Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
11
N:o 85.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående försäljning
af rissel delar af Boma Mosters kungsgård
i Gottlands län/ gifven Stockholms slott den 17 mars
1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,
dels att det område, som å eu af förste landtmätaren Oskar Warfvinge
år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning
inom Korna stationsområde, betecknas med n:ris 1—101, må från Roma
klosters kungsgård om 5 i9/a2 mantal i Korna socken och Norra häradet
af Gottlands län afsöndra^ samt, fördelad! i tomter i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med nämnda förslag, försäljas, den med n:o 1 betecknade
tomten till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265
kronor 63 öre, att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906, och i
öfrig! på de i öde momentet af kungl. skråfvelsen till domänstyrelsen
angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i fråga om lägenheters
upplåtande från kronans jordbruksdomäner den 25 september 1896
stadgade villkor samt öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:de
och följande momenten af samma kungl. skrifvelse,
dels att vid samtliga förenämnda tomtupplåtelser köpare må förbehållas
rätt till användande af för gemensamt behof afspäda, å förberörda
karta utmärkta gator, esplanad och torg,
dels att — sedan Roma klosters kungsgård blifvit genom ägostvekning
i enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning
och jordafsöndring den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt,
att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ett af förste landtmätaren Warfvinge år 1903
uppgjord! förslag indelas i 14 lotter samt återstoden af egendomen
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
utgör en lott — förstnämnda 14 lotter må försäljas i enlighet med
föreskrifterna i 8:de och följande momenten af förberörda kungl. skrifvelse
den 25 september 1896,
dels att ett till kungsgården hörande, i en af Hörna sockerfabriks
aktiebolag gjord underdånig ansökning omförmäldt och & samma ansökning
bifogade karta och kartutdrag utmärkt område om 49.58 9 hektar
rnå från kungsgården afbön dras och till Hörna sockerfabriks aktiebolag
försäljas mot köpeskilling, som skall på bolagets bekostnad bestämmas
i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof är föreskrifven i kungl. förordningen den 14 april 1866,
och under villkor i öfrigt:
att området af bolaget må tillträdas den 14 mars 1906,
att den på nyssnämnda sätt bestämda köpeskillingen skall före
tillträdet till landtränteriet i länet inbetalas,
att bolaget bestrider alla med köpets lagfarande förenade kostnader,
att bolaget, oafsedt huruvida kronan kommer att deltaga i vattenafledningsföretag,
afseende utdikning af Roma och Store myrar, skall
taga del i detsamma för det till bolaget försålda området och erlägga
kostnaden härför, samt
att bolaget ej mindre medgifver, att den öster om en från Roma
myr ledande kanal befintliga jordremsan får genomgräfva® för ledande
af vatten till kanalen, än äfven ansvarar för, att jordremsan icke öfverväxes
af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade ägor,
dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljningar
komma att inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning af
skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Theodor Odelberg,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
13
Utdrag af protokollet öfver jordbruksårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Ilegenten i statsrådet å
Stockholms slott den 17 mars 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Boström,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
VVestring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Fries en och
Virgin.
Departementschefen, statsrådet Odelberg anförde vidare.
I underdånig skrifvelse den 2 december nästlidna år har domänstyrelsen
anmält, att vid år 1901. å Roma klosters kungsgård om 519’38
mantal i Roma socken och Norra häradet af Gottlands län hållen uppskattning
för förnyad utarrendering från den 14 mars 1904 af denna
egendom, som lämnade ett årligt arrende af 3,500 kronor, förslag väckts
om frånstyckning och afsöndring samt försäljning af vissa delar utaf
egendomen; och har styrelsen, med tillkännagifvande, att styrelsen föranstaltat
om egendomens utarrendering på ytterligare två år till egendomens
förutvarande arrendator och under åberopande af nådiga skrifyelsen,
till styrelsen angående bestämmelser att tjäna till efterrättelse i
fråga om lägenheters upplåtande från kronans jordbruksdomäner den
14
Kurigl. Maj:ts Nåd. Proposition No 85.
25 september 1896, underställt deri väckta frågan Kungl. Maj:ts nådiga
pröfning, därvid styrelsen tillika öfverlämnat samtliga till ärendet hörande
handlingar jämte en af förste landtmätaren Oskar Warfvinge åren 1900
och 1901 upprättad karta öfver alla ägorna till Roma kungsgård med
tillhörande beskrifning samt i bestyrkt kopia eu af bemälde Warfvinge
år 1902 upprättad karta, innefattande förslag till tomtindelning inom
Hörna stationsområde, likaledes med tillhörande beskrifning.
Af handlingarna inhämtas, att Roma klosters kungsgård, som är
belägen 1,9 nymil från Visby och omkring 0,3 nymil från Roma järnvägsstation,
innehåller en areal af 950 hektar 42,3 ar och består af
följande hufvuddelar:
hufvudgården jämte Högbroängen och Högbrotorpet, å kartan öfver
kungsgården upptagna under ägofigurerna n:ris 1—1,185 och innehållande
eu areal af 635 hektar 11,9 ar, häraf 238 hektar 94,2 ar tomter, åker
och dylikt, 230 hektar 63,c ar äng och myr samt 165 hektar 54,i ar
hag- och betesmark samt vägar,
Hästhagen, å kartan upptagen under ägotigurerna n:ris 1,186
—1,282 och innehållande eu areal af 70 hektar 27,8 ar, däraf 61 hektar
32,1 ar tomter, åker och dylikt, 2 hektar 5,5 ar äng och myr samt 6
hektar 90,2 ar hag- och betesmark jämte vägar,
Bott ängen med Bott åkern, å kartan upptagna under ägotigurerna
n:ris 1,283—1,351 och innehållande en areal af 33 hektar 80,9 ar,
däraf 14 hektar 67,o ar tomter, åker och dylikt samt 19 hektar 13,3 ar
äng och myr,
Djurängen med Djurhagen, ä kartan upptagna under ägotigurerna
n:ris 1,352—1,622 och innehållande en areal af 144 hektar 78,9 ar,
däraf 58 hektar 66,2 ar tomter, åker och dylikt, 56 hektar 18,3 ar äng
och myr samt 29 hektar 94,4 ar hag- och betesmark jämte vägar, och
Gurpeskogen, å kartan upptagen under ägotigurerna n:ris 1,623—
1,652 och innehållande eu areal af 66 hektar 42,8 ar hag- och betesmark.
Uti instrumentet öfver 1901 års uppskattning å egendomen hafva
förrättningsmännen anfört beträffande:
lägenheten Bott-ängen, att den vore belägen på ett afstånd af omkring
6,3 nymil från hufvudgården, att, då till lägenheten hörande
åker vore på grund af afståndet från hufvudgården svår att bruka tillsammans
med denna, skäl visserligen syntes föreligga att skilja lägenheten
från hufvudgården och af densamma bilda ett särskild! arrende,
men att, då lägenheten, som saknade åbyggnader, i sådant fall måste
bebyggas, hvilket till följd af brist på skog blefve dyrbart, samt lägenheten
såsom ängs- och betesmark vore svårmistlig för hufvudgården,
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So.
lämpligast syntes vara, att lägenheten tills vidare bibeliölles under gemensamt
arrende med hufvudgården, samt beträffande
lägenheterna Hästhagen och Djurängen, att lägenheterna vore belägna,
den förra omkring 0,8 och den senare omkring 0,5 uymil från hufvudgården,
att uppskattningsmännen, då dessa lägenheter genom sitt aflägsna
läge från hufvudgården endast med svårighet kunde brukas tillsammans
med denna, ansett skäl föreslå, att de utlämnades under särskilda arrenden,
för hvilket ändamål uppskattningsmännen uppgjort förslag ej mindre
till lägenheternas bebyggande, därför kostnaden beräknats till 12,000
kronor för Hästhagen och 15,000 kronor för Djurängen, än äfven till
deras utarrendering mot ett årligt arrende af 1,027 kronor 25 öre för
Hästhagen och 1,024 kronor 53 öre för Djurängen.
I anledning af ett till Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifvet,
till uppskattningsmännen öfverlämnadt förslag om afskiljande från kungsgårdens
hufvudgärd af ett å eu af förste landtmätaren Warfvinge år 1899
upprättad, handlingarna i ärendet Inlagd karta öfver föreslaget stationssamhälle
vid Hörna upptaget, norr om Roma järnvägsstation beläget
område, hafva uppskattningsmännen, jämte det de verkställt saluvärdering
af detta område, utgörande delar af de till hufvudgården hörande Krogåkern,
Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen om tillsammans 46 hektar
54,7 ar, på anförda skäl afstyrkt detta förslag, men i sammanhang därmed
anfört, att, bland andra, de ofvannämnda lägenheterna Bottängen,
Hästhagen och Djurängen val lämpade sig att försäljas till egna hem.
I skrifvelse af den 31 december 1901, hvarmed Kungl. Maj ds befallningshafvande
till domänstyrelsen insändt instrumentet öfver nyssberörda
uppskattning med tillhörande handlingar och kartor, har Kungl.
Majds befallningshafvande, som biträdt uppskattuingsmännens förslag om
egendomens utarrendering i ofvan augifna tre delar, däremot, vidkommande
förslaget till afsöndring från egendomen af ofvannämnda område
för bildande af boningsplatser vid Roma järnvägsstation, förklarat sig anse
det påtagligt, att områdets försäljning skulle för kronan ur ekonomisk
synpunkt innebära eu fördel, vida öfvervägande de olägenheter, som
genom områdets afyttrande kunde förorsakas kungsgården, samt vitsordat
behofvet af boningsplatser å ifrågavarande ställe, där en stor
industriel! anläggning, Roma sockerfabrik, vore belägen och tre järnvägar
sammanstötte. Som omförmälda område emellertid vore större än
hvad behofvet under en sannolikt lång framtid kräfde, har Kungl. Majds
befallningshafvande, i anslutning till eu af Roma kommun hos Kung].
Maj ds befallningshafvande gjord framställning om upplåtande af ett
mindre område vid Hörna station till boningsplatser, föreslagit, att
16
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 85.
allenast lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen, å ofvan omförrnälda
karta öfver kungsgården betecknade med ägofigurerna n:ris 764
—848 och innehållande i areal 23 hektar 15,3 ar, häraf 20 hektar 60,o
ar åker och 2 hektar 54,7 ar betesmark, linda och diken, måtte för
det afsedda ändamålet upplåtas. Detta område ansåge Kung] . Maj ds
befallningshafvande fullt tillräckligt och dess afskiljande från kungsgården
syntes icke förorsaka någon synnerlig olägenhet.
Domänstyrelsen har, då uppskattningsmännens ofvan anförda uttalande
rörande lämpligheten af försäljning utaf vissa områden af kungsgården
till egna hem syntes styrelsen vara liktydigt med, att samma
områden ansåges utan egentlig skada eller olägenhet för stam hem manets
skötsel och brukande kunna därifrån skiljas och för bildande af smärre
jordbrukslägenheter afyttras, och sedan styrelsen från landtmäteristyrelsen
inhämtat upplysning därom, att hinder på grund af föreskriften i 2 §
2:dra momentet af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jördafsöndring
den 27 juni 1896 icke mötte för egendomens styckning,
Under åberopande af lista momentet i ofvanberörda nådiga skrifvelse
den 25 september 1896, anmodat Kungl. Mapts befallningshafvande att,
därest Kungl. Mapts befallningshafvande funne ifrågavarande delar eller
andra områden af egendomen till smärre jordbrukslägenheter lämpliga,
förständiga uppskattningsmännen att upprätta förslag till deras styckning
eller afsöndring från egendomen. Tillika har styrelsen, med anledning
af Kungl. Mapts befallningshafvandes ofvanberörda yttrande rörande
lämpligheten och behofvet af Vallgärdets och Norra Vallgärdshagens
upplåtande till bebyggande åt enskilde, anmodat Kungl. Maj :ts befallningshafvande
att ombesörja, att detta område eller möjligen annat, som Kungl.
Maj it s befallningshafvande kunde anse därtill lämpligt, indelades i tomter
för bildande af stationssamhälle samt att förständiga uppskattningsmännen
att sedermera saluvärdera desamma, med iakttagande därvid, att de til!
gator och allmänna platser afsätta områdena tilldelades tomterna, så att
i de tomterna åsätta värdena jämväl ingång© värdena å nämnda gator
och allmänna platser.
Med skrifvelse den SO oktober 1902 har Kungl. Mapts befallningshafvande
till styrelsen öfverlämnat dels ofvanberörda, af förste landtmätaren
War tving© den 20 september samma år uppgjorda, medelst karta
och beskrifning åskådliggjorda förslag till tomtindelning vid Hörna station,
upptagande 101 tomter med en areal, växlande mellan 13,04 ar och
26,6 6 ar, dels ock instrument öfver af uppskattningsmännen under
oktober 1902 verkställd saluvärdering ej mindre af detta område, än äfven
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
af de ofvannämnda lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen;
utvisande värderingsinstrumenfet, bland annat:
att Bottängen, som helt och hållet saknade åbyggnader, saluvärderats
till 19,632 kronor, hvaraf 1,260 kronor beräknats för växande
skog, samt att uppskattningsmännen ansett lägenheten lämpa sig till
försäljning såväl i sin helhet som till egnahemslägenheter af omkring
5 hektars areal;
att Hästhagen, som vore bebyggd med hus, tillhöriga dels kronan,
dels egendomens arrendator och dels en dennes brukare, åsätta ett saluvärde
af 32,532 kronor, hvaraf 1,074 kronor för växande skog, och
likaledes ansetts lämpa sig till försäljning antingen i sin helhet eller
till egnahemslägenheter om några hektar i areal;
att Djurängen, hvarå icke funnes andra byggnader än de kronan
tillhöriga husen å Djurängstorpet och Djurhagetorpet, saluvärderats till
44,219 kronor 60 öre, däraf 7,621 kronor 60 öre beräknats för växande
skog, och enligt uppskattningsmännens förmenande bäst lämpade sig
att försäljas i sin helhet, emedan åker och myr läge åt ett håll och
skogen åt motsatt håll; samt
att de till stationssamhälle indelade lägenheterna Vallgärdet och
Norra Vallgärdsliagen om 23 hektar 15,3 ar, hvaraf 20 hektar 20,8 ar
beräknats till själfva tomterna och återstoden till gator, esplanad och
torg, saluvärderats efter 11 till 15,7 öre för kvadratmeter till 24,298
kronor 86 öre, däri inberäknadt värdet å växande skog med 330 kronor,
samt att värdet å de särskilda tomterna bestämts till pris, växlande
mellan 174 kronor 80 öre och 372 kronor 9 öre.
I sin ofvanberörda skrifvelse den 30 oktober 1902 har Kungl.
Maj:ts befallningshafvande, beträffande lägenheterna Bottängen, Hästhagen
och Djurängen, anfört, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge,
icke blott att desamma utan egentlig skada eller olägenhet kunde från
egendomen skiljas för bildande af särskilda jordbrukslägenheter, utan
äfven att dessa lägenheters frånskiljande från egendomen skulle innebära
en fördel för kronan, enär brukande under hufvudgården af dessa
på skilda håll långt från hufvudgården befintliga lägenheter vore så
svårt, att arrendet i sin helhet därigenom väsentligen nedtrycktes, under
det att, om lägenheterna skulle hvar för sig särskild! utarrenderas, de
måste bebyggas, hvilket skulle medföra stora kostnader för kronan.
Däremot ansåge Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke lämpligt eller
af omständigheterna påkalladt, att någon ytterligare afsöndring eller
styckning af jord än de ofvan omförmälda lägenheterna ägde rum. I
fråga om de af uppskattningsmännen åsätta saluvärdena å nu ifrågaBih,
till Riksd. Prat. 1905. 1 Samt. 1 Afd, 42 Höft. 3
18
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
varande tre lägenheter har Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmärkt,
att, med hänsyn till kostnaden för blifvande köpare att bebygga desamma,
nämnda värden borde nedsättas till 13,500 kronor för Bottängen,
23,500 kronor för Hästhagen och 32,000 kronor för Djurängen.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har från egendomens arrendator,
hvilken, såsom ofvan nämnts, äger en del hus å lägenheten Hästhagen,
infordrat yttrande, huruvida han önskade förvärfva äganderätt till denna
lägenhet, men har arrendatorn i en till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifven skrift förklarat sig icke önska förvärfva sådan rätt.
Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordat förslaget
till tomtindelning af lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen
samt beträffande de af uppskattningsmännen för de särskilda tomterna
bestämda saluvärden förklarat sig icke hafva något att erinra.
Slutligen har Kungl. Maj:ts befallningshafvande uttalat den mening,
att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen borde i händelse
af deras försäljning åsättas mantal att afräknas från kungsgårdens
mantal, men att lägenheterna Vallgärdet och Norra Vallgärdshagen
lämpligen borde betraktas såsom afsöndringar från den öfriga delen af
kungsgården.
Domänstyrelsen har emellertid ansett, att icke någon af de tre
till försäljning i sin helhet föreslagna lägenheterna Bottängen, Hästhagen
och Djurängen vore att hänföra till smärre jordbrukslägenheter;
men då uppskattningsmännen, på sätt ofvan anförts, uttryckligen förklarat
sådana lämpligen kunna bildas af Bottängen och Hästhagen tillhöriga
ägor samt hvad uppskattningsmännen i afseende å Djurängen
anmärkt, eller att åker och äng läge åt ett håll och skogen åt motsatt
håll, icke syntes styrelsen innebära giltigt skäl mot bildande af smärre
jordbrukslägenheter, har styrelsen anmodat Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att förständiga uppskattningsmännen att upprätta förslag till
indelning i smärre jordbrukslägenheter af nämnda tre lägenheter.
Enligt ett af förste landtmätaren Warfvinge med anledning häraf
i december 1903 uppgjordt och af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
med skrifvelse den 25 maj 1904 till domänstyrelsen insändt förslagskulle
omförmälda tre lägenheter uppdelas i följande, å ofvan omförmälda
karta öfver kungsgården utmärkta smärre jordbrukslägenheter, hvilka
sedermera enligt till styrelsen med berörda skrifvelse jämväl öfverlämnadt
instrument öfver salu värdering i januari 1904 åsatts nedan
angifna saluvärden, nämligen:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
19
Bottången:
lägenheten n:o I .
„ n:o II .
,, n:o III .
Hästhagen:
lägenheten n:o I
„ n:o II
,, n:o III
Djurängen:
lägenheten n:o I
,, n:o II
„ n:o III
„ n:o IV
Areal, obe-räknad! |
Saluvärde |
|
Kronor |
Öre |
|
9,832 |
5,914 |
13 |
9,503 |
5,381 |
50 |
6,293 |
3,787 |
75 |
7,581 |
4,548 |
77 |
8,059 |
3,018 |
10 |
7,785 |
3,114 |
— |
31,828 |
16,539 |
2 5 |
10,433 |
5,178 |
30 |
11,669 |
4,684 |
15 |
11,793 |
2,990 |
67 |
20,527 |
6,762 |
05 |
35,390 |
11,167 |
08 |
43,503 |
14,806 |
90 |
30,664 |
8,495 |
55 |
i hvilka värden inberäknats värdena å kronan tillhöriga hus å lägenheterna
n:ris I och III under Hästhagen samt n:ris I och II under Djurängen
.
Med samma skrifvelse har Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillika
öfverlämnat infordrade yttranden såväl från uppskattningsmännen rörande
anledningen till, att förslag till styckning i smärre delar än som skett
icke uppgjorts, som ock från förste landtmätaren Warfvinge i afseende
å lämpligheten att sönderstycka de ifrågavarande områdena i mindre
delar än uppskattningsmännen föreslagit. I förstberörda yttrande anföres,
att, utom det att på Gottland i allmänhet redan funnes mer än tillräcklig
tillgång på små hemmansdelar och backstugor, tillgången på små lägenheter
ytterligare ökats genom den föreslagna tomtindelningen vid Roma
station, hvadan det kunde befaras, att försäljningen af dylika små
lägenheter skulle komma att utsträckas öfver en allt för lång tid; samt
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
att uppskattningsmännen efter samråd med förste landtmätaren kommit
till den öfvertygelsen, att ifrågavarande ägor vore olämpliga att sönderstycka
i små egnahemslägenheter, utan bättre passade att afyttra i
större lotter.
Förste landtmätaren Warfvinge har likaledes, på anförda skäl,
ansett vidare styckning än som föreslagits icke vara att tillråda.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har af de afgifna yttrandena
funnit det tydligen framgå, att de ifrågavarande områdena svårligen
lämpade sig till indelning i smärre jordbrukslägenheter än de af uppskattningsmännen
föreslagna och att i alla händelser en vidsträcktare
sönderdelning skulle komma att medföra förlust för kronan, som sannolikt
ej skulle kunna inom eu lång framtid försälja andra än de lägenheter,
som erhölle det förmånligaste läget, under det att brukningen af
de öfriga jordbrukslägenheterna skulle blifva förenad med afsevärda
svårigheter och medföra föga inkomst för kronan. Därtill komme, att
för det närvarande något behof i orten ej förefunnes för kronan att
träda emellan genom att bereda tillfälle till bildande af smärre jordbruk,
emedan någon svårighet ej funnes för dem, som önskade bilda sådana,
att på rimliga villkor förskaffa sig mindre jordbruk, i det att ägostyckningar
och hemmansklyfningar alltjämt påginge, så att hemmansdelar
i orten numera ofta omfattade eu helt obetydlig areal. Hvad anginge de
saluvärden, som af uppskattningsmännen föreslagits å de särskilda
lägenheterna, har vidare Kungl. Maj:ts befallningshafvande, på sätt i
skrifvelsen den 30 oktober 1902 i fråga om värdena å de då till försäljning
i deras helhet föreslagna områdena erinrats, ansett dem vara för
höga och böra minskas med åtminstone 25 procent.
Slutligen har Kungl. Maj :ts befallningshafvande, som med anledning
häraf, att eu af de indelade tomterna vid Roma station, nämligen
den med n:o 1 betecknade om 16,9 2 ar, vore bebyggd med handlanden
Aug. Stenberg tillhöriga bostadshus, låtit för innehafvaren utfärda sådant
föreläggande, som föreskrifves i 6:te momentet af berörda nådiga skrifvelse
den 25 september 1896, till styrelsen öfverlämnat skriftligt, af behörigborgen
åtföljdt förklarande från bemälde lägenhetsinnehafvare, att han
önskade mot erläggande på en gång af det föreslagna saluvärdet, 265
kronor 63 öre, förvärfva äganderätten till tomten i fråga med tillträdesrätt
den 14 mars 1906.
För egen del har domänstyrelsen i ärendet hemställt, att Kungl.
Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
dels att förenämnda, å den af förste landtmätaren Warfvinge år
1902 upprättade karta med n:ris 1—101 betecknade tomter finge från
21
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
egendomen afsöndras och, med köpare förbehållen rätt till användande
af för gemensamt behof afsedda gator, esplanad och torg, försäljas,
tomten n:o 1 till dess innehafvare mot en köpeskilling af 265 kronor
63 öre att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906 samt i öfrigt på
de i 6:te momentet af nådiga skrifvelsen den 25 september 1896 stadgade
villkor och öfriga tomter i enlighet med föreskrifterna i 8:de och
följande momenten af samma nådiga skrifvelse,
dels ock att — sedan egendomen blifvit genom ägostyckning i
enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt, att dels lägenheterna
Bottängen, Hästliagen och Djurängen, i öfverensstämmelse med
det åt förste landtmätaren JV arfvinge år 1903 uppgjorda och å kartan
öfver egendomen utmärkta förslag, indelades i 14 lotter, med iakttagande
därvid, att de lotter, som af hvarje utaf före nämnda lägenheter
bildades, skulle, utom de dem hvar för sig tilldelade områden, tilläggas,
såsom för dem gemensamma, erforderliga vägar, dels ock återstoden
af egendomen utgöra eu lott — förstnämnda 14 lotter finge försäljas
i enlighet med stadgandena i 8:de och följande momenten af förberörda
nådiga skrifvelse den 25 september 1896.
Uti eu till Kungl. Maj:t ställd, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Gottlands län med underdånigt yttrande den 31 december 1904 till
Kungl. Maj:t öfverlämnad ansökning har Roma sockerfabriks aktiebolag
i underdånighet anhållit, att Kung]. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta
nådig proposition om rätt för bolaget att mot den köpeskilling, som
kunde varda bestämd, förvärfva ett till Roma klosters kungsgård hörande,
å den underdåniga ansökningen bifogade dels öfversiktskarta å ägorna
till Roma kungsgård och dels utdrag af kartan öfver Roma och Store
myrar, vid laga syn åren 1899—1900 upprättad af landtbruksingenjören
John Cour. Wellenius, utmärkt område om 49,5 8 9 hektar.
I den underdåniga ansökningen anföres, att bolaget för sockerfabrikens
förseende med vatten, efter aftal med kungsgårdens nuvarande
arrendator, år 1894 anlagt en vattenledning från en i den kungsgården
tillhörande Roma myr befintlig gammal kanal västerut öfver myren och
intilliggande fastmark till eu samlingsbrunn invid fabriksbyggnaden,
därvid ledningen lagts så djupt, att dess öppning skulle, äfven sedan
då uppgjordt förslag till vattenafledning från den ofvanför Roma myr
belägna Store myr kommit till utförande, komma att ligga under den
blifvande kanalbotten. Enligt ett år 1900 upprättadt nytt förslag till
torrläggning af Roma och Store myrar skulle emellertid omförmälda
22
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 85-
kanal vid den punkt, där vattenledningen till sockerfabriken inmynnade,
erhålla sådant djup, att vattenledningsrörets öfverkant komme 1,2 meter
öfver blifvande botten i kanalen. Då bolaget därjämte blifvit genom
laga dom frånkänd rätten att uppdämma vattnet i kanalen till erforderlig
höjd samt ombyggande och fördjupande af vattenledningen skulle möta
så stora svårigheter och förorsaka så betydliga kostnader, att det syntes
omöjligt på detta sätt lösa frågan om beredande af tryggad vattentillgång
för fabriken, återstode för bolaget ingen annan utväg än att
söka förvärfva nödig mark, så belägen att, efter invallning och inpumpning
af vatten från kanalen, därstädes kunde bildas en reservoar,
från hvilken vattnet kunde i mån af behof inledas till fabriken. Samtidigt
vore af största vikt att bekomma ett område, hvarå det från fabriken
utsläppta orena vatten kunde genom öfversilning renas, innan det återfördes
i kanalen, hvarigenom klagomål öfver skada å fisket skulle förebyggas.
Det enda område, som lämpade sig för nämnda ändamål,
utgjordes af ofvan omförmälda, öster om Korna järnvägsstation belägna
del af Korna klosters kungsgård om 49,5 8 9 hektar. Den del af nämnda
område, som läge söder om den nu befintliga vattenledningen, vore
afsedd att invallas medelst jordvall å kanalens västra sida och bilda
vattenreservoar, hvaremot den norr om vattenledningen belägna delen,
hvilken skulle komma att förses med en lägre jordvall, skulle användas
till filtrering och rening af fabriksvattnet, innan det åter utsläpptes i
kanalen. Den öster om kanalen utlagda jordremsan, hvilken i norra
ändan tilltagits bredare för att bereda tillfälle att, där kanalen krökte,
flytta denna så mycket åt öster, att bolagets cementerade uppsamlingsbrunn
kunde förblifva orubbad, vore behöflig för att utmed vattenreservoaren
vinna tryggad vattenrätt, men skulle därigenom intet hinder
läggas i vägen för att hvarsomhelst genomgräfva jordremsan för beredande
af aflopp för nödiga diken från intilliggande mark. Slutligen
har bolaget framhållit fabriksdriftens välgörande inflytande såväl på
länets jordbruk som ock inom andra områden, hvadan fabrikens tryggade
verksamhet vore för länet af allra största vikt.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har jämväl öfverlämnat infordrade
yttranden från landtbruksingenj ören Wellenius, domänintendenten i länet,
kungsgårdens arrendator samt kronofogden i orten.
Wellenius, hvilken vitsordat bolagets uppgift om vattenledningens
läge i förhållande till blifvande botten i kanalen, har ansett, att det för
fabriksdriften nödiga vatten kunde lämpligen erhållas på det af bolaget
föreslagna sätt; att den invallning, som afsåges, kunde anordnas utan
intrång på annans rätt; att den ifrågasatta flyttningen af kanalen kunde
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
utföras utan men för myrens torrläggning; samt att af den beräknade
kostnaden för myrarnas torrläggning, 417,000 kronor, skulle på nu
ifrågavarande område, hvilket åsätta ett jordvärde af 8,254 kronor 45
öre, belöpa 11,175 kronor, hvilken kostnad syntes böra erläggas af
köparen utaf området.
Domänintendenten bär, med förmälan, att kungsgården ägde god
tillgång på myrmark och väl kunde afstå någon del däraf, anfört, att
bolaget borde kunna medgifvas rätt att förvärfva ifrågavarande område
på ömse sidor om kanalen, dock under villkor, att bolaget ej mindre
medgåfve, att den öster om kanalen befintliga jordremsan finge genomgräfvas
för ledande af vatten till kanalen, än äfven ansvarade för, att
jordremsan icke Unge öfverväxas af buskar och ogräs till skada för
närliggande odlade ägor.
Kungsgårdens arrendator O. Myhrman har meddelat, att bolaget
förbundit sig att, därest den ifrågasatta invallningen redan under innevarande
år verkställdes, hålla arrendatorn och torpare under kungsgården
skadeslösa för förlust under återstående arrendetiden.
Kronofogden har i sitt yttrande lifligt förordat bifall till bolagets
framställning, under betonande af den stora betydelse, sockerfabriken hade
såväl för länets landtbruk som för dess järnvägar.
Slutligen har lvungl. Maj:ts befallningshafvande i sitt underdåniga
utlåtande anfört, att, därest driften vid Korna sockerfabrik skulle, till
följd af bristande tillgång på vatten, behöfva nedläggas, detta skulle
lända till oberäknelig skada för hela länet, till höjande af hvars jordbruk,
järnvägsdrift och öfriga näringar fabriken'' i mycket hög ''grad
direkt eller indirekt bidragit. Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansåge
därför, att det vore af största vikt, att fabriken på föreslaget sätt kunde
beredas tillfälle till erhållande af den för fabriksdriften erforderliga
vattentillgång. Då kronans andel i den på kungsgården belöpande
kostnad för den i behörig ordning beslutade utdikningen af Korna och
Store myrar, hvarmed början torde komma att ske redan under den
närmaste framtiden, skulle genom öfverlåtelse af ifrågavarande område
på bolaget, hvilket därmed naturligen skulle ikläda sig skyldighet att
för området ingå i utdikningsföretaget, minskas med nära en åttondedel,
har Kungl. Maj:ts befallningshafvande funnit än ytterligare skäl tillstyrka
bifall till ansökningen, helst kungsgården ändå hade så mycken
myrmark, att afsaknaden af ifrågavarande område ej kunde vara kännbar.
Beträffande lcöpevillkoren har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
hemställt, att köpeskillingen måtte bestämmas på det sätt och i den
ordning, som i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
för allmänt behof den 14 april 1866 föreskrefves; att bolaget ensamt
borde bestrida alla för köpeskillingens bestämmande och köpets lagfarande
uppkommande kostnader; samt att bolaget måtte, oafsedt huruvida
kronan korame att deltaga i vattenafledningsföretaget, förpliktas
taga del i detsamma för det till bolaget försålda området och att utgöra
kostnaden härför.
Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen den 31 sistlidne
januari häröfver afgifvit underdånigt utlåtande och därvid anfört, att
styrelsen, som inom närmaste tiden komme att afgifva infordradt
underdånigt utlåtande i fråga om kronans deltagande för kungsgården
i omförmälda vattenafledningsföretag, icke hade något att erinra mot
afsöndring från kungsgården och försäljning till Roma sockerfabriks
aktiebolag af det nu ifrågavarande området om 49,5 8 9 hektar med
tillträdesrätt den 14 mars 1906 samt på de af domänintendenten och
Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreslagna villkor.
Emot hvad domänstyrelsen uti nu ifrågavarande hänseenden hemställt
och anfört har jag icke något att erinra; och får^jag alltså i
underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att medgifva,
dels att det område, som å förenämnda, af förste landtmätaren
Warfvinge år 1902 upprättade karta, innefattande förslag till tomtindelning
inom Roma stationsområde, betecknas med n:ris 1 — 101, må
från Roma klosters kungsgård om 5 lö/3-> mantal i Roma socken och
Norra häradet af Gottlands län afsöndras samt, fördeladt r tomter
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med nämnda förslag, försäljas, den
med n:o 1 betecknade tomten till dess innehafvare mot en köpeskilling
af 265 kronor 63 öre, att erläggas vid tillträdet den 14 mars 1906,
och i öfrigt på de i 6:te momentet af nådiga skrifvelsen den 25
september 1896 stadgade villkor samt öfriga tomter i enlighet med
föreskrifterna i 8:de och följande momenten af samma nådiga skrifvelse,
dels att vid samtliga förenämnda tomtupplåtelser köpare ma förbehållas
rätt till användande af för gemensamt behof afsedda, å förberörda
karta utmärkta gator, esplanad och torg,
dels att — sedan Roma klosters kungsgård blifvit genom ägostyckning
i enlighet med lagen om hemmansklyfning, ägostyckning
och jordafsöndring den 27 juni 1896 delad i 15 lotter på sådant sätt,
att lägenheterna Bottängen, Hästhagen och Djurängen, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det af förste landtmätaren Warfvinge år 1903
uppgjorda förslag, indelas i 14 lotter samt återstoden af egendomen
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 85.
utgör eu lott — förstnämnda 14 lotter må försäljas i enlighet med
föreskrifterna i 8:de och följande momenten af förberörda nådiga
skrifvelse den 25 september 1896,
dels att det till kungsgården hörande, i Korna sockerfabriks aktiebolags
ofvanberörda underdåniga ansökning omförmälda och å samma
ansökning bifogade karta och kartutdrag utmärkta område om 49,5 8 9
hektar må från kungsgården afsöndras och till Roma sockerfabriks
aktiebolag försäljas mot köpeskilling, som skall på bolagets bekostnad
bestämmas i den ordning, som i fråga om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är föreskrifven i nådiga förordningen den
14 april 1866, och under villkor i öfrigt:
att området af bolaget må tillträdas den 14 mars 1906,
att den på nyssnämnda sätt bestämda köpeskillingen skall före
tillträdet till landtränteri! i länet inbetalas,
att bolaget bestrider alla med köpets lagfarande förenade kostnader,
att bolaget, oafsedt huruvida kronan kommer att deltaga i vattenafledningsföretag,
afseende utdikning af Roma och Store myrar, skall
taga del i detsamma för det till bolaget försålda området och erlägga
kostnaden härför, samt
att bolaget ej mindre medgifver, att den öster om kanalen från
Roma myr befintliga jordreinsau får genomgräfvas för ledande af
vatten till kanalen, än äfven ansvarar för, att jordremsan icke öfverväxes
af buskar och ogräs till skada för närliggande odlade ägor,
dels ock att de medel, som gendm ifrågavarande försäljningar
komma att inflyta, må, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda
mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, häruti statsrådets öfrige ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla samt förordnade, att i enlighet därmed proposition
till Riksdagen skulle aflåtas, så lydande, som
bilaga . . . till detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Beinh. H. J. Rudbeck.
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 42 Höft.
i