Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
1
N:o 144.
Uppläst och godkänd i Första Kammaren den 16 maj 1905.
—. — — — Andra Kammaren den 16 — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen angående regleringen af
utgifterna under riks statens sjunde hufvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden n:is 8, 83 och 118 samt memorial n:is 41 och 94.)
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjunde
hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får Riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Ordinarie anslag.
Tullverket.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t under
sjunde hxtfvudtiteln i punkten 1 föreslagit Riksdagen dels att, med godBih.
till Biksd. Prof. 1905. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. (N:o 144.) 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
kännande af det enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för samma
dag förordade förslag till utgiftsstater för tullverket, för år 1906 bestämma
anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande belopp
af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag utgå direkt af tullmedlen,
hvarigenom nämnda anslagstitel, i nu gällande riksstat upptagen
till 3,849,000 kronor, komme att höjas med 3,100 kronor, dels
ock att i sammanhang därmed medgifva, att, i afvaktan på definitiv
reglering af kustbevakningen i Stockholms skärgård, tills vidare under
år 1906, så länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen
i Stockholm kvax*stode i tjänsten, till aflöning åt honom
finge, utöfver det enligt förenämnda förslag å tullverkets indragningsstat
för honom uppförda lönebelopp, af tullmedlen disponeras ett belopp, motsvarande
tjänstgöringspenningarna vid tjänsten enligt 1904 års aflönings-
och ålderstilläggsstater.
Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle tullverkets ordinarie
utgiftsstater för år 1906 komma att utvisa följande slutsummor:
aflöningsstaten.....................................................................
ålderstilläggsstaten .........................................................
öfvergångsaflöningsstaten ............................................
indragningsstaten ..........................................................
pensionsstaten för afskedade tjänstemän och be
tjänte
............................................................................
pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns och betjäntes
efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000
kronor bestämdt anslag) ........................................
omkostnadsstaten ..........................................................
kronor 2,816,150: —
)) 250,000: —-
)) 2,700: —
» 10,080: —
» 300,000: —
» 35,000: —
» 438,170: —
summa kronor 3,852,100: —■
De sålunda föreslagna staterna innefatta, i jämförelse med de för
innevarande år fastställda, allenast följande ändringar:
i öfvergångsaflöningsstaten minskning med kronor 1,300: —
i indragningsstaten ökning ................ ,, „ 4,400: —
eller sålunda på det hela ökning med 3,100 kronor.
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
I sammanhang med Eders Kung!. Maj:ts omförmälda, i statsverkspropositionen
gjorda förslag har Riksdagen till behandling förehaft en af
Eders Kungl. Maj:t den 20 januari 1905 till Riksdagen aflåten särskild
proposition (n:o 29), hvari Eders Kungl. Maj:f, under åberopande af
propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver finansärenden för
samma dag, föreslagit Riksdagen att medgifva, att till tillförordnade
gränsridaren i Kopparbergs län Per Erik Staffanssons änka Maria Josefina
Staffansson, född Larsson, och makarnas tre minderåriga barn, sonen
Cingal samt döttrarna Svea Margareta och Signe, finge af tullmedlen
utbetalas årliga lifräntor, att från och med den 1 juli 1904 utgå, till
änkan med 300 kronor, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver,
samt till hvart och ett af barnen med 75 kronor, till dess detsamma
uppnått aderton års ålder.
Emot förslaget om årliga lifräntor åt den under tjänsteutöfning
omkomne gränsridaren Per Erik Staffanssons änka och barn har Riksdagen
endast ansett sig höra anmärka, att, då enligt lagen angående ersättning
för skada till följd af olycksfall i arbete af den 5 juli 1901 ersättning
till barn efter arbetare, som aflidit till följd af olycksfall i arbetet,
utgår endast till dess barnet uppnått femton års ålder, samt Riksdagen
vid beviljande i särskilda fall af understöd åt barn efter aflidna statstjänare
icke heller lärer hafva i allmänhet utsträckt rätten till understöd
utöfver nämnda ålder, Eders Kungl. Maj:ts förslag ansetts böra i detta afseende
undergå jämkning. Då emellertid det under tullverkets pensionsstater
uppförda anslag, hvarifrån de ifrågavarande lifräntorna böra
utgå, är af förslagsanslags natur, har någon ändring i slutsumman för
pensionsstaterna icke ansetts böra af Riksdagens beslut i detta ämne
föranledas.
Emot de i statsverkspropositionen föreslagna ändringarna i tullverkets
stater har Riksdagen icke funnit anledning till någon erinran,
och har alltså Riksdagen, med bifall till ifrågavarande af Eders Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar och i anledning
af omförmälda särskilda proposition,
dels medgifvit, att till tillförordnade gränsridaren i Kopparbergs
län Per Erik Staffanssons änka Maria Josefina Staffansson, född Larsson,
och makarnas tre minderåriga barn, sonen Gingal samt döttrarna Svea
Margareta och Signe, må af tullmedlen utbetalas årliga lifräntor, att från
och med den 1 juli 1904 utgå, till änkan med 300 kronor, så länge
hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver, samt till hvart och ett af
barnen med 75 kronor, till dess detsamma uppnått femton års ålder;
4 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
dels med godkännande af de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 14 januari 1905 förordade ändringar i tullverkets stater,
för år 1906 beräknat dessa stater till följande belopp:
aflöningsstaten.................................................................. kronor 2,816,150: —
ålderstilläggsstaten . ............
öfvergångsafiöningsstaten...
indragningsstaten..................
pensionsstaten för afskedade tjänstemän och betjänt
o ............................................................................
pensionsstaterna för aflidne tjänstemäns ochbetjäntes
efterlämnade änkor och barn (däraf 10,000
kronor bestämdt anslag) .......................................
omkostnadsstaten .........................................................
250,000
2,700
10,080
300,000:
35,000:
438,170:
summa kronor 3,852,100: —
och sålunda för år 1906 bestämt anslaget för tullverket till ett mot
staternas slutsumma svarande belopp af 3,852,100 kronor, att såsom förslagsanslag
utgå direkt af tullmedlen;
dels ock medgifvit, att, i afvaktan på definitiv reglering af kustbevakningen
i Stockholms skärgård, tills vidare under år 1906, så
länge den nuvarande kontrollören vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm
kvarstår i tjänsten, till aflöning åt honom må, utöfver det å indragningsstaten
för honom uppförda lönebelopp, af tull medlen disponeras
ett belopp, motsvarande tjänstgöringspenningarna vid tjänsten
enligt 1904 års aflönings- och ålderstilläggsstater.
Statistiska centralbyrån.
2:o) Eders Kung!. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen dels att medgifva,
att i den för statistiska centralbyrån gällande stat uppföres aflöning
för ytterligare en andra aktuariebefattning med enahanda löneförmåner,
som nu äro med sådan befattning i ämbetsverket förenade, med skyldighet
dock för den nya befattningens innehafvare att underkasta sig
de förändrade aflönings villkor, som framdeles må komma att fastställas,
och således för ifrågavarande ändamål höja de under denna anslagstitel
för statistiska centralbyrån nu anvisade aflöningsmedel, utgörande 28,400
kronor, till 31,400 kronor, eller med 3,000 kronor, dels att höja det i
nu gällande riksstat för samma ämbetsverk uppförda reservationsanslaget
till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar från
20,000 kronor till 28,000 kronor, eller med 8,000 kronor, vid bifall
hvartill hela anslagstiteln statistiska centralbyrån skulle komma att höjas
Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 5
från 69,600 kronor till 80,600 kronor, dels ock att medgifva, att af det
för bestridande af tryckningskostnaderna för en aflönings- och pensionsstatistik
anvisade reservationsanslag måtte få under åren 1905 och 1906
användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande af samma statistik.
Då frågan om statistiska centralbyråns behof af arbetskrafter och
dessas aflöning lärer blifva föremål för utredning af den af Eders Kung}.
Makt den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté för afgifvande af förslag rörande
regleringen af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden
och då dessutom Eders Kung!. Maj:t den 20 januari 1905 tillsatt en
särskild kommitté med uppdrag att verkställa utredning och till Eders
Kungl. Maj it inkomma med förslag, huru inom rikets officiella statistik
största möjliga enhet och planmässighet i arbetet äfvensom ökad skyndsamhet
vid publikationen må kunna åstadkommas, har Riksdagen ansett
sig icke kunna nu medgifva någon ökning af byråns ordinarie tjänstemannapersonal
eller någon höjning i det ordinarie anslaget till arfvoden
åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.
Emellertid har Riksdagen, med afseende å den förebragta utredningen,
funnit de af Eders Kungl. Magt äskade medlen vara för fortgången
af byråns arbeten i enlighet med därom nu gällande bestämmelser behöfliga,
hvadan enligt Riksdagens åsikt de ifrågavarande medlen böra på
extra stat för år 1906 beviljas.
Emot det begärda medgifvandet i fråga om användningen af
anslaget för tryckning af en aflönings- och pensionsstatistik har Riksdagen
icke funnit anledning till någon erinran.
Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning,
dels till arfvode åt eu extra tjänsteman i statistiska centralbyrån med
enahanda löneförmåner, som nu äro med befattning såsom andre aktuarie
i ämbetsverket förenade, på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag
å 3,000 kronor;
dels till förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden hos
statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie
stat anslagna medel på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag
å 8,000 kronor;
dels ock medgifvit, att af det för bestridande af tryckningskostnaderna
för en aflönings- och pensionsstatistik anvisade reservationsanslag må under
åren 1905 och 1906 användas ett belopp af 6,000 kronor till utarbetande
af samma statistik.
6
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Till följd af dessa beslut kommer ordinarie anslaget till statistiska
centralbyrån att i 1906 års riksstat uppföras med oförändradt belopp
af 69,600 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
3:o) Uti en inom Riksdagen väckt motion har föreslagits,- ait
Riksdagen måtte besluta, att det i årets statsverksproposition under
sjunde hufvudtitelns ordinarie utgifter uppförda anslaget till »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» skulle för år 1906 ökas med 5,000
kronor till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre
industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de själfva
i allmänhet icke deltaga i yrkesarbetet, och som önska att genom inhämtande
i främmande länder af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva
ytterligare insikter och erfarenhet.
Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:
»Till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre
industri, hvilka bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de i allmänhet
icke själfva deltaga i yrkesarbetet, och som önska att genom
inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder in. m. förvärfva
ytterligare insikter och erfarenhet, har Riksdagen år 1902 anvisat ett
ordinarie anslag af 5,000 kronor, som oförändradt utgått under de två
sistförflutna åren.
I min motion n:o 148 vid sistlidna riksdag gjorde jag framställning
om detta anslags höjande till 10,000 kronor, alldenstund det redan
första året visat sig, att anslaget var alltför knappt tillmätt.
Statsutskottets utlåtande med anledning af min motion var af
följande lydelse:
»Till sådana understöd, hvarom i motionen förmäles, har Riksdagen
år 1902 på ordinarie stat uppfört ett anslag af 5,000 kronor,
hvilket belopp, enligt hvad af den då förebragta utredningen framgår,
kommerskollegium ansett lämpligen kunna under dåvarande förhållanden
för ändamålet anslås. Äfven om utskottet icke kan bestrida, att höjning
af anslaget kan komma att visa sig behöflig, synes likväl tillräcklig
erfarenhet härutinnan ännu icke hafva kunnat förvärfvas. På grund
häraf och då i hvarje fall någon förhöjning af anslaget icke synes böra
vidtagas, med mindre behofvet af eu sådan åtgärd blifvit genom utredning
af vederbörande myndigheter ådagalagdt, får utskottet hemställa,
att herr Ljunggrens förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
7
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Riksdagen fattade sitt beslut i enlighet med statsutskottets hemställan.
Då i föreliggande statsverksproposition ofvannämnda anslag
under den ordinarie titeln »befrämjande i allmänhet af slöjderna» uppförts
till oförändradt belopp 5,000 kronor och samma skäl fortfarande
finnes för anslagets ökning, som jag i min förra motion tillät mig anföra,
vågar jag ånyo fästa Riksdagens uppmärksamhet på den allmänna
fördel å handtverkeriernas och den mindre industriens område, som skulle
vinnas därigenom, att staten med tillräckliga medel understödde liandtverksmästarnes
stipendieresor.
Att det nuvarande anslaget 5,000 kronor är för knappt, har sistlidne
höst ådagalagts genom kommerskollegii här nedan intagna underdåniga
utlåtande med anledning af remiss af följande framställning till
Kungl. Maj:t från centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation.
Nämnda under sistlidne september aflåtna underdåniga framställning
var af följande lydelse:
»Till Konungen.
Åt sådana idkare af handtverk och annan mindre industri, hvilka
i allmänhet icke själfva deltaga i yrkesarbetet, ha på Eders Kungl.
Maj:ts nådiga proposition de senare årens Riksdagar beviljat ett årligt,
anslag af 5,000 kronor för att bereda tillfälle till studier i främmande
länder af nyare arbetsmetoder och dymedelst förvärfvandet af ökade
insikter i tekniskt och kommersiellt hänseende o. s. v.
Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation,
som på sin tid gjorde framställning hos Eders Kungl. Maj:t i ofvanberörda
syfte och sedermera fått sig anförtrodt att afgifva förberedande
yttrande om de sökande, har kunnat konstatera det stora intresse, hvarmed
denna sak omfattats i de kretsar, som däraf berörts, och vågar på
grund af vunnen erfarenhet säga, att utbytet af hittills företagna stipendieresor
för de orter och grenar af industri och handtverk, hvilka
nåtts af resultaten af dessa studier och impulser, visat sig godt och
för framtiden löftesbringande.
Med tacksamt erkännande häraf beslöt centralorganisationens för
Sveriges industri och handtverk årsmöte i juli månad innevarande år att
hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig framställning om ett ökadt anslag
för detta ändamål — detta under betonande af att om vår inhemska industri
skall kunna tillfredsställa nutidens högt uppdrifna fordringar, måste
dess utöfvare hämta ingifvelse!- från de stora industricentra. Vidare
ansåg årsmötet det alldeles otvifvelaktigt, att de erfarenheter, som själf
-
8 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
ständiga yrkesutöfvare äro i tillfälle att inhämta utomlands, bäst komma
den svenska industrien till godo, då de med säkerhet återkomma till
fäderneslandet och där göra sina erfarenheter fruktbärande genom att
inplanta dem hos sina arbetare.
Centralstyrelsen, som nu går att fullgöra årsmötets uppdrag,
erinrar sig därvid det ganska gynnsamma mottagande en enskild motionärs
yrkande i denna riktning rönte af statsutskottet vid detta års riksdag,
och då exempelvis i vårt broderland Norge motsvarande önskemål tillgodosetts
på ett långt frikostigare sätt, än hvad hittills skett i vårt
land, vågar centralstyrelsen hoppas på ett välvilligt tillmötesgående af
årsmötets underdåniga anhållan, det Eders Kungl. Magt behagade till
1905 års Riksdag göra nådig framställning om ett anslag af 25,000 kr.
för ofvan sagda ändamål.
Underdånigst
Centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation
C. J. F. LJUNGGREN
Ordförande.
N. J. Welinder.
Sekreterare.»
Kommerskollegii underdåniga utlåtande med anledning af förestående
framställning är afgifvet den 11 oktober 1904 och lydde sålunda:
»Sedan Riksdagen, med bifall till hvad Eders Kungl. Magt uti
nådig proposition den 14 januari 1902 angående statsverkets tillstånd
och behof föreslagit, under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet af
slöjderna» till understöd åt sådana idkare af handtverk och annan mindre
industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i eu omfattning, att de i allmänhet
icke själfva deltoge i yrkesarbetet, och som önskade genom
inhämtande i främmande länder af nya arbetsmetoder m. in. förvärfva
ytterligare insikter och erfarenhet, uppfört ett särskilt anslag af 5,000 kr.,
samt Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref till kommerskollegium den
31 december 1902 uppdragit åt kollegium att årligen ej mindre på
lämpligt sätt meddela allmänheten underrättelse om anslaget med föreläggande
af viss tid, inom hvilken de, som önskade komma i åtnjutande
af ifrågavarande understöd, skulle till kollegium ingifva ansökning
därom samt med tillkännagifvande om de uppgifter, sådan ansökningborde
innehålla, och om de intyg, hvaraf densamma borde vara åtföljd,
än äfven därefter, sedan kollegium inhämtat yttrande från centralstyrel
-
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
sen för Sveriges handtverks- och industriföreningar, eller, som denna
styrelse nu benämnes, centralstyrelsen för Sveriges industri- och handtverksorganisation,
till Eders Rungl, Maj:t öfverlämna de inkomna ansökningarna
med underdånigt förslag å dem, som företrädesvis böra
komma i åtanke vid anslagsbeloppets fördelning, har i en till Eders
Kungl. Maj:t ingifven skrift centralstyrelsen för Sveriges industri- och
handtverksorganisation efter uppdrag af centralorganisationens för
Sveriges industri- och handtverk årsmöte innevarande år i underdånighet
anhållit, det Eders Kungl. Maj:t täcktes till 1905 års Riksdag göra
nådig framställning om höjning af ifrågavarande anslag till 25,000
kronor, till stöd för hvilken ansökning anförts hufvudsakligen, att centralstyrelsen
på grund af vunnen erfarenhet vågade uttala, att utbytet
af hittills företagna stipendieresor visat sig godt och för framtiden löftesbringande,
att, om vår inhemska industri skulle kunna tillfredsställa nutidens
högt uppdrifna fordringar, deras utöfvare måste inhämta ingifvelser
från de störa industricentra, samt att det vore otvifvelaktigt, att
de erfarenheter, som själfständiga yrkesutöfvare vore i tillfälle att inhämta
utomlands, komme den svenska industrien till godo, enär ifrågavarande
understödstagare med säkerhet återkomme till fäderneslandet
och där gjorde sina erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem
hos sina. arbetare.
Kommerskollegium, som genom nådig remiss fått sig anbefalldt
att i detta ärende afgifva underdånigt utlåtande, får i sådant afseende
med återställande, af remissakten i underdånighet anföra följande.
Antalet af de för erhållande af understöd från anslaget i fråga
till kollegium inkomna ansökningarna hafva år 1903 — eller det första
år, för hvilket anslaget utgått — uppgått till 70 och under innevarande
år utgjort 39; och har anslaget fördelats sålunda, att reseunderstöd
beviljats år 1903 åt 12 personer och år 1904 åt 11, med belopp, växlande
från 300 kr. till och med 550 kr., därvid i fråga om reseunderstödens
belopp hänsyn tagits till bland annat resornas längd och lefnadskostnaderna
i de länder, där vederbörande sökande skulle uppehålla
sig.
Då med anslagsbeloppets nuvarande begränsning icke alla de
sökande, hvilka visat sig kompetenta, kunnat erhålla reseunderstöd från
ifrågavarande anslag, finner kollegium, med hänsyn härtill samt med
afseende å hvad i förevarande framställning anförts särskilt beträffande
de goda resultaten'' af de med understöd från anslaget hittills företagna
resorna, i likhet med centralstyrelsen eu förhöjning af anslaget af
omständigheterna påkallad.
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft.
2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Beträffande beloppet af den ifrågasatta förhöjningen synes kollegium
emellertid anledning för närvarande icke föreligga att i sådant afseende
föreslå mer än 5,000 kronor, en förhöjning, som i allt fall innebär en
fördubbling af det nuvarande anslagsbeloppet.
Kollegium får alltså i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärd, att ifrågavarande med 5,000 kronor nu
utgående anslag till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk och
annan mindre industri, hvilka bedrefve sin verksamhet i den omfattning,
att de i allmänhet icke själfva deltoge i yrkesarbetet, må varda höjdt
med 5,000 kronor och sålunda för framtiden tills vidare komma att utgå
och å ordinarie stat uppföras med belopp af 10,000 kronor.
I anseende till detta gynsamma uttalande af kommerskollegium och
med stöd af statsutskottets här ofvan intagna utlåtande vid förliden riksdag
hade man ju anledning att göra sig förhoppning, att Kungl. Maj:t
skulle hafva beslutat göra framställning till Riksdagen om nämnda ordinarie
anslags ökning till det belopp, kommerskollegium föreslagit, eller
just samma belopp, hvarom min motion sistliden riksdag rörde sig. Då
nu så icke skett, har jag vågat ånyo motionera i frågan med bibehållande ''
af samma an slagsyrkande som förlidet år. Det kunde för frågans bedömande
hafva sitt särskilda intresse att taga i betraktande, huru pass
omfattande landets handtverksmästarekår i själfva verket är. Enligt senaste
statistik funnos år 1902 icke mindre än 51,08.9 själfständiga handtverksidkare
i riket. Detta är ju ett högst respektabelt antal, som i och för
sig borde kunna vitsorda behofvet af större anslag för resestipendier än
det nuvarande obetydliga beloppet af allenast 5,000 kronor, hvilket belopp
också enligt kommerskollegii åsikt är otillräckligt för att komma alla
kompetenta sökande till del. Och det förhåller sig tyvärr också på det
sättet, att man icke ens för den närmaste framtiden kan se någon möjlighet
att med ett otillräckligt stipendieanslag tillfredsställa ens de mest
kompetenta sökande, då för det första vid upprepade ansökningar en
viss ordningsföljd alltid måste komma att tillämpas, som måhända stundom
sätter många meriterade tillbaka ett eller annat år för andra lika
berättigade, och för det andra det knappast kan vara att förvänta, att
vederbörande skola under eu följd af år vilja upprepa sina ansökningar
om stipendier, till hvilkas erhållande sådan ringa sannolikhet förefinnes,
om än meriterna kunna vara aldrig så utmärkta.
Å andra sidan kan det icke vara tänkbart, att man genom minskning
af beloppet för studieresorna skulle kunna vinna något beträffande
11
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
ökadt antal stipendier, ty de hittills utgrina beloppen äro visst icke för
höga, snarare motsatsen.
Jämför man det för handtverksmästares stipendieresor afsedda beloppet
5,000 kronor med det för arbetares i de särskilda näringsyrkena
i riksstaten uppförda beloppet 35,000 kronor, torde den bristande öfverensstämmelsen
dem emellan oförtydbart framgå icke allenast härutinnan,
att det gifvetvis bland landets handtverksmästare förefinnes ett relativt
större antal personer, som kunna anses lämpliga för åtnjutande af statens
reseunderstöd, än yrkesarbetarnes klass omfattar, utan äfven därutinnan,
såsom också af kommerskollegium vitsordats, att handtverksmästarestipendiaterna
med all säkerhet återkomma till fäderneslandet och där gorå sina
erfarenheter fruktbärande genom att inplanta dem hos sina arbetare, vid
hvithet förhållande sålunda mångdubbelt gagn skulle kunna vinnas af
mästarnes stipendieresor.
Statistiken för år 1902 utvisade, att näringsarbetarne kunde fördelas
sålunda:
handtverksarbetare................................... 45,319 st.
fabriksarbetare .................. 263,244 »
bergsbruksarbetare.................................... 30,750 )>
hvartill kunde läggas mejeriarbetare . 5,500 »
summa 344,813 näringsarbetare.
Af detta stora antal arbetare — som numera får taxeras till cirka
350,000 — lärer man nu kunna frånräkna en stor del, som såsom icke
varande »fackarbetare)) knappast kunna komma att reflektera på sökande
af resestipendier. Blott med approximativ beräkning kan man emellertid
komma till något resultat härutinnan, och torde det sålunda få antagas
tillnärmelsevis riktigt, att antalet fackarbetare utgör cirka 250,000. För
dessas vidkommande är emellertid 35,000 kronor anvisadt till stipendieresor,
under det att för långt öfver 50,000 handtverksmästare blott utgår
5,000 kronor.
För min del behjärtar jag fullt och inser fördelen af tillräckligt
anslag för fackarbetares studieresor och hoppas, att det nu utgående anslaget
måtte vinna ökning i män af näringarnas utveckling, så mycket
snarare som näringarna själfva vinna gagn af arbetarnes ökaae insikt i
yrkena. Jämförelsen, som jäg här gjort, har emellertid tillkommit för
att ådagalägga behofvet af att mästarnes stipendieanslag måtte komma
i bättre öfverensstämmelse med det mycket äldre anslaget för fackarbetarnes
stipendieresor.
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Då år 1903 mästarestipendier för första gången skulle utdelas,
väckte saken det lifligaste intresse öfverallt i landets handtverkskretsar.
70 sökande anmälde sig, och fördelade sig dessa å 32 yrken och
46 olika platser i riket.
Resultatet blef, att af dessa 70 sökande kunde blott 12 erhålla stipendier,
växlande mellan 300 och 500 kronor, för det mesta dock 400
kronor.
Stipendierna tillkommo följande yrken:
bagare, bildhuggare, bokbindare, fotokemigraf, färgare, körsnär,
metallfabrikör, målare, skomakare, skräddare, snickare och vagnmakare,
d. v. s. en representant för hvartdera af dessa yrken.
Andra året, som stipendier utdelades, funnos emellertid blott 39
sökande. Att minskning inträdt, hade sin giltiga förklaring dels däri,
att det under tiden blifvit bekant i landet angående anslagets obetj^dlighet
och om den ringa sannolikheten, som funnes att utfå resestipendium,
dels ock i den helt naturliga obenägenheten hos sökandena att
utsätta sig för upprepadt afslag, som gifvetvis hos konkurrenter i yrket
skulle kunna framkalla obehagliga reflexioner.
De 11 sökande, som 1904 undfingo stipendier, fördela sig på
följande lika många yrken:
byggmästare, fotograf, formmakare, förgyllare, guldsmed, målare,
smidesfabrikant, svarfvare, snörmakare, tenngjutare och mindre mekanisk
fabrikant.
Stipendiebeloppen blefvo 400—550 kronor, mest dock det lägre
beloppet.
Då man betänker, att det finnes cirka 60 olika yrken bland handtverk
och mindre industri, och att, såsom ofvan anförts, dessa yrkens
representanter uppgå till öfver 51,000 personer, lärer det vara uppenbart,
att dessa näringsidkare för det närvarande icke i anförda hänseende
uppmärksammas på sådant sätt, som man kan säga det är statens plikt
att göra.
Statsutskottet yttrade förlidet år, att någon förhöjning af anslaget
icke synes böra vidtagas, med mindre behofvet af en sådan åtgärd
blifvit genom utredning af vederbörande myndigheter ådagalagdt. Då,
såsom här ofvan anförts, kommerskollegium lifligt förordat ökning af
stipendieanslaget från nuvarande 5,000 kronor till 10,000 kronor, torde
det af statsutskottet önskade officiella vitsordandet af behofvet af förevarande
åtgärd nu förefinnas.
Näringarna äro i behof af all den hjälp och uppmuntran, som
statsintresset kan gifva, och därvid bör då icke förbises den klass
13
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
näringsidkare, som mera än någon annan behöfver det allmännas understöd
till vinnande af framsteg och ökade insikter i yrket. Särskild!;
torde denna statens medverkan vara nyttig under en tid, då den större
industrien söker att inkräkta på handtverkeriernas område, därvid beklagligen
understödd af den tilltagande utländska konkurrensen och
den sedan länge inrotade smaken för allt utländskt.»
Riksdagen har funnit det vara genom kommerskollegii i motionen
återgifna utlåtande utredt, att det i ordinarie anslaget till »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» ingående, af 1902 års Riksdag beviljade anslag
å 5,000 kronor till reseunderstöd åt sådana idkare af handtverk och
annan mindre industri, hvarom i motionen förmäles, är för sitt ändamål
otillräckligt; och hafva vid sådant förhållande de skäl, som vid 1904
års riksdag af statsutskottet anfördes för afslag å den i enahanda syfte
då väckta motionen, ansetts numera icke böra utgöra hinder för bifall
till motionen.
I anledning häraf och på grund af hvad till stöd för förslaget i
motionen yttrats, har Riksdagen, med bifall till förevarande motion,
ökat det under sjunde hufvudtitelns ordinarie utgifter uppförda anslaget
till »befrämjande i allmänhet af slöjderna» med 5,000 kronor till understöd
åt sådana idkare af handtverk och annan mindre industri, hvilka
bedrifva sin verksamhet i den omfattning, att de själfva i allmänhet
icke deltaga i 3rrkesarbetet, och som önska att genom inhämtande i
främmande länder af nya arbetsmetoder m. m. förvärfva ytterligare
insikter och erfarenhet.
Genom detta beslut har anslaget till befrämjande i allmänhet af
slöjderna, i nu gällande riksstat upptaget till 73,500 kronor, ökats till
78,500 kronor.
Patent- och registreringsverket.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, med godkännande
af det enligt statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den
14 januari 1905 tillstyrkta förslag till utgiftsstat för patent- och registreringsverket
för år 1906, medgifva,
att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken
äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af de
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
utgifter, Indika i enlighet med den godkända utgiftsstaten för patentoch
registreringsverket betingas af tillämpning under år 1906 af förordningen
angående patent, lagen om skydd för varumärken samt lagen
om skydd för vissa mönster och modeller, samt
att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska
bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna
för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregistren
äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande
af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat
betingas af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,
lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag och
lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas betingade
af tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och prokura
tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda lag, lagen
om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.
Omförmälda förslag till utgiftsstat är af följande lydelse:
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
15
Utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1906.
Kronor.
| Tjänst- |
Lön göling»-! Summa
; penningar.
! aflöning, j
A. Aflöningar.
öfverdirektör....................
öfveringenjör....................
öfv eringenjör....................
ledamot och sekreterare
ledamöter och sekreterare
registrator och arkivarie
1 notarie ............................
1 byråingenjör ....................
7 byråingenjörer ................
1 bokhållare ........................
1 förste vaktmästare ''.......
1 vaktmästare ....................
2 vaktmästare ....................
5,000,
3,700
3,700
3.000
6.000
1,800
1,800
1,800
12,600
1,800
800
500
1,000
2,000
1,800
1,800
1,500
3,000
1,200
1,200
1,200
8,400
1,2001
300:
300,
600
7.000
5,500
5.500
4.500
9.000
3.000
3,000
3,000
21,000
3,000
1,100
800
1.600
Lönen kan
efter 5 år
liöjas med 500
kronor.
Lönen lam
liöjas efter 5
år med 500
kronor och
efter 10 år
med ytterligare
500
kronor.
jilöj
Lönen kan
efter 5 år
as med 100
kronor.
Anm. Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad,
skall, så länge denna förmån kvarstår, lönen
minskas med 150 kronor.
Anslag till ålderstillägg, förslagsvis ....................................
Till
B. Omkostnader.
Förslagsanslag.
adjungerade ledamöter, biträdande ingenjörer, amanuenser,
särskildt tillkallade tekniska biträden, extra
skrifbiträden, extra vaktmästare, vikariatsersättningar,
renskrifning och skrifmaterialier, postafgifter, hyror,
ved, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. in.................................
böcker och tidskrifter, trycknings- och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer m. m. efter afdrag
af influtna prenumerationsafgifter och dylikt ..............
återställda registreringsafgifter ......................................
bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern..
summa kronor!
68,000 |
— |
6,800 |
|
93,000 |
|
70,600 |
|
3,000 |
— |
1,600 |
— |
74,800 —
168,200 —
243,000-
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna utgiftsstaten för år 1906
skiljer sig från den för ämbetsverket nu gällande stat endast i fråga
om beloppet af det däri uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg,
hvilket anslag enligt förslaget skulle höjas från 6,300 kronor till 6,800
kronor, och har denna höjning vidtagits för att möta den ökade utgift,
som kunde under år 1906 tillkomma för beredande af ålderstillägg åt
en ämbetsverkets tjänsteman, hvilken tillträdt sin befattning år 1900
och fördenskull kunde finnas berättigad till åtnjutande af ålderstillägg
med 1906 års ingång.
Riksdagen har, med godkännande af ofvan intagna förslag till
utgiftsstat för patent- och registreringsverket för år 1906, medgifvit,
att afgifterna för patent samt för registrering af varumärken
äfvensom af mönster och modeller må användas till bestridande af
de utgifter, hvilka i enlighet med den godkända utgiftsstaten för
patent- och registreringsverket betingas af tillämpning under år 1906
af förordningen angående patent, lagen om skydd för varumärken samt
lagen om skydd för vissa mönster och modeller, samt
att afgifterna för registrering af aktiebolag, försäkringsbolag, solidariska
bankbolag, föreningar för ekonomisk verksamhet samt afgifterna
för andra uppgifter till aktiebolags-, försäkrings- och föreningsregisti-en
äfvensom för anmälanden till handelsregistren må användas till bestridande
af de utgifter, hvilka antingen i enlighet med nyssberörda utgiftsstat
betingas af tillämpning under år 1906 af lagen om aktiebolag,
lagen angående solidariska bankbolag, lagen angående bankaktiebolag
och lagen om försäkringsrörelse eller ock af Eders Kungl. Maj:t finnas
betingade af tillämpning under år 1906 af lagen om registrerade föreningar
för ekonomisk verksamhet, lagen om handelsregister, firma och
prokura tillika med lagarna om ändringar i vissa delar af sistberörda
lag, lagen om handelsbolag och enkla bolag samt lagen om försäkringsrörelse.
Rese- och traktamentspennintjar.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att höja det å sjunde
hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 18,769 kronor till 22,269 kronor, eller således med 3,500 kronor.
Riksdagen har beslutit, att förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
skall i riksstaten för år 1906 uppföras med samma
belopp som i innevarande års riksstat eller 18.769 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Öfriga ordinarie anslag.
17
6:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag under sjunde hufvudtiteln
har icke någon förändring blifvit föreslagen.
Riksdagen har för år 1906 fastställt samtliga de ordinarie anslag
under denna hufvudtitel, som här ofvan icke blifvit omförmälda, till
samma belopp som i innevarande års riksstat.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga till sjunde hufvudtiteln, hafva, förutom
de under punkt 2:o här ofvan omförmälda, följande anslag beviljats.
Arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå.
7:o) I öfverensstämmelse med Eders Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning, har Riksdagen, i likhet med hvad förut under en följd af
år ägt rum, till beredande af arfvode för en byråassistent å finansdepartementets
bankbyrå på extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 4,500
kronor.
Ordnande och registrerande af vissa handlingar i kammararkivet.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för fortsatt
ordnande och registrerande af kammararkivets handlingar bevilja ett extra
anslag af 10,000 kronor att utgå under två år samt däraf för år 1906
anvisa 5,000 kronor, att ställas till kammarkollegii disposition mot den
redovisning och kontroll, som Eders Kungl. Maj:t kunde finna skäligt
föreskrifva.
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i detta ärende
inhämtas, bland annat, att kammarkollegium i skrifvelse till Eders Kungl.
Maj:t den 23 september 1904 meddelat, att det af anförda skäl kunde
förväntas, att, under förutsättning att det ifrågavarande arbetet finge
enligt nuvarande anordning fortgå jämväl efter 1905 års slut, detsamma
skulle vara i hufvudsak afslutadt vid utgången af år 1907.
Med framhållande häraf får Riksdagen anmäla, att på grund af
den utredning, som i ärendet förekommit, Riksdagen, med bifall till
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, för fortsatt ordnande och registrerande
af kammararkivets handlingar beviljat ett extra anslag af 10,000
Bill. till Riksd. Prot. 1905. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 34 Höft. 3
18
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
kronor, att utgå under två år, samt däraf för år 1906 anvisat 5,000
kronor, att ställas till kammarkollegii disposition mot den redovisning
och kontroll, som Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskrifva.
Förstärkning af statskontorets arbetskrafter.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till förstärkande
af statskontorets arbetskrafter på extra stat för år 1906 anvisa ett anslag
af 3,000 kronor.
Ehuru den öfverflyttning till länsstyrelserna af den statskontoret
hittills åliggande granskningen af rektorernas vid de allmänna läroverken
och vissa andra undervisningsanstalters aflöningsrekvisitioner,
som enligt hvad i det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 14 januari 1905 under punkten 1 förmäles
blifvit genomförd genom kungl. kungörelsen den 8 december
1904, medfört en minskning i statskontorets arbetsbörda och vid sådant
förhållande det synes kunna ifrågasättas, att förenämnda anslag numera
skulle vara af behofvet mindre påkalladt, anser sig Riksdagen, då frågan
om statskontorets omorganisation för närvarande är på grund af löneregleringskommitténs
i ärendet afgifna förslag på Eders Kung!. Maj:ts
pröfning beroende, böra hemställa om beviljande af ifrågavarande anslag
äfven för år 1906.
Riksdagen har alltså till förstärkande af statskontorets arbetskrafter
på extra stat jämväl för år 1906 anvisat ett anslag af 3,000 kronor.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till gäldande
af utaf statskontoret gjorda förskott, 356,097 kronor 23 öre, å extra stat
för år 1906 anvisa ett belopp, för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
beräknadt till 356,141 kronor.
Af statsrådsprotokollet inhämtas, att de af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter, som tillhörde sjunde hufvudtiteln och borde till
ersättande hos Riksdagen anmälas, vore enligt uppgift från statskontoret:
till anskaffande af en ny furstlig krona .... kronor 12,000: —
,, förstärkning af statskontorets arbetskrafter för år
1903, jämlikt Riksdagens medgifvande i skrifvelse
den 22 maj 1903 ........... ,, 3,000: —
transport kronor 15,000: —
19
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
transport kronor
till ersättning till ägare af skattefrälseliemman,
h vilkas ränta icke blifvit af statsverket inlöst „
„ ersättning för förskott till inlösen af skattefrälse
räntor.
.............. „
„ kommerskolleginm, enligt kungl. brefvet den 17
juni 1893, ntanordnade medel för godtgörande
af vissa utgifter och kostnader för svenskt sjöfolk
m. in., 22,300 kronor, samt, enligt kungl.
brefvet den 22 januari 1897 angående ordningen
och sättet för gäldande af vissa utgifter, som
föranledas af stadgandena i 319 och 321 §§ i
sjölagen, utanordnade medel, 600 kronor, eller
tillsammans............. „
„ generaltullstyrelsen, jämlikt kungl. brefvet den
8 april 1904, utanordnade medel såsom godtgörelse
för förskjuten kostnad för anbringande
år 1903 af registreringsnummer å svenska fartyg „
„ kostnader för den under den 3 oktober 1902
tillsatta löneregleringskommittén...... „
„ kostnader för den under den 9 juni 1899 tillsatta
kommittén för utredning angående föränd
radt ordnande af det civila pensions väsendet „
„ kostnader för den under den 9 november 1900
tillsatta kommittén för utredning angående förbättradt
pensioneringssätt för sjömän .... ,,
„ kostnader för den under den 21 februari 1902
tillsatta värnskattskommittén....... „
„ kostnader för den under den 7 oktober 1898
tillsatta kommittén för revision af förordningen
angående försäljning af vin och maltdrycker,
11,016 kronor 46 öre, äfvensom för utarbetande
af förslag till förordning angående försäljning
af svagdricka m. in., 1,000 kronor, eller tillhopa „
till kostnader för den under den 4 april 1902 tillsatta
kommittén för förnyad utredning af frågan
om lämpligaste sättet för anordnande af en
maltdrycksbeskattning......... ,,
15,000: —
32,784: 87
12,524: 66
22,900:
311: 55
49,671: 24
39,742: 24
52,652: 44
4,820: 6 0
12,016: 46
6,299: 90
transport kronor 248,723: 9 6
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
transport kronor
till kostnader för den under den 31 oktober 1902
tillsatta hvitbetssockerbeskattningskommittén. . ,,
„ kostnader för verkställande af revision af förordningen
den 12 februari 1864 angående hvad
i afseende å passagerareångfartygs byggnad, utrustning
och begagnande iakttagas bör m. in. „
,, kostnader för revision af förordningen den 22
november 1878 angående befälet å svenska handelsfartyg,
reglementet för navigationsskolorna
i riket den 6 juni 1890 med flera författningar
rörande sjöfartsnäringen......... ,,
„ kostnader för utarbetande af förslag till kontrollföreskrifter
till förekommande af ångpannors
exploderande............. ,,
,, kostnader för utredning angående behöfligheten
af ändringar i gällande bestämmelser rörande
bokföringen i statskontoret och utarbetande af
förslag i ämnet in. in..........
„ kostnader för utarbetande af förslag till bestämmelser
till betryggande af viktigare offentliga
handlingars bestånd m. in......... „
„ ersättning för anställande af vissa undersökningar
rörande artificiella sötämnen äfvensom utarbetande
af förslag till bestämmelser angående importen
af och rörelsen med dylika ämnen..... ,,
,, kostnader för utredning och uppgörande af förslag
i anledning af beslutade tullförhöjningar i
främmande länder........... „
,, kostnader för utredning och utarbetande af förslag
rörande ökad beskattning å tobak och tobaksfabrikat.
............. ,,
summa kronor
248,723: 96
27,672: 09
12,044: 74
8,955: 58
10,608: 38
15,000: —
4,616: 42
996: 86
14,219: 8 9
13,259: 31
356,097: 2 3
Riksdagen har, till ersättning för ofvanberörda, af statskontoret
gjorda förskott, samt för jämnande af liufvudtitelns slutsumma, å extra
stat för år 1906 anvisat ett belopp af 356,191 kronor.
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
21
Förstärkning af arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.
ll:o) På grund af Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
liar Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, till
bestridande af kostnaderna för uppehållande på förordnande under år
1906 af en notarietjänst å generaltullstyrelsens kanslibyrå samt af två
revisor stjänster och en aktuarietjänst å samma styrelses revisionsbyrå på
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 12,000 kronor.
Underhåll och reparationer af publika byggnader.
12:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1905 ägt rum, på extra
stat för år 1906 anvisat ett belopp af 50,000 kronor till underhåll och
reparationer af publika byggnader.
Underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till utförande
af underhålls- och restaureringsarbeten vid Borgholms slottsruin, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
den 14 januari 1905 omförmälda plan, på extra stat bevilja
ett anslag af 35,000 kronor, att utgå under sju år, och häraf för år
1906 anvisa ett belopp af 5,000 kronor.
Då Riksdagen går att besvara Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, anser sig Riksdagen böra erinra om hvad Riksdagen
år 1901 anförde i anledning af ett af Eders Kungl. Maj:t under
åttonde liufvudtiteln fram ställ dt förslag om beviljande af anslag för utförande
af restaureringsarbeten å Bohus fästningsruin. I skrifvelse
den 29 maj 1901, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitol, ytirade Riksdagen i nämnda fråga, bland, annat:
»Riksdagen bär funnit önskligt, att åtgärder vidtagas i syfte att
de ännu kvarstående delarna af Bohus fästning må bevaras från
ytterligare förstöring, men bar ansett sig på grund af den i statsrådsprotokollet
lämnade redogörelse för ärendets förberedande behandling
böra uttala den mening, att enligt Riksdagens åsikt planen för de
ifrågavarande arbetena bör på det sätt noga begränsas, att något åter
-
22
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
ställande af fästningens särskilda delar till deras förutvarande skick
icke bör ifrågakomma i vidsträcktare omfattning, än som för vinnande
af ofvan angifva syfte kan finnas vara oundgängligen nödvändigt. Endast
under förutsättning att arbetena sålunda begränsas, bär Riksdagen ansett
sig kunna för ändamålet bevilja statsanslag, hvilket därför också
synts Riksdagen böra beviljas icke i den form, som af Eders Kung!.
Maj:t föreslagits, utan till utförande af »konserveringsarbeten» å fästningsruinen.
:»
De allmänna grunder, enligt hvilka Riksdagen sålunda ansett
byggnadsarbetena å Bobus fästningsruin böra utföras, synas böra
vinna tillämpning äfven beträffande de ifrågasatta arbetena å Borgholms
slottsruin, hvilken med afseende å sin historiska märklighet och sin
dominerande belägenhet synes väl förtjänt att skyddas från förfall.
Emellertid har Riksdagen af utredningen i ärendet funnit, att den
uppgjorda byggnadsämnen omfattar åtskilliga arbeten, hvilkas syfte
icke inskränker sig till att bevara slottsruinen från ytterligare förstöring,
utan som, på sätt jämväl i Eders Kungl. Maj:ts till Riksdagen gjorda
hemställan uttryckligen angifves, afse att i viss mån »restaurera» ruinen.
Då enligt Riksdagens mening dessa arbeten icke böra komma till utförande,
har Riksdagen ansett anslaget böra minskas till det belopp, som
kan motsvara kostnaden för nödiga underhållsarbeten; och bär Riksdagen
ansett ett belopp af 20,000 kronor, fördeladt på fyra år, vara härför
tillräckligt.
Riksdagen har alltså i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, till utförande af underhållsarbeten vid Borgholms
slottsruin på extra stat beviljat ett anslag af 20,000 kronor
samt däraf för år 1906 anvisat ett belopp af 5,000 kronor.
Arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat
för år 1906 anvisa ett anslag af 2,000 kronor, att utgå såsom arfvode
till ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium.
Af hvad i ärendet förekommit synes framgå, att den kommerskollegium
åliggande granskningen af verkställda undersökningar angående
inträffade sjöolyckor, till följd af bristen på sakkunskap inom
kollegium i sjötekniska frågor, icke kunnat medföra afsedt gagn. Det
förslag till afhjkipande af nämnda brist, som den af Eders Kungl. Maj:t
den 1 juli 1898 tillsatta kommitté för behandling af vissa sjöfartsnäringen
Riksdagens Skrifvelse N:o 144. 23
och den utrikes handeln rörande frågor framställt och som sedermera
upptagits och förordats af Sveriges allmänna sjöf arfförening och af
kommerskollegium, har nu af Eders Knngl. Maj:t blifvit förelagdt Riksdagen;
och har Riksdagen som i skrifvelse till Eders Kungl. Magt den
17 maj 1904 förordat anställande hos kommerskollegium af ett sjötekniskt
biträde för ombesörjande af ofvannämnda granskning och för vidtagande
af vissa däraf föranledda åtgärder, ansett sig böra bifalla hvad af Eders
Kung!. Maj:t nu i ämnet föreslagits.
Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen, med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, på extra stat för år 1906 anvisat
ett anslag af 2,000 kronor att utgå såsom arfvode till ett sjötekniskt
biträde hos kommerskollegium.
Arbetsstatistiska undersökningar i kommerskollegium.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för arbetsstatistiska
undersökningar på extra stat för år 1906 anvisa ett belopp
af 24,852 kronor.
Det begärda anslagets belopp har af föredragande departementschefen
beräknats sålunda:
arfvoden till två tjänstemän, hvartdera till belopp mot -
svarande aflöning till en första gradens tjänsteman kronor
arfvoden till amanuenser ...................................................... „
arfvoden till extra skrif- och räknebiträden .................. „
vikariatsersättningar och gratifikationer ........................ „
ersättning till ombud i orterna för införskaffande af
primäruppgifter för den allmänna socialstatistiken ,,
ersättning för bekommande af primäruppgifter för de
särskilda specialundersökningarna ................................. „
ersättning till särskilt tillkallade kommitterade och
samt till författarearfvoden........................ „
6,000
3,000
3,240
612
6,000: —
5,000:
sakkunnige
„ 1,000:
Summa kronor 24,852:
Då anslaget till arbetsstatistiska undersökningar för innevarande
år, likasom för hvartdera af åren 1903 och 1904, är bestämdt till
15,000 kronor, belöper sig den nu ifrågasatta ökningen till sammanlagdt
9,852 kronor.
Hvad i statsrådsprotokollet meddelats angående planläggningen
af de arbetsstatistiska undersökningarna inom kommerskollegium för
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
de närmaste åren synes gifva anledning befara, att detta arbete
kan blifva så vidtomfattande, att för dess genomförande måste förutsättas
en synnerligen betydande ökning i statens anslag för ändamålet
ocb att dessutom gagnet af arbetet kommer att förringas därigenom,
att bearbetningen och utgifvandet af den planlagda statistiken icke
skall kunna inom skälig tid medhinnas. Eu begränsning af det statistiska
arbetet till endast sådana områden, där detsamma är af verkligt
behof påkalladt, synes därför vara högeligen önskvärd. Då emellertid,
enligt hvad under punkten 2:o) här ofvan meddelats, Eders Kungl. Maj:t
den 20 januari 1905 tillsatt eu kommitté för åvägabringande af utredning
och förslag, huru inom rikets officiella statistik största möjliga
enhet och planmässighet i det officiella statistiska arbetet äfvensom
ökad skyndsamhet vid publikationen må kunna åstadkommas, och sålunda
anledning finnes till antagande, att de af Riksdagen antydda farhågor
skola vinna nödigt beaktande, har Riksdagen ansett sig kunna bevilja
det för år 1906 äskade anslaget,
Riksdagen har alltså, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, på extra stat för år 1906 anvisat för arbetsstatistiska
undersökningar ett anslag af 24,852 kronor.
Handläggning hos konunerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs
registrering.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att på extra stat
för år 1906 anvisa dels till bestridande af kostnader för handläggning hos
kommer skollegium af ärenden rörande svenska fartygs registrering 7,500
kronor, dels ock för bestridande af utgifterna för dylika ärendens handläggning
hos kommerskollegium under innevarande år, utöfver det för
ändamålet vid nästlidna års riksdag anvisade anslag, ytterligare 1,000
kronor.
Till bestridande af kostnaden för handläggning hos kommerskollegium
af ärenden rörande svenska fartygs registrering har 1904 års
Riksdag på extra stat för år 1905 anvisat ett belopp af 6,500 kronor,
som af Eders Kungl. Maj:t disponerats sålunda, att till arfvode åt en för
nämnda ärendens behandling adjungerad ledamot af kollegium anvisats
4,500 kronor och till godtgörelse åt en amanuens åt den adjungerade
ledamoten 2,000 kronor. Emellertid har kommerskollegium funnit
ytterligare biträde åt den adjungerade ledamoten vara behöfligt och för
detta ändamål äfvensom till vikariatsersättning under den adjungerade
ledamotens semester åt den som förordnades att under tiden uppehålla
25
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
befattningen begärt, dels att för år 1905 måtte ställas till kollega förfogande
ytterligare 1,000 kronor, dels ock att anslaget för år 1906 måtte
bestämmas till 7,500 kronor.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet åberopats, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Mapts förevarande framställning, på extra
stat för år 1906 anvisat dels till bestridande af kostnader för handläggning
hos kommerskolleginm af ärenden rörande svenska fartygs registrering
ett belopp af 7,500 kronor; dels ock till bestridande af utgifterna
för dylika ärendens handläggning hos kommefskollegium under innevarande
år, utöfver det för ändamålet redan anvisade anslag, ett belopp
af 1,000 kronor.
Arfvode till en vaktmästare hos kommerskollegium.
17:o) I anledning af Eders Kungl. Mapts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
till beredande af arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium på
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 800 kronor.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna.
18:o) Med anledning af Eders Kung]. Maj:ts i ämnet gjorda
framställning och i öfverensstämmelse med hvad under en följd af år
ägt rum, har Riksdagen, på extra stat för år 1906 anvisat dels såsom
bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås — med villkor att från
Älfsborgs läns landsting eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande
minst hälften af statsanslaget — 3,800 kronor; och dels såsom bidrag
till aflönande af en andre lärare vid samma skola 1,000 kronor, under
villkor att enahanda belopp varder för ändamålet från nämnda läns
landsting eller eljest tillskjutet.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.
19:o) På grund af Eders Kungl. Mapts därom gjorda framställningar
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1902—1905 ägt rum,
på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag af 28,000 kronor, att af
Eders Kungl. Maj:t användas till understöd åt Göteborgs handelsinstitut
Bill. till Riksd. Frat. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Käft. 4
26
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
och grosshandelssocietetens i Stockholm handelsskola, Frans Schartaus
praktiska handelsinstitut, under förutsättning, hvad Göteborgs handelsinstitut
beträffar, att Göteborgs stadsfullmäktige och, hvad Frans
Schartaus handelsinstitut angår, att grosshandelssocieteten i Stockholm
fortfarande till instituten lämna årligt understöd till minst samma
belopp som hittills, samt på de villkor i öfrigt, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma.
20:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt ruin,
på extra stat för år 1906 anvisat dels till befrämjande af afsättning i
främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar ett
belopp af 18,000 kronor; och dels till handelsstipendier ett belopp af
30,000 kronor.
21:o) Uti en till Riksdagen den 7 april 1905, afbiten proposition
(n:o 118) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af propositionen
bilagdt utdrag af protokollet öfver finansärenden för samma dag, föreslagit
Riksdagen att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening
fortfarande bedrefve sin verksamhet i hufvudsakligen samma form som
hittills samt att Eders Kungl. Maj:t erhölle rätt att utse eu revisor med
enahanda befogenhet i tillämpliga delar i afseende å föreningen, som
enligt lag tillkommer af aktiebolag utsedd revisor i fråga om bolaget,
såsom bidrag till föreningens verksamhet under innevarande år å extra
stat för år 1906 anvisa ett belopp af 15,000 kronor, med rätt för Eders
Kungl. Magt att redan under innevarande år disponera beloppet.
Riksdagen är öfvertygad därom, att behofvet för landets näringsidkare
och affärsmän af tillgång till upplysningar rörande kommersiella
förhållanden i främmande länder lämpligare kan tillgodoses genom eu
enskild förening än genom anordnande, på sätt af den s. k. handelsoch
sjöfartskommittén biff vit föreslaget, af en särskild byrå för sådant
ändamål inom kommerskollegium; och anser Riksdagen såväl från denna
synpunkt som åt andra anledningar den verksamhet, exportföreningen
har att utöfva, vara förtjänt af uppmuntran från statens sida.
Med afseende å behofvet af kontroll från det allmännas sida å
föreningens förvaltning bär Riksdagen ansett det böra såsom villkor
för statsanslagets beviljande föreskrifvas — i stället för att, såsom af
Eders Kungl. Maj:t föreslagits, Eders Kungl. Maj:t skulle äga utse eu
revisor med i propositionen angifven befogenhet — att föreningens
räkenskaper skola efter hvarje räkenskapsår för granskning öfverlämnas
till Riksdagens näst därefter sammanträdande revisorer.
27
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Riksdagen, får alltså anmäla, att Riksdagen, i anledning af Eders
Kungi. Majfis ifrågavarande proposition, under villkor att Sveriges allmänna
exportförening fortfarande bedrifver sin verksamhet i hufvudsakligen
samma form som hittills samt att föreningens räkenskaper
skola för granskning öfverlämnas till Riksdagens revisorer, såsom bidrag
till föreningens verksamhet under innevarande år å extra stat för år
1906 anvisat ett belopp af 15,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.
Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
22:o) På grund af Eders Kungl. Majfis därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, å extra
stat för år 1906 anvisat ett belopp af 23,000 kronor, att till brukssocietetens
fullmäktige i järnkontoret utbetalas såsom bidrag till uppehållande
af undervisningen vid bergsskolorna i FiUpstad och Falun, under
villkor att skolorna under år 1906 fortsätta sin verksamhet i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den i statsrådsprotokollet öfver finansärenden
för den 12 januari 1904 angifna plan, hvarom Eders Kungl. Maj:t
torde vilja genom inspektion af sakkunnig person sig förvissa.
Anordnande af fabriksinspektion.
23:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj fin därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart och ett af åren
1902—1905 ägt rum, för anordnande af fabriksinspektion, på extra stat
för år 1906 anvisat dels till aflöning åt åtta yrkesinspektörer 40,000
kronor med 5,000 kronor till enhvar, för år räknadt; dels till arfvode
åt en assistent i kommerskollegium 3,000 kronor; dels till bestridande af
kostnaden för skrifbiträden och likartade utgifter 12,000 kronor; dels och
till Eders Kungl. Majfis förfogande för godtgörelse åt tillfälligt förordnade
inspektörer 2,000 kronor, eller tillhopa 57,000 kronor.
Ersättning til! sjömanshusen.
24:o) I anledning af Eders Kungl. Majfis därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1900—1905 ägt
rum, å extra stat för år 1906 under benämning -»ersättning till sjömanshusen»
anvisat ett anslag af 30,000 kronor för beredande åt sjömanshusen
af skälig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges
inskrifning och redovisning samt med utarbetande af sjöfartsstatistiska
uppgifter, dock under villkor, att afiöningarna till tjänstemännen vid
28 Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
sjömanshus, som erhålla sådan ersättning, icke må utan kommerskollegii
medgifvande höjas.
Brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm.
25:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för hvart af åren 1900—1905
ägt rum, till bestridande af kostnaden för gäldande af årspremie för
brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm, anvisat ett extra anslagför
år 1906 af 18,314 kronor.
Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel.
26:o) Med bifall till därom inom Riksdagen väckta förslag har
Riksdagen beslutit'' att till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel för år 1906
lämna ett bidrag af 750 kronor.
Dyrtidstillägg.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till beredande,
i enlighet med de i statsrådsprotokollen öfver finansärenden för
den 14 januari 1905 angifna grunder, af dyrtidstillägg för samma år åt
en del tjänstemän och betjänte i finansdepartementets afdelning af
Kungl. Maj:ts kansli samt till finansdepartementet hörande ämbetsverk
och kårer å extra stat för år 1906 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp
af 50,000 kronor.
På sätt i särskild skrifvelse blifvit anmäldt, har Riksdagen i anledning
af hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, för beredande af
dyrtidstillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän och betjänte inom
finansdepartementet jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och stater
under sjunde hufvudtiteln på extra stat för år 1906 anvisat såsom
förslagsanslag ett belopp af 30,000 kronor att utbetalas med iakttagande,
att för beräknande af dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse
angifna grunder.
Stockholm den 16 maj 1905.
Med undersåtlig vördnad.
Bilagor.
,i/sv . . • ■ ■*":In ■:.ir
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Bil.
Ordinarie anslagen under
Finans
Departementschefen......................................................:........................................................................
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli...........................................................................
Kammarkollegium ...........................................................................................................................
Statskontoret ..........................................................................................................................
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................... ...............................................................................
Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering, förslagsanslag...................................................
Mynt- och kontrollverken ...................................................................................................................
Omkostnader för kontrollverket, förslagsanslag ...............................................................................
Kammarrätten .......................................................................................................................................
Ofverintendentsämbetet ............rf........................................................................................................
Tullverket, förslagsanslag att af tullmedlen direkt utgå. Nuvarande belopp ...........................
Ökas med ..........................................................................................................................................
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ...............................................................
Kommerskollegium ...............................................................................................................................
Bergsstaten ..........................................................................................................................................
Statistiska centralbyrån:
Åflömngsmedel för statistiska centralbyrån...................................................................................
Reservationsanslag:
Till bibliotekets underhållande ...................................................................................................
Till arfvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar ...................................
Till officiella statistiska trycket ...............................................................................................
Till en statistisk tidskrift ...........................................................................................................
Till utarbetande af en aflönings- och pensionsstatistik...........................;...............................
Befrämjande i allmänhet af slöjderna. Nuvarande belopp...........................................................
Ökas med ...........................................................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
31
Litt A.
rikssiatens Sjunde
hufvudtitel.
departementet.
3,849,000: —
3,100: —
28,400: —
1,500: —
20.000: —
17,300: —
1,400: —
1,000: —
41,200
73,500
5,000
Anvisning i kontant. 1 ’i''j |
Indelning och |
Summa. |
|||
Friheter. |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
17,000 |
__ |
''_'' _ |
17,000 |
— |
|
68,100 |
— |
- - |
68,100 |
— |
|
122,100 |
— |
- - |
— |
122,100 |
— |
112,000 |
— |
- - |
112,000 |
— |
|
234,000 |
— |
- - |
_ |
234,000 |
— i |
140,000 |
— |
- - |
140.000 |
— |
|
20,300 |
— |
- - - |
20,300 |
— |
|
10,500 |
— |
- - |
— |
10,500 |
— |
191,900 |
— |
- - |
— |
191,900 |
— |
39,100 |
— |
— — |
— |
39,100 |
— |
3,852,100 |
_ |
__ |
_ |
3,852,100 |
|
2,100,000 |
— |
- - |
— |
2,100,000 |
— |
85,110 |
— |
- - |
— |
85,110 |
— |
33,000 | |
33,000 |
||||
69,600 |
69,600 |
||||
78,500 |
--- |
78,500 |
Transporti 7,173,310|
|—| 7,173,310 —
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.........................................................
j Befrämjande i allmänhet af bergsbruket....................................................................
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm, förslagsanslag
Byggnader och reparationer, reservationsanslag........................................................
Städers friheter, förslagsanslag....................................................................................
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag.....................................
Kontroll å tillverkningsafgifter, förslagsanslag .........................................................
För kontrollen vid enskilda banker och kreditanstalter, förslagsanslag, högst
j Restitutioner, förslagsanslag .........................................................................................
: Alderstillägg, förslagsanslag .........................................................................................
1 Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........................................................
| Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.........................................
! Extra utgifter, reservationsanslag .................................................................................
| Kungl. operan .................................................................................................................
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
33
Transport!
Anvisning i kontant. |
Indelning och |
Summa. |
|||
Friheter. |
|||||
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
Kronor. |
ö. |
7,173,310 |
— |
— |
— |
7,173,310 |
— |
11,500 |
_ |
_ _ |
_ |
11,500 |
_ |
8,700 |
8,700 |
— |
|||
30,000 |
— |
- - |
— |
30,000 |
— |
250,000 |
— |
- - |
— |
250,000 |
— |
21,550 |
— |
30 |
— |
21,580 |
— |
15,000 |
— |
- — |
— |
15,000 |
— |
750,000 |
— |
- - |
— |
750,000 |
— |
8,000 |
— |
- - |
— |
8,000 |
— |
75,000 |
— |
— |
— |
75,000 |
— |
45,466 |
— |
- - |
— |
45,466 |
— |
18,769 |
— |
- - |
— |
18,769 |
|
61,568 |
— |
- - |
— |
61,568 |
_ |
32,000 |
— |
- - |
— |
32,000 |
|
60.000 |
— |
— |
— |
60.000 |
Summa! 8,560,863j—•[
30-
8,560,893-
Bih. till Riksd. Prof. 1905.
10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 34 Häft.
5
34
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjunde hufvudtitel.
Finansdepartementet.
Finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli:
Till arfvode för en byråassistent å finansdepartementets bankbyrå....
. Kammarkollegium:
För fortsatt ordnande och registrerande af kammararkivets handlingar
Statskontoret:
I . .... .
Till förstärkande af statskontorets arbetskrafter............ 3,000: —
» ersättning för af statskontoret gjorda förskott........ 356,191: —
Tullverket:
Öfverintendentsämbetet:
Till underhåll och reparationer af publika byggnader.... 50,000: —
» utförande af underhållsarbeten vid Borgholms, slottsruin
................................................................................ 5,000: —
• j Kommerskollegium:
\
j Till arfvode till ett sjötekniskt biträde hos kommers
|
kollegium........................................................................ 2,000: —
J För arbetsstatistiska undersökningar ............................... 24,852: —
! Till bestridande af kostnader för handläggning hos
kommerskollegium af ärenden rörande svenska fartygs
registrering............................................................ 7,500: —
Transport 34,352:
Krono!-. |
ö. ! | |
4,500 |
i j i _l i |
5,000 |
— s |
359,191 |
T i |
12,000 |
[ |
55,000 |
|
435,691 |
— |
Riksdagens Skrifvelse N:o 144.
35
1 Kronor. |
ö. i |
|
. i Transport 34,352: — |
435,691 |
|
Till bestridande af utgifterna för dylika ärendens hand-läggning hos kommerskollegium under år 1905 ut-öfver förut anvisadt anslag, ytterligare.................... 1,000: — » arfvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium 800: — |
36,152 |
|
Statistiska centralbyrån: Till arfvode åt en extra tjänsteman därstädes ................ 3,000: — » förstärkning af de till arfvoden åt tillfälliga biträden därstädes m. m. anslagna medel ................................ 8,000: — |
11,000 |
~ 1 |
Befrämjande i allmänhet af slöjderna: Bidrag till upprätthållande af väfskolan i Borås och till aflönande |
4,800 |
|
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart: Till understöd åt Göteborgs handelsinstitut och grosshandelssocietens » befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svensk industri och svenska näringar........ 18,000: — » handelsstipendier............................................................ 30,000: — Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings verksamhet under år 1905 ................................................................ 15,000: — |
91,000 |
|
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket: Till uppehållande af undervisningen vid bergsskolorna i Filipstad |
23,000 |
_ |
Fabriksinspektion: Till anordnande af fabriksinspektion........................................................ |
57,000 |
|
Diverse anslag: \ Ersättning till sjömanshusen................................................ 30,000: — Till brandförsäkring af operabyggnaden i Stockholm .... 18,314: — 1 Bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel ........ 750: — | » beredande af dyrtidstillägg för år 1905 åt en del |
79,064 |
|
Summa |
737,707 |
— |