Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 107.
1
N:o 107.
Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag
till lag om ändrad lydelse af §§ 2 och 8 i lagen angående
köttbesiktning och slakthus den 22 december 1897,
gifven Kristiania slott den 10 mars 1905.
Under åberopande af livad bilagda utdrag af protokollet öfver
civilärenden för denna dag innehåller, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse
af §§ 2 och 8 i lagen angående köttbesiktning och slakthus den 22
december 1897.
De till ärendet hörande handlingar skola Rikdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF,
Hjälmar Westring.
Bill. till Biksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 62 Höft. (N:o 107.)
2
Krngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 107.
Förslag
til]
Lag
om ändrad lydelse af §§ 2 och 8 i lagen angående köttbesiktning
och slakthus den 22 december 1897.
Härigenom förordnas, att §§ 2 och 8 i lagen angående köttbesiktning
och slakthus den 22 december 1897, skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 2-
Mom. 1. Slakttvång, innefattande förbud att slakta djur af de
slag, som äro nämnda i § 1, annorledes än i särskildt för ändamålet
inrättadt och till allmänt begagnande upplåtet offentligt slakthus, kan
stadgas för stad eller visst område däraf. Slakthuset kan vara beläget
inom eller utom den stad eller det område däraf, som slakttvånget omfattar.
Det ankommer på Konungens befallningshafvande att i den
ordning och under de villkor, som i § 1 omförmälas, stadga, att slakttvång
skall vara gällande, sedan offentligt slakthus enligt af Konungens
befallningshafvande, efter sakkunniges hörande, gillad plan blifvit uppfördt
och efter af Konungens befallningshafvande föranstaltad afsyning
godkändt; börande, därest köttbesiktningstvång för staden eller det område
däraf, inom hvilket slakttvång är afsedt att införas, icke redan är gällande,
köttbesiktningstvång i sammanhang med slakttvång införas. Innefattar
beslutet inrättande af slakthus utom stadens område, varde beslutet
i denna del underställdt Konungens pröfning; och äge Konungen, vid
meddelande af tillstånd till slakthusets förläggande utom stadens område,
där så erfordras, gifva särskilda föreskrifter angående hvilka myndigheter
skola utöfva den befattning i afseende å slakthuset, hvarom i denna lag
sägs. Förbud, hvarom ofvan förmärs, utgör ej hinder för att djur af
3
Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 107.
de slag, som här afses, nedslaktas utom det offentliga slakthuset, om
nedslaktandet föranledes af hastigt inträffad sjukdom eller olyckshändelse;
skolande dock i sådant fall köttet, om det är afsedt att användas
till människoföda, genast efter djurets nedslaktning ostyckadt jämte alla
därtill hörande inälfvor utom tarmar föras till det offentliga slakthuset
för att där besiktigas. Utan hinder af sådant förbud må äfven nedslaktning
af kreatur, livilkas kött är afsedt hufvudsakligen för utförsel ur riket,
verkställas inom sådan för ändamålet särskildt anordnad och under
offentlig kontroll ställd inrättning, hvarom nedan i § 3 sägs.
Mom. 2. Beträffande ändring uti eller upphäfvande af stadgande
om slakttvång gälle i tillämpliga delar hvad angående köttbesiktningstvång
är i § 1 bestämdt.
§ 8.
Mom. 1. För köttbesiktning, anställd på grund af § 1, så ock för
begagnande af offentligt slakthus, hvarom i § 2 sägs, äger staden uppbära
afgifter enligt taxa, som, sedan Konungens befallningshafvande,
efter hörande af hälsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet, hvarunder
slakthusets förvaltning är ställd, därtill uppgjort förslag, af Konungen
fastställes för minst ett år i sänder. I denna taxa må afgifterna
ej sättas högre, än som kan anses erforderligt till betäckande af stadens
kostnader för köttets besiktning och stämpling samt, där fråga är om
begagnande af offentligt slakthus, som nyss är nämndt, till betäckande
jämväl af kostnaden för slakthusets förvaltning och underhåll jämte
skälig ränta å anläggningskapitalet.
Mom. 2. Där särskild marknadsplats för kreaturshandeln blifvit
anordnad i sammanhang med offentligt slakthus, hvarom i § 2 sägs, må
i enahanda ordning och efter liknande grunder som i fråga om slakthusets
begagnande bestämmas afgifter till staden för nyttjande af
marknadsplatsen och vid densamma uppförda stallar äfvensom för kreaturens
utfodring, skötsel och vågning.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 107.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Kristiania slott den 10 mars 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve GyldEnstolpe,
Statsråden: Westring,
Rämstedt och
Virgin.
Departementschefen statsrådet Westring- anförde: .
Med underdånig skrifvelse den 9 februari 1905 har öfverståthållarämbetet
till Kungl. Maj:t öfverlämnat och till nådigt bifall förordat en
af Stockholms stadsfullmäktige gjord underdånig framställning om visst
tillägg till lagen angående köttbesiktning och slakthus den 22 december
1897. •
Stadsfullmäktige hafva därvid anfört följande. De undersökningar,
som i ärendet angående inrättandet för Stockholm af offentligt
slakthus med kreatursmarknadsplats ägt rum rörande lämplig plats
för .en dylik anläggning, hade tydligt ådagalagt, att mycket stora
svårigheter vore förbundna med anvisande inom hufvudstadens område
af tjänlig mark, som skulle kunna komma till användning för ifråga
-
5
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 107.
varande ändamål. Då Stockholms stadsfullmäktige sålunda funnit sig
hafva att räkna med möjligheten att vid ärendets afgörande stå inför
nödvändigheten att till plats för stadens slakt 1 in sanläggning välja något
inom annan kommun beläget område, hade fullmäktige ansett sig böra
taga i öfvervägande, huruvida enligt nuvarande lagstiftning eu å sådan
plats inrättad slakthusanläggning ock skulle kunna uppfylla sådana därmed
åsyftade ändamål som att möjliggöra införande i liufvudstaden af
slakttvång och obligatorisk köttbesiktning samt i öfrigf motsvara de
uppgifter, som förelåge för en dylik anläggning inom stadens område.
En granskning af nämnda lag angående köttbesiktning och slakthus
hade synts stadsfullmäktige gifva vid handen, att lagstiftaren icke
egnat särskild uppmärksamhet åt det förhållande, att ett stadssamhälle
af eu eller annan anledning skulle vilja förlägga sin slakthusanstalt
utanför gränserna för stadens område, och följden häraf hade blifvit
att, om än en dylik förläggning ej uttryckligen förbjudits i lagen, dess
föreskrifter näppeligen läte sig tillämpas i fråga om annan för en stads
räkning inrättad slakthusanstalt än en sådan, aom fått sitt läge inom
stadens område. Stadsfullmäktige ville i detta afseende endast erinra,
hurusom enligt 2 § slakttvång definierades såsom förbud att inom visst
område slakta djur af angifva slag annorstädes än i det offentliga slakthuset,
äfvensom att den marknadsplats för kreaturshandeln, som enligt
8 § 2 mom. finge anordnas i sammanhang med slakthuset, förutsattes
blifva inrättad »jämlikt ordningsstadgan för rikets städer eller därpå
grundad bestämmelse». Hvad Stockholm anginge, tillkomme dessutom
den till ytterligare inveckling af förhållandena ledande omständigheten, att
utanför stadens gränser vidtoge tjänstområdet för en annan Kung!. Maj ds
befallningshafvande än den, som hade stadens styrelse sig uppdragen.
Därest till plats för hufvudstadens slakthusanstalt skulle kunna väljas
mark, hvilken nu befunnes utom stadens område, hade det sålunda förefallit
stadsfullmäktige oundgängligen nödigt att, med fyllande af den
lucka, som, efter hvad förut framhållits, syntes förefinnas uti lagen
angående köttbesiktning och slakthus, denna lag så ändrades, att hinder
där ej mötte för anläggning utom staden af dess slakthus. Detta ändamål
skulle enligt stadsfullmäktiges uppfattning lämpligen kunde vinnas
genom ett tillägg till sagda lag af innehåll, att Konungen ägde förordna,
att lagen skulle lända till efterrättelse, jämväl där eu stads slakthus
inrättats utom dess eget område. Om ett dylikt tillägg till förevarande
lag gåfves, fullständigadt af det stadgande, att de närmare föreskrifter,
som i särskilda sådana fall kunde af omständigheterna betingas, meddelades
af Konungen, hade stadsfullmäktige föreställt sig, att Kung], Maj:t,
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 107.
under den af fullmäktige förutsatta händelsen af val af ett utom staden
beläget slakthusområde, skulle finna godt ej blott att för Stockholm
meddela förordnande af nyssangifna innehåll, utan äfven att i fråga om
hufvudstaden åt öfverståthållarämbetet uppdraga de åligganden, som
enligt förevarande lag tillkomme Kungl. Maj:ts befallningshafvande, liksom
att, på sätt genom Kungl. Maj:ts förordning den 5 oktober 1804
stadgats i fråga om krigsskolans å Karlberg område, föreskrifva, det
polisförseelser, begångna inom slakthusområdet, skulle beifras inför öfverståthållarämbetet
för polisärenden. På grund af det sålunda anförda
anhölle Stockholms stadsfullmäktige, att Kungl. Maj:t måtte aflåta nådig
proposition till 1905 års Riksdag om ett tillägg till lagen angående
köttbesiktning och slakthus den 22 december 1897 i det syfte, att
Konungen skulle äga förordna, att nämnda lag skulle lända till efterrättelse,
jämväl där slakthus, som i lagens 2 § omförmäldes,af stad inrättats
utom dess eget område, och att Konungen då jämväl skulle äga att
lämna de närmare föreskrifter, som för ändamålet pröfvades erforderliga.
Medicinalstyrelsen har, till följd af nådig remiss, häröfver afgifvit
underdånigt utlåtande af den 20 februari 1905 och därvid anfört, att
under den långa tid af omkring 30 år, hvarunder frågan om anläggande
af ett offentligt slakthus för hufvudstaden stått på dagordningen, det
visat sig mycket svårt att finna eu i alla afseenden tjänlig plats för
anstalten, och syntes denna omständighet uti icke oväsentlig män vara
anledningen till att en från allmänna hälsovårdens synpunkt så viktig
institution som ett slakthus ännu icke kommit till stånd i Stockholm,
ehuru de kommunala myndigheterna därstädes tvifvelsutan till fullo insaga
och uppskattade betydelsen häraf samt vore beredda att ikläda
kommunen de betydande kostnader, som vore förbundna med anläggningen
af ett tidsenligt slakthus. Bland de olika platser, som under
årens lopp på allvar föreslagits för ett offentligt slakthus för Stockholm,
både åtminstone en legat inom annan kommuns område; och ehuru
anmärkningar i flera afseenden gjorts mot denna plats, syntes dock icke
mot densamma kunna anföras, att dess afstånd från hufvudstaden utgjorde
hinder för dess användning. Det syntes således medicinalstyrelsen
uppenbart både att de lättnader, som kunde beredas hufvudstaden
vid anskaffandet af tjänlig plats för ett offentligt slakthus, vore af behofvet
påkallade och att de lokala förhållandena i Stockholm vore sådana,
att det kunde komma att visa sig fullt befogadt att anlägga stadens
slakthus utanför dess eget territorium. Liknande lokala förhållanden
syntes äfven vara till finnandes uti några landsortsstäder, särskilt
sådana, som ägde blott obetydliga markområden utanför de till bygg
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 107.
nadstomter indelade kvarteren. Å andra sidan kunde olägenheter helt
visst tänkas uppkomma, om ett slakthus förlädes allt för långt bort från
den stads gränser, hvars invånare och industriidkare det skulle betjäna.
Fördenskull syntes det också välbetänkt, att, såsom stadsfullmäktige i
Stockholm föreslagit, hvarje framställning om anläggning af ett offentligt
slakthus utanför en stads område blefve föremål för Kungl. Maj ds särskilda
pröfning. På grund af hvad medicinalstyrelsen sålunda anfört
hade styrelsen lika med öfverståthållarämbetet, i underdånighet tillstyrkt
nådigt bifall till Stockholms stadsfullmäktiges förevarande underdåniga
framställning.
Bestämmelserna i lagen angående köttbesiktning och slakthus synas
icke hafva afsett slakthusets förläggande utom den stad eller det område
däraf, som slakttvånget skulle komma att omfatta. Särskilt synes affattningen
af 2 § 1 inom. och 8 § 2 mom. gifva vid handen, att lagstiftaren
icke tänkt sig annat än att stadens slakthus också skulle vara beläget
inom stadens område. A andra sidan innehåller hvarken lagen eller
motiven till densamma uttryckligt förbud mot eu sådan anordning. Vid
nu angifna förhållanden och då, såsom Stockholms stadsfullmäktige påpekat,
de lokala förhållandena i åtskilliga städer kunna påfordra slakthusets
förläggande utom området för slakttvånget, synes uttryckligt
medgifvande härtill höra intagas i lagen; och torde fördenskull en
ändring af 2 § 1 mom. vara behöflig.
Då emellertid slakthusets förläggande utom staden kan tänkas under
vissa förhållanden medföra olägenheter samt särskilda föreskrifter kunna
vid eu sådan anordning blifva erforderliga, torde därtill böra sökas
Kungl. Maj:ts tillstånd. Däremot synes sådant tillstånd icke erfordras,
då, vid det fall att slakttvånget endast afser visst område af en stad,
fråga är om slakthusets förläggande visserligen utom detta område men
inom staden.
På sätt stadsfullmäktige erinrat torde det, därest slakthus skall förläggas
inom område, som lyder under annan befallningshafvande än
staden, hvithet skulle blifva fallet om slakthus för Stockholm lägges
utom stadens område, vara nödvändigt att bestämmelse meddelas att
det är den befallningshafvande, under hvilken staden lyder, som har att
fullgöra hvad enligt förevarande lag tillkommer befallningshafvande.
Motsvarande bestämmelser torde erfordras i fråga om hälsovårdsnämnd.
Ett bemyndigande för Konungen att meddela sådana bestämmelser torde
böra i lagen inflyta.
Kommer sålunda att i 2 § 1 mom. af slakthuslagen införas en be -
8
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 107.
stymmelse, som medger anläggning af slakthus äfven utanför stadsområde,
torde jämväl en mindre ändring böra vidtagas i 8 § 2 mom. af
samma lag. Detta moment handlar om afgifter till staden för begagnande
af särskild marknadsplats inrättad i sammanhang med slakthus.
Enligt momentets ordalydelse förutsattes, att sådan marknadsplats blifvit
inrättad »jämlikt ordningsstadgan för rikets städer eller därpå grundad
bestämmelse)). Det nu citerade uttrycket, hvilket i och för sig icke är
åt någon särskild vikt, anger dock otvetydigt marknadsplatsens belägenhet
inom stadsområdet. Om slakthuset får läggas utom detta
område, torde äfven marknadsplatsen böra kunna förläggas dit. De nyss
citerade orden i 8 § 2 mom. synas sålunda böra utgå, därest det nu
ifrågasatta medgifvandet införes i lagen.
I enlighet härmed liar jag låtit inom civildepartementet uppgöra
förslag till lag om ändrad lydelse af 2 och 8 §§ i lagen angående köttbesiktning
och slakthus den 22 december 1897, sistnämnda paragraf,
sådan den lyder enligt lagen den 26 maj 1899.
Efter att hafva uppläst nämnda lagförslag hemställde departementschefen,
att samma förslag måtte för Riksdagen till antagande framläggas.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall; och skulle nådig proposition i
ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
J. V. Wallin.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1905.