Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
1
N:o 143.
Uppläst och godkänd lios Första Kammaren den 20 maj 1905.
— — — — Andra Kammaren den — — —
Riksdagens skrifvelse till Konungen, angående regleringen af
utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel, innefattande
anslagen till civildepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden n:is 7, 83 och 117 samt memorial n:is 33).
Till Konungen.
I afseende å regleringen af utgifterna under riksstatens sjätte hufvudtitel,
innefattande anslagen till civildepartementet, får Riksdagen för
Eders Kung!. Maj:t anmäla följande beslut.
Bih. Ull Riksd. Prof. 1905. 10 Samt. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. (N:o 143). 1
2
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
Ordinarie anslag.
Landsstaterna i länen.
l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1905 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof har Eders Kungl. Maj:t i punkten
1 under sjätte hufvudtiteln föreslagit Riksdagen medgifva, att det under
anslaget till landsstaterna i länen uppförda reservationsanslag till arfvoden
åt extra länsnotarier och öfriga extra biträden vid länsstyrelserna
samt till vikariatsersättning under semester för därtill berättigade tjänstemän
måtte höjas från 140,000 kronor till 155,000 kronor, eller med
15.000 kronor; kommande, i händelse af bifall härtill, anslagstiteln
landsstaterna i länen (däraf 140,000 kronor reservationsanslag) med
följande ändrade lydelse: »landsstaterna i länen (däraf 155,000 kronor
reservationsanslag)» att höjas från 2,728,275 kronor till 2,743,275 kronor,
eller med 15,000 kronor.
I anledning af Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning har
Riksdagen höjt det under anslaget till landsstaterna i länen uppförda
reservationsanslag till arfvoden åt extra länsnotarier och öfriga extra
biträden vid länsstyrelserna samt till vikariatsersättning under semester
för därtill berättigade tjänstemän från 140,000 kronor till 150,000 kronor,
eller med 10,000 kronor.
Genom detta beslut har anslagstiteln landsstaterna i länen (däraf
140.000 kronor reservationsanslag) med följande ändrade lydelse: »landsstaterna
i länen (däraf 150,000 kronor reservationsanslag)» höjts från
2,728,275 kronor till 2,738,275 kronor, eller med 10,000 kronor.
Väg- och vatten byggnad sstaten.
2:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen från och med år 1906 höjt dels reservationsanslaget till
expenser för allmänna arbeten från 35,000 kronor till 45,000 kronor,
3
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
eller med 10,000 kronor, ocli dels reservationsanslaget till vägundersökningar
från 40,000 kronor till 45,000 kronor, eller med 5,000 kronor.
Qenom detta beslut har anslagstiteln väg- och vattenbyggnadsstaten
med följande ändrade lydelse: »väg- och vattenbyggnadsstaten
(däraf två särskilda reservationsanslag, till expenser för allmänna arbeten
och till vägundersökningar, hvartdera å 45,000 kronor)» höjts från
161,400 kronor till 176,400 kronor, eller med 15,000 kronor.
Postverket.
3:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels medgifva,
att för år 1905, under förutsättning att dyrtidstillägg i allmänhet komme
att för samma år utgå, finge till de postinspektörer, som före 1903 års ingång
tillträdt sina befattningar och som, i följd af upphörandet i sammanhang
med den med samma års ingång vidtagna lönereglering för
postverket af dittills till postinspektörerna utgående dyrtidstillägg, lidit
inkomstminskning, utgå personliga aflöningstillägg, motsvarande för
enhvar af dem det till honom under år 1902 utgående dyrtidstillägg,
samt att de belopp, som erfordrades för bestridande af dessa aflöningstillägg,
finge utgå af postverkets öfverskottsmedel, dels, med godkännande
af de enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den
14 januari 1905 tillstyrkta ändringarna i postverkets stater, för år 1906
bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 15,685,000
kronor, att utgå direkt af postmedlen, hvarigenom anslaget till postverket
skulle ökas med 582,000 kronor, dels ock medgifva, att såväl
den behållna inkomsten af de under åren 1903 och 1904 af generalpoststyrelsen
verkställda försäljningarna af äldre handlingar och makulerade
frimärken som ock den behållning, hvilken framdeles kunde
uppstå vid försäljning af postverket tillhörig makulatur och sådana
äldre handlingar jämte därå anbragta makulerade frimärken, till hvilkas
afyttrande generalpoststyrelsen erhållit Eders Kungl. Maj:ts tillstånd, finge
öfverlämnas till den i 26 § af kungl. instruktionen för styrelsen den
31 december 1902 omförmälda kassa för understöd åt änkor och barn
efter personer, som varit vid postverket anställda.
Slutsummorna af de för år 1906 föreslagna staterna, jämförda med
de för innevarande år af Eders Kungl. Maj:t fastställda, äro, enligt
hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
år 1905 |
år 1906 |
||||
aflöningsstaten ............................. |
kr. |
7,583,350 |
— kr. |
7,894,350 |
— |
öfvergångsstaten .......................... |
» |
17,400 |
— » |
15,000 |
— |
pensionsstaten................................. |
» |
119,650 |
— » |
132,000 |
— |
omkostnadsstaten........................... |
» |
7,073,000 |
— » |
7,420,000 |
— |
oförutsedda utgifter..................... |
» |
150,000 |
— » |
50,000 |
—- |
afkortningar o. restitutionerm.m. |
159,600 |
— » |
173,650 |
— |
|
tillsammans kr. |
15,103,000 |
— kr. |
15,685,000 |
— |
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att de
föreslagna ändringarna i de särskilda staterna afsett:
Ökning.
Aflätning ssta ten.
i anslaget till öfriga postförvaltare
vid fullständiga fasta postanstalter
...................................... kronor 26.000: —
i anslaget till aflönande af post
stationsföreståndare.
.................
i anslaget till aflönande af extra
biträden vid distriktsförvaltningarna
och postanstalterna
i anslaget till arfvoden åt extra
postbetjänte och till hushyresbidrag
för en del betjänte ...
i anslaget till arfvoden åt ordinarie
postbetjänte för tjänstgöring
såsom förmän m. m.
» 120,000: —
» 30,000: —
» 100,000: —
» 35,000: — pronor 311,000: —
Pensionsstaten.
genom af Eders Kungl. Maj:t
beviljade nya pensioner ...............................
kronor 23,325: —
Omlcostnadsstaten.
i anslaget till felräkningspennin
gar
................................................ kronor 10,000: —
i anslaget till expensutgifter ... » 100,000: —_
Transport kronor 110,000: — kronor 334,325: —
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
5
Transport
i anslaget till traktamenten för
postbetjänte................................
i anslaget till postbetjäntes beklädnad
och beväring ......
i anslaget till postföringskostnad
vid befordran å järnväg.......
i anslaget till postföringskostnad
vid befordran å landsväg och
inom postanstalternas områden
samt till landtbrefbäring
i anslaget till tillverkning af
frimärken, frankotecken, bref
kort
och kortbref.....................
i anslaget till diverse utgifter...
kronor 110,000: — kronor 334,325:
» 17,000: —
» 30,000: —
» 100,000: —
» 75,000: —
» 20,000: —
» 15,000: — kronor 367,000:
Afkortningav och restitutioner in. in.
höjning af anslaget med.................................................. kronor 14,050:
Summa ökning kronor 715,375:
Minskning.
Öfvergång sstaten.
besparing med ............................................................. kronor 2,400: —
Pensionsstaten.
besparing med .................................................................... kronor 10,975: —
Omkostnadsstaten.
i anslaget till förhyrande af för postverket erforderliga
lägenheter samt till bestridande af utgifterna
för posthusens underhåll in. m............................ kronor 20,000: —
Transport kronor 33,375: —
6
^Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Transport kronor 33,375: —
Oförutsedda utgifter.
minskning af anslaget med .......................................... kronor 100,000: —
Summa minskning kronor 133,375: —
Om från summan af ökningen....................................... kronor 715,375: —
dragés summan af minskningen ................................... » 133,375: —
erhålles det belopp af kronor 582,000: —
hvarmed enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater
skulle komma att för år 1906 på det kela ökas.
Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med
16,245,000 kronor, hafva för år 1906 beräknats till 16,770,000 kronor.
Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år
1906 af Eders Kungl. Maj:t beräknats till 15,685,000 kronor, skulle alltså
inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 1,085,000 kronor.
Emot Eders Kungl. Maj:ts förslag, att, under angifven förutsättning,
personliga aflöningstillägg skulle för år 1905 — i likhet med hvad
under år 1904 ägt rum — utgå till vissa postinspektörer, har Riksdagen
icke funnit anledning till erinran, men har velat uttala den mening,
att sådant personligt aflöningstillägg icke bör tillkomma ifrågavarande
postinspektörer utöfver den tid, som de för dem nu gällande förordnanden
omfatta. ''
Förslaget att, för upptagande i aflöningsstaten af 10 vakanta postkontor,
tillhörande fjärde aflöningsklassen, öka anslaget till öfriga postförvaltare
vid fullständiga fasta postanstalter med 26,000 kronor, likasom
öfriga i statsverkspropositionen framställda förslag till höjningar i
anslag å aflöningsstaten hafva, såsom betingade af poströrelsens utveckling
och öfverensstämmande med af Riksdagen förut antagna grunder
för postverkets utgifter, vunnit Riksdagens bifall.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om minskning i anslaget till öfvergångsstaten,
om upphörande af vissa under pensionsstaten uppförda anslag
och om uppförande å samma stat af nya pensioner har icke föranledt
någon anmärkning från Riksdagens sida.
Emot Eders Kungl. Maj:ts förslag om bestämmande af beloppen af
dels de under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslagen, dels ock
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
i
anslagen till oförutsedda utgifter samt till afkortningar ock restitutioner
bär Riksdagen icke funnit anledning till någon erinran.
I anledning af det ifrågasätta medgifvandet om öfverlämnande till
den i 26 § af nu gällande instruktion för generalpoststyrelsen omförmälda
understödskassa af den behållna inkomsten å försäljning af makulatur,
äldre handlingar och makulerade frimärken, bär Riksdagen beträffande
nämnda kassa inhämtat: att kassan bildats på det sätt* att i den
af Eders Kungl. Maj:t den 5 december 1873 fastställda förnyade instruktion
för generalpoststyrelsen, § 43 mom. 2, blifvit stadgadt, att såväl
böter för förseelser vid försändelsers aflämnande till postbefordran, som
ock de vites- och bötesmedel, som af generalpoststyrelsen jämlikt §§
38 och 42 i samma instruktion för andra förseelser ådömdes posttjänstemän,
poststationsföreståndare eller postbetjänte, skulle till hälften
fördelas mellan angifvaren och en särskild kassa, afsedd att bereda
understöd åt änkor och barn efter personer, som varit i postverket
anställda, hvarefter generalpoststyrelsen genom cirkulär den 7 februari
1874 meddelat allmänna bestämmelser angående uppbörden af berörda
vites- och bötesmedel samt bildandet och förvaltandet af understödskassan
och tillika föreskrifvit, att kassans medel skulle tills vidare omhänderhafvas
af förvaltaren af postverkets hufvudkassa, hvilken skulle
öfver understödskassans medel föra särskild räkenskap; att generalpoststyrelsen
den 23 november 1883 förordnat, att den särskilda räkenskapen
rörande understödskassan skulle, efter verkställd granskning
å styrelsens kameralbyrå, åtfölja postverkets hufvudbok, när densamma
från styrelsen aflämnades till kammarrätten för granskning; att, sedan
generalpoststyrelsen i skrifvelse till Eders Kungl. Maj:t meddelat, bland
annat, att understödskassan vid 1885 års utgång ägde allmänna liypoteksbankens
41 2 procents obligationer till nominellt belopp af 24,400
kronor förutom 1,672 kronor 70 öre, som innestode i Stockholms läns
sparbank, Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 28 maj 1886 medgifvit, att
understöd från kassan, som fortfarande skulle stå under generalpoststyrelsens
förvaltning, därefter finge årligen utdelas, samt i afseende
härå vidare förordnat, att ansökningar om understöd från kassan borde
årligen till generalpoststyrelsen inlämnas före utgången af december
månad samt att, efter det i början af nästföljande året kassans räkenskap
för det förflutna året afslutats och å generalpoststyrelsens kameralbyrå
behörigen granskats, styrelsen skulle äga att af behållna räntemedlen
för föregående år utdela understöd bland de i behof stadda
änkor och barn efter ej mindre ämbete- och tjänstemän i postverket
än äfven postbetjänte, hvilka styrelsen ansåge böra därtill ifrågakomma,
8
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
med iakttagande dels att till kassans kapitaltillgång skulle utöfver inflytande
bötes- och vitesmedel årligen läggas minst en femtedel af behållna
ränteinkomsten, dels att understöd tills vidare finge utgå med
högst 100 kronor för änka och 50 kronor för hvarje barn, dels att
understöd ej finge lämnas åt barn, som uppnått femton års ålder, dels
ock att de vederbörande tilldelade understöd borde med hela beloppet
på en gång utbetalas; att generalpoststyrelsen den 30 november 1887
till efterrättelse för förvaltaren af postverkets hufvudkassa föreskrifvit,
att de medel, som inflöte till kassan, skulle af bemälde förvaltare insättas
i postsparbanken samt att, så snart de för kassans räkning i
postsparbanken innestående medel uppginge till 1,000 kronor, förvaltaren
hade att ofördröjligen därom göra anmälan hos styrelsen; att
generalpoststyrelsen den 15 juni 1898 förordna!, att inventering af
kassans tillgångar skulle för framtiden verkställas af chefen för styrelsens
kameralbyrå vid utgången af hvarje kalenderår i samband
med inventering af hufvudpostkassan; att genom §§ 26 och 69 i den
af Eders Kungl. Maj:t den 31 december 1902 för generalpoststyrelsen utfärdade
instruktion bestämmelser, i hufvudsak liknande dem uti 1873 års
instruktion, vore meddelade rörande vissa böters och vitens öfverlämnande
till kassan; samt att kassans tillgångar vid 1902 års slut utgjort
47,988 kronor 86 öre.
På de skäl, som i statsrådsprotokollet finnas angifna, och då erforderliga
åtgärder för kontroll å ifrågavarande kassas förvaltning synas
vara vidtagna, har Riksdagen ansett sig böra bifalla hvad
Eders Kungl. Maj:t i nu förevarande afseende blifvit föreslaget.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, får Riksdagen
anmäla, att Riksdagen dels medgifvit, att för år 1905, under förutsättning
att dyrtidstillägg i allmänhet kommer att för samma år utgå,
må till de postinspektörer, som före 1903 års ingång till träd! sina befattningar
och som i följd af upphörandet i sammanhang med den med
samma års ingång vidtagna lönereglering för postverket af dittills till.
postinspektörerna utgående dyrtidstillägg lidit inkomstminskning, utgå
personliga afloningstillägg, motsvarande för enhvar af dem det till
honom under år 1902 utgående dyrtidstillägg, samt att de belopp,
som erfordras för bestridande af dessa aflöningstillägg, må utgå af
postverkets öfverskottsmedel; dels med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 14 januari 1905 föreslagna
ändringar i postverkets stater, för år 1906 beräknat dessa stater till
följande belopp:
9
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
aflöningsstaten.............................................. |
7,894,350: — |
öfvergångsstaten .......................................... |
15,000: — |
pensionsstaten................................................ |
132,000: — |
omkostnadsstaten.......................................... |
7,420,000: — |
oförutsedda utgifter.................................... |
50,000: — |
afkortningar och restitutioner m. in. ... |
173,650: — |
tillsammans kronor 15,685,000
ock sålunda bestämt postverkets anslag för år 1906, förslagsvis beräknadt,
till 15,685,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen; dels ock
medgifvit, att såväl den behållna inkomsten af de under åren 1903
och 1904 af generalpoststyrelsen verkställda försäljningarna af äldre
handlingar och makulerade frimärken som ock den behållning,
hvilken framdeles kan uppstå vid försäljning af postverket tillhörig
makulatur och sådana äldre handlingar jämte därå anbragta makulerade
frimärken, till hvilkas afyttrande generalpoststyrelsen erhållit Eders
Kungl. Majrts tillstånd, må öfverlämnas till den i 26 § af kungl.
instruktionen för styrelsen den 31 december 1902 omförmälda kassa
för understöd åt änkor och barn efter personer, som varit vid postverket
anställda.
På grund af dessa beslut har anslaget till postverket ökats med
582,000 kronor.
Telegrafverket.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels godkänna i
statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 14 januari 1905 intaget
förslag till ändrad lydelse af 2, 3 och 4 §§ i det af Eders Kungl. Maj:t
genom kungörelse den 6 juni 1902 fastställda afiöningsreglemente för
tjänstemän och betjänte vid telegrafverket, dels medgifva, att extra
biträdet hos telegrafstyrelsen Fredrika Charlotta Eugenia Hjelm finge
från och med månaden näst efter den, under hvilken Hjelm erhölle
entledigande från sin anställning hos telegrafstyrelsen, under sin återstående
lifstid af telegrafverkets medel uppbära ett årligt understöd
till belopp af femhundra kronor, att utbetalas i den ordning, som gäller
för fyllnadspensioner från telegrafverket; att för telegrafverkets behof
för ett pris af 300,000 kronor finge inköpas i statsrådsprotokollet omförmäld
fastighet i Gäfle, hvari telegrafverket nu har förhyrda lokaler;
Bih. till lliksd. Prat. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Haft. 2
10
Riksdagens Skrifvelse N:o 148.
att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i Stockholm finge reserveras
ett belopp af 100,000 kronor; samt att för anskaffande af lokaler
i landsorten för telegrafverkets behof finge reserveras ett belopp af
100,000 kronor; dels och, med godkännande af de enligt statsrådsprotokollet
tillstyrkta ändringarna i telegrafverkets stater, för år 1906 bestämma
telegrafverkets anslag, förslagsvis beräknadt, till 7,900,000
kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen, hvarigenom anslaget till telegrafverket
skulle ökas med 540,000 kronor.
Ofvan omförmälda §§ i aflöningsreglementet för tjänstemän och
betjänte vid telegrafverket skulle enligt det af Eders Kungl. Maj:t
gjorda förslaget erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och därtill börande
förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande
allmänna bestämmelser:
för tjänstemän och betjänte i telegrafstyrelsen:
att tjänsteman eller betjänt skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda
afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara förpliktad att, med bibehållande af den tjänstegrad och
aflöning, han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål;
att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjänst å
rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af
tjänstgöringen i styrelsen;
att tjänsteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen
tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden, där styrelsen, till
befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller —
beträffande vaktbetjänt — sådan kostnadsfri ledighet, som i 3 § omförmäles,
men skola för den tid, befattningens innehafvare eljest varit från tjänstgöring
befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
11
att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, äger
uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från
tjänstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad
att befattningen sköta, kan förpliktas att under ledigheten
utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordras till följd af tjänsteresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,
densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar men eljest af däremot svarande belopp
i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än
sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;
att emellertid, därest byråchef till följd af tjänsteresa eller för
handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar
hindrad att sköta sin befattning, tjänsteman af lägre grad skall vara
pliktig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen
hörande löpande göromål;
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst,
dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit
semester eller — beträffande vaktbetjänt — sådan kostnadsfri ledighet, som
i 3 § omförmäles, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem
år, på samma villkor,
under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen
angår, däraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än
vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagaren därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation
i anledning af telefonväsendets tillkomst; samt
att tjänsteman eller betjänt i styrelsen skall, då han uppnått 65
lefnads- och minst 35 tjänstår vara förpliktad att med oafkortad lön
12
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
såsom pension från befattningen afgå, Kungl. Magt eller telegrafstyrelsen,
om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget
att låta med detsamma anstå, därest och så länge den pensionsberättigade
pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt
gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma kvarstå;
skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning
enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt
fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;
för tjänstemän och hetjänte vid distriktsförvaltningarna och
stationerna:
att tjänsteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade
eller förändrade tjänstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör
och telefondirektör — den förflyttning till annan tjänstgöringsort
eller ^ annan befattning af motsvarande tjänstegrad och med enahanda
aflöning å stat, som kan varda honom i behörig1 ordning ålagd, samt
vaktbetjänt vara pliktig underkasta sig den förändring i tjenstgöring
och den förflyttning till annan tjänstgöringsort, som honom i behörig
ordning ålägges;
at^ med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan
tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjänstebefattning,
med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet
af tjänstgöringen i verket;
att tjänstgöringspenningar och sp>ortler få uppbäras endast för den
tid, befattnings innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester
eller beträffande vaktbetjänt — sådan kostnadsfri ledighet, som i 4 §
omförmäles, men skola för den tid, befattnings innehafva,re eljest varit
från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen;
att, därest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre
månader af ett och samma kalenderår, den tjänstledige äger uppbära
hela lönen eller i de fall, där aflöningen är fördelad i arfvode och
tjänstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på
grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen
att bestämma, huruvida, jämte tjänstgöringspenningar och sportler,
äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen
däraf, bör af den tjänstledige afstås;
att under ledighet, som åtnjutes för svag hälsas vårdande, enskilda
ang-elägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjänstgöring
eller under eljest förekommande lagligt tjänsteförhinder, den
''Riksdagens Skrifvelse N;o 143.
13
tjänstledige kan af styrelsen förpliktas att, utöfver tjänstgöringspenningar
och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att, därest emellertid tjänsteman eller betjänt i följd af kroppsskada,
ådragen under tjänsteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till
tjänstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen
å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå
oafkortad under högst sex månader; ankommande däremot på pröfning
af Kungl. Maj:t till huru stor del aflöning kan böra till den skadade
utgå efter omförmälda tid af sex månader;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af
semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma
bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under
ett och samma kalenderår; ägande han, om förordnandet erfordras till
följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
de med den tjänstlediges befattning förenade tjänstgöringspenningar,
men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast den
honom eljest tillkommande aflöning;
att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af tjänst, tjänstemännen skola anses tillhöra följande fyra
grupper, nämligen:
första gruppen: telegraf-, telefon- och linjedirektörer äfvensom
kommissarier af l:a klass;
andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linjeingenjörer,
kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;
tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;
fjärde gruppen: telegrafister, kvinnliga bokhållare och vaktföreståndare
samt interurbantelefonister;
att tidpunkten, då tjänsteman kan komma i åtnjutande af första
förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma
i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande
tjänst eller tjänst, tillhörande samma grupp;
att tjänsteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjänst af ifrågavarande
slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda
tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,
som befattningen från 1903 års början tillhör;
att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna
angår, skall iakttagas: att tjänsteman under mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,
14
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan
statens tjänst, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han
åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation
i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder särskildt
till efterrättelse, att kommissarie af första klass bör tillgodoräknas den
tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning af l:a
klass enligt hittillsvarande stat;
att likväl tjänsteman, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning
tillträda;
att enhvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning
såsom tjänsteman vid telegrafverkets distriktsförvaltningar eller
stationer, skall vara pliktig att underkasta sig nu gifna villkor och
bestämmelser;
att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före
den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års
aflöningsstat samt dessa villkor och bestämmelser och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för
dem nu gällande grunder;
att vaktbetjänte må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive
fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vaktbetjäntbefattning vid
telegrafverket;
att för öfrig!, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen
angår, skall iakttagas: att vaktbetjänt under mera än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med
godt vitsord bestridt innehafvande tjänst, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i 4 §
omförmäles, samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd;
att likväl vaktbetjänt, som, då han intjänat stadgad tid för erhålllande
af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilllägg
tillträda;
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
15
att, om vaktbetjänt i l:a graden, hvilken intjänat ett eller båda
aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till
honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,
men att däremot till vaktbetjänt, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,
aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre
belopp; samt
att tjänsteman eller betjänt vid distriktsförvaltning eller station skall
efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjänstår vara förpliktad
att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kungl.
Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet
utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, därest och så
länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma
kvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning
enligt det för denna inrättning gällande reglemente,
dels ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och
skall jämväl iakttagas, att, om betjänt enligt reglementet för pensionsinrättningen
är berättigad till högre pension än lönens belopp, den
högre pensionen må till honom utgå.
§ 3-
Tjänstemännen i telegrafstyrelsen äga årligen, när sådant utan
hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och tjänstemännen af 2:a lönegraden enhvar
under en och en half månad samt tjänstemännen af lägsta lönegraden
enhvar under en månad.
Hos telegrafstyrelsen anställd vaktbetjänt må kunna tilldelas ledighet
under högst femton dagar under ett och samma kalenderår med bibehållande
af sin aflöning.
§ 4.
Semester af en månad årligen må af tjänsteman vid distriktsförvaltning
eller station åtnjutas, i den män sådant pröfvas kunna ske
utan hinder för göromålens gång.
Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid af året, som af‘ vederbörande öfverordnade
myndighet bestämmes, begagna sig af semester.
Vid distriktsförvaltning eller station anställd vaktbetjänt må kunna
tilldelas ledighet under högst femton dagar under ett och samma kalenderår
med bibehållande af sin aflöning.
16
Riksdagens Skrifvelse N:o 143,
Slutsummorna af de för de för år 1906 föreslagna staterna, jämförda
med de för innevarande år af Eders Kungl. Maj:t fastställda, äro,
enligt hvad åberopade statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:
år 1905. år 1906.
aflöningsstaten.......................................... kr. 2,954,900:— kr. 3,059,750: —
pensions- och understödsstaterna...... » 272,980:— » 277,480:__
omkostnadsstaten.................................... » 2,393,720: — » 2,629,620: —
ränta och amortering ........................... » 1,581,200: — » 1,594,400: —
fastigheter .............................. » 150,000: — » 319,000: —
telegraflinjebyggnader............... )) 7,200:— » 19,750: —
tillsammans kr. 7,360,000: — kr. 7,900,000: —
Af den i statsrådsprotokollet lämnade utredning inhämtas, att det
belopp, 540,000 kronor, hvarmed enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag
telegrafverkets utgiftsstater skulle komma att för år 1906 på det hela
ökas, på följande sätt fördelats på de särskilda staterna:
Aflåning sstaten
å anslaget för stationerna ...........................
å anslaget till ålderstillägg för telegrafstyrelsens
personal ..................................
å anslaget till ålderstillägg för distrikts
förvaltningarnas
personal ........................
å anslaget till arfvoden till extra ordinarie
tjänstemän, vikariatsersättning
m. in. för styrelsen...................................
å d:o d:o för stationerna.....................
å anslaget till extra ordinarie vaktbetjänte,
vikariatsersättning m. m.........................
kr. 4,750: —
» 900: —
» 1,800: —
» 15,000: —
» 60,900: —
» 21,500:- kr_
104,850: —
Pensions- och understödsstaterna
genom uppförande i staten af ett årligt
understöd åt extra biträdet hos telegrafstyrelsen
Fredrika Charlotta Eugenia
Hjelm............................................................... kr. 500: —
å anslaget till fyllnadspensioner ............... » 4,000: — kr 4 ^qq._
Transport kr. 109,350: —
Riksdagens Skrifvelse ''N:o 143.
17
Transport kr. 109,350:
Omkostnadsstaten
å anslaget till stationers och linjers
underhåll....................................................... kr. 135,000:
å anslaget till blanketter, telefonkataloger,
skrifmaterialier, böcker, renskrif
ning
m. m...........................,.........;........ >> 15,000:
å anslaget till hyror.................................... ». 10,000:
å anslaget till eldning, belysning och
städning ...................... i 26,000
å anslaget till postporto.............................. » 5,000
å anslaget till beklädnad » 16,000
å anslaget till inköp och underhåll af
inventarier, verktyg m. m. .................. » 25,000: —
å anslaget till frakt- och transportkostnader
.................i.......,, ............j....;...... » . 3,000: —
å anslaget till Sveriges bidrag till underhållet
af internationella telegrafbyrån
i Bern ....... » 500: —
å anslaget till diverse utgifter................. » 400:
kr. 235,900:
Ränta och amortering
. -10 i i _ U..3[iv0 i.liV; R-1TÄ <''• .)
höjning af anslaget med....................................................... kr. 13,200:
Fastigheter
höjning af anslaget med..........................
Telegraflinjebyggnader
höjning af anslaget med........................................................... kr. 12,550: —
Summa kr. 540,000: —
Telegrafmedlen, som i rikstaten för innevarande åt uppförts med
7,500,000 kronor, hafva för är 1906 beräknats till 8,000,000 kronor.
Bih. till Rihd. Prot. 190J. 10 Sami. 7 Afd. 1 Band. 33 Haft. 3
kr. 169,000: —
18
Riksdagens Skrifvelse N:o• 143,
Då, på sätt ofvan angifvits, telegrafverkets utgifter enligt staterna för
år 1906 af Eders Kungl. Maj:t beräknats till 7,900,000 kronor, skulle
alltså inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 100,000 kronor.
Förslaget om godkännande af vissa ändringar i gällande aflöningsreglemente
för telegrafverket afser att bereda de ordinarie vaktbetjänte
lios telegrafstyrelsen samt vid telegrafverkets distriktsförvaltningar och
stationer, som däraf äro i behof, ledighet under högst femton dagar af
ett och samma kalenderår med bibehållande af sin aflöning. Vid 1904
års. riksdag begärde Eders Kungl. Maj:t, för beredande af kostnadsfri
ledighet åt postverkets samtliga ordinarie betjänte, ökning i det för, bland
annat, detta ändamål afsedda anslaget till traktamenten för postverkets
vaktbetjänte, bland hvilka de vid distrikts- och lokalförvaltningarna
anställde förut varit i åtnjutande af dylik förmån, i den mån ett i
sådant afseende till vikariers ersättande anvisad! anslag af 16,000 kronor
kunnat förslå. Riksdagen, som ansåg sig icke böra godkänna en
sådan utsträckning af ifrågavarande förmån, som Eders Kungl. Majits proposition
syntes innebära, medgaf med afseende å jämväl föreslagen ökningi
antalet vaktbetjänte och för att den ifrågavarande förmånen måtte
kunna i ej obetydlig mån utvidgas, ätt det belopp, som finge för ändamålet
användas för betjänte vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,
finge bestämmas till högst 25,000 kronor.
I öfverensstämmelse med omförmälda, af 1904 års Riksdag fattade
beslut rörande betjänte vid postverket har Riksdagen ansett att möjlighet till
erhållande af semester bör beredas äfven de vid telegrafverkets distriktsoch
lokalförvaltningar anställde betjänte, som däraf äro i behof, men
att däremot någon rätt till semester icke bör tillerkännas de hos telegrafstyrelsen
anställde vaktbetjänte. Då beredandet af semester åt betjänte
inom telegrafstaten icke synes böra föranleda större kostnad än hvad med
hänsyn till deras antal motsvarar utgifterna för semester åt postbetjänte,
bör ifrågavarande kostnad för semester åt betjänte inom telegraf v erket,
hvilken af telegrafstyrelsen enligt de i dess förslag angifna grunder ansetts
icke kunna komma att uppgå till 1,500 kronor årligen, icke öfverskrida
1,000 kronor årligen. Någon nedsättning i anslaget till arfvoden till extra
ordinarie vaktbetjänte, vikariatsersättning in. m. synes emellertid, då
detta anslag är af förslagsanslags natur, icke behöfva företagas.
I öfverensstämmelse med hvad i postverkets aflöningsreglemente finnes
föreskrifvet, synes däremot bestämmelse i aflöningsreglementet för
telegrafverket, § 4, böra införas därom, att ifrågavarande kostnad icke
tår öfverstiga det därför beräknade beloppet. I enlighet med den
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
utaf Riksdagen i förevarande ämne uttalade uppfattning- bör hvarken i
den del af § 2 i aflöningsreglementet, som afser tjänstemän och betjänte
i telegrafstyrelsen, eller i § 3 af samma reglemente vidtagas någon
ändring, hvaremot de föreslagna ändringarna i den del af § 2, som
afser tjänstemän och betjänte vid distriktsförvaltningarna och stationerna,
blifvit af Riksdagen godkända. Tredje stycket af § 4 bör enligt
Riksdagens mening erhålla följande lydelse:
»Vid distrikts förvaltning eller station anställd vaktbetjänt må kunna,
i den man i sådant afseende till vikariers ersättande beräknadt belopp
förslår, tilldelas ledighet under högst femton dagar under ett och samma
kalenderår med bibehållande af sin aflöning.»
Eders -Kung!. Ma j ds framställning angående årligt understöd af 500
kronor åt extra biträdet hos telegrafstyrelsen Fredrika Charlotta Eugenia
Hjelm har Riksdagen, på grund af hvad i statsrådsprotokollet därom
anförts, ansett sig böra bifalla.
I anledning af Eders Kungl. Maj ds förslag om inköp af en fastighet
i Gäfle har Riksdagen ansett sig böra medgifva, att för anskaffande
af lokaler i nämnda stad för telegrafverkets behof må ytterligare reserveras
ett belopp af 100,000 kronor.
Vidare har Riksdagen ansett förslagen om reserverande af medel
dels för utvidgning» af telegrafverkets lokaler i Stockholm, dels ock för
anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof vara på
goda skäl grundade och böra bifallas.
Hvad härefter angår de föreslagna ändringarna i telegrafverkets
stater, har Riksdagen funnit sig böra bifalla såväl Eders Kungl. Maj ds
förslag, att, för beredande af ordinarie anställning åt fem telegramsorterare
i Göteborg, å aflöningsstaten för telegrafverkets stationer måtte uppföras
anslag till ytterligare fem vaktbetjänte af andra lönegraden med tillhopa
4,750 kronor som öfriga föreslagna förändringar.
Riksdagen får alltså anmäla, att Riksdagen dels med afslag å Eders
Kungl. Maj ds förslag om vissa ändringar ej mindre i den del af § 2
i det af Eders Kungl. Maj:t genom kungörelse den 6 juni 1902 fastställda
aflöningsreglemente för tjänstemän och betjänte vid telegrafverket,
som afser tjänstemän och betjänte i telegrafstyrelsen, än äfven
i § 3 af samma reglemente’, godkänt de, på sätt här ofvan angifvits,
föreslagna ändringarna i den del af § 2, som afser tjänstemän och
betjänte vid distriktsförvaltningarna och stationerna, samt i § 4
dels medgifvit, att extra biträdet hos telegrafstyrelsen Fredrika Charlotta
Eugenia Hjelm må från och med månaden näst efter den,
20
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
under hvilken Hjelm erhåller entledigande från sin anställning hos telegrafstyrelsen,
under sin återstående lifstid af telegrafverkets medel
uppbära ett årligt understöd till belopp af 500 kronor, att utbetalas i
den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket,
dels i anledning af Eders Kungl. Maj:ts förslag om inköp af en fastighet
i Gäfle medgifvit, att för anskaffande af lokaler i nämnda stad för
telegrafverkets behof, må ytterligare reserveras ett belopp af 100,000
kronor, dels medgifvit, att för utvidgning af telegrafverkets lokaler i
Stockholm må reserveras ett belopp af 100,000 kronor, dels medgifvit,
att för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets behof må
reserveras ett belopp af 100,000 kronor, dels ock, med de af Riksdagen
här ofvan angifna ändringar i telegrafverkets stater, för år 1906 beräknat
dessa stater till följande belopp:
aflöningsstat..................................................... kronor 3,059,750: —
pensions- och understödsstater ............... » 277,480: —
omkostnadsstat................................................ » 2,629,620: —
ränta och amortering ........ » 1,594,400: —
fastigheter ......................................................... » 319,000:. —
telegraflinjebyggnader.................................... » 19,750: —
Summa kronor 7,900,000: —
och sålunda bestämt telegrafverkets anslag för år 1906, förslagsvis
beräknadt, till 7,900,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen.
På grund af dessa beslut har anslaget till telegrafverket ökats med
540,000 kronor.
5:o) Sedan Riksdagen beträffande telegrafverkets stater in. m. fattat
de beslut, hvarom i nästföregående punkt förmäles, har Eders Kungl.
Maj:t i en till Riksdagen den 7 april 1905 aflåten proposition (n:o 108),
under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden
för samma dag, föreslagit Riksdagen att medgifva, dels att för
telegrafverkets behof finge inköpas i statsrådsprotokollet angifna fastigheter,
i Härnösand för 43,500 kronor, i Jönköping för 48,700 kronor
och i Söderhamn för 58,000 kronor, äfvensom att till gäldande af eller
afbetalning å köpeskillingarna för dessa fastigheter finge användas de
för år 1906, för anskaffande af lokaler i landsorten för telegrafverkets
behof, reserverade medel, dels och att för telegrafverkets behof finge,
efter Eders Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för bygg
-
Mksdagéns Skrifvelse N:o 143.
21
nadstomt lämplig- fastighet i Gäfle, äfvensom att köpeskillingen därför
finge utbetalas af de för anskaffande af lokaler i nämnda stad för telegrafverkets
behof reserverade medel.
Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts förenämnda proposition,
har i särskild skrifvelse anmält sitt i anledning af samma proposition
fattade beslut.
Bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård.
G St, »:•{ ... i ;.!■ , »‘TV; ;.''> i i t -'' ‘ ‘ •. •'' X-*l ti ■?. F :t 1’lT iltJ* •: G T-i> J i J •£> j %
6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte medgifva
sådan ändring af nu gällande bestämmelser för åtnjutande af de i
aflöningsstaten för provinsialläkare fastställda aflöningsförmåner, att
semester finge, när sådant utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande
kunde ske, af medicinalstyrelsen, på därom gjord framställning,
beviljas ordinarie provinsialläkare från och med året näst efter
det, hvarunder han blifvit till provinsialläkare utnämnd och tjänsten
tillträda under antingen en månad årligen eller två månader hvart annat
år, med skyldighet för provinsialläkaren att tillhandahålla eller bekosta
fri bostad för vikarien.
Då af skäl, som i statsrådsprotokollet anförts, den i sammanhang
med fastställandet af nu gällande aflöningsstat för provinsialläkarne
meddelade bestämmelse, att provinsialläkare först efter tio års tjänstgöring
som sådan skulle äga rätt till semester, skäligen synes böra i
enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning ändras, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, medgifvit
sådan ändring af nu gällande bestämmelser för åtnjutande af de i aflöningsstaten
för provinsialläkare fastställda aflöningsförmåner, att
semester må, när sådant utan hinder för tjänstens behöriga uppehållande
kan ske, af medicinalstyrelsen, på därom gjord framställning, beviljas
ordinarie provinsialläkare från och med året näst efter det, hvarunder
han blifvit till provinsialläkare utnämnd och tjänsten tillträdt, under
antingen en månad årligen eller två månader hvart annat år, med
skyldighet för provinsialläkaren att tillhandahålla eller bekosta fri
bostad för vikarien.
Ortopediska institutet.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte —
under förutsättning att Eders Kungl. Maj:ts under åttonde hufvudtiteln
22
Riksdagens Skrifvelse-N::o 143.
gjorcla framställning angående upprättande af en professur i medicinsk
gymnastik och ortopedi vid karolinska mediko-kirugiska institutet vunne
Riksdagens bifall — medgifva, att det såsom bidrag till gymnastisktortopediska
institutet för närvarande under sjätte hufvudtiteln uppförda
anslag af 8,250 kronor finge ur riksstaten uteslutas.
Då emellertid förslaget om inrättande vid karolin-ska institutet
af en professur i medicinsk gymnastik och ortopedi blifvit af Riksdagen
afslaget ecb således anledning icke förefinnes till uteslutande ur riksstaten
af anslaget till gymnastiskt-ortopediska institutet, bar Riksdagen
i riksstaten under sjätte hufvudtiteln uppfört anslaget till gymnastisktortopediska
institutet med oförändradt belopp af 8,250 kronor.
Hospitals underhåll.
8:o) Eders Kungl. Maj:t bar föreslagit Riksdagen att höja förslagsanslaget
»hospitals underhåll» med 500,000 kronor eller från 1,450,000
kronor till 1,950,000 kronor.
Då, enligt hvad statsrådsprotokollet utvisar,, utgifterna å ifrågavarande
förslagsanslag icke kunna beräknas för år 1906 och följande
år komma att understiga 1,950,000 kronor, har Riksdagen i enlighet
med Eders Kungl. Maj:ts framställning höjt anslaget med 500,000
kronor eller från 1,450,000 kronor till 1,950,000 kronor.
9:o) Med bifall till hvad af Eders Kungl. Maj:t därom föreslagits bär
Riksdagen
dels för Växjö hospital godkänt följande aflöningsstat:
öfverläkaren............................-.......o..................; ;;...................... kr. 6,500
jämte ett arfvode af 500 kronor för tillsyn af Korsberga-kolonien,
boställsvåning med Ved och elektrisk
belysning; örorg "i 1 r- p • -Wmnv r .
läkaren vid avdelningen för kriminalpatienter.............................. » 4,500
jämte boställsvåning med bränsle och lyse samt därjämte
ett första ålderstillägg af 500 kronor efter fem års
och ett andra ålderstillägg af likaledes 500 kronor efter
ytterligare fem års väl vitsordad tjänstgöring, med rättighet
dessutom till sex veckors semester årligen;
biträdande läkaren .......................................... » 2,500
jämte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved,
tvätt och första klassens kost;
sysslomannen ....................................................................................... » 3.200
jämte boställsvåning, ved och elektrisk belysning;
Biksdägem Skrifvelse N:o 143.
23
dels beträffande denna stats tillämpning jämväl beslutit, att två
tredjedelar af den kontanta aflöningen skola utgöra lön och en tredjedel
tjänstgöringspenningar; att biträdande läkare, som är medicine
licentiat och boende vid hospitalet, äger utöfver den i staten bestämda
aflöning bekomma årligen 1,000 kronor, under villkor att han icke
med befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjänst; samt
att för biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen
i alla händelser utgår med endast 2,000 kronor om året utan någon
rätt till naturaförmåner;
dels medgifvit, att i aflöningsstaterna för Lunds hospital och asyl
samt Uppsala hospital och asyl för hvardera anstalten åt ytterligare en
biträdande läkare vid hospitalet upptages ett kontant aflöningsbelopp
af 2,500 kronor jämte bostad med möbler och sängkläder, lyse, ved
och tvätt samt första, klassens kost, med föreskrift, att två tredjedelar
af den kontanta aflöningen skola utgöra lön och en tredjedel
tjänstgöringspenningar; att biträdande läkare, som är medicine licentiat
och boende vid hospitalet, äger utöfver den i staten, bestämda aflöningen
bekomma årligen 1,000 kronor, under villkor att han icke med
befattningen såsom biträdande läkare förenar annan tjänst; och att för
biträdande läkare, som icke är boende vid hospitalet, aflöningen i alla
händelser utgår med endast 2,000 kronor om året utan någon rätt till
naturaförmåner;
dels medgifvit, att i aflöningsstaten för Härnösands hospital den
till biträdande läkaren utgående första klassens kost utbytes, mot »kost
lika med allmänna afdelu ingen samt såsom kostförbättringspenningar
200 kronor»;
dels medgifvit, att, på det Eders Kungl. Maj:t måtte komma i tillfälle
att lämna arfvode åt eu bokhållare vid Växjö hospital, det .belopp
af högst 23,600 kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt
tjänstemän, hvilkä ej äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna,
höjes med 600 kronor till högst 24,200 kronor;
dels medgifvit, att de vid statens sinnessjukvårdsanstalter anställda
bokhållare må förklaras berättigade att erhålla en första arfvodesförhöjning
af 200 kronor efter förn års och en andra arfvodesförhöjning å
likaledes 200 kronor efter ytterligare fem års väl vitsordad tjänstgöring;
dels och medgifvit, att hvad som erfordras för beredande af ifrågavarande
aflöningsförmåner skall utgå af förslagsanslaget till hospitals
underhåll med undantag af ålderstilläggen för läkaren vid Växjö hospitals
afdelning för kriminalpatienter, hvilka skola påföras sjätte hufvudtitelns
förslagsanslag till ålderstillägg.
24
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
iw '' ) i i''; ,ti v- jj:v,g i.-.jn; ; - ii'' f-i .lainon or fn'' ..
Statens järnvägstrafik.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under
sjätte hufvudtiteln föreslagit :
i punkten 9: att Riksdagen måtte medgifva, att i staten öfver fasta
arfvoden för personal vid statens järnvägar finge uppföras arvoden till
ytterligare två notarier, samt att den ena af dessa tjänstemän finge
anställas redan under år 1905;
i punkten 10: att Riksdagen måtte medgifva, att materialvakt måtte
berättigas erhålla uniformspersedlar in natura eller ock beklädnadsersättning
till visst årligt belopp, allt enligt reglemente, som af järnvägsstyrelsen
fastställes;
i punkten 11: att Riksdagen måtte medgifva, att i staten öfver
fasta arfvoden för personal vid statens järnvägar måtte, med uteslutande
ur samma stat af arfvoden till en stationsinspektor och en underinspektör
å första klassens station samt till två expeditionsföreståndare, uppföras
arfvode till en stationsinspektor å andra klassens station; samt
i punkten 12: att Riksdagen måtte medgifva, att ett tillfälligt lönetillägg
af 60 kronor, för år räknadt, finge under år 1905 af trafikmedel
tilldelas de inom järnvägsstyrelsen anställda kontorsbiträden och de betjänte
vid statens järnvägars distrikt och ångfärja, som åtnjuta en aflöning
af 960 kronor eller därunder, med undantag dock för den personal,
som på grund af Eders Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1904 uppflyttats
i högre löneklass utan att, enligt de för uppflyttning i löneklass
gällande allmänna grunder, hafva varit från och med år 1905 berättigad
till dylik uppflyttning, samt att detta lönetillägg icke skulle utgöra hinder
för uppbärande af vare sig sig särskildt tilläggsarfvode eller aflöningsförbättring,
som enligt gällande bestämmelser kan tillerkännas vissa
tjänst häfvare, eller, därest allmänt dyrtidstillägg skulle tilldelas statens
tjänstemän och betjänte, sådant dyrtidstillägg, hvilket dock icke finge
beräknas å förberörda lönetillägg.
Riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Maj:ts berörda framställningar,
har i särskilda skrivelser anmält sina angående desamma fattade beslut.
Öfriga ordinarie anslag.
11 ro) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år finnas å sjätte hufvudtiteln uppförda, har Eders Kungl. Maj:t
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
25
icke föreslagit någon annan-ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma
måtte ökas med 57 kronor eller från 285,751 kronor till 285,808
kronor.
Riksdagen har för år 1906 fastställt samtliga ifrågavarande anslag,
som här ofvan icke blifvit omförmälda, till samma belopp som i innevarande
års riksstat; dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m. för jämnande af hufvudtitelns slutsumma höjts med 7 kronor
till 285,758 kronor.
Arbetareförsäkringen.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, att Eders
Kungl. Maj: t måtte äga för år 1906 använda de till underlättande af åtgärder
för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp,
i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under
enahanda villkor, som i Riksdagens skrifvelse den 20 maj 1904 (n:o 134)
äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom
kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik af statistiska årsredogörelser
ej mindre för sjukkasseväsendet i riket än äfven för olycksfall
i arbetet.
Riksdagen, som i särskild skrifvelse anmäler sitt beslut i anledning
af Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen utom hufvudtitlarne
gjorda framställning, att till underlättande af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande måtte afsättas eu
summa af 500,000 kronor, har icke funnit anledning till någon erinran
emot Eders Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag; och har alltså
Riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj ds förevarande framställning,
medgifvit, att Eders Kungl. Majd må äga för år 1906 använda
de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande afsätta belopp, i mån af behof,
dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under villkor:
l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad
i enlighet med lagen om sjukkassor;
2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,
uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets
belopp; samt
3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till
det antal afgiftspliktiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående
år städse haft,
Bih. till Piksd, Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afl 1 Band. 33
Höft.
4
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
26
med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,
med 1 krona för hvarje medlem därutöfver till och med 300,
med 50 öre för hvarje medlem därutöfver till och med 2,600 samt
med 25 öre för hvarje medlem därutöfver,
dels ock till utarbetande och offentliggörande genom kommerskollegii
afdelning för arbetsstatistik af statistiska årsredogörelser ej mindre för
sjukkasseväsendet i riket än äfven för olycksfall i arbetet.
Extra anslag.
För tillfälliga behof, hänförliga till sjätte hufvudtiteln, hafva följande
anslag beviljats:
Civildepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.
13:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1904 och 1905
ägt rum, för år 1906 till biträde inom civildepartementet vid beredning af
ärenden rörande försäkringsväsendet på extra stat anvisat ett belopp af
3,000 kronor.
Öfverståtliållareänibetet.
/
14:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1903, 1904 och 1905
ägt rum, för år 1906 till utgifvande under sistnämnda år af tidningen
rPolisunderrättelseri) på extra stat anvisat ett belopp af 17,000 kronor.
Landsstaterna i länen.
15:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt
rum, på extra stat för år 1906 anvisat
dels ett anslag af 110,000 kronor att enligt de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 14 januari 1905 angifna grunder användas
till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet, där sådan
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
27
kan af förhållandena påkallas, under medgifvande tillika, att reservationer
å detta anslag jämväl må användas för det i nästföljande moment omförmälda
ändamål, när sådant finnes behöfligt;
dels ock ett anslag af 25,000 kronor att användas till åtgärder för
gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande.
16:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag,
har Riksdagen, i likhet med hvad förut ägt ruin, till ersättning för
juridiskt biträde åt de svenska lapparne i Norge samt till lappfogdar och
lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna på extra stat för år
1906 anvisat ett belopp af 17,500 kronor.
l7:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för åren 1902—1905 ägt
rum, för uppehållande under år 1906 af en kronofogdetjänst och eu häradsskrifvaretjänst
i Västernorrlands län samt en länsmanstjänst i Norrbottens
län på extra stat för samma år anvisat ett anslag af 8,400 kronor, att
utgå i den mån sådant kan varda erforderligt.
Väg- och vattenbyggnadsstaten.
18:o) I anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad förut under en följd af år ägt
rum, på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag af 10,000 kronor till
undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten
icke äro förenade med vägföretag.
19:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, för anordnande
af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel, på extra
stat för år 1906 anvisat 5,000 kronor att för ändamålet ställas till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
20:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen till bidrag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar på extra stat
för år 1906 anvisat ett anslag af 1,000,000 kronor,
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Rikdagen till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder på extra
stat för år år 1906 beviljat ett anslag af 400,000 kronor.
22:o) I enlighet med hvad af Eders Kungl. Maj:t därom föreslagits,
har Riksdagen beslutat, att i afseende å de af Riksdagen för år 1906
beviljade statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar samt
till bro- och hamnbyggnader äfvensom upprensningar af åar och farleder
skola gälla de allmänna villkor och bestämmelser, hvilka finnas intagna
i Riksdagens skrifvelse den 15 mars 1899 (n:o 17).
23:o) På sätt i särskild skrifvelse anmäles, har Riksdagen, med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, för utvidgning
och fördjupning af Albrektsunds kanal på extra stat för år 1906 anvisat ett
belopp af 91,000 kronor.
24:o) På sätt i särskild skrifvelse anmäles, har Riksdagen, med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, till ombyggnad
af Simrishamns hamn beviljat ett anslag af 253,500 kronor under
de i nämnda skrifvelse angifna villkor samt däraf på extra stat för år
1906 anvisat ett belopp af 53,500 kronor.
Medicinalstaten.
25:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen på extra stat för år 1906 beviljat till arfvode
för granskning af hospitalens räkenskaper ett belopp af 1,200 kronor.
26:o) På grund af Eders Kungl. Maj-.ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum, på extra
stat för år 1906 anvisat ett anslag af 7,000 kronor att enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t meddelar, användas till bekostande
af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa, med
sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten, under
villkor att genom bidrag från vederbörande landsting eller kommun
eller annorledes bestrides det belopp, som erfordras för patientens
resa fram och åter mellan hemorten och den anstalt, där behandlingen
äger rum, äfvensom för hans underhåll, så länge behandlingen varar.
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
29
27:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1906 beviljat ett anslag af 4,000 kronor att utgå
till understöd åt kuranstalten Sans Sond invid Uppsala på villkor, som
af Eders Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga.
28:o) På grund af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
bär Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1906 beviljat ett anslag af 6,000 kronor att utgå
till understöd åt Stockholms alkoholisthem på villkor, som af Eders Kungl.
Maj:t pröfvas lämpliga.
29:o) Sedan Riksdagen år 1904, i anledning af inom Riksdagen
väckta motioner, till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel
ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade s. k. folksar.atorierna, under
villkor att något lotteri till förmån för sanatoriernas verksamhet icke
anordnades, för år 1905 anvisat 400,000 kronor, hvaraf hälften eller
200,000 kronor finge af tillgängliga medel förskjutas under år 1904,
att användas enligt de ytterligare bestämmelser, som kunde blifva af
Eders Kungl. Maj:t fastställda, har Eders Kungl. Maj:t nu föreslagit
Riksdagen att till upprätthållande af verksamheten vid folksanatorierna
för år 1906 anvisa ett belopp af 200,000 kronor att användas i enlighet
med af Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Af den i ärendet lämnade utredningen har Riksdagen bland annat
inhämtat, att öfverstyrelsen för jubileumsfonden af anförda skäl förklarat
frågan om anordnande af ett penninglotteri till fondens förstärkande
numera hafva förfallit.
Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, till upprätthållande af verksamheten vid de genom medel
ur konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade s. k. folksanatorierna, på
extra stat för år 1906 anvisat ett belopp af 200,000 kronor att användas
i enlighet med af Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
30:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
på extra stat för år 1906 anvisat ett anslag af 18,000 kronor till underhåll
af Järf so sjukhus för spetälska.
31:o) Sedan Riksdagen år 1903 för utvidgning af Kristinehamns
hospital beviljat ett extra anslag af 1,304,925 kronor och häraf på extra
stat anvisat för år 1904 ett belopp af 250,000 kronor och för år 1905
30
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
ett belopp åt 475,000 kronor, har Eders Kung!. Maj:t föreslagit Riksdagen
att åt omförmälda anslag på extra stat för år 1906 anvisa ett belopp
af 300,000 kronor.
Riksdagen har af det för utvidgning af Kristinehamns hospital beviljade
anslag å 1,304,925 kronor på extra stat för år 1906 anvisat
ett belopp af 300,000 kronor.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för byggnadsarbeten
vid Härnösands hospital, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
ett i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari 1905 omförmäldt,
af medicinalstyrelsen upprättadt förslag, bevilja ett anslag af
325,900 kronor och däraf på extra stat för år 1906 anvisa 135,000 kronor.
I statsrådsprotokollet erinras, bland annat, att 1902 års Riksdag
afslagit en af Eders Kungl. Maj:t gjord framställning om anvisande för
byggnadsarbeten vid Härnösands hospital af ett anslag å 288,000
kronor och till stöd för sitt beslut härom anfört hufvudsakligen följande:
Genom de byggnadsarbeten vid Härnösands hospital, hvartill anslag
begärts, skulle icke vinnas någon tillökning af antalet platser vid nämnda
hospital. Vid sådant förhållande och då behofvet af ökadt utrymme
å vårdanstalterna för sinnessjuka alltjämt vore synnerligen kännbart,
hade Riksdagen hyst tvekan, huruvida så stort belopp, som ifrågasatts,
skäligen kunde böra uppoffras för eu modernisering af Härnösands
hospital, hvilket visserligen, efter hvad som framginge af statsrådsprotokollet,
icke vore tidsenligt inredt och utrustadt, men emellertid torde
vara för sitt ändamål användbart. På grund däraf och med hänsyn
särskilt därtill att, intill dess behofvet af utrymme å rikets hospital
blefve nödtorfteligen tillgodosedt, utgifterna för hospitalsväsendet borde,
jämte nödigt underhåll af de förutvarande hospitalen, åsyfta hufvudsakligen
beredande af möjlighet till intagande å hospitalen af ökadt antal
patienter, hade Riksdagen ansett sig icke kunna för det dåvarande och
samtidigt därmed att ett betydande anslag beviljades till Växjö hospital
äfven bevilja det begärda anslaget till byggnadsarbeten vid Härnösands
hospital.
Riksdagen har emellertid genom hvad till stöd för den nu gjorda
framställningen blifvit anfördt funnit, att ett ytterligare undanskjutande
af de ifrågavarande arbetena skulle för sjukvården vid hospitalet medföra
allvarsamma olägenheter. På grund häraf och då genom den nu
föreliggande byggnadsplan en skulle vinnas — jämte andra afsevärda
fördelar — ett tjugutal nya sjukplatser, samt anledning till anmärkningar
emot samma byggnadsplan icke förekommit, har Riksdagen ansett
sig böra bifalla hvad af Eders Kungl. Maj:t blifvit föreslaget.
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
31
Beträffande den af medicinalstyrelsen ifrågasatta anordningen, att
kostnaderna för ifrågavarande arbeten skulle fördelas emellan dels ett
för ändamålet särskildt beviljadt anslag och dels förslagsanslaget till
hospitals underhåll, delar Riksdagen föredragande departementschefens
till statsrådsprotokollet uttalade uppfattning att en sådan fördelning
icke vore lämplig och anser, att anslaget för arbetena bör bestämmas
till hela det belopp, hvartill arbetskostnaden bör antagas uppgå.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har Riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning, för byggnadsarbeten
vid Härnösands hospital, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
det i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 14 januari 1905 omförmälda,
af medicinalstyrelsen upprättade förslag, beviljat ett anslag
af 325,900 kronor och däraf på extra stat för år 1906 anvisat 135,000
kronor.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels för uppförande
af ett nytt hospital å Säters kungsgård och därintill gränsande
mark bevilja ett anslag af 2,586,300 kronor och däraf på extra stat för
år 1906 anvisa 320,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
under år 1905 af tillgängliga medel förskjuta hvad af sistnämnda belopp
under sagda år kan erfordras, dels medgifva, att de till Säters
kungsgård hörande ägor, som upptagits å eu af vice kommissionslandtmätaren
C. E. Bergin år 1904 upprättad karta öfver de ägor, som
föreslagits till plats för hospital, af Säters stad och Säters kungsgård,
må från den 14 mars 1910 upplåtas till Säters hospital för att
för hospitalets räkning disponeras, med stadgande, att den mindre del af
nämnda ägor, som erfordras för hospitalsbyggnadernas uppförande, må
i mån af behof redan dessförinnan tagas i anspråk.
Uti eu inom Riksdagen väckt motion har föreslagits, att Riksdagen
måtte på det sätt bifalla Eders Kungl. Maj:ts framställning, att för
erhållande af erforderlig mark till ett nytt hospital i närheten af staden
Säter markutbyte mellan staten och berörda stad måtte beslutas på sätt
medicinalstyrelsen föreslagit.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Vid genomläsandet af 36 punkten under sjätte hufvudtiteln i den
till innevarande Riksdag afgifna statsverkspropositionen har jag fäst
min uppmärksamhet vid, att domänstyrelsen afstyrkt ett af medicinalstyrelsen
föreslaget jordutbyte mellan staten och staden Säter för beredande
af plats till ett nytt hospital, samt att Kungl. Maj:t, på grund
32
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
af detta afstyrkande, i stället för byte föreslagit markinköp af staden
Säter för ett beräknadt pris af 30,000 kronor.
Att Kung!. Maj:t mot domänstyrelsens uttalande icke ansett sig
kunna tillstyrka medicinalstyrelsens förslag finner jag naturligt, helst
domänstyrelsens framställning vid första påseende synes väl grundad.
Men det ställer sig dock annorlunda, då man tager i betraktande, att
den jord staden Säter skulle lämna i utbyte icke blifvit. värderad efter
samma grunder som statens jord, utan beräknad efter det pris staden
betalt för densamma. Det är dock bekant, att staden lyckats förvärfva
vissa jordområden för ett relativt billigt pris, emedan säljarne voro
intresserade af att hospitalet förlädes till Säter och sålunda i sin mån
ville bidraga till förverkligandet af detta önskemål.
Nu har man emellertid icke någon garanti för att staden Säter
är villig eller genom expropriation blir tvungen att för nyssnämnda
pris afstå ifrågavarande mark. Men äfven om så komme att ske, vill
det synas mig, att det för staten blefve fördelaktigare, om byte komme
till stånd i enlighet med medicinalstyrelsens förslag. Ty den arrendesumma
staten nu får för hela Säters kungsgård utgör endast 750 kronor,
oafsedt den skog, som arrendator!! årligen får taga för egendomens
behof, då däremot räntan å 30,000 kronor efter 5 procent uppgår till
dubbelt detta belopp.
Af dessa omständigheter har jag ansett mig böra framställa yrkande
på bifall till medicinalstyrelsens förslag, så att Riksdagen må blifva i
tillfälle att antaga det förslag, som vid ärendets pröfning befinnes vara
för staten förmånligast.»
Otvifvelaktigt torde vara, att ett nytt större hospital i rikets nordligare
delar är af behofvet påkalladt, och Riksdagen har funnit förslaget
om dess förläggande till Säters kungsgård och därtill gränsande mark
vara grundadt på goda skäl. Emot planen för hospitalets anläggning
har Riksdagen icke heller funnit anledning till någon erinran. Hvad
angår förvärfvandet af den för ändamålet behöfliga jord, som nu icke
tillhör kronan, har Riksdagen, jämväl med hänsyn till hvad motionären
därom anfört, ansett jordutbyte böra föredragas framför förvärf af erforderlig
jord genom köp eller expropriation; och har Riksdagen fördenskull
ansett, att det för hospitalets anläggning erforderliga anslaget bör
beviljas under förutsättning att sådant bytesaftal, som, enligt hvad
handlingarna utvisa, preliminärt upprättats emellan medicinalstyrelsen, å
kronans vägnar, å ena, samt staden Säter, å andra sidan, och som den
22 augusti 1904 prolongerats att gälla till den 1 juli 1905, kommer i
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
33
hufvudsakliga delar till stånd. Såsom en ytterligare förutsättning för
anslagets beviljande synes böra bestämmas, att, på sätt af stadsfullmäktige
i Säter den 22 juni 1903 medgifvits, för hospitalet behöflig
kloakledning får utan kostnad för staten framdragas öfver staden eller
enskilda jordägare tillhörig mark samt att staden lämnar fri jord för
en bibana från Säters station fram till hospitalet.
Hvad beträffar det behöfliga anslagsbeloppet har Riksdagen icke
ansett sig böra besluta någon annan nedsättning i det belopp, som af
Eders Kungl. Maj:t äskats, än att detsamma, på grund af hvad ofvan
anförts, minskats med 30,000 kronor, motsvarande den för jordens förvärf
genom köp eller expropriation beräknade kostnaden.
Riksdagen har alltså, i anledning af Eders Kungl. Mapts förevarande
framställning och omförmälda motion,
dels medgifvit, att de Säters kungsgård tillhörande jordområden
om tillhopa 96 hektar 38 ar, som finnas upptagna å en af vice kommissionslandtmätaren
C. E. Bergin år 1904 upprättad »karta öfver de
ägor, som enligt bytesbref af den 22 augusti 1904 blifvit föreslagna
att bortbytas till Säters stad af Säters kungsgård», må afhändas kronan
i utbyte mot de kronan icke tillhöriga jordägor om sammanlagdt 65
hektar 39 ar 60 kvadratmeter, som finnas upptagna å en annan af bemälde
Bergin år 1904 upprättad karta, benämnd »karta öfver de ägor,
som föreslagits till plats för hospital, af Säters stad och Säters kungsgård»,
samt på de villkor, som i öfrig! må blifva bestämda;
dels under förutsättning ej mindre att nyssbemälda bytesaftal kommer
till stånd, än äfven att för hospitalet behöflig kloakledning får
utan kostnad för staten framdragas öfver staden eller enskilda jordägare
tillhörig mark samt att staden lämnar fri jord för en bibana
från Säters station fram till hospitalet, för uppförande af ett nytt
hospital å Säters kungsgård och därintill gränsande mark beviljat ett
anslag af 2,556,300 kronor och däraf på extra stat för år 1906
anvisat 320,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år
1905 af tillgängliga medel förskjuta hvad af sist nämnda belopp under
sagda år kan erfordras;
dels ock medgifvit, att de till Säters kungsgård hörande ägor, som
upptagits å den här ofvan sist omförmälda karta, må från den 14 mars
1910 upplåtas till Säters hospital för att för hospitalets räkning disponeras,
med stadgande, att den mindre del af nämnda ägor, som erfordras
för hospitalsbyggnadernas uppförande, må i mån af behof redan dessförinnan
tagas i anspråk.
Bikt. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Höft. 5
34
Riksdagens Skrifvelse N;o 14$.
Statens järnvägar.
34:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, liar Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning, till
utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik
för år 1906 anvisat ett extra anslag af 1,000,000 kronor.
35:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmäler, har Riksdagen
i anledning af Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning
till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala
järnvägsstationer, beviljat ett anslag å 1,920,000 kronor och däraf för
år 1906 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af
500,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta förskottsvis
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna sistnämnda
belopp.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1906, till
anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, bevilja
å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af 4,000,000 kronor.
I särskild skrifvelse anmäler Riksdagen sitt i förevarande ämne
fattade beslut.
37:o) På sätt Riksdagen i särskild skrifvelse anmält, har Riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, till
godtgörelse åt statens järnvägstrafik för transport af vissa till nödlidande
inom Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västernorr lands, Västerbottens
och Norrbottens län afsända varor, å riksstatens sjätte hufvudtitel för
år 1906 anvisat ett extra anslag af 258,916 kronor.
38:o) Eders Kungl. Maj :t har föreslagit Riksdagen att till fortsättning
af statsbanan från Göteborg till Skee för år 1906 anvisa 1,670,000 kronor.
I särskild skrifvelse har Riksdagen anmält sitt i förevarande ämne
fattade beslut.
39:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit
Riksdagen att, till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk
till Lappträsk samt af landsvägen från Boden till Morjärv och vidare från
Morjärv till Lappträsk, för år 1906 bevilja å riksstaten utom hufvudtitlarna
ett anslag af 1,000,000 kronor.
35
Riksdagens Skrifvelse N:ö 143.
I särskild skrifvelse har Riksdagen anmält sitt i förevarande ämne
fattade beslut.
40: o) På sätt i särskild skrifvelse anmäles, har Riksdagen, med
bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, till fortsättande
af fullständiga undersökningar för en normalspår ig järnväg från
hamnplats å bohuslänska kusten öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig
punkt å Gellivarebanan, för år 1906 anvisat ett extra anslag af
97,000 kronor.
41:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit Riksdagen att, till betäckande
af vissa, i statsrådsprotokollet omförmälda, af statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter för inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i
Stockholm m. m., anvisa ett anslag af 5,364,730 kronor.
I särskild skrifvelse har Riksdagen anmält sitt i detta ämne fattade
beslut.
Anordnande af inspektion för elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöfverföring.
42:o) Med anledning af Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
har Riksdagen, i likhet med hvad för innevarande år ägt rum,
för anordnande af inspektion för elektriska anläggningar för belysning eller
arbetsöfverföring, på extra stat för år 1906 anvisat 20,000 kronor till
arfvoden under samma år åt fyra inspektörer med 5,000 kronor till
hvar, för år räknadt.
Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.
43:o) Af det statsverkspropositionen bifogade statsrådsprotokollet
inhämtas, att, enligt hvad statskontoret anmält, nämpda ämbetsverk förskjutit
följande belopp, hvilka borde anmälas till ersättande af Riksdagen
under sjätte hufvudtiteln, nämligen:
godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt kungl. brefvet
den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjänster, hvarmed boställen
36
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
varit förenade, ägt undfå i anledning däraf att företrädarna åtnjutit
fardagsår
aflöningsfyllnad, enligt kungl. brefven den 2 maj
och den 31 december 1902, till två länsmän ...............
ersättning, enligt kungl. brefven den 18 oktober
1889 och den 7 februari 1896, till innehafyarna af två
boställen för saknad afkomst af exproprierad jord.........
enligt kungl. brefven den 8 mars, den 3l maj och
den 20 september 1901, den 3 december 1903 samt
den 26 augusti 1904 utbetalda kostnader för bangårdskommittén,
nämligen resekostnads- och traktamentsersättning
samt arfvoden till kommitténs ordförande och
ledamöter, i afräkning å sekreterararfvode, för verkställande
af vissa undersökningar och utredningar samt
för kommitténs expenser .........................................................
enligt kungl. brefven den 29 oktober 1897, den
18 mars 1898, den 15 december 1899 och den 2 mars
1900 utbetalda kostnader för kommittén för utredning
i fråga om inrättande af en statsmedicinsk anstalt,
nämligen arfvoden till kommitténs ordförande och ledamöter,
löpande utgifter för kommittén, sekreterararfvode
samt tryckning af kommitténs betänkande........................
enligt kungl. brefven den 6 november 1903 och
den 1 juli 1904 utbetalda kostnader för kommittén för
afgifvande af förslag rörande erforderliga åtgärder mot
smittosamma könssjukdomars spridande, nämligen resekostnads-
och traktamentsersättning, arfvoden till kommitténs
ordförande och ledamöter samt utgifter för
kommittén.......................................................................................
enligt kungl. brefven den 6 november och den 31
december 1903 samt den 1 juli 1904 utbetalda kostnader
för järnvägspensioneringskommittén, nämligen
arfvode till kommitténs ordförande, sekreterararfvode
och till löpande utgifter............................................................
enligt kungl. brefvet den 23 oktober 1903 för
tryckning m. m. af skiljenämndskommitténs utlåtanden
i fråga om inrättande af förliknings- och skiljenämnder
i tvister mellan arbetsgivare och arbetare.......................
kr. 2,457: 50
835: —
44: 91
53,242: 80
10,504: 60
641: 20
10,690:
934: 15
Transport kr. 79,350: 16
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Transport kr.
enligt kungl. brefvet den 2 september 1904 godtgörelse
för bestridda utgifter för en militärkommendering
till biträde vid ordningens upprätthållande i
Gäfle under hamnarbetarkonflikten därstädes år 1903 »
enligt kungl. blefven den 6 november 1903 utbetalda
kostnader för militärkommendering och biträde
vid släckningen af en skogsbrand å Ålfdalens kronopark
år 1902................................................................................. »
enligt kungl. brefvet den 11 december 1903 utbetald
godtgörelse för å persedlar uppkomna skador
m. m. vid lämnadt biträde för bekämpande af skogsbrand
i Jämtlands län år 1901............................................................ »
enligt kungl. brefvet den 3 juni 1904 till åtskilliga
personer utbetald godtgörelse för förlust vid borttagande
af dem tillhöriga byggnader vid Gellivare
malmberg, i anledning af Riksdagens skrifvelse den 20
maj 1903 ....................................................................................... >.
enligt kungl. brefven den 24 juli 1903 samt den
18 mars och den 17 juni 1904 utbetalda kostnader för
utarbetande af förslag till bestämmelser rörande frågan
om ordnande af autom obiltrafiken, nämligen arfvoden
och reseersättning till särskild! tillkallade sakkunniga,
ersättning till en af dessa för inistade tjänstgöringspenningar,
reseunderstöd till en af dem för studier
utomlands samt arfvode till sekreteraren, renskrifnings-,
trycknings- och häftningskostnader....................................... »
enligt kungl. brefven den 13 december 1901 och
den 21 februari 1902 utbetalda kostnader för inom
civildepartementet lämnadt biträde vid utarbetande af
förslag till ändringar och tillägg i gällande resereglemente »
tryckningskostnader, på grund af kungl. brefvet
den 6 december 1901, för en förteckning öfver de från
och med år 1895 utgifna kommittébetänkandena jämte
öfver desamma af ämbetsverk och myndigheter afgifna
utlåtandena................................................................................... »
enligt kungl. bref den 2 september 1904 utbetald
ersättning för mistade tjänstgöringspenningar till en
Transport kr.
37
79,350: 16
33: 77
4,803: 80
4,106: 33
1,700: —
6,643: 79
2,023: 75
2,452: 65
101,114: 25
38 Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Transport kr. 101,114: 25
ledamot i den med anledning af Riksdagens skrifvelse
den 20 maj 1903 tillsatta kommission för utredning rörande
vissa försäkringsanstalter och utarbetande af
förslag till lagbestämmelser i ämnet ................................. » 500: —
enligt kung!, brefven den 24 juli och den 31 december
1903 samt den 15 april 1904 utbetalda kostnader
för en kommission för granskning af gällande bestämmelser
angående vård och försäljning af arsenik
m. nr, nämligen resekostnadsersättning och traktamente
till kommitterade, kemikalier, utensilier, undersökningar
och prof............................................................................. t) 1,346: 77
Summa kr. 102,961: 02.
Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal af kronor har Eders Kung! Maj:t föreslagit Riksdagen att, till betäckande
af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa ett anslag af 102,962 kronor.
Riksdagen har, till ersättning af ofvan omförmälda, af statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter, på extra stat för år 1906 beviljat
ett anslag af 102,962 kronor.
Dyrtidstillägg.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har under sjätte hufvudtiteln i punkten
47 föreslagit Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för den 14 januari 1905 angifna
grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och
betjänte i civildepartementets afdelning af Eders Kungl. Maj:ts kansli
samt till civildepartementet börande ämbetsverk och kårer, å extra stat
för år 1906 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp af 900,000.
På sätt i särskild skrifvelse blifvit anmäldt, har Riksdagen, i anledning
af hvad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, för beredande af
dyrtidstillägg för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte i
civildepartementet jämte därtill börande ämbetsverk, kårer och stater
under sjätte hufvudtiteln på extra stat för år 1906 anivsat såsom för
-
Riksdagens Skrifvelse, N:o 143. 39,
slagsanslag ett belopp af 818,700 kronor att utbetalas med iakttagande,
att för beräknande åt dyrtidstillägg skola gälla de i nämnda skrifvelse
angifna grunder.
Stockholm den 20 maj 1905.
Med undersåtlig vördnad.
40
Riksdagen# Skrifvelse N:o 143,
Bil. Litt. A.
Ordinarie anslagen under riksstatens Sjätte hufvudtitel.
Anvisning i kontant. |
Indelning och Ersättningar. |
Summa. |
||||
Civildepartementet. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
(3. |
Kronor. |
ö. |
Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst............................... |
6,500 |
— |
— |
— |
6,500 |
— |
Statsråden utan departement 3 ä 12,000 kronor................................. |
36,000 |
— |
— |
— |
36,000 |
— |
Departementschefen...................................................................... |
17,000 |
— |
— |
— |
17,000 |
— |
Departementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli.............................. |
83,700 |
— |
— |
— |
83,700 |
— |
Öfverståthållarämbetet .................................................................. Landsstaterna i länen (däfaf 140,000 kronor reservationsanslag). Nuva-rande belopp ................................................ 2,728,275: — Ökas å reservationsanslaget till arfvoden åt extra länsnotarier och |
87,422 |
87,422 |
||||
ning med...................................................... 10,000: — hvarigenom rubriken ändras till: Landsstaterna i länen (däraf 150,000 kronor reservationsanslag). Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reservationsanslag, Ökas: dels å reservationsanslaget till expenser för all-männa arbeten med........................ 10,000: — dels å reservationsanslaget till väg-undersökningar med ..................... 5,000: — , ^ |
2,738,275 176,400 |
2,738,275 176,400 |
||||
hvarigenom rubriken ändras till: Väg- och vattenbyggnadsstaten (däraf två särskilda reservat läns-anslag, till expenser för allmänna arbeten och till vägun-dersökningar, hvartdera å 45,000 kronor). |
||||||
Trpt |
3,145,297 |
— |
— |
3,145,297 |
— |
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
41
Anvisning kontant |
i |
Indelning och Ersättningar. |
Summa. |
|||
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
Ö. |
Kronor. |
ö. |
|
Trpt |
3,145,297 |
— |
-1 |
_ |
3,145,297 |
|
Vägar och kommunikationer.................................................... |
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag........... |
2,700 |
— |
4,567 |
— |
7,267 |
|
Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmedlen. Nuva-rande belopp.................................................. 15,103,000: — |
||||||
Ökas med............................................................ 582,000: — |
15,685,000 |
— |
— |
— |
15,685,000 |
|
Telegrafverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af telegrafmedlen. |
||||||
Ökas med............................................................ 540,000: — |
7,900,000 |
_ |
.. |
_ |
7,900,000 |
_ |
Medicinalstyrelsen med dithörande stater (däraf 4,000 kronor reserva- |
||||||
tionsanslag)................................................................... |
503,100 |
— |
— |
— |
503,100 |
— |
Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst................... |
104,250 |
— |
— |
— |
104,250 |
_ |
Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag................. |
12,000 |
— |
_ |
_ |
12,000 |
_ |
Eesestipendier åt civile läkare...................................................... |
3,500 |
__ |
_ |
_ |
3,500 |
_ |
Ortopediska institutet.............................................................. |
8,250 |
_ |
_ |
_ |
8,250 |
_ |
Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag ................................. |
15,000 |
— |
_ |
_ |
15,000 |
_ |
Till bestridande af kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslags- |
||||||
anslag......................................................................... |
145,000 |
— |
— |
— |
145,000 |
_ |
Svenska läkaresällskapet................................................................ |
3,000 |
_ |
__ |
_ |
3,000 |
_ |
Lasaretts underhåll.................................................................. |
15,774 |
— |
— |
— |
15,774 |
_ |
Hospitals underhåll, förslagsanslag. Nuvarande belopp.... 1,450,000: — |
||||||
Ökas med............................................................. 500,000: — |
1,950,000 |
_ |
1,950,000 |
|||
Anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag.............................. |
75,000 |
— |
— |
— |
75,000 |
_ |
Karantänsinrättningen på Känsö, förslagsanslag, högst....................... |
15,850 |
_ |
_ |
15,850 |
||
Ålderstillägg, förslagsanslag........................................................... |
233,576 |
_ |
_ |
_ |
233,576 |
_ |
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag................................. |
50,000 |
— |
_ |
_ |
50,000 |
_ |
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslagsanslag......... |
400,000 |
— |
— |
— |
400,000 |
_ |
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande |
||||||
Ökas med ............................................................ 7. _ |
285,758 |
_ |
_ |
285,758 |
||
Extra utgifter, reservationsanslag ................................................... |
12,000 |
— |
— |
— |
12,000 |
— |
Summa | 30,577,055 Bih. till Riksd. Prot. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 33 Raft. |
- |
4,567 |
~! |
30,581,622 6 |
— |
42
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
Bil. Litt. B.
Extra ordinarie anslagen under riksstatens Sjätte liufvudtitel.
Civildepartementet.
Civildepartementets afdelning af Kung1. Maj:ts kansli:
Till biträde inom civildepartementet vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet.
Öfver ståthållarämbetet:
Till utgifvande af »Polisunderrättelser».......................................................................
Kronor.
3,000
17,000
Landsstaterna i länen:
Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet .......................................... 110,000: —
» gröfre brotts upptäckande m. m............................................................... 25,000: —
» ersättning för juridiskt biträde åt de svenska lappame i Norge samt till lappfogdar
och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarna.................. 17,500: —
» uppehållande under år 1906 af en kronofogdetjänst och en häradsskrifvaretjänst
i Västernorrlands län samt en länsmanstjänst i Norrbottens län............ 8,400: —
160,900
Väg- och vattenbyggnadsstaten:
Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af planer
till anläggning eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke äro förenade
med vägföretag.................................................................................
Till anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel..................
> bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar............................................................
> understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder.........................................................
För utvidgning och fördjupning af Albrektsunds kanal ....................................
Till ombyggnad af Simrishamns hamn............................................................
10,000: —
5,000: —
1,000,000: -
400,000: -91,000: —
53,500: -
1,559,500
Tipt
1,740,400
Riksdagens Skrifvelse N:o 143.
43
Kronor. |
öre. |
||
Trpt |
1,740,400 |
— |
|
Medicinalstaten: |
|||
Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper....................................... |
1,200: — |
||
» bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa lupuspatienter |
|||
från landsorten................................................................................. |
7,000: — |
||
» understöd åt kuranstalten Sans Souci invid Uppsala.................................... |
4,000: — |
||
n understöd åt Stockholms alkoholisthem...................................................... |
6,000: — |
||
» upprätthållande af verksamheten vid de s. k. folksanatoriema ..................... |
200,000: — |
||
» underhåll af Jerfsö sjukhus för spetälska................................................... |
18,000: — |
||
» utvidgning af Kristinehamns hospital ...................................................... |
300,000: — |
||
För byggnadsarbeten vid Härnösands hospital ................................................ |
185,000: — |
||
» uppförande af ett hospital å Säters kungsgård och därtill gränsande mark..... |
320,000: — |
991,200 |
— |
Statens järnvågar: |
|||
För utförande af nya byggnader och anläggningar .......................................... |
1,000,000: — |
||
Till godtgörelse åt statens järnvägstrafik för transport af till nödlidande inom vissa |
|||
län afsända varor .............. ............................................................ |
258,916: — |
||
» fortsättande af undersökningar för järnväg från hamnplats å bohuslänska kusten |
|||
öfver Sveg och Ströms vattudal till lämplig punkt å Gellivarebanan ...... |
97,000: — |
1,355,916 |
— |
Diverse anslag: |
|||
För anordnande af inspektion för elektriska anläggningar för belysning eller arbets- |
|||
öfverföring ..................................................................................... |
20,000: — |
||
Till betäckande af vissa af statskontoret förskottvis bestridda utgifter ............... |
102,962: — |
||
» beredande af dyrtidstillägg för år 1905 åt en del tjänstemän och betjänte i civil- |
|||
departementet samt därtill hörande ämbetsverk och kårer, förslagsanslag |
818,700: - |
941,662 |
— |
Summa |
5,029,178 |
1- |