Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 82.
1
N:o 82.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter aflidne
muraren P. Öhmans hustru Maria Amalia öhman, född
Karlström; gifven Kristiania slott den 6 mars 1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva, att kronans rätt till danaarf efter aflidne muraren
Petter Öhmans i Sandboda hustru Maria Amalia Öhman, född Karlström,
må efterskänkas till förmån för hennes styfsöner hemmansbrukaren
Johan Petter Öhman i Kyrkbyn och arbetaren Karl August Öhman i
Hargs by.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Ernst Meyer.
Bih. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 41 Höft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å
Kristiania slott den 6 mars 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve GYLDENSTOLPE,
Statsråden: Ramstedt,
Berger,
Meyer.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde härefter:
Muraren Petter Öhmans i Sandboda hustru Maria Amalia Öhman,
född Karlström, afled den 5 september 1900 utan att efterlämna någon
känd arfvinge.
Petter Öliman afled den 26 februari 1901, efterlämnande såsom
arfvingar två söner i ett tidigare äktenskap, hemmansbrukaren Johan
Petter Öhman i Kyrkbyn, Fasterna socken, och arbetaren Karl August
Öhman i Hargs by, Vätö socken, hvilka efter faderns död omhändertogo
makarne Öhmans kvarlåtenskap, bestående af hus och lösören,
som sedermera försåldes för tillhopa 1,262 kronor 31 öre.
Sedan härefter kammaradvokatfiskalsämbetet, som erhållit kunskap
om att hustru uhman icke efterlämnat kända arfvingar, för kronans räkning
affordrat Johan Petter Öhman och Karl August Öhman kvarlåtenskapen
efter styfmodern, men bröderna Öhman vägrat aflämna de för berörda
kvarlåtenskap influtna medel, instämde advokatfiskalsämbetet bröderna
Öhman till Mellersta Roslags häradsrätt, med yrkande att hustru Öhmans
andel i hennes och hennes aflidne mans bo måtte förklaras skola till
-
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
falla kronan såsom danaarf samt bröderna Oliman förpliktas att till
ämbetet redovisa danaarfsmedlen jämte ränta. Dom i målet afkunnades
den 3 oktober 1904-, däri förklarades, att arfvet efter hustru Oliman
skulle falla Konungen till, hvarjämte häradsrätten, med föreskrift att
vid bodelningen efter makarna Öhman såsom tillgångar skulle upptagas
ofvannämnda 1,262 kronor 31 öre och såsom skulder 399 kronor
22 öre utgörande de kostnader, bröderna Öhman haft för boet och
egendomens försäljning, förpliktade bröderna Öhman att, vid vite af 100
kronor, senast inom eu månad, efter det domen vunnit laga kraft, till
kammaradvokatfiskalsämbetet afgifva redovisning å hvad af behållningen
i boet belöpte å hustru Öhmans giftorättsandel däri äfvensom gälda
ränta efter sex procent å det belopp, som skulle af dem utgifvas, från
den dag, redovisningen skolat afgifvas, tills betalning skedde. Denna
dom har vunnit laga kraft.
Nu hafva i en den 10 november 1904 till finansdepartementet
inkommen skrift Johan Petter Öhman och Karl August Öhman, under
uppgift att de i god tro satt sig i besittning af förevarande danaarf,
i underdånighet anhållit, att kronans rätt därtill måtte till förmån för
sökandena efterskänkas. Vid ansökningen är fogadt intyg af länsmannen
Erik Granlund, att sökandena befinna sig i fattiga omständigheter.
Öfver ifrågavarande ansökning har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Stockholms län afgifvit infordradt underdånigt utlåtande,
därvid Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfverlämnat yttranden från
kronfogden i orten och länsmannen O. Ljungqvist, hvilken senare i
förenämnda rättegång utfört Kungl. Maj:ts och kronans talan. Bemälde
Ljungqvist har vitsordat sökandenas fattigdom, hvarjämte kronofogden
upplyst, att Johan Petter Öhman, som vore gift och hade fyra barn,
arrenderade ett hemman om % mantal, innehållande omkring 22 tunnland
åker, samt visserligen själ!'' ägde å hemmanet varande inventarier
och kreatursbesättning men vore betydligt skuldsatt; att Karl August
Öhman ägde en mindre, till 1,800 kronor taxerad hemmansdel, hvilken
vore intecknad för 1,500 kronor; att jorden till nämnda fastighet vore
utarrenderad mot ett arrende, som utginge in natura med två liter
mjölk om dagen; att Karl August Öhman, som ägde lösegendom endast
till nödtorft, försörjde sig och sin af hustru jämte tre barn bestående
familj med kroppsarbete; att sökandena för kronofogden uppgifvit,
att de ej ägt kännedom om lagens föreskrifter rörande danaarf, då de
satt sig i besittning af kvarlåtenskapen efter sin styfmoder; samt att
de vidare meddelat, att styfmodern, som gift sig med sökandenas
fader på dennes ålderdom, varit barnhusbarn och i äktenskapet ej med
-
4
Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 82.
fört någon förmögenhet, hvadan sökandenas fader också ansett, att han
ensam ägde allt i boet, hvilket framginge af innehållet i ett af honom
till förmån för hustru Ohman och sökandena upprättadt, i afskrift
yttrandet bilagdt testamente; och har kronofogden, med förmälan
att lian ej hade anledning betvifla sanningsenligheten af sökandenas
uppgifter, och då sökandena befunne sig i mindre goda ekonomiska
förhållanden, förklarat sig anse det önskligt, att ansökningen bifölles.
För egen del har Kungl. Maj:ts befallningshafvande, särskildt med hänsyn
därtill att sökandena syntes hafva med stöd af ofvan omförmälda
testamente i god tro omhändertagit ifrågavarande kvarlåtenskap, som
ej uppginge till något betydligare belopp, samt då sökandena vore i
knappa omständigheter och, så vidt Kungl. Maj:ts befallningshafvande
hade sig bekant, något ofördelaktigt icke vore om dem kändt, tillstyrkt
bifall till ansökningen.
Kammaradvokatfiskalsämbetet, hvars yttrande jämväl i ärendet infordrats,
har anfört, att ämbetet, som enligt förberörda dom beräknade
danaarfsmedlen i fråga till 409 kronor 97 öre jämte sex procent ränta
därå från den 10 november 1904, efter erhållen kännedom om förevarande
ansökning låtit anstå med verkställigheten af domen.
Beträffande själfva ansökningen har advokatfiskalsämbetet, på
grund af hvad ortsmyndigheterna omförmält rörande sökandenas goda
tro vid besittningstagande! af egendomen samt med hänsyn till hvad
som upplysts dels om deras lefnadsförhållanden och dels därom att hustru
Ohman icke medfört någon förmögenhet i boet, hemställt, att nådig
proposition måtte i det af sökandena angifna syftet till Riksdagen aflåtas.
Med afseende å hvad i ärendet sålunda förekommit hemställer
jag i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att
medgifva, att kronans rätt till ifrågavarande danaarf må efterskänkas
till förmån för hemulansbrukaren Johan Petter Ohman i Kyrkbyn och
arbetaren Karl August Ohman i Hargs by.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas
af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
Erik Öländer.
STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905.