Sammansatta Stats- (och Lagfutskottets Utlåtande N:o 11.
1
N:o 11.
Ank. till Iliksd. kansli den It april 1905, kl. 3,30 e. in.
Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 7'', i anledning
af dels Kungl. Maj:ts jproposition angående understöd åt
folkbibliotek m. m., dels och eu med föranledande af
propositionen vackt motion.
Genom eu den 31 december 1904 aflåten proposition, n:o 47, har
Kung]. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda utdrag af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden föreslagit Riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade här nedan intagna förslag till
l:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 samt
2:o) lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863;
dels medgifva,
att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor, för
år räknadt, må enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Magt kan finna
lämpligt meddela, utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg
samt till territoriell församling i nämnda städer för upprättande och
underhåll af församlingsbibliotek äfvensom till lokala föreningar, hvilka
af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda med skoldistrikt, för
upprättande och underhåll af föreningsbibliotek, under följande villkor:
Bih. till Kiksd. Vrot. 1905. 4 Sami. 2 Afd, 9 Raft. (N:o 11.) 1
2
Sammansatta Stats- (och Lag)uts1cottets Utlåtande N:o 11.
att föreningsbiblio i eks angelägenheter vårdas af en styrelse, som
utgöres af fem af föreningen valda ledamöter;
att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller
bibliotekarie, som handliafver den närmaste skötseln af boksamlingen
och däröfver upprättar katalog;
att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa
tider i veckan kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för
allmänheten inom bibliotekets verksamhetsområde;
att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;
att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;
att beviljadt statsbidrag må användas endast till inköp och inbindning
af böcker samt tryckning af katalog;
att vederbörande skoldistrikt, församling eller förening för samma
ändamål anslagit eller annorledes anskaffat minst lika stort belopp som
statsbidraget;
att böcker, som inköpts för statsbidrag och nyssnämnda af skoldistrikt,
församling eller förening anskaffade medel, ej må afhändas
biblioteket;
att, då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses,
till vederbörande skoldistrikt eller församling skola för införlifvande
med dess bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda
sätt förvärfvats; och
att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande
folkskoleinspektörer;
samt att understöd af statsmedel må enligt Kung!. Maj:ts bestämmande
jämväl tilldelas sådana centrala föreningar, som verka såsom
förmedlingsanstalter åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta
vandringsbibliotek, med ett belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt,
till hvarje sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar,
dock till ett sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor;
dels, för att till nu angifna ändamål användas, på ordinarie stat
under riksstatens åttonde kufvudtitel bevilja ett förslagsanslag, med
titel: »Understöd åt folkbibliotek», å 60,000 kronor;
dels och till bestridande af kostnaderna för inspektion genom folkskoleinspektörerna
af folkbibliotek höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer med 5,000 kronor, eller från
dess nuvarande belopp, 105,000 kronor, till 110,000 kronor.
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 3
Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
har föredragande departementschefen yttrat följande:
»Genom motion i Andra Kammaren vid 1902 års riksdag (n:o 90)
väcktes fråga om statsbidrag åt sockenbibliotek och med dem jämförliga
boksamlingar. Motionen, som innehöll redogörelse för hithörande boksamlingars
uppkomst och utveckling samt de ansatser, som dittills gjorts
för deras upphjälpande ur iråkadt förfall, föranledde underdånig skrifvelse
den 8 maj 1902, däri Riksdagen anförde: De skäl, som föranledt, att
föreläsnirigsföreningar och arbetareinstitut sedan ganska lång tid åtnjöte
statsunderstöd, syntes äfven tala för, att ekonomiskt understöd från
statens sida lämnades sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar.
Genom dessa anstalter främjades själfstudiet och lämnades för
många samhällsmedlemmar ett välbéhöfligt tillfälle att underhålla sin i
barndomen förvärfvade folkskolebildning. Af särskild vikt vore att
kunna bereda de unga möjlighet att erhålla en god och sund läsning.
I detta afseende skulle mycket kunna uträttas genom statens bistånd
till upprättandet och underhållandet af omförmälda anstalter. Då Riksdagen
funne förslaget om statens understödjande af sockenbibliotek och
med dem jämförliga boksamlingar, under vissa villkor och med nödig
begränsning, väl förtjäna att tagas under ompröfning och utredas, ville
Riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i Öfvervägande,
om och på hvilka villkor statsbidrag skulle kunna lämnas till sockenbibliotek
och med dem jämförliga boksamlingar, samt för Riksdagen
framlägga det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.
Öfver denna skrifvelse hafva underdåniga yttranden äfgifvits af
öfverbibliotekarien vid kungl. biblioteket, bibliotekarierna vid Uppsala
och Lunds universitetsbibliotek, föreningen för nyttig folkläsnings
spridande inom Karlstads stift, föreningen för folkbibliotek och läsestugor,
sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, föreningen Heimdal,
föreningen Yerdandi och patriotiska sällskapet.
Sedan dessa yttranden jämte åtskilliga skrifvelse!’ och handlingar
rörande folkbibliotek i andra länder, som införskaffats genom utrikesdepartementet,
öfverlämnats till svenska sällskapet lör nykterhet och
folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska nykterhetssällskapet, inkom
detta sällskap ined underdånigt utlåtande, däri, bland annat, lämnas en
jämförande framställning af hithörande förhållanden i andra länder och
eu sammanfattning af de till sällskapet öfverlämnade yttrandena.
Efter det centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärareförening
till mig aflåtit en skrifvelse i ämnet, hafva slutligen infordrade
underdåniga yttranden inkommit från Eders Kungl. Maj:ts samtliga
Departementschefens
yttrande.
Understöd åt
folkbibliotek.
Kyrkostämmas
befogenhet att
handlägga
frågor rörande
folkbibliotek.
4 Sammansätta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
befallningshafvande, som hört vederbörande folkskoleinspektörer, från
öfverståthållareämbetet, som hört kyrkoråden i de territoriella församlingarna
i Stockholm, från öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
äfvensom från samtliga domkapitel.
I sammanhang med detta ärende anhåller jag .att få inför Eders
Kungl. Maj:t anmäla ett i visst samband därmed stående ärende, som
jämväl varit föremål för utredning, nämligen frågan om hvilken kommunal
myndighet det bör tillkomma att handlägga ärenden angående sockenbibliotek
och med dem jämförliga inrättningar.
I 1842 års folkskolestadga, där sockenbiblioteken upptogos såsom
med folkskoleväsendet nära förbundna anstalter, ålades prästerskapet att
uppmuntra till inrättande och begagnande af sådana bibliotek samt att
föreslå därtill tjänliga böcker. Sedan genom 1882 års folkskolestadga
denna skyldighet öfverflyttats till skolråden, har i nu gällande folkskolestadga
af den 10 december 1897 föreskriften härom funnit uttryck
i § 11, som stadgar att »för vidmakthållande och utvidgning af i
skolan förvärfvade insikter och i allmänhet för väckande och underhållande
af lusten för god läsning bör skolrådet befrämja inrättandet
och begagnandet af socken- och skolbibliotek samt tillse, att lämpliga
böcker därtill anskaffas».
Till följd af bestämmelserna, att sockenbiblioteken skulle lyda under
prästerskap och skolråd, och väl äfven af deras samhörighet med folkundervisningen
synas frågor rörande dessa bibliotek i allmänhet hafva
handlagts å kyrkostämma, ända till dess Kungl. Magt uti ett fullfölj dt
mål genom resolution den 8 februari 1867 förklarat det tillkomma kommunalstämma
att handlägga dylika frågor. Sedan å särskilda kommunalstämmor
förrättats val af ledamöter i styrelserna för två sockenbibliotek,
om hvars inrättande beslut fattats, samt hos Kungl. Maj:ts
befallningshafvande yrkats, att kommunalstämma måtte förklaras obehörig
att taga befattning med dylika frågor och nämnda kommunalstämmobeslut
i följd däraf förklaras ogiltiga, yttrade nämligen Kungl.
Maj:t i anledning af fullföljda besvär, att, enär, enligt § 7 i nådiga
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862, från
de kommunala angelägenheter, hvilka skulle till öfverläggning och beslut
i kommunalstämma upptagas, endast vore undantagna sådana, om
hvilka särskild! stadgades, att de till behandling å kyrkostämma skulle
upptagas, samt bland de ärenden, hvilka uti § 2 af nådiga förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd uppräknades såsom till
-
b
Sammansatta Stats- {och Lag)utskottets Utlåtande N:o It.
hörande kyrkostämmas handläggning, icke funnes nämnda frågor om
ordnande och förvaltning af sockenbibliotek, Indika inrättningar icke
heller kunde betraktas såsom anstalter för den egentliga folkundervisningen,
funne Kungi. Maj:t ifrågavarande kommunastämmobeslut icke
hafva legat utom deras befogenhet, som besluten fattat. Därjämte förklarade
Kungl. Maj:t, att vid denna målets utgång all vidare verkan
komme att förfalla af ett i målet jämväl öfverklagadt beslut på kyrkostämma,
hvarigenom räkenskaperna öfver utgifterna för det ena sockenbiblioteket
godkänts.
Den genom nämnda kungl. resolution fastslagna grundsats, att
biblioteksärenden höra under kommunalstämma, har emellertid ej allestädes
vunnit tillämpning. I vissa landsdelar är det ännu regel, att
kyrkostämman beviljar de för biblioteken erforderliga anslagen. Den
osäkerhet, som nu råder, och den splittring af ansvaret, som uppkommit,
därigenom att skolbiblioteken fortfarande måste räknas bland de till
folkskoleundervisningen hörande anstalter och förty lyda under kyrkostämman,
har helt naturligt verkat förlamande på hela bibliotekssaken.
Det har därför ifrågasatts, huruvida det vore lämpligt, att kommunalstämman
har bestämmanderätten i eu angelägenhet, hvars närmaste
omvårdnad enligt folkskolestadgan åtminstone till viss del åligger skolrådet,
eu myndighet, som ej är kommunalstämman underordnad. Då
det ansågs vara af vikt att genom lagbestämmelser bringa reda i hithörande
förhållanden, anbefalldes för frågans utredning Eders Kungl.
Maj ds samtliga befallningshafvande, öfverståthållareämbetet, samtliga
domkapitel och öfverstyrelse]:! för Stockholms stads folkskolor att -—
Eders Kungl. Maj ds befallningshafvande efter vederbörande folkskoleinspektörers
hörande och öfverståthållareämbetet efter inhämtande af
yttranden från kyrkoråden i liufvudstadens territoriella församlingar —
afgifva underdåniga utlåtanden, huruvida det kunde anses lämpligt att
genom lag bestämma, att frågor om sockenbibliotek och med dem jämförliga
inrättningar skulle tillhöra kyrkostämmas handläggning, jämte
förslag till de bestämmelser, som syntes böra i nämnda hänseenden
meddelas. Dessa utlåtanden hafva nu inkommit.
På grund af den sålunda förebragta utredningen har jag låtit
inom ecklesiastikdepartementet utarbeta förslag till de lagbestämmelser
i ämnet, som jag anser böra utfärdas. Då det förslag rörande statsunderstöd
åt folkbibliotek, som jag har för afsikt att nu framlägga för
Eders Kungl. Maj:t, i viss mån är byggdt på berörda lagbestämmelser,
torde det vara lämpligast, att jag först redogör för frågan om dessa
bestämmelser.
6
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
Af de hörda myndigheterna hafva Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i femton län, samtliga domkapitel och de flesta folkskoleinspektörer
tillstyrkt lagbestämmelser, afseende biblioteksangelägenheternas
förläggande under kyrkostämman. Till stöd härför har anförts
hufvudsakligen, att då skolbiblioteken oskiljaktigt sammanhörde med
folkskolan, och sockenbiblioteken, hvilka vore afsedda att bygga vidare
på den grund, som lagts i folkskolan, tjänade samma ändamål som
denna eller folkupplysningen, borde ock biblioteken sortera under den
myndighet, som handhade folkskolans angelägenheter. Kyrkostämman
hade ock i sin ordförande en ämbetsman med nödiga kvalifikationer
för biblioteksärendenas beredning, under det i sådant afseende fullt kompetent
person ej alltid stode kommunalstämman till buds. Det hade
visat sig, att bibliotekssaken, som företett eu kraftig uppblomstring,
så länge dess angelägenheter ansetts tillhöra kyrkostämmans handläggning,
sedermera efter meddelande af den förut omnämnda resolutionen
den 8 februari 1867 allt mera gått tillbaka. Orsaken härtill
hade varit den, att inom den kommunala representationen ofta nog
sparsamhetsintresset varit öfvervägande, och nödig insikt saknats om
vikten af biblioteks inrättande och vidmakthållande. Skolråden, som
skulle befrämja inrättandet och begagnandet af biblioteken och tillse,
att tjänliga böcker anskaffades, kunde vid utöfvandet af denna verksamhet
allt för sällan påräkna villig medverkan af kommunalstämman,
och folskoleinspektörerna, som allt från folkskoleinspektionens inrättande
haft sig uppdragen tillsynen öfver sockenbiblioteken, kunde icke med
oförminskad kraft och myndighet uppträda kontrollerande öfver den
kommunala myndigheten, hvarför och med 1870-talets början inspektörernas
förut kraftiga initiativ i denna sak nästan försvunnit.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs, Västernorrlands
och Västerbottens län samt två folkskoleinspektörer anse bibliotekens
förläggande under kyrkostämman ej vara att tillråda, utan att
kommunalstämman fortfarande borde handlägga dylika ärenden, därvid
jämväl föreslagits uttrycklig bestämmelse i sådant syfte. Man har framhållit,
att genom bibliotekens förläggande under do kyrkliga myndigheterna
bibliotekssaken möjligen skulle kunna hämmas i sin utveckling,
i det allt för stor ensidighet vid bokurvalet skulle göra sig gällande,
samt att den borgerliga representationen vore mest kompetent att
bedöma, hvilka böcker som kunde för en större Idékrets vara af intresse.
Nödvändigt vore ej, att kommunalnämnden skulle bereda biblioteksärendena,
då ju kommunalstämman vore oförhindrad att härför tillsätta eu
7
Sammansatta Stats- (och Lar/)utskottets Utlåtande N:o 11.
särskild biblioteksstyrelse, däri för biblioteken nitälskande personer med
erforderlig kompetens kunde beredas plats.
Eders Kung!. Mapts befallningshafvande i Blekinge län, som håller
före, att sockenbiblioteken och med dem jämförliga boksamlingar böra
ställas under förvaltning af särskild styrelse, bestående af inom församlingen
boende, för uppdraget lämpliga personer, anser kommunalstämman
vara lika kompetent som kyrkostämman att anställa val af
ledamöter i biblioteksstyrelse samt besluta såväl i anslagsfrågor rörande
folkbiblioteken som ock i andra bibliotekens angelägenheter, hvadan
denne Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande för sin del icke anser
lämpligt, att genom lag bestämmes att hithörande frågor skola ankomma
på kyrkostämmans handläggning.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län anser
likaledes, att någon lagstiftning. i syfte att till kyrkostämma öfverflytta
ärenden angående folkbibliotek icke för närvarande bör ifrågakomma,
utan att man bör afvakta, huru vederbörande kommunala myndigheter
komma att ställa sig till folkbiblioteksinstitutionen, sedan statens understödjande
af dessa bibliotek blifvit eu. verklighet. Ett öfverflyttande
till kyrkostämman af frågor om folkbibliotek bör i allt fall ske allenast
beträffande landsbygden. Sistnämnda åsikt har jämväl uttalats af en
folkskoleinspektör.
Eders Kungl. Mapts befallningshafvande i Uppsala, Södermanlands,
Kopparbergs och Jämtlands län, anse, att skolbiblioteken såsom hörande
till undervisningsväsendet höra sortera under kyrkostämman, men samma
myndigheter — utom Eders Kung]. Mapts befallningshafvande i Södermanlands
län — förmena, att öfriga bibliotek fortfarande höra sortera
under kommunalstämman, därvid Eders Kungl. Mapts befallningshafvande
i Kopparbergs län, med hänsyn till det uppsving föreläsningsverksamheten
på senare tiden tagit, ej hyser någon tvekan, att icke kommunalstämmorna
skola vara fullt lika kompetenta som den kyrkliga representationen
att handlägga ärenden rörande folkbibliotek. Eders Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län åter håller före, att
något bestämdt stadgande om hvilken representation, som skall handlägga
frågor rörande de egentliga sockenbiblioteken, ej bör gifvas, utan
att därmed må förfaras, på sätt å olika orter hittills varit brukligt.
Beträffande förhållandena i hufvudstaden hafva samtliga de hörda
kyrkoråden tillstyrkt lagstadgande därom, att de af församlingarna upprättade
biblioteken skola lyda under kyrkostämman. Ofverståthållareämbetet
anser, att, då kyrkostämman i Stockholm är den enda församlingsvis
anordnade kommunala representationen och kyrkostämmorna allmänt
8
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
medverkat till församlingsbibliotekens upprättande, de ock böra handhafva
dessa biblioteks angelägenheter. I fråga om skolbiblioteken
däremot framhåller öfverståthållareämbetet, att, sedan skolväsendet blifvit
en för staden i dess helhet gemensam angelägenhet, medel till dessa
bibliotek liksom till skolväsendet i öfrigt beviljas af städsel!mäktige,
hvarför ärenden rörande skolbiblioteken fortfarande böra handläggas af
den kommunala representationen.
Vid behandlingen af de bestämmelser, som borde angående biblioteken
meddelas, hafva de flesta hörda myndigheterna berört frågan om
skolrådens ställning. Några af dem, som föreslå biblioteksärendenas
öfverflyttande till kyrkostämman, anse, att skolråden böra genom lag
tillförbindas att handhafva vården af biblioteken. Andra af dessa
myndigheter föreslå en särskild biblioteksstyrelse, utsedd antingen af
kyrkostämman eller af skolrådet eller delvis af den kyrkliga och delvis
af den kommunala representationen, därvid angående styrelsens sammansättning
framställts olika meningar. Så vilja några, att pastor skall
vara själfskrifven ordförande i biblioteksstyrelsen, andra vilja där bereda
plats åt medlem af kyrkoråd, skolråd eller lärarepersonal. Af dem,
som förorda bibehållandet af det nuvarande tillståndet, hafva do flesta
uttalat önskvärdheten af eu särskild styrelse, utsedd af kommunalstämman .
Vidare föreslå en del myndigheter detaljerade bestämmelser rörande
de skolråd eller biblioteksstyrelse åliggande skyldigheter, hvarom
jag längre fram skall lämna en utförlig redogörelse.
1 fråga om de nya lagbestämmelser, som skulle erfordras beträffande
biblioteksärendens handläggning, har endast Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Uppsala län ifrågasatt dessa bestämmelsers sammanförande
i särskild författning. De flesta öfriga hafva menat, att
erforderliga föreskrifter böra gifvas genom vissa ändringar i och tilläggtill
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21
mars 1862 samt i motsvarande delar af samma förordning för Stockholm
den 20 november 1863. Domkapitlet i Uppsala och två folkskoleinspektörer
anse emellertid några särskilda bestämmelser ej erforderliga.
De §§ i förordningen den 21 mars 1862, uti hvilka ändring ifrågasatts,
äro § 2, där biblioteksärendena skulle upptagas såsom hörande
under kyrkostämmans handläggning, § 9, däri. skulle införas särskild!
stadgande om att å årets andra ordinarie kyrkostämma skulle bestämmas
utgifts- och inkomststat jämväl för biblioteken, § 10 för inrymmande
af befogenhet för biblioteksstyrelse att påkalla kyrkostämma,
§ 13 för bestämmelse att biblioteksärenden skola beredas af skolråd
eller särskild biblioteksstyrelse, § 19 för verkställighet af kyrkostämmas
9
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
beslut i biblioteksärende, § 22 för bestämmande af skolråds eller biblioteksstyrelses
åligganden i fråga om biblioteken, § 36, däri skulle stadgas
om uppgörande af utgifts- och inkomstförslag för biblioteken, samt §
39 för intagande af bestämmelser om granskning af bibliotekens
räkenskaper.
Lika med flertalet af de myndigheter, som yttrat sig i frågan,
anser jag det böra tillkomma kyrkostämma och icke kommunalstämma
att handlägga ärenden rörande folkbibliotek. Skolbiblioteken måste
såsom ett led i folkskolans verksamhet — utom i Stockholm och Göteborg,
hvarest folkskoleväsendet utgör en kommunens gemensamma
angelägenhet, som handlägges af stadsfullmäktige — lyda under kyrkostämman;
och det torde icke kunna förnekas, att, om också frågor
rörande sockenbibliotek, strängt taget, icke äro att hänföra till »frågor
om folkskoleundervisningen och dithörande anstalter», dessa bibliotek,
såsom verkande för samma ändamål som nämnda anstalter, dock stå i
det närmaste samband med dessa. Let synes mig därför vara en naturlig
följd, att, därest icke särskilda förhållanden kräfva motsatsen,
ärenden rörande skol- och sockenbibliotek böra vara föremål för samma
kommunala myndigheters bestämmanderätt och omvårdnad. Denna åsikt
har Eders Kung!. Maj:t jämväl uttalat i § 11 af gällande folkskolestadga,
där det föreskrifves, att för vidmakthållande och utvidgning af
i skolan förvärfvade insikter och i allmänhet för väckande och underhållande
af lusten för god läsning skolrådet bör befrämja inrättandet
och begagnandet af socken- och skolbibliotek samt tillse, att lämpliga
böcker därtill anskaffas. Då enligt kyrkostämmoförordningen skolrådet
har »att till kyrkostämman göra de framställningar och förslag, hvilka
omständigheterna kunnat påkalla», synes mig nyssnämnda bestämmelse
i folkskolestadgan icke stå väl tillsammans med eu föreskrift därom,
att ärenden rörande sockenbibliotek skola tillhöra kommunalstämmas
handläggning. Det bör därför vara synnerligen starka skäl, som skola
föranleda därtill, att man icke tillerkänner kyrkostämman befogenheten
att behandla dessa ärenden. Några sådana hafva dock icke anförts.
Att kommunalstämman skulle vara mera kompetent att handlägga
biblioteksärenden än kyrkostämman, kan icke med fog påstås, då det i
hufvudsak är samma personer, som äga rösträtt å kyrkostämma och å
kommunalstämma. Det är ej heller en sådan åsikt, som är grunden
till obenägenheten på somliga håll att tillerkänna kyrkostämman beslutanderätten
rörande sockenbibliotek, utan denna torde, såsom i en
Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft. 2
10 Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.
del af de afgifna utlåtandena i ärendet antydts, ligga i farhågor, att
skolrådet i sådant fall skulle hafva närmaste vården af biblioteken och
att detta, särskilt på grund däraf att pastor i församlingen är själfskrifven
ordförande i skolrådet, komme att medföra eu viss ensidighet
i valet af böcker, hvilket å sin sida skulle verka hämmande på bibliotekssakens
utveckling. Dessa farhågor äro, enligt hvad jag vågar tro,
ogrundade. Enligt min åsikt har man tvärtom skäl antaga, att man,
åtminstone i de allra flesta fall, uti skolrådets ordförande skall hafva
en person, som med erforderliga kvalifikationer förenar nit och intresse
för bibliotekssakens främjande. Erfarenheter från sockenbibliotekens
första tid gifva äfven stöd för ett sådant antagande. Men äfven om
nyssnämnda farhågor icke skulle vara utan grund, behöfva desamma
icke föranleda därtill, att ärenden rörande sockenbiblioteken förläggas
under kommunalstämman. Jag anser nämligen, att, ehuru vården jämväl
af sockenbiblioteken med fullt förtroende kan lämnas åt skolrådet,
det dock icke bör i lag bestämmas, att denna befogenhet alltid skall
tillhöra skolrådet, utan jag anser fast hellre, att i lagen bör uttryckligen
utsägas, att församlingen äger att, där den så finner lämpligt, utse en
särskild styrelse för bibliotekens förvaltning; och bör det öfverlämnas
åt församlingen att i denna styrelse invälja de personer, som den anser
vara för uppdraget mest lämpliga. Angående styrelsens sammansättning
anser jag i lagen böra stadgas, att styrelsen själf inom sig väljer sin
ordförande. Om bestämmelser af det innehåll, jag nu antydt, varda
meddelade, torde de förut omförmälda farhågorna icke böra tillmätas
någon betydelse. Såsom ett ytterligare skäl, hvarför såväl socken- som
skolbiblioteken böra tillhöra kyrkostämmas handläggning, kan anföras,
att i mindre kommuner dessa bibliotek utgöra en gemensam boksamling
och att en utskiftning af denna skulle orsaka ökade kostnader och
säkerligen icke vara till fromma för biblioteksrörelsens utveckling
därstädes.
Enligt de bestämmelser, jag sålunda tänkt mig, skulle församlingen
eller, därest denna icke sammanfaller med skoldistriktet, detta senare
vara området för ifrågavarande biblioteks verksamhet. Församlingsbibliotek
synes mig därför vara den lämpligaste benämningen på dessa
bibliotek; och af dessa skulle sålunda — utom i Stockholm och Göteborg
— skolbiblioteken utgöra en underafdelning.
A förhållandena i en del städer, nämligen dem, i hvilka stadsfullmäktigeinstitutionen
är införd, äger hvad nyss anförts ej sin fulla tilllämpning.
I flera af dessa städer hafva stadsfullmäktige med lifligt
intresse omfattat bibliotekssaken och inrättat s. k. stadsbibliotek, läse
-
Sammansatta Stats- och (Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 11
stugor med flera liknande anstalter, Indika vunnit en Hastig utveckling;
och det kan naturligtvis icke komma i fråga att beröfva stadsfullmäktige
befogenheten att äfven framdeles besluta om inrättande för staden af
dylika folkbibliotek, utan böra fullmäktige framdeles såsom hittills äga
utan några särskilda föreskrifter fritt bestämma om sitt biblioteksväsen,
såsom de för godt finna. Likaledes skola naturligtvis i Stockholm och
Göteborg, där, såsom jag förut nämnt, folkskoleväsendet utgör en
kommunens gemensamma angelägenhet, ärenden rörande skolbibliotek
fortfarande behandlas på samma sätt som öfriga ärenden rörande folkskoleundervisningen,
hvaremot frågor angående de inom de särskilda
territoriella församlingarna inrättade församlingsbiblioteken böra behandlas
i enlighet med de af mig förut antydda bestämmelserna.
Några ytterligare bestämmelser beträffande församlingsbiblioteken
anser jag ej lämpligen böra genom lag fastslås, då man genom allt
för mycket regiementerande torde äfventyra att hämma bibliotekssakens
framgång. -Bättre synes mig vara att för statsbidrags erhållande föreskrifva
de villkor, som anses erforderliga till vinnande af garanti för,
att statens medel komma till rätt användning, och att biblioteksrörelsen
utvecklar sig i en god riktning.
I fråga om formen för de ifrågasatta lagbestämmelserna är jag
med flertalet hörda myndigheter ense därom, att dessa lämpligen böra
gifvas genom ändringar i tillämpliga delar af gällande förordningar om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd.
I öfverensstämmelse med de af mig nu uttalade åsikter hafva,
såsom jag förut nämnt, inom ecklesiastikdepartementet uppgjorts förslag
till lagar i det ämne, hvarom nu är fråga. Jag torde angående
desamma böra framhålla, att, för undvikande af onödig upprepning,
ansetts ändamålsenligt att i sammanhang med stadgande om biblioteksstyrelses
utseende intaga bestämmelse därom, att för sådan styrelse skall
i tillämpliga delar gälla hvad om skolråd finnes i vederbörande förordningar
föreskrifvet.
Jag anhåller att härefter få öfvergå till det af mig först omförmälda
ärendet eller frågan, om och på hvilka villkor statsbidrag bör
lämnas till folkbibliotek.
Beträffande folkbibliotekens gagn hafva alla, som yttrat sig i
ärendet, enstämmigt framhållit deras stora betydelse för folkupplysningen.
De skäl, som härför anförts, äro af svenska sällskapet för
nykterhet och folkuppfostran uttryckta sålunda:
Folk
bibliotekens
gagn.
12 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Sällskapet hölle före, att i samma mån som fulla politiska rättigheter
öfverginge till allt bredare folklager, måste det för samhällets
lugna och jämna utveckling varda allt nödvändigare, att dessa genom
tillräckliga kunskaper vunne nödig politisk erfarenhet och mognad.
Såsom ett godt medel för detta syfte vore folkbiblioteken att betrakta,
icke blott därför, att deras böcker tillförde läsarne direkta kunskaper i
hvarjehanda ämnen och därmed ökad omdömesförmåga, utan äfven därigenom
att de kunde förädla dem, stärka deras fosterlandskärlek och
höja dem i sedligt hänseende. Icke blott den särskilt härå riktade
litteraturen utan äfven den historiska och skönlitterära medverkade
härtill. Ja, i viss mån kunde det sägas om all god, intresseväckande
litteratur. Ty all sådan vore ägnad att motarbeta och undanröja
frestelser till sysslolöshet och skadliga tidsfördrif, bland hvilka i all
synnerhet torde vara att bemärka värdshuslifvet med dess vanliga följder:
dryckenskap och osedlighet, dessa farliga fiender till ett sundt och
lyckligt familje- och samhällslif. Sådana böcker vore äfven de bästa
kämparne mot den myckna så väl till innehåll som form usla kolportagelitteratur,
som bland både de uppväxande och vuxna så lätt fuune sin
kundkrets och som nog borde tagas med i räkningen, då man sökte
efter orsakerna till den ungdomens råhet och förvildning, som flerstädes
framträdde. Slutligen läge nog ock i öppen dag, att det för ett lands
näringslif hade den största bet}rdelse, att de näringsidkande klasserna
genom studier blefve alltmera hemmastadda i sina fack. För att ett
land skulle kunna hålla ut i den skarpa konkurrensen med andra länder,
läge det synnerligen stor vikt därpå, att, jämte det fackstudierna därinom
gjordes djupare och mera omfattande, den allmänna bildningsnivån
höjdes och därmed äfven åstadkommes ett förstärkande af intresset
bland fackmännen att på det mest rationella sätt inom alla
områden göra landets naturliga tillgångar fruktbärande. Då genom
folkbiblioteken en betydlig teknisk kunskap genom tillhandahållande af
hithörande litteratur kunde utbredas, torde de alltså äfven för näringslifvet
vara af stor betydelse. Dessa synpunkter torde vara tillräckliga
för att ådagalägga, att folkbibliotek ägde en stor betydelse för samhället.
De kunde bidraga till ökandet af nationens välstånd, af dess
politiska erfarenhet, dess fosterlandskärlek och sedliga kraft. De summor,
som nedlades på folkskolor och andra bildningsanstalter liksom
på föreläsningsverksamhet för den stora allmänheten, torde först genom
goda folkbibliotek kunna blifva fullt fruktbärande. Den läskunnighet
och de kunskaper, som i skolan förvärfvades, erhölle endast då eu
verklig betydelse för lifvet, om de utgjorde grunden för fortsatta stu
-
13
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
dier af undervisande och fostrande litteratur; och huru intresseväckande,
uppryckande och lärorik en populär föreläsning'' än kunde vara, vore
det dock icke sagdt, att den gåfve samma behållning, som en väl och
lättfattligt skrifven bok i samma ämne kunde bereda den vetgirige
läsaren. Oemotsägligt torde emellertid vara, att, jämte våra skolor,
folkbiblioteken och föreläsningarna måste anses vara de nödvändiga
medlen för folkundervisningens ändamålsenliga fullföljd.
And besvarande af spörsmålet, huruvida statsunderstöd bör lämnas
åt folkbiblioteken, har allenast Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Skaraborgs län ställt sig afvisande. Alla öfriga tillstyrka, att staten
till befrämjande af folkbibliotekens verksamhet lämna dessa ekonomiskt
stöd. De skäl, som härför anförts, äro i hufvudsak följande.
Oriktigt vore utan tvifvel att i de elementära kunskaper, som
folkskolan meddelade, se det mål, med hvars ernående staten uppfyllt
sin plikt såsom folkuppfostrans ledare. Så länge man ej satte den
ungdom, som nyss kommit ut i lifvet, liksom äfven de till mognare år
komna i tillfälle att på egen hand genom läsning underhålla och utveckla
sina kunskaper från skolan, vore de stora kostnader, som af
stat och kommun nedlades på barnens skolundervisning, ett till stor
del ofruktbart kapital. Att göra detta kapital fruktbärande vore en
uppgift af den vikt, att dess lösning borde ingå i hvarje plan för en
folkuppfostran, och understödjandet af folkbiblioteken, som borde innehålla
för olika åldrar lämplig litteratur, vore därför af statsintresset
synnerligen påkalladt. Det förfall, hvari sockenbiblioteken råkat, berodde
dels på bristande medel för deras förseende med lämplig litteratur,
dels på dålig ledning. Därest statsbidrag till folkbiblioteken lämnades,
skulle dessa kunna för framtiden bibehållas i ett tidsenligt skick, och
genom de villkor, som fästes vid statsanslaget, skulle kunna öfvervakas,
att folkbiblioteksrörelsen ej insloge på mindre riktiga banor. Staten
hade redan genom beviljande af anslag till fortsättningsskolor, folkhögskolor
och arbetareföreläsningar behjärtat sin skyldighet såsom folkuppfostrare
på ett högre stadium än folkskolans. Folkbibliotekens uppgift
vore i mycket likartad med arbetareföreläsningarnas. I fråga om
föreläsningarna gällde det i själfva verket i ännu högre grad än i
fråga om folkskolorna, att de på dem nedlagda penningarna först då
bleive riktigt fruktbärande, då möjlighet bereddes åhörarne att genom
själfstudier intränga i de ämnen och frågor, för livilka deras intresse
genom någon föreläsning blifvit väckt. Under nuvarande förhållanden
hotade dessa populära föreläsningar att nedsjunka från allvarliga bild
-
Statsbidrags
behöflighet och
lämplighet.
14
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
ningsmedel till endast, en förevisning af roande bilder med åtföljande
förklaringar. Folkbiblioteken vore ock ett lättare tillgängligt bildningsmedel
än föreläsningarna, hvilka endast med långa mellanrum återkomma,
och bvilkas besökande ofta genom långa afstånd försvårades.
Vårt land vore i mycket ett förgångsland på folkundervisningens område,
men i afseende å folkbiblioteken vore vi efterblifna, då i våra
grannländer numera statsunderstöd för ändamålet lämnades. Då emellertid
det gagn, sådana boksamlingar kunde göra samhället i dess helhet,
berodde på det intresse, medborgarna visade för saken, och hela
folkbiblioteksväsendet måste uppbäras af ett allmänt utbredt lefvande
kun sk ap sbegär, vore ej lämpligt, att bibliotek upprättades uteslutande
på statens bekostnad, utan syntes statens intresse af tolkbiblioteks upprättande
och vidmakthållande bäst befrämjas genom att understödja
enskildas, kommuners, föreningars med fleres företagsamhet på detta
område.
För sitt afstyrkande har Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande
i Skaraborgs län såsom skäl anfört, att det här gällde ett rent kommunalt
intresse, och att statens mellankomst skulle verka hindrande
för en framgångsrik kommunal självstyrelse. Genom statsanslag finge
man endast åter eu redan erlagd skatt. Finge biblioteken vara en ren
kommunalangelägenhet, blefve visserligen kommunalskatten större, men
skatten till staten minskades i motsvarande grad, och en mängd af
statsbidragets beviljande framkallade förvaltningsbestyr och däraf föranledda
kostnader skulle undvikas. Statsutgifterna för ändamalet skulle
säkerligen blifva alltför störa. Siffran kunde knappast sättas lägre än
200,000 kronor årligen, om något skulle uträttas på ett betydligare
antal orter.
Jag är, lika med alla dem, som i ärendet yttrat sig, lifligt öfvertygad
om, att folkbiblioteksväsendet, rätt organiseradt, är af synnerligen
stor betydelse för folkbildningens befrämjande, och jag instämmer
till fullo i de skäl, som anförts för, att staten bör lämna bidrag till
dessa biblioteks upprätthållande. Intresset för desamma är för närvarande
stort, och jag anser synnerligen lyckligt, om staten genom
bidrags beviljande kan gifva fart åt den pågående rörelsen samt reglerande
ingripa, på det denna må hindras att komma på afvägar. Den
uttalade åsikten, att folkbiblioteken böra helt och hållet lämnas att bero
af kommunerna, kan jag sålunda icke biträda. Erfarenheten af de
gamla sockenbiblioteken har tillräckligt tydligt ådagalagt, att statens
ingripande är behöflig!, och, lika väl som staten under vissa villkor
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11. 15
lämnar bidrag till andra folkbildningsanstalter, kan staten anses böra
understödja folkbiblioteken, då ju dessa kafva till ändamål att bereda
tillfälle att genom själfstudier vidmakthålla och. utvidga kunskaper, som
förvärfvats vid andra redan statsunderstödda anstalter. Kostnadsfrågan
torde nog ej heller, såsom jag anhåller framdeles få visa, behöfva taga
så stora proportioner, som förutsatts af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Skaraborgs län.
Angående hvilka slag af folkbibliotek, som borde komma i åtnjutande
af statsunderstöd, hafva de allra flesta förordat, att understöd
lämnas åt de af kommunerna anordnade fasta biblioteken. Dit räknas
skolbiblioteken, hvilkas stora betydelse starkt betonats. Svenska nykterhetssällskapet
har beträffande dessa framhållit, att, om man ville söka
höja läslusten och kärleken till boklig bildning hos ett helt folk, vore
det till dess ungdom, man i första hand måste vända sig, och målet
blefve aldrig nådt, förrän en vid unga år för bokläsning vunnen generation
hunnit växa upp till mogen ålder. Det vore ur denna synpunkt,
som skolbibliotekens betydelse blefve så oerhördt stor, och som anskaffandet
af ett godt urval verkliga ungdomsböcker ej nog kunde
behjärtas. Till sann bildning hörde icke i första rummet stora kunskaper.
Dit hörde väsentligast sinnets ädelhet, en god och upphöjd
karaktär. Denna skulle grundas i ungdomen, och därvid kunde goda
ungdomsböcker göra den allra största nytta. De kunde genom sina
lifsbilder göra inbillningskraften rik utan att gifva den herraväldet,
viljan stark utan att den förhärdades, hjärtat varmt och friskt utan
att det sloge öfver till känslosamhet. De kunde öppna ögonen icke
blott för fosterlandets och hembygdens natur utan äfven väcka och
nära känslan af samhörighet med vårt folks lif i gångna tider och i
den nuvarande, en känsla, som för sin näring behöfde mer än fosterländska
fester och skolans historieundervisning. Ju starkare denna
känsla vore, desto starkare vore fosterlandskärleken. Goda ungdomsböcker
bringade barnen ljus, friskhet, glädje, allvar, intressen, bidroge
därigenom till deras harmoniska utveckling och därmed till att skydda
dem från felsteg och förvillelser.
Ett skolbibliotek borde emellertid ej uteslutande innehålla böcker,
afsedda för lärjungarna, utan äfven litteratur, som kunde vara lärarne
till gagn vid undervisningsarbetet. För ett par mansåldrar sedan sattes
ganska allmänt folkskolelärarens liufvudsakliga uppgift däruti, att han
skulle vara läxförhörare samt på sin höjd därjämte äfven läxförberedare.
Numera ställde man på honom vida större kraf; man fordrade, att han
Hvilka slag af
biblioteki som
böra af staten
understödjas.
16 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
skulle verka utvecklande och uppfostrande på sina lärjungar, och för
detta ändamål begärde man, att han skulle meddela en åskådlig och
intresseväckande undervisning. Men härför kräfdes vid sidan af de
korta och sammanträngda läroböckerna äfven andra och rikare hjälpmedel;
en lärare utan sådana vore eu soldat utan vapen, en arbetare
utan redskap.
Vidare borde understöd naturligtvis lämnas till sockenbiblioteken,
som vore till antalet de flesta och äfven afsedda för den största delen
af landets befolkning, hvarjämte de redan af gammalt genom folkskoleinspektionen
varit föremål för uppmärksamhet från statens sida och i
viss mån underkastade statsmyndigheternas kontroll. Dessa bibliotek
befunne sig ock i stort sedt i ett tillstånd af bedröfligt och snar hjälp
kräfvande förfall. Med sockenbibliotek vore jämförliga stadsbibliotek
och för samling sbibliotek.
De flesta af de hörda myndigheterna och sällskapen hafva tillstyrkt,
att statsunderstöd skulle lämnas äfven åt på enskildt initiativ
tillkomna fasta folkbibliotek såsom bruks-, fabriks-, arbetare- och föreningsbibliotek,
hvilka liksom sockenbiblioteken afsåge den allmänna folkbildningens
höjande. Åtskilliga hafva dock yttrat betänkligheter häremot
och därvid särskildt framhållit svårigheten att öfver sådana bibliotek
öfva nödig kontroll. Svenska nykterhetssällskapet har framhållit, att
sistnämnda bibliotek närmast afsåge att tillgodose arbetareklassens allt
starkare framträdande bildningsbegär och bildningsbehof. Ingenting
kunde vara för en lugn och lycklig samhällsutveckling mera gynnsamt,
än att sagda så manstarka klass, .hvars inflytande i allt högre grad
måste komma att göra sig gällande, bereddes lätta tillfällen att öka
sina insikter och vidga sina vyer, och då arbetarne skälfva, ej sällan
härvid understödda af sina arbetsgivare, utvecklat en liflig verksamhet
för att bereda sig de hjälpmedel härför, som för dem afsedda bibliotek
erbjöde, kunde det icke ifrågasättas, att ju icke ock staten borde känna
sig uppfordrad att i deras sträfvande räcka dem en hjälpande hand.
Sällskapet ansåge därför, att äfven svenska staten, liksom de utländska
stater, som gåfve penning- eller bokunderstöd till folkbiblioteken, borde
i möjlig mån gifva äfven detta slags bibliotek sitt understöd.
I fråga om de så kallade vandring sbiblioteken, som äro afsedda
ätt kringsändas från ort till annan, har styrelsen för svenska sällskapet
för nykterhet och folkuppfostran, med kvilket Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Kronobergs och Norrbottens län, domkapitlen i
Uppsala och Visby samt sex folkskoleinspektörer instämt, väl erkänt
dessa biblioteks stora betydelse och synnerliga lämplighet, särskildt för
17
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
mera aflägset liggande delar af vårt land, men då de enligt sällskapets
åsikt genom sin säregna beskaffenhet näppeligen kunde hänföras under
rubriken »sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar», har sällskapet
icke kunnat finna dem tillhöra de slag af sådana, om hvilkas
understödjande Riksdagen väckt fråga.
Två reservanter inom nämnda styrelse och de flesta öfriga, som
yttrat sig i ärendet, hafva emellertid uttalat en motsatt åsikt. Nämnda
reservanter hafva härom anfört följande.
Ett hufvudsyfte vid fördelningen af ett eventuellt statsanslag för
folkbiblioteken borde vara, att bidrag lämnades ej blott till stora och
lifskraftiga, i jämförelsevis förmögnare; kommuner redan förefintliga
bibliotek, från hvilka ansökningar väl närmast kunde väntas inkomma,
utan att äfven fattigare och mera vid sidan af de stora kulturvägarna
belägna kommuners behof af högre bildningsmedel tillgodosåges. För
glest befolkade skogsbygder — såsom större delen af Norrland — och
sönderskurna skärgårdar erfordrades andra anordningar än annorstädes.
Kommunerna hade ej alltid något gifvet- centrum, någon plats, lämplig
för ett fast sockenbibliotek. Om man här ville främja annan bokläsning
än den kringvandrande kolportageromanförsäljare medförde, måste man
använda vandringsbibliotek, d. v. s. små boksamlingar, förvarade i
särskild! afpassade lådor, hvilka på lämpliga mellantider flyttades från
by till by. De betänkligheter, som styrelsen för svenska sällskapet
för nykterhet och folkuppfostran hyste mot att räkna dylika småbibliotek
till i riksdagsskrifvelsen omnämnda »sockenbibliotek och med dem jämförliga
boksamlingar», kunde reservanterna icke dela. Det utmärkande
för ett därtill liänförligt bibliotek kunde ej vara, att det vore fast; så
hade ej heller styrelsen direkt förklarat, hvilket gjorde, att ambulatoriska
bibliotek inom eu och samma kommun möjligen skulle kunna
inräknas bland de bibliotek, som enligt dess mening borde komma i
åtanke vid eventuella statsanslags fördelning. Men man borde, syntes
det reservanterna, gå längre och uttryckligen medtaga vandringsbibliotek
i allmänhet, alldenstund de hade till uppgift att, där förhållandena så
kräfde, supplera de fasta biblioteken. Reservanternas uppfattning härutinnan
bestyrktes för öfrigt af den erfarenhet, som redan i vårt land
vunnits om vandringsbibliotekens användbarhet och stora nytta. De
syntes för öfrigt vara fullt ut lika »jämförliga» med de fasta biblioteken
som de arbetare- och fackföreningsbibliotek, hvilka medtagits i förteckningen
på de bibliotek, som vid statsanslags fördelning borde kunna
ifrågakomma.. . t
Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft.
3
18
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Slutligen har framhållits, att med folkbibliotek kunna i viss mån
likställas biblioteken i kaserner och å lägerplatser, som hade eu synnerligen
viktig uppgift att fylla, men att, då dessa boksamlingar sorterade
under landt- och sjöförsvarsdepartementen och deras upprättande och
förkofran vore en uteslutande statsangelägenhet, de icke syntes kunna
räknas till de »folkbibliotek)), som Riksdagen i sin underdåniga skrifvelse
åsyftat.
Till de bibliotek, som enligt min tanke böra af staten understödjas,
räknar jag i främsta rummet församlingsbiblioteken, med hvilket
namn jag, såsom förut nämnts, afser sådana bibliotek, som inrättats,
eller ägas af församlingarna, och till hvilka jag — utom i Stockholm
och Göteborg — äfven räknar skolbibliotek, såväl för lärare som lärjungar.
Betydelsen af lärjungebiblioteken anser jag ej kunna skattas nog*
högt. Be utgöra enligt min tanke ett nödvändigt supplement till folkskoleundervisningen
och lämna barnen under god ledning tillgång till
en för deras utvecklingsståndpunkt lämplig litteratur, hvarigenom läslusten
hos dem uppmuntras, de vänjas vid boklån och sporras till att,
sedan de lämnat skolan, genom anlitande af församlingsbiblioteken för
de äldre skaffa sig tillgång till böcker, som äro lämpliga för fortsatt
själfstudium. Skolbiblioteken anser jag desslikes böra innehålla litteratur,
lämpad för folkslcolelärarne, då dessa genom att efter genomgången
lärokurs kunna på egen hand utvidga sitt vetande hindras att hemfalla
åt slentrian, lättare bibehålla intresset för sitt viktiga kall och bättre
sättas i stånd att göra undervisningen lefvande och intresseväckande.
Församlingsbiblioteken för de äldre synas mig böra innehålla ej
allenast böcker, lämpliga för en till mogen ålder kommen läsekrets,
utan äfven litteratur, afpassad efter smaken hos den uppväxande ungdom,
som redan lämnat skolan. Lusten för själfstudier torde, såsom erfarenheten
gifvit vid handen, vara störst i åldern omkring 20 år, och.
skulle församlingsbiblioteken vara i saknad af för denna ålder lämpliga
böcker, är fara värdt, att de goda ansatser till anlitande af biblioteken,
som bibragts ungdomen under skolåldern, komme att i många fall för
den mognare åldern leda till jämförelsevis små resultat.
De i vissa städer genom stadsfullmäktiges försorg inrättade folkbibliotek
anser jag ej böra tilldelas understöd af allmänna medel. Dessa
stadsbibliotek äro af den omfattning och åtnjuta af kommunerna så
stora anslag, att det jämförelsevis obetjulliga statsbidrag, som skulle
kunna ifrågakomma, icke för dem torde hafva någon betydelse.
19
Sammansatta Stats- (och Lagjutskottets Utlåtande N:o 11.
Af de på enskildt initiativ tillkomna biblioteken anser jag vissa,
nvilka i fråga om omfattningen af sin verksamhet kunna anses vara
likställda med församlingsbiblioteken, böra af staten understödjas, dock
endast under villkor att desamma fylla de fordringar, som ställas på
församlingsbiblioteken och hvartill jag längre fram skall återkomma.
Hit räknar jag s, k. föreningsbibliotek, eller sådana, som inrättats
och handhafvas af någon förening, såsom arbetare-, fackförenings-,
nykterhetsföreningsbibliotek och andra dylika.
Däremot anser jag af enskilda personer eller industriella bolag
upprättade bibliotek icke böra komma i åtnjutande af statsunderstöd.
De förra äro synnerligen svåra att kontrollera och torde ofta nog äga
karaktären af s. k. lånbibliotek, livilkas innehafvare drifva rörelse genom
utlånande af böcker mot betalning. Bolagens bibliotek sakna vanligen
den tillgänglighet för allmänheten, som måste uppställas såsom fordran
på ett statsunderstödt bibliotek, i det de gemenligen äro afsedda endast
för den i bolagens tjänst anställda personalen.
Hvad vandringsbiblioteken beträffar, anser jag dessa hafva sin
stora betydelse för orter, där på grund af gles befolkning eller svåra
kommunikationer ett fast bibliotek ej skulle göra motsvarande nytta,
hvarför jag, som till fullo instämmer med dem, hvilka anse dessa bibliotek
väl kunna inbegripas bland de med sockenbibliotek jämförliga boksamlingar,
som i Riksdagens af mig förut omförmälda skrifvelse afses,
finner statsbidrag böra kunna beviljas jämväl för sådana bibliotek, såvida
desamma äro upprättade af centrala föreningar. De af vissa landsting
inrättade vandringsbiblioteken torde däremot icke böra erhålla del
af det ifrågasatta statsunderstödet.
Frågan om understöd åt biblioteken i kaserner och å lägerplatser
torde ej böra i detta sammanhang upptagas till bedömande, då dessa
bibliotek hufvudsakligen tillhöra staten.
Rörande den form, under hvilken statsunderstödet borde lämnas,
har annat än kontant bidrag ifrågasatts allenast af en folkskoleinspektör,
som anser, att understödet borde utgå antingen i penningar eller i
form af nedsatta bokpris.
För min del håller jag före, att statsunderstöd till ifrågavarande
bibliotek bör utgå allenast såsom kontanta bidrag. Ofriga förfaringssätt,
såsom t. ex. att gratis eller till nedsatt pris tillhandahålla lämpliga
böcker, skulle innebära betydlig omgång, föranleda stort arbete för den
centrala myndighet, som närmast skulle verkställa understödens
Statsunderstödets
form.
Statsbidragets
fördelning
och belopp.
20 Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
lande, samt medföra kostnader, som onödigtvis skulle tynga på det
ifrågasatta statsanslaget.
I fråga om statsbidragens fördelning och belopp har så godt som
samstämmigt uttalats, att detta bör utgå för de särskilda biblioteken.
Endast Eders Kung! Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings län och
en folkskoleinspektör framhålla lämpligheten af, att understöden tilldelas
församlingarna, oberoende af de därinom befintliga bibliotekens
antal.
Alla hafva varit ense därom, att statsunderstödet bör stå i visst
förhållande till det belopp, som på annan väg står till ett biblioteks
förfogande. De flesta mena, att lika stort belopp som statsunderstödet
skall af kommun eller enskilda tillskjutas. En folkskoleinspektör anser,
att staten bör bidraga med två tredjedelar af kostnaden samt kommunen,
som anskaffar lokal och inredning äfvensom aflönar bibliotekarie,
med en tredjedel. Tre folkskoleinspektörer anse,att i fråga om skolbiblioteken
staten bör bidraga med dubbelt mot kommun. En annan
folkskoleinspektör slutligen anser, att staten bör tillsläppa allenast
hälften mot kommun eller enskilda. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Uppsala län och två folkskoleinspektörer fordra för statsbidrags
beviljande garanti för kommunens eller enskildas bidrag under
fem år. En annan inspektör förutsätter dylik garanti för fem till tio
år, om statsbidrag skulle beviljas för tre år åt gången.
De allra flesta hafva uttalat sig för årligen återkommande anslag.
Sällskapet för nyttig folkläsnings spridande inom Karlstads stift och eu
folkskoleinspektör hafva förordat anslags beviljande för tre år i sänder,
och en annan dylik inspektör har som sin åsikt framhållit, att ett större
anslag för en gång vore till mera gagn än årligen återkommande mindre
bidrag. Utom de årliga anslagen har af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Hallands län och sju folkskoleinspektörer ifrågasatts särskild!
anslag vid biblioteks nyinrättande. Detta belopp har föreslagits till
100 eller 200 kronor.
Under det att sällskapet för nyttig folkläsnings spridande inom
Karlstads stift vill fixera det årliga statsunderstödet till 50 kronor,
hafva öfriga ansett, att beloppets storlek bör för hvarje särskild! fall
bestämmas. Därvid har emellertid nästan undantagslöst förordats, att
ett maximum för statsanslaget fastslås. Rörande dettas belopp hafva
olika åsikter uttalats. Flertalet har förenat sig med svenska nykterhetssällskapet,
att statsanslaget bör till hvarje bibliotek utgå med högst
21
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
200 kronor. Andra hafva föreslagit mindre belopp. Det lägsta eller
50 kronor, ifrågasattes af Eders Knngl. Maj:ts befallningshafvande i
Jönköpings län och en folkskoleinspektör. Den inspektör, som föreslagit
bidrags beviljande för tre år i sänder, anser detta böra bestämmas till
högst 50 kronor för hvarje år. Tre folkskoleinspektörer föreslå olika maximibelopp
för de olika biblioteken: för skolbibliotek 50 kronor och för
öfriga bibliotek 100 kronor. Två af dessa inspektörer anse dock, att
bibliotek vid större skolor äfven borde kunna tilldelas 100 kronor.
Bibliotekarien vid Lunds universitetsbibliotek, som jämväl föreslagit
200 kronor, framhåller emellertid såsom lämpligt, att regeringen icke
blefve absolut bunden i fråga om maximibeloppets storlek, utan berättigades
att i undantagsfall öfverskrida detsamma, ty tillfällen kunde
helt visst inträffa, då sådant vore motiveradt, till exempel därest det
vore fråga om upprättande af bibliotek på ort, där sådant syntes särskild!
behöflig!. Häremot anför svenska nykterhetssällskapet, att ett
maximum af 200 kronor måste anses så högt tilltaget, att det ej finge
öfverskridas. Då det motsvarades af en minst lika stor summa, som den
sökande anskaffat, och sålunda 400 kronor på en gång blefve disponibla
för ifrågavarande bibliotek samt anslaget dessutom efter ett eller annat
år kunde förnyas, måste sällskapet anse, att clet vore väl sörj dt äfven
för det af bibliotekarien i Lund omnämnda fall.
Bestämmandet af ett minimibelopp för statsbidraget har af de
flesta antingen ej ifrågasatts eller direkt afstyrkts. Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande, bibliotekarien vid Lunds universitetsbibliotek och
en folkskoleinspektör föreslå emellertid, att statsbidraget ej skulle utgå
med mindre än 50 kronor. Föreningen Heimdal anser minimibeloppet
böra vara 40 kronor, domkapitlet i Lund 30 kronor, tio folkskoleinspektörer
25 kronor och en sådan inspektör 10 kronor. Eu inspektör
förmenar detta sistnämnda minimum böra för skolbibliotek höjas till 20
kronor, en annan att det för dylika bibliotek bör sänkas till 5 kronor.
Föreningen Heimdal anser, att en alltför långt drifven sönderstyckning
af statsunderstödet skulle minska dess effektivitet, i det att erfarenheten
gåfve vid handen, att ett eller annat tiotal af kronor — de periodiska
anslag, som flertalet enbart kommunalunderstödda sockenbibliotek i
regeln fått nöja sig med — ej på långt när varit tillräckligt för att
trygga deras lifskraft och utvecklingsmöjligheter. Svenska mfleterhetssällskapet
finner det olämpligt, att eu minimigräns fastställes, då detta
kunde verka för syftet hämmande. Sattes minimisumman af statsunderstöd
till 40 kronor och en kommun, inom hvilken frågan vore ny
och intresset svagt, bestämde ett något mindre belopp, skulle den alltså
22
Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.
icke kunna bli delaktig af statsunderstöd. Och dock skulle den, om
sådant erhö lies, kunna förskaffa sig åtskilliga värdefulla böcker. Dessa
skulle kunna öka läslusten och höja intresset, som därmed ock skulle
kunna bli i stånd att sporra den måhända fattiga kommunens ansträngningar
för bibliotekets utvidgande. Detta borde ock vara ett säkrare
sätt för åstadkommande af en vidsträcktare utbredning och en kraftigare
utveckling af folkbibliotek än att genom statsunderstödets fixerande
till 40 kronor söka tvinga kommunerna att höja sina årsanslag till
åtminstone denna summa. Funnes icke intresset att gorå några nämnvärda
uppoffringar för sockenbibliotek, torde det ej kunna väckas af
utsikten till statsunderstöd. Åtminstone lämnade icke ett fixerande af
minimibeloppet någon garanti för, att sockenbibliotekens lifskraft och
utvecklingsmöjligheter blefve tryggade.
Universitetsbibliotekarierna i Uppsala och Lund samt sällskapet
för nyttiga kunskapers spridande hafva uttalat sig för, att alla kommuner
ej skulle hafva lika rätt till statsbidrag, utan att detta företrädesvis
skulle tilldelas dem, som läge aflägset och vore behöfvande,
under det större stadssamhällen och förmögnare landskommuner, som
kunde bekosta sina bibliotek helt och hållet själfva, ej borde vid ett
eventuellt anslags fördelning'' komma i åtanke. De båda bibliotekarierna
framhålla emellertid vanskligheten af att bestämma, hvilka kommuner
som borde betraktas såsom aflägsna eller behöfvande. Bibliotekarien i
Uppsala föreslår, att bestämmanderätten härom, utan på förhand gifna
föreskrifter, helt och hållet lägges i regeringens hand.
Gentemot det sålunda framställda förslaget till statsunderstödets
begränsning har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärareförening
framhållit, att enligt centralstyrelsens uppfattning ett sådant
sätt vore i hög grad olämpligt och opraktiskt. Statens befrämjande af
biblioteksrörelsen skulle därigenom få karaktären af ett slags fattigunderstöd
och följaktligen blifva alldeles olikartadt med dess verksamhet
för befordrande af andra samhälleliga bildningsmedel: folkskolorna,
folkhögskolorna, de populärvetenskapliga föreläsningarna m. fl. Från
understöds erhållande skulle dessutom i så fall förmodligen blifva uteslutna
alla bibliotek, som ej tillhörde kommuner, och af kommunala
bibliotek komme just de att lämnas utan uppmuntran, hvilka — i händelse
sådan kunde erhållas — ägde förutsättningar att utveckla sig
kraftigast och att tjäna såsom föredömen för andra. Någon norm, efter
hvilken de bidragssökande kommunernas medellöshet skulle kunna på
ett tillfredsställande sätt bedömas, torde för öfrigt icke vara möjlig att
utgrunda.
23
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:0 11.
Beträffande biblioteksanslagets fördelning vill jag ansluta mig till
den mening, som uttalats af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Jönköpings län och en folkskoleinspektör, nämligen att understöd tillerkännes
de olika skoldistrikten eller församlingarna, oberoende af antalet
inom desamma befintliga bibliotek. Som skäl härtill vill jag anföra,
förutom större öfverskådlighet och större möjlighet att beräkna erforderliga
kostnader, att det synes mig, som om de kommuner, hvilka
förmå anslå medel till ett flertal bibliotek, äro mindre i behof af statens
hjälpande mellankomst, samt att en dylik föreskrift omöjliggör försök
att genom upprättande af ett flertal mindre bibliotek förskaffa sig större
statsbidrag än om boksamlingarna, måhända till fromma för sitt ändamål,
äro sammanförda på ett enda ställe. Däremot anser jag, att det
bör vara vederbörande biblioteksst}?relse obetaget att efter godtfinnande
fördela erhållet statsbidrag mellan de olika biblioteken inom skoldistriktet
eller församlingen. På samma sätt som skoldistrikt och församlingar
anser jag i detta fall lokala föreningar böra betraktas. Beträffande
åter de af centrala föreningar upprättade vandringsbiblioteken, sjmes
mig lämpligast, att hvarje dylik förening tillerkännes statsbidrag beroende
af omfånget af dess verksamhet i nu berörda afseende. Ansökningar
i sådant syfte hafva ock ingifvits af föreningarna Folkbildningsförbundet,
Västra Sveriges folkbildningsförbund och Sydöstra Sveriges
folkbildningsförbund.
Liksom de flesta, som i ärendet yttrat sig, anser jag, att statsbidraget
ej bör öfverstiga det belopp, som på annan väg står till vederbörandes
förfogande. Uppbäres ej biblioteksrörelsen af sådant intresse,
att man ikläder sig någon uppoffring för ändamålet, lärer ej statens
mellankomst kunna medföra varaktigt gagn, och den af mig nu uttalade
principen är redan i ett flertal fall tillämpad, särskild! med afseende å
anslagen till föreläsningar för arbetsklassen, hvilka ju tjäna samma
ändamål som folkbiblioteken.
För hvarje år beviljade mindre bidrag anser jag vara att föredraga
framför en för en gång beviljad större summa. Det senare
alternativet möjliggör visserligen anskaffande omedelbart af ett större
antal böcker, men innebär ingen garanti för, att biblioteket framdeles
genom nya bokförvärf hålles i tidsenligt skick. Att vid nyupprättande
af bibliotek bevilja ett särskild! understöd vid sidan af det årliga bidraget
anser jag olämpligt, såsom utgörande en förmån, däraf de kommuner,
som, måhända med stora uppoffringar, redan inrättat tillräckligt
antal bibliotek, ej skulle komma i åtnjutande.
24
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
För att ej summan af statsbidragen må stiga till för stort belopp,
torde vara nödvändigt att bestämma ett maximum för statsbidraget.
I fråga om storleken af detta maximum bär jag varit något tveksam.
Fn bel del olika belopp kafva föreslagits. Det största, 200 kronor,
synes mig väl högt, och skulle för statsverket betyda en afsevärd årlig
utgift. Det lägsta föreslagna, 50 kronor, är måhända väl lågt för att
kunna medföra nöjaktig verkan. Jag tror mig därför nu, innan någon
erfarenhet föreligger om huru ett eventuellt statsanslag skulle komma
att verka, ej böra föreslå mer än 75 kronor. Om skoldistrikt eller
förening på annat sätt åstadkommer samma summa, blifva sålunda för
ett år 150 kronor disponibla, ett belopp, som jag anser någorlunda
tillräckligt för ändamålet. Förslaget, att fastställ dt maximibelopp skulle
kunna för vissa fall öfverskridas, anser jag mig ej böra förorda.
I fråga om statsbidragets minimibelopp instämmer jag med dem,
som anse, att ett djdikt ej bör bestämmas. Fastmera torde, utsikten
till ett, om ock ringa, statsbidrag verka sporrande för de i ekonomiskt
afseende mindre lyckligt lottade kommunerna att förskaffa sig bibliotek,
som, ehuru till eu början obetydliga, dock genom åtnjutande under ett
flertal år af bidrag från kommunen och staten skulle kunna komma att
någorlunda motsvara sitt ändamål.
Likaledes anser jag olämpligt att från statsunderstöd utesluta vissa
kommuner på grund af deras större ekonomiska bärkraft. Utom svårigheten
att bestämma, hvilka vore att räkna till dessa, skulle därigenom
införas en grundsats, som icke förut blifvit för statens folkuppfostrande
verksamhet tillämpad. Om maximibeloppet sättes , så lågt som till 75
kronor, torde, ej heller den föreslagna inskränkningen komma att få alltför
stor betydelse.
Till frågan om storleken af det statsbidrag, som bör tillerkännas
centrala föreningar för upprättande af vandringsbibliotek, torde jagframdeles
få återkomma vid behandlingen af en annan sida af dessa
föreningars verksamhet.
VUlkoren för
åtnjutande af
statsbidrag.
Angående villkoren för erhållande af statsbidrag för folkbibliotek
hafva en hel del olika bestämmelser föreslagits. I några af de afgifna
yttrandena har ock framhållits, att ej för stränga villkor borde föreskrifvas,
då biblioteken genom alltför mycket reglementerande endast
skulle hämmas i sin verksamhet.
De allra flesta äro ense därom, att biblioteken skola stå under
en styrelse, som handhar deras angelägenheter, sköter bokinköpen m. m.
Angående styrelsens sammansättning hafva uti de i detta ärende afgifna
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande dsko 11. 25
utlåtandena de mest olika åsikter uttalats. Dessa öfverensstämma i
liufvudsak med dem, som uttalats i yttrandena uti frågan, om kyrkostämma
eller kommunalstämma borde handlägga ärenden rörande folkbibliotek,
för hvilka uttalanden jag redan redogjort. Svenska nykterhetssällskapet,
med hvilket eu del instämt, uppsätter tillvaron af biblioteksstyrelse
som villkor för statsunderstöd, men anser dock på samma
gång, att intet bör bestämmas om sättet för styrelsens väljande.
En af styrelsen utsedd biblioteksföreståndare har jämväl föreslagits.
Denne skulle med styrelsen deltaga i bestämmandet af bokinköpen
samt under styrelsens öfverinseende sköta den löpande förvaltningen,
hvartill skulle höra hufvudsakligen bokförrådets ordnande
och katalogisering samt förande af lånejournal och räkenskaper. Bibliotekarien
vid universitetsbiblioteket i Uppsala säger sig i frågan om
arfvode åt bibliotekarien, hvilken väl kunde antagas tills vidare nästan
öfverallt blifva folkskoleläraren, vara benägen att se ett af folkbibliotekens
betänkligaste spörsmål. Det vore ej sagdt, att, äfven där arbetet
ställde sig jämförelsevis lättare, synnerligen många skulle vara benägna
att utan särskild ersättning förrätta det, och i den män man genom
sträng reglementering ökade bibliotekariens börda, och i öfrigt, med
bibliotekets stegrade användning, hans eget arbete för detta växte,
kunde han knappast och torde ej heller vara benägen att göra det
utan skälig ersättning. Och ersattes ej hans arbete såsom billigheten
kräfde, tröttnade han eller mottoge ej uppdraget. Skulle åter detta
förhindras genom stegrade kraf på kommunen, så hände, att denna å
sin sida sviktade och tröttnade. Det vore med ögat fäst på denna
fara. som bibliotekarien önskade varna för allt reglementerande af
den art, att det, utan att vara absolut nödvändigt, stegrade bibliotekariens
arbete. Och i det stora hela torde man få gifva noga akt
uppå, att icke den ekonomiska bördan för kommunen genom lön åt
bibliotekarien, anskaffande af lokal och medel till böckers inköpande
blefve så tung, att man därigenom för tvinsot utsatte den sak, som
man velat för hjälpa till nytt lif. Svenska nykterhetssällskapet finner
det fullt befogadt, att arfvode under vissa förhållanden gifves, men
påpekar, att ibland torde lämplig arbetskraft utan ersättning vara att
erhålla, och att på sina håll också arbetet torde blifva för litet, för
att något arfvode borde komma i fråga. Därför borde enligt sällskapets
förmenande intet nämnas om arfvode till bibliotekarien bland villkoren
för statsunderstöd.
Domkapitlet i Lund föreslår, att reglemente för bibliotek och
instruktion för bibliotekarie skola fastställas af domkapitlet.
Bill. till Riksd. Prot■ 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Höft.
4
26 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Vidare har föreslagits, att en bestämd bibliotekslokal skall af
kommunen anskaffas på dess bekostnad och af den art, att böckerna
kunna där i god ordning uppställas och deras vårdare utan onödig
svårighet sköta sitt värf. Bristen på egen lokal hade säkerligen i
hög grad medverkat till bibliotekens vanvård och förfall. Det sade
sig nästan själft. att eu boksamling, som förvarades i kyrkan eller
undanskötes i en skräpvrå eller påträngdes en trångbodd skollärare,
hvarken kunde rätt vårdas eller på lämpligt sätt tillgodogöras, ej heller
tillvinna sig den hänsyn och det intresse, som vore nödvändigt för
dess fortbestånd och verksamma lif. Eget hem vore dess första villkor.
Angående bibliotekens tillgänglighet har i allmänhet föreslagits,
att de borde under vissa bestämda tider hållas tillgängliga för allmänheten
antingen kostnadsfritt eller mot låg afgift. Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Stockholms län föreslår öppenhållande eu dag i
veckan och en folkskoleinspektör föreslår en årsafgift af 50 öre. Eu
de! folkskoleinspektörer anse, att skolbiblioteken endast borde vara
tillgängliga för skolungdomen, men däremot kostnadsfritt. Bibliotekarien
vid universitetsbiblioteket i Uppsala anför, att frågan om låneafgifters
upptagande borde helt och hållet öfverlämnas åt skolstyrelsen att afgöra.
Ju mera utlåningen lättades, dess bättre vore det för saken,
och utgifter kunde i många fall bli till hinder. Å andra sidan läge
däld något berättigad^, och det hade visat sig, att en helt låg afgift
stundom verkat som en eggelse, i det för mången eu sak ej finge
något värde, därest den icke förde till någon uppoffring.
Rörande statsbidragets användning anse Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Uppsala län och domkapitlet i Lund, att detta
endast skulle användas till inköp af böcker och inbindning, under det
åtskilliga andra föreslagit, att till dessa ändamål skulle anslås statsbidraget
jämte däremot svarande, på annat sätt anskaffade medel. En
folkskoleinspektör har ansett tre fjärdedelar af alla bidrag böra användas
till bokinköp, en annan att därtill skulle användas tre fjärdedelar af
statsanslaget och däremot svarande belopp.
Man har framhållit, att böcker, som undergräfva religion och
sedlighet, icke böra förefinnas i folkbiblioteken. Vidare har man därifrån
velat utesluta alla agitationsskrifter i politiska och religiösa frågor.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län och en folkskoleinspektör
hafva emellertid ansett det senare olämpligt, då det vore
ytterst svårt att bestämma skillnaden mellan agitationsskrifter och
opartiska framställningar af dagens frågor, Indika ju icke borde undanhållas
folkbibliotekens läsekrets.
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 27
Det liar ifrågasatts, att endast sådana böcker skulle få inköpas,
som vore upptagna i en af staten auktoriserad katalog. Mot detta
förslag har emellertid framhållits, att hvarje sådant tvång skulle lägga
eu kraftig hämsko på det enskilda intresset, som vore folkbibliotekens
lifsnerv, att det vore att beklaga, om icke folkbiblioteken satte häraf
intresserade i stånd att få religiösa, politiska och sociala frågor utredda
och sedda från olika synpunkter, att vid all censur ödesdigra misstagkunde
begås, och att folkbiblioteken, såsom de redan fritt utvecklat
sig, alls icke gjort sig förtjänta af något berättigadt klander med afseende
på valet af inköpt litteratur.
Årlig redogörelse till ecklesiastikdepartementet för såväl medelförvaltningen
som bibliotekens verksamhet, åtföljd af förteckning öfver
inköpta böcker, har föreslagits. Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande
i Värmlands län anser, att redogörelsen bör insändas till Eders
Kung!. Maj:ts befallningshafvande, som skulle hafva att, efter vederbörande
folkskoleinspektörs hörande, insända den till ecklesiastikdepartementet.
Bibliotekens försäkring emot brandskada har jämväl föreslagits
som villkor för statsbidrag. Svenska nykterhetssällskapet anser denna
fråga kunna utan risk öfverlämnas åt vederbörandes på eget intresse
beroende tillvägagående, men påpekar, hurusom nog fall ändå kunna
förekomma, där ett dylikt villkor kunde verka gagneligt, då mångenstädes
på landsbygden försäkringsmöjligheten allt för litet beaktas.
Vidare hafva föreslagits bestämmelser, att, då enskildt statsunderstödt
bibliotek upplöses, däri befintliga böcker skola tillfalla vederbörande
kommuns eller annat bibliotek.
I fråga om vandringsbiblioteken har framhållits af Eders Kung!.
Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län, att dessa borde omfatta
hvardera ett län eller del af sådant, samt af en folkskoleinspektör,
att de, för att ej kunna urarta till bokförläggarespekulationer, skulle
understödjas endast, då de afsåge viss kommun.
Slutligen hafva alla varit ense därom, att de statsunderstödda
folkbiblioteken böra vara underkastade verksam kontroll från statens
sida. Om sättet, hvarpå denna kontroll skulle utöfvas, hafva åsikterna
varit stridiga. De flesta anse, att denna funktion bör läggas i folkskoleinspektörernas
händer. Betänkligheter hafva emellertid uttalats,
huruvida folkskoleinspektörerna skulle medhinna jämväl biblioteksinspektionen.
Svenska nykterhetssällskapet samt Eders Kung!. Maj:ts
befallningshafvande i Stockholms, ÄlfsborgS och Värmlands län äfvensom
två folkskoleinspektörer föreslå, att inspektörerna utses af Eders
28 Sammansatta Stats- (och Lagjuiskottets Utlåtande N:o 11.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande bland därtill kvalificerade personer.
Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kristianstads län menar, att
inspektionen kan utöfvas af folkskoleinspektörerna, därest auktoriserad
katalog följes vid inköpen, men att i annat fall särskilda inspektörer
böra utses antingen af en central biblioteksstyrelse eller af stiftsstyrelsen,
enär det för Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande blefve förenadt
med svårigheter att bedöma den lämplighet och kompetens, som erfordrades
hos inspektörerna. Några vilja under folkskoleinspektörerna
lägga alla kommunens bibliotek, men öfriga under inspektörer, utsedda
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Föreningen Heimdal förordar
ett antal af staten utsedda särskilda inspektörer. Föreningen
Verdandi och en folkskoleinspektör föreslå en särskildt utsedd folkbiblioteksinspektör
för hela riket. Fn annan folkskoleinspektör ifrågasätter
anställande af en öfverinspektör inom ecklesiastikdepartementet,
som under sig skulle hafva af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
utsedda underinspektörer.
För egen del vill jag till en början såsom min bestämda åsikt
uttala, att för erhållande af statsunderstöd åt folkbibliotek icke böra
föreskrifvas flera och strängare villkor, än som nödvändigt fordras för
kontroll däröfver, att statsunderstödet varder för det därmed afsedda
ändamålet användt, enär man, såsom i flera af de i ärendet afgifna
yttrandena framhållits, genom för mycket reglementerande löper fara
att hämma den nu lifliga biblioteksrörelsen i dess verksamhet.
Då beträffande de särskilda slag af folkbibliotek, som enligt min
åsikt böra blifva delaktiga af det ifrågasatta statsanslaget, icke kunna
uppställas samma villkor för understödets erhållande, skall jag först
yttra mig endast beträffande församlingsbiblioteken.
I annat sammanhang har jag redan angifvit ett af de villkor,
som jag anser höra stadgas, nämligen att för biblioteket af vederbörande
skoldistrikt eller församling eller på annat sätt tillskjutes
minst lika stort belopp som af staten.
Därest det förslag om ändringar i gällande kyrkostämmoförordningar,
för Indika jag förut redogjort, vinner godkännande, erfordras
i fråga om församlingsbiblioteken inga ytterligare föreskrifter rörande
området för deras verksamhet eller sammansättningen af deras styrelse.
Däremot bör det stadgas, att biblioteksstyrelsen skall utse eu
föreståndare eller bibliotekarie, som tillhandagår allmänheten vid bibliotekets
anlitande samt utöfvar den närmaste vården öfver boksamlingen.
29
Sammansatta Stats-(och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Frågan om arfvode åt denne torde kunna lämnas åt biblioteksmyndigheternas
bedömande.
Biblioteket bör vara uppställdt i lämplig lokal antingen på ett
ställe eller ock på flera orter inom området. Hinder bör ej heller
möta för. att bibliotek inom sitt område stundom flvttas från ort till
annan.
Af vikt synes mig vara, att vederbörande tillförbindas att hafva
biblioteket försäkradt mot eldskada.
Ett hufvudvillkor anser jag vara, att bibliotek regelbundet vissa
tider i veckan hålles tillgängligt för allmänheten inom biblioteksområdet,
således ej endast för vissa åldrar eller samhällsklasser. Om
tiden för öppenhållandet eller huruvida afgift skall erläggas för boklån
anser jag ej bestämmelse böra gifvas i annan mån, än att, om afgift
bestämmes, densamma sättes låg.
Några särskilda föreskrifter angående instruktion för bibliotekarien
eller reglemente för biblioteket torde ej behöfva intagas bland villkoren
för statsunderstöd.
Bokinköpen anser jag böra beslutas af styrelsen, som har att
tillse, att ej böcker af osedligt innehåll införlifvas med biblioteken.
Att föreskrifva, det vissa skrifter i politiska och religiösa ämnen icke
få inköpas, anser jag mindre välbetänkt, då svårt är att bestämma,
hvad häraf må betraktas såsom agitationsskrifter eller såsom opartiska
framställningar. I statens inspektion och granskningen vid bidragens
utdelande torde för öfrigt ligga ett korrektiv mot, att statens medel
lämnas till sådana bibliotek, som användas för att göra propaganda i
ena eller andra riktningen. Ej heller anser jag lämpligt intvinga bokanskaffningen
inom ramen af en auktoriserad katalog, då det torde
vara svårt att i eu sådan tillgodose alla smakriktningar, och därigenom
hämsko lägges på det enskilda initiativet.
Nödvändigheten af att katalog, tryckt eller skrifven, öfver boksamling
finnes för allmänheten tillgänglig, synes mig påtaglig. Sådan
katalog bör upprättas af bibliotekarien.
Redogörelse till ecklesiastikdepartementet anser jag ej erforderlig,
då, efter hvad jag framdeles kommer att föreslå, de vid ansökningen
om statsbidrag fogade uppgifterna kunna lämna tillräckligt material
för bedömande af ett biblioteks verksamhet.
I fråga om dispositionen öfver beviljadt statsbidrag anser jag,
att vederbörande icke bör lämnas full frihet. I enlighet med hvad
flera myndigheter föreslagit, torde det tvärtom böra stadgas, att statsbidraget
endast må användas till inköp och inbindning af böcker samt
30 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
tryckning af katalog. Allmänt, och med rätta, anses nämligen, att
nyanskaffning och inbindning äfvensom tillhandahållande af katalog
äro bland de viktigaste betingelserna för folkbibliotekens fortbestånd
och utveckling. Erfarenheten beträffande de gamla sockenbiblioteken
bestyrker detta. Otillräcklig eller uraktlåten nyanskaffning torde
nämligen, jämte ensidighet i bokurvalet, hafva varit hufvudsakliga
orsaken till det förfall, hvari nämnda bibliotek råkat. Jag anser
emellertid, att icke endast hela statsbidraget skall användas för nyssnämnda
ändamål, utan att för samma ändamål äfven bör användas det
mot statsbidraget svarande belopp, hyars tillskjutande, såsom nyss
nämnts, skulle utgöra ett af villkoren. Beträffande de sålunda inköpta
böckerna bör vidare stadgas, att desamma icke få afhändas biblioteken.
Det är uppenbart, att de statsunderstödda biblioteken böra vara
underkastade inspektion. Denna kan enligt min åsikt lämpligast anförtros
åt folkskoleinspektörerna. Att uteslutande för biblioteken anställa
särskilda inspektörer skulle medföra onödiga kostnader, och en
dylik inspektör med hela riket till verksamhetsområde skulle svårligen
kunna utöfva en effektiv kontroll. Att, såsom i fråga om föreläsningskurserna
för arbetsklassen, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande skulle utse
inspektörer, som utan ersättning och ansvar utöfvade denna funktion,
synes mig mindre lämpligt, då svårighet måhända flerstädes skulle förefinnas
att för uppdragen erhålla kvalificerade personer, och, till följd
däraf att biblioteken vore spridda på eu mängd platser äfvensom -på
grund af de däraf föranledda resorna för inspektörerna, dessa svårligen
skulle kunna ägna biblioteken erforderlig tillsyn. Folkskoleinspektörerna
åter äro aflönade tjänstemän och för uppdraget väl kvalificerade. De
stå genom sin nuvarande verksamhet i liflig förbindelse med just de
myndigheter, som i de flesta fall komma att handhafva biblioteksverksamheten.
De kunna fördenskull på sina af folkskoleinspektionen föranledda
resor jämförelsevis lätt ägna tillsyn jämväl åt biblioteken.
Härtill kommer, att, om denna inspektion anförtros åt folkskoleinspektörerna,
statsverkets utgifter för densamma ej torde bli afsevärda,
utan endast komma att utgöras af någon ökning i den af folkskoleinspektionen
betingade resekostnads- och traktamentsersättningen.
Genom inspektionen öfver biblioteken komme visserligen folkskoleinspektörernas
arbete att något ökas, men jag håller före, att, därest
denna inspektion, såsom jag nyss sagd, sammanställes med skolinspelctionen,
denna ökning ej bör blifva alltför betungande. Något hinder
att ålägga folkskoleinspektörerna en sådan inspektion förefinnes icke,
enär Eders Kungl. Maj:t vid utfärdandet af ny instruktion för inspek
-
31
Sammansatta Stats- (och Lagjutskottets Utlåtande N:o 11.
tionsperioden 1905—1910 gifvit bestämmelsen om den inspektörerna
förut åliggande skyldighet att inspektera vissa bibliotek härför erforderlig
affattning.
Hvad härefter angår föreningsbibliotelcen, så skulle, såsom jag
förut nämnt, för dessa kunna erhållas statsunderstöd endast, såvida
de med afseende å omfattningen af sin verksamhet kunna anses likställda
med församlingsbiblioteken. De skola sålunda icke vara tillgängliga
allenast för ett ringa antal föreningsmedlemmar, utan böra
stå öppna för en större allmänhet. Att uti villkoren för statsunderstöds
erhållande närmare precisera detta torde icke vara lämpligt,
utan bör Eders Kungl. Maj:t beträffande hvarje särskildt föreningsbibliotek,
för hvilket stadsbidrag ifrågasättes, pröfva, huruvida detsamma
uti ifrågavarande afseende kan anses vara att likställa med
församlingsbiblioteken.
Jämväl beträffande föreningsbiblioteken skall, såsom förut anmärkts,
gälla, att förening, som vill göra anspråk på statsbidrag till
ett af densamma inrättadt bibliotek, skall för detsamma anskaffa ett
lika stort belopp som statsbidraget.
För föreningsbiblioteken bör tydligtvis liksom för församlingsbiblioteken
finnas en styrelse. Om denna bör föreskrifvas, att densamma
skall utgöras af minst fem personer och utses af föreningsmedlemmarna.
I öfrigt böra beträffande dessa bibliotek gälla samma villkor, som föreslagits
i fråga om församlingsbiblioteken, med det tillägg, att, därest
föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses, skola
de böcker, som inköpts för sådant understöd och däremot svarande
belopp, kostnadsfritt öfverlämnas till det skoldistrikt eller i Stockholm
och Göteborg den territoriella församling, hvarinom biblioteket närmast
haft sin verksamhet, för att införlifvas med vederbörande församlingsbibliotek.
Att föreskrifva, att hela det befintliga biblioteket i dylikt
fall sålunda skall öfverlämnas, synes mig obilligt.
Statsunderstödet för upprättande af vandringsbibliotek skulle,
enligt hvad jag redan tidigare antydt, utgå till vissa centrala föreningar,
i hvilkas ändamål bland annat ingår tillhandahållande åt kommuner
och enskilda af dylika bibliotek. Några särskilda villkor för sådant
understöds erhållande anser jag lämpligen ej böra på förhand uppställas.
På sätt jag strax skall nämna, är det min mening, att till dessa centrala
föreningar skulle kunna beviljas statsbidrag äfven för en annan
verksamhetsgren, som sammanhänger med folkbiblioteken. Jag skall i
nämnda sammanhang återkomma till vandringsbiblioteken.
32
Centrala
anordningar.
Sammansätta Stats- (och Lag) ut skottets Utlåtande N:ö 11.
I sammanhang med villkoren för statsbidrags erhållande hafva
åtskilliga önskemål uttalats, afseende underlättande af bibliotekens
verksamhet.
Så föreslå föreningen för folkbibliotek och läsestugor, föreningarna
Heimdal och Yerdandi, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings
län och en folkskoleinspektör upprättandet i hufvudstäden af
en central organisation, bekostad af staten, med uppgift att på begäran
stå folkbiblioteken till tjänst med bokförteckningar, råd och upplysningar,
förmedling af bokinköp, utgifvande af förteckning öfver nyutkomna
böcker jämte anmälningar om deras innehåll samt att i allmänhet
följa folkbiblioteksarbetet i in- och utlandet.
Svenska nykterketssällskapet, centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskolelärareförening, Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs.
Gäfieborgs och Västernorrlands län samt tre folkskoleinspektörer
anse emellertid, att denna funktion skulle kunna fyllas af centrala föreningar,
som för sin verksamhet, i händelse af behof, tillerkändes understöd
af staten.
Officiell förteckning å för folkbiblioteken lämpliga böcker till
ledning vid inköpen men utan tvång att följa densamma har af många
föreslagits. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands, Göteborgs
och Bohus samt Västmanlands län äfvensom elfva folkskoleinspektörer
mena, att dylik förteckning bör årligen utgifvas af ecklesiastikdepartementet.
Två folkskoleinspektörer anse en dylik förteckning
hvart tredje år tillräcklig.
Anställande inom ecklesiastikdepartementet af ett sakkunnigt biträde,
som skulle tillhandagå med råd och upplysningar, har föreslagits
af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands län och sju folkskoleinspektörer.
Slutligen har eu inspektör föreslagit anordnande af pristäflingar
för författare af ungdomslitteratur.
Jag torde här få nämna, att föreningarna Folkbildningsförbundet
och Sydöstra Sveriges folkbildningsförbund, i sammanhang med förut
omförmälda ansökningar om statsbidrag till vandringsbibliotek, äfven
gjort framställning om beredande af understöd för föreningarnas verksamhet
såsom förmedlingsanstalter för folkbiblioteken.
I fråga härom har föreningen Folkbildningsförbundet anfört, att
det torde vara af största betydelse för folkbiblioteken, att en förmedling
af bokinköp ordnades på ett tillfredsställande sätt. Såväl vid upprättande
af nya bibliotek som vid sedermera skeende nyanskaffningar
33
Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.
af böcker torde biblioteksföreståndarna endast i undantagsfall vara i
tillfälle att själfva göra inköpen, och ofta vore de ej nog bevandrade
inom litteraturen för att på egen hand kunna göra ett lämpligt val.
Därtill komme, att bokinköpet folie sig väsentligt dyrare, om hvarje
bibliotek för sig underhandlade med förläggare eller bokhandlare, än
när genom en bokförmedlingsbyrå uppgörelse kunde träffas i större
omfattning. Genom föreningens i hufvudstaden förlagda centralbyrå
för bokförmedling, som utan tidsutdräkt kunde från därstädes befintliga
förläggare, antikvariat och bokhandlare anskaffa böckerna, underlättades
rekvirenternas arbete högst betydligt och en afsevärd rabatt erliölles.
Vidare lämnade byrån på anmodan förslag till bokinköp, tillhandahölle
bokkataloger samt utgåfve en särskild tidskrift, »Folkbiblioteksbladet»,
som lämnade uppgift på nyutkommen, för folkbibliotek lämplig litteratur
och i öfrigt meddelade råd angående handliafvandet af större eller
mindre bibliotek. Slutligen vore byrån i tillfälle att lämna biblioteken
anvisningar och råd angående katalogiserings- och utlåningssystem och"
tillhandahölle härför behöfligt material. Att byråns verksamhet fyllde
ett länge känd t behof, syntes framgå häraf, att under år 1903 densamma
på rekvisition förmedlat bokinköp för ett sammanlagdt belopp (bokhandelspris)
af 13,000 kronor och under de första sju månaderna af år
1904 för ett belopp af 10,550 kronor.
Såsom af afgifna utlåtanden framgår, har eu ledande och stödjande
verksamhet af här antydt slag i någon mån utöfvats, hvad skolbiblioteken
angår, af centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskolelärarförening
samt, hvad folkbiblioteken beträffar, af föreningarna Yerdandi
och Heimdal.
Af de önskemål, som framställts för underlättande af folkbibliotekens
verksamhet, anser jag mig ej kunna förorda annat än förslaget,
att statsunderstöd beviljas centrala föreningar för deras befattning med
upprättande af bokförteckningar, förmedling af inköp m. m. Öfriga
förslag skulle kräfva nya organisationer, som för statsverket skulle medföra
betydligt större utgifter. De af Folkbildningsförbundet anförda
skäl för nödvändigheten af förmedlingsbyråer för folkbiblioteken själas
mig fullt öfvertygande, och då, efter hvad jag trott mig finna, de föreningar,
som sysselsatt sig med dylik verksamhet, hittills tillfredsställande
fyllt denna sin uppgift, synes man ej behöfva befara, att dessa föreningar,
understödda af statsmedel, icke skola motsvara de kraf, som en ökad
biblioteksverksamhet på dem kommer att ställa.
Såsom förut anförts, anser jag, att centrala föreningar jämväl böra
Bil. till Piksd. Prof. 1905. 4 Sami. 2 Äfd. 9 Höft. 5
34 Sammansatta Stats- (och Lag)utshottets Utlåtande N:o 11.
tillerkännas understöd för upprättandet af vandringsbibliotek. Föreningen
Folkbildningsförbundet bär uppgifvit, att densamma till uthyrning
upprättat ej mindre än 23 vandringsbibliotek för en kostnad,
uppgående i medeltal till 165 kronor för hvarje, samt att, då hyresafgiften
måste sättas lågt, endast 3 kronor i månaden, för att biblioteken
skulle komma till användning äfven på den fattigaste landsbygden, hyresinkomsterna
kunde räcka blott till underhåll af biblioteken. Västra
Sveriges folkbildningsförbund har i sin ansökning om statsunderstöd för
upprättande af vandringsbibliotek, hvilken ansökning är dagtecknad den
28 oktober 1904, anfört, att förbundet då ägde 13 vandringsbibliotek,
hvilka, sedan anslag af landstingsmedel erhållits till belopp af 1,000
kronor, vore ämnade att till början af år 1905 ökas med 3 eller 4 nya.
Denna gren af förbundets verksamhet hade rönt synnerligen stort beaktande.
Från Hallands, Göteborgs och Bohus, Älfsborgs, Skaraborgs
och Jönköpings län hade rekvisitioner ingått i sådan mängd, att biblioteken
ständigt varit upptagna och rekvirenterna i flera fall måst
vänta ganska länge på de önskade biblioteken. Äfven med den ökning
i antal, biblioteken snart skulle erhålla, kunde man af redan dittills
ingångna rekvisitioner so, att de komme att blifva till antalet otillräckliga,
hvarför förbundet vore i behof af ytterligare inkomster för
att på ett tillfredsställande sätt sköta ifrågavarande gren af sin verksamhet.
Afgifterna för lån af bibliotek vore satta så lågt som möjligt:
i det län, hvars landsting lämnat anslag till förbundets biblioteksverksamhet,
2 kronor i månaden, lika högt för de föreläsningsanstalter,
som erlade afgift till förbundets materielkassa, och i öfriga fall 3 kronor
i månaden. Dessa afgifter vore afsedda till betäckande af utgifter för
bibliotekens underhåll och torde i bästa fall förslå därtill, men till
bibliotekariens aflöning och till inskaffning af bibliotek försloge de ej.
Föreningen Folkbiblioteksförbundet har för sin verksamhet, som
jämväl omfattar anordnandet af föreläsningar, ifrågasatt statsbidrag för
år 1906 af 4,000 kronor, Västra Sveriges folkbildningsförbund bär för
vandringsbiblioteks upprättande, underhåll och vård i hyssberörda ansökning
anhållit om ett anslag för år 1905 af 1,000 kronor, och Sydöstra
Sveriges folkbildningsförbund, som äfven förmedlar föreläsningar
för arbetsklassen, har begärt statsunderstöd för sin verksamhet med
1,000 kronor eller, därest detta ej kunde beviljas, det mindre belopp,
Eders Kung!. Maj:t kunde finna skäligt.
Jag föreställer mig, att de centrala föreningarna lämpligen skulle
kunna för hvarje år tillerkännas ett statsunderstöd, beroende på omfånget
af deras verksamhet för bibliotekssakens främjande å ena sidan
Sammansatta Stats- (och Lagutskott ds Utlåtande N:o It. 35
genom förmedling af bokinköp, upprättande af kataloger å lämpliga
böcker, meddelande af anvisningar ocli råd om katalogers ocli låneböckers
uppställande ocli skötande äfvensom bibliotekens ordnande och
vård samt å andra sidan genom upprättande af vandringsbibliotek.
Jag anser emellertid, att här liksom vid anslagen till församlings- och
föreningsbiblioteken ett maximum bör fastställas för understödet. I
betraktande af de inkomna ansökningarna och då ingen erfarenhet
ännu föreligger om, huru många föreningar kunna komma att göra
anspråk på dylikt understöd, anser jag mig nu ej kunna föreslå detta
maximum till högre belopp än 1,500 kronor för hvartdera slaget af
nyssnämnda båda verksamhetsgrenar.
Rörande sättet för statsbidragets fördelande hafva de allra flesta,
som därom yttrat sig, föreslagit, att, liksom i fråga om understöden
till anordnande af föreläsningskurser för arbetsklassen, ansökningar,
åtföljda af erforderliga uppgifter, skulle inlämnas till Eders Kung!
Maj:ts vederbörande befallningshafvande, samt att Eders Kungl. Maj:t
sedermera, efter mottagande af ansökningarna och Eders Kungl. Maj:ts
befallningshafvandes däröfver afgifna utlåtanden, skulle bestämma om
anslagens fördelning. Endast en folkskoleinspektör har föreslagit, att
ansökningarna skola afgöras af Eders Kungl. Maj :ts befallningshafvande
i orterna.
I fråga om de fasta biblioteken är jag sinnad ansluta mig till
den af nämnde folkskoleinspektör uttalade åsikt. Med stöd af den
erfarenhet, som vunnits vid fördelningen af anslaget för arbetareföreläsningarna,
nödgas jag uttala, att arbetet med fördelning af ett eventuellt
biblioteksanslag skulle, om än till eu början möjligt, snart nog,
då ansökningarna komma att ökas till tusental, blifva för ecklesiastikdepartementet
allt för betungande och omöjligt att med den nuvarande
personalen utföra. Härtill kommer, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
med sin närmare kännedom om förhållandena på de olika
orterna torde hafva lättare att bedöma de olika omständigheter, som
vid statsbidrags beviljande böra komma under pröfning; och då statsbidragen
till biblioteken skulle blifva jämförelsevis små, torde pröfmngen
mycket väl kunna öfverlämnas åt de lokala myndigheterna.
Jag har tänkt mig, att skoldistrikt eller — i Stockholm och
Göteborg — territoriell församling skulle äga att för hvarje år inom
viss föreskrifven tid ingå till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande
med ansökning om och, därest föreskrifna villkor blifvit
Sättet för stats''
bidragets
indelande.
Storleken af
det statsanslag,
som erfordras.
36 Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
uppfyllda, få sig beviljadt statsbidrag till af skoldistriktet eller församlingen
inrättadt församlingsbibliotek. Öfver beslut om vägradt
statsbidrag borde klagan kunna hos Eders Kungl. Maj:t anföras på
enahanda sätt som i fråga om vägradt anslag till folkskoleväsendet.
Dylik rätt torde emellertid ej utan vidare böra medgifvas de
lokala föreningarna, utan torde sådan förening, som önskar erhålla
statsunderstöd för ett af föreningen inrättadt föreningsbibliotek, innan
dylikt understöd åt densamma får beviljas, böra af Eders Kungl. Maj:t,
på särskild därom gjord underdånig ansökning, få sig tillerkänd rätt
att för viss tid med afseende å understöd från biblioteksanslaget anses,
likställd med skoldistrikt.
Vid ansökning hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande om
statsbidrag för bibliotek böra enligt min mening fogas:
1) redogörelse, upprättad enligt fastställclt formulär, för bibliotekets
verksamhet under näst föregående år, utvisande, bland annat,
antal af under året inköpta volymer, antal volymer vid årets slut,
antal boklån, såväl hemlån som lån på stället, kostnader för bokinköp,
inbindning, lokal samt ved, ljus, renhållning m. m.,
2) tryckt katalog, om sådan finnes,
3) kvitterade räkningar i original eller styrkt afskrift, utvisande
de böcker, för hvilkas inköp statsbidrag begäres, kostnaden för bokinbindning
och kostnaden för tryckning af katalog, samt
4) vederbörande folkskoleinspektörs yttrande öfver ansökningen.
Lokala föreningar böra därjämte vid ansökning om statsbidrag
foga Eders Kungl. Maj:ts medgifvande att kunna erhålla understöd.
Understöden till de centrala föreningarna för deras verksamhet
såsom förmedlingsbyråer för folkbiblioteken och upprättandet af vandring^
ibliotek anser jag lämpligast böra af Eders Kungl. Maj:t bestämmas
på därom gjorda särskilda underdåniga ansökningar. Dylika
ansökningar för visst år synas mig böra göras mot slutet af det näst
föregående året, därvid föreningarna hafva att bifoga detaljerade uppgifter
dels om sin föregående verksamhet i berörda afseenden, dels ock
om det sätt, hvarpå föreningen vill betjäna bibliotekssaken under det
år, för livilket understöd sökes, allt för att tjäna som material vid bedömande
af storleken af det statsunderstöd, som bör enhvar af dem
tilldelas.
Beträffande slutligen det anslag, som bör af Biksdagen äskas för
folkbibliotekssakens understödjande i enlighet med de af mig nu föreslagna
grunder, torde bidragens utdelande genom Eders Kungl. Maj:ts
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 37
befallningshafvande nödvändiggöra, att detta anslag bestämmes såsom
förslagsanslag. Intet hinder möter emellertid för, att inom ramen af detta
förslagsanslag ett visst belopp ställes till Eders Kungl. Maj:ts disposition
att användas till understöd åt de centrala föreningarna, på sätt nyss sagts.
Vid beräkningen af det ungefärliga belopp, hvartill ifrågavarande
förslagsanslag bör sättas, erbjuda våra grannländer åtskilliga jämförelsepunkter.
I Norge, hvars folkmängd år 1900 var 2,239,880 invånare,
beviljas årligen 30,000 kronor till folkbiblioteken, hvilka åtnjuta statsbidrag,
växlande mellan 200 och 10 kronor. I Danmark, som år 1901
hade 2,464,770 invånare, offras årligen af staten 34,000 kronor för
ändamålet. Då Sverige äger ungefär dubbelt så många invånare som
hvartdera af dessa länder, synes jämförelsen påkalla ett understöd i
Sverige af 60,000 kronor. Detta är ock den summa, hvartill jag efter
gjorda beräkningar kommit. Skoldistriktens antal — undantagandes
Stockholm och Göteborg — utgjorde vid slutet af år 1903 2,401.
Läggas därtill i nämnda två städer befintliga 15 territoriella församlingar,
skulle antalet af de kommuner, som finge rätt till statsunderstöd, bestiga
sig till 2,416. Då man svårligen torde kunna beräkna att, åtminstone
till en början, flera än bortåt en tredjedel af dessa komma att anhålla
om dylikt understöd, samt de enskilda föreningar, som blefve likställda
med skoldistrikt, knappast torde kunna beräknas till flera än 200,
synas ungefär 1,000 särskilda statsbidrag komma att genom Eders
Kung!. Maj:ts befallningshafvande utdelas. Beräknas ett medeltal af
50 kronor för hvarje, skulle sålunda härför erfordras 50,000 kronor.
Till understödjande af de centrala föreningarna enligt förut omförmälda
grunder synes mig ett belopp af 10,000 kronor tillräckligt. Behofvet
skulle sålunda kunna tillgodoses genom ett förslagsanslag af 60,000
kronor.
I sammanhang med denna kostnadsberäkning är jag i tillfälle att
förete en statistik öfver de kostnader för biblioteksväsendet, som landsbygdens
kommuner åtagit sig under år 1901.
Vissa statistiska
uppgifter rörande
folkliblioteken.
38
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
Samtliga landskommuner, antal och folkmängd; landskommuner, som
beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, antal, folkmängd och
anslagsbelopp, år 1901. Länsvis.
Län. |
Samtliga kommuner. |
Anslagsgifvande kommuner. |
||||
Antal. |
Folkmängd. |
Antal. |
Folkmängd. |
Anslagsbelopp. |
||
Kronor. |
öre. |
|||||
Stockholms län ............... |
109 |
160,530 |
36 |
58,793 |
2,362 |
40 |
Uppsala „ ............... |
85 |
96,902 |
26 |
33,489 |
1,187 |
36 |
Södermanlands län ......... |
92 |
140,707 |
47 |
70,053 |
1,904 |
06 |
Östergötlands ,, ........ |
149 |
216,795 |
25 |
49,183 |
1,580 |
33 |
Jönköpings „ ......... |
127 |
172,507 |
15 |
23,507 |
474 |
72 |
Kronobergs ,, ....... |
85 |
150,835 |
7 |
18,562 |
450 |
00 |
Kalmar ,, ........ |
101 |
193,640 |
14 |
29,235 |
415 |
53 |
Gottlands ,, ......... |
92 |
44,446 |
35 |
19,513 |
1,175 |
75 |
Blekinge ........ |
35 |
109,855 |
9 |
43,267 |
410 |
78 |
Kristianstads ,, ......... |
143 |
203,663 |
55 |
89,490 |
3,473 |
95 |
Malmöhus ^ ......... |
241 |
276,321 |
71 |
93,925 |
3,958 |
69 |
Hallands •„ .....,... |
86 |
114,303 |
7 |
9,838 |
605 |
3 6 |
Göteborgs och Bohus län |
86 |
189,684 |
2 |
7,719 |
200 |
00 |
Ålfsborgs län ................ |
220 |
249,268 |
22 |
39,629 |
2,026 |
7 5 |
Skaraborgs ,, .................. |
260 |
212,089 |
35 |
40,183 |
1,040 |
51 |
Värmlands „ .................. |
87 |
227,297 |
27 |
80,731 |
1,519 |
39 |
Örebro „ ................ |
58 |
168,227 |
28 |
110,190 |
2,080 |
01 |
Västmanlands län........... |
68 |
120,113 |
39 |
76,402 |
2,898 |
02 |
Kopparbergs „ ............ |
47 |
206,330 |
27 |
117,993 |
2,886 |
23 |
Gäfleborgs „ ............ |
47 |
194,912 |
25 |
111,590 |
2,809 |
42 |
Västernorrlands,, ............ |
63 |
209,122 |
13 |
58,898 |
2,190 |
97 |
Jämtlands ,, ............ |
59 |
105,756 |
8 |
16,972 |
465 |
19 |
Västerbottens ,, ........... |
24 |
140,549 |
6 |
47,945 |
350 |
00 |
Norrbottens „ ............ |
21 |
124,957 |
1 |
7,811 |
90 |
00 |
Rikets landsbygd |
2,385! 4,028,808] 580 |
! 1,254,918 |
36,555 |
1 49 |
Sammansatta Stats- (och Lag)utsJcottets Utlåtande N:o 11.
39
Landskommuner, som beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, antal,
folkmängd och anslagsbelopp, år 1901. I grupper efter folkmängden.
1 '' ;ii ■ ■ _ . Kommuner med en folkmängd af: |
Antal. |
Folkmängd. |
Anslagsbelopp. |
|
Kronor. |
öre. I |
|||
T. o. m. 500 personer............................. |
52 |
18,630 |
978 |
I 8 G j |
Öfver 500 t. o. m. 1,000 personer ...... |
131 |
98,100 |
4,414 |
46 |
,, 1,000 t. o. m. 2,000 personer ... |
191 |
276,347 |
9,597 |
20; |
„ 2,000 „ 5,000 „ |
154 |
460,768 |
12,621 |
4 7j |
„ 5,000 personer ............................... |
52 |
401,073 |
8,943 |
50] |
Summa |
580 |
1,254,918 |
36,555 |
49 |
Anmärkningar.
Siffrorna rörande landskommunernas anslag till socken- o. d. bibliotek äro hämtade ur de
till kungl. statistiska centralbyrån insända primäruppgiftema till den officiella statistiken angående
kommunernas finanser. I formuläret till dessa uppgifter, för så vidt de röra de å kommunalstämma
granskade räkenskaperna, finnes en särskild rubrik för utgifter till sockenbibliotek, hvadan
man torde kunna antaga, att anslag till detta ändamål därunder äro antecknade, i den händelse
de författningsenligt beslutats å kommunalstämma.
I åtskilliga fall handläggas emellertid hithörande ärenden å kyrkostämma, och äro därför de
till statistiska centralbyrån inkomna sammandragen af å denna stämma granskade räkenskaper
äfvenledes genomgångna. Då likväl blanketten för sistnämnda sammandrag icke innehåller en
sådan särskild rubrik för utgifter till sockenbibliotek, är det sannolikt, att dessa stundom ingå i
någon där upptagen post för diverse utgifter (till »öfriga behof» eller dylikt). De här meddelade
siffrorna äro därför att anse som något för låga, huru mycket är ej möjligt att afgöra, men förmodligen
ej i någon högre grad.
Då vidare sträng skillnad mellan socken- och skolbibliotek ofta nog icke göres i uppgifterna
och äfven torde vara onödig att genomföra, hafva anslagen till de senare, då de särskildt redovisas
(i sammandraget af kyrkostämmans räkenskaper), äfven här inräknats.
»Landskommun» är här taget i samma bemärkelse som i den officiella statistiken öfver
kommunernas finanser, d. v. s. de köpingar, som i afseende på beräkningsgrunden för utdebitering
af kommunala utskylder äro likställda med städerna och hvilkas räkenskapssammandrag till sagda
statistik liksom städernas sakna särskild rubrik för anslag till sockenbibliotek, hafva här icke
kunnat upptagas.
40
Sammansatta Stats- (och Lag)ut skottets Utlåtande N:o 11.
Medeltal anslagsbelopp i de landskommuner, som beviljat medel till sockeno.
d. bibliotek samt dessa kommuners antal och folkmängd i
förhållande till samtliga landskommuners, år 1901. Länsvis.
1 Län. ~ ... , • * " |
Medeltal an |
slagsbelopp |
Antal anslags-gifvande kom-muner i % |
Folkmängd j |
|
pr anslags-gifvande Kronor. |
pr invånare Öre. |
||||
Stockholms län |
65-62 |
4‘0 |
33-0 |
36-6 |
|
Uppsala ,, |
45-6 7 |
3*5 |
30-6 |
34-6 |
|
Södermanlands |
län............... |
40-51 |
2-7 |
51-1 |
49-8 |
Östergötlands |
............... |
63-21 |
3-2 |
16-8 |
22-7 |
Jönköpings |
11 ............... |
31-65 |
2-o |
11-8 |
13-6 |
Kronobergs |
11 ............... |
64-2 9 |
2-4 |
8-2 |
12-3 |
Kalmar |
11 ............... |
29-68 |
1-4 |
13-9 |
15-1 |
Gottlands |
11 ............... |
33-59 |
6-0 |
38-0 |
43-9 |
Blekinge |
11 ............... |
45-64 |
0-9 |
25-7 |
39-4 |
Kristianstads |
63” 16 |
3-9 |
38-5 |
43-9 1 |
|
Malmöhus |
11 ............... |
55-76 |
4-2 |
29-5 |
34-0 |
Hallands |
11 ............... |
86-48 |
6-2 |
8-1 |
8-6 |
Göteborgs och |
Bobus län... |
100-oo |
2-6 |
2-3 |
4-1 1 |
Alfsborgs |
län............... |
92-13 |
5-i |
10-0 |
15-9 |
Skaraborgs |
11 ............... |
29-73 |
2-6 |
13-5 |
18-9 |
Värmlands |
11 ••••j.......tv |
56-27 |
1-9 |
3 bo |
35-5 |
Örebro |
11 .............. |
74-29 |
1-9 |
48-3 |
65-5 |
Västmanlands |
TI ••''»•%••••••••• |
74-31 |
3-8 |
57-4 |
63-6 |
Kopparbergs |
11 |
106-9 0 |
2-4 |
57-4 |
57-2 |
Gäfleborgs |
11 ............... |
112-38 |
2-5 |
53-2 |
57-3 |
Västernorrlands |
11 ............... |
168-54 |
3-7 |
20-6 |
28-2 |
Jämtlands |
11 ............... |
58-15 |
2-7 |
13-6 |
16-0 |
Västerbottens |
58-33 |
0-7 |
25-o |
34-1 |
|
Norrbottens |
TI ..... |
90-oo |
1-2 |
4*8 |
6-3 |
Rikets landsbygd |
63-03 |
2-9 |
24-3 |
31-1 |
Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 41
Medeltal anslagsbelopp i de landskommuner, som beviljat medel till
socken- o. d. bibliotek, år 1901. Gruppvis efter folkmängden.
Kommuner med en folkmängd af: |
Medeltal an pr anslags-gifvande kom-mun. Kronor. |
slagsbelopp pr invånare i Öre. |
T. o. in. 500 personer ............................................. |
18-82 |
5‘3 |
Öfver 500 t. o. m. 1,000 personer .................. |
33-70 |
4’ö |
„ 1,000 „ „ „ 2,000 „ .................. |
50-2 5 |
3-5 |
„ 2,000 „ „ „ 5,000 „ ............... |
81-96 |
2-7 |
„ 5,000 personer............................................... |
171-99 |
2-2 |
Samtliga |
63-0 3 1 |
2-9 |
Af denna statistik framgår, att år 1901 blott 580 landskommuner
för ändamålet beviljat tillsammans 36,555 kronor 49 öre. Den beräknade
anslagssumman torde, med hänsyn till att städernas församlingar
ej uppgå till mer än 105, följaktligen under den närmaste framtiden
vara fullt tillräcklig.
För den händelse de statsunderstödda biblioteken ställas under
folkskoleinspektörernas inspektion, torde såsom förut påpekats, någon
ökning i de till dessa inspektörer utgående rese- och traktamentsersättningar
vara att förutse. Utom det att bibliotek ej alltid är beläget på
samma ort som folkskola, måste också sj kifva förrättningen taga någon
tid. Beräknar man, att biblioteken i medeltal inspekteras hvartannat
år, skulle, med min nyss gjorda uppskattning af deras antal, traktamentsersättning
för biblioteksinspektionen komma att utgå hvarje år för 500
förrättningsdagar. Efter 6 kronor för dag skulle således härför erfordras
3,000 kronor. Ökningen i reseersättningarna synes mig ej behöfva beräknas
högre än till 2,000 kronor om året. Biblioteksinspektionen skulle
sålunda kräfva en statsutgift af ungefär 5,000 kronor årligen.»
Höjning af
anslaget till
folkskoleinspektörerna.
Bill. till Likså. Prat. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Käft.
6
42
Enskild
motion.
Sammansätta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
I sammanhang med ifrågavarande proposition har sammansatta
stats- och lagutskottet till behandling förehaft en i anledning af
propositionen inom Andra Kammaren af herr J. T. Larsson i Lund
väckt motion, n:o 213, i hvilken anförts följande:
»Sedan Riksdagen i skrifvelse den 8 maj 1902 anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, om och på hvilka villkor
statsbidrag skulle kunna lämnas till sockenbibliotek och med dem
jämförliga boksamlingar, samt för Riksdagen framlägga det förslag,
hvartill utredningen kunde föranleda, har Riksdagen nu fått mottaga
sådant förslag, innefattadt i Kungl. Maj:ts proposition n:o 47 angående
understöd åt folkbibliotek in. m. Vid jämförelse mellan Kungl. Maj:ts
proposition och Riksdagens omförmälda skrifvelse framställer sig till
allvarligt öfvervägande, om den kungl. propositionen verkligen kan
vara det svar, som Riksdagen hade anledning att vänta, och om den
må anses ägnad att tillfredsställa de förhoppningar, hvilka genom Riksdagens
initiativ väckts till lif hos folkbildningssakens många vänner.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag är byggdt på förutsättningen
af lagbestämmelser, åsyftande att från den borgerliga kommunens till
kyrkoförsamlingens verksamhetsområde öfverflytta ärenden rörande folkbiblioteken.
En sådan förutsättning har varit fullkomligt främmande
för Riksdagen. Hvad Riksdagen tänkt angående förutsättningarna för
statsunderstöd åt sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar
är alldeles oförtydbart uttalad! i ofvan nämnda skrifvelsen den 8 maj
1902, där det hänvisas till föreläsningsföreningar och arbetareinstitut och
till de villkor, som blifvit uppställda för statsunderstöd åt dessa folkbildningsmedel,
för hvilka folkbiblioteken ansetts utgöra ett nödvändigt
komplement. Af Riksdagens skrifvelse har statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet således icke kunnat hämta ringaste anledning
att i sammanhang med det i skrifvelsen omhandlade ärendet syssla
med frågan om biblioteksärendenas hemortsrätt inom den borgerliga
kommunen eller kyrkoförsamlingen. Däremot synes det, som om det
bort föreligga en alldeles direkt anledning för departementschefen att
icke i detta sammanhang upptaga frågan om lagbestämmelser i angifna
syfte. Det är nämligen anmärkningsvärd!, att de nu föreslagna lagbestämmelserna
stå i rak strid med den bestämda ståndpunkt, som
Riksdagen för sex år sedan intog till frågan om sockenbibliotekens
läggande under kyrkostämmans kompetens. Ett vid 1899 års riksdag
af enskild motionär väckt förslag i syfte att erhålla sådana lagbestämmelser
som de nu af Kungl. Maj:t föreslagna blef af lagutskottet
enhälligt afstyrka och af Riksdagens blida kamrar lika enhälligt för
-
43
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
kastadt. Inför en af Riksdagen så nyligen och så bestämdt fattad
ståndpunkt i frågan hade det, för att i omkastad form använda föredragande
departementschefens egna ord, bort vara synnerligen starka
skäl, som skulle föranleda därtill, att man icke tillerkände kommunalstämman
befogenheten att behandla dessa ärenden, en befogenhet som
enligt nu gällande lagbestämmelser tillkommer den borgerliga kommunen
och af denna ingalunda förverkats. Efter sådana synnerligen starka skäl
får man dock förgäfves söka i den kung!, propositionen. Departementschefen
synes hafva utgått från antagandet af ett kausalsammanhang
mellan sockenbibliotekens iråkade dekadans och det genom Kungl.
Majits resolution den 8 februari 1867 gifna prejudikatet angående
forum för handläggning af ärenden rörande dessa bibliotek. Detta
antagande kan icke sägas hafva vunnit stöd af den i statsrådsprotokollet
förekommande utredningen af det enkla skäl, att denna utredning synes
alldeles icke hafva haft till ändamål att skaffa upplysning i det hänseendet,
hvithet dock i detta fall bort vara af största intresse. I den
motion, som gifvit anledning till 1902 års riksdagsskrivelse och hvilken
framburits af två framstående målsmän för folkbildningssaken, är nog
den enda och rätta orsaken angifven till det beklagliga läge, hvari
sockenbiblioteken råkat, nämligen saknaden af det stöd från statens
sida, som visat sig så välgörande för arbetareinstituten och föreläsningsföreningarna.
Att för beviljandet af statsunderstöd åt ifrågavarande
biblioteksinrättningar kräfva lagbestämmelser af den art, som nu af
Kungl. Maj:t föreslagits, torde vara ej blott obehöflig^ utan rent af
skadligt. I detta hänseende må kunna med skäl åberopas 1899 års
lagutskotts varning mot att söka intvinga sockenbiblioteksinstitutionen
uti eu viss bestämd, för hela vårt land gemensam form till hinder för
dess fria utveckling, hvilken däremot främjas af nu gällande lagbestämmelser,
hvilka lämna tillfälle att efter omständigheterna ordna
sockenbibliotekens handhafvande på sätt, som må finnas lämpligast
för hvarje särskild orts förhållanden. Då Kungl. Maj:ts förslag till
lagbestämmelser i angifna syfte dessutom icke äga något reellt samband
med frågan om statsunderstöd åt sockenbibliotek och med dem jämförliga
boksamlingar, torde man kunna hoppas och förvänta, att Riksdagen
icke skall befinnas villig att nu frånträda sin år 1899 intagna
ståndpunkt, och att förslaget i denna del skall komma att af Riksdagen
afvisas.
Hvad därefter angår frågan om hvilka slag af folkbibliotek som
böra komma i åtnjutande af statsunderstöd, hade det tvifvelsutan varit
lyckligast, om denna frågas besvarande kunnat ske utan obehörigt
44 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
specialiserande. Svensk Läraretidning har härom uttalat några tänkvärda
ord. »Såsom alldeles ogrundad», säger den, »måste vi betrakta
den meningen, att rätten till statsbidrag för ett bibliotek borde göras
beroende af dess benämning, och att till anslagets beviljande alltså
borde knytas ett uppräknande af de olika slags bibliotek, som vid fördelningen
skulle kunna komma i fråga. Hvarje försök i den vägen
måste nämligen bli misslyckadt och därigenom skadligt. Är man ense
om själfva ändamålet, nämligen att genom statsbidrag uppmuntra
sådana bibliotek, som direkt afse den allmänna folkbildningens befrämjande,
så kan och bör man lämna terminologien och klassifikationen
åt sig själf.» »Härmed sammanhänger, att man genom statsbidragets
bindande vid vissa namn lätt kunde komma att förbehålla detsamma
för vissa kategorier af biblioteksanordnare eller biblioteksanördningar med
uteslutande af andra, som vore därtill lika eller ännu mer berättigade.»
Ur dessa fullt riktiga synpunkter kunna befogade anmärkningar riktas
mot Kungl. Maj:ts förslag. Genom dettas antagande oförändradt komme
onekligen att inträffa, att statsbidraget förbehölles vissa kategorier af
biblioteksanordnare eller biblioteksanördningar. I statsrådsprotokollet
omförmälas biblioteksinrättningar, hvilka blifvit ställda utanför delaktighet
i statsunderstödet, ehuru de kunna både göra anspråk på jämförlighet
med sockenbibliotek och finnas vara i behof af understöd, t. ex.
folkbibliotek anordnade af stadsfullmäktige i mindre städer. Centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskolelärareförening har i en till
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet aflåten, i statsrådsprotokollet
omförmäld skrifvelse uttalat, att det skulle för folkbildningens
utbredning och fördjupande vara af synnerligen stor betydelse,
om statsunderstöd lämnades åt »sockenbibliotek och med dem jämförliga
boksamlingar: dels åt skolbibliotek (lärjunge- och lärarebibliotek),
dels åt folkbibliotek (sockenbibliotek, arbetarebibliotek m. in.)». Det
synes, som om med dylikt angifvande af den art biblioteksinrättningar,
hvilka skulle kunna komma i åtnjutande af statsunderstöd, det måtte
med fullt förtroende kunna åt Kungl. Maj:t öfverlämnas att med
afseende på disponibla medel och anmälda behof förordna om statsbidragets
fördelning enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt meddela.
Angående villkoren för åtnjutande af statsbidrag bör fullt erkännande
gifvas åt föredragande departementschefens till statsrådsprotokollet
uttalade åsikt, »att för erhållande af statsunderstöd åt
folkbibliotek icke böra föreskrifvas flera och strängare villkor, än
45
Sammansatta Stats- (och Lagutskottet^ Utlåtande N:o 11.
som nödvändigt fordras för kontroll däröfver, att statsunderstödet
varder för det därmed afsedda ändamälet användt, enär man genom
för mycket reglementerande löper fara att hämma den nu lifliga,
biblioteksrörelsen i dess verksamhet». Riksdagen har ock i 1902 års
skrifvelse angifvit enahanda uppfattning, då den förmenat, att villkoren
för åtnjutande af ifrågavarande statsunderstöd torde i tilläm]»liga
delar kunna blifva likartade med de villkor, som blifvit uppställda
för statsunderstöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna
föreläsningskurser för arbetsklassen. De i statsrådsprotokollet angifna
villkoren hafva blifvit uppställda med hänsyn till de särskilda slag af
folkbibliotek, hvilka borde blifva delaktiga af det ifrågasatta statsanslaget.
Under förutsättning, att de föreslagna ändringarna i gällande
kyrkostämmoförordningar icke vinna Riksdagens godkännande, och att
närmare specialisering af de särskilda slag af folkbibliotek, hvilka
kunna vinna delaktighet i statsunderstödet, anses obehöflig, torde
villkoren för sådan delaktighet böra uppställas lika för alla med det
undantag, att föreskrift om styrelse för skolbibliotek, hvilket ju fortfarande
står under skolrådets förvaltning, ej erfordras. Huruvida i
öfrigt alla de i statsrådsprotokollet angifna villkoren kunna: anses
verkligen behöfliga för kontroll däröfver, att statsunderstödet varder
för det därmed afsedda ändamålet användt, lär nog kunna ifrågasättas.
Skulle icke den bestämmelsen, att böcker, inköpta för statsbidrag och
däremot svarande, från allmänt eller enskildt håll anskaffade medel,
ej må afhändas biblioteket, kunna medföra den olägenheten, att biblioteket
belastas med underhåll och vård af äldre, mindre värdefull
litteratur till förfång för bibliotekets nödvändiga föryngring? Åtminstone
tyckes sådant afhändande kunna tillåtas under förutsättning af inspektörs
samtycke. Bestämmelsen, att, då föreningsbibliotelc, för hvilket
åtnjutits statsunderstöd, upplöses, de böcker, som på nyssnämnda sätt
förvärfvats, skola öfverlämnas till vederbörande skoldistrikt eller församling,
skulle ju omöjliggöra böckernas öfverlämnande åt annan förening,
som till äfventyra blefve bildad för biblioteksverksamhetens
öfvertagande. Ordnandet af båda nu nämnda detaljfrågor torde helst
böra inbegripas i de närmare bestämmelser, hvilka det i allt fall måste
öfverlåtas åt Kungl. Maj:t att meddela. Att hvarje biblioteksinrättning,
som begär statens understöd, måste hafva en ordnad styrelse, är gifvet;
men styrelsens sammansättning och ledamöternas antal torde icke
behöfva af staten föreskrifvas.
Med afseende på inspektionen af de statsunderstödda biblioteken
har Kungl. Maj:t föreslagit, att denna skulle anförtros åt folkskole
-
46 Sammansatta Stats- (och Lagutskottet s Utlåtande N:o 11.
inspektörerna. Af de yttranden, för Indika i statsrådsprotokollet redogöres,
kan man finna, att meningarna härom varit ganska delade. Det
torde ock kunna dragas i tvifvelsmål, huruvida sådan anordning må
kunna anses lämplig. Att skolbiblioteken måste stå under folkskoleinspektörernas
inseende, är tydligt nog: men att därjämte åt desse
öfverlämna inspektionen af folkbiblioteken, hvilkas uppgift ligger i
helt annat plan och, såsom äfven af föredragande departementschefen
erkännes, är i mycket likartad med arbetareföreläsningarnas, torde
lätteligen kunna leda till ensidigt tryck på biblioteksverksamhetens
fria utveckling. Rättast hade tvifvelsutan varit, om med inspektionen
af folkbiblioteken förfarits på samma sätt som med inspektionen öfver
arbetareföreläsningarna. Då så,dant likväl skulle föranleda ökade kostnader,
därom utredning nu saknas, torde för närvarande kunna bero
vid hvad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit. Förhoppning om ändring
häraf bör dock icke därmed vara utesluten.
På grund af hvad nu blifvit anfördt och under hänvisning till
Riksdagens år 1899 intagna ståndpunkt i fråga om sockenbiblioteksärendens
förläggande under kyrkostämma, samt till Riksdagens skrifvelse
den 8 maj 1902 om statsbidrag till sockenbibliotek och med dem
jämförliga boksamlingar, hemställes:
att Kungl. Maj:ts proposition n:o 47, angående understöd åt folkbibliotek
m. in., i hvad densamma innefattar förslag till
l:o lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, samt
2:o lag angående ändrad lydelse af vissa S§ i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863,
icke måtte vinna Riksdagens godkännande;
att Kungl. Maj:ts berörda proposition i öfrigt måtte af Riksdagen
på det sätt bifallas, att Riksdagen
dels medgifver:
att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor,
för år räknadt, må enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt meddela, utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg
för upprättande och underhåll af skolbibliotek (lärjunge- och lärarebibliotek)
äfvensom till kommuner, menigheter, lokala föreningar eller
institutioner för upprättande och underhåll af folkbibliotek (sockenbibliotek,
arbetarebibliotek m. in.), under följande villkor:
att folkbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse;
att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller
47
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
bibliotekarie, som handhafva den närmaste skötseln af boksamlingen
och däröfver upprättar katalog;
att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa
tider i veckan kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för
allmänheten inom bibliotekets verksamhetsområde;
att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;
att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;
att beviljadt statsbidrag må användas endast till inköp och inbindning
af böcker samt tryckning af katalog;
att vederbörande för Samma ändamål anslagit eller annorledes
anskaffat minst lika stort belopp som statsbidraget; och
att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande
folkskoleinspektörer; samt
att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
jämväl tilldelas sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter
åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotelc,
med ett belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt, till hvarje
sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar, dock till
sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor;
dels, för att till nu angifna ändamål användas, på ordinarie stat
under riksstatens åttonde lmfvudtitel beviljar ett förslagsanslag, med
titel: »Understöd åt skol- och folkbibliotek», å 60,000 kronor;
dels ock, till bestridande af kostnaderna för inspektion genom
folkskoleinspektörerna af skol- och folkbibliotek, höjer anslaget till
arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer med 5,000
kronor, eller från dess nuvarande belopp 105,000 kronor till 110,000
kronor.»
I motionens syfte hafva tjugu ledamöter i Andra Kammaren instämt.
Genom upprättande och vidmakthållande af folkbibliotek, hvilka
afse att åt de bredare lagren af folket lämna en lätt tillgång till god
och intresseväckande läsning, befrämjas själfstudiet, hvars värde såsom
uppfostrings- och bildningsmedel icke torde kunna bestridas. Särskildt
äro sådana bibliotek ägnade att skaffa näring åt det bildningsintresse
Utskottets
yttrande.
48 Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
och begär efter vetande, som kan väckas till lif genom den i folkskolan
meddelade undervisningen. Folkbibliotekens främsta uppgift är
sålunda att främja den allmänna folkbildningen och är o de därför också
af stor betydelse för hela samhället. Hittills hafva emellertid de folkbibliotek,
som finnas i vårt land och som hufvudsakligen utgöras af
socken- och skolbibliotek, icke kommit i åtnjutande af understöd från
statens sida, men samma skäl, som föranledt staten att skänka sådana
folkbildningsanstalter som föreläsningsföreningar och arbetarinstitut ett
verksamt ekonomiskt understöd har också ansetts böra äga giltighet i
fråga om den gren af folkbildningsverksamheten, som representeras af
folkbiblioteken. Denna uppfattning, som uttalades af 1902 års Riksdag,
har nu i förevarande proposition fått sitt uttryck. I propositionen
föreslås nämligen statsunderstöd till upprättande och underhåll af olika
slag af folkbibliotek och begäres för sådant ändamål dels ett förslagsanslag
å 60,000 kronor, dels ock till bestridande af kostnaderna för
inspektion genom folkskoleinspektörerna af folkbibliotek en förhöjning
med 5,000 kronor af anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning
åt dessa inspektörer.
Utskottet delar till fullo den af 1902 års Riksdag och i det kungl.
förslaget uttalade åsikten om lämpligheten och beliofvet af ekonomiskt
understöd från statens sida till sådana bibliotek, som afse att främja
den allmänna folkbildningen. Bör statsbidrag för sådant ändamål lämnas,
uppstår då frågan, hvilka bibliotek kunna anses så beskaffade, att de
böra komma i åtnjutande af bidraget, äfvensom hvilken myndighet det
närmast bör tillkomma att handlägga ärenden rörande dessa bibliotek.
I dessa båda hänseenden skiljer sig herr Larssons motion från Kungl.
Maj:ts förslag.
I den kungl. propositionen föreslås statsunderstöd till skoldistrikt
utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling i nämnda
städer för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek äfvensom
till lokala föreningar, hvilka af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda
med skoldistrikt, för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek.
Med de förra biblioteken afses sådana, som ägas af församlingarna,
och ingå däri först och främst de nuvarande sockenbiblioteken
äfvensom skolbiblioteken, såväl för lärare som lärjungar. Med föreningsbibliotek
har Kungl. Maj:t afsett sådana, som inrättas och handhafvas
af någon förening, såsom arbetare-, fackförenings-, nykterhets-, föreningsbibliotek
och andra dylika, hvilka med hänsyn till omfattningen
af sin verksamhet kunna anses vara likställda med församlingsbibliotek.
Kungl. Maj:t har utgått från att skoldistriktet — utom i Stockholm
49
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
och Göteborg — bör utgöra området för församlingsbiblioteken och
ansett, att ärenden rörande dessa bibliotek på grund af deras samband
med folkskoleundervisningen och dithörande frågor lämpligen böra höra
under kyrkostämmas handläggning, hvarför också Kurigl. Maj:t i sammanhang
med förslaget om beviljande af statsunderstöd åt ifrågavarande
bibliotek ifrågasatt sådana förändringar i gällande förordningar, att
kyrkostämma uttryckligen tillerkändes dylik befogenhet. I herr Larssons
motion åter föreslås, att statsunderstöd skall utgå till skoldistrikt
utom Stockholm och Göteborg för upprättande och underhåll af skolbibliotek
(lärjunge- och lärarebibliotek) äfvensom till kommuner, menigheter,
lokala föreningar eller institutioner för upprättande och underhåll
af folkbibliotek (sockenbibliotek, arbetarbibliotek m. in.). Enligt
motionärens åsikt förefinnes icke någon giltig anledning att med förslaget
om statsunderstöd åt ifrågavarande biblioteksverksamhet förbinda
frågan om hvilken myndighet som skall hafva vården af det ena eller
andra slaget af de statsunderstödda biblioteken; och har motionären
därför också yrkat, att de af Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagna
lagbestämmelserna icke måtte af Riksdagen godkännas. Dessutom innehåller
såväl propositionen som motionen likartade förslag om statsunderstöd
åt sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter
åt bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek.
Såsom föredragande departementschefen i sitt anförande till
statsrådsprotokollet erinrat, råder för närvarande inom vårt land på
skilda orter olikhet i fråga om handläggningen af ärenden rörande de
bibliotek, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att förläggas
under kyrkostämmorna och hvaraf det stora flertalet utgöres af sockenbiblioteken.
Under det att män på vissa orter funnit det fördelaktigast
att å kyrkostämma afgöra dessa ärenden och låta skolrådet handhafva
vården af ifrågavarande biblioteksinrättningar, har man å andra håll
föredragit att afgöra dessa frågor på kommunalstämma och låta kommunalnämnden
sköta biblioteken.
Någon tvingande nödvändighet att för statsunderstöds beviljande
inordna nu omförmälda slag af bibliotek under en och samma myndighet,
synes emellertid ej föreligga och, om än utskottet icke underskattar
värdet af den likformighet, som med antagande af Kungl. Maj:ts förslag
i denna del skulle på förevarande område vinnas, finner dock utskottet
lämpligheten af en dylik åtgärd kunna med skäl dragas i tvifvelsmål.
Den utveckling, biblioteksverksamheten genom understöd från statens
Bill. till RiJcsd. Prat. 1905. 4 Samt. 2 Åfd. 9 Häft. 7
50 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
sida kan komma att erhålla, torde icke nu kunna öfverskådas, och då
denna utveckling i allt fall är beroende af den beredvillighet och det
intresse för saken, som kunna finnas å hvarje särskild ort, torde också
de bestämmelser, som erfordras för beviljandet af statsbidrag, böra sa
affattas, att biblioteksverksamheten må kunna i största möjliga mån
fritt utveckla sig. Ett inordnande af ifrågavarande bibliotektinstitution
uti en på förhand bestämd, för hela vårt land gemensam form synes
emellertid kunna verka hämmande på dess fria utveckling. Följden
skulle måhända blifva, att biblioteksverksamheten på många håll ej
omfattades med det intresse, som eljest skulle komma den till del.
Åt t kommunalstämmorna skulle vara mindre lämpade att afgöra hithörande
frågor än kyrkostämmorna, synes utskottet ej heller kunna
med fog antagas. Utskottet håller sålunda före, att det bör öfverlämnas
åt vederbörande samhällen själfva att bestämma, under hvilken
myndighet deras bibliotek skola lyda. Genom en sådan anordning
skulle enligt utskottets mening ifrågavarande biblioteksverksamhet bäst
främjas.
Utskottet har sålunda tänkt sig, att understöd af statsmedel skulle
utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell
församling i nämnda städer för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek
äfvensom till lands- och stadskommun för upprättande och
underhåll af kommunbibliotek, och skulle enligt utskottets förmenande
förstnämnda slag af bibliotek kunna utgöras af eller i sig innefatta
skolbibliotek, såväl för lärare som lärjungar.
Med frågans lösning på denna väg torde det emellertid kunna
ifrågasättas, om öfver hufvud taget några nya bestämmelser behöfva
införas i kyrkostämmoförordningarna, eller, därest så bör ske, om icke
äfven i förordningarna angående kommunalstyrelse på landet och i stad
särskilda bestämmelser erfordras rörande kommunbiblioteken. Har man
den uppfattningen, att vissa bibliotek skulle komma att lyda under
kyrkostämman, torde det emellertid till undvikande af all tvekan vara
nödvändigt, att i kyrkostämmoförordningarna bestämdt angifves, att
frågor rörande dessa bibliotek höra till kyrkostämmans handläggning,
liksom att kyrkostämman, där den finner sådant lämpligt, må för förvaltning
och vård af församlingsbibliotek utse särskild styrelse. Hvad
åter angår kommunbiblioteken, torde några lagbestämmelser ej erfordras
för att angifva, att frågor rörande dessa bibliotek skola handläggas af
den borgerliga representationen. I fråga om stad lärer stadsfullmäktiges
befogenhet i detta hänseende icke kunna ifrågasättas. Beträffande landsbygden
äro enligt 7 § i förordningen om kornmunalstyrelse på landet
51
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
den 21 mars 1862 från de kommunala angelägenheter, hvilka skola till
öfverläggning och beslut i kommunalstämma upptagas, undantagna endast
sådana, om hvilka särskild! stadgas, att de till behandling å kyrkostämma
skola upptagas. Vid sådant förhållande och då, därest utskottets förslag
antages, i kyrkostämmoförordningarna komme att införas bestämmelser, att
ärenden rörande församlingsbiblioteken höra till kyrkostämmas handläggning,
synes ej heller någon tvekan kunna uppstå, om hvart kommunbiblioteken
på landet uti ifrågavarande hänseende höra. Då vidare i lag
finnes föreskrifvet, att kommunalnämnden tillhöratt ombesörja verkställigheten
af kommunalstämmans beslut i alla de fall, där ej sådan verkställighet
åt särskild! därtill utsedda styrelser eller personer blifvit
uppdragen, äfvensom att hafva tillsyn öfver vården och förvaltningen
af kommunens gemensamma egendom, kassor och tillgångar, torde det
ej lida något tvifvel om, att det tillkommer kommunalnämnden i första
hand att handhafva vården och förvaltningen af kommunen tillhöriga,
under kommunalstämma sorterande bibliotek, liksom det torde vara
uppenbart, att kommunalstämma äger att, där den så finner lämpligt,
uppdraga vården däraf åt särskild styrelse. Utan några ändringar i
gällande författningar skulle sålunda kommunbiblioteken komma i
samma ställning i förhållande till den borgerliga representationen som
församlingsbiblioteken enligt de ifrågasatta ändringarna i kyrkostämmoförordningarna
i förhållande till den kyrkliga. Äfven med den af utskottet
föreslagna anordningen af understödet åt ifrågavarande slag af bibliotek
anser sig utskottet därför kunna i hufvudsak tillstyrka de af Kungl.
Maj:t föreslagna ändringarna i berörda förordningar. Yissa jämkningar
i förslagen torde emellertid vara nödvändiga för att tydligt utmärka,
dels, hvad församlingar utom Stockholm angår, att församlingsbibliotek
kunna utgöras af eller i sig innefatta skolbibliotek, dels ock att af kyrkostämma
tillsatt biblioteksstyrelse icke har att handhafva vården af
andra bibliotek inom samhället än dem, som lyda under kyrkostämman.
Med den af utskottet uttalade uppfattningen, att icke blott sistnämnda
slag af bibliotek utan äfven sådana, som sortera under den
borgerliga representationen, böra komma i åtnjutande af statsbidrag,
har utskottet emellertid ingalunda åsyftat att, därest inom ett samhälle
såväl församlings- som kommunbibliotek anordnas, det i propositionen
medgifna högsta statsbidraget, 75 kronor, skulle kunna utgå till hvart
och ett af nämnda slag af bibliotek, utan anser utskottet, att i sådan
händelse de båda slagen af bibliotek väl böra samtidigt kunna komma
i åtnjutande af statsbidrag, men att under inga förhållanden sammanlagda
beloppet af dessa bidrag får öfverstiga 75 kronor.
52
Sammansatta Stats- (och Lag)utshottets Utlåtande N;o 11.
Beträffande härefter frågan om statsunderstöd till lokala föreningar
för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek har Kungl.
Maj:t ansett, att sådant endast bör utgå till de lokala föreningar, som
af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda med skoldistrikt, hvaremot
motionären herr Larsson föreslagit statsbidrag åt lokala föreningar
och'', institutioner utan någon sådan begränsning. Såsom stöd för sitt
förslag i-fdenna del har motionären åberopat, att genom en dylik inskränkning
skulle kunna inträffa, att statsbidraget förbehölles vissa
kategorier af biblioteksanordnare eller biblioteksanordningar, och att
andra biblioteksinrättningar, som med lika stort skäl kunde göra anspråk
på statsbidrag, blefve ställda utanför delaktighet i detsamma. I denna
fråga är utskottet i hufvudsak af samma mening som Kungl. Maj:t.
Utskottet håller nämligen före, att, för att statens utgifter till ifrågavarande
gren af biblioteksverksamheten skola kunna hållas inom rimliga
gränser, en inskränkning i rätten till statsunderstöd för de ifrågavarande
föreningarna i den riktning Kungl. Maj:t föreslagit bör föreskrifvas.
Med anslutning till hvad utskottet här ofvan föreslagit anser
utskottet således, att icke några andra lokala föreningar än de, som
af Kungl. Maj:t i nu berörda hänseende förklaras likställda med skoldistrikt
eller kommun, böra komma i åtnjutande af statsunderstöd.
I fråga om statsbidragens fördelning och belopp har utskottet
icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, och anser sig
utskottet därför böra tillstyrka förslaget i denna del. Likaså har utskottet
funnit de i den kungl. propositionen uppställda villkoren för statsbidrags
erhållande i allmänhet vara väl affattade. I ett par hänseenden
anser sig dock utskottet, utöfver hvad af motiveringen här ofvan framgår,
härutinnan böra förorda en jämkning i förslaget. Utskottet delar
nämligen motionären herr Larssons uppfattning om olämpligheten af
en ovillkorlig bestämmelse, att böcker, som inköpts för statsbidrag och
motsvarande af skoldistrikt, församling eller förening anskaffade medel,
ej må afhändas bibliotek. Ett dylikt afhändande synes utskottet
lämpligen kunna ifrågakomma efter vederbörande inspektörs medgifvande.
Likaså torde bestämmelsen, att, då förenings bibliotek, för hvithet
åtnjutits statsunderstöd, upplöses, de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats,
skola öfverlämnas till vederbörande skoldistrikt eller församling,
böra förändras därhän, att vid förenings upplösning dess böcker af angifna
slag äfven må kunna öfverlåtas på kommun eller efter Kungl. Maj:ts
bepröfvande på annan förening, som har samma eller likartadt syfte
som den upplösta föreningen.
53
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Beträffande den såsom villkor för statsbidrags erhållande föreslagna
bestämmelsen, att biblioteken skola vara underkastade inspektion af
vederbörande folkskoleinspektörer, så torde det kunna sägas ligga i
sakens natur, att skolbiblioteken böra stå under folkskoleinspektörernas
tillsyn, och under sådana förhållanden torde det också vara lämpligt
att utsträcka denna deras kontrollerande verksamhet äfven till församlingsbiblioteken.
Däremot kan det med skäl ifrågasättas, om folkskoleinspektörerna
kunna anses lämpliga att äfven utöfva tillsyn öfver
kommun- och föreningsbiblioteken, då dessa biblioteks uppgift faller helt
och hållet utom folkskoleinspektörernas verksamhetsområde, men å andra
sidan torde anordnandet af inspektionen af berörda bibliotek på annat
sätt, såsom exempelvis genom af Konungens befallningshafvande därtill
förordnade personer, blifva förenadt med alltför stora kostnader. Äfven
i denna del anser sig utskottet därför också böra förorda bifall till
Kung!. Maj:ts förslag.
Hvad slutligen angår de begärda anslagsbeloppen. har utskottet
icke funnit något att erinra emot desamma.
Under åberopande af det anförda får utskottet alltså hemställa:
Do) att Riksdagen i anledning af förevarande
proposition och motion måtte
dels medgifva,
afl understöd af statsmedel till ett belopp af
högst 7 5 kronor, för år räknadt, må enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Magt kan finna lämpligt meddela,
utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Höteborg
samt till territoriell församling i nämnda städer
för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek,
till lands- och stadskommun för upprättande och
underhåll af kommunbibliotek äfvensom till lokala föreningar,
hvilka af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan
likställda med skoldistrikt eller kommun, för upprättande
och underhåll af föreningsbibliotek, under
följande villkor:
att, då statsbidrag samtidigt utgå till såväl kommun
som skoldistrikt, hvilka sammanfalla med hvarandra
eller af hvilka endera utgör en del af den andra,
bidragens sammanlagda belopp ej må öfverstiga 75
kronor;
54
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
att föreningsbiblioteks angelägenheter vårdas af
en styrelse, som utgöres af fem af föreningen valda
ledamöter;
att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser
föreståndare eller bibliotekarie, som handhafver den
närmaste skötseln af boksamlingen och häröfver upprättar
katalog;
att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och
regelbundet vissa tider i veckan kostnadsfritt eller mot
låg afgift hålles tillgängligt för allmänheten inom
bibliotekets verksamhetsområde;
att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;
att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek
införlifvas;
att beviljadt statsbidrag må användas endast till
inköp och inbindning af böcker samt tryckning af
katalog;
att vederbörande skoldistrikt, församling, kommun
eller förening för samma ändamål anslagit eller annorledes
anskaffat minst lika stort belopp som statsbidraget;
att biblioteken skola vara underkastade inspektion
af vederbörande folkskoleinspektörer;
att böcker, som inköpts för statsbidrag och nyssnämnda
af skoldistrikt, församling, kommun eller förening
anskaffade medel, ej må afhändas biblioteket
annat än med inspektörens medgifvande; och
att, då föreningsbibliotek, för hvithet åtnjutits
statsunderstöd, upplöses, till vederbörande skoldistrikt,
församling eller kommun skola för införlifvande med
dess bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda
sätt förvärfvats; dock att i sådan händelse
böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande.
öfverlämnas till annan förening med samma eller likart
adt syfte;
samt att understöd af statsmedel må enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande jämväl tilldelas sådana centrala
föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter åt
bibliotek af omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek,
med ett belopp af högst 1,500 kronor, för
år räknadt, till hvarje sådan förening för hvardera
Sammansatta Stats- (och Lagutskottet» Utlåtande N:o 11. 55
af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett sammanlagdt
belopp af högst 10,000 kronor;
dels. för att till nu angifna ändamål användas,
på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel
bevilja ett förslagsanslag, med titel: »Understöd
åt folkbibliotek», å 60,000 kronor;
dels och till bestridande af kostnaderna för inspektion
genom folkskoleinspektörerna af folkbibliotek
höja anslaget till arfvoden och resekostnadsersättning
åt folkskoleinspektörer med 5,000 kronor, eller från
dess nuvarande belopp, 105,000 kronor, till 110,000
kronor; samt
2:o) att Riksdagen, under förklarande, att de i
propositionen innefattade lagförslag icke kunna i oförändradt
skick bifallas, ville, i anledning af propositionen
och med afslag å herr Larssons motion i denna del.
för sin del antaga
a) följande
Lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862.
Kungl Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
Härigenom förordnas, att §§ 2, 9, 10, 13, 19, 21, 22, 86, 38 och
39 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den
21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
Till kyrkostämmas handläggninghöra
frågor om:
1) åtgärder till vidmakthållande
af ordning under gudstjänsten;
2) folkskoleundervisningen och
dithörande anstalter jämte förnäm -lingsbibliotek, samt uppfostran åt
§ 2.
Till kyrkostämmas handläggninghöra
frågor om:
1) åtgärder till vidmakthållande
af ordning under gudstjänsten;
2) folkskoleundervisningen och
dithörande anstalter jämte församlingsbibliotek,
hvithet hunna utgöras af
56
Sammansatta Stats- (och Lag)iitslcotteis Utlåtande N:o 11.
Kungli Maj:ts förslag.
vanartade och i sedligt afseende
försummade barn;
3) val af kyrkovärdar och öfriga
ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter
i skolråd, särskild biblioteksstyrelse
och särskild barnavårdsnämnd,
äfvensom folkskolelärares,
orgelnisters, klockares och annan
kyrkobetjänings tillsättande och afsnedande,
där ej annorlunda stadgadt
är;
4) kyrkomedel användande samt
granskning af kyrko- och skolråds
äfvensom särskild biblioteksstyrelses
räkenskaper;
5) hushållning med och vård
om kyrkans egendom;
6) byggnad och underhåll af
kyrkan, med hvad därtill hörer,
skolhus, lokaler för församlingsbibliotek,
samt boställen för präst,
skollärare, klockare och andra kyrkobetjänte;
7)
bestämmande af afgifter till
kyrka och folkskola jämte dithörande
anstalter, till församlingsbibliotek,
samt för uppfostran åt vanartade
och i sedligt afseende försummade
barn;
8) fördelning af bänkrum i kyrkan
:
9) ordnande och fördelning af
begrafningsplatser, samt afgifter för
dem och för begagnande af kyrkklockor
eller annan kyrkans egendom;
äfvensom
10) överenskommelser rörande
prästerskaps, skollärares och kyrkobetjänings
löneförmåner.
Utskottets förslag.
eller i sig innefatta skolbibliotek, samt
uppfostran åt vanartade och i sedligt
afseende försummade barn;
3) val af kyrkovärdar och öfriga
ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter
i skolråd, särskild styrelse
för för samling ^bibliotek och särskild
barnavårdsnämnd, äfvensom folkskolelärares,
orgelnisters, klockares
och annan kyrkobetjänings tillsättande
och afskedande, där ej annorlunda
stadgadt är;
4) kyrkomedels användande samt
granskning af kyrko- och skolråds
äfvensom särskild för församlingsbibliotek
utsedd styrelses räkenskaper;
5) hushållning med och vård
om kyrkans egendom;
6) byggnad och underhåll af
kyrkan, med hvad därtill hörer,
skolhus, lokaler för församlingsbibliotelc,
samt boställen för präst,
skollärare , klockare och andra kyrko -betjänte;
7) bestämmande af afgifter till
kyrka och folkskola jämte dithörande
anstalter, till församlingsbibliotek,
samt för uppfostran åt vanartade
och i sedligt afseende försummade
barn g
8) fördelning af bänkrum i kyrkan
;
9) ordnande och fördelning af
begrafningsplatser, samt afgifter för
dem och för begagnande af kyrkklockor
eller annan kyrkans egendom;
äfvensom
10) överenskommelser rörande
prästerskaps, skollärares och kyrkobetjänings
löneförmåner.
57
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
Kungl. Majds förslag. Utskottets förslag.
§ 9.
Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den första inom
maj månads utgång för besluts fattande om föregående årets räkenskaper
och förvaltning; den andra i oktober för bestämmande af utgiftsoch
inkomststat för kyrka och skola, för församlingsbibliotek samt för
uppfostran åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn, enligt
hvad i § 36 sägs; och den tredje inom utgången af december för debiteringslängdens
granskning samt för anställande af val till de under
kyrkostämma hörande befattningar, hvilka vid årets slut blifva lediga,
äfvensom för val af revisorer.
Den, hvilken såsom ledamot af kyrkoråd eller skolråd eller eljest
är redovisningsskyldig till församlingen, må icke väljas till revisor af
förvaltning, för hvilken han har att redovisa, ej heller deltaga i
val af revisor af sådan förvaltning eller i beslut i anledning af revisorernas
granskning af sagda förvaltning.
§ io.
Kyrkostämma hålles äfven, när
Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
domkapitlet, visitationsförrättare,
magistraten, kyrko- eller skolrådet
eller ock särskild biblioteksstyrelse
eller särskild barnavårdsnämnd, där
sådan styrelse eller nämnd finnes,
det äskar, eller då ordföranden sådant
nödigt finner.
Enskild man, som till talan i
kyrkostämman berättigad är, äger
ock kyrkostämmas sammankallande
för uppgifvet ärende begära. Finner
ordföranden ej skäl att sådan begäran
bifalla, meddelar han, om så
äskas, sitt beslut skriftligen, jämte
skälen därtill; och äger sökanden
däröfver klagan föra, på sätt i §
Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Samt.
§ 10.
Kyrkostämma hålles äfven, när
Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
domkapitlet, visitationsförrättare,
magistraten, kyrko- eller skolrådet
eller ock särskild styrelse för församling
sbibliotek eller särskildbarnavårdsnämnd,
där sådan styrelse eller
nämnd finnes, det äskar, eller då
ordföranden sådant nödigt finner.
Enskild man, som till talan i
kyrkostämman berättigad är, äger
ock kyrkostämmas sammankallande
för uppgifvet ärende begära. Finner
ordföranden ej skäl att sådan begäran
bifalla, meddelar han, om så
äskas, sitt beslut skriftligen, jämte
skälen därtill; och äger sökanden
däröfver klagan föra, på sätt i §
2 Afd. 9 Höft. 8
58
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
Kungi. Maj:ts förslag.
41 stadgas om besvär öfver kyrkostämmas
beslut.
§ 13-
De ärenden, som skola å kyrkostämma
till afgörande företagas,
böra förut vara vederbörligen beredda,
antingen af kyrko- eller skolrådet
eller af särskild bibUoteksStyrelse
eller särskild barnavårdsnämnd, där
sådan styrelse eller nämnd finnes,
eller ock af särskild!- därtill utsedda
personer, då kyrkostämman, med
afseende på ärendets beskaffenhet
eller andra förhållanden, finner sådant
lämpligt eller nödigt.
§ 19.
Ordföranden åligger tillse, att
utdrag af kyrkostämmans protokoll
tillställes kyrko- eller skolrådet eller
särskild biblioteksstyrélse eller särskild
barnavårdsnämnd, där sådan
styrelse eller nämnd finnes, eller
de andra personer, åt hvilka verkställighet
af stämmans beslut uppdrages.
För öfrigt äger enhvar,
som det åstundan att af protokollet
taga afskrift och att utan
lösen få afskriftens riktighet af ordföranden
bestyrkt.
Protokollen, med bilagor, skola
bland kyrkans öfriga handlingar
förvaras.
Utskottets förslag.
41 stadgas om besvär öfver kyrkostämmas
beslut.
§ 13.
De ärenden, som skola å kyrkostämma
till afgörande företagas,
böra förut vara vederbörligen beredda,
antingen af kyrko- eller skolrådet
eller af särskild styrelse för
församling sbibliotek eller särskild
barnavårdsnämnd, där sådan styrelse
eller nämnd finnes eller ock af särskildt
därtill utsedda personer, då
kyrkostämman, med afseende på
ärendets beskaffenhet eller andra
förhållanden, finner sådant lämpligt
eller nödigt.
§ 19.
Ordföranden åligger tillse, att
utdrag af kyrkostämmans protokoll
tillställes kyrko- eller skolrådet eller
särskild styrelse för för samling sbibliotek
eller särskild barnavårdsnämnd,
där sådan styrelse eller
nämnd finnes, eller de andra personer,
åt hvilka verkställighet af
stämmans beslut uppdrages. För
öfrigt äger enhvar, som det åstundar,
att af protokollet taga afskrift
och att utan lösen få afskriftens
riktighet af ordföranden bestyrkt.
Protokollen, med bilagor, skola
bland kyrkans öfriga handlingar
förvaras.
59
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Kungl Majds förslag. Utskottets förslag.
§ 21.
I hvarje kyrkoför samling skall
finnas ett kyrkoråd och ett skolråd.
Inom samma pastorat eller stad
må dock flera församlingar kunna
om gemensamt kyrkoråd eller skolråd
sig förena.
Kyrkoråd och skolråd må, där
så lämpligen sig göra låter, kunna
till ett gemensamt kyrko- och skolråd
förenas.
Där kyrkostämman finner sådant
lämpligt, må för förvaltning och vård
af församlingsbibliotek utses särskild
styrelse. Sådan styrelse väljer
själf inom sig ordförande, men galle
i. (ifrigt för biblioteksstyrelse i tilllämpliga
delar hvad om skolråd är
stadgadt.
§ 22.
Kyrkorådet tillkommer
att, i afseende på hvad till religionens
och sedernas vård hör,
vaka öfver efterlefnaden af därom
gällande författningar;
att upptaga frågor om oordning
och oskick vid samt försummelse
af gudstjänsten, om uteblifvande
från läsförhör, om oenighet i äktenskap,
om olydnad mot föräldrar,
samt om vårdslösad barnauppfostran;
att
vaka däröfver, att spridande
§ 21.
I hvarje kyrkoförsamling skall
finnas ett kyrkoråd och ett skolråd.
Inom samma pastorat eller stad
må dock flera församlingar kunna
om gemensamt kyrkoråd eller skolråd
sig förena.
Kyrkoråd och skolråd må, där
så lämpligen sig göra låter, kunna
till ett gemensamt kyrko- och skolråd
förenas.
Där kyrkostämman finner sådant
lämpligt, må för förvaltning och
vård af församlingsbibliotek utses
särskild styrelse. Denna väljer själf
inom sig ordförande, men galle i
öfrigt för sådan styrelse i tillämpliga
delar hvad om skolråd är stadgadt.
§ 22.
Kyrkorådet tillkommer
att, i afseende på hvad till religionens
och sedernas vård hör,
vaka öfver efterlefnaden åt därom
gällande författningar;
att upptaga frågor om oordning
och oskick vid samt försummelse
af gudstjänsten, om uteblifvande
från läsförhör, om oenighet i äktenskap,
om olydnad mot föräldrar,
samt om vårdslösad barnauppfostran;
att
vaka däröfver, att spridande
60
Sammansatta Stats- (och Lag)utskotteis Utlåtande N:o 11.
Kungl. Maj:ts förslag.
af vilseförande läror må, såvidt
möjligt är, förekommas, samt kyrklig
tvedräkt ock söndring förhindras;
samt
att vårda kyrkans angelägenheter.
Skolrådet tillhör:
att utöfva vården om och befattningen
med folkskolan; samt
att, därest särskild bibliotekssty felse
ej finnes, handhafva förvaltningen och
vården af församlingen tillhöriga bibliotek.
Om skolrådets befattning med
ärenden angående uppfostran åt
vanartade och i sedligt afseende
försummade barn gälle hvad därom
särskildt stadgas.
Såväl kyrkorådet som skolrådet
åligger, i hvad på hvartderas särskilda
befattning ankommer, därjämte:
att
ombesörja verkställighet af
kyrkostämmans beslut i alla de fall,
där ej sådan verkställighet åt vissa
därtill utsedda personer blifvit uppdragen
;
att hafva öfverinseendet öfver
de för särskilda verkställighetsbestyr
af kyrkostämman utsedda
personers förvaltning;
att till kyrkostämman göra de
framställningar och förslag, hvilka
omständigheterna kunna påkalla;
samt
att afgifva de förberedande utlåtanden,
som af kyrkostämman infordras.
Utskottets förslag.
af vilseförande läror må, såvidt
möjligt är, förekommas, samt kyrklig
tvedräkt och söndring förhindras;
samt
att vårda kyrkans angelägenheter.
Skolrådet tillhör:
att utöfva vården om och befattningen
med folkskolan; samt
att, därest särskild styrelse för
för samling sbibliotek ej finnes utsedd,
handhafva förvaltningen och vården
af sådant bibliotek.
Om skolrådets befattning med
ärenden angående uppfostran åt
vanartade och i sedligt afseende
försummade barn gälle hvad därom
särskildt stadgas.
Såväl kyrkorådet som skolrådet
åligger, i hvad på hvartderas särskilda
befattning ankommer, därjämte:
att
ombesörja verkställighet af
kyrkostämmans beslut i alla de fall,
där ej sådan verkställighet åt vissa
därtill utsedda personer blifvit uppdragen
;
att hafva öfverinseendet öfver
de för särskilda verkställighetsbestyr
af kyrkostämman utsedda
personers förvaltning;
att till kyrkostämman göra de
framställningar och förslag, hvilka
omständigheterna kunna påkalla;
samt
att afgifva de förberedande utlåtanden,
som af kyrkostämman infordras.
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11. 61
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
§ 36.
För hvarje år åligger det kyrkorådet
att för kyrkan, samt skolrådet
att såväl för skolan som, där
särskild biblioteksstyrelse och särskild
barnavårdsnämnd ej finnas, för församlingen
tillhöriga bibliotek och för
uppfostran åt vanartade och i sedligt
afseende försummade barn, uppgöra
utgifts- och inkomstförslag.
Finnes särskild biblioteksstyrelse, åligger
det denna alt uppgöra utgifts- och
inkomstförslag för församlingsbiblioteken.
I utgiftsförslaget böra upptagas
de utgifter, som redan äro beslutade
att under det nästföljande året
utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller
skolrådet eller, där särskild
biblioteksstyrelse finnes, denna styrelse
därutöfver anser af behofvet
påkallade att under samma år
utgå.
Uti inkomstförslaget böra de
inkomster upptagas, som för det
nästföljande året äro eller anses
vara att påräkna.
§ 38.
Hvad kyrkostämman till uttaxering
beslutat skall, allt efter ändamålets
beskaffenhet, genom kyrkorådet
eller skolrådet eller, där särskild
biblioteksstyrelse finnes, genom
denna styrelse delgifvas, i kyrkoförsamling
på landet, vederbörande
§ 36.
För hvarje år åligger det kyrkorådet
att för kyrkan, samt skolrådet
att såväl för skolan som, där
särskild styrelse för för samling sbibliotek
och särskild barnavårdsnämnd
ej finnas, för församlingsbibliotek
och för uppfostran åt vanartade
och i sedligt afseende försummade
barn, uppgöra utgifts- och inkomstförslag.
Finnes särskild styrelse för
församlingsbibliotek åligger det denna
att uppgöra utgifts- och inkomstförslag
för sådant bibliotek.
I utgiftsförslaget böra upptagas
de utgifter, som redan äro beslutade
att under det nästföljande året
utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller
skolrådet eller, där särskild
styrelse för församlingsbibliotek finnes,
denna styrelse därutöfver anser af
behofvet påkallade att under samma
år utgå.
Uti inkomstförslaget böra de
inkomster upptagas, som för det
nästföljande året äro eller anses
vara att påräkna.
Hvad kyrkostämman till uttaxering
beslutat skall, allt efter ändamålets
beskaffenhet, genom kyrkorådet
eller skolrådet eller, där särskild
styrelse för församlingsbibliotek
finnes, genom denna styrelse delgifvas,
i kyrkoförsamling på lan
-
62
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Kungl. Majts förslag.
kommunalnämnd och, i stad, drätselkammaren.
hvilka det, hvar i sin
ort, åligger att debitering och uppbörd
af dessa afgifter verkställa,
samt medlen till kyrko- eller skolrådet
eller biblioteJcsstyrelsen, där
särskild sådan finnes, aflemna.
Skulle, till följd af särskilda förhållanden.
annan ordning för uppbördens
verkställande finnas vara
lämplig eller nödig, må kyrkostämman
kunna därom besluta.
§ 39.
Kyrko- och skolrådens räkenskaper
så ock, där särskild biblioteksstyrelse
finnes, denna styrelses
räkenskaper skola afslutas med
kalenderår samt senast den 1 därpå
följande mars aflämnas till de för
deras granskning utsedda revisorer.
Revisionsberättelsen skall senast
den 1 april aflämnas till kyrkostämmans
ordförande, som öfver
gjorda anmärkningar infordrar vederbörandes
förklaringar, hvarefter
den kyrkostämma, som i maj månad
sammanträder, beslutar, huruvida
anmärkning må förfalla, eller
laglig åtgärd för bevarande af församlingens
rätt vidtagas skall.
Hvad nu om räkenskapernas
granskning i kyrkostämma sagdt
är, gör icke någon ändring i hvad
om särskild revision af kyrko- och
skolräkenskaper finnes stagdadt.
Utskottets förslag.
det, vederbörande kommunalnämnd
och, i stad, drätselkammaren, hvilka
det, hvar i sin ort, åligger att debitering
och uppbörd af dessa afgifter
verkställa, samt medlen till
kyrko- eller skolrådet eller församlingsbiblioteksstyrelsen,
där särskild
sådan finnes, aflänma.
Skulle, till följd af särskilda förhållanden,
annan ordning för uppbördens
verkställande finnas vara
lämplig eller nödig, må kyrkostämman
kunna därom besluta.
§ 39.
Kyrko- och skolrådens räkenskaper
så ock, där särskild styrelse
för församlingsbibliotek finnes, denna
styrelses räkenskaper skola afslutas
med kalenderår samt senast den 1
därpå följande mars aflämnas till
de för deras granskning utsedda
revisorer.
Revisionsberättelsen skall senast
den 1 april aflämnas till kyrkostämmans
ordförande, som öfver
gjorda anmärkningar infordrar vederbörandes
förklaringar, hvarefter
den kyrkostämma, som i maj månad
sammanträder, beslutar, huruvida
anmärkning må förfalla, eller
laglig åtgärd för bevarande af församlingens
rätt vidtagas skall.
Hvad nu om räkenskapernas
granskning i kyrkostämma sagdt
är, gör icke någon ändring i hvad
om särskild i''evision af kyrko- och
skolräkenskaper finnes stadgadt.
68
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906. dock att dessförinnan
de åtgärder må vidtagas, som äro erforderliga för lagens trädande
i kraft vid nämnda tid.
b) följande
Lag angående ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1863.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 2, § 9 mom. 1, § 11,
§ 18 inom. 1, § 23, § 24 inom. 2, § 38 mom. 1 och 2 samt § 41 inom.
1 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm
den 20 november 1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 1 mom. 1.
Hvarje territoriell kyrkoförsamling äger att för handhafvande al
kyrkans samt vissa folkskolan och barnavården rörande angelägenheter
äfvensom frågor rörande församlingsbibliotek i kyrkostämma med
kyrkoherden sammanträda till öfverläggning och beslut, på sätt denna
förordning stadgar.
§ 2.
Till kyrkostämmas handläggning
höra frågor om:
1) åtgärder till vidmakthållande
af ordning under gudstjänsten;
2) upprättande och underhåll af
församlingsbibliotek;
3) uppfostran åt vanartade och
i sedligt afseende försummade barn,
med undantag dock för det fall, att
öfverstyrelsen för Stockholms städs
folkskolor är banavårdsnämnd;
§ 2.
Till kyrkostämmas handläggning
höra frågor om:
1) åtgärder till vidmakthållande
af ordning under gudstjänsten;
2) upprättande och underhåll af
församlingsbibliotek;
3) uppfostran åt vanartade och
i sedligt afseende försummade barn,
med undantag dock för det fall, att
öfverstyrelsen för Stockholms städs
folkskolor är barnavårdsnämnd;
64 Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.
Kungl. Maj:ts förslag.
4) val af kyrkovärdar och öfriga
ledamöter i kyrkoråd, ledamöter ,i
skolråd och särskild biblioteksstyrelse
samt i de öfriga nämnder, styrelser
och andra myndigheter, hvilka
församlingen enligt särskilda författningar
och stadganden antingen
skall tillsätta eller i hvilka förförsamlingen
genom deputerade
skall deltaga, äfvensom af revisorer
och andra ombud, dem församlingen
äger utse;
5) orgelnisters, kyrkosångares
och klockares tillsättande och afskedande;
6)
användande af kyrkans och
andra till församlingens disposition
ställda medel samt granskning af
räkenskaper angående sådana medel;
7) hushållning med och vård
om kyrkans och annan församlingen
tillhörig egendom;
8) byggnad, underhåll eller förbättrande
af kyrka, med hvad därtill
hörer, skolhus, som af församlingen
upplåtes och underhålles,
lokaler för församlingsbibliotek,
samt boställe för präst eller kyrkobot]
änte;
9) bestämmande af afgift till
kyrka och församlingsbibliotek samt
sådant skolhus, som i 8) sägs, och
boställe;
10) fördelning af bänkrum i
kyrkan;
11) bestämmande af afgifter för
begagnande af kyrkklockor eller
annan kyrkans tillhörighet;
12) överenskommelser rörande
Utskottets förslag.
4) val af kyrkovärdar och öfriga
ledamöter i kyrkoråd, ledamöter i
skolråd, och särskild styrelse för
församlingsbiblioteJc samt i de öfriga
nämnder, styrelser och andra myndigheter,
hvilka församlingen enligt
särskilda författningar och
stadganden antingen skall tillsätta
eller i hvilka församlingen genom
deputerade skall deltaga, äfvensom
af revisorer och andra ombud,
dem församlingen äger utse;
5) orgelnisters, kyrkosångares
och klockares tillsättande och afskedande;
6)
användande af kyrkans och
andra till församlingens disposition
ställda medel samt granskning af
räkenskaper angående sådana medel;
7) hushållning med och vård
om kyrkans och annan församlingen
tillhörig egendom;
8) byggnad, underhåll eller förbättrande
af kyrka, med hvad därtill
hörer, skolhus, som af församlingen
upplåtes och underhålles,
lokaler för församlingsbibliotek,
samt boställe för präst eller kyrkobot]
äute;
9) bestämmande af afgift till
kyrka och församlingsbibliotek samt
sådant skolhus, som i 8) sägs, och
boställe;
10) fördelning af bänkrum i
kyrkan;
11) bestämmande af afgifter för
begagnande af kyrkklockor eller
annan kyrkans tillhörighet;
12) överenskommelser rörande
65
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Kungl. Maj:ts förslag.
prästerskaps och kyrkobetjänings
löneförmåner.
Om vård och förvaltning af
vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd
är särskilt stadgadt.
§ 9 mom. 1.
Kyrkostämma hålles äfven när
öfverståthållareämbetet, konsistorium,
visitationsförrättare, kyrkoeller
skolrådet eller ock särskild
biblioteksstyrelse eller särskild barnavårdsnämnd,
därest sådan styrelse
eller nämnd finnes, det äskar eller
när ordföranden sådant nödigt finner.
§ II
De
ärenden, som skola å kyrkostämma
till afgörande företagas,
böra förut vara vederbörligen beredda
antingen af kyrko- eller skolrådet
eller af särskild biblioteksstyrelse
eller särskild barnavårdsnämnd,
därest sådan styrelse eller
nämnd finnes, eller ock af därtill
särskild! utsedda personer, då kyrkostämman
med afseende på ärendets
beskaffenhet eller andra förhållanden
finner sådant lämpligt eller nödigt.
§ 18 mom. 1.
Ordföranden åliger tillse, att
utdrag af kyrkostämmans protokoll
Bih. till Biksd. Prof. 1905. 4 Sami.
Utskottets förslag.
prästerskapets och kyrkobetjänings
löneförmåner.
Om vård och förvaltning af
vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd
är särskild! stadgadt.
§ 9 mom. 1.
Kyrkostämma hålles äfven när
öfverståthållareämbetet, konsistorium,
visitationsförrättare, kyrkoeller
skolrådet eller ock särskild
styrelse för församling sbibliotek eller
särskild barnavårdsnämnd, därest
sådan styrelse eller nämnd finnes,
det äskar eller när ordföranden
sådant nödigt finner.
§ lille
ärenden, som skola å kyrkostämma
till afgörande företagas,
böra förut vara vederbörligen beredda
antingen af kyrko- eller skolrådet
eller af särskild styrelse för
församlingsbibliotoiek eller särskild
barnavårdsnämnd, därest sådan styrelse
eller nämnd finnes, eller ock
af därtill särskild! utsedda personer,
då kyrkostämman med afseende på
ärendets beskaffenhet eller andra
förhållanden finner sådant lämpligt
eller nödigt.
§ 18 mom. 1.
Ordföranden åligger tillse, att
utdrag af kyrkostämmans protokoll
2 Afd. 9 Höft. 9
66
Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
Kungl. Maj:ts förslag.
tillställes kyrko- eller skolråd eller särskild
biblioteksstyrelse eller särskild
barnavårdsnämnd, därest sådan styrelse
eller nämnd finnes, eller de
andra personer, åt hvilka verkställighet
af stämmans beslut uppdrages.
För öfrigt äger enhvar, som
det åstundan att af protokollet taga
afskrift och att utan lösen få afskriftens
riktighet af kyrkonotarien
bestyrkt.
Utskottets förslag.
tillstädes kyrko- eller skolråd eller
särskild styrelse för for samling sbibliotek,
eller särskild barnavårdsnämnd,
därest sådan styrelse eller
nämnd finnes, eller de andra personer,
åt hvilka verkställighet af
stämmans beslut uppdrages.
För öfrigt äger enhvar, som
det åstundan att af protokollet taga
afskrift och att utan lösen få afskriftens
riktighet af kyrkonotarien
bestyrkt.
§ 23.
Mom. 1. I hvarje territoriell kyrkoförsamling skall finnas ett kyrkoråd
och ett skolråd.
Mom. 2. Kyrkoråd och skolråd må, där så lämpligen sig göra
låter, kunna till ett gemensamt kyrko- och skolråd förenas.
Mom. 3. Därest kyrkostämman finner sådant lämpligt, må för
förvaltning och vård af församlingsbibliotek utses särskild styrelse.
Sådan styrelse väljer själf inom sig ordförande, men gälle i öfrigt för
biblioteksstyrelse i tillämpliga delar hvad om skolråd är stadgadt.
§ 24 mom. 2.
Skolrådet tillhör:
a) att utöfva den vård om och
befattning med folkskolan, som enligt
gällande författningar är åt
skolrådet uppdragen;
b) att, därest särskild biblioteksstyrelse
ej finnes, handhafva förvaltningen
och vården af församlingen
tillhöriga bibliotek; samt
c) att i öfrigt förvalta egendom
och medel, som stå under skolrådets
vård.
§ 24 mom. 2.
Skolrådet tillhör:
a) att utöfva den vård om och
befattning med folkskolan, som enligt
gällande författningar är åt
skolrådet uppdragen;
b) att, därest särskild styrelse förför
samling sbibliotek ej finnes, handhafva
förvaltningen och vården af
sådant bibliotek; samt
c) att i öfrigt förvalta egendom
och medel, som stå under skolrådets
vård.
67
Sammansatta Stats- (och Laghitskottets Utlutande N:o 11.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
§ 38 mom. 1 och 2. § 38 mom. 1 och 2.
Mom. 1. För hvarje år åligger
det kyrkorådet att för kyrkan, samt
skolrådet att såväl för skolan, såvidt
frågan församlingen enskildt
angår, som, därest särskild biblioteksstyrelse
ej finnes, för församlingen
tillhöriga bibliotek, uppgöra utgift soch
inkomstförslag. Finnes särskild
biblioteksstyrelse, åligger det denna
att uppgöra utgifts- och inkomstförslag
för församlingsbiblioteken.
Mom. 2. I utgiftsförslaget böra
upptagas de utgifter, som redan äro
beslutade att under det nästföljande
året utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller
skolrådet eller, därest särskild
biblioteksstyrelse finnes, denna styrelse
därutöfver anser af behofvet påkallade
att utgå under samma år.
§ 41 mom. 1.
Räkenskaperna för såväl kyrkans
medel som de medel, skolrådet
och, därest särskild biblioteksstyrelse
finnes, denna styrelse hafva under
sin förvaltning, skola afslutas med
kalenderår samt senast den 1 därpå
följande mars aflämnas till de för
deras granskning utsedda revisorer.
Mom. 1. För hvarje år åligger
det kyrkorådet att för kyrkan, samt
skolrådet att såväl för skolan, såvidt
frågan församlingen enskildt
angår, som, därest särskild styrelse
för forsamlingsbibliotek eg finnes, för
sådant bibliotek, uppgöra utgiftsoch
inkomstförslag. Finnes särskild
biblioteksstyrelse, åligger det denna
att uppgöra utgifts- och inkomstförslag
för församlingsbiblioteken.
Mom. 2. I utgiftsförslaget böra
upptagas de utgifter, som redan äro
beslutade att under det nästföljande
året utgå, äfvensom de, hvilka kyrkoeller
skolrådet eller, därest särskild
styrelse för för samling sbibliotek
finnes, denna styrelse därutöfver
anser af behofvet påkallade att utgå
under samma år.
§ 41 mom. 1.
Räkenskaperna för såväl kyrkans
medel som de medel, skolrådet
och, därest särskild styrelse för församling
sbibliotek finnes, denna styrelse
hafva under sin förvaltning, skola
afslutas med kalenderår samt senast
den 1 därpå följande mars aflämnas
till de för deras granskning utsedda
revisorer.
68 Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N.o 11.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1906, dock att dessförinnan
de åtgärder må vidtagas, som äro erforderliga för lagens trädande
i kraft vid nämnda tid.
Stockholm den 10 april 1905.
På det sammansatta utskottets vägnar:
T. ZETTERSTRAND.
Reservation
af herr D. Persson i Tällberg, som ansett, att utskottets utlåtande
bort hafva följande lydelse:
»Af de i Kung!. Maj:ts förevarande framställning meddelade upplysningarna
visar sig, att bland de uti ämnet hörda myndigheterna
meningarna varit synnerligen delade beträffande förslaget, att kommunalstämma
icke vidare såsom hittills skulle äga befogenhet att handlägga
frågor rörande folkbibliotek (»sockenbibliotek»), utan att nämnda befogenhet
hädanefter uteslutande skulle tillkomma kyrkostämma. Medan
detta förslag blifvit tillstyrkt af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
femton län och af samtliga domkapitel jämte de flesta folkskoleinspektörer,
hafva Kungl. Maj:ts befallningshafvande i nio län äfvensom några
folkskoleinspektörer afstyrkt detsamma.
Såsom hufvudskål för Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har
anförts det oskiljaktiga samband, som ansetts böra finnas mellan folkbiblioteken
å ena sidan samt de under kyrkostämma hörande skolbiblioteken
(lärjunge- och lärarebiblioteken) å den andra.
Att de båda nämnda arterna af bibliotek stå i ett visst inre samband
med hvarandra, lärer ej kunna förnekas, då folkbiblioteken i stort
69
Sammansatta Stats- (och Lag)utslcottets Utlåtande N:o 11.
sedt måste sägas ha till uppgift att bygga vidare på den genom skola
och skolbibliotek lagda grunden och den allmänna folkupplysningens
främjande utgör bådas gemensamma syfte. Att detta inre samband
emellertid ingalunda med nödvändighet måste förutsätta ett yttre, framgår
redan däraf, att alldeles detsamma kan sägas om åtskilliga andra folkupplysningsanstalter,
exempelvis folkhögskolorna och föreläsningskur serna
för arbetsklassen, om hvilka dock aldrig blifvit ifrågasatt att de skulle
lyda under kyrkostämma. Obeliöfligheten af ett dylikt yttre samband
synes ock bestyrkt af den omständigheten, alt enligt Kungl. Maj:ts
föreliggande proposition skolbiblioteken i Stockholm och Göteborg skulle
höra under en myndighet, församlingsbiblioteken därstädes under en
annan.
Vid närmare granskning skall man säkerligen ock finna, att frågorna
om skolbibliotek och folkbibliotek äro skilda och måste bedömas
ur ganska olika synpunkter.
Beträffande skolbiblioteken synes i det väsentliga full enighet vara
rådande. De äro, såsom vederbörande utskott vid 1840—41 års riksdag
framhöll, att betrakta som »ett oundgängligt inventarium vid hvarje
skola», hvarför man äfven från alla håll funnit det vara fullständigt i
sin ordning, att de lyda under samma styrelse och samma inspektion
som folkskolorna.
Helt annorlunda förhåller det sig med folkbiblioteken. Dessas
ändamål är att tillgodose de vuxnas behof af allmänbildande läsning,
och de måste på grund häraf gifvetvis ledas efter i viss mån andra
grundsatser än de för barn afsedda lärjungebibloteken. Fall finnas
visserligen, då samma boksamling begagnas både af barn och vuxna.
Men ''af flera skäl har man äfven här merändels nödgats företaga en
utskiftning, i det man delat det hela i skilda afdelningar eller pa ett
eller annat sätt begränsat barnens lånerätt samt för dem fastställt särskilda
utlåningsvillkor och utlåningstider m. m.
Med nu berörda olikhet mellan skolbibliotek och f olkbibliotek sammanhänger
den meningsskiljaktighet, som råder i fråga om rätta anordningen
af deras styrelse och förvaltning. Medan i detta afseende skolbibliotekens
ställning är gifven och oomtvistad, hafva folkbiblioteken
varit föremål för stridiga åsikter och olika behandling, hvaraf följden
■blifvit, att en del folkbibliotek upprättats af den borgerliga kommunen,
andra af den kyrkliga, andra åter af enskilda föreningar.
För vinnande af likformighet har Kungl. Maj:t nu föreslagit en
genomgripande reglering i dessa förhållanden, hvarigenom skulle fastställas,
att församlingsbibliotek och i någon mån äfven föreningsbibliotek
70 Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
kunde under vissa villkor understödjas med statsbidrag, men att kommunalbibliotek
däremot skulle vara från erhållande af sådan uppmuntran
uteslutna.
Utan att underskatta värdet af de fördelar, som genomförandet af
sträng likformighet inom ett visst område ej sällan medför, hyser dock
utskottet starka betänkligheter mot ett förslag, hvilket, förutom att det
innebure en lika afgjord som omotiverad brytning med hittills bestående
ordning, tillika komme att medföra den påföljden, att de kommunmedlemmar,
som på grund af sin ställning i religiöst eller kyrkligt
hänseende ej äga talan å kyrkostämma, därmed äfven blefvo beröfvade
all möjlighet till inflytande på den kommunala biblioteksverksamheten,
huru _ varmt intresserade de än vore för denna viktiga gren af folkbildningsarbetet.
Verksamheten för folkbiblioteken befinner sig för närvarande i eu
stark utveckling, hvars slutliga resultat ingen ännu torde vara i stånd
att med full säkerhet förutse. Under sådana förhållanden synes det
önskvärdt, att de bestämmelser, som fastställes för beviljande af understöd
blifva så affattade, att utvecklingen erhåller tillräcklig frihet. Det
kan eljest lätt nog inträffa, att just de former för biblioteksverksamheten,
som allra bäst söka afpassa sig efter de faktiskt förefintliga
behofven och därför inrymma de största utvecklingsmöjligheterna, blifva
i saknad af statens uppmuntran, medan denna förbehålles sådana former,
hvilka måhända under verksamhetens fortgång komma att visa sig
mindre tidsenliga. Af hittills vunnen erfarenhet att döma, torde det
vara sannolikt, att skillda anordningar lämpa sig för skillda trakter af
vårt vidsträckta land. På visöa orter har man funnit fördelaktigast att
låta skolrådet sköta biblioteksinrättningen, medan man på andra föredragit
kommunalnämnden och på ännu andra öfverlämnat åt den enskilda
företagsamheten att åtminstone till en början taga saken om hand och
bana väg för dess vidare utveckling. Den tanken torde ej vara utesluten,
att cn dylik valfrihet i fråga om former äfven framgent kan
befinnas behöflig, i alla händelser under den närmaste tiden intill dess
större enighet om bästa sättet för folkbibliotekens anordning i vårt
land blifvit vunnen. Någon tvingande anledning att på förhand förklara
vare sig kommunalstämma eller kyrkostämma inkompetent eller olämplig
att med folkbiblioteken taga befattning synes för närvarande ej föreligga.
I likhet med Kung]. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands
län håller utskottet alltså före, att något bestämdt stadgande om hvilken
kommunal representation, som skall handlägga frågor rörande folkbiblio
-
71
Sammansatta Stats- (och Lag)utskottets Utlåtande N:o 11.
teken (sockenbiblioteken), ej bör gifvas, utan att därmed må förfaras,
på sätt å olika orter hittills varit brukligt och att det följaktligen också
må tillkomma samma representation att utse biblioteksstyrelse.
Om en dylik anordning genomföres och statsbidrag för folkbibliotek
blifver af Riksdagen beviljadt, skulle det visserligen kunna vara tänkbart,
att på samma ort kommunalstämman eller stadsfullmäktige inrättade
ett kommunalbibliotek och kyrkostämman ett församlingsbibliotek.
Sannolikheten af eif sådant sammanträffande liksom äfven den möjliga
olägenheten däraf måste emellertid anses så ytterst ringa, att ingen
hänsyn härtill torde behöfva tagas.
Då emellertid frågan om de myndigheter, hvilka borde vara
befogade att upprätta folkbibliotek och för dem uppbära statsbidrag,
onekligen är af tvistig natur samt i behof af ytterligare utredning,
finner sig utskottet ej kunna tillstyrka, att beslut angående statsbidrag
åt folkbibliotek vare sig församlings- eller kommunalbibliotek af Riksdagen
fattas, innan en sådan förnyad utredning genom Kungl. Maj:ts
föranstaltande kommit till stånd. Härvid borde enligt utskottets mening
tagas under öfvervägande, dels hvilka ändringar, som kunna vara behöfliga
icke blott i kyrkostämmoförordningen utan äfven i kommunalstämmoförordningen,
dels huruvida ej — såsom från flera håll blifvit
föreslaget — tillsynen öfver folkbiblioteken kunde uppdragas åt inspektörer,
utsedda af Kungl. Maj:ts befallningshafvande bland därtill kvalificerade
personer.
Om folkbiblioteken sålunda ännu en tid måste umbära statens
direkta understöd och vara hänvisade endast till den hjälp, som bjudes
af de centrala anordningar, hvilka på enskild väg bildats för underlättande
af folkbibliotekens verksamhet, är det gifvetvis så mycket
angelägnare, att de ej gå miste äfven om denna hjälp, hvadan utskottet
anser sig böra tillstyrka hvad Kungl. Maj:t med afseende härå föreslagit.
Beträffande skolbiblioteken har utskottet intet annat att mot
Kungl. Maj:ts hemställan erinra, än att en del af de i propositionen
för statsbidrags erhållande uppställda villkoren ej synas vara på dessa
bibliotek tillämpliga samt att den ifrågasatta höjningen i anslaget
till arfvoden och resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörerna för
närvarande torde kunna undvikas, enär inspektionen af skolbiblioteken
kan förrättas samtidigt med inspektionen af folkskolorna och sålunda
åtminstone icke behöfver kräfva några särskilda resor.
Vid beräkningen af det ungefärliga belopp, hvartill anslaget till
skolbibliotek borde sättas, synes man för närvarande lämpligen kunna
stanna vid en summa af 30,000 kronor. Vid slutet af 1903 utgjorde
72 Sammansatta Stats- (och Lagutskottets Utlåtande N:o 11.
skoldistriktens antal öfver 24,000, och om af dessa endast 1,000 anslå
15 kronor till sina lärjungebibliotek och 15 kronor till sina lärarebibliotek
samt begära däremot svarande statatsbidrag, hvilket ingalunda kan anses
omöjligt, så komme härför att kräfvas ofvan angifna belopp, 30,000
kronor. Den erfarenhet, som vunnits rörande anslaget till föreläsningar
för arbetsklassen, pekar i samma riktning.
Hvad slutligen beträffar den här ofvan intagna, af herr J. T. Larsson
väckta motionen, framgår af densamma, att motionären visserligen önskar
att statsbidrag måtte utgå till biblioteken med af Kungl. Maj:t föreslaget
belopp samt att desamma skulle ställas under folkskoleinspektörernas
inspektion, men att motionären däremot icke ansluter sig till Kungl.
Maj:ts förslag rörande inordnandet af folkbiblioteken (sockenbiblioteken)
under andra representationer eller organ än de under Indika desamma
för närvarande nu lyda.
Af hvad utskottet sålunda yttrat, särskildt beträffande inspektion
af vissa bibliotek, framgår, att utskottet redan på denna grund icke
heller helt kan ansluta sig till motionärens förslag, hvartill kommer, att
motionären icke angifvit något sätt, hvarpå han tänkt sig af hvem eller
huru styrelse för ett sockenbibliotek skulle väljas.
Utskottet får alltså hemställa,
att Riksdagen, i anledning af Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och herr J. T. Larssons i ämnet
väckta motion, måtte medgifva,
a) dels att understöd af statsmedel till ett belopp
af högst 50 kronor, för år räknadt, må, enligt de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj :t kan finna lämpligt
meddela, utgå till skoldistrikt för upprättande och
underhåll af skolbibliotek (lärare- och lärjungebibliotek)
under följande villkor:
att beviljadt statsbidrag må användas endast till
inköp och inbindning af böcker samt tryckning: af
katalog;
att vederbörande skoldistrikt för bibliotekets
understödjande anslagit eller annorledes anskaffat minst
lika stort belopp som statsbidraget;
att bibliotek skall vara underkastadt inspektion
af vederbörande folkskoleinspektör:
dels, för att till nu angifna ändamål användas,
på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvud
-
73
Sammansatta Stats- (och Lagjutskottets Utlåtande N:o 11.
titel beviljas ett förslagsanslag, med titel: »understöd
åt skolbibliotek», å 30,000 kronor;
b) dels medgifva, att understöd af statsmedel
må enligt Kung! Maj:ts bestämmande tilldelas sådana
centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter
åt folkbibliotek eller upprätta vandringsbibliotek,
med ett belopp af högst 1,500 kronor, för
år räknadt, till hvarje sådan förening'' för hvardera
af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett sammanlagdt
belopp af högst 10,000 kronor;
dels, för att till nu angifna ändamål användas,
på ordinarie stat under riksstatens åttonde hufvudtitel
bevilja ett anslag, med titel: »understöd åt folk
bibliotek»,
? å 10,000 kronor, och
dels i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida
ej såväl kyrkostämma som kommunalstämma
kunde tillerkännas befogenhet att handlägga ärenden
rörande folkbibliotek och för sådana bibliotek erhålla
statsbidrag äfvensom huruvida inspektionen öfver folkbiblioteken
lämpligen kunde uppdragas åt af Kungl.
Maj:ts 1 befallningshafvande härtill utsedda personer,
samt för Riksdagen framlägga de förslag, hvartill utredningen
kan föranleda.
Herr Segerdahl har begärt få antecknadt, att han icke deltagit
i ärendets slutliga behandling inom utskottet.
Bill. till B Usel. Prat. 1905. 4 Sami. 2 Afd. 9 Häft.
10