nästkommande år.
Riksdagen har alltså, med anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, medgifvit, att för docenten filosofie doktorn Karl
Bernhard Wiklund må vid universitetet i Uppsala inrättas eu personlig
extra ordinarie professur i finsk-ugrisk språkforskning och att för detta
ändamål må på allmänna indragningsstaten anvisas årlig aflöning till
belopp af 4,500 kronor, däraf 3,300 kronor såsom lön och 1,200 kronor
såsom tjänstgöringspenningar, med rätt för Wiklund till två åldertillägg,
hvartdera å 500 kronor efter fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring,
räknad från och med den 1 januari 1906.
22:o) Eders Kungl. Maj:t har under tionde hufvudtiteln, punkten
12, föreslagit, att trädgårdsmästaren vid universitetets i Lund botaniska
trädgård Rasmus Christensen må från och med månaden näst efter den,
i hvilken afsked från trädgårdsmästarebefattningen varder honom beviljadt,
under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af
2,000 kronor årligen.
Med hänsyn till hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende
meddelats har Riksdagen visserligen funnit sig böra bevilja pension åt
trädgårdsmästaren Christensen men tillika ansett, att pensionen bör
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
bestämmas till samma belopp som det för Christensens befattning å
stat uppförda årliga arfvodet, eller 1,800 kronor.
Riksdagen bär alltså på det sätt bifallit Eders Ivungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att trädgårdsmästaren vid universitetets i
Lund botaniska trädgård Rasmus Christensen må från ocli med månaden
näst efter den, i hvilken afsked från trädgårdsmästarebefattningen
varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid uppbära pension
till belopp af 1,800 kronor årligen.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 13,
föreslagit, att portvakten och gårdskarlen vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet Anders Wassander må från och med månaden näst efter
den, hvari han varder entledigad från sina sysslor såsom portvakt och
gårdskarl vid institutet, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära pension till belopp af 750 kronor årligen.
I betraktande af hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen
funnit pension böra Wassander beredas, men dock ansett densamma
icke böra sättas till högre belopp än Riksdagen vid flera föregående
tillfällen beviljat åt vaktmästare vid de allmänna läroverken, eller 500
kronor.
Riksdagen har därför på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att portvakten och gårdskarlen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet Anders Wassander må från och
med månaden näst efter den, hvari han varder entledigad från sina
sysslor såsom portvakt och gårdskarl vid institutet, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära eu pension till
belopp af 500 kronor årligen.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 14,
föreslagit, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Yäxjö Carl
Magnus Svensson må från och med månaden näst efter den, hvari afsked
från vaktmästare tjänsten varder honom beviljadt, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp
af 500 kronor årligen.
Riksdagen, som icke haft något att häremot erinra, har bifallit
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
25:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under tionde
liufvudtiteln, punkten 15, föreslagit, att lärarinnan vid statens normalskola
för flickor Emilia Aurora Loenbom må från och med månaden
näst efter den, i hvilken hon varder entledigad från sin befattning
33
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
såsom lärarinna vid omförmälda läroverk, under sin återstående lifstid
uppbära pension till belopp af 2,250 kronor årligen.
Riksdagen bar på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, att lärarinnan vid statens normalskola för flickor
Emilia Aurora Loenbom må från och med månaden näst efter den,
i hvilken hon varder entledigad från sin befattning såsom lärarinna
vid omförmälda läroverk, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära pension till belopp af 1,900 kronor årligen.
26:o) Uti punkten 16 af tionde hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit, att folkskoleinspektören Johan August Wallin må från och med
månaden näst efter den, hvari han frånträder inspektörsuppdraget,
under sin återstående lifstid uppbära pension till belopp af 3,000 kronor
årligen.
Med afseende å hvad till statsrådsprotokollet i detta ärende anförts
har Riksdagen funnit, att pension af statsmedel bör beredas folkskoleinspektören
Wallin, men har emellertid beträffande pensionsbeloppet
ansett detsamma icke böra sättas högre än beloppet af den
pension, som vid 1903 års riksdag beviljats folkskoleinspektören G. B.
Insulander, eller 1,800 kronor.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att Riksdagen medgifvit, att folkskoleinspektören
Johan August Wallin må från och med månaden näst efter
den, hvari han frånträder inspektörsuppdraget, under sin återstående
lifstid uppbära pension till belopp af 1,800 kronor årligen.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel, punkt 17, föreslagit Riksdagen, att assistenten vid naturhistoriska
riksmuseets mineralogiska afdelning Gustaf Lindström måtte
från och med månaden näst efter den, i hvilken han afginge från
assistentbefattningen, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära pension till belopp af 1,600 kronor årligen.
Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen
funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
28:o) Uti punkten 18 under tionde hufvudtiteln har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit Riksdagen, att lärarinnorna vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda Desideria Gustaf va Charlotta Schray och Matilda
Elisabet Anstrin må, hvardera från och med månaden näst efter den,
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 37 Häft. 5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
under hvilken afsked varder henne beviljadt från innehafvande befattning
såsom handarbetslärarinna vid nämnda institut och förskola, under
sin återstående lifstid uppbära årliga pensioner till belopp af 1,275 kronor
för dem hvar.
På grund af hvad i statsrådsprotokollet meddelats har Riksdagen
bifallit dels Eders Kungl. Maj:ts framställning i fråga om
pension till lärarinnan vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
Desideria Gustafva Charlotta Schray, dels ock Eders Kungl. Maj:ts
förslag om pension till lärarinnan Matilda Elisabet Anstrin.
29:o) Eders Kungl. Maj:t har uti punkten 19 af förevarande hufvudtitel
föreslagit Riksdagen medgifva, att förste läraren och föreståndaren
för liandtverksslcolan i Kristinehamn för blinda Sven Götrik Sikström
och lärarinnan vid samma skola Sophie-Louise Halldin må, hvardera från
och med månaden näst efter den, hvari han eller hon frånträder sin
befattning vid handtverksskolan, under sin återstående lifstid uppbära
årliga pensioner till belopp af 1,500 kronor för Sikström och 900
kronor för lärarinnan Halldin.
Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet angående förevarande
ärende meddelats, har Riksdagen ansett pension af statsmedel böra
förste läraren Sikström och lärarinnan Halldin beredas.
Riksdagen, som icke funnit den i statsrådsprotokollet omförmälda,
af statskontoret åberopade jämförelse med de förste läraren Borg och
första lärarinnan Thim af Riksdagen beviljade pensioner vara i förevarande
fall tillämplig, då nämnda personer pensionerats på grund af att deras
tjänster blifvit indragna, har i betraktande af den jämförelsevis korta
tid af omkring 20 år, som Sikström och Halldin innehaft sina befattningar
vid ifrågavarande, å extra stat uppförda blindskola, ansett de
nu föreslagna peDsionerna böra nedsättas under hvad Eders Kungl.
Maj:t föreslagit och i sådant afseende funnit desamma böra bestämmas
till 1,200 kronor för Sikström och 750 kronor för Halldin.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts nu
ifrågavarande framställningar, att Riksdagen medgifvit,
dels att förste läraren och föreståndaren för handtverksskolan
i Kristinehamn för blinda Sven Götrik Sikström må från och med
månaden näst efter den, hvari han frånträder sin befattning vid skolan,
under sin återstående lifstid uppbära årlig pension till belopp af
1,200 kronor,
dels ock att lärarinnan vid samma skola Sophie-Louise Halldin må
från och med månaden näst efter den, hvari hon frånträder sin befatt
-
Riksdagens Skrifvelse N:o 147. 35
ning vid skolan, under sin återstående lifstid uppbära årlig pension till
belopp af 750 kronor.
30:o) I enlighet med hvad Eders Kungl. Maj:t uti punkten 20
under tionde hufvudtiteln föreslagit, har Riksdagen för år 1906 anvisat
ett anslag å 6,650 kronor, att, enligt de närmare bestämmelser, Eders
Kungl. Maj:t kan finna godt meddela, användas till understöd af högst
350 kronor åt sådana äldre behöfvande folkskolelärare, hvilka oförvitligt
skött sin tjänst, men därifrån erhållit afsked före år 1867.
31:o) Med bifall till hvad Eders Kung!. Maj:t under denna hufvudtitel
uti punkten 21 föreslagit, har Riksdagen för år 1906 anvisat och
till Eders Kungl. Maj:ts disposition ställt ett anslag af 18,000 kronor
för beredande af ålderdomsunderstöd åt sådana lärare och lärarinnor vid
småskola eller mindre folkskola samt biträdande och extra ordinarie lärare
och lärarinnor vid folkskola, hvilka, efter att hafva i minst femton års
tid oförvitligen tjänstgjort, afgått från tjänsten titan att erhålla understöd
enligt kungl. reglementet den 22 juni 1892, samt under enahanda
villkor och bestämmelser i öfrigt, som beträffande det för år 1905 uti
förevarande afseende beviljade anslag blifvit af Riksdagen stadgade,
nämligen:
att lärares eller lärarinnas tjänstgöring afslutats så tidigt, att
ålderdomsunderstöd enligt nyssnämnda reglemente icke kunnat honom
eller henne beviljas, eller före utgången af år 1891;
att sådan från tjänsten afgången lärare eller lärarinna uppnätt
en lefnadsålder af minst femtiofem år;
att han eller hon styrkes befinna sig ibehöfvande omständigheter;
att det belopp, hvartill understöd högst må meddelas, bestämmes
till 100 kronor årligen; samt
att Eders Kungl. Maj:t må äga att meddela de närmare föreskrifter
i ämnet, hvilka befinnas erforderliga.
32:o) Uti statsverkspropositionen har Eders Kungl. Magt under
denna hufvudtitel i punkten 22 föreslagit Riksdagen att till beredande af
tjänst- och nådårsförmån för e. o. professorn Karl Fredrik Teodor Pielils
änka och barn måtte anvisas ett belopp af 6,450 kronor att till den
aflidnes stärbhus utgå för tiden september 1904—februari 1906.
Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats och då
framlidne professorn Piehls stärbhusdelägare synts böra, utan hinder
däraf att den aflidnes professur varit af personlig natur, komma i åtnjutande
af enahanda understöd af statsmedel, som tillkommer annat
stärbhus efter afliden akademisk tjänsteman, har Riksdagen ansett före
-
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
varande förslag böra godkännas, och bar Riksdagen alltså bifallit Eders
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 23 af förevarande
hufvudtitel föreslagit Riksdagen medgifva, att teckningsläraren vid högre
latinläroverket å Norrmalm i Stockholm Johan Fredrik Constantin Burman
må från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från teckningslärarebefattningen
varder honom beviljadt, utom det pensionsbelopp,
hvartill han i egenskap af teckningslärare författningsenligt kan finnas
berättigad, under sin återstående lifstid uppbära fyllnadspension till
belopp af 752 kronor 12 öre årligen.
Riksdagen har på det sätt bifallit Eders Kung!. Maj:ts ifrågavarande
framställning, att teckningsläraren vid högre latinläroverket å
Norrmalm i Stockholm Johan Fredrik Constantin Burman må från och
med månaden näst efter den, i hvilken afsked från teckningslärarebefattningen
varder honom beviljadt, utom det pensionsbelopp, hvartill
han i egenskap af teckningslärare författningsenligt kan finnas berättigad,
under sin återstående lifstid uppbära fyllnadspension till belopp
af 502 kronor 12 öre årligen.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel, punkt 24, föreslagit, att änkan Augusta Maria Åhrstedt,
född Jagare, må från och med månaden näst efter den, hvari hon blefve
entledigad från sin syssla såsom portvakt hos musikaliska akademien,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension
till belopp af 500 kronor årligen.
Med anledning af hvad i ärendet upplysts, bär Riksdagen funnit, att
någon pension bör portvakten Augusta Maria Åhrstedt beredas, men
då naturaförmåner icke synas böra läggas till grund för beräkning af
pensionsbelopp, har Riksdagen ansett pensionen i föreliggande fall
böra sättas till ett mot den af henne uppburna kontanta aflöning
svarande belopp, eller 360 kronor.
Riksdagen bär alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, att änkan Augusta Maria Åhrstedt, född Jagare,
må . från och med månaden näst efter den, hvari hon varder entledigad
från sin syssla såsom portvakt hos musikaliska akademien, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära pension
till belopp af 360 kronor årligen.
35:o) Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden den 31 mars innevarande år har Eders Kungl. Maj:t i
en samma dag aflåten proposition (n:o 106) föreslagit, att framlidne inten
-
37
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
denten vid naturhistoriska riksmuseum, professorn Knut Hjalmar Stolpes
änka Wilhelmina Emerentia Stolpe, född Holmgren, måtte från och med
den 1 februari 1905, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblefve,
få å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 800
kronor årligen.
Riksdagen har, på sätt Eders Ivungl. Maj:t föreslagit, besluta, att
framlidne intendenten vid naturhistoriska riksmuseum professorn Knut
Hjalmar Stolpes änka Vilhelmina Emerentia Stolpe, född Holmgren, må
från och med den 1 februari 1905, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd
förblifver, å allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp
af 800 kronor årligen.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har i eu till Riksdagen den 7 nästlidne
april aflåten proposition (n:o i20) föreslagit Riksdagen att för förre läraren
vid tekniska elementarskolan i Örebro (Jarl Gustaf Morén å allmänna
indragningsstaten uppföra en pension till belopp af 1,200 kronor årligen
att utgå från och med månaden näst efter den, då hans tjänstgöringvid
nämnda skola upphört.
Med anledning af hvad i statsrådsprotokollet meddelats har Riksdagen
val funnit pension af statsmedel böra förre läraren Morén
beredas, men med hänsyn till det jämförelsevis ringa antal undervisningstimmar
i veckan, som ålegat Morén vid hans tjänstgöring i
statens läroverk, samt den tidiga ålder af 59 år, hvarunder bemälde,
å stat icke uppförde lärare nu kommer i åtnjutande af pension, ansett
densamma icke böra sättas högre än 1,000 kronor.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande framställning, att för förre läraren vid tekniska elementarskolan
i Örebro Carl Gustaf Morén å allmänna indragningsstaten må
uppföras eu pension till belopp af 1,000 kronor årligen att utgå från
och med månaden näst efter den, då hans tjänstgöring vid nämnda skola
upphört.
37:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel, punkt 25, föreslagit, att änkan efter svenska mosskulturföreningens
botanist och torfgeolog Robert Tolf, Wilhelmina Albertina
Tolf, född Eländer, måtte, så länge hon förblefve änka, å allmänna indragningsstaten
åtnjuta eu årlig pension af 400 kronor, att utgå från
och med år 1905.
I betraktande af den för vårt jordbruk synnerligen gagnande
verksamhet, som Tolf utöfvat, har Riksdagen ansett, att pension bör
38 Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
beredas lians änka och har därför bifallit Eders Kung! Maj:ts ifrågavarande
framställning.
38:o) Eders Knngl. Maj:t har under denna hufvudtitel, punkt 26,
föreslagit, att rit- och koloreringsbiträdet vid rikets allmänna kartverk
Hilda Leontina Klein måtte från och med månaden näst efter den,
hvarunder hon afginge från sin tjänstebefattning vid kartverket, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension af 1,040 kronor.
Riksdagen, som icke mot ifrågavarande förslag haft annat att
erinra än att pensionsbeloppet synts lämpligen böra, på sätt förut
beträffande kartografer vid rikets allmänna kartverk ägt rum, sättas
till ett mot två tredjedelar af årsarfvodet svarande belopp eller i jämnadt
tal 900 kronor, har alltså på det sätt bifallit Eders Kung! Maj:ts
ifrågavarande framställning att rit- och koloreringsbiträdet vid rikets
allmänna kartverk Hilda Leontina Klein må från och med månaden
näst efter den, hvarunder hon afgår från sin tjänstebefattning vid
kartverket, under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 900 kronor.
-39:o) Eders Kungl. Maj:t har under förevarande hufvudtitel, punkt
27, föreslagit, att förre instruktören r boskapsskötsel Fredrik Reinhold
Cederborghs änka Maria Pauline Cederborgh, född Graf ström, måtte, så
länge hon förblefve änka, å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig
pension af 400 kronor, att utgå från och med år 1905.
Med hänsyn till hvad i statsrådsprotokollet meddelats, har Riksdagen
bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
40:o) Eders Kungl. Makt har i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel, punkt 28, föreslagit, att domänintendenten Henrik Jakob
Ljungbeck måtte från och med månaden näst efter den, hvarunder hans
förordnande såsom domänintendent komme att upphöra, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension
af 2,500 kronor.
Då Riksdagen ansett, att pensionen bör för domänintendenten
Ljungbeck bestämmas till samma belopp, som 1902 års Riksdag beviljade
åt domänintendenten M. Borgström, eller 2,000 kronor, har Riksdagen
på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, att
domänintendenten Henrik Jakob Ljungbeck må från och med månaden
näst efter den, hvarunder hans förordnande såsom domänintendent
39
Riksdagens Skrifvelse No 147.
kommer att upphöra, under sin återstående lifstid å allmänna indrägningsstaten
åtnjuta en årlig pension af 2,000 kronor.
41:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen under denna
hufvudtitel, punkt 27, föreslagit, att assistenten vid kontrollverket Gustaf
Robert Nordgren måtte från och med månaden näst efter den, under
hvilken lian erhölle afsked från assistentbefattningen, under sin återstående
lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension
af 1,600 kronor.
Riksdagen har visserligen funnit pension af statsmedel böra assistenten
Nordgren beredas, men ansett pensionens belopp böra bestämmas
till 1,500 kronor, utgörande i rundt tal tre fjärdedelar af de
aflöningsmedel till belopp af 1,940 kronor, som enligt hvad till statsrådsprotokollet
meddelats, Nordgren under de senaste åren uppburit
vid kontrollverket.
Riksdagen har alltså på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, att Riksdagen medgifvit, att assistenten vid
kontrollverket Gustaf Robert Nordgren må från och med månaden näst
efter den, under hvilken han erhåller afsked från assistentbefattningen,
under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära en
årlig pension af 1,500 kronor.
42 :o) Uti eu inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att
Riksdagen måtte bevilja aflidne riksgäldsfullmäktigen Johan Johanssons
från Noraskog änka Maria Johansson, född Hansson, ett årligt understöd
af 600 krpnor, att till henne utgå från den 1 mars 1905, så länge hon
lefver ogift.
På grund af det betydande, förtjänstfulla och högt uppskattade
arbete Johansson nedlagt vid redigerandet och utgifningen af de båda
registren till Rikets Ständers och Riksdagens protokoll med bihang för
tiden 1809—1899 har Riksdagen åt framlidne riksgäldsfullmäktigen
Johan Johanssons änka Maria Johansson, född Hansson, å allmänna
indragningsstaten beviljat en årlig pension af 600 kronor, att utgå från
och med den 1 mars 1905, så länge hon lefver ogift.
43:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att
Riksdagen måtte besluta, att till kungl. sekreteraren Carl Napoleon Sandström
må från och med månaden näst efter den, under hvilken han
uppnått 75 år, från allmänna indragningsstaten utgå under hans återstående
lifstid en pension af 2,200 kronor.
Med anledning af förevarande motion får Riksdagen meddela, att,
enligt hvad Riksdagen inhämtat, Sandström såsom förste notarie hos
40
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Andra Kammaren i arfvode nppburit under de senaste fem åren i medeltal
2,001 kronor 60 öre; och har Riksdagen mot motionärens framställning
icke haft annat att erinra än att pensionsbeloppet synts lämpligen böra
bestämmas till 1,500 kronor.
Riksdagen har alltså beslutat, att förste notarien hos Andra Kammaren
Carl Napoleon Sandström må från och med månaden näst efter
den, under hvilken han uppnått 75 år, under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten uppbära en pension af 1,500 kronor årligen.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 30 af tionde hufvudtiteln
föreslagit, att anslaget till allmänna indragningsstaten måtte höjas med
90,020 kronor, eller från 2,019,817 kronor till 2,109,837 kronor.
Riksdagen har i riksstaten för år 1906 höjt anslaget till allmänna
indragningsstaten från 2,019,817 kronor med ett för jämnande af riksstatens
slutsumma till 90,065 kronor bestämdt belopp eller till 2,109,882
kronor.
Extra anslag.
45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkten 31 af tionde
hufvudtiteln gjorda framställning och i likhet med hvad årligen allt
sedan år 1894 ägt rum, har Riksdagen å extra stat för år 1906 anvisat
ett förslagsanslag af 1,540,000 kronor, att användas såväl till upprätthållandet
af arméns pensionskassas egen pensionering med fastställda
pensionsbelopp, mot skyldighet för pensionskassan att afstå det för året
densamma tillkommande vederlag för de till statsverket indragna rusthållsafgifterna,
som ock till fyllnadspensioner i enlighet med fastställda
grunder för sådana pensioners utgående.
46:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts uti punkten 32 under
denna hufvudtitel gjorda framställning har Riksdagen till förstärkande
af det i 1905 års riksstat uppförda anslag för bidrag till pensionering
af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar vid armén
på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 1,379 kronor.
47:o) Uti punkten 33 af tionde hufvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit Riksdagen medgifva, att indelt manskap, som afskedas efter
minst 25 års tjänstetid, må åtnjuta underhåll från Vadstena krigsmanshuskassa
med 36 kronor årligen, samt å extra stat för år 1906 anvisa
50,000 kronor med benämning »för tidigare pensionering af afskedadt ^
indelt manskap», att tilldelas krigsmanshuskassan.
41
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning har synts Riksdagen
böra bifallas. Då det ifrågasatta anslaget, beträffande hvars
användning torde böra uttryckligen stadgas, att detsamma endast får
anlitas för pensionering af indelt manskap med en tjänsteålder vid afskedet
af 25—30 år, enligt hvad af departementschefens anförande
framgår möjligen icke skulle behöfva i dess helhet tagas i anspråk
för nämnda ändamål, synes anslaget lämpligen böra erhålla förslagsanslags
natur.
Riksdagen har sålunda medgifva, att indelt manskap, som afskedas
efter minst 25 års tjänstetid, må åtnjuta underhåll från Vadstena
krigsmanshuskassa med 36 kronor årligen, samt, för pensionering af
dylikt manskap med en tjänsteålder vid afskedet af 25—30 år, å extra
stat för år 1906 anvisat ett förslagsanslag å 50,000 kronor med benämning
»för tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap», att
tilldelas krigsmanshuskassan.
Stockholm den 20 maj 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Bill. till Riksd. Prof. 1905.
10 Sami,
1 Afd. 1 Band. 37 Häft.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
42
Bil. Litt. A.
Allmänna indragnlngsstaten.
Kronor. |
ö. |
|
Ny anvisning. T. f. verkmästaren af l:a klassen vid fortifikationen Johan Emil |
1,000 400 |
|
Förre vaktaren vid Ridö krutdepå Johan Norlin, pension ................ |
— |
|
Vaktmästaren vid generalstaben P. A. Forslunds änka Anna Lovisa |
160 |
— |
Vaktmästaren vid landförsvarsdepartementets afdelning af Kungl. |
500 |
— |
v. Korpralen S. E. Johansson Leos änka Anna Lovisa Andersdotter |
300 |
|
Fanjunkaren vid Västernorrlands regemente Lars Johan Gester, pension |
1,000 |
— |
Förrådsförvaltaren vid Skånska husarregementet, underlöjtnanten i |
1,020 |
— |
Kokerskan vid Kronprinsens husarregemente Josefina Katarina Sjö- |
360 |
|
Vaktaren vid Kaknäs skjutbanor Carl August Lindblom, pension .... |
500 |
— |
Materialförvaltaren vid statens järnvägar A. J. Olsons änka Matilda |
400 |
— |
e. o. Vaktmästaren hos länsstyrelsen i Stockholms län Jöns Ohlson, |
350 |
|
Biträdande läkaren vid Stockholms hospital E. L. Fagergrens änka |
500 |
_ |
250 |
— |
|
För inrättande vid universitetet i Uppsala af en personlig extra |
4,500 |
|
Trädgårdsmästaren vid universitetets i Lund botaniska trädgård Rasmus |
1,800 |
|
Portvakten och gårdskarlen vid karolinska mediko-kirurgiska insti-tutet Anders Wassander, pension .................................................... |
500 |
|
Transport |
13,540 |
_ |
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
43
Kronor.
ö.
Transport;
Vaktmästaren vid högre allmänna läroverket i Växjö Karl Magnusj
Svensson, pension................................................................................[
Lärarinnan vid statens normalskola för flickor Emilia Aurora Loen-!
bom, pension .....................................................................................
Folkskoleinspektören Johan August Wallin, pension...........................
Assistenten vid naturhistoriska riksmuseets mineralogiska afdelning!
Gustaf Lindström, pension ................................................................|
Lärarinnan vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda!
Desideria Gustafva Charlotta Schray, pension................................
Lärarinnan vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda Matilda!
Elisabet Anstrin, pension...................................................................j
Förste läraren och föreståndaren för handtverksskolan i Kristinehamn
för blinda Sven Götrik Sikström, pension...........................|
Lärarinnan vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn Sophie
Louise
Hallin, pension.......................................................................
Understöd åt f. d. folkskolelärare, som tagit afsked före 1867 ........
Ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskola eller mindre
folkskola samt biträdande och e. o. lärare och lärarinnor vid
folkskola, hvilka efter minst 15 års oförvitlig tjänstgöring afgått
från tjänsten före utgången af år 1891 ................................,.......I
! Till beredande af tjänst- och nådårsförmån för e. o. professorn K.
F. T. Piehls änka och barn ............................................................!
Teckningsläraren vid högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm(
Johan Fredrik Constantin Burman, fyllnadspension ....................!
Portvakten hos musikaliska akademien änkan Augusta Maria Åhrstedt,)
född Jagare, pension............................................................................j
Intendenten vid naturhistoriska riksmuseum professorn K. Hj. Stolpes*
änka Wilhelmina Emerentia Stolpe, född Holmgren, pension ....
f. Läraren vid tekniska elementarskolan i Örebro Carl Gustaf Morén,;
pension ................................................................................................
Svenska mosskulturföreningens botanist och torfgeolog R. Tolfs änka!
Wilhelmina Albertina Tolf, född Eländer, pension........................j
Rit- och koloreringsbiträdet vid rikets allmänna kartverk Hilda!
Leontina Klein, pension ....................................................................
Förre instruktören i boskapsskötsel F. R. Cederborghs änka Maria*
Pauline Cedex-borgh, född Grafström, pension ................................
Domänintendenten Henrik Jakob Ljungbeck, pension............................!
Assistenten vid kontrollverket Gustaf Robert Nordgren, pension ....
Riksgäldsfullmäktigen Johan Johanssons änka Maria Johansson, född!
Hansson, pension ................................................................................
Förste notarien hos Andra Kammaren Carl Napoleon Sandström, pension
13,540
500
1,900
1,800 I—|
1.600
1,275
1,275
1,200
750
6,650
18,000
6,450
502
360
800
1,000
400 !
I
900
400
2.000
1.500
600
1.500
T
12
Summa! 64,902 j 12 i
44
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Bil.
Ordinarie anslagen under
Pensions- och
A. Pensions
Civilstatens
pensionskassa:
Pensionsstaten för civile ämbets- och tjänstemän........................................................................
Dito för deras änkor och omyndiga barn ....................................................................................
Ersättning för mistade löneinnehållningar .....................................................................;..............
Dito för nådårs- och begrafningshjälpsbesparingar ....................................................................
För pensionering af kommissionslandtmätare jämte deras änkor och barn............................
För dito af tjänstemän och betjänte vid skogsstaten och skogsskolorna ................................
För dito af föreståndare, lärare och betjänte vid tekniska högskolan ....................................
För dito af ämbets- och tjänstemän samt betjänte vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
och barn............................................................................................................................................
Arméns pensionskassa:
Ersättning för mistade löneinnehållningar .................................................
Dito för nådårs- och begrafningshjälpsbesparingar ....................................................................
Bidrag till pensionering af änkor och barn efter befäl och underbefäl med vederlikar.
Ökas med ............................................................................................................ A.,.............
Vadstena krigsmanshuskassa .................................v................
Förhöjning i gratialen åt afskedadt indelt manskap.................................i;.;;.;.. ...................
Flottans pensionskassa:
Ersättning för mistade inkomster:
Till pensionsfonden ..............................................................................................
» gratialfonden.........................................................................................................................
Till pensionering af flottans befäl och underbefäl med vederlikar, förslagsanslag ................
Till pensionering af flottans och lotsverkets gemenskap (däraf högst 9,030 kronor till den
inrättade invalidstat), förslagsanslag............................................................................................
Invalidhusfonden .....................................................................................................................................
För blesserade öfver- och underofficerare, reservationsanslag ........................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
45
Litt. B.
riksstatens Tionde hufvudtitel.
indragningsstaterna,
staten.
Anvisning
i kontant.
Kronor.
I
hvilka uppbära lön på ordinarie stat, äfvensom af deras änkor
Nuvarande belopp
112,703: —
1,379: —
36,320:
16,650:
37,500
45,000
2,246
6,540
7,200
9,000
3,500
1,300: —
4,640: —
28,080: —
114,082: —
för daglönare å f. d. timmermans- och handtverksstaterna
52,970:
270,000:
166,500:
112,286 —
146,802
243,640
83,000
489,470 I -60,350 —
2,400 -
Transport! 1,137,948 j —
46
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
•laJitbuvhirt ^ö/?oiT
För gäldande af statens andel i kostnaden för pensionering af lasarettsläkare, förslagsanslag
Bidrag till sjuksköterskors pensionering, förslagsanslag .................................••••••
Till bestridande af statens bidrag till pensionering af barnro orskor, förslagsanslag ................
Till gäldande af kostnaden för förvaltningen af barnmorskornas pensionsanstalt, förslaganslag,
Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt att af tullmedlen direkt utgå, förslagsanslag ........
Bidrag till pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,
Ökas med ..........................................................................................................................................
Bidrag till pensionering af lärarinnor vid högre flick- och samskolor, förslagsanslag. Nu
Ökas
med .................................................................................................................................
Bidrag till folkskolelärares pensionering............................................................................................
Bidrag till folkskolelärarnes änke- och pupillkassa. Nuvarande belopp ..........,.........................
Ökas med .............................................................—..........................................................................
Bidrag till kungl. teaterns pensionskassor .......................................................................................
Till diverse föremål, förslagsanslag. Nuvarande belopp
Ökas med ...........................................................................
B. Allmänna
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
47
Anvisning
i kontant.
Transport
.......................................................................................................................
högst ............................................................................................................................
.................. »-* • • ■ ......................................
seminarier m. m. Nuvarande belopp .................................... 82,531: —^
............................................................................................................... 5.232: -
varande belopp ....... 19,000: —
................................................................................................................ 21,000: —
''ZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZZ......63,5Öö: -
................................................................................................................ 3,355: —
Säger
indragningsstaten.
.....................!..........................................................................i........... 2,019,817: —
.................. 90,065: —
Summa
Kronor.
1,137,948
25.000
6,700
20.000
11,000
78.000
87,763
40.000
622,873
66,855
6,000
2,102,139
2,109,882
4,212,021 ! —
48
Riksdagens Skrifvelse N:o 147.
Bil. Litt. C.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Tionde hufvudtitel.
Pensionsstaten. För upprätthållandet af arméns pensionskassas egen pensionering samt till fyllnadspensioner, förslagsanslag .................................... |
Kronor. |
ö. |
1,540,000 1,379 50,000 |
i |
|
Till förstärkande af det i 1905 års riksstat uppförda anslag till |
||
För tidigare pensionering af afskedadt indelt manskap, förslagsanslag |
||
Summa |
1,591,379 |
— |
STOCKHOLM, ISAA.C MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905.