Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 51.
1
N:o 51.
Kung}. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående eftergift
å arrendeafgifterna för arrendeåret 1904—1905 för två
utarrenderade kr onoeg endomar i Stockholms län; gifven
Stockholms slott den 20 januari 1905.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kung!. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,
att arrendator erna af de i Färentuna socken och Färentuna härad
af Stockholms län belägna kronoegendomarna Skarnholms kronoäng och
kronolägenheten Eldgarn n:is 1 och 2 må å arrendeafgifterna för
arrendeåret 14 mars 1904—14 mars 1905 åtnjuta eftergift, arrendatorn
af Skarnholms kronoäng med ett belopp af 650 kronor och arrendatorn
af Eldgarn n:is 1 och 2 med ett belopp af 360 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
Theodor Odelberg.
Bih. till Riksd. Prot. 1905. 1 Samt. 1 Afl. 31 Käft.
1
o
Kungl. Majds Nåd, Proposition No 51.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, liållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20
januari 1905.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern BOSTRÖM,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyllenstolpe,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Ramstedt,
Berger,
Meyer,
von Friesen och
Virgin.
55:o.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Odelberg anförde
härefter.
Hos Eders Kungl. Maj:t hafva två arrendatorer af inom Färentuna
socken och Färentuna härad af Stockholms län belägna kronoegendomar,
nämligen arrendatorn af Skarnholms kronoäng J. G. Bohlin och arrendatorn
af kronolägenheten Eldgarn n:is 1 och 2 Detlof Wulf, i underdånighet
anhållit att, på grund af skada, som tillfogats egendomarna
genom det under 1904 års vår rådande, ovanligt höga vattenståndet i
Mälaren med däraf följande öfversvämning, erhålla afkortning å arrende
-
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 51. 3
afgifterna för arrendeåret 14 mars 1904—14 mars 1905; därvid
arrendatorn af Skarnholms kronoäng anhållit om sådan afkortning med
650 kronor, utgörande omkring 25 procent af den honom genom öfversvämningen
förorsakade direkta förlust, samt arrendatorn af Eldgarn
med 360 kronor eller 20 procent af arrendeafgiften.
Under framhållande, att den egendomarna genom ifrågavarande
öfversvämning tillfogade skada icke blott träffat 1904 års gröda, utan
att jorden dessutom genom det långvariga högvattenståndet bli hvit så
utsugen, att stora svårigheter mötte att åter försätta den i brukbart
skick, hafva sökandena därjämte till stöd för sina underdåniga ansökningar
åberopat instrument öfver af länsmannen i orten jämte två nämndemän
under maj månad 1904 förrättad besiktning å egendomarna; utvisande
detta instrument, bland annat,
att den areal, som vid synetillfällena stått under vatten, utgjort
å Skarnholms kronoäng 17 tunnland åker, däraf 5 besådda med
höstsäd och de öfriga med vårsäd, samt 58 tunnland vall och ängsmark,
å Eldgarn 10 tunnland åker, däraf 1 tunnland besådt med höstsäd
och 2 med vårsäd, samt 40 tunnland ängsmark,
att all vegetation å den besådda marken varit förstörd, att skadan
å den höstsådda marken uppskattats till 110 kronor och å den vårsådda
marken till 90 kronor för tunnland, att å vallarna skörden ansetts
komma att minskas med omkring 60 pund, beräknade till ett värde af
24 kronor, och å ängsmarken med omkring 30 pund, beräknade till ett
värde af 6 kronor för tunnland, samt att efter sådana beräkningsgrunder
den skada, som tillfogats sökandena, utgjorde för Bohlin 2,662 kronor
och för Wulf 1,020 kronor.
Öfver ansökningarna har domänstyrelsen, efter att hafva inhämtat
yttranden i ärendet från vederbörande kronofogde och domänintendent
samt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet, den 7 november
1904 afgifvit underdånigt utlåtande.
Af de sålunda inkomna handlingarna inhämtas hufvudsakligen
följande.
Kronofogden har anfört, att den af Mälarens ovanligt höga vattenstånd
förorsakade öfversvämningen varit eu säregen naturhändelse, hvilken
sökandena vid arrendets åtagande icke gärna kunnat taga i betraktande
och hvars följder staten såväl i egenskap af jordägare som från
allmänt social synpunkt billigtvis måste anses böra dela, hvarför och
då den begärda nedsättningen i betraktande å ena sidan af arrendebeloppen
och arrendevillkoren i öfrigt och å andra sidan af arealen öfver
-
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51.
svämmad mark icke kunde anses oskälig, kronofogden tillstyrkt nådigt
bifall till ansökningarna.
Domänintendenten har meddelat, att ännu den 8 september 1904,
då han besökt egendomarna, öfversvämningens utsträckning kunnat på
marken tydligen iakttagas. Vidare har domänintendenten anfört, att
den vid förenämnda besiktning verkställda uppskattning af de förluster
å 1904 års skörd, sökandena af öfversvämningen lidit, icke synts domänintendenten
för högt tilltagen; och då, oafsedt dessa förluster, sökandena
komme att äfven för den närmaste framtiden ytterligare få vidkännas
olägenheter och förluster i följd af ökad svårighet att få den vattenskadade
marken åter iståndsatt, har domänintendenten tillstyrkt de begärda
arrendelindringarna samt beträffande Skarnholms kronoäng hemställt,
att, om Eders Kungl. Maj:t icke ansåge så stort arrendeafdrag
böra beviljas, som arrendator]! af denna egendom begärt, arrendeafdraget
måtte få utgå med åtminstone halfva arrendeafgiften eller 442
kronor 50 öre.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande har anfört, att de förluster,
som genom öfversvämningen träffat sökandena, naturligen voro
så mycket mer kännbara, som de närmast föregående årens skördar
icke lämnat något afsevärdt öfverskott, Visserligen hade 1903 års skörd
lör länet i dess helhet kunnat i länsstyrelsens till statistiska centralbyrån
afgifna rapport betecknas såsom något öfver medelmåttan, men
skördeförhållandena 1901 och 1902 hade varit bestämdt ogynnsamma
och följderna däraf vore helt säkert ännu kännbara trots de lindringar,
som med hänsyn till arrendeafgifternas erläggande för båda dessa år af
Eders Kungl. Maj:t medgifvits. Med afseende därå och då vattnets
uppstigande till sådan höjd och det höga vattenståndets fortvara så
lång tid, som här vore i fråga, måste betraktas såsom ett undantagsförhållande,
som näppeligen vid arrendeaftalens uppgörande varit förutsedt
eller kunnat tagas i beräkning, har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förklarat sig icke tveka att tillstyrka arrendeafdrag med de
af sökandena begärda belopp.
Domänstyrelsen har upplyst, att Skarnholms kronoäng genom
styrelsens kontrakt den 8 november 1895 utarrenderats på tjugu år
från den 14 mars 1897 mot årligt arrende af 885 kronor, att nuvarande
arrendatorn, förenämnde Bohlin, genom styrelsens beslut den 20 maj
1898 fått öfvertaga arrenderätten på förut bestämda villkor, att kronolägenheten
Eldgarn genom styrelsens kontrakt den 18 juni 1887 utarrenderats
på tjugu års tid från den 14 mars 1888 mot årligt arrende
af 1,800 kronor samt att arrenderätten till sistnämnda egendom jämlikt
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 51. 5
styrelsens beslut den 22 november 1901 öfvertagits af egendomens nuvarande
arrendator, ofvanbemälde Wulf.
I anslutning till hvad de lokala myndigheterna yttrat och då
sökandena, Indika under den jämförelsevis korta tid de innehaft sina
nuvarande arrenden drabbats af missväxt och år 1904 af en förstörande
öfversvämning, blifvit bragte i svår ställning, har domänstyrelsen, som
med afseende därå, att den lindring sökandena begärt endast motsvarade
en ringa del af de förluster, de enligt förenämnda besiktningsintyg
fått vidkännas, icke ansett sig böra föreslå nedsättning i de begärda
beloppen, hemställt, att eftergift å innevarande års arrenden
måtte beredas sökandena med de af dem begärda beloppen.
På grund af hvad i detta ärende sålunda förekommit, hemställer
jag i underdånighet, att Eders Kung!. Magt måtte i nådig proposition
föreslå Riksdagen att medgifva,
att arrendatorerna af de i Färentuna socken och Färentuna härad
af Stockholms län belägna kronoegendomarna Skarnholms kronoäng
och kronolägenheten Eldgarn n:is 1 och 2 må å arrendeafgifterna för
arrendeåret 14 mars 1904—14 mars 1905 åtnjuta eftergift, arrendatorn
af Skarnholms kronoäng med ett belopp af 650 kronor och arrendatorn
af Eldgarn iris 1 och 2 med ett belopp af 360 kronor.
Till hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets öfrige ledamöter
förenade sig, behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll utvisar, skulle
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
G. Zethelius.