Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
1
N:o 83.
Ank. till Biksd. kansli den 7 april, kl. 4.15 e. m.
Utlåtande, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och
nionde hufvudtitlarne gjorda framställningar om anslag
för beredande af dyrtidstillägg för år 1905 åt en del
tjänstemän och betjänte m. m. (2:a U. A.)
I den af Kungi. Maj:t den 14 januari 1905 till Riksdagen aflåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kungl. Maj:t
föreslagit, att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för samma dag angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande
år åt en del tjänstemän och betjänte, å extra stat för år 1906
måtte anvisas såsom förslagsanslag under |
.................... kronor |
63,000 |
— |
|||
tredje |
» |
( » |
12)................... |
........... » |
4,200 |
— |
fjärde |
» |
( » |
40) ................... |
» |
14,548 |
— |
femte |
» |
( * |
37) .................. |
» |
36,000 |
— |
sjätte |
» |
( » |
47) ................... |
..................... » |
900,000 |
— |
sjunde |
» |
( » |
24).................... |
» |
50,000 |
— |
åttonde |
( » |
133) .................... |
» |
80,000 |
— |
|
nionde |
» |
( » |
55)................... |
» |
85,000 |
— |
Bill. till lliksd. Prof. 1905. |
Summa kronor |
1,232,748 |
i |
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
Tillika har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under femte hufvudtiteln,
punkten 38, föreslagit Riksdagen att medgifva, att dyrtidstillägg, i
enlighet med samma grunder, finge för år 1905 utgå till tjänstemän och
vaktmästare vid flottans pensionskassa.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af
justitieombudsmannen i dennes ämbetsberättelse (sid. 166) gjord framställning,
att Riksdagen, under förutsättning att dyrtidstillägg innevarande år
beviljades statens ämbets- och tjänstemän, måtte tillerkänna enahanda förmån
jämväl åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.
Till åberopade statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 14 januari
innevarande år har chefen för finansdepartementet anfört följande:
»Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till nästlidet års Riksdag aflåtna
nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof äskat beviljande
af dyrtidstillägg för år 1904 åt en del tjänstemän och betjänte,
anmälde Riksdagen i skrifvelse den 17 maj samma år, att, i anledning af
hvad Eders Kungl. Maj:t under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde,
åttonde och nionde hufvudtitlarna föreslagit i fråga om beviljande af anslag
till dyrtidstillägg, Riksdagen, för beredande af dyrtidstillägg för år 1904
åt en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen jämte därtill
hörande ämbetsverk, kårer och stater, under nedannämnda hufvudtitlar
på extra stat för år 1905 anvisat särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln ..................................................... kronor
» tredje » .........
fjärde
femte
sjätte
sjunde
åttonde
nionde
63.000
4,200
15.000
36.000
900.000
200.000
450,000
85.000
Angående dyrtidstillägg för år 1904 åt en del tjänstemän och betjänte
utfärdades den 20 maj 1904 nådig kungörelse.
På sätt jag hade tillfälle att anföra till det vid 1904 års statsverksproposition
fogade protokoll öfver finansärenden den 12 januari samma år,
bär den af Eders Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté,
hvilken erhållit i uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag
rörande reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden
samt att därvid tillika taga under öfvervägande, huruvida genom förenklingar
i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning af tjänster.
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
3
som genom de förändrade anordningarna kunde undvaras, den 18 november
1903 afgifvit betänkande rörande dels allmänna förutsättningar ocli
* grunder för eu reglering af löneförhållandena in. in. inom de centrala
ämbetsverken, dels ock reglering af löneförhållandena m. m. vid kammarkollegium.
Öfver kommitténs sistnämnda förslag har kammarkollegium
den 29 april 1904 afgifvit underdånigt utlåtande. Detta förslag, hvilket i
flera afseenden är af ganska ingripande beskaffenhet, kräfver emellertid
åtskillig ytterligare utredning, innan detsamma kan föreläggas Eders Kungl.
Magt till slutlig pröfning; och med all säkerhet kan detta .icke ske så
tidigt, att frågan om lönereglering vid kammarkollegium kan i år framläggas
för Riksdagen.
Nämnda kommitté har vidare afgifvit betänkande dels den 16 juni
1904 angående reglering af löneförhållandena in. m. vid kammarrätten,
dels den 24 november samma år beträffande reglering af löneförhållandena
in. m. vid statskontoret. Hvad angår dessa förslag hafva kammarrätten
den 15 juli 1904 samt statskontoret den 16 december samma år anbefallts
att inkomma med underdånigt utlåtande, hvardera ämbetsverket öfver
det förslag, som samma ämbetsverk rörer. När dessa utlåtanden äro att
införvänta, -kan ännu icke med visshet uppgifvas. Sedan desamma inkommit,
måste gifvetvis frågan om regleringen af löneförhållandena vid ifrågavarande
ämbetsverk jämte hvad därmed äger sammanhang blifva föremål
för ytterligare beredning och pröfning. Då kommittén så pass nyligen
afslutat behandlingen af statskontoret, lärer kommittén, hvilken erhållit i
uppdrag att därefter öfvergå till frågan om reglering af löneförhållandena
in. in. vid landsstaten, icke medhinna att under den närmaste tiden afgifva
något ytterligare förslag. Med afseende å nu berörda förhallanden torde
det sålunda med visshet kunna antagas, att något förslag till lönereglering
icke kommer att föreläggas innevarande års Riksdag. I anseende härtill
och då någon afsevärd förändring i fråga om hyresutgifter eller lefnadskostnader
i öfrigt icke inträdt sedan Riksdagen år 1904 beviljade dyrtidstillägg
för det året, anser jag mig böra hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t af Riksdagen äskar erforderligt anslag för beredande åt dyrtidstilllägg
äfven för år 1905.
De af 1904 års Riksdag för samma år i sådant afseende anvisade
anslag uppfördes såsom förslagsanslag å extra stat under vederbörande
hufvudtitlar i 1905 års riksstat. På enahanda sätt torde dyrtidstilläggen för
år 1905 böra uppföras i riksstaten för år 1906, därvid förutsättes, att
Eders Kungl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret att under
år 1905 utbetala beloppen.
De ifrågavarande förslagsanslagen torde få uppföras till enahanda
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
belopp, med hvilka do äro upptagna i 1905 års riksstat, med undantag
dock för dyrtidstilläggen under fjärde, sjunde och åttonde hufvudtitlarna.
Hvad beträffar anslaget under fjärde hufvudtiteln, liar chefen för <
landtförsvarsdepartementet meddelat, att enligt beräkning, som anställts
af arméförvaltningen å civila departementet, dyrtidstilläggen för de under
landtförsvarsdepartementet lydande löntagare, hvilkas aflöningsförmåner
icke vid 1901 års riksdag eller sedermera reglerats, komme att uppgå till
allenast 14,287 kronor 50 öre. För utjämnande af hufvudtitelns slutsumma
borde emellertid härtill läggas ett belopp af 260 kronor 50 öre, hvadan
anslaget komme att uppgå till 14,548 kronor. Vidkommande dyrtidstilläggen
under sjunde och åttonde hufvudtitlarna föranledes ändring af
vid nästlidet års riksdag verkställda löneregleringar. Sådan reglering ägde
nämligen då rum dels, under sjunde hufvudtiteln, i fråga om tullverket,
med undantag af generaltullstyrelsen, dels, å åttonde hufvudtiteln, beträffande
de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och högre lärarinneseminariet.
Enligt under sistlidne december månad från generaltullstyrelsen
lämnad uppgift har dyrtidstillägget för tullverkets personal (med
undantag af generaltullstyrelsens) för år 1904 beräknats komma att utgå
med sammanlagdt 185,789 kronor 61 öre. Dragés detta belopp från det
å sjunde hufvudtiteln till dyrtidstillägg för sistnämnda år uppförda anslaget,
200,000 kronor, återstår 14,210 kronor 39 öre. Enär det emellertid visat
sig, att nyssnämnda anslag, som för år 1903 anvisats till samma belopp,
det året öfverskridits med icke mindre än 39,061 kronor 86 öre, och förhållandet
säkerligen gestaltar sig på ungefärligen enahanda sätt år 1904,
torde den sänkning i dyrtidstilläggsanslaget för år 1905, som föranledes
af löneregleringen för tullverket, icke böra beräknas till hela det belopp,
som motsvarar hvad i dyrtidstillägg utgått till tullverkets personal (med
undantag gf generaltullstyrelsens), utan lämpligen böra stanna vid, i afrundadt
tal räknadt, 150,000 kronor. Under sådan förutsättning skulle
samma anslag för år 1905 upptagas till 50,000 kronor. Hvad beträffar
de under åttonde hufvudtiteln verkställda löneregleringarna, föranleda
dessa en minskning i det förut å denna hufvudtitel uppförda anslaget till
dyrtidstillägg med tillhopa 370,000 kronor, hvadan anslaget nu bör uppföras
med allenast 80,000 kronor. Inalles skulle sålunda de särskilda anslagen
för dyrtidstillägg komma att förete en minskning af 520,452 kronor.
I de grunder för dyrtidstilläggens utgående, som af 1904 års Riksdag
fastställdes, påkallas icke någon annan ändring, än som föranledes af ofvan
omförmälda, samma år verkställda löneregleringar; och skulle således de
grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen för år 1905 borde utgå, blifva följande:
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
5
l:o) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp Un 500 kronor,
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjänstenmän och betjänte, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller
boställsförmån in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete,
dyrtidstillägget oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter
uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner vid 1901,
1902, 1903 eller 1904 årens riksdagar ny- eller omreglerats efter andra
grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän och betjänte,
hvilkas aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller
eljest utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå
af statsmedel. Där aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra
medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår af statsmedel,
dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten, i hvilkas aflöning
ingå jämväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas
å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående moment
sägs, bestämd att minst uppgå.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande
tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;
samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.»
I sin ofvanberörda framställning erinrar justitieombudsmannen, hurusom
Riksdagen med anledning af särskilda af Kung!. Maj:t gjorda fram
-
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
ställningar åren 1901, 1902, 1903 och 1904 beviljat dyrtidstillägg att till
statens ärnbets- och tjänstemän med vissa undantag och under vissa förbehåll
för samma år utgå med tio procent af deras aflöningsförmåner
äfvensom på särskilda framställningar åren 1902, 1903 och 1904 anvisat
medel till erforderligt belopp för beredande af samma förbättrade löneförmåner
åt tjänstemännen i justitieombudsmansexpeditionen.
Då några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes
hafva inträdt under den tid, som förflutit efter det Riksdagen senast beviljade
dyrtidstillägg, och Riksdagen följaktligen torde komma att äfven
under innevarande år pröfva, huruvida medel för sådant ändamål må anvisas,
hemställde justitieombudsmannen, att enahanda förmån måtte för
år 1904 beredas sistnämnda tjänstemän.
Vid 1903 års riksdag yttrade statsutskottet i afgifvet utlåtande (n:o
12) angående gjorda framställningar om dyrtidstillägg för år 1903 åt en
del tjänstemän och betjänte, bland annat, följande:
»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet
ånyo böra erinra därom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12 april 1900
framhöll, att, därest Kung]. Maj:t, efter förutgången utredning, skulle
finna vissa statens tjänare eller vissa grupper af statstjänare, hvilkas aflöning
bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda enligt
samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i
behof af någon förbättring i aflöningsvillkoren, en revision af dessa statstjänares
aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade
tillika, att härigenom vunnes jämväl den fördel, att Riksdagen komme i
tillfälle att, där löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om
och till hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje
särskild! fall betingad. Riksdagen kunde af dessa skäl icke bifalla Kung].
Maj:ts då gjorda framställning om beredande af dyrtidstillägg åt ämbetsoch
tjänstemän.
Samma mening omfattades också af 1901 års statsutskott, som tilläde,
att då en sådan utredning påginge beträffande flera bland de större staterna,
borde denna utredning jämväl afse möjligheten af förenklingar i
administrationen och eventuell indragning af tjänster, som genom förändrade
anordningar skulle kunna undvaras. Riksdagen beviljade emellertid
sistnämnda år anslag till dyrtidstillägg åt vissa statens ämbets- och tjänstemän
samt betjänte.
Jämväl nästlidet år biföll Riksdagen Kungl. Maj:ts framställningar
Statutskottets Utlåtande N:o 83.
7
om beredande af dyrtidstillägg, men statsutskottet, som då förordade
denna framställning, ansåg sig vid behandlingen af denna fråga böra ytterligare
betona, att den enda fullt tillfredsställande lösningen af denna fråga
vore att vinna på den sålunda antydda vägen.
Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, har Kungi.
Maj:t nu uppdragit åt en kommitté att afgifva utlåtande och förslag rörande
reglering af statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden,
därvid kommittén skulle hafva att taga under öfvervägande, huruvida
genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till indragning
af tjänster, som genom de förändrade anordningarna kunde
undvaras.
Förberedande åtgärder hafva alltså vidtagits för att tillmötesgå de
i sammanhang med anvisande af medel till dyrtidstillägg under de senare
riksdagarna uttalade önskningsmål om en allmän lönereglering. Under
sådana förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka Riksdagen
att jämväl för innevarande år bevilja anslag till dyrtidstillägg åt vissa
statens tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner icke blifvit vid
1901 eller 1902 årens riksdagar reglerade.»
Riksdagen biföll den af statsutskottet gjorda hemställan om beviljande
af dyrtidstillägg för år 1903 i enlighet med de af Kungl. Maj:t föreslagna
grunder.
Äfven den vid 1904 års riksdag af Kungl. Maj:t gjorda framställningen
om beviljande af dyrtidstillägg för samma år blef, jämlikt statsutskottets
därom gjorda hemställan, af Riksdagen bifallen.
I de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,
som af 1904 års Riksdag blifvit fastställda, har nu icke föreslagits annan
ändring än som föranledts dels af en mera i detalj gående beräkning af
anslagsbehofvet under fjärde hufvudtiteln och dels af de nämnda år beslutade
löneregleringarna för tullverket, med undantag af generaltullstyrelsen,
samt för de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och högre
lärarinneseminariet, hvarigenom de från sjunde och åttonde hufvudtitlarna
utgående anslagen till dyrtidstillägg ansetts kunna nedsättas från 200,000
kronor och 450,000 kronor till respektive 50,000 kronor och 80,000 kronor.
Vid sådant förhållande och då de förberedande arbetena för åstadkommande
af en allmän tjänste- och lönereglering alltjämt pågå, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka Riksdagen att, i enlighet med hvad af Kungl.
Maj:t föreslagits, äfven för innevarande år bevilja erforderliga anslag till
dyrtidstillägg åt vissa statens tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner
icke blifvit vid riksdagarna 1901, 1902, 1903 och 1904 reglerade.
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
Beträffande de af Kung]. Maj:t under de särskilda hufvud titlarna för
ifrågavarande ändamål uppförda anslagsbelopp, har utskottet icke haft
annat att erinra än att, då Riksdagen, med bifall till utskottets hemställan
i punkt 28:o) af utlåtandet angående reglering af utgifter under riksstatens
fjärde hufvudtitel, beslutat, att anslaget till skrifmaterialier och
expenser, ved m. m. må jämkas i den mån, som för jämnande af hufvudtitelns
slutsumma kan erfordras, den af Kungl. Maj:t för sådant ändamål
föreslagna jämkningen i anslaget till dyrtidstillägg icke är behöflig, hvadan
detta anslag synts utskottet böra upptagas till 14,288 kronor.
Mot den af justitieombudsmannen gjorda framställningen om dyrtidstillägg
åt tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen har utskottet
ej heller något att erinra. För detta ändamål torde böra anvisas ett
belopp af 800 kronor, att utbetalas af riksgäldskontor^
Utskottet får därför hemställa,
I) att Riksdagen, i anledning af hvad Kungl. Maj:t
under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna föreslagit
i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg, må,
för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt
en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen
jämte härtill hörande ämbetsverk, kårer och
stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat
för år 1906 anvisa särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
under andra hufvudtiteln kronor 63,000: —
» tredje » » 4,200: —
» fjärde » » 14,288: —
» femte » » 36,000: —
» sjätte » » 900,000: —
» sjunde » » 50,000: —
» åttonde » » 80,000: —
» nionde » » 85,000: —
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af
dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant
aflöning, dock icke i något fall med högre belopp
än 500 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning
ingår bostads- eller boställsförmån in natura;
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
9
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst
för innevarande år uppgå till högre belopp än
7,000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda
inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1904
''ef vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till
högre belopp än 7,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903 eller 1904 årens riksdagar
ny- eller omreglerats efter andra grunder än dem,
som följts vid de äldre staternas fastställande.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän
och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och
Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter af
Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,
hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides
dels af statsmedel, dels ock af andra medel, beräknas
dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår
af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän vid universiteten,
i hvilkas aflöning ingå jämväl andra medel
än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det
belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående
moment sägs, bestämd att minst uppgå.
5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af
aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare
tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar;
kontant
bostads- och inkvarteringsersättning;
arfvode;
med lön likställ dt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel
åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,
utgår endast för en af dessa, nämligen för den,
som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på
mer än ett ställe- är lika, för den af dem, till hvilken
han först blifvit befordrad; samt
Bill. till Riksd. Prof. 1.905. 4 Sami. 1 Afd. 44 Höft.
2
iO
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet
föreslagna grunder jämväl må för innevarande
år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans
pensionskassa;
III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen
föreslagit, Riksdagen må, för beredande af dyrtidstillägg
enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen
vid justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisa
ett belopp af 800 kronor att utbetalas af riksgäldskontoret.
Stockholm den 7 april 1905.
På statsutskottets vägnar:
HUGO TAMM.
Reservation
af herrar P. Pehrson, H. Andersson, N. Boström, C. Persson, S. O.
Nyländer, G. Odqvist, D. Persson, A. Petersson, P. Olsson, N. Nilsson, G.
Lindgren och L. Eriksson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
i ämnet bort erhålla följande lydelse:
»Då statsutskottet vid 1903 års riksdag afgaf utlåtande (n:o 12) angående
giorda framställningar om dyrtidstillägg för år 1903 åt en del
tjänstemän och betjänte, yrkade tolf reservanter’ inom utskottet, att utskottets
yttrande måtte erhålla följande lydelse:
»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet
ånyo böra erinra därom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12 april 1900
framhöll, att, därest Kung! Maj:t, efter förutgången utredning, skulle
finna vissa statens tjänare eller vissa grupper af statstjänare, hvilkas
aflöning bestämts enligt äldre stater eller enligt stater, uppgjorda enligt
samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i
behof af någon förbättring i aflöningsvillkoren, en revision af dessa statstjänares
aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
11
tillika, att -härigenom vunnes jämväl den fördel, att Riksdagen komme i
tillfälle att, där löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om
och till hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje
särskild! fall betingad. Riksdagen kunde af dessa skäl icke bifalla Kungl.
Maj:ts då gjorda framställning om beredande af dyrtidstillägg åt ämbetsoch
tjänstemän.
Samma mening omfattades också af 1901 års statsutskott, som tilläde,
att då eu sådan utredning påginge beträffande flera bland de större staterna,
borde denna utredning jämväl afse möjligheten af förenklingar i
administrationen och eventuell indragning af tjänster, som genom förändrade
anordningar skulle kunna undvaras. Riksdagen beviljade emellertid
sistnämnda år anslag till dyrtidstillägg åt vissa statens ämbets- och
tjänstemän samt betjänte.
De af Kungl. Maj:t nu föreslagna grunder för dylikt tilläggs utgående
öfverensstämma med dem, som af nästlidet års Riksdag fastställdes,
allenast med de jämkningar, som föranledts af verkställda löneregleringar
för personal, tillhörande landtförsvaret. Utskottet har dock funnit skäl nu
föreligga att tillse, huruvida icke en förändring, ledande till nedsättning
i de äskade anslagsbeloppen, kunde ske. Den för närvarande mindre
gynnsamma ekonomiska ställningen inom landet gör det nämligen nödvändigt
att söka åstadkomma den minskning i utgifter för statskassan,
som kan låta sig göra. På grund häraf har utskottet velat föreslå, att
maximibeloppet af dyrtidstillägg, hvilket hittills utgjort 500 kronor, måtte
nedsättas till 300 kronor, samt att från åtnjutande af dylikt tillägg måtte
undantagas de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för
innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor, samt ■ de, hvilkas
sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1902
af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än
5.000 kronor. De ämbets- och tjänstemän, hvilka komma att beröras
af dessa förändringar, äro sådana, som äga en löneinkomst öfverstigande
3.000 kronor, i det att hittills åtnjutet dyrtidstillägg å lön mellan 3,000
och 5,000 kronor nedsättes och å lön öfver 5,000 kronor helt och hållet
bortfaller. För dem, som äro lägst aflönade och sålunda i allmänhet mest
i behof af dyrtidstillägg, kommer däremot någon minskning af detta icke
att äga rum.
Den minskning i utgifter, som genom dessa förändringar i grunderna
för tilläggets utgående uppkommer, utgör enligt verkställda beräkningar i
jämnade tal:
12
Statsutskottets Utlåtande 1V:o 83.
å andra hufvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» nionde »
kronor 50,500
» 1,800
» 5,500
» 8,000
» 81,300
» 38,000
» 128,500
»_ 17,100
eller tillhopa kronor 330,700.
Mot öfriga grunder för dyrtidstiIläggets beräknande och utbetalande
har utskottet icke haft något att erinra.
Hvad angår justitieombudsmannens framställning om dyrtidstillägg åt
tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen — för hvilket ändamål
nästlidet års Riksdag anslog 850 kronor — torde, vid bifall till utskottets
nyss omförmälda förslag, beloppet böra af Riksdagen bestämmas till allenast
600 kronor.»
Emellertid biföll Riksdagen den af statsutskottet gjorda hemställan
om beviljande af dyrtidstillägg för år 1903 i enlighet med de af Kungl.
Maj:t föreslagna grunder.
Äfven vid 1904 års riksdag yrkades i en vid statsutskottets utlåtande
(n:o 12) angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag till dyrtidstillägg fogad, af elfva utskottsledamöter
afgifven reservation nedsättning i de af Kungl. Maj:t äskade anslagen i
enlighet med de grunder, som anförts i reservationen vid 1903 års utskottsutlåtande
i ämnet; och voro de af reservanterna föreslagna anslagen,
jämförda med de af Kungl. Maj:t äskade, följande:
enligt Kung], Maj:ts förslag enligt reservanternas förslag
under andra hufvudtiteln kronor |
63,000 |
— kronor 12,500 |
— |
|
» tredje |
» » |
4,200 |
2,400 |
— |
» fjärde |
» » |
15,000 |
— » 9,500 |
— |
» femte |
» » |
36,000 |
— » 28,000 |
— |
» sjätte |
» » |
900,000 |
— » 818,700 |
— |
» sj unde |
» » |
200,000 |
— » 162,000 |
— |
» åttonde |
» » |
450,000 |
— » 321,500 |
— |
» nionde |
» . » |
85,000 |
— » 67,900 |
— |
Summa kronor |
1,753,200 |
— kronor 1,422,500 |
— |
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
13
Kung! Maj:ts förslag i ämnet blef vid företagen gemensam omröstning
af Riksdagen bifallet.
T de grunder för dyrtidstilläggens utgående och i de anslagsbelopp,
som af 1904 års Riksdag blifvit fastställda, har nu icke föreslagits annan
ändring än som föranledts dels af en mera i detalj gående beräkning af
anslagsbehofvet under fjärde hufvudtiteln och dels af de nämnda år beslutade
löneregleringarna för tullverket, med undantag af generaltullstyrelsen,
samt för lärarne vid de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och högre lärarinneseminariet, hvarigenom de från sjunde och åttonde
hufvudtitlarna utgående anslagen till dyrtidstillägg ansetts kunna nedsättas
från respektive 200,000 kronor och 450,000 kronor till respektive 50,000
kronor och 80,000 kronor.
Till följd af omförmälda, af 1904 års Riksdag genomförda löneregleringar
skulle enligt verkställda beräkningar anslagen under sjunde och
åttonde hufvudtitlarna, med tillämpning af de grunder för dyrtidstilläggens
utgående, som i ofvannämnda båda reservationer förordats, icke behöfva
bestämmas till högre belopp än 30,000 kronor under sjunde och 65,000
kronor under åttonde hufvudtiteln.
Då utskottet på de skäl, som i ofvannämnda vid 1903 års riksdag
afgifna reservation blifvit anförda, anser nedsättning i de nu af Kung!.
Maj:t äskade anslagen böra åvägabringas i enlighet med de i samma reservation
angifna grunder, får utskottet hemställa:
I) att Riksdagen, i anledning af hvad Ivungl. Maj:t
under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarna föreslagit
i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg, må,
för beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt
en del tjänstemän och betjänte inom de olika departementen
jämte därtill hörande ämbetsverk, kårer och
stater, under nedannämnda hufvudtitlar på extra stat
för år 1906 anvisa särskilda förslagsanslag till följande
belopp, nämligen:
under |
andra hufvudtiteln |
kronor 12,500 |
— |
|
» |
tredje |
» |
» 2,400 |
— |
» |
fjärde |
» |
» 9,500 |
— |
» |
femte |
» |
» 28,000 |
— |
» |
sjätte |
» |
» 818,700 |
— |
» |
sjunde |
»i |
» 30,000 |
— |
» |
åttonde |
» |
» 65,000 |
— |
nionde |
» 67,900 |
— |
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 83.
att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af
dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:
l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant
aflöning, dock icke i något fall med högre belopp
än 300 kronor.
2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:''
a) de tjänstemän och betjänte, i hvilkas aflöning
ingår bostads- eller boställsförmån in natura;
b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst
för innevarande år uppgå till högre belopp än
5,000 kronor;
c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda
inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^
år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 5,000 kronor;
d) de tjänstemän och betjänte, hvilkas aflöningsförmåner
vid 1901, 1902, 1903 eller 1904 årens riksdagar
ny- eller omreglerats efter andra grunder än
dem, som följts vid de äldre staternas fastställande.
3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjänstemän
och betjänte, hvilkas aflöning blifvit af Konung och
Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter af
Riksdagen pröfvade grunder.
4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,
hvilka utgå af statsmedel. Där aflöning bestrides
dels af statsmedel, dels ock af andra medel,
beräknas dyrtidstillägg endast å den del däraf, som utgår
af statsmedel, dock att åt lärare och tjänstemän
vid universiteten, i hvilkas aflöning ingå jämväl andra
medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela
det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående
moment sägs, bestämd att minst uppgå.
öro) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af
aflöningsförmåner:
lön;
tjänstgöringspenningar, däri inberäknadt häradsskrifvare
tillkommande tillägg till deras fasta tjänstgöringspenningar
;
kontant bostads- och inkvarteringsersättning;
Statsutskottets Utlåtande j\r:o SB.
15
med lön likställdt lönetillägg; samt
dagaflöning vid flottan.
6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel
åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,
utgår endast för en af dessa, nämligen för den,
som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på
mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken
han först blifvit befordrad; samt
7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.
II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet
föreslagna grunder jämväl må för innevarande
år utgå till tjänstemän och vaktmästare vid flottans
pensionskassa;
III) att, i anledning af hvad justitieombudsmannen
föreslagit, Riksdagen må, för beredande af dyrtidstilllägg
enligt ofvanstående grunder åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisa ett
belopp af 600 kronor, att utbetalas af riksgäldskontoret.»