Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
1
N:o 122.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
ändrad lydelse af § 60 regeringsformen; gifven Stockholms
slott den 13 april 1905.
Under åberopande af bifogade i statsrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj:t härmed till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning
framlägga följande
Förslag
till
ändrad lydelse af § 60 regeringsformen.
§ 60.
Till bevillningar räknas tull- och accismedlen, postmedlen, chartsesigillatmafgiften,
husbehofsbrännerimedlen samt hvad hvarje Riksdag
dessutom särskildt såsom bevillning sig åtager.
Har Konungen beslutit, att för Riksdagen framställa förslag om
åsättande eller höjande af tull å kaffe, socker, tobak, vin eller spritvaror
eller af tillverkningsskatt å brännvin eller socker, äge Konungen,
utan afvaktan å Riksdagens beslut, tillika förordna, att den sålunda
föreslagna afgiftsberäkningen skall omedelbart tillämpas. Sådan föreskrift
må dock ej meddelas å annan tid, än då Riksdagen är samlad
eller högst tre veckor före Riksdags början.
I öfrigt må ej några allmänna afgifter, af hvad namn och
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Åfd, 75 Häft. 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
beskaffenhet som helst, utan Riksdagens samtycke kunna förhöjas,
tullen å inkommande och utgående spannmål allena undantagen. Ej
heller må Konungen statens inkomster förpakta eller, till vinning för
Sig och kronan eller enskilda personer och korporationer, några monopolier
fastställa.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Ossicm Berger.
1
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
3
Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsår enden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott torsdagen den 13 april 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Ramstedt,
Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,
Statsråden: Odelberg,
Husberg,
Palander,
Westring,
Berger,
Meyer,
von Friesen,
Virgin.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
anförde chefen för justitiedepartementet, statsrådet Berger följande:
»Ej sällan har det inträffat att, sedan Kungl. Maj:t för Riksdagen
framlagt förslag, afseende att belägga en vara med tull- eller tillverkningsafgift
eller att höja en förut stadgad dylik afgift, införseln eller
tillverkningen af den afsedda varan äfvensom uttagningarna från nederlag
af därå befintligt gods af ifrågavarande slag väsentligen stegrats
under tiden mellan förslagets framläggande och den dag, då Riksdagens
beslut i ämnet trädt i tillämpning. Syftet med afgiftens åsättande eller
höjande har i följd däraf ofta mer eller mindre förfelats. Det har
därför af chefen för finansdepartementet ansetts kunna ifrågasättas,
huruvida icke sådan ändring af gällande lag borde vidtagas, att Kungl.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:ö 122-
Maj:t erliölle rätt att, sedan beslut om framläggande för Riksdagen af
förslag till åsättande eller höjande af tull- eller tillverkningsafgift af
Kungl. Maj:t fattats, tillika förordna, att hvad i enlighet därmed blefve
föreslaget skulle, utan afvaktan å Riksdagens beslut i ämnet, omedelbart
vinna tillämpning. För närmare utredning af denna fråga har chefen
för finansdepartementet från kommerskollegium och generaltullstyrelsen
infordrat utlåtanden rörande lämpligheten af en sådan lagändring.
Af de yttranden, som till kommerskollegium inkommit från åtskilliga
af föreliggande fråga intresserade korporationer och sammanslutningar
på näringslifvets område, framgår, att meningarna i landet
om den ifrågasätta åtgärdens lämplighet äro delade. Mot en lagändring
i den antydda riktningen har anförts att, enär inom såväl handeln som
industrien varuförsäljningen i stor omfattning är grundad på långt i förväg
till fastställda priser ingångna leveransaftal, den stegrade import
eller tillverkning, som ägt rum närmast före eu tullförhöjning, icke
skett uteslutande af begär efter vinst utan ofta till väsentlig del för
att därigenom förekomma en ruinerande förlust. Skulle nu tull- eller
tillverkningsafgiften kunna höjas utan att affärsmännen erhölle något
rådrum att inrätta sig efter de nya förhållandena, kunde följderna
häraf för dem blifva mycket allvarsamma. De betänkligheter, som
anförts mot den ifrågasatta lagändringen, hafva äfven till stor del
grundats på uppfattningen därom, att nederlagsinstitutionen icke skulle
under den angifna nya ordningen kunna bereda de svenska köpmännen den
lättnad, som med nämnda institution afsetts. Enär några större försäljningar
svårligen kunde komma till stånd till priser, reglerade dels efter gällande
tullsatser och dels efter eventuella tullförhöjningar, skulle nämligen
den förtänksamme köpmannen under den tid på året, då en plötslig tullförhöjning
kunde ifrågakomma, knappast våga använda nederlagsinstitutionen
eller göra några försäljningar på grundvalen af förråd* som han
upplagt å nederlaget; Men utom den osäkerhet i affärsförhållandena,
som skulle blifva en följd af den föreslagna åtgärden, kormne den att
medföra en stor olägenhet jämväl därutinnnan, att det då blefve mindre
angeläget för Riksdagen att påskynda afgörandet af en föreslagen afgiftsförhöjning,
hvadan frågan därom skulle kunna hållas sväfvande under
en längre tid. Ytterligare en olägenhet förefunnes i de tvära prisrubbningar,
som skulle uppstå i det fall. att Riksdagen ej bifölle Kungl.
Maj:ts förslag om tull förhöj ning. Och slutligen kunde* under förutsättning
att i sistnämnda fall restitution af för högt uttagen afgift
skulle medgifvas, en svårighet af rent praktisk art uppställa sig. Om
nämligen Kungl. Maj:t föreslagit en afgift att utgå efter viss beräknings
-
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
grund, men Riksdag-en därefter antoge en afgift, beräknad efter en
helt annan grund, så blefve det säkerligen ej möjligt att genomföra
en fullt rättvis restitution.
Å andfa sidan hat med styrka framhållits — utom angelägenheten
häraf, att alla de inkomster i form af tull eller tillverkningsskatt,
hvilka af Riksdagen anslagits, måtte komma statsverket till godo —-att den nuvarande ordningen medfört svåra olägenheter för den lugna
oeh jämna omsättningen i handel och industri. Till följd af de spekulationer,
som förekommit närmast före eu förhöjning af tull- eller tillverkningsafgiften
för viss vara, hade, enligt hvad erfarenheten visat, i
landet hopats sådana mängder af den ifrågavarande varan, att prissättningen
därå i betänklig grad rubbats och oförskyllda förluster drabbat
många affärsmän. Dessa spekulationer hade icke hållit sig inom landet
allena, utan grannländernas köpmän hade vid ifrågasatta tullförhöjningar
till stor skada för de svenska köpmännen öfverfyllt den svenska marknaden
med den afsedda varan. Och uppenbart vore, att de prisrubbningar,
som genom sådana spekulationer uppkomma, skulle blifva rent
af ödesdigra, i händelse ett af Kungl. Maj:t framlagdt förslag om tullförhöjning
ej blefve af Riksdagen antaget.
Att en lagändring i den antydda riktningen är för statsverket af
stor betydelse framgår af beräkningar, som chefen för finansdepartementet
låtit verkställa.
Den förhöjning i tullen å spritvaror och viner, som på Kung].
Maj:ts förslag år 1903 af Riksdagen beslöts, trädde i tillämpning den
30 januari. Under tiden från och med den 16 till och med den 29
januari hvart och ett af åren 1901, 1902 och 1903 förtullades i riket
följande kvantiteter af nedanstående varor: |
|||
• . iM ; !< , år 1901................................... » 1902................................... » 1903 ................................ |
Brännvin och |
-y{ • Likör |
Vin |
på fat |
på but. j |
||
liter |
liter |
kilogram |
liter |
80,961 156,365 1,825,146 |
1,386 2,543 34,656 |
90,123 124,386 1,504,569 |
10,960 22,053 185,017 |
6
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Skillnaden mellan förtullade kvantiteter under angifna tid i januari
utgör således:
• it-, -ih.i''-4- /i- *i. it.
Brännvin och |
Likör |
Vin |
|||
. |
sprit |
på fat ! |
på but. |
||
liter |
liter |
kilogram |
liter |
||
1903: 1903: |
1901 .......................... 1902 .......................... |
1,744,185 1,668,781 |
33,270 32,113 |
1,414,446 1 |
174,057 162,964 |
En beräkning af tullafgiften å förestående skillnadssummor visar
följande belopp:
1903: 1901
1903:* 1902
Tullafgift |
Tullskillnad |
|
enligt de före den 30/t |
enligt de efter den 30/i 1903 gällande tullsatser ■ |
|
kronor |
kronor |
kronor |
2,327,160 2,235,038 |
3,070,536 2,948,551 |
743,376 713,513 |
Statens förlust i följd af de osedvanligt störa förtullningar å spritvaror
och viner, som ägde rum omedelbart innan den år 1903 vidtagna
förhöjning i tullen å dessa varor trädde i tillämpning, kan således i
rundt tal uppskattas till 700,000 kronor.
I sammanhang med nämnda tullförhöjning blef jämväl tillverkningsskatten
å brännvin ökad. De kvantiteter brännvin, för hvilka tillverkningsskatt
erlades under januari och februari månader nedanstående
år, utgjorde i liter:
• K?;..,.., |
1901 |
1902 |
1903 |
1904 |
Från 1—15 januari........ |
1,094,950 |
690,747,4 |
910,289,9 |
631,798,2! |
„ lÖjanuari— 1 febru-ari .......................... |
1,114,082,8 |
910,397,8 |
23,094,833,8 |
1 692,163,9 |
Under februari.................. |
1,891,005,4 |
3,099,824,6 |
892,375,1 |
988,161,2 |
(
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
Häraf synes kunna antagas, att det parti brännvin utöfver den
vanliga myckenheten, för hvilket under tiden närmast före skatteförhöjningen
erlades skatt, uppgick till omkring 22,000,000 liter. Då omför -mälda skatteförhöjning utgjorde 15 öre för hvarje liter, kan således
statens förlust i följd däraf att för nämnda parti erlagts den lägre tillverkningsskatt,
som före den 30 januari 1903 var gällande, antagas
hafva uppgått till 3,300,000 kronor.
Vikten af en anordning, hvarigenom dylika förluster skulle kunna
förekommäs, torde genom de anförda siffrorna få anses ådagalagd.
Uppenbart är emellertid, att eu från statsverkets synpunkt nyttig lagändring
på ifrågavarande område ej bör vidtagas, om därigenom handelns
och industriens trefnad och förkofran skulle äfventyras. Kommerskollegium,
som, icke minst i handelns och de industriella näringarnas egna
intressen, ansett den ifrågasatta lagändringen önskvärd och lämplig, har
också vid sitt tillstyrkande fäst det förbehåll, att med ändringen förbindas
vissa inskränkande bestämmelser i syfte att i möjligaste mån
förtaga verkan af de olägenheter, som i vissa fall skulle kunna härflyta
af åtgärden.
I sådant hänseende har det för kollegium framstått såsom synnerligen
angeläget, att den tid, under hvilken den provisoriska tillämpningen
skulle fortgå, måtte blifva så kort, som omständigheterna kunde
medgifva, och vidare har kollegium ansett, att den åsyftade anordningen
bör bestämmas att afse endast ett fåtal konsumtionsartiklar, så kallade
kassaartiklar.
Om de sålunda föreslagna inskränkningarna iakttagas vid genomförande
af den tilltänkta lagstiftningen, skola helt visst, under förutsättning
tillika att Kungl. Maj:ts propositioner i åsyftade ämnen varda
af Riksdagen med all möjlig skyndsamhet behandlade och afgjorda, de
mot lagändringen uttalade betänkligheterna hafva förlorat sin egentliga
betydelse. Därigenom att den ifrågasatta rättigheten bindes vid några
få artiklar, blir det för köpmännen lättare att genom privaträttsliga
aftal trygga sig mot eventuella förluster till följd af en hastigt tillkommen
afgiftsför höjning.; en utväg, som, enligt hvad uppgifvits,
redan hittills ganska ofta anlitats. Vid sådant förhållande lärer
invändningen därom, att svårighet'' skulle uppstå att begagna nederlagsinstitutionen,
ej kunna tillmätas någon större vikt. Och ett medgifvande
att, såsom från några håll påyrkats, de varor, som vid provisorisk
tillämpning af. en utaf Kungl. Maj:t föreslagen ny eller höjd
afgift äro befintliga å nederlag, skulle inom viss kort tid få förtullas
efter förut gällande tullsats, synes så mycket mindre kunna lagfästas,
8 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 122.
som därigenom verkningarna af den afsedda åtgärden skulle helt och
hållet upphäfvas. Erinringen rörande de tvära prisrubbningar, som
skulle följa i de fall, att Riksdagen ej antoge Kungl. Maj:ts förslag, är
helt säkert af ringa praktisk betydelse; åtminstone har det hittills
ytterst sällan inträffat, att sådana Kungl. Maj:ts propositioner, hvarom
här är fråga, af Riksdagen afslagits.
Rättigheten för Konungen att förordna om omedelbar tillämpning
af föreslagen ny eller höjd tull- eller tillverkningsafgift bör naturligen
närmast afse den tid, under hvilken Riksdagen är samlad. Då emellertid,
såsom kommerskollegium erinrat, de spekulationer, hvilka man vill
förebygga, kunna förekomma äfven innan Riksdagen sammanträder, i
synnerhet efter det beräkningen öfver statsverkets ställning och behof
kommit till allmänhetens kännedom, torde försiktigheten bjuda att åt
Kung]. Maj: t inrymma omförmäld a rättighet äfven under någon kort
tid före riksdags början, och detta, såsom kommerskollegium anmärkt,
jämväl för den händelse, att urtima riksdag skulle få till behandling
sig förelagdt frågor om nya eller ökade skatter.
Beträffande de särkilda varuslag, hvilka den ifrågasatta lagändringen
bör afse, samt de villkor i öfrigt, som tilläfventyrs böra
därvid uppställas, torde det ankomma på chefen för finansdepartementet
att därom afgifva underdånigt yttrande.»
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer yttrade härefter:
»I öfverensstämmelse med de åsikter, som uttalats af chefen för
justitiedepartementet, anser jag, att rättigheten för Konungen att provisoriskt
åsätta eller höja tull- eller tillverkningsafgift bör afse allenast
några få kassaartiklar. De varor, i afseende hvarå det kan blifva fråga
att omedelbart tillämpa föreslagen ny eller höjd tullafgift, torde böra
inskränkas till kaffe, socker, tobak, vin och spritvaror. Och möjligheten
att omedelbart kunna tillämpa föreslagen ny eller höjd tillverkningsafgift
torde för närvarande hora tagas i anspråk endast i fråga
om brännvin och socker.
Såväl kommerskollegium som ock generaltullstyrelsen, hvilken
senare jämväl förordat ifrågavarande lagstiftning, hafva vid sitt tillstyrkande
utgått från den förutsättning att, därest Kungl. Maj:ts förslag
om ny eller höjd afgift icke blefve af Riksdagen godkändt eller
Riksdagen fastställde en lindrigare afgift, än som af Kungl. Maj:t föreslagits,
rätt till restitution af det för högt uttagna afgiftsbeloppet skulle
medgifvas. Den uppfattning, som sålunda kommit till uttryck, har,
såvidt de afgifna yttrandena utvisa, grundats dels på billighetsskäl och
dels på det antagande, att den, som erlagff ny eller höjd afgift, i åt
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 122.
skilliga fall icke kan blifva i tillfälle att med motsvarande prisstegring
afyttra de varor, för livilka han måst gälda den högre afgiften.
Hvad sist nämnda fråga angår, torde man kunna antaga, att importörerna
under den tid, som förflyter innan Riksdagen fattat beslut rörande
en af Kungl. Maj:t föreslagen ny eller höjd afgift, skola i full utsträckning
begagna sig af nederlagsinstitutionen och således ej till förtullning
uttaga andra partier af ifrågavarande varuslag, än som oundgängligen
erfordras. I öfrigt, äfven om varupriset efter en föreslagen förhöjning
af afgiften icke alltid stegras med förhöjningens hela belopp, torde
i allmänhet afgiftshöjningen omedelbart åtföljas af en prisstegring, som
åtminstone icke mycket understiger afgiftens ökning. Och i allt fall
kan det med visshet förutses, att affärsmännen skola genom privaträttsliga
aftal skydda sig mot förlust till följd af plötslig af giftsförhöjning.
Möjligheten att medelst begagnande af nederlagsinstitutionen undgå
förlust i följd af provisorisk tillämpning af föreslagen ny eller höjd afgift
förutsätter att de varor, hvarom här är fråga, kunna uppläggas å
nederlag. Rättighet härtill är ock i nuvarande tullagstiftning medgifven
utom beträffande brännvin och sprit af säd, potatis eller andra jordfrukter.
Införseln af dessa artiklar är emellertid icke af någon större betydenhet,
hvadan, äfven om den åsyftade grundlagsändringen genomföres, det
knappast kan anses nödigt att i fråga om dem medgifva nederlagsrätt.
Skulle likväl ett sådant medgifvande finnas böra lämnas, synes något
hinder ej möta att borttaga det nu gällande förbudet mot uppläggande
på nederlag af ifrågavarande artiklar.
Kan det således ej med fog sägas, att några större olägenheter skola
uppkomma, därest rätt till restitution ej medgifves, så är det å andra
sidan ej svårt att uppvisa, att ett motsatt system skulle innebära en
ganska afsevärd oegentlighet. I sakens natur ligger nämligen, såsom
ock af handelns egna representanter vitsordats, att en af Kungl. Maj:t
föreskrifven afgiftsförhöjning i regel ytterst drabbar konsumenterna.
Men då dessa icke kunna tänkas annat än i undantagsfall komma i
åtnjutande af hvad som, därest Kungl. Maj:ts förslag ej vunne Riksdagens
godkännande, skulle återbäras, blefve restitutionens verkan i
allmänhet ingen annan än den, att importörer eller detaljhandlare äfvensom
tillverkare erhölle en obehörig vinst. Hvarken billighet eller rättvisa
synes tala för en dylik anordning, och då i öfrigt ej i någon mån
visats, att anordningen skulle vara behöflig eller nyttig, anser jag att,
i öfverensstämmelse med hvad nu gäller i fråga om Konungens beBih.
till Riksd. Prot. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 75 Höft. 2
10
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o'' 122.
fogenhet att höja tullen å inkommande spannmål, rätt till restitution
för nu afsedda fall ej bör ifrågakomma)).
Chefen för justitiedepartementet uppläste härefter ett i enlighet
med de nu afgifna yttrandena affattadt förslag till ändrad lydelse af
§ 60 regeringsformen samt hemställde, att detta förslag måtte föreläggas
Riksdagen till pröfning i grundlagsenlig ordning.
Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden sålunda
hemställt;
och behagade Hans Kungi. Höghet KronprinsenRegenten,
med bifall till denna hemställan, förordna,
att till Riksdagens pröfning i grundlagsenlig ordning
skulle aflåtas nådig proposition af den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet
Carl Landquist.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1905.